s. 50 avsnitt Avsnittet kan behöva underrubriker för att tydliggöra indelningen i artgrupper som behandlas.
|
|
- Ellinor Johansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Remissynpunkter Skogsskötsel med nya möjligheter, Dnr 2017/824 Elisabet Andersson, Andreas Drott, Hillevi Eriksson, Anja Lomander och David Ståhlberg, Skogsstyrelsen, Övergripande synpunkter Rapporten Skogsskötsel med nya möjligheter innehåller en hel del intressanta förslag på hur svenskt skogsbruk skulle kunna utvecklas för att möta framtida utmaningar. Vi uppfattar en ambition i rapporten att hitta en gemensam och samlande väg framåt för svenskt skogsbruk vilket vi tycker är positivt. Samtidigt finns en hel del brister i rapporten, som vi anser behöver åtgärdas för att Skogsstyrelsen ska kunna ställa sig bakom den. Rapporten är en slutrapport från en samverkansprocess som vi uppfattar har varit lyckad och där många fått möjlighet att komma till tals, men som ändå gått ganska fort framåt. En allmän synpunkt är därför att det finns vissa frågor som behöver utredas vidare. Detta skulle kunna lyftas fram mer i rapportens slutsatser. En allmän synpunkt är också att bedömningen av åtgärdernas konsekvenser för andra miljöoch samhällsmål skulle behöva göras av en bredare konstellation av specialister och olika intressentgrupper. Bedömningen skulle behöva förankras brett för att få acceptans. Vi anser att bedömningen bör baseras på vilka arealer som åtgärderna ska genomföras på. Detta preciseras inte nu utan man gör bara en översiktlig indelning i om åtgärderna verkar på all eller på en mindre andel av den mark som används för virkesproduktion. Förslagen blir då mer en bruttolista på möjliga åtgärder; principen verkar vara det som brukar betecknas som mer av allt. Rapporten missar därmed möjligheten att ta ett helhetsgrepp på frågan: Vad kan skogssektorn utlova för bidrag till samhället och bioekonomin, om vi samtidigt ska tillgodose andra mål? Den frågan lämnas obesvarad. Detta är något som skulle kunna utredas vidare och vi tycker att man bör peka på denna problematik i rapporten. Nedan har vi samlat de punkter där vi anser att rapporten behöver förbättras för att Skogsstyrelsen ska kunna ställa sig bakom den. Punkterna återkommer sedan i form av en lista med specifika synpunkter med hänvisning till olika avsnitt i rapporten: 1. I rapporten görs grova bedömningar av påverkan från de olika föreslagna åtgärderna på andra miljö- och samhällsmål. Tyvärr dras inga slutsatser utifrån bedömningarna, utan man redovisar bara resultatet. Detta innebär att man vill gå vidare med åtgärder som man själv kommit fram till har stora negativa konsekvenser för andra miljö- och samhällsmål. Vi tycker att man bör vara mer försiktig med att lyfta fram åtgärder som har stora negativa konsekvenser för andra miljö- och samhällsmål än vad som görs i rapporten nu. Slutsatser av bedömningarna bör dras och bör även redovisas i sammanfattningen. Först när man dragit slutsatser av bedömningarna kan man säga att en avvägning mot andra miljö- och samhällsmål har gjorts. 2. I rapporten används begrepp på ett otydligt och ibland missvisande sätt. Begreppet miljöhänsyn används exempelvis i flera sammanhang. Meningarna där begreppet används handlar oftast om att genomföra restaureringsåtgärder och åtgärder för att skapa förutsättningar för naturvärden i framtiden. Författarna bör se över om det är ett rätt att använda begreppet miljöhänsyn på det sätt man gör. Andra begrepp som man behöver se över användningen av är samhällsmål och höga naturvärden. 3. I rapporten saknas helt skrivningar i skogsskötseldelen om behovet av variation. Detta behöver kompletteras och lyftas fram. Variation är ett skogspolitiskt mål. 4. Rapportens skrivningar om klimatanpassning behöver ses över och kompletteras. Som det är nu saknas en del viktiga aspekter. 5. Styckena om dikesrensning och kvävegödsling behöver kompletteras och revideras. Som det är nu är styckena inte uppdaterade utifrån den kunskap som finns idag.
2 Specifika synpunkter Användning av begrepp, allmänt Det bör tydliggöras vad som avses med samhällsmål respektive andra samhällsmål. I förordet står det i fjärde stycket Mål för skogsproduktion, miljömål liksom insatser för andra samhällsmål Det ger intrycket av att andra samhällsmål inte omfattar sådant som rör miljömålen. En utgångspunkt är att åtgärderna sker på produktiv skogsmark utan höga naturvärden. Det bör förtydligas vad som avses med höga naturvärden. Omfattar detta enbart skogsbiologiska värden eller ingår även annat som exempelvis vattenmiljöer i skogslandskapet? Sammanfattning I sammanfattningen nämns i stort sett ingenting om hållbarhet och avvägning mot andra samhällsmål. Man konstaterar bara att Förslagens påverkan på skogens ekosystemtjänster och målen i Agenda 2030 har analyserats och sammanställts. Man behöver dra slutsatser av den bedömning av åtgärders effekter på andra samhällsmål som gjorts. Detta är centralt och behöver kommenteras och lyftas fram i sammanfattningen. s.26, näst sista stycket Föreliggande rapport kan inte anses uppfylla redovisningskravet om att samverkansprocessens arbete ligger inom ramen för ett hållbart skogsbruk. Detta behöver lyftas fram och kommenteras på ett tydligt sätt. Man behöver vara tydlig med vilka ramar man haft för arbetet med slutrapporten och dessa ramar behöver även framgå i tex sammanfattning. Det framstår som motsägelsefullt att processgruppen vill genomföra förslagen även om de inte ligger inom ramen för ett hållbart skogsbruk. I stycket står att samverkansprocessen ska ta fram ett tydligt gemensamt ställningstagande kring skogsproduktion från skogssektor och stat. Det förefaller inte sannolikt att staten (regering och berörda myndigheter) kan ställa sig bakom förslag som inte ligger inom ramen för ett hållbart skogsbruk. Det framgår inte i rapporten om och i så fall hur förslagen till insatser är förankrade inom staten. Detta bör tydliggöras. s. 27, tredje stycket, första meningen Meningen är svår att förstå, vad avses egentligen? s. 41 Kapitel 3 Viktiga samtida processer Här kan behövas ett inledande stycke som beskriver vilka samtida processer kapitlet ska handla om, och samtida med vad. Det är många intressanta beskrivningar i kapitlet men oklart om det verkligen är processer, och i så fall vilka processer som det handlar om. s. 50 avsnitt Avsnittet kan behöva underrubriker för att tydliggöra indelningen i artgrupper som behandlas. s. 64, avsnitt 3.2, Metaforer kopplade till Skogsvårdslagen Den rådande skogspolitiken innebär att balansen mellan produktions- och miljömålen ska ligga fast. Vi uppfattar att man i avsnittet hävdar att produktionsmålet väger tyngre än miljömålet. Med tanke på Skogsstyrelsens uppdrag anser vi att man bör vara försiktig med sådana resonemang. Det kan uppfattas som att Skogsstyrelsen går utanför sitt mandat. Man bör se över avsnittet och särskilt stycket längst ned på sidan 65. Står Skogsstyrelsen bakom detta, hör det hemma här?
3 Det stämmer att det finns åtgärder som kan vara positiva för både produktion och miljö, men det finns också åtgärder som gynnar produktion men är negativt för miljö, eller som gynnar miljö men är negativt för produktion. På det sättet äger både vågen och väven viss relevans som metaforer. Att i en del sammanhang använda väven som metafor är därför inte fel. Att helt ersätta vågen som metafor verkar dock inte rimligt. s.67, fjärde stycket Som skrivningen är nu kan man uppfatta texten som att författarna ifrågasätter nyttan av att skydda befintliga värden jämfört med att låta dem gå förlorade och sedan återskapa dem. Den nationella strategin för formellt skydd bygger på en värdebaserad ansats, och den är avgränsad till det. Därmed inte sagt att det i det resterande skogslandskapet kan utföras restaureringsåtgärder, men strategin för formellt skydd står inte i motsatsförhållande till detta. Även många skyddade områden behöver skötselåtgärder, men inte heller det behöver stå i motsatsförhållande till strategin för formellt skydd. Istället för att skriva att det behövs en ny teoretisk grund för de ekologiska utmaningarna som stundar kan det formuleras något om att utöver det formella skyddet av befintliga värdefulla områden behövs ett rejält utvecklingsarbete med stöd av ekologisk teori för restaurering av matrix, för att anvisa de effektivaste åtgärderna, eller dylikt. s. 73, från femte stycket Här bör man sätta en ny rubrik Klimatanpassning. Syftet med klimatanpassning är ju såväl att motverka höga risknivåer (konsekvens X sannolikhet) för enskilda markägare, öka chansen att få ett någorlunda jämnt virkesflöde över tiden, som att skydda övriga värden i skogen mot negativa effekter av klimatförändringen. Hög variation är därför viktigt, vilket bör poängteras mer i avsnittet än vad som är fallet nu. Även behovet av reducerade viltstammar kan motiveras av behovet av ökade frihetsgrader i föryngringen med avseende på trädslag planterade såväl som självföryngrade, eftersom det i sin tur reducerar riskerna med ett förändrat klimat (dvs risker för mer av rotröta, granbarkborrar och andra trädslagsspecifika skadegörare) (Referens SKS Rapport 2016:2, Effekter av klimatförändringar på skogen och behov av anpassning). Nu står ingenting i avsnittet om behovet av att bibehålla genetisk mångfald i landskapsperspektivet. Riskerna för nya skadegörare som, i likhet med askskottsjukan, slår hårt på vissa genotyper men inte andra ger motiv att inte gå för hårt på förädlingsspåret utan att man försäkrar sig om att tillräckligt många genotyper för gran och tall får följa med in i framtiden (Referens SKS Rapport 2016:2 Effekter av klimatförändringar på skogen och behov av anpassning). Detta behöver läggas till och lyftas fram i avsnittet. s.86, näst sista stycket av Klimatförändringar Något perifert i sammanhanget, men dock: Barrträden tillhör visserligen en gammal organismgrupp, men 500 miljoner är att ta i. 300 miljoner år är mer korrekt, och 150 miljoner om man ska relatera till de tidigaste föregångarna till gran och tall. s. 86, sista stycket, särskilt sista meningen I sammanhang där dikesrensning nämns i rapporten bör riskerna för torka finnas med också. Detta är ett stort problem i vissa delar av landet. Därför bör det lyftas att man bör avstå från att rensa diken eller rent av lägga igen dem för att bibehålla en högre grundvattennivå och därigenom minska risken för skada på träden på grund av torka. Detta nämns för närvarande inte någonstans i rapporten. s.95 och framåt, Skötsel för hög tillväxt, ökad miljöhänsyn och högt virkesvärde
4 I avsnittet nämns ingenting om ökad miljöhänsyn. Rubriken är därför missvisande. Vi föreslår att rubriken ändras (ökad miljöhänsyn tas bort) eller att ett ordentligt avsnitt om ökad miljöhänsyn läggs till. Ett sådant stycke skulle till exempel kunna trycka på genomförande av åtgärder enligt målbilderna för god miljöhänsyn i samband med röjning och gallring. I avsnittet saknas även helt skrivningar om betydelsen av variation. Man får intryck av att det skötselprogram som tagits fram av arbetsgruppen inom samverkansprocessen kommer att genomföras på en mycket stor andel av pg-arealen. Detta är riskabelt av flera skäl: risk för skadegörare, risk för en råvara som inte lämpar sig för alla sortiment man vill producera (sämre betalt och vissa sortiment går kanske inte längre att producera alls), ett ensartat landskap utan anpassning av skogsskötseln till ståndortens förutsättningar, ingen möjlighet att lyfta skogsskötselämnet akademiskt mm. Tabellen med skötselprogram bör inte visas i slutrapporten. Man kan ha ungefär samma stycken och rubriker som nu men trycka i mer generella termer på att åtgärder (röjning, gallring) bör göras i rätt tid. Därefter behöver man lägga till ett stycke om vikten av variation: att delar av pg-arealen bör brukas hyggesfritt, genom naturlig föryngring, skärmar etc. Man bör påtala vikten av att nyttja alla de skötselmetoder som finns tillgängliga och välja den metod som bäst passar för ståndorten och för skogsägarens mål. Skogsägare har ofta flera mål och det är därmed en fördel att välja metoder som tillgodoser flera av dessa, samtidigt som produktionen tillgodoses. Man bör också beakta och uppmuntra möjligheten att välja andra inhemska trädslag än tall och gran, särskilt i södra Sverige, vilket bidrar till regional variation. s. 104, I detta avsnitt står i första meningen att huvuddelen av avsättningarna i skogsmark bör få stå på fri utveckling. I tredje meningen står att en relativt stor andel av avsättningarna bör bli föremål för anpassade skötselinsatser. Bra om det förtydligas vad som egentligen avses. Ska huvuddelen stå på fri utveckling eller skötas? s. 105, Det som i avsnittet benämns som miljöhänsyn bör ändras till exempelvis miljöinriktade åtgärder. I hela rapporten bör det ses över hur begreppet miljöhänsyn används. Handlar det om åtgärder utöver det som traditionellt benämns miljöhänsyn eller generell hänsyn (ofta förknippat med det som beskrivs i skogsvårdslagens föreskrifter och allmänna råd) är ett annat begrepp önskvärt, till exempel miljöinriktade åtgärder som används på några ställen och som säger mer om vad det handlar om egentligen. Det sista stycket innan på s 106 beskriver det på ett bra sätt. s. 109 Punkten Uppdatera Målbilderna med skötsel för andra samhällsmål. Innebär förslaget att målbilderna för god miljöhänsyn som redan finns ska uppdateras med innehåll som avser skötsel för andra samhällsmål? Eller är förslaget att det ska utvecklas en ny målbild som inriktas mot skötsel för andra samhällsmål? Målbilderna för god miljöhänsyn är framtagna för just god miljöhänsyn, till skogsbiologiska värden, till mark, vatten mm ( andra samhällsmål enligt rapporten). Målbilder finns även framtagna för hänsyn till sociala värden (annat samhällsmål). Målbilder för hänsyn till kulturmiljöer (annat samhällsmål) av många slag finns också. Detta bör nämnas i rapporten. Flera av befintliga målbilder, inklusive bakgrundsmaterial, innehåller också förslag på aktiva åtgärder för att förstärka och utveckla miljövärden för framtiden. Arbete med målbilder för hänsyn till rennäringen (annat samhällsmål) påbörjades men fick avslutas strax innan beslut då det inte fanns förutsättningar att nå samsyn.
5 s. 118, tredje stycket I Sikström & Hökkä är formuleringen att ditch-network maintenance (DNM) might be needed to maintain stand growth rates enabled by the original ditching. Den första meningen i stycket bör därför lyda Dikesrensning kan vara nödvändig. s. 118 sista stycket Stycket är otydligt och ger inte en fullständig bild utifrån befintligt kunskapsläge. Förslag till ny skrivning: Dikningsåtgärder påverkar flödena av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas. Från dikade, näringsrika (kol/kvävekvot under 25) torvmarker i södra Sverige är det totala läckaget av växthusgaser så stort att man baserat på en kostnads-nyttoanalys rekommenderar att avverka skogen och återställa till torvmark (Hjerpe m fl 2014). Från mindre näringsrika torvmarker är inte avgången av växthusgaser lika stor. Mer kunskap behövs om avgång av växthusgaser från mindre näringsrika torvmarker, för att göra denna bild mer komplett (Drott 2016). Hjerpe K. m fl Utsläpp av växthusgaser från torvmark. Jordbruksverket rapport 2014:24. Drott A Kunskapssammanställning skogsbruk på torvmark. Skogsstyrelsen rapport (Vill man hellre ha referenser till vetenskapliga artiklar finns ett bra urval i Drott 2016.) s. 119 Vi föreslår att ordet dikesgrävningen byts ut mot grävning alternativt dikesrensning och skyddsdikning (pkt 3) eller enbart dikesrensning (pkt 4). Dikesgrävning leder tanken till markavvattning snarare än dikesrensning. s. 121, Förslag till användning av skogsgödsling Första punkten: Översyn av allmänna råd till skogsvårdslagen för ökad gödsling och användning av behovsanpassad gödsling. Om man påbörjar en översyn kan man inte på förhand ha bestämt vad resultatet ska bli. En översyn ska göras objektivt utifrån den kunskap som finns. En översyn kan resultera i att de allmänna råden tillåter ökad gödsling, behålls oförändrade, eller tillåter minskad gödsling. Översyn av allmänna råd om kvävegödsling gjordes Vi ifrågasätter om Skogsstyrelsen kan motivera en ny översyn efter så kort tid. Dessutom har sakförhållanden och ny kunskap inte ändrats i den riktningen att det talar för att de allmänna råden bör tillåta ökad gödsling, sedan den förra översynen gjordes. Kritiska belastningsgränser för kvävenedfall överskrids i stora delar av södra och mellersta Sverige. Nya resultat från långliggande försök, där mätningar gjorts längre tid (upp till 15 år efter avverkning) efter gödsling och avverkning än tidigare, visar att förhöjda markvattenhalter av nitratkväve observeras längre tid efter gödsling än vad man tidigare känt till. Resultaten visar också att ökningen i halter av nitratkväve i markvatten blir större vid högre gödselgiva (Ring m fl Can. J. For. Res. 48: 1 9 (2018)). Sammantaget anser vi att detta talar för att punkten bör strykas. s. 126, slutet av avsnitt 6.10 Fördjupade rådgivningsinsatser Det kunde vara lämpligt att lägga till klimatanpassning, tex stormsäkrande skötselinsatser, bland exemplen på vad som skulle kunna ingå i mer vässade (mindre schablonmässiga) skogsbruksplaner. s punkt 9, Skogsgödsling
6 Kvävegödsling bidrar till uppbyggnad av markens kväveförråd, vilket bör vara med som en punkt. Utlakning av kväve: små mängder om anvisningar följs Vad som är små mängder är en värderingsfråga. Man bör nöja sig med att skriva Utlakning av kväve till vatten. s. 144, tabell 3 I kommentaren till mål 13, om klimatmålets relation till skogsbruk, kan läggas till anpassningar, tex val av trädslag, för att möta klimatförändringar. (Klimatanpassning är ett särskilt delmål, 13.1, i det globala klimatmålet.) s. 147, avsnitt Andra miljömål än Levande skogar Även positiva effekter på Ett rikt odlingslandskap kunde nämnas. Flera av de föreslagna särskilda respektive generella skötselinsatserna för briststrukturer (s ) kan bidra till landskapsmosaik och överbrygga de ur naturvårdssynpunkt ofta alltför skarpa gränserna mellan skog och jordbruksmark. Det gäller tex frihuggning, anläggning av bryn och gläntor och gynnande av lövträd på nedlagd jordbruksmark. s. 148, under Levande sjöar och vattendrag, andra stycket sista meningen. Bristande planering, oskicklighet och slarv är inte någon ursäkt för att negativ påverkan aldrig går att undvika. Detta bör tas bort. Däremot kan oförutsedda väderbetingelser ställa till problem, men även sådana går att ta höjd för med dataunderlag, kartor och prognoser, för att förhindra eller begränsa negativ påverkan. Många, kanske de flesta, bolag och skogsägarföreningar har dessutom oftast inskrivet i avtal med entreprenörer att de ska/kan kontakta exempelvis avverkningsledare för att eventuellt avbryta en åtgärd om betingelserna förändras eller är dåliga redan från början. s. 136 och framåt, Effekter på övriga samhällsmål, särskilt s. 154 och slutsatser av figurerna På vilken areal en åtgärd genomförs är i många fall avgörande för vilken påverkan en åtgärd får. Detta har man inte preciserat här, vilket gör att bedömningen blir översiktlig. Vi tycker att bedömningen bör utgå från påverkade arealer. För att få bredare acceptans för bedömningen skulle den också behöva göras mer detaljerat och med engagemang från ett större antal specialister och olika intressentgrupper. Den bedömning som gjorts i rapporten innehåller naturligtvis en hel del osäkerheter, vilket man är tydlig med. Några övergripande starka slutsatser dras heller inte från bedömningen. Bedömningen leder därmed inte till något utan det blir bara en redovisning. Vi tycker att i och med att bedömningen har gjorts bör man ändå försöka att dra några övergripande enkla slutsatser av den. Utifrån figur 30 på sidan 154 föreslår vi att en övergripande slutsats från den bedömning som nu gjorts skulle kunna vara att åtgärd 1-5 från vänster har en mindre negativ påverkan på miljökvalitetsmål och ekosystemstjänster än åtgärd 6-9 från vänster. Vill man anvisa en riktning framåt inom ramen för ett hållbart skogsbruk så är det då framför allt åtgärd 1-5 som man bör jobba vidare med. Vi tror att den typen av enkla slutsatser skulle förbättra förutsättningarna för ett fortsatt arbete inom ramen för ett hållbart skogsbruk. Detta innebär att de viktigaste åtgärderna att arbeta vidare med (efter avvägning mot andra samhällsmål) skulle vara: Aktiv klövviltförvaltning Generell skötsel för briststrukturer Särskild skötsel för briststrukturer Skötsel för hög tillväxt, ökad miljöhänsyn och högt virkesvärde
7 Hantera skadeorsaker utöver klövvilt För åtgärd 6-9 från vänster bör man vara mer försiktig. Skogsbruket kan och ska vara med och bidra till det fossilfria samhället men detta får inte ske på bekostnad av andra miljö- och samhällsmål i alltför hög utsträckning. Skogsbrukets varumärke både i Sverige och utomlands riskerar då att avsevärt försämras och därmed också möjligheten att få avsättning för produkterna.
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling
Läs merMarkavvattning i skogen
Markavvattning i skogen eller en vandring ut i det okända Anja Lomander 1 Dikningsåtgärder i skogen tre centrala begrepp Markavvattning: Åtgärd som utförs för att avvattna mark med syftet att varaktigt
Läs merWWFs remissvar. Skogsskötsel med nya möjligheter. Rapport från Samverkansprocess skogsproduktion
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Växel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 Allmänt: info@wwf.se Skogsstyrelsen www.wwf.se Ulriksdal 15 februari 2019 WWFs remissvar Skogsskötsel med nya möjligheter
Läs merÖversyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen
Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen Fotograf/Copyright : Michael Ekstrand, Skogsstyrelsen Agenda Bakgrund och förutsättningar Övergripande mål Arbetssätt & Process Kort om förslagen
Läs merStrategi för formellt skydd av skog i Gotlands län
www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar
Läs merRemiss om Bevarande av biologisk mångfald instrument och omfattning
Regeringskansliet Miljödepartementet M2013/408Nm REMISSYTTRANDE 2013-05 06 Remiss avseende redovisningar av regeringsuppdragen om bevarande av biologisk mångfald, NV-05326-12 (Naturvårdsverket), Dnr 2012/2980
Läs merSkogsutredningen 2004 slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81)
YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-01-09 Ert datum 2006-11-07 Beteckning 500-18544-06 Er beteckning N2006/6984/HU B Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Patrik Wandin Naturavdelningen Områdesskydd
Läs merSkogsstrategi Arvika kommun
Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas
Läs merYttrande över remissen Skogsskötsel med nya möjligheter
REMISSYTTRANDE Skogsstyrelsen registrator@skogsstyrelsen.se Yttrande över remissen Skogsskötsel med nya möjligheter Skogsägarföreningen Mellanskog representerar 26 000 privata skogsägare i Mellansverige.
Läs merBeslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.
PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1
Läs merVärden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019
Värden i och skötsel av variationsrika bryn Linköping den 22 maj 2019 Camellia Yordanova Nirell Östergötlands distrikt camellia.yordanova.nirell@skogsstyrelsen.se 1 Jordbruksmark Jordbruksmarkzon Dike
Läs merErik Petré, Häradsallmänningarnas förbund, Christian Rimpi, Jokkmokks allmänning, Malin Sahlin, Naturskyddsföreningen. Erik Sollander, Carl Appelqvist
MINNESANTECKNINGAR 1(5) Datum 2017-03-23 Diarienr 2017/824 Tid: 2017-03-16 Plats: Deltagare: WTC, Stockholm Ordf: Dan Rydberg Skogsstyrelsen, Tommy Nilsson Sveaskog, Linda Eriksson Skogsindustrierna, Karin
Läs merSeminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa
Läs merSammanställning över fastigheten
Skogsbruksplan Planens namn Narken 14:1 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2017-2026 20170817 Niemi Skogskonsult AB Lat: 66 55' 20.60" N Long: 22
Läs merMöte i processgruppen till Samverkansprocess skogsproduktion
MINNESANTECKNINGAR Datum 2019-02-18 Möte i processgruppen till Samverkansprocess skogsproduktion Tid: Måndag den 18 februari 2019 kl. 08.30-11.40 Plats: Deltagare: Skype Linda Eriksson Skogsindustrierna,
Läs merLifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen
LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning
Läs merAngående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk
Stockholm den 18 maj 2017 Ärendenummer Dnr 2014/2973 Skogsstyrelsen Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Sveaskog anser att det skogliga dialogarbetet runt målbilder är viktigt
Läs merSkogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Läs merMiljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010
PM 1(8) Datum 2011-04-11 Diarienr 2011/1993 Skogsenheten Skogsavdelningen Malin Andersson, Naturvårdsspecialist malin.andersson@skogsstyrelsen.se Tfn 0451-383 107, 070-345 83 25 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning
Läs merFörslag/uppslag till examensarbeten
Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som
Läs merDikesrensningens regelverk
Dikesrensningens regelverk Kurs LBP Dikesrensning i praktiken Elisabet Andersson, EKOLOG Andreas Drott, MARKSPECIALIST Anja Lomander, MARKSPECIALIST Regelverk Miljöbalken Allmänna hänsynsregler (kap 2)
Läs merSkogsskötsel med nya möjligheter
Ubmeje 2019-02-12 Till: registrator@skogsstyrelsen.se Skogsskötsel med nya möjligheter Sámiid Riikkasearvi (SSR) har beretts tillfälle att lämna synpunkter på Skogsskötsel med nya möjligheter Dnr 2016/1277,
Läs merFrihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting
Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting 1993 års skogspolitik byggde på Frihet under ansvar o 1993 års skogspolitik innebar avreglering jämfört
Läs merSkogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås
1(8) Datum 2016-02-24 Diarienr 2016/335 Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås De åtgärder som tas upp i denna åtgärdslista svarar mot regeringsuppdraget om att bistå Miljömålsrådet
Läs meransvaret för friheten?
Att hitt ätt till V h Att hitta rätt tillsammans Vem har ansvaret för friheten? Ett handslag eller hårdare reglering? Översyn och framtagande av nya nationella skogliga sektorsmål under 2010 och 2011 Regeringsuppdrag
Läs merSkogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror.
LRF Skogsägarnas Agenda för Skogen och klimatet Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! LRF Skogsägarna anser att skogen som förnybar resurs har en central roll i den pågående klimat om ställningen
Läs merFörslag: Policy - klimatfrågor i skogen
Remissversion 1(5) Datum 2017-09-12 Förslag: Policy - klimatfrågor i skogen Syfte Syftet med denna policy är att förmedla Skogsstyrelsens ståndpunkter vad gäller skogens roll och nytta i klimatarbetet
Läs merYttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar
Stockholm 13 september 2018 Er ref/dnr: 2016/660 Vårt dnr: 2018/0096 Yttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning Naturskyddsföreningen
Läs merSkogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av
Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)
Läs merSamverkansprocess skogsproduktion
PM 1(5) Datum 2017-03-17 Samverkansprocess skogsproduktion Beskrivning av processgrupp, arbetsgrupper, åtgärdsområden, och det fortsatta arbetet i samverkansprocess för skogsproduktion. 1. Beskrivning
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merLångsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-18 M2013/1659/Nm Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43) Miljömålsberedningen har i uppdrag
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6
Läs merSå skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11
Läs merPEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen
PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA
Läs merProduktionshöjande åtgärder
Produktionshöjande åtgärder Vad finns i verktygslådan? Undvika skador Föryngring Trädslagsval Förädlat material Konventionell gödsling Dikning/dikesrensning Röjning Gallring Slutavverkningstidpunkt Årlig
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs mer- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.
Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser
Läs merTydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?
Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20
Läs merLRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar
LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter
Läs merMervärdesskog (SOU 2006: 81 slutbetänkande från Skogsutredningen 2004 (N2004: 12)
2007-01-15 Näringsdepartementet Enheten för hållbar utveckling och basnäringar Diarienr: N2006/6984/HUB Remissvar CBM Dnr: 109/06 Mervärdesskog (SOU 2006: 81 slutbetänkande från Skogsutredningen 2004 (N2004:
Läs merSkogsbruket. och kvicksilver
Skogsbrukets påverkan på Skogsbruket vattnet, Oskarshamn 2012 11 29 och kvicksilver Vattenrådens dag Göteborg 2013 Johan Hagström Skogsstyrelsen Region Väst Kvicksilverhalter i mark Alriksson, 2001 Kvicksilver
Läs merRemissyttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Hållbar markanvändning, Del 1, SOU 2013:43
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Sofia Backéus 2013-09- 30 REMISSYTTRANDE M2013/1659/Nm Till Miljödepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se michael.lofroth@regeringskansliet.se
Läs merSkogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Läs merSCA Skogs synpunkter på Underlagsrapporter från arbetet med att ta fram Sveriges första nationella skogsprogram - diarienummer: N sk
Datum 2016-11-12 Vår referens Ola Kårén Direkttelefon 060-19 33 83 E-post ola.karen@sca.com Näringsdepartementet Lars Ekberg Wilhelm Magnusson n.registrator@regeringskansliet.se SCA Skogs synpunkter på
Läs merSkogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208
Läs merSkog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring
Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens
Läs merUtlysning av pengar till informationsinsatser om ökad biologisk mångfald eller klimatpåverkan.
Datum 2018-04-04 1(6) Utlysning av pengar till informationsinsatser om ökad biologisk mångfald eller klimatpåverkan. Skogsstyrelsen utlyser 5 miljoner kronor för att anordna informationsinsatser och/eller
Läs merSKOGSPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SKOGSPRODUKTION Ämnet skogsproduktion behandlar produktion av olika typer av virkesråvaror med hänsyn till skogens produktionsförmåga och en hållbar utveckling för skogen. Det behandlar också anläggning
Läs merSKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015
SKA 15 Resultatpresentation Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Global analys av framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara. Scenarioberäkningar. Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för
Läs merENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-11-05 1 Innehåll Kommunens skogspolicy... 3 Inledning varför en skogspolicy?... 4 Vem ansvarar för kommunens skogar?...
Läs merKörskador och kvicksilver. åtgärder inom skogsbruket
Körskador och kvicksilver åtgärder inom skogsbruket Anja Lomander Skogsstyrelsen Kvicksilver och metylkvicksilver S törst metylering sker i myrmarker och nära bäckar (gott om organiskt material, svavel
Läs merSkogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merSkogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)
DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika
Läs merGödsling gör att din skog växer bättre
Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.
Läs merSkogsbruksplan. Planens namn Julåsen 3:5. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod
Skogsbruksplan Planens namn Julåsen 3:5 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 217-226 - Uppdaterad Skogliga uppgifter uppdaterade enligt markägarens noteringar.
Läs merSkogsägares drivkrafter för klimatanpassning
Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte
Läs merRådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten
RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.
Läs merHej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.
Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal
Läs merSKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande
SKOGSVISION Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande LIVFULLA SKOGSLANDSKAP OCH EKOSYSTEMBASERAT NYTTJANDE Världens skogar är en vital resurs som förser oss alla med ekonomiska och miljömässiga
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den
Läs merSkogsstyrelsens syn på hållbar utveckling i skogen
Bilaga 7 Datum 2019-02-19 Punkt 8 PM 1(12) Skogsstyrelsens syn på hållbar utveckling i skogen Utgångspunkter Hållbar utveckling i skogen Skogen har stor betydelse för Sverige. Hållbar utveckling i skogen
Läs merSKA 15 Resultatpresentation
SKA 15 Resultatpresentation RIU-konferens 5 november 2015 Svante Claesson, Skogsstyrelsen /Kalle Duvemo (fd. Skogsstyrelsen) SKA 15 Global analys av framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara.
Läs merSkogsindustrierna har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på ovanstående förslag och vill anföra följande.
Stockholm den 8 mars 2004 Miljödepartementet Maria Schultz 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget att ta fram förslag till ett sextonde miljökvalitetsmål: Ett rikt växt- och
Läs merMöjligheterna till intensivodling av skog (MINT), utredning av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Remiss från Jordbruksverket
PM 2009:197 RII (Dnr 001-2155/2009) Möjligheterna till intensivodling av skog (MINT), utredning av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Remiss från Jordbruksverket Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till 10, 14, och 30 skogsvårdslagen
Läs merVÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR
VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR 2017-03-20 Programmet för dagen Inledning Regeringsuppdraget och genomförande Grunderna i strategin Förändringar Bensträckare Arealfördelning och mål Frågor
Läs merSkogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-06-11 2014-2023 Ulf Bergqvist Sammanställning
Läs merAnmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken
Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(6) Mottagare Skogsstyrelsen Samrådsanmälan Box 7 351 03 Växjö Enligt 12 kap 6 miljöbalken ska skogsbruksåtgärder som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 60,1 91 Myr/kärr/mosse 0,6
Läs merRiktlinjer för kommunens skogsinnehav. Motala kommun
Riktlinjer för kommunens skogsinnehav Motala kommun Beslutsinstans: Tekniska nämnden Diarienummer: 14/TN 0034 Datum: 2016-04-13 Paragraf: 40 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2016-04-13 Diarienummer:
Läs merSkogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län Ägare Kjell Johansson & Håkan Hedin Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2005-06-15 2011-2020 Töre
Läs mer1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Läs merSkador på skog och jordbruk orsakade av klövvilt Skogsstyrelsen
Skador på skog och jordbruk orsakade av klövvilt Skogsstyrelsen Viltförvaltarkonferensen 2018 Christer Kalén 1 Uppdrag och mål för skogen Kärnan i skogspolitiken Åtgärdsområden Koppling till viltförvaltning
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merUppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och skogsmark för åren
Regeringsbeslut IV 1 2018-02-22 N2018/01213/SK Näringsdepartementet Sveriges lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och
Läs merScenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar
Bilaga 2 Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar Skogliga konsekvensanalyser 2008 (SKA VB-08) syftar till att beräkna uttag ifrån skogen utifrån olika framtida scenarier med varierad intensitet
Läs merKväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP
Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP Cecilia Akselsson, Lunds Universitet Nedfall av kväve: Indikator för fem miljömål (mycket viktigt för ett till) Bara naturlig försurning Grundvatten av
Läs merRemiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar
LRF SKOGSÄGARNA REMISSYTTRANDE Dnr 2015/7077 Er ref 2013/3340 Skogsstyrelsen Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar LRF och Skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogsägarna,
Läs merKunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring
Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa
Läs merSkogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat
Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub
Läs merHållbart skogsbruk. en väg att föra skogens värden vidare i generationer.
Hållbart skogsbruk en väg att föra skogens värden vidare i generationer. 1 Är ett inköpsbolag certifierat enligt PEFC och FSC som handlar med skogsråvara och anskaffar specialsortiment till koncernens
Läs merÅtgärdsprogram för levande skogar
sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt
Läs merKonsekvensutredning med anledning av ändring av Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:7) och allmänna råd till skogsvårdslagen
KONSEKVENSUTREDNING 1(7) Datum 2014-02-21 Diarienr 2014/xxxx Enheten för lag och områdesskydd Morgan Johansson Box 343, 501 13 Borås morgan.johansson@skogsstyrelsen.se Tfn 036-482507 Enligt sändlista Konsekvensutredning
Läs merHur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog
Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Klimatförändringar och skogsskötsel Klimatforskarna idag är relativt eniga om att vi ska få förändringar i klimatet som
Läs merOm Skogsbruksplanen kommentar 2015
Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Inklassningarna: NO Naturvårdsmål Orört I avdelningar med höga naturvärden där fri utveckling är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 36,7 77 Myr/kärr/mosse 10,7 22 Berg/Hällmark
Läs merDe gröna frågorna i årets forskningsproposition
De gröna frågorna i årets forskningsproposition Kopplingen till det nationella skogsprogrammet (och Skogforsk) Göran Örlander, ordförande, Skogforsk Kort om Skogforsk Skogsbruket och staten i samverkan
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Blekinge län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att prata
Läs merSkogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås för år 2017
Datum 2017-02-10 Diarienr 2016/1708 1(9) Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås för år 2017 De åtgärder som tas upp i denna åtgärdslista svarar mot regeringsuppdraget om att bistå
Läs merRemiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur
Bilaga 1 Nr 1(6) 2017/1147 Remiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur Ställningstaganden Skogsstyrelsens ställningstaganden indelas i målbilder och ståndpunkter. Målbilder beskriver
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merGrön infrastruktur- Går det att planera natur?
Grön infrastruktur- Går det att planera natur? 2 Definition av begreppet Grön infrastruktur: Ett ekologiskt funktionellt nätverk av: Livsmiljöer; gammelskog, naturbetesmark, ädellövmiljöer, sandmiljöer,
Läs merFörslag till ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:7) och allmänna råd till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096)
Vårt Dnr: 2015/027 Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-08-21 Förslag till ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:7) och allmänna råd till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen
Läs merSkogsbruksplan. Planens namn Dala 5:4. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84)
Planens namn Dala 5:4 Skogsbruksplan Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2018-2027 2018-7 Martin Timander Lat: 62 57' 1.45" N Long: 18 6' 29.59" E
Läs merTallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter
Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige
Läs mer