Skogsskötsel med nya möjligheter

Transkript

1 Ubmeje Till: Skogsskötsel med nya möjligheter Sámiid Riikkasearvi (SSR) har beretts tillfälle att lämna synpunkter på Skogsskötsel med nya möjligheter Dnr 2016/1277, med anledning härav avger SSR följande yttrande. Inledande kommentarer SSR är en politisk obunden intresseorganisation för rennäringen och samiska näringslivsoch samhällsfrågor. Organisationens syfte är att tillvarata och främja de svenska samernas ekonomiska, sociala, rättsliga, administrativa och kulturella intressen med särskild hänsyn till renskötseln och dess binäringars fortbestånd och sunda utveckling. SSR är ett demokratiskt organ och representerar samer anslutna till samebyar eller sameföreningar. SSR är idag den organisation som företräder Sveriges samebyar i sin helhet samt flertalet sameföreningar. SSR lämnar övergripande kommentarer på rapporten i dess helhet. SSR anser att rapporten bör ändras efter de synpunkter som förs fram. Synpunkter på rapporten Förslaget om att anpassa klövviltpopulationen till skadeläget i förhållande till uppsatta mål, vilket innebär en kraftfull sänkning av antalet klövvilt, kan inte accepteras om inte rovdjurspopulationen först har minskat. Citat ur rapporten Viltforskare bedömer att det inte sedan tidigt 1800-tal funnits så många rovdjur som nu. SSR vill här tydligt framföra att det måste finnas en balans i förvaltningen som även beaktar och tar hänsyn till renskötseln. Det finns idag en tydlig diskrepans mellan den toleransnivå om max 10% förluster av ren till rovdjur och dagens förvaltning (SSR har ett landsmötesbeslut om max 5% förlust). Effekterna av en reducerad älgstam måste belysas utifrån flera perspektiv, bland annat hur detta påverkar renskötseln. En reducering av älgpopulationen medför en minskning av bytesdjur för rovdjuren, varav det finns en uppenbar risk att predationen på ren ökar ytterligare.

2 2 Av underlaget till rapporten framgår även att det är skogsbrukets skötselmetoder som orsakat älgbetesskadorna på träden. SSR anser att det då är rimligt att även dessa skötselmetoder ses över. Storskogsbruket lyfter ofta fram att de ska tolereras maximalt 2-5 % färska betesskador årligen, detta kan jämföras med den toleransnivå om max 5% som SSR:s medlemmar lyfts fram. SSR menar att det inte kan vara givet att skogsbrukets toleransnivå ges företräde framför renskötselns. SSR anser inte att det föreligger något behov av att utvärdera vilken myndighet som skall förvalta klövviltet. Detta har genomlysts vid tidigare utredningar, vilket inte föranlett någon förändring av nu gällande system. SSR anser att det är olämpligt att särskilja klövviltet från annat vilt i förvaltningen. SSR anser att fokus i denna fråga istället bör läggas på att stärka samverkan mellan myndigheter och andra aktörer. I rapporten nämns klimatförändringarna, prognoserna visar bland annat på en förväntad ökad tillväxt, men att denna kan raseras av ökade skador på grund nya skadegörare. SSR anser att den förväntade ökade tillväxten måste anses som tillräcklig. Åtgärder för ytterligare ökad tillväxt är inte nödvändiga. Contortaplantager och gödsling är två åtgärder som inte är acceptabla, då dessa åtgärder orsakar stor skada för renskötseln. Den naturligt ökade tillväxten i skogarna kan renskötseln hantera och anpassa sig efter. I rapporten står användningen av främmande trädslag genom adaptiv förvaltning kan bli ett viktigt verktyg för att hantera klimatförändringarna SSR vill här särskilt poängtera, för att renskötseln ska kunna hantera klimatförändringarna får inte betesmark omvandlas till renskötselimpediment, vilket contortaplantage är. Noteras måste också att åtgärder får inte vidtas som påtagligt förändrar förutsättningarna för renskötselns utövande, vilket framgår bland annat av nationell och internationell rätt. SSR anser att det inte är tydligt i rapporten att skogsbruk och renskötsel är utifrån ett rättighetsperspektiv jämställda, vilket är en brist. Skogsstyrelsen har att förhålla sig till detta både i sin myndighetsutövning men också i de rapporter/utredningar som tas fram. Dagens fröplantager och nya generationers fröplantager förväntas öka tillväxten, vilket är ytterligare en anledning till att inte öka mängden gödsling och contortaplantage. SSR anser att ett större fokus bör läggas på att finna lösningar så att alla med rättigheter har möjlighet att nyttja markerna. För att skadorna på renskötseln ska minimeras så kommer det ställas högre krav på att skogsägaren får nöja sig med en normal tillväxt samt högre krav på hänsyn till renskötseln. I rapporten nämns även att det finns behov av att restaurera skogar för naturvärden och naturstrukturer. Återigen så saknas behovet av att restaurera renens betesmarker efter ett intensivt skogsbruk under lång tid, som tidigare nämnts så genomsyrar detta hela rapporten. Genom att restaurera betesmarkerna kan det resultera i en ökad möjlighet att bedriva skogsbruk i framtiden utan att det skadar renskötseln i samma utsträckning som det gör idag. SSR anser att det behövs åtgärder och finansiering för att möjliggöra detta. Rådgivning om möjliga skötselåtgärder för att underlätta för renskötseln är generellt positivt. Men viktigt då är att det är renskötseln som är normativ för vilka åtgärder som är nödvändiga för att underlätta. Idag är det skogsbruket som anger vad de anser vara

3 3 lämplig åtgärd, metod eller tidpunkt. SSR menar att Skogsstyrelsens konsulenter måste höja sin kompetens och förståelse om renskötseln för att förändring ska kunna ske. Utökade bidrag till småskogsägare för särskilda skötselåtgärder. Att skogsägaren ska kunna få ersättning för att ta extra hänsyn till renskötseln måste motsatsvis innebära att samebyarna får ersättning för de skador och för de merkostnader som skogsägaren orsakar renskötseln när de inte tar hänsyn vid skogsbruksåtgärder. intensifiera förbättringar och omklassning av vägar till BK4 för ökad användning av tyngre och längre fordon Vid genomförande av dessa förändringar är det viktigt att de samebyar som berörs ges möjlighet till inflytande vid en eventuell omklassning. bygga bort flaskhalsar för järnvägstrafik i likhet med all annan samhällsplanering som innefattar förändrad markanvändning och som kan komma att påverka renskötseln så anser SSR att det är viktigt att berörda samebyar ges möjlighet att påverka utfallet. För de fall där en sameby anser att åtgärderna innebär en påtaglig skada så ska de inte genomföras. Berörda samebyar ska alltid höras vid denna typ av åtgärd. Systemet med adaptiv skogsskötsel bör användas för utvärdering av främmande trädslag. En adaptiv förvaltning är positiv om renskötselns behov jämställs med skogsägarens. I de fall man kan misstänka att en åtgärd menligt kan påverka andra samhällsmål eller andra osäkerheter föreligger bör användning ske genom sk adaptivt arbetssätt, pröva i liten skala, utvärdera, ompröva och pröva igen. Här behöver SKS hörsamma det som renskötarna redan säger och vet om specifika skogskötselåtgärder, detta behöver inte prövas för att få fram ett resultat. Det går att bedriva god skogsskötsel utan contortaplantage vilka skadar renskötseln då det innebär renskötselimpediment. Rapporten anger att regelverket behöver förenklas, SSR anser att främmande trädslag som contortaplantage bör förbjudas inom renskötselområdet på grund av att det orsakar stora skador och kostnader för samebyarna. En adaptiv modell som arbetsmetodik är inkluderande först när alla berörda jämställs och har samma påverkansmöjligheter. Översyn av föreskrifter till SvL för ökad gödsling och användning av behovsanpassad gödsling. SSR motsätter sig förslaget om ökad gödsling. Om gödsling fortsatt ska vara legalt måste ändringar i Skogsvårdslagen ske. SSR anser att gödsling alltid ska innefatta ett krav på samråd med berörd sameby. I rapporten föreslås även att gödsla lämpliga objekt, SSR ifrågasätter vad som avses med lämpliga objekt och vem som har tolkningsföreträde att avgöra det. SSR menar att det föreligger en stor risk att det är de som ska utföra åtgärden som har tolkningsföreträde, dvs skogsbruket, vilket kommer att medföra att renskötseln blir sekundär. I rapporten står även om man tar bort träden finns det gott om näring för att nya ska kunna växa upp i det gamlas ställe. SSR anser att det enda synliga argumentet för gödsling är ökade vinster till skogsägaren, vilket resulterar i ökade kostnader för renskötseln. Aktiv och omfattande gemensam rådgivningskampanj i enlighet med slutrapport från Samverkansprocess Skogsproduktion. I denna rapport behöver de föreslagna åtgärdernas sanna påverkan på renskötseln inkluderas, beskrivna med renskötarens ord och kunskaper. SSR anser att denna kunskap är nödvändig som underlag till liknande insatser och förslag till ökade tillväxtåtgärder. Att inte belysa samtliga aspekter och

4 4 påverkan på samtliga rättigheter medför en stor risk att skadorna på renskötseln negligeras och riskerna underskattas, SSR anser att Skogsstyrelsen i egenskap av myndighet är skyldig att belysa och informera om samtliga aspekter. Förslaget om ett särskilt forskningsanslag till Skogsstyrelsen för att främja forskning om hållbart nyttjande av skog behöver breddas så att det även inkluderar risker och hot för andra rättighetsinnehavare, liksom hur skogarna ska nyttjas hållbart även för renskötseln. Här bör även den samiska traditionella kunskapen som bygger på långsiktig praktisk erfarenhet inkluderas. Förslaget om skogliga konsekvensanalyser vart femte år bör även innefatta konsekvensanalyser för renskötselns förutsättningar, det vill säga vilken påverkan som skogsbruket haft. Detta kan genomföras med hjälp av Sametinget och SSR. Av rapporten framgår det att ett hållbart skogsbruk förutsätter att flertalet aktörer har en samsyn kring vad som kännetecknar ett hållbart nyttjande av skog. Den samsynen saknas idag mellan renskötseln och skogsindustrin, SSR vill här påtala att förutsättningarna att nå samsyn är betydligt svårare idag på grund av att markerna exploateras allt hårdare. För att samsyn överhuvudtaget ska kunna vara möjlig så krävs det att skogsbruket är villig att förändra sitt brukande på ett sätt som innebär en ökad hänsyn till renskötseln. Det beskrivs i rapporten att det är en ojämn åldersfördelning och att det idag finns tydligt mer areal med skog under 40 år och mindre areal äldre än 160 år. Något som redan är känt inom renskötsel och som påtalas vid samråd årligen och en av anledningarna till att parterna inte alltid kan komma överens. Det nämns kort i rapporten om uttag/ta tillvara på röjningsvirke. Det är för renskötseln positivt om röjstammarna tas ut då dessa kväver ett marklavsbete och försvårar renens möjlighet att gräva genom snön. Fortsatt utveckling av markberedningsmetoder som på minsta möjliga sätt skadar renens markbete är positivt. Ökade röjningsinsatser är viktiga för renskötseln samtidigt som det är en åtgärd som enkelt ökar värdet för skogsägaren och för framtida volymer. SSR anser att det är viktigt att SKS i sina rådgivningsinsatser ökar skogsägarens kunskaper om detta, så att ökad areal röjningar genomförs. För renskötseln så är det positivt med tidiga och hårdare röjningar. Innan det grundläggande sker över hela den produktiva skogsmarksarealen finns idag inget diskussionsutrymme för andra extrema skogsproduktionsåtgärder som gödsling och contortaplantage. Förslaget om test av nya trädslag under kontrollerade former får inte ske på renskötselns marker. Översyn av lägsta slutavverkningsålder i föreskrifter till SvL för att kunna hantera skogsskador mer proaktivt. SSR:s inställning är att det inte är möjligt att sänka avverkningsåldern. SSR är dock frågande till vad som menas i rapporten. Detta behöver förtydligas och klargöras Som tidigare nämnts så är det inte tillräckligt tydligt i rapporten vilka de negativa effekterna som gödsling och contortaplantage har för renskötseln, effekterna finns heller inte listade som negativa effekter under de föreslagna produktionsåtgärderna i skogsskötselprogrammet. Det hänvisas till SSR:s skogspolicy och att SSR inte önskar

5 5 främmande trädslag. SSR vill här framföra att skogspolicyn är under revidering och kommer förtydliga SSR:s ståndpunkt i frågan. Emellertid anser SSR att det borde vara känt för SKS att SSR har nolltolerans mot contorta, då detta har framfört flertalet gånger både skriftligt och muntligt, därav borde detta framgå i rapporten. Skogsstyrelsen måste framföra att samebyarna anser att contortaplantage är ett renskötselimpediment, ett hot mot renskötseln och en skada för samebyn, renägaren och renen. Rapporten kan inte anses som komplett om detta inte tydliggörs. På s. 109 i rapporten går att utläsa bland annat, om att åtgärderna kan innebära möjliga positiva konsekvenser för renskötseln som effektivare renskötsel. SSR ställer sig frågande till vad som avses med detta och vem som avgör vad en effektivare renskötsel är. Om dessa begrepp skall användas måste det tydligt framgå att det enbart är samebyn och dess medlemmar som äger rätten att avgöra detta. Det får inte under några omständigheter förstås som att myndigheten eller skogsbrukaren äger rätt att avgöra detta. För att renskötseln ska kunna utvecklas måste de grundläggande behoven av marker och tillgång till bete finnas. Idag har samebyarna en begränsad flexibilitet samtidigt som den konkurrerande markanvändningen ökar, åtgärder för ökad tillväxt och lönsamhet för skogsägaren kan inte ges företräde utan målet måste vara att uppnå en balans i brukandet av markerna. Under punkten särskilda insatser för renskötseln saknar SSR följande; åtgärder för bevarande av granskogar för svalka för skogssamebyarnas renar sommartid, nolltolerans för contorta i renskötselområdet, och inte enbart undvika contorta i viktiga betesområden. Idag är all betesmark viktig för samebyarna. SSR ställer sig frågande till vad som menas med effekten effektivare renskötsel och hur detta skall tillämpas. SSR vill återigen lyfta att det är berörd sameby som avgör om området är viktigt eller inte för samebyn, inte skogsägaren eller Skogsstyrelsen. Gällande rubriken sammanfattad bedömning (s 153) bedömningarna måste ses som osäkra då de håller en betydande grad av subjektivitet i många led, är det inte helt tydligt om detta avser renskötseln eller något annat, detta bör klargöras. SSR anser inte att regelverken om användning av främmande trädslag behöver förenklas, motsatsvis anser SSR att dessa bör innehålla ett förbud av främmande trädslag inom renskötselområdet SSR motsätter sig en förenkling och översyn av de allmänna råden gällande gödsling. Gödsling ska alltid samrådas med berörd sameby inom hela renskötselområdet och får endast ske efter ett godkännande från berörd sameby. SSR saknar en beskrivning kring hur Skogsstyrelsen avser att inkludera renskötseln i den aktiva och omfattande gemensamma rådgivningskampanjen om samverkansprocess skogsproduktion? SSR anser att Skogsstyrelsen bör arbeta för att säkerställa att både ekonomiska och personella resurser avsätts till renskötselns företrädare.

6 6 Avslutningsvis vill SSR lyfta fram att de brister som påpekats i detta yttrande måste arbetas vidare med inom ramen för arbetet med skogsproduktion med nya möjligheter. SSR anser också att insatser genomförs för att öka kompetensen inom Skogsstyrelsen såväl vad gäller renskötselns utövande som renskötselrättens innehåll och omfattning. Sámiid Riikkasearvi Jenny Wik Karlsson Verksamhetschef Maria Boström Skogshandläggare