Framtidens skogsskötsel i södra Sverige (FRAS) Johan Sonesson Emma Holmström, SLU Erika Olofsson, Lnu Karin Hjelm, Skogforsk

Transkript

1 Framtidens skogsskötsel i södra Sverige (FRAS) Johan Sonesson Emma Holmström, SLU Erika Olofsson, Lnu Karin Hjelm, Skogforsk

2 Syfte med Fras Samla forskningsaktörer och skogsnäring i södra Sverige för ett gemensamt grepp kring viktiga skötselfrågor Anpassa skötseln efter nya förutsättningar och bygga vidare på forskning som tagits fram i tidigare sydsvenska forskningsprogram Säkerställa kompetensförsörjning och upprätthålla befintlig kunskap Förbättra kommunikationen mellan forskning och praktik

3 Struktur & innehåll Sex doktorandprojekt, två doktorander per forskningsorganisation, med vardera en handledare från respektive organisation Kommunikationsprojekt Delad programledning mellan SLU, Skogforsk och LnU Finansiering 50 % från forskningsorganisationer, 50 % från näringen

4 Två grundläggande frågeställningar Hur kan vi möta kraven på ökad variation och skötsel mot olika mål? Hur kan vi utnyttja de nya högupplösta datakällorna för att variera skogsskötsel inom och mellan bestånd?

5 1 Föryngring av tall i södra Sverige Syfte Att studera och jämföra föryngringsmetoderna naturlig föryngring, sådd och plantering av tall. Jämförelserna kommer att göras inom samma lokal och effekter av olika skärmtätheter, markberedningsmetoder samt årsmåner kommer att undersökas med avseende på plantetablering och tidig plantutveckling. Även vissa trädslagsjämförelser kommer att kunna ingå i projektet. Mål Att få fram effektiva sätt att föryngra tall på i södra Sverige Metod Nya fältförsök, etablering med start våren 2017 Befintliga fältförsök

6 2 Smarta föryngringar med fokus på både skonsamhet och produktion Syfte Syftet med det föreslagna projektet är att hitta etableringskedjor i vilka en kombination av föryngringsåtgärder såsom markberedning, plantmaterial och trädslag resulterar i hög plantöverlevnad och tillväxt på olika ståndorter. Ny information som GIS-baserade hjälpmedel, som redan idag används vid andra skogsbruksåtgärder, ska integreras med kunskapen om de biologiska förutsättningarna och på så sätt skapa metoder som gör föryngringarna hållbara med avseende på både ekonomi, produktion och miljö. Mål Att ta fram målanpassade och hållbara etableringskedjor Metod Nya fältförsök Befintliga fältförsök Modellering, GIS

7 3 Röjningsmodeller Syfte Utvärdera röjningsstrategier för olika trädslagsblandningar och med hänsyn till träd som sparas för biodiversitet. Fördjupa kunskaperna om konkurrens mellan träd för att reda ut hur tillväxten påverkas av olika stamantal och rumslig fördelning. Mål Att ta fram röjningsmodeller för olika trädslagsblandningar och med hänsyn till träd som sparas för biodiversitet. Metod Långsiktiga förbandsförsök Befintliga fältförsök (gran/björk) Nya fältförsök

8 4 Gallra med generell hänsyn Syfte Att studera och testa metoder för förstagallringar i bestånd med fokus på generell hänsyn. I projektet studeras också gallringsprogram för blandskog och bestånd med kombinerade mål. Mål Att definiera och utvärdera metoder för generell hänsyn och blandskogar i gallringsfasen. Metod Nya fältförsök, etablering med start 2017 GIS, modellering Befintliga fältförsök

9 5 Effektivare beståndsbehandling Syfte Att testa och utvärdera hur gallringens utformning kan varieras inom beståndet beroende på skillnader i ståndort och beståndsstruktur. Nya datakällor som laserscanning och flygfoton kommer att användas för att planera gallringar. Nya variabler, som bladarea och diameterfördelning, ska testas i gallringsmallar beroende på mål med beståndet och sortiment vid gallringen. Mål Att formulera nya gallringsstrategier Metod Nya fältförsök Studier på gallringsdata Modellering

10 6 Skogsskötsel och virkesegenskaper i barrblandskogar med lövträd Syfte 1) Öka vår kunskap om tillväxt och virkesegenskaper i blandskogar av barr och löv, 2) Beskriva hur skogsskötseln påverkar virkesegenskaperna i blandskogar, 3) Öka vår kunskap om trädslagsspecifika kvalitetsaspekter hos löv. Mål Utveckla skötselstrategier för blandskogar, skapa modeller för ett bättre tillvaratagande/mer kostnadseffektiv användning av både barr och löv. Metod Fältförsök Laborationer Modellering

11 Föryngring av tall i södra Sverige, SLU Mikolaj Lula Smarta föryngringar, Skogforsk Emiliano Zocca Röjning för variationsrikt skogsbruk, SLU Mostarin Ara Gallring och naturhänsyn, Skogforsk Delphine Lariviere Effektivare beståndsbehandling, LNU Magnus Persson Skötsel och virkeskvalitet i blandbestånd, LNU Grace Jones

12 2022

13 Forskarskola Skogshushållning - med inrikting bioekonomi Karin Öhman

14 Ökad risk för brist på framtida vetenskaplig kompentens

15 Vision: Forskarskolan är central för framtidens kompetensförsörjning inom skogshushållning

16 Mision: Forskarskolan organiserar modern och högklassig forskarutbildning i skogshushållning

17 Värdegrund: Professionalitet, öppenhet och jämställdhet.

18 Hur ska detta genomföras?

19 Photo: Johanna Witzell 1. Doktorandprojekt

20 2. Utbildning Photo: Johanna Witzell

21 3. Sammanträden och möten Photo: Johanna Witzell

22 4. Jämställdhet Photo: Josef Janousek Photo: Johanna Witzell

23 5. Studieresor Photo : Marek Metslaid Photo: Josef Janousek

24 6. Mentorprogram Photo: Johanna Witzell

25 Effekter!

26 Stöd för ledande forskning i skogshushållning Stark samverkan mellan forskning och sektor Jämställdhet -> Flera skogliga doktorer -> Förstärkt kompetensbas

27 Organisation!

28 Organisation Styrgrupp Föreståndare Johanna Witzell Skogsskötsel Gustaf Egnell Planering och inventering Karin Öhman Biomaterial och teknologi Ola Lindros Samverkan: E. Holmström (FRAS)

29 Bergvik Skog Tillsammans!