Nationellt sektorsråd för skogliga frågor

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(6) Datum Diarienr 2009/1880 Nationellt sektorsråd för skogliga frågor Tid: 9 december 2009, kl Plats: Deltagare: Antecknat av: Skogsstyrelsens lokaler, Vasagatan 52, Stockholm Monika Stridsman, Skogsstyrelsen, Linda Berglund, WWF, Anders Blom, SSR, Camilla Eriksson, Riksantikvarieämbetet, Jonas Eriksson, Norra Skogsägarna, Stefan Forsman, Sametinget, Mårten Larsson, Skogsindustrierna, Anna-Helena Lindahl, Naturvårdsverket, Tomas Lundmark, SLU, Annika Nordin, SLU, Jonas Rudberg, SNF, Peter Staland, LRF, Ulf Sterler, Jägareförbundet, Herman Sundqvist, Sveaskog. Anmält förhinder: Björn Andrén, Holmen, Yngve Daoson, GS-facket, Viktoria Hallberg, Hembygdsförbundet. Dessutom från Skogsstyrelsen: Svante Claesson, Johan Eriksson, Erik Sollander Erik Sollander 1. Information Monika S hälsade välkomna. En kort presentationsrunda genomfördes. Propositioner under våren: Regeringen planerar att lägga fram miljömålspropositionen till våren, troligen i mitten av mars. Annebergs utredning om miljömålen kommer av allt att döma att prägla propositionen, bl.a. lär regeringen inte inkludera förslag till etapp- eller delmål i propositionen utan dessa tas som separata regeringsbeslut. Regeringen avser även att lägga en proposition rörande de skogliga gränserna mot fjällkedjan. Frågan har utretts av Gränsskogsutredningen som gjorde sin avrapportering tidigare under året. RES direktivet: (Renewable Energy Sources). Energimyndigheten har nu i höst lagt fram ett förslag hur direktivet kan genomföras i Sverige. Skogsstyrelsen har varit tveksam till förslaget därför att myndighetskontakterna kan försvåras. Regeringskansliet och berörda organisationer från energi- och skogssektorerna har också kritiserat förslaget. Någon tid för ytterligare utredning finns inte, utan huvuddelen av förslagen till propositionen kommer att arbetas fram inom regeringskansliet. Läget Navet: (Johan E) Navet är det system där Skogsstyrelsen hanterar avverkningsanmälningarna. Det är ett större utvecklingsprojekt som är ett komplett handläggarstöd för hela processen. Under sommaren och hösten har systemet haft stora tekniska problem, främst är det datasystemet som går för trögt. Det har inneburit att handläggningen försenats. Omfattande extra personal har satts in i arbetet och i slutet av oktober var eftersläpningen i handläggning inarbetad, dock till priset av att mycket av distriktsarbetet fått prioriterats ner. Sammantaget bedöms upplägget och grundsystemet vara bra, men tekniken behöver förbättras. Minnesanteckningar sektorsråd

2 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (6) Beträffande dispenserna har Skogsstyrelsen till den 30 nov fått in ca 1800 ansökningar varav ca 90 % beviljats. Skogsbruket framhöll att det är olyckligt att problemen kom precis i höstas när vändningen kom på virkesmarknaden samtidigt som stormlagren tog slut. Frustrationen i skogsbruket har varit stor. I efterklok het borde Skogsstyrelsen kanske valt en annan plattform. Den valda är känd för flera svåra problem. Samtidigt finns viss förståelse för problemen. Övriga intressenter har inte märkt av problemen. Navet bör samtidigt innebära framtida kortare handläggningstider. Skogsnäringen framförde att det bör innebära möjligheter att korta de 6 veckorna i nuvarande regelverk. Flera andra intressenter menade att skogsbruket bör kunna klara det med förbättrad planering. Det, menade skogsnäringen, är ofta svårt, särskilt för den stora delen av industrin som saknar egen skog och hela tiden måste köpa virke på marknaden. Monika S: Skogsstyrelsen tar mycket allvarligt på problemen och gör allt för att lösa dem. Möjligheten att i framtiden korta 6 veckors regeln är troligen liten. Syftet är även att andra intressenter ska beredas möjlighet att yttra sig. Planteringsstödet (Johan E): Efter stormarna har i området funnits ett antal statliga stöd till främst föryngring. För typ 1 (barrträd) går ansökningarna bra 210 av 250 miljoner hitintills. För typ 2 (lövstöden) går det sämre, 80 av 200 miljoner har ansökts är sista året för stöden. Toleransavdraget miljöhänsyn: (Monika S). Skogsnäringen har den senaste tiden gjort flera aggressiva utspel mot Skogsstyrelsen vilket oroar. Det här är frågor som myndighet och näringen, till följd av skogsnäringens sektorsansvar, måste kunna diskutera sakligt. Toleransavdraget i miljöbalken, som berörde ersättningsnivåer för intrångsersättningar från samhället, är nu borttaget. I skogsvårdslagen, där avdraget berör legala hänsynsnivåer för bl.a. naturvård, kvarstår toleransavdraget. I Polytax ser vi att lämnad hänsyn, även den bästa, mycket sällan kommer i konflikt med kurvan för intrångsersättning. Problemet är att fel värden sparas, vilket är ineffektivt. Skogsnäringen framförde att även om intrångskurvan mycket sällan sätts på sin spets, så är frågan om hur mycket skogsägarna måste avstå från hela tiden levande och känslig. Flera menade också att det är ytterst viktigt att få en ordnad diskussion. Skogsstyrelsen måste tydligare redovisa sin bild av situation. Monika S: Tack för synpunkterna. Skogsstyrelsen återkommer i frågan. Regeringsuppdrag, Komet och Naturvårdsavtal: (Johan E) Skogsstyrelsen har fått två uppdrag tillsammans med flera andra myndigheter. Naturvårdsavtalen ska avrapporteras sista mars 2010 och

3 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (6) går ut på att förbättra attraktivitet och funktionalitet hos instrumentet, samt att ta fram gemensamma riktlinjer för berörda myndigheter. Kometuppdraget är en storskalig testverksamhet i totalt 5 områden där fokus ligger på att enskilda markägare ska ges större möjligheter att ta initiativ till skydd av områden. Inom arbetet planeras en referensgrupp samt ett samrådsmöte den 17 februari (främst ang. NVA). Kontaktpersoner är Thomas Pettersson Naturvårdsverket, Gudrun Berlin Lst Skåne och Johan Åberg Skogsstyrelsen. Områdena är ännu inte utsedda men avses vara i storleksordning län eller del av län. Flera menade att frågan hur man tänkt sig att utvärdera effekt där man gjort annorlunda är väsentlig men inte förefaller vara helt hanterad än. Någon pekade också på värdet att bredda tankesättet då relevanta frågor och svar inte sällan ligger utanför naturvetenskapen. Monika S: Skogsstyrelsen återkommer i denna fråga. 2 Skogskonferens 2010 Monika S: Skogsstyrelsen avser anordna en nationell skogskonferens under Förra året anordnades tre regionala konferenser, vilket var bra, men tanken är nu att vartannat år köra en nationell och vartannat regionala konferenser. Preliminärt datum är 15 april. Några exempel på möjliga frågor att ta upp gick ut med kallelsen. Vad tror ni? Flera menade att ansatsen med vartannat år nationellt/regionalt kan bli mycket bra. I år äger skogsnäringsveckan rum i mitten av april, så datumet kan vara olämpligt. Troligen bättre att satsa på en hel dag istället för lunch till lunch. Flera ytterligare teman föreslogs Koppling mellan ökad odling av klimatskäl och insatser för att klara biologisk mångfald; Energiomställning; nya rödlistor; ekosystemtjänster. Möjligheten till samarbete med främst SLU kan vara mycket lovande, även om det nog blir svårt att hinna med redan till i år. Monika S: Datumkrocken måste lösas. Vartannat år ser lovande ut liksam att utveckla ett långsiktigt samarbete med SLU. Att få ihop främst biologisk mångfald och behoven av ökad odling kan vara mycket bra tema. Tack. 3 Rådslag tall Monika S: Frågan väcktes på mötet i september. Skogsstyrelsen avser att anordna ett rådslag, främst för Sydsverige för att arbeta fram en gemensam handlingsplan. Vilka bör bjudas in? Tilltänkt datum runt den 24 februari. Mycket bred uppslutning till initiativet. Konstaterades att även om största problemet finns i söder så finns motsvarande problem också i norr. I diskussionen utmejslades två alternativ. Antingen en stor samling med många intressenter, lokalt deltagande och stort utbildningsmoment. Eller en mindre grupp av i huvudsak skogsnäringen med fokus på möjliga åtgärder. Flertalet landade i slutsatsen att en mindre grupp är att föredra,

4 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (6) åtminstone i ett tidigt skede. Datumet den 24 februari bör ses över. Monika S: Tack för diskussionen. Skogsstyrelsen siktar mot en mindre grupp beslutsfattare i södra Sverige och återrapporterar till nästa möte. 4 Regeringsuppdrag Johan E: Flera av uppdragen som Skogsstyrelsen för närvarande arbetar med upplevs genomgående som svåra. Genomgående strävar Skogsstyrelsen efter en bred dialog i tidigt skede men processuppläggen har varierat lite. Hur bra uppfattar ni i rådet att Skogsstyrelsen hanterar sådana här frågor? Flertalet menade att de allmänna processuppläggen numera är mycket bra och att det aktivt bidrar till ökad samsyn. Några påpekade att Skogsstyrelsen i arbetet med främmande trädslag nog undervärderat svårigheterna och nog inte riktigt hann landa alla de tyngre frågorna till sista mötet. Någon påpekade att det i sådana fall kan gå att be om förlängning. Monika S: Tack för synpunkterna. Möjligheten till förlängning har inte utforskats. Bra idé. 5 Sektorsmål Måluppfyllelse Nyckelbiotoper: Svante C: Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har gjort en gemensam kontrollstation av strategin för formellt skydd där man bl.a. tittade av avverkning av värdekärnor. Skogsstyrelsen har tittat vidare på avverkning av nyckelbiotoper, med koppling till sektorsmålet. I rapportutkastet redovisas metoderna som använts. Två modeller har använts. Dels en GIS analys där avverka skiktet (skillnadsanalys från satellit) jämförs med kända nyckelbiotoper. Dels data från Polytax. I det här fördjupade materialet kan syns ingen trend över tiden. Mellan ha nyckelbiotoper avverkas per år. Orsakssammanhangen bakom avverkningarna ses som centrala att belysa. Stor enighet om att orsaksanalysen är viktig varför avverkas kända nyckelbiotoper? Mycket av diskussionen fokuserade på om avverkning i den här storleksordningen bör ses som mycket eller lite, med tanke på den totala mängden nyckelbiotoper. Från naturvårdshåll framhölls att då arealerna med höga naturvärden är så små så är varje förlust i sig kännbar. Samtidigt är det orealistiskt att tänka sig att systemet skulle vara helt fulländat. Monika S: De flesta verkar tycka att avverkningarna är ett problem, men hur ska frågan hanteras? Att orsakerna bakom avverkningarna behöver kartläggas framgår tydligt. Tanken är ju att successivt beta igenom sektormålen och enas om lämpliga åtgärder. Nya sektorsmål Svante C: Skogsstyrelsen ser att det behövs en fortsatt uttolkning av skogspolitiken och uppfattar att det finns en bred acceptens för en förnyad

5 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (6) målprocess. Skogsstyrelsen äger och beslutar om målen. Förra gången inkluderades skogs- och relevanta delar av miljöpolitiken i arbetet. Nu kanske även andra politikområden som klimat och energi, regionalpolitik bör inkluderas. Monika S: Hur kan ett driv i sektorn mot de skogspolitiska målen skapas? Förra gången blev processen väl långdragen, riggningen förefaller bättre nu. Flera menade att det är absolut centralt att Skogsstyrelsen äger målen och ser rådet som en kvalificerad referensgrupp. Bredden i upptaget diskuterades. Det finns skäl att titta brett, men flera varnade för ett alltför brett upptag. Det kan snabbt bli oöverstigligt. Monika S: Tack för synpunkterna. Frågan återkommer på nästa möte. 6 Kvävegödsling Johan E: Frågan har tidigare väckts i rådet. Skogsstyrelsen avser nu att se över föreskrifterna angående kvävegödsling. Något förenklat i form av tvåstegsraket där första steget fokuserar på om det behövs nya balansberäkningar, därefter tas en beslutspunkt som får avgöra omfattningen av det vidare arbetet. Flera uttryckte tillfredsställelse över att de allmänna råden ses över. Balansberäkningarna är en vital del, kan vara klokt att titta på flera olika beräkningsansatser. SLU har gjort en del som kanske kan användas. Monika S: Skogsstyrelsen återkommer och är tacksamma för hjälp från SLU i frågan. Tills vidare gäller de nuvarande allmänna råden. 7 Sektorsråd Monika S: Ännu har Skogsstyrelsen inget färdigt förslag hur råden kan riggas. Ansatsen är att få era synpunkter och återkomma till nästa möte. Flera i rådet redogjorde hur arbetet med råden fungerar i deras organisationer. Enigheten var stor om att en struktur med sektorsråd utöver det nationella rådet är viktig. Det absoluta flertalet menade dock att det nog räcker med en nivå förutom den nationella. Monika S: Ni verkar säga: Två nivåer fast tänk över indelningen. Det finns en nästan färdig utredning inom Skogstyrelsen. Skogsstyrelsen återkommer med ett förslag till nästa möte. 6 Övriga frågor Frivilliga avsättningar (Jonas Eriksson). Hur har Skogsstyrelsen upplevt den metodiken man nu testat? Finns någon koppling till uppföljning av naturvärden i nyckelbiotoper? Johan E: Nuvarande metodik bedöms som väsentligt bättre. Erik S: Någon direkt koppling till uppföljning av naturvärden i främst nyckelbiotoper finns. Den är en inventering av i huvudsak arter. Metoden är ny och går ut på att ett antal av Skogsstyrelsens yppersta artspecialister inventerar enskilda objekt mycket noggrant. Avsikten är att följa ett urval av objekt på lång sikt. Metoden har väckt stort intresse. I övrigt mäts ju

6 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (6) mest indirekta faktorer som död ved osv. Utbildning rennäring (Anders Blom). I samband med en utbildning Skogsstyrelsen höll i november framkom olika interna uppfattningar främst om vilka krav man kan ställa på samrådsprocesser. Vi uppfattar det som olyckligt. Det är mycket viktigt att samråden mellan skogsbruk och rennäring fungerar och Skogsstyrelsen ser utbildningarna som viktiga för att förbättra samråden. SSR ser det som viktigt att kunna stämma av i centrala frågor. Monika S: Det är svårt att ta frågan ända till botten nu, men Skogsstyrelsen avser inte släppa den. Tack för att ni tog upp den. Datum för möten i nationella sektorsrådet under 2010: Rådet har möten följande datum: 23 februari, 7 maj, 1 september, 2 december.