Att ha många uppdrag i sin tjänst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att ha många uppdrag i sin tjänst"

Transkript

1 Att ha många uppdrag i sin tjänst Lena Ljungkrona-Falk Mödra- och Barnhälsovården Skaraborg Tibro Vårdcentral 23 maj 2012

2 Vem är jag? Min livslinje som dietist vad har format mig? Dietist Med.mott Samordnare & Upphandling EN 2004 CBHV 2008 Med.mag. Tibro VC Erfarenhet från kök Lärare, KomVux Storhushåll Dietföreståndare Fackligt aktiv Blev förälder DRF Upptäckt: Roligt att skriva & utreda Upptäckt & förmån: Roligt att forska CMHV

3 Vilken kompetens behöver man som dietist? Teoretisk grund Människoälskare Kunskap om beteendeförändring Självkännedom Handledning behövs! Kännedom om andra yrkesgruppers ansvar VEM gör VAD? Initiativförmåga Nyfikenhet Fler förslag???????

4 Vilka problem stöter man på som dietist? Förutfattade meningar?

5 DIETISTEN =det dåliga samvetet personifierat? Får du äta det där, du som är dietist? Ja, nu är det slut med alla kakor och fikabröd för nu kommer dietisten! Ja, jag brukar ju inte äta/köpa sånt här egentligen, men lite måste man ju få unna sig!? Äter du kakor? Lever du inte som du lär? Är det där så nyttigt egentligen? Är det inte farligt med alla light-produkter?

6 Vilka problem stöter man på som dietist? Komplexiteten Mat omfattar mycket. Universellt Förutsättning för liv Socialt privat sfär, vanor, samhörighet Etik Påverkar kroppen Positivt Njutning Lust Belöning Tröst Tidsfördriv Privat Makt Avstånd Moral Negativt Rädsla Giftigt Tillsatser Kontroll Över/undervikt

7 Vilka problem stöter man på som dietist? Förutfattade meningar Överföring Okunskap om dietistens kompetens Orealistiska förväntningar från patienter och personal Omotiverade patienter Bortglömd av andra professioner Felaktiga uppfattningar kring mat och hälsa Fler förslag??????

8 Vad har varit mina nycklar? Styrkor Skapa relationer och möten Kommunikation Anpassningsbar Strukturerad Positiv grundsyn Svagheter Svårt att avgränsa mig Ej lyssnat tillräckligt Anpassningsbar Ostrukturerad Negativt tänkande Hade behövt handledning tidigare i yrkeslivet

9 Vad har varit mina räddningsplankor? Har alltid tyckt att jobbet varit roligt Har lärt mig våga fråga om hjälp vid olika patientfall Har blivit bättre på att leta upp relevant information Har byggt upp ett stort (ovärderligt) NÄTVERK!!

10 Central Barnhälsovård SKARABORG Invånarantal: kommuner Barnhälsovården Centralt BHV-team Samordnare, BHVöl Dietist, Sekreterare barn inskrivna Skaraborg 25 BVC-mottagningar + 11 privata 76 BVC-sjuksköterskor + privata 40 läkare + privata 16 psykologer

11 BAKGRUND -historik BHV i Sverige lång tradition ( spår från 1700-talet) 1900-talet MJÖLKDROPPEN 1930-talet allmänt förebyggande 1937 start av BVC (träffade 15% av alla spädbarn)» Förebygga och identifiera sjukdom» Följa hälsa och tillväxt 1960-talet BVC utbyggd (90% av alla spädbarn) Idag 99,9% av alla barn besöker BVC Grundläggande hälsoinsats

12 BAKGRUND -historik Förebyggande och hälsofrämjande arbete Paritetsprincipen (80/20 eller 20/80) SoS riktlinjer Basprogram Befolkningsindividualisering (Ewy Olander) Prevention på alla nivåer Vaccinationer Hälsosamma levnadsvanor Psykosocialt Relationer

13 BARNHÄLSOVÅRDEN Primärprevention I SKARABORG 1,5 år 3 år Checklistor + manual

14 BARNHÄLSOVÅRDEN Sekundärprevention I SKARABORG 4 år 5 ½ år Riktas till föräldrar som har barn med övervikt eller fetma Överviktiga föräldrar

15 CENTRALA BARNHÄLSOVÅRDSTEAMET BVC ska erbjuda alla barn i förskoleåldern en förebyggande hälsovård. BVC-personalen skall ha tillgång till ett centralt BHV-team. CBHV-teamet har en rådgivande funktion med ansvar för metodutveckling, utvecklings och utbildningsinsatser, verksamhetsuppföljning, kvalitetssäkring samt att ge konsultationsstöd till BVC-personalen. CBHV-teamet ansvarar också för att, i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner utarbeta riktlinjer och/eller kravspecifikationer för BVC-verksamheten. CBHV-teamet utgör också en länk mellan landsting och kommunens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för förskolebarn(2).

16 DIETISTEN I CENTRALA BARNHÄLSOVÅRDSTEAMET Verka för att optimera det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på BVC. Dietisten ansvarar specifikt över att bevaka nutritionsområdet Nutritionsarbetet på BVC bedrivs i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner samt utifrån ett vetenskapligt perspektiv och enligt aktuella riktlinjer. Representera CBHV-teamet vid regionala och nationella nätverksträffar och möten inom nutritionsområden och att det förs ut på lokal nivå. Tillföra CBHV-teamet förstärkt nutritionskompetens t ex vid remissrundor

17 DIETISTEN I CENTRALA BARNHÄLSOVÅRDSTEAMET Införa metodutveckling och kompetens-utveckling/utbildning riktad till BVC-personal gällande nya forskningsrön, nya riktlinjer, metoder, material samt samhällsföreteelser som påverkar nutritionsarbetet på BVC Att verka för implementering av nya forskningsrön, riktlinjer samt nya metoder och material gällande nutrition i verksamheten. Erbjuda BVC-personal handledning och konsultation i form av stöd, rådgivning och uppdatering samt sakkunnigutlåtanden

18 Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet Avdelningen för klinisk näringslära HÄLSOSAMTALET på BVC i Skaraborg - användbarheten av en ny metod för att främja bra matvanor till barnfamiljer Magisteruppsats 30 hp 3 november 2008 Handledare: Med Dr, Hilde Brekke Dr Med Vet, Maria Nyholm Examinator: Prof. Anna Winkvist

19 METOD Kvalitativ del 8 BVC-ssk (pilot) 24 BVC-ssk (8 st x 3) FOKUSGRUPPER Ej med i uppsatsen Maximal variation Kvantitativ del 76 BVC-ssk totalt (27 BVC) 1 ENKÄT

20 RESULTAT - fokusgrupper HUVUD-TEMAN VIKTIGAST I HÄLSO- SAMTALET STÖTA PÅ HINDER DEN MODERNA LIVSSTILEN HÄLSO-SAMTALET DIETISTENS ROLL Subteman Skapa kontakt och medvetenhet med föräldrarna Egen rädsla, osäkerhet el ambivalens I mötet med föräldrarna I samhället Barn och familjer Maten Förskola och dagis Tidigare Nuvarande Konsekvenser Förslag till ändringar Inom BHV Allmänt I arbetet el Organisationen TV:ns roll Stad eller landsbygd

21 DIETISTENS ROLL I Barnhälsovården Jag tycker man kan jämföra dietisten i barnhälsovården med våra barnpsykologer som vi har som ett stöd och en dietist kan ju vara precis samma stöd när det gäller just kostfrågor och har specialkunskaper som är inriktade just på barn.

22 Dietist Tibro VåC Började 1 april 2011 (50 %) Omplacering pga för få föräldragrupper om övervikt sk. Myrstegsgrupper Tjänsten varit vakant i 3 mån efter en pensionsavgång 30 remisser låg och väntade och nya forsade in!

23 Exempel på en dag i Tibro: 1. Remiss från BVC: snart 3 år. Övervikt (nästan fetma) 2. Remiss från distr.läk, VåC: 51 år. Återbesök. BMI 31,2 3. Tel.kontakt m hemsjukvården: 88 år. Svår hjärtsvikt, nedsatt aptit + vikt 4. Återbesök (remiss VåC): 51 år. IBS. Ätit KMP+ost. Åtg: Elimination av ost 5. Återbesök (remiss SHV): 13 år. IsoBMI: 27,3. Nu 29,1 trots idrott. 6. Remiss från distr.läk, VåC: 85 år. Nyupptäckt celiaki. Undervikt. Änkeman. Lagar ingen mat hemma, äter bara frukost + färdigrätter + lunch ute 7. Återbesök (remiss BM): 28 år. BMI 40,6. Vill bli gravid.

24 Dietisten på VåC. Remiss från BVC. snart 3 år. Övervikt (nästan fetma). Bägge föräldrarna med vid besöket (normalviktiga). Mor vägt 90 kg för 1 år sen. Uppger att hon gått ned till 67 kg pga av svår IBS. Alltid haft magbesvär, aldrig dietistkontakt. Flickan helt ointresserad under besöket ville bara leka. Enl. föräldrarna småäter mat både fr kylen och frysen(!) Hela besöket är väldigt rörigt. Åtgärd: Matdagbok

25 Dietisten på VåC. Remiss från distriktsläkare, VåC 51 år. Återbesök. BMI 31,2. Har gått ned fr kg på 1 mån. Har minskat kaffebröd+ godis. Stark hereditet för CHD-sjukdom. Bantat många gånger, svårast låta bli kakor/kaffebröd och tar gärna om. Provat Becel Pro-Activ u. resultat på lipider. Vill ej ha blodfettsänkande medicinering Totalkol: 7,1 LDL: 5,0 HDL: 1,67 Tg: 0,9 Åtgärd: Fortsätta m ovanstående + ev. betaglucaner. Överväga medicinering pga ärftligheten. Andra åtgärder?

26 Dietisten på VåC. Tel.kontakt m hemsjukvården: 88 år. Svår hjärtsvikt, nedsatt aptit + vikt Har även diabetes typ 2 Åtgärd: Förskrivning av SÄRNÄR = Kompakt näringsdryck Vid tel.uppföljning efter 2 veckor hade pat. fått tillbaka aptiten och mådde mkt bättre.

27 Dietisten på VåC. Återbesök (remiss VåC): 51 år. Förskollärare. Långvariga svåra magbesvär (IBS) som förvärras vid stress. Normalviktig på gränsen till undervikt. Får sjukdomskänsla och kraftiga buksmärtor. Uppger att hon är laktsointolerant men ätit i princip KMP+ ost (har inte velat sluta m det). Aldrig varit hos dietist. Åtgärd: Elimination av KMP + provokation m ost + symtomdagbok Symtomen förbättrades efter 2 veckor och besvären kom tillbaka 2-3 dagar efter provokationen.

28 Dietisten på VåC. Återbesök (remiss VåC): 13 år. Iranskt ursprung. IsoBMI: 27,3. Första besöket var mor med de hade en öppen kontakt. Sitter mkt vid datorn. Äter när han har långtråkigt. Ingen fysisk aktivitet vintertid. Åtgärd: Gå igenom energibalans + Lätta tips + Hunger och sug Försöker hitta olika fysiska aktiviteter. Återbesök: Nu BMI 29,1 trots att han börjat med fotboll. Svårt få grepp om vad han gör men är väldigt öppen och verbal. Fler åtgärder?

29 Dietisten på VåC. Remiss från distr.läk, VåC: 85 år. Nyupptäckt celiaki. Undervikt. Änkeman. Hörselnedsättning Lagar ingen mat hemma, äter bara frukost + färdigrätter + lunch ute Tidigare B12-brist nu normaliserade värden. Förnyad gastroskopi visade fortsatt villusatrofi Åtgärd: Försöker hålla igen på informationen. Förskriver glutenfritt + ger lista på glutenfria färdigrätter. Ev. energiberikning? Fler förslag?

30 Dietisten på VåC. Återbesök (remiss BM): 28 år. BMI 40,6. Vill bli gravid. Har börjat m måltidsersättning. Gått ned några kilon men stått still i perioder. Tränar 3 ggr/v. Åtgärd: Långt samtal kring beteende, hunger och sug och vilken funktion maten kan fylla för henne. Uppmuntrar henne fortsätta m måltidsersättning + fysiska aktiviteten. Får 3 v matsedel (1500 kcal) Återbesök 2: GRAVID

31 Vem är jag? Min livslinje som dietist vad har format mig? Dietist Med.mott Samordnare & Upphandling EN 2004 CBHV 2008 Med.mag. Tibro VC 2012 Erfarenhet från kök Lärare, KomVux Storhushåll Dietföreståndare Fackligt aktiv Blev förälder DRF Upptäckt: Roligt att skriva & utreda Upptäckt & förmån: Roligt att forska CMHV Upptäckt: Vart är jag på väg? Vad vill jag?

32 TACK!! En droppe droppad i livets älv har ingen kraft till att flyta själv. Det ställs ett krav på varenda droppe: -Hjälp till att hålla de andra oppe! Tage Danielsson

33

Inspirationsdag om barn och fetma för BVC och BUMM

Inspirationsdag om barn och fetma för BVC och BUMM Inspirationsdag om barn och fetma för BVC och BUMM Därför är det svårt att prata om fetma med småbarnsföräldrar: Erfarenheter från Skaraborg 22 och 23 januari 2014 Lena Ljungkrona-Falk, Med.mag, leg.dietist

Läs mer

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen

Läs mer

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Metod Hälsobesök enligt basprogram. CGM J4 BMI-kurva. Tillväxtkurvan och BMI-kurvan visas för elever och vid behov föräldrar. Erbjuda

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Hösten 2018 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer Främja Hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Region Skåne Linda Håkansson Barnhälsovårdsamordnare Blekinge Barnfetma bland

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Höst 2017 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Linda Håkansson/Anette Karsch Vårdutvecklare/Distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat

Läs mer

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre

Läs mer

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården 11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården PUNK-handboken NATIONELL NIVÅ Lagar, föreskrifter, allmänna råd och dokument. 1. Hälsoundersökningar inom Barnhälsovården, SOSFS, 1991:8 2. Föräldrabalk,

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2

Läs mer

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Våren 2019 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 Nationella nätverket för Vårdutvecklare /Barnhälsovårdssamordnare Förord När barnsjuksköterskor och distriktssköterskor

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Hur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie

Hur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie Hur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie Susann Regber Doktor i Medicinsk vetenskap Barnsjuksköterska Susann Regber 2 DEN SYSTEMATISKA

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Vems är felet?? Vems fel är det? Tankar från en geriatriker på SÄBO

Vems är felet?? Vems fel är det? Tankar från en geriatriker på SÄBO Vems är felet?? Vems fel är det? Tankar från en geriatriker på SÄBO Ingen evidens Inte gällande överallt Tabun? Strutspolitik? Strutsgeriatrik? Provokation? Sanning? Överdrift? Min sanning i 2år. Vems

Läs mer

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects Disputation 23 september 2011 Barnsjuksköterska Med Dr Verksamhetschef Uppsala Bakgrund Fetma - global epidemi

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

års hälsobesök i team

års hälsobesök i team 3 års hälsobesök i team 1 Barnhälsovårdens nationella program Uppföljning av barnets utveckling från 2,5-års besöket Hoppar på hela fotsulan Sparkar boll Cirkelklotter Lyssnar gärna på sagor Enkla rollekar

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Övervikt och fetma 2016

Övervikt och fetma 2016 Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma

Läs mer

Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien

Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien Workshop: Barnveckan 2016 Östersund Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien Paulina Nowicka Docent i pediatrisk vetenskap, leg. dietist Enheten för pediatrik, CLINTEC, Karolinska

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen

Läs mer

2007 Alna Sverige AB. 1993 Alna Riks. 1961 Alna-rådet

2007 Alna Sverige AB. 1993 Alna Riks. 1961 Alna-rådet 2007 Alna Sverige AB 1993 Alna Riks 1961 Alna-rådet 1 Alna finns i hela Sverige 60 utredare och behandlare 40 orter Hur arbetar vi strategiskt? Kultur på arbetsplatsen Målsättningar Policy Översyn Omarbetning

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs?

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs? Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga Öka skyddsfaktorerna Minska riskfaktorerna Vad behövs? Perspektivförskjutning Se patienter som är föräldrar

Läs mer

Konsultation med BVC och elevhälsa

Konsultation med BVC och elevhälsa Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Utbildning för samtal om bra matvanor

Utbildning för samtal om bra matvanor Utbildning för samtal om bra matvanor Enkätundersökning för att få bättre förståelse för hur landsting och regioner utbildar sin personal i primärvården, så att de kan känna sig trygga i att stödja patienten

Läs mer

En samling övningar för att komma igång med samtal

En samling övningar för att komma igång med samtal En samling övningar för att komma igång med samtal Sammanställda av Karin Sjögren, Göteborg, 2010 Övning 1 Spegling - Enkel: säga samma sak tillbaka 2 personer en berättar och en speglar - Jag har en röd

Läs mer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även

Läs mer

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Barnhälsovårdsenheten

Barnhälsovårdsenheten Rapport Datum: 2016-10-19 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2017 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2017 2016-10-19 Region Örebro län Barnhälsovårdsenheten Datum: 2016-10-19 2 (5) BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN

Läs mer

Likabehandlingsplan för Tuppens förskola

Likabehandlingsplan för Tuppens förskola Likabehandlingsplan för Tuppens förskola Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro och ett

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Barnhälsovårdsenheten

Barnhälsovårdsenheten Rapport Datum: 2018-01-18 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2018 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2018 2018-01-18 Region Örebro län Barnhälsovårdsenheten Datum: 2018-01-18 2 (5) BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

Hälsoenheten Södertälje. FaRs Dag Barn- och ungdom. Hälsoenhetens uppdrag och omfattning

Hälsoenheten Södertälje. FaRs Dag Barn- och ungdom. Hälsoenhetens uppdrag och omfattning FaRs Dag 2012-11-08 Barn- och ungdom Kort presentation av Hälsoenheten FaR och Aktivitetsdagbok bra stöd i det motiverande samtalet Hälsoenheten i Södertälje en hälsofrämjande mottagning Ser möjligheten

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Din hälsa i trygga händer

Din hälsa i trygga händer Bra Liv 2 V å r d c e n t r a l e r n a B r a l i V d i n h ä l s a i t r y g g a h ä n d e r Din hälsa i trygga händer Stora och breda, avseende resurser, möjlig heter och kompetens. Små och nära, avseende

Läs mer

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av: Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av: Ann Björklund, Elisabeth Bergqvist Ätstörningsenheten Östersund Ätstörningsenheten Östersund Gisela van

Läs mer

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Hur kan vi arbeta över generationsgränserna? Hur kan vi arbeta över generationsgränserna? Vad kan vi lära av varandra? Familjecentrerat

Läs mer

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller

Läs mer

BHV-programmet i Sverige

BHV-programmet i Sverige BHV-programmet i Sverige Lotta Lindfors Kristin Lindblom Kerstin Johannesson Linda Håkansson Toni Reuter 1 Från mjölkdroppe till BVC 2 Den allmänna och fria spädbarnsvårdens betydelse för hälsa, utbildning

Läs mer

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Hälsosamtal med 70-åringar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Förebyggande hembesök VHU Foto: Mattias Andersson Prevention

Läs mer

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Inspirationsdag om barn och fetma 22-23 januari 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist En smakbit av studien Mer och Mindre studien

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska

Läs mer

2013-04-08. Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap

2013-04-08. Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift Malmö april 2013 Marie Golsäter Skolsköterska Fil. Dr. i Omvårdnad Förberedelse skapar bereds kap Annars kanske man bara

Läs mer

Från kaos till ordning

Från kaos till ordning Från kaos till ordning - uppbyggnaden av en ny bibliotekswebb för all vårdpersonal i Stockholms läns landsting Charlotte Åberg, Medicinska biblioteket, Danderyd sjukhus Tomas Kindenberg, Biblioteket, Karolinska

Läs mer

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel patienter med BMI > 30 Ja Nej Andel som saknar

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Vision av en barnfetmamottagning

Vision av en barnfetmamottagning Vision av en barnfetmamottagning Christina Lindgren Barnläkare och skolläkare i Helsingborg 2017-10-19 1 Vilken hjälp ska Axel få? Axel 12 år Hemmasittare sen 1 år tillbaka efter friluftsdagar med skolan

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård

Läs mer

Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5. Sofia Olausson Barnneurolog

Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5. Sofia Olausson Barnneurolog Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5 Sofia Olausson Barnneurolog Viktproblematik Vanligt förekommande vid CP Oftast undervikt, men ibland även övervikt

Läs mer

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket Vad är målet med att tidigt främja hälsosamma matvanor? Välmående och aktiva barn, en god hälsa både på kort och lång sikt! Vad är hälsosamma

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Hälsofrämjande förstärkta hembesök Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete

Läs mer

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Utlåtande från hälso- och sjukvården Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2013

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2013 Datum 2014-05-20 Ert datum Beteckning 1(5) FaR rapport 2013 Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2013 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn 21/10 2003. Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare

Övervikt och fetma hos barn 21/10 2003. Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare Övervikt och fetma hos barn BUMM norr, Astrid Lindgrens Barnsjukhus 21/10 2003 Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare Rikscentrum för Överviktiga Barn Barnens sjukhus, Huddinge

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv 6 sidor. 15 poäng. Till din mottagning kommer Jane, 41 år gammal som är gift och har två barn. Sökte läkare i tonåren pga kliande hudutslag på armbågar och i ansikte, men någon diagnos ställdes ej och

Läs mer

Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT

Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT Arbetsgruppen för Implementering av Barnhälsovårdens nationella program Syfte med enkäten: Mål: Kartläggning av nuläget gällande

Läs mer

Motion: Mödravårdscentralernas uppdrag och Barnavårdscentralernas uppdrag

Motion: Mödravårdscentralernas uppdrag och Barnavårdscentralernas uppdrag Motion: Mödravårdscentralernas uppdrag och Barnavårdscentralernas uppdrag Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo

Läs mer

Handläggning av barn med övervikt eller fetma inom Barnhälsovården i Skaraborg

Handläggning av barn med övervikt eller fetma inom Barnhälsovården i Skaraborg Centrala Barnhälsovården, Skaraborg april 2015 Revideras senast april 2016 Handläggning av barn med övervikt eller fetma inom Barnhälsovården i Skaraborg Inledning Övervikt och fetma är ibland ett symptom

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer