Handläggning av barn med övervikt eller fetma inom Barnhälsovården i Skaraborg

Transkript

1 Centrala Barnhälsovården, Skaraborg april 2015 Revideras senast april 2016 Handläggning av barn med övervikt eller fetma inom Barnhälsovården i Skaraborg Inledning Övervikt och fetma är ibland ett symptom på en belastad livssituation i och kring en barnfamilj. Behandlingsmotivation och behandlingsbarhet är därför mycket varierande. Rikshandboken har en metod som heter Grunda sunda vanor. Denna metod ska inte användas i Skaraborg men det finns bra information kring samtalsstöd för BVC-personal när man identifierat en övervikt eller fetma som kan vara användbart, se Länk: Barnhälsovården i VGR har beslutat att använda materialet Mat, aktivitet och viktutveckling och BAMSE som primärpreventivt material mot övervikt och fetma. Handledning till BAMSE. Övrigt material som hänvisas till är bifogat denna handläggning. Vägledning för Barnhälsovården - Levnadsvanor SoS vägledning för Barnhälsovården, 2014 tydliggör de universella och riktade insatserna, där de riktade insatserna kategoriseras i nivå II och III. I kapitlet om Levnadsvanor (s ) beskrivs inga omfattande metoder kring övervikt och fetma. Det betonas dock att det är speciellt viktigt med ett respektfullt och ödmjukt förhållningssätt och att man som personal är uppmärksam på sina egna värderingar och attityder i förhållande till övervikt och fetma. Så långt det är möjligt handlar det om att tala om familjens möjlighet till förändring av levnadsvanor, såsom deras matvanor och fysiska aktivitet, utan att fokusera på vikt. Remiss Barn- och ungdomsmedicin (BUM), SkaS Enligt VGR:s Beslutstödfetma skall barn med en identifierad fetma från 2,5 års ålder ( iso-bmi >30 ) remitteras till BUM för vidare handläggning. Se även SkaS PM. Vid avplanad längdtillväxt och fortsatt viktökning, avvikande utveckling eller misstanke om endokrin störning. Vid identifierad fetma (Iso-BMI 30). Remissen ska innehålla, förutom kopia på tillväxtkurvan och journalanteckningar om barnets utveckling även: Vilka åtgärder som gjorts inom BHV med avseende på fetman. Specifika önskemål från BUM utöver läkarbesök, exempelvis kontakt med psykolog, dietist, sjukgymnast. Alla remitterade får ett läkarbesök på BUM, där tillväxtkurvan bedöms och beslut tas om provtagning. De barn som har kontakt med BUM, bör även erhålla riktat stöd från barnhälsovården baserat på denna handläggning, i samverkan med BUM. Många familjer önskar fortsätta den närliggande kontakten med BVC, några önskar flytta denna till BUM. Referenser: SoS Vägledning för Barnhälsovården, Beslutstöd fetma, VGR: Barnhälsovården Jönköpings län: Övervikt och fetma flödesschema Barnhälsovården Främja goda levnadsvanor, S.Regber: Barriers and Facilitators of Health Promotion and Obesity Prevention in Early Childhood: A Focus on Parents- Results from the IDEFICS Study, 2014

2 Det nationella programmet för Barnhälsovården ligger som generell grund även för handläggning vid övervikt och fetma För alla I Hälsoövervakning - att följa barns hälsa, utveckling och livsvillkor: Tillväxt Allmän somatisk undersökning Psykomotorisk utvecklingsbedömning Språk/kontakt/kommunikation Beteendebedömning Samspel mellan barn o föräldrar Relation med andra barn och vuxna Psykiska och sociala familjeförhållanden Hälsofrämjande arbete (levnadsvanor och miljö): Spädbarnsvård Amning, tillvänjning till annan kost Kost Tandhälsa Fysisk aktivitet Lek och Kultur Barnsäkerhet Förebygga skakvåld (abusive head trauma) Förebygga SIDS (plötslig spädbarnsdöd) Tobak Alkohol/droger Våld i nära relationer Hälsofrämjande arbete (samspel och relationer) Främja lyhört föräldraskap Främja barnets utveckling, kompetens och delaktighet Stöd i föräldraskapet (individuellt/grupp): Hembesök Individuella samtal Föräldragrupp Teamarbete/Nätverk Barnets/vårdnadshavarnas psykiska hälsobehov Följa och uppmärksamma barnets psykiska hälsa Följa och uppmärksamma föräldrars/partners psykiska hälsa Ge information och förmedla kunskap om lokala barn- och föräldraverksamheter Mödrahälsovård och elevhälsa Sjuk- och tandvård Öppen förskola Barnomsorg Socialtjänst Familjerådgivning Bibliotek Övriga Samverka med ovanstående Vaccinationer, D-droppar II Samtal, vägledning och insatser efter behov Uppföljning och insatser för barnet, som bestäms av kunskap som finns eller framkommer vid den universella hälsoövervakningen (barnets bakgrund, tidigare och nuvarande hälsotillstånd, livsvillkor m.m.). Fördjupad kartläggning av skydds- och riskfaktorer. Beakta särskilt Föräldraoro Emotionella och psykologiska problem Barn med misstänkt eller faktisk avvikelse avseende hälsa, utveckling, beteende och samspel Barn med ökad risk för ohälsa Barn från andra länder För alla vid behov Vidare kartläggning och bedömning av barnets utveckling, fysiska och psykiska hälsa och sociala situation Hälsovägledning - motivera till förändrade levnadsvanor i familjen (tobak, alkohol, kost, fysisk aktivitet) Utökat föräldrastöd individuellt eller i grupp, inklusive hembesök (sjuksköterska, läkare, psykolog, konsulter) Stödsamtal vid nedstämdhet/depression post partum Tvärprofessionell konsultation/samverkan kring barn och familj med ökade behov. T.ex. med Psykolog för barnhälsovården Mödrahälsovård och elevhälsa Socialtjänst Sjuk- och tandvård Öppen förskola Barnomsorg Övriga Bedömning och vaccination av barn med ökad risk för smitta och/eller ofullständig vaccination. Utökad D-vitamin substitution III Ytterligare samtal, vägledning och insatser i samverkan med andra vårdgivare, socialtjänst Insatser baseras på individuella bedömningar av barnets/familjens behov. Upprepade hembesök Täta kontakter på BVC Remiss till annan vårdgivare Nära samverkan med andra t.ex. Barnsjukvården Övriga vårdgivare ex. barn/vuxenpsykiatrin, habiliteringen Spädbarnsverksamhet Socialtjänsten Migrationsverksamheter Kontakt/anmälan till socialtjänsten Anmälan till Läkemedelsverket vid biverkan

3 Handläggning vid identifierad övervikt och fetma Utifrån den kunskap som finns kring familjen, gör BVC-sjuksköterskan en bedömning av hur vidare handläggning kan planeras. För alla För alla vid behov I II III 2,5 3 års besöket Vid identifierad Övervikt (Iso-BMI > 25) Vid identifierad Fetma (Iso-BMI > 30) Främja hälsosamma levnadsvanor Mat, aktivitet och viktutveckling Fysisk aktivitet/lekfulla rörelsevanor Lek och stimulans Sömn Tandhälsa Screening för att identifiera övervikt/ fetma Längd, vikt Mäta iso-bmi BMI-kurvan *Faktorer som ökar barnets risk för att utveckla övervikt eller fetma Faktorer under graviditeten Rökning under graviditeten Fetma hos modern vid graviditetens start eller snabb viktökning under graviditeten Graviditetsdiabetes Faktorer under tidig ålder Barn med övervikt har en ökad risk att utveckla fetma Barn med snabb tillväxt dvs. barn som inte följer sina viktkurvor, utan börjar klättra i viktkurvorna framåt 2 till 5-årsåldern (ändrar sin tillväxthastighet). Tidig adiposity rebound (Kurvbrytare) Barn med hög födelsevikt eller barn med låg födelse vikt och snabb tillväxt Kurvbrytare Barn vars förväntade BMI-nedgång från 1 års ålder bryts genom en för tidig uppgång. (Normalkurvan för iso-bmi går nedåt efter 1 års ålder och följs av en slankhetsperiod fram till cirka 7 års ålder). Hälsovägledning Ha med både faktorerna matvanor och motion/rörelse/inaktivitet/skärmtid vid samtalet. Vid övervikt som närmar sig fetma: 1. Erbjud ett föräldrabesök utan barn 2. Förslag på frågor att ställa i samband med föräldrabesöket: Vilken hjälp från BVC önskas? Finns någon/ några viktiga händelser i samband med förändrat tillväxtmönster? Vad önskar ni ändra? Vad är möjligt att påverka? Uppföljning Välj ut en förändring. Hur kan samverkan med förskolans personal eller andra viktiga personer i barnets liv planeras gällande matvanor och rörelse? Se över rutiner kring fysisk aktivitet, skärmtid och sömn. Använd gärna BAMSE-pusslet. 3. Boka ett uppföljningsbesök efter 3 månader, där barnet medverkar för att mäta BMIutvecklingen. Vad har fungerat respektive inte fungerat bra? Hur går vi vidare? Riktat stöd från BVC 1. Skicka remiss till Barnfetma-teamet, BUM, SkaS. 2. Erbjud ett föräldrabesök utan barn. 3. Använd gärna samma frågor till föräldrarna som vid övervikt (nivå II). 4. Kartlägg Riskfaktorer (*se nivå I) och levnadsvanor. Använd exempelvis Meny-Agenda. 5. Gå igenom: Enkla tips Hunger och sug Socker och fett under 1 dag Informera om föräldraorganisationen Sundare barn 6. Bestäm tid för telefonuppföljning efter 6 veckor. Uppföljning 7. Tre månader efter första besöket ges en ny tid på BVC för att mäta BMI-utvecklingen. Om ingen utplaning av BMI-kurvan skett be föräldrarna skriva Matdagbok och för bedömning kontakta dietist. 8. Uppföljande besök på BVC 6 månader efter första besöket. Barnet medverkar för att kunna mäta BMIutvecklingen. 9. Om BMI minskar önskar Barnfetma-teamet, BUM; Skas kopia på BVC-journalen med längd och vikt efter 6 och 12 månader. 10. Om ingen utplaning av BMI-kurvan skett skickas kopia på BVC-journalen med längd och vikt till Barnfetma-teamet, BUM, SkaS som då kallar till ett återbesök.

4 För alla För alla vid behov I II III 4 och 5 års besöket Vid identifierad Övervikt (Iso-BMI > 25) Vid identifierad Fetma (Iso-BMI > 30) Främja hälsosamma levnadsvanor Mat, aktivitet och viktutveckling BAMSE-pusslet Fysisk aktivitet/lekfulla rörelsevanor Lek och stimulans Sömn Tandhälsa Screening för att identifiera övervikt/ fetma Längd, vikt Mäta iso-bmi BMI-kurvan *Faktorer som ökar barnets risk för att utveckla övervikt eller fetma Faktorer under graviditeten Rökning under graviditeten Fetma hos modern vid graviditetens start eller snabb viktökning under graviditeten Graviditetsdiabetes Faktorer under tidig ålder Barn med övervikt har en ökad risk att utveckla fetma Barn med snabb tillväxt dvs. barn som inte följer sina viktkurvor, utan börjar klättra i viktkurvorna framåt 2 till 5-årsåldern (ändrar sin tillväxthastighet). Tidig adiposity rebound (Kurvbrytare) Barn med hög födelsevikt eller barn med låg födelse vikt och snabb tillväxt Kurvbrytare Barn vars förväntade BMI-nedgång från 1 års ålder bryts genom en för tidig uppgång. (Normalkurvan för iso-bmi går nedåt efter 1 års ålder och följs av en slankhetsperiod fram till cirka 7 års ålder). Hälsovägledning Ha med både faktorerna matvanor och motion/rörelse/inaktivitet/skärmtid. Vid övervikt som närmar sig fetma: 1. Erbjud ett föräldrabesök utan barn 2. Förslag på frågor att ställa i samband med föräldrabesöket: Vilken hjälp från BVC önskas? Finns någon/ några viktiga händelser i samband med förändrat tillväxtmönster? Vad önskar ni ändra? Vad är möjligt att påverka? Uppföljning Välj ut en förändring. Hur kan samverkan med förskolans personal eller andra viktiga personer i barnets liv planeras gällande matvanor och rörelse? Se över rutiner kring fysisk aktivitet, skärmtid och sömn. Använd gärna BAMSE-pusslet. 3. Boka ett uppföljningsbesök där barnet medverkar för att mäta BMI-utvecklingen. Vad har fungerat respektive inte fungerat bra? Hur går vi vidare? Riktat stöd från BVC 1. Skicka remiss till Barnfetma-teamet, BUM, SkaS. 2. Erbjud ett föräldrabesök utan barn. 3. Använd gärna samma frågor till föräldrarna som vid övervikt (nivå II). 4. Kartlägg Riskfaktorer (*se nivå I) och levnadsvanor. Använd exempelvis Meny-Agenda. 5. Gå igenom: Enkla tips Hunger och sug Socker och fett under 1 dag Lätta tips 4-6 år (materialet beställs via CBHV) Informera om föräldraorganisationen Sundare barn 6. Bestäm tid för telefonuppföljning efter 6 veckor. Uppföljning 7. Tre månader efter första besöket ges en ny tid på BVC för att mäta BMI-utvecklingen. Om ingen utplaning av BMI-kurvan skett be föräldrarna skriva Matdagbok och för bedömning kontakta dietist. 8. Uppföljande besök på BVC 6 månader efter första besöket. Barnet medverkar för att kunna mäta BMIutvecklingen. 11. Om BMI minskar önskar Barnfetma-teamet, BUM; Skas kopia på BVC-journalen med längd och vikt efter 6 och 12 månader. 9. Om ingen utplaning av BMI-kurvan skett skickas kopia på BVC-journalen med längd och vikt till Barnfetma-teamet, BUM, SkaS som då kallar till ett återbesök.

5 MENY - AGENDA Skärmtid Mat Vad kan du göra som förälder? Lek och rörelse Guldkanten n Centrala Barnhälsovården i Skaraborg, mars 2015 Omarbetat utifrån: Barnhälsovården Jönköpings län: Främja goda levnadsvanor, 2014.

6 ENKLA TIPS En del barn behöver hjälp att minska sina portioner. Här är några enkla tips: Barn som äter snabbt kan minska sina portioner genom att äta någon grönsak eller frukt före maten. Barn som vill ta flera portioner kan erbjudas hårt bröd efter första portionen för att hjälpa dem känna bättre mättnad. Välling/tillskottsnäring är bra mat men ger mycket extra energi och mättar inte på samma sätt som exempelvis gröt eller smörgås och mjölk. En flaska ger lika mycket energi som ett glas mjölk och en knäckemacka. Centrala Barnhälsovården i Skaraborg, mars 2015 Omarbetat utifrån: Föräldragrupp vid övervikt och fetma, Psykolog Unni Bonnedal, VGR

7 SKILLNAD PÅ HUNGER OCH SUG HUNGER När det har gått några timmar sedan man ätit blir magen tom och man får energibrist. Då kan man känna sig trött och irriterad för att man är hungrig. När man ätit känns det bättre. SUG Man kan bli sugen på något att äta fastän man nyss har ätit och egentligen är mätt. Att vara sugen är alltså inte samma sak som att vara hungrig. Man blir sugen på något som man tycker ser gott ut eller luktar gott. Många människor blir mer sugna när de är trötta, har långtråkigt, är rastlösa, oroliga, stressade eller ledsna. När man äter något känns det bättre men barnet kan behöva hjälp att känna skillnad på hunger och sug. Centrala Barnhälsovården i Skaraborg, mars 2014 Omarbetat utifrån: Centrala Barnhälsovården i Skaraborg, juni 2014 Föräldragrupp vid övervikt och fetma, Psykolog Unni Bonnedal, VGR Källa: Unni Bonnedal

8 Socker under 1 dag så olika kan det bli! Frukost Sockerbitar Socker -bitar Fruktyoghurt 2 dl 6 Lättyoghurt msk sylt Kalaspuffar 6 Havrefras 1 Smörgås 0 Smörgås 0 Marmelad 10 g 1 Skinka 0 Apelsinjuice 2 dl 1* (6) Apelsin 0 Mellanmål Risifrutti 1 3 Frukt 0 Lunch Makaroner,grönsaker 0 Makaroner,grönsaker 0 Korv 0 Korv 0 Ketchup& senap 2 Ketchup& senap 2 Saft/läsk 2 dl 5 Vatten 0 Mellanmål Nyponsoppa 2 dl 7 Lättmjölk 0 Mandelbiskvier 10 st 1 Ostsmörgås 0 Middag Potatis, grönsaker 3 0 Potatis, grönsaker 0 Köttbullar 6-8 st 0 Köttbullar 0 Lingonsylt 2 msk 3 Lingonsylt 3 Lättdryck 2 dl 3 Vatten 0 Övrigt på dagen eller kvällen Läsk 50 cl 13 Läsk light 0 Isglass 1 4 Isglass 4 Oboy 2 dl 3 Lättmjölk 0 Smågodis 100 g 20 Frukt 0 Chokladkaka ljus 100 g 16 Chokladkaka, mörk 4 25 g Totalt Det är idag väldigt lätt att få i sig mycket socker. Försök att begränsa det till vardags! Max 10 % av vårt totala energiintag bör komma från socker. Vi äter idag nästan dubbelt så mycket. Barn 4-6 år rekommenderas äta max 40 g socker per dag, vilket motsvaras av cirka 13 sockerbitar För vuxna rekommenderas äta max 55 g socker per dag, vilket motsvaras av cirka 17 sockerbitar Siffrorna visar på mängden tillsatt socker (sackaros). I en del listor omvandlar man även naturliga sockerarter i t ex mjölk och frukt till sockerbitar. * Juice innehåller en liten mängd sackaros (naturligt) men mycket fruktsocker motsvarande 6 sockerbitar. Det gör juice energirik (kaloririk). Centrala Barnhälsovården i Skaraborg, Lena Ljungkrona Falk, leg.dietist Ursprungsidé: Rikscentrum Barnobesitas, Huddinge universitetssjukhus /LLJ-F

9 Fett under 1 dag så olika kan det bli! Frukost Fett i gram Fett i gram Standardfil 2 dl 6 Lättfil 1 Start 1 dl 5 Cornflakes 0 Brödskivor 2 0 Brödskivor 0 Bregott el Flora 10 g 8 Lättmargarin 4 Ost 28% 2 skivor 6 Ost 17% 3 Prickig korv 2 5 Skinka 1 Mellanmål Risifrutti 1 8 Banan 0 Lunch Makaroner, grönsaker 0 Makaroner,grönsaker Varmkorv 2 st 24 Kassler 3 skivor 3 Ketchup & senap 1 Ketchup & senap 1 Mjölk 3% 2 dl 6 Lättmjölk 1 Mellanmål Panpizza (300 g) 1 40 Skinksmörgåsar 2 st 6 O boy 2 dl 6 Lättmjölk 1 Middag Big Mac 1 25 Big Mac 25 Pommes frites 1 mellan 14 Babymorötter 0 Milkshake 1 mellan 11 Läsk light 0 Dipsås bearnaise 1 20 Ketchup 0 Övrigt på dagen eller kvällen Glass 2 dl 12 Sorbet 1 Chips 100 g 30 Popcorn (micro/lätt) 15 Dip på Creme Fraiche ½ dl 17 Jordnötter 100 g 50 Salta pinnar 30 st 1 Chokladkaka ljus 100 g 16 Chokladkaka, mörk 8 25 g Totalt Vi behöver fett men att minska lite på det kan hjälpa till vid viktminskning. Lär dig var det finns! Max % av vårt totala energiintag bör komma från fett och helst från flytande och mjuka fetter. Barn 4-6 år rekommenderas äta cirka g fett per dag (25-40 % av 1550 kcal). Barn 6-10 år rekommenderas äta cirka g fett per dag (25-40 % av 1950 kcal). För vuxna rekommenderas det äta cirka g fett per dag (25-40 % av kcal Centrala Barnhälsovården i Skaraborg, Lena Ljungkrona Falk, leg.dietist Ursprungsidé: Rikscentrum Barnobesitas, Huddinge universitetssjukhus /LLJ-F

10