Informationspaket till högskolornas funktionärer om reformen av högskolornas studerandeantagning

Transkript

1 Informationspaket till högskolornas funktionärer om reformen av högskolornas studerandeantagning

2 Informationspaket till högskolornas funktionärer om reformen av högskolornas studerandeantagning Informationspaketet om reformen av högskolornas studerandeantagning är en helhet som har utarbetats av undervisnings- och kulturministeriet och enheten för studerandeantagning vid Utbildningsstyrelsen. Dess syfte är att förmedla information om de förändringar som kommer att ske i ansökan till högskolorna Målgruppen för paketet är högskolornas funktionärer. Informationspaketet har inte som mål att presentera alla detaljer i anslutning till reformen, utan syftet är att komprimerat berätta det väsentliga som funktionärerna måste veta. Till stöd för paketet finns en PowerPoint-presentation som behandlar förändringarna i ansökan inom alla utbildningssektorer och som kan användas som presentationsmaterial för reformen. Presentationen kan laddas ner på adressen I slutet av paketet, under rubriken Ytterligare information, finns länkar till webbplatser, där man kan få ytterligare information om reformen. Frågor och respons på informationspaketet kan skickas till adressen kshj@oph.fi. Innehållsförteckning 1. Förord: varför reformeras antagningen av studerande? Lagändringarna och deras centrala innehåll Vad förändras och vad förändras inte i framtiden? Tidtabellerna för ansökan till högskolorna Hur gör man i gemensam ansökan? En processbeskrivning ur den sökandes synvinkel Studieinfo som tjänsteportal och instrument för informationssökning De viktigaste tjänsterna i Studieinfo Kundtjänstlösning Frågor och svar Vad händer efter detta? Vad är att vänta efter det första skedet eller m.a.o > Ytterligare information Utbildningsstyrelsen, Hagnäskajen 6, PB 380, Helsingfors 1

3 1. Förord: varför reformeras antagningen av studerande? Genom reformen strävar man efter att sänka åldern för inledandet av högskolestudierna, få in fler autentiskt nya studerande till högskolorna och rikta in studieplatserna bättre än hittills. Målet är att kunna erbjuda så många som möjligt en studieplats vid en högskola, att göra övergången från högskolestudier till arbetsmarknad snabbare och att förbättra sysselsättningsgraden. Målet för reformen av datasystemen för högskolornas studerandeansökan är att förena ansökningssystemen och uppgifterna om studier och utbildningsutbud till en tydlig helhet ur den studerandes och ur studiehandledarens synvinkel. Genom reformen eftersträvas även produktivitetsnytta. 2. Lagändringarna och deras centrala innehåll Republikens president fastställde de lagar genom vilka reformens första skede genomförs; lagen om ändring av 36 och 38 i universitetslagen (482/2013) 1, lagen om ändring av yrkeshögskolelagen (483/2013) 2 samt lagen om ändring av antagningsregistret och studentexamensregistret (484/2013) 3. Enligt de nya författningarna är det fr.o.m. hösten 2014 möjligt att söka till yrkeshögskolor och universitet samtidigt med en enda blankett. Gemensam ansökan till yrkeshögskolor och universitet införs hösten 2014 vid antagningen av studerande till utbildning som inleds våren Enligt författningarna kan högskolorna fr.o.m. den gemensamma ansökan hösten 2014 reservera platser för personer som ansöker om sin första studieplats vid en högskola. Som en person som ansöker om sin första studieplats vid en högskola betraktas inte den som har avlagt högskoleexamen vid en finländsk högskola. Enligt ikraftträdelsebestämmelsen betraktas inte heller en person som har tagit emot en studieplats i en utbildning som leder till högskolexamen och som börjar hösten 2014 eller senare som en person som ansöker om sin första studieplats vid en högskola. Först en plats som mottagits i en utbildning som börjar hösten 2014 inverkar m.a.o. så att sökanden inte längre är en förstagångssökande. Till exempel en person som i den gemensamma ansökan hösten 2013 har fått och tagit emot en studieplats betraktas som förstagångssökande i den gemensamma ansökan hösten En sökande som har avlagt högskoleexamen inom utbildningssystemet i Finland är inte en förstagångssökande, oberoende av när examen har avlagts Utbildningsstyrelsen, Hagnäskajen 6, PB 380, Helsingfors 2

4 Lagen om antagningsregistret och studentexamensregistret utökades med bestämmelser om högskolornas riksomfattande datalager, som det nya systemet för gemensam ansökan och antagning förutsätter. Om genomförandet av den gemensamma ansökan och om förfarandena i anslutning till det föreskrivs närmare genom Statsrådets förordning om gemensam ansökan till högskolorna 4 (293/2014) som utfärdades den 10 april 2014 och som träder ikraft den 1 augusti Förslaget av arbetsgruppen för utveckling av studerandeantagningen Den av undervisnings- och kulturministeriet tillsatta arbetsgruppen för utveckling yrkeshögskolornas och universitetens studerandeantagning, elektroniska ansökningssystem och riksomfattande gemensamma ansökningar har till uppgift att 1) koordinera och stödja utvecklingen av yrkeshögskolornas och universitetens studerandeantagning, 2) fastslå utvecklingslinjer för yrkeshögskolornas och universitetens elektroniska ansökningssystem och riksomfattande gemensamma ansökningar, 3) fungera som ledningsgrupp för projektet högskolornas elektroniska ansökningssystem (KSHJ). I gruppens finns representanter för undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, yrkeshögskolorna, universiteten, studentorganisationerna samt studiehandledarna. Utvecklingsgruppen beredde rekommendationer för utvecklande av studerandeantagningen. Rekommendationerna gäller å ena sidan den nya studerandeantagningens smidighet och genomförande, å andra sidan de ansökningar som genomförs utanför den gemensamma ansökan, övergångsförfarandena och antagningen till utbildningen för högre högskoleexamina. De sistnämnda finns i ett separat dokument. Rekommendationerna har beretts i samband med utvecklingsarbetsgruppens möten och särskilda verkstäder i anslutning till rekommendationerna i mars och september Utkasten presenterades för högskolesamfundet och intressegrupperna på ett seminarium ordnat av undervisnings- och kulturministeriet och utvecklingsuppen för studerandeantagningen Rekommendationerna har samlats i två dokument som finns på UKM:s webbplats se. teet/ _opiskelijavalintojen_kehittxmisryhmx-opiskelijavalintasuositukset-i.pdf och / _Opiskelijavalintojen_kehittxmisryhmx-Opiskelijavalintasuositukset-II.pdf Utbildningsstyrelsen, Hagnäskajen 6, PB 380, Helsingfors 3

5 3. Vad förändras och vad förändras inte i framtiden? Förändringar: Universitetens och yrkeshögskolornas ansökningsmål finns i fortsättningen i samma gemensamma ansökan och på samma ansökningsblankett I en gemensam ansökan kan sökas till högst sex ansökningsmål De tidigare gemensamma ansökningarna (universitetsansökan, YH-ansökan för unga, YHansökan för vuxna, YH-ansökan på främmande språk, ansökan till högre YH-examen) utgår I gemensam ansökan på våren finns två tydligt åtskilda ansökningstider, som ändå hör till samma gemensamma ansökan De tidigare ansökningssystemen och utbildningsinformationssystemen utgår och endast Studieinfo.fi är i bruk Den sökande skall lägga sina ansökningsönskemål i prioriteringsordning före ansökningstidens slut Den sökande erbjuds en högskoleplats, som är det högsta ansökningsönskemålet i sökandens prioriteringsordning till vilket sökanden kan bli antagen Alla ansökningsönskemål i den gemensamma ansökan är med i den gemensamma placeringen, på basis av vilken det slutliga antagningsförslaget för sökanden bildas Det sista möjliga datumet för meddelande om antagningsresultaten och mottagande av studieplats infaller lite tidigare än för närvarande i vårens gemensam ansökan på våren Kompletterande ansökan och tilläggsansökan i deras nuvarande form frångås och i deras ställe kommer en ny tilläggsansökan Reservplatser besätts i placeringen och besättandet upphör när placeringen upphör Högskolorna kan reservera en del av nybörjarplatserna för sådana sökande som inte tidigare har avlagt högskoleexamen i Finland eller år 2014 eller senare mottagit en studieplats i en utbildning som leder till examen (s.k. kvoten för förstagångssökande) Ändring av den allmänna högskolebehörigheten i ansökningsmålen inom YH-sektorn, förenhetligas i huvudsak så att den motsvarar nuvarande behörighetsvillkor på universitetssektorn. Under 3 år långa yrkesinriktade grundexamen som har avlagts före år 1999 ger en ansökningsmålsbunden behörighet i yrkeshögskolorna. Besluten om utbildningsprogrammen för yrkeshögskolorna frångås, i fortsättningen beslutar vardera sektorn mer överensstämmande om anordnandet av sina utbildningar Utbildningsstyrelsens rådgivning för universitetssökande upphör, all kundtjänst för sökande sköts i fortsättningen av högskolorna Vilken som helst av de högskolor till vilka en sökande har sökt kan göra ändringar i ansökningsönskemålen (under ansökningstiden) eller lagra en ansökningsblankett i pappersformat Studieinfo erbjuder utbildningsinformation året om, inte endast under ansökningstiderna eller före dem Utbildningsstyrelsen, Hagnäskajen 6, PB 380, Helsingfors 4

6 Vad förändras inte: Högskolorna bestämmer också i fortsättningen om urvalsgrunderna och antagningen av studerande Olika former av urvalsprovssamarbete eller gemensam antagning är möjliga Högskolorna kan lägga till ansökningsspecifika frågor och bilagor till ansökningsblanketten samt olika målspecifika regler som styr ansökan Högskolorna ansvarar för behandlingen av bilagorna och för bedömningen av den sökandes behörighet Separata ansökningar kan ordnas vid sidan av den gemensamma ansökan Den sökande ska ta emot studieplatsen och anmäla sig som när- eller frånvarande Modellen för kundtjänsten är i huvudsak samma som för närvarande, d.v.s. det högsta YHansökningsmålet sköter kundtjänsten för YH-ansökningsmålen och varje universitet separat kundtjänsten för de egna ansökningsmålen Undervisnings- och kulturministeriet beslutar om tidtabellen för den gemensamma ansökan Gemensam ansökan ordnas både på våren och på hösten Högskolorna ansvarar för att deras uppgifter uppdateras i Studieinfo Den sökande kan per termin ta emot studierätt för endast en utbildning som hör till den gemensamma ansökan Den sökandes möjligheter att ansöka i gemensam ansökan är inte beroende av om han eller hon är en förstagångssökande En sökande kan ha flera giltiga studierätter samtidigt Utbildningsstyrelsen, Hagnäskajen 6, PB 380, Helsingfors 5

7 4. Tidtabellerna för ansökan till högskolorna I tabellen nedan anges de av Undervisningsministeriet fastställda tidtabellerna för ansökan till högskolor för ansökningsomgångarna Ansökningstiderna och förfarandena är gemensamma fr.o.m. högskolornas gemensamma ansökan hösten Våren 2014 ansöker man ännu genom separata system till yrkeshögskolor och universitet, och det kan finnas avvikelser i ansökningstiderna för olika typer av utbildning. Utbildning som börjar hösten ) Utbildning som börjar våren 2015 Utbildning som börjar hösten 2015 Utbildning som börjar våren 2016 Avvikande ansökningstider 1) På främmande språk: Konstområden: På främmande språk: Konstområdena: ingen ansökan På främmande språk: Konstområdena: ingen ansökan Ansökningarna skall under avvikande ansökningstider vara framme eller lagrade senast 1) På främmande språk: kl Teater: kl På främmande språk: kl Teater: ingen ansökan kl På främmande språk: kl Teater: ingen ansökan Allmän ansökningstid 2) Ansökan ska vara framme eller lagrad senast 2) kl kl kl kl Förslagen om antagning gäller inte år skall vara lagrade senast Antagningsresultaten skall delges de sökande senast Den sökande ska meddela om han eller hon tar emot studieplatsen senast kl kl kl kl Antagningen från reservplatser upphör Eventuella tilläggsansökningar kan ordnas kl varierar enligt utbildningstyp kl fr.o.m kl kl ) Gäller utbildning på främmande språk, utbildningen i teaterarbete vid Tammerfors universitet samt vissa utbildningar vid Konstuniversitetet. 2) Gäller alla andra yrkeshögskole- och universitetsutbildningar som hör till gemensam ansökan. 3) Kolumnens datum gäller inte ansökan till de yrkespedagogiska lärarhögskolorna våren Utbildningsstyrelsen, Hagnäskajen 6, PB 380, Helsingfors 6

8 5. Hur gör man i gemensam ansökan? En processbeskrivning ur den sökandes synvinkel. Tidtabellen för förverkligandet av somliga nedan nämnda funktioner är oviss. Förberedelser för ansökan: att bekanta sig med utbildningsutbudet Ansökan Erik Exempel, Maja Modellsökande och Annika Aspirant drömmer om högskolestudier. De bekantar sig med olika alternativ på Studieinfo.fi -tjänsten, som innehåller information om examina, yrken och studier vid olika läroanstalter. Annika bekantar sig med utbudet och söker läroanstalter som är på lämpligt avstånd och info om den utbildning som de erbjuder. Erik söker utbildning via yrkesbenämningar. Båda lagrar de intressantaste alternativen på sina egna sidor så att de senare kan flytta över utbildningarna direkt till ansökningsblanketten. Maja har redan sina framtidsplaner ganska klara, så hon söker fördjupad information om innehållet i den utbildning hon är intresserad av och om förutsättningarna för att söka till utbildningen. Den första ansökningstiden i högskolornas gemensamma ansökan börjar i januari. Då kan man ansöka till yrkeshögskolornas utbildning på främmande språk samt till en del av Konstuniversitetets utbildningar. Erik söker till utbildningsprogrammet International Business vid två yrkeshögskolor. När vårens andra ansökningstid har börjat, loggar Annika och Erik med sina nätbankskoder in på sina egna sidor på Studieinfo, därifrån de flyttar över de utbildningar som de tidigare har lagrat till ansökningsblanketten. Annika antecknar högsta möjliga antal, d.v.s. sex, ansökningsönskemål på blanketten och placerar dem i prioriteringsordning. Erik har redan i januari använt två av sina ansökningsönskemål, som han har placerat i prioriteringsordning. Han kan inte längre ändra på den inbördes ordningen för dessa två ansökningsönskemål, men han kan lägga till ansökningsmål från den andra ansökningstiden på det sätt han vill i förhållande till varandra och i förhållande till ansökningsönskemålen under den tidigare ansökningstiden. Erik antecknar två nya ansökningsönskemål på blanketten. Maja har inte ännu i ansökningsskedet nätbankskoder, så hon fyller i ansökan utan att identifiera sig. Maja måste alltså skriva in sin utbildningsbakgrund själv. Hon antecknar bara två ansökningsönskemål på blanketten. Annika söker till ett ansökningsmål för vilket det krävs en förhandsuppgift. På ansökningsblanketten syns vart och när Annika skall skicka förhandsuppgiften. Den sista ansökningsdagen beslutar Erik att lägga till ytterligare ett ansökningsmål på blanketten och loggar in med sina nätbankkoder på Studieinfo för att ändra sin ansökan. Utbildningsstyrelsen, Hagnäskajen 6, PB 380, Helsingfors 7

9 Antagning och placering Mottagande av studieplats Erik Exempel och Annika Aspirant får kallelser till urvalsprov på sin e-post. Kallelsens uppgifter finns också på Studieinfo. Av kallelsen framgår för vilka alla ansökningsönskemål samma inträdesprovsresultatet gäller. Maja Modellsökande behöver inte delta i urvalsprov, eftersom hon blir antagen direkt till sitt första ansökningsönskemål på basis av laudatur i matematik i studentexamen efter att studentexamensresultaten har publicerats. Som en följd av antagningen annulleras Majas lägre ansökningsönskemål automatiskt. Erik får i början av juni veta att han blir antagen till sitt femte ansökningsönskemål. Han kan emellertid inte ännu ta emot studieplatsen, eftersom situationen i fråga om de högre ansökningsönskemålen inte ännu har klarnat. En vecka senare blir också antagningsresultaten för de övriga ansökningsönskemålen klara och Erik blir antagen till sitt tredje ansökningsönskemål. Annika får besked om antagningsresultaten först den sista publiceringsdagen för antagningsresultat. Tyvärr stannar hon på reservplats för alla sina ansökningsönskemål. Maja har skaffat sig nätbankskoder och loggar in med dem på Studieinfo för att elektroniskt ta emot studieplatsen genast efter att hon fått besked om att hon blivit godkänd. Samtidigt anmäler hon sig som närvarande. Erik vill ännu vänta och se om han antas från reservplats till sitt första eller sitt andra ansökningsönskemål. För att försäkra sig om en studieplats vid en högskola tar han villkorligt emot en plats från sitt tredje ansökningsönskemål. Om han senare antas till någotdera av de högre ansökningsönskemålen, blir det hans studieplats, vilket betyder att studieplatsen vid det tredje ansökningsönskemålet annulleras. Annika följer med sin situation i reservplatskön i på Studieinfo, och får till sist i den sista placeringen en reservplats från sitt sjätte ansökningsönskemål. Vilket är tur, eftersom också besättningen av reservplatser upphör då placeringen upphör. Utbildningsstyrelsen, Hagnäskajen 6, PB 380, Helsingfors 8

10 6. Studieinfo som tjänsteportal och instrument för informationssökning Webbtjänsten för lärande Studieinfo är ett digitalt bildningscenter inom utbildning. Studieinfo erbjuder lättanvända och pålitliga tjänster till stöd för studier och ansökan till utbildning samt karriärplanering. För första gången erbjuds både utbildningsinformation och digital ansökan i samma tjänst. Målet är att utbildningsinformationen i den nya webbtjänsten ska vara lätt att läsa och att bläddra i. Om alternativ och möjligheter berättas tydligt, konkret och kortfattat. Först i det skede när en utbildning som intresserar börjar hittas, erbjuds närmare information om innehållet i examina och antagningsgrunder. Studiealternativen presenteras också med videoinspelningar, bildberättelser och berättelser. En studerande eller handledare som använder tjänsten kan söka lämplig utbildning, jämföra utbildningar och spara utbildningsinformation åt sig själv. Registrerade användare kan när ansökningen inleds flytta över utbildningar som de har sparat tidigare direkt till ansökningsblanketten. Utbildning kan sökas med ordsökning. Som sökord kan användas uppgiftsbenämningar, examensbenämningar, orter, läroanstalter eller ämne. Sökfunktionerna planeras så att de handleder sökanden. Man kommer till utbildningarna antingen direkt genom ordsökning eller via söklänkar i innehållsdelarna. Studieinfo finns i tre språkversioner: Opintopolku.fi, Studieinfo.fi samt Studyinfo.fi. De finsk- och svenskspråkiga är identiska, och för varje finskspråkig sida finns en motsvarande svenskspråkig sida. Innehållet i den engelskspråkiga versionen Studyinfo.fi är mer kortfattat och begränsar sig till den utbildning som erbjuds på engelska. Enligt grundinställningen i de olika språkversionerna söker ordsökningen utbildningar vars språk är detsamma som tjänstens. Högskolorna kan göra sina utbildningsbeskrivningar på många olika språk. Utbildningsstyrelsens webbredaktion ansvarar för de innehållsområden i Studieinfo som finns i huvudnavigatorn. Högskolorna ansvarar för innehållet i de utbildningsbeskrivningar och urvalsgrunder som de har lagrat. Utbildningsstyrelsen, Hagnäskajen 6, PB 380, Helsingfors 9

11 7. De viktigaste tjänsterna i Studieinfo Webbtjänster för lärande -helheten består av ett antal tjänster eller funktioner, av vilka en del är öppna för de ansvariga användarna vid högskolorna. I detta kapitel presenteras de viktigaste tjänsterna i huvuddrag. Karta över tjänster inom webbtjänsten för lärande Hantering av uppgifterna om utbildningsutbud I hanteringen av uppgifterna om utbildningsutbudet tillägger, ändrar och avlägsnar användaren vid högskolan bland annat ansökningar och ansökningsmål. Uppgifterna används för riksomfattande utbildningsinformation och genomförande av ansökningarna. Uppgifterna i tjänsten förmedlas även till tredje part (t.ex. FPA). Uppgifterna kan antingen uppdateras på skärmen eller överföras från högskolans eget system. Högskolan kan även flytta över uppgifter om utbud till sina egna system. De utbildningar som hör till en gemensam ansökan ska uppdateras senast ett bestämt datum. Utbildningsstyrelsen uppdaterar de gemensamma ansökningarna och deras ansökningstider i systemet och utbildningsaktörens ansvariga användare uppdaterar de Utbildningsstyrelsen, Hagnäskajen 6, PB 380, Helsingfors 10

12 separata ansökningarna och deras ansökningstider. Efter detta ansluter användaren ansökningsmålen till den ansökan, till vilken de hör. Många av uppgifterna om utbudet (bl.a. examina och examensbenämningar) kommer från en kodförteckning, men största delen uppdateras av högskolorna. De uppgifter som uppdateras kan vara numeriska, beskrivande eller väljas från kodförteckningen. Utbildningsbeskrivningarna kan lagras på flera språk. Med förhandsgranskning kan man se hur de lagrade utbildningarna och ansökningsmålen ser ut på Studieinfo. Ytterligare information finns på KSHJ-wikisidorna (på finska): Hantering av ansökningsblanketter Studieinfos användare vid högskolorna kan skapa ansökningsblanketter. Detta sker i hanteringen av ansökningsblanketterna, där man bland annat skapar blankettens olika skeden, väljer frågor och förhandsgranskar den tomma blanketten. När blanketten en gång är uppgjord, kan den användas som underlag för en ny ansökan. Användaren kan hantera ansökningsblanketterna och deras frågor. Användaren kan också hantera modellunderlag, som kan användas som underlag eller som egentliga blanketter. Ansökningsblanketterna är modulära och deras blankettelement betjänar alla utbildningssektorer. Exempel på elementen är basuppgifter om sökanden samt utbildningsbakgrund och språkkunskap. Huvudansvaret för uppgörandet av ansökningsblanketterna är hos Utbildningsstyrelsen, men ansvaret för utbildningsvisa innehållet är hos högskolorna. Ansökningsblanketter för utbildningar som är utanför den gemensamma ansökan kan högskolorna skapa enligt eget gottfinnande genom att välja moduler och frågor från den modulära ansökningsblanketten. För ansöknings- och anmälningsblanketterna för separata ansökningar finns samma tjänster att tillgå som för blanketterna i gemensam ansökan. Ytterligare information finns på KSHJ-wikisidorna (på finska): Sändning, behandling och uppföljning av ansökan I tjänsten lagrar, skickar, ändrar och kompletterar de sökande och tjänstemännen ansökningarna. Behandlingen innefattar bland annat individualisering av sökandena, granskning av ansökningsbehörigheten och bilagorna, lagring av ansökningar i pappersformat och komplettering av bristfälliga ansökningar med uppgifter från datalagret eller från bilagorna. Utbildningsstyrelsen, Hagnäskajen 6, PB 380, Helsingfors 11

13 Ansökan till alla utbildningar som finns med i gemensam ansökan sker med ansökningsblanketten i Studieinfo. Blanketten innehåller alla de frågor som behövs för antagning. Ansökan kompletteras med registeruppgifter och uppgifter som tjänstemannen matar in. De separata antagningarna kan använda ansökningsblanketten i Studieinfo eller någon annan ansökningsblankett eller något annat ansökningssätt. Sökanden fyller i och skickar iväg blanketten antingen utan att identifiera sig eller efter att ha identifierat sig. Den sökande kan ändra ansökan under ansökningstiden och återta den. En tjänsteman kan göra samma saker för sökandens räkning på skriftlig begäran. Man kan också ansöka med en blankett i pappersformat. Då skickar sökanden den ifyllda ansökningsblanketten till högskolans tjänsteman som lagrar den i systemet. Det valda användargränssnittsspråket avgör på vilket språk ansökningsblanketten visas för sökanden. Sökanden kan med samma blankett söka till flera ansökningsmål, vilkas språk kan vara finska, svenska och/eller engelska. Ytterligare information finns på KSHJ-wikisidorna (på finska): Mottagande av studieplats och anmälningsfunktioner I tjänsten för anmälan och mottagande av studieplats kan en godkänd och identifierad sökande ta emot en studieplats eller annullera den. Därtill kan sökanden anmäla sig som när- eller frånvarande, förutsatt att avgiftsförfarande inte förutsätts i samband med anmälan. Anmälningsuppgifterna kan förmedlas till högskolans datasystem. En studieplats frigörs för placering, om sökanden inte tar emot den. Strävan är då att anta en ny sökande i stället. Om en studieplats mottas villkorligt, reserveras platsen för den sökande. En villkorligt mottagen plats frigörs automatiskt om den sökande antas till ett ansökningsönskemål som har prioriterats högre. Om sökanden inte antas till ett mer attraktivt ansökningsmål, omvandlas det villkorliga mottagandet automatiskt till egentligt mottagande. Tjänsten möjliggör också inmatning av mottagnings- och anmälningsinformationen för hand. I dylika fall anmäler sig den sökande direkt till läroanstalten. Läroanstalten måste bestämma om sökanden kan anmäla sig terminsvis eller endast läsårsvis. Yrkeshögskolorna måste därtill meddela om de vill besätta en studieplats som frigjorts efter en frånvarande studerande i studerandeantagningen. Ytterligare information finns på KSHJ-wikisidorna (på finska): Utbildningsstyrelsen, Hagnäskajen 6, PB 380, Helsingfors 12

14 Informationstjänst Meddelandefunktionerna i Studieinfo utför informationstjänsten. Funktionerna integreras i de delar av processen dit de som naturligast hör. Exempelvis kallelserna till urvalsproven och resultatbreven produceras i samband med antagningstjänsterna. Informationstjänsten har som mål att förbättra informationsgången mellan underhållarna och användarna av tjänsterna så att användarna (t.ex. de sökande) informeras aktivare om ansöknings- och antagningsprocessens framskridande. Målet är även att automatisera en så stor del av informationsprocessen som möjligt, så att t.ex. påminnelser om åtgärder som ska vidtas kan sändas utan manuellt arbete. I informationstjänsten kan användarna vid högskolan producera adressetiketter, brev och e-postmeddelanden. Breven kan skrivas ut i pappersformat eller skickas elektroniskt till dem som har gett tillstånd för bruk av e-post. En bestämd sökandegrupps kontaktuppgifter kan skrivas ut på adressetiketter. Adressuppgifterna finns också på brev som skrivs ut, vilken möjliggör användning av fönsterkuvert. Användarna vid högskolan kan lagra och redigera det egna organisationens meddelandemallar i systemet. Uppgifter om sända meddelanden samlas till en rapport så att användarna vid högskolan kan se hurudana brev har skickats. Ytterligare information finns på KSHJ-wikisidorna (på finska): Utbildningsstyrelsen, Hagnäskajen 6, PB 380, Helsingfors 13

15 8. Kundtjänstlösning Utbildningsstyrelsen ansvarade tidigare för rådgivning som riktade sig till universitetssökande, medan yrkeshögskolorna ansvarade för rådgivning till sina sökande. Utbildningsstyrelsens rådgivningstjänst för högskoleansökan användes sista gången i vårens 2014gemensam ansökan, och UBS erbjuder inte längre kundtjänst som riktar sig till högskolesökande. Utbildningsstyrelsen ansvarar för ansökningssystemets tekniska funktion och utbildar högskolornas huvudanvändare. Utbildningsstyrelsen erbjuder fortsättningsvis rådgivning för högskolornas personal. Högskolorna genomför kundtjänsten för sökande i enlighet med kundtjänstlösningen, som har utarbetats av kundtjänstgruppen som bestod högskolornas representanter. Grundlinjen i högskolornas kundtjänstlösning för gemensam ansökan är att den sökande separat står i kontakt med varje universitet till vilket han eller hon söker. För yrkeshögskolornas del sköts kundtjänsten av den yrkeshögskola som är första ansökningsmål för sökanden. Kundtjänstgruppens slutrapport om högskolornas kundtjänstlösning finns att läsa på KSHJ-wikisidorna (på finska) på adressen Ansökans bilagor lämnas i huvudsak in till den behöriga högskolan enligt den grundläggande lösningen. Bilagor som gäller specialarrangemang under urvalsprov samt förhanduppgifter ska emellertid skickas direkt till den högskola som är ansökningsmål. Bilagorna ska enligt huvudregeln lämnas in inom 14 dygn efter ansökningstidens slut. Bilagor som inverkar på högskolebehörigheten behandlas i allmänhet på universiteten före genomförandet av urvalen och i yrkeshögskolorna efter antagningen. Högskolorna ansvarar för individualiseringen av de egna sökande. Detta sker med ett individuellt studerandenummer. För personer med en finländsk personbeteckning sker individualiseringen automatiskt, men för övriga sökande görs individualiseringen av högskolan. En person som sökt till flera högskolor kan individualiseras av vilken som helst av dessa högskolor. Varje högskola ansvarar självständigt för att den meddelar om antagning och postar eventuella kallelser till urvalsprov och antagningsbrev, såvida inte högskolorna sinsemellan har avtalat om annat till exempel i anslutning till urvalsprovssamarbete. Målsättningen är att de sökande erbjuds redan på hösten 2014 en möjlighet att uträtta ärenden i anslutning till sin ansökan via en elektronisk tjänst. Om sökanden skapar ett konto åt sig själv på Studieinfo och genom stark identifiering identifierar sig själv som dess användare, kan han eller hon digitalt till exempel göra ändringar i ansökningsönskemålen samt ta emot studieplats. Högskolan informeras om sökandens åtgärder genom de administrativa tjänsterna i Studieinfo. Utbildningsstyrelsen, Hagnäskajen 6, PB 380, Helsingfors 14

16 9. Frågor och svar Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser för dem som söker sin första studieplats vid en högskola. Dessutom tar universiteten och yrkeshögskolorna i bruk en gemensam riksomfattande ansökan. Det nya ansökningsförfarandet tas i bruk i höstens 2014 gemensamma ansökan. I reformens andra skede reserveras största delen av nybörjarplatserna i den gemensamma ansökan för dem som ansöker om sin första studieplats vid en högskola och för övriga sökande reserveras en egen kvot. Enligt den preliminära tidsplanen väntas ansökningsförfarandet enligt reformens andra skede tas i bruk våren 2016 för antagningen av studerande till utbildningar som inleds hösten Varför reserveras en del av studieplatserna för dem som inte ännu har en studieplats vid eller examen från en högskola? Genom att redan i reformens första skede anslå studieplatser särskilt för dem som söker sin första studieplats vid en högskola eftersträvar man att en allt större andel skulle bestå av genuint nya studerande som inte ännu har en studieplats vid en högskola. Genom att reservera studieplatserna på det här viset är avsikten att trygga de kulturella rättigheterna enligt grundlagens 16 genom att tillförsäkra så många som möjligt en studieplats. Målet är också att till denna del sänka åldern för inledande av högskolestudierna och därmed snabba upp övergången från studierna till arbetsmarknaden. Inledningsåldern för högskolestudierna kan förväntas sjunka, när allt fler nybörjare får en studieplats. Vidare är syftet också att förbättra genomströmningen för högskolestudiernas del. Allt fler kan förväntas slutföra studierna, om den studieplats de tagit emot varit motiverande för dem. En hur stor andel av studieplatserna som ingår i ansökan 2014 anslås för nybörjare? Det är högskolorna som bestämmer om antalet studieplatser som reserveras för dem som ansöker om sin första studieplats. Högskolorna informerar om på vilka studieområden det reserveras studieplatser och hur många de blir. Om jag inte blir antagen till den utbildning som jag i första hand söker till, lönar det sig i då att ta emot någon annan studieplats? I första hand är studieplatserna avsedda för den som vill avlägga i frågavarande examen. Om du tar emot en plats inom en utbildning och inte har för avsikt att avlägga examen, kanske du samtidigt berövar någon annan som skulle vilja avlägga just den examen en studieplats. Ta därför emot platsen bara om du faktiskt har för avsikt att avlägga examen. Utbildningsstyrelsen, Hagnäskajen 6, PB 380, Helsingfors 15

17 Om du tar emot platsen, men senare i alla fall upptäcker att du vill byta studieinriktning, finns det ansökningsmöjligheter och -vägar till andra utbildningar till buds för dig. Dina möjligheter att bli antagen får enligt lagen inte oskäligt försämras i förhållande till dem som ansöker om sin första plats. Jag är inte säker på vad jag vill studera. Vad ska jag göra? Du kan i alla fall ansöka om och ta emot en plats på ett område som intresserar dig. Om du senare upptäcker att du vill byta studieinriktning, kommer du att få ansökningsmöjligheter och -vägar till andra studieområden. Även om det reserveras en kvot nybörjarplatser för dem som ansöker om sin första studieplats (eller blir frågan om något annat slags fördelningsprinciper i reformens andra skede), får enligt lagen dina möjligheter att antas inte försämras oskäligt jämfört med dem som ansöker om sin första studieplats. Vilka räknas som personer som ansöker om nybörjarplatser i ansökan hösten 2014 och därefter? De som anses ansöka om sin första studieplats är samtliga personer som inte tagit emot någon studieplats som leder till examen och som inte avlagt examen vid finländska högskolor. För att reformen inte ska påverka de sökande retroaktivt, räknas också de som tagit emot en studieplats som leder till examen och där studierna inletts våren 2014 eller tidigare som personer som ansöker om nybörjarplatser, förutsatt att de inte har avlagt högskoleexamen. Hur byter man studieinriktning framöver? / Hur kan en person som redan har en högskoleexamen framöver söka till en yrkeshögskola eller ett universitet? I reformens första skede kan de som byter studieinriktning ansöka via den gemensamma ansökan. Också framöver kommer man att kunna byta inriktning. Om den som byter inriktning har avlagt högskoleexamen eller tagit emot en studieplats vid en högskola i den gemensamma ansökan våren 2014 eller senare, anses han eller hon dock inte ansöka om sin första studieplats. Högskolorna kommer att ordna separata antagningar, till exempel till studier på magisternivå. Studieplatser på magisternivå reserveras inte för nybörjare. Högskolorna uppmuntras till att skapa flexibla övergångsalternativ, med vars hjälp de som byter studieinriktning kan övergå till ett nytt alternativ utan att på nytt ansöka om studieplats via den gemensamma ansökan. Det finns redan nu sådana övergångsalternativ, men man vill utöka dem och skapa enhetliga förfaranden. Antagningen av en studerande som byter inriktning bör grunda sig på den tidigare studierätten samt på högskolestudier som avlagts inom samma eller ett närliggande studieområde och hur framgångsrik den studerande varit i det avseendet. Övergångsalternativ kan således inte ordnas till precis alla utbildningar eller oavsett studiebakgrund. Utbildningsstyrelsen, Hagnäskajen 6, PB 380, Helsingfors 16

18 Hotar reformen en jämlik behandling av unga? Man kan inte bedöma likvärdigheten i fråga om hur studieplatserna fördelas enbart genom att betrakta den gemensamma ansökan. Den gemensamma ansökan, separata ansökningar och förfaranden vid byte från ett studieområde till ett annat under studiernas gång bör betraktas som en helhet. Högskolorna bör bättre än hittills göra det möjligt att inleda studier utgående från tidigare studier eller examensdelar och skapa flexibla såväl möjligheter såväl inom högskolan som mellan högskolorna för dem som önskar byta inriktning. Måste den som är under 25 år gamla och har avlagt tagit studentexamen framöver söka till tre yrkeshögskolor eller yrkesutbildning på andra stadiet för att få arbetsmarknadsstöd? (Och hur är det om man bara söker till sex universitet?) Plikten att ansöka om utbildning för att berättigas arbetsmarknasstöd har ändrats från och med år En ung person som inte fyllt 25 år och som inte har yrkesutbildning måste delta i vårens ansökan om utbildningar som ger yrkesfärdigheter och inleds hösten därpå, om han eller hon vill ha kvar sin rätt till arbetslöshetsförmåner. Däremot har förpliktelsen att delta i höstens gemensamma ansökan för att ha kvar arbetslöshetsförmånerna slopats. Också ansökan till ett universitet är ett tecken på aktivitet, och kan även berättiga till arbetsmarknadsstöd. Ändrar reformen också på antagningskriterierna eller inträdesproven? Yrkeshögskolorna och universiteten bestämmer också framöver hurdana antagningskriterier de har, och hurdana inträdesprov de ordnar. Är alla yrkeshögskolor och universitet i Finland med i den riksomfattande elektroniska gemensamma ansökan? Högskolan på Åland och Polisyrkeshögskolan deltar inte i den gemensamma ansökan. Som det ser ut just nu kommer Försvarshögskolan att ordna antagningen av studerande enligt samma tidsplan som den gemensamma ansökan, men Försvarshögskolans utbildningar ingår inte i prioriteringssystemet för den gemensamma ansökan. Övriga, dvs. yrkeshögskolorna och universiteten inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde, kommer att delta i den gemensamma ansökan. Man kan ändå inte söka till precis alla utbildningar via den gemensamma ansökan. Högskolorna kan ordna separata ansökningsförfaranden och lämna utbildningarna som ges på främmande språk utanför den gemensamma ansökan. Mer information om alternativen utanför den gemensamma ansökan hittar du på högskolornas egna webbsidor. Utbildningsstyrelsen, Hagnäskajen 6, PB 380, Helsingfors 17

19 Är det i framtiden möjligt att söka med en pappersblankett? Den som vill kan välja att fylla i och lämna in sin ansökan på papper. Får jag ändra på ordningsföljen på studieplatserna jag ansöker om efter det jag skickat in ansökan, om ansökningstiden ännu pågår? Ja, det kan du! Man får ändra på ordningsföljden ända tills ansökningstiden löper ut. Om jag inte får den studieplats jag helst vill ha, kan jag då ta emot en annan studieplats lägre ner på min prioriteringslista, men ändå fortsätta vänta på att det kanske blir en plats ledig högre upp på listan? Ja. Du har rätt att ta emot studieplatsen villkorligt, samtidigt som du fortsätter vänta på att det kanske frigörs en plats högre upp på din lista. När det nya ansöknings- och antagningssystemet tas i bruk, följer närmare instruktioner om hur du ska göra om du tar emot en studieplats. Utbildningsstyrelsen, Hagnäskajen 6, PB 380, Helsingfors 18

20 10. Vad händer efter detta? Vad är att vänta efter det första skedet eller m.a.o > Statrådets stakade ut tidtabellen för reformens andra skede som en del av planen för genomförandet av det strukturpolitiska programmet Enligt den överlämnas regeringens proposition om det andra skedet av studerandeantagningsreformen till riksdagen i augusti 2014, lagstiftningen träder i kraft och ansökan i enlighet med de nya författningarna tas i bruk våren 2016 i antagningen av studerande till den utbildning som inleds hösten Genomförandet av det andra skedet bereds tillsammans med högskolorna. I reformens andra skede reserveras största delen av nybörjarplatserna i gemensam ansökan för sökande som ansöker om sin första studieplats vid en högskola, och för övriga sökande reserveras en särskild kvot i den gemensamma ansökan. Högskolorna uppmuntras att erbjuda flexibla övergångsmöjligheter från en studieriktning eller en högskola till en annan för dem som så önskar så att man inte ska behöva ansöka om ny studieplats via den gemensamma ansökan. Antagningen av studerandena bör bygga på tidigare studierätt och på högskolestudier inom samma eller ett närliggande studieområde och framgången i dessa. 11. Ytterligare information Nedan har samlats länkar till sidor, som innehåller ytterligare information om reformen av högskoleansökan. På undervisnings- och kulturministeriets sidor finns närmare information bl.a. om bakgrunden till och motiveringarna för reformen: På informationssidorna i anslutning till högskolornas elektroniska ansökningssystem finns detaljerad information om reformens tekniska genomförande: På sidorna i anslutning till projektet Webbtjänst för lärande, som underhålls av Utbildningsstyrelsen, finns allmän information om de pågående ansökningsreformerna och om Studieinfo.fi-tjänsten: Utbildningsstyrelsen, Hagnäskajen 6, PB 380, Helsingfors 19