1. Verksamhetens förutsättningar

Transkript

1 Fritidshem Grundskola Förskoleklass Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Hyssnaskolan Upprättad av Nahid Rezaei Verksamhetens förutsättningar 1.1 Organisation Kommentar/Analys av ovanstående punkter: Skolan ligger centralt i Hyssna samälle omgiven av skogar och vattendrag. Skolan har åldershomogena grupper från förskoleklass till åk 6. Det finns skolbarnomsorg i skolans lokaler. Sedan 12 år har skolan en skolskog och ingår i Naturvårdsverkets naturskolor. Skolan har en samrådsgrupp bestående av föräldrar, politiska representant och personal. (för närvarande inga elever) Samrådsgruppen träffas minst två gånger/termin. Personalen har gjort ett gott arbete och utvecklat verksamheten i enlighet med den nya läroplanen Lgr 11, som trädde i kraft 1 juli Läsåret har tyvärr inneburit en del sjukfrånvaro bland personalen och arbetslagen har fått täcka upp för varandra pga. av vikariestopp. Individuella insatser för elever med särskilda behov har oftast uteblivit vid dessa tillfällen. 1.2 Personal Elever och personal Antal barn Ped. personal Heltidstjänster Individer Andel med pedagogisk högskoleutbildning Antal elever per årsarbetare 93 5, % Antal elever Ped. personal Heltidstjänster Individer Andel med pedagogisk högskoleutbildning Ped. personal per 100 elever % Antal elever Lärare Heltidstjänster Individer Andel med pedagogisk högskoleutbildning Antal lärare per 100 elever 112 9, % Kompetens och kompetensutveckling: Formell kompetens i relation till det arbete som utförs Personaltäthet Rekrytering Omvärldsanalys Vilket kompetensbehov kommer att finnas i framtiden? Hur kan vi möta det? Hur följer du som ledare upp och värderar genomförda kompetens-utvecklingsinsatser? På vilket sätt har de genomförda kompetensutvecklingsinsatserna bidragit till ökad måluppfyllelse? Kommentar/Analys av ovanstående punkter: Personaltätheten har detta läsår varit enligt nyckeltalet, men som tyvärr inte gett full effekt p.g.a. vikariestopp och hög frånvaro bland personalen.

2 2 (13) Några av våra pedagoger har gått lärarlyftet (matematik). Förtsatt läs- och skrivsatsning. Kompetensutveckligen har bidragit till mer varierad undervisning. 1.3 Ekonomiska och materiella resurser Kommentar/Analys: Verksamheten har starkt påverkats av läsåret direktiv om inköpsstopp och vikariestopp. P.g.a. detta är det svårt att göra särskilda prioriteringar. Komplettering av läromedel görs utifrån de förutsättningar som finns, vilket innebär samma summa/elev till läromedel och förbrukning sedan många år tillbaka. För att kunna hänga med in den allmänna teknologiska utvecklingen så önskar vi får bl.a. smartboard och projektorer i varje klassrum. Som det är nu så rullar vi runt på en projektor med dåliga högtalare och en tv med dvd-spelare. Eftersom hela kommunens lärare fått PIM-utbildning så behöver vi bra material för att kunna utnyttja våra kunskaper!! Datorer används vid informationssök, skriftliga arbeten samt strömmande film och diverse annat. Det som hindrar arbetet är tillgången till datorer och även projektorer. Då skolan har för få projektorer och de är mobila gör det att arbetet försvåras. Smartboard är ett bra komplement till vår undervisning, därför skulle skolan önska en sådan. Vi ser gärna att Marks kommun tar plats på kartan genom att visa på en skola där alla elever har tillgång till interaktiva klassrum med en mängd olika hjälpmedel för att stödja och utmana dem i deras utveckling i en väl förberedd lärandemiljö.

3 3 (13) 2. Analys av kunskapsresultat 2.1 Grundskola Kunskapskrav årskurs 3 Ämne Antal elever Antal som klarar kunskapskravet Andel som klarar kunskapskravet Svenska % Matematik % NO % SO % Andel elever som klarar kunskapskraven i alla ämnen: % (10 av 11 elever) Analys Åtgärder för högre måluppfyllelse Svenska: 10 av 11 elever har klarat av kunskapskraven i svenska ämnet. 1 elev som inte har nått kraven är på god väg att uppnå målet med hjälp av stödinsatser. Matematik: 10 av 11 elever har klarat kunskapskraven i matematik. Den elev som inte har klarat kunskapskraven har haft individanpassad undervisning. Åtgärder: Att vi måste vara mer observanta på de elever som riskerar att inte nå målen och sätta in stödåtgärder så fort som möjligt. Vi kommer att fortsätta arbeta mycket med läsförståelse. Vi kommer att arbeta vidare med kommunikativ matematik samt begreppsuppfattning. Nationella proven årskurs 3 Andel godkända Svenska Matematik Siffran baseras på andelen elever som klarat alla delproven. Analys - Åtgärder för högre måluppfyllelse Se ovan. Kunskapskrav årskurs 6 Ämne Antal elever Antal som klarar kunskapskravet Andel som klarar kunskapskravet Svenska % Matematik % Engelska % Bild % Idrott & Hälsa % Musik %

4 4 (13) NO % SO % Slöjd % Andel elever som når målen/klarar kunskapskraven i alla ämnen: (årskurs 5) 69% (11 av 16 elever) Analys Åtgärder för högre måluppfyllelse 60% (11 av 18 elever) En elev har varit frånvarande från undervisningen under större delen av läsåret. Åtgärder: Att vi måste vara mer observanta på de elever som riskerar att inte nå målen och sätta in stödåtgärder så fort som möjligt. Svenska och matematik: Vi kommer att fortsätta arbeta mycket med läsförståelse. Vi kommer att arbeta vidare med kommunikativ matematik samt begreppsuppfattning. Engelska: Att arbeta mer med det talade språket så att eleverna vågar prata mer och kommunicera med andra. Nationella prov årskurs 6 Andel godkända Svenska 94% 81% Matematik 94% 95% Engelska 81% 95% Siffran baseras på andelen elever som klarat alla delproven gjordes proven i årskurs gjordes inga nationella prov i årskurs 5. Analys - Åtgärder för högre måluppfyllelse Se ovan

5 5 (13) 3. Övergripande frågeställningar Vilka strategier finns för att kompensera elevers olika förutsättningar att nå goda utbildningsresultat. Vilka effekter leder strategierna till? Vi har individanpassad undervisning och material. Varierade undervisningsformer. Vi strävar efter att följa elevernas kunskapsutveckling och tidigt uppmärksamma stödbehov. Vår speciallärare är en viktig resurs i vårt arbete. Det finns även andra resurspersoner som är behjälpliga i klassrummet. Strategierna leder till att fler elever når kunskapskravet. Vi har goda strategier för att kompensera elevers olika förutsättningar att nå goda utbildningsresultat: Strategierna leder till förväntade och positiva resultat: Hur säkerställer du som ledare en likvärdig bedömning och betygssättning i enlighet med de nationella styrdokumenten inom ditt ansvarsområde? Under året har nationella prov genomförts i årskurs 3. Vi använder DLS i årskurs 2 och H4 i årskurs 2-3 i svenska. I årskurs 1 har vi använt diagnosmaterial ifrån Språkbiten. När det gäller matematik så har vi använt Glassen och Ballongen som rör additon och subtraktion. Skolverkets diagnosmaterial Diamanten (matte) har också använts till viss del. Pedagogerna för fortgående samtal med varandra om resultat och bedömning för att bedömningarna ska bli likvärdig. När all personal utbildas och får ta del av forskning och kompetensutveckling på samma grund ökar möjligheten för likvärdig bedömning och betygssättning. I skolans lokala pedagogiska planeringar tydliggörs vad som skall bedömas och på vilket sätt de olika bedömningarna skall göras. Vi strävar efter en allsidig bedömning med varierande bedömningsformer. Eleverna bedöms vid flera olika tillfällen och i olika situationer, så att de får många möjligheter att visa med vilken kvalitet de visar sina förmågor och kunskaper. Elever och föräldrar informeras fortlöpande om studieresultat genom den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen samt vid utvecklingssamtal. De nationella ämnesproven för årskurs tre och sex används för att bedöma elevernas kunskaper i relation till kunskapskraven. Ämnesproven är ett riktmärke för en likvärdig och rättvis betygssättning. De är ett stöd för läraren vid bedömningen av om eleverna har nått uppställda mål. Bedömningar sker i arbetslaget för att få en tydlig bild av varje elevs resultat med hjälp av bedömningsanvisningar till varje ämnesprov. Resultaten analyseras och utvärderas med åtgärder för att användas som ett underlag för arbetslaget under nästa läsår. Vi har en likvärdig bedömning och betygssättning i enlighet med de nationella styrdokumenten:

6 6 (13) Skolledningen arbetar aktivt med bedömningsfrågor: Tid och möjlighet för pedagogiska diskussioner om kunskaps- och bedömningsfrågor erbjuds lärarna regelbundet: Hur skapar du som rektor förutsättningar för alla elever att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling? Hur följer du upp att förutsättningarna är optimala? På vilket sätt dokumenteras framgångsrika respektive mindre framgångsrika åtgärder? Organisationen är viktig. Inför lässåret samtalar rektor med all personal och speciallärare om klasserna och deras behov. Utifrån detta material görs en organisationsplanering där resurser ges efter behov. När arbetet är igång följs detta upp med täta samtal med speciallärarna som har en överblick över alla klasser och resurser fördelas där behovet är strörst. Det är viktigt att ha en flexibel organisation då förutsättningarna snabbt kan förändras. Vi läser och diskuterar gjorda uppföljningar, utvärderingar och kvalitetsredovisning och försöker sedan förbättra situationen. Det eleverna skriver i utvärderingar följs alltid upp och tas på allvar. Rektor ansvarar för att skapa rutiner för att vid arbetslagsmöten följa upp resultat, elevernas utveckling och lärande tillsammans med lärarna analysera samband mellan skolans resultat, undervisningsmönster, metod och innehåll samt elevernas kunskapsutveckling. stimulera samverkan och samarbete mellan lärare och arbetslag diskutera och analysera skolans utvecklingsbehov kopplat till personalens kompetens göra klassrumsbesök och ge feedback till lärarna Vi vill bli bättre på att skriva ner det vi gör och göra utvärderingar av verksamheten samt att använda oss av skolplattformen som ett dokumentationsverktyg både i fritidshemmet och i förskoleklassen. Jag ägnar en stor del av min arbetstid åt pedagogiskt utvecklingsarbete: All personal är väl medvetna om skolans prioriterade utvecklingsområden gällande förbättring av kunskapsresultaten: Framgångsrika och mindre framgångsrika metoder dokumenteras på ett sätt som gör det möjligt att använda det i förbättringsarbetet: Skolan använder dokumentation från uppföljningar och utvärderingar för att förbättra resultaten:

7 7 (13) Hur säkerställer du som ledare att enhetens rutiner för dokumentation kring elevers utveckling och lärande är rättssäkra och följs? Pedagogerna på Hyssnaskolan arbetar med pedagogiska planeringar och skriftliga omdömen på Skolplattformen. Varje arbetsområde följs upp och en bedömning görs av elevernas lärande och utveckling. På Utvecklingssamtalen går pedagogerna igenom utvecklingen tillsammans med eleverna och vårdnadshavarna. Utifrån de skriftliga omdömena sätter man tillsammans upp en IUP kring de mål som eleverna ska arbeta mot. På Hyssnaskolan arbetar en speciallärare i tätt samarbete med arbetslagen och rektor. De elever som riskerar att inte nå målen eller behöver stöd i sin utveckling uppmärksammas av pedagogerna och specialläraren går in som stöd. Detta dokumenteras och följs upp av rektor. Varje åtgärdsprogram som upprättas på skolan går pedagoger, speciallärarna igenom tillsammans med rektor. Finns efter åtgärder fortfarande svårigheter lyfter skolan ärendet till elevhälsoteamet. Varje termin har skolan klasskonferenser där alla elever i klasserna gås igenom. Rutiner för dokumentation kring elevers utveckling och lärande är väl förankrad hos personalen: Dokumentationen följs upp och granskas kontinuerligt: Förskoleklass och fritidshem Vilka samarbetsformer finns mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande? Vi har inte haft något organiserat samarbete. Skolan strävar efter att hitta en samarbetsform mellan dessa tre verksamheter. Skolan strävar efter att eleverna ska uppleva kontinuitet och sammanhang i sitt lärande: Skolan tillvaratar alla personalkategoriers erfarenheter och kunskaper: Alla personal i arbetslagen ges de förutsättningar och det stöd som behövs för att utforma och genomföra samarbetet mellan fritidshemmet och skolan: Verksamheten strävar efter att utveckla samarbetsformer med fritidhemmet kring undervisningens innehåll, utformning och organisering: Verksamheten strävar efter att utveckla samarbetsformer med förskoleklassen kring undervisningens innehåll, utformning och organisering:

8 8 (13) Elevhälsan Hur stödjer elevhälsan enheten på organisations-, grupp- och individnivå? Vi har träff med elevhälsoteamet varannan vecka och det ligger på organisationsnivå. De flesta pedagoger känner att de inte får den hjälp som gruppen eller individen behöver från teamet. Vi önskar att vi får träffa personalen i teamet för att kunna diskutera och berätta om de berörda elevernas situation. Det är svårt att få med allt i en skriftlig anmälan som ska förmedlas av rektor. Från och med vårterminen har elevhälsoteamet ändrat sitt arbetssätt i form av att komma till enheten för att kunna lättare träffa berörda lärare i frågan om eleven i behov av särskild stöd och då har pedagogerna haft möjlighet till direktkontakt. I vilken stödjer elevhälsan elevernas lärande och utveckling: Uppföljning av Skolinspektionens tillsyn Beskriv kortfattat vilket resultat som uppnåtts vad gäller arbetet med Skolinspektionens kritik i tillsynen Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt likabehandlinsplan har upprättats på nytt. Fortsättningsvis måste vi tillsammans analysera samband mellan skolans resultat, undervisningsmönster, metod och innehåll samt elevernas kunskapsutveckling. Vi behöver fortsätta att samverka och samarbeta mellan lärare och arbetslag för att få en likvärdig bedömning och betygssättning. Genom implementeringen av Lgr 11 har eleverna fått ökad kännedom om den nya läroplanen samt kunskapskraven för respektive ämne. Bedömning samt respons från både elever och lärare planeras in som en naturlig del i undervisningen. Vi fortsätter vårt arbete med att tydliggöra kunskapskraven och ge eleverna möjlighet att på många olika sätt utveckla sina förmågor och sina kunskaper i en trygg lärandemiljö både i skolan och i fritidshemmet.

9 9 (13) 4. Brukarperspektiv Elevernas perspektiv (Åk 2) Jag tycker att det är roligt att lära mig nya saker Jag kan koncentrera mig på lektionen Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Lärarna förklarar så att jag förstår Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Jag är nöjd med hur jag får använda skolans datorer helt och hållet Svarsfrekvens 52% (14 av 27) ganska bra 64,3 35,7 ganska dåligt 21,4 71,4 7,1 71,4 28,6 57,1 42,9 inte alls Vet inte 57,1 14,3 28,6 57,1 28,6 14,3 Elevernas perspektiv (Åk 2) Fritidshem helt och hållet ganska bra ganska dåligt inte alls Vet inte Jag trivs på fritidshemmet 35,7 21,4 14,3 24,6 Jag känner mig trygg på fritidshemmet 50 14,3 7,1 28,6 Jag får vara med och påverka vad 35,7 21,4 7,1 7,1 28,6 vi ska göra Det finns platser som jag kan gå 28,6 35,7 7,1 28,6 till om jag vill ha lugn och ro Jag får hjälp med mitt skolarbete på fritidshemmet 14,3 14,3 21,4 28,6 Elevernas perspektiv (Åk 5) Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Jag tycker att min IUP är ett bra stöd för mig i min utveckling. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Det jag lär mig i skolan är nyttigt och användbart Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Lärarna förklarar så att jag förstår helt och hållet ganska bra 29,4 70,6 ganska dåligt inte alls 47,1 29,4 17,6 5,9 Vet inte 58,8 29,4 5,9 5,9 58,8 17,6 5,9 17,6 5,9 76,5 17,6 82,4 17,6 58,8 41,2 35,3 64,7 Nöjd elevindex (Högsta värde=100) Svarsfrekvens 61 85% (17/20 svar) Analys av resultatet: Viktigt att vi ökar andelen elever som känner att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena eftersom detta i allra högsta grad kan påverka måluppfyllelsen. Det är viktigt att eleverna vet vad som förväntas i de olika ämnena. Detta är även viktigt i perspektivet elevinflytande, man måste veta vilka krav som ställs för att kunna påverka undervisningen/kunskapsprocessen. Lärarna är duktiga på att redovisa resultat för eleven och de flesta av eleverna har uttryckt att de vet vad som krävs/förväntas av dem.

10 10 (13) Utgångspunkten hos all personal är att ha höga förväntningar på eleverna. Alla elever ska nå målen i alla ämnen. De flesta elever känner att de trivs och är trygga på fritidshemmet vilket är väldigt positivt. På fritidshemmet har det inte varit prioriterat att hjälpa eleverna med skolarbetet vilket kan förklara det resultat enkäten visar. Det är många elever inskrivna på fritidshemmet. Detta kan vara en bidragande orsak till att eleverna upplever att det kan vara svårt att finna en plats dit man kan gå om man vill ha lugn och ro.

11 11 (13) Mål: 5. Analys av prioriterade områden i målplanen /utvecklingsplanen Alla ska känna sig trygga och respekterade och inte utsättas för kränkningar. Insatser/Åtgärder: Insatser: Vi arbetar med åldersblandade grupper från F-6 (lapptäcket) där vi lär känna varandra bättre, ökar kamratskapet och på så vis motverkar kränkningar. Bedömning av måluppfyllelse Analys av resultatet: Ev särskilda åtgärder 12/13 för ökad måluppfyllelse: Resultat: Vårt arbete har lett till ett lugnare klimat på exempelvis raster, men även klassrumssituationerna har förbättrats. Analys: Vi diskuterar ofta om hur vi är mot varandra. Det är en del av vår verksamhet att alltid verka för att ingen kränkning sker. Trots detta så upplever en del elever att de blir kränkta av andra elever. Vi har utökat rastpedagogerna för att motverka problem under rasterna.trots våra framsteg finns det saker kvar att göra. Pedagogerna har även tagit ett stort ansvar vid raster som rastpedagoger. Det krävs dock ett större antal vuxna vid rastsituationerna då det inte går att se hela skolgården. Åtgärder: Mer diskussioner i klasserna angående rastsituationer så att pedagogerna är uppdaterade på vilka platser som det kan hända saker. Till exempel en gång i månaden vid klassråd. Viktigt att dokumentera dessa samtal med klasserna, så att eleverna känner sig delaktiga. Under nästa läsår så skulle vi kunna göra om lapptäckesgrupperna för att de ska få lära känna fler. Mål: Insatser/Åtgärder: Att eleverna ska känna tillit till den egna förmåga Pedagogerna har medvetet arbetat att alla elever ska kunna delge sina åsikter genom att ställa frågor, uppmuntra och utmana dem. Bedömning av måluppfyllelse Analys av resultatet: Ev särskilda åtgärder 12/13 för ökad måluppfyllelse: Resultat: De flesta eleverna är öppna och vill diskutera, vilket visar att de vågar lita på sin egen förmåga. Analys: Genom att ställa frågor, uppmuntra och utmana blir det ett gynnsamt klimat för utveckling hos eleverna. Pedagogerna är noga med att alla åsikter tas på allvar och visar att det är av största vikt att alla får framföra sina åsikter. Fortsätta att arbeta som ovan.

12 12 (13) Mål: Insatser/Åtgärder: Att elevrna ska ha inflytande och delaktighet i sitt lärande Insatser: Det finns utrymme inom givna ramar för eleverna att välja hur de till exempel vill söka information och hur de vill redovisa ett arbetsområde. Det finns även till viss möjlighet att föreslå arbetsområden. Bedömning av måluppfyllelse Analys av resultatet: Ev särskilda åtgärder 12/13 för ökad måluppfyllelse: Eleverna har haft möjlighet att påverka främst arbetssätt och redovisningsformer. Arbetets innehåll har pedagogerna haft ansvar för. De har också haft möjlighet att påverka innehållet i sin IUP. Elevernas ansvar och inflytande ökar med åldern. Genom att vi synliggör målen och utvärderar regelbundet så blir eleverna mer medvetna om sitt lärande och kan ta större ansvar.

13 13 (13) 6. Helhetsbedömning Värdera hur enheten når upp till de nationella målen inom området Kunskap och lärande : Analys/Kommentar: Vi har fortsatt att arbeta mot strävansmålen och har utarbetat pedagogiska planeringar så att målen blir tydliga för föräldrar och elever. Genom att använda olika miljöer och arbetsmetoder i undervisning (IUP) har eleverna utvecklats på sin individuella nivå. Vi har jobbat i Lapptäcksgruppsgrupperna vid flera tillfällen under året. Genom att arbeta i tvärgrupper F-6 skapas trygghet och gemenskap på skolan. De äldre eleverna har tagit ansvar för de yngre i lapptäcksgrupperna. Vi genomförde en enkät på skolan i april som berörde ämnen som trivsel, mobbning m.m. Kamratstödjare finns från årskurs 3-6 och dessa brukar träffas några gånger per termin. I klasserna diskuterar vi ofta hur man ska uppföra sig mot varandra. Vid misstänkt mobbning finns ett trygghetsteam som kopplas in och som följer skolans likabehandlingsplan för hur man ska arbeta. Vi har haft regelbundet elevråd och klassråd under läsåret (1 gång per månad) där eleverna kan framföra sina åsikter. Eleverna utvärderar också sitt arbete. De som ej uppnått målen i år 3 och 5 (vt 2011) har fått extra undervisning under ht 2011 och vt 2012 och de flesta av dessa elever har därefter uppnått målen. Beroende på hur mycket resurser, i form av personal, vi får läsåret kommer vi att fortsätta både med det förebyggande och uppföljande arbetet med måluppfyllelse. Då det gäller arbetet med normer och värden har eleverna exempelvis varit med och diskuterat vid klassråd och gett synpunkter i likabehandlingsplanen samt att de har gjort en mobbningsenkät. De har även framfört sina åsikter på elevrådet. Pedagogerna har även arbetat mycket med värdegrundsarbete i form av gruppuppgifter från boken Gruppen som grogrund. Även enskilda samtal med pedagogerna har varit ett stående inslag. Vårdnadshavarna har varit väldigt aktiva och gett synpunkter på förbättringsområden. Vårdnadshavarna har även gett positiv respons på pedagogernas arbete. Vilka utvecklingsbehov ser du som ledare inom detta område? Se ovan.