1. Verksamhetens förutsättningar

Transkript

1 Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Tingvallaskolan Upprättad av Jaana Ben Maaouia Verksamhetens förutsättningar 1.1 Organisation Kommentar/Analys av ovanstående punkter: Tingvallaskolans grundskola bestod under förra läsåret av 154 elever. Skolan är organiserad i tre arbetslag utifrån respektive årskurs. Arbetslagen har organiserat sitt arbete på olika sätt, både utifrån ämneskompetens, analys av elevernas resultat i olika ämnen och i utifrån klasslärarsystem. Under läsåret genomfördes kompetenseutveckling genom att re lärare läste lärarlyftet samt att all personal medverkade i STEPS, ett EU-projekt med entreprenöriellt lärande i fokus. Personalen har också deltagit i satsningar kring Skola Lärare har också läst enstaka kurser för att få behörighet i ytterligare ämnen. Skolan har många elever med ett annat modersmål. Under läsåret har skolan tagit emot nyanlända elever som direkt har inkluderats i den vanliga undervisningen, med begränsat enskilt stöd av en pedagog. Vid skolstarten var 5 elever inskrivna i särskild undervisningsgrupp. 1.2 Personal Elever och personal Antal elever Lärare Heltidstjänster Individer Andel med pedagogisk högskoleutbildning Antal lärare per 100 elever , ,62 Kompetens och kompetensutveckling: Formell kompetens i relation till det arbete som utförs Personaltäthet Rekrytering Omvärldsanalys Vilket kompetensbehov kommer att finnas i framtiden? Hur kan vi möta det? Hur följer du som ledare upp och värderar genomförda kompetensutvecklingsinsatser? På vilket sätt har de genomförda kompetensutvecklingsinsatserna bidragit till ökad måluppfyllelse? Kommentar/Analys av ovanstående punkter: Behörigheten bland personalen är mycket hög. De flesta har arbetet på skolan under en längre period och driver ett engagerande och erfarenhetsbaserat arbete med skolans elever. Efter att en av lärarna har genomgått lärarlyftet i SVA, finns det på skolan 3 behöriga SVA lärare, en per arbetslag. Skolan har i grundbemanning ca 10 tjänster( inkl idrott, musik och slöjd). Därutöver har skolan under läsåret haft ytterligare ca 5 åa, dessa i SVA, kvalitetsstöd och tilläggsbelopp. Skolans personalbemanning har inte legat i nivå med tilldelade medel och ett stort arbete har pågått under läsåret att göra anpassningar. Detta arbete slutfördes i juni 2012 och har skapat en stor oro bland personalen. Utifrån skolans resultat och politiskt fattade beslut om en lärmiljöför alla, bör skolans fortbildning vara inriktad på bedömning och att skapa en lärmiljö för alla. Skolans nyanlända elever har tidigare gått i internationella klassen och en satsning bör ske för att varje lärare idag ska ha kompe-

2 2 (9) tens att möte de nyanländas behov på ett bättre sätt. De elever på skolan som tidigare gått i särskild undervisningsgrupp ska under kommande läsår inkluderas och här bör även kompetensutveckling ske. Skolans deltagande i STEPS har varit givande utifrån att det har varit arbetslagsutvecklande och gett kompetensutveckling. Dock har syftet med satsningen varit otydligt för personalen. Ett flertal hade bilden av att detta endast skulle handla om implementering av Skola Kompetensutvecklingens inriktning har för skolans del varit att arbete ämnesövergripande. Under läsåret har innehållet på ett flertal studiedagar varit med fokus på detta arbete. Rektor har i mån av tid deltagit på handledningstillfällena och föreläsningarna. Inom ramen för STEPS har skolans personal även fåt tillgång till handledning av psykolog kring olika elevärenden, framför allt elever med utåtagagerande bettende. Resultaten av kommunens satsning på Skola 2011 samt STEPS kan inte ses i skolans måluppfyllelse. Arbetet med bedömning sker kontinuerligt individuellt, i arbetslagen och på skolnivå och bör ge ökad måluppfyllelse. Skolan ser också att ett ämnesövergripande arbetssätt ger möjlighet att arbeta med fler kunskapskrav och därmed ge en rättvisare bedömning för eleverna i de olika ämnena. 1.3 Ekonomiska och materiella resurser Kommentar/Analys: Tingvallaskolans lokaler är rymliga. Varje klassrum har ett angränsande grupprum. I källaren finns en möteslokal samt musiksal. Personalen har tillgång till arbetsrum samt personalrum. Skolan är fräsch och välstädad. Det förekommer sällan skadegörelse eller nedsmutsning i skolan. Skolan är dock en långsmal byggnad, vilket kan vara ett hinder för samarbetet mellan de olika arbetslagen. Skolans klassrum är utrustade med smartboard och därtill hörande dator. Lärarana har tillgång till egna datorer. I varje klassrum finns endast ett fåtal stationära datorer som finns tillgängliga hela tiden för eleverna. På skolan finns sedan en klassrumsuppsättning av bärbara datorer. Skolan har behov att satsa på kompensatoriska hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter, bland annat är behovet mycket stort av att dessa elever får tillgång till egen dator. Under läsåret har inköp av material skett endast då det varit absolut nödvändigt. Detta för att det ekonomiska läget varit svårt för skolan. Under höstterminen infördes inköpsstopp och anställningsstopp vilket påverkat skolans arbete avsevärt. De tidigare prioriteringarna som handlat om kompensatoriska hjälpmedel till elever i behov av särskilt stöd har ej varit möjliga att genomföra. Den tjänsteplanering som fanns inför hösten 2011 ändrats utifrån nya ekonomiska förutsättningar, vilket påverkat den psykosociala arbetsmiljön negativt.

3 3 (9) 2. Analys av kunskapsresultat 2.1 Grundskola Kunskapskrav årskurs 6 Ämne Antal elever Antal som klarar kunskapskravet Andel som klarar kunskapskravet Svenska Matematik Engelska Bild Idrott & Hälsa Hem- & konsumentkunskap?? Musik NO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd 109? 105? 96? Andel elever som når målen/klarar kunskapskraven i alla ämnen: Analys Åtgärder för högre måluppfyllelse (årskurs 5) 56% (31/55) År 4 har ett bra resultat i de flesta ämnen. Dock finns en oro kring att resultaten i matematik har visat på en negativ trend under slutet av våren 2012, vilket kan påverka resultaten i år5. Lärarna i år 5 ser att resultaten i SO/ NO är relativt goda för deras grupp. De ser dock att de gör en anpassning av material för att eleverna skall kunna tillgodogöra sig ämnesinnehållet trots svårigheterna med svenskan. Detta är ett område där arbetslaget kommer att arbeta mer med läsning av faktateter för en rättvisare bedömning. Arbetslaget har också regelbundet gjort analyser av resultaten och ändrat i grupper för en högre måluppfyllselse. Skolan har också på ett mycket tydligare sätt arbetet med alla ämnen. Detta arbete bör fortsätta. Det är ändå svårt att ge nyanlända elever undervisningen i samtliga ämnen, te engelska. På skolans finns elever som inte når målen i idrott och detta beror till stor del på att de inte är simkunnig. En tydligare kommunövergripande organisation för att tidigt ge eleverna möjlighet till intensiv simträning bör ske. Det är viktigt att de nyanlända eleverna också ges möjlighet till intensiv och strukturerad simundervisning. Lärarana i år 6 ser att det finns behov av att få eleverna att bli mer studiemotiverade. Bland annat var det elever som inte deltog på något NO-prov, vilket påverkade måluppfyllelsen. Elever har inte heller genomfört laborationer på ett motiverat och angagerat sätt vilket påverkat resultaten. Skillnaderna på Nationella proven och måluppfyllelsen i olika respektive ämnen beror på att eleverna efter genomförda prov haft möjlighet att uppfylla målen

4 4 (9) Åtgärder Matematik: för att öka måluppfyllse är konkreta åtgärder att diskutera och skriva mer på matematiken. Arbeta nära modersmålslärarna för att kunna öka kunna fördjupa elevernas förståelse av de matematiska begreppen. Svenska/SVA det finns ett behov av att tydliggöra bedömningen av vilka som ska läsa enligt SVA. En korrekt bedömning utifrån SVA ger dessa elever större möjligheter att nå målen i ämnena. Det finns ett stort behov av att ge eleverna studiehandledning. Nationella prov årskurs 6 Andel godkända Svenska Matematik Engelska Siffran baseras på andelen elever som klarat alla delproven gjordes proven i årskurs gjordes inga nationella prov i årskurs 5. Analys - Åtgärder för högre måluppfyllelse Lärarna ser att ett antal av eleverna har haft en social problematik, vilket har påverkat måluppfyllelsen negativt och tagit fokus från skolarbetet. En del elever har saknar föräldrastöd och det har även funnits problematik kring frånvaro. Resultaten i engelska är mycket goda och en förbättring har skett sedan Undervisningen har varit traditionell utifrån att ett givet läromedel har används. Eleverna upplevde en betydlig stress i samband med att hörövningarna genomfördes. Svenska: eleverna har inte bedömts enligt SVA, vilket har påverkat resultaten Matematik: I matematik ser skolan att det utifrån resultaten på proven finns anledning att ha mer pedagogiska diskussioner i ämnet på skolan. Flera av delproven i ämnet visade på att eleverna hade svårigheter med läsförståelsen. Undervisningen behöver i större bygga på förståelse av matematiska begrepp. Skolan kan arbeta med typeempel. Eleverna ska också tränas i att det är viktigt att lämna kvar uträkningar och betydelsen av att visa hur tankeprocessen har varit för att få fram en uträkning. Elevernas resultat kan påverkas positivt om e ges möjlighet att träna på prov och därmed öka motivation och ta bort eventuell stress i samband med genomförandet av proven. Skolanser också ett behov av att arbeta mer fleibelt med personalresurser för en ökad måluppfyllelse på skolan.

5 5 (9) 3. Övergripande frågeställningar Vilka strategier finns för att kompensera elevers olika förutsättningar att nå goda utbildningsresultat. Vilka effekter leder strategierna till? Personalen upplever att de har goda strategier. De vet att om undervisningen är baserad på muntliga genomgångar ökar måluppfyllelsen. Det är viktigt för eleverna på skolan att arbeta i mindre grupper för att en stor andel av eleverna har brister i språkförståelsen. I mindre grupper ges de möjlighet till att muntligt diskutera begrepp och därmed öka sin förståelse. Bibliotekets roll lyfts fram som en viktig strategi för att utveckla läsningen. Att läsa enskilt med elever är en strategi som ger ökad måluppfyllese. Dock finns svårigheter för personalen att kunna använda denna strategi fullt ut frö elever i behov av särskilt stöd. Arbetslagen arbetar med fleibel organisation som strategi för att ge alla elever förutsättningar att nå målen. Elevernas sociala utveckling är viktig för goda resultat. Skolan arbetar med fokus på samverkan med hemmet. Detta sker bland annat av skolledning, EHT och kompisteam Vi har goda strategier för att kompensera elevers olika förutsättningar att nå goda utbildningsresultat: Strategierna leder till förväntade och positiva resultat: Hur säkerställer du som ledare en likvärdig bedömning och betygssättning i enlighet med de nationella styrdokumenten inom ditt ansvarsområde? Arbetslagen ser att de har bedömningsdiskussioner i arbetslagen, men att dessa diskussioner mer bör ske på organisationsnivå. Rektor ser att gemensamma pedagogiska diskussioner med fokus på fördjupade analyser är ett utvecklingsområde. Bedömningsfrågor har varit en del av kommunens satsning på Skola Skolan har påbörjat ett arbete utifrån Skolverkets material om bedömning, som fortsätter under 2012/2013. De nationella proven i år 6 har bedömts gemensamt av det arbetslaget. En utvidgning av detta kommer att ske under vårterminen 2013 där samtliga lärare på skolan ska delta för att få en likvärdig bedömning och kompetensutveckling. Vi har en likvärdig bedömning och betygssättning i enlighet med de nationella styrdokumenten: Skolledningen arbetar aktivt med bedömningsfrågor: Tid och möjlighet för pedagogiska diskussioner om kunskaps- och bedömningsfrågor erbjuds lärarna regelbundet:

6 6 (9) Hur skapar du som rektor förutsättningar för alla elever att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling? Hur följer du upp att förutsättningarna är optimala? På vilket sätt dokumenteras framgångsrika respektive mindre framgångsrika åtgärder? Rektor ansvarar på tjänsteplaneringen. Den görs utifrån givna budgetramar, elevernas behov och lärarnas behörighet. På skolan sker kontinuerligt diskussioner för att kunna planera och omfördela resurser utifrån elevernas behov. Nya rutiner kring dokumentationen kring elever i behov av särskilt stöd har tagits fram och dessa används på skolan. Rektor sammanställer åtgärdsprogram, uppföljningar och utvärderingar för att se att eleverna för det stöd de har rätt till Jag ägnar en stor del av min arbetstid åt pedagogiskt utvecklingsarbete: All personal är väl medvetna om skolans prioriterade utvecklingsområden gällande förbättring av kunskapsresultaten: Framgångsrika och mindre framgångsrika metoder dokumenteras på ett sätt som gör det möjligt att använda det i förbättringsarbetet: Skolan använder dokumentation från uppföljningar och utvärderingar för att förbättra resultaten: Hur säkerställer du som ledare att enhetens rutiner för dokumentation kring elevers utveckling och lärande är rättssäkra och följs? Rektorsutbildningens inledande kurs i juridik har varit av stor betydelse för att arbetet kring elever i behov av särskilt stöd. Rektor diskuterar innehållet i dokumentationen med lärare och arbetslag. Vid tveksamheter eller frågor från vårdnadshavare kallas dessa till möten. Utvecklingsbehov är att förbättra utredningarna och åtgärdsprogrammens innehåll och utvärderingar. Rutiner för dokumentation kring elevers utveckling och lärande är väl förankrad hos personalen: Dokumentationen följs upp och granskas kontinuerligt: Elevhälsan Hur stödjer elevhälsan enheten på organisations-, grupp- och individnivå? Skolans EHT träffas varannan vecka. Under det gångna läsåret har fokus varit på att följa upp pågående ärenden. Bristande kontinuitet bland skolpsykologer har gjort att flera elevärenden ej följts upp på ett adekvat sätt. Personalen upplever att rutinerna inom EHT är otydliga. De ser att skolsköterskan spelar en viktig roll på skolan och är delaktig i arbetet med eleverna. Till viss del gäller detta också kuratorn. Arbetet i EHT

7 7 (9) har oftast kommit att fokusera på akuta elveärenden istället för att arbeta förebyggande. I vilken stödjer elevhälsan elevernas lärande och utveckling: Uppföljning av Skolinspektionens tillsyn Beskriv kortfattat vilket resultat som uppnåtts vad gäller arbetet med Skolinspektionens kritik i tillsynen Skolinspektionen riktade mycket skarp kritik mot skolan i 10 olika punkter. Under året har rektor tillsammans med arbetslaget kontinuerligt följt upp arbetet med tillsynen. Detta har även diskuterats på samrådsmöten med föräldrarna. I det svar som skickats till skolinspektionen står det att skolplattformen ska vara en hjälp för att öka delaktigheten för elever och föräldrar och vara ett stöd för skolan i arbetet med mål och resultat. Dock har inte tillgängligheten varit möjlig för berörda parter. Personalen ser att det finns ett behov av gemensamma ämneskonferenser och mer samarbete mellan arbetslagen för att ge större möjlighet för eleverna att nå målen i samtliga ämnen. Skolan har upprättat ordningsregler tillsammans med eleverna via elevrådet och på samrådsmöten med föräldrarna. Skolan har upprättat en likabehandlingsplan utifrån kraven. Dokumentationen kring kränkande behandling har förtydligats och används. Skolan har under läsåret arbetet med en vision världens bästa skola. Aktiviteter utifrån temat har gjorts för att ska trygghet på skolan. Skolan ser också att enkätundersökning bland eleverna visar att de upplever större trygghet jämfört med tidigare år. Skolinspektionen riktade skarp kritik mot rektors bristande ansvar för utbildningen samt uppföljningen av undervisningen. Rektor och personal ser att detta är ett stort utvecklingsområde som kvarstår för rektor att vara en tydliga pedagogisk ledare. Personalen önskar klassrumsbesök med efterföljande analys tillsammans på individ, grupp och organisationsnivå för en ökad måluppfyllelse. Anmälan till Skolinspektionen/BEO Om enheten det senaste året blivit anmäld till barn- och elevombudet/skolinspektionen/do skall följande besvaras: Har anmälan föranlett att åtgärder har vidtagits på organisationsnivå? Beskriv i så fall vilka och vilket eventuellt resultat som uppnåtts? anmälan.

8 8 (9) 4. Brukarperspektiv Elevernas perspektiv Åk 5 (Andel) Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Jag tycker att min IUP är ett bra stöd för mig i min utveckling. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Det jag lär mig i skolan är nyttigt och användbart Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Lärarna förklarar så att jag förstår Nöjd elevinde (Högsta värde=100) Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet inte Svarsfrekvens 98% (50/51 svar) Analys av resultatet: Resultatet visar på att det finns en tydlighet bland lärare i kommunikationen till eleverna angående skolans mål och betydelsen av skolan. Utvecklingsområden är att samtliga elever ska uppleva att lärarna förväntar sig att de ska nå målen och se betydelsen av IUP. Eleverna arbetar aktivt med IUP och det finns avsatt tid på schemat för det som kallas måltid2. Viktigt att eleverna blir mer medvetna om vilka mål de arbetar mot och varför.

9 9 (9) 5. Helhetsbedömning Värdera hur enheten når upp till de nationella målen inom området Kunskap och lärande : Analys/Kommentar: Under det gångna läsåret är det många delar som påverkat skolans resultat samt arbetet på skolan. Ny rektor, med ansvar för två verksamheter samt rektorsutbildning Organisationsförändring i kommunen kring nyanlända Budgetanpassningar i form av anställning- och inköpsstopp Skola 2011, ny skollag och ny läroplan Vilka utvecklingsbehov ser du som ledare inom detta område? På kommunnivå: tydligare struktur på ärendehantering inom EHT på central nivå organisation kring nyanlända, SVA-undervisning och studiehandledning otydlighet kring beslut inom de olika ledningsgrupperna rektors arbetsmiljö på skolnivå: kompetensutveckling kring en lärmiljö för alla och bedömning utveckla dokumentation kring elever i behov av särskilt stöd: utredning, uppföljning och utvärdering