Kampen om sjukfrånvaron
|
|
- Astrid Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kampen om sjukfrånvaron Björn Johnson, statsvetare och docent i socialt arbete, Malmö högskola Inledning Världen är full av omständigheter som är skadliga, kostbara eller på andra sätt oönskade, men alla dessa omständigheter uppfattas inte som problem, och bara en bråkdel räknas som samhällsproblem. Social och politisk mobilisering är avgörande för vad som uppfattas som samhällsproblem och vad som inte gör det. Alla de problem som låter tala om sig i den offentliga debatten har en gång i tiden framträtt och etablerats genom vad vi kan kalla en problemdefinieringsprocess. Detta gäller även det svenska sjukfrånvaroproblemet, vars innebörd och utveckling jag har studerat. Sjukfrånvaroproblemets framgångar på dagordningen har varierat: ibland har problemet varit mycket uppmärksammat, medan det under andra perioder har fört en tynande tillvaro, långt borta från mediernas rubriker. Under de första åren på 2000-talet betraktades sjukfrånvaron som ett av de absolut viktigaste samhällsproblemen i Sverige en så framträdande roll har frågan aldrig haft tidigare. I min bok Kampen om sjukfrånvaron (Arkiv 2010) har jag granskat hur sjukfrånvaron har uppfattats som samhällsproblem, hur dessa uppfattningar förändrats från mitten av 1990-talet och framåt samt vilka konsekvenser problemdefinieringsprocessen har haft för utvecklingen på sjukförsäkringsområdet. Hur har debatten om sjukfrånvaron förts från mitten av 1990-talet till idag? Sjukfrånvarodebatten har skiftat mellan flera olika dominerande uppfattningar om problemet. Vid mitten av 1990-talet, som utgör startpunkten för min analys, var sjukfrånvaron på en historiskt sett tämligen låg nivå. Frågan fick också relativt lite uppmärksamhet i opinionen, eftersom den inte uppfattades som något viktigt samhällsproblem. Sjukfrånvaron sågs vid den här tiden främst som en budgetfråga. Trots detta relativa ointresse för frågan genomfördes flera förändringar i sjukförsäkringen under andra hälften av 1990-talet. De viktigaste berörde ersättningsnivåerna och finansieringen av den korta sjukfrånvaron sjuklöneperioden men även renodlingen av sjukdomsbegreppet bör lyftas fram. Renodlingen var en betydelsefull förändring som på många sätt föregrep den rehabiliteringskedja som infördes av den borgerliga regeringen Min bedömning är att besparingsskäl var drivande bakom merparten av de nämnda åtgärderna. Besparingar i sjukförsäkringen sågs som ett sätt att minska budgetunderskottet, vilket betraktades som ett allvarligt samhällsproblem vid den här tiden började sjukfrånvaron att öka, en ökning som skulle hejdas först Till en början fick ökningen inte mycket uppmärksamhet, men hösten 1999 började sjukfrånvaron på allvar att betraktas som ett samhällsproblem. Detta hängde främst samman med att utgifterna för sjukskrivningarna riskerade att spränga utgiftstaket i statsbudgeten. I Kampen om sjukfrånvaron visar jag att det fanns två betydelsefulla problemdefinitioner som kämpade om makten över sjukfrånvaroproblemet: arbetsmiljöproblemet och överutnytt- 1
2 jandeproblemet. Båda definitionerna har en lång historia bakom sig, och har förekommit i olika versioner ända sedan sjukförsäkringens barndom i början av det förra seklet. Inom det jag har kallat arbetsmiljöproblemet betraktades den höga sjukfrånvaron som ett symptom på olika problem i arbetslivet, framför allt ökande stress och försämrad psykosocial arbetsmiljö. Sjukfrånvaron handlade om arbetsrelaterad ohälsa, menade problemdefinitionens förespråkare. Därmed var det arbetsgivarna som bar huvudansvaret för problemet. De långtidssjuka, däremot, var offer för omständigheter som de till stor del inte kunde påverka. Offentliganställda kvinnor som led av utbrändhet och andra stressrelaterade diagnoser lyftes särskilt fram som exempel. En rad åtgärdsförslag som syftade till att förbättra arbetsgivarnas drivkrafter för arbetsmiljöarbete fördes fram i debatten. År 2000 ökade uppmärksamheten kring sjukfrånvaron kraftigt till följd av en fortsatt ökning och en tilltagande politisk aktivitet. Enigheten var vid den här tiden stor om att sjukfrånvaron var ett arbetsmiljöproblem. Både på den partipolitiska nivån och i medierna lyftes stressen och nedskärningarna inom den offentliga sektorn fram som viktiga skäl till ökningen. Flera offentliga utredningar gav stöd åt denna beskrivning. Att arbetsmiljön inledningsvis hamnade i fokus var inte särskilt förvånande. Det fanns en stark tradition av att betrakta sjukfrånvaro som just arbetsrelaterad ohälsa talskrisen hade lett till stora nedskärningar inom den offentliga sektorn, där ökningen av sjukfrånvaron var störst. Det var den långa sjukfrånvaron som ökade, särskilt de psykiska diagnoserna, vilket tycktes stämma väl överens med att sjukfrånvaron berodde på försämringar i den psykosociala arbetsmiljön. Det fanns även mycket forskning om sambandet mellan arbetsmiljö och ohälsa, och de forskare som arbetade inom detta fält mobiliserades för att studera ökningen. Slutligen fanns det välorganiserade intressegrupper som aktivt stödde problemdefinitionen. Framför allt inom fackföreningsrörelsen och delar av socialförsäkringsförvaltningen fanns det många som pekade på arbetsmiljöproblemet, för att med hjälp av detta kunna påverka den politiska utvecklingen. Under perioden ägdes sjukfrånvaroproblemet av fackföreningsrörelsen och de övriga arbetsmiljöförespråkarna. Överutnyttjandeproblemet, den andra centrala problemdefinitionen, hade helt andra utgångspunkter. Fusk och överutnyttjande betraktades här som de främsta orsakerna till den höga sjukfrånvaron problemet hade sin grund i ett alltför frikostigt sjukförsäkringssystem. Sjukförsäkringen lockade helt enkelt till sig personer som inte var sjuka, och som därför hellre borde arbeta eller få sin inkomst från andra socialförsäkringar, företrädesvis a-kassan. Sjukförsäkringens alltför vida sjukdomsbegrepp innebar också att medikaliseringen i samhället kunde slå igenom alltså att fenomen som tidigare inte uppfattats som medicinska problem sjukdomsklassades med massjukskrivningar som följd. Överutnyttjandeproblemets förespråkare lanserade en mängd förslag för att råda bot på detta, bland annat sänkta ersättningsnivåer, skärpta kontroller och åtgärder för att förbättra sjukskrivningsprocessen. Behovet av en mer försäkringsmässig sjukförsäkring betonades. Överutnyttjandeproblemet förde länge en undanskymd tillvaro, men under våren 2002 fick det genomslag i opinionen. Problemdefinitionen utvecklades främst av borgerliga ledarskribenter (som Hanne Kjöller på Dagens Nyheter) och av arbetsgivarorganisationerna, som hade mycket att förlora på arbetsmiljöproblemets landvinningar. De stora regionala skillnaderna i sjukfrånvaron, den höga andelen arbetslösa bland de sjukskrivna och den tilltagande medikaliseringen lyftes fram som belägg för att sjukförsäkringen överutnyttjades. 2
3 Under valrörelsen 2002 blev sjukfrånvaron en viktig valfråga, vilket ökade polariseringen i debatten. Efter socialdemokraternas valseger använde oppositionspartierna i allt större utsträckning överutnyttjandeproblemet för att kritisera regeringens passivitet i frågan. Valet mellan olika problemdefinitioner kan till stor del kan betraktas som en makt- och intressekamp. Arbetsmiljöproblemet och överutnyttjandeproblemet var i det sammanhanget strategiskt formulerade opinionsverktyg, som debattens aktörer använde för att göra sina uppfattningar så konkurrenskraftiga som möjligt i debatten. På det sättet ville man främja sina organisationers intressen, vilket jag demonstrerar genom en analys av LO:s, Svenskt Näringslivs och Sveriges Läkarförbunds respektive problemdefinitioner. De strategier som dessa organisationer använde handlade om att formulera problemet på ett sätt som kunde stödja de egna anspråken på tolkningsföreträde, att lägga skulden för den höga sjukfrånvaron så långt bort från de egna medlemmarna som möjligt samt att lyfta fram åtgärdsförslag som kunde gynna den egna organisationen eller medlemmarna. Kampen om sjukfrånvaron var hård under 2002, men under fick överutnyttjandeproblemet allt större utrymme. Delvis berodde detta på en växande misstro mot arbetsmiljöproblemet. Statistik visade att svenskarnas hälsa var bättre än i många jämförbara länder där sjukfrånvaron var lägre. De förklaringar som producerades av arbetsmiljöforskarna ifrågasattes alltmer, samtidigt som andra vetenskapliga discipliner erbjöd konkurrerande förklaringar. Nationalekonomer pekade till exempel på betydelsen av ekonomiska drivkrafter, attityder och sociala normer förklaringar som stödde de föreställningar som överutnyttjandeproblemet byggde på. Överutnyttjandeproblemet framstod dessutom som en enkel och slagkraftig problemdefinition. Den pekade ut flera negativt skildrade problemgrupper som skyldiga till den höga sjukfrånvaron. Att kunna skilja ut sådana grupper har i tidigare forskning visat sig vara en framgångsfaktor för problemdefinitioner. Det viktigaste skälet till överutnyttjandeproblemets framgång har redan berörts, nämligen att det fanns inflytelserika aktörer och organisationer som kunde använda definitionen för att främja sina intressen. Arbetsgivarorganisationerna och den borgerliga oppositionen fick med tiden ett mycket stort genomslag för sina uppfattningar, understödda som de var av en närmast enig kår av borgerliga ledarskribenter. Ägarskapet över sjukfrånvarofrågan övergick därmed gradvis till arbetsgivarsidan och borgerligheten. När sjukfrånvaron började minska förlorade sjukfrånvaron sin framträdande plats i opinionen. Till stor del berodde detta på att konfliktnivån i frågan minskade, i takt med att överutnyttjandeproblemets dominans ökade. Det växte fram en sorts överutnyttjandediskurs, ett förhärskande tankeschema, som var starkt styrande för debatten. Det blev mer eller mindre allmänt vedertaget att det var en sjukskrivningsepidemi som härjade, och att denna epidemi berodde på omfattade fusk och överutnyttjande. Från 2005 och framåt var alla som ville delta i debatten närmast tvingade att förhålla sig till denna diskurs, om de ville tas på allvar. Den statliga Socialförsäkringsutredningen, som fick i uppdrag att analysera socialförsäkringssystemet, var exempelvis så kraftigt påverkad av överutnyttjandediskursen att den bortsåg från både kritiska fakta och alternativa problembilder, vilket jag visar i min bok. 3
4 Vilken betydelse har debatten haft för sjukförsäkringssystemets utveckling? Hur samhällsproblem uppfattas i den offentliga debatten får konsekvenser på flera olika plan. Jag resonerar kort kring tänkbara sociala effekter, till exempel hur människors sjukskrivningsbeteende påverkas av uppmärksamheten kring en viss problemdefinition. Min fokus har dock legat på de politiska åtgärdsförslag som förts fram av arbetsmiljö- och överutnyttjandeproblemens förespråkare samt på de policyförändringar som genomförts av s tatsmakterna. När det gäller arbetsmiljöproblemet så genererade det en rad olika åtgärdsförslag för att förbättra rehabiliteringssystemet och förstärka arbetsgivarnas drivkrafter för arbetsmiljöarbete, men det var få av förslagen som förverkligades. Bland dessa kan dock nämnas att rehabiliteringsutredningar och avstämningsmöten blev obligatoriska efter en viss tids sjukskrivning samt att såväl privata som offentliga arbetsgivare blev ålagda att redovisa sjukfrånvaron i sina årsredovisningar, det sistnämnda ett beslut av tydligt symbolpolitisk karaktär. De viktigaste åtgärderna som knöts till arbetsmiljöproblemet var den förlängda sjuklöneperioden och medfinansieringen. Dessa åtgärder mötte kraftig opposition från arbetsgivarna och de fackliga organisationerna. De drevs igenom trots hård kritik från flertalet remissinstanser. Det främsta skälet till detta var troligen att den socialdemokratiska regeringen av budgetmässiga skäl ville minska utgifterna för sjukförsäkringen alltså inte de officiella, arbetsmiljömässiga motiven. Både den förlängda sjuklönen och medfinansieringen blev kortlivade den första reformen infördes 2003 och upphörde då medfinansieringsreformen trädde i kraft Denna avskaffades i sin tur av alliansregeringen, efter den borgerliga valsegern Överutnyttjandeproblemet har lämnat betydligt fler avtryck än arbetsmiljöproblemet. Det har lett till en lång rad förändringar i sjukförsäkringssystemet. Under den tid då debatten om sjukfrånvaron var som hårdast genomfördes en harmonisering av ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen och a-kassan, i syfte att minska överutnyttjandet. En rad åtgärder för förbättringar i sjukskrivningsprocessen genomfördes också, bland annat satsningar på försäkringsmedicinsk utbildning av läkare och obligatorisk förnyad läkarbedömning efter åtta veckors sjukskrivning. Efter att överutnyttjandeproblemet blev den helt dominerande problemdefinitionen har den styrt policyutvecklingen på området. Flera åtgärder har genomförts för att öka kontrollen och minska fusket i sjukförsäkringen, och sjukpenningen har sänkts. De flesta åtgärderna har dock handlat om sjukskrivningsprocessen. Försäkringskassan har centraliserats för att skapa en mer likformig bedömning. Det har tagits fram ett beslutsstöd för läkare med riktlinjer för sjukskrivningstider. Den viktigaste förändringen är dock sannolikt den borgerliga regeringens rehabiliteringskedja med fasta tider för olika moment i ärendehanteringen. Under valåret 2010 fördes en hård och oförsonlig debatt om rehabiliteringskedjan för- och nackdelar. Att reformen varit behäftad med en mängd barnsjukdomar är numera tämligen okontroversiellt att hävda. De långsiktiga effekterna av de åtgärder som genomförts är ännu svåra att bedöma. I Kampen om sjukfrånvaron argumenterar jag för att de förändringar som beslutats i sjukförsäkringen under senare år har inneburit ett steg bort från det som har kallats den skandinaviska (eller socialdemokratiska) välfärdsmodellen, alltså generella socialförsäkringar med hög ersättningsnivå. Flera av de principer som varit vägledande inom det svenska socialförsäkringssystemet har luckrats upp eller omtolkats. Det gäller till exempel den solidariska finansieringen, där turerna kring sjuklönen och medfinansieringen kan tolkas som ett försök från statens sida att privatisera en del av sjukförsäk- 4
5 ringen, genom att föra över administration och utbetalningar på arbetsgivarna. Det gäller även inkomstbortfallsprincipen, som kontinuerligt urholkats under de senaste 20 åren. Ersättningen i sjukförsäkringen har sänkts kraftigt sedan 1990-talets början, och alltfler medel- och höginkomsttagare har tecknat privata tilläggsförsäkringar. Arbetslinjen, slutligen, har både skärpts och försvagats inom sjukförsäkringens ramar skärpts, genom att individernas arbetsförmåga kommit att betonas allt starkare, och försvagats, genom att anställningsskyddet för sjukskrivna har försämrats. Hur rimliga är de problemdefinitioner som dominerat i debatten? Genom att jämföra de dominerande föreställningarna inom arbetsmiljöproblemet respektive överutnyttjandeproblemet med statistik och forskning har jag gjort ett försök att rimlighetsbedöma problemdefinitionerna. Jag fokuserar framför allt på de orsaksförklaringar som framförts av deras respektive företrädare. Rent allmänt spelade felaktiga eller tvivelaktiga påståenden en mycket framträdande roll i debatten. Tre uppfattningar som var vanliga inom både arbetsmiljö- och överutnyttjandeproblemet var att antalet sjukskrivna hade ökat dramatiskt, att utbrändhet, stress och annan psykisk ohälsa stod för merparten av ökningen samt att de höga kostnaderna för sjukskrivningarna var ett allvarligt hot mot statens finanser. Dessa uppfattningar kan starkt ifrågasättas. Ökningen av sjukfrånvaron berodde endast i liten utsträckning på att antalet sjukskrivna ökade flera oberoende statistiska analyser visar att procent av ökningen istället berodde på att sjukskrivningsperioderna blev längre. Utbrändhet var ett tämligen marginellt fenomen, förutom inom vissa sektorer. Diagnosen utbrändhet stod som mest för cirka 3 procent av det totala antalet sjukskrivna. Även om de psykiatriska diagnoserna ökade svarade de stressrelaterade diagnoserna bara för drygt en tiondel av sjukfallen. Slutligen visar den officiella statistiken att socialförsäkringssystemets utgifter stadigt har minskat sedan början av 1990-talet, sett i relation till BNP. Det gäller även specifikt för sjukförsäkringens utgifter, som var som högst kring När det gäller de orsaksförklaringar som fördes fram inom ramen för arbetsmiljöproblemet kan man konstatera att det finns ett starkt samband mellan arbetsmiljö och ohälsa. I förhållande till andra EU-länder var den svenska fysiska arbetsmiljön god under 1990-talet, men det finns tydliga tecken på att den psykosociala arbetsmiljön försämrades. Inom den offentliga sektorn och industrin skedde nedskärningar och rationaliseringar som innebar skärpta krav och högre arbetstempo. Hälsotillståndet i befolkningen genomgick dock inga större försämringar tvärtom finns mycket som tyder på att befolkningens hälsa generellt sett blev bättre, bland annat till följd av minskad rökning. Sammantaget är det svårt att tänka sig att de trots allt relativt begränsade försämringar som skedde i den psykosociala arbetsmiljön skulle ha yttrat sig på ett så dramatiskt sätt som var fallet. Om sämre arbetsmiljö och ökade krav i arbetet hade varit huvudskälet till ökningen av sjukfrånvaron så borde detta även ha lett till fler sjukskrivningar, inte bara till längre sjukskrivningstider. De nämnda förklaringarna kan utan tvekan ha bidragit till den höga sjukfrånvaron i början av 2000-talet, men de kan knappast vara huvudorsaken, vilket hävdades av företrädarna för arbetsmiljöproblemet. 5
6 När det gäller överutnyttjandeproblemet gör jag bedömningen att även detta gav en överdriven bild av den höga sjukfrånvaron. Att överutnyttjande och fusk förekommer inom den svenska sjukförsäkringen är visserligen obestridligt det finns det mycket forskning som bekräftar. Att dessa fenomen skulle ha ökat under slutet av och början av 2000-talen finns det dock inga belägg för. Däremot går det att visa att flera av de påståenden som framfördes i debatten inte höll streck. De regionala skillnaderna ökade inte under den aktuella perioden. Antalet nya sjukskrivna arbetslösa minskade, tvärtemot vad som påstods. Några avgörande förändringar i de ekonomiska drivkrafterna skedde inte heller, och det finns inga belägg för att normförändringar spelade någon roll eller ens att de hade inträffat. Medikaliseringen, slutligen, är en långsamt verkande process. Det är inte troligt att den skulle yttra sig i form av dramatiskt ökande sjukskrivningstider under några få år. Argumenten för ökat överutnyttjande har i realiteten ofta haft karaktären av cirkelbevis. I den forskningsgenomgång jag gjort har jag inte kunnat finna några undersökningar som pekar mot att ökat överutnyttjande skulle kunna vara en huvudorsak till sjukfrånvarons ökning. Att så skulle vara fallet är knappast heller förenligt med den omständigheten att ökningen främst bestod av längre sjukskrivningsperioder. Om överutnyttjande och fusk hade ökat borde detta i likhet med en kraftigt försämrad arbetsmiljö också ha lett till fler sjukskrivna. Vad berodde då den höga sjukfrånvaron på? Jag vill främst hänvisa till den förklaring som lanserats av sociologen Tor Larsson, tidigare vid Arbetslivsinstitutet, numera vid Uppsala universitet. Tor Larsson pekar ut två avgörande faktorer: dels förändrad lagstiftning som bakband rehabiliteringsaktörerna och berövade dem deras viktigaste redskap för att få sjukskrivna tillbaka i arbete, dels den kommunala sektorns försämrade ekonomi under 1990-talet, som medförde minskade omställningsmöjligheter på arbetsplatserna. Tillsammans bidrog dessa båda faktorer till att det system med anpassningsgrupper som användes för att avsluta särskilt svårlösta sjukskrivningsärenden havererade. Resultatet blev en dramatisk ökning av de riktigt långa sjukskrivningarna. Larssons förklaring är elegant och trovärdig, eftersom den kopplar ihop skeenden och fenomen på olika samhällsnivåer. Den rätar dessutom ut många av sjukfrånvarodebattens kvarvarande frågetecken, till exempel varför kvinnor och offentliganställda var så överrepresenterade bland de sjukskrivna och hur andelen arbetslösa bland de sjukskrivna kunde öka trots att antalet arbetslösa minskade bland de nyinsjuknade. Märkligt nog förbigicks förklaringen i stort sett med tystnad när den presenterades. Kanske beror detta på att den upplevdes som ett hot av aktörer som investerat resurser och prestige i andra förklaringar. Om Tor Larsson har rätt har nämligen en stor del av de åtgärder som genomförts under senare år grundats på bristfälliga beslutsunderlag. Till följd av detta har också åtgärderna utformats för att angripa fel problem. 6
Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter
Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Björn Johnson E-post: bjorn.johnson@mah.se Hälsa och samhälle, Malmö högskola Sjuktalets variationer 1955-2008 30 25 20 15 10 5 0 1955 1960 1965 1970
Läs merKampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter
Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Björn Johnson Centrum för tillämpad arbetslivsforskning / Hälsa och samhälle Sjuktalets variationer 1955-2008 Det var den långa sjukfrånvaron som ökade
Läs merFoto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete
Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta
Läs merLaura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1
Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan
Läs merDen orättvisa sjukförsäkringen
Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna
Läs merSolidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla
Bild: Robert Nyberg Sjukförsäkring som är bra för vissa, men som är bestraffningssystem för många sjuka och skadade eller Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla HUR VILL
Läs merHälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång
Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet
Läs merUtökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron
Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Regeringen har satt som mål att sjukpenningtalet
Läs merFörsäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan
Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför
Läs merUtgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:2350 av Johan Forssell m.fl. () Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Sammanfattning Sjukfrånvaron har ökat och fortsätter
Läs merFörsäkrad men utan ersättning
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:7 Försäkrad men utan ersättning En granskning av underutnyttjandet av den kollektivavtalade sjukförsäkringen Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen för
Läs merRegeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05
Läs merAnalys av sjukfrånvarons variation
Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén
Läs merSocialförsäkringsrapport 2009:8. Social Insurance Report. Ohälsoskulden 2008 ISSN
Social Insurance Report Ohälsoskulden 2008 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Olsson 010-116 96 54 hans.olsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se
Läs merSammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga
Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merSjukskrivningarnas anatomi
Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Nätverksträff 23/8-2017 Pathric Hägglund, docent i nationalekonomi, Riksrevisionen Per Johansson, professor i statistik, Uppsala
Läs merÖkad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet
Läs merFöretagare om sjukskrivningar och sjukfrånvaro
Företagare om sjukskrivningar och sjukfrånvaro T-111499 Svenskt Näringsliv: Ulla Hamilton Temo AB: Arne Modig, David Ahlin Datum: 2005-09 - 14 Innehållsförteckning Undersökningen i korthet Små och stora
Läs merFörstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2017-05-09 Enheten för sjukförmåner Nina Karnehed Forskare och utredare nina.karnehed@inspsf.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
Läs merSjukskrivningarnas anatomi
Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga
Läs merSystemskifte pågår 2007-12-17
2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna
Läs merBoken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR.
ATLAS Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. Ofärdsland Kent Werne och Bokförlaget Atlas, 2014 Omslag och grafisk form: Conny Lindström Författarporträtt: Jessica Segerberg Tryck: Nørhaven,
Läs merEtt hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet
Läs merRiktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet
MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd
Läs merSammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar
Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda
Läs merDen svenska sjukfrånvaron
Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 3 1 Den svenska sjukfrånvaron Den svenska sjukfrånvaron har ökat successivt sedan 1997-19 och är för närvarande högst i
Läs merBROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.
BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till
Läs merDe senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter
De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter Rapport till Finanspolitiska rådet 2010/5 Pathric Hägglund (isf) Peter Skogman Thoursie (ifau) 1 Bakgrund Sittande
Läs merNordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen
Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,
Läs mer1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL
6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar
Läs merUtgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen
Läs merSjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå 14-15 januari 2015
Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå 14-15 januari 2015 Rafael Lindqvist Sociologiska institutionen Uppsala Universitet Rafael.lindqvist@soc.uu.se
Läs merSjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform
Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org
Läs merÅtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Läs merTema: Trygghetssystemen i staten
Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och
Läs merFaktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner
Faktapromemoria Hösten 2018 Rehabiliteringsplaner Sjukskrivning & Rehabilitering Sida 2 av 9 Sammanfattning I Företagarnas rapport Sjukförsäkringen under mandatperioden 2014 2018 beskrivs hur företagare,
Läs merKampen om sjukfrånvaron
RECENSION Roland Kadefors Björn Johnson: Kampen om sjukfrånvaron Lund: Arkiv förlag, 2010 Homer Simpson får veta att om han bara går upp i vikt till att väga minst 300 pund så kan han få del av särskilda
Läs merLäkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014
Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext
Läs merFörslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge
Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa
Läs merKlart att det spelar roll!
roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen
Läs merFinansdepartementet. Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63) (Dnr Fi2003/557)
Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM 17 februari 2003 YTTRANDE Dnr 6-1-03 Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63) (Dnr Fi2003/557) Den svenska sjukfrånvaron
Läs merSlutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring
Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring
Läs merFacket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin
Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga
Läs merFärre sjukskrivningar och fler arbetade timmar
Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Sjukfrånvaron har aldrig varit så låg som nu bland företagen som ingår i Svenskt Näringslivs tidsansvändningsstudie. Nedgången märks också i SCB:s mätningar,
Läs merAvskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)
YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning
Läs merFrågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen
Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se
Läs merYttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring
1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar
Läs merJobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?
Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem
Läs merTema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron
Budgetprognos 25:4 Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron Sjukfrånvaron i Sverige har varierat kraftigt under de senaste femton åren. I många internationella jämförelser
Läs merArbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen
Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Per-Anders Tengland Hälsa och samhälle Malmö högskola Problem Sjukdom och arbets(o)förmåga är de två grundläggande begrepp som bygger
Läs merVälkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version
Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar
Läs merSvar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen
1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar
Läs merFörenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2019:5 Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen En analys av effekterna på vårdenhetsnivå och regionnivå Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen
Läs merutmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen
Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på
Läs merSjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2019-05-15 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården
Läs merVarför ska ett fackförbund bry sig om politik?
Därför politik Varför ska ett fackförbund bry sig om politik? Därför att din chef gör det. Arbetsgivarna har ett tätt samarbete med de borgerliga partierna för att få lagar och beslut som gynnar dem.
Läs merSjukskrivning i den kliniska vardagen
Sjukskrivning i den kliniska vardagen Kurs i försäkringsmedicin för ST 14 februari 2018 Julia Region Eisenberg, Östergötland distriktsläkare, Kungsgatans VC, Linköping Sjukskrivning < Rehabilitering 2
Läs merRemissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning
Datum Referens 2017-05-13 S2017/01743/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar DS 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Inledning Småföretagarnas Riksförbund
Läs merSjukfrånvaro per bransch och sektor
Statistik från Försäkringskassan Sjukfrånvaro per bransch och sektor november 2016 Sid 1 November 2016 Sjukfrånvaro per bransch och sektor Syftet med statistik på branschnivå Ger möjlighet att följa sjukfrånvarons
Läs merSjukfrånvarons utveckling
Dialogmöte den 16 november 2015 Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län Sjukfrånvarons utveckling Peje Bengtsson, analytiker vid avdelningen för analys och prognos Sid 1 16 november 2015 Dialogmöte
Läs meren handbok om rehabilitering
Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka
Läs merSjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser
Arbetsgivardag i Malmö 13 november Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv och Kristina Svensson, Försäkringskassan Sjukfrånvarons utveckling
Läs merHur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen
Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten
Läs merByt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.
Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.
Läs merSocialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser
Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring
Läs merFrågor & svar om a-kassan. inför 7 september
Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum
Läs merUtgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom
Läs merLIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare.
DU BLÄDDRAR MED HJÄLP AV PILTANGENTERNA Förbättra sjuktalen med Sjuk & Frisk SJUK & FRISK ANMÄLAN, RÅDGIVNING & STATISTIK OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE POSITIVA EFFEKTER ENKEL ADMINISTRATION» Euro
Läs merFörsäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?
Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt? Michael Boman Försäkringskassan Katarina Larborn Region Halland Bodil Mellblom Svenskt näringsliv l Hur ser Försäkringskassan på
Läs merSynpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.
Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag
Läs merEn rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet
En rapport från Länsförsäkringar Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet Innehåll Prata om det... 3 Det är skillnad på ohälsa och ohälsa...4 Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa
Läs merHAKuL-modellen för rehabilitering
HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer
Läs merMed sikte på framtiden
Med sikte på framtiden inspirationstexter extrakongress 17 18 mars 2007 i Stockholm Med sikte på framtiden Socialdemokratin är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för samhället
Läs merUtgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. () Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Sammanfattning oderaterna vill förbättra integrationen med tidiga insatser
Läs merA-kassan är till för dig som har arbete
A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har
Läs merYttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)
2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.
Läs merRiktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun
Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret HR och kommunikation Dokumentansvarig befattning: HR strateg Revidering: vid inaktualitet Uppföljning: som en del av internkontrollen Riktlinjer för arbetslivsinriktad
Läs merRemissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17
Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,
Läs merFler jobb till kvinnor
Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som
Läs merTema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?
Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av
Läs merEkonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi
Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet
Läs merPressmeddelande. Näringsdepartementet. Avsiktsförklaring om åtgärder för att öka hälsan i arbetslivet klar
Näringsdepartementet Pressmeddelande 2003-12-18 Åsa Gunnarsson Pressekreterare hos arbetslivsminister Hans Karlsson 08-405 12 65 070-267 84 26 Titti Berg Pressekreterare hos vänsterpartiet 070-620 00 64
Läs merEn undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.
En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet
Läs merHälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar
Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.
Läs merSocialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången
Läs merHälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009
Hälsobarometern 008.06 009.05 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 1 (7) Utgiven av Alecta juni 009 Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4
Läs merSammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring
PM 2015-03-05 Dnr [Skriv Dnr] Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande en rad förändringar i sjukförsäkringen
Läs merFrån Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige?
Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Fafo-konferensen 2 mars 2011 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetslinjen som traditionell svensk politik
Läs merVem betalar inte i tid?
RAPPORT Vem betalar inte i tid? EN UNDERSÖKNING OM BETALNINGSTIDERNAS UTVECKLING BETALNINGSTIDER Innehåll Inledning... 1 Bakgrund... 2 Svenska Teknik&Designföretagen tycker... 3 Resultatredovisning och
Läs mer36 beslut som har gjort Sverige kallare
36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var
Läs merNär arbetslösheten kom för att stanna
När arbetslösheten kom för att stanna Under 1990-talet upplevde svenskarna den värsta arbetslösheten sedan depressionens dagar på 1930-talet. Orsakerna till den ekonomiska krisen tänker jag inte gå in
Läs merBakom leendet. Varför snackas det så lite om något som betyder så mycket? Om arbetsmiljö
Bakom leendet Varför snackas det så lite om något som betyder så mycket? Om arbetsmiljö ABF vill starta diskussion om villkoren på arbetsplatsen Det är ett allt större problem hur vi umgås och hur makt
Läs merSegregation en fråga för hela staden
Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen
Läs merSjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2018-11-20 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården
Läs merAlla regler i LAS krockar med vår verklighet!
Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet
Läs merKontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet
Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................
Läs mer