Optimering av Skellefteå Krafts fjärrkyleoch fjärrvärmenät

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Optimering av Skellefteå Krafts fjärrkyleoch fjärrvärmenät"

Transkript

1 Optimering av Skellefteå Krafts fjärrkyleoch fjärrvärmenät Daniel Byström Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik vid Umeå universitets tekniska högskola. (löpnr. som tilldelas)

2 Sammanfattning Skellefteå Kraft AB köpte 2004 en befintlig kylanläggning av Tieto Enator, i vilken det är möjligt att återvinna värme från kylmaskinerna. Därtill finns ett fjärrkylanät i de centrala delarna av staden som har tillgång till frikyla i form av älvvatten. Examensarbetet mål har varit att undersöka värmeåtervinningens påverkan på fjärrvärmenätet samt att undersöka möjligheter till en eventuell sammanbyggnation av de två fjärrkylanäten. De ekonomiska möjligheterna för investering av en absorbtionskylmaskin har också undersökts i detta projekt. Experiment för att fastställa de befintliga kylmaskinernas COP-värden har genomförts och sammanställs i tabeller i rapporten. För att modellera systemen har fasta och rörliga kostnader identifierats för samtliga anläggningar som ingår i båda fjärrvärme- och fjärrkylasystemen. Kostnaderna för en sammanbyggnation av de två fjärrkylanäten är ungefär två miljoner och kostnadsbesparingen är i dagsläget kr per år. Räntabiliteten för det första året är 6,14% och en sådan byggnation kan därför rekommenderas. För att en sammanbyggnation ska vara ekonomiskt lönsam krävs det dock att en planerad älvsledning för fjärrvärme byggs. Att investera i en absorbtionskylmaskin är inte ekonomiskt då driftskostnaderna, utan avskrivning ligger ungefär 100 kr/mwh över kostnaden för en ordinär kompressionskylmaskin. Eftersom en absorbtionskylmaskin inte skapar nog mycket värmeunderlag för att ha kraftvärmeverket i drift, finns det ingen anledning att i dagsläget införskaffa en sådan. 2

3 Abstract In 2004 Skellefteå Kraft AB bought a cooling installation from Tieto Enator, in which it s possible to recover heat from the refrigeration machines. Besides that, there s a district cooling net in the central parts of the town in which there s a possibility to us free cooling from the river. The purpose in this thesis has bean to investigate how recovering the heat affects the district heating net, and investigate the possibilities of an assumed fusion of the two systems. The economic possibility for investment of an absorption cooling machine is also examined in the project. Experiments in order to establish the existing refrigeration machines COP-values have been implemented and are put together in tables in the report. In order to model the system the costs for all plants that are included in the both the heating and cooling systems have been identified. The costs for a fusion of the two cooling systems are around two millions SEK and the cost reserve is at present SEK a year. The return on capital employed for the first year is 6,14 % and such a construction work can therefore be recommended. In order to make a fusion of the two cooling systems financially profitable it s required that a planned pipeline for district heating is built. To invest in an absorption cooling machine is not considered financially because the cost for this type of machine, without writing off, are approximately 100 SEK/MWh over the cost for an ordinary compression cooling machine. The absorption cooling machine does not create the possibility to have the cogeneration plant in operation and therefore there isn t any reason, at the present, to acquire such a machine. 3

4 Förord Detta examensarbete har genomförts vid Skellefteå Kraft AB under perioden som en del i civilingenjörsutbildningen inom energiteknik vid Umeå Universitet. Under arbetets gång har en mängd frågor kring fjjärrvärme- och fjärrkylanäten samt dess produktionsanläggningar diskuteras med många olika personer, både inom och utanför företaget. Jag vill tacka mina handledare Stig Lindqvist och Ronny Östin som, trots arbetsbördan har haft tid att komma med goda råd. Jag vill också tacka alla inom arbetsområde värme på Skellefteå Kraft AB då jag haft hjälp av de flesta av dessa. Dessutom har Jonny Petterson på York Refrigiration bidragit med stor kunskap angående kylmaskiner. Vidare vill jag tacka Mark Riley vid Lindo systems inc. Som skänkt en full licens av deras optimeringsprogram What s Best!. Skellefteå Daniel Byström 4

5 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...2 ABSTRACT...3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Syfte och mål Beräkningsverktyg 7 2 TEORI Fjärrvärmenätet Dimensionerande utetemperatur Graddagskorrigering Kraftvärme Fjärrkyla Bakgrund Mekanisk kylmaskin Frikyla Absorbtionskylmaskin Tillvägagångssätt Ickelinjärt problem Linjärt problem Heltalsproblem METOD Förutsättningar Fjärrkyla Fjärrkylanät Styrsystem Sleipner Givare Sleipner Bestämning av COP Sleipner Styrsystem Brinken Bestämning av COP Brinken Förutsättningar fjärrvärme Spetslastpannor Fjärrvärmenätet Förutsättningar bioenergikombinatet, Hedensbyn Kapacitet Hedensbyn Alfavärde Pelletsverk Ackumulatortank

6 3.4 Ekonomi Pannkostnad Skatter och miljökostnader Bränslekostnad Fasta kostnader Start och stoppkostnader Simuleringsmodell fjärrvärmenät Simuleringsmodell fjärrkylanät 32 4 RESULTAT Fjärrvärmemodell Fjärrkylamodell Modellerna sammanslagna Absorbtionskyla 38 5 DISKUSSION Mätningar Modellerna Fjärrkyla Fjärrvärme SLUTSATS REFERENSER BILAGA

7 1 Inledning Skellefteå Kraft AB köpte 2004 ett befintligt kylsystem av Tieto Enator. Detta system har i uppgift att leverera klimatkyla till både kvarteret Sleipner och Sirius, samt kyla till serverhallarna i Sleipner. Dessa kylmaskiner går att använda i värmeåtervinningsläge, det vill säga som en värmepump, detta för att minska behovet av fjärrvärme. Till dess att Skellefteå Kraft AB köpte maskinparken har den kunnat leverera tillräckligt med värme för att klara kvarteret Sleipners behov ned till ungefär -5 C. När man återvinner värme minskar lasten på fjärrvärmenätet, vilket även minskar möjligheten för elproduktion i kraftvärmeverket. Sedan tidigare äger bolaget två kylmaskiner i kvarteret Brinken som levererar kyla till ett mindre fjärrkylenät. I Brinken finns även möjlighet att använda så kallad frikyla i form av älvvatten under de kallare månaderna. En utbyggnad är planerad för att sammanbinda de båda näten och på så sätt kunna använda frikyla även i kvarteret Sleipner under vintermånaderna. En annan fördel med en sådan utbyggnad är att under sommarmånaderna, då kylbehovet är som störst, går det att samköra maskinerna. 1.1 Syfte och mål Syftet med detta examensarbete är att optimera driften för Skellefteå Krafts fjärrkylanät, så att detta drivs så ekonomiskt som möjligt. Eftersom det finns möjlighet att återvinna värme ifrån kylmaskinerna innebär det att även värmeproduktionen måste optimeras eftersom värmeåtervinning på kylmaskinerna minskar fjärrvärmebehovet. Då lasten på kraftvärmeverket minskar resulterar detta i minskad elproduktion. Vid värmeåtervinning minskar dock verkningsgraden på kylmaskinerna eftersom det krävs en högre temperatur på kondensorsidan. Eleffekten som kan produceras begränsas av turbinens och kraftvärmeverkets maximala effektuttag. För att skapa ett beslutunderlag för en ihopbyggnad av fjärrkyleöarna skall detta simuleras. För att kunna köra kylmaskinerna så ekonomiskt som möjligt skall en brytpunkt tas fram, det vill säga att bestämma vid vilken utetemperatur det är ekonomiskt riktigt att ändra driftläge på kylmaskinerna. Med detta menas när det är riktigt att ändra från kylmaskinsdrift till värmepumpsdrift. Då samtliga pannor i det centrala nätet ingår i modellen kommer även en startordning för dessa att bestämmas. Den startordning som bestäms är den som är ekonomiskt mest fördelaktig. 1.2 Beräkningsverktyg Då ett stort antal pannor och kylmaskiner skall optimeras används beräkningsprogrammet What sbest för att simulera nätet. Detta program är ett tillägg till Microsoft Excel och klarar av både linjära och ickelinjära problem. What sbest används framförallt för att hitta en startordning för de olika pannorna, samt en brytpunkt då det lönar sig att återvinna spillvärmen från kylmaskinerna. 7

8 2 Teori 2.1 Fjärrvärmenätet Grundidén med fjärrvärme är att en eller några stora produktionsanläggningar ska kunna producera värme till ett stort antal kunder. För detta finns en rad motiv som brukar tas upp vid införande av fjärrvärme. Kraftvärme kan producera både el och värme med relativt hög totalverkningsgrad. Minskade specifika kostnader. Billigare bränslen kan användas. Bättre lokal miljö genom bättre förbränning. Bättre global miljö då det är billigare och enklare med miljöåtgärder på större anläggningar. För att producera värme krävs det alltså en produktionsanläggning, en sådan anläggning kan till exempel vara ett kraftvärmeverk, fastbränslepanna, oljepanna eller elpanna. I vissa fall finns det möjlighet till att använda spillvärme från någon industri i närheten. Vilken av dessa pannor som används beror på vilket som är det mest ekonomiska alternativet. I ett fjärrvärmesystem brukar man använda en eller flera stora anläggningar som används för att klara de flesta driftsfallen och då brukar man använda sig av pannor med billigt bränsle till exempel trädbränsle, torv eller sopor. För att klara effekttopparna samt bortfall av basproduktionen finns vanligtvis ett antal spetspannor som enkelt kan tas i drift, exempel på spetspannor är olje- och elpannor. Figur 1, Sankey-diagram för ett typiskt fjärrvärmesystem [2]. 8

9 De olika förlusterna i ett fjärrvärmesystem delas upp i produktionsförluster, distributionsförluster och värmeförluster hos kund något som ses i figur 1 ovan. Värmeförlusterna i abonnentanläggningar kan oftast tas tillvara av kunden då värmeväxlaren står inomhus och därmed tillhandahålls förlusten i form av värme. Både produktions- och distributionsförlusterna kan variera beroende på vilken av de olika pannorna i systemet som används. [2] Kundernas energibehov utgörs främst av byggnadsuppvärmning och varmvattenberedning, vilka kan beskrivas som fysikalisk värmelast och social värmelast. Den fysikaliska lasten beror till stor del på utomhustemperaturen då det är den delen som värmer upp byggnader. Den största delen av sociala lasten är tappvarmvattenförbrukningen och denna last är svår att förutspå för varje enskild abonnent, men om man ser på nätet i stort brukar man tala om sammanlagring. Med sammanlagring av tappvarmvattenförbrukningen menar man att över hela nätet får man ett relativt regelbundet belastningsmönster trots att varje enskild belastning är slumpartad. För att veta hur ofta en viss effektnivå överskrids i ett fjärrvärmenät används ett varaktighetsdiagram, det vill säga ett diagram där inträffade belastningar på nätet sorteras efter storleksordning. Figur 2 nedan är ett exempel på ett varaktighetsdiagram där också värmelastens sammansättning visas. Figur 2 Varaktighetsdiagram där förbrukningen och de olika förlusterna visas.[2] Som man kan se i figuren ovan så varierar dygnsmedeleffekten över året. Denna variation kan till stor del härledas till temperaturen utomhus. Det finns dock ett antal andra faktorer som påverkar. När solen skiner behövs det mindre värme från uppvärmningssystemet och tvärtom när vinden blåser. Lasttillskottet för varmvattenberedningen under arbetsdagar kan härledas i både industriella applikationer samt en ökad förbrukning i hushållen. 9

10 2.1.1 Dimensionerande utetemperatur För dimensionering av fjärrvärmenät har Svensk fjärrvärme en rekommendation på att man bör dimensionera efter extrema utetemperaturer som förekommer en gång på 30 år. Vid dimensioneringen använder man sig av ett femdygnsmedelvärde, EUT5. EUT5 står för extrem utomhustemperatur och är medelvärde på de fem kallaste dagarna som inträffat i rad under de senaste 30 åren. Sannolikheten att dessa temperaturer överskrids är således mycket låg. Det är inte rimligt att dimensionera efter den kallast förekommande utetemperatur samtidigt som varmvattenförbrukningen har sin topp då det skulle ge orimliga krav på installerad effekt. [2] Graddagskorrigering Uttrycket graddagar används för utetemperaturens beroende på värmelasten i ett fjärrvärmenät. Mängden energi som åtgår för uppvärmning är proportionell mot utetemperaturen. Antalet graddagar bildas, enligt ekvation 1, genom att summera alla dygns temperaturdifferanser över ett år, eller månad, om utetemperaturen är lägre än en vald gränstemperatur T g. Denna gränstemperatur för de olika månaderna redovisas i tabell 1 nedan. Antalet graddagar för varje månad kan erhållas från SMHI och de erhåller även värden för normalperioden, vilken bygger på statistik under 30 år. [5] Tabell 1, gränstemperatur över året för Skellefteå. Månad Gränstemperatur C Januari 17 Februari 17 Mars 17 April 12 Maj 10 Juni 10 Juli 10 Augusti 11 September 12 Oktober 12 November 17 December 17 G 31dec = v 1 jan Där ( T g Tu ) (1) G v =Meterologiskt graddagtal för en viss period. [ dagar] T g = Gränstemperatur ( tabell 1 ) [ C] Tu = Utetemperatur [ C] Uppvärmningssystemet svarar för uppvärmningen till gränstemperaturen, medan interna värmetillskott såsom datorer, lampor etc. ger resten av värmen. Vid denna gränstemperatur avtas summeringen av graddagar för att ta hänsyn till uppvärmningen från solinstrålning 10

11 som sker under sommar, vår och höst. Graddagarna med ett uppvärmningsbehov är streckade i figur 3 nedan. Figur 3 Uppvärmningsbehovet beskrivet med graddagar [2] För att korrigera den använda effekten mot normalåret används de i ekvation 1 beräknade graddagarna för att beräkna en korrigeringsfaktor. Denna korrigeringsfaktor kan beräknas på årsbasis, men oftast används den på månadsbasis. Korrigringsfaktorn beräknas enligt formel 2 nedan. [2] 1 korr = (2) α + β (1 α) Där Qo α = Q n Q o = Värmebehovet som är oberoende av utetemperaturen(varmvatten) Q n = Beräknat värmebehov under normalperiod β G = G v n G v =Meterologiskt graddagtal för en viss period G n = Klimatologiska graddagtalet för en normal period I Skellefteå Krafts fall sätts varmvattenförbrukningen, det vill säga α till 30 % av värmelasten. Denna förenkling går att göra på årsbasis, men om man korrigerar kortare perioder måste man ta med den faktiska förbrukningen. Det meterologiska graddagtalet beräknas enligt formel 1 för den bestämda perioden. Det klimatologiska graddagtalet erhålls 11

12 från SMHI och illustrerar ett normalår för en viss ort. Graddagar är ett enkelt och lättanvänt verktyg för att göra analyser av värmebehov i ett fjärrvärmenät. Enkelhetens baksida är dock att det är ett grovt verktyg med relativ dålig precision. Speciellt bör man ha i åtanke att noggrannheten under månaderna maj-september är osäkra eftersom antalet graddagar är få. [5] 2.2 Kraftvärme Vid ett kraftvärmeverk produceras både värme och el i samma process. Den mekaniska energin omvandlas av en generator till elektricitet och man definierar en elutbytesfaktor, kallat α -värde, enligt följande. P α = (3) Q P = Producerad mekanisk effekt [W] Q= Producerad värmeeffekt [W] Då ett kraftvärmeverks enda kylning är fjärrvärmenätet, är produktionen av elektrisk kraft helt beroende av den mängd värmeeffekt som kunderna konsumerar. Kraftvärme är en slags kompromiss då högre framledningstemperatur medför ett högre mottryck för turbinen, vilket i sin tur medför mindre ångexpansion och därmed mindre eleffekt. Anledningen till detta är att vid högre framledningstemperatur avgår mer effekt till värme än till turbinen. Detta kan förklaras enkelt med att säga att ju kallare ångan är, när den kommer ur turbinen, desto mer energi har den avgivit. Men eftersom man åtagit sig att leverera värme måste en viss del av ångans energi gå till fjärrvärme. Till kraftvärmeverket i Hedensbyn finns dessutom ett pelletsverk som har behov av processånga. I första turbinen ges möjlighet för ångtappning till pelletsverket och detta kan ske vid antingen 7 eller 26 bar och ett maximalt ångflöde på 9 kg/s. En crossover-ventil finns installerade och detta medför att man kan simulera ett fjärrvärmebehov genom att skicka ånga via en crossoverledning till en lågtrycksturbin som kyls med älvsvattten. Detta medför att det går att producera el och pellets även när fjärrvärmebehovet är lågt, något som ökat drifttiderna på kraftvärmeverket markant. [7] Figur 4 nedan visar en översiktsbild på utformningen av bioenergikombinatet på Hedensbyn. 12

13 Figur 4, Översiktsbild kraftvärmeverk Hedensbyn samt pelletsanläggning [7] Som man ser i figur 4 ovan är pelletsverket inkopplad med tre ångledningar i figuren markerat med tjocka svarta streck. Två av dessa ledningar går till pelletstorken och en direkt till lågtrycksturbinen. Kondensatet från pelletsverket leds tillbaka till kraftvärmeverket i två ledningar och blandas där med kondensatet från värmeväxlarna som ger fjärrvärme. Denna kondensatblandning förvärms sedan med ånga från avtappningar i turbinen innan det går tillbaka till ångpannan. En anläggnings reglerbarhet, det vill säga förmågan att leverera värmeeffekter vid olika last, ökar med denna inkoppling. Pannan går således att köra trots att värmebehovet är lågt, eftersom effekten används i pelletsverk och turbin. Pelletsverket medför att kraftvärmeverket går köra någon månad extra varje år. 13

14 2.3 Fjärrkyla Bakgrund I början på 90-talet började de första fjärrkyleanläggningar tas i drift, och har således funnits en mycket kortare tid än fjärrvärme som har varit i drift i 50 år. Behovet har dock varit blygsamt men med förbudet av köldmediet R22 har det ökat. Fjärrkylans fördelar ligger i både i de ekonomiska fördelarna med stora produktionsanläggningar samt att det finns miljömässiga fördelar. De fördelar som brukar nämnas är; Minskat engagemang från kund. Kräver mindre utrymme vid installation. Miljövänligare. Leveranssäkerhet. Fast eller relativt lågt pris. Ingen kapitalkostnad. För att producera den erforderliga kylan finns två metoder, frikyla samt kylmaskin. En kylmaskin arbetar enligt principen att ta upp energi från ett kallt medium och avge energi till ett varmare medium. För att åstadkomma detta krävs det att man motverkar termodynamikens andra huvudsats, som säger att entropin aldrig kan minska i ett slutet system. Det vill säga att värme inte av sig själv kan övergå från en kallare till en varmare kropp. Med tillförd energi kan man alltså frångå denna termodynamiska lag. Frikyla är helt enkelt kyla upptagen från ett redan kallt medium exempelvis olika vattendrag. [6] Mekanisk kylmaskin Den tillförda effekten i en mekanisk kylmaskin består av el till kompressorn. Det finns ett antal olika utformningar av dessa maskiner med grundutformningen illustreras i figur 5 nedan. Det finns kylmaskiner med olika kompressortyper på marknaden idag. De vanligaste är skruvkompressor, centrifugalkompressor och kolvkompressor. Som köldmedie är det vanligast att man använder antingen R-134a eller ammoniak. Figur 5, Kompressorkylmaskinens komponenter. 14

15 I Förångaren kokas köldmediet vid en låg temperatur, något som är möjligt eftersom trycket är lågt samt att köldmediets kokpunkt är låg. Energin som erfordras för denna kokning tas ifrån köldbäraren som kyls ned. Processen i förångaren sker vid konstant temperatur och tryck och det sker en fasomvandling på köldmediet. Kompressorns uppgift i systemet är, förutom att transportera köldmediet, att skapa ett högt tryck i kondensatorn så att kondensation sker vid betydligt högre temperatur än förångningstemperaturen. Efter tryckökningen kyls köldmediet i kondensorn. Detta sker oftast med luft eller vatten som måste ha en lägre temperatur än köldmediet för att värmeväxling ska ske. Detta sker vid konstant tryck och köldmediet återgår till vätskefas. Strypventilen reglerar massflöde genom att upprätthålla tryckdifferansen mellan kondensor och förångare. Den har även till uppgift att sänka trycket så att värmen kan tas upp i förångaren. För att bestämma effektiviteten hos en kylmaskin talar man om COP, coefficient of performance. Då den avgivna kylan och den avgivna värmen jämförs med den tillförda effekten, i detta fall el som krävs för att driva processen, får man COP-värdet 4 och 5. [1] COP kyla Qkyla = (4) W effekt, in COP Q värme värme = (5) Weffekt, in Q kyla = Upptagen värme från omgivningen. Q värme = Avgiven värme till omgivningen. Effektiviteten på maskinerna varierar med de yttre omständigheterna. Temperaturen på flödet in i kondensorn är en av två viktiga faktorer, ju lägre dess temperatur är, desto mindre behöver maskinen arbeta. Man kan dock inte ha alltför låga temperaturer på flödet då maskinens funktion kan äventyras. Den andra faktorn som påverkar är börvärdet på fjärrkylans framledningstemperatur. Desto högre den är desto lättare blir det att kyla ner mediet Frikyla Med frikyla menar man att man utnyttjar kallt vatten från sjöar, hav eller andra vattendrag. Vatten pumpas upp med låga temperaturer och kyler fjärrkylenätet via en värmeväxlare. Därefter släpps vatten tillbaka till vattendraget. I de flesta fall används dock frikyla endast under vintermånaderna då lokala vattendrag har adekvat temperatur. Nackdelen med denna lösning är att kylbehovet är som störst under sommarmånaderna, och då kan man inte använda frikylan. Detta problem finns det dock flera lösningar på, exempelvis hämtar man i Jönköping sitt vatten från 70 meters djup i Vättern. [8] I Sundsvall använder man naturens 15

16 kyla på ett annat sätt nämligen snölager. Där samlas snö från staden under vintern och lagras sedan under ett sågspånstäcke för att använda det på sommaren. [9] Absorbtionskylmaskin Den största skillnaden på en absorbtionskylmaskin och en konventionell kompressorkylmaskin är att tillförd energi är värme istället för elektricitet. En absorbtionsmaskin har ingen kompressorn men istället, som man ser i figur 6, en absorbator, värmeväxlare, generator samt en elektrisk pump.[4] Figur 6, Absorbtionskylmaskinens komponenter. I Förångaren kokas köldmediet vid en låg temperatur, något som är möjligt eftersom trycket är lågt. Energin som erfordras för denna kokning tas ifrån köldbäraren som kyls ned. Förångarens process sker vid konstant temperatur och tryck Från förångaren leds vattenångan till absorbatorn där den absorberas i en koncentrerad lösning av litiumbromid. För att vattenångan skall absorberas effektivt kyls absorbatorn med kylvatten. Den utspädda lösningen pumpas förbi en värmeväxlare som växlar mot den koncentrerade lösningen för att öka verkningsgraden I generatorn tillförs värme som förångar vattnet och fäller ut litiumbromiden som går tillbaka till absorbatorn Vattenångan går vidare till kondensorn där den avger värme till kylvattnet. Nackdelen med en absorbtionskylmaskin jämfört med en kompressordriven dito är effektiviteten. En genomsnittlig kolvkompressordriven kylmaskin har ett genomsnittligt COP på 3,7 medan en absorbtionskylmaskin har COP- värden uppemot 0,8. [3], [4] Fördelen är att den drivs av lågvärdig energi i form av fjärrvärme, något som ur kraftvärmesynpunkt kan vara bra för att skapa mottrycksunderlag. 16

17 2.4 Optimering Tillvägagångssätt Ett vanligt tillvägagångssätt vid optimering av ett system är att använda en optimeringsmodell för att beskriva och analysera den tekniska frågeställningen. Denna matematiska modell kräver dock en del avgränsningar av olika slag för att bli lösbar. I de flesta stora modeller finns både globala och lokala optima. Med globalt optima menas den lösning som är absolut bäst, medan det lokala optima beskriver en lokal lösning där det inte finns någon bättre lösning i närheten. Figur 7 illustrerar tillvägagångssättet för att överföra ett verkligt problem till en modell för att därefter optimera denna. Verifiering av lösning Verkligt Problem Förenklat problem Modell Lösning Resultat Identifiering och avgränsning Formulering av problem Optimering Figur 7, Optimeringsprocessens tillvägagångssätt Vid en optimeringsprocess används oftast tillvägagångssättet som ses i figur 7 ovan. I ett första steg finns en problemställning, som identifieras och avgränsas. Detta leder till ett förenklat problem som modelleras. Denna modell optimeras, då vanligen med hjälp av ett datorprogram. Lösningen som fås av optimeringen verifieras i flera steg. I de fall då modellen går att verifieras i samtliga steg är således lösningen så pass bra att man får ett resultat Ickelinjärt problem Då minst ett av sambanden i modellen är ickelinjärt får man således en ickelinjär optimering. En sådan optimering löses med sökmetoder som letar globala optima. I större modeller kan dock detta leda till oerhört krävande beräkningar. Ett ickelinjärt problem kan också innehålla ett antal lokala optima Linjärt problem Ett linjärt problem är ett konvext problem det vill säga att det bara finns en optimal lösning. Detta medför att varje lokalt optima således också är ett globalt optima. Linjära problem är enklare och betydligt mindre resurskrävande att lösa än ickelinjära problem. Därför försöker man ofta att linjärisera ickelinjära problem Heltalsproblem Med heltalsproblem menas problem där en delmängd är definierad som diskreta variabler, i detta fall binära variabler. En binär variabel kan endast anta värdet ett eller noll. Värdet ett 17

18 används oftast som på och noll som av. Så är även fallet i detta projekt där en etta representerar att en panna är i drift. 18

19 3 Metod 3.1 Förutsättningar Fjärrkyla Fjärrkylanät I dagsläget är fjärrkylan i Skellefteå uppdelad i två öar, det vill säga två nät med respektive produktionsanläggning. En av öarna, Brinken används framförallt till komfortkyla medan det i den andre, Sleipner, finns ett betydande behov av kyla till serverhallar. För närvarande sköts produktionen av kyla i Sleipner med fem kolvkompressorkylmaskiner. Från dessa maskiner är det möjligt att återvinna värme från kondensorsidan, det vill säga att använda dem som värmepumpar. Då maskinerna i Sleipner körs som kylmaskiner kondenseras värmen bort i kylare som sitter på taket. I Brinken finns två skruvkompressorkylmaskiner samt möjlighet till frikyla från älven. Under sommarmånaderna, då man inte kan använda frikyla, används älvsvattet istället till att kyla ned kylmaskinerna. Under vår och höst kan man köra en blandning av dessa driftfall för att öka totalverkningsgraden på nätet Styrsystem Sleipner Det styrsystemet som idag används är ett internt styrsystem för varje kylmaskin och detta kommer från tillverkaren på respektive maskin. Ifall en maskin tillåts vara i drift eller ej bestäms av ett styrsystem från tillverkaren TAC. Det interna styrsystemet från Carrier sitter således i fyra kylmaskiner, KA Dessa maskiner styrs efter ett börvärde på utgående köldbärartemperatur, och denna kan regleras från 3,5 C och uppåt. MacQuay kylmaskinen, KA05, styrs istället på ingående köldbärartemperatur och har en fast temperaturdifferens som maskinen ska leverera. Dessa interna styrsystem är av en äldre typ, vilket medför att de ej är omställbara annat än med stora ingrepp. Det övergripande systemet från TAC reglerar maskinernas körordning såtillvida att om KA05 har gått på maximal effekt i fem minuter ges ett startvillkor till KA04. När denna maskin har gått på full fart i fem minuter ges startvillkor till KA01. Därefter tillåts KA02 och slutligen KA03 starta på samma villkor som de andra maskinerna. Anledningen till tidsfördröjningen är att minska svängningar i nätet som kan uppstå vid på/av reglering. Samtliga kylmaskiner i Sleipner är dessutom av kolvkompressortyp, och detta gör regleringen ganska grov. Dessutom kan maskinerna tillåtas att starta vid larm på föregående maskin, det vill säga att stannar KA05 utgår det ett larm och med det tillåts KA04 starta och körordningen är därefter likadan som i fallet utan larm. 19

20 3.1.3 Givare Sleipner I styrsystemet från T.A.C finns det även övervakning av kylsystemet. I detta system finns ett antal temperaturgivare samt en energimätare. Samtliga temperaturgivare är av typen Pt-100 och har ett givarfel som ligger mellan ± 0,4 C och ± 0,2 C. Den enda flödesmätare som finns i systemet är den som sitter i energimätaren. Dock är flödet över maskinerna reglerat via en pump som styrs efter differentialtrycket. Om man bortser från svängningar vid reglering är flödet således konstant. Figur 8 nedan visar en översiktsbild på kylrummet i kvarteret Sleipner. För varje kylmaskin finns det en egen elmätare samt ytterligare två mätare för diverse kringutrustning såsom apparatskåp, pumpar och fläktar. Figur 8, Översiktsbild på kylanläggningen, Sleipner 20

21 3.1.4 Bestämning av COP Sleipner För att modellera kylmaskinernas drift krävs en bestämning av kylmaskinernas effektivitet, eller COP. För att kunna göra detta måste kyleffekten ut från respektive maskin vid olika driftfall bestämmas, även eleffekten vid dessa driftfall bestäms. Då kundens kylbehov under testperioden var ungefär 220 kw medförde detta att endast ett par driftlägen kunde kontrolleras. Eftersom temperaturgivarna över varje maskin inte var matchade, det vill säga mätare som har samma mätfel och således ett minimalt fel på temperaturdifferentialen, går dessa mätare inte att använda. Detta eftersom mätfelet uppgår till en tredjedel av det uppmätta värdet och är således mycket otillförlitligt. Istället användes den debiterande mätaren som effektavläsning. Detta medför att de mindre av maskinerna (KA01-03) fick antas vara lika effektiva. Dessa maskiner är identiska men på grund av 20 års drift kan detta antagande diskuteras. Med ett sånt antagande kunde dock en loggning med 75 procents last på respektive maskin göras. Därefter loggades KA04 fullast som är just i området 220 kw. Då effektiviteten på KA01 bestämts, kunde därefter driftsfall med halva lasten göras enligt. COP KA 04halvfart Pkyl, tot Pel, KA01 COPKA01 = (6) P el, KA 04 På detta sätt får man en ungefärlig uppskattning om maskinernas effektivitet. Därefter har resterande värden uppskattas med hjälp av Jonny Petterson på York Refrigeration. De uppmätta värdena presenteras i vanlig stil medan de uppskattade värdena är skrivet i fet stil i tabellerna nedan. Kylmaskin 4 har fem stycken kompressorer och har alltså lika många reglersteg. COP för respektive steg visas i tabell 2 nedan. Kompressorerna på varje maskin är identiska. De tre mindre maskinerna är också dom av kolvkompressortyp men med fyra stycken kompressorer. Tabell 2, COP Carrier-kylmaskiner, Sleipner Kompressorer i drift KA04 3,9 4,4 4,3 4,2 4 KA , ,5 Den största maskinen, KA05, har på grund av ett haveri inte kunnat uppmätas. Då den senare togs i drift har ständiga problem vid mätningstillfällena gjort att uppmätning ej varit möjligt. Istället har värden från tillverkaren använts. Dessa värden redovisas nedan i tabell 3. Tabell 4, COP kylmaskin 05, Sleipner % av kapacitet KA05 4,2 4,7 21

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset Övik Kund Landstinget Västernorrland

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319 Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men

Läs mer

Optimering av ett värmeverk

Optimering av ett värmeverk PROJEKTARBETE Optimering av ett värmeverk Värmeverket i Kristinehamn AV DANIEL BYSTRÖM OCH STEFAN UNDÉN HANDLEDARE: LARS BÄCKSTRÖM Inledning På senare år har det byggts ett stort antal kraft/värmeverk

Läs mer

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

Fjärrkyla i USA. Johan Andersson Erik Tornberg

Fjärrkyla i USA. Johan Andersson Erik Tornberg Fjärrkyla i USA Johan Andersson Erik Tornberg Sammanfattning Behovet av kyla är idag större än någonsin. För att skapa kylan används i stor utsträckning traditionella eldrivna kylaggregat. Elektriciteten

Läs mer

Sänkning av fjärrvärmetemperaturen för ökad elverkningsgrad Johan Dyrlind

Sänkning av fjärrvärmetemperaturen för ökad elverkningsgrad Johan Dyrlind Sänkning av fjärrvärmetemperaturen för ökad elverkningsgrad Johan Dyrlind Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitets Tekniska högskola. Vårterminen 2012 (löpnr. som tilldelas) Sammanfattning

Läs mer

Optimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare

Optimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare Optimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare Sammanfattning Uppvärmningskostnaden blir en allt mer central fråga för villaägare med dagens stigande elpriser. Värmepumpar är en växande

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se Användarhandledning Energiberäkningar 1.0 Beta Rolf Löfbom 2013 ver 1 2013-05-21 www.lofbom.se Innehållsförteckning 1. Allmänt om Energiberäkningar 1.0 Beta... 3 1.1 Allmänt... 3 2. Dialogrutor... 4 2.1

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

Vad är Reko fjärrvärme? Reko fjärrvärme är Svensk Fjärrvärmes system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer.

Vad är Reko fjärrvärme? Reko fjärrvärme är Svensk Fjärrvärmes system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer. Välkommen Vad är Reko fjärrvärme? Reko fjärrvärme är Svensk Fjärrvärmes system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer. Vilka ligger bakom Reko fjärrvärme? VMK Värmemarknadskommittén Fjärrvärmens

Läs mer

Kyla är dyrt, snö är gratis

Kyla är dyrt, snö är gratis Umeå Universitet Snökyla Kyla är dyrt, snö är gratis Ver 1, 22/1-10 Av Robert Granström Truls Langendahl Björn Olsson Inledning Under vintern har vi ett stort kylöverskott. Under sommaren har vi ett kylbehov.

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Energisystem för villabruk - En kostnadsjämförelse mellan fjärrvärme och värmepump/solfångare

Energisystem för villabruk - En kostnadsjämförelse mellan fjärrvärme och värmepump/solfångare Energisystem för villabruk - En kostnadsjämförelse mellan fjärrvärme och värmepump/solfångare nilsson_sam@hotmail.com Markus Halén mushen02@student.umu.se Handledare: Lars Bäckström Innehållsförteckning

Läs mer

Industriellspillvärme

Industriellspillvärme Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov

Läs mer

Varför konverterar man installationer

Varför konverterar man installationer Appendix A: Beslutsstöd och systematisering av installationer Följande systematisering och beslutsstöd är uppbyggt i ett antal nivåer: Ålder, applikation, maskinens dimensionering i applikationen, maskinens

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix

Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix Maj 2007 Genomförandegrupp: Erik Svedjehed Ulf Zakrisson Handledare: Jan Dahl, LTU

Läs mer

Elda inte för kråkorna!

Elda inte för kråkorna! Elda inte för kråkorna! Climate Solutions Sweden lanserar nu ett nytt koncept med värmepumpar för total återvinning av ventilationsvärmen i fastigheter. Värmeenergin i frånluften används och täcker behovet

Läs mer

(Framsida Adlibris, redigerad i paint)

(Framsida Adlibris, redigerad i paint) (Framsida Adlibris, redigerad i paint) Innehållsförteckning Bokens innehåll Sida 1 Historik Sida 2-3 Idén med fjärrvärme Sida 4-5 Idén med Fjärrkyla Sida 6-7 Utvinning av fjärrvärme/kyla Sida 8-9 Energiomvandlingar

Läs mer

Stångby Stångbypark Bostadsrättsförening

Stångby Stångbypark Bostadsrättsförening Stångby 2015-10-24 Stångbypark Bostadsrättsförening Information om bergvärmesystemet i Stångbypark 2015 För att medlemmarna skall kunna öka sin förståelse om hur vårt bergvärmesystem fungerar och på så

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

1 Kostnader till följd av verkningsgradsförluster

1 Kostnader till följd av verkningsgradsförluster SvK1000, v3.3, 2014-03-26 Svenska kraftnät balansansvarsavtal@svk.se 2015-09-16 2015/1058 EGELDOKUMENT egler för prisberäkning av budpris för FC-N och FC-D Detta regeldokument beskriver metoder för att

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Jämförelse mellan fjärrkyla med och utan lagring

Jämförelse mellan fjärrkyla med och utan lagring UMEÅ UNIVERSITET Projektarbete Institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik 2008-03-24 Jämförelse mellan fjärrkyla med och utan lagring Anna Persson Camilla Svensson Sammanfattning Då användningen

Läs mer

Dimensionering av ackumulatortank för ånga till Tuvans rötgasanläggning

Dimensionering av ackumulatortank för ånga till Tuvans rötgasanläggning Dimensionering av ackumulatortank för ånga till Tuvans rötgasanläggning joaved04@student.umu.se saanin04@student.umu.se Handledare: Lars Bäckström Åke Fransson Sammanfattning I dagens samhälle är det viktigt

Läs mer

Projektarbete Kylska p

Projektarbete Kylska p Projektarbete Kylska p Kursnamn Termodynamik, TMMI44 Grupptillhörighet MI 1A grupp 2 Inlämningsdatum Namn Personummer E-postadress Ebba Andrén 950816 ebban462@student.liu.se Kajsa-Stina Hedback 940816

Läs mer

Förbättringsguide fjärrkyla. Anpassning av befi ntliga kylsystem till fjärrkyla

Förbättringsguide fjärrkyla. Anpassning av befi ntliga kylsystem till fjärrkyla Förbättringsguide fjärrkyla Anpassning av befi ntliga kylsystem till fjärrkyla Innehåll 1. Analys av fastighetssystem...3 2. Statistik analys...4 2.1 Kortslutning KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKR

Läs mer

Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften

Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften VÄGLEDNING OM NYTTIGGJORD ENERGI FÖR KVÄVEOXIDAVGIFTEN Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften Följande vägledning beskriver vad Naturvårdsverket anser vara nyttiggjord energi i lag om miljöavgift

Läs mer

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet Klas Berglöf, ClimaCheck Sweden AB klas@climacheck.com www.climacheck.com 1 30 års erfarenheter från fältmätning Övervakning,

Läs mer

Bioenergi. En hållbar kraftkälla.

Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Energins naturliga kretslopp Inom Skellefteå Kraft finns det en stark övertygelse om att bioenergi kommer att spela en viktig roll i den svenska energiproduktionen i framtiden.

Läs mer

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Växjö Energi AB Björn Wolgast Växjö Energi AB Björn Wolgast Innehåll Växjö Energi Sandviksverket Fjärrkyla i Växjö Sandvik 3 Det var här det hela började 1887 Viktiga datum i Växjö Energis historia 1887 Växjö Stads Elektricitetsverk

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna

Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna ARBOGA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-08-13 \51 Blad 8 Ks 84 Au 96 Dnr 167/2013-107 Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna Arboga Energi

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd 2014:xx om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet.

Läs mer

Värmepumpens verkningsgrad

Värmepumpens verkningsgrad 2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet. 4 november 2014

Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet. 4 november 2014 Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet 4 november 2014 Agenda Miljö & ekonomi Einar Marknad och kundfrågor Cecilia Fikapaus med kaffe och smörgås Nya prismodellen energispartips Ove Borg Allmänt om

Läs mer

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist AGENDA Introduktion Bakgrund Metod Resultat Diskussion & Slutsats INTRODUKTION Tekniska verken

Läs mer

Snökylning av Norrmejerier

Snökylning av Norrmejerier Umeå universitet 2009-03-19 Snökylning av Norrmejerier Projektarbete inom kursen Energilagringsteknik, 7,5 hp. Daniel Johannesson dajo0018@student.umu.se Johan Bäckström joba0008@student.umu.se Handledare:

Läs mer

MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning

MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning Fem huvudfunktioner för bästa driftsekonomi 1. 2. Ger larm vid

Läs mer

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Maria Gustafsson 1 Energieffektivisering inom skogsindustrin genom värmeåtervinning från våtluft Förprojektering och lönsamhetsbedömning av anläggningsalternativ

Läs mer

Utökad värmedistribution från bioenergikombinatet i Hedensbyn

Utökad värmedistribution från bioenergikombinatet i Hedensbyn Utökad värmedistribution från bioenergikombinatet i Hedensbyn Markus Halén Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitets tekniska högskola. (löpnr. som tilldelas) Sammanfattning Bioenergikombinatet

Läs mer

Energiledargruppen. Presentation Fjärrkyla,

Energiledargruppen. Presentation Fjärrkyla, Energiledargruppen Presentation Fjärrkyla, 2008-06-17 1 Varför kyla? Sitter fler personer per ytenhet (effektivare kontor) Var sin dator Mer elektronisk utrustning i form av kopiatorer, skannrar etc. Större

Läs mer

PRODUKTBLAD VÄRMEPUMP LUFT/VATTEN

PRODUKTBLAD VÄRMEPUMP LUFT/VATTEN Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! Anslut energisparprodukter för vattenburen värme maximalt för pengarna! Om din bostad har vattenburen värme kan du reducera dina uppvärmningskostnader

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och

Läs mer

Tryckluft Varför tryckluft?

Tryckluft Varför tryckluft? Varför tryckluft? Enkelt att distrubiera och ansluta Små verktyg med mycket kraft Ger ej upphov till gnistor (explosiva miljöer) Användning Maskinstyrningar sproduktion 100 % 5 % 20 40 % 1 Kolvkompressor

Läs mer

- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m))

- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m)) Formelsamling för kurserna Grundläggande och Tillämpad Energiteknik Hydromekanik, pumpar och fläktar - Engångsförlust V - Volymflöde (m 3 /s) - Densitet (kg/m 3 ) c - Hastighet (m/s) p - Tryck (Pa) m Massa

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Rum att leva och arbeta i...

Rum att leva och arbeta i... Rum att leva och arbeta i... City Multi... kräver ett naturligt och behagligt inomhusklimat effektivt ekonomiskt flexibelt Vi tror det är luft tills vi vet vad vi egentligen andas in Det är inte alltid

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung Kraftvärmens roll i framtidens energisystem Per Ljung ELSYSTEMET KAN HANTERA STOR EFTERFRÅGAN PÅ VINTERN OCH STORA VATTENFLÖDEN PÅ SOMMAREN 25 20 Inflöde vatten Vattenkraft GWh/h 15 Vattenmagasin / lager

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n Ekonomisk och grön energi Scancool industrivärmepumpar Med en industrivärmepump besparas upp till 80 % av energikostnaderna! Scancools industrivärmepump tillvaratar effektivt den spillenergi som uppstår

Läs mer

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Idag finns 3 principiellt olika metoder att styra ut värmen till en bostadsfastighet. Man kan särskilja metoderna dels med hjälp av en tidslinje

Läs mer

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Vattenburen energi för egnahem/vannburen varme för bolig och hyttan Värmesystem med vattenmantling Ger möjlighet till *Förbrukarvatten/tappvarmvatten

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS

Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion utarbetat för av dag.henning@optensys.se www.optensys.se Hur ett fjärrvärmebolag ska redovisa om det

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet;

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett.

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett. Kontakt, översikt, index Takvärme/Kyltakshandledning Plexus Professor Pilot Architect Polaris I & S Plafond Podium Celo Cabinett Capella Carat Fasadium Atrium H & C /Loggia Regula Belysning TEKNOsim.0

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Underlag inför samråd med allmänhet angående omprövning av vår verksamhet på fastigheten Hallen 11, Hedensbyn, Skellefteå. Verksamheten

Läs mer

En film om fjärrvärme

En film om fjärrvärme Välkommen! En film om fjärrvärme Agenda Vänersborg Om Vattenfall och Värme Vattenfall Värme i Vänersborg - Produktion och Miljö - Kund och Marknad - Ny Prismodell Frågor Om Vattenfall och Värme Jenny Larsson,

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ VÅRT NYA KRAFTVÄRMEVERK 2006 tog vi Kraftvärmeverket Torsvik i drift. I vår nya, moderna anläggning omvandlas avfall till värme och el som räcker till 15 000

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling

Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling Öppet brev till växthusodlare gällande energi- och produktionseffektivitet Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling Det är möjligt att minska förbrukningen av totalenergin i växthus

Läs mer

Mer El Metodisk genomgång av befintliga anläggningar

Mer El Metodisk genomgång av befintliga anläggningar Mer El Metodisk genomgång av befintliga anläggningar Fredrik Axby Grontmij Martin Båfält, Karin Ifwer, Niclas Svensson, Anna Öhrström, Inge Johansson 1 Agenda Inledning Analysmetodik - Weighted Sum Method

Läs mer

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 UTFÖRARE Företag: Energikonsult: Fastighetsägarna Stockholm AB AO Teknik Theres Kvarnström BESTÄLLARE Kund: Brf Kejsarkronan 33 Fastighetens adress: Norrtullsgatan 25 UPPDRAGSBESKRIVNING

Läs mer

RAPPORT. Effektstyrning Skeppsholmen. Sustainable Innovation AB. Handläggare Alexander Larmérus. Telefon 010-505 10 98

RAPPORT. Effektstyrning Skeppsholmen. Sustainable Innovation AB. Handläggare Alexander Larmérus. Telefon 010-505 10 98 Handläggare Alexander Larmérus Telefon 010-505 10 98 Mail alexander.larmerus@afconsult.com Datum 2015-03-23 Sustainable Innovation AB Effektstyrning Skeppsholmen Effektstyrning Skeppsholmen Page 1 (13)

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Projektarbete MTM456 Energiteknik

Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektet syftar till att ge kännedom om något energislag Sverige använder samt detaljerat utreda hur varje steg mellan råvara och restprodukt (se figur 1) påverkar vår

Läs mer

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus?

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Hur välja v rätt r lösning l när n r både b teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Per Jonasson Kyl & VärmepumpfV rmepumpföretagenretagen Swegon Air Academy - november 2011 Nyckeln till en lyckad installation

Läs mer

Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning.

Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning. Termodynamik FL6 TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION Värme överförd till en tråd genererar ingen elektricitet. En kopp varmt kaffe blir inte varmare i ett kallt rum. Dessa processer kan inte ske,

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

Luft-till-vatten splitsystem

Luft-till-vatten splitsystem Luft-till-vatten splitsystem systemarkitektur Luft-tiLL-vatten splitsystem Carrier presenterar Xp energy den innovativa värmelösningen för bostadsapplikationer luft-till-vatten splitsystem. vi konstruerade

Läs mer

Lönsam effektivisering av Katrineholms fjärrvärmesystem

Lönsam effektivisering av Katrineholms fjärrvärmesystem Lönsam effektivisering av Anna Axelsson Tekniska verken i Linköping Kraftvärmeverket i Katrineholm 1 Tekniska verken i Linköping Kraftvärmeverket i Katrineholm Systemeffektivisering Metod och resultat

Läs mer