Dimensionering av ackumulatortank för ånga till Tuvans rötgasanläggning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dimensionering av ackumulatortank för ånga till Tuvans rötgasanläggning"

Transkript

1 Dimensionering av ackumulatortank för ånga till Tuvans rötgasanläggning Handledare: Lars Bäckström Åke Fransson

2 Sammanfattning I dagens samhälle är det viktigt att energieffektivisera för att minimera den klimatpåverkan som människorna utför på naturen. Ett mycket effektivt sätt att minska denna påverkan är att installera ackumulatortankar i befintliga förbränningsanläggningar. Syftet med detta projekt var att dimensionera en ackumulatortank för ånga till Tuvans rötgasanläggning. Deras problem är att pannan körs intermetent vilket både ger en dålig verkningsgrad för pannan samt större utsläpp av växthusgaser. Det ökar även slitaget på pannan. Med hjälp av driftsdata över ångbehovet och bränsleeffekten från Tuvan har en ackumulatortank dimensionerats, volymen bestämdes till 99 m 3 och dess urladdningstid är ungefär 2,5 timmar. Detta är dock den minsta möjliga volymen då tanken har döda zoner som inte går att utnyttja. 3

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Ackumulatortankar för ånglagring Metod Volymsberäkningar Teori Resultat Slutsats och diskussion Referenser

4 1 Inledning Dagens klimatförändringar och den ständigt ökade efterfrågan på biobränslen medför att det är viktigt att effektivisera de befintliga energisystemen. Med hjälp av olika energilagringstekniker kan energiöverskott lagras och användas vid ett senare tillfälle när det finns ett stort behov. Syftet med detta projekt är att utreda möjligheten till att lagra ånga, samt att dimensionera en lagringstank för ånga, till Skellefteå Krafts biogasanläggning i Tuvan. I dagsläget körs pannan intermetent, vilket ger dåliga driftegenskaper så som låg verkningsgrad och ett ökat slitage på anläggningen. Dessa problem skulle kunna minimeras med hjälp av en ackumulatortank för ånglagring. En sådan lösning jämnar ut och anpassar driften så optimalt som möjligt. 5

5 1.1 Bakgrund Tuvans biogasanläggning behöver ånga till rötningsprocessen för att hålla temperaturen kring 37ºC i anläggningen. Denna ånga produceras med en pelletspanna på 4,5 MW. Pannan körs idag intermetent på 700 kw med cirka 14 uttag per dygn. Två till fyra av dessa uttag är spetslaster för att kunna förse Tuvan med ånga. Spetslasternas effektuttag ligger omkring 2 MW. Ångbehovet ökar med minskande utomhustemperatur. Denna driftsituation är inte hållbar, då den ger ett stort slitage och dålig verkningsgrad på anläggningen. Genom att installera en ackumulatortank kan driften jämnas ut över dygnet, vilket medför att spetsuttagen från pannan minimeras. När pannan får arbeta med konstant last minskar bränslebehovet och slitage vilket medför minskade kostnader. Ackumulatortanken medför även en ökad driftssäkerhet vid ett eventuellt effektbortfall. Lagring av ånga kan ske på ett flertal sätt, den vanligaste metoden är att komprimera ånga och lagra det som vatten vid ett högt tryck. En annan metod är att använda fasövergångsmaterial för det aktuella temperaturintervallet. Vid inlagring av energi smälter materialet och vid urladdning stelnar det igen. En tredje metod är att värmeväxla ångan från pannan till ett slutet trycksatt system. Den tredje metoden med värmeväxling valdes för denna studie. Metoden med att komprimera ånga kräver en kompressor som använder mycket el, dessutom erhålls stora effektförluster vid komprimeringen. Fasövergångsmaterial är dyra och efter att antal cykler minskar dess förmåga att helt återgå till sin ursprungs form, vilket i sin tur ger försämrad lagringskapacitet. Även värmeväxlingen ger förluster, men dessa är mindre än för de övriga alternativen. 1.2 Ackumulatortankar för ånglagring Ackumulatortanken använder sig av en sensibel lagringsform vilket betyder att energilagras genom att ett material värms upp utan att det sker någon fasomvandling. Latentvärmelagring sker vid en konstant temperatur. Detta illustreras i figur 1. Figur 1 visar vilka områden som sensibel respektive latent lagring sker. [5] 6

6 En ackumulatortank för ånga förvarar egentligen vatten vid ett högt tryck så att vattnet inte börjar koka. Trycket skall vara högre än mättnadstrycket eller så måste temperaturen på vattnet vara lägre än mättnadstemperaturen. Trycket i tanken kan hållas på olika sätt, antingen kan det vara atomsfärstryck om vattnet är under hundragrader. Trycket i tanken kan även upprätthållas genom att bilda en ångkudde i toppen av tanken. Se figur 2. Med denna metod hålls trycket genom att förånga lite vatten eller att kondensera lite ånga. Lagrets kapacitet erhålls enbart från den sensibla delen av entalpin. För detta projekt kommer en tryckkammare med ångkudde att användas. Figur 2 visar hur en ångackumulator med ångkudde och glidande tryck fungerar. Ånga produceras genom att trycket sänks under urladdningen, därför kallas systemet för sliding-pressure storage, eller Ruths system efter uppfinnaren.[1] Eftersom vatten används både som lagrings- och arbetsmedium har systemet stora urladdnings möjligheter. Tankens kapacitet begränsas enbart av dess volym. 7

7 I bland kan det vara fördelaktigt att kunna leverera ånga med ett konstanttryck detta kan aningen åstadkommas genom en extern förångare. Då tas överhettat vatten från tanken med samma flödeshastighet som kallt vatten tillsätts till tanken. Detta medför en skiktadtank. Se figur 3. Figur 3 visar hur en tank med konstant tryck är konstruerad. Ackumulatortanken kan laddas på tre olika sätt antingen sker inladdningen med ånga varvid trycket i tanken ökar eller så sker den med överhettat vatten, då kommer trycket att vara konstant. Sedan kan tanken även laddas indirekt med en värmeväxlare, fördelen med en värmeväxlare är att trycken i de båda systemen är oberoende av varandra. För detta projekt kommer en tank som har konstanttryck och som laddas med hjälp av en värmeväxlare användas vid beräkningarna. Detta är en så kallad skiktad tank. [3] 8

8 2 Metod Det finns olika metoder att gå tillväga för att dimensionera storleken på en ackumulatortank. Jönsson beskriver i sitt examensarbete [4] tre stycken metoder som kan användas för olika situationer. Den första metoden är en ekonomisk metod där man jämför hur anläggningen körs med och utan ackumulatortank. Sedan bedöms besparingen av energi med en tank mot investeringskostnaderna för tanken. Olika storlekar på tanken jämförs för att se vilken som ger störst lönsamhet. Denna metod tar hänsyn till många ekonomiska faktorer så som förmodat elpris och bränslepris. Vid överslagsberäkningar kan detta leda till ett allt för ingående arbete En annan metod bygger på simuleringar av olika stora ackumulatortankar, den bygger på att pannan körs med så konstant last som möjligt över ett dygn. Därefter simuleras olika storlekar på tankarna och den tanken som ger största ekonomiska lönsamhet väljs. Ackumulatortanken kommer att visa sig lönsam genom att pannans drift kan ligga på en konstant effektnivå. Denna dimensioneringsmetod behöver dock inte vara den mest kostnadseffektiva, eftersom att den optimala driften inte behöver vara den mest lönsamma. Den tredje metoden använder produktionens medeleffekt som riktvärde. När effektbehovet ligger under medeleffekten kan överskottet av energi lagras in och när effektbehovet överstiger medeleffekten kan detta tas från energilagret. På detta sätt kan en uppskattning av hur stort energilager som behövs utföras. Denna metod tar inte hänsyn till de ekonomiska aspekterna, utan är bara en överslagsberäkning av dimensioneringen. I detta projekt kommer den tredje metoden att användas på grund av dess enkelhet samt att tillgången på tid och data är begränsad. Vid användningen av denna metod kommer inga produktionsstörningar uppstå. De krav som finns på ackumulatortanken är: Den ska kunna lagra tillräckligt med ånga för att täcka dygnsbehovet. Mättad ånga med ett tryck på bar skall levereras. Kunna kompensera för bortfall vid kortare driftstopp. 2.1 Volymsberäkningar En ackumulatortank används som lager under en kortare period, till exempel för att jämna ut en dygnsvariation. För att beräkna den erforderliga tankvolymen måste ett medeldygnsbehov bestämmas. Dygnsbehovet av ånga styrs av utomhustemperaturen. Tankens volym måste vara tillräckligt stor för att täcka underskott, samtidigt som dem måste klara av inlagring vid överskott av värme. Biogasverket i Tuvan har bara behov att lagra värme på dygnsbasis, detta på grund av hur värmebehovet ser ut. Det som är av störst intresse är att undersöka hur behovet förändras timme för timme. 9

9 Det är behovet av ånga som styr hur mycket pannan måste köras, därför beräknas ett medelvärde på ångflödet med figur 4 nedan, för en representativ vecka då det är cirka fem minusgrader ute. Från figur 4 bestäms även medelvärdet på pannans uteffekt. Figur 4 visar ångflöde(svart linje), bränsleeffekt (rosa linje) och pannans uteffekt (orange linje) för en vecka då medeltemperaturen var ungefär -5ºC. Utifrån medelvärdet på ångflödet kan det beräknas hur mycket effekt i form av värme som kan lagras in i ackumulatortanken. I figur 5, som visar ångflödet för ett dygn är det lättare att läsa av ångflödet och därmed avläsa hur mycket effekt som kan lagras in respektive tas ut under det dygnet. 10

10 Figur 5 visar ångflöde, bränsleeffekt och pannans effekt under ett dygn, då det var ungefär 0ºC ute. Panntrycket kan variera mellan 12 och 15 bar, se figur 6, på grund av detta anses det bättre att använda ett system med värmeväxlare. Ackumulatortankens tryck kan då hållas konstant oberoende av vilket tryck pannan ger. Figur 6 den svarta linjen visar hur pannans ångtryck varierar under en vecka. 11

11 3 Teori Enligt boken Thermal Energy Storage, Dincer, Rosen, [2] beräknas erforderlig teoretisk vattenvolym för att lagra en given energimängd, Q: & Q = m & CP T [J] (1) Där: m = Massa per sekund [kg/s] Cp = Specifika värmekapaciteten [J/kgK] T = Temperaturdifferensen [K] T = T H T C (2) Temperaturen ut ur pannan antas vara mättnadstemperaturen för ånga vid 15 bar, denna temperatur är 198,3ºC. Den kalla temperaturen antas vara 85ºC, detta ger en temperatur differens på cirka 113,3ºC Behovet av ånga per dygn bestämdes utifrån figur 4 till cirka 35 ton. Energin som går behövs för att producera denna ånga är 12,6 MWh. För att räkna ut den volym som krävs för att lagra detta energiinnehåll använder vi sambandet: V = ρ 141 º C Q C P,141º C T Det beräknade medelvärdet är Qmedel = 12,6 MWh. (3) Volymen på tanken beräknades då till 99m 3. Tankens verkliga volym kommer dock att bli större eftersom kompensationer för döda volymer måste utgöras. En död volym är en volym som inte kan användas fullt ut. I botten har vätskan konstant temperatur för att förhindra materialrörelser i tanken beroende på hastiga temperaturförändringar. Dödvolymen i toppen av tanken används som expansionskärl för att förhindra hastig kondensation av ånga i det fall laddningstemperaturen skulle vara för låg. Vid dimensionering av en ackumulatortank är det även viktigt att ta hänsyn till eventuella driftstopp, det är önskvärt att ackumulatortanken klarar att täcka upp kortare driftstopp. Tiden det tar att ladda ur tanken beräknas med ekvation 4. t = ρ 141º C C P,141º C Q V T (4) Tiden bestämdes till 2,4 timmar om urladdnings effekten är 525 kw 12

12 4 Resultat Behovet av ånga under ett dygn har uppskattats till 35 ton. Detta ångbehov täcker enbart rötgasanläggningens behov av energi. För att producera 35 ton ånga per dygn krävs en effekt på cirka 12,6 MWh Den minsta volymen som tanken måste ha för att klara effekttopparna är 99 m 3 för att kunna lagra ett dygns behov då det är ungefär fem minusgrader utomhus. För att jämna ut pannans drift så att den inte behöver köras intermetent bör en något större tank väljas, då kan pannan köras på en högre effekt och mer energi kan lagras in. Denna tank på 99m 3 klarar av att distribuera ånga för ett driftstopp på ungefär 2,5 timmar. 5 Slutsats och diskussion Då beräkningarna av det erforderliga massflödet av ånga är högst osäkert, då det bara fanns en veckas mätvärden att tillgå är dessa beräkningar inte helt tillförlitliga. För att ta reda på osäkerheten i mätvärdena kan en standardavvikelse beräknas. Standardavvikelsen beräknades inte i detta fall eftersom att det var så svårt att beräkna ett korrekt massflöde per dygn. Det är sannolikt bättre att ha mätvärdena i tabellform, då dessa är lättare att avläsa. För att få bättre resultat måste beräkningar av massflödet utföras under en längre tid. Behoven av ånga till rötgasanläggningen är små, för att utnyttja pannan bättre kan kanske andra användningsområden av ångan hittas. Detta skulle ge en betydligt bättre verkningsgrad för pannan som skulle kunna köras optimalt. Då skulle det bli aktuellt med en större ackumulatortank för att även täcka dessa behov, det är troligen betydligt mer lönsamt att köpa en större ackumulatortank. Ackumulatortanken på 99 m 3 har en urladdningstid på cirka 2,5 timmar vilket är ganska lite i fall ett driftstopp skulle inträffa. En större ackumulatortank skulle kunna täcka upp behoven under längre tider. 13

13 6 Referenser Böcker 1. G. Beckham, P. V. Gilli, Thermal energy storage, springer-verlag, Dincer, Rosen, Thermal Energy Storage, Wiley and sons, 2002 Artiklar 3. Buffer storage for direct steam generation, solar energy, volyme 80 nuber 10 page Finns även att hitta på följande hemsida: _version=1&_urlversion=0&_userid=651667&md5=f4a1e4bafc4b2e442ffba9ba118bc9ae Examensarbeten 4. Jönsson, Daniel, Dimensionering av en hetvattenackumulator för Örnsköldsviks fjärrvärmesystem, 2001, Umeå Universitet Hemsidor

Tentamen i Energilagringsteknik C 5p

Tentamen i Energilagringsteknik C 5p UMEÅ UNIVERSIE illämpad fysik och elektronik Åke Fransson Lars Bäckström entamen i Energilagringsteknik C 5p Datum: 006-06-08, tid: 08:30 14.30 Hjälpmedel: Kursboken: hermal Energy Storage - systems and

Läs mer

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

ENERGIPROCESSER, 15 Hp

ENERGIPROCESSER, 15 Hp UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna

Läs mer

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Vattenburen energi för egnahem/vannburen varme för bolig och hyttan Värmesystem med vattenmantling Ger möjlighet till *Förbrukarvatten/tappvarmvatten

Läs mer

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14. Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift

Läs mer

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat

Läs mer

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Sammanfattning I det här arbetet har vi försökt ta reda på optimal placering av en klippningsstation av armeringsjärn för NCCs räkning. Vi har optimerat

Läs mer

LEGO Energimätare. Att komma igång

LEGO Energimätare. Att komma igång LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

Energisystem för villabruk - En kostnadsjämförelse mellan fjärrvärme och värmepump/solfångare

Energisystem för villabruk - En kostnadsjämförelse mellan fjärrvärme och värmepump/solfångare Energisystem för villabruk - En kostnadsjämförelse mellan fjärrvärme och värmepump/solfångare nilsson_sam@hotmail.com Markus Halén mushen02@student.umu.se Handledare: Lars Bäckström Innehållsförteckning

Läs mer

Säsongslagring av solenergi

Säsongslagring av solenergi Institutionen för tillämpad fysik och elektronik 2007-03-12 Säsongslagring av solenergi Jesper Bertilsson Fredrik Ulinder Ellen Sundin Sammanfattning Solenergi är en energikälla är förnyelsebar och därmed

Läs mer

Optimering av ett värmeverk

Optimering av ett värmeverk PROJEKTARBETE Optimering av ett värmeverk Värmeverket i Kristinehamn AV DANIEL BYSTRÖM OCH STEFAN UNDÉN HANDLEDARE: LARS BÄCKSTRÖM Inledning På senare år har det byggts ett stort antal kraft/värmeverk

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

ÖSTERSUNDS KOMMUN Odenvallen-Storsjöbadet

ÖSTERSUNDS KOMMUN Odenvallen-Storsjöbadet 1 (5) ÖSTERSUNDS KOMMUN Odenvallen-Storsjöbadet Förstudie avseende värmeåtervinning från en eventuell konstfrusen bandyarena på Odenvallen till Storsjöbadet. Datum 2009-03-10 Utförd av Bertil Nordenberg

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Snökylning av Norrmejerier

Snökylning av Norrmejerier Umeå universitet 2009-03-19 Snökylning av Norrmejerier Projektarbete inom kursen Energilagringsteknik, 7,5 hp. Daniel Johannesson dajo0018@student.umu.se Johan Bäckström joba0008@student.umu.se Handledare:

Läs mer

Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet.

Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet. Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet. Här är a)-delens mångvalsfrågor. I inträdesprovet ingår antingen samma frågor eller liknande frågor. Bekanta

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Framtidens ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Daikin Altherma värmepump för bergvärme fördelar Geotermisk energi är en fri energikälla som kan användas för uppvärmning och varmvatten.

Läs mer

TEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER

TEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER UPPDRAG LiV Optimering bergvärmeanlägg UPPDRAGSNUMMER 0000 UPPDRAGSLEDARE Sten Bäckström UPPRÄTTAD AV Michael Hägg DATUM TEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER BAKGRUND Energiutbytet mellan

Läs mer

Optimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare

Optimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare Optimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare Sammanfattning Uppvärmningskostnaden blir en allt mer central fråga för villaägare med dagens stigande elpriser. Värmepumpar är en växande

Läs mer

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck: Termodynamik FL3 FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne: ämne med välbestämd och enhetlig kemisk sammansättning. (även luft och vätske-gasblandningar kan betraktas som

Läs mer

Det material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt.

Det material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt. Industriell energihushållning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N11C TGENE13h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-03-16 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Alvarez. Formler och

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer: ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Varför konverterar man installationer

Varför konverterar man installationer Appendix A: Beslutsstöd och systematisering av installationer Följande systematisering och beslutsstöd är uppbyggt i ett antal nivåer: Ålder, applikation, maskinens dimensionering i applikationen, maskinens

Läs mer

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen UMIT Research Lab 12 oktober 2011 Syfte Utveckla metoder för att minimera elkostnader genom att anpassa produktion till fluktuationer i elpriset. Fallstudie:

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

Följande begrepp är viktiga i samband med val av rätta Flexcon kärl: Kärlets rymd, brutto Denna motsvarar Flexcon kärlets totala rymd.

Följande begrepp är viktiga i samband med val av rätta Flexcon kärl: Kärlets rymd, brutto Denna motsvarar Flexcon kärlets totala rymd. Grundbegrepp för beräkning av ett Flexcon kärl (se VVA 1993, kap.6/1) Följande begrepp är viktiga i samband med val av rätta Flexcon kärl: Kärlets rymd, brutto Denna motsvarar Flexcon kärlets totala rymd.

Läs mer

Vedpärmen. B12. Dimensionering

Vedpärmen. B12. Dimensionering Sidan B12. 1 B12. Dimensionering Det är mycket viktitigt att en värmeanläggning blir någorlunda rätt dimensionerad. Det är väldigt vanligt att pannor har för stor effekt och att skorstenar och ackumulatortankar

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

En film om fjärrvärme

En film om fjärrvärme Välkommen! En film om fjärrvärme Agenda Vänersborg Om Vattenfall och Värme Vattenfall Värme i Vänersborg - Produktion och Miljö - Kund och Marknad - Ny Prismodell Frågor Om Vattenfall och Värme Jenny Larsson,

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

Fasomvandlingsmaterial för kyliga ändamål

Fasomvandlingsmaterial för kyliga ändamål TFE Fasomvandlingsmaterial för kyliga ändamål Av: Björn Lindgren Mönestam & Joel Falk Handledare: Lars Bäckström, Åke Fransson TFE 1 Sammanfattning En teoretisk studie av fasomvandlingsmaterial (PCM) avsedda

Läs mer

Lite kinetisk gasteori

Lite kinetisk gasteori Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl

Läs mer

Projektarbete Kylskåp

Projektarbete Kylskåp TMMI44 Projektarbete Kylskåp Mi 1b Grupp 5 Erik Runesvärd, 950213, eriru231@student.liu.se Mayur Vaghjiani, 940712, mayva604@student.liu.se Filip Naeslund, 930114, filna681@student.liu.se Gustav Larsson,

Läs mer

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,

Läs mer

MILJÖLABORATORIET Nyttig energi vid ångproduktion

MILJÖLABORATORIET Nyttig energi vid ångproduktion MILJÖLABORATORIT Nyttig energi vid ångproduktion 008 Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Innehållsförteckning Inledning... System... 4 System... System... 7 System 4... 9 System... Inledning Denna handledning

Läs mer

Smart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid

Smart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid Smart Heat Grid Hur funkar det? 1 Vad är Noda Intelligent Systems? Noda Intelligent Systems grundades 2005 och utvecklar intelligenta system för energieffektivisering och systemövergripande energioptimering

Läs mer

Tryckluft Varför tryckluft?

Tryckluft Varför tryckluft? Varför tryckluft? Enkelt att distrubiera och ansluta Små verktyg med mycket kraft Ger ej upphov till gnistor (explosiva miljöer) Användning Maskinstyrningar sproduktion 100 % 5 % 20 40 % 1 Kolvkompressor

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Torsås 1:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Torsås 1:11 Utgåva 1:1 2012-06-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Torsås 1:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie

Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1 Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Robert Granström Marcus Hjelm Truls Langendahl robertgranstrom87@gmail.com hjelm.marcus@gmail.com

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Projektarbete Kylska p

Projektarbete Kylska p Projektarbete Kylska p Kursnamn Termodynamik, TMMI44 Grupptillhörighet MI 1A grupp 2 Inlämningsdatum Namn Personummer E-postadress Ebba Andrén 950816 ebban462@student.liu.se Kajsa-Stina Hedback 940816

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Aqualux 750 Teknik Aqualux 500 Teknik GÖR VÄRMESYSTEMET FRAMTIDSSÄKERT! ETT EXEMPEL PÅ VAD SOM ÄR MÖJLIGT:

Aqualux 750 Teknik Aqualux 500 Teknik GÖR VÄRMESYSTEMET FRAMTIDSSÄKERT! ETT EXEMPEL PÅ VAD SOM ÄR MÖJLIGT: Aqualux 750 Teknik Aqualux 500 Teknik SVENSKTILLVERKAT GÖR VÄRMESYSTEMET FRAMTIDSSÄKERT! Energipriset har alltid förändrat sig beroende på tillgång och efter politikers beslut. Det var inte så länge sedan

Läs mer

Solenergi - Ett lysande energialternativ

Solenergi - Ett lysande energialternativ Solenergi - Ett lysande energialternativ Bild: istockphoto. Intro Denna broschyr syftar till att ge en introduktion till hur solenergi fungerar, vilka användningsområden som är fördelaktiga samt vilka

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1)

Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1) Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 26 Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1) All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer Kapitel 4 handlade om slutna system! Nu: öppna system (): energi och massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: pumpar, munstycken, turbiner, kondensorer mm Konstantflödesmaskiner (steady-flow devices)

Läs mer

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det?

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det? NODA Smart Heat Grid Hur funkar det? Om NODA NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap, artificiell intelligens and

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Energilagring i ackumulatortank.

Energilagring i ackumulatortank. Umeå Universitet Tillämpad fysik och elektronik Anders Åstrand 2004-02-10 Laboration Energilagring i ackumulatortank. (Inom kursen Energilagringsteknik C 5p) Reviderad: 050303 AÅ 070213 AÅ Inledning Ackumulatortanken

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Preliminära Provningsresultat för sol- och pelletvärmesystem. Framtaget inom projekten Biosol och SWX-Energi

Preliminära Provningsresultat för sol- och pelletvärmesystem. Framtaget inom projekten Biosol och SWX-Energi Preliminära Provningsresultat för sol- och pelletvärmesystem Framtaget inom projekten Biosol och SWX-Energi Systemet inlämnat av Svesol värmesystem / Solentek AB Provning genomförd vid SERC/Högskolan Dalarna

Läs mer

RAPPORT. Effektstyrning Skeppsholmen. Sustainable Innovation AB. Handläggare Alexander Larmérus. Telefon 010-505 10 98

RAPPORT. Effektstyrning Skeppsholmen. Sustainable Innovation AB. Handläggare Alexander Larmérus. Telefon 010-505 10 98 Handläggare Alexander Larmérus Telefon 010-505 10 98 Mail alexander.larmerus@afconsult.com Datum 2015-03-23 Sustainable Innovation AB Effektstyrning Skeppsholmen Effektstyrning Skeppsholmen Page 1 (13)

Läs mer

- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m))

- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m)) Formelsamling för kurserna Grundläggande och Tillämpad Energiteknik Hydromekanik, pumpar och fläktar - Engångsförlust V - Volymflöde (m 3 /s) - Densitet (kg/m 3 ) c - Hastighet (m/s) p - Tryck (Pa) m Massa

Läs mer

Vätskors volymökning

Vätskors volymökning Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Sol och frånluft värmer Promenaden

Sol och frånluft värmer Promenaden Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen

Läs mer

Energilagring i akvifärer

Energilagring i akvifärer Energilagring i akvifärer Beatrice Berglund bebe0001@student.umu.se Helena Persson hepe0021@student.umu.se Energilagringsteknik 7,5 hp Handledare: Lars Bäckström Åke Fransson 2010-03-19 Sammanfattning

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

Namn Födelsedatum Mailadress Susanne Almquist 890308 susal716@student.liu.se. Oliver Eriksson 931109 olier456@student.liu.se

Namn Födelsedatum Mailadress Susanne Almquist 890308 susal716@student.liu.se. Oliver Eriksson 931109 olier456@student.liu.se KYLSKÅPSPROJEKTET Grupp 1 Mi1A TMMI44 Namn Födelsedatum Mailadress Susanne Almquist 890308 susal716@student.liu.se Oliver Eriksson 931109 olier456@student.liu.se Johan Boström 941112 johbo700@student.liu.se

Läs mer

Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp

Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp UMEÅ UNIVERSITET 2013-11-05 Tillämpad fysik och elektronik Lars Bäckström Anders Strömberg Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp Tid: 2013-11-05 9:00 15:00 Hjälpmedel: Valfri formelsamling, miniräknare och skrivhjälpmedel.

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

ECODAN LUFT/VATTEN INVERTER. Ny revolutionerande teknik och ett komplett system för värme/varmvatten

ECODAN LUFT/VATTEN INVERTER. Ny revolutionerande teknik och ett komplett system för värme/varmvatten ECODAN LUFT/VATTEN INVERTER Ny revolutionerande teknik och ett komplett system för värme/varmvatten Ny effektiv och miljövänlig teknik sänker dina kostnader Ecodan ett komplett system I uteluften finns

Läs mer

PRODUKTBLAD VÄRMEPUMP LUFT/VATTEN

PRODUKTBLAD VÄRMEPUMP LUFT/VATTEN Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! Anslut energisparprodukter för vattenburen värme maximalt för pengarna! Om din bostad har vattenburen värme kan du reducera dina uppvärmningskostnader

Läs mer

Kyla är dyrt, snö är gratis

Kyla är dyrt, snö är gratis Umeå Universitet Snökyla Kyla är dyrt, snö är gratis Ver 1, 22/1-10 Av Robert Granström Truls Langendahl Björn Olsson Inledning Under vintern har vi ett stort kylöverskott. Under sommaren har vi ett kylbehov.

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset Övik Kund Landstinget Västernorrland

Läs mer

Värmelager i fjärrvärmesystem Korttidslager & Säsongslager

Värmelager i fjärrvärmesystem Korttidslager & Säsongslager Värmelager i fjärrvärmesystem Korttidslager & Säsongslager Vad är det och vad gör Göteborg Energi? Lennart Hjalmarsson, maj 2017 Korttidslagring vad är det? [MW] Heat Generation in Gothenburg April 2-8,

Läs mer

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie

Läs mer

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande

Läs mer

Energieffektiv teknik

Energieffektiv teknik Energieffektiv teknik Exempel på hur vi kan göra vårt samhälle mer hållbart Stellan Rosenquist, produktchef lågspänningsmotorer En av framtidens tuffa utmaningar Efterfrågan på el bara ökar och ökar ABB

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter

Läs mer

PM - Hur mycket baskraft behövs?

PM - Hur mycket baskraft behövs? PM - Hur mycket baskraft behövs? Harald Klomp Uppsala Engineering Partner Utgåva 2014-07-01 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser. Behovet av baskraft 2-9 gigawatt...3 2. Inledning...4

Läs mer

Underlag för samråd enligt miljöbalken

Underlag för samråd enligt miljöbalken Underlag för samråd enligt miljöbalken Anläggning för produktion av biogas genom förgasning av biobränsle i Malmö samt uttag av kylvatten från Öresund Komplettering av tidigare samråd, tillkommande anläggningsdel

Läs mer

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Övningsuppgifter termodynamik 1 1. 10,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Svar: Q = 2512 2516 kj beroende på metod 2. 5,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 200

Läs mer

Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet. 4 november 2014

Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet. 4 november 2014 Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet 4 november 2014 Agenda Miljö & ekonomi Einar Marknad och kundfrågor Cecilia Fikapaus med kaffe och smörgås Nya prismodellen energispartips Ove Borg Allmänt om

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

1 Kostnader till följd av verkningsgradsförluster

1 Kostnader till följd av verkningsgradsförluster SvK1000, v3.3, 2014-03-26 Svenska kraftnät balansansvarsavtal@svk.se 2015-09-16 2015/1058 EGELDOKUMENT egler för prisberäkning av budpris för FC-N och FC-D Detta regeldokument beskriver metoder för att

Läs mer

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Solinstrålning Värmeeffekt, W Solenergin lagras Solvärme genom fönster Motsvarande solvärme till rummet Klockslag Fortfarande

Läs mer

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Torbjörn Thiringer Juli 2005 STEM projektnummer: 21450-1 STEM diarienummer: 5210-2003-03864 Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers

Läs mer

Thermal Energy Storage TES

Thermal Energy Storage TES Thermal Energy Storage TES För att möta det hållbara samhället En dag om värmelagring i fjärrvärmesystem Energiforsk, FVUab, Energiföretagen Sverige, Sinfra (f.d VÄRMEK) Stockholm den 2017-05-18 Håkan

Läs mer

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion TopCycle Framtidens kraftverk Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion IVA Symposium 2010-03-11 Hans Levander 1 TopCycle Biobränsle kraftverk lönsam elgenerering ute i skogen 30-100 MW

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix

Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix Maj 2007 Genomförandegrupp: Erik Svedjehed Ulf Zakrisson Handledare: Jan Dahl, LTU

Läs mer

TERMOVAR LADDNINGSPAKET

TERMOVAR LADDNINGSPAKET TERMOVAR Laddningspaket (SE) 6.12 TERMOVAR LADDNINGSPAKET MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING Storlekar Rp 25 Rp 32 28 mm klämring Med EPP isolering Med backventil Utan backventil 1(8) TERMOVAR Laddningspaket

Läs mer

Dimensionering av kulsektorventiler och sätesventiler för kontinuerlig reglering

Dimensionering av kulsektorventiler och sätesventiler för kontinuerlig reglering F 756 S It isn t just Industrial Control alves and Regulators It s the now How! Dimensionering av kulsektorventiler och sätesventiler för kontinuerlig reglering entilkoefficienten v och C v id dimensionering

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Vad är Reko fjärrvärme? Reko fjärrvärme är Svensk Fjärrvärmes system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer.

Vad är Reko fjärrvärme? Reko fjärrvärme är Svensk Fjärrvärmes system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer. Välkommen Vad är Reko fjärrvärme? Reko fjärrvärme är Svensk Fjärrvärmes system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer. Vilka ligger bakom Reko fjärrvärme? VMK Värmemarknadskommittén Fjärrvärmens

Läs mer