Dimensionering av ackumulatortank för ånga till Tuvans rötgasanläggning
|
|
- Ingrid Månsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dimensionering av ackumulatortank för ånga till Tuvans rötgasanläggning Handledare: Lars Bäckström Åke Fransson
2 Sammanfattning I dagens samhälle är det viktigt att energieffektivisera för att minimera den klimatpåverkan som människorna utför på naturen. Ett mycket effektivt sätt att minska denna påverkan är att installera ackumulatortankar i befintliga förbränningsanläggningar. Syftet med detta projekt var att dimensionera en ackumulatortank för ånga till Tuvans rötgasanläggning. Deras problem är att pannan körs intermetent vilket både ger en dålig verkningsgrad för pannan samt större utsläpp av växthusgaser. Det ökar även slitaget på pannan. Med hjälp av driftsdata över ångbehovet och bränsleeffekten från Tuvan har en ackumulatortank dimensionerats, volymen bestämdes till 99 m 3 och dess urladdningstid är ungefär 2,5 timmar. Detta är dock den minsta möjliga volymen då tanken har döda zoner som inte går att utnyttja. 3
3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Ackumulatortankar för ånglagring Metod Volymsberäkningar Teori Resultat Slutsats och diskussion Referenser
4 1 Inledning Dagens klimatförändringar och den ständigt ökade efterfrågan på biobränslen medför att det är viktigt att effektivisera de befintliga energisystemen. Med hjälp av olika energilagringstekniker kan energiöverskott lagras och användas vid ett senare tillfälle när det finns ett stort behov. Syftet med detta projekt är att utreda möjligheten till att lagra ånga, samt att dimensionera en lagringstank för ånga, till Skellefteå Krafts biogasanläggning i Tuvan. I dagsläget körs pannan intermetent, vilket ger dåliga driftegenskaper så som låg verkningsgrad och ett ökat slitage på anläggningen. Dessa problem skulle kunna minimeras med hjälp av en ackumulatortank för ånglagring. En sådan lösning jämnar ut och anpassar driften så optimalt som möjligt. 5
5 1.1 Bakgrund Tuvans biogasanläggning behöver ånga till rötningsprocessen för att hålla temperaturen kring 37ºC i anläggningen. Denna ånga produceras med en pelletspanna på 4,5 MW. Pannan körs idag intermetent på 700 kw med cirka 14 uttag per dygn. Två till fyra av dessa uttag är spetslaster för att kunna förse Tuvan med ånga. Spetslasternas effektuttag ligger omkring 2 MW. Ångbehovet ökar med minskande utomhustemperatur. Denna driftsituation är inte hållbar, då den ger ett stort slitage och dålig verkningsgrad på anläggningen. Genom att installera en ackumulatortank kan driften jämnas ut över dygnet, vilket medför att spetsuttagen från pannan minimeras. När pannan får arbeta med konstant last minskar bränslebehovet och slitage vilket medför minskade kostnader. Ackumulatortanken medför även en ökad driftssäkerhet vid ett eventuellt effektbortfall. Lagring av ånga kan ske på ett flertal sätt, den vanligaste metoden är att komprimera ånga och lagra det som vatten vid ett högt tryck. En annan metod är att använda fasövergångsmaterial för det aktuella temperaturintervallet. Vid inlagring av energi smälter materialet och vid urladdning stelnar det igen. En tredje metod är att värmeväxla ångan från pannan till ett slutet trycksatt system. Den tredje metoden med värmeväxling valdes för denna studie. Metoden med att komprimera ånga kräver en kompressor som använder mycket el, dessutom erhålls stora effektförluster vid komprimeringen. Fasövergångsmaterial är dyra och efter att antal cykler minskar dess förmåga att helt återgå till sin ursprungs form, vilket i sin tur ger försämrad lagringskapacitet. Även värmeväxlingen ger förluster, men dessa är mindre än för de övriga alternativen. 1.2 Ackumulatortankar för ånglagring Ackumulatortanken använder sig av en sensibel lagringsform vilket betyder att energilagras genom att ett material värms upp utan att det sker någon fasomvandling. Latentvärmelagring sker vid en konstant temperatur. Detta illustreras i figur 1. Figur 1 visar vilka områden som sensibel respektive latent lagring sker. [5] 6
6 En ackumulatortank för ånga förvarar egentligen vatten vid ett högt tryck så att vattnet inte börjar koka. Trycket skall vara högre än mättnadstrycket eller så måste temperaturen på vattnet vara lägre än mättnadstemperaturen. Trycket i tanken kan hållas på olika sätt, antingen kan det vara atomsfärstryck om vattnet är under hundragrader. Trycket i tanken kan även upprätthållas genom att bilda en ångkudde i toppen av tanken. Se figur 2. Med denna metod hålls trycket genom att förånga lite vatten eller att kondensera lite ånga. Lagrets kapacitet erhålls enbart från den sensibla delen av entalpin. För detta projekt kommer en tryckkammare med ångkudde att användas. Figur 2 visar hur en ångackumulator med ångkudde och glidande tryck fungerar. Ånga produceras genom att trycket sänks under urladdningen, därför kallas systemet för sliding-pressure storage, eller Ruths system efter uppfinnaren.[1] Eftersom vatten används både som lagrings- och arbetsmedium har systemet stora urladdnings möjligheter. Tankens kapacitet begränsas enbart av dess volym. 7
7 I bland kan det vara fördelaktigt att kunna leverera ånga med ett konstanttryck detta kan aningen åstadkommas genom en extern förångare. Då tas överhettat vatten från tanken med samma flödeshastighet som kallt vatten tillsätts till tanken. Detta medför en skiktadtank. Se figur 3. Figur 3 visar hur en tank med konstant tryck är konstruerad. Ackumulatortanken kan laddas på tre olika sätt antingen sker inladdningen med ånga varvid trycket i tanken ökar eller så sker den med överhettat vatten, då kommer trycket att vara konstant. Sedan kan tanken även laddas indirekt med en värmeväxlare, fördelen med en värmeväxlare är att trycken i de båda systemen är oberoende av varandra. För detta projekt kommer en tank som har konstanttryck och som laddas med hjälp av en värmeväxlare användas vid beräkningarna. Detta är en så kallad skiktad tank. [3] 8
8 2 Metod Det finns olika metoder att gå tillväga för att dimensionera storleken på en ackumulatortank. Jönsson beskriver i sitt examensarbete [4] tre stycken metoder som kan användas för olika situationer. Den första metoden är en ekonomisk metod där man jämför hur anläggningen körs med och utan ackumulatortank. Sedan bedöms besparingen av energi med en tank mot investeringskostnaderna för tanken. Olika storlekar på tanken jämförs för att se vilken som ger störst lönsamhet. Denna metod tar hänsyn till många ekonomiska faktorer så som förmodat elpris och bränslepris. Vid överslagsberäkningar kan detta leda till ett allt för ingående arbete En annan metod bygger på simuleringar av olika stora ackumulatortankar, den bygger på att pannan körs med så konstant last som möjligt över ett dygn. Därefter simuleras olika storlekar på tankarna och den tanken som ger största ekonomiska lönsamhet väljs. Ackumulatortanken kommer att visa sig lönsam genom att pannans drift kan ligga på en konstant effektnivå. Denna dimensioneringsmetod behöver dock inte vara den mest kostnadseffektiva, eftersom att den optimala driften inte behöver vara den mest lönsamma. Den tredje metoden använder produktionens medeleffekt som riktvärde. När effektbehovet ligger under medeleffekten kan överskottet av energi lagras in och när effektbehovet överstiger medeleffekten kan detta tas från energilagret. På detta sätt kan en uppskattning av hur stort energilager som behövs utföras. Denna metod tar inte hänsyn till de ekonomiska aspekterna, utan är bara en överslagsberäkning av dimensioneringen. I detta projekt kommer den tredje metoden att användas på grund av dess enkelhet samt att tillgången på tid och data är begränsad. Vid användningen av denna metod kommer inga produktionsstörningar uppstå. De krav som finns på ackumulatortanken är: Den ska kunna lagra tillräckligt med ånga för att täcka dygnsbehovet. Mättad ånga med ett tryck på bar skall levereras. Kunna kompensera för bortfall vid kortare driftstopp. 2.1 Volymsberäkningar En ackumulatortank används som lager under en kortare period, till exempel för att jämna ut en dygnsvariation. För att beräkna den erforderliga tankvolymen måste ett medeldygnsbehov bestämmas. Dygnsbehovet av ånga styrs av utomhustemperaturen. Tankens volym måste vara tillräckligt stor för att täcka underskott, samtidigt som dem måste klara av inlagring vid överskott av värme. Biogasverket i Tuvan har bara behov att lagra värme på dygnsbasis, detta på grund av hur värmebehovet ser ut. Det som är av störst intresse är att undersöka hur behovet förändras timme för timme. 9
9 Det är behovet av ånga som styr hur mycket pannan måste köras, därför beräknas ett medelvärde på ångflödet med figur 4 nedan, för en representativ vecka då det är cirka fem minusgrader ute. Från figur 4 bestäms även medelvärdet på pannans uteffekt. Figur 4 visar ångflöde(svart linje), bränsleeffekt (rosa linje) och pannans uteffekt (orange linje) för en vecka då medeltemperaturen var ungefär -5ºC. Utifrån medelvärdet på ångflödet kan det beräknas hur mycket effekt i form av värme som kan lagras in i ackumulatortanken. I figur 5, som visar ångflödet för ett dygn är det lättare att läsa av ångflödet och därmed avläsa hur mycket effekt som kan lagras in respektive tas ut under det dygnet. 10
10 Figur 5 visar ångflöde, bränsleeffekt och pannans effekt under ett dygn, då det var ungefär 0ºC ute. Panntrycket kan variera mellan 12 och 15 bar, se figur 6, på grund av detta anses det bättre att använda ett system med värmeväxlare. Ackumulatortankens tryck kan då hållas konstant oberoende av vilket tryck pannan ger. Figur 6 den svarta linjen visar hur pannans ångtryck varierar under en vecka. 11
11 3 Teori Enligt boken Thermal Energy Storage, Dincer, Rosen, [2] beräknas erforderlig teoretisk vattenvolym för att lagra en given energimängd, Q: & Q = m & CP T [J] (1) Där: m = Massa per sekund [kg/s] Cp = Specifika värmekapaciteten [J/kgK] T = Temperaturdifferensen [K] T = T H T C (2) Temperaturen ut ur pannan antas vara mättnadstemperaturen för ånga vid 15 bar, denna temperatur är 198,3ºC. Den kalla temperaturen antas vara 85ºC, detta ger en temperatur differens på cirka 113,3ºC Behovet av ånga per dygn bestämdes utifrån figur 4 till cirka 35 ton. Energin som går behövs för att producera denna ånga är 12,6 MWh. För att räkna ut den volym som krävs för att lagra detta energiinnehåll använder vi sambandet: V = ρ 141 º C Q C P,141º C T Det beräknade medelvärdet är Qmedel = 12,6 MWh. (3) Volymen på tanken beräknades då till 99m 3. Tankens verkliga volym kommer dock att bli större eftersom kompensationer för döda volymer måste utgöras. En död volym är en volym som inte kan användas fullt ut. I botten har vätskan konstant temperatur för att förhindra materialrörelser i tanken beroende på hastiga temperaturförändringar. Dödvolymen i toppen av tanken används som expansionskärl för att förhindra hastig kondensation av ånga i det fall laddningstemperaturen skulle vara för låg. Vid dimensionering av en ackumulatortank är det även viktigt att ta hänsyn till eventuella driftstopp, det är önskvärt att ackumulatortanken klarar att täcka upp kortare driftstopp. Tiden det tar att ladda ur tanken beräknas med ekvation 4. t = ρ 141º C C P,141º C Q V T (4) Tiden bestämdes till 2,4 timmar om urladdnings effekten är 525 kw 12
12 4 Resultat Behovet av ånga under ett dygn har uppskattats till 35 ton. Detta ångbehov täcker enbart rötgasanläggningens behov av energi. För att producera 35 ton ånga per dygn krävs en effekt på cirka 12,6 MWh Den minsta volymen som tanken måste ha för att klara effekttopparna är 99 m 3 för att kunna lagra ett dygns behov då det är ungefär fem minusgrader utomhus. För att jämna ut pannans drift så att den inte behöver köras intermetent bör en något större tank väljas, då kan pannan köras på en högre effekt och mer energi kan lagras in. Denna tank på 99m 3 klarar av att distribuera ånga för ett driftstopp på ungefär 2,5 timmar. 5 Slutsats och diskussion Då beräkningarna av det erforderliga massflödet av ånga är högst osäkert, då det bara fanns en veckas mätvärden att tillgå är dessa beräkningar inte helt tillförlitliga. För att ta reda på osäkerheten i mätvärdena kan en standardavvikelse beräknas. Standardavvikelsen beräknades inte i detta fall eftersom att det var så svårt att beräkna ett korrekt massflöde per dygn. Det är sannolikt bättre att ha mätvärdena i tabellform, då dessa är lättare att avläsa. För att få bättre resultat måste beräkningar av massflödet utföras under en längre tid. Behoven av ånga till rötgasanläggningen är små, för att utnyttja pannan bättre kan kanske andra användningsområden av ångan hittas. Detta skulle ge en betydligt bättre verkningsgrad för pannan som skulle kunna köras optimalt. Då skulle det bli aktuellt med en större ackumulatortank för att även täcka dessa behov, det är troligen betydligt mer lönsamt att köpa en större ackumulatortank. Ackumulatortanken på 99 m 3 har en urladdningstid på cirka 2,5 timmar vilket är ganska lite i fall ett driftstopp skulle inträffa. En större ackumulatortank skulle kunna täcka upp behoven under längre tider. 13
13 6 Referenser Böcker 1. G. Beckham, P. V. Gilli, Thermal energy storage, springer-verlag, Dincer, Rosen, Thermal Energy Storage, Wiley and sons, 2002 Artiklar 3. Buffer storage for direct steam generation, solar energy, volyme 80 nuber 10 page Finns även att hitta på följande hemsida: _version=1&_urlversion=0&_userid=651667&md5=f4a1e4bafc4b2e442ffba9ba118bc9ae Examensarbeten 4. Jönsson, Daniel, Dimensionering av en hetvattenackumulator för Örnsköldsviks fjärrvärmesystem, 2001, Umeå Universitet Hemsidor
Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar
Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Karl-Johan Gusenbauer Caroline Ödin Handledare: Lars Bäckström Inledning och syfte Ungefär hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige
Läs merTentamen i Energilagringsteknik C 5p
UMEÅ UNIVERSIE illämpad fysik och elektronik Åke Fransson Lars Bäckström entamen i Energilagringsteknik C 5p Datum: 006-06-08, tid: 08:30 14.30 Hjälpmedel: Kursboken: hermal Energy Storage - systems and
Läs merOptimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank
Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå
Läs merOptimering av el- och uppvärmningssystem i en villa
UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på
Läs merMade in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme
Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna
Läs merÅngdrift av värmepump på Sysavs avfallsförbränningsanläggning
Ångdrift av värmepump på Sysavs avfallsförbränningsanläggning Sysav ansvarar för den regionala återvinningen och avfallshanteringen i södra Skåne. Som en del av återvinningen produceras el och värme genom
Läs merENERGIPROCESSER, 15 Hp
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,
Läs merSystemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013
Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Vattenburen energi för egnahem/vannburen varme för bolig och hyttan Värmesystem med vattenmantling Ger möjlighet till *Förbrukarvatten/tappvarmvatten
Läs merProjektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.
Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik
Läs merProjektuppgift i Simulering och optimering av energisystem
UMEÅ UNIVERSITET 2006-05-24 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Projektuppgift i Simulering och optimering av energisystem - Optimering av isoleringstjocklek på fjärrvärmekulvert - Optimering
Läs merSimulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best
Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.
Läs merVärmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...
Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar
Läs merTentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.
Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift
Läs merTranskritisk CO2 kylning med värmeåtervinning
Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat
Läs merENERGILAGER IN-A-BOX. Backavallen
ENERGILAGER IN-A-BOX Backavallen Energihushållning är lösningen för backavallen, en multisport anläggning med verksamhet året om. Backavallen är en modern multisportsanläggning belägen i Katrineholm som
Läs merÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump.
ÅNGCYKEL CARNOT Arbetsmedium: H 2 O, vanligt vatten. Isobarer och isotermer sammanfaller i det fuktiga området. Låt därför vattnet avge värme under kondensation vid ett lågt tryck (temperaturt L ) ochuppta
Läs merOptimering av olika avfallsanläggningar
Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd
Läs merÖSTERSUNDS KOMMUN Odenvallen-Storsjöbadet
1 (5) ÖSTERSUNDS KOMMUN Odenvallen-Storsjöbadet Förstudie avseende värmeåtervinning från en eventuell konstfrusen bandyarena på Odenvallen till Storsjöbadet. Datum 2009-03-10 Utförd av Bertil Nordenberg
Läs merOptimering av NCCs klippstation för armeringsjärn
Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Sammanfattning I det här arbetet har vi försökt ta reda på optimal placering av en klippningsstation av armeringsjärn för NCCs räkning. Vi har optimerat
Läs merLEGO Energimätare. Att komma igång
LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det
Läs merEffektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.
2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma
Läs merEnergisystem för villabruk - En kostnadsjämförelse mellan fjärrvärme och värmepump/solfångare
Energisystem för villabruk - En kostnadsjämförelse mellan fjärrvärme och värmepump/solfångare nilsson_sam@hotmail.com Markus Halén mushen02@student.umu.se Handledare: Lars Bäckström Innehållsförteckning
Läs merOptimering av ett värmeverk
PROJEKTARBETE Optimering av ett värmeverk Värmeverket i Kristinehamn AV DANIEL BYSTRÖM OCH STEFAN UNDÉN HANDLEDARE: LARS BÄCKSTRÖM Inledning På senare år har det byggts ett stort antal kraft/värmeverk
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merTENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad Fysik och Elektronik Robert Eklund Umeå den 20/1 2005 TENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL Tid: TORSDAGEN DEN 20/1-2005 kl 9-15 Hjälpmedel: 1. Kurslitteratur Pärm: Thermal
Läs mer------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:
ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merReducering av elkostnader på returfiber avdelningen
Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen UMIT Research Lab 12 oktober 2011 Syfte Utveckla metoder för att minimera elkostnader genom att anpassa produktion till fluktuationer i elpriset. Fallstudie:
Läs merVid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet.
Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet. Här är a)-delens mångvalsfrågor. I inträdesprovet ingår antingen samma frågor eller liknande frågor. Bekanta
Läs merFramtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME
Framtidens ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Daikin Altherma värmepump för bergvärme fördelar Geotermisk energi är en fri energikälla som kan användas för uppvärmning och varmvatten.
Läs merOctopus för en hållbar framtid
EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten
Läs merTERMISKA ENERGILAGER I FJÄRRVÄRMENÄT JULIA KUYLENSTIERNA
TERMISKA ENERGILAGER I FJÄRRVÄRMENÄT JULIA KUYLENSTIERNA JULIAKU@KTH.SE Parameter Grön = 3 poäng Gul = 2 poäng Röd = 1 poäng Summa Effekttäthet 10 3 2 38 LCC-kostnad 9 5 37 I och urladdningstemperaturer
Läs merTermodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:
Termodynamik FL3 FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne: ämne med välbestämd och enhetlig kemisk sammansättning. (även luft och vätske-gasblandningar kan betraktas som
Läs merDet material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt.
Industriell energihushållning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N11C TGENE13h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-03-16 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Alvarez. Formler och
Läs merMILJÖLABORATORIET Nyttig energi vid ångproduktion
MILJÖLABORATORIT Nyttig energi vid ångproduktion 008 Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Innehållsförteckning Inledning... System... 4 System... System... 7 System 4... 9 System... Inledning Denna handledning
Läs merSnökylning av Norrmejerier
Umeå universitet 2009-03-19 Snökylning av Norrmejerier Projektarbete inom kursen Energilagringsteknik, 7,5 hp. Daniel Johannesson dajo0018@student.umu.se Johan Bäckström joba0008@student.umu.se Handledare:
Läs merSäsongslagring av solenergi
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik 2007-03-12 Säsongslagring av solenergi Jesper Bertilsson Fredrik Ulinder Ellen Sundin Sammanfattning Solenergi är en energikälla är förnyelsebar och därmed
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merKraftvärmeverket För en bättre miljö
Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi
Läs merTEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER
UPPDRAG LiV Optimering bergvärmeanlägg UPPDRAGSNUMMER 0000 UPPDRAGSLEDARE Sten Bäckström UPPRÄTTAD AV Michael Hägg DATUM TEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER BAKGRUND Energiutbytet mellan
Läs merSäkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1)
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 26 Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1) All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter
Läs mersustainable energy solutions
SV sustainable energy solutions 2 Innehållsförteckning Sid 3 Innehållsförteckning Sid 4 Varför ackumulatortank? Sid 5 Varför Laddotank? Sid 6-7 Volymtank, PUFFER (500-2 000) Sid 8-9 Volymtank, PUFFER COMPACT
Läs merOptimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare
Optimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare Sammanfattning Uppvärmningskostnaden blir en allt mer central fråga för villaägare med dagens stigande elpriser. Värmepumpar är en växande
Läs merPTG 2015 övning 3. Problem 1
PTG 2015 övning 1 Problem 1 Vid vilket tryck (i kpa) kokar vatten ifall T = 170? Tillvägagångssätt : Använd tabellerna för mättad vattenånga 2 1 Åbo Akademi University - TkF Heat Engineering - 20500 Turku
Läs merSmart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid
Smart Heat Grid Hur funkar det? 1 Vad är Noda Intelligent Systems? Noda Intelligent Systems grundades 2005 och utvecklar intelligenta system för energieffektivisering och systemövergripande energioptimering
Läs merLinnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna
Läs merFasomvandlingsmaterial för kyliga ändamål
TFE Fasomvandlingsmaterial för kyliga ändamål Av: Björn Lindgren Mönestam & Joel Falk Handledare: Lars Bäckström, Åke Fransson TFE 1 Sammanfattning En teoretisk studie av fasomvandlingsmaterial (PCM) avsedda
Läs merPRODUKTBLAD VÄRMEPUMP LUFT/VATTEN
Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! Anslut energisparprodukter för vattenburen värme maximalt för pengarna! Om din bostad har vattenburen värme kan du reducera dina uppvärmningskostnader
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merAckumulatortankar. Får värmen att räcka längre
Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se
Läs merLinköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.
Läs merSäkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter
Läs merOctopus för en hållbar framtid
EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Torsås 1:11
Utgåva 1:1 2012-06-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Torsås 1:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merPreliminära Provningsresultat för sol- och pelletvärmesystem. Framtaget inom projekten Biosol och SWX-Energi
Preliminära Provningsresultat för sol- och pelletvärmesystem Framtaget inom projekten Biosol och SWX-Energi Systemet inlämnat av Svesol värmesystem / Solentek AB Provning genomförd vid SERC/Högskolan Dalarna
Läs merKärnkraft och värmeböljor
Kärnkraft och värmeböljor Det här är en rapport från augusti 2018. Den kan även laddas ned som pdf (0,5 MB) Kärnkraften är generellt okänslig för vädret, men det händer att elproduktionen behöver minskas
Läs merVarför konverterar man installationer
Appendix A: Beslutsstöd och systematisering av installationer Följande systematisering och beslutsstöd är uppbyggt i ett antal nivåer: Ålder, applikation, maskinens dimensionering i applikationen, maskinens
Läs merVedpärmen. B12. Dimensionering
Sidan B12. 1 B12. Dimensionering Det är mycket viktitigt att en värmeanläggning blir någorlunda rätt dimensionerad. Det är väldigt vanligt att pannor har för stor effekt och att skorstenar och ackumulatortankar
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merNODA Smart Heat Grid. Hur funkar det?
NODA Smart Heat Grid Hur funkar det? Om NODA NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap, artificiell intelligens and
Läs mer27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2
Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen
Läs merSolenergi - Ett lysande energialternativ
Solenergi - Ett lysande energialternativ Bild: istockphoto. Intro Denna broschyr syftar till att ge en introduktion till hur solenergi fungerar, vilka användningsområden som är fördelaktiga samt vilka
Läs merBergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå
Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen
Läs mera) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt
Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,
Läs merOptimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat
Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie
Läs merECODAN LUFT/VATTEN INVERTER. Ny revolutionerande teknik och ett komplett system för värme/varmvatten
ECODAN LUFT/VATTEN INVERTER Ny revolutionerande teknik och ett komplett system för värme/varmvatten Ny effektiv och miljövänlig teknik sänker dina kostnader Ecodan ett komplett system I uteluften finns
Läs merEn film om fjärrvärme
Välkommen! En film om fjärrvärme Agenda Vänersborg Om Vattenfall och Värme Vattenfall Värme i Vänersborg - Produktion och Miljö - Kund och Marknad - Ny Prismodell Frågor Om Vattenfall och Värme Jenny Larsson,
Läs merLite kinetisk gasteori
Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merTryckluft Varför tryckluft?
Varför tryckluft? Enkelt att distrubiera och ansluta Små verktyg med mycket kraft Ger ej upphov till gnistor (explosiva miljöer) Användning Maskinstyrningar sproduktion 100 % 5 % 20 40 % 1 Kolvkompressor
Läs merFöljande begrepp är viktiga i samband med val av rätta Flexcon kärl: Kärlets rymd, brutto Denna motsvarar Flexcon kärlets totala rymd.
Grundbegrepp för beräkning av ett Flexcon kärl (se VVA 1993, kap.6/1) Följande begrepp är viktiga i samband med val av rätta Flexcon kärl: Kärlets rymd, brutto Denna motsvarar Flexcon kärlets totala rymd.
Läs merKap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet
Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande
Läs merAckumulatortank i PiteEnergis fjärrvärmenät
Ackumulatortank i PiteEnergis fjärrvärmenät Ackumulation tank in PiteEnergi s district heating network Niklas Åkerström Niklas Åkerström VT 2017 Examensarbete, 15 hp Högskoleingejör Energiteknik, 180 hp
Läs merProjektarbete Kylskåp
TMMI44 Projektarbete Kylskåp Mi 1b Grupp 5 Erik Runesvärd, 950213, eriru231@student.liu.se Mayur Vaghjiani, 940712, mayva604@student.liu.se Filip Naeslund, 930114, filna681@student.liu.se Gustav Larsson,
Läs merENERGIGUIDEN REN ENERGI SVERIGE
ren värme ren vinst = ENERGIGUIDEN REN ENERGI SVERIGE Ditt verktyg för lägre värmekostnader Energiguiden ger dig koll på fjärrvärmeförbrukningen! Energiguiden är ett webbaserat och kostnadsfritt verktyg
Läs merVärmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat
2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total
Läs merSol och frånluft värmer Promenaden
Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen
Läs merPROV 3, A-DELEN Agroteknologi Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda en formelsamling.
PROV 3, A-DELEN Agroteknologi Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda en formelsamling. Man bör få minst 10 poäng i både A- och B-delen. Om poängtalet i A-delen är mindre än 10 bedöms inte
Läs merKap 3 egenskaper hos rena ämnen
Rena ämnen/substanser (pure substances) Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja blandat med
Läs merOptimering -av energibesparingar i en villa.
Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande
Läs merVäxthusets nya värme. Spara och bevara med modern värmepumpteknik
Växthusets nya värme Spara och bevara med modern värmepumpteknik Vi skapar rätt klimat för god tillväxt Ett växthus har stora och mycket speciella krav på inomhusklimatet. För att växterna ska få rätt
Läs merIn cooperation with. sustainable energy solutions
SV In cooperation with sustainable energy solutions 2 Innehållsförteckning Sid 3 Innehållsförteckning Sid 4 Varför ackumulatortank? Sid 5 Varför Laddotank? Sid 6-7 Volymtank, PUFFER (500-2 000) Sid 8-9
Läs merKap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer
Kapitel 4 handlade om slutna system! Nu: öppna system (): energi och massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: pumpar, munstycken, turbiner, kondensorer mm Konstantflödesmaskiner (steady-flow devices)
Läs merEnergieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie
Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1 Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Robert Granström Marcus Hjelm Truls Langendahl robertgranstrom87@gmail.com hjelm.marcus@gmail.com
Läs merJordbruk, biogas och klimat
214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila
Läs merEnergilagring i ackumulatortank.
Umeå Universitet Tillämpad fysik och elektronik Anders Åstrand 2004-02-10 Laboration Energilagring i ackumulatortank. (Inom kursen Energilagringsteknik C 5p) Reviderad: 050303 AÅ 070213 AÅ Inledning Ackumulatortanken
Läs merEnergilagring i ackumulatortank Energilagringsteknik 7,5 hp Tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet
Energilagrg i ackumulatortank Energilagrgsteknik 7,5 h Tillämad fysik och elektronik Umeå universitet Beatrice Berglund bebe0001@student.umu.se Helena Persson hee0021@student.umu.se Johanna Persson joe0024@student.umu.se
Läs mer1 Kostnader till följd av verkningsgradsförluster
SvK1000, v3.3, 2014-03-26 Svenska kraftnät balansansvarsavtal@svk.se 2015-09-16 2015/1058 EGELDOKUMENT egler för prisberäkning av budpris för FC-N och FC-D Detta regeldokument beskriver metoder för att
Läs merMöt miljökraven med tryckluft. Energiåtervinning är vinnarens val
Möt miljökraven med tryckluft Energiåtervinning är vinnarens val Saint-Gobain Isover Billesholm Typ av kompressorer: Z och Z VSD Installerad kompressoreffekt: ca 1 900 kw Återvinningsbar effekt vid full
Läs merUnderlag för samråd enligt miljöbalken
Underlag för samråd enligt miljöbalken Anläggning för produktion av biogas genom förgasning av biobränsle i Malmö samt uttag av kylvatten från Öresund Komplettering av tidigare samråd, tillkommande anläggningsdel
Läs mer- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m))
Formelsamling för kurserna Grundläggande och Tillämpad Energiteknik Hydromekanik, pumpar och fläktar - Engångsförlust V - Volymflöde (m 3 /s) - Densitet (kg/m 3 ) c - Hastighet (m/s) p - Tryck (Pa) m Massa
Läs merEnergioptimering av kommersiell byggnad
Tillhör examensarbete TVIT-5057 Ida Åkesson Installationsteknik Energioptimering av kommersiell byggnad Genom lagstiftning blir kraven på byggnaders energiprestanda allt hårdare och intresset för passivhus
Läs merBrister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer
Brister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer än önskat 1 Stig-Arne Mattsson, Permatron AB Det finns ett antal lagerstyrningsmetoder som i större eller mindre omfattning används i tillverkande
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs mer2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure).
Kortfattad ledning till vissa lektionsuppgifter Termodynamik, 4:e upplagan av kursboken 2-37: - - Kolvarna har cirkulära ytor i kontakt med vätskan. Kraftjämvikt måste råda 2-52: Blodtrycket är övertryck
Läs merVätskors volymökning
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merKänslighetsanalys kring simulering av Jokkmokks energibalans i EnergyPLAN
Känslighetsanalys kring simulering av Jokkmokks energibalans i EnergyPLAN Sammanfattning En uppdaterad modell av Jokkmokks energisystem har skapats ur nu erhållna data och använts för ett antal scenarion
Läs mersmartpac.se Swerod ENERGILAGRINGSSTAVAR MODERNT, EKONOMISKT OCH MILJÖVÄNLIGT
smartpac.se Swerod ENERGILAGRINGSSTAVAR MODERNT, EKONOMISKT OCH MILJÖVÄNLIGT Swerod är utmärkt för industrilokaler och större fastigheter. Swerod är energilagringsstavar som gör det möjligt att spara både
Läs merAqualux 750 Teknik Aqualux 500 Teknik GÖR VÄRMESYSTEMET FRAMTIDSSÄKERT! ETT EXEMPEL PÅ VAD SOM ÄR MÖJLIGT:
Aqualux 750 Teknik Aqualux 500 Teknik SVENSKTILLVERKAT GÖR VÄRMESYSTEMET FRAMTIDSSÄKERT! Energipriset har alltid förändrat sig beroende på tillgång och efter politikers beslut. Det var inte så länge sedan
Läs merIEM-system Behovs- och marknadsanalys Resultat
IEM-system Behovs- och marknadsanalys Resultat 2018-05-02 Definition av IEM-system i ingress till enkäten: I spåren av alltmer lokal solenergiproduktion och att även en del batterilager börjar dyka upp,
Läs mer