Fasomvandlingsmaterial för kyliga ändamål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fasomvandlingsmaterial för kyliga ändamål"

Transkript

1 TFE Fasomvandlingsmaterial för kyliga ändamål Av: Björn Lindgren Mönestam & Joel Falk Handledare: Lars Bäckström, Åke Fransson

2 TFE 1 Sammanfattning En teoretisk studie av fasomvandlingsmaterial (PCM) avsedda för kylning har gjorts i kursen energilagringsteknik. Syftet var att ta fram material till ett kompendium som skulle behandla olika energilagringsprinciper. Detta gjordes genom att undersöka teoretiskt material så som rapporter och litteratur i ämnet. En ganska omfattande studie gjordes som fördjupade sig lite i fasomvandlingsmaterialen is, salthydrater och paraffiner. En jämförelse inom olika tekniska och ekonomiska områden gjordes dem emellan, där det visades sig att is och paraffiner hade bäst framtidspotential. Abstract A theoretical study of phase change material (PCM) for cooling has been done in the course of energy storage technology. The goal was to produce material for a compendium that would address various energy storage principles. This was done by examining the theoretical material such as reports and literature on the subject. A fairly comprehensive study was done thought some special attention was given to the phase change materials ice, paraffin and salt hydrates. A comparison of different technical and economic fields was made between them, where it was shown that ice and paraffin s had the best potential for the future.

3 TFE Innehållsförteckning 2 Inledning s 3. Metod s 3. Resultat s 3. Diskussion s 3. Slutsats s 4. Referenser s.4 Bilagor s 5.

4 3 TFE Inledning Tekniken med fasomvandlingsmaterial(pcm) har på senare tid varit på frammarsch. På många varmare platser i världen har man mer och mer börjat nyttja olika sorters fasomvandlingsmaterial för att lagra kyla (1). Med kyllager kan man bättre jämna ut energianvändandet över dagen och nyttja de billiga elpriser som råder under natten. Syftet och målet med denna rapport är att undersöka fördelar och nackdelar med olika fasomvandlingsmaterial och jämföra de mot varandra med avseende på bland annat kylförmåga, kostnad, plats och miljö. Hur väl tekniken är utvecklad i nuläget och vad man tror att det kommer att bli i framtiden, vilken potential den har samt dess användningsområden. Metodbeskrivning Metoden bestod i att undersöka flera olika studier; på internet, i rapporter och i böcker med mera och jämföra dessa med varandra för att få så relevant och korrekt information som möjligt. Den information som eftersöktes var prisdata, teknik, teori bakom teknik, miljökonsekvenser och användningsområden bland annat. Resultat (se bilaga) Diskussion I det stora hela har arbetet med att ta fram kompendiet gått bra. Vissa svårigheter hade vi med att hitta bra källor då de flesta PCM relaterade böcker och rapporter är mer fokuserade på värmelagring än kyllagring. Vårt resultat skulle vi se som pålitligt med tanke på att de källor vi faktiskt hittade var framtagna av seriösa och erkända författare med djup inblick i ämnet. Resultatets begränsning får ses i ljuset av att vi tagit ett förhållandevis brett grep om ett ganska outforskat område. Samt att vi hade en begränsad tid vilket limiterade arbetes omfattning. Arbets betydelse får ses som en sammanfattning av funktionen och egenskaperna för olika PCM och ett eventuellt bidrag till ett framtida kompendium för olika energilagringsmetoder. Av de olika PCM som undersöktes verkade is och organiska PCM vara de som utmärkte sig mest. Is är den mest utvecklade och har redan visat sig vara ett bra alternativ till latent lagring av kyla i praktiken. De problem som is för med sig i form av underkylning och lägre verkningsgrad på kylmaskinen tar den igen tack vara sina exceptionellt bra termiska egenskaper. Den är dessutom helt ofarligt för omgivningen vilket inte kan sägas i samma utsträckning för de övriga undersökta materialen. Det är också en stor fördel att man inte måste ha flera material i systemet utan du kan använda vatten i sitt flytande och fasta form, både för lagringen och för transport av kylan. De dynamiska systemen verkade utifrån resultaten ge goda resultat redan innan de är fullt optimerade. Det hade dessutom en relativt kort återbetalningstid relativt sin livslängd vilket gör det lättare att få företag att faktiskt göra investeringen i att fixa ett bra kylsystem. Organiska material då framför allt paraffiner verkade också mycket lovande även om den praktiska tillämpningen inte kommit lika långt där som is. Då det är svårare att få en skarp fryspunkt på paraffiner av sämre kvalité och därför måste oftast dyrare blandningar användas vilket leder till att PCM blir en smula dyrare än de andra materialen. Det har dock stora fördelar när det kommer till fasomvandling från flytande till fast vilket är den främsta positiva egenskapen hos paraffin. Detta kombinerat med dess justerbara fryspunkt, genom att ändra längden på kolkedjorna, så kan du få lika bra COP när du använder paraffin som vid latent lagring men som tar avsevärt mindre plats. Det

5 4 TFE kommer inte i närheten av att ta lika lite plats som salthydrater eller is men fortfarande bra jämfört med enbart vatten vid temperaturer mellan 7-12 grader. Salt och då mer specifikt salthydrater har goda termiska egenskaper för lagring av kyla men lider samtidigt av några ganska stora problem, speciellt underkylning vilket är väldigt svårt att lösa. Men framförallt saknar det egenskaper som utmärker sig mot de andra materialen. Det gör att vid installationer där de har vissa krav så kommer inte salthydrater vara det bästa alternativet utan snarare paraffiner eller is. Detta kombinerat med de relativt svårlösliga problemen materialet lider av så har vi svårt att se salt spela en stor roll i framtiden just för kylning. Slutsats Om vi summerar kan vi konstatera att det finns mycket forskningsutrymme hos PCM för kylning. Av det material vi har tagit del av verkar det dock som om is och paraffiner är de med störst framtidspotential. Salt skulle kunna konkurrera med paraffiner i nuläget med lider av problem som kommer vara väldigt svåra att lösa vilket minskar dess betydelse. Detta arbete uppfyller sitt syfte i nuläget, men kommer att behöva uppdateras i framtiden för att relativt mycket utveckling sker inom området just nu. Referenser: Bild på förstasidan: ( ) [1]: Li Huang, Christian Doetsch, Clemens Pollerberg (2010) low temperature paraffin phase change emulsion pp

6 TFE Bilaga 5 Inledning Behovet av att lagra kyla har i stort sett varit lika stort som att lagra värme. För i tiden isolerade man is med sågspån för att maten skulle hålla sig kall så länge som möjligt. Idag vill man lagra kyla för bland annat fjärrkylenät och för andra industriella kylbehov. När ett material smälter eller förångas absorberar det värme från omgivningen och när ett material kondenserar eller stelnar avges den här värmen. Detta fenomen vill man utnyttja för att lagra värme och kyla med fasomvandlingsmaterial (PCM 1 ) (1). Hela idén med PCM är således att använda material med hög energidensitet och som behöver mycket energi för att smälta och/eller förångas för att på så sätt kunna lagra så mycket kyla som möjligt. De vanligaste PCM:en är vatten i olika former t.ex. is eller snö samt olika saltblandningar med låg smältpunkt (2). Paraffiner har också visat goda egenskaper för att fungera som PCM för olika ändamål. I dagsläget används PCM varhelst man vill spara undan kyla för senare behov som t.ex. luftkonditionering i kontorslokaler (3). De fördelar och nackdelar som förekommer hos PCM är olika beroende på vilket PCM som används. Is och snö har fördelarna att deras material är billigt och miljövänligt, men råkar tyvärr ut för underkylning vilket försämrar verkningsgraden i jämförelse med normala lager då kylmaskiner måste opereras på lägre temperatur än normalt. Paraffiner har inte problemet med underkylning men har inte lika billigt och har sämre energitäthet. (4) Teori/funktionssätt 1 I detta dokument åsyftar PCM, fasomvandlingsmaterial som används för att lagra kyla eftersom det är vad avsnittet handlar om, även om PCM generellt sett i verkligheten också används för värmelagring.

7 6 TFE Olika material kan lagra eller ta upp 2 olika mycket energi beroende på grundläggande fysikaliska egenskaper som deras massa och specifika värmekapacitet. För PCM spelar dessutom fasomvandlingsentalpin hos materialen som används en stor roll. Ju större fasomvandlingsentalpi desto mer energi krävs för en fasomvandling och desto mer energi kan PCM:et ta upp. När den sortens energiupptagning sker ökar inte temperaturen tills allt material övergått till den nya fasen, så kallad latent värmelagring (1). Även i system med PCM förekommer temperaturändringar, dock inte i samma utsträckning som vid sensibel värmelagring, dvs. att all energi sparas i temperaturdifferensen. I ett system där enbart värme överförs mellan två material utan att något arbete eller annan yttre påverkan sker kan energibalansen beskrivas med ekvation 1. Ekv 1 Där Q är den termiska energin (J), m är massan (kg), c är specifika värmekapaciteten (J/kg*K), T1 är Initialtemperaturen (K) och T2 är sluttemperaturen (K) hos materialet (5). För PCM är det dock främst energiupptagningsförmågan vid fasövergång som är intressant. Denna kan tecknas enligt ekvation 2. Ekv 2 Där dh är den specifika fasomvandlingsentalpin (J/kg) och övriga beteckningar är definierade sedan tidigare. För olika sorters fasomvandlingar för PCM talas det oftast om fast-flytande och flytande-gas. Det förekommer dock att material lagrar latent värmeenergi utan att genomgå en fasomvandling i klassisk bemärkelse. Detta beror på att material ibland mjuknar när de tar upp värmeenergi utan att faktiskt genomgå en fasomvandling, vilket betecknas exempelvis som fast-fast eller flytande-flytande. En beskrivning av energiinnehållet i en mängd material som genomgår både en temperaturökning och en fasomvandling kan göras genom att kombinera ekvation 1 och 2 till ekvation 3. Ekv 3 Där alla beteckningar är definierade sedan tidigare. Värmeöverföring I huvudsak kan värmeenergi överföras mellan material på tre olika sätt, genom konduktion, konvektion eller strålning. När två angränsande material med olika temperaturer och olika energimängd överför energi mellan varandra för att jämna ut obalansen kallas det för konduktion. Om däremot det ena av materialen är en vätska som dessutom rör sig kallas det för konvektion, som kombinerar konduktion och vätske rörelser. Strålning är då värme överförs via elektromagnetisk strålning (6). För PCM för kyla är det oftast värmeöverföring via konduktion eller konvektion som det handlar om. I värmelager vill man oftast minimera blandning i det termiska lagret och därför sker den primära delen av värmeöverföringen via konduktion. Detta är ett problem vid lager för kyla då PCM generellt sett har väldigt dålig värmeöverföring vid konduktion, dvs. de har låg värmeöverföringskoefficient. Detta gör att det blir avsevärt mycket svårare att ladda upp och ladda ur lagret snabbt då materialet ofta inte kan ta emot energi fort nog oavsett temperaturdifferens. Processen blir därför beroende av arealen på kylningsytan i större utsträckning än hur snabbt energin kan överföras. Systembetraktelse 2 I fallen med PCM som används för kylning handlar det inte om att lagra värme, utan mer att ta upp värme från omgivningen så att det blir kallt. Därför används frasen ta upp istället för att lagra, även om båda processerna i stort sett är samma sak.

8 7 TFE I ett vanligt system för PCM har is en central roll i kylningscykeln. Issystem klassificeras in i två modeller, statiska eller dynamiska. Denna klassificering rör hur isen produceras. I statiska system så kyls vattnet ned av en kylningsyta varav is produceras som ett lager rakt på kylningsytan. Detta görs vanligtvis i lagret och det har nackdelen att isen blir en isolator mot kylelementet och verkningsgraden försämras. Dynamiska system skiljer sig på den punkten i att efter isen har formats på kylningsytan så avlägsnas den därifrån och flyttas därefter till lagret, vanligtvis genom att man smälter loss den från ytan eller helt enkelt krossar isen. Detta gör att vattnet i större utsträckning får direkt kontakt med kylningsytan och verkningsgraden blir bättre i förhållande till ett statiskt system. Utöver isproduktionen fungerar systemet som ett normalt latent lager då isen normalt smälts i tanken och transporteras ut till konsumenterna i flytande tillstånd. Undantag för det är is slurry system vilket istället skickar runt en krossad is/vatten blandning. Rent tekniskt gör detta liten skillnad, förutom att systemet kan göras mindre på grund av ökad energitäthet. (4) Praktiska installationer Flertalet framgångsrika dynamiska issystem i japan. Systemen jämfördes med traditionell kylning genom att de hade tre identiska skolbyggnader där de i två av dem installerade ordinarie kylningssystem och i ett av dem ett iskylningssystem. Det dynamiska issystemet visade sig spara el i förhållande till de normala kylningssystemen och återbetalningstiden antogs där vara ca 4.2 år vilket är litet med tanke på att sådana system har lång livslängd. (4) Ekonomi, miljö, livslängd

9 TFE Det finns stora problemen med livslängd, korrosion mellan PCM och system samt degenerering av materialet efter upprepade cykler. De nedanstående PCM:en lider dock i mindre utsträckning av dessa problem. Konstruktionen måste också ta hänsyn till att PCM generellt sett har väldigt dålig värmeledningsförmåga. 8 Salter: Vid installation av ett lager som skall lagra kyla med salthydrater måste viss hänsyn tas till framför allt vilka metaller som kommer i kontakt med PCM:et. Även om salthydrater är relativt stabila måste viss hänsyn tas. Det är dock väldigt energitätt vilket leder till att för relativt många andra material kan volymen minska, vilket sänker kostnaden. Miljöaspekterna är inte nämnvärda då de salter som används förekommer naturligt och har liten påverkan på miljön. Livslängden är mycket bra då salthydrater inte är nämnvärt korrosiva, inte är påverkade av degenerering av kylningsförmåga vid upprepade cykler och inte sväller mellan fasomvandlingarna. Detta ger systemen en livslängd som är liknande med normala installationer då materialet inte påverkar livslängden nämnvärt (7) (8). Paraffiner: Paraffiner är inte korrosiva så det sliter inte på metaller i någon större utsträckning. Det kan dock ha en negativ effekt på plastmaterial. Studier visar också att materialet inte degenererades vid upprepade cykler. En viss hänsyn måste dock tas till att paraffin sväller med upp till 10 % vid fasomvandling så inte lagret tar skada. Som PCM är det en smula dyrare än de andra materialen som jämförs samt lägre smältningsentalpi per volym än icke organiska PCM (salt). Detta väger det dock upp med dess stabilitet då det har liten påverkan på det material det förvaras i och miljön generellt men framför allt att organiska material inte underkyls i samma utsträckning som oorganiska material. Materialet påverkar inte livslängden på systemet nämnvärt utan det är normalt slitage som påverkar det (7) (8). Is: Is som PCM har utmärkt energitäthet, billigt material(vatten) samt inga risker med varken miljö eller korrosion. Trots detta blir den fortfarande en bra bit dyrare än ett ordinarie kylningssystem som inte nyttjar fasomvandlingen. Mycket på grund av den dyra frysutrustning som måste installeras. Nedkylningen blir heller inte lika effektiv på grund av vattens låga fryspunkt (0 grader Celsius) samt att den har en tendens att underkylas gör att COP blir ganska mycket lägre än vid sensibel lagring av kyla. Om rätt material väljs för konstruktionen så finns få eller inga problem med livslängden då vatten inte är speciellt korrosivt, inte har problem med degenerering efter många fasomvandlingar samt att det inte ändrar volym (7) (8). Framtiden

10 9 TFE Paraffiner: Paraffiner har ett flertal väldigt positiva egenskaper vilket gör dem konkurrenskraftigt mot de andra systemen då man genom att justera längden på kolkedjorna kan justera fryspunkten, samt att den är den enda som inte lider av problem med underkylning. Detta gör att verkningsgraden i att få fasomvandling i materialet förbättras. De har inga problem med korrosion (förutom i viss mån plast) eller degenerering efter upprepade cykler. Paraffiner är dock brandfarliga och ändrar volym vilket kan skapa en del problem. Materialet är dyrare än salthydrater och vatten men det vägs upp av de positiva egenskaperna som finns i materialet vilket gör det troligt att denna teknik kommer att fortsätta utvecklas och att den kommer att få en roll även i framtiden. Is: Fler studier krävs för att minska problem med underkylning och isskördandet, men även smältningen och transporten av isen. Hur man går till väga med att frysa vattnet samt att få kylan dit man vill är långt ifrån färdigutvecklat och lider fortfarande av en del problem. De stora problemen är att ismaskinen behöver så låga temperaturer som -8 grader Celsius vilket försämrar verkningsgraden avsevärt jämfört med latenta lager, samt att det är jobbigt att transportera kylan dit man vill ha den då till viss del på grund av den dåliga värmeledningsförmågan hos is. Av de olika systemen är det dock den mest välutvecklade och som dessutom har högst energidensitet. Detta gör den begärlig på grund av den brist på plats som blir ett allt större problem i vissa länder då systemet kräver minst plats. Sen är det givetvis en stor fördel att lagret inte är i behov av två medium att lagra kylan i då vattnet används både för att lagra kylan och att transportera ut den till konsumenten (4). Salter: Salter är lite av ett mellanting mellan paraffiner och is då det har en ganska justerbar fryspunkt liksom paraffiner men samtidigt lider av underkylning på samma sätt som is. Salthydrater är ganska bra på de flesta kriterierna för ett bra kylmaterial men inte bäst på något område. Dessutom är det de mest korrosiva av de olika materialen. Som lagringsmedium för kyla har det därför troligtvis inte någon särskilt ljus framtid utan snarare inom elproduktion då flytande salt har positiva egenskaper vid hög temperatur och inte är brandfarligt. Referenser: [1]: Ibrahim Dincer, Marc A. Rosen (2002) Thermal Energy Storage Systems and applications. pp [2]: Harald Mehling, Luisa F. Cabeza (2008) Heat and cold storage with PCM an up to date introduction into basics and applications. pp 4 [3]: Advanced Enviromental Concepts Pty Ltd () PCM-Based Cooling pp 1 [4]: Akio Saito (2002) Recent advances in research on cold thermal energy storage pp [5]: Yunus A. Cengel (2006) Heat and Mass Transfer A practical approach pp [6]: Yunus A. Cengel, Michael A. Boles (2007) Thermodynamics An engineering approach pp 62, [7]: Belén Zalba, José M Marín, Luisa F. Cabeza, Harald Mehling (2003) Review on thermal energy storage with phase change: materials, heat transfer analysis and applications pp [8]: Halime Ö. Paksoy (2007) Thermal Energy Storage for Sustainable Energy Consumption pp

Energilagringsteknik. Latent värmelagring i byggnader 2011-03-23. Simon Burman Viktor Johansson

Energilagringsteknik. Latent värmelagring i byggnader 2011-03-23. Simon Burman Viktor Johansson Energilagringsteknik Latent värmelagring i byggnader Simon Burman Viktor Johansson 2011-03-23 Intitutionen för tillämpad fysik och matematik Projektarbete i Energilagringsteknik Handläggare: Lars Bäckström,

Läs mer

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar Läs detta först: [version 141008] Denna text innehåller teori och korta instuderingsuppgifter som du ska lösa. Under varje uppgift finns ett horisontellt streck, och direkt nedanför strecket finns facit

Läs mer

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) 6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Tentamen i Energilagringsteknik C 5p

Tentamen i Energilagringsteknik C 5p UMEÅ UNIVERSIE illämpad fysik och elektronik Åke Fransson Lars Bäckström entamen i Energilagringsteknik C 5p Datum: 006-06-08, tid: 08:30 14.30 Hjälpmedel: Kursboken: hermal Energy Storage - systems and

Läs mer

Vätskors volymökning

Vätskors volymökning Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Snökylning av Norrmejerier

Snökylning av Norrmejerier Umeå universitet 2009-03-19 Snökylning av Norrmejerier Projektarbete inom kursen Energilagringsteknik, 7,5 hp. Daniel Johannesson dajo0018@student.umu.se Johan Bäckström joba0008@student.umu.se Handledare:

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Latent värmelagring i väggar

Latent värmelagring i väggar Latent värmelagring i väggar Magnus Olsson Kristofer Linder 20/3-09 Handledare: Åke Fransson Lars Bäckström Sammanfattning Med målet att minska koldioxidutsläpp och i takten av ett ökande el pris, letar

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

Dimensionering av ackumulatortank för ånga till Tuvans rötgasanläggning

Dimensionering av ackumulatortank för ånga till Tuvans rötgasanläggning Dimensionering av ackumulatortank för ånga till Tuvans rötgasanläggning joaved04@student.umu.se saanin04@student.umu.se Handledare: Lars Bäckström Åke Fransson Sammanfattning I dagens samhälle är det viktigt

Läs mer

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck: Termodynamik FL3 FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne: ämne med välbestämd och enhetlig kemisk sammansättning. (även luft och vätske-gasblandningar kan betraktas som

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET 2011-03-23 Tillämpad fysik och elektronik. Fördjupningsprojekt Per Holmgren - per.a.e.holmgren@student.umu.se

UMEÅ UNIVERSITET 2011-03-23 Tillämpad fysik och elektronik. Fördjupningsprojekt Per Holmgren - per.a.e.holmgren@student.umu.se UMEÅ UNIVERSITET 2011-03-23 Tillämpad fysik och elektronik Fördjupningsprojekt Per Holmgren - per.a.e.holmgren@student.umu.se Maria Gårdestedt - maria.gardestedt@gmail.com Handledare: Lars Bäckström &

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Split- vs ventilationsaggregat

Split- vs ventilationsaggregat Split- vs ventilationsaggregat 2011-07-30 Gällande energibesparingspotential. 2 Innehåll Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Byggnaden:... 3 Fördelning:... 3 Kylaggregat:... 3 Fläkt:... 3 Verkningsgrad:...

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll

Läs mer

Energilagring i akvifärer

Energilagring i akvifärer Energilagring i akvifärer Beatrice Berglund bebe0001@student.umu.se Helena Persson hepe0021@student.umu.se Energilagringsteknik 7,5 hp Handledare: Lars Bäckström Åke Fransson 2010-03-19 Sammanfattning

Läs mer

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998)

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Bilaga 2 Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Jaime Arias Per Lundqvist KTH, Inst. För Energiteknik Avd Tillämpad termodynamik och kylteknik 100 44 Stockholm Sammanfattning Institutionen

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Säsongslagring av solenergi

Säsongslagring av solenergi Institutionen för tillämpad fysik och elektronik 2007-03-12 Säsongslagring av solenergi Jesper Bertilsson Fredrik Ulinder Ellen Sundin Sammanfattning Solenergi är en energikälla är förnyelsebar och därmed

Läs mer

PM Ytbehandling. Anodisering. Christoffer Löfstrand 2011 01 16

PM Ytbehandling. Anodisering. Christoffer Löfstrand 2011 01 16 PM Ytbehandling Anodisering Christoffer Löfstrand 2011 01 16 Fördjupningsarbetet beskrivet med ett PM behandlar området Ytbehandling, med speciell inriktning på anodisering av olika metaller, framförallt

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

FAQ Gullberg & Jansson

FAQ Gullberg & Jansson FAQ Gullberg & Jansson Innehåll Poolvärmepumpar... 3 Allmänt om pooluppvärmning... 3 Inför köp av poolvärmepump... 4 Garanti och service - Poolvärmepumpar... 5 Övrigt... 5 Poolvärmepumpar Allmänt om pooluppvärmning

Läs mer

1. Elektromagnetisk strålning

1. Elektromagnetisk strålning 1. Elektromagnetisk strålning Kursens första del behandlar olika aspekter av den elektromagnetiska strålningen. James Clerk Maxwell formulerade lagarnas som beskriver strålningen år 1864. 1.1 Uppkomst

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Teori. Exempel. =30 / 4200 (10 2) = 1 10 = 650 92.8

Teori. Exempel. =30 / 4200 (10 2) = 1 10 = 650 92.8 SNÖKYLA Inledning Vi har valt att kolla närmare på möjligheterna att använda snölager som en metod att värmeväxla till komfortkyla under sommarhalvåret. Eftersom snö är billigt och finns i stora mängder

Läs mer

SÅ LYCKAS VI MED ENERGIBESPARINGAR I ISHALLAR

SÅ LYCKAS VI MED ENERGIBESPARINGAR I ISHALLAR SÅ LYCKAS VI MED ENERGIBESPARINGAR I ISHALLAR Målen. Strategierna. Medlen. Ett föredrag av ÅF infrastruktur. Ishallars energiförbrukning. Vad använder energi. Strategi för effektivisering. Så minskar vi

Läs mer

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur Energi 1. Vad är energi? a. Förmåga att uträtta ett arbete 2. Olika former av energi a. Lägesenergi b. Rörelseenergi c. Värmeenergi d. Strålningsenergi e. Massa f. Kemisk energi g. Elektrisk energi 3.

Läs mer

Econet. Systemet som gör alla till vinnare

Econet. Systemet som gör alla till vinnare Econet Systemet som gör alla till vinnare Vårt innovativa Econetsystem sparar energi på flera sätt I Fläkt Woods innovativa system Econet är komponenterna sammankopplade för att ge en säkrare och effektivare

Läs mer

LIVSMEDELSKYLA FASTIGHET INDUSTRIKYLA MILJÖVÄNLIG KYLA INSPEKTION

LIVSMEDELSKYLA FASTIGHET INDUSTRIKYLA MILJÖVÄNLIG KYLA INSPEKTION LIVSMEDELSKYLA FASTIGHET INDUSTRIKYLA MILJÖVÄNLIG KYLA DRIFTCENTRAL ENERGI INSPEKTION ISBANOR FÄRDIG KYLA KONSTRUKTION VÄLKOMMEN TILL HUURRE I Sverige har vi verkat sedan 70 år tillbaka och Huurre är Sveriges

Läs mer

Maskinglastermometer Typ 32, V-form

Maskinglastermometer Typ 32, V-form Mekanisk temperaturmätteknik Maskinglastermometer Typ 32, V-form WIKA datablad TM 32.02 fler godkännanden finns på sidan 5 Användningar Kan användas universellt Maskintillverkning Tillverkning av tankar

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

SmartPacTM. Swerod effektiv energilagring för solvärme, överskottsvärme och kyla. flyttar energin i tiden

SmartPacTM. Swerod effektiv energilagring för solvärme, överskottsvärme och kyla. flyttar energin i tiden SmartPacTM Swerod effektiv energilagring för solvärme, överskottsvärme och kyla flyttar energin i tiden effektiv energilagring för solvärme och överskottsvärme Swerod smart energilagring på en helt ny

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n Ekonomisk och grön energi Scancool industrivärmepumpar Med en industrivärmepump besparas upp till 80 % av energikostnaderna! Scancools industrivärmepump tillvaratar effektivt den spillenergi som uppstår

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 2: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Metaller är kända för att kunna leda värme, samt att överföra värme från en hög temperatur till en lägre. En kombination

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Prov Fysik 1 Värme, kraft och rörelse

Prov Fysik 1 Värme, kraft och rörelse Prov Fysik 1 Värme, kraft och rörelse För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Fråga 1:

Läs mer

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1

Läs mer

Namn Födelsedatum Mailadress Susanne Almquist 890308 susal716@student.liu.se. Oliver Eriksson 931109 olier456@student.liu.se

Namn Födelsedatum Mailadress Susanne Almquist 890308 susal716@student.liu.se. Oliver Eriksson 931109 olier456@student.liu.se KYLSKÅPSPROJEKTET Grupp 1 Mi1A TMMI44 Namn Födelsedatum Mailadress Susanne Almquist 890308 susal716@student.liu.se Oliver Eriksson 931109 olier456@student.liu.se Johan Boström 941112 johbo700@student.liu.se

Läs mer

SNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA

SNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA SNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA PÅ SUNDSVALLS SJUKHUS GAMMAL TEKNIK FÖR ETT NYTT MILLENNIUM Foto: Thoni Mickelsson 2 Här ska den ligga, snön som ska ge ett behagligt inomhusklimat på sjukhuset i sommar, säger

Läs mer

Projektarbete Kylska p

Projektarbete Kylska p Projektarbete Kylska p Kursnamn Termodynamik, TMMI44 Grupptillhörighet MI 1A grupp 2 Inlämningsdatum Namn Personummer E-postadress Ebba Andrén 950816 ebban462@student.liu.se Kajsa-Stina Hedback 940816

Läs mer

Miljövänligt, prisvärt och smart! - Vi har helhetslösningar för dig som vill synas!

Miljövänligt, prisvärt och smart! - Vi har helhetslösningar för dig som vill synas! Miljövänligt, prisvärt och smart! - Vi har helhetslösningar för dig som vill synas! 1 We care about your brand! ECOBAGS 2 Vad är Non-Woven? Fördelar Non-woven är ett vatten- och smutsavstötande, mer hållbart,

Läs mer

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre Lagring av energi Hanna-Mari Kaarre Allmänt Lagring av energi blir allt viktigare då förnybara energikällor, som vind- och solenergi, blir vanligare Produktionen av förnybar energi är oregelbunden, ingen

Läs mer

Säsongslagring för tillvaratagande av spillvärme

Säsongslagring för tillvaratagande av spillvärme Naturvårdsverkets diarienummer 752-7499-06 Regionförbundets diarienummer 2006-369/400 Slutrapport Säsongslagring för tillvaratagande av spillvärme Åtgärdsbeskrivning, sammanfattning Åtgärden har lett till

Läs mer

Projektarbete Kylskåp

Projektarbete Kylskåp TMMI44 Projektarbete Kylskåp Mi 1b Grupp 5 Erik Runesvärd, 950213, eriru231@student.liu.se Mayur Vaghjiani, 940712, mayva604@student.liu.se Filip Naeslund, 930114, filna681@student.liu.se Gustav Larsson,

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

VÄRMELAGRING I FLERBOSTADSHUS. Examensarbete Magister Byggteknik - Hållbart Samhällsbyggand Azar Neisari & Maryam Gharahshir.

VÄRMELAGRING I FLERBOSTADSHUS. Examensarbete Magister Byggteknik - Hållbart Samhällsbyggand Azar Neisari & Maryam Gharahshir. VÄRMELAGRING I FLERBOSTADSHUS Examensarbete Magister Byggteknik - Hållbart Samhällsbyggand Azar Neisari & Maryam Gharahshir År: 3/2015 1 Svensk titel: Värmelagring i flerbostadshus Engelsk titel: Thermal

Läs mer

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Vattenburen energi för egnahem/vannburen varme för bolig och hyttan Värmesystem med vattenmantling Ger möjlighet till *Förbrukarvatten/tappvarmvatten

Läs mer

PROBLEM: Det kan vara svårt att veta. av varmvatten. solutions for flow technology

PROBLEM: Det kan vara svårt att veta. av varmvatten. solutions for flow technology PROBLEM: Det kan vara svårt att veta anläggningens behov av varmvatten LÖSNING: VI HAR ACKumulatortankar för alla behov solutions for flow technology ACKUMULATORTANKAR TILLÄMPNINGAR System AT 8475 Varmvattenberedning

Läs mer

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Idrottsarenor och energi i media Om sportens energislöseri - fotboll på vintern och hockey på sommaren. Idrottsanläggningar är stora energislukare, särskilt de som skapar

Läs mer

Kyla är dyrt, snö är gratis

Kyla är dyrt, snö är gratis Umeå Universitet Snökyla Kyla är dyrt, snö är gratis Ver 1, 22/1-10 Av Robert Granström Truls Langendahl Björn Olsson Inledning Under vintern har vi ett stort kylöverskott. Under sommaren har vi ett kylbehov.

Läs mer

EXAMENSARBETE. Termisk energilagring genom fasändringsprocesser

EXAMENSARBETE. Termisk energilagring genom fasändringsprocesser EXAMENSARBETE 2006:020 CIV Termisk energilagring genom fasändringsprocesser En studie av systemlösningar och produkter med fasändringsmaterial Peter Sundberg Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet

Läs mer

Bioraffinaderiutveckling Spillvärme - en skogsindustriell restström

Bioraffinaderiutveckling Spillvärme - en skogsindustriell restström Bioraffinaderiutveckling Spillvärme - en skogsindustriell restström Framtidens bioraffinaderi - klustersamarbete Det är vi som är värd för klustret Utveckling och Forskning Clas VD Kjell Ewa Sören Controller

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå

Läs mer

Energibesparing i växthus genom integrerade säsongslager för termisk energi

Energibesparing i växthus genom integrerade säsongslager för termisk energi Slutrapport projekt V0872003, Januari 2012, Viktoria Martin, Amir Vadiee Energibesparing i växthus genom integrerade säsongslager för termisk energi 1 Bakgrund Uthållig växthusodling kommer sannolikt att

Läs mer

Fjärrkyla i USA. Johan Andersson Erik Tornberg

Fjärrkyla i USA. Johan Andersson Erik Tornberg Fjärrkyla i USA Johan Andersson Erik Tornberg Sammanfattning Behovet av kyla är idag större än någonsin. För att skapa kylan används i stor utsträckning traditionella eldrivna kylaggregat. Elektriciteten

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus?

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Hur välja v rätt r lösning l när n r både b teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Per Jonasson Kyl & VärmepumpfV rmepumpföretagenretagen Swegon Air Academy - november 2011 Nyckeln till en lyckad installation

Läs mer

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande

Läs mer

Varför saltar man på hala vägar (Lärarversion)?

Varför saltar man på hala vägar (Lärarversion)? Varför saltar man på hala vägar (Lärarversion)? Sammanfattning Detta försök visar hur köldblandningar fungerar samt förklarar vad som sker kemiskt. Teori Ren is (snö) smälter när den blir 0 C. Vid smältpunkten

Läs mer

Termiska lager för ångproduktion med koncentrerade solfångarfält

Termiska lager för ångproduktion med koncentrerade solfångarfält Termiska lager för ångproduktion med koncentrerade solfångarfält En studie om fasändringsmaterial och dess potential för lagring av värme till fjärrvärmenätet och processånga till industrin Erik Persson

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten)

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och enhetskorten i ordning (de gula korten) 4 Lägg symbol och enhets korten i ordning (de orange korten) 4 Placera energislagen i ordning,

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man?

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN

Läs mer

(Framsida Adlibris, redigerad i paint)

(Framsida Adlibris, redigerad i paint) (Framsida Adlibris, redigerad i paint) Innehållsförteckning Bokens innehåll Sida 1 Historik Sida 2-3 Idén med fjärrvärme Sida 4-5 Idén med Fjärrkyla Sida 6-7 Utvinning av fjärrvärme/kyla Sida 8-9 Energiomvandlingar

Läs mer

Fysik. Laboration 1. Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad

Fysik. Laboration 1. Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad Fysik Laboration 1 Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad Laborationens syfte: Visa hur man kan med enkla experimentella anordningar studera fysikaliska effekter och bestämma i) specifik

Läs mer

Rapport av projektarbete Kylskåp

Rapport av projektarbete Kylskåp Rapport av projektarbete Kylskåp Klass: Mi1a Gruppnummer: Mi1a 6 Datum för laboration: 1/10 4/10 2014 Datum för rapportinlämning: 2014 10 12 Labbhandledare: Joakim Wren Namn Personnumer E postadress Taulant

Läs mer

R-32. Nästa generation köldmedium för luftkonditionering och värmepumpar

R-32. Nästa generation köldmedium för luftkonditionering och värmepumpar R-32 Nästa generation köldmedium för luftkonditionering och värmepumpar Daikin är det första företaget i världen som lanserat värmepumpar och luftkonditionering som är laddade med R-32. Detta köldmedium

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

Glykoler för hållbara miljöer

Glykoler för hållbara miljöer Warengy Glykoler för hållbara miljöer Ett grundläggande villkor för ett väl fungerande vätskeburet system är att det är fritt från korrosion, mögel, bakterier och andra beläggningar. System innehållande

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/ PREPARATET OCH BOLAGET/ FÖRETAGET 2. SAMMANSÄTTNING/ UPPGIFTER OM BESTÅNDSDELAR

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/ PREPARATET OCH BOLAGET/ FÖRETAGET 2. SAMMANSÄTTNING/ UPPGIFTER OM BESTÅNDSDELAR SÄKERHETSDATABLAD 0008402 1. NAMNET PÅ ÄMNET/ PREPARATET OCH BOLAGET/ FÖRETAGET Produktnamn: 0008402 Varierande tilläggsbeteckningar förekommer. Produktbeskrivning: Ovulkat gummimaterial. Användningsområde:

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

Testrapport. 2016-02-08 Airwatergreen, FLEX

Testrapport. 2016-02-08 Airwatergreen, FLEX Nr. 01-1602 2016-02-08 Airwatergreen, FLEX Postadress Telefon Bankgiro Org. nr. E-post Box 1026 08-525 099 40 5801-6379 556302-7530 info@fvuab.se 101 38 Stockholm Telefax Internet Besöksadress 08-525 099

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

Laborations-PM Termodynamik (KVM091) lp 1 2015/2016 version 3 (med sidhänvisningar även till inbunden upplaga 2)

Laborations-PM Termodynamik (KVM091) lp 1 2015/2016 version 3 (med sidhänvisningar även till inbunden upplaga 2) Chalmers, Kemi och kemiteknik & Energi och milj 1 Laborations-PM Termodynamik (KVM091) lp 1 2015/2016 version 3 (med sidhänvisningar även till inbunden upplaga 2) Omfattning: Fyra obligatoriska laborationer

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V CHLMERS 1 (3) TENTMEN I TERMODYNMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V Hjälpmedel: Kursböckerna Elliott-Lira: Introductory Chemical Engineering Thermodynamics och P. tkins, L. Jones:

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

Arsen gabros rapport Är elbilen framtidens fordon?

Arsen gabros rapport Är elbilen framtidens fordon? Arsen gabros rapport Är elbilen framtidens fordon? Namn: Arsen gabro Klass: Te14a Datum: 2015-03-05 Abstract This essay is about the future of electric cars and the aim of this essay explain what the current

Läs mer

Termodynamik (repetition mm)

Termodynamik (repetition mm) 0:e HS, 1:a HS, 2:a HS Termodynamik (repetition mm) Definition av processer, tillstånd, tillståndsstorheter mm Innehåll och överföring av energi 1: HS öppet system 1: HS slutet system Fö 11 (TMMI44) Fö

Läs mer

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. 1. Materia 2. Ellära 3. Energi MATERIA Densitet = Hur tätt atomerna sitter i ett ämne Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. Vattnets densitet

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

AC- OCH DC-LUFTKONDITIONERING MED KAPACITETSREGLERING VS. ON/OFF- REGLERING FÖR ELEKTRONIKKYLNING

AC- OCH DC-LUFTKONDITIONERING MED KAPACITETSREGLERING VS. ON/OFF- REGLERING FÖR ELEKTRONIKKYLNING AC- OCH DC-LUFTKONDITIONERING MED KAPACITETSREGLERING VS. ON/OFF- REGLERING FÖR ELEKTRONIKKYLNING EHSAN B. HAGHIGHI Fil. dr., värmespecialist Dantherm Cooling AB CHRISTIAN SAKSTRUP SENIOR PROJEKTLEDARE,

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform. Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell

Läs mer