Bilagor till fakultetsnämndens möte

Transkript

1 Bilagor till fakultetsnämndens möte

2 Statuslista för rekryteringskommitténs arbete. Bilaga 1

3 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref. nr. 64/12 Professor i vårdvetenskap, HVV Sista ansökningsdag Ref. nr. 79/12 Ansökan om befordran till professor i folkhälsovetenskap med inriktning mot hälsofrämjande arbetsliv, HVV Ansökan inkom Ref.nr. 87/12 Ansökan om att antas som docent i vårdvetenskap, HVV Ansökan inkom Ref.nr. 200/11 Universitetslektor i didaktik med inriktning mot utbildningsvetenskapliga kärnan, UKK Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga -Anna-Christina Ek, Linköping Deadline Kyllike Christensson, Tyresö Deadline Hélène Sandmark Beslut om sakkunniga Ingrid Snellman -Gunilla Krantz, GU Deadline Bjarne Jansson, KI Deadline Beslut om sakkunnig Kenneth Asplund, Mittuniversitetet, Sundsvall Utlåtande inkommit. Granskas. 12 sökande Beslut om sakkunniga -Göran Linde professor emeritus Stockholms universitet Utlåtande inkommit, godkänt -Elisabeth Elmeroth Linnéuniversitetet Utlåtande inkommit, godkänt Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Lene Martin, Cecilia Rydlo alt. Ingrid Snellman Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Per Tillgren och Lena Hallström Rekryteringskommitté bildad: Sture Packalén och Lena Johansson Westholm Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Niclas Månsson, Carl- Anders Säfström, Maud Lindh Sammanträde , intervjuer och provföreläsningar Under överklagande 1

4 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 206/11 Universitetslektorer i svenska med inriktning mot svenskämnets didaktik, särskilt språk-, läs- och skrivutveckling, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 40/12 Universitetslektor i specialpedagogik med inriktning mot sociala samspelsprocesser 50% forskning, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 52/12 Universitetslektor i engelska med inriktning mot engelskämnets didaktik 50% forskning, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 69/12 Universitetslektor i statsvetenskap, HST Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga - Gunilla Molloy, Stockholms universitet Utlåtandet inkommit, godkänt - Görel Bergman- Claeson, Uppsala universitet Utlåtande inkommit, godkänt 2 sökande Beslut om sakkunniga -Siv Fischbein, Stockholms universitet Utlåtandet inkommit, godkänt -Elinor Brunnberg, Mälardalens högskola Utlåtandet inkommit, godkänt 4 sökande Beslut om sakkunniga -Una Cunnigham, Stockholms universiet Utlåtandet inkommit, godkänt -Aud Solbjorg Skulstad, Universitetet i Bergen Utlåtande inkommit, godkänt 1 sökande Beslut om sakkunniga - Gissur Ó Erlingsson, Linköpings universitet Deadline Daniel Nohrstedt, Uppsala universitet Deadline Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Eva Sundgren, back up Birgitta Norberg Brorsson Sammanträde kl Väntar på beslut från akademin Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Anders Garpelin. Maud Lindh, Christina Lönnheden Sammanträde kl Väntar på beslut från akademin Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Thorsten Päplow, Thorsten Schröter, Anders Garpelin, Victorine Hancock (vid föreläsningar) Intervjuer och provföreläsningar Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Agneta Brav, Joakim Johansson, Thomas Wahl 2

5 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 73/12 Universitetslektorer i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring och universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot organisation, HST Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga I MF: -Claes Hultman, Örebro Deadline Åsa Wallström, Luleå Deadline I ORG: -Rolf A Lundin, Högskolan i Jönköping Deadline Karin Berglund, SU Deadline Rekryteringskommitté ska bildas: 3

6 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 60/12 Adjungerad professor i energi och miljöteknik, HST Ansökan inkom Ref.nr. 112/12 Adjungerad professor i energi och miljöteknik, HST Ansökan inkom Ref.nr. 123/12 Ansökan om befordran till professor i datavetenskap Carl-Fredrik Lindberg Anders Lönnermark Gordana Dodig- Crnkovic Beslut om sakkunniga -Bernt Lie, Högskolan i Telemark, Norge Deadline Kauko Leiviskä, Oulu universitet, Finland Utlåtande inkommit Beslut om sakkunniga -Peter Sturm, Tekniska universitetet i Graz, Österrike Deadline Patrick van Hees, Lund Deadline Beslut om sakkunniga Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Eva Thorin och Erik Dahlquist. RB om inrättande Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Eva Thorin och Erik Dahlquist. Rekryteringskommitté ska bildas. RB 11/10 Ansökan inkom Ref.nr. 62/12 Ansökan om att antas som docent i elektronik inriktning medicinsk teknik, IDT Mia Folke Beslut om sakkunnig Ronnie Lundström, Umeå universitet Rekryteringskommitté bildad: Sture Packalén och Lena Johansson Westholm Ansökan inkom Ref. nr. 120/12 Ansökan om att antas som docent i miljöteknik Emma Nehrenheim Utlåtande inkommit. Granskas. Komplettering begärd. Rekryteringskommitté bildad: Sture Packalén och Lena Johansson Westholm Ansökan inom

7 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref. nr. 203/11 Universitetslektor i didaktik med inriktning mot matematik, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 249/11 Universitetslektor i kammarmusik med inriktning sånginterpretation, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 119/12 Senior Lecturer in Computer Science. IDT Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga -Kristina Juter, Högskolan i Kristianstad Utlåtande inkommit, godkänt -Per Nilsson, Linnéuniversitetet Utlåtande inkommit, godkänt 1 sökande Beslut om sakkunniga -Barbro Marklund Petersone, Musikhögskolan i Oslo Deadline Lena Johnson, Musikhögskolan Örebro universitet Deadline Beslut om sakkunniga Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Hans Eriksson, Andreas Ryve Sammanträde Väntar på beslut/avtal från akademin Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Staffan Sandström och Lena Hellström Färnlöf. Rekryteringskommitté bildad: Akademirepresentanter: Dag Nyström, Thomas Nolte 5

8 Bilaga 2 PM inför utbudsbeslutet Svarsmall med akademiernas önskemål om programutbud för läsåret HT13/VT14 Åtgärdsplaner och konsekvensanalyser från inställandeprocessen Utfall från Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar Styrkort per program (separat bilaga) Programutvärderingar och eventuella åtgärdsplaner (separat bilaga)

9 MDH /12 PM Programutbud och inställanden för läsåret 2013/2014 avseende utbildningar på svenska 1 (8) Bakgrund Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för planering, styrning och kvalitetssäkring av utbildning på grund- och avancerad nivå. En del i ansvaret är att besluta om kommande läsårs utbildningsutbud, vilket i år ska ske vid fakultetsnämndens sammanträde den 11 oktober Omvärldsbevakning Antalet förstahandssökande till något av högskolans program med start HT12 ökade med 13 procent jämfört med förgående hösttermin. Enligt VHS är det nationellt nio procent fler sökande till enbart program HT12 jämfört med HT11. Jämförelser mellan högskolans lokala siffror och VHS nationella siffror ska dock göras med försiktighet då de kan inrymma lite olika beräkningsvillkor. Klart är dock att det ökande intresset för att söka till högskolans utbildningar stod sig väl jämfört med utvecklingen nationellt. Beredning och underlag Till fakultetsnämndens sammanträde i oktober har utbildningsutskotten lämnat förslag på vilka program och rekryteringsmål inom respektive utbildningsutskotts ansvarsområde som ska ges HT13/VT14. Utöver akademiernas önskemål om programutbud behöver utbildningsutskott och fakultetsnämnd underlag för beredning och beslut. Utbudsbeslutet handlar till stor del om att högskolan ska erbjuda av studenter och arbetsgivare efterfrågade utbildningar som är av god kvalitet och som ligger i linje med högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi (FUS). Ytterligare relevanta perspektiv är jämlikhet och jämställdhet, hållbarhet, internationalisering samt samverkan/ samproduktion. Fakultetsnämnden förtydligade vid sitt sammanträde den 24 maj 2012 vad som ska utgöra underlag för beslutet om utbud avseende program på svenska, vilket var följande underlag: Styrkort inklusive programbeskrivning med uppgift från akademin om till vilket/vilka av forsknings- och utbildningsstrategins fyra utbildningsområden programmet anknyter, programmets strategiska vikt samt uppgifter om kopplingen mellan utbildningsprogram och forskningsinriktning Utfall från Högskoleverkets kvalitetsutvärdering i de fall sådant finns tillgängligt Eventuell uppdaterad åtgärdsplan från akademin över hur ett program, som inte nådde fastställd gräns för förstahandssökande vid senaste inställandebeslutet, ska stärka sin studentrekrytering på sikt och vilka andra åtgärder man planerar Resultat/sammanställning från studenternas programutvärdering och eventuell påföljande åtgärdsplan Övrigt som akademin vill tillföra beslutet Inför beslutet fanns ett underlag som relativt detaljerat redogjorde för innehållet i respektive underlag och någon upprepning av detta görs därför inte här. Någon djuplodande och värderande genomgång av underlagen görs heller inte i föreliggande PM utan det är en del av utbildningsutskottens

10 beredning till fakultetsnämnden. Några kommentarer om delar av underlagen behöver dock lämnas. 2 (8) Svarsmallen med akademiernas önskemål Svarsmallen (det så kallade lakanet ) innehåller akademiernas önskemål om programutbud och rekryteringsmål och en del andra uppgifter. Även övrigt som akademin vill tillföra beslutet framgår av svarsmallen (kolumn Övrigt som akademin vill tillföra beslutet ). Styrkorten Styrkorten har kompletterats med uppgifter i enlighet med fakultetsnämndens beslut om underlag. De nya förkortningarna för forskningsinriktningar behöver dock förklaras och betyder följande: HV: Hälsa och välfärd ett kunskapsfält där hälso- och välfärdsforskning möts. Avgränsningen av välfärd innebär fokus på hälsorelaterade aspekter av välfärd. Motsvarande av hälsa blir främst välfärdsrelaterade aspekter av hälsa. IS: Inbyggda system - datavetenskap om hur datorer kan styra hela eller delar av system, ofta med realtidskrav, i allt från hemelektronik till flygplan. INAS: Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap - forskning med fokus på en hållbar utveckling av näringsliv och arbetsliv. IPR: Innovation och produktrealisering - forskning om hur man tar fram hållbara, meningsfulla och konkurrenskraftiga produkter. MERO: Miljö, energi- och resursoptimering - innovativa lösningar och verktyg med fokus på en hållbar utveckling inom energi-, byggoch miljöteknikområdet. UV: Utbildningsvetenskap - forskning om och i skolan i relation till livsvillkoren för barn och ungdomar, ämnesdidaktik samt organisering av yrkesverksamhet och utbildningssystem. Utfall från Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar Högskoleverket har utvärderat och lämnat omdömen om ett antal examen till vilka några av högskolans program leder fram till. Av underlaget Resultat per MDH-program avseende HSV:s Q-utvärderingar framgår vilka program som har en examen som har utvärderats och med vilket omdöme. Det som sticker ut är att: Företagsekonomi magister fått omdömet bristande kvalitet (berör Magisterprogrammet i företagsekonomi) Ledarskap magister har fått omdömet bristande kvalitet (berör Magisterprogram i ledarskap och arbetsliv) Nationalekonomi kandidat har fått omdömet bristande kvalitet (berör inga svenska program) Sociologi kandidat har fått omdömet mycket hög kvalitet (berör Beteendevetenskapliga programmet) Folkhälsovetenskap kandidat har fått omdömet mycket hög kvalitet (berör Folkhälsoprogrammet) Av underlaget med namnet Omdömen och resultat av HSV:s kvalitetsutvärderingar framgår mer i detalj vilket omdöme verket har lämnat.

11 Åtgärdsplaner från inställandeprocessen Inom ramen för inställandeprocessen inlämnades dels åtgärdsplaner för stärkt studentrekrytering, dels konsekvensanalyser av inställanden, av ett antal program som hade färre förstahandssökanden än de av fakultetsnämnden beslutade gränserna. Uppdaterade åtgärdsplaner eller konsekvensanalyser har inte inkommit men akademi HST framhåller att när det gäller plan för att stärka studentrekrytering så ingår det i akademins verksamhetsplan. 3 (8) Av ett av underlagen, översikten Åtgärdsplaner från inställandeprocessen, framgår vilka program som vid inställandeprocessen lämnade in mer omfattande skrivningar. Vid dessa program står i översikten se bilaga i kolumnen Konsekvenser av att ställa in och av att starta. Några program lämnade kortare kommentarer i själva arket. UKK inlämnade en önskan om att förändra programstukturen i flera av de inriktningar inom ämneslärarprogrammen för årskurs 7-9 och gymnasiet som inte ställdes in, vilket också har gjorts. Därför har den bilagan utgått från underlaget. En övergripande reflektion efter att ha gått igenom åtgärdsplanerna för teknikrelaterade program är att fokuset är på kurser och deras bärighet och kvalitet, inte på programmen. I åtgärdsplanen/konsekvensanalysen från avdelningen för Energiteknik framgår att deras prognos för antal registrerade HT12 för Civilingenjörsprogrammet i energisystem är 30, för Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi är 30 och för Energiingenjörsprogrammet är prognosen 25. Detta kan jämföras med aktuella registreringssiffror i styrkorten vilka ger vid handen att rekryteringen HT12 varit i nivå eller över avdelningens prognos. Av konsekvensanalysen från ingenjörsprogrammen inom IPR (Innovation och produktdesign samt Innovation produktion och logistik) framgår att marknadsföringen behöver utvecklas. Beträffande IMTO-programmen (tre inriktningar) så framhölls att det fanns planer på att ändra programstrukturen. Några sådana planer framgår inte av akademins önskemål i svarsmallen. Resultat från programutvärderingar Akademierna äger själva att utforma programutvärderingar. Ofta nämns i utbildningsplanerna för respektive program att såväl kurs- som programutvärderingar genomförs. Det har inkommit ett stort antal programutvärderingar varav flera är omfattande. Det har inte funnits utrymme att analysera programutvärderingarna var för sig och det saknas en given gemensam referensram för jämförelsepunkter. Akademiernas önskade förändringar Av akademiernas underlag framgår att det finns önskemål som innebär förändringar av utbudet jämfört med tidigare år. I rektors internremiss avseende verksamhetsmål, uppdrag och budget för 2013 finns ett antal riktade uppdrag till akademierna. Det ska understrykas att en remiss är ett förslag och inte ett beslut men det är likväl relevant att analysera hur akademiernas begäran om programutbud förhåller sig till huvuddragen i rektors remiss som har bäring på programutbudet. Tabellen som följer utgörs av akademiernas önskade förändringar och hur de förhåller sig till rektors remiss.

12 Program/ inriktning Kommentar Förslag i rektors remiss och kommentar om förhållandet till önskat utbud 4 (8) Beteendevetenskapliga programmet Akademi HST önskar intag HT13 i Västerås om 70 studenter och VT14 i Eskilstuna om 70 studenter (totalt 140 per läsår) jämfört med utbudsbeslutet september 2011 som innebar 50 på båda orterna både höst och vår (200 per läsår). Minskad rekrytering till beteendevetenskapliga programmet. Vilket akademin också önskar i sin begäran om programutbud. Byggnadsingenjörsprogrammet Akademi HST önskar ökat rekryteringsmål från 50 till 70. Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad Akademi HST önskar att programmet inte ges mot tidigare att det gavs med rekryteringsmål om 40. Avveckla verksamheten inom byggnadsteknik på avancerad nivå och att detta ska ske senast Akademin önskar att civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad inte ges, vilket ligger i linje med rektors remiss. Energiingenjörsprogrammet Akademi HST önskar att rekryteringsmålet ökar till 30 från tidigare 20. Långsiktigt öka antalet ingenjörsstudenter inom energiteknik. Vilket akademin önskar genom ökat rekryteringsmål till energiingenjörsprogrammet. Kandidatprogrammet i miljövetenskap hälsa, miljö och arbete Akademi HST önskar att programmet inte ges mot tidigare att det gavs med rekryteringsmål om 30. Avveckla huvudområdet miljövetenskap och avveckla verksamheten till HT16. Akademin önskar inte ge kandidatprogrammet i miljövetenskap hälsa, miljö och arbete, vilket ligger in linje med rektors remiss. Magister i företagsekonomi Akademi HST önskar att rekryteringsmålet ökar till 60 från tidigare 40. Skapa bättre balans mellan volymerna på grundnivå och avancerad nivå inom företagsekonomi samt minska totala volymen inom ekonomiområdet samt att verksamheten ska minska på kandidatnivå inom företagsekonomi. Akademin önskar ökat rekryteringsmål för Magister i företagsekonomi men samma rekryteringsmål för ekonomprogrammen. Detta ligger delvis i linje med rektors remiss eftersom önskemålen om rekryteringsmål för ekonomprogrammen är oförändrade medan rektor föreslår minskad volym på kandidatnivå.

13 Magisterprogram i ledarskap och arbetsliv Sjuksköterskeprogrammet Socionomprogrammet Specialistsjuksköterskeutbildning Datavetenskapliga programmet Innovations- programmet- MTO Rumslig gestaltning Informationsdesign Akademi HST önskar att det samlade rekryteringsmålet för båda programtillfällena sänks till 50 från tidigare 60. Akademi HVV önskar att rekryteringsmålet för programtillfället VT14 i Eskilstuna ökar till 80 från tidigare 70 och att tillfället i Södertälje inte ges mot tidigare att det gavs med rekryteringsmål om 40. Akademi HVV önskar att rekryteringsmålet sänks till 70 från tidigare 90. Akademi HVV önskar byta ort på några programtillfällen, vilket är normalt då de givits omväxlande i Västerås och Eskilstuna även tidigare. Akademi IDT önskar att rekryteringsmålet för inriktning MJUK ökar till 60 från tidigare 20 och att inriktning SPEL inte ges alls mot tidigare med rekryteringsmål 40. Akademi IDT önskar att rekryteringsmålet för inriktning Industridesign sänks till 15 mot tidigare 30 och att rekryteringsmålet för inriktning ITentreprenör ökar till 15 mot tidigare 10. Akademi IDT önskar att rekryteringsmålet ökar till 30 mot tidigare 20. Avveckla huvudområdet ledarskap. Programmet leder i dagsläget fram till magisterexamen i arbetslivsvetenskap och till magisterexamen i huvudområdet ledarskap. Anpassa utbildningarna så att mindre ökning av sjuksköterskeutbildningen kan genomföras. Akademin HVV önskar sänka det totala rekryteringsmålet för sjuksköterskeprogrammen till 340 från dagens 370, vilket inte ligger i linje med rektors remiss. Inte öka socionomutbildningen i den omfattning som planerats. Akademi HVV önskar att rekryteringsmålet minskar till 70 från dagens 90. Detta kan antas ligga i linje med rektors remiss då socionomutbildningen endast givits i högskolans regi sedan HT11. Till akademi IDT finns riktat uppdrag om att avveckla spelinriktningen inom datavetenskapliga programmet, vilket akademin också önskar. Minskad eller avvecklad inriktning mot psykologi inom innovationsprogrammet. Innovationsprogrammet sorterar under akademi IDT, där föreslås inte något minskat rekryteringsmål för innovationsprogrammets psykologiinriktning. 5 (8)

14 Masterprogram i Innovation och design Kandidatprogrammet i språk och humaniora Akademi IDT önskar att programmet inte finns med i utbudet mot tidigare att det fanns med för HT12 med rekryteringsmål om 20 men ställdes in. Akademi UKK önskar att rekryteringsmålet för inriktning Kommunikation ökar till 40 mot tidigare 25 och att den allmänna inriktningen inte ges mot tidigare att den gavs med rekryteringsmål om (8) Kammarmusikprogrammet Förskollärarprogrammet Ämneslärarprogrammet med inriktning mot åk 7-9 Akademi UKK önskar att rekryteringsmålet sänks till 25 mot tidigare 30. Akademi UKK önskar att förskollärarprogrammet VT14 ges i Eskilstuna med rekryteringsmål om 40 mot tidigare att det inte gavs VT samt att tillfällena i Södertälje och Nyköping inte ges HT13 mot tidigare att de gavs med rekryteringsmål om vardera 20. För tillfället i Nacka önskar akademin att rekryteringsmålet sänks till 36 mot tidigare 40. Akademi UKK önskar att antalet ingångar begränsas och att det samlade rekryteringsmålet sänks till 30 mot tidigare 40. Begränsa verksamheten inom musik till 80 HÅS. Akademi UKK önskar att rekryteringsmålet sänks till 25 mot tidigare 30, vilket borde ligga åtminstone delvis i linje med rektors remiss. Här är det svårt att ställa det minskade rekryteringsmålets omfattning i relation till rektors remissförslag om en begränsning till 80 HÅS.

15 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasiet Kompletterande pedagogisk utbildning Magisterprogram i specialpedagogik Speciallärarprogrammen Specialpedagogprogrammet Naturvetenskapligt tekniskt basår Akademi UKK önskar att antalet ingångar begränsas och att det samlade rekryteringsmålet sänks till 50 mot tidigare 70. Akademi UKK önskar att programmet inte ges mot tidigare att det gavs med rekryteringsmål om 30. Akademi UKK önskar att de tre inriktningarnas rekryteringsmål ökar till 20 vardera mot tidigare 16 vardera. Akademi UKK önskar att rekryteringsmålet sänks till 20 mot tidigare 22. Akademi UKK önskar att programmet ges som ett program med ett samlat rekryteringsmål om 20 mot tidigare två inriktningar med rekryteringsmål 20 vardera. Akademi UKK önskar att utbildningen ges över ett läsår med rekryteringsmål om 70 mot tidigare 60 per termin. 7 (8) Grundlärarprogrammet med inriktning mot F-3 Akademi UKK önskar att programmet ges HT och VT med rekryteringsmål om vardera 40 mot tidigare att det inte gavs alls. Ansöka om examensrätt för grundlärare F-3. Vilket akademin gör och programmet finns med i akademi UKK:s önskemål om programutbud.

16 Ytterligare ett analysperspektiv är verksamhetsbalansen. I FUS:en anges att MDH har sitt säte i Eskilstuna och Västerås och fördelar verksamheten jämnt mellan orterna och att det betyder att verksamheten inte understiger 40 procent på någon av orterna. Att bara mäta hur programutbudet fördelar sig på orterna är ett ofullständigt och trubbigt mått på verksamhetsbalans. Likväl är det relevant att summera hur rekryteringsmål multiplicerat med studietakt fördelar sig på Västerås och Eskilstuna. För akademiernas önskade utbud för HT13/VT14 blir balansen mellan Västerås som angiven studieort respektive Eskilstuna procent (jämfört med för det beslutade utbudet HT12/VT13). Detta ligger inte inom det angivna spannet men kan kompenseras av att annan verksamhet i större utsträckning ligger i Eskilstuna. 8 (8) Om beslutet Fakultetsnämnden har möjligheten att, i samband med beslutet om programutbud och rekryteringsmål, diskutera vilka program som behöver vara föremål för ytterligare kvalitetsuppföljning. Fördjupad uppföljning eller andra insatser kan i första hand riktas mot program med många studenter men kan också övervägas mot bakgrund av kommande granskningar av Högskoleverket, där ett ökat fokus ligger på kvaliteten i självständiga arbeten. Fakultetsnämnden har härutöver möjligheten att villkora beslut, exempelvis med innebörden att ett program får ges läsåret HT13/VT14 men inte därefter om inte vissa villkor är uppfyllda. Jonas Lostelius Handläggare Utbildnings- och forskningssektionen

17 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT13/VT14 HST MDH /12 Pgm_kod Inriktningskod i LADOK Programmets namn inkl eventuell inriktning Omfattning i hp Examen Kategori Typ (FÖRutbildning, NYBörjar- eller PÅByggnadsprogram Språk Ämnesområde Utskott Akademi Ort Rekryteringsmål HT_12 Rekryteringsmål VT_13 Studietakt (hel, halv eller kvart) Önskar akademin att programmet ska ges, skriv JA eller NEJ Starttermin (HT eller VT, eller HT och VT) Tid (t ex distans, kväll, dag) Rekryteringsmål HT_13 Rekryteringsmål VT_14 Förändringar enligt akademin gentemot föregående läsårs utbud (ange exempelvis om något i en gulmarkerad kolumn ska ändras, som "Byte av ort till Ankeborg" eller "Byte av studietakt till Kvartsfart") GKE03 Beteendevetenskapliga programmet 210 Kandidat Beteende Nyb Sv Samhälle HST Etuna Hel JA VT dag 0 70 Ges endast med start VT istället för både HT och VT Övrigt som akademin vill tillföra utbudsbeslutet Neddragning enligt rektors förslag i verksamhetsplan. Beslutsdatum Dekanusbeslut att öka rekryteringsmål från 50 till 70. Samhällsutskottet beslutade att revidera särskilda behörigheten. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmålet om 50 mot akademins önskemål om 60. GKV03 Beteendevetenskapliga programmet 210 Kandidat Beteende Nyb Sv Samhälle HST V-ås 50 0 Hel JA HT dag 70 0 Ges endast med start HT istället för både HT och VT YHT02 Byggnadsingenjörsprogrammet 180 Hing Teknik Nyb Sv Teknik HST V-ås 50 Hel JA HT dag 70 0 Rekryteringsmål ökat från 50 till 70 YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem se ovan Anpassning pga minskning i rekryteringsmålen för Civ.ing samhällsbyggnad YCT03 Dekanusbeslut att ej ge VT13. Samhällsutskottet beslutade att revidera särskilda behörigheten. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmålet om 50 mot akademins önskemål om 60. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. 300 Civing Teknik Nyb Sv Teknik HST V-ås 30 Hel JA HT dag 30 0 Teknikutskottet beslutade att revidera urvalet beträffande startår. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi 300 Civing Teknik Nyb Sv Teknik HST V-ås 30 Hel JA HT dag 30 0 Teknikutskottet beslutade att lägga till särskild behörighet och urval i utbildningsplanen. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. YCT03 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad 300 Civing Teknik Nyb Sv Teknik HST V-ås 40 Hel NEJ 0 0 Neddragning i rekryteringsmålet från 40 till 0. Med anledning av Fakultetsnämnden beslutade att rektors förslag att programmet får ges och om rekryteringsmål, avveckla allt enligt önskemål. verksamheten på avancerad nivå inom byggnadsteknik föreslås att detta program inte ska ingå i utbudet HT13 1(10)

18 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT13/VT14 HST MDH /12 GKV02 Ekonomprogrammet 180 Kandidat Ekonomi Nyb Sv Samhälle HST V-ås 100 Hel JA HT dag 100 Utbildningsplanen reviderad av utbildningsutskottet för samhälle. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. GKE02 Ekonomprogrammet 180 Kandidat Ekonomi Nyb Sv Samhälle HST Etuna 60 Hel JA HT dag 60 Utbildningsplanen reviderad av utbildningsutskottet för samhälle. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. YHT03 Energiingenjörsprogrammet 180 Hing Teknik Nyb Sv Teknik HST V-ås 20 Hel JA HT dag är ett lågt rekryteringsmål för ett program på grundnivå. HT2012 har 23 studenter registrerats. GKS02 Internationella marknadsföringsprogrammet Teknikutskottet beslutade att ta bort bl a startår i urvalet. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmålet om 20 mot akademins önskemål om Kandidat Ekonomi Nyb Sv Samhälle HST V-ås 60 Hel JA HT dag 60 Utbildningsplanen är fastställd av utbildningsutskottet för samhälle Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. GKN01 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och arbete 180 Kandidat Miljö Nyb Sv Teknik HST V-ås 30 Hel NEJ 0 0 Neddragning i rekryteringsmålet från 30 till 0. Med anledning av rektors förslag att avveckla huvudområdet miljövetenskap föreslås att detta program inte ska ingå i utbudet. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. SSV21 Samhällsvetenskapliga programmet 180 Kandidat Sam Nyb Sv Samhälle HST V-ås 45 Hel JA HT dag 45 0 Samhällsutskottet beslutade att revidera särskilda behörigheten och urval. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. ZEG20 Magister i företagsekonomi 60 Magister Ekonomi Påb Sv Samhälle HST V-ås 40 Hel JA HT dag 60 Ökning i rekryteringsmål från 40 till 60 pga förbättrat studentunderlag. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. AGM03 Magisterprogram i ledarskap och arbetsliv 60 Magister Sam Påb Sv Samhälle HST V-ås 30 Hel JA HT dag 20 0 Neddragning i rekryteringsmål från 30 till 20. Beslut i fakultetsnämnd att fastställa utbildningsplan Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, villkorat att nämnden inrättar programmet senast nov AGM03 Magisterprogram i ledarskap och arbetsliv 60 Magister Sam Påb Sv Samhälle HST V-ås 30 Halv JA HT dag 30 0 Beslut i fakultetsnämnd att fastställa utbildningsplan Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, villkorat att nämnden inrättar programmet senast nov (10)

19 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT13/VT14 HVV MDH /12 Pgm_kod Inriktningskod i LADOK Programmets namn inkl eventuell inriktning Omfattning i hp Examen Kategori Typ (FÖRutbildning, NYBörjar- eller PÅByggnadsprogram Språk Ämnesområde Utskott Akademi Ort Rekryteringsmål HT_12 Rekryteringsmål VT_13 Studietakt (hel, halv eller kvart) Önskar akademin att programmet ska ges, skriv JA eller NEJ Starttermin (HT eller VT, eller HT och VT) Tid (t ex distans, kväll, dag) Rekryteringsmål HT_13 Rekryteringsmål VT_14 Förändringar enligt gentemot föregående läsårs utbud (ange exempelvis om något i en gulmarkerad kolumn ska ändras, som "Byte av ort till Ankeborg") Övrigt som akademin vill tillföra utbudsbeslutet (ange här om det finns en bilaga som exempelvis behandlar resultat från programutvärderingar eller uppdaterad åtgärdsplan för stärkt studentrekrytering om få förstahandssökande vid inställandebeslut) GKV01 Folkhälsoprogrammet 180 Kandidat Vård Nyb Sv Hälsa HVV V-ås 45 Hel JA HT dag 45 Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. Beslutsdatum VOV21 GSN02 Sjukgymnastprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Sjukgym Sjuksköt Vård Vård Nyb Nyb Sv Sv Hälsa Hälsa HVV V-ås HVV Nyköp Hel Hel JA JA HT HT dag dag Fakultetsnämnden beslutade att fastställa utbildningsplanen. Fakultetsnämnden Utbildningsplanen är beslutade reviderad Fakultetsnämnden beslutade GSE02 Sjuksköterskeprogrammet 180 Sjuksköt Vård Nyb Sv Hälsa HVV Etuna Hel JA HT och VT GSV02 Sjuksköterskeprogrammet 180 Sjuksköt Vård Nyb Sv Hälsa HVV V-ås Hel JA HT och VT dag Utbildningsplanen är reviderad Fakultetsnämnden beslutade att programmet dag Utbildningsplanen är reviderad Fakultetsnämnden beslutade att programmet GSS02 Sjuksköterskeprogrammet 180 Sjuksköt Vård Nyb SV Hälsa HVV Södertälje 40 Hel NEJ Utbildningsplanen är reviderad Fakultetsnämnden beslutade GOM01 Socionomprogrammet 210 Socionom BeteendNyb Sv Hälsa HVV Etuna 90 Hel JA HT dag 70 Tidigare avslutade program genomförs av Örebro universitet Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. ZOJ20 Barnmorskeprogrammet 90 Y-spec Vård Påb Sv Hälsa HVV V-ås 24 Hel JA VT dag 24 Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om ZOJ22 ZOJ22 Specialistsjuksköterskeutbildn ing med inriktning mot anestesisjukvård Specialistsjuksköterskeutbildn ing med inriktning mot anestesisjukvård 60 Y-spec Vård Påb Sv Hälsa HVV V-ås 15 Hel JA HT dag 15 Byte av ort till Eskilstuna Utbildningsplanen är fastställd av utbildningsutskottet för hälsa Y-spec Vård Påb Sv Hälsa HVV Falun 8 Hel JA HT dag 8 Utbildningsplanen är fastställd av utbildningsutskottet för hälsa (10)

20 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT13/VT14 HVV MDH /12 ZOJ22 ZOJ21 ZOJ23 ZOJ23 ZOJ23 ZOJ24 Specialistsjuksköterskeutbildn ing med inriktning mot anestesisjukvård Specialistsjuksköterskeutbildn ing med inriktning mot distriktssköterska Specialistsjuksköterskeutbildn ing med inriktning mot intensivvård Specialistsjuksköterskeutbildn ing med inriktning mot intensivvård Specialistsjuksköterskeutbildn ing med inriktning mot intensivvård Specialistsjuksköterskeutbildn ing med inriktning mot psykiatrisk vård 60 Y-spec Vård Påb Sv Hälsa HVV Gävle 8 Hel JA HT dag 8 Utbildningsplanen är fastställd av utbildningsutskottet för hälsa Fakultetsnämnden beslutade 75 Y-spec Vård Påb Sv Hälsa HVV Etuna 35 Hel JA HT dag 35 Byte av ort till Västerås 60 Y-spec Vård Påb Sv Hälsa HVV V-ås 15 Hel JA HT dag 15 Byte av ort till Eskilstuna Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt Utbildningsplanen är fastställd av utbildningsutskottet för hälsa Y-spec Vård Påb Sv Hälsa HVV Falun 7 Hel JA HT dag 7 Utbildningsplanen är fastställd av utbildningsutskottet för hälsa Y-spec Vård Påb Sv Hälsa HVV Gävle 6 Hel JA HT dag 6 Utbildningsplanen är fastställd av utbildningsutskottet för hälsa Y-spec Vård Påb Sv Hälsa HVV V-ås 25 Halv JA HT dag 25 Byte av ort till Eskilstuna Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt 4(10)

21 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT13/VT14 IDT MDH /12 Pgm_kod Inriktningskod i LADOK Programmets namn inkl eventuell inriktning Omfattning i hp Examen Kategori Typ (FÖRutbildning, NYBörjar- eller PÅByggnadsprogram Språk Ämnesområde Utskott Akademi Ort Rekryteringsmål HT_12 Studietakt (hel, halv eller kvart) Önskar akademin att programmet ska ges, skriv JA eller NEJ Starttermin (HT eller VT, eller HT och VT) Tid (t ex distans, kväll, dag) Rekryteringsmål HT_13 Rekryteringsmål VT_14 Förändringar enligt akademin gentemot föregående läsårs utbud (ange exempelvis om något i en gulmarkerad kolumn ska ändras, som "Byte av ort till Ankeborg") Övrigt som akademin vill tillföra utbudsbeslutet (ange här om det finns en bilaga som exempelvis behandlar resultat från programutvärderingar eller uppdaterad åtgärdsplan för stärkt studentrekrytering om få förstahandssökande vid inställandebeslut) Beslutsdatum TCV21 Datornätverk och datakommunikation 120 Högsk. Data Nyb Sv Teknik IDT V-ås 40 Hel JA HT dag 40 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den översyn av våra CKE20 Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram CKE21 Innovation, produktion och logistik - civilingenjörsprogram 300 Civing Innovation Nyb Sv Teknik IDT Etuna 30 Hel Ja HT dag 30 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den översyn av våra 300 Civing Innovation Nyb Sv Teknik IDT Etuna 20 Hel Ja HT dag 20 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den översyn av våra utbildningar som nu sker tillsammans med HSVgranskningen kommer vi att under den närmsta tiden sammanställa och analysera konsekvenser av dessa innan vi föreslår förändringar i utbudet. Vi gör därför inga förändringar innan verksamhetsplanen är beslutad. Söktrycket räknat som antal registrerade vid programupprop har ökat ökat kraftigt från HT11 till HT12 för CKE21 och IKE21 )(tillsammans över 100%) IMV20 Flygingenjörsprogrammet 180 Hing Teknik Nyb Sv Teknik IDT V-ås 40 Hel Ja HT dag 40 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den Fakultetsnämnden beslutade att programmet får Fakultetsnämnden ges och om beslutade att programmet får Fakultetsnämnden ges och om beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. Utbildningsplan fastställd av utbildningsutskottet 5(10)

22 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT13/VT14 IDT MDH /12 IKE20 Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram IKE21 Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörsprogram TCV20 MJUK Datavetenskapliga programmet Mjukvaruutveckling TCV20 SPEL Datavetenskapliga programmet Spelutveckling RKE20 FEKO Innovationsprogrammet-MTO Företagsekonomi 180 Hing Innovation Nyb Sv Teknik IDT Etuna 30 Hel Ja HT dag 30 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den 180 Hing Innovation Nyb Sv Teknik IDT Etuna 20 Hel Ja HT dag 20 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den 180 Kandidat Data Nyb Sv Teknik IDT V-ås 20 Hel Ja HT dag 60 Rektryteringsmål ändrat från HT12=20, till att HT13 vara 60. Detta pga att inriktningen SPEL ej kommer erbjduas längre. 180 Kandidat Data Nyb Sv Teknik IDT V-ås 40 Hel Nej HT dag 0 Ja, rektryteringsmål ändrat från 40 till 0. Istället har rektryteringsmålet för inriktning MJUK ökat med 40. översyn Givet nya av våra verksamhetsplanen i kombination med den översyn av våra utbildningar som nu sker tillsammans med HSVgranskningen kommer vi att under den närmsta tiden sammanställa och analysera konsekvenser Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den översyn av våra utbildningar som nu sker tillsammans med HSVgranskningen kommer vi att under den närmsta tiden sammanställa och analysera konsekvenser 180 Kandidat Innovation Nyb Sv Teknik IDT Etuna 30 Hel Ja HT dag 30 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den översyn av våra utbildningar som nu sker tillsammans med HSVgranskningen kommer vi att under den närmsta tiden sammanställa och analysera konsekvenser av dessa innan vi föreslår förändringar i utbudet. Vi gör därför inga förändringar innan verksamhetsplanen är beslutad. Programmet har ett utvecklingsuppdrag som skall börja genomföras under hösten Fakultetsnämnden beslutade att programmet Fakultetsnämnden beslutade att programmet får Teknikutskottet ges och om beslutade att bl a ta bort startår i urvalet. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt Teknikutskottet beslutade att bl a ta bort startår i urvalet. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt Teknikutskottet beslutade att ändra bl a särskild behörighet och att ta bort startår i urvalet. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. RKE20 INDU Innovationsprogrammet-MTO Industridesign RKE20 PSYK Innovationsprogrammet-MTO Psykologi DKE20 Informativ illustration - informationsdesign Kandidat Kandidat Innovation Nyb Innovation Nyb Sv Sv Teknik IDT Teknik IDT Etuna 30 Etuna 30 Hel Hel Ja Ja HT dag 15 HT dag 30 Nej Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den översyn av våra Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den 180 Kandidat Inform Nyb Sv Teknik IDT Etuna 30 Hel Ja HT dag 30 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den DKE22 Textdesign - informationsdesign 180 Kandidat Inform Nyb Sv Teknik IDT Etuna 30 Hel Ja HT dag 30 Nej Givet nya verksamhetsplanen i Teknikutskottet beslutade att bl ta bort startår i urvalet. Teknikutskottet beslutade att ändra bl a Fakultetsnämnden beslutade att programmet Utbildningsplan fastställd av 6(10)

23 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT13/VT14 IDT MDH /12 DKE21 Rumslig gestaltning - informationsdesign 180 Kandidat Inform Nyb Sv Teknik IDT Etuna 20 Hel Ja HT dag 30 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik 300 Civing Teknik Nyb Sv Teknik IDT V-ås 40 Hel Ja HT dag 40 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik RKE20 DATA Innovationsprogrammet-MTO ITentreprenör GST02 Masterprogram i Innovation och Design 180 Hing Data Nyb Sv Teknik IDT V-ås 20 Hel Ja HT dag 20 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den 180 Kandidat Innovation Nyb Sv Teknik IDT Etuna 10 Hel Ja HT dag 15 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den 120 Master Innovation Påb Sv Teknik IDT Etuna 20 Hel Nej HT dag - Nej, programmet startades inte hösten 12. Fakultetsnämnden beslutade att programmet Teknikutskottet beslutade Fakultetsnämnden att ändra beslutade att programmet Teknikutskottet beslutade att bl ta bort Givet nya Dekanus beslutade verksamhetsplanen i att kombination med den ställa in översyn av våra programtillfället utbildningar som nu sker planerat för HT12. tillsammans med HSVgranskningen kommer vi beslutade Fakultetsnämnden att under den närmsta 06 att programmet tiden sammanställa och får ges och om analysera konsekvenser rekryteringsmål, av dessa innan vi föreslår allt enligt förändringar i utbudet. Vi önskemål. gör därför inga förändringar innan verksamhetsplanen är beslutad. Det ligger ett uppdrag att utveckla programmet till en internationell Master som skall starta hösten (10)

24 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT13/VT14 UKK MDH /12 Pgm_kod Inriktningskod i LADOK Programmets namn inkl eventuell inriktning Omfattning i hp Examen Kategori Typ (FÖRutbildning, NYBörjar- eller PÅByggnadsprogram Språk Ämnesområde Utskott Akademi Ort Rekryteringsmål HT_12 Rekryteringsmål VT_13 Studietakt (hel, halv eller kvart) Önskar akademin att programmet ska ges, skriv JA eller NEJ Starttermin (HT eller VT, eller HT och VT) Tid (t ex distans, kväll, dag) Rekryteringsmål HT_13 Rekryteringsmål VT_14 Förändringar enligt akademin gentemot föregående läsårs utbud (ange exempelvis om något i en gulmarkerad kolumn ska ändras, som "Byte av ort till Ankeborg") Övrigt som akademin vill tillföra utbudsbeslutet (ange här om det finns en bilaga som exempelvis behandlar resultat från programutvärderingar eller uppdaterad åtgärdsplan för stärkt studentrekrytering om få förstahandssökande vid inställandebeslut) FUB01 Naturvetenskaplig / teknisk bastermin Bas Förutb Sv Teknik UKK V-ås 60 Hel NEJ Fakultetsnämnden beslutade att programmet får FUB02 Naturvetenskaplig / teknisk bastermin Bas Förutb Sv Teknik UKK V-ås 60 Hel NEJ Fakultetsnämnden beslutade att programmet får HHV20 OINR Kandidatprogrammet i språk och humaniora med allmän inriktning HHV20 KOMM Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation 180 Kandidat Språk Nyb Sv Utbildning UKK V-ås 15 Hel NEJ Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmålet 180 Kandidat Språk Nyb Sv Utbildning UKK V-ås 25 Hel JA HT Dag 40 Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. GHM02 FLOJ Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås 30 Hel JA HT Dag 25 Fakultetsnämnden beslutade om att programmet GHM02 OBOE Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 KLAR Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 SAXO Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 FAGO Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 HORN Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 TRMP Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 SANG Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 GITR Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 PIAN Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 VLIN Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 VOLA Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 CELL Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 ÖVRI Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GFE01 Förskollärarprogrammet 210 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK Etuna 40 Hel JA HT och VT Dag Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. Beslutsdatum 8(10)

25 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT13/VT14 UKK MDH /12 GFV01 Förskollärarprogrammet 210 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK V-ås 80 Hel JA HT och VT Dag (för VT = CD vilket enl utbledare UKK betyder i huvudsak distansstu dier med campusfö rlagda undervisni ngstillfälle n ca 7-10 per termin) Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. GFS01 GFN01 Förskollärarprogrammet Förskollärarprogrammet Lärare Lärare Lärare Lärare Nyb Nyb Sv Sv Utbildning Utbildning UKK S-tälje UKK Nyköping 20 Hel 20 Hel NEJ NEJ Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges Fakultetsnämnden och om rekryteringsmål, beslutade att programmet får ges Fakultetsnämnden och om rekryteringsmål, beslutade GFA01 ESTE Förskollärarprogrammet - med estetisk profilering musik/dans GAM01 EMS2 Ämneslärarprogrammet åk 7-9 Engelska/Matematik/Svenska som andraspråk GAM01 MES2 Ämneslärarprogrammet åk 7-9 Matematik/Engelska/Svenska som andraspråk GAM01 SES2 Ämneslärarprogrammet åk 7-9 Svenska/Engelska/Svenska som andraspråk GAM01 SVSH Ämneslärarprogrammet åk 7-9 Svenska/Samhällskunskap GAM02 ENS2 Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Engelska/Svenska som andraspråk GAM02 SHEN Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Samhällskunskap/Engelska GAM02 SHSV Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Samhällskunskap/Svenska GAM02 SVEN Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Svenska/Engelska GAM02 SVS2 Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Svenska/Svenska som andraspråk GAM02 MAEN Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Matematik/Engelska GAM02 SHMA Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Samhällskunskap/Matematik 210 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK Nacka 40 Hel JA 36 UKK inväntar beslut om avtal med Nacka den 10 okt Programtillfället kan komma att ställas in att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. 270 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden beslutade att 270 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden beslutade att 270 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden beslutade att 270 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden beslutade att 300 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden 300 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden 330 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden 300 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden 300 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden 300 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden 300 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden 9(10)

26 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT13/VT14 UKK MDH /12 GAM01 GAM02 Ämneslärarprogrammet åk 7-9 ingång SV eller MA Ämneslärarprogrammet gymnasieskola ingång SV eller MA 270 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V Hel JA HT Dag 30 Akademin utreder antalet ingång, kan komma att ändras. 300 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V Hel JA HT Dag 50 Akademin utreder antalet ingång, kan komma att ändras. Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om GGS01 Magisterprogram i specialpedagogik 60 Magister Påb Sv Utbildning UKK V-ås 30 Halv NEJ Utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden GSL01 Masterprogrammet i didaktik 120 Master Påb Sv Utbildning UKK Etuna 20 Kvart JA HT Dag Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden beslutade att programmet får AUM01 MATE Speciallärarprogrammet, Matematik 90 Lärare Påb Sv Utbildning UKK V-ås 16 Halv JA HT Dag 20 ges och om rekryteringsmål, Utbildningsplan är fastställd av AUM01 SVEN Speciallärarprogrammet, Svenska 90 Lärare Påb Sv Utbildning UKK V-ås 16 Halv JA HT Dag 20 Fakultetsnämnden Utbildningsplan Fakultetsnämnden är fastställd av AVM01 Specialpedagogprogrammet 90 Lärare Påb Sv Utbildning UKK V-ås 22 Halv JA HT Dag 20 Fakultetsnämnden Utbildningsplan Fakultetsnämnden är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden AUM01 UTVS Speciallärarprogrammet, Utvecklingsstörning 90 Lärare Påb Sv Utbildning UKK V-ås 16 Halv JA HT Dag 20 Utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden GLM01 Kompletterande pedagogisk utbildning 90 Lärare Lärare Påb Sv Utbildning UKK Etuna 20 Hel JA HT Dag 20 Programmet ska anta både sökande för åk 7-9 och Gy. Inte som tidigare då det skedde genom två ingångar. Nämndbeslut : Inrätta programmet och fastställa utbildningsplan. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål GLM01 A7-9 Kompletterande pedagogisk utbildning 90 Lärare Lärare Påb Sv Utbildning UKK Etuna 20 Hel NEJ Nämndbeslut : Inrätta programmet och fastställa GLM01 GYMN Kompletterande pedagogisk utbildning 90 Lärare Lärare Påb Sv Utbildning UKK Etuna 20 Hel NEJ utbildningsplan. Nämndbeslut : Inrätta programmet och fastställa AMM04 Masterprogrammet i teknisk matematik 120 Master Påb Sv Teknik UKK Västerås 20 Hel JA HT Dag 20 utbildningsplan. Utbildningsplanen är reviderad av av dekanus samt av Fakultetsnämndens LÄGG TILL ÖNSKEMÅL OM NYA PROGRAM NEDAN - FYLL I SÅ MYCKET UPPGIFTER SOM MÖJLIGT Naturvetenskapligt/tekniskt basår 60 - Bas Förutb Sv Teknik UKK V-ås Hel JA HT Dag 70 Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK Etuna Hel JA HT Dag 40 Programmet ges under förutsättning att MDH erhåller examensrättigheter. Dimensionering under utredning. 240 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA VT Dag 40 Programmet ges under förutsättning att MDH erhåller examensrättigheter. Dimensionering under utredning. 10(10)

27 MDH /11 Åtgärdsplaner från inställandeprocessen (Program som inte når fastställd gräns för förstahandssökande har rödmarkerats) Senast reviderad Anmälningskod Programkod Iriktning Utbildningsprogram Poäng Nivå Akademi Utskott Ort Sökande 1:a hand Sökande totalt Ökning/minskning på antal 1:a handssökande jämfört med H11 Rekryteringsmål. Önskemål att ställa in (skriv "Ställ in") Konsekvenser av att ställa in och av att starta (mall för konsekvensbeskrivning finns inlagd som kommentar till den här cellen, för muspekaren över cellen för att se kommentaren) YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem 300 Nyb HST Teknik Vås se bilaga Ge ändå YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi 300 Nyb HST Teknik Vås se bilaga Ge ändå YHT03 Energiingenjörsprogrammet 180 Nyb HST Teknik Vås se bilaga Ge ändå CKE20 Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram 300 Nyb IDT Teknik Ea se bilaga Ge ändå CKE21 Innovation, produktion och logistik - civilingenjörsprogram 300 Nyb IDT Teknik Ea se bilaga Ge ändå Anhållan om att ge trots färre sökande än fast-ställd gräns (skriv "Ge ändå") Åtgärdsplan för att stärka studentrekryterin gen RKE20 INDU Innovationsprogrammet - MTO Industridesign 180 Nyb IDT Teknik Ea se bilaga Ge ändå RKE20 DATA Innovationsprogrammet - MTO IT-entreprenör 180 Nyb IDT Teknik Ea se bilaga Ge ändå RKE20 PSYK Innovationsprogrammet - MTO Psykologi 180 Nyb IDT Teknik Ea se bilaga Ge ändå AMM04 Masterprogram i teknisk matematik 120 Påb UKK Teknik Vås Programmet ges för första gången och är uppbyggt på närmast total samläsning med andra program. Ge ändå HHV20 OINR Kandidatprogrammet i språk och humaniora med allmän inriktning GAM01 EMS2Ämneslärarprogrammet grundskola 7-9 ämneskombination: Engelska/Matematik/Svenska som andraspråk 180 Nyb UKK Utbildning Vås Ställ in Studenterna i denna inriktning kommer att erbjudas plats på inriktning kommunikation 270 Nyb UKK Utbildning Ea Ställ in UKK prioriterar programmet i akademins studentrekryteringspla n GAM01 MES2Ämneslärarprogrammet grundskola 7-9 ämneskombination: Matematik/Engelska/Svenska som andraspråk 270 Nyb UKK Utbildning Ea Ställ in GAM01 SES2 Ämneslärarprogrammet grundskola 7-9 ämneskombination: Svenska/Engelska/Svenska som andraspråk GAM01 SVSH Ämneslärarprogrammet grundskola 7-9 ämneskombination: Svenska/Samhällskunskap 270 Nyb UKK Utbildning Ea Onödigt att ställa in när studenterna kan samläsa. Se bilaga. 270 Nyb UKK Utbildning Ea Onödigt att ställa in när studenterna kan samläsa. Se bilaga GSL01 Masterprogram i didaktik 120 Påb UKK Utbildning Ea Med hänsyn till att UKK kommer att gå in med ansökan om forskarutbildningsrättigheter inom området utbildningsvetenskap kan vi få problem med trovärdigheten inför HSV. Ge ändå. Ge ändå. Studenterna kommer att samläsa enligt bilaga. Ge ändå. Studenterna kommer att samläsa enligt bilaga. UKK prioriterar lärarutbildning i akademins studentrekryteringspla n. 1 (1)

28 Avdelningen för Energiteknik Programutbud för 2012/13 Program och programutbud inom Energiområdet Vi har sedan tre år tillbaka jobbat hårt med att modernisera våra utbildningar och tydliggöra vår högskoleingenjörsutbildning i energiteknik samt startat två helt nya civilingenjörsprogram och ett helt nytt masterprogramprogram. Fokus med våra nya program har varit att ge en modern och framtidsinriktad utbildning där moderna arbetssätt och hjälpmedel används. Progression har varit en ledstjärna där våra kurser i ett tidsperspektiv på ett strukturerat sätt bygger på varandra. Vi erbjuder även möjligheter i våra civilingenjörsutbildningar att under en termin bedriva studier utomlands. Vi har även utarbetat en stor grad av samläsning inom programmen för att vara så kostnadseffektiva som möjligt. Val finns för den som vill, examenskraven styr. Vi erbjuder inte parallella kurser inom program. Våra nya program är: Energiingenjör 180 hp Civilingenjör i Energisystem 300 hp Industriell ekonomi (INDEK) med inriktning mot energimarknader 300 hp. Master i Sustainable Energy system (fr.o.m. HT12) För närvarande håller vi på att fasa ut våra gamla program: Energi- och miljöingenjör 180 hp, Civilingenjör i Samhällsteknik 300 hp. Den sistnämnda har en gemensam ingång för energi, bygg och miljö med specialisering i de högre årskurserna. Energi- och miljöingenjör avslutas VT 2012 och Civilingenjörsutbildning VT2014. Studenter i våra nya program läser för närvarande i årskurs ett och två. Vi kommer att erbjuda studenter som läser Civilingenjör Samhällsteknik att avsluta sina studier i våra nya program och kommer då att erhålla en examen i Civilingenjör i Energisystem. Vi har även utvecklat ett tvåårigt Masterprogram som är planerat att starta HT2012 där samläsning sker med våra civilingenjörer Studentrekrytering Vi har varit framgångsrika med avseende på studentrekrytering i jämförelse med våra gamla program som vi i dagsläget håller på att fasa ut. Vi har idag studenter som t.ex. läser våra energitekniska grundkurser vilket är en tredubbling av antalet studenter jämfört med tidigare. Vår bedömning är att intresset för energifrågor med focus på hållbar utveckling hela tiden ökar och vi tror därför att vi kommer att leva upp till våra rekryteringsmål redan till HT2012. Antalet förstahandssökande till våra program framgår av bilaga1 där även faktiskt utfall och en prognos för 2012 (september) redovisas. Forsknings- och utbildningsstrategi Forskning bedrivs i stor omfattning på avdelningen av våra professorer, lektorer, forskningsingenjörer, doktorander inom MERO/ Future Energy där även adjunkter deltar i viss omfattning. Externa medel kommer i första hand från KK-stiftelsen, Energimyndigheten samt olika EU-projekt. Vi samarbetar även med andra lärosäten inom våra forskningsområden. Forskningsandelen förväntas vara oförändrad eller öka något i framtiden. Enligt vår FOU så är teknikutbildningar ett prioriterat område vilket även har framgått av vår utbildningsministers uttalanden. Utbud/Ekonomi Våra nya program bygger på samläsning, avsaknad av inriktningar och få eller inga val av fristående kurser allt i syfte att bedriva en så kostnadseffektiv utbildning som möjligt. Antalet studenter som förväntas läsa våra kurser i programmen framgår av bilaga 2. Studentantalet har baserats på en rekrytering för civilingenjörer på 30 studenter vardera, energiingenjör 20

29 studenter och 10 st studenter på Mastern. Antalet HÅS kommer att öka från 120 till ca 215 (2015) då vi har studenter i varje årskurs. Full kostnadstäckning för en (normal)kurs på 7.5 hp inom teknik uppnås om studentantalet är ca 20 studenter med en prestationsgrad på 70 %. För större kurser minskar antalet studenter för full kostnadstäckning. Det är endast två kurser i vårt Masterprogram som ligger under gränsen 20 studenter. Övriga kurser har mellan studenter vilken mer än väl kompenserar ovanstående. Till detta ska läggas ytterligare studenter som läser kurser i våra program som fristående kurser. Se bilaga 3. Krav på att ställa in ett specifikt program kommer omgående att få konsekvenser på övriga program med färre studenter per kurs med hänsyn till den samläsning som vi bedriver. Överväger man att ställa in program så äventyras hela programutbudet på energisidan och man måste då överväga att lägga ner samtliga program med energiinriktning. Ovanstående skulle i så fall innebära att MDH har forskning inom energiområdet men ingen grundutbildning vilket i så fall skulle undergräva rekrytering av doktorander och forskare till området.

30 Sammanställning av statistik för Energiprogram och INDEK samt prognos för 2012 Termin Kategori Anmälningskod Programkod Utbildningsprogram HT12 civing YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem Vås HT Civilingenjörsprogrammet i energisystem Vås HT Civilingenjörsprogrammet i energisystem Vås HT12 civing YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Vås HT Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Vås HT Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Vås HT12 hing YHT03 Energiingenjörsprogrammet Vås HT Energiingenjörsprogrammet Vås HT Energiingenjörsprogrammet Vås Ort Rekryteringsmål Sökande 1:a hand Sökande totalt Antal registreade i mitten av september Prognos

31 År 1 Energiingenjörsprogrammet 180 hp Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Grundläggande beräknings- och ritverktyg, 7,5 hp 55 Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp 85 Vetenskapligt arbete och kommunikation, 7,5 hp 55 Tillämpad termodynamik, 7,5 hp 85 Strömningsteknik, 7,5 hp 85 Elkunskap, 7,5 hp 85 Grundläggande kalkyl, 7,5 hp 85 Differential och integralkalkyl II, 7,5 hp 85 År 2 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Värmeöverföring, 7,5 hp 85 Vind- och vattenkraft, 7,5 hp 55 Kyl- och värmepumpsteknik, 7,5 hp 55 Fjärrvärmeteknik, 7,5 hp 55 Styrning av energisystem, 7,5 hp 85 Uppvärmningsteknik, 7,5 hp 25 Ventilationsteknik, 7,5 hp 25 Solceller och solfångare, 7,5 hp 55 År 3 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Förbränningsteknik, 7,5 hp 85 Värme- och kraftteknik, 15 hp 85 Systematisk energieffektivisering, 7,5 hp 25 Uppvärmnings- och ventilationsteknik, 15 hp 25 Examensarbete, 15 hp 25 Unik kurs för specifikt program alternativt valbar kurs, ej matte Samläsning energiingenjör och civilingenjör energisystem Samläsning energiingenjör och civilingenjör energisystem och INDEK Samläsning civilingenjör energisystem och INDEK Samläsning civilingenjör energisystem INDEK och Master

32 År 1 Civilingenjörsprogrammet i Energisystem 300 hp Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Vetenskapligt arbete och kommunikation, 7,5 hp 55 Tillämpad termodynamik, 7,5 hp 85 Strömningsteknik, 7,5 hp 85 Grundläggande beräknings- och ritverktyg, 7,5 hp 55 Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Elkunskap, 7,5 hp 85 Grundläggande kalkyl, 7,5 hp Differential och integralkalkyl II, 7,5 hp År 2 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Värmeöverföring, 7,5 hp 85 Vind- och vattenkraft, 7,5 hp 55 Kyl- och värmepumpsteknik, 7,5 hp 55 Fjärrvärmeteknik, 7,5 hp 55 Styrning av energisystem, 7,5 hp 85 Energi, miljö och resurser, 15 hp 60 Solceller och solfångare, 7,5 hp 55 År 3 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Interkulturell kommunikation i ett Förbränningsteknik, 7,5 hp 85 Värme- och kraftteknik, 15 hp 85 globalt perspektiv, 7,5 hp 60 Valfritt språk eller teknisk engelska, Programmeringsteknik med C#, 7,5 hp Numeriska metoder, 7,5 hp Multivariat analys, 7,5 hp 7,5 hp 30 År 4 Period 1 (alt studier utomlands) Period 2 (alt studier utomlands) Period 3 Period 4 Ekonomi, 7,5 hp Organisation och ledarskap, 7,5 hp Internationella energisystem, 7,5 hp 70 Processoptimering, 7,5 hp 70 Valfritt, 7,5 hp Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 hp Processmodellering, 7,5 hp 70 Processimulering, 7,5 hp 70 År 5 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Hållbara energisystem, 30 hp 40 Examensarbete, 30 hp (Sverige/Utomlands) 30

33 År 1Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi med inriktning mot energimarknader 300 hp Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Introduktion till industriell ekonomi, 7,5 hp 30 Marknader och företag, 7,5 hp 30 Tillämpad termodynamik, 7,5 hp 85 Strömningsteknik, 7,5 hp 85 Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Elkunskap, 7,5 hp 85 Grundläggande kalkyl, 7,5 hp Differential och integralkalkyl II, 7,5 hp År 2 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Ekonomiska kalkyler och intern Produktions- och kvalitetsstyrning, Värmeöverföring, 7,5 hp 85 Mikroekonomi, 7,5 hp 30 styrning, 7,5 hp 30 7,5 hp 30 Sannolikhetslära och statistisk teori, Organisation och ledarskap, 7,5 hp Perspektiv på energimarknader, 15 hp 30 7,5 hp 100 År 3 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Förbränningsteknik, 7,5 hp 85 Värme- och kraftteknik 15 hp 85 Styrning av energisystem, 7,5 hp 85 Industriell marknadsföring, 7,5 hp 30 Språk, 7,5 hp/eget företagande, 7,5 hp Interkulturell kommunikation i ett globalt perspektiv, 7,5 hp/ 60 Entrepenadjuridik, 7,5 hp Programmeringsteknik med C#, 7,5 hp 60 År 4 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Industriell marknadsföring på globala marknader, 7,5 hp 30 Extern redovisning, 7,5 hp 30 Internationella energisystem, 7,5 hp 70 Processoptimering, 7,5 hp 70 Numeriska metoder,7,5 hp Multivariat analys, 7,5 hp Processmodellering, 7,5 hp 70 Processimulering, 7,5 hp 70 År 5 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Industriell ekonomi med inriktning mot energimarknad, 30hp 30 Examensarbete, 30 hp (Sverige/Utomlands)

34 Master program i Hållbara Energisystem År 1 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Programmeringsteknik med C#, 7,5 hp Internationella energisystem, 7,5 hp Introduktion till Hållbara Energisystem, 7,5 hp 10 Processoptimering, 7,5 hp 70 Numeriska metoder,7,5 hp Multivariat analys, 7,5 hp Processmodellering, 7,5 hp 70 Processimulering, 7,5 hp 70 År 2 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Hållbara energisystem, 30 hp 40 Examensarbete, 30 hp (Sverige/Utomlands)

35 Antal studenter på energi och INDEK programmen Program RM HT VT HT VT HT VT HT VT RM HT VT HT Energi ingenjör Civ. ing energi.syst INDEK Master sustainable Energi & miljö Civ.ing samhälltekn Program RM HT VT HT VT HT VT RM HT VT HT Energi ingenjör Civ. ing energi.syst INDEK Master sustainable Program RM HT VT HT VT HT VT HT Energi ingenjör Civ. ing energi.syst INDEK Master sustainable Program RM HT VT HT VT HT Energi ingenjör Civ. ing energi.syst INDEK Master sustainable Program RM HT VT HT Energi ingenjör Civ. ing energi.syst INDEK Master sustainable RM = Rekryteringsmål År total (HÅS)

36 Ingenjörsprogrammen inom IPR, sammanställt Anders Hellström CKE20 Innovation och produktdesign civilingenjör CKE21 Innovation produktion och logistik civilingenjör Det är grundläggande för Innovation och produktrealisering, IPR, att ha civilingenjörsutbildningarna. Civilingenjörsprogrammen är samverkansprogram, dels inom IDT mot Flygprogrammet och Robotikprogrammet, med matematik på UKK, energiteknik och företagsekonomi på HST och inte minst mot omgivande samhälle då kurser ofta innehåller projekt som görs i företag inom regionen. En eventuell utveckling av samarbetet med teknikcollege i Eskilstuna pågår också. Man satsar inför HT13 på en ökad och profilerad marknadsföring, de senaste åren har man legat lågt i marknadsföringsaktiviteter och upplever att den centrala marknadsföringen inte lyckats förmedla programmens styrkor. Programmen är av mycket högt värde för IDT forskning inom IPR, ett inställande skulle till hög grad försämra utfallet för den pågående satsningen och expansionen inom denna nationellt starka verksamhet som också är ett satsningsområde inom MDH. Förluster i goodwill och förlust av position rör sig om motsvarande flera miljoner kronor redan första året, genom försvårad rekrytering av doktorander och forskare och minskad samverkansvinst mellan studenter och företag. En del i IPRs uppdrag är att bygga upp en kunskaps- och kompetensmiljö på högskolan i samproduktion med näringsliv och andra avnämare i regionen, utvecklingen är kraftfull men marknadsföringen av våra väl fungerande civilingenjörsprogram har inte matchat denna utveckling. - Finns ekonomiska konsekvenser som undersysselsatta lärare, intäktsbortfall eller liknande? Ja, samläsning med högskoleingenjörsprogrammen IKE20 Innovation och produktdesign och IKE21 Innovation produktion och logistik samt masterprogrammet ZKS21 Production and Logistics gör att ett inställande av CKE20 och CKE21 ger ett intäktsbortfall för MDH på 2.4 Mkr/år varav på IDT/Produktrealisering 1,4 Mkr/år. - Finns risk för färre studenter på samläsande program? Ja, om högskoleingenjörernas väg att kunna fortsätta mot civilingenjör inom sitt intresseområde på MDH tas bort bedöms intresset för att söka sig mot annan utbildning öka, både bland nysökande och för befintliga studenter. Ett inställande av dessa två civilingenjörsprogram äventyrar även masterprogrammet i Produkt- och Processutveckling eftersom kurserna i det masterprogrammet samläses med civilingenjörsutbildningarna. - Försämras möjligheterna att rekrytera studenter till avancerad nivå och forskarutbildning? Ja, det försvårar möjligheten att framöver försörja det viktiga forskningsområdet Innovation och produktrealisering med behöriga ingenjörer till dess forskarutbildning vilken är under kraftig tillväxt och redan en nationellt stark plattform inom MDH. Allra hårdast slår ett inställande av CKE21 med sitt tydliga fokus mot produktion och produktutveckling. - Finns (negativa) konsekvenser för samarbetspartners inom det omgivande samhället eller för andra akademier? Ja, regionens industriföretag mister värdefull framtida arbetskraft, man har redan problem med rekrytering av civilingenjörer inom dessa två programs områden. Bortfallet av intäkter för övriga akademier beräknas för 12/13 till 1,2 Mkr. Tillkommer gör betydligt minskad möjlighet att bygga vidare på en stark samverkan mellan program inom och utom MDH på avancerad nivå. 1

37 - Finns kvalitetsrisker om programmet ges med få studenter? Nej, genom samläsningen har berörda kurser lämpligt antal studenter för fortsatt god kvalitet. - Övrig relevant information Nybörjarprogrammen inom Produktrealisering grundutbildning Söktalen för HT12 är totalt 84 förstahandssökande för de samläsande CKE20, CKE21, IKE20, IKE21, en ökning med 3% mot HT11. Samhörande kurser har god ekonomi och beläggning. CKE20 Innovation och produktdesign civilingenjör Kännetecknande för detta program är en hög andel kvinnor, i medel 40% de senaste åren. Programmet har också en hög samläsning med motsvarande högskoleingenjör och civilingenjören CKE21 och engelska masterprogrammet Produkt och Procesutveckling- Produktion och Logistik. Antal registrerade ökar de senaste åren med 15% mot förstahandssökande, vilket ger prognosen 25 till registrering HT12, rekryteringsmålet 30 kan genom samläsningen sänkas till 20 vilket skulle ge söktryck på 1,1. Efterfrågan på ingenjörer från programmet är god. Potentialen att genom förbättrad marknadsföring höja söktrycket till HT13 bedöms god. Civilingenjörsprogrammen bidrar till intresset för högskoleingenjörsprogrammen genom möjligheten till fortsatta studier inom området. CKE21 Innovation produktion och logistik civilingenjör Programmet har en hög samläsning med motsvarande högskoleingenjör och engelska masterprogrammet, Produkt och Procesutveckling- Produktion och Logistik som ger direkt bidrag till avancerade kurser med 10-talet studenter, vi ser möjligheter till ett ökat söktryck allteftersom nya vägar till rekrytering öppnas exempelvis Erasmus-Mundus. Efterfrågan på ingenjörer från programmet är mycket hög. Forskningsbasen är mycket god och under god tillväxt med nationell plattform genom samproduktion med bland annat KTH, Chalmers och globala företag som Volvo CE. Potentialen att genom förbättrad marknadsföring höja söktrycket till HT13 till över 1,0 bedöms som god. Från HT13 kommer programmet att ha stort stöd för genomförande och marknadsföring genom den pågående etableringen av den 6-åriga industriforskarskolan Innofacture. För de tre programmen på avancerad nivå inom Produktrealisering. Civilingenjörsprogrammen CKE20+CKE21 samt Master (2år) ZKS21(eng). Söktrycket som förstahandssökande respektive registrerade nybörjare ligger båda i medel på 70 +/- 25% sedan 2007 vilket ger god kursbeläggning för de gemensamma två utgångarna Produktutveckling respektive Innovativ produktion. ZKS21 hade, som de flesta andra masterprogram högt antal sökande studenter 2010, lägre 2011, för 2012 bidrar stipendiestudenter som går delar av programmet till en ökning av studentantalet. Prognos till upprop HT12 för dessa tre program tillsammans är 43. HÅS levereras enligt budget. Efterfrågan på ingenjörerna bedöms hög enligt industrikontakter, enligt egna uppföljningar på två kompletta examensgrupper har samtliga fått bra ingenjörsarbete inom ett år. Offentliga bedömare spår fortsatt högt marknadsbehov. 2

38 Samverkan med näringslivet är mycket stor. En stor del av programmen består av industriella projekt. Våra examensarbetare är efterfrågade och uppskattade av industri och samhälle. Våra forskare tillhör MDHs prioriterade utvecklingsmiljö, har hög relevans och är ansedda. För kompetensförsörjning gäller att 40% av personalen är disputerade varav var tredje är kvinna, 40% är under 50 år. Mycket stark kompetens inom produktion, medelgod inom produktutveckling. Rekrytering kräver särskilda åtgärder då brist finns på marknaden. Resultat HÅP är över år stadigt ca 80% av HÅS. Examinationsgraden bedöms tillfredsställande. 3

39 24809 RKE20 INDU Innovationsprogrammet - MTO Industridesign Ea Ställ in RKE20 DATA Innovationsprogrammet - MTO IT-entreprenör Ea Ställ in RKE20 PSYK Innovationsprogrammet - MTO Psykologi Ea Ställ in IMTO-programmen står inför en förändring de närmsta två åren (IMTO 3). Utan att föregå den processen kommer ett resultat av denna förändring vara att det blir ett program. Hur konstruktionen av programmet ser ut i detalj vet vi inte i dagsläget men ambitionen är att bibehålla en hög grad av samarbeten med andra ämnesområden inom MDH. Det är särskilt viktigt för miljön (Innovation och produktrealisering, IPR) att i det här läget behålla samarbetet med andra akademier. Grundfilosofin med IMTO är att skapa innovationsämnet vilandes på en grund bestående av Människa, Teknik och Organisation. Samtliga program sker genom samläsning med program inom de andra ämnesområdena. T.ex. gör detta det möjligt för studenterna att ta ut en dubbelexamen (kandidat) inom innovation/företagsekonomi och innovation/beteendevetenskap. Programmen inom innovationsteknik skall ses som en enhet, och dessa bygger på grundtanken att personer och kompetenser skall blandas, programmen skapar genom sin samläsning en multidisciplinär miljö för studenterna. Detta korsbefruktar inte bara kurserna i innovationsteknik, utan också när studenterna kommer med sina innovationskunskaper till de andra kurserna i andra ämnen (datavetenskap, produkt- och processutveckling, psykologi och företagsekonomi). Konstruktionen av programmen är sådan att det egentligen skulle kunna var ett program med spår, anledningen till att det är flera program i dagsläget, är f.f.a. en marknadsförings- och planeringsfråga. Läggs någon inriktning ned, riskerar vi dessutom både uppsägningar tagna på ekonomisk grund snarare än strategisk, samt kompetensflykt från miljön. Avdelningen är den huvudsaklige försörjaren av kompetens i innovationsteknik/innovationsledning inom miljön Innovation och produktrealisering både vad det gäller forskning och grundutbildning, och den risk för kompetensbortfall som det föreslagna inställandet skulle leda till, riskerar även att viktiga delar inom forskningen förlorar vital kompetens. Bland annat erhölls KKS-finansiering för forskarskolan Innofacture inte bara på den spetskompetens inom produktion som finns inom IPR- utan också dettas område unika samarbete med innovationsledning. - Finns ekonomiska konsekvenser som undersysselsatta lärare, intäktsbortfall eller liknande? Ställs de program in som indikeras i matrisen innebär det att drygt hälften av studentunderlaget försvinner på de stora innovationskurserna inom programmet. Detta kommer innebära stort intäktsbortfall och att avdelningen som huvudsakligen levererar resurs till dessa kurser och detta område inom forskningen måste säga upp personal. - Finns risk för färre studenter på samläsande program? Drygt hälften av programstudenterna på innovationsprogrammet försvinner. Även om det ser ut som 4 separata program- samläser samtliga programmen kurserna i Innovationsteknik (tot minst 90 hp). På motsvarande samläser studenterna på kurser inom andra program på sina spår. Konsekvenser för dessa kurser känner vi inte till, men f.f.a. för BETE-kurserna (psykologi) rör det sig om ett större antal

40 studenter som kommer in via Innovationsprogrammet. Man skall också vara medveten om att vissa studenter använder innovationsprogrammet som inkörsport till beteendevetenskap och företagsekonomi. - Försämras möjligheterna att rekrytera studenter till avancerad nivå och forskarutbildning? På sikt gör det det, och inte endast inom IDT utan också HST då mer än hälften av studenterna läser sina program delvis på HST (minst 90 hp) med möjlighet till dubbel kandidatexamen inom beteendevetenskap och företagsekonomi). Inom IPR är det framförallt kandidater från Informationsdesign och innovationsteknik som går vidare till mastern Innovation och design som kopplar till forskarutbildningsämnet Innovation och design som utgör IPRs forskarutbildningsämne. - Finns (negativa) konsekvenser för samarbetspartners inom det omgivande samhället eller för andra akademier? Ja, enligt ovan. Dessutom bidrar innovationsämnet med kurser till ingenjörsprogrammen innovation och produktutveckling samt innovation produktion och logistik. Med ett inställande av de program som föreslås, kan avdelningen sannolikt inte behålla den kompetens som gör dessa kurser. Dessutom bidrar innovationsprogrammets kurser till det omgivande samhällets utveckling via de samarbetsprojekt som görs på kursnivå. - Finns kvalitetsrisker om programmet ges med få studenter? Ja, och i det här fallet kommer ett inställande av föreslagna IMTO-program leda till ett lågt antal studenter (och med alltför likriktad kompetens och intresseområde) på IMTO-programmens innovationskurser. Detta blir en stor kvalitetsförsämring samt att det bryter mot innovationsämnets grundfilosofi.

41 Resultat per MDH-program avseende HSV:s Q-utvärderingar Program* Examen** Huvudområde och/eller yrkesexamensområde för examen inom program Resultat HSV:s Q- utvärderingar Civilingenjörsprogrammet i energisystem Civing (Y), Hing (Y) Energisystem (civing), Energiteknik (hing) Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Civing (Y) Industriell ekonomi Civilingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign Civing (Y), Hing (Y) Produkt- och processutveckling (civing), Innovation och produktdesign (hing) Civilingenjörsprogrammet i innovation, produktion och Produkt- och processutveckling (civing), Civing (Y), Hing (Y) logistik Innovation, produktion och logistik (hing) Civilingenjörsprogrammet i robotik Civing (Y) Robotik Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad Civing (Y) Samhällsbyggnad Byggnadsingenjörsprogrammet Hing (Y), Kandidat (G) Byggnadsteknik (hing), Byggnadsteknik (kandidat) Energiingenjörsprogrammet Hing (Y), Kandidat (G) Energiteknik (hing), Eneregiteknik (kandidat) Flygingenjörsprogrammet Hing (Y) Flygteknik Högskoleingenjörsprogrammet i innovation och Innovation och produktdesign (hing), Produkt- Hing (Y), Kandidat (G) produktdesign och processutveckling (kandidat) Högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion Innovation, produktion och logistik (hing), Hing (Y), Kandidat (G) och logistik Produkt- och processutveckling (kandidat) Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik Hing (Y) Nätverksteknik Sjukgymnastprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Sjukgymnastexamen (Y), Kandidat (G) Sjukgymnastik Sjuksköterskeexamen (Y), Kandidat (G) Vårdvetenskap Socionomprogrammet Socionomexamen (Y) Socialt arbete Förskollärarprogrammet Förskolelärarexamen (Y) Förskolelärarare (Didaktik, Pedagogik, Specialpedagogik) Ämneslärarprogrammet, inriktning grundskola 7-9 Ämneslärarexamen (Y) Beroende på ämneskombination

42 Resultat per MDH-program avseende HSV:s Q-utvärderingar Program* Examen** Huvudområde och/eller yrkesexamensområde för examen inom program Resultat HSV:s Q- utvärderingar Ämneslärarprogrammet, inriktning gymnasieskola Ämneslärarexamen (Y) Beroende på ämneskombination Ämneslärarprogrammet, kompletterande pedagogisk utbildning Ämneslärarexamen (Y)? Barnmorskeprogrammet Barnmorskeexamen (Y), Magister (G) Vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeutbildning, anestesisjukvård Specialistsjuksköterskeexamen (Y) Vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeutbildning, distriktssköterska Specialistsjuksköterskeexamen (Y), Magister (G) Vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeutbildning, intensivvård Specialistsjuksköterskeexamen (Y) Vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeutbildning, psykiatrisk vård Specialistsjuksköterskeexamen (Y), Magister (G) Vårdvetenskap Speciallärarprogrammet, matematik Speciallärarexamen (Y) Specialpedagogik Speciallärarprogrammet, svenska Speciallärarexamen (Y) Specialpedagogik Speciallärarprogrammet, utvecklningsstörning Speciallärarexamen (Y) Specialpedagogik Specialpedagogprogrammet Specialpedagogexamen (Y) Specialpedagogik Datornätverk och datakommunikation (H) Datavetenskap Kammarmusikprogrammet (KH) Kammarmusik Högskoleexamen utvärderas ej enl system Högskoleexamen utvärderas ej enl system Datavetenskapliga programmet - mjukvaruutveckling, spel Kandidat (G) Datavetenskap

43 Resultat per MDH-program avseende HSV:s Q-utvärderingar Program* Examen** Huvudområde och/eller yrkesexamensområde för examen inom program Resultat HSV:s Q- utvärderingar Analytical Finance Kandidat (G) Företagsekonomi, Matematik, Nationalekonomi Beteendevetenskapliga programmet Kandidat (G) Pedagogik, Psykologi, Sociologi Ekonomprogrammet Kandidat (G) Företagsekonomi Folkhälsoprogrammet Kandidat (G) Folkhälsovetenskap Informationsdesign - Informativ illustration Kandidat (G) Informationsdesign Informationsdesign - Rumslig gestaltning Kandidat (G) Informationsdesign Informationsdesign - Textdesign Kandidat (G) Informationsdesign Innovationsprogrammet-MTO Kandidat (G) Innovationsteknik, företagsekonomi, psykologi International Business Management Kandidat (G) Företagsekonomi, Nationalekonomi Internationella marknadsföringsprogrammet Kandidat (G) Företagsekonomi Företagsekonomi kandidat - Hög kvalitet Nationalekonomi kandidat - Bristande kvalitet Psykologi kandidat - Hög kvalitet Sociologi kandidat - Mkt hög kvalitet Företagsekonomi kandidat - Hög kvalitet Folkhälsovetenskap kandidat - Mkt hög kvalitet Psykologi kandidat - Hög kvalitet Företagsekonomi kandidat - Hög kvalitet Företagsekonomi kandidat - Hög kvalitet Nationalekonomi kandidat - Bristande kvalitet Företagsekonomi kandidat- Hög kvalitet

44 Resultat per MDH-program avseende HSV:s Q-utvärderingar Program* Examen** Huvudområde och/eller yrkesexamensområde för examen inom program Resultat HSV:s Q- utvärderingar Kandidatprogram i miljövetenskap - miljö, hälsa. arbete Kandidat (G) Miljövetenskap Kandidatprogram i språk och humaniora, inriktning kommunikation Kandidatprogrammet i språk och humaniora, allmän inriktning (inställt ht 2012) Kandidat (G) Kandidat (G) Engelska, Svenska Språk (franska, tyska, svenska, engelska, spanska), litteraturvetenskap Samhällsvetenskapliga programmet Kandidat (G) Statsvetenskap, sociologi, Historia Statsvetenskap kandidat - Hög kvalitet Sociologi kandidat - Mkt hög kvalitet Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv Magister (G) Arbetslivsvetenskap, Ledarskap International Marketing Magister (G) Företagsekonomi Arbetslivsvetenskap - Hög kvalitet Ledarskap - Bristande kvalitet Företagsekonomi magister - Bristande kvalitet Magisterprogram i energioptimering för byggnader Magister (G) Byggnadsteknik Magisterprogram i företagsekonomi Magister (G) Företagsekonomi Magisterprogram i hälsa och vård, i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Magister (G) Vårdvetenskap, Folkhälsovetenskap Magisterprogram i hälsa och vård, inriktning folkhälsovetenskap Magister (G) Vårdvetenskap, Folkhälsovetenskap Magisterprogram i specialpedagogik (inställt ht 12) Magister (G) Specialpedagogik Magisterprogrammet i programvaruteknik Magister (G) Datavetenskap Företagsekonomi magister - Bristande kvalitet Folkhälsovetenskap magister - Hög kvalitet Folkhälsovetenskap magister - Hög kvalitet

45 Resultat per MDH-program avseende HSV:s Q-utvärderingar Program* Examen** Huvudområde och/eller yrkesexamensområde för examen inom program Resultat HSV:s Q- utvärderingar Masterprogram i didaktik Master (G), Magister (G) Didaktik Masterprogram i Financial Engineering Master (G) Matematik Masterprogram i Innovation och Design (inställt ht 12) Master (G) Innovation och design Masterprogram i intelligenta inbyggda system Master (G), Magister (G) Datavetenskap Masterprogram i programvaruteknik Master (G) Datavetenskap Masterprogrammet i hållbara energisystem Master (G) Energiteknik Masterprogrammet i produkt- & processutveckling - produktion & logistik Master (G) Produkt- och processutveckling Masterprogrammet i teknisk matematik Master (G) Matematik Inget program Kandidat (G) Social omsorg Inget program Magister (G) Sociologi Inget program Magister (G) Psykologi Sociologi magister - Hög kvalitet Psykologi magister - Hög kvalitet Naturvetenskaplig/teknisk bastermin 1 Ingen examen Inget HO Naturvetenskaplig/teknisk bastermin 2 Ingen examen Inget HO Speciallärarprogrammet, utvecklningsstörning, 90 hp (inom Lärarlyftet II)??? Specialpedagogik * Källa är program publicerade på webben (motsvarande innevarande utbud ) **G = generell examen, Y = yrkesexamen, H = högskoleexamen, KH = konstnärlig högskoleexamen

46 Omdömen och resultat av HSV:s kvalitetsutvärderingar Examen, sammanfattning av omdömen och beslut, beslutsdatum samt koppling till berörda program och relevant utskott. Examen Arbetslivsvetenskap Magister Samlat omdöme* Hög kvalitet Besluts- Sammanfattning omdöme och yttrande om Datum** måluppfyllelse *** Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse vad gäller studenternas: Kunskap och förståelse inom huvudområdet inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund Kunskap om tillämpliga metoder för området. Fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Program svenska utb Program engelska utb -Magisterprogram i ledarskap och arbetsliv Utskott S Folkhälsovetenskap Kandidat Mycket hög kvalitet För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse vad gäller studenternas: Kunskap och förståelse inom huvudområdet inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund. Kunskap om tillämpliga metoder för området. Fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. -Folkhälsoprogrammet H För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse.

47 Folkhälsovetenskap Magister Hög kvalitet Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse vad gäller studenternas: Förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information. Förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper. -Magisterprogram i hälsa och vård, med inriktning folkhälsovetenskap -Magisterprogram i hälsa och vård, i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad H Företagsekonomi Kandidat Företagsekonomi Magister Hög kvalitet Bristande kvalitet För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse Underlagen visar på hög måluppfyllelse för samtliga utvärderade examensmål Underlagen visar på bristande måluppfyllelse vad gäller studenternas: Fördjupade metodkunskaper inom huvudområdet för utbildningen. -Ekonomprogrammet -Innovationsprogrammet MTO -Internationella marknadsföringsprogramm et -Analytical Finance -International Business Management -Magisterprogrammet i företagsekonomi -International Marketing S S För övriga utvärderade examensmål bedöms måluppfyllelsen som hög.

48 Ledarskap Magister Bristande kvalitet Underlagen visar på bristande måluppfyllelse för målen vad gäller studenternas: -Magisterprogram i ledarskap och arbetsliv s Fördjupade metodkunskaper inom huvudområdet för utbildningen. Förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Nationalekonomi Kandidat Bristande kvalitet Underlagen visar på bristande måluppfyllelse när det gäller studenternas: Kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund. Kunskap om tillämpliga metoder inom området. Fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. -International Business Management -Analytical Finance S Psykologi Kandidat Hög kvalitet För övriga examensmål indikerar underlagen en hög måluppfyllelse Underlagen visar på hög måluppfyllelse för samtliga utvärderade examensmål. -Beteendevetenskapliga programmet -Innovationsprogrammet MTO S Psykologi Magister Hög kvalitet Underlagen visar på hög måluppfyllelse för samtliga utvärderade examensmål. Inget program S

49 Sociologi Kandidat Sociologi Magister Mycket hög kvalitet Hög kvalitet Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse för samtliga utvärderade mål när det gäller studenternas: Kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund. Kunskap om tillämpliga metoder inom området. Fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. Förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse när det gäller studenternas: -Beteendevetenskapliga programmet -Samhällsvetenskapliga programmet Inget program S S Förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, även med begränsad information. För övriga mål visar bedömningen av underlagen på hög måluppfyllelse.

50 Statsvetenskap Kandidat Hög kvalitet Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse när det gäller studenternas: -Samhällsvetenskapliga programmet Förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. För resterande utvärderade mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. *Avser aktuell bedömargrupps samlade omdöme och yttrande vilket är analogt med HSV:s beslut om inget annat anges **Vid HSV:s beslut om Bristande kvalitet har lärosätet ett år till förfogande enligt särskild instruktion för att analysera och därpå åtgärda påtalade brister ***För fullständig information om specifik utvärdering, bedömargruppens omdöme och yttrande samt Högskoleverkets beslut hänvisas till

51 Till Fakultetsnämnden vid Mälardalens högskola. Justering av rekryteringsmål och val av studieort för distansutbildning inom sjuksköterskeutbildning vårterminen 2014 Akademin för hälsa, vård och välfärd önskar att ett tillägg görs på tidigare inlämnade rekryteringsmål och val av ort för sjuksköterskeutbildning vårterminen Tillägget innebär att Södertälje önskas vara studieort för distansutbildning med ett rekryteringsmål på 30. Denna förändring innebär att totalt rekryteringsmål för läsåret 2013/2014 blir på samma nivå som innevarande läsår. Erfarenhet av distansutbildning är att genomströmning av studenter är något lägre i jämförelse med den reguljära campusutbildning. Detta bedöms vara motivering till att rekryteringsmål överstiger den nivå som tidigare beslutats för akademins uppdrag av sjusköterskeutbildningen. På uppdrag Per Andersson Utbildningsledare

52 Begäran om ändring av tidigare utbudsbeslut Underlag för bedömning av samläsningseffekter Bilaga 3

53 1 (2) Begäran om ändring av tidigare utbudsbeslut Magisterprogram i energioptimering av byggnader Med anledning av HST:s avsikt att avveckla verksamheten på avancerad nivå inom byggnadsteknik vill vi ändra utbudsbeslut avseende utländska program HT13 och ta bort Magisterprogram i energioptimering av byggnader från utbudet. Då vi påbörjar arbetet med att avveckla byggnadsteknik på avancerad nivå vill vi undvika att ta in nya studenter på utbildningar med byggnadsteknik på avancerad nivå som examen. Genom att avveckla programmet redan nu behöver vi inte heller delta i Högskoleverkets granskning av ämnet byggnadsteknik på avancerad nivå. Magisterprogram i energioptimering av byggnader har samläsning med civilingenjörsprogrammet i Samhällsteknik och därefter civilingenjörsprogrammet i Samhällsbyggnad. Tillskottet av studenter från magisterutbildningen bedöms dock inte vara avgörande för att kurserna i civilingenjörsprogrammet ska kunna genomföras med önskvärd kvalitet ekonomisk bärighet. Beteendevetenskapliga programmet HST begär att fakultetsnämnden ställer in tidigare beslutad programstart för beteendevetenskapliga programmet i Västerås vt13 och samtidigt ökar rekryteringsmålet för programtillfället i Eskilstuna från 50 till 70. Förslaget är i enlighet med vårt insända förslag till programutbud för ht13/vt14 där vi föreslår att under höstterminen ge programmet i Västerås och vårterminen i Eskilstuna. I förslaget har vi beaktar Forsknings- och Utbildningsstrategins skrivning beträffande campusfördelning (varken verksamheten i Eskilstuna eller Västerås Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

54 ska understiga 40%) genom en jämn fördelning med en programstart/ort varje termin. 2 (2) Argumenten för enbart en programstart per ort och termin emanerar från branschrådsdiskussioner liksom från förda diskussioner med de externa representanterna från kommunerna inom sektorgruppen Morgondagens studenter, morgondagens arbetskraft inom Samhällskontraktet. Enligt arbetsmarknadsstatistik sägs att arbetsmarknaden för beteendevetare är i balans och våra studenter vittnar också om att det för många är svårt att få arbete efter beteendevetenskaplig examen (dvs kandidatexamen i psykologi, sociologi eller pedagogik). Förslaget är förankrat med akademichef på HVV ( ) Båda förslagen är samverkande centralt ( ) Frågan om beslut rörande fördelning mellan orter är godkänd av förvaltningschef, på delegation av rektor ( ) Thomas Wahl Akademichef, HST

55 Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (6) Handläggare Eva Thorin, utbildningsledare Underlag för bedömning av samläsningseffekter av att inte ge magisterprogram Energioptimering för byggnader (ämnet byggnadsteknik) Kurserna i magisterprogrammet Energioptimering för byggnader, om det ges kommande läsår, har samläsning med civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad termin 7 och 8 (två kurser), vilket framgår av nedanstående utdrag från respektive programs utbildningsplaner. Det är även samläsning med sista året på den gamla civilingenjörsutbildningen i samhällsteknik (två kurser), se termin 9 i utdrag från planeringsdel för detta program 2012/2013. Det är idag 19 registrerade studenter på civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad i år 3 (termin 5 läsår 2012/2013), dvs de studenter som kommer att gå termin 7 och 8 kommande år. Nuvarande termin ser samläsningen ut på följande sätt i en av programmets kurser, Energisnåla hus BTA hp (ht 2012 period 1-2): Totalt 50 studenter i kursen, varav 12 går det 1-åriga magisterprogrammet Energioptimering för byggnader. De allra flesta av övriga 38 studenter läser civilingenjörsprogrammet i samhällsteknik. Som framgår av planeringsdelen 2012/2013 var det en valbar kurs för studenter både på termin 7 och 9. Några (3-4 st) är utländska utbytesstudenter. Det kan också finnas ett par studenter som läser kursen som fristående kurs. I våras var samläsningen på kursen Energioptimering för byggnader WBT hp (vt 2012 period 3-4) enligt följande: Totalt 29 studenter på kursen, varav 7 studenter gick det 1-åriga magisterprogrammet Energioptimering för byggnader, 21 studenter läste till civilingenjör i samhällsteknik och en var utländsk utbytesstudent. Som framgår av planeringsdelen för civilingenjör samhällsteknik 2011/2012 så var kursen valbar för studenter på termin 8. När det gäller civilingenjör i samhällsteknik kommer det inte att finnas några studenter på termin 7 och 8 nästa läsår men däremot på termin 9 och 10. Det var 47 studenter som var registrerade på termin 5 läsår 2011/2012, Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

56 varav 42 är registrerade på termin 7 läsår 2012/2013 (som då kan gå termin 9 och 10 nästa läsår). I civilingenjör samhällsteknik ingår dock också en inriktning mot energiteknik som ca studenter går. 2 (6) Utdrag från Utbildningsplan, magisterprogram i energioptimering av byggnader, 60 högskolepoäng Utdrag från utbildningsplan civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad, 300 högskolepoäng

57 Utdrag från Utbildningsplan Civilingenjör Samhällsteknik, 300hp, Planeringsdel 2012/ (6)

58 4 (6)

59 Utdrag från Utbildningsplan Civilingenjör Samhällsteknik, 300hp, Planeringsdel 2011/ (6)

60 6 (6)

61 Bilaga 4 Förslag från utskotten Anvisningar om kursvärdering och kursanalys, Akademi HVV Rektorsbeslut System för arbetet med kursvärderingar MDH /10. Rapporten Resultat från kursvärderingssystem med avseende på VT12 Inlaga från Studentkåren Kursvärderingssystemet vid Mälardalens högskola ( )

62 Förslag från utskotten Grundutbildningsutskottet för hälsa framför synpunkten att förorda att i varje kurs ha kursvärdering som ett kursmoment. Vidare överlämnar utskottet Akademi HVV:s dokument Anvisningar om kursvärdering och kursanalys till fakultetsnämnden som ett bra exempel på anvisningar i sammanhanget. Grundutbildningsutskottet för teknik lämnar följande förslag och synpunkter till fakultetsnämnden; dels att utreda möjligheterna för att införa kursutvärderingar som ett kursmoment, dels att utreda möjligheterna för att studenter får e-post med länk till kursutvärdering skickat till en e-postadress som den själva angivit, samt att utreda möjligheterna att via webben presentera sammanställda resultat för kursvärderingar, dock ej frisvarskommentarer, under förutsättning att svarsfrekvensen är större än 50 %. Grundutbildningsutskottet för utbildning lämnar följande förslag och synpunkter till fakultetsnämnden: 1. Fakultetsnämnden förslås besluta att uppdra till högskolans förvaltning att revidera det befintliga frågeformuläret för kursvärderingar med sikte på att tydligare utvärdera enskilda kursers syfte och innehåll. 2. Fakultetsnämnden föreslås besluta att årligen kontrollera huruvida kursanalyser diarieförs samt att följa upp akademiernas rutiner för att genomföra kursanalyser och för återrapportering av resultat från tidigare kursvärderingar. 3. Fakultetsnämnden förslås besluta att i dialog med Mälardalens studentkår finna former för hur informationen till studenterna om möjligheten att vidarebefordra e-post från sin studentmejl kan förbättras.

63 Anvisningar om kursvärdering och kursanalys Enligt tidigare rektorsbeslut (MDH /10) finns ett system för kursvärdering. Kursvärdering är en värdefull aspekt av studentinflytande avseende kursers upplägg och innehåll. Efter varje avslutad kurs genomförs en kursvärdering med fastställt frågeformulär i Netigate. Ett MDH-gemensamt grundformulär har tagits fram och är tillgängligt för samtliga kurser och kurstillfällen som ges vid HVV. Till grundformuläret finns möjlighet att göra tillägg av kurs- eller programspecifika frågor. Eventuella tillägg skall göras i samråd med avdelningschef och systemadministratör(sa). Systemadministratörer beställer kursvärderingar terminsvis för varje kurstillfälle samt registrerar uppgifter på kursansvariga lärare och ansvarig avdelningschef. Systemets utformning - Kursansvarig lärare och avdelningschef får av SA uppgifter om länk/webbadress och lösenord till utvärderingsformulär i Netigate. - En vecka innan kursens slut skickas kursvärdering och informationsbrev automatiskt till kursregistrerade studenter via studentmail. Kursvärdering finns tillgänglig för studenten i tre veckor och två veckor efter startdatum skickas en påminnelse via mail. I kursvärderingen finns länk till aktuell kursplan. - Mail skickas till kursansvarig lärare när svarstid gått ut och möjlighet till bearbetning av resultat kan börja. - Kursansvarig lärare kan via inloggning med namn och lösenord fortlöpande se resultaten av utvärderingen i Netigate. Studenten har motsvarande möjlighet via länk i utskickad kursvärdering. Inga fritextsvar visas för studenten. Kursanalys - Kursansvariga skall göra en kursanalys efter varje avslutad kurs om inte annat delges från ansvarig avdelningschef. - Underlag för kursanalysen är den sammanställningen av webbenkäten inklusive fritextsvar som kursansvarig lärare får genom att logga in i Netigate. - Från sammanställningen i Netigate väljer kursansvarig lärare en programvara (ex. word, excel, pdf, powerpoint) för sin kursanalys. Kursanalys innefattar följande fyra delar 1. Automatisk sammanställning med vald programvara; 2. Fritext behålls men kommentarer som inte är relevant för utbildningen tas bort eller anonymiseras. 3. Lärarens/lärarlagets egna synpunkter sammanfattas och utgår från indelning som görs i enkäten till studenter (lärandemål, innehåll, undervisning, examination, litteratur, stöd och service, övriga synpunkter). Läraren/lärarlaget ger återkoppling på kritiska synpunkter, motiverar önskad kursutveckling och ger förslag på åtgärder som lärarlaget finner relevanta.

64 - När kursanalys är klar skickas den till samtliga lärare som är involverade i kursen och till avdelningschef. Till studenter skickas kursanalys via studentmail. Lärare kan även om så önskas schemalägga ett tillfälle där studenter får information om kursanalys. Senast 6 veckor efter avslutad kurs skall kursanalys vara klar och utskickad. - I studiehandledning ska finnas ett avsnitt där kursvärdering och kursutveckling redovisas. Detta skall specifikt uppmärksammas vid kursintroduktion. - Kursvärderingar och kursanalys arkiveras tillsammans med annan kursdokumentation enligt anvisningar Per Andersson Utbildningsledare HVV

65

66

67

68

69

70

71

72

73 Kursvärderingssystemet vid Mälardalens högskola Studentkåren, liksom högskolan, arbetar för att göra utbildningen så bra som möjligt och strävar efter att ett kvalitetsutvecklande arbete ska genomsyra högskolans verksamhet. Med studentinflytande i åtanke kan detta realiseras dels genom representation i beredande och beslutande organ, dels genom kursvärderingar, som studenterna fyller i vid varje tillfälle då kursen ges. Kvalitetsarbetet med kursvärderingar har uttryckligt stöd i HF 1 kap 14, där det tydligt framgår att högskolan har skyldighet att se till att kursvärderingar görs, att sammanställningar på dessa upprättas och att studenterna har rätt till återkoppling. Men enligt rapporten Uppföljning av MDH:s kursvärderingssystem (MDH /10) kan MDH förbättra efterlevnaden av förordningskravet då rapporten fastslår att återkoppling i dagsläget inte sker i tillfredsställande utsträckning. Dessutom efterlevs inte MDH:s egen föreskrift, System för arbetet med kursvärderingar (MDH /10), där det sätts krav på att kursanalyser genomförs. Denna brist i systemet leder till att studentinflytandet blir begränsat. Att endast en tredjedel av studenterna fyller i kursvärderingarna hänger tätt ihop med att kvalitetsarbetet utifrån kursvärderingarna inte uppfylls. Studenter som får återkoppling vid början av en kurs ser ett större värde med sina egna kommande insatser vid kursens slut, medan studenter som inte får någon återkoppling lättare drar slutsatsen att deras respons inte tas på allvar. Vid flera tillfällen har Studentkåren fått frågan Vad händer om den kursansvariga läraren inte bryr sig om våra åsikter i kursvärderingen?. Vi har inte kunnat besvara frågan på ett tillfredsställande sätt, men om man utgår från rapporten Uppföljning av MDH:s kursvärderingssystem (MDH /10) så skulle svaret lyda ingenting, då det idag inte finns något som säkerställer att kursanalyser genomförs. Det finns flera lösningar på detta problem. Studentkåren arbetar för att studenterna ska få det så bra som möjligt, och eftersom kursvärderingarna har, eller borde ha, en stor del i detta arbete vill vi göra kursvärderingarna så 1

74 tillgängliga som möjligt. Vi vill också att samtliga studenter ska fylla i dem, så att resultatet anses vara representativt och tillförlitligt. 100 % medverkan För att alla studenter ska fylla i sina kursvärderingar måste kursvärderingssystemet bli så enkelt och tillgängligt som möjligt. Förslag om att förbättra och förenkla kopplingen mellan studentmejlen och Blackboard har lagts, och detta är ett steg i rätt riktning. Det är dock ett faktum att studentmejlen används av studenterna i begränsad utsträckning, varför länken med värderingen borde skickas till den adress som studenten önskar. Men Studentkåren anser dock att det behövs än mer för att målet om 100 % medverkan ska kunna uppfyllas, nämligen att införa kursvärderingar som ett kursmoment. Rent praktiskt skulle detta kunna lösas genom att kursvärderingen ska vara en del i den sista föreläsningen. Denna kunde exempelvis hållas i en datorsal eller i en vanlig lärosal där det finns tillgång till en eller flera datorer så att studenterna kan turas om att fylla i värderingen. Dessutom har de flesta idag tillgång till Internet via sina mobiltelefoner, vilket ytterligare skulle underlätta ett moment som detta. Presumtiva hinder för denna metod är att tentamen kvarstår vid tidpunkten för sista föreläsningen. Denna problematik skulle kunna lösas genom att fokus lades på annat i kursen genom denna kursvärdering, exempelvis kurslitteratur, kursmoment och själva uppgifterna/formerna för examinationen/examinationerna. Om respons angående tentamen fortfarande är önskvärt, kunde en annan kursvärdering som behandlar dessa frågor gå ut, via mejl, i efterhand. Tillgänglighet till sammanställningar av resultaten Som det står i HF 1 kap 14, ska resultaten av kursvärderingarna vara tillgängliga för studenterna. Hittills har kursvärderingarna vanligtvis varit tillgängliga genom länken i mejlet som en enskild student får till sin studentmejladress i slutet av kursen. Är studenten inte registrerad på kursen, är kursvärderingarna tillgängliga genom mejlförfrågan till akademins administratör. Studentkåren anser inte att detta sätt är tillgängligt. Vi vill ha kursvärderingarna så transparenta som möjligt, så att alla som är nyfikna på en kurs ska kunna ta del av statistiken som kursvärderingarna ger. Vi vill att kursvärderingarna ska vara lätta att hitta via MDH:s hemsida, förslagsvis på kurshemsidan eller genom en sökfunktion, likt det system som finns för scheman. 2

75 Denna tillgänglighetsprincip skulle ge upphov till en positiv kedjeverkan på högskolan. Kursansvariga och andra anställda på skolan skulle bli mer motiverade att genomföra kursanalyser och andra kvalitetsökande åtgärder. Återkoppling skulle kännas mer naturlig då resultatet av kursvärderingarna skulle anses mer betydelsefulla. Kursvärderingarnas status skulle höjas avsevärt, då de genom sin tillgänglighet skulle uppvisa dess relevans för utbildningen. Även studenterna skulle inse betydelsen av sitt inflytande på utbildningen och känna att deras legitimitet i utvecklingsarbetet verkligen uppfylldes. Studentkåren vill i fortsättningen kunna besvara studenter som är oroliga för att deras åsikter inte tas på allvar med att de inte behöver oroa sig. Vi vill kunna försäkra alla studenter om att kursanalyser genomförs och att de får återkoppling vid kursstart. Vi vill kunna hänvisa dem till kursvärderingar om de vill veta hur en kurs är och övertyga dem om att deras inflytande över utbildningen verkligen säkerställs. Studentkåren yrkar på att fakultetsnämnden beslutar att 1. uppdra till högskolans förvaltning att utreda möjligheterna för att införa kursvärdering som ett kursmoment, 2. uppdra till högskolans förvaltning att utreda möjligheterna för att studenter får e-post med länk till kursvärdering skickat till en e-postadress som studenterna själva uppgivit, 3. uppdra till högskolans förvaltning att följa upp genomförandet och registreringar av kursanalyser, 4. uppdra till högskolans förvaltning att utreda möjligheterna att via webben presentera sammanställda resultat från kursvärderingar, 5. samtliga uppdrag ska återrapporteras till fakultetsnämnden senast den 21 december Vera Songer Vice ordförande, Mälardalens studentkår Västerås, datum som ovan 3

76 Motivering hedersdoktorer 2013 Bilaga 5

77 Motivering hedersdoktorer (2) Birgitta Svendén är en av våra mest framgångsrika svenska operasångerskor som sjungit på världens stora scener. Hon utnämndes 1995 till hovsångerska och är även styrelseledamot av Kungliga Musikaliska Akademin. Som rektor för Operahögskolan fick Birgitta stor erfarenhet av att leda en högskola och därmed att leda unga människor in i ett kulturellt uppdrag som operasångare. Den erfarenheten är viktig i det uppdrag som hon nu har som VD och operachef vid Kungliga Operan i Stockholm. Med dessa uppdrag har hon utmärkt sig som en av Sveriges ledande kulturpersonligheter. Mälardalens högskola värdesätter hennes expertis från musikbranschen och även hennes framstående ledarskap som både rektor för Operahögskolan i Stockholm och som VD och operachef för Kungliga Operan. För Mälardalens högskola kommer Svendéns utnämning som hedersdoktor 2013 än mer att tydliggöra högskolans kulturella verksamhet och dess värde för studenters bildning. För högskolans konstnärliga verksamhet är Svendén som artist och person en unik inspirationskälla och förebild. Luciënne Blessing är professor i Engineering Design and Methodology vid Université de Luxenbourg, samt prorektor med ansvar för forskning samt styrelseledamot i Council for Doctoral Education inom ramen för European University Association (EUA- CDE). Blessings forskning präglas av såväl teoretiska som sociala mål, oavsett om det handlar om att ta fram nya produkter och system eller om förbättringar av verksamheter. Blessing utgår därför ofta från tvärvetenskapliga perspektiv som inkluderar ämnen som sociologi och psykologi. Hennes intressen spänner över produktutveckling, mångfald, gränssnittet mellan användare och teknik, liksom designoch forskningsmetodik. Luciënne Blessings forskning sker i första hand i samproduktion med näringslivet, liksom de doktorand- och masterstudentprojekt som hon handleder. Blessing har varit verksam vid flertalet universitet som exempelvis University of Cambridge och Technische Universität Berlin. Hon var med och grundade den globala organisationen Design Society Under åren var Blessing medredaktör för den vetenskapliga tidskriften Research in Engineering Design. Hon har publicerat ett antal böcker och mer än 150 artiklar i vetenskapligt granskade tidskrifter. Ett pedagogiskt bidrag till designforskningen är boken DRM, the Design Research Methodology (Springer 2009) som hon skrivit tillsammans med kollegan Amaresh Chakrabarti. Metodboken är idag central för Innovation och produktrealisering (IPR) vid MDH. Blessing har genom regelbunden kontakt med forskare och doktorander, samt genom deltagande i forskarutbildningskurs, bidragit till att stärka forskningsmetoddiskussionen inom IPR. Genom sitt omfattande internationella kontaktnät bidrar Luciënne Blessing till att stärka MDHs internationella kontakter samt att göra MDH mer känt för det internationella forskarsamhället.

78 Kurt-Lennart Lundbäck, VD för Arcticus Systems och styrelseledamot i Swedsoft, har sedan starten av MDHs största forskningsprofil, Mälardalen Real Time Center (MRTC), varit kontinuerligt engagerad i forskning och utbildning vid högskolan. Genom stort nationellt och regionalt engagemang har Kurt-Lennart Lundbäck verkat för att sprida datortekniskt kunnande inom svensk mjukvaruindustri. Till exempel har han varit med i uppbyggandet av Swedsoft där han idag sitter i styrelsen som representant för svenska småföretagare. Med djup insikt om både akademins och näringslivets förutsättningar har Kurt-Lennart Lundbäck givit MDH tillgång till industriellt relevanta forskningsfrågeställningar. Dessutom har han med sin kunskap och sitt kontaktnät bidragit till att många av MRTCs forskningsresultat hittat vägen till industriella verktyg och tillämpningar. Lundbäck har aktivt stöttat och deltagit i både forskning och utbildning vid MRTC. Arcticus Systems har, under hans ledning, bidragit med över 10 miljoner kronor till forskningsprojekt och forskarskolor vid MDH, samt även själva bedrivit avancerad mjukvaruforskning med stöd från bland annat Vinnova och Vetenskapsrådet. Han har under det senaste årtiondet starkt bidragit till att synliggöra MDH-baserad forskning och att resultaten nått ut till många av de stora mjukvaruintensiva företagen i Sverige. 2 (2)

79 Utbildningsplan med föreslagna ändringar Bilaga 6

80 Utbildningsplan Sida 1 av Dnr: MDH /10 Programkod: SSV21 Samhällsvetenskapliga programmet, 180 högskolepoäng Bachelor s Program in Social Science, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämndens grundutbildningsutskott för samhälle och reviderad 2012-xx-xx. Mål Det övergripande målet med Samhällsvetenskapliga programmet, 180 högskolepoäng, är att de studerande ska tillägna sig teoretiska såväl som praktiskt tillämpbara kunskaper inom det samhällsvetenskapliga området, som förbereder för både yrkesverksamhet och fortsatta studier på avancerad nivå. Syftet med Samhällsvetenskapliga programmet är att ge grundläggande kunskap inom historia, sociologi och statsvetenskap samt ge de studerande förkunskaper för att efter avslutade studier kunna gå vidare på avancerad nivå inom något av de tre huvudområdena historia, sociologi eller statsvetenskap. Avsikten är också att de studerande ska tillägna sig färdigheter, för att kunna arbeta som utredare, utvärderare, projektledare eller strateg, och kunna se samband mellan olika historiska, sociala, ekonomiska och kulturella processer där begrepp som hållbar utveckling, mångfald, etnicitet och genus äger aktualitet. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande: - visa bred kunskap och förståelse inom huvudområdena historia, sociologi och statsvetenskap, - visa kunskap och förståelse om samhällsvetenskapens vetenskapliga grund, däribland hur olika metoder kommer till användning i den samhällsvetenskapliga forskningsprocessen, - visa fördjupad kunskap och vetenskaplig orientering inom något av huvudområdena historia, sociologi eller statsvetenskap, - visa kunskap om hur samhällsvetenskapen kan bidra till hållbar utveckling samt förstå vikten av detta, - visa förmåga till samhällsvetenskapligt kritiskt tänkande. Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande: - visa förmåga att förstå och tolka information, kritiskt diskutera samt analysera frågeställningar inom det samhällsvetenskapliga forsknings- och arbetsområdet,

81 Sida 2 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: SSV21 - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem och uppgifter på ett strukturerat och metodiskt sätt inom givna tidsramar, - visa förmåga att kommunicera såväl muntligt som skriftligt med olika målgrupper inom det samhällsvetenskapliga forsknings- och arbetsområdet, - visa förmåga att etablera och upprätthålla kontakter med relevanta avnämare inom offentlig sektor, organisations- och näringsliv, - visa förmåga att arbeta och tänka samhällsvetenskapligt och kritiskt. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande: - visa insikt om etiska överväganden som kan komma ifråga inom det samhällsvetenskapliga forsknings- och arbetsområdet, - visa insikt om vilken roll samhällsvetenskapen spelar i det omgivande samhället, hur samhällsvetenskaplig kunskap kan användas för olika syften, samt hur denna kunskap kan tillämpas på ett ansvarsfullt sätt, - visa insikt om vilken kompetens som leder till anställningsbarhet inom det individuellt valda huvudområdet och hur denna kompetens kan fortsätta utvecklas, - visa kunskap och insikt om olika synsätt, kulturer och traditioner, - visa insikt i samhällsvetenskapligt kritiskt tänkande. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Engelskspråkig litteratur kan förekomma. Särskild behörighet Områdesbehörighet 5: Matematik B och Samhällskunskap A. Urval Vid urvalet till programmet tillämpas betygsurval 60% och provurval 40%. Innehåll Samhällsvetenskapliga programmet ges med historia, sociologi och statsvetenskap som huvudområden. Kurserna är obligatoriska inom programmets ram. Utbildningen ger en ämnesteoretisk bredd där teoretiska moment varvas med fördjupnings- och tillämpningskurser samt verksamhetsförlagda studier. Målet är att de blivande samhällsvetarna professionellt ska kunna utföra arbete i offentlig förvaltning, frivilliga organisationer och privat näringsliv. Förutom de tre huvudområdena historia, sociologi och statsvetenskap bygger utbildningen på andra ämnen med relevans för verksamhetsområdet. Genom kritiskt tänkande, reflekterande praktik, kunskapsproducerande arbete, fördjupningsmoment och metodiska övningar, varvat med verksamhetsförlagda studier och projektarbete, läggs grunden till både anställningsbarhet och fortsatta avancerade studier

82 Sida 3 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: SSV21 inom området. Under det tredje året väljer studenten sociologi, statsvetenskap eller historia som huvudområde för examen i och med ämnesinriktning på sitt examensarbete. I utbildningen ingår: År 1 Under det första året läser studenten fyra temakurser och introduceras i vetenskapsfilosofi och metod. Den första kursen är en introduktion till hela programmet där de studerande får bekanta dig med olika tankar och perspektiv på samhälle och individ. Den andra kursen behandlar arbete och demokrati ur ett historiskt perspektiv medan den tredje behandlar politikens roll och den offentlig förvaltnings uppbyggnad och funktion. Den fjärde och sista kursen tar upp individens roll som medborgare i samhället. 1:a terminen: Civilsamhälle, stat och marknad, 7,5 hp. Programmets övergripande teman och begrepp introduceras. I kursen Demokratins och arbetets historia, 15 hp, ges ett historiskt perspektiv på det moderna samhällets utveckling. Vetenskapsfilosofi och metod I, 7,5 hp introducerar studenten i vetenskapsfilosofiska frågor, kritiskt tänkande samt kvantitativa och kvalitativa metoder 2:a terminen Politik och förvaltning, 15 hp. Kursen behandlar den politiska idéhistorien och hur dess tänkande kommit att utmynna i vår tids politiska ideologier. Kursen tar också upp den offentliga förvaltningens framväxt och skapande, hur välfärdsstaten formerades och förändrades från 1900-talet och framåt. Fokus ligger på hur arbete går till inom statlig och kommunal förvaltning och hur politiskt styrda organisationer arbetar. Medborgarskap, individ och samhälle, 15 hp fokuserar på medborgarnas och individens förändrade status och handlingsmönster. Medborgaren sätts i relation till hushålls- och familjestrukturer och frågor om etnicitet, genus och klass behandlas. År 2 Under det andra året fördjupas kunskapsinnehållet med ytterligare två kurser med koppling till civilsamhälle, stat och marknad. Teman som behandlas är globalisering, samt kommunikation och medier. Under året breddas också de studerandes kunskaper med fyra yrkesinriktade färdighetskurser i projektledning, samhällsekonomi, verksamhetsstyrning, och utvärderingsmetodik. Läsåret innehåller också kurser i samhällsvetenskaplig teori och metod. För den som önskar finns det under programmets fjärde termin möjlighet att som alternativ välja utlandsstudier. 3:e terminen Civilsamhälle, stat och marknad i ett globalt perspektiv fortsättningskurs,, 7,5 hp, behandlar frågor om yttrandefrihet och opinionsbildning i relation till demokratiproblem ur ett globalt perspektiv.

83 Sida 4 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: SSV21 Samhällsvetenskaplig teori och metod, 7,5 hp, fördjupar det kritiska tänkandet och ökar kunskapen om olika kvantitativa och kvalitativa metodproblem. Kursen behandlar också intervju- och enkätteknik (7,5hp). Kommunikation och medier, 7,5 hp, behandlar informationsöverföring ur en bred aspekt och tar upp olika tekniker och verktyg inom medieoch informationssystem, samt opinionsskapande verksamheter, marknadsföring och varumärkesstrategier. Globalisering i historien, 7,5 hp, behandlar historiska skeden och fenomen av globalisering i relation till dagens globaliseringsmönster så som bl.a. migration, kolonialism och imperialism, rasism, internationell handel, arbetsmarknad och den ekologiska utmaningen (hållbar utveckling) 4:e terminen Projektledning, 7,5 hp, behandlar hur man leder projekt, hur man för fram idéer till verklighet och hur förändringsarbete går till inom en organisation. Samhällsekonomi, 7,5 hp, handlar om övergripande ekonomiska processer och de teorier som har varit vägledande för såväl nationalekonomi som verksamhetsstyrning. Verksamhetsstyrning, 7,5 hp, tar upp hur budgetprocesser kan förstås som styrinstrument och för utvärdering av organisationer. Utvärdering, 7,5 hp, behandlar centrala begrepp, teorier, modeller och problemområden och präglas av praktisk anknytning till verksamma utredare och utvärderade inom förvaltning och näringsliv. År 3 Under det tredje året fördjupas kunskapsinnehållet till civilsamhälle, stat och marknad. Tema som behandlas är demokratins problem. Under sista året läser studenterna en kurs i grundläggande juridik. Samt därefter följt av en fem veckor lång praktikperiod (verksamhetsförlagda studier). Under det sista året väljer studenten huvudområde för examen. Examensarbetet genomförs efter ytterligare fördjupning inom samhällsvetenskaplig teori och metod liksom fördjupning inom ämnesområdet 5:e terminen Demokratins problem, 7,5 hp, behandlar olika demokratiteoretiska frågeställningar utifrån vår tids demokratiska utmaningar som medias ökade makt, IT-utvecklingen, migration, utomparlamentariska rörelser, könsförtryck, gränsöverskridande brottslighet och de politiska problemens globalisering. Grundläggande juridik, 7.5 hp, behandlar medborgliga fri- och rättigheter, grundlagar, rättsliga regler och normer som styr samhälle, förvaltning och näringsliv och ger inblick i rättens roll i samhällsomvandlingen (7,5hp). Verksamhetsförlagda studier, 7,5 hp, innebär att studenterna under en femveckorsperiod får praktisera antingen i den offentliga förvaltningen, det privata näringslivet eller inom NGO (Non-Governmental Organization). Avsikten är att studenten ska få en inblick i mer praktiska problem samt få kännedom om olika organisationers verksamhet. Civilsamhälle, stat och marknad fördjupning, 7,5 hp, kursen innehåller analyser och diskussioner och fördjupad kunskap om civilsamhälle, stat och marknad samt relationerna dem emellan.

84 Sida 5 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: SSV21 6:e terminen Samhällsvetenskaplig teori och metod II, 7,5 hp, konkretiserar hur olika samhällsvetenskapliga teorier kan användas i vetenskapliga sammanhang. Kursen behandlar olika kvantitativa och kvalitativa metoder. Uppsatsrelaterad ämnesfördjupning, 7,5 hp, är en läskurs kopplad till studentens inriktnings- och uppsatsval som syftar till att fördjupa studentens kunskaper inom huvudområdet för examen. Examensarbete, 15 hp. Studenten skriver en uppsats inom historia, sociologi eller statsvetenskap, dvs. studentens val av huvudområde för examen. Termin 1 Termin 2 Civilsamhälle, stat och marknad, introduktion 7,5 hp Demokratins och arbetets historia, 15 hp Politik och förvaltning, 15 hp Medborgarskap, individ och samhälle, 15 hp vetenskapsfilosofi och metod, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Civilsamhälle, stat och marknad i globalt perspektiv, - fortsättningskurs 7,5 hp Samhällsvetenskaplig teori och metod, 7,5 hp Kommunikation och medier, 7,5 hp Globalisering i historien, 7,5 hp Projektledning, 7,5 hp Samhällsekonomi, 7,5 hp Verksamhetsstyrning, 7,5 hp Utvärdering, 7,5 hp Termin 5 Termin 6 Demokratins problem, 7,5 hp Grundläggande juridik, 7,5 hp Verksamhetsförlagda studier (praktik), 7,5 hp Samhällsvetenskaplig teori och metod, 7,5 hp Uppsatsrelaterad ämnesfördjupning, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp Civilsamhälle, stat och marknad 3, 7,5 hp Val inom programmet Samtliga kurser inom programmet är obligatoriska och inga valbara kurser ingår. Värdakademi Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling är värdakademi för Samhällsvetenskapliga programmet.

85 Sida 6 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: SSV21 Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Historia (Degree of Bachelor of Arts with a Major in History), - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Sociologi (Degree of Bachelor of Social Science with a Major in Sociology), eller - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Statsvetenskap (Degree of Bachelor of Social Science with a Major in Political Science). Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Kursvärderingar görs regelmässigt i varje kurs. I slutet av läsåret genomförs dessutom en övergripande programutvärdering i varje årskurs av programmet. Efter läsåret anordnas en uppföljningskonferens i vilken studenter, lärare och programansvariga deltar. Med sammanställningar av kursutvärderingarna som underlag, redovisas och diskuteras resultaten av de övergripande programutvärderingarna och de förändringar som kan komma att bli aktuella i programmet. Studentmedverkan Studenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsgrupp och akademirådet. I dessa grupper diskuteras såväl frågor som rör innehåll i utbildningarna och övergripande frågor för akademin. Programmet har en programsamordnare som handhar kontakterna med programmets studenter. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och Välfärd. Samhällsvetenskapliga programmet anknyter i huvudsak till inriktningen Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning. Samverkan Högskolan arbetar aktivt för att erbjuda akademiska utbildningar som leder till jobb, bland annat genom att utveckla utbildningarna i samverkan med det omgivande samhället. För Samhällsvetenskapliga programmet finns ett branschråd där programmets förankring till

86 Sida 7 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: SSV21 arbetslivet diskuteras. Studiebesök ingår och externa föreläsare deltar i programmet, dessutom utgör Verksamhetsförlagda studier en del i utbildningen Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Kontakta den internationaliseringsansvarige på akademin för mer information. Mer information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats. Jämlikhet och jämställdhet Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande i undervisningen kan stödåtgärder erbjudas. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. För uppflyttning mellan år 1 och år 2 krävs att den studerande avklarat 45 högskolepoäng från programmets första år. För uppflyttning mellan år 2 och år 3 krävs 90 att den studerande avklarat sammanlagt 90 högskolepoäng från år 1 och år 2. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats.

87 Ansökan från akademin Utbildningsplan gällande från den 1 juli 2013 Programschema läsåret 2013/14 Bilaga 7

88 1 (1) Ansökan om förändrad förutbildning inom naturvetenskap/teknik UKK önskar slå samman nuvarande FUB01, Naturvetenskaplig/teknisk bastermin 1, 30 hp, och FUB02, Naturvetenskaplig/teknisk bastermin 2, 30 hp, till ett program om 60 hp, Naturvetenskapligt/tekniskt basår, att ta med i utbudet från ht13. Anledningen till ett basår är dels att anpassa basåret efter den nya gymnasieskolan där då Fysik A och B har ändrats till Fysik 1 och 2. Fysik 1 ligger på 150 poäng mot tidigare Fysik A på 100 poäng. Detta gör att Fysik 1 kursen måste gå över 2 terminer då även matematik och kemi måste rymmas under termin 1. Studenterna måste också komma igång ordentligt med matematiken för att klara fysiken. Dels har studenter som läst programmet bastermin 1 varit tvungna att klara 30 hp för att få fortsatt studiemedel. Med ett basår söker de studiemedel för hela läsåret vilket underlättar studier på vårterminen. De förändringar som gjorts är att MMA101, MAA102 och MAA103 ersätts med MAA104 och MAA105 som motsvaras av gymnasiets Matematik 3 och 4. MFY017 och FYAA002 ersätts med FYA005 och FYA006 vilket motsvaras av Fysik 1 och 2. Kemikursen GKE001 ersätts med kursen xxxxx (kurskod ännu inte klar) vilket motsvaras av Kemi 1. Vi examinerar fortfarande 30 hp under höstterminen.

89 Utbildningsplan Sida 1 av 3 Dnr: X.X-000/00 Programkod: FUBxx Naturvetenskapligt/tekniskt basår, 40 veckor Preparatory Year - Natural Science/Technical Science, 40 weeks Denna utbildningsplan är fastställd av XXXX 2012-xx-xx och gäller för utbildning som ges efter 2013-xx-xx. Mål Målet för Naturvetenskapligt/tekniskt basår är dels att ge studenten särskild behörighet motsvarande gymnasiets kurser Matematik 3 och 4, Kemi 1 samt Fysik 1 och 2, och dels att ge kunskaper, färdigheter och naturvetenskaplig allmänbildning med insikt i hållbar utveckling. Utbildningen ska också ge en introduktion till högskolan och till en för högskolan anpassad studieteknik. Studenterna ska efter avslutade studier på basåret vara väl förberedda för fortsatta studier inom tekniska utbildningar. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa matematiska och naturvetenskapliga kunskaper motsvarande gymnasiets kurser Matematik 4, Fysik 2 och Kemi 1. - ha fördjupad kunskap om begreppet hållbar utveckling Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att kommunicera naturvetenskap muntligt och skriftligt, - kunna diskutera och reflektera över naturvetenskapens roll i samhället, - kunna genomföra gruppuppgifter i projektform, - kunna rapportera genomförda experimentella uppgifter, samt - visa förmåga till naturvetenskaplig problemlösning och matematiska färdigheter. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - ha medvetenhet om naturvetenskapernas roll i ett samhälle för hållbar utveckling. Undervisningsspråk Undervisningsspråket är svenska. Särskild behörighet Matematik 2 eller Matematik B.

90 Sida 2 av 3 Dnr: Urval Betygsurval 60%, provurval 40%. Innehåll Utbildningen består av matematikkurserna MAA104 Baskurs I i matematik där kunskaper motsvarande gymnasiets kurs Matematik 3c examineras och MAA105 Baskurs II i matematik där kunskapskraven motsvarar gymnasiet kurs Matematik 4. Vidare ges kemikursen XXXxxx Baskurs i kemi, som motsvarar gymnasiets Kemi 1, fysikkursen FYA005 Baskurs I i fysik som motsvarar gymnasiets Fysik 1 samt FYA006 Baskurs II i fysik som ger behörighet motsvarande Fysik 2. Inom programmet ges kunskaper och träning i studieteknik, muntlig framställning, arbete i grupp samt datoranvändning. Termin 1 Termin 2 Matematik/tillämpad matematik Baskurs I i matematik, 10 veckor Fysik Baskurs I i fysik, 5 veckor (av totalt 10 veckor) Kemi Baskurs i kemi, 5 veckor Matematik/tillämpad matematik Baskurs II i matematik, ca 8 veckor Fysik Baskurs I i fysik, 5 veckor (fortsätter från termin 1) Baskurs II i fysik, ca 7 veckor Värdakademi Akademin för utbildning, kultur och kommunikation är värdakademi för Naturvetenskapligt/tekniskt basår. Kursintyg Basårets kurser är behörighetsgivande och kan inte ingå i en examen. Efter genomgånget basår kan varje student begära att få ett kursintyg där alla godkända basårskurser är specificerade. Kvalitetssäkring Kursvärderingar görs regelmässigt i varje kurs. I slutet av läsåret genomförs dessutom en övergripande programutvärdering. Efter året anordnas en uppföljningskonferens i vilken studentrepresentanter, lärare, kursansvariga, programsamordnare och programansvarig deltar. Med sammanställningar av kursvärderingarna som underlag, redovisas och diskuteras resultaten av de övergripande programutvärderingarna och de förändringar som kan komma att bli aktuella i programmet. Studentmedverkan De studerande bidrar med utveckling av programmet genom att delta i alla kursvärderingar som utförs under läsåret (se under rubriken Kvalitetssäkring). Studentrepresentanter inbjuds också till arbetsgrupper som arbetar med förändring/utveckling av programmet. Efter terminen anordnas en uppföljningskonferens (se under rubriken Kvalitetssäkring).

91 Sida 3 av 3 Dnr: Forskningsbas Kurserna inom Naturvetenskapligt/tekniskt basår har ett ämnesinnehåll som anknyter till flera av högskolans prioriterade forskningsinriktningar: Inbyggda system, Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering samt Utbildningsvetenskap. Under basåret ges information om högskolans forskningsverksamhet. Samverkan Högskolan arbetar aktivt för att erbjuda akademiska utbildningar som leder till jobb, bland annat genom att utveckla utbildningarna i samverkan med det omgivande samhället. Naturvetenskapligt/tekniskt basår ger behörighet till samtliga ingenjörs- och civilingenjörsutbildningar vid Mälardalens högskola. Under basåret ges information om högskolans olika ingenjörsprogram Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till ökad kompetens och förståelse för andra kulturer vilket är viktigt på dagens arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Jämlikhet Basåret rekryterar en mångfald av studenter. I arbetet med kursutveckling, utveckling av examination och undervisningsformer tas speciell hänsyn till genus och jämlikhetsfrågor för att alla studenter ska erbjudas likvärdiga förutsättningar att fullfölja utbildningen. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuds stödåtgärder. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment. Övergångsbestämmelser Kan komma att behövas.

92 Programschema för 2013/2014 FUBxx Programschema för Naturvetenskapligt/tekniskt basår, 60 hp Programkod: FUBxx Gäller för läsåret 2013/2014 Programschemat är granskat och godkänt av utbildningsledare vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation 2012-xx-xx. Om programschemat Varje utbildningsprogram har en fastställd utbildningsplan där det bl.a. framgår alla i programmet ingående kurser uppdelat på termin. Utbildningsplanen kompletteras årligen med ett programschema där det framgår i vilken läsperiod en programkurs går, i vilken ort den går, om den krockar med en annan kurs, osv. Programschemat gäller för ett läsår i taget. K1, K2 osv. i läsperiodskolumnerna står för schemapositioner och visar om kurserna krockar eller inte. Kurser med samma K-värde krockar, kurser med olika K-värden krockar inte. Kurser med värdet X kan kollidera med andra kurser i läsperioden. pg anger att du har platsgaranti till kursen just den läsperioden och den programterminen. konk anger att du söker i konkurrens med alla övriga programstudenter vid MDH. E anger att kursen ges i Eskilstuna och V att den ges i Västerås. I kolumnen Överlappande kurser anges kurser som helt eller delvis överlappar med den aktuella kursen. Om du läst överlappande kurser får du bara tillgodoräkna dig överlappande poäng en gång i en examen. Ett X i kolumnen betyder att det inte finns överlappande kurser. Kontakta din studievägledare för mer information. 1

93 Programschema för 2013/2014 FUBxx Nivå och klassificering av successiv fördjupning Högskolan använder följande beteckningar för klassificering av successiv fördjupning där G anger att kursen tillhör utbildning på grundnivå och A att kursen tillhör avancerad nivå: G1N G1F G1E G2F G2E GXX A1N A1F A1E A2E AXX kurs med endast gymnasiala förkunskapskrav kurs med mindre än 60 hp kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav kurs som innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen kurs med minst 60 hp kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav kurs med minst 60 hp kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav och som innehåller examensarbete för kandidatexamen kurs som ej kan klassificeras enligt ovanstående modell kurs med endast kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav kurs med kurs/kurser på avancerad nivå som förkunskapskrav kurs som innehåller examensarbete för magisterexamen kurs som innehåller examensarbete för masterexamen kurs som ej kan klassificeras enligt ovanstående modell Tidigare användes GN som angav att kursen tillhör utbildning på grundnivå och AN att kursen tillhör avancerad nivå. 100, 200 resp. 300 angav den successiva fördjupningsnivån inom grundnivån. För fördjupning på avancerad nivå, se resp. kursplan. Val inom programmet Under utbildningens gång kan du komma att ges möjlighet att välja kurser inom programmet. Valet sker senast 15 april inför en hösttermin och 15 oktober inför en vårtermin. Inför dessa val informerar värdakademin om de olika valmöjligheterna och om hur det går till att välja. När du gör dina val ska du alltid utgå från utbildningsplanen tillsammans med examenskraven för den examen du vill uppnå. Kontakta din studievägledare för mer information. För att kunna bli antagen till en kurs måste du alltid uppfylla de särskilda behörighetskrav som anges i kursplanen, oavsett om du har platsgaranti eller inte. För mer information om kursval inom program, se MDHs webbsida för Är student ( Anmälan och antagning ). Se även den lokala examensordningen som innehåller alla examensbeskrivningar. Övriga upplysningar Beroende på antalet sökande till de enskilda kurserna, kan kurser komma att ställas in. Du bör därför ange reservalternativ vid kursvalet. 2

94 Programschema för 2013/2014 FUBxx Baskurs I i matematik MAA104 Förutbild -ning Baskurs II i matematik MAA105 Förutbild -ning Baskurs I i fysik FYA005 Förutbild -ning Baskurs II i fysik FYA006 Förutbild -ning Baskurs i kemi XXXXXX Förutbild -ning 1 Undervisningen i MAA105 avslutas under mitten av P4b. 2 Undervisningen i FYA006 bedrivs på helfart sista delen av P4b. pg/ konk 15 K3 K3 K3 K3 pg Halvfart, dag,v 12,5 K3 K3 K3 K3 1 pg Halvfart, dag,v 15 K1 K1 K1 K1 pg Halvfart, dag,v 10 K1 + K2 K1 + K2 pg Halv- /helfart 2, dag,v 7,5 K4 K4 pg Halvfart, dag,v Termin 1 och 2 för utbildning som startar höstterminen 2013 (FUBxx) HO Rubrik/kursnamn Kurskod Nivå/ för- Högskolepoäng Läsperioder djup ning a b a b a b a b Studietakt, studieform, ort Överlappande kurser 3

95 Behörigheter i enlighet med Gy2011 för HT13 och framåt Tabell för områdesbehörigheter Högskolan och Gy2011 Bilaga 8

96 MDH /12 Behörigheter i enlighet med Gy2011 för HT13 och framåt Senast rev Utskott Program Inriktning Program-namn Nuvarande behörighet GY11 behörighet Behörighets-krav H13 och framåt Obs! Hälsa VOV21 _ Sjukgymnastpr ogrammet Id A, Ma B, Nk B, Sh A 17). Id A kan ersättas med intyg på deltagande i gymnastik- eller idrottsverksamhet omfattande minst en gång per vecka under minst ett år. Id 1, Ma 2a/2b/2c, Nk 2, Sh 1b/1a1+1a2 A15) Id 1 kan ersättas med intyg på deltagande i gymnastik- eller idrottsverksamhet omfattande minst en gång per vecka under minst ett år. Idrott A, Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A 17) eller Idrott och häsla 1, Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A15). Idrott A/Idrott 1 kan ersättas med intyg på deltagande i gymnastik- eller idrottsverksamhet omfattande minst en gång per vecka under minst ett år. Hälsa GSN02 _ Sjuksköterskepr ogrammet Ma B, Nk B, Sh A 16). Ma 2a/2b/2c, Nk 2, Sh 1b/1a1+1a2 A14) Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A 16) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A14) Hälsa GSE02 _ Sjuksköterskepr ogrammet Ma B, Nk B, Sh A 16). Nk B kan ersättas av Fy A, Ke A och Bi A. Ma 2a/Ma 2b/ Ma 2c, Nk 2, Sh 1b/Sh1a1/1a2 A14) Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A 16) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A14) Hälsa GSV02 _ Sjuksköterskepr ogrammet Ma B, Nk B, Sh A 16). Nk B kan ersättas av Fy A, Ke A och Bi A. Ma 2a/2b/2c, Nk 2, Sh 1b/1a1+1a2 A16) Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A 16) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A14) Hälsa GSS02 _ Sjuksköterskepr ogrammet Ma B, Nk B, Sh A 16). Nk B kan ersättas av Fy A, Ke A och Bi A. Ma 2a/2b/ 2c, Nk 2, Sh 1b/1a1+1a2 A14) Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A 16) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A14) Hälsa GKV01 _ Folkhälsoprogra mmet Ma B, Nk B, Sh A 16). Ma 2a/2b/2c, Nk 2, Sh 1b/1a1+1a2 A14) Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A 16) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A14) 1

97 MDH /12 Behörigheter i enlighet med Gy2011 för HT13 och framåt Senast rev Utskott Program Inriktning Program-namn Nuvarande behörighet GY11 behörighet Behörighets-krav H13 och framåt Obs! Hälsa GOM01 _ Socionomprogr ammet Ma B, Sh A 5). Ma2a/2b/2c, Sh 1b/1a1+1a2 A5) Matematik B, Samhällskunskap A 5) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A5) Samhälle GKE03 _ Beteendeveten skapliga programmet Ma B, Sh A 5). Ma 2a/2b/2c, Sh 1b/1a1+1a2 A5) Matematik B, Samhällskunskap A 5) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörihget A5) Samhälle GKV03 _ Beteendeveten skapliga programmet Ma B, Sh A 5). Ma2a/2b/2c, Sh1b/1a1+1a2 A5) Matematik B, Samhällskunskap A 5) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2. Samhälle GKV02 _ Ekonomprogra mmet Samhälle GKE02 _ Ekonomprogra mmet En B, Ma C, Sh A 4). En B, Ma C, Sh A 4). Ma 3b/3c, Sh 1b/1a1+1a2 A4) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Ma 3b/3c, Sh 1b/1a1+1a2 A4) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 En B, Ma C, Sh A 4) eller Matematik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A4). En B, Ma C, Sh A 4) eller Matematik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A4). Samhälle GKS02 _ Internationella En B marknadsföring sprogrammet 2 med förändringar). För den som vill studera något språk utöver engelska krävs aktuellt språk steg 3. Grundläggande behörighet. För den som vill studera något språk utöver engelska krävs aktuellt språk 3. Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B 2 med förändringar). För den som har betyg från Gy11/Vux12 krävs endast grundläggande behörighet. För den som vill studera ytterligare språk utöver engelska krävs aktuellt språk 3/steg 3' 2

98 MDH /12 Behörigheter i enlighet med Gy2011 för HT13 och framåt Senast rev Utskott Program Inriktning Program-namn Nuvarande behörighet GY11 behörighet Behörighets-krav H13 och framåt Obs! Samhälle SSV21 _ Samhällsvetens kapliga programmet Ny behörighet: Ma B, Sh A 5).Grundläggande behörighet samt Sh A 5 med förändringar). Ma 2a/2b/2c, Sh 1b/1a1+1a2 A5) Matematik B, Samhällskunskap A 5) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörihget A5) Samhälle SEV25 _ International Business Management En B, Ma C Ma 3b/3c 4 med förändringar). A4 med förändring) En B, Sh A, Ma C Ma3b/Ma3c, Sh1b/Sh1a1+1a2 Engelska B, Matematik C 4 med förändringar) eller Matematik 3b/3c A4 med förändring) Teknik FUB01 _ Naturvetenskap lig/teknisk bastermin 1 Teknik FUB02 _ Naturvetenskap lig/teknisk bastermin 2 Teknik RMV20 _ Analytical Finance Teknik Nytt pgm Naturvetenskap ligt/tekniskt basår Teknik YHT02 _ Byggnadsingenj örsprogrammet Matematik B. Ma 2a/2b/2c Matematik B eller Matematik 2a/2b/2c Matematik C och Fysik A. En B, Ma C 4 med förändringar). En B, Sh A, Ma C MA 3b/3c, Fy 1a/1b1+1b2 Ma3b/3c A3) Ma3b/Ma3c, Sh 1b/Sh 1a1+1a2 Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Fy A, Ke A, Ma D Fy 1, Ke 1, Ma 3c 8 med förändringar). A8 med förändring) Fy B, Ke A och Ma D Fy 2, Ke 1, Ma 3c. Matematik C och Fysik A eller Matematik 3c, Fysik 1a/1b1+1b2 Engelska B, Matematik C 4 med förändring) eller Matematik 3b/3c A4 med förändring) Matematik B eller Matematik 2a/2b/2c Fysik A, Kemi A, Matematik D 8 med förändringar) eller Fysik 1a/1b1+1b2, Kemi 1, Matematik 3c A8 med förändring) Teknik YCT01 _ Civilingenjörspr ogrammet i energisystem Fy B, Ke A, Ma E 9). Fy 2, Ke 1, Ma 4 A9) Fysik B, Kemi A, Matematik E 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 A9) Teknik YCT02 _ Civilingenjörspr ogrammet i industriell ekonomi Fy B, Ke A, Ma E 9). Fy 2, Ke 1, Ma 4 A9) Fysik B, Kemi A, Matematik E 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 A9) 3

99 MDH /12 Behörigheter i enlighet med Gy2011 för HT13 och framåt Senast rev Utskott Program Inriktning Program-namn Nuvarande behörighet GY11 behörighet Behörighets-krav H13 och framåt Obs! Teknik YCT03 _ Civilingenjörspr ogrammet i samhällsbyggna d Fy B, Ke A, Ma D 9 med förändringar). (Fy B, Ke A, Ma E) Fy 2, Ke 1, Ma 4 A9) Fysik B, Kemi A, Matematik D 9 med förändring) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 A9) Teknik YHT03 _ Energiingenjörs programmet Fy B, Ke A, Ma D 8). Fy 2, Ke1, Ma 3c A8) Fysik B, Kemi A, Matematik D 8) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c A8) Teknik GKN01 _ Kandidatprogra m i miljövetenskap - miljö, hälsa, arbete Teknik TCV21 _ Datornätverk och datakommunik ation Ma B, Nk B, Sh A 15). Ma 2a/2b/2c, Na 2, Sh 1b/1a1+1a2 A14) Ma C Ma 3b/3c 3 med förändringar). A3 med förändring) Ma C, Sh A, NK B Ma 3b/3c, Na 2, Sh 1b/1a1+1a2. Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A 15) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1a/1a1+1a2 A14) Matematik C 3 med förändring) alternativt Matematik 3b/3c A3 med förändring)' Teknik CKE20 _ Innovation och produktdesign - civilingenjörspr ogram Fy A, Ma D 9 med förändringar). Fy B, Ma E, Ke A Fy 1a/1b1+1b2, Ma 4 A9 med förändring) Fy 2, Ke 1, Ma 4. Fysik A, Matematik D 9 med förändring) eller Fysik 1a/1b1+1b2, Matematik 4 A9 med förändring)' Teknik CKE21 _ Innovation, produktion och logistik - civilingenjörspr ogram Teknik IMV20 _ Flygingenjörspr ogrammet Teknik IKE20 _ Innovation och produktdesign - högskoleingenj örsprogram Ma C Fy A, Ma D 9 med förändringar). Fy B, Ma E, Ke A Fy B, Ke A, Ma D 8). 8 med förändringar). Ma D, Fy B, Ke A Fy 1a/1b1+1b2, Ma 4 A9 med förändring) Fy 2, Ke 1, Ma 4. Fy 2, Ke 1, Ma 3c A8) Ma 3c A8 med förändring) Fy 2, Ke 1, Ma 3c. Fysik A, Matematik D 9 med förändring) eller Fysik 1a/1b1+1b2, Matematik 4 A9 med förändring)' Fysik B, Kemi A, Matematik D 8) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c A8)' Matematik C 8 med förändring) Matematik 3c A8 med förändring)' Teknik IKE21 _ Innovation, produktion och logistik - högskoleingenj örsprogram Ma C Ma 3b/3c 8 med förändringar). MaD, Fy B, Ke A A8 med förändring) Fy 2, Ke 1, Ma 3c. Matematik C 8 med förändring) Matematik 3c A8 med förändring)' 4

100 MDH /12 Behörigheter i enlighet med Gy2011 för HT13 och framåt Senast rev Utskott Program Inriktning Program-namn Nuvarande behörighet GY11 behörighet Behörighets-krav H13 och framåt Obs! Teknik TCV20 MJUK Datavetenskapli ga programmet Ma C Ma 3b/3c 3 med förändringar). Ma C, Sh A, Nk B A3 med förändring) Ma3b/3c, Nk 2, Sh 1b/1a1+1a2. Matematik C 3 med förändring) alternativt Matematik 3b/3c A3 med förändring)' Teknik TCV20 SPEL Datavetenskapli ga programmet Ma C Ma 3b/3c 3 med förändringar). Ma C, Sh A, NK B A3 med förändring) Ma3b/3c, Nk 2, Sh 1b/1a1+1a2. Matematik C 3 med förändring) alternativt Matematik 3b/3c A3 med förändring)' Teknik RKE20 FEKO Innovationspro Sh A Sh 1b/1a1+1a2 grammet - MTO 5 med förändringar). A5 med förändring) Ma B och Sh A Ma2a/Ma2b/Ma2c, Sh1b/Sh1a1+1a2. 'Samhällskunskap A 5) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A5)' Teknik RKE20 PSYK Innovationspro Sh A Sh 1b/1a1+1a2 grammet - MTO (områdesbehörihget 5 med förändringar). A5 med förändring) Ma B och Sh A Ma2a/Ma2b/Ma2c, Sh1b/Sh1a1+1a2. Samhällskunskap A 5 med förändringar) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A5 med förändring)' Teknik RKE20 INDU Innovationspro Ma C, Sh A Ma 3b/3c, grammet - MTO Sh1b/1a1+1a2 3 med förändringar). Ma C, Sh A, Nk B A3 med förändring) Ma 3b/3c, Na 2, Sh 1b/1a1+1a2. Matematik C, Samhällskunskap A 3 med förändring) eller Matematik 3b/3c, Samällskunskap 1b/1a1+1a2 A3 med förändring)' Teknik RKE20 DATA Innovationspro Ma C, Sh A Ma 3b/3c, Sh grammet - MTO 1b/1a1+1a2 3 med förändringar). Ma C, Sh A, Nk B A3 med förändring ) Ma 3b/3c, Na 2, Sh 1b/1a1+1a2 Matematik C, Samhällskunskap A 3 med förändring) eller Matematik 3b/3c, Samällskunskap 1b/1a1+1a2 A3 med förändring) Teknik DKE20 _ Informativ illustration - informationsde sign En B, Sh A 6). Godkända arbetsprover krävs. Sh 1b/1a1+1a2 (Områdesbehörighet A6). Godkända arbetsprover krävs. Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Samhällskunskap A 6) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A6) Godkända arbetsprover krävs. Förutsa tt att HSV beviljar tillstån d för arbetsp rov 5

101 MDH /12 Behörigheter i enlighet med Gy2011 för HT13 och framåt Senast rev Utskott Program Inriktning Program-namn Nuvarande behörighet GY11 behörighet Behörighets-krav H13 och framåt Obs! Teknik DKE22 _ Textdesign - informationsde sign En B, Sh A 6). Godkända arbetsprover krävs. Sh 1b/1a1+1a2 (Områdesbehörighet A6). Godkända arbetsprover krävs. Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Samhällskunskap A 6) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A6)'. Godkända arbetsprover krävs. Teknik DKE21 _ Rumslig gestaltning - informationsde sign En B, Sh A 6). Godkända arbetsprover krävs. Sh 1b/1a1+1a2 (Områdesbehörighet A6). Godkända arbetsprover krävs. Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Samhällskunskap A 6) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A6)'. Godkända arbetsprover krävs. Förutsa tt att HSV beviljar tillstån d för arbetsp rov Teknik CCV20 _ Civilingenjörspr ogrammet i robotik Fy B, Ke A, Ma E 9). Fy 2, Ke 1, Ma 4 A9) Fysik B, Kemi A, Matematik E 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 A9)' Teknik YHT01 _ Högskoleingenj Fy B, Ma D Fy 2, Ma 3c örsprogrammet i nätverksteknik 8 med förändringar). Fy B, Ke A, Ma D A8 med förändring) Fy 2, Ke 1, Ma 3c. Fysik B, Matematik D 8 med förändringar) eller Fysik 2, Matematik 3c A8 med förändring)' Utbildning HHV20 OINR Kandidatprogra mmet i språk och humaniora En B 6 med förändringar). För den som vill studera något språk utöver engelska krävs aktuellt språk steg 3. En B, Sh A Endast grundläggande behörighet Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B 6 med förändring). För den som har betyg från Gy11/Vux12 krävs endast grundläggande behörighet. För den som vill studera ytterligare språk utöver engelska krävs aktuellt språk steg 3/ 3 Utbildning HHV20 KOMM Kandidatprogra mmet i språk och humaniora En B 6 med förändringar). För den som vill studera något språk utöver engelska krävs aktuellt språk steg 3. En B, Sh A Endast grundläggande behörighet Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B 6 med förändring). För den som har betyg från Gy11/Vux12 krävs endast grundläggande behörighet. För den som vill studera ytterligare språk utöver engelska krävs aktuellt språk steg 3/3 6

102 MDH /12 Behörigheter i enlighet med Gy2011 för HT13 och framåt Senast rev Utskott Program Inriktning Program-namn Nuvarande behörighet GY11 behörighet Behörighets-krav H13 och framåt Obs! Utbildning GFV01 _ Förskollärarpro grammet Nk A, Sh A 6a med förändringar). En B, Nk A, Sh A Nk 1b/1a1+1a2, Sh 1b/1a1+1a2 A6a) Naturkunskap A, Samhällskunskap A 6a med förändringar) eller Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A6a) Utbildning GFE01 _ Förskollärarpro grammet Nk A, Sh A 6a med förändringar). En B, Nk A, Sh A Nk 1b/1a1+1a2, Sh 1b/1a1+1a2 A6a) Naturkunskap A, Samhällskunskap A 6a med förändringar) eller Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A6a) Utbildning GFS01 _ Förskollärarpro grammet Nk A, Sh A 6a med förändringar). En B, Nk A, Sh A Nk 1b/1a1+1a2, Sh 1b/1a1+1a2 A6a) Naturkunskap A, Samhällskunskap A 6a med förändringar) eller Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A6a) Utbildning GFN01 _ Förskollärarpro grammet Nk A, Sh A 6a med förändringar). En B, Nk A, Sh A Nk 1b/1a1+1a2, Sh 1b/1a1+1a2 A6a) Naturkunskap A, Samhällskunskap A 6a med förändringar) eller Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A6a) Utbildning GFA01 _ Förskollärarpro grammet Nk A, Sh A 6a med förändringar). En B, Nk A, Sh A Nk 1b/1a1+1a2, Sh 1b/1a1+1a2 A6a) Naturkunskap A, Samhällskunskap A 6a med förändringar) eller Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A6a) Utbildning GAM01 EMS2 Ämneslärarpro grammet grundskola 7-9 engelska/mate matik/svenska som andraspråk En B, Sh A, Ma D 6c) En B, Sh A Sh 1B/1a+1a2, Ma 4 A6c) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik D 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Matematik 4 A6c) Utbildning GAM01 MES2 Ämneslärarpro grammet grundskola 7-9 Matematik/eng elska/svenska som andraspråk En B, Sh A, Ma D 6c) En B, Sh A Sh 1b/1a+1a2, Ma 4 A6c) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik D 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Matematik 4 A6c) 7

103 MDH /12 Behörigheter i enlighet med Gy2011 för HT13 och framåt Senast rev Utskott Program Inriktning Program-namn Nuvarande behörighet GY11 behörighet Behörighets-krav H13 och framåt Obs! Utbildning GAM02 MAEN Ämneslärarpro grammet gymnasieskola matematik/eng elska Utbildning GAM02 SHMA Ämneslärarpro grammet gymnasieskola samhällskunska p/matematik En B, Sh A, Ma D 6c) En B, Sh A En B, Sh B, Ma D 6c ). En B, Sh A Sh 1b/1a1+1a2, Ma 4 A6c) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Sh 2, Ma 4 A6c) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik D 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Matematik 4 A6c) Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik D 6c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 4 A6c) Utbildning GAM02 SHEN Ämneslärarpro grammet gymnasieskola samhällskunska p/engelska En B, Sh B, Ma B 6c). En B, Sh A A6c = Sh 2, Ma 2a/2b/2c Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik B 6c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 2a/2b/2c A6c) Utbildning GAM01 SVSH Ämneslärarpro grammet grundskola 7-9 svenska/samhäl lskunskap En B, Sh B, Ma B 6c ). En B, Sh A Ma 2a/2b/2c, Sh 2 A6c) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik B 6c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 2a/2b/2c A6c) Utbildning GAM02 SHSV Ämneslärarpro grammet gymnasieskola samhällskunska p/svenska En B, Sh B, Ma B 6c). En B, ShA Ma 2a/2b/2c, Sh 2 A6c) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik B 6c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 2a/2b/2c A6c) 8

104 MDH /12 Behörigheter i enlighet med Gy2011 för HT13 och framåt Senast rev Utskott Program Inriktning Program-namn Nuvarande behörighet GY11 behörighet Behörighets-krav H13 och framåt Obs! Utbildning GAM01 SES2 Ämneslärarpro grammet grundskola 7-9 svenska/engels ka/svenska som andraspråk En B, Sh A 6c). Sh 1b/1a1+1a2 A6c) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Samhällskunskap A 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A6c) Utbildning GAM02 ENS2 Ämneslärarpro grammet gymnasieskola engelska/svens ka som andraspråk En B, Sh A 6c). Sh 1b/1a1+1a2 A6c) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Samhällskunskap A 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A6c) Utbildning GAM02 SVEN Ämneslärarpro grammet gymnasieskola svenska/engels ka En B, Sh A 6c). Sh 1b/1a1+1a2 A6c) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Samhällskunskap A 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A6c) Utbildning GAM02 SVS2 Ämneslärarpro grammet gymnasieskola svenska/svensk a som andraspråk En B, Sh A 6c). Sh 1b/1a1+1a2 A6c) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Samhällskunskap A 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A6c) Utbildning Nytt pgm Grundlärarprog rammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundkolans årskurs 1-3 En B, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A 6b) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A6b) 9

105 MDH /12 Behörigheter i enlighet med Gy2011 för HT13 och framåt Senast rev Utskott Program Inriktning Program-namn Nuvarande behörighet GY11 behörighet Behörighets-krav H13 och framåt Obs! Utbildning Nytt pgm Grundlärarprog rammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundkolans årskurs 1-3 Utbildning GHM02 FLOJ Kammarmusikp rogrammet Utbildning GHM02 OBOE Kammarmusikp rogrammet Utbildning GHM02 KLAR Kammarmusikp rogrammet Utbildning GHM02 SAXO Kammarmusikp rogrammet Utbildning GHM02 FAGO Kammarmusikp rogrammet Utbildning GHM02 HORN Kammarmusikp rogrammet Utbildning GHM02 TRMP Kammarmusikp rogrammet Utbildning GHM02 SANG Kammarmusikp rogrammet Utbildning GHM02 GITR Kammarmusikp rogrammet Utbildning GHM02 PIAN Kammarmusikp rogrammet Utbildning GHM02 VLIN Kammarmusikp rogrammet Utbildning GHM02 VOLA Kammarmusikp rogrammet Utbildning GHM02 CELL Kammarmusikp rogrammet Utbildning GHM02 OVRI Kammarmusikp rogrammet Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. En B, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A 6b) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 A6b) Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. 10

106 Tabell för områdesbehörigheter sid 1 (av 7) OMRÅDE HUMANIORA JURIDIK TEOLOGI ARKITEKTUR NATURRESURSER BETEENDE- VETENSKAP EKONOMI SAMHÄLLS- VETENSKAP Avdelning A För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli 2012 [Gy2011] Områdesbehörighet A1 A2 A3 A4 Historia 1b alternativt Historia 1a1 + 1a2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Moderna språk aktuellt språk 3 Matematik 3b alternativt Matematik 3c Naturkunskap 2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Matematik 3b alternativt Matematik 3c Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Avdelning B Avdelning C Avdelning D För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli Historia A Samhällskunskap A 2 Aktuellt språk Steg 3 Engelska B 3 Matematik C Naturkunskap B Samhällskunskap A 4 Engelska B Matematik C Samhällskunskap A Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi A 0,25meritpoäng Historia B 0,5 meritpoäng Historia C 0,5 meritpoäng Kultur- och idéhistoria 0,5 meritpoäng Latin A 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Religionskunskap B 0,25 meritpoäng Rättskunskap 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Affärskommunikation engelska 0,25 meritpoäng Affärskommunikation moderna språk 0,25 meritpoäng Grekiska A 0,5 meritpoäng Latin A 0,5 meritpoäng Litteratur och litteraturvetenskap 0,25 meritpoäng Modersmål B 0,5 meritpoäng (om annat språk än det som har tagits i anspråk för meritpoäng ovan) Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Teckenspråk för hörande, steg 1 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Bild och form, fördjupning 0,5 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Företagsekonomi B 0,5 meritpoäng Geografi B 0,25 meritpoäng Hållbart samhällsbyggande 0,5 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Konstruktion A 0,5 meritpoäng Miljökunskap 0,5 meritpoäng Naturbruket och miljön 0,5 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Småföretagande A 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Företagsekonomi B 0,5 meritpoäng Marknadsföring 0,5 meritpoäng Mediekommunikation C 0,5 meritpoäng Praktisk marknadsföring B 0,5 meritpoäng Redovisning och beskattning 0,5 meritpoäng Rättskunskap 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Småföretagande A 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Teknikutveckling och företagande 0,5 meritpoäng För kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli 1994 Behörighetskurser Meritkurser Områdes- Behörighetskurser behörighet Behörighetskurser Historia A Samhällskunskap A Aktuellt språk, lägst C-språk kurs B Engelska B Matematik C Naturkunskap B Samhällskunskap A Engelska B Matematik C Samhällskunskap A Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi 0,25 meritpoäng Historia B 0,5 meritpoäng Kultur och idéhistoria 0,5 meritpoäng Latin med allm. språkkunskap 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Religionskunskap B 0,25 meritpoäng Rättskunskap 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Affärskommunikation engelska 0,25 meritpoäng Affärskommunikation franska /spanska/tyska 0,25 meritpoäng Grekiska 0,5 meritpoäng Latin med allmän språkkunskap 0,5 meritpoäng Språk kultur samhälle (om annat språk än det som tagits i anspråk ovan) 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teckenspråk A 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Bild och form B 0,5 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Företagsekonomi B 0,5 meritpoäng Geografi B 0,25 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Miljökunskap 0,5 meritpoäng Natur och miljökunskap 0,5 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Småföretagande 0,25 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi B 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Företagsekonomi B 0,5 meritpoäng Handel och administration 0,5 meritpoäng Marknadsföring 0,5 meritpoäng Mediekommunikation B 0,5 meritpoäng Redovisning och beskattning 0,5 meritpoäng Rättskunskap 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Småföretagande 0,25 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi A 0,5 meritpoäng Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer (inga meritkurser/meritpoäng) Ämnen på linje i gymnasieskolan Historia tre årskurser HSN eller två årskurser ET N (med alternativt ämne) MuSoEp Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Aktuellt språk två årskurser B-språk eller tre årskurser C-språk Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen Historia etapp 2 Samhällskunskap etapp 2 Aktuellt språk etapp 3 Engelska etapp 3 Matematik etapp 3 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) Samhällskunskap etapp 2 Engelska etapp 3 Matematik etapp 3 Samhällskunskap etapp 2 * Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Uppdaterad

107 Tabell för områdesbehörigheter sid 2 (av 7) OMRÅDE forts. BETEENDEVETENSKAP, EKONOMI, SAMHÄLLSVETENSKAP UNDERVISNING Avdelning A För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli 2012 [Gy2011] Områdesbehörighet A5 A6 A6 a A6 b Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Naturkunskap 1b alternativt Naturkunskap 1a1 + 1a2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Naturkunskap 1b alternativt Naturkunskap 1a1 + 1a2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen Avdelning B Avdelning C Avdelning D För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli Matematik B Samhällskunskap A 6 Engelska B Samhällskunskap A (1993:100) 6 a Engelska B Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen Naturkunskap A Samhällskunskap A Matematik B Naturkunskap A Samhällskunskap A (1993:100) 6 b Engelska B Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi A 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi A 0,25 meritpoäng Människan socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Människor i behov av stöd 0,5 meritpoäng Naturkunskap B 0,5 meritpoäng Omvårdnad 0,5 meritpoäng Psykiatri 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Psykologi B 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi A 0,25 meritpoäng Kultur- och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation A 0,5 meritpoäng Människan socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Skapande verksamhet 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Virtuella miljöer 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi A 0,25 meritpoäng Kultur- och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation A 0,5 meritpoäng Människan socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Skapande verksamhet 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Virtuella miljöer 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi A 0,25 meritpoäng Kultur- och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation A 0,5 meritpoäng Människan socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Skapande verksamhet 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Virtuella miljöer 0,5 meritpoäng För kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli 1994 Behörighetskurser Meritkurser Områdes- Behörighetskurser behörighet Behörighetskurser Matematik B Samhällskunskap A Engelska B Samhällskunskap A Engelska B Naturkunskap A Samhällskunskap A Engelska B Matematik B Naturkunskap A Samhällskunskap A Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi A 0,5 meritpoäng Barn och ungdomar med behov av särskilt stöd 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi 0,25 meritpoäng Människan socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Naturkunskap B 0,5 meritpoäng Omvårdnad B 0,5 meritpoäng Omvårdnad psykiatri 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Bild och form A 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi 0,25 meritpoäng Kultur och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation 0,5 meritpoäng Människan, socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Programmering C/C++ 0,5 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Bild och form A 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi 0,25 meritpoäng Kultur och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation 0,5 meritpoäng Människan, socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Programmering C/C++ 0,5 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Bild och form A 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi 0,25 meritpoäng Kultur och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation 0,5 meritpoäng Människan, socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Programmering C/C++ 0,5 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer (inga meritkurser/meritpoäng) Ämnen på linje i gymnasieskolan Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp eller en årskurs E Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp eller en årskurs E Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen Matematik etapp 2 Samhällskunskap etapp 2 Engelska etapp 3 Samhällskunskap etapp 2 Engelska etapp 3 Naturkunskap etapp 2 Samhällskunskap etapp 2 Engelska etapp 3 Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 2 Samhällskunskap etapp 2 * Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Uppdaterad

108 Tabell för områdesbehörigheter sid 3 (av 7) OMRÅDE forts. UNDERVISNING Avdelning A För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli 2012 [Gy2011] Områdesbehörighet A6 c Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Utöver behörighetskurserna i områdesbehörighet A6 c ovan gäller följande behörighetskurser beroende på vad du väljer för undervisningsämne eller -ämnen. A6c Biologi A6c Filosofi, Historia, Juridik och Religionskunskap A6c Fysik och Teknik (i gymnasieskolan) A6c Företagsekonomi A6c Geografi och Psykologi A6c Grekiska A6c Idrott och hälsa Biologi 2 Kemi 1 Matematik 3b alternativt Matematik 3c Historia 1b alternativt Historia 1a1 + 1a2 Fysik 2 Matematik 4 Matematik 3b alternativt Matematik 3c Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Klassisk grekiska språk och kultur 2 Idrott och hälsa 2 eller motsvarande kunskaper Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Naturkunskap 2 Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen 6c Engelska B Samhällskunskap A (1993:100) Avdelning B Avdelning C Avdelning D För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 2001 Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi A 0,25 meritpoäng Kultur- och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation A 0,5 meritpoäng Människan socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng (utom när Samhällskunskap B är en behörighetskurs) Skapande verksamhet 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Virtuella miljöer 0,5 meritpoäng För kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli 1994 Behörighetskurser Meritkurser Områdes- Behörighetskurser behörighet Behörighetskurser Engelska B Samhällskunskap A Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Bild och form A 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi 0,25 meritpoäng Kultur och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation 0,5 meritpoäng Människan, socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Programmering C/C++ 0,5 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Utöver behörighetskurserna i områdesbehörighet 6 c ovan gäller följande behörighetskurser beroende på vad du väljer för undervisningsämne eller -ämnen. 6c Biologi 6c Filosofi, Historia, Juridik och Religionskunskap 6c Fysik och Teknik (i gymnasieskolan) 6c Företagsekonomi 6c Geografi och Psykologi 6c Grekiska 6c Idrott och hälsa Biologi B Kemi A Matematik C Biologi B Kemi A Matematik C Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer (inga meritkurser/meritpoäng) Ämnen på linje i gymnasieskolan Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Biologi två årskurser N Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Historia A Historia A Historia tre årskurser HSN eller två årskurser ET N (med alternativt ämne) MuSoEp Fysik B Matematik D Fysik B Matematik D Fysik tre årskurser NT Matematik tre årskurser NT Matematik C Matematik C Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Matematik B Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Grekiska B Grekiska Grekiska en årskurs H Grekiska Idrott och hälsa B eller motsvarande kunskaper Matematik B Naturkunskap B Idrott och hälsa B eller motsvarande kunskaper Matematik B Naturkunskap B Idrott tre årskurser HSENT eller Idrott två årskurser från tvåårig linje Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen Engelska etapp 3 Samhällskunskap etapp 2 Biologi etapp 2 Kemi etapp 3 Matematik etapp 3 Historia etapp 2 Fysik etapp 4 Matematik etapp 4 Matematik etapp 3 Matematik etapp 2 Behörighetskravet kunde inte uppfyllas inom vuxenutbildningen Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) * Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Uppdaterad

109 Tabell för områdesbehörigheter sid 4 (av 7) OMRÅDE forts. UNDERVISNING FYSIK MATEMATIK TEKNIK Avdelning A För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli 2012 [Gy2011] Områdesbehörighet A6c Kemi A6c Latin A6c Matematik A6c Moderna språk A6c Modersmål A6c Naturkunskap och Teknik (i grundskolans årskurs 7 9) A6c Samhällskunskap A6c Teckenspråk A7 Biologi 1 Kemi 2 Matematik 4 Latin språk och kultur 2 6c Kemi 6c Latin Matematik 4 6c Matematik Moderna språk aktuellt språk 3 Modersmål 2 eller motsvarande kunskaper Matematik 3b alternativt Matematik 3c Naturkunskap 2 Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Samhällskunskap 2 Svenskt teckenspråk för hörande 3 eller motsvarande kunskaper Fysik 1b1 alternativt Fysik 1a Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) 6c Moderna språk 6c Modersmål 6c Naturkunskap och Teknik (i grundskolans årskurs 7 9) 6c Samhällskunskap 6c Teckenspråk Avdelning B Avdelning C Avdelning D För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 2001 Biologi A Kemi B Matematik D Latin B Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng För kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli 1994 Behörighetskurser Meritkurser Områdes- Behörighetskurser behörighet Behörighetskurser Biologi A Kemi B Matematik D Latin med allmän språkbehandling Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer (inga meritkurser/meritpoäng) Ämnen på linje i gymnasieskolan Biologi två årskurser N Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Latin två årskurser H Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen Biologi etapp 2 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Matematik D Matematik D Matematik tre årskurser NT Matematik etapp 4 Aktuellt språk steg 3 Modersmål B eller motsvarande kunskaper Matematik C Naturkunskap B Matematik B Samhällskunskap B Teckenspråk för hörande steg 3 eller motsvarande kunskaper 7 Fysik A Matematik B Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Fartygsbefäl 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Kemi A 0,5 meritpoäng Maskinbefäl 0,5 meritpoäng Naturkunskap B 0,5 meritpoäng Miljö och säkerhet 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Aktuellt språk, lägst C-språk kurs B Språk kultur samhälle eller motsvarande kunskaper Matematik C Naturkunskap B Matematik B Samhällskunskap B Teckenspråk C-språk B Fysik A Matematik B Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Fartyg drift 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Fartyg underhåll 0,5 meritpoäng Fartyg säkerhet 0,5 meritpoäng Kemi A 0,5 meritpoäng Naturkunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Aktuellt språk två årskurser B-språk eller tre årskurser C-språk Hemspråk Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Samhällskunskap tre årskurser HSN Behörighetskravet kunde inte uppfyllas inom ämnen på linje i gymnasieskolan Fysik tre årskurser NT Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Latin Aktuellt språk etapp 3 Hemspråk Matematik etapp 3 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) Matematik etapp 2 Samhällskunskap etapp 3 Behörighetskravet kunde inte uppfyllas inom vuxenutbildningen Fysik etapp 3 Matematik etapp 2 * Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Uppdaterad

110 Tabell för områdesbehörigheter sid 5 (av 7) OMRÅDE Avdelning A För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli 2012 [Gy2011] Områdesbehörighet forts. FYSIK, MATEMATIK, A8 Fysik 2 Kemi 1 TEKNIK Matematik 3c A9 Fysik 2 Kemi 1 Matematik 4 A10 Biologi 1 Fysik 2 Kemi 2 Matematik 4 Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Avdelning B Avdelning C Avdelning D För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli Fysik B Kemi A Matematik D 9 Fysik B Kemi A Matematik E 10 Biologi A Fysik B Kemi B Matematik E Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi A 0,5 meritpoäng Biologi breddning 0,25 meritpoäng CAD-teknik A 0,25 meritpoäng Datorkommunikation 0,5 meritpoäng Fordonsvård och service 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Hus- och anläggningsbyggnad 0,5 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Konstruktion A 0,5 meritpoäng Kvalitetsteknik 0,25 meritpoäng Medicinsk elektronik 0,25 meritpoäng Programmering B 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Teknikutveckling och företagande 0,5 meritpoäng Virtuella miljöer 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi A 0,5 meritpoäng Biologi breddning 0,25 meritpoäng CAD-teknik A 0,25 meritpoäng Datorkommunikation 0,5 meritpoäng Fordonsvård och service 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Hus- och anläggningsbyggnad 0,5 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Konstruktion A 0,5 meritpoäng Kvalitetsteknik 0,25 meritpoäng Medicinsk elektronik 0,25 meritpoäng Programmering B 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Teknikutveckling och företagande 0,5 meritpoäng Virtuella miljöer 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi B 0,25 meritpoäng Biologi breddning 0,25 meritpoäng CAD-teknik A 0,25 meritpoäng Datorkommunikation 0,5 meritpoäng Fordonsvård och service 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Hus- och anläggningsbyggnad 0,5 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Konstruktion A 0,5 meritpoäng Kvalitetsteknik 0,25 meritpoäng Medicinsk elektronik 0,25 meritpoäng Programmering B 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Teknikutveckling och företagande 0,5 meritpoäng Virtuella miljöer 0,5 meritpoäng För kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli 1994 Behörighetskurser Meritkurser Områdes- Behörighetskurser behörighet Behörighetskurser Fysik B Kemi A Matematik D Fysik B Kemi A Matematik E Biologi A Fysik B Kemi B Matematik E Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi A 0,5 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Byggkunskap 0,5 meritpoäng CAD/CAM-teknik 0,25 meritpoäng Datakommunikation 0,5 meritpoäng Fordonsteknik-grundkurs 0,5 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Medicinsk elektronik 0,25 meritpoäng Programmering C/C++ 0,5 meritpoäng Programmering Basic/Pascal 0,25 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi A 0,5 meritpoäng Teknologi B 0,5 meritpoäng Teknologi industri 0,25 meritpoäng Teknologi C 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi A 0,5 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Byggkunskap 0,5 meritpoäng CAD/CAM-teknik 0,25 meritpoäng Datakommunikation 0,5 meritpoäng Fordonsteknik-grundkurs 0,5 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Medicinsk elektronik 0,25 meritpoäng Programmering Basic/Pascal 0,25 meritpoäng Programmering C/C++ 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi A 0,5 meritpoäng Teknologi B 0,5 meritpoäng Teknologi C 0,25 meritpoäng Teknologi industri 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi B 0,25 meritpoäng Byggkunskap 0,5 meritpoäng CAD/CAM-teknik 0,25 meritpoäng Datakommunikation 0,5 meritpoäng Fordonsteknik-grundkurs 0,5 meritpoäng Medicinsk elektronik 0,25 meritpoäng Programmering Basic/Pascal 0,25 meritpoäng Programmering C/C++ 0,5 meritpoäng Teknologi A 0,5 meritpoäng Teknologi B 0,5 meritpoäng Teknologi C 0,25 meritpoäng Teknologi industri 0,25 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer (inga meritkurser/meritpoäng) Ämnen på linje i gymnasieskolan Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Biologi två årskurser N Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen Fysik etapp 4 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Fysik etapp 4 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Biologi etapp 2 Fysik etapp 4 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 * Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Uppdaterad

111 Tabell för områdesbehörigheter sid 6 (av 7) OMRÅDE FARMACI MEDICIN NATURRESURSER NATURVETENSKAP ODONTOLOGI OMSORG VÅRD Avdelning A För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli 2012 [Gy2011] Områdesbehörighet A11 Biologi 2 Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2 Kemi 2 Matematik 4 A12 Biologi 2 Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2 Kemi 2 Matematik 3b alternativt Matematik 3c A13 Biologi 2 Fysik 2 Kemi 2 Matematik 4 A11 Biologi 2 Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2 Kemi 2 Matematik 4 A14 Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Naturkunskap 2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Avdelning B Avdelning C Avdelning D För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli Biologi B Fysik A Kemi B Matematik D 12 Biologi B Fysik A Kemi B Matematik C 13 Biologi B Fysik B Kemi B Matematik D 14 Biologi B Fysik A Kemi B Matematik D 15 Matematik B Naturkunskap B Samhällskunskap A Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi breddning 0,25 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Omvårdnad 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi breddning 0,25 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Omvårdnad 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi breddning 0,25 meritpoäng Djursjukvård 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Hälsopedagogik 0,25 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Omvårdnad 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Arbetsliv naturbruk 0,5 meritpoäng Biologi breddning 0,25 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Miljökunskap 0,5 meritpoäng Miljöteknik en fjärdedels meritpoäng Naturbruket och miljön 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Arbetsliv naturbruk 0,5 meritpoäng Arbetsmiljö och säkerhet 0,25 meritpoäng Basmaskin körning 0,25 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Biologi breddning 0,25 meritpoäng Djurkunskap 0,25 meritpoäng Djursjukvård 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Naturbruket och miljön en halv (0,5)meritpoäng Projekt och företagande 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng För kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli 1994 Behörighetskurser Meritkurser Områdes- Behörighetskurser behörighet Behörighetskurser Biologi B Fysik A Kemi B Matematik D Biologi B Fysik A Kemi B Matematik C Biologi B Fysik B Kemi B Matematik D Biologi B Fysik A Kemi B Matematik B Matematik B Naturkunskap B Samhällskunskap A Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Omvårdnad B 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi C 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Omvårdnad B 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi C 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Djursjukvård 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Hälsopedagogik 0,25 meritpoäng Omvårdnad B 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi C 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Fysik B 0,5 meritpoäng Miljökunskap 0,5 meritpoäng Miljökunskap energi 0,25 meritpoäng Miljö och naturvård 0,5 meritpoäng Naturbrukets yrkesmiljöer 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Arbetsmiljö yrkesliv 0,25 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Djurkunskap 0,25 meritpoäng Djursjukvård 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Företagsekonomi A 0,25 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Miljö och naturvård 0,5 meritpoäng Naturbrukets yrkesmiljöer 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi C 0,25 meritpoäng Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer (inga meritkurser/meritpoäng) Ämnen på linje i gymnasieskolan Biologi två årskurser N Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Biologi två årskurser N Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Biologi två årskurser N Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Biologi två årskurser N Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen Biologi etapp 2 Fysik etapp 3 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Biologi etapp 2 Fysik etapp 3 Kemi etapp 3 Matematik etapp 3 Biologi etapp 2 Fysik etapp 4 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Biologi etapp 2 Fysik etapp 3 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) Samhällskunskap etapp 2 * Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Uppdaterad

112 Tabell för områdesbehörigheter sid 7 (av 7) OMRÅDE forts. FARMACI, MEDICIN, NATURRESURSER, NATURVETENSKAP, ODONTOLOGI, OMSORG, VÅRD Avdelning A För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli 2012 [Gy2011] Områdesbehörighet A14 A15 Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Naturkunskap 2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Idrott och hälsa 1 Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Naturkunskap 2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Avdelning B Avdelning C Avdelning D För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli Matematik B Naturkunskap B Samhällskunskap A 17 Idrott och hälsa A Matematik B Naturkunskap B Samhällskunskap A Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Bild och form, fördjupning 0,5 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Biologi breddning 0,25 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Hälsopedagogik 0,25 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Social omsorg 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi B 0,25 meritpoäng Biologi breddning 0,25 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Hälsopedagogik 0,25 meritpoäng Idrott och hälsa B 0,25 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Specialidrott A 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng För kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli 1994 Behörighetskurser Meritkurser Områdes- Behörighetskurser behörighet Behörighetskurser Matematik B Naturkunskap B Samhällskunskap A Idrott och hälsa A Matematik B Naturkunskap B Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Bild och form B 0,5 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Hälsopedagogik 0,25 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Social omsorg 0,5 meritpoäng Svenska C en fjärdedels (0,25 meritpoäng Teknologi C en fjärdedels (0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi B 0,25 meritpoäng Etik och livfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Hälsopedagogik 0,25 meritpoäng Idrott och hälsa B 0,25 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Specialidrott A 0,5 meritpoäng Svenska C en fjärdedels (0,25 meritpoäng Teknologi C en fjärdedels (0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer (inga meritkurser/meritpoäng) Ämnen på linje i gymnasieskolan Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Idrott tre årskurser HSENT eller två årskurser från tvåårig linje Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) Samhällskunskap etapp 2 Kravet på idrott kunde inte uppfyllas inom vuxenutbildning Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) Samhällskunskap etapp 2 * Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Uppdaterad

113 Områdesbehörigheter för utbildningsprogram Områdesbehörigheter för utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan yrkesexamen. Utbildning som leder till Områdesbehörigheter enligt avdelning A 1 agronomexamen A3 eller A11 3 eller 14 apotekarexamen A13 13 arbetsterapeutexamen A14 16 arkitektexamen A3 3 audionomexamen A14 16 biomedicinsk analytikerexamen A12 12 brandingenjörsexamen A9 9 civilekonomexamen A4 4 civilingenjörsexamen A9 eller A10 9 eller 10 dietistexamen A14 16 djursjukvårdarexamen A14 15 hippologexamen A14 15 hortonomexamen A11 14 högskoleingenjörsexamen A8 8 juristexamen A1 1 jägmästarexamen A11 14 lanskapsarkitektexamen A3 eller A11 3 eller 14 landskapsingenjörsexamen A14 15 lantmästarexamen A14 15 logopedexamen A14 16 läkarexamen A13 13 förskollärarexamen och utbildning som leder till grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och utbildning som grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och utbildning som leder till ämnes-lärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan optikerexamen A13 13 ortopedingenjörsexamen A8 8 psykologexamen A5 5 receptarieexamen A11 11 röntgensjuksköterskeexamen A14 16 sjukgymnastexamen A15 17 sjukhusfysikerexamen A10 10 sjuksköterskeexamen A14 16 sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen A7 7 sjökaptens- och styrmansexamen A7 7 skogsmästarexamen A14 15 skogsteknikerexamen A14 15 socionomexamen A5 5 studie- och yrkesvägledarexamen A6 6 tandhygienistexamen A14 16 tandläkarexamen A13 13 tandteknikerexamen A14 16 trädgårdsingenjörsexamen A14 15 veterinärexamen A13 13 A6 a A6 b A6 c Områdesbehörigheter enligt avdelningarna B 2, C 3 och D 4 1. För dem med ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli För dem med kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli a 6 b 6 c Motsvarandebedömningar Kurser i områdesbehörigheterna som får ersättas med program med vissa kurser i gymnasieskolan. Kurser Program A 1 Program B 2 Program C 3 3. För dem med kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli * Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Uppdaterad För dem med områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer. Biologi 2 Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2 Kemi 1 Naturkunskap 1a1 + 1a2 alternativt Naturkunskap 1b och Naturkunskap 2 Matematik kurs B Fysik kurs A Naturbruksprogrammet med någon av kurserna Djurens biologi, Marken och växternas biologi eller Biologi i vattenmiljöer El- och energiprogrammet med kurserna Energiteknik 1, Energiteknik 2, Förnybar energi och Praktisk ellära El- och energiprogrammet med kurserna Vatten- och miljöteknik och Vatten- och processkemi Vård- och omsorgsprogrammet med kurserna Naturkunskap 1a1, Hälsopedagogik, Medicin 1 samt Etik och människans livsvillkor. Naturbruksprogrammet med kursen Naturkunskap 1a1 och dessutom kurserna Djuren i naturbruket och Djurhållning eller kurserna Djuren i naturbruket och Växtodling 1 eller kurserna Växtkunskap 1 och Trädgårdsodling eller kursen Mångbruk i skog samt någon av kurserna Skogsskötsel 1, Jakt och viltvård 1 eller Fiske och vattenvård 1 Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet eller Industriprogrammet med kurserna Ellära A, Ellära B samt Växelström trefas Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet eller Industriprogrammet med kurserna Ellära A, Ellära B samt Elektronik grundkurs alternativt Ellära för flygmekaniker A, Ellära för flygmekaniker B samt Flygelektronik Kemi kurs A Industriprogrammet med kurserna Kemi process A och Kemi process B eller Energiprogrammet med kursen Energi B Biologi kurs A och Biologi kurs B Naturkunskap kurs A och Naturkunskap kurs B Biologi kurs A och kurs B eller Naturkunskap kurs B Matematik Kurs B eller Kemi kurs A Matematik kurs B eller Fysik kurs A Naturkunskap kurs A+B sid 8 (av 7) Energiprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström 3-fas samt Elektronik grundkurs. Fordonsprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström 3-fas samt Elektronik - grundkurs Fordonsprogrammet gren Flygteknik med kurserna Likström och 1-fas växelström, Elektronik grundkurs, Flygavionik, Flygavionik service och underhåll, Flyginstrument, Flygteknik grundkurs, Flygteknik och helikopterservice och underhåll samt Flygsystemteknik Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Växt- och djurliv, Kretslopp samt Mikrobiologi och genetik Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Växt- och djurliv samt Kretslopp eller Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs och Vård och omsorgsarbete eller Teknikprogrammet med kurserna Ergonomi och Miljöteknik Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Kretslopp i mark, vatten och luft, Miljöoch naturvård, Mikrobiologi och genteknik samt Växt- och djurliv Industriprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström 3-fas, Elektronik grundkurs, Kemi process A, Kemi process B, Massa- och pappersteknik-grundkurs samt Miljö process Elprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström 3-fas samt Elektronik grundkurs Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs A, Medicinsk grundkurs B, Omvårdnad A och Omvårdnad B 1. För dem med ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli För dem med kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli För dem med kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli 1994.

114 Genomförd, pågående och kommande HSV-granskning avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå Det nya utvärderingssystemet vision och verklighet Bilaga 9

115 Utbildnings- och forskningssektionen (2) Handläggare Michael Rogefelt Fakultetsnämnden Genomförd, pågående och kommande HSV-granskning avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå PM - Lägesrapport Hittills genomförda utvärderingar gällande MDH Mycket hög kvalitet Folkhälsovetenskap Kandidat Sociologi Kandidat Mycket hög kvalitet Mycket hög kvalitet Omdömen hittills om Mycket hög kvalitet innebär för MDH:s vidkommande en extra resurstilldelning om knappt fyra miljoner för I jämförelse med flertalet andra storleksmässigt jämförbara lärosäten, är denna tilldelning mycket bra. Hög kvalitet Arbetsvetenskap Magister Folkhälsovetenskap Magister Företagsekonomi Kandidat Psykologi Kandidat Psykologi Magister Sociologi Magister Statsvetenskap Kandidat Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Omdömen om Hög kvalitet innebär ingen konsekvens alls för MDH Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

116 2 (2) Bristande kvalitet Nationalekonomi Kandidat Ledarskap Magister Företagsekonomi Kandidat Bristande kvalitet Bristande kvalitet Bristande kvalitet Uppföljning Omdöme och beslut om bristande kvalitet innebär att examenstillstånd för utvärderad examen är ifrågasatt av HSV. Ytterst kan examenstillstånd återkallas på detta ifrågasättande. Lärosätet ska ett år från beslut om Bristande kvalitet inkomma med analys om vad bristerna utifrån yttrandet närmare består i och därutöver lämna en redovisning på vidtagna åtgärder. Fakultetsnämnden följer uppmärksamt akademins arbete med åtgärder dels utifrån HSV:s yttranden om Bristande kvalitet dels utifrån HSV:s fastställda anvisning - Vägledning för uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd. Som ett led i denna uppföljning har akademi HST inkommit till nämnden med lägesrapport för åtgärder kring ifrågasatta examen i nationalekonomi och företagsekonomi. Examen i ledarskap ska avvecklas på MDH:s eget initiativ. Fördelning i procent av de olika besluten Mycket hög kvalitet, Hög kvalitet och Bristande kvalitet. MDH (12 st utvärderingar) Mycket hög kvalitet (2 st) 17% Hög kvalitet (7 st) 58% Bristande kvalitet (3 st) 25% Hela landet (533 st utvärderingar) Mycket hög kvalitet (76 st) 14% Hög kvalitet (328 st) 62% Bristande kvalitet (129 st) 24%

117 3 (2) Pågående utvärderingar MDH inväntar försenat beslut för utvärdering av Sjukgymnastik (omgång 2). HSV är runt denna utvärdering mycket förtegen men det senaste beskedet genom telefonkontakt med myndigheten, antyder att HSV och bedömargruppen inte delar uppfattning i någon fråga som rör resultatet. Beslut väntas dock (i skrivande stund) inom de närmaste dagarna. För omgång 3 (språk och litteraturvetenskap) är lärosätesintervjuer under oktober att vänta. Kandidatexamen i svenska vid MDH kommer inte att utvärderas denna omgång. Akademi UKK har i ett sent skede upptäckt att ett antal självständiga arbeten som gått in till myndigheten inte kan vara grund för kandidatexamen i svenska vid MDH. Återstående arbeten understiger 5 st och därmed är denna examen undantagen. Beslut om kvalitet för övriga utvärderingar omgång 3 väntas jan-mar Omgång fyra, där teknik och matematik är aktuella områden på MDH för utvärdering, har nu efter omfattande diskussioner med HSV på allvar kommit igång. Företrädare för matematikutvärderingarna är just nu inne i en intensiv period av självvärderingsförfattande. Dessa dokument ska vara inne i slutet av november. Företrädare för teknikutvärderingarna från MDH åker på upptaktsmöte 15 oktober och efter detta väntar en kraftfull arbetsinsats fram till jul med att författa självvärderingar. Kommande utvärderingar Omgång 5 och 6 innebär med utgångspunkt i nu gällande information för MDH:s del utvärdering av vårdvetenskap (generella- och yrkesexamina), kammarmusik, historia, didaktik, informationsdesign, pedagogik, socialt arbete, socionomexamen, speciallärarexamen, specialpedagogexamen och specialpedagogik. MDH har för vissa av utvärderingarna nominerat experter till bedömargrupperna. I övrigt har en hel del förberedande underlag för de kommande utvärderingarna lämnats till myndigheten.

118 Utbildnings- och forskningssektionen (8) Handläggare Michael Rogefelt Fakultetsnämnden DET NYA UTVÄRDERINGSSYSTEMET VISION OCH VERKLIGHET Sammanställning HSV konferens angående uppföljning av utvärderingssystem Rektorer och kvalitetsansvariga inbjudna. Lars Haikola Inledning och nuvarande system i ett historiskt sammanhang. HSV- rapport; Från granskning och bedömning av kvalitetsarbete till utvärdering av utbildningsresultat ger utvärdering en bild av kvaliteten på utbildningen vid universitet och högskolor? 1 Peter Honeth Kvalitetsgranskning av autonoma universitet o högskolor. Vad vill statsmakten uppnå? Historisk tillbakablick. Från utvärdering av lärosätenas interna kvalitetssystem, via utvärdering av program och ämnen där processer och förutsättningar var i fokus (resultat i någon omfattning) för utvärdering, till innevarande modell med utgångspunkt i resultat som underlag för utvärdering. Mot bakgrund av lärosätenas uttalade autonomi vill statsmakten enligt Honeth ha svar på outputen från dessa autonoma lärosäten Vad blev resultatet och prestationen? Angående kritik av nuvarande utvärderingsmodell med fokus på resultat, nämner Honeth att både enskilda lärosäten och SUHF centralt tidigare var kritiska mot föregående utvärderingsmodeller med just argumentet att resultat saknades som underlag för bedömning. 1 Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

119 Honeth kommenterar här även ENQA:s ifrågasättande av svenskt medlemskap i organisationen utifrån aspekten att departementet har för nära koppling till HSV och dess modell för utvärdering. De styrdokument från regeringen som beskriver/bestämmer myndighetens uppdrag är enligt ENQA:s bedömning för detaljstyrande för att kunna sägas vara förenliga med organisationens grundläggande överenskommelse om att den granskande myndigheten ska vara oberoende. Honeth kommenterar detta med att detaljstyrningen var nödvändig med tanke på den då rådande situationen när HSV:s ledning och regeringen inte delade synpunkt om grunderna för då kommande utvärderingssystem. Regeringen har för avsikt att i någon mån justera utvärderingssystemet i linje med ENQA:s synpunkter. 2 (8) När det gäller nästkommande utvärderingssystem och eventuella förändringar för detta säger Honeth att självständiga arbeten är och kommer vara ett centralt underlag för bedömning även framledes. Myndighetsutövningen med nuvarande resursfördelningsmodell efter kvalitetsomdömen samt sanktionsförfarandet med examentillstånd i potten, kommer också att kvarstå framöver. Honeth öppnar därutöver dörren för möjligheten att framöver utöka bedömargruppernas input i utvärderingarna i form rekommendationer, råd, kommentarer och liknande utöver de avskalade yttranden som görs idag. Detta är dock inte enligt Honeth helt självklart då rekommendationer får konsekvenser för dels bedömgrupperna dels lärosätena. Examenstillstånd står ju på spel och alla rekommendationer riskerar därmed få stark styrande effekt. Detta kan strida mot idén om lärosätenas autonomi och bedömargruppen kan också få en besvärlig roll med att både agera bedömande och korrigerande enligt Honeth. Kommentar: Departementets huvudspår är att hög grad av autonomi innebär hög grad av utifrån kontrollerande moment som grund för utvärdering snarare än främjande och/eller inifrån detaljstyrande metoder för utvärdering. Denna grundläggande utvärderingsideologi där resultat och inspektion av output från autonoma lärosäten står i fokus ligger därmed fast inför konstruktion av nästkommande utvärderingssystem. Lars Haikola Den svenska modellen för utvärdering Lärosätet söker examenstillstånd hos HSV. Förutsättning lärosätet har eget Q-arbete/system på plats. HSV behandlar examenstillståndsansökan genom peer-revew-förfarande där lärarresurs, utbildningsmiljö mm bedöms i förhållande till sökt examenstillstånd. HSV utvärderar därefter cykliskt alla examenstillstånd (t ex enl nuvarande modell)

120 Maria Sundqvist 3 (8) Högskoleverkets operationalisering av utvärderingssystemet Vision alla studenter som tar examen ska ha kunskaper, förmågor och färdigheter motsvarande målen i examensordningen för tagen examen. Metod Självständiga arbeten (källa, kvarleva) samt självvärdering (berättande källa) är huvudunderlag. Studenters uppfattning om måluppfyllelse är annat underlag. Alumner som tidigare var underlag har utgått som underlag för bedömning då det har visat sig svårt att få tillräckligt med f d studenter att svara på alumniundersökningar. Kommentar: Här och på flera andra ställen och vid olika tillfällen viktas nu självvärderingen som underlag jämlikt självständiga arbeten. Så var det sagt från början men både praktiken och HSV:s uttalanden har viktat självständiga arbeten avgjort tyngst. Intrycket är att det nu finns en mer dynamisk syn på viktning mellan de två huvudunderlagen och att självvärderingen nu och framöver i vissa fall kan visa sig vara det mest tongivande underlaget. Praktiken framöver får visa verkligheten. Tre ledord för utvärderingsmodell Förutsägbarhet, likvärdighet, transparens. Förutsägbarhet sägs vara uppnått genom examensmålen som känt objekt för alla utvärderingar och vidare generella istället för detaljerade kriterier samt ytterligare självständiga arbeten som ett känt och återkommande huvudunderlag och därutöver att metoden som helhet är lika för alla typer av examen och examensnivåer. Likvärdigheten argumenteras främst med utgångspunkt i metoden som är generell. Transparens i systemet anser Sundqvist är uppfyllt genom alla ovan angivna argument. Lars Haikola kommenterar i sammanhanget delar av ENQA:s rapport vari HSV:s medlemskap i organisationen ifrågasatts 2. Något av ENQA:s kritik sätts ifråga här emedan somliga områden för HSV:s påtalade avsteg gentemot ENQA:s riktlinjer beskrivs som befogade. Haikola påtalar i detta sammanhang att vissa justeringar av HSV:s utvärderingsmodell mot ENQA:s krav är möjliga genom förbättringar i kommande utvärderingsmodell medan andra områden för justering beskrivs som mer problematiska i ljuset av det 2 The review panel has assessed HSV compliance with the ESG as «full» in 3 cases, «substantial» in 3 cases and «partial» in 8. This has made the Board of ENQA to conclude that in an overall perspective, the HSV cannot be considered as substantially compliant with the ESG. Referat ENQA Rapport dat 17 September SV_ pdf

121 uppdrag som myndigheten har fått av regeringen. Peter Honeth kommenterar under dagen denna problematik. Kommentar i sammanfattning återfinns på HSV:s hemsida 3 : 4 (8) Den övergripande inriktningen på vårt utvärderingssystem, med fokus på studenternas resultat, ligger fast. Det kan dock bli aktuellt att komplettera systemet. Universitetskanslersämbetet ska arbeta med att utveckla systemet så att vi inom två år uppfyller ENQA:s riktlinjer, säger statssekreterare Peter Honeth. Kommentar: HSV har ju regeringens uppdrag att förhålla sig till och Haikolas anmärkning om oförenligheten mellan uppdraget som det nu är formulerat och ENQA:s riktlinjer, är därmed begriplig och rimlig. Uppdragsgivaren (regeringen) sätter här ned foten och säger att denne i ytterligare instruktioner (eller snarare mindre instruktioner och större utrymme) ska anpassa uppdraget till HSV så att det är möjligt att uppfylla ENQA:s riktlinjer och att myndigheten också har uppdraget att tillse att så sker. Lena Gustavsson (rektor Umeå universitet), Jens Schollin (rektor Örebro universitet) Synpunkter på systemet. Styrkor och svagheter. Styrkan i systemet kan sammanfattas i synpunkten att fokus på resultat är bra. Ett antal svagheter eller i vart fall besvärande omständigheter för utvärderingssystemet nämndes därutöver. 1. Utvärderingsmodellen är mycket resurskrävande för lärosätet 2. Självständiga arbeten som mycket tungt vägande underlag för utvärdering kan ifrågasättas. Tillåtande av ett mer dynamiskt och bredare underlag för att redovisa resultat efterfrågas. 3. ENQA-kritiken för nuvarande utvärderingssystem beskrivs som en betydande faktor att beakta 4. Den samlade kompetensen (läs bedömargrupperna) som involveras i processen utnyttjas inte Kommentar : ENQA-kritiken var under dagen ett återkommande ämne för debatt där samtliga inlägg från både lärosäten och näringslivsrepresentant uttryckte oro för Sveriges position i högskolelandskapet sett ur ett 3 erketklar.5.485f1ec213870b672a html

122 internationellt perspektiv. En synpunkt kring detta är att regeringen klart säger att systemet ska anpassas så att det matchar ENQA:s riktlinjer. 5 (8) Prof Philip Hwang (ordf bedömargrupp för psykologiutv), Prof Johanna Esseveld (ordförande bedömargrupp för sociologiutv) Möjligheter och problem från ordförandeperspektiv Utvärderingen av psykologi var en av de första utvärderingarna som genomfördes i det nya systemet vilket innebar att det inte fanns någon praktik att förhålla sig till och heller inte någon annan utvärdering som referens. I sammanhanget nämner Hwang viktning och värdering av de olika underlagen som ett område där bedömargruppen saknade gängse praktik att luta sig mot. Särskilt gäller detta när underlagen pekar åt vitt skilda håll (vilket hänt). Wang betonar här att HSV på denna punkt varit tydliga med att självständiga arbeten ska väga tyngst. Annan huvudbry som bedömargrupper haft att brottas är att många utbildningsmiljöer är små och således har mycket begränsade underlag för bedömning. Hwang menar vidare att det är en besvärlig process att bedöma examensmålen i enbart en skriven uppsats. Målen är många och därtill kvalitativt och kvantitativt omfattande. I detta arbete har det också varit en svårighet att bedöma nivåer. Vad är bristande, bra eller mycket bra? Esseveld är i mångt inne på samma spår som Hwang och nämner i sammanhanget att hon uppfattar examensmålen som oprecisa för ändamålet bedömning av uppsatser. Nivåer och gränser har varit en betydande svårighet att ta ställning till. Här nämns vidare att det finns risker med metodbias då få personer står för både läsning och bedömning av en enskild uppsats. I sociologiutvärderingen kom dessutom några bedömare in sent i arbetet och hade därmed inte deltagit i de inledande (viktiga) diskussionerna för utvärderingens genomförande. Esseveld har vidare uppfattningen att det är en brist för den nuvarande utvärderingssystem att inte bedömargruppens samlade diskussion, insikter och fynd i utvärderingarna tas tillvara. En nationell genomlysning av ett fält ger både inblick och insikt i såväl enskilda utbildningar som för fältet som helhet över landet. Här lyfts även synpunkten att dessa akademiska insikter om fältet skulle kunna tillföras utvärderingarna som ett kvalitetsfrämjande inslag. Esseveld menar att detta ur ett internationellt kvalitetsutvärderingsperspektiv är en vanligt förekommande praxis för att åstadkomma kvalitetsförbättring. Avsaknaden av information om bedömargruppernas diskussioner anser Esseveld vidare vara en brist på transparens i utvärderingsmodellen. Kommentar: Intrycket är att både HSV och departement är lyssnande när det gäller identifierade problemområden för utvärderingsmetoden och att man har för avsikt att komplettera metoden utifrån vad man inifrån systemet uppfattat angeläget att förbättra. Under hela dagen lyftes från lärosätena särskilt synpunkten att bedömargruppernas kommentarer och insikter,

123 förutom de som redovisats i nu presenterade yttranden, bör (måste, enligt vissa) delges utbildningarna på något sätt. Både Honeth och Haikola svarade positivt på denna fråga med reservation om att göra detta försiktigt så att inte bedömargrupperna får en alltför detaljstyrande roll. 6 (8) Maivor Sjölund Annika Lundmark (seniora konsulter UU) Transparens, likvärdighet och förutsägbarhet en pilotstudie Redovisning av genomförd fallstudie för tre utvärderade huvudområden o. en yrkesexamen vid UU. Likvärdigheten inom en utvärdering kan ifråga sättas då en bedömare läser och bedömer ett självständigt arbete. Detta förhållande kan anses metodosäkert. Likvärdigheten mellan olika utvärderingar problematiseras genom att lyfta de stora skillnaderna i utfall (bristande- hög- mycket hög kvalitet) som visar sig mellan olika utvärderingar. I pilotstudien har man också gjort fynd som tyder på en ej likvärdig viktning av underlag mellan olika bedömargrupper. Transparensen i utvärderingssystemet kan kritiseras utifrån att det är först efter genomförd som bedömargruppens arbete blir synligt. Transparens går också enligt Sjölund och Lundmark att ifrågasätta då endast ett mycket kortfattat yttrande av bedömargruppens arbete delges och detta sker dessutom i efterhand. Maria Sundkvist Bedömarnas erfarenheter En enkät från HSV till 143 bedömare har genomförts. 80 svarade. Några av synpunkterna som kom fram var att självständigt arbete var det underlag som var enklast att hantera (framgår inte vad enklast står för), lärosätessamtalen var viktiga och bra, alumnenkäten gick inte att använda och självvärderingen var ett svårhanterligt dokument. Sundkvist kommenterar det sistnämnda genom att stryka under att självvärderingens betydelse som underlag kommer (eller HSV tror - ordagrant) kommer öka och då särskilt för kommande utvärderingar av yrkesexamina. Alla Frågor och reflektioner Under denna punkt diskuterades i huvudsak vad som redan lyfts här ovan. Därutöver lyftes frågan om uppföljning av ifrågasatta examen och rutiner och tillvägagångssätt här. Känt är ju sedan tidigare att lärosätet gör från yttrande/beslut en analys av vad bristerna närmare består i samt genomför på denna utredning lämpliga åtgärder som redovisas till myndigheten ett år från beslutsdatum om bristande kvalitet. Endast genomförda åtgärder ska redovisas till HSV, d v s inga planer eller framtidsscenarier ska framställas.

124 Därtill ges här besked om att bedömargrupp för uppföljning kommer vara centrala delar från den ursprungliga bedömargruppen och att HSV har för avsikt att återkomma framöver för närmare detaljer i uppföljningsförfarandet. 7 (8) Värt att nämna här är några frågor som figurerat under hela dagen och som återigen lyftes ivrigt bland deltagarna under denna punkt. Här fördes argument om att bedömargruppernas iakttagelser och slutsatser, förutom de nu delgivna yttrandena, måste komma högskolesektorn till del. Till detta kan dels kopplas synpunkter om vad som ska vara bedömargruppernas konkreta uppdrag i utvärderingarna men också att bedömargruppernas iakttagelser på ett mer generellt plan är viktig kunskap att få del av. Detta inte minst då det gäller nationella och övergripande perspektiv för de huvudområden och fält som utvärderats. ENQA-frågan var också ett angeläget område för diskussion. Behov och önskemål om att utveckla nuvarande utvärderingsmodell till att mäta resultat på ett bredare sätt än vad som sker nu, var också ett angeläget ämne för flertalet som här begärde ordet. Svar från ansvariga för dessa frågor står att läsa tidigare i referatet. Lars Haikola (HSV), Pam Fredman (ordf SUHF), Erik Arroyo (ordf SFS), Peter Honeth (statssekreterare), Helen Dannetun (rektor Linköpings universitet) och Åke Svensson (vd Teknikföretagen) Paneldiskussion Under denna punkt dryftades ett antal synpunkter. De flesta redan nämnda. Därutöver framkom att: Åke Svenssson efterfrågar aspekten anställningsbarhet som en viktig(are) faktor att betona i utvärderingarna. Honeth håller med och understryker att denna aspekt ingår i HSV uppdrag och detta område måste skärpas upp i utvärderingarna. Svensson lyfter även ENQA:s ifrågasättande ur ett internationellt perspektiv där Sverige som liten nation har att konkurrera med andra och att det i sammanhanget är viktigt att svenska studenters examina är internationellt gångbara och kvalitetssäkrade. Erik Arroyo stressar att studenternas uppfattningar måste tillvaratas bättre i utvärderingarna och menar att Studenterna mycket väl kan involveras mer i självvärderingarnas framtagande. Peter Honeth får slutord för paneldebatten och inleder denna med att säga att utvärderingssystemet är ett skarpt system. Honeth konstaterar också att utvärderingssystemet skapar oro och förändringar på lärosätena och vidare sägs att detta också är meningen med systemet. ENQA-kritiken sägs till vissa delar vara historia för svenskt vidkommande på så sätt att riktlinjerna för organisationen liknar äldre svenskt utvärderingssystem. I

125 sammanhanget sägs ändå att systemet ska justeras mot ENQA:s riktlinjer. Självständiga arbeten som underlag i utvärderingarna kan och ska å ena sidan viktas olika för olika utvärderingar men ska å andra sidan alltid och framöver väga tungt som underlag för bedömning av resultat. Examensmålen i HF ska ses över framgent. Sist nämns något som Honeth uppfattar som problematiskt de många små utbildningarna. Ett stort antal examina på svenska lärosäten når inte upp till 5 st. självständiga arbeten de tre senaste åren. Honeth menar att intrycket med denna utgångspunkt är att utbildningsutbudet på svenska lärosäten är splittrat. 8 (8) Kommentar: Oklart vad som exakt menas med skarpt system att departementet vill skapa oro och förändring men man kan gissa att examenstillståndens möjliga ifrågasättande/indragande och fördelning av medel utifrån prestation i utvärderingarna är vad som avses och därmed också vad regeringen vill ha. Denna position kan eventuellt ställas emot ENQA:s och många i högskolesektorns synpunkt om en utvärderingsmodell som är mer kvalitetsfrämjande och rådgivande. Man bör vidare troligtvis vara uppmärksam på Honeths problemställning runt små utbildningar och en gissning här är att bakom denna problemformulering finns kopplingar till kvalitetsargument och regeringens ambitioner om att titta närmare på lärosätenas resursanvändning (se budgetprop. 2013). Åke Svenssons synpunkt om att tydligare utvärdera anställningsbarhet och arbetsmarknad i förhållande till viss utbildning måste anses relevant. Det syns f n inte alls i de beslut/yttranden som hittills fattats att denna aspekt överhuvud har beaktats. Summering Under denna punkt framkom inget övrig mot vad som tidigare sagts under dagen och som finns noterat här ovan.

126 PM - Rätt självständigt arbete till rätt examen? Bilaga 10

127 Utbildnings- och forskningssektionen (1) Handläggare Michael Rogefelt Dekaner/Nämnd Rätt självständigt arbete till rätt examen? Bakgrund Högskoleverkets pågående utvärderingar sker med utgångspunkt i examen. Som tungt vägande underlag för utvärdering är studenternas självständiga arbeten. HSV ställer i sammanhanget fråga till lärosätet ungefär så här; vilka godkända självständiga arbeten under tidsperiod X skulle kunna ligga till grund för att vara berättigad till att få ut examen Y vid MDH? När vi vet det överlämnar vi till HSV alla självständiga arbeten som kan ligga till grund för viss examen. Bedömning sker sedan med det självständiga arbetet som källa och målen i examensordningen som facit. Problemet När vi lämnar ett självständigt arbete som underlag för utvärdering av viss examen är det uppenbart betydelsefullt att detta arbete verkligen är ett arbete som motsvaras av den examen som utvärderas. Så sker också i huvudsak men inte alltid. I utvärdering av svenska har akademi UKK gjort upptäckten att de självständiga arbeten som redan gått in som underlag inte i alla stycken avser svenska utan är lärarstudenters arbeten. I utvärderingen av FEK anger akademi HST i sin åtgärdsrapport för ifrågasatt examen att man misstänker att flertalet av de självständiga arbeten som utvärderats inte är företagsekonomi, utan industriell ekonomi. I pågående teknikutvärdering har det för någon examen krävts ett detektivarbete ned på en nivå av att läsa enskilda arbeten för att helt säkert kunna avgöra för vilken examen detta arbete skulle kunna ligga till grund för. För flera av de teknikorienterade examina har det därutöver varit mycket (hand)arbete med att sortera rätt exjobb till rätt examen. Det finns helt säkert något exempel till men ovan räcker för att konstatera MDH har inte tryggade rutiner som gör att vi systematiskt och helt säkert kan bestämma och skilja ut självständiga arbeten i relation till specifik examen. Det kan tänkas flera områden där denna osäkerhet kan leda till kvalitetsbias. HSV:s utvärderingar är ett sådant område där följden i sämsta fall skulle kunna bli en ifrågasatt examen p g a att vi lämnat felaktiga underlag. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

128 PM - Rätt självständigt arbete till rätt examen? Bilaga 11

129 ÖVERSIKT STYRDOKUMENT MDH VART VI SKA! VERKSAMHET! VISION (Styrelsen) Verksamhetsplaner STRATEGI INKL ÖVERGRIPANDE MÅL Akademier Förvaltning Bibliotek EER (Styrelsen) Forskning/utbildning - Mål (Inom givna områden) - Aktiviteter - Samverkan - Internationalisering ÅRLIG PLAN (Rektor) - Riktade uppdrag/mål - Resurstilldelning/Budget Lång sikt = 2016 (enl FUS) Kort sikt = kommande år HUR VI GÖR DET/ "RAMAR" FÖR UTFÖRANDET "OMRÅDES-STRATEGIER" (Benämning ej klar än) Kortfattade övergripande strategiska vägval för respektive område, för att nå Vision och de långsiktiga mål som fastställts i FUS och av rektor (Rektor beslutar) SAMVERKAN INTERNATION- ALISERING HÅLLBAR UTVECKLING KVALITET GU/ Fo-utb/ FO STUDENTSERVICE PERSONAL STUDENT- REKRYTERING EKONOMI IT LOKALER INFORMATIONS- FÖRSÖRJNING

130 Uppföljning av den nya nämndorganisationen Bilaga 12

131 Uppföljning av den nya nämndorganisationen slutrapport Executive summary Högskolestyrelsen tog beslut om en ny nämndorganisation på MDH som gäller från och med Rektor beslöt att följa upp nämndorganisationen. Följande punkter sammanfattar utredningens resultat. De allra flesta anser att den nuvarande nämndorganisationen är bra. Däremot finns ett antal problem i själva implementeringen av nämndorganisationen. Dessa problem visar sig i ett antal symtom, som beskrivs i de följande punkterna. o Organisationen upplevs som tungrodd. Fakultetsnämnden har många punkter på agendan på sina möten, och ett mycket omfattande material för ledamöterna att läsa in (till senaste mötet över 400 sidor). Detta kan bero på att utskotten inte alltid utnyttjas på bästa sätt (se nästa punkt). o I flera fall är utskottens roll ej klar. I och med att grundutbildningsutskotten inte alltid är beslutsmässiga (enligt HL 6 ) så blir de mer av förberedande diskussionsfora, och besluten tas i stället i fakultetsnämnden. Samtidigt förs inte diskussionsanteckningar i utskotten, utan endast beslutsprotokoll, något som kan anses paradoxalt. Detta leder till att några anser att utskottsmötena inte är meningsfulla, och några ser tendenser till toppstyrning. Utredningen föreslår därför att utbildningsledarna, istället för att vara ledamöter i grundutbildningsutskotten, är föredragande på sina ärenden tillsammans med UFO. Fakultetsnämnden föreslås även se över den övriga sammansättningen av grundutbildningsutskotten så att dessa blir beslutsmässiga enligt HL 6. Detta skulle ge grundutbildningsutskotten fler uppdrag på delegation från fakultetsnämnden, och därmed avlasta denna. Det vore också värdefullt med korta diskussionsprotokoll från utskottsmötena. o Det behövs dessutom en diskussion om utskottens syfte. I några fall har utskotten inte riktigt hittat sin uppgift ännu. En utbildning av ledamöterna i utskotten behövs, och en genomgång av utskottens syfte bör vara en del av utbildningen. Många ledamöter är nya och behöver komma in i arbetet på ett bättre sätt. Rekryteringskommittén som har ersatt den tidigare lärarförslagsnämnden fungerar bra. Det finns ett genomgående problem med studentrepresentationen i fakultetsnämnden och dess utskott. Alla platser som är reserverade för studentkåren är inte besatta. Enligt uppdrag Jan Gustafsson 1 Se 1

132

133 Nämndorganisationen i korthet Fram till den hade MDH tre fakultetsnämnder; en för NT (Naturvetenskap och teknik), en för HSV (Humaniora, samhällsvetenskap och vård) sam en nämnd för lärarutbildningen. Den nya nämndorganisationen som gäller från och med har en MDH-övergripande fakultetsnämnd och sex utskott. Se bild nedan. Det ursprungliga förslaget till ny nämndorganisation finns tillsammans med högskolestyrelsens beslut. Det kommer inte att presenteras närmare i detta dokument. Justeringar jämfört med det ursprungliga förslaget De utbildnings- och forskningsstrateger som fanns med i det ursprungliga förslaget togs bort. Istället inrättades ett tidsbegränsat uppdrag (under innevarande mandatperiod) som utbildningsanalytiker (50 %) på UFO. De två lärarförslagsnämnder som fanns med i det ursprungliga förslaget lyftes ut ur organisationsbeslutet av dåvarande rektor. Istället skapades en rekryteringskommitté med två ordföranden. Genomförande av uppföljningen Uppföljningen har genomförts genom intervjuer och möten med sammanlagt 37 personer vid 23 tillfällen. Se bilaga A för en lista över intervjuade och datum samt för att se de frågor som i förväg sändes ut till de intervjuade. Anteckningar från intervjuer och möten finns i ett separat arbetsdokument. Baserat på dessa anteckningar har sedan detta dokument tagits fram. Den struktur som används är baserad på organisationens struktur: 3