Ärende 4 Teknikutskottet (1)

Transkript

1 Ärende 4 1 (1) Ansökan om förändrad förutbildning inom naturvetenskap/teknik UKK önskar slå samman nuvarande FUB01, Naturvetenskaplig/teknisk bastermin 1, 30 hp, och FUB02, Naturvetenskaplig/teknisk bastermin 2, 30 hp, till ett program om 60 hp, Naturvetenskapligt/tekniskt basår, att ta med i utbudet från ht13. Anledningen till ett basår är dels att anpassa basåret efter den nya gymnasieskolan där då Fysik A och B har ändrats till Fysik 1 och 2. Fysik 1 ligger på 150 poäng mot tidigare Fysik A på 100 poäng. Detta gör att Fysik 1 kursen måste gå över 2 terminer då även matematik och kemi måste rymmas under termin 1. Studenterna måste också komma igång ordentligt med matematiken för att klara fysiken. Dels har studenter som läst programmet bastermin 1 varit tvungna att klara 30 hp för att få fortsatt studiemedel. Med ett basår söker de studiemedel för hela läsåret vilket underlättar studier på vårterminen. De förändringar som gjorts är att MMA101, MAA102 och MAA103 ersätts med MAA104 och MAA105 som motsvaras av gymnasiets Matematik 3 och 4. MFY017 och FYAA002 ersätts med FYA005 och FYA006 vilket motsvaras av Fysik 1 och 2. Kemikursen GKE001 ersätts med kursen xxxxx (kurskod ännu inte klar) vilket motsvaras av Kemi 1. Vi examinerar fortfarande 30 hp under höstterminen.

2 Ärende 4 Utbildningsplan Sida 1 av 3 Dnr: X.X-000/00 Programkod: FUBxx Naturvetenskapligt/tekniskt basår, 40 veckor Preparatory Year - Natural Science/Technical Science, 40 weeks Denna utbildningsplan är fastställd av XXXX 2012-xx-xx och gäller för utbildning som ges efter 2013-xx-xx. Mål Målet för Naturvetenskapligt/tekniskt basår är dels att ge studenten särskild behörighet motsvarande gymnasiets kurser Matematik 3 och 4, Kemi 1 samt Fysik 1 och 2, och dels att ge kunskaper, färdigheter och naturvetenskaplig allmänbildning med insikt i hållbar utveckling. Utbildningen ska också ge en introduktion till högskolan och till en för högskolan anpassad studieteknik. Studenterna ska efter avslutade studier på basåret vara väl förberedda för fortsatta studier inom tekniska utbildningar. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa matematiska och naturvetenskapliga kunskaper motsvarande gymnasiets kurser Matematik 4, Fysik 2 och Kemi 1. - ha fördjupad kunskap om begreppet hållbar utveckling Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att kommunicera naturvetenskap muntligt och skriftligt, - kunna diskutera och reflektera över naturvetenskapens roll i samhället, - kunna genomföra gruppuppgifter i projektform, - kunna rapportera genomförda experimentella uppgifter, samt - visa förmåga till naturvetenskaplig problemlösning och matematiska färdigheter. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - ha medvetenhet om naturvetenskapernas roll i ett samhälle för hållbar utveckling. Undervisningsspråk Undervisningsspråket är svenska. Särskild behörighet Matematik 2 eller Matematik B.

3 Ärende 4 Sida 2 av 3 Dnr: Urval Betygsurval 60%, provurval 40%. Innehåll Utbildningen består av matematikkurserna MAA104 Baskurs I i matematik där kunskaper motsvarande gymnasiets kurs Matematik 3c examineras och MAA105 Baskurs II i matematik där kunskapskraven motsvarar gymnasiet kurs Matematik 4. Vidare ges kemikursen XXXxxx Baskurs i kemi, som motsvarar gymnasiets Kemi 1, fysikkursen FYA005 Baskurs I i fysik som motsvarar gymnasiets Fysik 1 samt FYA006 Baskurs II i fysik som ger behörighet motsvarande Fysik 2. Inom programmet ges kunskaper och träning i studieteknik, muntlig framställning, arbete i grupp samt datoranvändning. Termin 1 Termin 2 Matematik/tillämpad matematik Baskurs I i matematik, 10 veckor Fysik Baskurs I i fysik, 5 veckor (av totalt 10 veckor) Kemi Baskurs i kemi, 5 veckor Matematik/tillämpad matematik Baskurs II i matematik, ca 8 veckor Fysik Baskurs I i fysik, 5 veckor (fortsätter från termin 1) Baskurs II i fysik, ca 7 veckor Värdakademi Akademin för utbildning, kultur och kommunikation är värdakademi för Naturvetenskapligt/tekniskt basår. Kursintyg Basårets kurser är behörighetsgivande och kan inte ingå i en examen. Efter genomgånget basår kan varje student begära att få ett kursintyg där alla godkända basårskurser är specificerade. Kvalitetssäkring Kursvärderingar görs regelmässigt i varje kurs. I slutet av läsåret genomförs dessutom en övergripande programutvärdering. Efter året anordnas en uppföljningskonferens i vilken studentrepresentanter, lärare, kursansvariga, programsamordnare och programansvarig deltar. Med sammanställningar av kursvärderingarna som underlag, redovisas och diskuteras resultaten av de övergripande programutvärderingarna och de förändringar som kan komma att bli aktuella i programmet. Studentmedverkan De studerande bidrar med utveckling av programmet genom att delta i alla kursvärderingar som utförs under läsåret (se under rubriken Kvalitetssäkring). Studentrepresentanter inbjuds också till arbetsgrupper som arbetar med förändring/utveckling av programmet. Efter terminen anordnas en uppföljningskonferens (se under rubriken Kvalitetssäkring).

4 Ärende 4 Sida 3 av 3 Dnr: Forskningsbas Kurserna inom Naturvetenskapligt/tekniskt basår har ett ämnesinnehåll som anknyter till flera av högskolans prioriterade forskningsinriktningar: Inbyggda system, Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering samt Utbildningsvetenskap. Under basåret ges information om högskolans forskningsverksamhet. Samverkan Högskolan arbetar aktivt för att erbjuda akademiska utbildningar som leder till jobb, bland annat genom att utveckla utbildningarna i samverkan med det omgivande samhället. Naturvetenskapligt/tekniskt basår ger behörighet till samtliga ingenjörs- och civilingenjörsutbildningar vid Mälardalens högskola. Under basåret ges information om högskolans olika ingenjörsprogram Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till ökad kompetens och förståelse för andra kulturer vilket är viktigt på dagens arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Jämlikhet Basåret rekryterar en mångfald av studenter. I arbetet med kursutveckling, utveckling av examination och undervisningsformer tas speciell hänsyn till genus och jämlikhetsfrågor för att alla studenter ska erbjudas likvärdiga förutsättningar att fullfölja utbildningen. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuds stödåtgärder. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment. Övergångsbestämmelser Kan komma att behövas.

5 Ärende 4 Programschema för 2013/2014 FUBxx Programschema för Naturvetenskapligt/tekniskt basår, 60 hp Programkod: FUBxx Gäller för läsåret 2013/2014 Programschemat är granskat och godkänt av utbildningsledare vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation 2012-xx-xx. Om programschemat Varje utbildningsprogram har en fastställd utbildningsplan där det bl.a. framgår alla i programmet ingående kurser uppdelat på termin. Utbildningsplanen kompletteras årligen med ett programschema där det framgår i vilken läsperiod en programkurs går, i vilken ort den går, om den krockar med en annan kurs, osv. Programschemat gäller för ett läsår i taget. K1, K2 osv. i läsperiodskolumnerna står för schemapositioner och visar om kurserna krockar eller inte. Kurser med samma K-värde krockar, kurser med olika K-värden krockar inte. Kurser med värdet X kan kollidera med andra kurser i läsperioden. pg anger att du har platsgaranti till kursen just den läsperioden och den programterminen. konk anger att du söker i konkurrens med alla övriga programstudenter vid MDH. E anger att kursen ges i Eskilstuna och V att den ges i Västerås. I kolumnen Överlappande kurser anges kurser som helt eller delvis överlappar med den aktuella kursen. Om du läst överlappande kurser får du bara tillgodoräkna dig överlappande poäng en gång i en examen. Ett X i kolumnen betyder att det inte finns överlappande kurser. Kontakta din studievägledare för mer information. 1

6 Ärende 4 Programschema för 2013/2014 FUBxx Nivå och klassificering av successiv fördjupning Högskolan använder följande beteckningar för klassificering av successiv fördjupning där G anger att kursen tillhör utbildning på grundnivå och A att kursen tillhör avancerad nivå: G1N G1F G1E G2F G2E GXX A1N A1F A1E A2E AXX kurs med endast gymnasiala förkunskapskrav kurs med mindre än 60 hp kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav kurs som innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen kurs med minst 60 hp kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav kurs med minst 60 hp kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav och som innehåller examensarbete för kandidatexamen kurs som ej kan klassificeras enligt ovanstående modell kurs med endast kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav kurs med kurs/kurser på avancerad nivå som förkunskapskrav kurs som innehåller examensarbete för magisterexamen kurs som innehåller examensarbete för masterexamen kurs som ej kan klassificeras enligt ovanstående modell Tidigare användes GN som angav att kursen tillhör utbildning på grundnivå och AN att kursen tillhör avancerad nivå. 100, 200 resp. 300 angav den successiva fördjupningsnivån inom grundnivån. För fördjupning på avancerad nivå, se resp. kursplan. Val inom programmet Under utbildningens gång kan du komma att ges möjlighet att välja kurser inom programmet. Valet sker senast 15 april inför en hösttermin och 15 oktober inför en vårtermin. Inför dessa val informerar värdakademin om de olika valmöjligheterna och om hur det går till att välja. När du gör dina val ska du alltid utgå från utbildningsplanen tillsammans med examenskraven för den examen du vill uppnå. Kontakta din studievägledare för mer information. För att kunna bli antagen till en kurs måste du alltid uppfylla de särskilda behörighetskrav som anges i kursplanen, oavsett om du har platsgaranti eller inte. För mer information om kursval inom program, se MDHs webbsida för Är student ( Anmälan och antagning ). Se även den lokala examensordningen som innehåller alla examensbeskrivningar. Övriga upplysningar Beroende på antalet sökande till de enskilda kurserna, kan kurser komma att ställas in. Du bör därför ange reservalternativ vid kursvalet. 2

7 Ärende 4 Programschema för 2013/2014 FUBxx Baskurs I i matematik MAA104 Förutbild -ning Baskurs II i matematik MAA105 Förutbild -ning Baskurs I i fysik FYA005 Förutbild -ning Baskurs II i fysik FYA006 Förutbild -ning Baskurs i kemi XXXXXX Förutbild -ning 1 Undervisningen i MAA105 avslutas under mitten av P4b. 2 Undervisningen i FYA006 bedrivs på helfart sista delen av P4b. pg/ konk 15 K3 K3 K3 K3 pg Halvfart, dag,v 12,5 K3 K3 K3 K3 1 pg Halvfart, dag,v 15 K1 K1 K1 K1 pg Halvfart, dag,v 10 K1 + K2 K1 + K2 pg Halv- /helfart 2, dag,v 7,5 K4 K4 pg Halvfart, dag,v Termin 1 och 2 för utbildning som startar höstterminen 2013 (FUBxx) HO Rubrik/kursnamn Kurskod Nivå/ för- Högskolepoäng Läsperioder djup ning a b a b a b a b Studietakt, studieform, ort Överlappande kurser 3

8 Ärende 5 Programutbud och inställanden för läsåret 2013/2014 avseende utbildningar på svenska Bakgrund Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för planering, styrning och kvalitetssäkring av utbildning på grund- och avancerad nivå. En del i ansvaret är att besluta om kommande läsårs utbildningsutbud, vilket i år ska ske vid fakultetsnämndens sammanträde den 11 oktober Omvärldsbevakning Antalet förstahandssökande till något av högskolans program med start HT12 ökade med 13 procent jämfört med förgående hösttermin. Enligt VHS är det nationellt nio procent fler sökande till enbart program HT12 jämfört med HT11. Jämförelser mellan högskolans lokala siffror och VHS nationella siffror ska dock göras med försiktighet då de kan inrymma lite olika beräkningsvillkor. Klart är dock att det ökande intresset för att söka till högskolans utbildningar stod sig väl jämfört med utvecklingen nationellt. Beredning och underlag Till fakultetsnämndens sammanträde i oktober ska utbildningsutskotten lämna förslag på vilka program och rekryteringsmål inom respektive utbildningsutskotts ansvarsområde som ska ges HT13/VT14. Utöver akademiernas önskemål om programutbud behöver utbildningsutskott och fakultetsnämnd underlag för beredning och beslut. Utbudsbeslutet handlar till stor del om att högskolan ska erbjuda av studenter och arbetsgivare efterfrågade utbildningar som är av god kvalitet och som ligger i linje med högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi (FUS). Ytterligare relevanta perspektiv är jämlikhet och jämställdhet, hållbarhet, internationalisering samt samverkan/ samproduktion. Fakultetsnämnden förtydligade vid sitt sammanträde den 24 maj 2012 vad som ska utgöra underlag för beslutet om utbud avseende program på svenska, vilket var följande underlag: Styrkort inklusive programbeskrivning med uppgift från akademin om till vilket/vilka av forsknings- och utbildningsstrategins fyra utbildningsområden programmet anknyter, programmets strategiska vikt samt uppgifter om kopplingen mellan utbildningsprogram och forskningsinriktning Utfall från Högskoleverkets kvalitetsutvärdering i de fall sådant finns tillgängligt Eventuell uppdaterad åtgärdsplan från akademin över hur ett program, som inte nådde fastställd gräns för förstahandssökande vid senaste inställandebeslutet, ska stärka sin studentrekrytering på sikt och vilka andra åtgärder man planerar Resultat/sammanställning från studenternas programutvärdering och eventuell påföljande åtgärdsplan Övrigt som akademin vill tillföra beslutet Inför beslutet fanns ett underlag som relativt detaljerat redogjorde för innehållet i respektive underlag och någon upprepning av detta görs därför inte här. Någon djuplodande och värderande genomgång av underlagen görs heller inte i föreliggande PM utan det är en del av utbildningsutskottens

9 Ärende 5 beredning till fakultetsnämnden. Några kommentarer om delar av underlagen behöver dock lämnas. Svarsmallen med akademiernas önskemål Svarsmallen (det så kallade lakanet ) innehåller akademiernas önskemål om programutbud och rekryteringsmål och en del andra uppgifter. Även övrigt som akademin vill tillföra beslutet framgår av svarsmallen (kolumn Övrigt som akademin vill tillföra beslutet ). Styrkorten Styrkorten har kompletterats med uppgifter i enlighet med fakultetsnämndens beslut om underlag. De nya förkortningarna för forskningsinriktningar betyder följande: HV: Hälsa och välfärd ett kunskapsfält där hälso- och välfärdsforskning möts. Avgränsningen av välfärd innebär fokus på hälsorelaterade aspekter av välfärd. Motsvarande av hälsa blir främst välfärdsrelaterade aspekter av hälsa. IS: Inbyggda system - datavetenskap om hur datorer kan styra hela eller delar av system, ofta med realtidskrav, i allt från hemelektronik till flygplan. INAS: Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap - forskning med fokus på en hållbar utveckling av näringsliv och arbetsliv. IPR: Innovation och produktrealisering - forskning om hur man tar fram hållbara, meningsfulla och konkurrenskraftiga produkter. MERO: Miljö, energi- och resursoptimering - innovativa lösningar och verktyg med fokus på en hållbar utveckling inom energi-, byggoch miljöteknikområdet. UV: Utbildningsvetenskap - forskning om och i skolan i relation till livsvillkoren för barn och ungdomar, ämnesdidaktik samt organisering av yrkesverksamhet och utbildningssystem. Utfall från Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar Högskoleverket har utvärderat och lämnat omdömen om ett antal examen till vilka några av högskolans program leder fram till. Av underlaget Resultat per MDH-program avseende HSV:s Q-utvärderingar framgår vilka program som har en examen som har utvärderats och med vilket omdöme. Av underlaget med namnet Omdömen och resultat av HSV:s kvalitetsutvärderingar framgår mer i detalj vilket omdöme verket har lämnat. Åtgärdsplaner från inställandeprocessen Inom ramen för inställandeprocessen inlämnades dels åtgärdsplaner för stärkt studentrekrytering, dels konsekvensanalyser av inställanden, av ett antal program som hade färre förstahandssökanden än de av fakultetsnämnden beslutade gränserna. Uppdaterade åtgärdsplaner eller konsekvensanalyser har inte inkommit men akademi HST framhåller att när det gäller plan för att stärka studentrekrytering så ingår det i akademins verksamhetsplan. Av ett av underlagen, översikten Åtgärdsplaner från inställandeprocessen, framgår vilka program som vid inställandeprocessen lämnade in mer omfattande skrivningar (dessa är i översikten markerade med se bilaga i kolumnen Konsekvenser av att ställa in och av att starta ) och vilka som lämnade kortare kommentarer i själva arket.

10 Ärende 5 En övergripande reflektion efter att ha gått igenom åtgärdsplanerna för teknikrelaterade program är att fokuset är på kurser och deras bärighet och kvalitet, inte på programmen. I åtgärdsplanen/konsekvensanalysen från avdelningen för Energiteknik framgår att deras prognos för antal registrerade HT12 för Civilingenjörsprogrammet i energisystem är 30, för Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi är 30 och för Energiingenjörsprogrammet är prognosen 25, vilket kan jämföras med aktuella registreringssiffror i styrkorten. Av konsekvensanalysen från ingenjörsprogrammen inom IPR (Innovation och produktdesign samt Innovation produktion och logistik) framgår att marknadsföringen behöver utvecklas. Beträffande IMTO-programmen (tre inriktningar) så framhölls att det fanns planer på att ändra programstrukturen. UKK inlämnade en önskan om att förändra programstukturen i flera av de inriktningar inom ämneslärarprogrammen för årskurs 7-9 och gymnasiet som inte ställdes in, vilket också har gjorts. Resultat från programutvärderingar Akademierna äger själva att utforma programutvärderingar. Ofta nämns i utbildningsplanerna för respektive program att såväl kurs- som programutvärderingar genomförs. Det har inkommit ett stort antal programutvärderingar varav flera är omfattande. Det har inte funnits utrymme att analysera programutvärderingarna var för sig och det saknas en given gemensam referensram för jämförelsepunkter. Akademiernas önskade förändringar Av akademiernas underlag framgår att det finns önskemål som innebär förändringar av utbudet jämfört med tidigare år. I rektors internremiss avseende verksamhetsmål, uppdrag och budget för 2013 finns ett antal riktade uppdrag till akademierna. Det ska understrykas att en remiss är ett förslag och inte ett beslut men det är likväl relevant att analysera hur akademiernas begäran om programutbud förhåller sig till huvuddragen i rektors remiss som har bäring på programutbudet. Tabellen som följer utgörs av akademiernas önskade förändringar och hur de förhåller sig till rektors remiss.

11 Ärende 5 Program/ inriktning Beteendevetenskapliga programmet Byggnadsingenjörsprogrammet Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad Energiingenjörsprogrammet Kandidatprogrammet i miljövetenskap hälsa, miljö och arbete Magister i företagsekonomi Kommentar Akademi HST önskar intag HT13 i Västerås om 70 studenter och VT14 i Eskilstuna om 70 studenter (totalt 140 per läsår) jämfört med utbudsbeslutet september 2011 som innebar 50 på båda orterna både höst och vår (200 per läsår). Akademi HST önskar ökat rekryteringsmål från 50 till 70. Akademi HST önskar att programmet inte ges mot tidigare att det gavs med rekryteringsmål om 40. Akademi HST önskar att rekryteringsmålet ökar till 30 från tidigare 20. Akademi HST önskar att programmet inte ges mot tidigare att det gavs med rekryteringsmål om 30. Akademi HST önskar att rekryteringsmålet ökar till 60 från tidigare 40. Förslag i rektors remiss och kommentar om förhållandet till önskat utbud Minskad rekrytering till beteendevetenskapliga programmet. Vilket akademin också önskar i sin begäran om programutbud. Avveckla verksamheten inom byggnadsteknik på avancerad nivå och att detta ska ske senast Akademin önskar att civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad inte ges, vilket ligger i linje med rektors remiss. Långsiktigt öka antalet ingenjörsstudenter inom energiteknik. Vilket akademin önskar genom ökat rekryteringsmål till energiingenjörsprogrammet. Avveckla huvudområdet miljövetenskap och avveckla verksamheten till HT16. Akademin önskar inte ge kandidatprogrammet i miljövetenskap hälsa, miljö och arbete, vilket ligger in linje med rektors remiss. Skapa bättre balans mellan volymerna på grundnivå och avancerad nivå inom företagsekonomi samt minska totala volymen inom ekonomiområdet samt att verksamheten ska minska på kandidatnivå inom företagsekonomi. Akademin önskar ökat rekryteringsmål för Magister i företagsekonomi men samma rekryteringsmål för ekonomprogrammen. Detta ligger delvis i linje med rektors remiss eftersom önskemålen om rekryteringsmål för ekonomprogrammen är oförändrade medan rektor föreslår minskad volym på kandidatnivå.

12 Ärende 5 Magisterprogram i ledarskap och arbetsliv Sjuksköterskeprogrammet Socionomprogrammet Specialistsjuksköterskeutbildning Datavetenskapliga programmet Innovations- programmet- MTO Rumslig gestaltning Informationsdesign Akademi HST önskar att det samlade rekryteringsmålet för båda programtillfällena sänks till 50 från tidigare 60. Akademi HVV önskar att rekryteringsmålet för programtillfället VT14 i Eskilstuna ökar till 80 från tidigare 70 och att tillfället i Södertälje inte ges mot tidigare att det gavs med rekryteringsmål om 40. Akademi HVV önskar att rekryteringsmålet sänks till 70 från tidigare 90. Akademi HVV önskar byta ort på några programtillfällen, vilket är normalt då de givits omväxlande i Västerås och Eskilstuna även tidigare. Akademi IDT önskar att rekryteringsmålet för inriktning MJUK ökar till 60 från tidigare 20 och att inriktning SPEL inte ges alls mot tidigare med rekryteringsmål 40. Akademi IDT önskar att rekryteringsmålet för inriktning Industridesign sänks till 15 mot tidigare 30 och att rekryteringsmålet för inriktning ITentreprenör ökar till 15 mot tidigare 10. Akademi IDT önskar att rekryteringsmålet ökar till 30 mot tidigare 20. Avveckla huvudområdet ledarskap. Programmet leder i dagsläget fram till magisterexamen i arbetslivsvetenskap och till magisterexamen i huvudområdet ledarskap. Anpassa utbildningarna så att mindre ökning av sjuksköterskeutbildningen kan genomföras. Akademin HVV önskar sänka det totala rekryteringsmålet för sjuksköterskeprogrammen till 340 från dagens 370, vilket inte ligger i linje med rektors remiss. Inte öka socionomutbildningen i den omfattning som planerats. Akademi HVV önskar att rekryteringsmålet minskar till 70 från dagens 90. Detta kan antas ligga i linje med rektors remiss då socionomutbildningen endast givits i högskolans regi sedan HT11. Till akademi IDT finns riktat uppdrag om att avveckla spelinriktningen inom datavetenskapliga programmet, vilket akademin också önskar. Minskad eller avvecklad inriktning mot psykologi inom innovationsprogrammet. Innovationsprogrammet sorterar under akademi IDT, där föreslås inte något minskat rekryteringsmål för innovationsprogrammets psykologiinriktning.

13 Ärende 5 Masterprogram i Innovation och design Kandidatprogrammet i språk och humaniora Kammarmusikprogrammet Förskollärarprogrammet Ämneslärarprogrammet med inriktning mot åk 7-9 Akademi IDT önskar att programmet inte finns med i utbudet mot tidigare att det fanns med för HT12 med rekryteringsmål om 20 men ställdes in. Akademi UKK önskar att rekryteringsmålet för inriktning Kommunikation ökar till 40 mot tidigare 25 och att den allmänna inriktningen inte ges mot tidigare att den gavs med rekryteringsmål om 15. Akademi UKK önskar att rekryteringsmålet sänks till 25 mot tidigare 30. Akademi UKK önskar att förskollärarprogrammet VT14 ges i Eskilstuna med rekryteringsmål om 40 mot tidigare att det inte gavs VT samt att tillfällena i Södertälje och Nyköping inte ges HT13 mot tidigare att de gavs med rekryteringsmål om vardera 20. För tillfället i Nacka önskar akademin att rekryteringsmålet sänks till 36 mot tidigare 40. Akademi UKK önskar att antalet ingångar begränsas och att det samlade rekryteringsmålet sänks till 30 mot tidigare 40. Begränsa verksamheten inom musik till 80 HÅS. Akademi UKK önskar att rekryteringsmålet sänks till 25 mot tidigare 30, vilket borde ligga åtminstone delvis i linje med rektors remiss. Här är det svårt att ställa det minskade rekryteringsmålets omfattning i relation till rektors remissförslag om en begränsning till 80 HÅS.

14 Ärende 5 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasiet Kompletterande pedagogisk utbildning Magisterprogram i specialpedagogik Speciallärarprogrammen Specialpedagogprogrammet Naturvetenskapligt tekniskt basår Grundlärarprogrammet med inriktning mot F-3 Akademi UKK önskar att antalet ingångar begränsas och att det samlade rekryteringsmålet sänks till 50 mot tidigare 70. Akademi UKK önskar att programmet inte ges mot tidigare att det gavs med rekryteringsmål om 30. Akademi UKK önskar att de tre inriktningarnas rekryteringsmål ökar till 20 vardera mot tidigare 16 vardera. Akademi UKK önskar att rekryteringsmålet sänks till 20 mot tidigare 22. Akademi UKK önskar att programmet ges som ett program med ett samlat rekryteringsmål om 20 mot tidigare två inriktningar med rekryteringsmål 20 vardera. Akademi UKK önskar att utbildningen ges över ett läsår med rekryteringsmål om 70 mot tidigare 60 per termin. Akademi UKK önskar att programmet ges HT och VT med rekryteringsmål om vardera 40 mot tidigare att det inte gavs alls. Ansöka om examensrätt för grundlärare F-3. Vilket akademin gör och programmet finns med i akademi UKK:s önskemål om programutbud.

15 Ärende 5 Ytterligare ett analysperspektiv är verksamhetsbalansen. I FUS:en anges att MDH har sitt säte i Eskilstuna och Västerås och fördelar verksamheten jämnt mellan orterna och att det betyder att verksamheten inte understiger 40 procent på någon av orterna. Att bara mäta hur programutbudet fördelar sig på orterna är ett ofullständigt och trubbigt mått på verksamhetsbalans. Likväl är det relevant att summera hur rekryteringsmål multiplicerat med studietakt fördelar sig på Västerås och Eskilstuna. För akademiernas önskade utbud för HT13/VT14 blir balansen mellan Västerås som angiven studieort respektive Eskilstuna procent (jämfört med för det beslutade utbudet HT12/VT13). Detta ligger inte inom det angivna spannet men kan kompenseras av att annan verksamhet i större utsträckning ligger i Eskilstuna. Om beslutet Fakultetsnämnden har möjligheten att, i samband med beslutet om programutbud och rekryteringsmål, diskutera vilka program som behöver vara föremål för ytterligare kvalitetsuppföljning. Fördjupad uppföljning eller andra insatser kan i första hand riktas mot program med många studenter men kan också övervägas mot bakgrund av kommande granskningar av Högskoleverket, där ett ökat fokus ligger på kvaliteten i självständiga arbeten. Fakultetsnämnden har härutöver möjligheten att villkora beslut, exempelvis med innebörden att ett program får ges läsåret HT13/VT14 men inte därefter om inte vissa villkor är uppfyllda. Jonas Lostelius Handläggare Utbildnings- och forskningssektionen

16 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT13/VT14 HST Ärende 5 MDH /12 Pgm_kod Inriktningskod i LADOK Programmets namn inkl eventuell inriktning Omfattning i hp Examen Kategori Typ (FÖRutbildning, NYBörjar- eller PÅByggnadsprogram Språk Ämnesområde Utskott Akademi Ort Rekryteringsmål HT_12 Rekryteringsmål VT_13 Studietakt (hel, halv eller kvart) Önskar akademin att programmet ska ges, skriv JA eller NEJ Starttermin (HT eller VT, eller HT och VT) Tid (t ex distans, kväll, dag) Rekryteringsmål HT_13 Rekryteringsmål VT_14 Förändringar enligt akademin gentemot föregående läsårs utbud (ange exempelvis om något i en gulmarkerad kolumn ska ändras, som "Byte av ort till Ankeborg" eller "Byte av studietakt till Kvartsfart") GKE03 Beteendevetenskapliga programmet 210 Kandidat Beteende Nyb Sv Samhälle HST Etuna Hel JA VT dag 0 70 Ges endast med start VT istället för både HT och VT Övrigt som akademin vill tillföra utbudsbeslutet Neddragning enligt rektors förslag i verksamhetsplan. Beslutsdatum Dekanusbeslut att öka rekryteringsmål från 50 till 70. Samhällsutskottet beslutade att revidera särskilda behörigheten. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmålet om 50 mot akademins önskemål om 60. GKV03 Beteendevetenskapliga programmet 210 Kandidat Beteende Nyb Sv Samhälle HST V-ås 50 0 Hel JA HT dag 70 0 Ges endast med start HT istället för både HT och VT YHT02 Byggnadsingenjörsprogrammet 180 Hing Teknik Nyb Sv Teknik HST V-ås 50 Hel JA HT dag 70 0 Rekryteringsmål ökat från 50 till 70 YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem se ovan Anpassning pga minskning i rekryteringsmålen för Civ.ing samhällsbyggnad YCT03 Dekanusbeslut att ej ge VT13. Samhällsutskottet beslutade att revidera särskilda behörigheten. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmålet om 50 mot akademins önskemål om 60. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. 300 Civing Teknik Nyb Sv Teknik HST V-ås 30 Hel JA HT dag 30 0 Teknikutskottet beslutade att revidera urvalet beträffande startår. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi 300 Civing Teknik Nyb Sv Teknik HST V-ås 30 Hel JA HT dag 30 0 Teknikutskottet beslutade att lägga till särskild behörighet och urval i utbildningsplanen. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. YCT03 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad 300 Civing Teknik Nyb Sv Teknik HST V-ås 40 Hel NEJ 0 0 Neddragning i rekryteringsmålet från 40 till 0. Med anledning av Fakultetsnämnden beslutade att rektors förslag att programmet får ges och om rekryteringsmål, avveckla allt enligt önskemål. verksamheten på avancerad nivå inom byggnadsteknik föreslås att detta program inte ska ingå i utbudet HT13 1(10)

17 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT13/VT14 HST Ärende 5 MDH /12 GKV02 Ekonomprogrammet 180 Kandidat Ekonomi Nyb Sv Samhälle HST V-ås 100 Hel JA HT dag 100 Utbildningsplanen reviderad av utbildningsutskottet för samhälle. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. GKE02 Ekonomprogrammet 180 Kandidat Ekonomi Nyb Sv Samhälle HST Etuna 60 Hel JA HT dag 60 Utbildningsplanen reviderad av utbildningsutskottet för samhälle. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. YHT03 Energiingenjörsprogrammet 180 Hing Teknik Nyb Sv Teknik HST V-ås 20 Hel JA HT dag är ett lågt rekryteringsmål för ett program på grundnivå. HT2012 har 23 studenter registrerats. GKS02 Internationella marknadsföringsprogrammet Teknikutskottet beslutade att ta bort bl a startår i urvalet. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmålet om 20 mot akademins önskemål om Kandidat Ekonomi Nyb Sv Samhälle HST V-ås 60 Hel JA HT dag 60 Utbildningsplanen är fastställd av utbildningsutskottet för samhälle Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. GKN01 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och arbete 180 Kandidat Miljö Nyb Sv Teknik HST V-ås 30 Hel NEJ 0 0 Neddragning i rekryteringsmålet från 30 till 0. Med anledning av rektors förslag att avveckla huvudområdet miljövetenskap föreslås att detta program inte ska ingå i utbudet. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. SSV21 Samhällsvetenskapliga programmet 180 Kandidat Sam Nyb Sv Samhälle HST V-ås 45 Hel JA HT dag 45 0 Samhällsutskottet beslutade att revidera särskilda behörigheten och urval. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. ZEG20 Magister i företagsekonomi 60 Magister Ekonomi Påb Sv Samhälle HST V-ås 40 Hel JA HT dag 60 Ökning i rekryteringsmål från 40 till 60 pga förbättrat studentunderlag. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. AGM03 Magisterprogram i ledarskap och arbetsliv 60 Magister Sam Påb Sv Samhälle HST V-ås 30 Hel JA HT dag 20 0 Neddragning i rekryteringsmål från 30 till 20. Beslut i fakultetsnämnd att fastställa utbildningsplan Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, villkorat att nämnden inrättar programmet senast nov AGM03 Magisterprogram i ledarskap och arbetsliv 60 Magister Sam Påb Sv Samhälle HST V-ås 30 Halv JA HT dag 30 0 Beslut i fakultetsnämnd att fastställa utbildningsplan Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, villkorat att nämnden inrättar programmet senast nov (10)

18 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT13/VT14 HVV Ärende 5 MDH /12 Pgm_kod Inriktningskod i LADOK Programmets namn inkl eventuell inriktning Omfattning i hp Examen Kategori Typ (FÖRutbildning, NYBörjar- eller PÅByggnadsprogram Språk Ämnesområde Utskott Akademi Ort Rekryteringsmål HT_12 Rekryteringsmål VT_13 Studietakt (hel, halv eller kvart) Önskar akademin att programmet ska ges, skriv JA eller NEJ Starttermin (HT eller VT, eller HT och VT) Tid (t ex distans, kväll, dag) Rekryteringsmål HT_13 Rekryteringsmål VT_14 Förändringar enligt gentemot föregående läsårs utbud (ange exempelvis om något i en gulmarkerad kolumn ska ändras, som "Byte av ort till Ankeborg") Övrigt som akademin vill tillföra utbudsbeslutet (ange här om det finns en bilaga som exempelvis behandlar resultat från programutvärderingar eller uppdaterad åtgärdsplan för stärkt studentrekrytering om få förstahandssökande vid inställandebeslut) GKV01 Folkhälsoprogrammet 180 Kandidat Vård Nyb Sv Hälsa HVV V-ås 45 Hel JA HT dag 45 Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. Beslutsdatum VOV21 GSN02 Sjukgymnastprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Sjukgym Sjuksköt Vård Vård Nyb Nyb Sv Sv Hälsa Hälsa HVV V-ås HVV Nyköp Hel Hel JA JA HT HT dag dag Fakultetsnämnden beslutade att fastställa utbildningsplanen. Fakultetsnämnden Utbildningsplanen är beslutade reviderad Fakultetsnämnden beslutade GSE02 Sjuksköterskeprogrammet 180 Sjuksköt Vård Nyb Sv Hälsa HVV Etuna Hel JA HT och VT GSV02 Sjuksköterskeprogrammet 180 Sjuksköt Vård Nyb Sv Hälsa HVV V-ås Hel JA HT och VT dag Utbildningsplanen är reviderad Fakultetsnämnden beslutade att programmet dag Utbildningsplanen är reviderad Fakultetsnämnden beslutade att programmet GSS02 Sjuksköterskeprogrammet 180 Sjuksköt Vård Nyb SV Hälsa HVV Södertälje 40 Hel NEJ Utbildningsplanen är reviderad Fakultetsnämnden beslutade GOM01 Socionomprogrammet 210 Socionom BeteendNyb Sv Hälsa HVV Etuna 90 Hel JA HT dag 70 Tidigare avslutade program genomförs av Örebro universitet Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. ZOJ20 Barnmorskeprogrammet 90 Y-spec Vård Påb Sv Hälsa HVV V-ås 24 Hel JA VT dag 24 Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om ZOJ22 ZOJ22 Specialistsjuksköterskeutbildn ing med inriktning mot anestesisjukvård Specialistsjuksköterskeutbildn ing med inriktning mot anestesisjukvård 60 Y-spec Vård Påb Sv Hälsa HVV V-ås 15 Hel JA HT dag 15 Byte av ort till Eskilstuna Utbildningsplanen är fastställd av utbildningsutskottet för hälsa Y-spec Vård Påb Sv Hälsa HVV Falun 8 Hel JA HT dag 8 Utbildningsplanen är fastställd av utbildningsutskottet för hälsa (10)

19 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT13/VT14 HVV Ärende 5 MDH /12 ZOJ22 ZOJ21 ZOJ23 ZOJ23 ZOJ23 ZOJ24 Specialistsjuksköterskeutbildn ing med inriktning mot anestesisjukvård Specialistsjuksköterskeutbildn ing med inriktning mot distriktssköterska Specialistsjuksköterskeutbildn ing med inriktning mot intensivvård Specialistsjuksköterskeutbildn ing med inriktning mot intensivvård Specialistsjuksköterskeutbildn ing med inriktning mot intensivvård Specialistsjuksköterskeutbildn ing med inriktning mot psykiatrisk vård 60 Y-spec Vård Påb Sv Hälsa HVV Gävle 8 Hel JA HT dag 8 Utbildningsplanen är fastställd av utbildningsutskottet för hälsa Y-spec Vård Påb Sv Hälsa HVV Etuna 35 Hel JA HT dag 35 Byte av ort till Västerås 60 Y-spec Vård Påb Sv Hälsa HVV V-ås 15 Hel JA HT dag 15 Byte av ort till Eskilstuna Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt Utbildningsplanen är fastställd av utbildningsutskottet för hälsa Y-spec Vård Påb Sv Hälsa HVV Falun 7 Hel JA HT dag 7 Utbildningsplanen är fastställd av utbildningsutskottet för hälsa Y-spec Vård Påb Sv Hälsa HVV Gävle 6 Hel JA HT dag 6 Utbildningsplanen är fastställd av utbildningsutskottet för hälsa Y-spec Vård Påb Sv Hälsa HVV V-ås 25 Halv JA HT dag 25 Byte av ort till Eskilstuna Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt 4(10)

20 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT13/VT14 IDT Ärende 5 MDH /12 Pgm_kod Inriktningskod i LADOK Programmets namn inkl eventuell inriktning Omfattning i hp Examen Kategori Typ (FÖRutbildning, NYBörjar- eller PÅByggnadsprogram Språk Ämnesområde Utskott Akademi Ort Rekryteringsmål HT_12 Studietakt (hel, halv eller kvart) Önskar akademin att programmet ska ges, skriv JA eller NEJ Starttermin (HT eller VT, eller HT och VT) Tid (t ex distans, kväll, dag) Rekryteringsmål HT_13 Rekryteringsmål VT_14 Förändringar enligt akademin gentemot föregående läsårs utbud (ange exempelvis om något i en gulmarkerad kolumn ska ändras, som "Byte av ort till Ankeborg") Övrigt som akademin vill tillföra utbudsbeslutet (ange här om det finns en bilaga som exempelvis behandlar resultat från programutvärderingar eller uppdaterad åtgärdsplan för stärkt studentrekrytering om få förstahandssökande vid inställandebeslut) Beslutsdatum TCV21 Datornätverk och datakommunikation 120 Högsk. Data Nyb Sv Teknik IDT V-ås 40 Hel JA HT dag 40 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den CKE20 Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram CKE21 Innovation, produktion och logistik - civilingenjörsprogram 300 Civing Innovation Nyb Sv Teknik IDT Etuna 30 Hel Ja HT dag 30 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den översyn av våra 300 Civing Innovation Nyb Sv Teknik IDT Etuna 20 Hel Ja HT dag 20 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den översyn av våra utbildningar som nu sker tillsammans med HSVgranskningen kommer vi att under den närmsta tiden sammanställa och analysera konsekvenser av dessa innan vi föreslår förändringar i utbudet. Vi gör därför inga förändringar innan verksamhetsplanen är beslutad. Söktrycket räknat som antal registrerade vid programupprop har ökat ökat kraftigt från HT11 till HT12 för CKE21 och IKE21 )(tillsammans över 100%) Fakultetsnämnden beslutade att programmet Fakultetsnämnden beslutade att programmet får Fakultetsnämnden ges och om beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. IMV20 Flygingenjörsprogrammet 180 Hing Teknik Nyb Sv Teknik IDT V-ås 40 Hel Ja HT dag 40 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den Utbildningsplan fastställd av utbildningsutskottet 5(10)

21 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT13/VT14 IDT Ärende 5 MDH /12 IKE20 Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram IKE21 Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörsprogram TCV20 MJUK Datavetenskapliga programmet Mjukvaruutveckling TCV20 SPEL Datavetenskapliga programmet Spelutveckling RKE20 FEKO Innovationsprogrammet-MTO Företagsekonomi 180 Hing Innovation Nyb Sv Teknik IDT Etuna 30 Hel Ja HT dag 30 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den 180 Hing Innovation Nyb Sv Teknik IDT Etuna 20 Hel Ja HT dag 20 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den 180 Kandidat Data Nyb Sv Teknik IDT V-ås 20 Hel Ja HT dag 60 Rektryteringsmål ändrat från HT12=20, till att HT13 vara 60. Detta pga att inriktningen SPEL ej kommer erbjduas längre. Givet nya 180 Kandidat Data Nyb Sv Teknik IDT V-ås 40 Hel Nej HT dag 0 Ja, rektryteringsmål ändrat från 40 till 0. Istället har rektryteringsmålet för inriktning MJUK ökat med 40. Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den översyn av våra utbildningar som nu sker tillsammans med HSVgranskningen kommer vi att under den närmsta tiden sammanställa och verksamhetsplanen i kombination med den översyn av våra utbildningar som nu sker tillsammans med HSVgranskningen kommer vi att under den närmsta tiden sammanställa och Fakultetsnämnden beslutade att programmet Fakultetsnämnden beslutade att programmet Teknikutskottet beslutade att bl a ta bort startår i urvalet. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, Teknikutskottet beslutade att bl a ta bort startår i urvalet. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, 180 Kandidat Innovation Nyb Sv Teknik IDT Etuna 30 Hel Ja HT dag 30 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den översyn av våra utbildningar som nu sker tillsammans med HSVgranskningen kommer vi att under den närmsta tiden sammanställa och analysera konsekvenser Teknikutskottet beslutade att ändra bl a särskild behörighet och att ta bort startår i urvalet. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om av dessa innan vi föreslår rekryteringsmål, förändringar i utbudet. Vi gör därför inga allt enligt önskemål. förändringar innan verksamhetsplanen är beslutad. Programmet har ett utvecklingsuppdrag som skall börja genomföras under hösten RKE20 INDU Innovationsprogrammet-MTO Industridesign RKE20 PSYK Innovationsprogrammet-MTO Psykologi DKE20 Informativ illustration - informationsdesign Kandidat Kandidat Innovation Nyb Innovation Nyb Sv Sv Teknik IDT Teknik IDT Etuna 30 Etuna 30 Hel Hel Ja Ja HT dag 15 HT dag 30 Nej Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den översyn av våra Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den 180 Kandidat Inform Nyb Sv Teknik IDT Etuna 30 Hel Ja HT dag 30 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den DKE22 Textdesign - informationsdesign 180 Kandidat Inform Nyb Sv Teknik IDT Etuna 30 Hel Ja HT dag 30 Nej Givet nya verksamhetsplanen i Teknikutskottet beslutade att bl ta bort startår i urvalet. Teknikutskottet beslutade att ändra bl a Fakultetsnämnden beslutade att programmet Utbildningsplan fastställd av 6(10)

22 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT13/VT14 IDT Ärende 5 MDH /12 DKE21 Rumslig gestaltning - informationsdesign 180 Kandidat Inform Nyb Sv Teknik IDT Etuna 20 Hel Ja HT dag 30 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik 300 Civing Teknik Nyb Sv Teknik IDT V-ås 40 Hel Ja HT dag 40 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik RKE20 DATA Innovationsprogrammet-MTO ITentreprenör GST02 Masterprogram i Innovation och Design 180 Hing Data Nyb Sv Teknik IDT V-ås 20 Hel Ja HT dag 20 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den 180 Kandidat Innovation Nyb Sv Teknik IDT Etuna 10 Hel Ja HT dag 15 Nej Givet nya verksamhetsplanen i kombination med den 120 Master Innovation Påb Sv Teknik IDT Etuna 20 Hel Nej HT dag - Nej, programmet startades inte hösten 12. Fakultetsnämnden beslutade att programmet Teknikutskottet beslutade Fakultetsnämnden att ändra beslutade att programmet Teknikutskottet beslutade att bl ta bort Givet nya Dekanus beslutade verksamhetsplanen i att kombination med den ställa in översyn av våra programtillfället utbildningar som nu sker planerat för HT12. tillsammans med HSVgranskningen kommer vi beslutade Fakultetsnämnden att under den närmsta 06 att programmet tiden sammanställa och får ges och om analysera konsekvenser rekryteringsmål, av dessa innan vi föreslår allt enligt förändringar i utbudet. Vi önskemål. gör därför inga förändringar innan verksamhetsplanen är beslutad. Det ligger ett uppdrag att utveckla programmet till en internationell Master som skall starta hösten (10)

23 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT13/VT14 UKK Ärende 5 MDH /12 Pgm_kod Inriktningskod i LADOK Programmets namn inkl eventuell inriktning Omfattning i hp Examen Kategori Typ (FÖRutbildning, NYBörjar- eller PÅByggnadsprogram Språk Ämnesområde Utskott Akademi Ort Rekryteringsmål HT_12 Rekryteringsmål VT_13 Studietakt (hel, halv eller kvart) Önskar akademin att programmet ska ges, skriv JA eller NEJ Starttermin (HT eller VT, eller HT och VT) Tid (t ex distans, kväll, dag) Rekryteringsmål HT_13 Rekryteringsmål VT_14 Förändringar enligt akademin gentemot föregående läsårs utbud (ange exempelvis om något i en gulmarkerad kolumn ska ändras, som "Byte av ort till Ankeborg") Övrigt som akademin vill tillföra utbudsbeslutet (ange här om det finns en bilaga som exempelvis behandlar resultat från programutvärderingar eller uppdaterad åtgärdsplan för stärkt studentrekrytering om få förstahandssökande vid inställandebeslut) FUB01 Naturvetenskaplig / teknisk bastermin Bas Förutb Sv Teknik UKK V-ås 60 Hel NEJ Fakultetsnämnden beslutade att programmet får FUB02 Naturvetenskaplig / teknisk bastermin Bas Förutb Sv Teknik UKK V-ås 60 Hel NEJ Fakultetsnämnden beslutade att programmet får HHV20 OINR Kandidatprogrammet i språk och humaniora med allmän inriktning HHV20 KOMM Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation 180 Kandidat Språk Nyb Sv Utbildning UKK V-ås 15 Hel NEJ Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmålet 180 Kandidat Språk Nyb Sv Utbildning UKK V-ås 25 Hel JA HT Dag 40 Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. GHM02 FLOJ Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås 30 Hel JA HT Dag 25 Fakultetsnämnden beslutade om att programmet GHM02 OBOE Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 KLAR Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 SAXO Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 FAGO Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 HORN Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 TRMP Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 SANG Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 GITR Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 PIAN Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 VLIN Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 VOLA Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 CELL Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GHM02 ÖVRI Kammarmusikprogrammet 120 Konst.HE HumMus Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA GFE01 Förskollärarprogrammet 210 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK Etuna 40 Hel JA HT och VT Dag Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. Beslutsdatum 8(10)

24 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT13/VT14 UKK Ärende 5 MDH /12 GFV01 Förskollärarprogrammet 210 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK V-ås 80 Hel JA HT och VT Dag (för VT = CD vilket enl utbledare UKK betyder i huvudsak distansstu dier med campusfö rlagda undervisni ngstillfälle n ca 7-10 per termin) Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. GFS01 Förskollärarprogrammet 210 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK S-tälje 20 Hel NEJ Fakultetsnämnden beslutade att programmet får GFN01 Förskollärarprogrammet 210 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK Nyköping 20 Hel NEJ Fakultetsnämnden beslutade att programmet får GFA01 ESTE Förskollärarprogrammet - med estetisk profilering musik/dans GAM01 EMS2 Ämneslärarprogrammet åk 7-9 Engelska/Matematik/Svenska som andraspråk GAM01 MES2 Ämneslärarprogrammet åk 7-9 Matematik/Engelska/Svenska som andraspråk GAM01 SES2 Ämneslärarprogrammet åk 7-9 Svenska/Engelska/Svenska som andraspråk GAM01 SVSH Ämneslärarprogrammet åk 7-9 Svenska/Samhällskunskap GAM02 ENS2 Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Engelska/Svenska som andraspråk GAM02 SHEN Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Samhällskunskap/Engelska GAM02 SHSV Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Samhällskunskap/Svenska GAM02 SVEN Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Svenska/Engelska GAM02 SVS2 Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Svenska/Svenska som andraspråk GAM02 MAEN Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Matematik/Engelska GAM02 SHMA Ämneslärarprogrammet gymnasieskola Samhällskunskap/Matematik 210 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK Nacka 40 Hel JA 36 UKK inväntar beslut om avtal med Nacka den 10 okt Programtillfället kan komma att ställas in. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. 270 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden beslutade att 270 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden beslutade att 270 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden beslutade att 270 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden beslutade att 300 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden 300 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden 330 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden 300 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden 300 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden 300 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden 300 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V 10 Hel NEJ Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden 9(10)

25 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT13/VT14 UKK Ärende 5 MDH /12 GAM01 GAM02 Ämneslärarprogrammet åk 7-9 ingång SV eller MA Ämneslärarprogrammet gymnasieskola ingång SV eller MA 270 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V Hel JA HT Dag 30 Akademin utreder antalet ingång, kan komma att ändras. 300 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK E/V Hel JA HT Dag 50 Akademin utreder antalet ingång, kan komma att ändras. Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden beslutade att GGS01 Magisterprogram i specialpedagogik 60 Magister Påb Sv Utbildning UKK V-ås 30 Halv NEJ Utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden GSL01 Masterprogrammet i didaktik 120 Master Påb Sv Utbildning UKK Etuna 20 Kvart JA HT Dag Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden beslutade att programmet får AUM01 MATE Speciallärarprogrammet, Matematik 90 Lärare Påb Sv Utbildning UKK V-ås 16 Halv JA HT Dag 20 ges och om rekryteringsmål, Utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden AUM01 AVM01 SVEN Speciallärarprogrammet, Svenska Specialpedagogprogrammet Lärare Lärare Påb Påb Sv Sv Utbildning Utbildning UKK V-ås UKK V-ås Halv Halv JA JA HT HT Dag Dag Utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden Utbildningsplan Fakultetsnämnden är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden AUM01 UTVS Speciallärarprogrammet, Utvecklingsstörning 90 Lärare Påb Sv Utbildning UKK V-ås 16 Halv JA HT Dag 20 Utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden GLM01 Kompletterande pedagogisk utbildning 90 Lärare Lärare Påb Sv Utbildning UKK Etuna 20 Hel JA HT Dag 20 Programmet ska anta både sökande för åk 7-9 och Gy. Inte som tidigare då det skedde genom två ingångar. Nämndbeslut : Inrätta programmet och fastställa utbildningsplan. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål GLM01 A7-9 Kompletterande pedagogisk utbildning 90 Lärare Lärare Påb Sv Utbildning UKK Etuna 20 Hel NEJ Nämndbeslut : Inrätta programmet och fastställa GLM01 GYMN Kompletterande pedagogisk utbildning 90 Lärare Lärare Påb Sv Utbildning UKK Etuna 20 Hel NEJ Nämndbeslut : Inrätta programmet och fastställa AMM04 Masterprogrammet i teknisk matematik 120 Master Påb Sv Teknik UKK Västerås 20 Hel JA HT Dag 20 utbildningsplan. Utbildningsplanen är reviderad av av dekanus samt av Fakultetsnämndens LÄGG TILL ÖNSKEMÅL OM NYA PROGRAM NEDAN - FYLL I SÅ MYCKET UPPGIFTER SOM MÖJLIGT Naturvetenskapligt/tekniskt basår 60 - Bas Förutb Sv Teknik UKK V-ås Hel JA HT Dag 70 Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK Etuna Hel JA HT Dag 40 Programmet ges under förutsättning att MDH erhåller examensrättigheter. Dimensionering under utredning. 240 Lärare Lärare Nyb Sv Utbildning UKK V-ås Hel JA VT Dag 40 Programmet ges under förutsättning att MDH erhåller examensrättigheter. Dimensionering under utredning. 10(10)

26 Ärende 5 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 1 av 34 Naturvetenskaplig / teknisk bastermin 1 Förutbildning (start hösttermin) omfattande en termin som syftar till att ge studenterna kunskaper motsvarande gymnasieskolans Matematik kurs C samt kurserna Fysik A och Kemi A. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik men har inte kopplingar till någon etablerad forskningsinriktning. Akademin uppger ingen strategisk vikt för detta program men väl 4 för det föreslagna sammanslagna programmet. Antal FUB01 Naturvetenskaplig/teknisk bastermin Rekryt_mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg_tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Prestationsgrad 1 HÅP/HÅS (kurspoäng) 2 sökande per plats HT12: 130/60=2,2 Minst HT11: 21/66=32% 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) 2011: 13,1/29,6=44% 2010: 5,7/29,6=19% 2009: 7,7/21,8=35% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Inga kommentarer har inkommit från akademin. 1 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 2009, 2010 och 2011 matematik, fysik och kemi.

27 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 2 av 34 Civilingenjörsprogrammet i energisystem Nybörjarprogram (start hösttermin) omfattande fem års studier med tyngdpunkt på hela energisystem. Programmet innehåller energisystemets komponenter, hur dessa samverkar med varandra samt systemets sammantagna egenskaper och funktion. Framtida arbetsgivare finns främst inom energibolag, konsultföretag och offentlig verksamhet som kommuner och myndigheter. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen MERO. Akademin uppger som strategisk vikt god efterfrågan på arbetsmarknaden, stark koppling till forskningen inom Framtidens energi och möjlighet till forskarstudier inom energi- och miljöteknik. Antal YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem Ärende 5 Nytt HT10. Samläser med Civing Indek YCT02 och Hing energi YHT03. Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 2 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats HT12: 17/30=0,6 Minst HT11: 4/27=15% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 22/26=85% 2011: 16,9/32,6=52% 2010: 6,7/11,3=59% Måluppfyllelse och kommentar Nytt program Kommentar Kommentar från programansvarig och utbildningsledare: -Söktryck: Vi behöver mer rekryteringsinsatser för båda programmen. Vi har god samverkan med branschen och skulle kunna använda våra kontakter i större utsträckning för att genomföra gemensamma aktiviteter för att locka fler studenter. (Planering av rekryteringsinsatser ska ingå som del i akademins arbete med verksamhetsplan). -Prestationsgrad: Det är ett vanligt problem i våra program att studenterna har svårt för de första energikurserna, tex. Termodynamik, värmeöverföring etc. Eftersom programmen är nya och det endast går att jämföra år 1 och 2, är det för tidigt att dra några slutsatser. 2 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 2010 och 2011 energiteknik, matematik, miljövetenskap, övriga tekniska ämnen.

28 Ärende 5 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 3 av 34 - Jämställdhet: Här har vi gjort riktade insatser för att uppnå målet. Bla. har vi försökt att använda kvinnliga studenter i så stor utsträckning som möjligt i intervjuer och utskick vi gjort. Problemet är välkänt för teknikutbildningar i Sverige.

29 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 4 av 34 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Nybörjarprogram (start hösttermin) omfattande fem års studier inom industriell ekonomi i kombination med energiteknik. Programmets specialitet är energimarknader. Framtida arbetsgivare finns främst inom energibolag, energimarknadsplatser, konsultföretag, energiintensiv industri och offentlig verksamhet som myndigheter och kommuner. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen MERO. Akademin uppger som strategisk vikt god efterfrågan på arbetsmarknaden, stark koppling till forskningen inom Framtidens energi och även koppling till forskning inom industriell ekonomi och organisation, möjlighet till forskarstudier inom energi- och miljöteknik och inom industriell ekonomi och organisation. Antal YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Ärende 5 Nytt HT10. Samläsning Civing Energisystem YCT01 och Hing energi YHT03. Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 3 HÅP/HÅS (kurspoäng) 2 sökande per plats HT12: 21/30=0,7 Minst HT11: 5/34=15% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 22/29=76% 2011: 21,8/37,9=58% 2010: 6,1/12,7=48% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Inga kommentarer har inkommit från akademin. 3 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 2010 och 2011 energiteknik, företagsekonomi, matematik, miljövetenskap, övriga tekniska ämnen.

30 Ärende 5 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 5 av 34 Civilingenjörsprogrammet i robotik Nybörjarprogram (start hösttermin) omfattande fem års studier inom framför allt datavetenskap, elektronik och produkt- och processutveckling. Programmet ger kunskaper för att kunna konstruera morgondagens robotar och efter studierna kan arbetsuppgifterna vara inom utveckling, konstruktion eller forskning i ett eget företag eller i ett stort multinationellt företag med robotikprodukter som säljs över hela världen. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen IS. Som strategisk vikt anger akademin att programmet är direkt kopplat till forskningsområdet Inbyggda System och att studenternas anställningsbarhet är god. Antal CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik Samläser med masterkurser de sista åren. Mindre elektronikoch mer samläsning. Rekryt_mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg_tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 4 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats HT12: 46/40=1,2 Minst HT11: 2/52=4% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 20/31=65% HT10: 16/15=107% V11: 15/21=71% V10: 10/11=91% 2011: 50,0/75,7=66% 2010: 41,4/59,7=69% 2009: 33,8/42,4=80% HT11: 22% HT10: 32% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Inga kommentarer har inkommit från akademin. 4 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn elektronik, elektroteknik, fysik, datavetenskap, datalogi, informatik/data- och systemvetenskap, maskinteknik, produkt- och processutveckling, matematik, övriga tekniska ämnen, övriga ämnen.

31 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 6 av 34 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad Nybörjarprogram (start hösttermin) omfattande fem års studier med en kombination av teknik, då främst byggnadsteknik, samt samhälls- och beteendevetenskap. Förbereder för att utveckla ett framtida samhälle som tar hänsyn till både människa och miljö och är hållbart ur många aspekter. Olika yrkesroller kan vara inom risk och brand, utveckla energisnåla byggnader, utveckling, konstruktion, ombyggnad och förvaltning. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen MERO. Akademin uppger inte någon strategisk vikt. Antal YCT03 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad Ärende 5 Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT Samläser med bygging YHT02. Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 5 HÅP/HÅS (kurspoäng) 2 sökande per plats HT12: 26/40=0,65 Minst HT11: 16/40=40% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 20/29=69% 2011: 21,3/36,7=58% 2010: 4,6/11,1=41% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Inga kommentarer har inkommit från akademin. 5 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 2010 och 2011 byggnadsteknik, matematik, övriga tekniska ämnen.

32 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 7 av 34 Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram Nybörjarprogram (start hösttermin) omfattande fem års studier med fokus på arbete från idé till färdig produkt med hjälp av formgivning, naturvetenskap och teknik för framgångsrik utveckling och konstruktion. Leder fram till yrken som produktutvecklare, designingenjör, konstruktör, produktionsingenjör eller projektledare. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen IPR. Akademin uppger som strategisk vikt att programmet är direkt kopplat till forskningsområdet Innovation och produktrealisering, att studenternas anställningsbarhet är god och att studenterna har möjlighet att samläsa med mastersprogrammet i produkt och produktutveckling. Antal CKE20 Innovation och produktdesign -Civilingenjörsprogram Ärende 5 Rekryt_mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg_tot Varav Kv HT HT HT HT HT Samläser med motsv. Hing IKE20 och med Master. Matemantikkra venhar höjts fro m HT10. Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 6 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats HT12: 22/30=0,7 Minst HT11: 15/35=43% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 21/24=88% HT10: 37/53=70% V11: 26/37=70% V10: 20/25=80% 2011: 77,8/96,8=80% 2010: 74,9/98,9=76% 2009: 36,7/52,4=70% HT11: 13% HT10: 16% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Inga kommentarer har inkommit från akademin. 6 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn fysik, informatik/data- och systemvetenskap, maskinteknik, matematik, övriga teknisk ämnen, innovationsteknik, produkt- och processutveckling, övriga ämnen.

33 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 8 av 34 Innovation, produktion och logistik - civilingenjörsprogram Nybörjarprogram (start hösttermin) omfattande fem års studier med fokus på processförbättring, transportoptimering, resurssnål produktion och samspelet människa teknik. Leder fram till arbeten inom projektledning, resurseffektiv/lean produktion, logistik, IT och automation, marknadsföring eller inköp. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen IPR. Akademin uppger som strategisk vikt att programmet är direkt kopplat till forskningsområdet Innovation och produktrealisering och att studenternas anställningsbarhet är god. Antal CKE21 Innovation, produktion och logistik -Civilingenjörsprogram Ärende 5 Samläser med motsv. HingIKE21 och med Master. Matematikkraven har höjts fr o m HT10. Rekryt_mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg_tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 7 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats HT12: 8/20=0,4 Minst HT11: 4/11=36% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 7/8=88% HT10: 13/16=81% V11: 14/13=107% V10: 14/17=82% 2011: 30,5/43,6=70% 2010: 31,1/38,3=81% 2009: 16,3/20,5=80% HT11: 7% HT10: 6% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Inga kommentarer har inkommit från akademin. 7 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn fysik, innovationsteknik, matematik, produkt- och processutveckling, maskinteknik, övriga ämnen, övriga tekniska ämnen.

34 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 9 av 34 Byggnadsingenjörsprogrammet Nybörjarprogram (start hösttermin) som omfattar tre års studier. Programmet handlar om samspelet mellan byggnadernas utformning och teknik. En viktig del är även samspelet med andra yrkeskategorier inom bland annat energi- och miljöteknik. Olika yrkesroller kan vara utformning av brandsäkra byggnadsverk, byggnadsingenjör på arkitektkontor, projektledare, utvecklingsingenjör, byggnadskonstruktör, geotekniker, platschef, arbetsledare och fastighetsförvaltare. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen MERO. Akademin uppger som strategisk vikt högt söktryck bland teknikutbildningarna, stor efterfrågan på arbetsmarknaden och forskningsbas inom MERO. Antal YHT02 Byggnadsingenjörsprogrammet Ärende 5 Reviderat från HT10. Samläser med civing YCT03. Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 8 HÅP/HÅS (kurspoäng) 2 sökande per plats HT12: 64/50=1,3 Minst HT11: 15/50=30% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 37/49=76% 2011: 35,1/59,2=59% 2010: 5,3/17=31% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Inga kommentarer har inkommit från akademin. 8 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 2010 och 2011 byggnadsteknik, matematik, övriga tekniska ämnen.

35 Ärende 5 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 10 av 34 Energiingenjörsprogrammet Nybörjarprogram (start hösttermin) som omfattar tre års studier med tyngdpunkt inom tillämpad energiteknik. Framtida arbetsgivare finns främst inom energibolag, konsultföretag, inom bygg- och fastighetsbranschen och inom offentliga verksamheter, som kommuner och myndigheter. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen MERO. Akademin uppger som strategisk vikt god efterfrågan på arbetsmarknaden och att forskningen inom Framtiden energi är starkt förankrad i utbildningen. Antal YHT03 Energiingenjörsprogrammet Reviderat från HT10. Samläsning Civing Indek YCT02 och Hing energi YHT03. Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 9 HÅP/HÅS (kurspoäng) 2 sökande per plats HT12: 22/20=1,1 Minst HT11: 3/20=15% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 14/17=82% 2011: 12,5/23,5=53% 2010: 4,2/7,4=57% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Kommentar från programansvarig och utbildningsledare: -Söktryck: Vi behöver mer rekryteringsinsatser för båda programmen. Vi har god samverkan med branschen och skulle kunna använda våra kontakter i större utsträckning för att genomföra gemensamma aktiviteter för att locka fler studenter. (Planering av rekryteringsinsatser ska ingå som del i akademins arbete med verksamhetsplan). -Prestationsgrad: Det är ett vanligt problem i våra program att studenterna har svårt för de första energikurserna, tex. Termodynamik, värmeöverföring etc. Eftersom programmen är nya och det endast går att jämföra år 1 och 2, är det för tidigt att dra några slutsatser. - Jämställdhet: Här har vi gjort riktade insatser för att uppnå målet. Bla. har vi försökt att använda kvinnliga studenter i så stor utsträckning som möjligt i intervjuer och utskick vi gjort. Problemet är välkänt för teknikutbildningar i Sverige. 9 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 2010 och 2011 energiteknik, matematik, övriga tekniska ämnen.

36 Ärende 5 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 11 av 34 Flygingenjörsprogrammet Nybörjarprogram (start hösttermin) som omfattar tre års studier och är en bred flygteknisk utbildning med fokus på konstruktion, avionik (flygburen elektronik) och underhållsteknik. Efter avlutade studier kan studenten arbeta med utveckling, konstruktion eller drift och underhåll av flygplan, exempel på yrken är flygsystemingenjör, utvecklare, konstruktör, produktansvarig, projektledare, testledare, avionik- och logistikingenjör. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen IS. Akademin uppger som strategisk vikt att programmet är direkt kopplat till forskningsområdet Inbyggda System och att studenternas anställbarhet är god. Antal IMV20 Flygingenjörsprogrammet Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 10 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats HT12: 60/40=1,5 Minst HT11: 6/33=18% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 29/34=85% HT10: 36/44=82% V11: 41/57=72% V10: 23/32=72% 2011: 86,5/101=86% 2010: 78,6/107,9=73% 2009: 66,9x/86,2=78% HT11: 24% HT10: 36% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Inga kommentarer har inkommit från akademin. 10 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn datavetenskap, informatik/data- och systemvetenskap, elektronik, flygteknik, farkostteknik, fysik, matematik, maskinteknik, produkt- och processutveckling, övriga tekniska ämnen.

37 Ärende 5 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 12 av 34 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik Treårigt nybörjarprogram (start hösttermin) som leder till kunskaper om att konfigurera routrar, switchar och brandväggar och kunskaper om protokoll som används i olika processer för nätverk. Studenten arbeta som konsult eller anställd, med lokala och globala nätverk, data och nätverkssäkerhet, nätverksdesign, driftsättning eller underhåll av nätverk och även viss programutveckling för nätverk och datakommunikation. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen IS. Akademin uppger som strategisk vikt att programmet är direkt kopplat till forskningsområde Inbyggda System och att studenternas anställningsbarhet är god. Antal YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik Samläser med 1- åriga kurspaketet Datornätverk/system teknik, med Högskoleex Datornätverk och datakommunikation och med Datavetenskapliga programmet. Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 11 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats HT12: 25/20=1,3 Minst HT11: 0/13=0% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 8/6=133% HT10: 6/12=50% V12: 10/12=83% 2011: 11,9/16,7=71% 2010: 5,2/8,8=59% 2009: 2,1/3,3=64% Första kullen examinerades VT12 men uppgifter saknas än så länge. Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Inga kommentarer har inkommit från akademin. 11 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 2009 och 2010 Informatik/Data- och systemvetenskap samt Matematik och för 2011Datavetenskap.

38 Ärende 5 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 13 av 34 Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram Nybörjarprogram (start hösttermin) som syftar till att ge kunskaper om hur form, funktion och material samverkar i produktframtagning. Studenterna lär sig att skapa en helhet där utformningen av produkten eller tjänsten ger det lilla extra. För att gestalta goda idéer har studenterna tillgång till prototypverkstäder och testlabb för analys av användbarhet. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen IPR. Akademin uppger som strategisk vikt att programmet är direkt kopplat till forskningsområdet Innovation och produktrealisering och att studenternas anställningsbarhet är god. Antal IKE20 Innovation och produktdesign -högskoleingenjörsprogram Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT HT Samläsningmed Civing CKE20. Fysikkraven har ökat fr o m HT10. Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 12 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats HT12: 29/30=1,0 Minst HT11: 13/33=39% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 22/26=85% HT10: 17/40=43% V12: 18/40=45% V11: 10/26=38% 2011: 44,8/58,4=77% 2010: 41,1/53,1=77% HT11: 25% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Inga kommentarer har inkommit från akademin. 12 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för för 2010 och 2011 Maskinteknik, Matematik och Övriga tekniska ämnen.

39 Ärende 5 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 14 av 34 Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörsprogram Nybörjarprogram (start hösttermin) där studenterna får lära sig hur ett framgångsrikt och hållbart företag fungerar, från att en idé kläcks till att en produkt utvecklas, tillverkas och säljs. Programmet omfattar även kunskapsområden som ekonomi, projektledning, gruppsamverkan, företagande och förbättring av arbetssätt och produkter. Dessutom syftar programmet till att ge kunskaper om transportoptimering, resurssnål produktion och om samspelet människa teknik. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen IPR. Akademin uppger som strategisk vikt att programmet är direkt kopplat till forskningsområdet Innovation och produktrealisering och att studenternas anställningsbarhet är god. Antal IKE21 Innovation, produktion och logistik -högskoleingenjörsprogram Samläsningmed Civing CKE21. Fysikkraven har ökat fr o m HT10. Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 13 HÅP/HÅS (kurspoäng) 2 sökande per plats HT12: 25/20=1,3 Minst HT11: 2/10=20% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 12/14=86% HT10: 14/21=67% V12: 13/21=62% V11: 7/10=70% 2011: 22,8/30,4=75% 2010: 25,9/30,6=85% 2009: 8,6/12,8=67% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Inga kommentarer har inkommit från akademin. 13 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 2009 Innovationsteknik, Matematik/tillämpad matematik och Produkt- och processutveckling och för 2010 och 2011 Företagsekonomi, Maskinteknik, Matematik och Övriga tekniska ämnen.

40 Ärende 5 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 15 av 34 Datornätverk och datakommunikation Nybörjarprogram (start hösttermin) om två år där studenterna får lära sig att praktiskt och teoretiskt hantera små till stora nätverk. Efter programmet kan studenten arbeta med lokala och globala nätverk, data- och nätverkssäkerhet, nätverksdesign eller driftsättning och administration av nätverk och servrar. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen IS. Akademin uppger som strategisk vikt att programmet är direkt kopplat till forskningsområdet Inbyggda System och att studenternas anställningsbarhet är god. Antal TCV21 Datornätverk och datakommunikation Samläser med Hingi nätverkseknik YHT01 och med kurspaketet Datornätverk/syste mteknik. Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 14 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats HT12: 62/40=1,6 Minst HT11: 2/42=5% 80% T3 jämfört T1 HT11: 26/34=76% HT10: 30/51=59% 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) 2011: 45,5/54,4=84% 2010: 32,8/51,4=64% HT11: 23% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Inga kommentarer har inkommit från akademin. 14 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 2010 och 2011 Informatik/Data- och systemvetenskap Matematik och Övriga tekniska ämnen.

41 Ärende 5 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 16 av 34 Datavetenskapliga programmet Mjuk Nybörjarprogram (start hösttermin)som innehåller ett omfattande kursutbud inom datavetenskap. I de flesta av kurserna ingår studenterna i olika team som utvecklar programvara eller digitala tjänster. Inriktningen mjukvaruutveckling syftar till att ge en teoretisk grund och praktiska färdigheter inom många områden till exempel programmering. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen IS. Akademin uppger som strategisk vikt att programmet är direkt kopplat till forskningsområdet Inbyggda System och att studenternas anställningsbarhet är god. Antal TCV20 Datavetenskapliga programmet - Mjukvaruinriktning Hade inriktning "Allmän" t o m HT10, därefter "Mjukvara". Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning 15 Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 16 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats HT12: 64/20=3,2 Minst HT11: 8/46=17% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 33/72=46% HT10: 57/88=65% V12: 32/88=36% V11:33/88=38% 2011: 94/133,5=70% 2010: 101,9/116,6=87% 2009: 53,8/79=68% HT11: 11% HT10: 15% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Inga kommentarer har inkommit från akademin. 15 Genomströmningen avser programmets båda inriktningar sammanslagna. 16 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 2009 Datavetenskap och Matematik/tillämpad matematik, för 2010 Informatik/Data- och systemvetenskap och Matematik och Övriga tekniska ämnen och för 2011 Informatik/Data- och systemvetenskap och Matematik.

42 Ärende 5 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 17 av 34 Datavetenskapliga programmet Spel Nybörjarprogram (start hösttermin)som innehåller ett omfattande kursutbud inom datavetenskap. I de flesta av kurserna ingår studenterna i olika team som utvecklar programvara eller digitala tjänster. Inriktningen spel ger studenterna en god teoretisk grund och praktiska färdigheter för att planera och skriva den kod som utgör dataspel. Studenterna får ytterligare kunskaper inom många områden så som programmering, utvecklingsprocesser, datagrafik, artificiell intelligens, design av användargränssnitt och programstruktur, mobila applikationer och datorkommunikation. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen IS. Akademin uppger som strategisk vikt att programmet är direkt kopplat till forskningsområdet Inbyggda System och att studenternas anställningsbarhet är god. Antal TCV20 Datavetenskapliga programmet - Spelinriktning Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning 17 Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 18 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats HT12: 59/40=1,5 Minst HT11: 4/41=10% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 33/72=46% HT10: 57/88=65% V12: 32/88=36% V11:33/88=38% 2011: 94/133,5=70% 2010: 101,9/116,6=87% 2009: 53,8/79=68% HT11: 11% HT10: 15% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Inga kommentarer har inkommit från akademin. 17 Genomströmningen avser programmets båda inriktningar sammanslagna. 18 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 2009 Datavetenskap och Matematik/tillämpad matematik, för 2010 Informatik/Data- och systemvetenskap och Matematik och Övriga tekniska ämnen och för 2011 Informatik/Data- och systemvetenskap och Matematik.

43 Ärende 5 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 18 av 34 Informativ illustration Informationsdesign Nybörjarprogram (start hösttermin) som syftar till att ge kunskaper i hur man skapar informativa bilder. Programmet syftar ytterligare till att lära studenterna analysera bilders olika förutsättningar för anpassning av utformning till en specifik målgrupp och situation. I utbildningen får studenterna dessutom kunskaper i att skapa illustrationer för flera olika ämnesområden med hjälp av olika metoder. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen IPR. Akademin uppger som strategisk vikt att programmet är direkt kopplat till forskningsområdet Innovation och produktrealisering. Antal DKE20 Informativ illustration -Informationsdesign Kritikfrån HSV (rapport 2012:14 R) om att arbetsprov ställs som behörighetskrav trots att högskolan saknar tillstånd. Rekryt_mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg_tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 19 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats HT12: 35/30=1,2 Minst HT11: 10/15=67% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 21/23=91% HT10: 19/23=83% V12: 17/23=74% V11: 10/15=67% 2011: 40,5/49,1=82% 2010: 30,3/43,1=70% 2009: 18,4/22,8=81% HT11: 6% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Inga kommentarer har inkommit från akademin. 19 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 2009 Informationsdesign och för 2010 och 2011 Medieproduktion.

44 Ärende 5 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 19 av 34 Rumslig gestaltning Informationsdesign Nybörjarprogram (start hösttermin) som syftar till att ge studenterna kunskaper om optimering av rum och miljöer för kommunikation. Det kan innebära att få rummens uttryck på en arbetsplats att fungera bättre, att förbättra möjligheterna att orientera sig i en stadsmiljö, eller att utveckla utställningar. Studenterna får genom utbildningen kunskaper om att presentera förslag, göra utprovningar och anpassa idéer till olika mottagare. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen IPR. Akademin uppger som strategisk vikt att programmet är direkt kopplat till forskningsområdet Innovation och produktrealisering. Antal DKE21 Rumslig gestaltning -Informationsdesign Kritikfrån HSV (rapport 2012:14 R) om att arbetsprov ställs som behörighetskrav trots att högskolan saknar tillstånd. Rekryt_mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg_tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 20 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats HT12: 32/20=1,6 Minst HT12: 16/17=94% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 21/22=95% HT10: 17/19=89% V12: 16/19=84% V11: 17/21=81% 2011: 50,5/52,1=97% 2010: 37,3/49,9=76% 2009: 26,7/28,6=93% HT11: 42% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Inga kommentarer har inkommit från akademin. 20 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 2009 Informationsdesign och för 2010 och 2011 Medieproduktion.

45 Ärende 5 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 20 av 34 Textdesign Informationsdesign Nybörjarprogram (start hösttermin) med tydlig praktisk inriktning. Studenterna arbetar med text, muntlig och skriftlig, för olika syften, sammanhang och målgrupper. Begrepp och teorier omsätts i praktiska hantverksfärdigheter. Här ryms såväl analyser som produktion och redigering av texter av olika slag: berättande, informerande, beskrivande och instruerande. Viktiga inslag i utbildningen är också grafisk formgivning, informationssökning och kommunikationsteori. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen IPR. Akademin uppger som strategisk vikt att programmet är direkt kopplat till forskningsområdet Innovation och produktrealisering. Antal DKE22 Textdesign -Informationsdesign Arbetsprover för behörighet och urvalfrån HT11 (tillståndet gäller t o m VT14). Rekryt_mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg_tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 21 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats HT12: 33/30=1,1 Minst HT11: 18/22=82% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 24/35=69% HT10: 28/32=88% V12: 26/32=82% V11: 16/32=50% 2011: 61,2/67,7=90% 2010: 51,6/63,5=82% 2009: 31,9/34,6=92% HT11: 24% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Inga kommentarer har inkommit från akademin. 21 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 2009 Informationsdesign och för 2010 och 2011 Medieproduktion.

46 Ärende 5 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 21 av 34 Innovationsprogrammet-MTO Företagsekonomi Nybörjarprogram (start hösttermin) som syftar till att ge studenterna kunskap om hur man organiserar och driver processer för att utveckla innovativ förmåga hos människor och hos verksamheter. Studenter som väljer inriktning företagsekonomi läser kurser som ger grundläggande kunskaper inom ekonomiområdet, det vill säga marknadsföring, ekonomistyrning, organisationsteori och nationalekonomi. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen IPR. Akademin uppger som strategisk vikt att programmet är direkt kopplat till forskningsområdet Innovation och produktrealisering, att anställningsbarheten är god och att via masterutbildningen i Innovation och design kan studenterna komma till forskarutbildning. Antal RKE20 Innovationsprogrammet MTO - Företagsekonomi Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning 22 Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 23 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats HT12: 37/30=1,2 Minst HT11: 14/35=40% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 24/38=63% HT10: 37/45=82% V12: 33/45=73% V11: 24/27=89% 2011: 87,0/99,6=87% 2010: 62,5/92,3=68% 2009: 35,5/45,2=78% Uppgift per inriktning saknas. För programkod RKE20 är siffran för HT11: 21% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar från programansvarig SÖKTRYCK Innovationsprogrammet tar in ca 80 studenter varje år och det motsvarar ungefärligen antalet förstahandssökande till programmets samtliga fyra spår. I och med konstruktionen att varje spår utgör ett program, fyra totalt, blir statistiken på söktrycket missvisande. Det önskade antalet 22 För att få fram siffror för genomströmningen för respektive inriktning har Ladok (kod UT44 inkl avbrott) per den 6 sep 2012 använts. 23 Utsökningsvillkor för prestationsgrad för samtliga RKE20:s inriktningar: Ämnesnamn för 2009 Innovationsteknik och för 2010 och 2011 Övriga tekniska ämnen. Dessa utsökningsvillkor isolerar dessvärre inte respektive inriktning särskilt väl.

47 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 22 av 34 studenter är i praktiken ca 80 på programmet och antalet förstahandssökande har varit runt 80 studenter de senaste åren. Detta leder till ett söktrycksförhållande på 1:1. GENOMSTRÖMNING/EXAMINATIONSGRAD Eftersom det i innovationsprogrammets struktur finns inbyggt möjligheten att ta ut en examen i företagsekonomi resp psykologi väljer en del av studenterna den vägen istället för examen i innovationsteknik. Därför måste hänsyn tas till denna möjlighet under dessa rubriker. Frågan är om de studenter som exv väljer att fortsätta läsa företagsekonomi i år tre istället för innovationsteknik räknas som "avhopp" eller tillgodoräknas i statistiken? Se bilagda kommentarer efter I-MTO Psykologi. Ärende 5

48 Ärende 5 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 23 av 34 Innovationsprogrammet-MTO Industridesign Nybörjarprogram (start hösttermin) som syftar till att ge studenterna kunskap om hur man organiserar och driver processer för att utveckla innovativ förmåga hos människor och hos verksamheter. Studenter som väljer inriktning industridesign får genom utbildningen en introduktion till produkt- och processutveckling. Grunder för industriell formgivning och produktutveckling ingår också i utbildningen. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen IPR. Akademin uppger som strategisk vikt att programmet är direkt kopplat till forskningsområdet Innovation och produktrealisering, att anställningsbarheten är god och att via masterutbildningen i Innovation och design kan studenterna komma till forskarutbildning. Antal RKE20 Innovationsprogrammet MTO -Industridesign Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning 24 Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 25 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats HT12: 8/30=0,3 Minst HT11: 2/3=67% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 6/12=50% HT10: 5/9=56% V12: 3/9=33% V11: 4/4=100% 2011: 87,0/99,6=87% 2010: 62,5/92,3=68% 2009: 35,5/45,2=78% Uppgift per inriktning saknas. För programkod RKE20 är siffran för HT11: 21% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar från programansvarig SÖKTRYCK Innovationsprogrammet tar in ca 80 studenter varje år och det motsvarar ungefärligen antalet förstahandssökande till programmets samtliga fyra spår. I och med konstruktionen att varje spår utgör ett program, fyra totalt, blir statistiken på söktrycket missvisande. Det önskade antalet 24 För att få fram siffror för genomströmning för respektive inriktning har Ladok (kod UT44 inkl avbrott) per den 6 sep 2012 använts. 25 Utsökningsvillkor för prestationsgrad för samtliga RKE20:s inriktningar: Ämnesnamn för 2009 Innovationsteknik och för 2010 och 2011 Övriga tekniska ämnen. Dessa utsökningsvillkor isolerar dessvärre inte respektive inriktning särskilt väl.

49 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 24 av 34 studenter är i praktiken ca 80 på programmet och antalet förstahandssökande har varit runt 80 studenter de senaste åren. Detta leder till ett söktrycksförhållande på 1:1. GENOMSTRÖMNING/EXAMINATIONSGRAD Eftersom det i innovationsprogrammets struktur finns inbyggt möjligheten att ta ut en examen i företagsekonomi resp psykologi väljer en del av studenterna den vägen istället för examen i innovationsteknik. Därför måste hänsyn tas till denna möjlighet under dessa rubriker. Frågan är om de studenter som exv väljer att fortsätta läsa företagsekonomi i år tre istället för innovationsteknik räknas som "avhopp" eller tillgodoräknas i statistiken? Se bilagda kommentarer efter I-MTO Psykologi. Ärende 5

50 Ärende 5 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 25 av 34 Innovationsprogrammet-MTO IT-entreprenör Nybörjarprogram (start hösttermin) som syftar till att ge studenterna kunskap om hur man organiserar och driver processer för att utveckla innovativ förmåga hos människor och hos verksamheter. Studenter som väljer inriktning IT-entreprenör läser kurser inom programmeringsteknik, interaktionsdesign, programvaruteknik och multimedia. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen IPR. Akademin uppger som strategisk vikt att programmet är direkt kopplat till forskningsområdet Innovation och produktrealisering, att anställningsbarheten är god och att via masterutbildningen i Innovation och design kan studenterna komma till forskarutbildning. Antal RKE20 Innovationsprogrammet MTO -IT entreprenör HT07och HT08 Datavetenskap HT10 bytt till ITentreprenör. Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT Inställt HT GAVS EJ HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning 26 Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 27 HÅP/HÅS (kurspoäng) 2 sökande per plats HT12: 5/10=0,5 Minst HT11: 2/4=50% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 5/5=100% 2011: 87,0/99,6=87% 2010: 62,5/92,3=68% 2009: 35,5/45,2=78% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar från programansvarig SÖKTRYCK Innovationsprogrammet tar in ca 80 studenter varje år och det motsvarar ungefärligen antalet förstahandssökande till programmets samtliga fyra spår. I och med konstruktionen att varje spår utgör ett program, fyra totalt, blir statistiken på söktrycket missvisande. Det önskade antalet studenter är i praktiken ca 80 på programmet och antalet förstahandssökande har varit runt 80 studenter de senaste åren. Detta leder till ett söktrycksförhållande på 1:1. GENOMSTRÖMNING/EXAMINATIONSGRAD 26 För att få fram siffror för genomströmning för respektive inriktning har Ladok (kod UT44 inkl avbrott) per den 6 sep 2012 använts. 27 Utsökningsvillkor för prestationsgrad för samtliga RKE20:s inriktningar: Ämnesnamn för 2009 Innovationsteknik och för 2010 och 2011 Övriga tekniska ämnen. Dessa utsökningsvillkor isolerar dessvärre inte respektive inriktning särskilt väl.

51 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 26 av 34 Eftersom det i innovationsprogrammets struktur finns inbyggt möjligheten att ta ut en examen i företagsekonomi resp psykologi väljer en del av studenterna den vägen istället för examen i innovationsteknik. Därför måste hänsyn tas till denna möjlighet under dessa rubriker. Frågan är om de studenter som exv väljer att fortsätta läsa företagsekonomi i år tre istället för innovationsteknik räknas som "avhopp" eller tillgodoräknas i statistiken? Se bilagda kommentarer efter I-MTO Psykologi. Ärende 5

52 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 27 av 34 Innovationsprogrammet-MTO Psykologi Nybörjarprogram (start hösttermin) som syftar till att ge studenterna kunskap om hur man organiserar och driver processer för att utveckla innovativ förmåga hos människor och hos verksamheter. Studenter som väljer inriktning psykologi läser grundläggande psykologi och psykologisk forskningsmetod samt kognitions-, arbets- och organisationspsykologi. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen IPR. Akademin uppger som strategisk vikt att programmet är direkt kopplat till forskningsområdet Innovation och produktrealisering, att anställningsbarheten är god och att via masterutbildningen i Innovation och design kan studenterna komma till forskarutbildning. Antal RKE20 Innovationsprogrammet MTO - Psykologi Ärende 5 Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 28 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats HT12: 22/30=0,7 Minst HT11: 22/35=63% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 21/33=64% HT10: 18/24=75% V12: 14/24=58% V11: 13/22=59% 2011: 87,0/99,6=87% 2010: 62,5/92,3=68% 2009: 35,5/45,2=78% Uppgift per inriktning saknas. För programkod RKE20 är siffran för HT11: 21% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar från programansvarig SÖKTRYCK Innovationsprogrammet tar in ca 80 studenter varje år och det motsvarar ungefärligen antalet förstahandssökande till programmets samtliga fyra spår. I och med konstruktionen att varje spår utgör ett program, fyra totalt, blir statistiken på söktrycket missvisande. Det önskade antalet studenter är i praktiken ca 80 på programmet och antalet förstahandssökande har varit runt 80 studenter de senaste åren. Detta leder till ett söktrycksförhållande på 1:1. 28 Utsökningsvillkor för prestationsgrad för samtliga RKE20:s inriktningar: Ämnesnamn för 2009 Innovationsteknik och för 2010 och 2011 Övriga tekniska ämnen. Dessa utsökningsvillkor isolerar dessvärre inte respektive inriktning särskilt väl.

53 Ärende 5 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 28 av 34 GENOMSTRÖMNING/EXAMINATIONSGRAD Eftersom det i innovationsprogrammets struktur finns inbyggt möjligheten att ta ut en examen i företagsekonomi resp psykologi väljer en del av studenterna den vägen istället för examen i innovationsteknik. Därför måste hänsyn tas till denna möjlighet under dessa rubriker. Frågan är om de studenter som exv väljer att fortsätta läsa företagsekonomi i år tre istället för innovationsteknik räknas som "avhopp" eller tillgodoräknas i statistiken? Se bilagda kommentarer efter I-MTO Psykologi.

54 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 29 av 34 Kommentar från programansvarig Innovationsprogrammet MTO Ärende 5 Huvudområdet innovationsteknik och innovationsprogrammet (IMTO) Bakgrund Innovationsprogrammet - Människa, Teknik, Organisation i förändring (IMTO) startade utifrån ett brett samarbete mellan fyra institutioner på MDH, två teknikinstitutioner, en beteendevetenskaplig och en företagsekonomisk institution. Ett 20-tal lärare/forskare var involverade i framtagningen. Utifrån detta samarbete skapades kurser inom ämnet innovationsteknik som kom att utgöra 50% av utbildningen inom programmet. De övriga 50% av programmet utgjordes av spår (inriktningar) som under åren har varierat i antal mellan tre och fem samtidiga spår. Utgångspunkten för spåren var begreppet Människa, Teknik, Organisation (MTO) som ledde till tre områden för spåren, företagsekonomi, psykologi och teknikområdet. I praktiken är det alltså flera utbildningar under ett paraply innovation. Idag Huvudområdet har idag kurser som dels ingår i innovationsprogrammet och dels ges som fristående kurser. Ca hälften av helårsstudenterna läser inom ramen för programmet. De fristående kurserna levereras främst till de närliggande utbildningsprogrammen inom innovation och produktrealisering, såsom ingenjörsutbildningar och program inom informationsdesign. De senaste två åren har även andra delar av MDH visat intresse för innovationsteknik, såsom hälso- och välfärdsutbildningar och lärarutbildningar. Idag ges kurser för Folkhälsovetenskapliga programmet. En förhållandevis omfattande uppdragsutbildning inom innovation och entreprenörskap bedrivs även av personal inom huvudområdet. Både offentlig sektor och privata aktörer är köpare av utbildningarna. Innovationsprogrammet är idag en sammansättning av fyra separata program. Studenten väljer alltså redan från början ett av fyra spår genom att söka ett helt program som innehåller det. Ett skäl till den konstruktionen var att kunna synliggöra de olika spåren i kommunikationen med presumtiva studenter. Exv kunde psykologispåret synliggöras inom de forum där beteendevetenskapliga program presenterades. Idag finns på MDH ett område av utbildningsprogram som kallas innovation/entreprenörskap och där ligger nu samtliga spår inom innovationsprogrammet. Spåren är idag företagsekonomi, psykologi, industridesign och IT-entreprenör och hemmaakademier för dessa är HST och IDT. På sikt kan det även bli HVV om psykologi förs över dit. I och med spåren inom programmet spänner programmet över tre av skolans fyra akademier (om HVV enligt ovan räknas med på sikt). Även EER med Idélab i spetsen är en viktig partner där många studenter från huvudområdet verkar på olika sätt. En sammanslagning till endast ett program med fyra olika spår/inriktningar skulle kunna vara en förändring för att förenkla den interna administrationen samt få en mer rättvisande statistik avseende söktryck och genomströmning. Efterfrågan hos studenterna Antalet helårsstudenter (hås) inom huvudområdet innovationsteknik har under de senaste fem åren ökat med runt en tredjedel till knappt 180 hås idag. Då utgör kurser inom innovationsprogrammet ungefär hälften av alla hås. Innovationsprogrammet tar in ca 80 studenter varje år och det motsvarar antalet förstahandssökande till programmets samtliga fyra spår. I och med konstruktionen att varje spår utgör ett program, fyra totalt, blir statistiken på söktrycket missvisande. Det önskade antalet studenter är i praktiken ca 80 på programmet och antalet förstahandssökande har varit runt 80 studenter de senaste åren. Detta leder till ett söktrycksförhållande på 1:1. Naturligtvis är ett högre söktryck önskvärt, men det ska ställas i relation till att begreppet innovation är relativt nytt för många och att kommunicera innebörden av begreppet är en utmaning. Görs en bedömning utifrån programmets söktryck blir bedömningen 3. Om hela huvudområdets ökning de senaste åren samt den relativt omfattande uppdragsutbildningen tas med i beräkningen blir bedömningen 5.

55 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 30 av 34 Bedömning 4. Efterfrågan på arbetsmarknaden Vad gör studenterna efter studierna? Inför valet på våren ställer sökande ofta frågan vad man blir efter studierna och vilken typ av arbete som kan bli aktuellt. Den uppfattning som värdakademin har är att innovationsstudenterna kan arbeta med en stor flora av arbeten. Ett urval av arbetsuppgifter finns i ett dokument som sammanställdes inför 10-årsjubileet av programmet. Se bifogat dokument: Vad arbetar en Innovationsvetare (IMTO) med? I detta dokument finns uppgifter från 55 studenter där startår, spår och arbetsuppgifter går att utläsa. Vid en jämförelse med utbildningar som har starka varumärken, exv. företagsekonomi, uppkommer sällan frågan vad en person blir eller vad en person kan arbeta med efter studierna. Detta trots att dessa studenter i hög utsträckning även de kommer att arbeta med varierande uppgifter. Innovationsstudenterna har i och med de olika spåren en mycket bred arbetsmarknad. Exempelvis blir de etablerade ämnena företagsekonomi och psykologi, i kombination med innovation, en konkurrenskraftig lösning. Bedömning 4. Koppling till FUS Kopplingen till FUS är mycket god. Huvudområdet finns i en av MDHs utvecklingsmiljöer, innovation och produktrealisering. Intern samverkan görs genom den konstruktion av spår som finns för innovationsprogrammet, dvs. flera akademiers utbildningsdelar är involverade i programmet. Innovationsprogrammet använder flera delar av lärosätets kompetenser för att skapa en utbildning ett MDH. I FUS används ett antal begrepp i texten, exv. kreativitet, innovation, omvärld, entreprenörskap, kommersialisera ideer, open innovation, egna verksamheter. Samtliga dessa begrepp utgör bas för kurser inom innovationsteknik, exv. omvärldsanalys, trendspaning, scenariohantering, kreativitet, entreprenörskap, kommersialisering i både tidiga och sena faser, projektledning, gruppers innovationsförmåga, idé- och konceptutveckling. Det skrivs också om att studenter ska bidra till en positiv samhällsutveckling genom egna verksamheter. Att både vara reda för att ta ett arbete och att skapa en egen utkomst är centralt för innovationsteknik. En hel del av innovationsstudenterna blir involverade i Idélabs verksamhet genom en lång tradition av samarbete. Personal inom huvudområdet har kopplingar till flera andra delar av lärosätet, exv. minst, Idélab, Samhällskontraktet, specialpedagogik, hälsa och välvärd, entreprenörskap inom skolan, samproduktionsstrategiarbete inom MDH, EER och uppdragsutbildning, ekonomprogrammet genom leverans av simuleringsutbildning för alla ekonomstudenter samt arbetslivsvetenskap. En strävan och förutsättning finns för intern samverkan. Bedömning 5. Kompetensförsörjning Innovationsteknik är en del av utvecklingsmiljön innovation och produktrealisering (IPR) och därur hämtas de flesta lärarresurserna. Ett 20-tal lärare, inkl. doktorander, undervisar och utgör basen inom huvudområdet och programmet. 45 % är disputerade och 25 % är forskarstuderande. Två är professorer, sju är lektorer/forskare (disputerade), åtta är adjunkter (varav två är forskarstuderande) och tre är doktorander (varav en är industridoktorand). Två personer planerar att skicka in docentansökan under 2012/2013. Ca 10 % av tidsresurserna i kurserna allokeras för extern medverkan, exv. gästföreläsare. Ytterligare resurser finns nära huvudområdet genom att fyra gästprofessorer (Italien, England, USA och Sverige) och fyra doktorander (varav tre industridoktorander) finns inom den avdelning som huvudsakligen samlar de undervisande lärarna. Åldersstrukturen på de 20-tal undervisande lärarna ovan är: Ärende 5

56 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 31 av 34 Professorer: Födda -51, % över 50 år. Lektorer/forskare: Födda -44, -56, -63, -63, -65, -68, % över 50 år. Adjunkter: Födda -50, -54, -57, -57, -64, -66, -69, -75. Doktorander: Födda -76, -80, % över 50 år. 0 % över 50 år. Sex är kvinnor och 14 är män, dvs. 30 % kvinnor. Bedömning 4. Resultat Under de senaste fem åren har examinationsgraden inom huvudområdet i snitt legat på 84 %. Antalet helårsprestationer 2012 var 156. Konstruktionen att läsa spår innebär att vissa studenterna har valmöjligheten att sikta på en examen i innovationsteknik eller företagsekonomi/psykologi. Bedömning 4/5. Beroende på antal examina? Ärende 5 Olika framtidsscenarier Nyligen startades ett arbete med att utreda ett antal framtidsscenarier för innovationsprogrammet.

57 Ärende 5 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 32 av 34 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och arbete Nybörjarprogram (start hösttermin) som omfattar tre års studier och är ett mångvetenskapligt program som ger en bred kunskap inom områdena naturvetenskap och teknik men även inom samhällsvetenskapliga ämnen. Möjliga yrkesroller är bl.a. miljöhandläggare, miljösamordnare, miljöcontroller samt miljöinformatör. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen MERO. Akademin uppger ingen strategisk vikt. GKN01 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och arbete Nytt HT10. Antal Rekryt_mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg_tot Varav Kv HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 29 HÅP/HÅS (kurspoäng) 2 sökande per plats HT12: 39/30=1,3 Minst HT11: 22/30=73% 80% T3 jämfört T1 66% T6 jämfört T1 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT11: 18/22=82% 2011: 20,7/31,9=65% 2010: 5,4/9,6=56% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Inga kommentarer har inkommit från akademin. 29 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 2010 miljövetenskap, övriga tekniska ämnen och för 2011 biologi, kemi, miljövetenskap.

58 Ärende 5 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 33 av 34 Masterprogram i teknisk matematik Påbyggnadsprogram (start hösttermin) som omfattar två års studier där matematikens metoder och tillämpningar används inom olika områden såsom statistik, internet- och informationsteknik, datavetenskap, energi- och miljöteknik, optimering samt finansmatematik. Kan leda till yrken inom olika branscher; kommunikationsteknik, informationsteknik, internet och data, robotik, banker och försäkringsbolag, ingenjörs- och konsultföretag, byggföretag, läkemedelsbolag och energibolag samt inom den offentliga sektorn med bland annat medicin, vård och utbildning. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen MERO. Akademin uppger den strategiska vikten till 5. AMM04 Masterprogram i teknisk matematik Nytt HT Antal Rekryt_mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg_tot Varav Kv HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål 2 sökande per plats HT12: 9/20=0,5 Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Inga kommentarer har inkommit från akademin.

59 Rev Styrkort teknikutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 2013/2014 Sida 34 av 34 Naturvetenskaplig/teknisk bastermin 2 Förutbildning (start hösttermin) omfattande en termin som syftar till att ge studenterna kunskaper motsvarande gymnasieskolans kurser Matematik D och E samt Fysik B. Programmet anknyter till utbildningsområdet Teknik men har inte kopplingar till någon etablerad forskningsinriktning. Akademin uppger ingen strategisk vikt för detta program men väl 4 för det föreslagna sammanslagna programmet. Antal Rekryterings mål Naturvetenskaplig/Teknisk bastermin, FUB02 Ärende 5 Förstahand Urval 1 Urval 2 Registrerade Varav kvinnor VT VT VT VT VT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck 1:a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Prestationsgrad 30 HÅP/HÅS (kurspoäng) 2 sökande per plats VT12: 62/60=1,0 Minst VT12: 18/55=33% 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) 2011: 14,6/23,3=63% 2010: 10/16,8=60% Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Inga kommentarer har inkommit från akademin. 30 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 2009, 2010 och 2011 fysik, matematik.

60 MDH /11 Åtgärdsplaner från inställandeprocessen (Program som inte når fastställd gräns för förstahandssökande har rödmarkerats) Ärende 5 Senast reviderad Anmälningskod Programkod Iriktning Utbildningsprogram Poäng Nivå Akademi Utskott Ort Sökande 1:a hand Sökande totalt Ökning/minskning på antal 1:a handssökande jämfört med H11 Rekryteringsmål. Önskemål att ställa in (skriv "Ställ in") Konsekvenser av att ställa in och av att starta (mall för konsekvensbeskrivning finns inlagd som kommentar till den här cellen, för muspekaren över cellen för att se kommentaren) YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem 300 Nyb HST Teknik Vås se bilaga Ge ändå YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi 300 Nyb HST Teknik Vås se bilaga Ge ändå YHT03 Energiingenjörsprogrammet 180 Nyb HST Teknik Vås se bilaga Ge ändå CKE20 Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram 300 Nyb IDT Teknik Ea se bilaga Ge ändå CKE21 Innovation, produktion och logistik - civilingenjörsprogram 300 Nyb IDT Teknik Ea se bilaga Ge ändå Anhållan om att ge trots färre sökande än fast-ställd gräns (skriv "Ge ändå") Åtgärdsplan för att stärka studentrekryterin gen RKE20 INDU Innovationsprogrammet - MTO Industridesign 180 Nyb IDT Teknik Ea se bilaga Ge ändå RKE20 DATA Innovationsprogrammet - MTO IT-entreprenör 180 Nyb IDT Teknik Ea se bilaga Ge ändå RKE20 PSYK Innovationsprogrammet - MTO Psykologi 180 Nyb IDT Teknik Ea se bilaga Ge ändå AMM04 Masterprogram i teknisk matematik 120 Påb UKK Teknik Vås Programmet ges för första gången och är uppbyggt på närmast total samläsning med andra program. Ge ändå HHV20 OINR Kandidatprogrammet i språk och humaniora med allmän inriktning GAM01 EMS2Ämneslärarprogrammet grundskola 7-9 ämneskombination: Engelska/Matematik/Svenska som andraspråk 180 Nyb UKK Utbildning Vås Ställ in Studenterna i denna inriktning kommer att erbjudas plats på inriktning kommunikation 270 Nyb UKK Utbildning Ea Ställ in UKK prioriterar programmet i akademins studentrekryteringspla n GAM01 MES2Ämneslärarprogrammet grundskola 7-9 ämneskombination: Matematik/Engelska/Svenska som andraspråk 270 Nyb UKK Utbildning Ea Ställ in GAM01 SES2 Ämneslärarprogrammet grundskola 7-9 ämneskombination: Svenska/Engelska/Svenska som andraspråk GAM01 SVSH Ämneslärarprogrammet grundskola 7-9 ämneskombination: Svenska/Samhällskunskap 270 Nyb UKK Utbildning Ea Onödigt att ställa in när studenterna kan samläsa. Se bilaga. 270 Nyb UKK Utbildning Ea Onödigt att ställa in när studenterna kan samläsa. Se bilaga GSL01 Masterprogram i didaktik 120 Påb UKK Utbildning Ea Med hänsyn till att UKK kommer att gå in med ansökan om forskarutbildningsrättigheter inom området utbildningsvetenskap kan vi få problem med trovärdigheten inför HSV. Ge ändå. Ge ändå. Studenterna kommer att samläsa enligt bilaga. Ge ändå. Studenterna kommer att samläsa enligt bilaga. UKK prioriterar lärarutbildning i akademins studentrekryteringspla n. 1 (1)

61 Ärende 5 Avdelningen för Energiteknik Programutbud för 2012/13 Program och programutbud inom Energiområdet Vi har sedan tre år tillbaka jobbat hårt med att modernisera våra utbildningar och tydliggöra vår högskoleingenjörsutbildning i energiteknik samt startat två helt nya civilingenjörsprogram och ett helt nytt masterprogramprogram. Fokus med våra nya program har varit att ge en modern och framtidsinriktad utbildning där moderna arbetssätt och hjälpmedel används. Progression har varit en ledstjärna där våra kurser i ett tidsperspektiv på ett strukturerat sätt bygger på varandra. Vi erbjuder även möjligheter i våra civilingenjörsutbildningar att under en termin bedriva studier utomlands. Vi har även utarbetat en stor grad av samläsning inom programmen för att vara så kostnadseffektiva som möjligt. Val finns för den som vill, examenskraven styr. Vi erbjuder inte parallella kurser inom program. Våra nya program är: Energiingenjör 180 hp Civilingenjör i Energisystem 300 hp Industriell ekonomi (INDEK) med inriktning mot energimarknader 300 hp. Master i Sustainable Energy system (fr.o.m. HT12) För närvarande håller vi på att fasa ut våra gamla program: Energi- och miljöingenjör 180 hp, Civilingenjör i Samhällsteknik 300 hp. Den sistnämnda har en gemensam ingång för energi, bygg och miljö med specialisering i de högre årskurserna. Energi- och miljöingenjör avslutas VT 2012 och Civilingenjörsutbildning VT2014. Studenter i våra nya program läser för närvarande i årskurs ett och två. Vi kommer att erbjuda studenter som läser Civilingenjör Samhällsteknik att avsluta sina studier i våra nya program och kommer då att erhålla en examen i Civilingenjör i Energisystem. Vi har även utvecklat ett tvåårigt Masterprogram som är planerat att starta HT2012 där samläsning sker med våra civilingenjörer Studentrekrytering Vi har varit framgångsrika med avseende på studentrekrytering i jämförelse med våra gamla program som vi i dagsläget håller på att fasa ut. Vi har idag studenter som t.ex. läser våra energitekniska grundkurser vilket är en tredubbling av antalet studenter jämfört med tidigare. Vår bedömning är att intresset för energifrågor med focus på hållbar utveckling hela tiden ökar och vi tror därför att vi kommer att leva upp till våra rekryteringsmål redan till HT2012. Antalet förstahandssökande till våra program framgår av bilaga1 där även faktiskt utfall och en prognos för 2012 (september) redovisas. Forsknings- och utbildningsstrategi Forskning bedrivs i stor omfattning på avdelningen av våra professorer, lektorer, forskningsingenjörer, doktorander inom MERO/ Future Energy där även adjunkter deltar i viss omfattning. Externa medel kommer i första hand från KK-stiftelsen, Energimyndigheten samt olika EU-projekt. Vi samarbetar även med andra lärosäten inom våra forskningsområden. Forskningsandelen förväntas vara oförändrad eller öka något i framtiden. Enligt vår FOU så är teknikutbildningar ett prioriterat område vilket även har framgått av vår utbildningsministers uttalanden. Utbud/Ekonomi Våra nya program bygger på samläsning, avsaknad av inriktningar och få eller inga val av fristående kurser allt i syfte att bedriva en så kostnadseffektiv utbildning som möjligt. Antalet studenter som förväntas läsa våra kurser i programmen framgår av bilaga 2. Studentantalet har baserats på en rekrytering för civilingenjörer på 30 studenter vardera, energiingenjör 20

62 Ärende 5 studenter och 10 st studenter på Mastern. Antalet HÅS kommer att öka från 120 till ca 215 (2015) då vi har studenter i varje årskurs. Full kostnadstäckning för en (normal)kurs på 7.5 hp inom teknik uppnås om studentantalet är ca 20 studenter med en prestationsgrad på 70 %. För större kurser minskar antalet studenter för full kostnadstäckning. Det är endast två kurser i vårt Masterprogram som ligger under gränsen 20 studenter. Övriga kurser har mellan studenter vilken mer än väl kompenserar ovanstående. Till detta ska läggas ytterligare studenter som läser kurser i våra program som fristående kurser. Se bilaga 3. Krav på att ställa in ett specifikt program kommer omgående att få konsekvenser på övriga program med färre studenter per kurs med hänsyn till den samläsning som vi bedriver. Överväger man att ställa in program så äventyras hela programutbudet på energisidan och man måste då överväga att lägga ner samtliga program med energiinriktning. Ovanstående skulle i så fall innebära att MDH har forskning inom energiområdet men ingen grundutbildning vilket i så fall skulle undergräva rekrytering av doktorander och forskare till området.

63 Ärende 5 Sammanställning av statistik för Energiprogram och INDEK samt prognos för 2012 Termin Kategori Anmälningskod Programkod Utbildningsprogram HT12 civing YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem Vås HT Civilingenjörsprogrammet i energisystem Vås HT Civilingenjörsprogrammet i energisystem Vås HT12 civing YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Vås HT Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Vås HT Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Vås HT12 hing YHT03 Energiingenjörsprogrammet Vås HT Energiingenjörsprogrammet Vås HT Energiingenjörsprogrammet Vås Ort Rekryteringsmål Sökande 1:a hand Sökande totalt Antal registreade i mitten av september Prognos

64 Ärende 5 År 1 Energiingenjörsprogrammet 180 hp Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Grundläggande beräknings- och ritverktyg, 7,5 hp 55 Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp 85 Vetenskapligt arbete och kommunikation, 7,5 hp 55 Tillämpad termodynamik, 7,5 hp 85 Strömningsteknik, 7,5 hp 85 Elkunskap, 7,5 hp 85 Grundläggande kalkyl, 7,5 hp 85 Differential och integralkalkyl II, 7,5 hp 85 År 2 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Värmeöverföring, 7,5 hp 85 Vind- och vattenkraft, 7,5 hp 55 Kyl- och värmepumpsteknik, 7,5 hp 55 Fjärrvärmeteknik, 7,5 hp 55 Styrning av energisystem, 7,5 hp 85 Uppvärmningsteknik, 7,5 hp 25 Ventilationsteknik, 7,5 hp 25 Solceller och solfångare, 7,5 hp 55 År 3 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Förbränningsteknik, 7,5 hp 85 Värme- och kraftteknik, 15 hp 85 Systematisk energieffektivisering, 7,5 hp 25 Uppvärmnings- och ventilationsteknik, 15 hp 25 Examensarbete, 15 hp 25 Unik kurs för specifikt program alternativt valbar kurs, ej matte Samläsning energiingenjör och civilingenjör energisystem Samläsning energiingenjör och civilingenjör energisystem och INDEK Samläsning civilingenjör energisystem och INDEK Samläsning civilingenjör energisystem INDEK och Master

65 År 1 Civilingenjörsprogrammet i Energisystem 300 hp Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Vetenskapligt arbete och kommunikation, 7,5 hp 55 Tillämpad termodynamik, 7,5 hp 85 Strömningsteknik, 7,5 hp 85 Grundläggande beräknings- och ritverktyg, 7,5 hp 55 Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Elkunskap, 7,5 hp 85 Grundläggande kalkyl, 7,5 hp Ärende 5 Differential och integralkalkyl II, 7,5 hp År 2 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Värmeöverföring, 7,5 hp 85 Vind- och vattenkraft, 7,5 hp 55 Kyl- och värmepumpsteknik, 7,5 hp 55 Fjärrvärmeteknik, 7,5 hp 55 Styrning av energisystem, 7,5 hp 85 Energi, miljö och resurser, 15 hp 60 Solceller och solfångare, 7,5 hp 55 År 3 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Interkulturell kommunikation i ett Förbränningsteknik, 7,5 hp 85 Värme- och kraftteknik, 15 hp 85 globalt perspektiv, 7,5 hp 60 Valfritt språk eller teknisk engelska, Programmeringsteknik med C#, 7,5 hp Numeriska metoder, 7,5 hp Multivariat analys, 7,5 hp 7,5 hp 30 År 4 Period 1 (alt studier utomlands) Period 2 (alt studier utomlands) Period 3 Period 4 Ekonomi, 7,5 hp Organisation och ledarskap, 7,5 hp Internationella energisystem, 7,5 hp 70 Processoptimering, 7,5 hp 70 Valfritt, 7,5 hp Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 hp Processmodellering, 7,5 hp 70 Processimulering, 7,5 hp 70 År 5 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Hållbara energisystem, 30 hp 40 Examensarbete, 30 hp (Sverige/Utomlands) 30

66 År 1Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi med inriktning mot energimarknader 300 hp Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Introduktion till industriell ekonomi, 7,5 hp 30 Marknader och företag, 7,5 hp 30 Tillämpad termodynamik, 7,5 hp 85 Strömningsteknik, 7,5 hp 85 Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Elkunskap, 7,5 hp 85 Grundläggande kalkyl, 7,5 hp Differential och integralkalkyl II, 7,5 hp År 2 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Ekonomiska kalkyler och intern Produktions- och kvalitetsstyrning, Värmeöverföring, 7,5 hp 85 Mikroekonomi, 7,5 hp 30 styrning, 7,5 hp 30 7,5 hp 30 Sannolikhetslära och statistisk teori, Organisation och ledarskap, 7,5 hp Perspektiv på energimarknader, 15 hp 30 7,5 hp 100 År 3 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Förbränningsteknik, 7,5 hp 85 Värme- och kraftteknik 15 hp 85 Styrning av energisystem, 7,5 hp 85 Industriell marknadsföring, 7,5 hp 30 Språk, 7,5 hp/eget företagande, 7,5 hp Ärende 5 Interkulturell kommunikation i ett globalt perspektiv, 7,5 hp/ 60 Entrepenadjuridik, 7,5 hp Programmeringsteknik med C#, 7,5 hp 60 År 4 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Industriell marknadsföring på globala marknader, 7,5 hp 30 Extern redovisning, 7,5 hp 30 Internationella energisystem, 7,5 hp 70 Processoptimering, 7,5 hp 70 Numeriska metoder,7,5 hp Multivariat analys, 7,5 hp Processmodellering, 7,5 hp 70 Processimulering, 7,5 hp 70 År 5 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Industriell ekonomi med inriktning mot energimarknad, 30hp 30 Examensarbete, 30 hp (Sverige/Utomlands)

67 Master program i Hållbara Energisystem År 1 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Programmeringsteknik med C#, 7,5 hp Internationella energisystem, 7,5 hp Introduktion till Hållbara Energisystem, 7,5 hp 10 Ärende 5 Processoptimering, 7,5 hp 70 Numeriska metoder,7,5 hp Multivariat analys, 7,5 hp Processmodellering, 7,5 hp 70 Processimulering, 7,5 hp 70 År 2 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Hållbara energisystem, 30 hp 40 Examensarbete, 30 hp (Sverige/Utomlands)

68 Ärende 5 Antal studenter på energi och INDEK programmen Program RM HT VT HT VT HT VT HT VT RM HT VT HT Energi ingenjör Civ. ing energi.syst INDEK Master sustainable Energi & miljö Civ.ing samhälltekn Program RM HT VT HT VT HT VT RM HT VT HT Energi ingenjör Civ. ing energi.syst INDEK Master sustainable Program RM HT VT HT VT HT VT HT Energi ingenjör Civ. ing energi.syst INDEK Master sustainable Program RM HT VT HT VT HT Energi ingenjör Civ. ing energi.syst INDEK Master sustainable Program RM HT VT HT Energi ingenjör Civ. ing energi.syst INDEK Master sustainable RM = Rekryteringsmål År total (HÅS)

69 Ingenjörsprogrammen inom IPR, sammanställt Anders Hellström CKE20 Innovation och produktdesign civilingenjör CKE21 Innovation produktion och logistik civilingenjör Ärende 5 Det är grundläggande för Innovation och produktrealisering, IPR, att ha civilingenjörsutbildningarna. Civilingenjörsprogrammen är samverkansprogram, dels inom IDT mot Flygprogrammet och Robotikprogrammet, med matematik på UKK, energiteknik och företagsekonomi på HST och inte minst mot omgivande samhälle då kurser ofta innehåller projekt som görs i företag inom regionen. En eventuell utveckling av samarbetet med teknikcollege i Eskilstuna pågår också. Man satsar inför HT13 på en ökad och profilerad marknadsföring, de senaste åren har man legat lågt i marknadsföringsaktiviteter och upplever att den centrala marknadsföringen inte lyckats förmedla programmens styrkor. Programmen är av mycket högt värde för IDT forskning inom IPR, ett inställande skulle till hög grad försämra utfallet för den pågående satsningen och expansionen inom denna nationellt starka verksamhet som också är ett satsningsområde inom MDH. Förluster i goodwill och förlust av position rör sig om motsvarande flera miljoner kronor redan första året, genom försvårad rekrytering av doktorander och forskare och minskad samverkansvinst mellan studenter och företag. En del i IPRs uppdrag är att bygga upp en kunskaps- och kompetensmiljö på högskolan i samproduktion med näringsliv och andra avnämare i regionen, utvecklingen är kraftfull men marknadsföringen av våra väl fungerande civilingenjörsprogram har inte matchat denna utveckling. - Finns ekonomiska konsekvenser som undersysselsatta lärare, intäktsbortfall eller liknande? Ja, samläsning med högskoleingenjörsprogrammen IKE20 Innovation och produktdesign och IKE21 Innovation produktion och logistik samt masterprogrammet ZKS21 Production and Logistics gör att ett inställande av CKE20 och CKE21 ger ett intäktsbortfall för MDH på 2.4 Mkr/år varav på IDT/Produktrealisering 1,4 Mkr/år. - Finns risk för färre studenter på samläsande program? Ja, om högskoleingenjörernas väg att kunna fortsätta mot civilingenjör inom sitt intresseområde på MDH tas bort bedöms intresset för att söka sig mot annan utbildning öka, både bland nysökande och för befintliga studenter. Ett inställande av dessa två civilingenjörsprogram äventyrar även masterprogrammet i Produkt- och Processutveckling eftersom kurserna i det masterprogrammet samläses med civilingenjörsutbildningarna. - Försämras möjligheterna att rekrytera studenter till avancerad nivå och forskarutbildning? Ja, det försvårar möjligheten att framöver försörja det viktiga forskningsområdet Innovation och produktrealisering med behöriga ingenjörer till dess forskarutbildning vilken är under kraftig tillväxt och redan en nationellt stark plattform inom MDH. Allra hårdast slår ett inställande av CKE21 med sitt tydliga fokus mot produktion och produktutveckling. - Finns (negativa) konsekvenser för samarbetspartners inom det omgivande samhället eller för andra akademier? Ja, regionens industriföretag mister värdefull framtida arbetskraft, man har redan problem med rekrytering av civilingenjörer inom dessa två programs områden. Bortfallet av intäkter för övriga akademier beräknas för 12/13 till 1,2 Mkr. Tillkommer gör betydligt minskad möjlighet att bygga vidare på en stark samverkan mellan program inom och utom MDH på avancerad nivå. 1

70 - Finns kvalitetsrisker om programmet ges med få studenter? Ärende 5 Nej, genom samläsningen har berörda kurser lämpligt antal studenter för fortsatt god kvalitet. - Övrig relevant information Nybörjarprogrammen inom Produktrealisering grundutbildning Söktalen för HT12 är totalt 84 förstahandssökande för de samläsande CKE20, CKE21, IKE20, IKE21, en ökning med 3% mot HT11. Samhörande kurser har god ekonomi och beläggning. CKE20 Innovation och produktdesign civilingenjör Kännetecknande för detta program är en hög andel kvinnor, i medel 40% de senaste åren. Programmet har också en hög samläsning med motsvarande högskoleingenjör och civilingenjören CKE21 och engelska masterprogrammet Produkt och Procesutveckling- Produktion och Logistik. Antal registrerade ökar de senaste åren med 15% mot förstahandssökande, vilket ger prognosen 25 till registrering HT12, rekryteringsmålet 30 kan genom samläsningen sänkas till 20 vilket skulle ge söktryck på 1,1. Efterfrågan på ingenjörer från programmet är god. Potentialen att genom förbättrad marknadsföring höja söktrycket till HT13 bedöms god. Civilingenjörsprogrammen bidrar till intresset för högskoleingenjörsprogrammen genom möjligheten till fortsatta studier inom området. CKE21 Innovation produktion och logistik civilingenjör Programmet har en hög samläsning med motsvarande högskoleingenjör och engelska masterprogrammet, Produkt och Procesutveckling- Produktion och Logistik som ger direkt bidrag till avancerade kurser med 10-talet studenter, vi ser möjligheter till ett ökat söktryck allteftersom nya vägar till rekrytering öppnas exempelvis Erasmus-Mundus. Efterfrågan på ingenjörer från programmet är mycket hög. Forskningsbasen är mycket god och under god tillväxt med nationell plattform genom samproduktion med bland annat KTH, Chalmers och globala företag som Volvo CE. Potentialen att genom förbättrad marknadsföring höja söktrycket till HT13 till över 1,0 bedöms som god. Från HT13 kommer programmet att ha stort stöd för genomförande och marknadsföring genom den pågående etableringen av den 6-åriga industriforskarskolan Innofacture. För de tre programmen på avancerad nivå inom Produktrealisering. Civilingenjörsprogrammen CKE20+CKE21 samt Master (2år) ZKS21(eng). Söktrycket som förstahandssökande respektive registrerade nybörjare ligger båda i medel på 70 +/- 25% sedan 2007 vilket ger god kursbeläggning för de gemensamma två utgångarna Produktutveckling respektive Innovativ produktion. ZKS21 hade, som de flesta andra masterprogram högt antal sökande studenter 2010, lägre 2011, för 2012 bidrar stipendiestudenter som går delar av programmet till en ökning av studentantalet. Prognos till upprop HT12 för dessa tre program tillsammans är 43. HÅS levereras enligt budget. Efterfrågan på ingenjörerna bedöms hög enligt industrikontakter, enligt egna uppföljningar på två kompletta examensgrupper har samtliga fått bra ingenjörsarbete inom ett år. Offentliga bedömare spår fortsatt högt marknadsbehov. 2

71 Ärende 5 Samverkan med näringslivet är mycket stor. En stor del av programmen består av industriella projekt. Våra examensarbetare är efterfrågade och uppskattade av industri och samhälle. Våra forskare tillhör MDHs prioriterade utvecklingsmiljö, har hög relevans och är ansedda. För kompetensförsörjning gäller att 40% av personalen är disputerade varav var tredje är kvinna, 40% är under 50 år. Mycket stark kompetens inom produktion, medelgod inom produktutveckling. Rekrytering kräver särskilda åtgärder då brist finns på marknaden. Resultat HÅP är över år stadigt ca 80% av HÅS. Examinationsgraden bedöms tillfredsställande. 3

72 Ärende RKE20 INDU Innovationsprogrammet - MTO Industridesign Ea Ställ in RKE20 DATA Innovationsprogrammet - MTO IT-entreprenör Ea Ställ in RKE20 PSYK Innovationsprogrammet - MTO Psykologi Ea Ställ in IMTO-programmen står inför en förändring de närmsta två åren (IMTO 3). Utan att föregå den processen kommer ett resultat av denna förändring vara att det blir ett program. Hur konstruktionen av programmet ser ut i detalj vet vi inte i dagsläget men ambitionen är att bibehålla en hög grad av samarbeten med andra ämnesområden inom MDH. Det är särskilt viktigt för miljön (Innovation och produktrealisering, IPR) att i det här läget behålla samarbetet med andra akademier. Grundfilosofin med IMTO är att skapa innovationsämnet vilandes på en grund bestående av Människa, Teknik och Organisation. Samtliga program sker genom samläsning med program inom de andra ämnesområdena. T.ex. gör detta det möjligt för studenterna att ta ut en dubbelexamen (kandidat) inom innovation/företagsekonomi och innovation/beteendevetenskap. Programmen inom innovationsteknik skall ses som en enhet, och dessa bygger på grundtanken att personer och kompetenser skall blandas, programmen skapar genom sin samläsning en multidisciplinär miljö för studenterna. Detta korsbefruktar inte bara kurserna i innovationsteknik, utan också när studenterna kommer med sina innovationskunskaper till de andra kurserna i andra ämnen (datavetenskap, produkt- och processutveckling, psykologi och företagsekonomi). Konstruktionen av programmen är sådan att det egentligen skulle kunna var ett program med spår, anledningen till att det är flera program i dagsläget, är f.f.a. en marknadsförings- och planeringsfråga. Läggs någon inriktning ned, riskerar vi dessutom både uppsägningar tagna på ekonomisk grund snarare än strategisk, samt kompetensflykt från miljön. Avdelningen är den huvudsaklige försörjaren av kompetens i innovationsteknik/innovationsledning inom miljön Innovation och produktrealisering både vad det gäller forskning och grundutbildning, och den risk för kompetensbortfall som det föreslagna inställandet skulle leda till, riskerar även att viktiga delar inom forskningen förlorar vital kompetens. Bland annat erhölls KKS-finansiering för forskarskolan Innofacture inte bara på den spetskompetens inom produktion som finns inom IPR- utan också dettas område unika samarbete med innovationsledning. - Finns ekonomiska konsekvenser som undersysselsatta lärare, intäktsbortfall eller liknande? Ställs de program in som indikeras i matrisen innebär det att drygt hälften av studentunderlaget försvinner på de stora innovationskurserna inom programmet. Detta kommer innebära stort intäktsbortfall och att avdelningen som huvudsakligen levererar resurs till dessa kurser och detta område inom forskningen måste säga upp personal. - Finns risk för färre studenter på samläsande program? Drygt hälften av programstudenterna på innovationsprogrammet försvinner. Även om det ser ut som 4 separata program- samläser samtliga programmen kurserna i Innovationsteknik (tot minst 90 hp). På motsvarande samläser studenterna på kurser inom andra program på sina spår. Konsekvenser för dessa kurser känner vi inte till, men f.f.a. för BETE-kurserna (psykologi) rör det sig om ett större antal

73 Ärende 5 studenter som kommer in via Innovationsprogrammet. Man skall också vara medveten om att vissa studenter använder innovationsprogrammet som inkörsport till beteendevetenskap och företagsekonomi. - Försämras möjligheterna att rekrytera studenter till avancerad nivå och forskarutbildning? På sikt gör det det, och inte endast inom IDT utan också HST då mer än hälften av studenterna läser sina program delvis på HST (minst 90 hp) med möjlighet till dubbel kandidatexamen inom beteendevetenskap och företagsekonomi). Inom IPR är det framförallt kandidater från Informationsdesign och innovationsteknik som går vidare till mastern Innovation och design som kopplar till forskarutbildningsämnet Innovation och design som utgör IPRs forskarutbildningsämne. - Finns (negativa) konsekvenser för samarbetspartners inom det omgivande samhället eller för andra akademier? Ja, enligt ovan. Dessutom bidrar innovationsämnet med kurser till ingenjörsprogrammen innovation och produktutveckling samt innovation produktion och logistik. Med ett inställande av de program som föreslås, kan avdelningen sannolikt inte behålla den kompetens som gör dessa kurser. Dessutom bidrar innovationsprogrammets kurser till det omgivande samhällets utveckling via de samarbetsprojekt som görs på kursnivå. - Finns kvalitetsrisker om programmet ges med få studenter? Ja, och i det här fallet kommer ett inställande av föreslagna IMTO-program leda till ett lågt antal studenter (och med alltför likriktad kompetens och intresseområde) på IMTO-programmens innovationskurser. Detta blir en stor kvalitetsförsämring samt att det bryter mot innovationsämnets grundfilosofi.

74 Ärende 5 Resultat per MDH-program avseende HSV:s Q-utvärderingar Program* Examen** Huvudområde och/eller yrkesexamensområde för examen inom program Resultat HSV:s Q- utvärderingar Civilingenjörsprogrammet i energisystem Civing (Y), Hing (Y) Energisystem (civing), Energiteknik (hing) Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Civing (Y) Industriell ekonomi Civilingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign Civing (Y), Hing (Y) Produkt- och processutveckling (civing), Innovation och produktdesign (hing) Civilingenjörsprogrammet i innovation, produktion och Produkt- och processutveckling (civing), Civing (Y), Hing (Y) logistik Innovation, produktion och logistik (hing) Civilingenjörsprogrammet i robotik Civing (Y) Robotik Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad Civing (Y) Samhällsbyggnad Byggnadsingenjörsprogrammet Hing (Y), Kandidat (G) Byggnadsteknik (hing), Byggnadsteknik (kandidat) Energiingenjörsprogrammet Hing (Y), Kandidat (G) Energiteknik (hing), Eneregiteknik (kandidat) Flygingenjörsprogrammet Hing (Y) Flygteknik Högskoleingenjörsprogrammet i innovation och Innovation och produktdesign (hing), Produkt- Hing (Y), Kandidat (G) produktdesign och processutveckling (kandidat) Högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion Innovation, produktion och logistik (hing), Hing (Y), Kandidat (G) och logistik Produkt- och processutveckling (kandidat) Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik Hing (Y) Nätverksteknik Sjukgymnastprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Sjukgymnastexamen (Y), Kandidat (G) Sjukgymnastik Sjuksköterskeexamen (Y), Kandidat (G) Vårdvetenskap Socionomprogrammet Socionomexamen (Y) Socialt arbete Förskollärarprogrammet Förskolelärarexamen (Y) Förskolelärarare (Didaktik, Pedagogik, Specialpedagogik) Ämneslärarprogrammet, inriktning grundskola 7-9 Ämneslärarexamen (Y) Beroende på ämneskombination

75 Ärende 5 Resultat per MDH-program avseende HSV:s Q-utvärderingar Program* Examen** Huvudområde och/eller yrkesexamensområde för examen inom program Resultat HSV:s Q- utvärderingar Ämneslärarprogrammet, inriktning gymnasieskola Ämneslärarexamen (Y) Beroende på ämneskombination Ämneslärarprogrammet, kompletterande pedagogisk utbildning Ämneslärarexamen (Y)? Barnmorskeprogrammet Barnmorskeexamen (Y), Magister (G) Vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeutbildning, anestesisjukvård Specialistsjuksköterskeexamen (Y) Vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeutbildning, distriktssköterska Specialistsjuksköterskeexamen (Y), Magister (G) Vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeutbildning, intensivvård Specialistsjuksköterskeexamen (Y) Vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeutbildning, psykiatrisk vård Specialistsjuksköterskeexamen (Y), Magister (G) Vårdvetenskap Speciallärarprogrammet, matematik Speciallärarexamen (Y) Specialpedagogik Speciallärarprogrammet, svenska Speciallärarexamen (Y) Specialpedagogik Speciallärarprogrammet, utvecklningsstörning Speciallärarexamen (Y) Specialpedagogik Specialpedagogprogrammet Specialpedagogexamen (Y) Specialpedagogik Datornätverk och datakommunikation (H) Datavetenskap Kammarmusikprogrammet (KH) Kammarmusik Högskoleexamen utvärderas ej enl system Högskoleexamen utvärderas ej enl system Datavetenskapliga programmet - mjukvaruutveckling, spel Kandidat (G) Datavetenskap

76 Ärende 5 Resultat per MDH-program avseende HSV:s Q-utvärderingar Program* Examen** Huvudområde och/eller yrkesexamensområde för examen inom program Resultat HSV:s Q- utvärderingar Analytical Finance Kandidat (G) Företagsekonomi, Matematik, Nationalekonomi Beteendevetenskapliga programmet Kandidat (G) Pedagogik, Psykologi, Sociologi Ekonomprogrammet Kandidat (G) Företagsekonomi Folkhälsoprogrammet Kandidat (G) Folkhälsovetenskap Informationsdesign - Informativ illustration Kandidat (G) Informationsdesign Informationsdesign - Rumslig gestaltning Kandidat (G) Informationsdesign Informationsdesign - Textdesign Kandidat (G) Informationsdesign Innovationsprogrammet-MTO Kandidat (G) Innovationsteknik, företagsekonomi, psykologi International Business Management Kandidat (G) Företagsekonomi, Nationalekonomi Internationella marknadsföringsprogrammet Kandidat (G) Företagsekonomi Företagsekonomi kandidat - Hög kvalitet Nationalekonomi kandidat - Bristande kvalitet Psykologi kandidat - Hög kvalitet Sociologi kandidat - Mkt hög kvalitet Företagsekonomi kandidat - Hög kvalitet Folkhälsovetenskap kandidat - Mkt hög kvalitet Psykologi kandidat - Hög kvalitet Företagsekonomi kandidat - Hög kvalitet Företagsekonomi kandidat - Hög kvalitet Nationalekonomi kandidat - Bristande kvalitet Företagsekonomi kandidat- Hög kvalitet

77 Ärende 5 Resultat per MDH-program avseende HSV:s Q-utvärderingar Program* Examen** Huvudområde och/eller yrkesexamensområde för examen inom program Resultat HSV:s Q- utvärderingar Kandidatprogram i miljövetenskap - miljö, hälsa. arbete Kandidat (G) Miljövetenskap Kandidatprogram i språk och humaniora, inriktning kommunikation Kandidatprogrammet i språk och humaniora, allmän inriktning (inställt ht 2012) Kandidat (G) Kandidat (G) Engelska, Svenska Språk (franska, tyska, svenska, engelska, spanska), litteraturvetenskap Samhällsvetenskapliga programmet Kandidat (G) Statsvetenskap, sociologi, Historia Statsvetenskap kandidat - Hög kvalitet Sociologi kandidat - Mkt hög kvalitet Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv Magister (G) Arbetslivsvetenskap, Ledarskap International Marketing Magister (G) Företagsekonomi Arbetslivsvetenskap - Hög kvalitet Ledarskap - Bristande kvalitet Företagsekonomi magister - Bristande kvalitet Magisterprogram i energioptimering för byggnader Magister (G) Byggnadsteknik Magisterprogram i företagsekonomi Magister (G) Företagsekonomi Magisterprogram i hälsa och vård, i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Magister (G) Vårdvetenskap, Folkhälsovetenskap Magisterprogram i hälsa och vård, inriktning folkhälsovetenskap Magister (G) Vårdvetenskap, Folkhälsovetenskap Magisterprogram i specialpedagogik (inställt ht 12) Magister (G) Specialpedagogik Magisterprogrammet i programvaruteknik Magister (G) Datavetenskap Företagsekonomi magister - Bristande kvalitet Folkhälsovetenskap magister - Hög kvalitet Folkhälsovetenskap magister - Hög kvalitet

78 Ärende 5 Resultat per MDH-program avseende HSV:s Q-utvärderingar Program* Examen** Huvudområde och/eller yrkesexamensområde för examen inom program Resultat HSV:s Q- utvärderingar Masterprogram i didaktik Master (G), Magister (G) Didaktik Masterprogram i Financial Engineering Master (G) Matematik Masterprogram i Innovation och Design (inställt ht 12) Master (G) Innovation och design Masterprogram i intelligenta inbyggda system Master (G), Magister (G) Datavetenskap Masterprogram i programvaruteknik Master (G) Datavetenskap Masterprogrammet i hållbara energisystem Master (G) Energiteknik Masterprogrammet i produkt- & processutveckling - produktion & logistik Master (G) Produkt- och processutveckling Masterprogrammet i teknisk matematik Master (G) Matematik Inget program Kandidat (G) Social omsorg Inget program Magister (G) Sociologi Inget program Magister (G) Psykologi Sociologi magister - Hög kvalitet Psykologi magister - Hög kvalitet Naturvetenskaplig/teknisk bastermin 1 Ingen examen Inget HO Naturvetenskaplig/teknisk bastermin 2 Ingen examen Inget HO Speciallärarprogrammet, utvecklningsstörning, 90 hp (inom Lärarlyftet II)??? Specialpedagogik * Källa är program publicerade på webben (motsvarande innevarande utbud ) **G = generell examen, Y = yrkesexamen, H = högskoleexamen, KH = konstnärlig högskoleexamen

79 Omdömen och resultat av HSV:s kvalitetsutvärderingar Ärende 5 Examen, sammanfattning av omdömen och beslut, beslutsdatum samt koppling till berörda program och relevant utskott. Examen Arbetslivsvetenskap Magister Samlat omdöme* Hög kvalitet Besluts- Sammanfattning omdöme och yttrande om Datum** måluppfyllelse *** Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse vad gäller studenternas: Kunskap och förståelse inom huvudområdet inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund Kunskap om tillämpliga metoder för området. Fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Program svenska utb Program engelska utb -Magisterprogram i ledarskap och arbetsliv Utskott S Folkhälsovetenskap Kandidat Mycket hög kvalitet För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse vad gäller studenternas: Kunskap och förståelse inom huvudområdet inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund. Kunskap om tillämpliga metoder för området. Fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. -Folkhälsoprogrammet H För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse.

80 Ärende 5 Folkhälsovetenskap Magister Hög kvalitet Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse vad gäller studenternas: Förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information. Förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper. -Magisterprogram i hälsa och vård, med inriktning folkhälsovetenskap -Magisterprogram i hälsa och vård, i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad H Företagsekonomi Kandidat Företagsekonomi Magister Hög kvalitet Bristande kvalitet För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse Underlagen visar på hög måluppfyllelse för samtliga utvärderade examensmål Underlagen visar på bristande måluppfyllelse vad gäller studenternas: Fördjupade metodkunskaper inom huvudområdet för utbildningen. -Ekonomprogrammet -Innovationsprogrammet MTO -Internationella marknadsföringsprogramm et -Analytical Finance -International Business Management -Magisterprogrammet i företagsekonomi -International Marketing S S För övriga utvärderade examensmål bedöms måluppfyllelsen som hög.

81 Ärende 5 Ledarskap Magister Bristande kvalitet Underlagen visar på bristande måluppfyllelse för målen vad gäller studenternas: -Magisterprogram i ledarskap och arbetsliv s Fördjupade metodkunskaper inom huvudområdet för utbildningen. Förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Nationalekonomi Kandidat Bristande kvalitet Underlagen visar på bristande måluppfyllelse när det gäller studenternas: Kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund. Kunskap om tillämpliga metoder inom området. Fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. -International Business Management -Analytical Finance S Psykologi Kandidat Hög kvalitet För övriga examensmål indikerar underlagen en hög måluppfyllelse Underlagen visar på hög måluppfyllelse för samtliga utvärderade examensmål. -Beteendevetenskapliga programmet -Innovationsprogrammet MTO S Psykologi Magister Hög kvalitet Underlagen visar på hög måluppfyllelse för samtliga utvärderade examensmål. Inget program S

82 Ärende 5 Sociologi Kandidat Sociologi Magister Mycket hög kvalitet Hög kvalitet Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse för samtliga utvärderade mål när det gäller studenternas: Kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund. Kunskap om tillämpliga metoder inom området. Fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. Förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse när det gäller studenternas: -Beteendevetenskapliga programmet -Samhällsvetenskapliga programmet Inget program S S Förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, även med begränsad information. För övriga mål visar bedömningen av underlagen på hög måluppfyllelse.

83 Ärende 5 Statsvetenskap Kandidat Hög kvalitet Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse när det gäller studenternas: -Samhällsvetenskapliga programmet Förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. För resterande utvärderade mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. *Avser aktuell bedömargrupps samlade omdöme och yttrande vilket är analogt med HSV:s beslut om inget annat anges **Vid HSV:s beslut om Bristande kvalitet har lärosätet ett år till förfogande enligt särskild instruktion för att analysera och därpå åtgärda påtalade brister ***För fullständig information om specifik utvärdering, bedömargruppens omdöme och yttrande samt Högskoleverkets beslut hänvisas till

84 Ärende 6 RAPPORT (7) Resultat från kursvärderingssystem med avseende på VT12 Utbildnings- och forskningssektionen Jonas Lostelius

85 Ärende 6 Bakgrund Via det högskolegemensamma kursvärderingssystemet går det att göra omfattande datauttag över respondenternas svar. Datan kan i exempelvis datorprogrammet Excel sorteras på olika nivåer, från akademi- till kurstillfällesnivå och körningar mellan olika kategorier är möjliga. Uttagen möjliggör förutom snabba sorteringar även analyser på aggregerad nivå. Uttag kan göras när som helst men en lämplig tidpunkt är efter ett terminsslut. Mot bakgrund av fakultetsnämndens och utbildningsutskottens kvalitetsansvar presenteras resultat från kursvärderingssystemet med avseende på i första hand VT12. 2 (7) Ansvarsfördelning Enligt fakultetsnämndens arbetsordning ansvarar nämnden för beredning av och i förekommande fall beslut i frågor som rör uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen. Enligt utbildningsutskottens arbetsordning ska utskotten särskilt följa kvaliteten i verksamheten inom sitt ansvarsområde och rapportera till nämnden. I arbetsordningen anges även att resultat av kursvärderingar ska användas vid utvärdering av utbildningars kvalitet. Gällande kurser har rektor delegerat (version , MDH /12) beslut om inställande av kurs- och programtillfällen inom utbildning till fakultetsnämnden medan rektor har delegerat beslut om inrättande och fastställande av kursplaner till respektive akademichef. Rektor har även i beslut ( , MDH /11) fastställt akademiernas inre organisation. I detta beslut anges att det är avdelningschef som utser kursansvarig lärare och att det för varje kurs ska finnas en kursansvarig lärare som svarar för utvärdering av kursen samt för att resultatet av utvärderingen kommuniceras med studentgruppen och utbildningsledare och att det dokumenteras så att det finns tillgängligt vid den fortsatta kursutvecklingen. Av samma rektorsbeslut kan utläsas att utbildningsledare ska ha kunskap om hur kvalitetsarbete bedrivs och bära ett samordningsansvar. Ytterligare en aktör i sammanhanget är ämnesföreträdarna vars uppgift enligt nyss nämnda rektorsbeslut är att företräda och svara för kursutveckling med avseende på vetenskaplig kompetens och kvalitet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Vid inrättande/fastställande av kursplaner, vid inställande av kurstillfällen och vid utvärderingar av utbildningars kvalitet är det tänkbart att resultat från kursvärderingar utgör underlag. Data på aggregerad nivå kan utgöra startpunkt för att identifiera förbättringsområden avseende rutiner eller till och med för att identifiera kurser och kurstillfällen som får svaga resultat i kursvärderingarna. Av styckena ovan framgår att det finns flera funktioner som ur olika aspekter har intresse av att följa resultat från kursvärderingar och kursvärderingssystemet.

86 Ärende 6 Analys av data för VT12 Analysmöjligheterna är många och inom föreliggande rapport finns endast möjlighet att lyfta fram några aspekter. Att kursvärderingar ska genomföras är ett förordningskrav och således är den så kallade anordnandegraden i MDH:s kursvärderingssystem relevant att följa upp. Nedanstående diagram ger en bild av hur anordnandegraden sett ut sedan nuvarande systems införande. 3 (7) Procent Anordnandegrad V11-VT12 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% MDH UKK HVV IDT HST V11 79% 91% 94% 97% 30% H11 97% 98% 96% 96% 98% V12 96% 102% 95% 84% 97% VT12 upprätthålls överlag en god anordnandegrad. Under terminen har det på akademi IDT beställts färre kursvärderingar än tidigare. De orsaker som anges i kontakt med representanter från akademin är följande: 1. I de fall respondentlistan innehållit färre namn än fem har inte alltid kursvärdering beställts. Läraren kommer då själv inte åt att se resultatet och är sällan intresserade av att det ska tas fram eftersom de inte anser resultatet vara användbart med så få svarande. 2. Ett antal kurser (paket) har haft tillfällen i Nacka. Dessa kan ha sorterats ut just på grund av att det gäller kurspaket. Kurserna som ingår borde ha utvärderats precis som övriga kurser. 3. Några kurser som har sträckt sig över flera läsperioder har missats. Risken för detta är stor på grund av brister i stödsystemen. Ytterligare möjliga orsaker till att anordnandegraden inte är exakt 100 procent är att det på några kurstillfällen inte fanns registrerade studenter, att alla kurstillfällen i DSI är inte reguljära poänggivande kurstillfällen, att ytterligare undersökningar har lagts upp i Netigate medan tillfället inte finns i DSI samt att det i DSI finns kurskoder utan anmälningskoder. Sammantaget är anordnandegraden god och 100 procentigt resultat är inte att förvänta sig. Däremot är det anmärkningsvärt att IDT uppvisar så pass låg anordnandegrad. Förutom att det är ett förordningskrav att kursvärderingar ska göras så anges i rektorsbeslutet om kursvärderingssystemets införande att kursvärderingar ska göras inom det gemensamma systemet och att det ska göras kursanalyser. Någon gräns för hur många svaranden som måste finnas finns för att en utvärdering ska beställas och analys ska göras anges inte.

87 Ärende 6 Ytterligare en intressant aspekt är svarsfrekvensen, som mäts per fråga (eftersom respondenterna kan välja att inte besvara alla frågor i en kursvärdering). I nedanstående tabell ges en bild över svarsfrekvensen i den sista frågan i kursvärderingarnas grundformulär som handlar om studentens sammanfattande omdöme om kursen. 4 (7) Den genomsnittliga svarsfrekvensen är för VT12 28,7 procent. Detta är mindre än för såväl HT11 (32,5 procent) som för VT11 (32,8 procent). Samtliga akademier uppvisar lägre genomsnittlig svarsfrekvens än tidigare terminer. Svarsfrekvensen har diskuterats bland annat i den senaste uppföljningsrapporten av kursvärderingssystemet som behandlades av fakultetsnämnden i maj 2012 men det kan här framhållas att svarsfrekvensen mellan enskilda kurstillfällen skiljer sig stort. Det finns tillfällen med 100 procents svarsfrekvens och det finns tillfällen med 0 procents svarsfrekvens. Det sammanfattande omdömet landar i genomsnitt på 3,7 (skala 1 till 5) och ligger i nivå med föregående terminer. På akademinivå framträder inte några särskilda skillnader, varken mellan akademier eller mellan tidigare terminer, i svaren på frågorna som relaterar till kursplanerna (se nedanstående tabell). Not. För att få en uppfattning om vad frågorna står för bifogas grundmallen för kursvärderingar. Frågan om information om tidigare kursvärderingar och förändringar som de lett till har koppling till förordningen, då förordningen gör gällande att högskolan ska informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Av nedanstående tabell framgår att en majoritet VT12 svarar nej på frågan. Andelen som svarar nej VT12 ligger i nivå med föregående terminer.

88 Ärende 6 Det är fler som svarar att de inte fått återkoppling än de som svarar att de fått återkoppling. Av UKK:s utvärderade kurstillfällen svarar tio eller fler att de inte fått återkoppling i 20 kurstillfällen. På HVV svarar tio eller fler nej i 18 tillfällen. På HST svarar tio eller fler nej i 46 tillfällen. På IDT svarar tio eller fler nej på frågan om denne vid början av kursen eller på annat sätt fick information om tidigare kursvärderingar och vilka eventuella förändringar som de lett till i 13 kurstillfällen. 5 (7) Det går förstås att sätta olika gränser för hur många som ska ange att de fått eller inte fått återkoppling på resultat och förändringar från tidigare kursvärderingar. Ovan har tanken varit att om så många som tio personer anger att de inte fått återkoppling så är det tillräckligt många för att rutinerna för återkoppling behöver förbättras. 1 Av svaren på kurstillfällesnivå framgår det att det nästan alltid är några som anger att de fått återkoppling medan andra på samma tillfälle svarar att de inte fått återkoppling. Men om tio stycken inte anser sig ha fått återkoppling kan en slutsats vara att återkopplingen måste ges fler gånger och i fler sammanhang. Under det här avsnittet ska också nämnas att det av Högskoleverkets rapport från tillsynsbesöket hösten 2011 (2012:14 R) beträffande högskolans kursvärderingar framgår att åtgärder kan / / behöva vidtas med anledning av vad studentkåren anfört om brister i återkopplingen, särskilt till studenter i kursens inledningsskede. Kurstillfällen VT12 med utvecklingspotential Ett sätt att sovra i materialet med resultat från utvärderade kurstillfällen är att fokusera på de kurstillfällen som utifrån resultaten kan antas ha större utvecklingspotential än andra. För att identifiera sådana kurstillfällen givna under VT12 har följande urvalskriterier använts (där samtliga ska vara uppfyllda): 1. Under 3,0 i sammanfattande omdöme 2. Minst 50 procents svarsfrekvens 3. Minst fem svarande Motiveringar till urvalskriterierna är att kurstillfällena ska ha ett sammanfattande omdöme där de negativa svaren överväger samtidigt som svarsfrekvensen är någorlunda representativ. För att undvika alltför små grupper har minst fem svarande använts som gräns för antal svarande. Nedanstående tabell utkristalliseras då. Av tabellen framgår under vilket utbildningsutskott respektive kurs sorterar. Den nionde av de tio kolumnerna innehåller ett urval av vanligt förekommande negativa respondentkommentarer. Detta som ett sätt att illustrera vad studenterna upplevt som bristfälligt. 1 En omständighet som ska nämnas är att frågeformuläret inte på ett klart sätt anger hur studenterna ska svara när det gäller kurser som ges första gången och som inte utvärderats tidigare.

89 Ärende 6 6 (7) Utskott Akademi Kurskod Anmälningskod Kursnamn Antal svar Svarsfrekvens Sammanfattande omdöme, medelvärde (skala 1-5) Vanliga negativa respondentkommentarer i sammanställningen Information om tidigare kursvärdering och förändringar de lett till (ej svar/nej/ja/totalt) U UKK UÖÄ Utveckling och lärande (förskollärare) 1, ,5% Svårförstådd lärare (språkförbistring). Ej stöd förstå litteraturen. Lärarna har ej kunskaper i Blackboard. 1 / 20 / 2 / 23 U UKK UÖÄ Examensarbete på grundnivå inom kunskapsområdet pedagogik 2,5 6 54,5% Bristfällig handledning. 0 / 4 /2 / 6 H HVV FHA Vetenskapliga metoder [ämnet är folkhälsovetenskap] 2, ,5% För få föreläsningar. Oklart vilken lärare som ansvarar för vad. Kursmaterial på Blackboard laddades inte upp i tid. 3 / 10 / 10 / 23 H HVV SAA Samhällsvetenskaplig metod [ämnet är socialt arbete] 2, ,2% Flera olika föreläsare som upprepade samma saker alternativt lämnade olika besked. Skiftande kvalitet på lärarna och ojämnt stöd till studenterna. 4 / 33 / 12 / 49 H HST SOA Hälsosociologi [ämnet är sociologi] 1, ,3% Kursens syfte och koppling till sjukgymnastik är oklart. Studiehandledningen var oklar. Flera tillfällen ställdes in. 0 / 26 / 0 / 26 T HST KEA Kemi för miljövetare 2, ,0% För högt tempo. 1 / 7 / 10 / 18 T IDT ITE Rumslig gestaltning, fördjupning [ämnet är informationsdesign] 1,7 9 69,2% Kursnamn, kursinnehåll och lärandemål hänger ej ihop. Otydlig struktur och kursupplägg. 1 / 7 / 1 / 9

90 Ärende 6 Kursanalyser Av ovanstående tabell kan man dra slutsatsen att det finns förbättringspotential i dessa kurser/kurstillfällen. Ett sätt att följa kvaliteten i kurserna är att följa upp att de kursanalyser 2 som ska göras verkligen görs. 7 (7) Via sökningar i diariet kan konstateras att kursanalyser och beslut om åtgärder inte registreras i enlighet med anvisningarna från högskolans arkivarie. Ingen kursanalys med beslut om åtgärder finns registrerad i enlighet med anvisningarna. En förfrågan till akademiadministratörerna som beställer kursvärderingar och som ska registrera kursanalyser har gjorts och den ger vid handen att en fyllig kursanalys har gått att få fram för HVVkursen SAA020 medan det för HVV-kursen FHA010 inte finns någon kursanalys gjord (läraren arbetar inte längre kvar på högskolan och någon analys kommer inte att kunna tas fram). Enligt UKK:s akademiadministratör så görs kursanalyser och läggs ut på Blackboard (detta enligt UKK:s administrative chef som stämt av med avdelningscheferna). Akademi HST och akademi IDT har inte hunnit svara på förfrågan. Resultatet av kursvärderingen är en del av underlaget för den kursansvariges kursanalys. Att kursanalyser, som en del av modellen för arbetet med kursvärderingar, ska göras och beslutet efter diskussion om kursanalys ska registreras framgår av underlaget till rektorsbeslutet om införandet av kursvärderingssystemet och detta samt hur kursanalyser ska registreras har också kommunicerats av högskolans arkivarie till akademierna 3. I grunden är kursanalys, diskussionen och beslut om åtgärder det egentliga kvalitetsförbättrande arbetet. Vikten av att kursanalyser görs och det faktum att beslut om åtgärder efter diskussion inte registreras gör att ytterligare uppföljning av efterlevnaden av detta moment är angeläget. Sammanfattning av möjligt åtgärdsbehov Fakultetsnämnden och dess utbildningsutskott kan skarpare och återkommande (till exempel årligen) följa upp akademiernas rutiner för att genomföra kursanalyser och akademiernas rutiner för att återrapportera resultat från tidigare kursvärderingar och vilka förändringar de föranlett. Utbildnings- och forskningssektionen kan i enlighet med rektorsbeslutet om införandet av kursvärderingssystemet inleda arbetet med en revidering av befintligt frågeformulär för kursvärderingar. Om ovanstående åtgärder genomförs bör de ha indirekt positiv påverkan på svarsfrekvensen. 2 I underlaget till rektorsbeslutet om införandet av kursvärderingssystemet omnämns kursanalys på följande sätt: Kursanalysen skall diskuteras i ett forum med en sammansättning som fastställs på akademin. I forumet skall ingå akademipersonal, studenter och när så anses lämpligt även företrädare för näringsliv och samhälle. Diskussionen skall antingen leda till beslut att kursen skall ges i oförändrad form eller till ett beslut om hur kursen skall förändras. Beslutet efter diskussionen av kursanalysen dokumenteras. 3 E-post ( ) från högskolans arkivarie till akademiernas administrativa chefer med rutin Arkivering av kursvärderingar : När beslut fattats efter kursanalys ska beslutet registreras i Accessia av akademiregistrator. Kursanalysen inkluderar sammanställning med studenternas fritextsvar där irrelevanta kommentarer tagits bort, diskussion inom akademin om förändring, samt beslut som innehåller vissa standarduppgifter.

91 Ärende 6 Kursvärdering för [namn] Den här webbenkäten är en del av kursvärderingen för kursen med kurskoden i rubriken ovan. Genom att klicka på länken skriva in kurskoden ovan och klicka på SÖK så får du tillgång till kursplanen efter ytterligare ett klick på kurskoden. Den behövs när du skall svara på frågorna. Anledningen till att du ombeds lämna uppgift om din ålder och annan bakgrundsdata är att högskolan vill undersöka variationen i svaren mellan olika studentgrupper. Din anonymitet är skyddad och de som hanterar data har inte möjlighet att koppla din identitet till de svar som du lämnar. Genom att klicka på rutan kontakt nederst på sidan kan du ställa frågor om enkäten via e post. Dina svar och de synpunkter som du lämnar är viktiga för högskolan. De är inte bara värdefulla när den här kursen ges nästa gång utan kommer också allmänt att påverka utvecklingen och kvalitetssäkringen av högskolans utbildningar. Tack för att du tar dig tid att svara! 1. Bakgrundsdata Kön gfedc gfedc Man Kvinna Ålder gfedc 24 gfedc gfedc 35 Aktiviteter, exklusive fritid, förutom arbetet med den här kursen. gfedc Andra studier men inget arbete. gfedc Andra studier och arbete. gfedc Endast arbete gfedc Inga andra aktiviteter

92 2. Egen arbetsinsats Ärende 6 Den här frågan gäller din egen arbetsinsats på kursen. Räkna både med tiden som du har deltagit i undervisning och din egen studietid. Om du läst andra kurser parallellt så skall du inte ta med den tiden här. Min genomsnittliga arbetstid per vecka bedömer jag till gfedc 9 gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc 60 Kommentarer 3. Lärandemål Lärandemålen framgår av kursplanen. Kursen var upplagd så att den gav mig möjlighet att uppfylla lärandemålen. 1 = jag håller inte alls med = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer

93 4. Innehåll Kursens innehåll framgår av kursplanen. Ärende 6 Kursplanen gav en rättvisande beskrivning av vad kursen faktiskt handlade om. 1 = jag håller inte alls med = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer 5. Undervisning Kursens undervisning framgår av kursplanen. Kursens undervisning, det vill säga det praktiska genomförandet och de olika läraktiviteterna, fungerade väl och gav mig förutsättningar att uppnå lärandemålen. 1 = jag håller inte alls med = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer

94 6. Examination Kursens examination framgår av kursplanen. Ärende 6 Kursens examinationformer var valda så att jag som student hade möjlighet att visa i vilken omfattning som jag uppnått kursens lärandemål. 1 = jag håller inte alls med = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer Förslag till alternativa examinationsformer 7. Litteratur och andra läromedel Kurslitteraturen framgår av kursplanen. Kurslitteraturen och andra läromedel gav gott stöd för att jag skulle kunna uppnå kursens lärandemål. 1 = jag håller inte alls med = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer

95 8. Stöd och service Ärende 6 Utöver kursplanen skall kompletterande skriftlig information om kursen, bland annat om dess examination, finnas tillgänglig vid kursstarten. Informationen kan finnas i studiehandledningen (kallas även kurspm, studieinformation eller kursplanering) eller vara tillgänglig i Blackboard eller på en kurshemsida. Den kompletterande informationen var tillräcklig. 1 = jag håller inte alls med = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer Det IT relaterade stödet har fungerat väl. 1 = jag håller inte alls med = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer Tentamenshantering och annan service på akademins studentexpedition har fungerat väl. 1 = jag håller inte alls med = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer Högskolebiblioteket har varit en viktig resurs för mig i den här kursen. 1 = jag håller inte alls med = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer

96 9. Jämlikhet Ärende 6 Studenter och lärare har behandlats med respekt där var och en har inkluderats oavsett ålder, kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/uttryck. 1 = jag håller inte alls med = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Om du känner att du eller någon annan på kursen har behandlats respektlöst så kan du beskriva det nedan.

97 10. Andra inslag under kursen Ärende 6 Med frågorna under den här rubriken vill högskolan undersöka din uppfattning om hur kursen knutit an till de generella mål som högskolan har med sina utbildningar. Fick du vid början av kursen eller på annat sätt information om tidigare kursvärderingar och vilka eventuella förändringar som de lett till? gfedc gfedc ja nej Kommentarer Tycker du att kursen har haft inslag som visar på samverkan med det omgivande samhället? gfedc gfedc gfedc ja nej ingen uppfattning Kommentarer Tycker du att kursen har haft inslag med internationellt perspektiv? gfedc gfedc gfedc ja nej ingen uppfattning Kommentarer Tycker du att kursen har haft inslag som gett dig inblick i gammal eller ny forskning inom kursens område? gfedc gfedc gfedc ja nej ingen uppfattning Kommentarer

98 11. Övrigt Ärende 6 Vad var särskilt bra med kursen? Vad var mindre bra med kursen? Övriga kommentarer 12. Sammanfattande omdöme om kursen Hur bedömer du kursen som helhet? 1 = jag är inte alls nöjd = jag är mycket nöjd gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer Det här är sista frågan i en uppsättning frågor som är gemensamma för alla kursvärderingar vid Mälardalens högskola. Härefter kan det följa ett antal frågor som är specifika för det här kurstillfället Slut på kursvärderingen Dina svar är betydelsefulla för att vi skall kunna säkerställa kursernas kvalitet. Du kan ändra eller komplettera dina svar fram till klockan dagen före datumet nedan. Om du i realtid vill se läget av kursvärderingens sammanställning så finns det en länk till den i mailet som du startade ifrån. Tack för din medverkan!

99 Ärende Kursvärderingssystemet vid Mälardalens högskola Studentkåren, liksom högskolan, arbetar för att göra utbildningen så bra som möjligt och strävar efter att ett kvalitetsutvecklande arbete ska genomsyra högskolans verksamhet. Med studentinflytande i åtanke kan detta realiseras dels genom representation i beredande och beslutande organ, dels genom kursvärderingar, som studenterna fyller i vid varje tillfälle då kursen ges. Kvalitetsarbetet med kursvärderingar har uttryckligt stöd i HF 1 kap 14, där det tydligt framgår att högskolan har skyldighet att se till att kursvärderingar görs, att sammanställningar på dessa upprättas och att studenterna har rätt till återkoppling. Men enligt rapporten Uppföljning av MDH:s kursvärderingssystem (MDH /10) kan MDH förbättra efterlevnaden av förordningskravet då rapporten fastslår att återkoppling i dagsläget inte sker i tillfredsställande utsträckning. Dessutom efterlevs inte MDH:s egen föreskrift, System för arbetet med kursvärderingar (MDH /10), där det sätts krav på att kursanalyser genomförs. Denna brist i systemet leder till att studentinflytandet blir begränsat. Att endast en tredjedel av studenterna fyller i kursvärderingarna hänger tätt ihop med att kvalitetsarbetet utifrån kursvärderingarna inte uppfylls. Studenter som får återkoppling vid början av en kurs ser ett större värde med sina egna kommande insatser vid kursens slut, medan studenter som inte får någon återkoppling lättare drar slutsatsen att deras respons inte tas på allvar. Vid flera tillfällen har Studentkåren fått frågan Vad händer om den kursansvariga läraren inte bryr sig om våra åsikter i kursvärderingen?. Vi har inte kunnat besvara frågan på ett tillfredsställande sätt, men om man utgår från rapporten Uppföljning av MDH:s kursvärderingssystem (MDH /10) så skulle svaret lyda ingenting, då det idag inte finns något som säkerställer att kursanalyser genomförs. Det finns flera lösningar på detta problem. Studentkåren arbetar för att studenterna ska få det så bra som möjligt, och eftersom kursvärderingarna har, eller borde ha, en stor del i detta arbete vill vi göra kursvärderingarna så 1

100 Ärende 6 tillgängliga som möjligt. Vi vill också att samtliga studenter ska fylla i dem, så att resultatet anses vara representativt och tillförlitligt. 100 % medverkan För att alla studenter ska fylla i sina kursvärderingar måste kursvärderingssystemet bli så enkelt och tillgängligt som möjligt. Förslag om att förbättra och förenkla kopplingen mellan studentmejlen och Blackboard har lagts, och detta är ett steg i rätt riktning. Det är dock ett faktum att studentmejlen används av studenterna i begränsad utsträckning, varför länken med värderingen borde skickas till den adress som studenten önskar. Men Studentkåren anser dock att det behövs än mer för att målet om 100 % medverkan ska kunna uppfyllas, nämligen att införa kursvärderingar som ett kursmoment. Rent praktiskt skulle detta kunna lösas genom att kursvärderingen ska vara en del i den sista föreläsningen. Denna kunde exempelvis hållas i en datorsal eller i en vanlig lärosal där det finns tillgång till en eller flera datorer så att studenterna kan turas om att fylla i värderingen. Dessutom har de flesta idag tillgång till Internet via sina mobiltelefoner, vilket ytterligare skulle underlätta ett moment som detta. Presumtiva hinder för denna metod är att tentamen kvarstår vid tidpunkten för sista föreläsningen. Denna problematik skulle kunna lösas genom att fokus lades på annat i kursen genom denna kursvärdering, exempelvis kurslitteratur, kursmoment och själva uppgifterna/formerna för examinationen/examinationerna. Om respons angående tentamen fortfarande är önskvärt, kunde en annan kursvärdering som behandlar dessa frågor gå ut, via mejl, i efterhand. Tillgänglighet till sammanställningar av resultaten Som det står i HF 1 kap 14, ska resultaten av kursvärderingarna vara tillgängliga för studenterna. Hittills har kursvärderingarna vanligtvis varit tillgängliga genom länken i mejlet som en enskild student får till sin studentmejladress i slutet av kursen. Är studenten inte registrerad på kursen, är kursvärderingarna tillgängliga genom mejlförfrågan till akademins administratör. Studentkåren anser inte att detta sätt är tillgängligt. Vi vill ha kursvärderingarna så transparenta som möjligt, så att alla som är nyfikna på en kurs ska kunna ta del av statistiken som kursvärderingarna ger. Vi vill att kursvärderingarna ska vara lätta att hitta via MDH:s hemsida, förslagsvis på kurshemsidan eller genom en sökfunktion, likt det system som finns för scheman. 2

101 Ärende 6 Denna tillgänglighetsprincip skulle ge upphov till en positiv kedjeverkan på högskolan. Kursansvariga och andra anställda på skolan skulle bli mer motiverade att genomföra kursanalyser och andra kvalitetsökande åtgärder. Återkoppling skulle kännas mer naturlig då resultatet av kursvärderingarna skulle anses mer betydelsefulla. Kursvärderingarnas status skulle höjas avsevärt, då de genom sin tillgänglighet skulle uppvisa dess relevans för utbildningen. Även studenterna skulle inse betydelsen av sitt inflytande på utbildningen och känna att deras legitimitet i utvecklingsarbetet verkligen uppfylldes. Studentkåren vill i fortsättningen kunna besvara studenter som är oroliga för att deras åsikter inte tas på allvar med att de inte behöver oroa sig. Vi vill kunna försäkra alla studenter om att kursanalyser genomförs och att de får återkoppling vid kursstart. Vi vill kunna hänvisa dem till kursvärderingar om de vill veta hur en kurs är och övertyga dem om att deras inflytande över utbildningen verkligen säkerställs. Studentkåren yrkar på att fakultetsnämnden beslutar att 1. uppdra till högskolans förvaltning att utreda möjligheterna för att införa kursvärdering som ett kursmoment, 2. uppdra till högskolans förvaltning att utreda möjligheterna för att studenter får e-post med länk till kursvärdering skickat till en e-postadress som studenterna själva uppgivit, 3. uppdra till högskolans förvaltning att följa upp genomförandet och registreringar av kursanalyser, 4. uppdra till högskolans förvaltning att utreda möjligheterna att via webben presentera sammanställda resultat från kursvärderingar, 5. samtliga uppdrag ska återrapporteras till fakultetsnämnden senast den 21 december Vera Songer Vice ordförande, Mälardalens studentkår Västerås, datum som ovan 3

102 Ärende 7 1 (2) Begäran om ändring av tidigare utbudsbeslut Magisterprogram i energioptimering av byggnader Med anledning av HST:s avsikt att avveckla verksamheten på avancerad nivå inom byggnadsteknik vill vi ändra utbudsbeslut avseende utländska program HT13 och ta bort Magisterprogram i energioptimering av byggnader från utbudet. Då vi påbörjar arbetet med att avveckla byggnadsteknik på avancerad nivå vill vi undvika att ta in nya studenter på utbildningar med byggnadsteknik på avancerad nivå som examen. Genom att avveckla programmet redan nu behöver vi inte heller delta i Högskoleverkets granskning av ämnet byggnadsteknik på avancerad nivå. Magisterprogram i energioptimering av byggnader har samläsning med civilingenjörsprogrammet i Samhällsteknik och därefter civilingenjörsprogrammet i Samhällsbyggnad. Tillskottet av studenter från magisterutbildningen bedöms dock inte vara avgörande för att kurserna i civilingenjörsprogrammet ska kunna genomföras med önskvärd kvalitet ekonomisk bärighet. Beteendevetenskapliga programmet HST begär att fakultetsnämnden ställer in tidigare beslutad programstart för beteendevetenskapliga programmet i Västerås vt13 och samtidigt ökar rekryteringsmålet för programtillfället i Eskilstuna från 50 till 70. Förslaget är i enlighet med vårt insända förslag till programutbud för ht13/vt14 där vi föreslår att under höstterminen ge programmet i Västerås och vårterminen i Eskilstuna. I förslaget har vi beaktar Forsknings- och Utbildningsstrategins skrivning beträffande campusfördelning (varken verksamheten i Eskilstuna eller Västerås Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

103 Ärende 7 ska understiga 40%) genom en jämn fördelning med en programstart/ort varje termin. 2 (2) Argumenten för enbart en programstart per ort och termin emanerar från branschrådsdiskussioner liksom från förda diskussioner med de externa representanterna från kommunerna inom sektorgruppen Morgondagens studenter, morgondagens arbetskraft inom Samhällskontraktet. Enligt arbetsmarknadsstatistik sägs att arbetsmarknaden för beteendevetare är i balans och våra studenter vittnar också om att det för många är svårt att få arbete efter beteendevetenskaplig examen (dvs kandidatexamen i psykologi, sociologi eller pedagogik). Förslaget är förankrat med akademichef på HVV ( ) Båda förslagen är samverkande centralt ( ) Frågan om beslut rörande fördelning mellan orter är godkänd av förvaltningschef, på delegation av rektor ( ) Thomas Wahl Akademichef, HST

104 Ärende 8 Peter Gustafsson ARBETSMATERIAL Strategiskt underlag för nätbaserad utbildning vid MDH Uppdrag Från rektor till fakultetsnämnden 2012: Fakultetsnämnden uppdras att ta fram en strategi för nätbaserad utbildning vid MDH. Den nätbaserade utbildningen ska både vända sig till studenter och möjliggöra användande av lärarresurser från andra lärosäten för utbildningsmoment vid MDH. Rektor har vid senare D-gruppsmöte beskrivit att det är ett strategiskt underlag som efterfrågas snarare än en strategi. Några begrepp Följande definitioner används i detta PM: Distansutbildning och distanslärande planerat lärande som sker på en geografiskt annan plats än undervisandet och där särskild teknik erfordras för kursdesign, instruktion, kommunikation, administration, etc. Nätbaserat lärande distansutbildning som sker via internet Flexibelt lärande en blandning av fysiskt möte mellan lärare och student och virtuella komponenter som kan vara del av distansutbildning Bakgrund I ett tidigare uppdrag under perioden tog enheten för externa relationer fram ett arbetsmaterial under rubriken Strategi för distansutbildning och samarbete med lärcentra. Ambitionen var att få fram ett rektorsbeslut från denna strategi och att sätta konkreta målsättningar (i volym/antal) och en medveten satsning på distansutbildning. Detta arbete fullföljdes aldrig. Från arbetsmaterialet kan vi läsa ut att en satsning på distansutbildning medför utökade förväntningar på ett lärosäte jämfört med campusundervisning: Andra krav på lärarna att anpassa och planera undervisningen. Andra krav på teknisk infrastruktur och support till lärare och studenter. Andra krav på studievägledare att förstå distansutbildning och innebörden för de studerande. Även strategiska frågeställningar uppkommer som söker och nu delvis har svar: Finns det från studenterna en kort- och/eller långsiktig efterfrågan på utbildning på distans? Har MDH på kort- och/eller lång sikt behov av att tillämpa utbildning på distans i syfte att nå nya studentgrupper? Ska MDH formulera ett mål för volym av distansutbildning? Vilket organ ansvarar för vad när det gäller pedagogiskt stöd, tekniskt stöd och kvalitetskrav och behövs det förändringar av uppdrag till enheter och av styrdokument mot bakgrund av hur det ser ut idag? Skälet till varför arbetet med denna strategi lades på hyllan finns inte redovisat men från det nuvarande uppdraget till fakultetsnämnden framgår en tydlig förändring relativt det förra 1

105 Ärende 8 Peter Gustafsson ARBETSMATERIAL uppdraget. Det finns inget fokus på distansutbildning eller nätbaserad utbildning framskrivet i forsknings- och utbildningsstrategin (FUS) för MDH. De strategiska frågorna har till del redan svar. Enligt HSV:s årsrapport 2011 (2011:8 R) studerar var femte student i Sverige enbart på distans. Däremot väljer inte MDH att positionera sig som ett lärosäte just för distansutbildning. Läser man FUS:en för vägledning beskriver den inte något specifikt om distansutbildning eller nätbaserad utbildning. Den guidning som kan fås där är snarare att den lyfter fram värdet av campusmiljöerna för bland annat den pedagogiska utvecklingen: För MDH är campusmiljöer viktiga mötesplatser som har stor betydelse för kreativitet, lärande och pedagogisk utveckling för både lärare och studenter. MDH har sitt säte i Eskilstuna och Västerås och fördelar verksamheten jämnt mellan orterna. Men vikten av kompetens för nätbaserad utbildning beskrivs också och att MDH ska utveckla detta bland annat för flexibelt lärande: Under perioden ska MDH utveckla och utöka kunskap, kompetens och teknik för modern utbildning. Detta ska ske bland annat inom områdena flexibelt lärande, där olika utbildningsformer integreras för ökad tillgänglighet för studenter, och inom området arbetslivsintegrerat lärande. Distansutbildning FUS:en lyfter inte fram nätbaserad utbildning från ett distansutbildningsperspektiv utan man kan förstå nätbaserad utbildning som en del i ett flexibelt lärande och då i första hand campusstudenter. Således är inte distansutbildning vid MDH något som ska utvecklas för att ersätta campusutbildningen. Med nätbaserad utbildning ska MDH även möjliggöra medverkan av lärarresurser från andra lärosäten enligt uppdraget. Om det senare möjliggörs uppstår även möjligheten att använda tekniken för utbildning mellan högskolans egna huvudcampusorter, utan att behöva resa emellan Eskilstuna och Västerås. Den didaktiska kompetens och teknikkompetens för nätbaserad utbildning som är uttalat mål för MDH:s prioritering är i relation till flexibelt lärande, inte för reguljär distansutbildning. Med sjunkande takbelopp de kommande tre åren har högskolan dessutom en tillräckligt stor utmaning i att minska volymen på campusutbildningen. Det finns inget behov i detta att öka studentrekryteringen genom att öka andelen distansutbildningar. Det finns inte heller några belägg för att distansutbildning skulle innebära någon kostnadseffektivisering. Lägre lokalkostnader bedöms vägas upp av en på generellt plan låg genomströmning och ett teknikinvesteringsbehov. Den lägre genomströmningen kan motverkas genom aktivt val av kurser för distansutbildning, teknik för genomförande av dessa och framför allt pedagogiskt kompetenta lärare för denna undervisningsmetod. Detta måste självfallet paras med ett kvalitetsarbete. Den sista strategiska frågan om ansvar behandlas nedan och i förslag till ställningstagande. Sammantaget ger detta att volymmål inte kan eller bör ställas upp för distansutbildning för MDH:s del. Men det innebär inte att högskolan ska avsäga sig rent nätbaserad utbildning som möjlighet. Man kan tänka att MDH av strategiska skäl väljer att satsa på en utvald ort eller prioriterad utbildning där man ser att en bättre rekrytering kan ske genom just genom distansutbildning. Utifrån detta, och att MHD generellt bör ha didaktiskt och tekniskt kunnande för lärande samt teknik för den formen av utbildning för att inte minst ha en beredskap i en föränderlig värld, är slutsatsen att MDH alltid måste besitta kompetens för en modern nätbaserad utbildning. Men ett lämpligt villkor är att denna teknik även är funktionell och användbar för MDH:s reguljära campusutbildningar för flexibelt lärande och underlättar undervisning i relation till högskolan tvåcampussituation. 2

106 Ärende 8 Peter Gustafsson ARBETSMATERIAL Möjliga tekniker För nätbaserad utbildning behöver man som lärare och student kunna kommunicera med varandra i olika kombinationer; lärare - student, student student. Man ska kunna använda såväl bild/ljud som text i kommunikationen. Läraren ska kunna lägga upp information, läsanvisningar och annat kursmaterial för studenten att hämta och studenten ska kunna lämna in material för till exempel examination. Tekniskt är allt samlat i en mjukvara, virtuell utbildningsmiljö, som benämns lärplattform. Från lärplattformen kan länkning ske till internet. Det kan röra sig om specifika webbplatser och media för envägskommunikation i undervisning, exempelvis UR, YouTube, egenproducerat material eller andra lärosätens material. För media som är egenproducerat behövs en medieserver. En sådan finns vid MDH, men det är okänt hur väl information om detta är spritt inom högskolan. Dessutom finns indikationer att service och stöd för drift av denna inte prioriteras högt av IT-sektionen. Den är således vansklig att använda för lärare. Ett alternativ till denna är att använda öppna tillgängliga medieservrar genom konto på Youtube, där MDH redan har en kanal, eller att skapa ett MDH-konto på itune U, där t.ex. Högskolan Dalarna har ett konto. Men detta leder till beroende av part utanför MDH. Dessutom finns hos itune U ett krav på minst timmar filmat material att lägga ut för att kunna öppna ett konto. Karlstads universitet har, liksom MDH, en egen medieserver Den heter KAUtube: Enligt uppgift håller SUNET på att iordningsställa en nationell medieserver, men detaljer kring detta är inte kända. Om man vill integrera sociala medier som Facebook och Twitter går detta också att göra. Lärplattformen kan också kombineras med tvåvägssystem för video, som Adobe connect (tillhandahålles genom SUNET), Skype eller telebild (videokonferenssystem). En lärplattform utgör det moderna tekniska stödet för nätbaserad utbildning och kan räcka även för viss form av nätbaserad utbildning, särskilt då den går att integrera med tvåvägs videokommunikation genom till exempel Adobe connect. Men denna form av kommunikation fungerar bäst för mindre grupper och helst att man sitter individuellt vid varje kamera, en desktopkonferens. Planerar man för en mer reguljär klassundervisning på distans, möjliggöra användande av lärarresurser från andra lärosäten för utbildningsmoment vid MDH eller skapa möjlighet för lärare att undervisa från Eskilstuna med klassen i Västerås, eller tvärt om, bör man fundera i termer av annan tekniklösning som telebild. Telebildbaserad undervisning kan vara ett sätt att öka tillgängligheten för campusundervisning inom MDH utan att behöva nyttja resande med Utbildningslinjen. Med lärare på ena orten och studenter på båda förbundna med en telebildanslutning kan det interna kursutbudet göras mer tillgängligt eller studentgruppens storlek ökas. Tekniska möjligheter och begränsningar i denna form av videokonferens måste vara kända och hanterade inför aktivt val. För utbildning som använder telebild till någon del ökas teknikkomplexiteten. Både MDH som distributör av undervisningen och mottagande lokal måste ha kompatibel och väl fungerande teknik. En så kallad brygga måste finnas för att kunna ansluta ett antal platser/orter samtidigt. MDH har en sådan. Detta begränsar MDH till att välja att samarbeta med lärcentra som är anslutna till nätverket Nitus, för kommunala lärcentra ( Men då flertalet lärcentra är ansluta till Nitus bör det i praktiken inte innebära något hinder. Vitsen med denna tekniklösning är också att man har en tvåvägskommunikation. Annars kan man lika gärna välja ett system med medieserver för en envägsdistribution av media. Tvåvägskommunikationen innebär att för sändning/föreläsning måste någon hantera bokning av lokal, samtidigt i tiden, på både MDH och det eller de lärcentra som ingår i utbildningen. 3

107 Ärende 8 Peter Gustafsson ARBETSMATERIAL Vidare måste det finnas utrustning som kamera, dokumentkamera och mikrofoner, så att deltagarna kan kommunicera med varandra. En viktig del här är tekniskt stöd och support. När uppkopplingen fallerar, måste teknikkunnig personal finnas till hands som snabbt kan bistå. Hjälp till självhjälp med lättförstådd manual och handledning måste finnas framtagen och tillgänglig. Här finns anledning att fundera över samarbete med andra lärosäten. Dels för utveckling av pedagogik och teknik, dels för uppdragets andra del: möjliggöra användande av lärarresurser från andra lärosäten för utbildningsmoment vid MDH. MDH:s val och behov För ett modernt lärosäte för högre utbildning är en lärplattform ett måste. MDH har idag denna teknik genom systemet Blackboard. Många alternativ finns, både kommersiella och open source (öppen källkod). För- och nackdelar finns för alla dessa och en jämförelse faller inte inom uppdraget. Av största vikt i detta är dock att valt system går att integrera med andra system vid MDH. Det som kan identifieras som utvecklingsområden för MDH gällande lärplattform idag är en genomlysning av vad lärarna vill använda Blackboard till. Utifrån en sådan specifikation kan justeringar och kompletteringar av konfigureringen för dagens Blackboard behöva göras. Genom att systemägaransvar nu finns hos PIL (MDH /12) förväntas tiden från kartläggning av behov av system och moduler, konsekvensanalys, kostnadsberäkning, till beställning reduceras. Därutöver behövs en kartläggning av behov och användande av MDH:s egen medieserver. Detta inkluderar prioritering av drift och underhåll av den. Det kan även vara lämpligt att utvärdera beslutet (MDH /10) om att lägga ut produktion av videofilmning externt. Ett alternativ kan vara en enkel intern lösning: rum med kamera som kan ligga i anslutning till IKT-centrum på de två orterna. Inspiration kan säkert hämtas från Högskolan i Dalarna hur man kan arbeta med detta. Förutom det nu etablerade IKT-centrum som pedagogiskt och tekniskt stöd för lärare i användandet av bland annat Blackboard finns dygnet-runt-hjälp på hjälpsidor som stöd både för studenter och lärare. Som ett komplement till detta kan man överväga ett intern nätverk av super users bland lärare som andra kan få stöd av via till exempel chat eller telefon. Både studenter och lärare kan ses som en outnyttjad resurs i stöd till varandra idag. Då alla lärosäten använder sig av lärplattformar idag finns naturligtvis flera som även använder Blackboard. Dessa har ett inofficiellt nätverk för stöd och utbyte av erfarenheter, men det kan utvecklas mer. En effektivisering kan vara att två eller flera lärosäten går ihop än tätare om systemet. Det borde leda till ökad trygghet genom att fler har tekniskt kunnande, och även kompetens i pedagogiska frågor samt bättre priser vid upphandling. Ett väl fungerande videokonferenssystem/telebild får ses som viktigt för MDH. Detta för att lärosätet ska besitta pedagogiskt och tekniskt kunnande inom området men även att denna ska möjliggöra användande av lärarresurser från andra lärosäten för utbildningsmoment vid MDH enligt uppdraget. Dessutom bör det även kunna användas internt mellan Eskilstuna och Västerås för att minska resandet mellan orterna för alla grupper. Förslag till ställningstagande för MDH Som en lägstanivå ska MDH uppfylla nedanstående. För varje punkt föreslås även en ansvarig enhet eller funktion. 4

108 Ärende 8 Peter Gustafsson ARBETSMATERIAL Allmänt och Lärplattform För att MDH ska hålla positionen som modernt campuslärosäte ska en kontinuerlig omvärldsbevakning av pedagogik och teknik för nätbaserad utbildning ske. Denna sköts av PIL. Uppdatering eller byte av systemet, ska skötas av ITS på beställning från PIL inom budget. Dessa beställningar ska utgå från lärarkollegiets uttalade och specificerade önskemål, tillstyrkta av PIL:s styrgrupp. Genom PIL:s uppdrag och beslut om systemägarskap för PIL får detta till stor del anses som säkrat. Pedagogisk utbildning för lärare genom PIL och IKT-centrum hur man kan planera, genomföra och examinera vid nätbaserad utbildning. Viktigt är också utbildning i hur man tekniskt använder systemet (tillhandahålles av ITS inom IKT-centrum). All utbildning måste vara tillgänglig på brukarnas, det vill säga lärarnas, villkor. Genom PIL:s uppdrag får detta också anses som klart. I den strategiska dokumentationen peka på behovet av att fakultetsnämnden följer upp kvaliteten som även inkluderar eventuella särskilda aspekter relaterade till nätbaserad utbildning. Vid den revidering som sker av det systematiska kvalitetsarbetet vid MDH måste man därför ta hänsyn till om kvalitetsaspekter är relaterade till nätbaserad undervisning. Detta är fakultetsnämndens ansvar. Teknisk support (från ITS och CAMPUS) måste vara kommunicerat och tillgänglig på ett generöst sätt inom given budget. MDH utvärderar hur lärarna vill använda och ha tillgång till den egen medieserver samt hur drift och underhåll av denna ska prioriteras. Kostnadsalternativ för förslag ska presenteras (PIL och ITS) Utvärdera beslut om inspelningsmöjligheter. Kostnadsalternativ för förslag ska presenteras (PIL och CAMPUS) Videokonferens/telebild Kartlägg kostnad för sal eller salar på båda orterna som tillåter videokonferens i HDkvalitet med interaktion från alla deltagare (CAMPUS) Inspelningssystem i dessa lokaler införskaffas om utvärderingen som föreslås ovan förordar det och ekonomin tillåter (CAMPUS) Lokalbokningssystem för dessa lokaler som möjliggör samspel mellan högskolans egen lokalbokning och Nitus (CAMPUS) 5

109 MDH /12 Utskott Program Inriktning Programnamn Behörigheter i enlighet med Gy2011 för HT13 och framåt - UTKAST Nuvarande behörighet GY11 behörighet (STC hämtat från webben) Ärende 9 Senast rev Önskade behörighetskrav HT13 och framåt Obs! Hälsa GKV01 _ Folkhälsoprogra mmet Ma B, Nk B, Sh A (områdesbehörighet 16). Ma 2a/2b/2c, Nk 2, Sh 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14) Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14) Hälsa VOV21 _ Sjukgymnastprog rammet Id A, Ma B, Nk B, Sh A (områdesbehörighet 17). Id A kan ersättas med intyg på deltagande i gymnastikeller idrottsverksamhet omfattande minst en gång per vecka under minst ett år. Id 1, Ma 2a/2b/2c, Nk 2, Sh 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A15) Id 1 kan ersättas med intyg på deltagande i gymnastikeller idrottsverksamhet omfattande minst en gång per vecka under minst ett år. Idrott A, Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 17) eller Idrott och häsla 1, Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A15). Idrott A/Idrott 1 kan ersättas med intyg på deltagande i gymnastikeller idrottsverksamhet omfattande minst en gång per vecka under minst ett år. Hälsa GSN02 _ Sjuksköterskepro grammet Ma B, Nk B, Sh A (områdesbehörighet 16). Ma 2a/2b/2c, Nk 2, Sh 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14) Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14) Hälsa GSE02 _ Sjuksköterskepro grammet Hälsa GSV02 _ Sjuksköterskepro grammet Hälsa GSS02 _ Sjuksköterskepro grammet Hälsa GSS02 _ Sjuksköterskepro grammet Ma B, Nk B, Sh A (områdesbehörighet 16). Nk B kan ersättas av Fy A, Ke A och Bi A. Ma B, Nk B, Sh A (områdesbehörighet 16). Nk B kan ersättas av Fy A, Ke A och Bi A. Ma B, Nk B, Sh A (områdesbehörighet 16). Nk B kan ersättas av Fy A, Ke A och Bi A. Ma B, Nk B, Sh A (områdesbehörighet 16). Nk B kan ersättas av Fy A, Ke A och Bi A. Ma 2a/Ma 2b/ Ma 2c, Nk 2, Sh 1b/Sh1a1/1a2 (områdesbehörighet A14) Ma 2a/2b/2c, Nk 2, Sh 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A16) Ma 2a/2b/ 2c, Nk 2, Sh 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14) Ma 2a/2b/2c, Nk 2, Sh 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14) Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14) Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14) Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14) Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14) Hälsa GOM01 _ Socionomprogra mmet Ma B, Sh A (områdesbehörighet 5). Ma2a/2b/2c, Sh 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A5) Matematik B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A5) 1

110 MDH /12 Utskott Program Inriktning Programnamn Behörigheter i enlighet med Gy2011 för HT13 och framåt - UTKAST Nuvarande behörighet GY11 behörighet (STC hämtat från webben) Ärende 9 Senast rev Önskade behörighetskrav HT13 och framåt Obs! Samhälle GKE03 _ Beteendevetensk apliga programmet Ma B, Sh A (områdesbehörighet 5). Ma 2a/2b/2c, Sh 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A5) Matematik B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörihget A5) Samhälle GKV03 _ Beteendevetensk apliga programmet Ma B, Sh A (områdesbehörighet 5). Ma2a/2b/2c, Sh1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A5) Matematik B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2. Samhälle GKV02 _ Ekonomprogram met En B, Ma C, Sh A (områdesbehörighet 4). Ma 3b/3c, Sh 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A4) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 En B, Ma C, Sh A (områdesbehörighet 4) eller Matematik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A4). Samhälle GKE02 _ Ekonomprogram met En B, Ma C, Sh A (områdesbehörighet 4). Ma 3b/3c, Sh 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A4) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 En B, Ma C, Sh A (områdesbehörighet 4) eller Matematik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A4). Samhälle SEV25 _ International Business Management Samhälle GKS02 _ Internationella marknadsförings programmet En B, Ma C (områdesbehörighet 4 med förändringar). En B, Sh A, Ma C En B (områdesbehörighet 2 med förändringar). För den som vill studera något språk utöver engelska krävs aktuellt språk steg 3. Ma 3b/3c Engelska B, Matematik C (områdesbehörighet (områdesbehörighet A4 med 4 med förändringar) eller Matematik 3b/3c förändring) (områdesbehörighet A4 med förändring) Ma3b/Ma3c, Sh1b/Sh1a1+1a2 Grundläggande behörighet. För den som vill studera något språk utöver engelska krävs aktuellt språk 3. Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B (områdesbehörighet 2 med förändringar). För den som har betyg från Gy11/Vux12 krävs endast grundläggande behörighet. För den som vill studera ytterligare språk utöver engelska krävs aktuellt språk 3/steg 3' Samhälle SSV21 _ Samhällsvetenska pliga programmet Ny behörighet: Ma B, Sh A (områdesbehörighet 5).Grundläggande behörighet samt Sh A (områdesbehörighet 5 med förändringar). Ma 2a/2b/2c, Sh 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A5) Matematik B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörihget A5) 2

111 MDH /12 Utskott Program Inriktning Programnamn Behörigheter i enlighet med Gy2011 för HT13 och framåt - UTKAST Nuvarande behörighet GY11 behörighet (STC hämtat från webben) Ärende 9 Senast rev Önskade behörighetskrav HT13 och framåt Obs! Teknik RMV20 _ Analytical Finance En B, Ma C (områdesbehörighet 4 med förändringar). En B, Sh A, Ma C Ma3b/3c (områdesbehörighet A3) Ma3b/Ma3c, Sh 1b/Sh 1a1+1a2 Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Matematik C (områdesbehörighet 4 med förändring) eller Matematik 3b/3c (områdesbehörighet A4 med förändring) Teknik YHT02 _ Byggnadsingenjör sprogrammet Fy A, Ke A, Ma D (områdesbehörighet 8 med förändringar). Fy B, Ke A och Ma D Fy 1, Ke 1, Ma 3c Fysik A, Kemi A, Matematik D (områdesbehörighet A8 med (områdesbehörighet 8 med förändringar) eller förändring) Fysik 1a/1b1+1b2, Kemi 1, Matematik 3c Fy 2, Ke 1, Ma 3c. (områdesbehörighet A8 med förändring) Teknik YCT01 _ Civilingenjörsprog rammet i energisystem Teknik YCT02 _ Civilingenjörsprog rammet i industriell ekonomi Teknik CCV20 _ Civilingenjörsprog rammet i robotik Teknik YCT03 _ Civilingenjörsprog rammet i samhällsbyggnad Fy B, Ke A, Ma E (områdesbehörighet 9). Fy B, Ke A, Ma E (områdesbehörighet 9). Fy B, Ke A, Ma E (områdesbehörighet 9). Fy B, Ke A, Ma D (områdesbehörighet 9 med förändringar). (Fy B, Ke A, Ma E) Fy 2, Ke 1, Ma 4 (områdesbehörighet A9) Fy 2, Ke 1, Ma 4 (områdesbehörighet A9) Fy 2, Ke 1, Ma 4 (områdesbehörighet A9) Fy 2, Ke 1, Ma 4 (områdesbehörighet A9) Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9) Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9) Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9)' Fysik B, Kemi A, Matematik D (områdesbehörighet 9 med förändring) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9) Teknik TCV20 MJUK Datavetenskaplig a programmet Teknik TCV20 SPEL Datavetenskaplig a programmet Ma C (områdesbehörighet 3 med förändringar). Ma C, Sh A, Nk B Ma C (områdesbehörighet 3 med förändringar). Ma C, Sh A, NK B Teknik TCV21 _ Datornätverk och Ma C (områdesbehörighet datakommunikati 3 med förändringar). on Ma C, Sh A, NK B Ma 3b/3c Matematik C (områdesbehörighet 3 med (områdesbehörighet A3 med förändring) alternativt Matematik 3b/3c förändring) (områdesbehörighet A3 med förändring)' Ma3b/3c, Nk 2, Sh 1b/1a1+1a2. Ma 3b/3c Matematik C (områdesbehörighet 3 med (områdesbehörighet A3 med förändring) alternativt Matematik 3b/3c förändring) (områdesbehörighet A3 med förändring)' Ma3b/3c, Nk 2, Sh Ska endast Ma 3c vara ok? 1b/1a1+1a2. Ma 3b/3c (områdesbehörighet A3 med förändring) Ma 3b/3c, Na 2, Sh 1b/1a1+1a2. Matematik C (områdesbehörighet 3 med förändring) alternativt Matematik 3b/3c (områdesbehörighet A3 med förändring)' Teknik YHT03 _ Energiingenjörspr ogrammet Teknik IMV20 _ Flygingenjörsprog rammet Fy B, Ke A, Ma D (områdesbehörighet 8). Fy B, Ke A, Ma D (områdesbehörighet 8). Fy 2, Ke1, Ma 3c (områdesbehörighet A8) Fy 2, Ke 1, Ma 3c (områdesbehörighet A8) Fysik B, Kemi A, Matematik D (områdesbehörighet 8) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet A8) Fysik B, Kemi A, Matematik D (områdesbehörighet 8) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet A8)' Teknik YHT01 _ Högskoleingenjör sprogrammet i nätverksteknik Fy B, Ma D (områdesbehörighet 8 med förändringar). Fy B, Ke A, Ma D Fy 2, Ma 3c Fysik B, Matematik D (områdesbehörighet 8 (områdesbehörighet A8 med med förändringar) eller Fysik 2, Matematik 3c förändring) (områdesbehörighet A8 med förändring)' Fy 2, Ke 1, Ma 3c. 3

112 MDH /12 Utskott Program Inriktning Programnamn Behörigheter i enlighet med Gy2011 för HT13 och framåt - UTKAST Nuvarande behörighet GY11 behörighet (STC hämtat från webben) Ärende 9 Senast rev Önskade behörighetskrav HT13 och framåt Obs! Teknik DKE20 _ Informativ illustration - informationsdesi gn En B, Sh A (områdesbehörighet 6). Godkända arbetsprover krävs. Sh 1b/1a1+1a2 (Områdesbehörighet A6). Godkända arbetsprover krävs. Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6) Godkända arbetsprover krävs. Förutsatt att HSV beviljar tillstånd för arbetspro v Teknik CKE20 _ Innovation och Fy A, Ma D produktdesign - (områdesbehörighet 9 civilingenjörsprog med förändringar). ram Fy B, Ma E, Ke A Fy 1a/1b1+1b2, Ma 4 Fysik A, Matematik D (områdesbehörighet 9 (områdesbehörighet A9 med med förändring) eller Fysik 1a/1b1+1b2, förändring) Matematik 4 (områdesbehörighet A9 med Fy 2, Ke 1, Ma 4. förändring)' Teknik IKE20 _ Innovation och produktdesign - högskoleingenjör sprogram Ma C (områdesbehörighet 8 med förändringar). Ma D, Fy B, Ke A Ma 3b/3c Matematik C (områdesbehörighet 8 med (områdesbehörighet A8 med förändring) Matematik 3b/3c förändring) (områdesbehörighet A8 med förändring)' Fy 2, Ke 1, Ma 3c. Ska endast Ma 3c vara ok? Teknik CKE21 _ Innovation, produktion och logistik - Fy A, Ma D (områdesbehörighet 9 med förändringar). civilingenjörsprog Fy B, Ma E, Ke A ram Fy 1a/1b1+1b2, Ma 4 Fysik A, Matematik D (områdesbehörighet 9 (områdesbehörighet A9 med med förändring) eller Fysik 1a/1b1+1b2, förändring) Matematik 4 (områdesbehörighet A9 med Fy 2, Ke 1, Ma 4. förändring)' Teknik IKE21 _ Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjör sprogram Ma C (områdesbehörighet 8 med förändringar). MaD, Fy B, Ke A Ma 3b/3c Matematik C (områdesbehörighet 8 med (områdesbehörighet A8 med förändring) Matematik 3b/3c förändring) (områdesbehörighet A8 med förändring)' Fy 2, Ke 1, Ma 3c. Ska endast Ma 3c vara ok? Teknik RKE20 FEKO Innovationsprogr ammet - MTO Teknik RKE20 PSYK Innovationsprogr ammet - MTO Teknik RKE20 INDU Innovationsprogr ammet - MTO Teknik RKE20 DATA Innovationsprogr ammet - MTO Sh A (områdesbehörighet 5 med förändringar). Ma B och Sh A Sh A (områdesbehörighet 5 med förändringar). Ma B och Sh A Ma C, Sh A (områdesbehörighet 3 med förändringar). Ma c, Sh A, Nk B Ma C, Sh A (områdesbehörighet 3 med förändringar). Ma C, Sh A, Nk B Sh 1b/1a1+1a2 'Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5) (områdesbehörighet A5 med eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 förändring) (områdesbehörighet A5)' Ma2a/Ma2b/Ma2c, Sh1b/Sh1a1+1a2. Sh 1b/1a1+1a2 Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5 med (områdesbehörihget A5 med förändringar) eller Samhällskunskap förändring) 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A5 med Ma2a/Ma2b/Ma2c, förändring)' Sh1b/Sh1a1+1a2. Ma 3b/3c, Sh1b/1a1+1a2 Matematik C, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A3 med (områdesbehörighet 3 med förändring) eller förändring) Matematik 3b/3c, Samällskunskap 1b/1a1+1a2 Ma 3b/3c, Na 2, Sh (områdesbehörighet A3 med förändring)' 1b/1a1+1a2. Ma 3b/3c, Sh 1b/1a1+1a2 Matematik C, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A3 med (områdesbehörighet 3 med förändring) eller förändring ) Matematik 3b/3c, Samällskunskap 1b/1a1+1a2 Ma 3b/3c, Na 2, Sh (områdesbehörighet A3 med förändring) 1b/1a1+1a2 Teknik GKN01 _ Kandidatprogram Ma B, Nk B, Sh A i miljövetenskap - (områdesbehörighet 15). miljö, hälsa, arbete Ma 2a/2b/2c, Na 2, Sh 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14) Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 15) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1a/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14) 4

113 MDH /12 Utskott Program Inriktning Programnamn Behörigheter i enlighet med Gy2011 för HT13 och framåt - UTKAST Nuvarande behörighet GY11 behörighet (STC hämtat från webben) Ärende 9 Senast rev Önskade behörighetskrav HT13 och framåt Obs! Teknik FUB01 _ Naturvetenskapli g/teknisk bastermin 1 Teknik FUB02 _ Naturvetenskapli g/teknisk bastermin 2 Teknik DKE21 _ Rumslig gestaltning - informationsdesi gn Matematik B. Ma 2a/2b/2c Matematik B eller Matematik 2a/2b/2c ej områdesbehörighet, förutbildning Matematik C och Fysik A. MA 3b/3c, Fy 1a/1b1+1b2 En B, Sh A (områdesbehörighet 6). Godkända arbetsprover krävs. Sh 1b/1a1+1a2 (Områdesbehörighet A6). Godkända arbetsprover krävs. Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Matematik C och Fysik A eller Matematik 3b/3c, Fysik 1a/1b1+1b2 ej områdesbehörighet, förutbildning Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6)'. Godkända arbetsprover krävs. Förutsatt att HSV beviljar tillstånd för arbetspro v Teknik DKE22 _ Textdesign - informationsdesi gn En B, Sh A (områdesbehörighet 6). Godkända arbetsprover krävs. Sh 1b/1a1+1a2 (Områdesbehörighet A6). Godkända arbetsprover krävs. Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6)'. Godkända arbetsprover krävs. 5

114 MDH /12 Utskott Program Inriktning Programnamn Behörigheter i enlighet med Gy2011 för HT13 och framåt - UTKAST Nuvarande behörighet GY11 behörighet (STC hämtat från webben) Ärende 9 Senast rev Önskade behörighetskrav HT13 och framåt Obs! Utbildning GFV01 _ Förskollärarprogr ammet Utbildning GFE01 _ Förskollärarprogr ammet Utbildning GFS01 _ Förskollärarprogr ammet Utbildning GFN01 _ Förskollärarprogr ammet Utbildning GFA01 _ Förskollärarprogr ammet Nk A, Sh A (områdesbehörighet 6a med förändringar). En B, Nk A, Sh A Nk A, Sh A (områdesbehörighet 6a med förändringar). En B, Nk A, Sh A Nk A, Sh A (områdesbehörighet 6a med förändringar). En B, Nk A, Sh A Nk A, Sh A (områdesbehörighet 6a med förändringar). En B, Nk A, Sh A Nk A, Sh A (områdesbehörighet 6a med förändringar). En B, Nk A, Sh A Nk 1b/1a1+1a2, Sh 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6a) Nk 1b/1a1+1a2, Sh 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6a) Nk 1b/1a1+1a2, Sh 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6a) Nk 1b/1a1+1a2, Sh 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6a) Nk 1b/1a1+1a2, Sh 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6a) Naturkunskap A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6a med förändringar) eller Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6a) Naturkunskap A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6a med förändringar) eller Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6a) Naturkunskap A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6a med förändringar) eller Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6a) Naturkunskap A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6a med förändringar) eller Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6a) Naturkunskap A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6a med förändringar) eller Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6a) Utbildning GHM02 FLOJ Kammarmusikpro grammet Utbildning GHM02 OBOE Kammarmusikpro grammet Utbildning GHM02 KLAR Kammarmusikpro grammet Utbildning GHM02 SAXO Kammarmusikpro grammet Utbildning GHM02 FAGO Kammarmusikpro grammet Utbildning GHM02 HORN Kammarmusikpro grammet Utbildning GHM02 TRMP Kammarmusikpro grammet Utbildning GHM02 SANG Kammarmusikpro grammet Utbildning GHM02 GITR Kammarmusikpro grammet Utbildning GHM02 PIAN Kammarmusikpro grammet Utbildning GHM02 VLIN Kammarmusikpro grammet Utbildning GHM02 VOLA Kammarmusikpro grammet Utbildning GHM02 CELL Kammarmusikpro grammet Utbildning GHM02 OVRI Kammarmusikpro grammet Godkända antagningsprov Godkända antagningsprov krävs. krävs. Godkända antagningsprov Godkända antagningsprov krävs. krävs. Godkända antagningsprov Godkända antagningsprov krävs. krävs. Godkända antagningsprov Godkända antagningsprov krävs. krävs. Godkända antagningsprov Godkända antagningsprov krävs. krävs. Godkända antagningsprov Godkända antagningsprov krävs. krävs. Godkända antagningsprov Godkända antagningsprov krävs. krävs. Godkända antagningsprov Godkända antagningsprov krävs. krävs. Godkända antagningsprov Godkända antagningsprov krävs. krävs. Godkända antagningsprov Godkända antagningsprov krävs. krävs. Godkända antagningsprov Godkända antagningsprov krävs. krävs. Godkända antagningsprov Godkända antagningsprov krävs. krävs. Godkända antagningsprov Godkända antagningsprov krävs. krävs. Godkända antagningsprov Godkända antagningsprov krävs. krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. Godkända antagningsprov krävs. 6

115 MDH /12 Utskott Program Inriktning Programnamn Behörigheter i enlighet med Gy2011 för HT13 och framåt - UTKAST Nuvarande behörighet GY11 behörighet (STC hämtat från webben) Ärende 9 Senast rev Önskade behörighetskrav HT13 och framåt Obs! Utbildning HHV20 OINR Kandidatprogram met i språk och humaniora En B (områdesbehörighet 6 med förändringar). För den som vill studera något språk utöver engelska krävs aktuellt språk steg 3. En B, Sh A Endast grundläggande behörighet Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B (områdesbehörighet 6 med förändring). För den som har betyg från Gy11/Vux12 krävs endast grundläggande behörighet. För den som vill studera ytterligare språk utöver engelska krävs aktuellt språk steg 3/ 3 Utbildning HHV20 KOMM Kandidatprogram met i språk och humaniora En B (områdesbehörighet 6 med förändringar). För den som vill studera något språk utöver engelska krävs aktuellt språk steg 3. En B, Sh A Endast grundläggande behörighet Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B (områdesbehörighet 6 med förändring). För den som har betyg från Gy11/Vux12 krävs endast grundläggande behörighet. För den som vill studera ytterligare språk utöver engelska krävs aktuellt språk steg 3/3 Utbildning GAM01 EMS2 Ämneslärarprogr ammet grundskola 7-9 engelska/matem atik/svenska som andraspråk En B, Sh A, Ma D (områdesbehörighet 6c) En B, Sh A Sh 1B/1a+1a2, Ma 4 (områdesbehörighet A6c) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik D (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Matematik 4 (områdesbehörighet A6c) Utbildning GAM01 MES2 Ämneslärarprogr ammet grundskola 7-9 Matematik/engel ska/svenska som andraspråk En B, Sh A, Ma D (områdesbehörighet 6c) En B, Sh A Sh 1b/1a+1a2, Ma 4 (områdesbehörighet A6c) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik D (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Matematik 4 (områdesbehörighet A6c) Utbildning GAM01 SES2 Ämneslärarprogr En B, Sh A ammet (områdesbehörighet 6c). grundskola 7-9 svenska/engelska /svenska som andraspråk Sh 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6c) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6c) Utbildning GAM01 SVSH Ämneslärarprogr ammet grundskola 7-9 svenska/samhälls kunskap En B, Sh B, Ma B (områdesbehörighet 6c ). En B, Sh A Utbildning GAM02 ENS2 Ämneslärarprogr En B, Sh A ammet (områdesbehörighet 6c). gymnasieskola engelska/svenska som andraspråk Utbildning GAM02 MAEN Ämneslärarprogr ammet gymnasieskola matematik/engel ska En B, Sh A, Ma D (områdesbehörighet 6c) En B, Sh A Ma 2a/2b/2c, Sh 2 (områdesbehörighet A6c) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Sh 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6c) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Sh 1b/1a1+1a2, Ma 4 (områdesbehörighet A6c) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik B (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 2a/2b/2c (områdesbehörighet A6c) Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6c) Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik D (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Matematik 4 (områdesbehörighet A6c) 7

116 MDH /12 Utskott Program Inriktning Programnamn Behörigheter i enlighet med Gy2011 för HT13 och framåt - UTKAST Nuvarande behörighet GY11 behörighet (STC hämtat från webben) Ärende 9 Senast rev Önskade behörighetskrav HT13 och framåt Obs! Utbildning GAM02 SHEN Ämneslärarprogr En B, Sh B, Ma B ammet (områdesbehörighet 6c). gymnasieskola En B, Sh A samhällskunskap/ engelska Utbildning GAM02 SHMA Ämneslärarprogr En B, Sh B, Ma D ammet (områdesbehörighet 6c ). gymnasieskola En B, Sh A samhällskunskap/ matematik Utbildning GAM02 SHSV Ämneslärarprogr En B, Sh B, Ma B ammet (områdesbehörighet 6c). gymnasieskola En B, ShA samhällskunskap/ svenska Utbildning GAM02 SVEN Ämneslärarprogr En B, Sh A ammet (områdesbehörighet 6c). gymnasieskola svenska/engelska A6c = Sh 2, Ma 2a/2b/2c Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Sh 2, Ma 4 (områdesbehörighet A6c) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Ma 2a/2b/2c, Sh 2 (områdesbehörighet A6c) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Sh 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6c) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik B (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 2a/2b/2c (områdesbehörighet A6c) Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik D (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 4 (områdesbehörighet A6c) Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik B (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 2a/2b/2c (områdesbehörighet A6c) Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6c) Utbildning GAM02 SVS2 Ämneslärarprogr ammet gymnasieskola svenska/svenska som andraspråk En B, Sh A (områdesbehörighet 6c). Sh 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6c) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY11/Vux12 Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6c) Utbildning GRM01 Grundlärarprogra mmet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 8

117 Tabell för områdesbehörigheter OMRÅDE HUMANIORA JURIDIK TEOLOGI ARKITEKTUR NATURRESURSER BETEENDE- VETENSKAP EKONOMI SAMHÄLLS- VETENSKAP Avdelning A För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli 2012 [Gy2011] Områdesbehörighet A1 A2 A3 A4 Historia 1b alternativt Historia 1a1 + 1a2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Moderna språk aktuellt språk 3 Matematik 3b alternativt Matematik 3c Naturkunskap 2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Matematik 3b alternativt Matematik 3c Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Avdelning B Avdelning C Avdelning D För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli Historia A Samhällskunskap A 2 Aktuellt språk Steg 3 Engelska B 3 Matematik C Naturkunskap B Samhällskunskap A 4 Engelska B Matematik C Samhällskunskap A Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi A 0,25meritpoäng Historia B 0,5 meritpoäng Historia C 0,5 meritpoäng Kultur- och idéhistoria 0,5 meritpoäng Latin A 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Religionskunskap B 0,25 meritpoäng Rättskunskap 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Affärskommunikation engelska 0,25 meritpoäng Affärskommunikation moderna språk 0,25 meritpoäng Grekiska A 0,5 meritpoäng Latin A 0,5 meritpoäng Litteratur och litteraturvetenskap 0,25 meritpoäng Modersmål B 0,5 meritpoäng (om annat språk än det som har tagits i anspråk för meritpoäng ovan) Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Teckenspråk för hörande, steg 1 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Bild och form, fördjupning 0,5 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Företagsekonomi B 0,5 meritpoäng Geografi B 0,25 meritpoäng Hållbart samhällsbyggande 0,5 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Konstruktion A 0,5 meritpoäng Miljökunskap 0,5 meritpoäng Naturbruket och miljön 0,5 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Småföretagande A 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Företagsekonomi B 0,5 meritpoäng Marknadsföring 0,5 meritpoäng Mediekommunikation C 0,5 meritpoäng Praktisk marknadsföring B 0,5 meritpoäng Redovisning och beskattning 0,5 meritpoäng Rättskunskap 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Småföretagande A 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Teknikutveckling och företagande 0,5 meritpoäng För kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli 1994 Behörighetskurser Meritkurser Områdes- Behörighetskurser behörighet Behörighetskurser Historia A Samhällskunskap A Aktuellt språk, lägst C-språk kurs B Engelska B Matematik C Naturkunskap B Samhällskunskap A Engelska B Matematik C Samhällskunskap A Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi 0,25 meritpoäng Historia B 0,5 meritpoäng Kultur och idéhistoria 0,5 meritpoäng Latin med allm. språkkunskap 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Religionskunskap B 0,25 meritpoäng Rättskunskap 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Affärskommunikation engelska 0,25 meritpoäng Affärskommunikation franska /spanska/tyska 0,25 meritpoäng Grekiska 0,5 meritpoäng Latin med allmän språkkunskap 0,5 meritpoäng Språk kultur samhälle (om annat språk än det som tagits i anspråk ovan) 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teckenspråk A 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Bild och form B 0,5 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Företagsekonomi B 0,5 meritpoäng Geografi B 0,25 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Miljökunskap 0,5 meritpoäng Natur och miljökunskap 0,5 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Småföretagande 0,25 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi B 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Företagsekonomi B 0,5 meritpoäng Handel och administration 0,5 meritpoäng Marknadsföring 0,5 meritpoäng Mediekommunikation B 0,5 meritpoäng Redovisning och beskattning 0,5 meritpoäng Rättskunskap 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Småföretagande 0,25 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi A 0,5 meritpoäng Ärende 9 sid 1 (av 7) Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer (inga meritkurser/meritpoäng) Ämnen på linje i gymnasieskolan Historia tre årskurser HSN eller två årskurser ET N (med alternativt ämne) MuSoEp Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Aktuellt språk två årskurser B-språk eller tre årskurser C-språk Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen Historia etapp 2 Samhällskunskap etapp 2 Aktuellt språk etapp 3 Engelska etapp 3 Matematik etapp 3 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) Samhällskunskap etapp 2 Engelska etapp 3 Matematik etapp 3 Samhällskunskap etapp 2 * Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Uppdaterad

118 Tabell för områdesbehörigheter OMRÅDE forts. BETEENDEVETENSKAP, EKONOMI, SAMHÄLLSVETENSKAP UNDERVISNING Avdelning A För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli 2012 [Gy2011] Områdesbehörighet A5 A6 A6 a A6 b Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Naturkunskap 1b alternativt Naturkunskap 1a1 + 1a2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Naturkunskap 1b alternativt Naturkunskap 1a1 + 1a2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen Avdelning B Avdelning C Avdelning D För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli Matematik B Samhällskunskap A 6 Engelska B Samhällskunskap A (1993:100) 6 a Engelska B Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen Naturkunskap A Samhällskunskap A Matematik B Naturkunskap A Samhällskunskap A (1993:100) 6 b Engelska B Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi A 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi A 0,25 meritpoäng Människan socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Människor i behov av stöd 0,5 meritpoäng Naturkunskap B 0,5 meritpoäng Omvårdnad 0,5 meritpoäng Psykiatri 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Psykologi B 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi A 0,25 meritpoäng Kultur- och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation A 0,5 meritpoäng Människan socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Skapande verksamhet 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Virtuella miljöer 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi A 0,25 meritpoäng Kultur- och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation A 0,5 meritpoäng Människan socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Skapande verksamhet 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Virtuella miljöer 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi A 0,25 meritpoäng Kultur- och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation A 0,5 meritpoäng Människan socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Skapande verksamhet 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Virtuella miljöer 0,5 meritpoäng För kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli 1994 Behörighetskurser Meritkurser Områdes- Behörighetskurser behörighet Behörighetskurser Matematik B Samhällskunskap A Engelska B Samhällskunskap A Engelska B Naturkunskap A Samhällskunskap A Engelska B Matematik B Naturkunskap A Samhällskunskap A Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi A 0,5 meritpoäng Barn och ungdomar med behov av särskilt stöd 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi 0,25 meritpoäng Människan socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Naturkunskap B 0,5 meritpoäng Omvårdnad B 0,5 meritpoäng Omvårdnad psykiatri 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Bild och form A 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi 0,25 meritpoäng Kultur och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation 0,5 meritpoäng Människan, socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Programmering C/C++ 0,5 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Bild och form A 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi 0,25 meritpoäng Kultur och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation 0,5 meritpoäng Människan, socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Programmering C/C++ 0,5 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Bild och form A 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi 0,25 meritpoäng Kultur och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation 0,5 meritpoäng Människan, socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Programmering C/C++ 0,5 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Ärende 9 sid 2 (av 7) Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer (inga meritkurser/meritpoäng) Ämnen på linje i gymnasieskolan Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp eller en årskurs E Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp eller en årskurs E Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen Matematik etapp 2 Samhällskunskap etapp 2 Engelska etapp 3 Samhällskunskap etapp 2 Engelska etapp 3 Naturkunskap etapp 2 Samhällskunskap etapp 2 Engelska etapp 3 Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 2 Samhällskunskap etapp 2 * Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Uppdaterad

119 Tabell för områdesbehörigheter OMRÅDE forts. UNDERVISNING Avdelning A För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli 2012 [Gy2011] Områdesbehörighet A6 c Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Utöver behörighetskurserna i områdesbehörighet A6 c ovan gäller följande behörighetskurser beroende på vad du väljer för undervisningsämne eller -ämnen. A6c Biologi A6c Filosofi, Historia, Juridik och Religionskunskap A6c Fysik och Teknik (i gymnasieskolan) A6c Företagsekonomi A6c Geografi och Psykologi A6c Grekiska A6c Idrott och hälsa Biologi 2 Kemi 1 Matematik 3b alternativt Matematik 3c Historia 1b alternativt Historia 1a1 + 1a2 Fysik 2 Matematik 4 Matematik 3b alternativt Matematik 3c Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Klassisk grekiska språk och kultur 2 Idrott och hälsa 2 eller motsvarande kunskaper Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Naturkunskap 2 Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen 6c Engelska B Samhällskunskap A (1993:100) Avdelning B Avdelning C Avdelning D För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 2001 Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi A 0,25 meritpoäng Kultur- och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation A 0,5 meritpoäng Människan socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng (utom när Samhällskunskap B är en behörighetskurs) Skapande verksamhet 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Virtuella miljöer 0,5 meritpoäng För kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli 1994 * Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Uppdaterad Behörighetskurser Meritkurser Områdes- Behörighetskurser behörighet Behörighetskurser Engelska B Samhällskunskap A Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Bild och form A 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi 0,25 meritpoäng Kultur och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation 0,5 meritpoäng Människan, socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Programmering C/C++ 0,5 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Utöver behörighetskurserna i områdesbehörighet 6 c ovan gäller följande behörighetskurser beroende på vad du väljer för undervisningsämne eller -ämnen. 6c Biologi 6c Filosofi, Historia, Juridik och Religionskunskap 6c Fysik och Teknik (i gymnasieskolan) 6c Företagsekonomi 6c Geografi och Psykologi 6c Grekiska 6c Idrott och hälsa Biologi B Kemi A Matematik C Biologi B Kemi A Matematik C sid 3 (av 7) Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer (inga meritkurser/meritpoäng) Ämnen på linje i gymnasieskolan Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Biologi två årskurser N Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Historia A Historia A Historia tre årskurser HSN eller två årskurser ET N (med alternativt ämne) MuSoEp Fysik B Matematik D Fysik B Matematik D Fysik tre årskurser NT Matematik tre årskurser NT Matematik C Matematik C Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Matematik B Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Grekiska B Grekiska Grekiska en årskurs H Grekiska Idrott och hälsa B eller motsvarande kunskaper Matematik B Naturkunskap B Idrott och hälsa B eller motsvarande kunskaper Matematik B Naturkunskap B Ärende 9 Idrott tre årskurser HSENT eller Idrott två årskurser från tvåårig linje Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen Engelska etapp 3 Samhällskunskap etapp 2 Biologi etapp 2 Kemi etapp 3 Matematik etapp 3 Historia etapp 2 Fysik etapp 4 Matematik etapp 4 Matematik etapp 3 Matematik etapp 2 Behörighetskravet kunde inte uppfyllas inom vuxenutbildningen Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2)

120 Tabell för områdesbehörigheter OMRÅDE forts. UNDERVISNING FYSIK MATEMATIK TEKNIK Avdelning A För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli 2012 [Gy2011] Områdesbehörighet A6c Kemi A6c Latin A6c Matematik A6c Moderna språk A6c Modersmål A6c Naturkunskap och Teknik (i grundskolans årskurs 7 9) A6c Samhällskunskap A6c Teckenspråk A7 Biologi 1 Kemi 2 Matematik 4 Latin språk och kultur 2 6c Kemi 6c Latin Matematik 4 6c Matematik Moderna språk aktuellt språk 3 Modersmål 2 eller motsvarande kunskaper Matematik 3b alternativt Matematik 3c Naturkunskap 2 Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Samhällskunskap 2 Svenskt teckenspråk för hörande 3 eller motsvarande kunskaper Fysik 1b1 alternativt Fysik 1a Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) 6c Moderna språk 6c Modersmål 6c Naturkunskap och Teknik (i grundskolans årskurs 7 9) 6c Samhällskunskap 6c Teckenspråk Avdelning B Avdelning C Avdelning D För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 2001 Biologi A Kemi B Matematik D Latin B Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng För kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli 1994 Behörighetskurser Meritkurser Områdes- Behörighetskurser behörighet Behörighetskurser Biologi A Kemi B Matematik D Latin med allmän språkbehandling Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng sid 4 (av 7) Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer (inga meritkurser/meritpoäng) Ämnen på linje i gymnasieskolan Biologi två årskurser N Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Latin två årskurser H Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen Biologi etapp 2 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Matematik D Matematik D Matematik tre årskurser NT Matematik etapp 4 Aktuellt språk steg 3 Modersmål B eller motsvarande kunskaper Matematik C Naturkunskap B Matematik B Samhällskunskap B Teckenspråk för hörande steg 3 eller motsvarande kunskaper 7 Fysik A Matematik B Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Fartygsbefäl 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Kemi A 0,5 meritpoäng Maskinbefäl 0,5 meritpoäng Naturkunskap B 0,5 meritpoäng Miljö och säkerhet 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Aktuellt språk, lägst C-språk kurs B Språk kultur samhälle eller motsvarande kunskaper Matematik C Naturkunskap B Matematik B Samhällskunskap B Teckenspråk C-språk B Fysik A Matematik B Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Fartyg drift 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Fartyg underhåll 0,5 meritpoäng Fartyg säkerhet 0,5 meritpoäng Kemi A 0,5 meritpoäng Naturkunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Ärende 9 Aktuellt språk två årskurser B-språk eller tre årskurser C-språk Hemspråk Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Samhällskunskap tre årskurser HSN Behörighetskravet kunde inte uppfyllas inom ämnen på linje i gymnasieskolan Fysik tre årskurser NT Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Latin Aktuellt språk etapp 3 Hemspråk Matematik etapp 3 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) Matematik etapp 2 Samhällskunskap etapp 3 Behörighetskravet kunde inte uppfyllas inom vuxenutbildningen Fysik etapp 3 Matematik etapp 2 * Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Uppdaterad

121 Tabell för områdesbehörigheter OMRÅDE Avdelning A För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli 2012 [Gy2011] Områdesbehörighet forts. FYSIK, MATEMATIK, A8 Fysik 2 Kemi 1 TEKNIK Matematik 3c A9 Fysik 2 Kemi 1 Matematik 4 A10 Biologi 1 Fysik 2 Kemi 2 Matematik 4 Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Avdelning B Avdelning C Avdelning D För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli Fysik B Kemi A Matematik D 9 Fysik B Kemi A Matematik E 10 Biologi A Fysik B Kemi B Matematik E Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi A 0,5 meritpoäng Biologi breddning 0,25 meritpoäng CAD-teknik A 0,25 meritpoäng Datorkommunikation 0,5 meritpoäng Fordonsvård och service 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Hus- och anläggningsbyggnad 0,5 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Konstruktion A 0,5 meritpoäng Kvalitetsteknik 0,25 meritpoäng Medicinsk elektronik 0,25 meritpoäng Programmering B 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Teknikutveckling och företagande 0,5 meritpoäng Virtuella miljöer 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi A 0,5 meritpoäng Biologi breddning 0,25 meritpoäng CAD-teknik A 0,25 meritpoäng Datorkommunikation 0,5 meritpoäng Fordonsvård och service 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Hus- och anläggningsbyggnad 0,5 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Konstruktion A 0,5 meritpoäng Kvalitetsteknik 0,25 meritpoäng Medicinsk elektronik 0,25 meritpoäng Programmering B 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Teknikutveckling och företagande 0,5 meritpoäng Virtuella miljöer 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi B 0,25 meritpoäng Biologi breddning 0,25 meritpoäng CAD-teknik A 0,25 meritpoäng Datorkommunikation 0,5 meritpoäng Fordonsvård och service 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Hus- och anläggningsbyggnad 0,5 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Konstruktion A 0,5 meritpoäng Kvalitetsteknik 0,25 meritpoäng Medicinsk elektronik 0,25 meritpoäng Programmering B 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Teknikutveckling och företagande 0,5 meritpoäng Virtuella miljöer 0,5 meritpoäng För kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli 1994 Behörighetskurser Meritkurser Områdes- Behörighetskurser behörighet Behörighetskurser Fysik B Kemi A Matematik D Fysik B Kemi A Matematik E Biologi A Fysik B Kemi B Matematik E Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi A 0,5 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Byggkunskap 0,5 meritpoäng CAD/CAM-teknik 0,25 meritpoäng Datakommunikation 0,5 meritpoäng Fordonsteknik-grundkurs 0,5 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Medicinsk elektronik 0,25 meritpoäng Programmering C/C++ 0,5 meritpoäng Programmering Basic/Pascal 0,25 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi A 0,5 meritpoäng Teknologi B 0,5 meritpoäng Teknologi industri 0,25 meritpoäng Teknologi C 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi A 0,5 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Byggkunskap 0,5 meritpoäng CAD/CAM-teknik 0,25 meritpoäng Datakommunikation 0,5 meritpoäng Fordonsteknik-grundkurs 0,5 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Medicinsk elektronik 0,25 meritpoäng Programmering Basic/Pascal 0,25 meritpoäng Programmering C/C++ 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi A 0,5 meritpoäng Teknologi B 0,5 meritpoäng Teknologi C 0,25 meritpoäng Teknologi industri 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi B 0,25 meritpoäng Byggkunskap 0,5 meritpoäng CAD/CAM-teknik 0,25 meritpoäng Datakommunikation 0,5 meritpoäng Fordonsteknik-grundkurs 0,5 meritpoäng Medicinsk elektronik 0,25 meritpoäng Programmering Basic/Pascal 0,25 meritpoäng Programmering C/C++ 0,5 meritpoäng Teknologi A 0,5 meritpoäng Teknologi B 0,5 meritpoäng Teknologi C 0,25 meritpoäng Teknologi industri 0,25 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Ärende 9 sid 5 (av 7) Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer (inga meritkurser/meritpoäng) Ämnen på linje i gymnasieskolan Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Biologi två årskurser N Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen Fysik etapp 4 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Fysik etapp 4 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Biologi etapp 2 Fysik etapp 4 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 * Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Uppdaterad

122 Tabell för områdesbehörigheter OMRÅDE FARMACI MEDICIN NATURRESURSER NATURVETENSKAP ODONTOLOGI OMSORG VÅRD Avdelning A För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli 2012 [Gy2011] Områdesbehörighet A11 Biologi 2 Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2 Kemi 2 Matematik 4 A12 Biologi 2 Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2 Kemi 2 Matematik 3b alternativt Matematik 3c A13 Biologi 2 Fysik 2 Kemi 2 Matematik 4 A11 Biologi 2 Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2 Kemi 2 Matematik 4 A14 Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Naturkunskap 2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Avdelning B Avdelning C Avdelning D För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli Biologi B Fysik A Kemi B Matematik D 12 Biologi B Fysik A Kemi B Matematik C 13 Biologi B Fysik B Kemi B Matematik D 14 Biologi B Fysik A Kemi B Matematik D 15 Matematik B Naturkunskap B Samhällskunskap A Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi breddning 0,25 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Omvårdnad 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi breddning 0,25 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Omvårdnad 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi breddning 0,25 meritpoäng Djursjukvård 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Hälsopedagogik 0,25 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Omvårdnad 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Arbetsliv naturbruk 0,5 meritpoäng Biologi breddning 0,25 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Miljökunskap 0,5 meritpoäng Miljöteknik en fjärdedels meritpoäng Naturbruket och miljön 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Arbetsliv naturbruk 0,5 meritpoäng Arbetsmiljö och säkerhet 0,25 meritpoäng Basmaskin körning 0,25 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Biologi breddning 0,25 meritpoäng Djurkunskap 0,25 meritpoäng Djursjukvård 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Naturbruket och miljön en halv (0,5)meritpoäng Projekt och företagande 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng För kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli 1994 Behörighetskurser Meritkurser Områdes- Behörighetskurser behörighet Behörighetskurser Biologi B Fysik A Kemi B Matematik D Biologi B Fysik A Kemi B Matematik C Biologi B Fysik B Kemi B Matematik D Biologi B Fysik A Kemi B Matematik B Matematik B Naturkunskap B Samhällskunskap A Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Omvårdnad B 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi C 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Omvårdnad B 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi C 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Djursjukvård 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Hälsopedagogik 0,25 meritpoäng Omvårdnad B 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi C 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Fysik B 0,5 meritpoäng Miljökunskap 0,5 meritpoäng Miljökunskap energi 0,25 meritpoäng Miljö och naturvård 0,5 meritpoäng Naturbrukets yrkesmiljöer 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Arbetsmiljö yrkesliv 0,25 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Djurkunskap 0,25 meritpoäng Djursjukvård 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Företagsekonomi A 0,25 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Miljö och naturvård 0,5 meritpoäng Naturbrukets yrkesmiljöer 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi C 0,25 meritpoäng Ärende 9 sid 6 (av 7) Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer (inga meritkurser/meritpoäng) Ämnen på linje i gymnasieskolan Biologi två årskurser N Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Biologi två årskurser N Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Biologi två årskurser N Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Biologi två årskurser N Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen Biologi etapp 2 Fysik etapp 3 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Biologi etapp 2 Fysik etapp 3 Kemi etapp 3 Matematik etapp 3 Biologi etapp 2 Fysik etapp 4 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Biologi etapp 2 Fysik etapp 3 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) Samhällskunskap etapp 2 * Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Uppdaterad

123 Tabell för områdesbehörigheter OMRÅDE forts. FARMACI, MEDICIN, NATURRESURSER, NATURVETENSKAP, ODONTOLOGI, OMSORG, VÅRD Avdelning A För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli 2012 [Gy2011] Områdesbehörighet A14 A15 Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Naturkunskap 2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Idrott och hälsa 1 Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Naturkunskap 2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt 1,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt 1 meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt 1,5 meritpoäng) Avdelning B Avdelning C Avdelning D För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli Matematik B Naturkunskap B Samhällskunskap A 17 Idrott och hälsa A Matematik B Naturkunskap B Samhällskunskap A Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Bild och form, fördjupning 0,5 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Biologi breddning 0,25 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Hälsopedagogik 0,25 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Social omsorg 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi B 0,25 meritpoäng Biologi breddning 0,25 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Hälsopedagogik 0,25 meritpoäng Idrott och hälsa B 0,25 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Specialidrott A 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng För kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli 1994 Behörighetskurser Meritkurser Områdes- Behörighetskurser behörighet Behörighetskurser Matematik B Naturkunskap B Samhällskunskap A Idrott och hälsa A Matematik B Naturkunskap B Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt 1,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt 1,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt 1,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Bild och form B 0,5 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Hälsopedagogik 0,25 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Social omsorg 0,5 meritpoäng Svenska C en fjärdedels (0,25 meritpoäng Teknologi C en fjärdedels (0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi B 0,25 meritpoäng Etik och livfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Hälsopedagogik 0,25 meritpoäng Idrott och hälsa B 0,25 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Specialidrott A 0,5 meritpoäng Svenska C en fjärdedels (0,25 meritpoäng Teknologi C en fjärdedels (0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Ärende 9 sid 7 (av 7) Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer (inga meritkurser/meritpoäng) Ämnen på linje i gymnasieskolan Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Idrott tre årskurser HSENT eller två årskurser från tvåårig linje Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) Samhällskunskap etapp 2 Kravet på idrott kunde inte uppfyllas inom vuxenutbildning Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) Samhällskunskap etapp 2 * Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Uppdaterad

124 Områdesbehörigheter för utbildningsprogram Områdesbehörigheter för utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan yrkesexamen. Utbildning som leder till Områdesbehörigheter enligt avdelning A 1 agronomexamen A3 eller A11 3 eller 14 apotekarexamen A13 13 arbetsterapeutexamen A14 16 arkitektexamen A3 3 audionomexamen A14 16 biomedicinsk analytikerexamen A12 12 brandingenjörsexamen A9 9 civilekonomexamen A4 4 civilingenjörsexamen A9 eller A10 9 eller 10 dietistexamen A14 16 djursjukvårdarexamen A14 15 hippologexamen A14 15 hortonomexamen A11 14 högskoleingenjörsexamen A8 8 juristexamen A1 1 jägmästarexamen A11 14 lanskapsarkitektexamen A3 eller A11 3 eller 14 landskapsingenjörsexamen A14 15 lantmästarexamen A14 15 logopedexamen A14 16 läkarexamen A13 13 förskollärarexamen och utbildning som leder till grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och utbildning som grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och utbildning som leder till ämnes-lärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan optikerexamen A13 13 ortopedingenjörsexamen A8 8 psykologexamen A5 5 receptarieexamen A11 11 röntgensjuksköterskeexamen A14 16 sjukgymnastexamen A15 17 sjukhusfysikerexamen A10 10 sjuksköterskeexamen A14 16 sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen A7 7 sjökaptens- och styrmansexamen A7 7 skogsmästarexamen A14 15 skogsteknikerexamen A14 15 socionomexamen A5 5 studie- och yrkesvägledarexamen A6 6 tandhygienistexamen A14 16 tandläkarexamen A13 13 tandteknikerexamen A14 16 trädgårdsingenjörsexamen A14 15 veterinärexamen A13 13 A6 a A6 b A6 c Områdesbehörigheter enligt avdelningarna B 2, C 3 och D 4 1. För dem med ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli För dem med kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli a 6 b 6 c Motsvarandebedömningar Ärende 9 Kurser i områdesbehörigheterna som får ersättas med program med vissa kurser Teknikutskottet i gymnasieskolan Kurser Program A 1 Program B 2 Program C 3 3. För dem med kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli * Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Uppdaterad För dem med områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer. Biologi 2 Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2 Kemi 1 Naturkunskap 1a1 + 1a2 alternativt Naturkunskap 1b och Naturkunskap 2 Matematik kurs B Fysik kurs A Naturbruksprogrammet med någon av kurserna Djurens biologi, Marken och växternas biologi eller Biologi i vattenmiljöer El- och energiprogrammet med kurserna Energiteknik 1, Energiteknik 2, Förnybar energi och Praktisk ellära El- och energiprogrammet med kurserna Vatten- och miljöteknik och Vatten- och processkemi Vård- och omsorgsprogrammet med kurserna Naturkunskap 1a1, Hälsopedagogik, Medicin 1 samt Etik och människans livsvillkor. Naturbruksprogrammet med kursen Naturkunskap 1a1 och dessutom kurserna Djuren i naturbruket och Djurhållning eller kurserna Djuren i naturbruket och Växtodling 1 eller kurserna Växtkunskap 1 och Trädgårdsodling eller kursen Mångbruk i skog samt någon av kurserna Skogsskötsel 1, Jakt och viltvård 1 eller Fiske och vattenvård 1 Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet eller Industriprogrammet med kurserna Ellära A, Ellära B samt Växelström trefas Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet eller Industriprogrammet med kurserna Ellära A, Ellära B samt Elektronik grundkurs alternativt Ellära för flygmekaniker A, Ellära för flygmekaniker B samt Flygelektronik Kemi kurs A Industriprogrammet med kurserna Kemi process A och Kemi process B eller Energiprogrammet med kursen Energi B Biologi kurs A och Biologi kurs B Naturkunskap kurs A och Naturkunskap kurs B Biologi kurs A och kurs B eller Naturkunskap kurs B Matematik Kurs B eller Kemi kurs A Matematik kurs B eller Fysik kurs A Naturkunskap kurs A+B sid 8 (av 7) Energiprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström 3-fas samt Elektronik grundkurs. Fordonsprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström 3-fas samt Elektronik - grundkurs Fordonsprogrammet gren Flygteknik med kurserna Likström och 1-fas växelström, Elektronik grundkurs, Flygavionik, Flygavionik service och underhåll, Flyginstrument, Flygteknik grundkurs, Flygteknik och helikopterservice och underhåll samt Flygsystemteknik Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Växt- och djurliv, Kretslopp samt Mikrobiologi och genetik Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Växt- och djurliv samt Kretslopp eller Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs och Vård och omsorgsarbete eller Teknikprogrammet med kurserna Ergonomi och Miljöteknik Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Kretslopp i mark, vatten och luft, Miljöoch naturvård, Mikrobiologi och genteknik samt Växt- och djurliv Industriprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström 3-fas, Elektronik grundkurs, Kemi process A, Kemi process B, Massa- och pappersteknik-grundkurs samt Miljö process Elprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström 3-fas samt Elektronik grundkurs Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs A, Medicinsk grundkurs B, Omvårdnad A och Omvårdnad B 1. För dem med ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli För dem med kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli För dem med kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli 1994.

125 Ärende 10 Utbildningsplan Sida 1 av Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 högskolepoäng Master Program in Robotics, 300 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämndens grundutbildningsutskott för teknik Mål Syftet med utbildningen är att förse marknaden, speciellt Mälardalsregionen, Robotdalen, med kompetenta civilingenjörer inom robotik. Dessa studenter ska ha den kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. På så sätt skapas hållbar utveckling inom just robotik i Mälardalen genom att studenterna efter avslutad utbildning innehar kunskaper som gör dem väl rustade att möta en expansiv och föränderlig arbetsmarknad, både nationellt och internationellt. Avslutad utbildning ger också möjlighet att fortsätta med forskarutbildning inom robotik. Nedan preciserade mål har sin utgångspunkt i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS 2006:1053). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa på bred kompetens från flera olika teknikområden, speciellt datavetenskap, elektronik, intelligenta system och datateknik, - visa på en djupare insikt i minst ett av områdena mekanik, elektronik och datavetenskap, samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - kunna analysera ett system i stort och dess olika delar, att förstå hur dessa samverkar för att skapa systemets övergripande funktioner och egenskaper. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga på systemtänkande samt helhetssyn beträffande mjuk- och hårdvarusystem, speciellt integration av delsystem och tillämpningar, - visa förmåga att på ett bra sätt kunna dokumentera och muntligt beskriva system för både icke-tekniker och tekniker, - visa förmåga att samarbeta och att leda och delta i projekt som leder till färdiga system baserade både på mjukvara och hårdvara, - förmåga att praktiskt omsätta sina kunskaper i alla områdena mekanik, elektronik och datavetenskap för att bygga en fullt fungerade autonom robot, - genom att vara fullt förtrogen med tekniken, kunna bidra med nya innovationer framförallt inom det expansiva området robotik, och

126 Ärende 10 Sida 2 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga på kritiskt tänkande, teknisk rapportskrivning och tillämpning av metoder inom forskningsmetodik för att lokalisera, läsa, förstå och granska vetenskapliga artiklar och därmed visa sig vara förtrogen med forskningsfronten inom robotik, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Under de två första åren sker undervisningen på svenska, men litteratur kan vara på engelska. I de högre årskurserna ges flera kurser helt på engelska. Särskild behörighet Områdesbehörighet 9: Fysik B, Kemi A, Matematik E. Urval Betygsurval 60%, provurval 40%. Innehåll Civilingenjörsprogrammet i robotik är en femårig teknisk utbildning. Under utbildningens första år ges grunderna i elektronik och datavetenskap, en kurs i fysik samt tre kurser i matematik. Under hela första året får studenten bygga en robot som man själv programmerar till att utföra enkla handlingar. Även en första kurs i produkt- och processutveckling/maskinteknik ingår. Andra året bygger man vidare med kurser i datavetenskap, elektronik, produkt- och processutveckling/maskinteknik, matematik respektive fysik. Det tredje året ingår kurser i matematik, elektronik, produkt- och processutveckling/maskinteknik samt datavetenskap, framförallt med inriktning mot artificiell intelligens. Fjärde året ägnas åt ämnen som utgör kärnan i robotiken, dvs kurser i datavetenskap, elektronik, samt produkt- och processutveckling/maskinteknik.

127 Ärende 10 Sida 3 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Utbildningens femte år utgörs av ett större projekt under hösten, och ett examensarbete om 30 högskolepoäng under våren. Studenten kan under vissa perioder från år 3 välja andra kurser vid högskolan än de som rekommenderas, men söker då dessa i konkurrens med andra studenter. Mer information om vilka kurser som innehåller obligatoriska moment för examen ges i samband med valen till kommande termins kurser. I datavetenskap, det största ämnet i utbildningen, återfinns bland annat datateknik, som behandlar uppbyggnaden av datorsystem (hårdvaran och operativsystem) och datakommunikation samt AI (artificiell intelligens) och lärande system. I ämnet matematik ingår diskret matematik, vilket ger grunden för datavetenskapen, samt kontinuerlig matematik, vilket utgör grunden för exempelvis fysiken, elektroniken och hållfasthetsläran. Ämnet produkt- och processutveckling/maskinteknik ska ge en förståelse för den mekaniska uppbyggnaden av en robot. Ämnet elektronik innehåller bl a givarteknologi och reglerteknik. Ämnet fysik ger förståelse för dynamiken hos en robot. Ämnet robotik innefattar systemaspekterna, en robot är inte antingen elektronik, maskinteknik, datateknik eller datavetenskap det är alla dessa delar sammantaget i ett komplett fungerande system. Undervisningsmetoder som används i programmet är föreläsningar, lektioner, laborationer och projekt. I programmet läggs stor vikt vid att lära ut ett ingenjörsmässigt förhållningssätt till problemlösning. Det läggs därför extra stor vikt vid projektbaserade kurser. Sammansättningen av gruppernas storlek i projekten ökar under utbildningens gång från att vara ett en-persons projekt under första året till ett projekt omfattande upp till 15 personer under det femte året. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Examinationen kan variera mellan kurser, men många kurser examineras med skriftlig tentamen. Också muntlig tentamen förekommer. En kurs med huvudsakligen projektarbete redovisas genom kontinuerlig uppföljning av examinerande lärare.

128 Ärende 10 Sida 4 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Termin 1 Termin 2 Matematik/tillämpad matematik Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Grundläggande kalkyl, 7,5 hp Elektronik Elektronik grundkurs, 7,5 hp Datavetenskap Introduktion till robotik, 7,5 hp (fortsätter termin 2) Grundläggande programmering, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Diskret matematik, 7,5 hp Produkt- och processutveckling Ritteknik och CAD, 7,5 hp Datavetenskap Introduktion till robotik, 7,5 hp (forts från termin 1) Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Fysik Mekanik I, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Matematik/tillämpad matematik Numeriska metoder, 7,5 hp Linjär algebra, 7,5 hp Produkt- och processutveckling Flygplansstrukturer och materiallära I, 7,5 hp Fysik Mekanik II, 7,5 hp Elektronik Elektroniksystem, 7,5 hp Datavetenskap Operativsystem, 7,5 hp Datakommunikation, 7,5 hp Fysik Datorsimulering av fysikaliska system, 7,5 hp Termin 5 Termin 6 Matematik/tillämpad matematik Differential- och integralkalkyl II, 7,5 hp Produkt- och processutveckling Lätta konstruktioner, 7,5 hp Datavetenskap Lärande system, 7,5 hp Artificiell intelligens, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Differentialekvationer och transformmetoder, 7,5 hp Elektronik Sensorteknik, 7,5 hp Datavetenskap Tillämpad artificiell intelligens, 15 hp Termin 7 Termin 8 Elektronik Reglerteknik, 7,5 hp Datavetenskap Forskningsmetodik, 7,5 hp Inbyggda system I, 7,5 hp Inbyggda system II, 7,5 hp Datavetenskap Intelligenta system, 7,5 hp Elektronik Komplexa Elektroniksystem, 7,5 hp Signaler och signalbehandling, 7,5 hp Produkt- och processutveckling Industrirobotik, 7,5 hp Termin 9 Termin 10 Robotik Projekt robotik, 30 hp Robotik Examensarbete Robotik, 30 hp

129 Ärende 10 Sida 5 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Val inom programmet Termin 1-4 och 9-10 på programmet utgörs av ett fast kursutbud. Viss valfrihet kan förekomma under terminerna 5 till 8, men väljer studenten annan kurs än den som anges i den rekommenderade studiegången ges inte platsgaranti utan studenten söker då kursen i konkurrens med andra studenter. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Studenten uppmanas här att noggrant följa den information han/hon får av akademin. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Civilingenjörsprogrammet i robotik. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Civilingenjörsexamen - Robotik (Master of Science in Engineering - Robotics) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring De enskilda kurserna i programmet utvärderas genom fastställd rutin och frågeformulär. Dessa utvärderingar sammanställs och dokumenteras, varefter lämpliga modifieringar införs. Programmet utvärderas kontinuerligt genom dels samtal med lärare i programmet; en lärargrupp, som undervisar i programmet används för att diskutera ändringarna i programmet; och dels genom att prata med studenter i programmet sker dels vid spontana möten, men också i de fora som programsamordnaren möter studenterna. Utvärdering sker också genom regelbundna kontakter med företag i Robotdalen (möten i noden för Västerås) och med forskarsamhället (oftast på konferenser i robotik) i syfte att hålla innehållet i kursutbudet aktuellt och relevant för en mångårig framtida yrkesverksamhet. yrkesverksamhet. Studentmedverkan Akademin för innovation, design och teknik (IDT) arbetar för att ha ett nära samarbete med studenter på programmet för att tillsammans vidareutveckla kurserna inom programmet och programmet som helhet. Studenterna har rätt att skicka representanter i alla beredande och beslutande instanser på IDT rörande utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

130 Ärende 10 Sida 6 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Forskningsbas Forskningen i robotik ingår i den prioriterade inriktningen Inbyggda system vid Mälardalens högskola. Forskningsgruppen arbetar mycket nära studenterna i det stora robotikprojektet, som studenterna gör terminen innan det avslutande examensarbetet. Samverkan Programmet har etablerats av skälet att Robotdalen behöver välutbildade ingenjörer, som ska kunna utveckla företag i regionen. Som en del i utbildning-forskning-samverkan har akademin rollen att utbilda och forska, samverkan sker på ett övergripande plan i Robotdalen, och mer konkret genom de företagsträffar som anordnas ett par eller några gånger per termin. Ett (eller ibland fler) företag bjuds in att hålla en presentation av företaget på sen eftermiddag. Det stora robotikprojektet sker också i nära samverkan med ett företag, vilket ger en naturlig brygga över till rekrytering av examensarbetare till företagen. Robotikprojektet ger en mycket bra kontaktyta mot studenterna, och lärare och assistenter på den kursen lär känna studenterna mycket väl. Det ger oss en välgrundad uppfattning om studenterna, och vi kan både coacha dem till vilken typ av arbete som de passar bäst till, och vi kan ge en bra bild av studenten vid förfrågningar från företag vi är ofta använda som referens av studenterna. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagen arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Högskolan har ett antal partneruniversitet vid vilka studenten kan förlägga en del av sina studier. Mer information om utlandsstudier finns på högskolans webbplats. Jämlikhet Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuds stödåtgärder. Utbildningsprogrammet strävar efter jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna.

131 Ärende 10 Sida 7 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Vilka regler och anvisningar som gäller vid examination vid Mälardalens högskola kan du läsa om i "Regler och anvisningar för examination i grundutbildningen vid Mälardalens högskola".

132 Ärende 10 Utbildningsplan Sida 1 av Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 högskolepoäng Master Program in Robotics, 300 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämndens grundutbildningsutskott för teknik och därefter reviderad Mål Syftet med utbildningen är att förse marknaden, speciellt Mälardalsregionen, Robotdalen, med kompetenta civilingenjörer inom robotik. Dessa studenter ska ha den kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. På så sätt skapas hållbar utveckling inom just robotik i Mälardalen genom att studenterna efter avslutad utbildning innehar kunskaper som gör dem väl rustade att möta en expansiv och föränderlig arbetsmarknad, både nationellt och internationellt. Avslutad utbildning ger också möjlighet att fortsätta med forskarutbildning inom robotik. Nedan preciserade mål har sin utgångspunkt i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS 2006:1053). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa på bred kompetens från flera olika teknikområden, speciellt datavetenskap, elektronik, intelligenta system och datateknik, - visa på en djupare insikt i minst ett av områdena mekanik, elektronik och datavetenskap, samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - kunna analysera ett system i stort och dess olika delar, att förstå hur dessa samverkar för att skapa systemets övergripande funktioner och egenskaper. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga på systemtänkande samt helhetssyn beträffande mjuk- och hårdvarusystem, speciellt integration av delsystem och tillämpningar, - visa förmåga att på ett bra sätt kunna dokumentera och muntligt beskriva system för både icke-tekniker och tekniker, - visa förmåga att samarbeta och att leda och delta i projekt som leder till färdiga system baserade både på mjukvara och hårdvara, - förmåga att praktiskt omsätta sina kunskaper i alla områdena mekanik, elektronik och datavetenskap för att bygga en fullt fungerade autonom robot,

133 Ärende 10 Sida 2 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 - genom att vara fullt förtrogen med tekniken, kunna bidra med nya innovationer framförallt inom det expansiva området robotik, och - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga på kritiskt tänkande, teknisk rapportskrivning och tillämpning av metoder inom forskningsmetodik för att lokalisera, läsa, förstå och granska vetenskapliga artiklar och därmed visa sig vara förtrogen med forskningsfronten inom robotik, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Under de två första åren sker undervisningen på svenska, men litteratur kan vara på engelska. I de högre årskurserna ges flera kurser helt på engelska. Särskild behörighet Områdesbehörighet 9: Fysik B, Kemi A, Matematik E. Urval Betygsurval 60%, provurval 40%. Innehåll Civilingenjörsprogrammet i robotik är en femårig teknisk utbildning. Under utbildningens första år ges grunderna i elektronik och datavetenskap, en kurs i fysik samt tre kurser i matematik. Under hela första året får studenten bygga en robot som man själv programmerar till att utföra enkla handlingar. Även en första kurs i produkt- och processutveckling/maskinteknik ingår. Andra året bygger man vidare med kurser i datavetenskap, elektronik, produkt- och processutveckling/maskinteknik, matematik respektive fysik. Det tredje året ingår kurser i matematik, elektronik, produkt- och processutveckling/maskinteknik samt datavetenskap, framförallt med inriktning mot artificiell intelligens. Fjärde året ägnas åt ämnen som utgör kärnan i robotiken, dvs kurser i datavetenskap, elektronik, samt produkt- och processutveckling/maskinteknik.

134 Ärende 10 Sida 3 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Utbildningens femte år utgörs av ett större projekt under hösten, och ett examensarbete om 30 högskolepoäng under våren. Studenten kan under vissa perioder från år 3 välja andra kurser vid högskolan än de som rekommenderas, men söker då dessa i konkurrens med andra studenter. Mer information om vilka kurser som innehåller obligatoriska moment för examen ges i samband med valen till kommande termins kurser. I datavetenskap, det största ämnet i utbildningen, återfinns bland annat datateknik, som behandlar uppbyggnaden av datorsystem (hårdvaran och operativsystem) och datakommunikation samt AI (artificiell intelligens) och lärande system. I ämnet matematik ingår diskret matematik, vilket ger grunden för datavetenskapen, samt kontinuerlig matematik, vilket utgör grunden för exempelvis fysiken, elektroniken och hållfasthetsläran. Ämnet produkt- och processutveckling/maskinteknik ska ge en förståelse för den mekaniska uppbyggnaden av en robot. Ämnet elektronik innehåller bl a givarteknologi och reglerteknik. Ämnet fysik ger förståelse för dynamiken hos en robot. Ämnet robotik innefattar systemaspekterna, en robot är inte antingen elektronik, maskinteknik, datateknik eller datavetenskap det är alla dessa delar sammantaget i ett komplett fungerande system. Undervisningsmetoder som används i programmet är föreläsningar, lektioner, laborationer och projekt. I programmet läggs stor vikt vid att lära ut ett ingenjörsmässigt förhållningssätt till problemlösning. Det läggs därför extra stor vikt vid projektbaserade kurser. Sammansättningen av gruppernas storlek i projekten ökar under utbildningens gång från att vara ett en-persons projekt under första året till ett projekt omfattande upp till 15 personer under det femte året. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Examinationen kan variera mellan kurser, men många kurser examineras med skriftlig tentamen. Också muntlig tentamen förekommer. En kurs med huvudsakligen projektarbete redovisas genom kontinuerlig uppföljning av examinerande lärare.

135 Ärende 10 Sida 4 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Termin 1 Termin 2 Matematik/tillämpad matematik Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Grundläggande kalkyl, 7,5 hp Elektronik Elektronik grundkurs, 7,5 hp Datavetenskap Introduktion till robotik, 7,5 hp (fortsätter termin 2) Grundläggande programmering, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Diskret matematik, 7,5 hp Produkt- och processutveckling Ritteknik och CAD, 7,5 hp Datavetenskap Introduktion till robotik, 7,5 hp (forts från termin 1) Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Fysik Mekanik I, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Matematik/tillämpad matematik Numeriska metoder, 7,5 hp Linjär algebra, 7,5 hp Produkt- och processutveckling Flygplansstrukturer och materiallära I, 7,5 hp Fysik Mekanik II, 7,5 hp Elektronik Elektroniksystem, 7,5 hp Datavetenskap Operativsystem, 7,5 hp Datakommunikation, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Differential- och integralkalkyl II, 7,5 hp Termin 5 Termin 6 Produkt- och processutveckling Datorstödd produktutveckling, 7,5 hp Datavetenskap Lärande system, 7,5 hp Artificiell intelligens, 7,5 hp Elektronik Komplexa elektroniksystem, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Differentialekvationer och transformmetoder, 7,5 hp Elektronik Reglerteknik, 7,5 hp Datavetenskap Tillämpad artificiell intelligens, 15 hp Termin 7 Termin 8 Elektronik Sensorteknik, 7,5 hp Datavetenskap Inbyggda system I, 7,5 hp Inbyggda system II, 7,5 hp Produkt- och processutveckling Forskningsmetodik, 7,5 hp Datavetenskap Intelligenta system, 7,5 hp Elektronik Mobila robotar, 7,5 hp Signaler och signalbehandling, 7,5 hp Datavetenskap Industrirobotik, 7,5 hp Termin 9 Termin 10 Robotik Projekt robotik, 30 hp Robotik Examensarbete Robotik, 30 hp

136 Ärende 10 Sida 5 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Val inom programmet Termin 1-4 och 9-10 på programmet utgörs av ett fast kursutbud. Viss valfrihet kan förekomma under terminerna 5-8 men väljer studenten annan kurs än den som anges i den rekommenderade studiegången ges inte platsgaranti utan studenten söker då kursen i konkurrens med andra studenter. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Studenten uppmanas här att noggrant följa den information han/hon får av akademin. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Civilingenjörsprogrammet i robotik. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Civilingenjörsexamen - Robotik (Master of Science in Engineering - Robotics) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring De enskilda kurserna i programmet utvärderas genom fastställd rutin och frågeformulär. Dessa utvärderingar sammanställs och dokumenteras, varefter lämpliga modifieringar införs. Programmet utvärderas kontinuerligt genom dels samtal med lärare i programmet; en lärargrupp, som undervisar i programmet används för att diskutera ändringarna i programmet; och dels genom att prata med studenter i programmet sker dels vid spontana möten, men också i de fora som programsamordnaren möter studenterna. Utvärdering sker också genom regelbundna kontakter med företag i Robotdalen (möten i noden för Västerås) och med forskarsamhället (oftast på konferenser i robotik) i syfte att hålla innehållet i kursutbudet aktuellt och relevant för en mångårig framtida yrkesverksamhet. yrkesverksamhet. Studentmedverkan Akademin för innovation, design och teknik (IDT) arbetar för att ha ett nära samarbete med studenter på programmet för att tillsammans vidareutveckla kurserna inom programmet och programmet som helhet. Studenterna har rätt att skicka representanter i alla beredande och beslutande instanser på IDT rörande utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

137 Ärende 10 Sida 6 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Forskningsbas Forskningen i robotik ingår i den prioriterade inriktningen Inbyggda system vid Mälardalens högskola. Forskningsgruppen arbetar mycket nära studenterna i det stora robotikprojektet, som studenterna gör terminen innan det avslutande examensarbetet. Samverkan Programmet har etablerats av skälet att Robotdalen behöver välutbildade ingenjörer, som ska kunna utveckla företag i regionen. Som en del i utbildning-forskning-samverkan har akademin rollen att utbilda och forska, samverkan sker på ett övergripande plan i Robotdalen, och mer konkret genom de företagsträffar som anordnas ett par eller några gånger per termin. Ett (eller ibland fler) företag bjuds in att hålla en presentation av företaget på sen eftermiddag. Det stora robotikprojektet sker också i nära samverkan med ett företag, vilket ger en naturlig brygga över till rekrytering av examensarbetare till företagen. Robotikprojektet ger en mycket bra kontaktyta mot studenterna, och lärare och assistenter på den kursen lär känna studenterna mycket väl. Det ger oss en välgrundad uppfattning om studenterna, och vi kan både coacha dem till vilken typ av arbete som de passar bäst till, och vi kan ge en bra bild av studenten vid förfrågningar från företag vi är ofta använda som referens av studenterna. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagen arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Högskolan har ett antal partneruniversitet vid vilka studenten kan förlägga en del av sina studier. Mer information om utlandsstudier finns på högskolans webbplats. Jämlikhet Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuds stödåtgärder. Utbildningsprogrammet strävar efter jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna.

138 Ärende 10 Sida 7 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Vilka regler och anvisningar som gäller vid examination vid Mälardalens högskola kan du läsa om i "Regler och anvisningar för examination i grundutbildningen vid Mälardalens högskola".

139 Ärende 11 Utbildningsplan Sida 1 av 5 Dnr: MDH /10 Programkod: GST02 Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng Master Program in Innovation and Design, 120 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik och gäller för utbildning som ges efter Mål Ett övergripande mål med programmet är att skapa en gemensam och fördjupad kunskapsmiljö som utgångspunkt för såväl forskning som kvalificerat ledningsarbete i näringsliv och offentlighet inom området innovation och design. Innovation och design är ett tvärvetenskapligt forskarutbildningsämne vid Mälardalens högskola och har sin bas i mötet mellan grundutbildningsämnena informationsdesign, produkt- och processutveckling samt innovationsteknik. Masterprogrammet utgör en brygga mellan grundutbildning och forskning. Programmet betonar och förstärker samverkan med näringsliv och offentlighet vad gäller forskning och utveckling med särskilt fokus på relevant och optimal process- och produktutveckling. Kunskap och förståelse För masterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom innovation och design, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom innovation och design. Färdighet och förmåga För masterexamen skall studenten - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

140 Ärende 11 Sida 2 av 5 Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen skall studenten - visa förmåga att inom innovation och design göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Undervisningsspråk Undervisningsspråket är svenska. Huvuddelen av kurslitteraturen kommer att vara engelskspråkig. Särskild behörighet Kandidatexamen i innovationsteknik, Kandidatexamen i informationsdesign, Kandidatexamen i produkt- och processutveckling, eller motsvarande. Urval Antal högskolepoäng. Innehåll Mastersprogrammet i innovation och design är en tvärvetenskaplig utbildning som bygger på de tre grundutbildningsämnena informationsdesign, innovationsteknik och produkt- och processutveckling. I de olika programkurserna arbetar man med innovation och design ur olika perspektiv som gestaltning av information, produkter, tjänster, och service. Teknik och samhällsvetenskap möts och erbjuder unika möjligheter till att lära sig process- och projektarbete ur olika perspektiv. Inom utbildningen fokuseras det på processer och tvärvetenskapliga projekt i samarbete med näringsliv och omgivande samhälle. Programmet främjar innovationer genom att skapa unika möten mellan studenter inom olika fält och i samarbete med parter inom exempelvis kultur-, vård- och industrisektorn. Första året i utbildningen ges studenterna en gemensam och fördjupad kunskap inom huvudområdet innovation och design. Detta sker genom att studenterna i de tre första kurserna arbetar i integrerade grupper där vartdera grundutbildningsämne; informationsdesign, innovationsteknik samt produkt och processutveckling, möter forskarutbildningsämnet innovation och design. Under första året får studenterna också tillfälle att arbeta med ett samverkansprojekt, och därigenom möta de projektmetodiker som tillämpas inom området. Första året innehåller dessutom en kurs i tillämpande kvantitativa metoder vars syfte är att fördjupa studenternas kunskaper inom de forskningsmetodiker som används inom området.

141 Ärende 11 Sida 3 av 5 Andra året i utbildningen ger den fördjupade förståelsen av forskning och teoribildning inom innovation och design, genom att studenterna möter forskningsmetoder, vetenskapliga perspektiv på området samt aktuella forskningsprojekt som pågår i miljön. Under andra året arbetar studenterna också med ett praktikanknutet FoU -projekt (examensarbetet). Under det första och andra året har studenterna möjligheten att välja kurser motsvarande totalt drygt 20hp, helt fritt. Detta för att studenterna inom ramen för sin examen skall ha möjligheten kombinera en fördjupad kompetensutveckling inom innovation och design, med antingen fördjupade kunskaper inom sitt eget kompetensområde eller en breddning av sin kompetens inom något annat intresseområde. Termin 1 Termin 2 Innovation och design Innovationsteknik inom innovation och design 7,5hp Integrerad produkt- och processutveckling 7,5hp Valfria kurser, 15 hp (tillhör inte huvudområdet) Framsyn och scenariodesign 7,5hp Att informera med text 7,5hp Projektarbete Produkt- och processutveckling 7,5hp Innovation och design Integrerad informationsdesign 7,5hp Projektmetodik i Innovation och design 15hp Kvantitativa metoder (tillhör inte huvudområdet) Tillämpade kvantitativa metoder (preliminärt kursnamn), 7,5hp Samtliga angivna valfria kurser har platsgaranti Termin 3 Termin 4 Innovation och design Vetenskapliga perspektiv på innovation, och design 7,5hp Forskningsmetoder för innovation och design 7,5hp Examensarbete för master i innovation och design 15hp (av totalt 30hp) Innovation och design Forskningsprofilen innovation och produktrealisering, 7,5hp Examensarbete för master i innovation och design 15hp (av totalt 30hp) Valfria kurser, 7,5 hp (tillhör inte huvudområdet) ID-webbdesign 7,5hp Industridesign I 7,5hp Samtliga angivna valfria kurser har platsgaranti Med tillhör inte huvudområdet menas här att uppräknade kurser inte säkert tillhör huvudområdet, se respektive kursplan för uppgift om detta, dessutom menas att inom Valfria kurser får även andra kurser från eller utanför huvudområdet ingå men till dessa ges inte platsgaranti.

142 Ärende 11 Sida 4 av 5 Val inom programmet Under termin ett väljer studenterna fritt kurser motsvarande 15 hp. Under termin fyra väljer studenterna fritt kurser motsvarande 7,5 hp. Dessa kursval kan ses som en möjlighet att antingen fördjupa sig inom sitt kompetensområde eller bredda sig inom något annat intresseområde. Värdakademi eller motsvarande Akademin för Innovation, design och teknik (IDT) är värdakademi för Mastersprogram i innovation och design. Examen Den student som avslutar sina studier första året, för en magisterexamen i något av grundutbildningsområdena, väljer i period 4 en examensprojektkurs om 15 hp på avancerad nivå. Studenten skall vara medveten om att den saknar behörighet för andra året på masterprogrammet, om kursen Projektmetodik inom Innovation och design inte genomförts. Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie master med huvudområdet innovation och design (Master of Science in innovation and design) Möjliga etappavgångar är magister i innovationsteknik, magister i informationsdesign samt magister i produkt- och processutveckling. För magisterutgången krävs ett enskilt arbete om minst 15 hp på avancerad nivå, som väljs andra terminen under år ett. Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Programmet utvärderas kontinuerligt med hjälp av kurs- och programvärderingar. Dessa utvärderingar beaktas vid utvecklingen av program och kurser. Kursvärdering görs på respektive avdelning. Akademin för innovation, design och teknik ansvarar för att utvärdering av programmet genomförs. Programutvärderingen görs årsvis genom inhämtande av synpunkter från studenter och lärare och redovisas och diskuteras av programansvariga och lärare på programmet.

143 Ärende 11 Sida 5 av 5 Studentmedverkan Studentkåren utser studentrepresentanter till akademirådet samt ledningsrådet. För mastersprogrammet innovation och design erbjuds studentrepresentanter minst två gånger per läsår att delta i planering, utveckling och uppföljning av kurser och program. Utbildningen diskuteras då i sin helhet inklusive utbildningsplan, kurser, principer för schemaläggning och introduktionen av nya studenter till högskolan och studiemiljön. Forskningsbas Forskning inom innovation och design bedrivs idag inom högskolans prioriterade inriktning Innovation och produktrealisering. Mastersprogrammet i innovation och design erbjuder en förstärkt bas för utbildning på forskarnivå inom forskningsprofilen. Utbildningen knyter an till samtliga forskargrupper inom forskningsprofilen genom att a) studenterna deltar i pågående forskningsprojekt, b) forskare deltar i undervisningen på programmet. Programmet är forskningsförberedande för denna prioriterade inriktning. Ett år av mastersutbildningen kan, under förutsättning att utbildningsplanen följts samt efter godkännande av forskarutbildningshandledare, tillgodoräknas vid fortsatta studier inom utbildning på forskarnivå inom forskarutbildningsämnet innovation och design. Samverkan Utmärkande för forskning inom innovation och produktrealisering är samverkan, och kurserna i masterprogrammet kommer spegla detta. Utbildningen innehåller samarbetsprojekt med såväl interna som externa parter. Detta ingår som en integrerad del i programmets självständiga arbeten, projektarbeten, seminarier och föreläsningar. Till utbildningen knyts ett branschråd för löpande och utvärderande resonemang och kunskapsutbyte. Syftet med samverkan är att kontinuerligt utvärdera och vidareutveckla kurserna mot identifierade behov hos näringsliv och offentlighet. Internationalisering Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Kontakta den internationaliseringsansvarige på akademin för mer information. Mer information om utlandsstudier finns på högskolans webbplats. Jämlikhet Allt arbete inom akademin för innovation, design och teknik följer Mälardalens högskolas policy och handlingsplan för en jämlik högskola (Informationssektionen, ; En jämlik högskola Policy och handlingsplan ): Mälardalens högskola vill genom ett aktivt jämlikhetsarbete skapa en miljö och en medvetenhet som stöder processen att se, förstå, värdesätta och tillvarata mångfalden bland personal, studenter och i vår omvärld. Jämlikhet och mångfald för Mälardalens högskola innebär att alla medarbetare och studenter behandlas och möts med tolerans och respekt oavsett ålder, kön, social bakgrund, hudfärg, etniskt och kulturellt ursprung, trosbekännelse, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet/uttryck.

144 Ärende 11 Utbildningsplan Sida 1 av Dnr: MDH /10 Programkod: GST02 Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng Master Program in Innovation and Design, 120 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik och därefter reviderad av Fakultetsnämndens grundutbildningsutskott för teknik Mål Ett övergripande mål med programmet är att skapa en gemensam och fördjupad kunskapsmiljö som utgångspunkt för såväl forskning som kvalificerat ledningsarbete i näringsliv och offentlighet inom området innovation och design. Innovation och design är ett tvärvetenskapligt forskarutbildningsämne vid Mälardalens högskola och har sin bas i mötet mellan grundutbildningsämnena informationsdesign, produkt- och processutveckling samt innovationsteknik. Masterprogrammet utgör en brygga mellan grundutbildning och forskning. Programmet betonar och förstärker samverkan med näringsliv och offentlighet vad gäller forskning och utveckling med särskilt fokus på relevant och optimal process- och produktutveckling. Kunskap och förståelse För masterexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom innovation och design, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom innovation och design. Färdighet och förmåga För masterexamen skall studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

145 Ärende 11 Sida 2 av 5 Dnr: MDH /10 Programkod: GST02 Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen skall studenten visa förmåga att inom innovation och design göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Undervisningsspråk Undervisningsspråket är svenska. Huvuddelen av kurslitteraturen kommer att vara engelskspråkig. Särskild behörighet Kandidatexamen i innovationsteknik, Kandidatexamen i informationsdesign, Kandidatexamen i produkt- och processutveckling, eller motsvarande. Urval Antal högskolepoäng. Innehåll Mastersprogrammet i innovation och design är en tvärvetenskaplig utbildning som bygger på de tre grundutbildningsämnena informationsdesign, innovationsteknik och produkt- och processutveckling. I de olika programkurserna arbetar man med innovation och design ur olika perspektiv som gestaltning av information, produkter, tjänster, och service. Teknik och samhällsvetenskap möts och erbjuder unika möjligheter till att lära sig process- och projektarbete ur olika perspektiv. Inom utbildningen fokuseras det på processer och tvärvetenskapliga projekt i samarbete med näringsliv och omgivande samhälle. Programmet främjar innovationer genom att skapa unika möten mellan studenter inom olika fält och i samarbete med parter inom exempelvis kultur-, vård- och industrisektorn. Första året i utbildningen ges studenterna en gemensam och fördjupad kunskap inom huvudområdet innovation och design. Detta sker genom att studenterna i de tre första kurserna arbetar i integrerade grupper där vartdera grundutbildningsämne; informationsdesign, innovationsteknik samt produkt och processutveckling, möter forskarutbildningsämnet innovation och design. Under första året får studenterna också tillfälle att arbeta med ett samverkansprojekt, och därigenom möta de projektmetodiker som tillämpas inom området.

146 Ärende 11 Sida 3 av 5 Dnr: MDH /10 Programkod: GST02 Första året innehåller dessutom en kurs i tillämpande kvantitativa metoder vars syfte är att fördjupa studenternas kunskaper inom de forskningsmetodiker som används inom området. Andra året i utbildningen ger den fördjupade förståelsen av forskning och teoribildning inom innovation och design, genom att studenterna möter forskningsmetoder, vetenskapliga perspektiv på området samt aktuella forskningsprojekt som pågår i miljön. Under andra året arbetar studenterna också med ett praktikanknutet FoU -projekt (examensarbetet). Under det första och andra året har studenterna möjligheten att välja kurser motsvarande totalt drygt 20hp, helt fritt. Detta för att studenterna inom ramen för sin examen skall ha möjligheten kombinera en fördjupad kompetensutveckling inom innovation och design, med antingen fördjupade kunskaper inom sitt eget kompetensområde eller en breddning av sin kompetens inom något annat intresseområde. Termin 1 Termin 2 Innovation och design Innovationsteknik inom innovation och design, 7,5 hp Integrerad produkt- och processutveckling, 7,5 hp Valfria kurser, 15 hp (tillhör inte huvudområdet) Framsyn och scenariodesign, 7,5 hp Att informera med text, 7,5 hp Projektarbete Produkt- och processutveckling, 7,5 hp Innovation och design Integrerad informationsdesign, 7,5 hp Projektmetodik i Innovation och design, 15 hp Kvantitativa metoder (tillhör inte huvudområdet) Tillämpade kvantitativa metoder (preliminärt kursnamn), 7,5 hp Samtliga angivna valfria kurser har platsgaranti Termin 3 Termin 4 Innovation och design Teoretiska perspektiv på innovation, och design, 7,5 hp Forskningsmetoder för innovation och design, 7,5 hp Examensarbete för master i innovation och design, 15hp (av totalt 30 hp) Innovation och design Forskningsprofilen innovation och produktrealisering, 7,5 hp Examensarbete för master i innovation och design, 15 hp (av totalt 30 hp) Valfria kurser, 7,5 hp (tillhör inte huvudområdet) ID-webbdesign, 7,5 hp Industridesign I, 7,5 hp Samtliga angivna valfria kurser har platsgaranti Med tillhör inte huvudområdet menas här att uppräknade kurser inte säkert tillhör huvudområdet, se respektive kursplan för uppgift om detta, dessutom menas att inom Valfria kurser får även andra kurser från eller utanför huvudområdet ingå men till dessa ges inte platsgaranti.

147 Ärende 11 Sida 4 av 5 Dnr: MDH /10 Programkod: GST02 Val inom programmet Under termin ett väljer studenterna fritt kurser motsvarande 15 hp. Under termin fyra väljer studenterna fritt kurser motsvarande 7,5 hp. Dessa kursval kan ses som en möjlighet att antingen fördjupa sig inom sitt kompetensområde eller bredda sig inom något annat intresseområde. Värdakademi eller motsvarande Akademin för Innovation, design och teknik (IDT) är värdakademi för Mastersprogram i innovation och design. Examen Den student som avslutar sina studier första året, för en magisterexamen i något av grundutbildningsområdena, väljer i period 4 en examensprojektkurs om 15 hp på avancerad nivå. Studenten skall vara medveten om att den saknar behörighet för andra året på masterprogrammet, om kursen Projektmetodik inom Innovation och design inte genomförts. Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie master med huvudområdet innovation och design (Master of Science in innovation and design) Möjliga etappavgångar är magister i innovationsteknik, magister i informationsdesign samt magister i produkt- och processutveckling. För magisterutgången krävs ett enskilt arbete om minst 15 hp på avancerad nivå, som väljs andra terminen under år ett. Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Programmet utvärderas kontinuerligt med hjälp av kurs- och programvärderingar. Dessa utvärderingar beaktas vid utvecklingen av program och kurser. Kursvärdering görs på respektive avdelning. Akademin för innovation, design och teknik ansvarar för att utvärdering av programmet genomförs. Programutvärderingen görs årsvis genom inhämtande av synpunkter från studenter och lärare och redovisas och diskuteras av programansvariga och lärare på programmet.

148 Ärende 11 Sida 5 av 5 Dnr: MDH /10 Programkod: GST02 Studentmedverkan Studentkåren utser studentrepresentanter till akademirådet samt ledningsrådet. För mastersprogrammet innovation och design erbjuds studentrepresentanter minst två gånger per läsår att delta i planering, utveckling och uppföljning av kurser och program. Utbildningen diskuteras då i sin helhet inklusive utbildningsplan, kurser, principer för schemaläggning och introduktionen av nya studenter till högskolan och studiemiljön. Forskningsbas Forskning inom innovation och design bedrivs idag inom högskolans prioriterade inriktning Innovation och produktrealisering. Mastersprogrammet i innovation och design erbjuder en förstärkt bas för utbildning på forskarnivå inom forskningsprofilen. Utbildningen knyter an till samtliga forskargrupper inom forskningsprofilen genom att a) studenterna deltar i pågående forskningsprojekt, b) forskare deltar i undervisningen på programmet. Programmet är forskningsförberedande för denna prioriterade inriktning. Ett år av mastersutbildningen kan, under förutsättning att utbildningsplanen följts samt efter godkännande av forskarutbildningshandledare, tillgodoräknas vid fortsatta studier inom utbildning på forskarnivå inom forskarutbildningsämnet innovation och design. Samverkan Utmärkande för forskning inom innovation och produktrealisering är samverkan, och kurserna i masterprogrammet kommer spegla detta. Utbildningen innehåller samarbetsprojekt med såväl interna som externa parter. Detta ingår som en integrerad del i programmets självständiga arbeten, projektarbeten, seminarier och föreläsningar. Till utbildningen knyts ett branschråd för löpande och utvärderande resonemang och kunskapsutbyte. Syftet med samverkan är att kontinuerligt utvärdera och vidareutveckla kurserna mot identifierade behov hos näringsliv och offentlighet. Internationalisering Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Kontakta den internationaliseringsansvarige på akademin för mer information. Mer information om utlandsstudier finns på högskolans webbplats. Jämlikhet Allt arbete inom akademin för innovation, design och teknik följer Mälardalens högskolas policy och handlingsplan för en jämlik högskola (Informationssektionen, ; En jämlik högskola Policy och handlingsplan ): Mälardalens högskola vill genom ett aktivt jämlikhetsarbete skapa en miljö och en medvetenhet som stöder processen att se, förstå, värdesätta och tillvarata mångfalden bland personal, studenter och i vår omvärld. Jämlikhet och mångfald för Mälardalens högskola innebär att alla medarbetare och studenter behandlas och möts med tolerans och respekt oavsett ålder, kön, social bakgrund, hudfärg, etniskt och kulturellt ursprung, trosbekännelse, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet/uttryck.

149 Ärende 12 Utbildningsplan Sida 1 av Dnr: MDH /10 Programkod: ZCG20 Magisterprogram i programvaruteknik, 60 högskolepoäng Master s Program (one year) in Software Engineering, 60 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter och är fastställd av Fakultetsnämnden Mål Programvara påverkar oss i allt högre grad, både inom näringslivet och i våra dagliga liv. Software engineering handlar om design och utveckling av högkvalitativa programvarusystem och är därmed ett allt viktigare område inom datavetenskapen. Det ettåriga magisterprogrammet i programvaruteknik ger dig kunskap och praktiska färdigheter inom utveckling av programvarusystem av hög kvalitet, vilket är ovärderligt för programvaruarkitekter, projektledare och tekniska specialister. Efterfrågan på kunniga experter inom software engineering ökar stadigt, vilket gör dig mycket konkurrenskraftig nationellt såväl som internationellt, inom både industrin och akademisk forskning. Kunskap och förståelse Inom ramarna för magisterprogrammet i programvaruteknik tillhandahåller studenterna kunskap, kompetens och erfarenhet inom utveckling av programvara och programvaruintensiva system i ett globalt perspektiv, och utvecklar därigenom en förmåga att förstå, designa och implementera sådana system på den globala marknaden. Studenterna utbildas för att kunna arbeta med programvaruutveckling inom olika industriella sektorer (t.ex. hemelektronik, fordonsindustri, tele-medicin, telekommunikation), informations- och tjänstesektorer (finansiella institut, geografiska informationsystem, transporttjänster), konsultverksamhet, den offentliga sektorn, utbildningssektorn och inom akademisk forskning. Studenterna ackumulerar kunskap om analys, design och management av stora och komplexa programvarusystem. Studenterna ges också en medvetenhet om, och tränas i att hantera, kulturella, sociala och ekonomiska skillnader; de vet hur man kommunicerar i ett globalt nätverk och en global arbetsgrupp och kan även tolka och utnyttja olikheter i deras professionella (och personliga) liv. I det industriella spåret ingår mentorer och examensarbeten relaterade till associerade industrier (t.ex. ABB, Ericsson och Volvo).

150 Ärende 12 Sida 2 av 5 Programkod: ZCG20 Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - analytiskt tillämpa generella principer för programvaruutveckling vid utvecklingen av komplex programvara och programvaruintensiva system, - demonstrera nödvändig förståelse av metoder och tekniker för mjukvarumanagement, samt kunna använda dessa i olika utvecklingssituationer, - bemästra generella principer och tekniker för hantering av kvalitetsattribut för olika typer av programvarusystem (t.ex. säkerhet och pålitlighet), - förstå, planera och genomföra självstående arbete inom olika applikationsdomäner, - överskrida kulturella, sociala och ekonomiska skillnader och arbeta i internationella team, - proaktivt planera och hantera sin framtida karriär såväl som den personliga utvecklingen, - självreflektera och kritiskt utvärdera den egna förmågan att hantera komplexa problem, - söka upp, läsa, förstå och utvärdera forskningsartiklar och på så sätt vara medveten om forskningsfronten inom programvaruutveckling. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att inom datavetenskap göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, samt - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Språk Undervisningsspråket är engelska, vilket inkluderar all undervisning, examination och litteratur m.m. Särskild behörighet Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng inom datateknik eller datavetenskap, samt minst 20 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. Dessutom krävs Engelska B. Motsvarande behörighetskrav uttryckta för internationella sökande: A completed Bachelor's degree from an institution of higher education of 3 years or more, equivalent to 180 credits, of which at least 90 credits are within Computer Science or Computer Engineering and at least 20 credits in Mathematics/Applied Mathematics. English B is required for Swedish students. International students are required to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4,5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6,5 and no band score below 5,5 or equivalent.

151 Ärende 12 Sida 3 av 5 Programkod: ZCG20 Urval Antal högskolepoäng. Innehåll Programmet består av 30 hp teoretiska kurser samt ett självständigt arbete (examensarbete) inom datavetenskap på avancerad nivå omfattande 30 hp. Alternativt kan kursdelen uppgå till 45 hp och examensarbetet inom datavetenskap omfatta 15 hp. Termin 1 Termin 2 Datavetenskap Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik, 7,5 hp Validering och verifiering av mjukvara, 7,5 hp Modell-driven programvaruutveckling, 7,5 hp Komponentbaserade teknologier, 7,5 hp Valfritt därutöver Engelska Engelska för akademiker, 7,5 hp Datavetenskap Utveckling av Industriella System, 7,5 hp Distribuerad programvaruutveckling, 7,5 hp Valbart 30 hp Datavetenskap Examensarbete avancerad nivå, Datavetenskap, 30hp eller Examensarbete avancerad nivå, Datavetenskap, 15 hp Projekt i programvaruteknik, 15 hp Valfritt därutöver Datavetenskap Avancerad programvaruteknik, 7,5 hp Interkulturell kompetens för ingenjörer i en global värld, 7,5 hp Val inom programmet Programmet består av obligatoriska och friviliga kurser (valfria utöver de obligatoriska). Studenten skall välja a) minst 30 hp av kurser på avancerad nivå och ett examensarbete inom datavetenskap på avancerad nivå motsvarande 30 hp eller b) minst 45 hp av kurser på avancerad nivå och ett examensarbete inom datavetenskap på avancerad nivå motsvarande 15 hp. Studenten har också möjlighet att välja mellan olika projekt, och även inriktningen på examensarbetet. Alla kurser väljs i samråd med programkoordinator för att försäkra uppfyllandet av fordringar för examen. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Magisterprogram i programvaruteknik. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Teknologie magisterexamen med huvudområdet Datavetenskap (Master of Science (60 credits) in Computer Science).

152 Ärende 12 Sida 4 av 5 Programkod: ZCG20 Kvalitetssäkring Akademin för innovation, design och teknik (IDT) ansvarar för planeringen av programmet, för programinformation, för att vägleda programstudenterna och för kontinuerlig utvärdering av programmet. Kursutvärderingar spelar en viktig roll i det återkommande arbetet med att förbättra programmet. Programutvärdering utförs kontinuerligt av en styrgrupp med representanter för högskolan, studenter och industriella samarbetspartners. Studentmedverkan Värdakademin arbetar kontinuerligt i nära samarbete med programstudenter för att göra dem delaktiga i utvecklingen av programkurser och för att planera programmet. Det är även möjligt för studentrepresentanter att delta i akademins planerande och beslutsfattande instanser för utbildning på grund- och avancerad nivå. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar som är utpekade i högskolans utbildnings- och forskningsstrategi. Utbildningsprogrammet anknyter till den prioriterade inriktningen Inbyggda system. De övriga prioriterade inriktningarna är: Didaktik och interkulturell kommunikation, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och Välfärd. Avdelning Software Engineering, som ansvarar för programmet, har flera internationellt framgångsrika forskare med aktivt deltagande vid de största konferenserna inom området. De huvudsakliga forskningsområdena inom avdelningen omfattar komponentbaserad programvaruutveckling, programvaruprocesser, testning och utveckling av pålitlig programvara. All forskning utförs i projekt med specifika mål med avseende på publikationer, samarbeten och prototypverktyg, och vi strävar efter att låta våra forskningsresultat användas i utbildningen i så stor utsträckning som möjligt. Större delen av kurserna på avancerad nivå under det andra året presenterar aktuell forskning, och ges för både programstudenter och doktorander på avdelningen. Detta förbereder våra studenter för en framgångsrik karriär, både i näringslivet och inom akademin. Samverkan Högskolans aktiviteter inom grundutbildning och forskning görs i samarbete och samproduktion med industrin, organisationer och offentliga sektorn både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Vi garanterar kvalité och industriell relevans inom utbildningen med hjälp av våra industriella partner, som bistår med utrustning, gästundervisar och, om möjligt, erbjuder våra studenter anställning.

153 Ärende 12 Sida 5 av 5 Programkod: ZCG20 Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagens arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Kontakta internationaliseringsansvarig vid Akademin för innovation, design och teknik för vidare information om möjligheter för internationella studier. Jämlikhet Mälardalens högskola har etablerade organ och processer för att hantera likabehandling och jämlikhet mellan könen och mellan olika sociala grupper. Vi har normer och rutiner för att tillhandahålla specifikt stöd till olika grupper med avseende på jämlikhet eller behov av support till studenter med funktionshinder. Datateknik är, traditionellt, ett område där andelen kvinnliga studenter är låg. På grund av detta kommer vi att öka våra insatser för att rekrytera fler kvinnliga studenter. Vidare är högskolans lokaler utrustade för att kunna hantera krav från studenter med funktionshinder. Studenter med funktionshinder har en egen servicetjänst, vilken kan hjälpa till att tillhandahålla den extrautrustning som krävs för att göra vistelsen på högskolan så behaglig som möjligt. Till exempel finns specialutrustning för studenter med nedsatt syn eller hörsel. Högskolan har även specialiserat stöd för studenter med dyslexi och är utrustad för att ta hand om studenter med olika funktionshinder. En gemensam nämnare för de flesta av våra lokaler är att de är nya eller nyrenoverade för att kunna tillhandahålla stöd för funktionshindrade studenter. Utmärkelser Programmet tilldelades ett nationellt anslag för ISE-projektet, vilket stöder utveckling av kurser till ett program för industriell programvaruteknik. Under 2009 nådde programmet nya höjder, då fyra av tio lag som nådde finalen i tävlingen i programvaruutveckling vid ICSE-2009, den internationellt högst rankade konferensen inom programvaruteknik, kom från MDH. Bland dessa fyra fanns även den slutgiltiga vinnaren av tävlingen.

154 Ärende 12 Utbildningsplan Sida 1 av Dnr: MDH /10 Programkod: ZCG20 Magisterprogram i programvaruteknik, 60 högskolepoäng Master s Program in Software Engineering, 60 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter och är fastställd av Fakultetsnämndens utbildningsutskott för teknik Mål Programvara påverkar oss i allt högre grad, både inom näringslivet och i våra dagliga liv. Software engineering handlar om design och utveckling av högkvalitativa programvarusystem och är därmed ett allt viktigare område inom datavetenskapen. Det ettåriga magisterprogrammet i programvaruteknik ger dig kunskap och praktiska färdigheter inom utveckling av programvarusystem av hög kvalitet, vilket är ovärderligt för programvaruarkitekter, projektledare och tekniska specialister. Efterfrågan på kunniga experter inom software engineering ökar stadigt, vilket gör dig mycket konkurrenskraftig nationellt såväl som internationellt, inom både industrin och akademisk forskning. Kunskap och förståelse Inom ramarna för magisterprogrammet i programvaruteknik tillhandahåller studenterna kunskap, kompetens och erfarenhet inom utveckling av programvara och programvaruintensiva system i ett globalt perspektiv, och utvecklar därigenom en förmåga att förstå, designa och implementera sådana system på den globala marknaden. Studenterna utbildas för att kunna arbeta med programvaruutveckling inom olika industriella sektorer (t.ex. hemelektronik, fordonsindustri, tele-medicin, telekommunikation), informations- och tjänstesektorer (finansiella institut, geografiska informationsystem, transporttjänster), konsultverksamhet, den offentliga sektorn, utbildningssektorn och inom akademisk forskning. Studenterna ackumulerar kunskap om analys, design och management av stora och komplexa programvarusystem. Studenterna ges också en medvetenhet om, och tränas i att hantera, kulturella, sociala och ekonomiska skillnader; de vet hur man kommunicerar i ett globalt nätverk och en global arbetsgrupp och kan även tolka och utnyttja olikheter i deras professionella (och personliga) liv. I det industriella spåret ingår mentorer och examensarbeten relaterade till associerade industrier (t.ex. ABB, Ericsson och Volvo).

155 Ärende 12 Sida 2 av 5 Dnr: MDH /10 Programkod: ZCG20 Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - analytiskt tillämpa generella principer för programvaruutveckling vid utvecklingen av komplex programvara och programvaruintensiva system, - demonstrera nödvändig förståelse av metoder och tekniker för mjukvarumanagement, samt kunna använda dessa i olika utvecklingssituationer, - bemästra generella principer och tekniker för hantering av kvalitetsattribut för olika typer av programvarusystem (t.ex. säkerhet och pålitlighet), - förstå, planera och genomföra självstående arbete inom olika applikationsdomäner, - överskrida kulturella, sociala och ekonomiska skillnader och arbeta i internationella team, - proaktivt planera och hantera sin framtida karriär såväl som den personliga utvecklingen, - självreflektera och kritiskt utvärdera den egna förmågan att hantera komplexa problem, - söka upp, läsa, förstå och utvärdera forskningsartiklar och på så sätt vara medveten om forskningsfronten inom programvaruutveckling. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att inom datavetenskap göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, samt - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Språk Undervisningsspråket är engelska, vilket inkluderar all undervisning, examination och litteratur m.m. Särskild behörighet Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng inom datateknik eller datavetenskap, samt minst 22,5 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. Dessutom krävs Engelska B. Motsvarande behörighetskrav uttryckta för internationella sökande: A completed Bachelor's degree from an institution of higher education of 3 years or more, equivalent to 180 credits, of which at least 90 credits are within Computer Science or Computer Engineering and at least 22,5 credits in Mathematics/Applied Mathematics. English B is required for Swedish students. International students are required to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4,5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6,5 and no band score below 5,5 or equivalent.

156 Ärende 12 Sida 3 av 5 Dnr: MDH /10 Programkod: ZCG20 Urval Antal högskolepoäng. Innehåll Programmet består av 30 hp teoretiska kurser samt ett självständigt arbete (examensarbete) inom datavetenskap på avancerad nivå omfattande 30 hp. Alternativt kan kursdelen uppgå till 45 hp och examensarbetet inom datavetenskap omfatta 15 hp. Termin 1 Termin 2 Datavetenskap Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik, 7,5 hp Validering och verifiering av mjukvara, 7,5 hp Modell-driven programvaruutveckling, 7,5 hp Komponentbaserade teknologier, 7,5 hp Valfritt därutöver Engelska Engelska för akademiker, 7,5 hp Datavetenskap Utveckling av Industriella System, 7,5 hp Distribuerad programvaruutveckling, 7,5 hp Valbart 30 hp Datavetenskap Examensarbete avancerad nivå, Datavetenskap, 30hp eller Examensarbete avancerad nivå, Datavetenskap, 15 hp Projekt i programvaruteknik, 15 hp Valfritt därutöver Datavetenskap Avancerad programvaruteknik, 7,5 hp Interkulturell kompetens för ingenjörer i en global värld, 7,5 hp Val inom programmet Programmet består av obligatoriska och friviliga kurser (valfria utöver de obligatoriska). Studenten skall välja a) minst 30 hp av kurser på avancerad nivå och ett examensarbete inom datavetenskap på avancerad nivå motsvarande 30 hp eller b) minst 45 hp av kurser på avancerad nivå och ett examensarbete inom datavetenskap på avancerad nivå motsvarande 15 hp. Studenten har också möjlighet att välja mellan olika projekt, och även inriktningen på examensarbetet. Alla kurser väljs i samråd med programkoordinator för att försäkra uppfyllandet av fordringar för examen. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Magisterprogram i programvaruteknik. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Teknologie magisterexamen med huvudområdet Datavetenskap (Master of Science (60 credits) in Computer Science).

157 Ärende 12 Sida 4 av 5 Dnr: MDH /10 Programkod: ZCG20 Kvalitetssäkring Akademin för innovation, design och teknik (IDT) ansvarar för planeringen av programmet, för programinformation, för att vägleda programstudenterna och för kontinuerlig utvärdering av programmet. Kursutvärderingar spelar en viktig roll i det återkommande arbetet med att förbättra programmet. Programutvärdering utförs kontinuerligt av en styrgrupp med representanter för högskolan, studenter och industriella samarbetspartners. Studentmedverkan Värdakademin arbetar kontinuerligt i nära samarbete med programstudenter för att göra dem delaktiga i utvecklingen av programkurser och för att planera programmet. Det är även möjligt för studentrepresentanter att delta i akademins planerande och beslutsfattande instanser för utbildning på grund- och avancerad nivå. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar som är utpekade i högskolans utbildnings- och forskningsstrategi. Utbildningsprogrammet anknyter till den prioriterade inriktningen Inbyggda system. De övriga prioriterade inriktningarna är: Didaktik och interkulturell kommunikation, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och Välfärd. Avdelning Software Engineering, som ansvarar för programmet, har flera internationellt framgångsrika forskare med aktivt deltagande vid de största konferenserna inom området. De huvudsakliga forskningsområdena inom avdelningen omfattar komponentbaserad programvaruutveckling, programvaruprocesser, testning och utveckling av pålitlig programvara. All forskning utförs i projekt med specifika mål med avseende på publikationer, samarbeten och prototypverktyg, och vi strävar efter att låta våra forskningsresultat användas i utbildningen i så stor utsträckning som möjligt. Större delen av kurserna på avancerad nivå under det andra året presenterar aktuell forskning, och ges för både programstudenter och doktorander på avdelningen. Detta förbereder våra studenter för en framgångsrik karriär, både i näringslivet och inom akademin. Samverkan Högskolans aktiviteter inom grundutbildning och forskning görs i samarbete och samproduktion med industrin, organisationer och offentliga sektorn både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Vi garanterar kvalité och industriell relevans inom utbildningen med hjälp av våra industriella partner, som bistår med utrustning, gästundervisar och, om möjligt, erbjuder våra studenter anställning.

158 Ärende 12 Sida 5 av 5 Dnr: MDH /10 Programkod: ZCG20 Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagens arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Kontakta internationaliseringsansvarig vid Akademin för innovation, design och teknik för vidare information om möjligheter för internationella studier. Jämlikhet Mälardalens högskola har etablerade organ och processer för att hantera likabehandling och jämlikhet mellan könen och mellan olika sociala grupper. Vi har normer och rutiner för att tillhandahålla specifikt stöd till olika grupper med avseende på jämlikhet eller behov av support till studenter med funktionshinder. Datateknik är, traditionellt, ett område där andelen kvinnliga studenter är låg. På grund av detta kommer vi att öka våra insatser för att rekrytera fler kvinnliga studenter. Vidare är högskolans lokaler utrustade för att kunna hantera krav från studenter med funktionshinder. Studenter med funktionshinder har en egen servicetjänst, vilken kan hjälpa till att tillhandahålla den extrautrustning som krävs för att göra vistelsen på högskolan så behaglig som möjligt. Till exempel finns specialutrustning för studenter med nedsatt syn eller hörsel. Högskolan har även specialiserat stöd för studenter med dyslexi och är utrustad för att ta hand om studenter med olika funktionshinder. En gemensam nämnare för de flesta av våra lokaler är att de är nya eller nyrenoverade för att kunna tillhandahålla stöd för funktionshindrade studenter. Utmärkelser Programmet tilldelades ett nationellt anslag för ISE-projektet, vilket stöder utveckling av kurser till ett program för industriell programvaruteknik. Under 2009 nådde programmet nya höjder, då fyra av tio lag som nådde finalen i tävlingen i programvaruutveckling vid ICSE-2009, den internationellt högst rankade konferensen inom programvaruteknik, kom från MDH. Bland dessa fyra fanns även den slutgiltiga vinnaren av tävlingen.

159 Ärende 13 Utbildningsplan Sida 1 av Dnr: MDH /10 Programkod: ZCS24 Masterprogram i programvaruteknik, 120 högskolepoäng Master s Program in Software Engineering, 120 credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter och är fastställd av Fakultetsnämnden Mål Programvara påverkar oss i allt högre grad, både inom näringslivet och i våra dagliga liv. Software engineering handlar om design och utveckling av högkvalitativa programvarusystem och är därmed ett allt viktigare område inom datavetenskapen. Efter utbildningen, är studenterna mycket attraktiva på arbetsmarknaden nationellt såväl som internationellt, både som experter inom industrin och inom akademin som forskare eller framtida doktorander. Efter studierna ska studenterna kunna göra karriär som, till exempel, ingenjörer, projektledare, systemarkitekter, programmerare eller forskare inom området. Kunskap och förståelse Inom ramarna för mastersprogrammet i programvaruteknik tillhandahåller studenterna kunskap, kompetens och erfarenhet inom utveckling av programvara och programvaruintensiva system i ett globalt perspektiv, och utvecklar därigenom en förmåga att förstå, designa och implementera sådana system i den globala marknaden. Studenterna utbildas för att kunna arbeta med programvaruutveckling inom olika industriella sektorer (t.ex. hemelektronik, fordonsindustri, tele-medicin, telekommunikation), informations- och tjänstesektorer (finansiella institut, transporttjänster), konsultverksamhet, den offentliga sektorn, utbildningssektorn och inom akademisk forskning. Studenterna ackumulerar kunskap om analys, design och management av stora och komplexa programvarusystem. Studenterna har möjligheten att specialisera sig inom två områden: a) mjukvaruarkitektur, som inkluderar kunskap i moderna trender som kommer att dominera framtida mjukvaruutveckling, vilket inkluderar dynamiska arkitekturer, komponent-baserad mjukvaruutveckling, service-orienterade arkitekturer och global systemutveckling; b) software engineering av inbyggda realtidssystem, som inkluderar kunskap om analys, design och management av inbyggda och mjukvaruintensiva system. Studenterna fokuserar på lösningar relaterade till tillförlitlighet, säkerhet, resursanvändning, förutsägbarhet och liknande egenskaper inom realtids- och inbyggda system.

160 Ärende 13 Sida 2 av 6 Programkod: ZCS24 Studenterna är medvetna om, och tränade för att arbeta i kulturella, sociala och ekonomiska miljöer; de vet hur man kommunicerar i ett globalt nätverk, inom ett globalt team, samt hur man tolkar och utnyttjar mångfald i sina professionella (och privata) liv. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - analytiskt tillämpa generella principer för programvaruutveckling vid utvecklingen av komplex programvara och programvaruintensiva system, - demonstrera nödvändig förståelse av metoder och tekniker för mjukvarumanagement, samt kunna använda dessa i olika utvecklingssituationer, - bemästra generella principer och tekniker för hantering av kvalitetsattribut för olika typer av programvarussystem (t.ex. säkerhet och pålitlighet), - förstå, planera och genomföra självständigt arbete inom olika applikationsdomäner, - överskrida kulturella, sociala och ekonomiska skillnader och arbeta i internationella team, - proaktivt planera och hantera sin framtida karriär, såväl som den personliga utvecklingen, - välja lämpliga verktyg för att analysera och tolka forskningsresultat både kvantitativt och kvalitativt, och - självreflektera och kritiskt utvärdera den egna förmågan att hantera komplexa problem, - söka upp, läsa, förstå och utvärdera forskningsartiklar och på så sätt vara medveten om forskningsfronten inom programvaruutveckling, samt - tillämpa typiska forskningsmetodologier för att ta fram ett forskningsförslag, att analysera forskningsresultat med stöd av undersökning av befintlig forskningslitteratur, och delta i forskningsprojekt. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att inom datavetenskap göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, samt - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Språk Undervisningsspråket är engelska, vilket inkluderar all undervisning, examination och litteratur m.m. Särskild behörighet Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng inom datateknik eller datavetenskap, samt minst 20 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. Dessutom krävs Engelska B.

161 Ärende 13 Sida 3 av 6 Programkod: ZCS24 Motsvarande behörighetskrav uttryckta för internationella sökande: A completed Bachelor's degree from an institution of higher education of 3 years or more, equivalent to 180 credits, of which at least 90 credits are within Computer Science or Computer Engineering and at least 20 credits in Mathematics/Applied Mathematics. English B is required for Swedish students. International students are required to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4,5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6,5 and no band score below 5,5 or equivalent. Urval Antal högskolepoäng. Innehåll Programmet består av 90 hp teoretiska kurser samt ett självständigt arbete (examensarbete) inom datavetenskap på avancerad nivå omfattande 30 hp. Termin 1 Termin 2 Datavetenskap Programvaruteknik, 15 hp Validering och verifiering av mjukvara, 7,5 hp Komponentbaserade teknologier, 7,5 hp Valfritt därutöver Engelska Engelska för akademiker, 7,5 hp Datavetenskap Utveckling av industriella system, 7,5 hp Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik, 7,5 hp Datavetenskap Avancerad programvaruteknik, 7,5 hp Projekt i programvaruteknik, 15 hp Valbart 7,5 hp Datavetenskap Interkulturell kompetens för ingenjörer i en global värld, 7,5 hp Avancerad programvaruverifikation och validering, 7,5 hp Design av pålitliga system, 7,5 hp Avancerad komponentbaserad programvaruteknik, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Numeriska metoder med MATLAB, 7,5 hp

162 Ärende 13 Sida 4 av 6 Programkod: ZCS24 Termin 3 Termin 4 Datavetenskap Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik, 7,5 hp Distribuerad programvaruutveckling, 7,5 hp Modell-driven programvaruutveckling, 7,5 hp Valbart 7,5 hp Datavetenskap Utveckling av industriella system, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Kalkyl II, 7,5 hp Datavetenskap Examensarbete avancerad nivå, Datavetenskap 30 hp Valfritt därutöver Datavetenskap Avancerad programvaruverifikation och validering 7,5 hp Design av pålitliga system, 7,5 hp Avancerad komponentbaserad programvaruteknik, 7,5 hp Val inom programmet Programmet består av obligatoriska, valbara och frivilliga kurser (valfria utöver de obligatoriska). Studenten skall välja minst 90 hp av kurser på avancerad nivå och ett examensarbete inom datavetenskap på avancerad nivå motsvarande 30 hp. Studenten har också möjlighet att välja mellan olika projekt, och även inriktningen på examensarbetet. Alla kurser väljs i samråd med programkoordinator för att försäkra uppfyllandet av fordringar för examen. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Masterprogram i programvaruteknik. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Teknologie masterexamen med huvudområdet Datavetenskap (Master of Science (120 credits) in Computer Science). Kvalitetssäkring Akademin för innovation, design och teknik (IDT) ansvarar för planeringen av programmet, för programinformation, för att vägleda programstudenterna och för kontinuerlig utvärdering av programmet. Kursutvärderingar spelar en viktig roll i det återkommande arbetet med att förbättra programmet. Programutvärdering utförs kontinuerligt av en styrgrupp med representanter för högskolan, studenter och industriella samarbetspartners. För den internationella linjen (GSEEM) ges ytterligare evalueringar av en internationell styrelse.

163 Ärende 13 Sida 5 av 6 Programkod: ZCS24 Studentmedverkan Värdakademin arbetar kontinuerligt i nära samarbete med programstudenter för att göra dem delaktiga i utvecklingen av programkurser och för att planera programmet. Det är även möjligt för studentrepresentanter att delta i akademins planerande och beslutsfattande instanser för utbildning på grund- och avancerad nivå. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar som är utpekade i högskolans utbildnings- och forskningsstrategi. Utbildningsprogrammet anknyter till den prioriterade inriktningen Inbyggda system. De övriga prioriterade inriktningarna är: Didaktik och interkulturell kommunikation, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och Välfärd. Avdelning Software Engineering, som ansvarar för programmet, har flera internationellt framgångsrika forskare inom software engineering och aktivt deltagande vid de största konferenserna inom området. De huvudsakliga forskningsområdena inom avdelningen omfattar komponentbaserad programvaruutveckling, programvaruprocesser, testning och utveckling av pålitlig programvara. All forskning utförs i projekt med specifika mål med avseende på publikationer, samarbeten och prototypverktyg, och vi strävar efter att låta våra forskningsresultat användas i utbildningen i så stor utsträckning som möjligt. Större delen av kurserna på avancerad nivå under det andra året presenterar aktuell forskning, och ges för både programstudenter och doktorander på avdelningen. Detta förbereder våra studenter för en framgångsrik karriär, både i näringslivet och inom akademin. Samverkan Högskolans aktiviteter inom grundutbildning och forskning görs i samarbete och samproduktion med industrin, organisationer och offentliga sektorn både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Vi garanterar kvalité och industriell relevans inom våra utbildningar med hjälp av våra industriella partner, som bistår med utrustning, gästundervisar och, om möjligt, erbjuder våra studenter anställning. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagens arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen.

164 Ärende 13 Sida 6 av 6 Programkod: ZCS24 Kontakta internationaliseringsansvarig vid Akademin för innovation, design och teknik för vidare information om möjligheter för internationella studier. Inom programmet finns möjlighet, om examensfordringarna uppfylls, att även få masterexamen i samarbete med ett av följande universitet: University of L Aquila, Free University of Amsterdam. Jämlikhet Mälardalens högskola har etablerade organ och processer för att hantera likabehandling och jämlikhet mellan könen och mellan olika sociala grupper. Vi har normer och rutiner för att tillhandahålla specifikt stöd till olika grupper med avseende på jämlikhet eller behov av support till studenter med funktionshinder. Datateknik är, traditionellt, ett område där andelen kvinnliga studenter är låg. På grund av detta kommer vi att öka våra insatser för att rekrytera fler kvinnliga studenter. Vidare är högskolans lokaler utrustade för att kunna hantera krav från studenter med funktionshinder. Studenter med funktionshinder har en egen servicetjänst, vilken kan hjälpa till att tillhandahålla den extrautrustning som krävs för att göra vistelsen på högskolan så behaglig som möjligt. Till exempel finns specialutrustning för studenter med nedsatt syn eller hörsel. Högskolan har även specialiserat stöd för studenter med dyslexi, är utrustad för att ta hand om studenter med olika funktionshinder. En gemensam nämnare för de flesta av våra lokaler är att de är nya eller nyrenoverade för att kunna tillhandahålla stöd för funktionshindrade studenter. Utmärkelser Programmet tilldelades ett nationellt anslag för ISE-projektet, vilket stöder utveckling av kurser till ett program för industriell programvaruteknik. Under 2009 nådde vårt program nya höjder, då fyra av tio lag som nådde finalen i tävlingen i programvaruutveckling vid ICSE-2009, den internationellt högst rankade konferensen inom programvaruteknik, kom från MDH. Bland dessa fyra fanns även den slutgiltiga vinnaren av tävlingen.

165 Ärende 13 Utbildningsplan Sida 1 av Dnr: MDH /10 Programkod: ZCS24 Masterprogram i programvaruteknik, 120 högskolepoäng Master s Program in Software Engineering, 120 credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter och är fastställd av Fakultetsnämndens utbildningsutskott för teknik Mål Programvara påverkar oss i allt högre grad, både inom näringslivet och i våra dagliga liv. Software engineering handlar om design och utveckling av högkvalitativa programvarusystem och är därmed ett allt viktigare område inom datavetenskapen. Efter utbildningen, är studenterna mycket attraktiva på arbetsmarknaden nationellt såväl som internationellt, både som experter inom industrin och inom akademin som forskare eller framtida doktorander. Efter studierna ska studenterna kunna göra karriär som, till exempel, ingenjörer, projektledare, systemarkitekter, programmerare eller forskare inom området. Kunskap och förståelse Inom ramarna för mastersprogrammet i programvaruteknik tillhandahåller studenterna kunskap, kompetens och erfarenhet inom utveckling av programvara och programvaruintensiva system i ett globalt perspektiv, och utvecklar därigenom en förmåga att förstå, designa och implementera sådana system i den globala marknaden. Studenterna utbildas för att kunna arbeta med programvaruutveckling inom olika industriella sektorer (t.ex. hemelektronik, fordonsindustri, tele-medicin, telekommunikation), informations- och tjänstesektorer (finansiella institut, transporttjänster), konsultverksamhet, den offentliga sektorn, utbildningssektorn och inom akademisk forskning. Studenterna ackumulerar kunskap om analys, design och management av stora och komplexa programvarusystem. Studenterna har möjligheten att specialisera sig inom två områden: a) mjukvaruarkitektur, som inkluderar kunskap i moderna trender som kommer att dominera framtida mjukvaruutveckling, vilket inkluderar dynamiska arkitekturer, komponent-baserad mjukvaruutveckling, service-orienterade arkitekturer och global systemutveckling; b) software engineering av inbyggda realtidssystem, som inkluderar kunskap om analys, design och management av inbyggda och mjukvaruintensiva system. Studenterna fokuserar på lösningar relaterade till tillförlitlighet, säkerhet, resursanvändning, förutsägbarhet och liknande egenskaper inom realtids- och inbyggda system. Studenterna är medvetna om, och tränade för att arbeta i kulturella, sociala och ekonomiska miljöer; de vet hur man kommunicerar i ett globalt nätverk, inom ett globalt team, samt hur man tolkar och utnyttjar mångfald i sina professionella (och privata) liv.

166 Ärende 13 Sida 2 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: ZCS24 Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - analytiskt tillämpa generella principer för programvaruutveckling vid utvecklingen av komplex programvara och programvaruintensiva system, - demonstrera nödvändig förståelse av metoder och tekniker för mjukvarumanagement, samt kunna använda dessa i olika utvecklingssituationer, - bemästra generella principer och tekniker för hantering av kvalitetsattribut för olika typer av programvarussystem (t.ex. säkerhet och pålitlighet), - förstå, planera och genomföra självständigt arbete inom olika applikationsdomäner, - överskrida kulturella, sociala och ekonomiska skillnader och arbeta i internationella team, - proaktivt planera och hantera sin framtida karriär, såväl som den personliga utvecklingen, - välja lämpliga verktyg för att analysera och tolka forskningsresultat både kvantitativt och kvalitativt, och - självreflektera och kritiskt utvärdera den egna förmågan att hantera komplexa problem, - söka upp, läsa, förstå och utvärdera forskningsartiklar och på så sätt vara medveten om forskningsfronten inom programvaruutveckling, samt - tillämpa typiska forskningsmetodologier för att ta fram ett forskningsförslag, att analysera forskningsresultat med stöd av undersökning av befintlig forskningslitteratur, och delta i forskningsprojekt. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att inom datavetenskap göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, samt - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Språk Undervisningsspråket är engelska, vilket inkluderar all undervisning, examination och litteratur m.m. Särskild behörighet Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng inom datateknik eller datavetenskap, samt minst 22,5 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. Dessutom krävs Engelska B.

167 Ärende 13 Sida 3 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: ZCS24 Motsvarande behörighetskrav uttryckta för internationella sökande: A completed Bachelor's degree from an institution of higher education of 3 years or more, equivalent to 180 credits, of which at least 90 credits are within Computer Science or Computer Engineering and at least 22,5 credits in Mathematics/Applied Mathematics. English B is required for Swedish students. International students are required to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4,5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6,5 and no band score below 5,5 or equivalent. Urval Antal högskolepoäng. Innehåll Programmet består av 90 hp teoretiska kurser samt ett självständigt arbete (examensarbete) inom datavetenskap på avancerad nivå omfattande 30 hp. Termin 1 Termin 2 Datavetenskap Programvaruteknik, 15 hp Validering och verifiering av mjukvara, 7,5 hp Komponentbaserade teknologier, 7,5 hp Valfritt därutöver Engelska Engelska för akademiker, 7,5 hp Datavetenskap Utveckling av industriella system, 7,5 hp Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik, 7,5 hp Datavetenskap Avancerad programvaruteknik, 7,5 hp Projekt i programvaruteknik, 15 hp Valbart 7,5 hp Datavetenskap Interkulturell kompetens för ingenjörer i en global värld, 7,5 hp Avancerad programvaruverifikation och validering, 7,5 hp Design av pålitliga system, 7,5 hp Avancerad komponentbaserad programvaruteknik, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Numeriska metoder med MATLAB, 7,5 hp

168 Ärende 13 Sida 4 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: ZCS24 Termin 3 Termin 4 Datavetenskap Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik, 7,5 hp Distribuerad programvaruutveckling, 7,5 hp Modell-driven programvaruutveckling, 7,5 hp Valbart 7,5 hp Datavetenskap Utveckling av industriella system, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Kalkyl II, 7,5 hp Datavetenskap Examensarbete avancerad nivå, Datavetenskap 30 hp Valfritt därutöver Datavetenskap Avancerad programvaruverifikation och validering 7,5 hp Design av pålitliga system, 7,5 hp Avancerad komponentbaserad programvaruteknik, 7,5 hp Val inom programmet Programmet består av obligatoriska, valbara och frivilliga kurser (valfria utöver de obligatoriska). Studenten skall välja minst 90 hp av kurser på avancerad nivå och ett examensarbete inom datavetenskap på avancerad nivå motsvarande 30 hp. Studenten har också möjlighet att välja mellan olika projekt, och även inriktningen på examensarbetet. Alla kurser väljs i samråd med programkoordinator för att försäkra uppfyllandet av fordringar för examen. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Masterprogram i programvaruteknik. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Teknologie masterexamen med huvudområdet Datavetenskap (Master of Science (120 credits) in Computer Science). Kvalitetssäkring Akademin för innovation, design och teknik (IDT) ansvarar för planeringen av programmet, för programinformation, för att vägleda programstudenterna och för kontinuerlig utvärdering av programmet. Kursutvärderingar spelar en viktig roll i det återkommande arbetet med att förbättra programmet. Programutvärdering utförs kontinuerligt av en styrgrupp med representanter för högskolan, studenter och industriella samarbetspartners. För den internationella linjen (GSEEM) ges ytterligare evalueringar av en internationell styrelse.

169 Ärende 13 Sida 5 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: ZCS24 Studentmedverkan Värdakademin arbetar kontinuerligt i nära samarbete med programstudenter för att göra dem delaktiga i utvecklingen av programkurser och för att planera programmet. Det är även möjligt för studentrepresentanter att delta i akademins planerande och beslutsfattande instanser för utbildning på grund- och avancerad nivå. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar som är utpekade i högskolans utbildnings- och forskningsstrategi. Utbildningsprogrammet anknyter till den prioriterade inriktningen Inbyggda system. De övriga prioriterade inriktningarna är: Didaktik och interkulturell kommunikation, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och Välfärd. Avdelning Software Engineering, som ansvarar för programmet, har flera internationellt framgångsrika forskare inom software engineering och aktivt deltagande vid de största konferenserna inom området. De huvudsakliga forskningsområdena inom avdelningen omfattar komponentbaserad programvaruutveckling, programvaruprocesser, testning och utveckling av pålitlig programvara. All forskning utförs i projekt med specifika mål med avseende på publikationer, samarbeten och prototypverktyg, och vi strävar efter att låta våra forskningsresultat användas i utbildningen i så stor utsträckning som möjligt. Större delen av kurserna på avancerad nivå under det andra året presenterar aktuell forskning, och ges för både programstudenter och doktorander på avdelningen. Detta förbereder våra studenter för en framgångsrik karriär, både i näringslivet och inom akademin. Samverkan Högskolans aktiviteter inom grundutbildning och forskning görs i samarbete och samproduktion med industrin, organisationer och offentliga sektorn både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Vi garanterar kvalité och industriell relevans inom våra utbildningar med hjälp av våra industriella partner, som bistår med utrustning, gästundervisar och, om möjligt, erbjuder våra studenter anställning. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagens arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen.

170 Ärende 13 Sida 6 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: ZCS24 Kontakta internationaliseringsansvarig vid Akademin för innovation, design och teknik för vidare information om möjligheter för internationella studier. Inom programmet finns möjlighet, om examensfordringarna uppfylls, att även få masterexamen i samarbete med ett av följande universitet: University of L Aquila, Free University of Amsterdam. Jämlikhet Mälardalens högskola har etablerade organ och processer för att hantera likabehandling och jämlikhet mellan könen och mellan olika sociala grupper. Vi har normer och rutiner för att tillhandahålla specifikt stöd till olika grupper med avseende på jämlikhet eller behov av support till studenter med funktionshinder. Datateknik är, traditionellt, ett område där andelen kvinnliga studenter är låg. På grund av detta kommer vi att öka våra insatser för att rekrytera fler kvinnliga studenter. Vidare är högskolans lokaler utrustade för att kunna hantera krav från studenter med funktionshinder. Studenter med funktionshinder har en egen servicetjänst, vilken kan hjälpa till att tillhandahålla den extrautrustning som krävs för att göra vistelsen på högskolan så behaglig som möjligt. Till exempel finns specialutrustning för studenter med nedsatt syn eller hörsel. Högskolan har även specialiserat stöd för studenter med dyslexi, är utrustad för att ta hand om studenter med olika funktionshinder. En gemensam nämnare för de flesta av våra lokaler är att de är nya eller nyrenoverade för att kunna tillhandahålla stöd för funktionshindrade studenter. Utmärkelser Programmet tilldelades ett nationellt anslag för ISE-projektet, vilket stöder utveckling av kurser till ett program för industriell programvaruteknik. Under 2009 nådde vårt program nya höjder, då fyra av tio lag som nådde finalen i tävlingen i programvaruutveckling vid ICSE-2009, den internationellt högst rankade konferensen inom programvaruteknik, kom från MDH. Bland dessa fyra fanns även den slutgiltiga vinnaren av tävlingen.

171 Ärende 14 Utbildningsplan Sida 1 av MDH /09 Programkod: GST01 Masterprogram i intelligenta inbyggda system, 120 högskolepoäng Master s Program in Intelligent Embedded Systems, 120 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter och är fastställd av Fakultetsnämndens grundutbildningsutskott för teknik Mål Ett övergripande mål för utbildningen är att producera studenter med spetskompetens inom inbyggda och intelligenta system, som har en helhetssyn på systembyggande, och som bemästrar projektledning i grupper av människor med olika kompetenser. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa djup teoretisk kunskap ( state of the art ) i områdena realtidssystem, intelligenta system, samt hårdvaru- och mjukvaruutveckling av inbyggda system, - visa förståelse och erfarenhet av industriella inbyggda system ( state of the practice ) och fördjupad metodkunskap inom utveckling av intelligenta inbyggda system, - visa kunskap och förståelse för grundläggande designparadigmer, arkitekturer, möjligheter och utmaningar för inbyggda system ur både ett mjuk- och hårdvaruperspektiv, samt - visa kunskap om metoder och verktyg som krävs för att tillfredsställande genomföra mindre och större projektuppgifter inom ämnet. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att planera, och med adekvata metoder genomföra, kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt att utvärdera detta arbete, och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att, i såväl nationella som internationella sammanhang, muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser, den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med andra, - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet, samt - praktiskt kunna tillämpa de införskaffade teoretiska kunskaperna för att designa, analysera och implementera ett intelligent inbyggt realtidssystem.

172 Ärende 14 Sida 2 av 6 MDH /09 Programkod: GST01 Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - kunna ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap, - visa förmåga att inom huvudområdet och dess inriktning göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, samt - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är engelska, vilket innebär att all undervisning, kurslitteratur, dokumentation, rapportering etc. skall vara på engelska. Särskild behörighet Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 30 högskolepoäng inom datateknik, datavetenskap eller elektronik inklusive minst 15 högskolepoäng inom programmering, samt minst 22,5 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. Dessutom krävs En B. Motsvarande på engelska: A completed Bachelor s degree (or equivalent) of 3 years (180 ECTS credits) or more, in an engineering subject or computer science, of which at least one semester (30 ECTS credits) in computer engineering, computer science or electronics that include courses in programming corresponding 15 ECTS credits. At least 22,5 ECTS credits in Mathematics/Applied Mathematics are required. English B is required for Swedish students. International students are required to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4,5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6,5 and no band score below 5,5 or equivalent. Urval Antal högskolepoäng. Innehåll I programmet finns två tydliga delar: det projektinriktade lärandet i samverkan med företag respektive den uppsättning teorikurser som krävs. En stor del av programmet kommer att genomföras som problembaserat lärande inom ramen för ett antal skarpa projekt i samverkan med näringsliv och samhälle. Projektdelens koppling till näringsliv och samhälle är mycket stark, och avser att förbereda studenterna på ett arbetsliv utanför högskolan. Medverkan från företag och organisationer inom projektdelen kan vara mer eller mindre omfattande, och avse allt från formulering av relevanta problemställningar, mentorskap, praktikplatser, exjobbsplatser, via att vara värdföretag för ett eller flera av de skarpa projekt

173 Ärende 14 Sida 3 av 6 MDH /09 Programkod: GST01 som kommer att bedrivas inom programmet, till att adoptera någon av programmets studenter som sin egen. För att nå erforderligt djup krävs dock en uppsättning teorikunskaper för att lösa de problem studenterna ställs inför. Programmet innehåller kurser inom fyra områden: 1) Metodik avser att ge studenterna de verktyg som krävs för att tillfredsställande genomföra projekt, t.ex. projektarbetsmetodik, rapportmetodik, samt metodikkunskaper inom exempelvis mät-, test- eller verifieringsområdena, 2) Inbyggda system ger avancerade kunskaper om inbyggda system, som t.ex. utveckling av tidskritiska realtidstillämpningar, energieffektivitet, testning och debugging av inbyggda system, asynkron kommunikation och synkronisering i distribuerade inbyggda system. 3) Intelligenta system ger grundkunskaper om såväl avancerade sensorsystem som avancerat beslutsfattande och adaptivitet i system. Lärandemål inom intelligenta system inkluderar kunskaper i mätteknik, signalbehandling, lärande system och adaptiva system för dynamiska miljöer. 4) Hårdvara ger grundkunskaper i hur olika hårdvaruaspekter sätter begränsningar för, eller ger möjligheter till, realisering av inbyggda system. Lärandemål inom hårdvara inkluderar förståelse för olika hårdvarulösningars för- och nackdelar samt möjligheter att fatta designbeslut baserat på begränsade resurser, resurseffektivitet och pris/prestandaavvägningar.

174 Ärende 14 Sida 4 av 6 MDH /09 Programkod: GST01 Termin 1 Termin 2 Datavetenskap Projektmetodik, 7,5 hp Inbyggda system I, 7,5 hp Inbyggda system II, 7,5 hp Projekt i inbyggda system, 7,5 hp Datavetenskap Intelligenta system, 7,5 hp Hårdvara för inbyggda system, 7,5 hp Valbart 15 hp Datavetenskap Projekt i intelligenta inbyggda system, 15 hp Examensarbete, 15 hp Termin 3 Termin 4 Matematik/tillämpad matematik Numeriska metoder med MATLAB, 7,5 hp Datavetenskap Examensarbete, 30 hp Valbart 22,5 hp Datavetenskap Projekt i avancerade inbyggda system, 22,5 hp eller Säkerhetskritiska system, 7,5 hp Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik, 7,5 hp Elektronik Sensorteknik, 7,5 hp Val inom programmet Programmet består av rekommenderade kurser. Det finns möjlighet att avsluta programmet efter ett år och då väljs examensarbete (15 hp) i termin två istället för projektkursen. Termin 3 väljs kurser inom datavetenskap och elektronik. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Om andra kurser än de som presenterats ovan väljs ska det ske i samråd med programkoordinator för att försäkra uppfyllandet av fordringar för examen. Studenterna ges möjlighet att läsa delar av programmet utomlands (max ett läsår), vid något av högskolans partneruniversitet som har motsvarande utbildningar inom inbyggda system. Kurserna väljs i samråd med programkoordinatorn och skall kunna tillgodoräknas i examen vid MDH, som motsvarande kurser vid MDH. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Masterprogram i intelligenta inbyggda system. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina:

175 Ärende 14 Sida 5 av 6 MDH /09 Programkod: GST01 - Teknologie masterexamen med huvudområdet Datavetenskap med inriktning mot inbyggda system (Master of Science (120 credits) in Computer Science with Specialization in Embedded Systems) - Teknologie magisterexamen med huvudområdet Datavetenskap med inriktning mot inbyggda system (Master of Science (60 credits) in Computer Science with Specialization in Embedded Systems) Om man som student inte väljer kurser i samråd med programkoordinatorn, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Uppföljning och utvärdering av programmet utförs kontinuerligt av en styrgrupp med representanter för såväl högskola som näringsliv och samhälle, liksom för potentiella studenter eller yngre alumni med liknande profil. En mindre projektgrupp, även den med representanter för såväl högskola som näringsliv/samhälle, står för den operativa delen av projektarbetet. Projektgruppens arbete granskas regelbundet av styrgruppen. Programansvariga är ålagda att årligen rapportera in bl a övergripande programanalys, detaljerad kursanalys, marknadsföring, samverkan, studentomsorg, social samvaro med studenterna etc. Studentmedverkan Studenter finns representerade i akademins ledningsgrupp och kan därför direkt påverka alla utbildningar vid akademin. Inom programmet erbjuds studenter möjlighet att delta i programmets styrgrupp. Utvärderingsarbetet av kurser och program bedrivs i enlighet med akademins kvalitetsplan. Forskningsbas Inbyggda system är ett prioriterat område utpekat i högskolans utbildnings- och forskningsstrategi Programmet utnyttjar den kompetens som finns vid Mälardalens högskola inom forskningsprofilerna MRTC (Mälardalen Real-Time Research Centre, exempel på kompetenser inkluderar inbyggda system och realtidssystem) och ISS (Intelligent Sensor Systems, exempel på kompetenser inkluderar artificiell intelligens och sensorsystem). MDH har unika spetskompetenser i dessa forskningsprofiler. Genom att fokusera masterprogrammet mot dessa spetskompetenser säkerställs därmed den akademiska nivån vad gäller det tekniska innehållet då den akademiska kompetensen naturligt kommer in i de i programmet ingående teorikurserna. Samverkan Målet med programmet är att i samproduktion med näringsliv och samhälle utbilda studenter med spetskompetens inom området intelligenta inbyggda system, ett viktigt

176 Ärende 14 Sida 6 av 6 MDH /09 Programkod: GST01 kompetensområde för svenskt näringsliv. En bärande idé för masterprogrammet är att samverka med regionens näringsliv och organisationer. Lärarutbyte med näringslivet är ett kompletterande sätt att stärka MDH:s kompetens. Vi samarbetar med ett flertal företag i regionen, som deltar i programmets utveckling och genomförande. De medverkande intressentföretag besitter viktig kompetens inom programmets fokusområden, och utgör de primära avnämarna för studenter från programmet. De flesta intressentföretag medverkar med gästföreläsningar, deltagande i kursmoment eller lån av utrustning. Vår samverkan och samproduktion med företag uppmärksammades av statliga Stiftelsen för Kunskaps- och kompetensutveckling (KKS) som finansiellt stödjer utvecklingen av programmet. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagens arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Inom programmet ges studenterna möjlighet att läsa delar av programmet utomlands (max ett läsår), vid något av högskolans partneruniversitet som har motsvarande utbildningar inom inbyggda system. Jämlikhet Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuds stödåtgärder. Utbildningsprogrammet strävar efter jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna.

177 Ärende 14 Utbildningsplan Sida 1 av MDH /09 Programkod: GST01 Masterprogram i intelligenta inbyggda system, 120 högskolepoäng Master s Program in Intelligent Embedded Systems, 120 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter och är fastställd av Fakultetsnämndens grundutbildningsutskott för teknik Mål Ett övergripande mål för utbildningen är att producera studenter med spetskompetens inom inbyggda och intelligenta system, som har en helhetssyn på systembyggande, och som bemästrar projektledning i grupper av människor med olika kompetenser. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa djup teoretisk kunskap ( state of the art ) i områdena realtidssystem, intelligenta system, samt hårdvaru- och mjukvaruutveckling av inbyggda system, - visa förståelse och erfarenhet av industriella inbyggda system ( state of the practice ) och fördjupad metodkunskap inom utveckling av intelligenta inbyggda system, - visa kunskap och förståelse för grundläggande designparadigmer, arkitekturer, möjligheter och utmaningar för inbyggda system ur både ett mjuk- och hårdvaruperspektiv, samt - visa kunskap om metoder och verktyg som krävs för att tillfredsställande genomföra mindre och större projektuppgifter inom ämnet. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att planera, och med adekvata metoder genomföra, kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt att utvärdera detta arbete, och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att, i såväl nationella som internationella sammanhang, muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser, den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med andra, - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet, samt - praktiskt kunna tillämpa de införskaffade teoretiska kunskaperna för att designa, analysera och implementera ett intelligent inbyggt realtidssystem.

178 Ärende 14 Sida 2 av 6 MDH /09 Programkod: GST01 Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - kunna ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap, - visa förmåga att inom huvudområdet och dess inriktning göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, samt - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är engelska, vilket innebär att all undervisning, kurslitteratur, dokumentation, rapportering etc. skall vara på engelska. Särskild behörighet Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 30 högskolepoäng inom datateknik, datavetenskap eller elektronik inklusive minst 15 högskolepoäng inom programmering, samt minst 22,5 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. Dessutom krävs En B. Motsvarande på engelska: A completed Bachelor s degree (or equivalent) of three years or more, equivalent to 180 credits, of which at least one semester (30 credits) in computer engineering, computer science or electronics that include courses in programming corresponding 15 credits. At least 22,5 credits in Mathematics/Applied Mathematics are required. English B is required for Swedish students. International students are required to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4,5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6,5 and no band score below 5,5 or equivalent. Urval Antal högskolepoäng. Innehåll I programmet finns två tydliga delar: det projektinriktade lärandet i samverkan med företag respektive den uppsättning teorikurser som krävs. En stor del av programmet kommer att genomföras som problembaserat lärande inom ramen för ett antal skarpa projekt i samverkan med näringsliv och samhälle. Projektdelens koppling till näringsliv och samhälle är mycket stark, och avser att förbereda studenterna på ett arbetsliv utanför högskolan. Medverkan från företag och organisationer inom projektdelen kan vara mer eller mindre omfattande, och avse allt från formulering av relevanta problemställningar, mentorskap, praktikplatser, exjobbsplatser, via att vara värdföretag för ett eller flera av de skarpa projekt

179 Ärende 14 Sida 3 av 6 MDH /09 Programkod: GST01 som kommer att bedrivas inom programmet, till att adoptera någon av programmets studenter som sin egen. För att nå erforderligt djup krävs dock en uppsättning teorikunskaper för att lösa de problem studenterna ställs inför. Programmet innehåller kurser inom fyra områden: 1) Metodik avser att ge studenterna de verktyg som krävs för att tillfredsställande genomföra projekt, t.ex. projektarbetsmetodik, rapportmetodik, samt metodikkunskaper inom exempelvis mät-, test- eller verifieringsområdena, 2) Inbyggda system ger avancerade kunskaper om inbyggda system, som t.ex. utveckling av tidskritiska realtidstillämpningar, energieffektivitet, testning och debugging av inbyggda system, asynkron kommunikation och synkronisering i distribuerade inbyggda system. 3) Intelligenta system ger grundkunskaper om såväl avancerade sensorsystem som avancerat beslutsfattande och adaptivitet i system. Lärandemål inom intelligenta system inkluderar kunskaper i mätteknik, signalbehandling, lärande system och adaptiva system för dynamiska miljöer. 4) Hårdvara ger grundkunskaper i hur olika hårdvaruaspekter sätter begränsningar för, eller ger möjligheter till, realisering av inbyggda system. Lärandemål inom hårdvara inkluderar förståelse för olika hårdvarulösningars för- och nackdelar samt möjligheter att fatta designbeslut baserat på begränsade resurser, resurseffektivitet och pris/prestandaavvägningar.

180 Ärende 14 Sida 4 av 6 MDH /09 Programkod: GST01 Termin 1 Termin 2 Datavetenskap Projektmetodik, 7,5 hp Inbyggda system I, 7,5 hp Inbyggda system II, 7,5 hp Projekt i inbyggda system, 7,5 hp Datavetenskap Intelligenta system, 7,5 hp Hårdvara för inbyggda system, 7,5 hp Valbart 15 hp Datavetenskap Projekt i intelligenta inbyggda system, 15 hp Examensarbete, 15 hp Termin 3 Termin 4 Matematik/tillämpad matematik Numeriska metoder med MATLAB, 7,5 hp Datavetenskap Examensarbete, 30 hp Valbart 22,5 hp Datavetenskap Projekt i avancerade inbyggda system, 22,5 hp eller Säkerhetskritiska system, 7,5 hp Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik, 7,5 hp Elektronik Sensorteknik, 7,5 hp Val inom programmet Programmet består av rekommenderade kurser. Det finns möjlighet att avsluta programmet efter ett år och då väljs examensarbete (15 hp) i termin två istället för projektkursen. Termin 3 väljs kurser inom datavetenskap och elektronik. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Om andra kurser än de som presenterats ovan väljs ska det ske i samråd med programkoordinator för att försäkra uppfyllandet av fordringar för examen. Studenterna ges möjlighet att läsa delar av programmet utomlands (max ett läsår), vid något av högskolans partneruniversitet som har motsvarande utbildningar inom inbyggda system. Kurserna väljs i samråd med programkoordinatorn och skall kunna tillgodoräknas i examen vid MDH, som motsvarande kurser vid MDH. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Masterprogram i intelligenta inbyggda system. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina:

181 Ärende 14 Sida 5 av 6 MDH /09 Programkod: GST01 - Teknologie masterexamen med huvudområdet Datavetenskap med inriktning mot inbyggda system (Master of Science (120 credits) in Computer Science with Specialization in Embedded Systems) - Teknologie magisterexamen med huvudområdet Datavetenskap med inriktning mot inbyggda system (Master of Science (60 credits) in Computer Science with Specialization in Embedded Systems) Om man som student inte väljer kurser i samråd med programkoordinatorn, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Uppföljning och utvärdering av programmet utförs kontinuerligt av en styrgrupp med representanter för såväl högskola som näringsliv och samhälle, liksom för potentiella studenter eller yngre alumni med liknande profil. En mindre projektgrupp, även den med representanter för såväl högskola som näringsliv/samhälle, står för den operativa delen av projektarbetet. Projektgruppens arbete granskas regelbundet av styrgruppen. Programansvariga är ålagda att årligen rapportera in bl a övergripande programanalys, detaljerad kursanalys, marknadsföring, samverkan, studentomsorg, social samvaro med studenterna etc. Studentmedverkan Studenter finns representerade i akademins ledningsgrupp och kan därför direkt påverka alla utbildningar vid akademin. Inom programmet erbjuds studenter möjlighet att delta i programmets styrgrupp. Utvärderingsarbetet av kurser och program bedrivs i enlighet med akademins kvalitetsplan. Forskningsbas Inbyggda system är ett prioriterat område utpekat i högskolans utbildnings- och forskningsstrategi Programmet utnyttjar den kompetens som finns vid Mälardalens högskola inom forskningsprofilerna MRTC (Mälardalen Real-Time Research Centre, exempel på kompetenser inkluderar inbyggda system och realtidssystem) och ISS (Intelligent Sensor Systems, exempel på kompetenser inkluderar artificiell intelligens och sensorsystem). MDH har unika spetskompetenser i dessa forskningsprofiler. Genom att fokusera masterprogrammet mot dessa spetskompetenser säkerställs därmed den akademiska nivån vad gäller det tekniska innehållet då den akademiska kompetensen naturligt kommer in i de i programmet ingående teorikurserna. Samverkan Målet med programmet är att i samproduktion med näringsliv och samhälle utbilda studenter med spetskompetens inom området intelligenta inbyggda system, ett viktigt

182 Ärende 14 Sida 6 av 6 MDH /09 Programkod: GST01 kompetensområde för svenskt näringsliv. En bärande idé för masterprogrammet är att samverka med regionens näringsliv och organisationer. Lärarutbyte med näringslivet är ett kompletterande sätt att stärka MDH:s kompetens. Vi samarbetar med ett flertal företag i regionen, som deltar i programmets utveckling och genomförande. De medverkande intressentföretag besitter viktig kompetens inom programmets fokusområden, och utgör de primära avnämarna för studenter från programmet. De flesta intressentföretag medverkar med gästföreläsningar, deltagande i kursmoment eller lån av utrustning. Vår samverkan och samproduktion med företag uppmärksammades av statliga Stiftelsen för Kunskaps- och kompetensutveckling (KKS) som finansiellt stödjer utvecklingen av programmet. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagens arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Inom programmet ges studenterna möjlighet att läsa delar av programmet utomlands (max ett läsår), vid något av högskolans partneruniversitet som har motsvarande utbildningar inom inbyggda system. Jämlikhet Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuds stödåtgärder. Utbildningsprogrammet strävar efter jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna.

183 Ärende 15 Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: DKE20 Informativ illustration - informationsdesign, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Informative Illustration - Information Design, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik och reviderad och gäller för utbildning som ges efter Mål Programmets mål är: - att tillgodose samhällets behov av personer som kan gestalta information i bild, - att ge studenterna en utbildning som leder till goda förutsättningar att arbeta professionellt med information, särskilt visuellt gestaltad sådan, samt - att ge goda förutsättningar för fördjupade studier på magisternivå inom informationsdesign. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa kunskaper i färglära, perspektivlära och bildkomposition, - visa kunskaper i principerna för grafisk kommunikation, - visa kunskap i kommunikationsteori, - visa kunskaper i grundläggande terminologi inom bildgestaltning och informationsdesign, - visa kunskaper om olika analysmodeller för verbala och visuella representationer, - visa förståelse för olika aspekter och moment av designprocessen vid produktion av informationsmaterial, - visa förståelse och kunna redogöra för inom informationsdesign relevanta forskningsfrågor, - visa kunskap om centrala juridiska och etiska regelverk/principer inom informationsområdet, - visa kunskaper om olika visualiseringstekniker och vad som karakteriserar dessa, - visa kunskaper i grundprinciperna för animation, samt - visa förståelse för mottagaraspektens betydelse vid utformning av informationsmaterial. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att illustrera information analogt och digitalt utifrån begreppen läslighet, läsbarhet och läsvärde,

184 Ärende 15 Sida 2 av 6 Programkod: DKE20 - visa förmåga att självständigt producera målgrupps- och situationsanpassade informativa illustrationer genom analys, research och materialval, - visa förmåga att självständigt kunna söka, inhämta, kritiskt värdera, sovra och strukturera information, - visa färdigheter i datorstödd bildproduktion i 2-D och 3-D och grafisk formgivning på en grundläggande nivå, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga till aktivt och konstruktivt samarbete i projektgrupper där olika kompetensområden är representerade, - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till hållbar utveckling i lokalt och globalt perspektiv samt med beaktande av övriga relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa förmåga till innovativt och entreprenöriellt förhållningssätt, samt - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för problem och lösningar beträffande informationsdesign i dialog med företag, samhälle och andra grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa insikt i etiska och moraliska frågor relaterade till produktion av informationsmaterial, - visa insikt i vikten av ett vetenskapligt förhållningssätt, - visa förmåga att identifiera eget behov av ytterligare kunskap och kompetensutveckling, samt - visa insikt om skillnaderna mellan informativa bilder och konstbilder. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att föreläsningar och kursinformation är på svenska. Obligatorisk litteratur på engelska förekommer samt i viss mån engelskspråkiga gästföreläsare/gästlärare. Särskild behörighet Områdesbehörighet 6: Engelska B och Samhällskunskap A. Godkända arbetsprov krävs. Urval Arbetsprov. Innehåll Informativ illustration - informationsdesign är en treårig utbildning inom informationsdesign. Det första året skaffar sig studenten en teoretisk bas i ämnet informationsdesign samt en grund i de praktiska kunskaperna inom informativ illustration. Viktiga inslag under första året är färg och perspektivlära, kommunikationsteori, kognitiva processer retorik och berättarteknik samt verktyg för digitalt och analogt bildskapande.

185 Ärende 15 Sida 3 av 6 Programkod: DKE20 Det andra året fokuserar mer på tillämpning av kunskaperna där arbete i projekt och mot uppdragsgivare blir tydligare. Kurser i grafisk form och vetenskap och design tillkommer under detta år. Från det andra året finns viss valbarhet bland kurser. Det tredje året sker ytterligare en fördjupning där inslagen av praktisk tillämpning och självständigt arbete är betydande. Här ges studenten möjlighet att utveckla en inriktning inom informativ illustration. Studenterna skaffar sig inom programmets kurser en gemensam kunskapsgrund men via val kan de fördjupa sig inom områden som naturvetenskaplig eller tekniskillustration. Via de valbara kurserna erbjuds studenten även möjlighet att skapa sin egen kompetensprofil efter eget intresse inom exempelvis områdena grafisk form, eller fördjupning inom 3-D. Undervisningen ger teoretisk grund och praktisk färdighet, vilket innebär klassrumsundervisning, projektarbeten och praktiska övningar. Arbete sker både enskilt och i grupp. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Under utbildningstiden förekommer samarbete med de andra utbildningarna inom ämnet informationsdesign, och arbete i projektform förekommer ofta. Redovisning av uppgifter sker både enskilt och i grupp. Kommentarer och feedback från läraren ges både muntligt och skriftligt. Ett viktigt inslag i undervisningen är att reflektera och diskutera kring sitt eget och andra studenters arbete. Gästföreläsare från olika områden bjuds in till utbildningen och akademin har god kontakt med samarbetspartners utanför högskolan. Under studietiden kan studenten därför möta tänkbara framtida arbetsgivare på flera olika sätt. Examination av kurser inom programmet sker vanligen via inlämningsuppgifter med muntlig eller skriftlig redogörelse samt seminarier. I vissa kurser förekommer även skriftliga prov/tentamina. Utbildningen innehåller såväl teoretiska som praktiska moment där studenten utvecklar sin förmåga att uppfatta och arbeta med färg, form, perspektiv och proportioner. Studenten övar sig i att använda olika metoder och tekniker för att gestalta sina idéer, såväl två- som tredimensionellt. Bildanalys och bilddesign praktiseras med fokus på målgrupps-, situationsoch medieanpassning. Dessutom tränas förmågan att arbeta med olika verktyg och redskap, från penna och pensel till dator. Utöver detta skall studenten tillägna sig kunskap i informations- och kommunikationsteori samt lära sig använda verktyg och metoder för utformning, utprovning och analys av informativa illustrationer. Inom informationsdesign får studenten kunskap om verbal och visuell gestaltning, samt de olika krav som kan ställas på utformning av information i olika sammanhang och i olika medier. Det innebär att studenten får bekanta sig med bland annat medie- och kommunikationsteori, retorik, källkritik och perceptionspsykologi.

186 Ärende 15 Sida 4 av 6 Programkod: DKE20 Termin 1 Termin 2 Informationsdesign Introduktion till informationsdesign, 7,5 hp Kommunikation och media, 7,5 hp Informationsdesign med inriktning mot Informativ illustration Perspektiv och färglära, 7,5 hp Visualiseringstekniker, 7,5 hp Informationsdesign Grafisk form grundkurs, 7,5 hp Kognitiva processer, 7,5 hp Informationsdesign med inriktning mot Informativ illustration Digitalt bildskapande, 7,5 hp Digitalt bildskapande 3D, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Informationsdesign Retorik och berättarteknik, 7,5 hp Vetenskap och design, 7,5 hp Valbart 15 hp: Informationsdesign med inriktning mot Informativ illustration Informationsgrafik, 7,5 hp Grafisk produktion, 7,5 hp Informationsdesign Att informera med text, 7,5 hp Informationsdesign: webbdesign, 7,5 hp Informationsdesign Informationsdesign i praktiken, 7,5 hp Valbart 22,5 hp: Informationsdesign med inriktning mot Informativ illustration Naturvetenskaplig1 illustration, 7,5 hp Informativ animation, 7,5 hp Interaktiv illustration, 7,5 hp Informationsdesign Att informera med text, 7,5 hp Informationsdesign: webbdesign, 7,5 hp Termin 5 Termin 6 Valbart 30 hp: Informationsdesign Att informera med text, 7,5 hp Informationsdesign: webbdesign, 7,5 hp Branschanalys och yrkesorientering, 7,5hp Publiceringssystem i praktiken, 7,5 hp Informationsdesign med inriktning mot Informativ illustration Teknisk illustration, 7,5 hp 3D-modellering fördjupning, 7,5 hp 3D-animation, 7,5 hp Informationsdesign Forskningsprocesser, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp Informationsdesign med inriktning mot Informativ illustration Faktaillustration, 7,5 hp Val inom programmet Inför terminerna termin 3, 4 och 5 görs val inom programmet. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Beroende på vilka kurser studenten väljer under termin 3 0ch 4 finns dessutom möjlighet till utlandsstudier eller att välja fritt från högskolans utbud. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Informativ illustration - informationsdesign.

187 Ärende 15 Sida 5 av 6 Programkod: DKE20 Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Informationsdesign (Bachelor of Arts in Information Design) - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Informationsdesign med inriktning mot informativ illustration (Bachelor of Arts in Information Design with Specialization in Informative Illustration) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Kurser inom utbildningen utvärderas och dokumenteras. Programmet utvärderas i sin helhet vid läsårets slut. Dessa utvärderingar, både på kurs- och programnivå, beaktas vid arbetet med programmets utveckling och i arbetet med kursutveckling och kursavveckling. Studentmedverkan Inom ämnet informationsdesign finns programråd för de olika kunskaps- och programområdena. Till programmet Informativ illustration väljer studenter från alla årskurser lämpliga representanter. I dessa råd/arbetsgrupper har studenterna möjlighet att ge och få information kring frågor som rör förändring och utveckling av programmet och också delta i det övriga kvalitetsarbetet kring såväl programmet som enskilda kurser. Forskningsbas Informationsdesign utgör en av flera inriktningar inom forskningsprofilen Innovation och produktrealisering (IPR) vid Akademin för innovation, design och teknik. IPR är en mångvetenskaplig forskningsmiljö som verkar för samproduktion mellan grundutbildningen, näringsliv och omgivande samhälle samt forskning. Många av lärarna inom Informationsdesign är knutna till denna miljö, antingen som forskare eller som forskarstuderande. Det ges även möjlighet för studenter att i olika perioder under sina studier delta i forskningsprojekt. Samverkan I en del kurser utarbetas studentprojekt i samarbete med näringsliv/kommun/andra samhällsaktörer för att ge studenten kännedom och kunskap i metoder och tekniker som stärker dem på arbetsmarknaden. Dessutom förekommer flertalet externa föreläsare från näringslivet samt att inom ramen för programmet finns möjlighet till praktik på för utbildningen relevant arbetsplats. Teknisk utrustning, programvaror och andra verktyg som

188 Ärende 15 Sida 6 av 6 Programkod: DKE20 studenterna får använda inom utbildningen väljs efter vad som är standard på arbetsmarknaden för att ge en god grund för anställningsbarhet. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagen arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Högskolan har ett antal partneruniversitet där du som student kan förlägga en del av dina studier. Kontakta den internationaliseringsansvarige på din värdakademi (IDT) och internationella sekretariatet för mer information. Mer information om utlandsstudier finns på högskolans webbplats. Jämlikhet Studenterna ska efter genomförd utbildning ha kunskap om individers sätt att kommunicera och avläsa information kan vara beroende av sådant som genus, ålder, etnicitet och/eller funktionsnedsättning. Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuds stödåtgärder. Utbildningsprogrammet strävar efter jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Profil De relativt små studentgrupperna underlättar den direkta och täta kontakt mellan student och lärare som utbildningen strävar efter.

189 Ärende 15 Utbildningsplan Sida 1 av Dnr: MDH /10 Programkod: DKE20 Informativ illustration - informationsdesign, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Informative Illustration - Information Design, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämndens utbildningsutskott för teknik Mål Programmets mål är: - att tillgodose samhällets behov av personer som kan gestalta information i bild, - att ge studenterna en utbildning som leder till goda förutsättningar att arbeta professionellt med information, särskilt visuellt gestaltad sådan, samt - att ge goda förutsättningar för fördjupade studier på magisternivå inom informationsdesign. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa kunskaper i färglära, perspektivlära och bildkomposition, - visa kunskaper i principerna för grafisk kommunikation, - visa kunskap i kommunikationsteori, - visa kunskaper i grundläggande terminologi inom bildgestaltning och informationsdesign, - visa kunskaper om olika analysmodeller för verbala och visuella representationer, - visa förståelse för olika aspekter och moment av designprocessen vid produktion av informationsmaterial, - visa förståelse och kunna redogöra för inom informationsdesign relevanta forskningsfrågor, - visa kunskap om centrala juridiska och etiska regelverk/principer inom informationsområdet, - visa kunskaper om olika visualiseringstekniker och vad som karakteriserar dessa, - visa kunskaper i grundprinciperna för animation, samt - visa förståelse för mottagaraspektens betydelse vid utformning av informationsmaterial. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att illustrera information analogt och digitalt utifrån begreppen läslighet, läsbarhet och läsvärde, - visa förmåga att självständigt producera målgrupps- och situationsanpassade informativa illustrationer genom analys, research och materialval,

190 Ärende 15 Sida 2 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: DKE20 - visa förmåga att självständigt kunna söka, inhämta, kritiskt värdera, sovra och strukturera information, - visa färdigheter i datorstödd bildproduktion i 2-D och 3-D och grafisk formgivning på en grundläggande nivå, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga till aktivt och konstruktivt samarbete i projektgrupper där olika kompetensområden är representerade, - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till hållbar utveckling i lokalt och globalt perspektiv samt med beaktande av övriga relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa förmåga till innovativt och entreprenöriellt förhållningssätt, samt - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för problem och lösningar beträffande informationsdesign i dialog med företag, samhälle och andra grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa insikt i etiska och moraliska frågor relaterade till produktion av informationsmaterial, - visa insikt i vikten av ett vetenskapligt förhållningssätt, - visa förmåga att identifiera eget behov av ytterligare kunskap och kompetensutveckling, samt - visa insikt om skillnaderna mellan informativa bilder och konstbilder. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att föreläsningar och kursinformation är på svenska. Obligatorisk litteratur på engelska förekommer samt i viss mån engelskspråkiga gästföreläsare/gästlärare. Särskild behörighet Områdesbehörighet 6: Engelska B och Samhällskunskap A. Godkända arbetsprov krävs. Urval Till en tredjedel av platserna tillämpas alternativt urval; arbetsprover. Till resterande platser tillämpas betygsurval 60 %, provurval 40 %. Innehåll Informativ illustration - informationsdesign är en treårig utbildning inom informationsdesign. Det första året skaffar sig studenten en teoretisk bas i ämnet informationsdesign samt en grund i de praktiska kunskaperna inom informativ illustration. Viktiga inslag under första året är färg och perspektivlära, kommunikationsteori, kognitiva processer retorik och berättarteknik samt verktyg för digitalt och analogt bildskapande.

191 Ärende 15 Sida 3 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: DKE20 Det andra året fokuserar mer på tillämpning av kunskaperna där arbete i projekt och mot uppdragsgivare blir tydligare. Kurser i grafisk form och vetenskap och design tillkommer under detta år. Från det andra året finns viss valbarhet bland kurser. Det tredje året sker ytterligare en fördjupning där inslagen av praktisk tillämpning och självständigt arbete är betydande. Här ges studenten möjlighet att utveckla en inriktning inom informativ illustration. Studenterna skaffar sig inom programmets kurser en gemensam kunskapsgrund men via val kan de fördjupa sig inom områden som naturvetenskaplig eller tekniskillustration. Via de valbara kurserna erbjuds studenten även möjlighet att skapa sin egen kompetensprofil efter eget intresse inom exempelvis områdena grafisk form, eller fördjupning inom 3-D. Undervisningen ger teoretisk grund och praktisk färdighet, vilket innebär klassrumsundervisning, projektarbeten och praktiska övningar. Arbete sker både enskilt och i grupp. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Under utbildningstiden förekommer samarbete med de andra utbildningarna inom ämnet informationsdesign, och arbete i projektform förekommer ofta. Redovisning av uppgifter sker både enskilt och i grupp. Kommentarer och feedback från läraren ges både muntligt och skriftligt. Ett viktigt inslag i undervisningen är att reflektera och diskutera kring sitt eget och andra studenters arbete. Gästföreläsare från olika områden bjuds in till utbildningen och akademin har god kontakt med samarbetspartners utanför högskolan. Under studietiden kan studenten därför möta tänkbara framtida arbetsgivare på flera olika sätt. Examination av kurser inom programmet sker vanligen via inlämningsuppgifter med muntlig eller skriftlig redogörelse samt seminarier. I vissa kurser förekommer även skriftliga prov/tentamina. Utbildningen innehåller såväl teoretiska som praktiska moment där studenten utvecklar sin förmåga att uppfatta och arbeta med färg, form, perspektiv och proportioner. Studenten övar sig i att använda olika metoder och tekniker för att gestalta sina idéer, såväl två- som tredimensionellt. Bildanalys och bilddesign praktiseras med fokus på målgrupps-, situationsoch medieanpassning. Dessutom tränas förmågan att arbeta med olika verktyg och redskap, från penna och pensel till dator. Utöver detta skall studenten tillägna sig kunskap i informations- och kommunikationsteori samt lära sig använda verktyg och metoder för utformning, utprovning och analys av informativa illustrationer. Inom informationsdesign får studenten kunskap om verbal och visuell gestaltning, samt de olika krav som kan ställas på utformning av information i olika sammanhang och i olika medier. Det innebär att studenten får bekanta sig med bland annat medie- och kommunikationsteori, retorik, källkritik och perceptionspsykologi.

192 Ärende 15 Sida 4 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: DKE20 Termin 1 Termin 2 Informationsdesign Introduktion till informationsdesign, 7,5 hp Kommunikation och media, 7,5 hp Informationsdesign med inriktning mot Informativ illustration Perspektiv och färglära, 7,5 hp Visualiseringstekniker, 7,5 hp Informationsdesign Grafisk form grundkurs, 7,5 hp Kognitiva processer, 7,5 hp Informationsdesign med inriktning mot Informativ illustration Digitalt bildskapande, 7,5 hp Digitalt bildskapande 3D, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Informationsdesign Retorik och berättarteknik, 7,5 hp Vetenskap och design, 7,5 hp Valbart 15 hp: Informationsdesign med inriktning mot Informativ illustration Informationsgrafik, 7,5 hp Grafisk produktion, 7,5 hp Informationsdesign Att informera med text, 7,5 hp Informationsdesign: webbdesign, 7,5 hp Informationsdesign Informationsdesign i praktiken, 7,5 hp Valbart 22,5 hp: Informationsdesign med inriktning mot Informativ illustration Naturvetenskaplig1 illustration, 7,5 hp Informativ animation, 7,5 hp Interaktiv illustration, 7,5 hp Informationsdesign Att informera med text, 7,5 hp Informationsdesign: webbdesign, 7,5 hp Termin 5 Termin 6 Valbart 30 hp: Informationsdesign Att informera med text, 7,5 hp Informationsdesign: webbdesign, 7,5 hp Branschanalys och yrkesorientering, 7,5hp Publiceringssystem i praktiken, 7,5 hp Informationsdesign med inriktning mot Informativ illustration Teknisk illustration, 7,5 hp 3D-modellering fördjupning, 7,5 hp 3D-animation, 7,5 hp Informationsdesign Forskningsprocesser, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp Informationsdesign med inriktning mot Informativ illustration Faktaillustration, 7,5 hp Val inom programmet Inför terminerna termin 3, 4 och 5 görs val inom programmet. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Beroende på vilka kurser studenten väljer under termin 3 0ch 4 finns dessutom möjlighet till utlandsstudier eller att välja fritt från högskolans utbud. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Informativ illustration - informationsdesign.

193 Ärende 15 Sida 5 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: DKE20 Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Informationsdesign (Bachelor of Arts in Information Design) - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Informationsdesign med inriktning mot informativ illustration (Bachelor of Arts in Information Design with Specialization in Informative Illustration) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Kurser inom utbildningen utvärderas och dokumenteras. Programmet utvärderas i sin helhet vid läsårets slut. Dessa utvärderingar, både på kurs- och programnivå, beaktas vid arbetet med programmets utveckling och i arbetet med kursutveckling och kursavveckling. Studentmedverkan Inom ämnet informationsdesign finns programråd för de olika kunskaps- och programområdena. Till programmet Informativ illustration väljer studenter från alla årskurser lämpliga representanter. I dessa råd/arbetsgrupper har studenterna möjlighet att ge och få information kring frågor som rör förändring och utveckling av programmet och också delta i det övriga kvalitetsarbetet kring såväl programmet som enskilda kurser. Forskningsbas Informationsdesign utgör en av flera inriktningar inom forskningsprofilen Innovation och produktrealisering (IPR) vid Akademin för innovation, design och teknik. IPR är en mångvetenskaplig forskningsmiljö som verkar för samproduktion mellan grundutbildningen, näringsliv och omgivande samhälle samt forskning. Många av lärarna inom Informationsdesign är knutna till denna miljö, antingen som forskare eller som forskarstuderande. Det ges även möjlighet för studenter att i olika perioder under sina studier delta i forskningsprojekt. Samverkan I en del kurser utarbetas studentprojekt i samarbete med näringsliv/kommun/andra samhällsaktörer för att ge studenten kännedom och kunskap i metoder och tekniker som stärker dem på arbetsmarknaden. Dessutom förekommer flertalet externa föreläsare från näringslivet samt att inom ramen för programmet finns möjlighet till praktik på för utbildningen relevant arbetsplats. Teknisk utrustning, programvaror och andra verktyg som

194 Ärende 15 Sida 6 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: DKE20 studenterna får använda inom utbildningen väljs efter vad som är standard på arbetsmarknaden för att ge en god grund för anställningsbarhet. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagen arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Högskolan har ett antal partneruniversitet där du som student kan förlägga en del av dina studier. Kontakta den internationaliseringsansvarige på din värdakademi (IDT) och internationella sekretariatet för mer information. Mer information om utlandsstudier finns på högskolans webbplats. Jämlikhet Studenterna ska efter genomförd utbildning ha kunskap om individers sätt att kommunicera och avläsa information kan vara beroende av sådant som genus, ålder, etnicitet och/eller funktionsnedsättning. Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuds stödåtgärder. Utbildningsprogrammet strävar efter jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Profil De relativt små studentgrupperna underlättar den direkta och täta kontakt mellan student och lärare som utbildningen strävar efter.

195 Ärende 16 Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: DKE21 Rumslig gestaltning - informationsdesign, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Spatial Design - Information Design, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik och reviderad och gäller för utbildning som ges efter Mål Programmets mål är: - att tillgodose samhällets behov av personer som kan gestalta information i och med hjälp av rumsliga miljöer, - att ge studenterna en utbildning som leder till goda förutsättningar att arbeta professionellt med information, särskilt rumsligt gestaltad sådan, samt - att ge goda förutsättningar för fördjupade studier på magisternivå inom informationsdesign. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa kunskaper i framställning av måttsatta ritningar i för situationen lämpliga skala, - visa kunskaper i färglära samt förstå och bruka färgsystem, - visa kunskaper i principer för grafisk kommunikation, - visa kunskap i kommunikationsteori, - visa kunskaper i grundläggande terminologi inom rumslig gestaltning och informationsdesign, - visa kunskaper om olika analysmodeller för verbala och visuella representationer, - visa förståelse för olika aspekter och moment av designprocessen vid produktion av informationsmaterial och utformning av rum, - visa förståelse och kunna redogöra för inom informationsdesign relevanta forskningsfrågor, - visa kunskap om centrala juridiska och etiska regelverk/principer inom informationsområdet, - visa förståelse för hur egenskaperna hos ljud, ljus och material påverkar människors upplevelse av rummet, samt - visa förståelse för mottagaraspektens betydelse vid utformning av informationsmaterial.

196 Ärende 16 Sida 2 av 6 Programkod: DKE21 Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att gestalta rumslig information utifrån begreppen läslighet, läsbarhet och läsvärde analogt såväl som digitalt, - visa förmåga att gestalta information med rumsliga element, - visa förmåga att självständigt planera och genomdriva målgrupps- och situationsanpassade rumsliga miljöer genom analys, research och materialval, - visa förmåga att självständigt kunna söka, inhämta, kritiskt värdera, sovra och strukturera information, - visa färdigheter i datorstödd bildproduktion i 2-D och 3-D, layout och kommunikation på en grundläggande nivå, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att aktivt delta i och leda projektgrupper där olika kompetensområden samarbetar, - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till hållbar utveckling i lokalt och globalt perspektiv samt med beaktande av övriga relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa förmåga till innovativt och entreprenöriellt förhållningssätt, samt - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för problem och lösningar beträffande informationsdesign i dialog med företag, samhälle och andra grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa insikt i etiska och moraliska frågor relaterade till produktion och bedömning av informationsmaterial, - visa insikt i betydelsen av ett vetenskapligt,förhållningssätt - visa förmåga att identifiera eget behov av ytterligare kunskap och kompetensutveckling, samt - visa på samband mellan estetik/form och konstruktion samt identifiera brus och kunna bearbeta störningsmoment. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att föreläsningar och kursinformation ges på svenska. Obligatorisk litteratur på engelska förekommer samt i viss mån engelskspråkiga gästföreläsare/gästlärare. Särskild behörighet Områdesbehörighet 6: Engelska B och Samhällskunskap A. Godkända arbetsprov krävs. Urval Arbetsprov.

197 Ärende 16 Sida 3 av 6 Programkod: DKE21 Innehåll Rumslig gestaltning - informationsdesign är en treårig utbildning inom informationsdesign. Det första året skaffar sig studenten en teoretisk bas i ämnet informationsdesign samt en grund i de praktiska kunskaperna inom rumslig gestaltning. Viktiga inslag under första året är att bekanta sig med verktyg, analoga såväl som digitala, för kreativt skapande, arbetsmetoder, tekniker och material inom rumslig gestaltning. Det andra året fokuserar mer på tillämpning av kunskaperna där arbete i projekt och mot uppdragsgivare blir tydligare. Kurser i grafisk form och vetenskapliga metoder tillkommer under detta år. Från det andra året finns viss valbarhet. Det tredje året sker ytterligare en fördjupning där inslag av praktisk tillämpning och självständigt arbete är betydande. Här ges studenten möjlighet att utveckla en personlig inriktning inom rumslig gestaltning. Studenterna skaffar sig inom programmets kurser en gemensam kunskapsgrund men via val av projekt kan de fördjupa sig inom områden som expo/utställning, event eller formgivning av miljöer exteriört och interiört. Via de valbara kurserna ges möjlighet att skapa sin egen kompetensprofil efter vad studenten själv är intresserad av inom exempelvis områdena grafisk form, ljud och 3-D. Undervisningen ger teoretisk grund och praktisk färdighet, vilket innebär klassrumsundervisning, projektarbeten och praktiska övningar. Arbete sker både enskilt och i grupp. Studenten förväntas avsätta avsevärd tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Under utbildningstiden förekommer samarbete med de andra utbildningarna inom ämnet informationsdesign, och arbete i projektform förekommer ofta. Redovisning av uppgifter sker både enskilt och i grupp. Kommentarer och feedback från läraren ges både muntligt och i skrift. Ett viktigt inslag i undervisningen är att reflektera och diskutera kring sitt eget och andra studenters arbete. Gästföreläsare från olika områden bjuds in till utbildningen och institutionen har god kontakt med samarbetspartners utanför högskolan. Under studietiden kan studenten därför möta tänkbara framtida arbetsgivare på flera olika sätt. Examinationen av kurser inom programmet sker vanligen via inlämningsuppgifter med muntlig eller skriftlig redogörelse samt seminarier. I vissa kurser förekommer även skriftliga prov/tentamina. Utbildningen innehåller såväl teoretiska som praktiska moment där studenten utvecklar sin förmåga att använda verktyg och metoder för utformning, utprovning och analys av information med fokus på tillfälliga rum och rumsligheter av olika slag. Stor vikt läggs vid samspel och samverkan mellan text/ljud/ljus och bild/visuella element i tredimensionella miljöer. Studenten tränas i förmågan att värdera och använda färger, former, ljud, ljus och text i olika expositions- och utställningssammanhang. Studenten övar sig även i att använda

198 Ärende 16 Sida 4 av 6 Programkod: DKE21 olika metoder och tekniker för att gestalta sina idéer, såväl två- som tredimensionellt, i form av ritningar, modeller och realiseringar. Utöver detta ges inom ramen för informationsdesign kunskap om verbal och visuell gestaltning, samt de olika krav som kan ställas på utformning av information i olika sammanhang och i olika medier. Det innebär att studenten bekantar sig med bland annat medie- och kommunikationsteori, retorik, källkritik och perceptionspsykologi. Termin 1 Termin 2 Informationsdesign Introduktion till informationsdesign, 7,5 hp Kommunikation och media, 7,5 hp Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning Kreativa verktyg, 7,5 hp Digitala verktyg, 7,5 hp Informationsdesign Grafisk form grundkurs, 7,5 hp Kognitiva processer, 7,5 hp Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning Rumsligheter, 7,5 hp Rum och kontext, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Informationsdesign Retorik och berättarteknik, 7,5 hp Vetenskap och design, 7,5 hp Valbart 15 hp: Informationsdesign Att informera med text, 7,5 hp Informationsdesign: webbdesign, 7,5 hp Introduktion till ljuddesign, 7,5 hp Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning 3d-miljöer, 7,5 hp Informationsdesign Informationsdesign i praktiken, 7,5 hp Valbart 22,5 hp: Informationsdesign Att informera med text, 7,5 hp Informationsdesign: webbdesign, 7,5 hp Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning Konstruktion och material, 7,5 hp Ljus i rumslig gestaltning, 7,5 hp Rumslig gestaltning utomhus, 7,5 hp Termin 5 Termin 6 Valbart 30 hp: Informationsdesign Att informera med text, 7,5 hp Informationsdesign: webbdesign, 7,5 hp Branschanalys och yrkesorientering, 7,5 hp Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning Projektledning, 7,5 hp Kreativitet och idé, 7,5 hp Plats, rum och rörelse, 7,5 hp Informationsdesign Examensarbete, 15 hp Forskningsprocesser, 7,5 hp Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning Rumslig gestaltning - fördjupning, 7,5 hp

199 Ärende 16 Sida 5 av 6 Programkod: DKE21 Val inom programmet Inför terminerna termin 3, 4 och 5 görs val inom programmet. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Beroende på vilka kurser studenten väljer under termin 3 0ch 4 finns dessutom möjlighet till utlandsstudier eller att välja fritt från högskolans utbud. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Rumslig gestaltning - informationsdesign. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Informationsdesign (Bachelor of Arts in Information Design) - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning (Bachelor of Arts in Information Design with Specialization in Spatial Design) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Kurser inom utbildningen utvärderas och dokumenteras. Programmet utvärderas i sin helhet vid läsårets slut. Dessa utvärderingar, både på kurs- och programnivå, beaktas vid arbetet med programmets utveckling och i arbetet med kursutveckling och kursavveckling. Studentmedverkan Inom ämnet informationsdesign finns kursråd för de olika kunskaps- och programområdena. Till programmet Rumslig gestaltning väljer studenter från alla årskurser lämpliga representanter. I dessa råd/arbetsgrupper har studenterna möjlighet att ge och få information kring frågor som rör förändring och utveckling av programmet och också delta i det övriga kvalitetsarbetet kring såväl programmet som enskilda kurser. Forskningsbas Informationsdesign utgör en av flera inriktningar inom forskningsprofilen Innovation och produktrealisering (IPR) vid Akademin för innovation, design och teknik. IPR är en mångvetenskaplig forskningsmiljö som verkar för samproduktion mellan grundutbildningen, näringsliv och omgivande samhälle samt forskning. Många av lärarna inom

200 Ärende 16 Sida 6 av 6 Programkod: DKE21 Informationsdesign är knutna till denna miljö, antingen som forskare eller som forskarstuderande. Det ges även möjlighet för studenter att i olika perioder under sina studier delta i forskningsprojekt. Samverkan I en del kurser utarbetas studentprojekt i samarbete med näringsliv/kommun/andra samhällsaktörer för att ge studenten kännedom och kunskap i metoder och tekniker som stärker dem på arbetsmarknaden. Dessutom förekommer flertalet externa föreläsare från näringslivet samt att inom ramen för programmet finns möjlighet till praktik på för utbildningen relevant arbetsplats. Teknisk utrustning, programvaror och andra verktyg som studenterna får använda inom utbildningen väljs efter vad som är standard på arbetsmarknaden för att ge en god grund för anställningsbarhet. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper inte minst på dagen arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är av vikt oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Högskolan har ett antal partneruniversitet där du som student kan förlägga en del av dina studier. Kontakta den internationaliseringsansvarige på din värdakademi (IDT) och internationella sekretariatet för mer information. Mer information om utlandsstudier finns på högskolans webbplats. Jämlikhet Studenterna ska efter genomförd utbildning ha kunskap om individers sätt att kommunicera och avläsa information kan vara beroende av sådant som genus, ålder, etnicitet och/eller funktionsnedsättning. Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuds stödåtgärder. Utbildningsprogrammet strävar efter jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Profil De relativt små studentgrupperna underlättar den direkta och täta kontakt mellan student och lärare som utbildningen strävar efter.

201 Ärende 16 Utbildningsplan Sida 1 av Dnr: MDH /10 Programkod: DKE21 Rumslig gestaltning - informationsdesign, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Spatial Design - Information Design, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämndens utbildningsutskott för teknik Mål Programmets mål är: - att tillgodose samhällets behov av personer som kan gestalta information i och med hjälp av rumsliga miljöer, - att ge studenterna en utbildning som leder till goda förutsättningar att arbeta professionellt med information, särskilt rumsligt gestaltad sådan, samt - att ge goda förutsättningar för fördjupade studier på magisternivå inom informationsdesign. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa kunskaper i framställning av måttsatta ritningar i för situationen lämpliga skala, - visa kunskaper i färglära samt förstå och bruka färgsystem, - visa kunskaper i principer för grafisk kommunikation, - visa kunskap i kommunikationsteori, - visa kunskaper i grundläggande terminologi inom rumslig gestaltning och informationsdesign, - visa kunskaper om olika analysmodeller för verbala och visuella representationer, - visa förståelse för olika aspekter och moment av designprocessen vid produktion av informationsmaterial och utformning av rum, - visa förståelse och kunna redogöra för inom informationsdesign relevanta forskningsfrågor, - visa kunskap om centrala juridiska och etiska regelverk/principer inom informationsområdet, - visa förståelse för hur egenskaperna hos ljud, ljus och material påverkar människors upplevelse av rummet, samt - visa förståelse för mottagaraspektens betydelse vid utformning av informationsmaterial.