Bilagor till fakultetsnämndens möte

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilagor till fakultetsnämndens möte 2012-09-06"

Transkript

1 Bilagor till fakultetsnämndens möte

2 Bilaga 1: Statuslista för rekryteringskommitténs arbete

3 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref. nr. 64/12 Professor i vårdvetenskap, HVV Sista ansökningsdag Ref. nr. 79/12 Ansökan om befordran till professor i folkhälsovetenskap med inriktning mot hälsofrämjande arbetsliv, HVV Ansökan inkom Ref.nr. 87/12 Ansökan om att antas som docent i vårdvetenskap, HVV Ansökan inkom Ref.nr. 198/11 Universitetslektor i didaktik med inriktning mot SO-ämnen, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 200/11 Universitetslektor i didaktik med inriktning mot utbildningsvetenskapliga kärnan, UKK Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga Hélène Sandmark Ingrid Snellman Beslut om sakkunniga Gunilla Krantz, GU Deadline Bjarne Jansson, KI Deadline Beslut om sakkunnig Kenneth Asplund, Mittuniversitetet, Sundsvall Deadline sökande Beslut om sakkunnig -Anna Larsson Umeå universitet Utlåtande inkommet -Kennert Orlenius, Högskolan i Skövde Utlåtande inkommet 12 sökande Beslut om sakkunniga -Göran Linde professor emeritus Stockholms universitet Utlåtande inkommet -Elisabeth Elmeroth Linnéuniversitetet Utlåtande inkommet Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Lene Martin, Cecilia Rydlo alt. Ingrid Snellman Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Per Tillgren och Lena Hallström Rekryteringskommitté bildad: Sture Packalén och Lena Johansson Westholm Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Niclas Månsson, Carl- Anders Säfström, Maud Lindh Sammanträde kl Väntar på beslut från akademin Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Niclas Månsson, Carl- Anders Säfström, Maud Lindh Sammanträde , intervjuer och provföreläsningar Under överklagande 1

4 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 206/11 Universitetslektorer i svenska med inriktning mot svenskämnets didaktik, särskilt språk-, läs- och skrivutveckling, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 8/12 Universitetslektor i didaktik med inriktning mot svenska, särskilt språk-, läs- och skrivutveckling, UKK Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga - Gunilla Molloy, Stockholms universitet Utlåtandet inkommet granskas 1 sökande, dragit tillbaka ansökan - Görel Bergman- Claeson, Uppsala universitet Utlåtande inkommet Beslut om sakkunniga -Ulf Fredriksson, Stockholms universitet Deadline Karina Taube, Umeå universitet Utlåtande inkommet Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Eva Sundgren, back up Birgitta Norberg Brorsson Sammanträde kl Väntar på beslut från akademin Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Ingemar Haag, Stefan Blom Väntar på avbrytande från akademin Ref.nr. 40/12 Universitetslektor i specialpedagogik med inriktning mot sociala samspelsprocesser 50% forskning Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga -Siv Fischbein, Stockholms universitet Utlåtandet inkommet -Elinor Brunnberg, Mälardalens högskola Utlåtandet inkommit Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Anders Garpelin. Maud Lindh, Christina Lönnheden Sammanträde kl Ref.nr. 52/12 Universitetslektor i engelska med inriktning mot engelskämnets didaktik 50% forskning Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga -Una Cunnigham, Stockholms universiet Utlåtandet inkommit -Aud Solbjorg Skulstad, Universitetet i Bergen Utlåtande inkommit Rekryteringskommitté ska bildas. 2

5 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 69/12 Universitetslektor i statsvetenskap Sista ansökningsdag: Ref.nr. 73/12 Universitetslektorer i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring och universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot organisation Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga - Gissur Ó Erlingsson, Linköpings universitet Deadline Daniel Nohrstedt, Uppsala universitet Deadline sökande Beslut om sakkunniga I MF: -Claes Hultman, Örebro Deadline Åsa Wallström, Luleå Deadline I ORG: -Rolf A Lundin, Högskolan i Jönköping Deadline Karin Berglund, SU Deadline Rekryteringskommitté ska bildas. Rekryteringskommitté ska bildas. Förslag på sakkunniga för Organisation är på gång in. 3

6 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 60/12 Adjungerad professor i energi och miljöteknik, HST Ansökan inkom Ref.nr. 112/12 Adjungerad professor i energi och miljöteknik, HST Ansökan inkom Carl-Fredrik Lindberg Anders Lönnermark Beslut om sakkunniga -Bernt Lie, Högskolan i Telemark, Norge Deadline Kauko Leiviskä, Oulu universitet, Finland Deadline Beslut om sakkunniga -Peter Sturm, Tekniska universitetet i Graz, Österrike Deadline Patrick van Hees, Lund Deadline Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Eva Thorin och Erik Dahlquist. RB om inrättande Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Eva Thorin och Erik Dahlquist. RB !! Ref.nr 62/12 Ansökan om att antas som docent i elektronik inriktning medicinsk teknik, IDT Mia Folke Beslut om sakkunnig Ronnie Lundström, Umeå universitet Rekryteringskommitté bildad: Sture Packalén och Lena Johansson Westholm Ansökan inkom Ref. nr. 203/11 Universitetslektor i didaktik med inriktning mot matematik, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 249/11 Universitetslektor i kammarmusik med inriktning sånginterpretation, UKK Sista ansökningsdag: Deadline sökande Beslut om sakkunniga -Kristina Juter, Högskolan i Kristianstad Utlåtande inkommet -Per Nilsson, Linnéuniversitetet Utlåtande inkommet 1 sökande Beslut om sakkunniga -Barbro Marklund Petersone, Musikhögskolan i Oslo Deadline Lena Johnson, Musikhögskolan Örebro universitet Deadline Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Hans Eriksson, Andreas Ryve Sammanträde Väntar på beslut/avtal från akademin Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Staffan Sandström och Lena Hellström Färnlöf. 4

7 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 82/12 Universitetslektor i elektronik, IDT 2 sökande Väntar på sakkunniga Rekryteringskommitté ska bildas. Sista ansökningsdag:

8 Bilaga 2: Mötesplan för fakultetsnämnden

9 Mötesplan fakultetsnämnden V Rektorsmöten Sista dag för ärenden till UFO Möte om utskottskallelser Utskottsmöten Dekanmöte om nämndkallelse Samverk. nämnd Nämnd Rektorsbeslut Högskole-styrelse kl 9-12 inför utskott ti-tor måndag måndag torsdag måndag V E V

10 Mötesplan fakultetsnämnden V Rektorsmöten Sista dag för ärenden till UFO Möte om utskottskallelser Utskottsmöten Dekanmöte om nämndkallelse Samverk. nämnd Nämnd Rektorsbeslut Högskole-styrelse kl 9-12 inför utskott ti-tor måndag måndag torsdag måndag E I / V

11 Bilaga 3: Uppdrag till Akademi HST att tydliggöra de samhällsvetenskapliga ämnenas roll och utformning för befintliga utbildningar vid högskolan Beredningspromemoria

12 Rektors uppdrag De samhällsvetenskapliga ämnenas roll vid MDH 1 (35) Uppdraget I rektors årliga plan för 2012 formuleras följande uppdrag till akademierna: Akademierna IDT, HST, HVV och UKK ges i uppdrag att tillsammans tydliggöra de samhällsvetenskapliga ämnenas roll och utformning för befintliga utbildningar vid högskolan. Särskilt ska ämnenas koppling till lärarutbildningarna, ekonomiutbildningarna och socionomutbildningen tydliggöras. Kopplingen till forskarutbildning och forskningsmiljöer ska också göras. I uppdraget ligger även att utreda förutsättningarna för att integrera verksamheten inom arbetslivsvetenskap och beteendevetenskap vid akademin HST med verksamhet inom välfärdsområdet vid akademin HVV. Nedanstående konkretisering av uppdraget gjordes och förankrades hos rektor. Del ett av uppdraget är en kartläggning av samtliga samhällsvetenskapliga ämnens relation till lärarutbildningarna, ekonomiutbildningarna och socionomutbildningen. Del två konkretiserades utifrån ett utbildnings-, forsknings- och organisatoriskt perspektiv för att se över möjligheten och utvärdera konsekvenserna med att: flytta verksamheten inom arbetslivsvetenskap till forskarutbildningsområdet och den prioriterade inriktningen Hälsa & Välfärd flytta utbildningsprogrammen i beteendevetenskap och samhällsvetenskap samt ämnena psykologi, sociologi och delar av pedagogik till från HST och UKK till HVV. Genomförande En arbetsgrupp bestående av Kerstin Isaksson (HST), Maria Müllersdorf (HVV), Roland Svensson (HVV) och Thomas Wahl (HST) bildades efter samråd med övriga akademichefer. Som ett stöd till arbetsgruppen och för förankring av arbetet utsågs en referensgrupp bestående av ämnesföreträdare, programansvariga, utbildningsledare och administrativa chefer. Arbetsgruppen initierade en diskussion inom respektive berörda ämneskollegier och avdelningar gällande konsekvenser och farhågor utifrån

13 frågeställningen att flytta utbildningsprogrammen i beteendevetenskap och samhällsvetenskap samt ämnena psykologi, sociologi, historia och statsvetenskap samt delar av pedagogikämnet från HST och UKK till HVV. 2 (35) Möten har hållits med arbetsgruppen vid fem tillfällen och referensgruppen har träffats vid två tillfällen under perioden januari till april Skriftlig dokumentation från referensgruppen och ämnesrepresentanter finns bilagt detta arbete. Resultat De samhällsvetenskapliga ämnenas roll och utformning för befintliga utbildningar vid MDH En kartläggning av sju samhällsvetenskapliga ämnen vid MDH och deras kopplingar till varandra och till utbildningsprogram på MDH har genomförts. Fyra av ämnena återfinns idag på akademi HST: sociologi, psykologi, historia och statsvetenskap. Tre ämnen finns på akademi UKK: pedagogik, specialpedagogik och interkulturell kommunikation. Utöver detta finns vid HST de samhällsvetenskapliga ämnena företagsekonomi, nationalekonomi, handelsrätt och miljövetenskap. Dessa fyra ämnen har dock inte berörts i denna utredning då de i huvudsak är kopplade till utbildningsområdena teknik och ekonomi. Sammantaget finns det 65 lärare och forskare anställda i dessa ämnen vid MDH, 29 vid HST och 26 vid UKK. Den totala utbildningsvolymen för dessa ämnen uppgick 2011 till 1056 hås. Av dessa fanns 964 inom utbildningsområdet Samhällsvetenskap och 92 inom utbildningsområdet Utbildning. De senare utgörs av pedagogik och specialpedagogik inom lärarprogrammet. Ämnena genererade 2011 ca 29 miljoner kronor i intäkter till HST och 8 miljoner kronor till UKK. Som framgår av sammanställningen i Bilaga 1 ingår de samhällsvetenskapliga ämnena i flera olika utbildnings- och forskningssammanhang på högskolan. I det beteendevetenskapliga programmet utgör psykologi, sociologi och pedagogik huvudområden. I det samhällsvetenskapliga programmet är sociologi, historia och statsvetenskap de bärande ämnena och samtliga utgör möjliga huvudämnen i programmet. Ämnena historia, statsvetenskap och interkulturell kommunikation är relativt små när det gäller volymen utbildning och antalet anställda. Statsvetenskap har tre anställda och svarar för 54 hås (5,1%), främst i lärarprogrammet, samhällsvetarprogrammet och som fristående kurser. Även historieämnet har tre universitetslektorer och svarar för 38 hås (3,6%), främst i lärarprogrammet och samhällsvetenskapliga programmet och genom fristående kurser. Ämnet interkulturell kommunikation saknar anställda lärare eller forskare.

14 De samhällsvetenskapliga ämnena har också kopplingar till utbildningsprogram på HVV. Psykologi och sociologi har till exempel egna kurser inom sjukgymnastprogrammet och medverkar även i folkhälsoprogrammet. Statsvetenskap ger bidrag till folkhälsovetenskap och socionomprogrammet. Innehållsmässigt finns det många beröringspunkter mellan kurser som idag ges på utbildningsprogram på HVV och kurser inom sociologi och psykologi på HST. 3 (35) Pedagogerna bidrar idag med utbildning på beteendevetenskapliga programmet och lärarprogrammet. Det finns också ett nära samarbete med lärare och forskare inom området vårdpedagogik som har sin förankring på HVV. Arbetsgruppens slutsats efter att tagit del av denna kartläggning är att vid en eventuell förflyttning av ämnen mellan akademierna bör de ämnen som idag finns på HST respektive UKK hållas samman så långt det är möjligt för att behålla befintliga funktionssamband och samarbeten. Vid en eventuell förflyttning av ämnena bör också de berörda utbildningsprogrammen (beteendevetenskapliga programmet, samhällsvetenskapliga programmet och magisterprogrammet ledarskap & arbetsliv) följa med och värdskapet för utbildningarna flyttas. Möjligheten att flytta delar av de samhällsvetenskapliga ämnena från HST och UKK till HVV Under arbetets gång har berörda ämnesgrupper och avdelningar på HST, UKK och HVV haft möjlighet att diskutera frågan om en eventuell överföring av de samhällsvetenskapliga ämnena till akademi HVV. En överflyttning har övervägts utifrån de för- och nackdelar som detta kan tänkas ha utifrån ett utbildnings-, forsknings- respektive organisationsperspektiv. Som framgår av sammanställningen i Bilagorna 2 och 3 finns det överlag en positiv inställning till en sådan förändring av den organisatoriska tillhörigheten - även om farhågor och problem med en sådan flytt också lyfts fram i svaren. Undantaget är ämnena pedagogik och specialpedagogik som efter att ha vägt för- och nackdelar mot varandra kommit fram till slutsatsen att de båda ämnena även i framtiden organisatoriskt bör finnas kvar på akademi UKK. Några av de förhoppningar och fördelar som särskilt lyfts fram i svaren från de samhällsvetenskapliga ämnesmiljöerna är att en flytt skulle underlätta redan pågående samarbeten t ex inom området Människan i arbetslivet och hälsopsykologi. De befintliga samarbetena med HVV:s program kan stärkas. På HST har de samhällsvetenskapliga ämnena en osäker framtid, en flytt öppnar på sikt för nya möjligheter t ex genom medverkan i den nya forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd.

15 Även en del farhågor och problem beskrivs i svaren från de ämnen som står inför en eventuell flytt. Man pekar framför allt på oron för att förlora ämnets autonomi och sammanhållning när man går in i en ny miljö. Oklarhet om vad en organisatorisk flytt får för konsekvenser för framtida stationeringsort ses också som ett orosmoment. Ett uttalat önskemål är att behålla sammanhållna ämnen och avdelningar även i en ny akademiorganisation. 4 (35) Pedagogerna lyfter fram argument som talar såväl för som mot en flytt. En flytt från UKK till HVV skulle innebära att samtliga ämnen i det beteendevetenskapliga programmet samlas vid en och samma akademi, vilket man ser som positivt. Det skulle kunna bidra till att utveckla en del av de forskningsintressen som finns bland pedagogerna. Den vårdpedagogiska samhörigheten skulle också stärkas. Samtidigt ser man svårigheter i att upprätthålla en ämnesidentitet i en liten grupp av pedagoger på en stor HVV-akademi. En flytt av delar av ämnet skulle verka splittrande av ämnet i sin helhet. Slutsatsen är att nackdelarna med en flytt anses överväga fördelarna i ett större och mer långsiktigt perspektiv. Historiker och statsvetare har uttryckt önskemål om att följa det samhällsvetenskapliga programmet. Bland statsvetarna finns en öppenhet för att stanna på HST för att därmed behålla forskningssamarbeten med ekonomi- och teknikämnet. Från HVV:s sida ser man på samma sätt övervägande positivt på en flytt av de samhällsvetenskapliga ämnena till den egna akademin. Samtliga ämnen och avdelningar som besvarat frågorna ser möjligheter i en inflyttning av berörda ämnen. Man påpekar att detta skulle stärka högskolans profil inom området Hälsa och välfärd - särskilt välfärdsdelen - och öka möjligheterna till flervetenskapliga samarbeten. Redan befintliga utbildningssamarbeten över ämnesgränserna skulle också underlättas och kunna fördjupas. De farhågor som framförs handlar om tre saker. Man pekar på att akademin kommer att växa kraftigt (och få över 200 medarbetare) och ställer frågan vad som är en optimal storlek på denna typ av organisation. Man framhåller också risken för att det finns orealistiska förväntningar från de som nu flyttar till HVV det är t ex viktigt att inse att de lärare som bär upp HVV:s program måste ha de ämnesprofiler som utbildningarna kräver (socialt arbete är inte detsamma som sociologi etc). Och man efterlyser slutligen en ekonomisk analys av effekterna av en överföring av de nya utbildningarna. När det gäller forskningen inom samhällsvetenskap på MDH som inte är kopplad till lärarutbildningen så bedrivs den idag inom den etablerade inriktningen INAS -Industriell ekonomi och organisation (Indek) samt arbetslivsvetenskap (ALV). INAS består i huvudsak av två forskarutbildningsämnen (INDEK + ALV) med kompletterande senior forskning. Indek utgör idag forskningsbas för ekonomiutbildningsområdet medan Arbetslivsvetenskap fungerar som forskningsbas för övrig

16 samhällsvetenskap som inte är kopplad till lärarutbildningen. Arbetslivsvetenskap (ALV) är probleminriktat mer än disciplininriktat och har som fokus att utifrån ett flervetenskapligt perspektiv undersöka problem som rör arbetslivet. Hittills har ALV haft fyra huvudområden för sin forskning; 1) Historiska och samhälleliga perspektiv på arbetslivet, 2) styrning och ansvar i arbetslivet, 3) sociala och psykologiska processer i arbetslivet och 4) arbete och hälsa. Dessa fyra områden kan komma att förändras beroende på forskarnas inriktning. Pågående projekt just nu finns listade i bilaga 2. 5 (35) För forskarna i Arbetslivsvetenskap är akademitillhörigheten inte avgörande utan snarare att man finns i en miljö där det finns utrymme att behålla probleminriktade flervetenskapliga fokus och få stöd för en fortsatt utveckling och en satsning på att behålla och utveckla arbetslivsvetenskapen vid MDH. Området har förlorat resurser under de två senaste åren p g a pensioneringar och möjligheter till en fortsatt utveckling kräver resurser för att ämnet ska kunna överleva på högskolan. Arbetsgruppens slutsats när det gäller en överföring av samhällsvetenskapliga ämnen, utbildningar och forskning till HVV är att det finns starka skäl som talar för en sådan överföring. Vårt förslag är att ämnena sociologi, psykologi, historia och statsvetenskap samt värdskapet för det beteendevetenskapliga programmet, det samhällsvetenskapliga programmet samt magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv flyttas från akademi HST till akademi HVV. Vi föreslår också att fakultetsnämnden prövar om värdskapet för forskningsmiljön arbetslivsvetenskap kan flyttas från HST till HVV och att Arbetslivsvetenskap inrättas som ett fristående forskarutbildningsämne under området Hälsa och välfärd och samtidigt fasas ur forskarutbildningsområdet INAS. Vi föreslår vidare att fakultetsnämnden beaktar konsekvenserna för forskarutbildningsområdet INAS och det kvarvarande ämnet Indek. Vi föreslår att ämnena pedagogik, specialpedagogik och interkulturell kommunikation däremot även i fortsättningen utgör en del av UKK. Pedagogikämnet behålls därmed som en sammanhållen ämnesmiljö och splittras inte på två akademier. Genom att flytta de fem ämnena sociologi, psykologi, historia och statsvetenskap samt arbetslivsvetenskap till HVV stärks betydelsefulla funktionssamband inom utbildning och forskning på MDH. Samtidigt kan de tidigare funktionssambanden i stort sätt behållas genom att värdskapet för det beteendevetenskapliga programmet och det samhällsvetenskapliga programmet och forskningsmiljön arbetslivsvetenskap samtidigt överförs till HVV. De samhällsvetenskapliga ämnena på MDH får med detta förslag en tydligare organisatorisk tillhörighet. Den prioriterade inriktningen Hälsa och

17 välfärd och forskarutbildningsområdet Hälsa och välfärd tillförs kompetens och möjligheten till flervetenskaplig forskning ökar. Förslaget stämmer väl överens med den ambition som uttrycks i högskolans nya FUS för perioden : 6 (35) MDH har 2016 fokuserat sin utbildningsverksamhet till fyra utbildningsområden: ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar samt teknikutbildningar med ett utbildningsutbud som är långsiktigt relevant för såväl studenter som arbetsmarknad. Totalt innebär förslaget att ca 40 lärare och forskare byter akademi, från HST till HVV. HVV utökas med fyra ämnen och blir värd för två nya program. En befintlig forskningsmiljö, arbetslivsvetenskap, flyttar från HST till HVV. Arbetsgruppen föreslår vidare att följande beaktas vid den fortsatta planeringen. Tidsplanen bör ge utrymme för den planering och framförhållning som krävs för nyordningen. Årsskiftet 2012/2013 bedöms vara en lämplig tidpunkt för att implementera ett beslut om ny akademitillhörighet. Föreslagna flytt av ämnen innebär att verksamheten vid HST minskar med totalt ca 750 hås vara ca 275 i Eskilstuna. HST;s verksamhet i Eskilstuna kommer däremot att halveras och omfatta ca 280 hås. Verksamheten i Eskilstuna kommer att få ett så litet omfång att det vare sig ur verksamhets- eller ekonomiskt perspektiv är möjligt att kan upprätthålla studentservice och lärarservice på orten. Föreslagna flytt av ämnen kommer att också att föranleda en översyn av HST;s administrationen. HST minskar antalet anställda med ca 40 personer vilket främst påverkar lokalytan för fasta lokaler. I Västerås behöver en minskning ske och i Eskilstuna (återstår 7 personer) behövs en halvering av nuvarande yta. Lokalfrågan är viktig för den fortsatta planeringen. Ska överflyttningen från HST till HVV få de önskvärda konsekvenserna måste också verksamheten fysiskt integreras. En plan för hur den framtida forskningen och forskarutbildningen inom området arbetslivsvetenskap ska utvecklas behöver tas fram. Frågor som gäller hur den nuvarande forskarutbildningen inom INAS ska hanteras och frågan om arbetslivsvetenskap ska inrättas som ett nytt ämne inom forskarutbildningsområdet Hälsa och välfärd behöver också ytterligare belysas och beredas. Det är också viktigt att noga överväga hur de berörda ämnena och avdelningarna på HST bäst ska integreras i den befintliga HVVorganisationen.. Detta bör ske på ett sätt som tillgodoser behovet av att de berörda ämnena och miljöerna kan hållas samman, samtidigt som de

18 förs närmare de miljöer på HVV som kan tänkas generera fördjupade samarbeten och ge synergieffekter för framtiden. 7 (35) NUVARANDE ORGANISATION (av relevans för utredningen) Akademi HVV HST UKK IDT/HST Etablerad inriktning Forskarutbildnings- område Forskarutbildnings- ämnen Hälsa & Välfärd INAS Utbildningsveten- skap Hälsa & Välfärd INAS Utbildningsveten- skap Vårdvetenskap Indek Didaktik Att inrätta Socialt arbete Arbetslivsveten- Folkhälsovetenskap skap IPR/MERO/IS IPR/MERO/IS Innovation & design Energi- och miljöteknik Tillämpad matematik Datavetenskap Utbildningsområde Hälsa & välfärd Ekonomi Lärarutbildning Teknik Program Ämne Folkhälsa Sjukgymnastik Socionom Sjuksköterska Folkhälsa Medicinsk vetenskap Socialt arbete Vårdpedagogik Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Magisterprogra m i ledarskap & arbetsliv Beteendeveten- skap Samhällsveten- skap Psykologi Arbetslivsvetens kap Sociologi Statsvetenskap Historia Lärarutbildning Pedagogik Spec. pedagogik Interkulturell kommunikation MTO FÖRSLAG PÅ NY ORGANISATION Akademi HVV HST UKK IDT/HST Etablerad inriktning Hälsa & Välfärd INAS Utbildningsveten- skap IPR/MERO/IS

19 Forskarutbildnings- område Forskarutbildnings- ämnen Hälsa & Välfärd INAS Utbildningsveten- skap Vårdvetenskap Indek Didaktik Att inrätta Att fasa ut Socialt arbete Arbetslivsveten- Folkhälsovetenskap skap Arbetslivsvetenskap IPR/MERO/IS Innovation & design Energi- och miljöteknik Tillämpad matematik Datavetenskap 8 (35) Utbildningsområde Hälsa & välfärd Ekonomi Lärarutbildning Teknik Program Ämne Folkhälsa Sjukgymnastik Socionom Sjuksköterska Magisterprogram i ledarskap & arbetsliv Beteendevetenskap Samhällsvetenskap Folkhälsa Socialt arbete Medicinsk vetenskap Vårdpedagogik Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Psykologi Arbetslivsvetenskap Sociologi Statsvetenskap Historia Lärarutbildning Pedagogik Spec. pedagogik Interkulturell kommunikation MTO

20 BILAGA 1 9 (35) Administrativa cheferna vid HST, HVV och UKK Yvonne Arlestrand-Lundgren, Gunnel Gustafsson och Katarina Thorsell Översyn av de samhällsvetenskapliga ämnena vid MDH. Redovisning av helårsstudenter, personal mm inom de samhällsvetenskapliga ämnena vid MDH i samband med den av rektor beslutade översynen. I denna redovisning ingår de ämnen som klassas som tillhörande utbildningsområdet samhällsvetenskap vid MDH förutom företagsekonomi, nationalekonomi, handelsrätt, statistik och informatik. Ämnen klassade som samhällsvetenskap finns i dag vid HST (psykologi, sociologi, statsvetenskap och historia) samt vid UKK (pedagogik, specialpedagogik samt internationell kommunikation). En stor del av ämnena pedagogik och specialpedagogik liksom delar av ämnena statsvetenskap, och historia ingår i lärarutbildningen och är klassade i utbildningsområdet Utbildning. Volymer utbildning grundnivå (se även bilaga 1) På grundnivå förekommer de berörda ämnena främst dels i det beteendevetenskapliga programmet, dels som fristående kurser. Det samhällsvetenskapliga programmet består till stor del av kurser inom sociologi samt historia och statsvetenskap. Det beteendevetenskapliga programmet ( hp) har intag två gånger per läsår i både Eskilstuna och Västerås. Antagningstal har de senaste antagningsomgångarna varit 60 per ort och termin. Det samhällsvetenskapliga programmet (180 hp) ges enbart i Västerås. Höstterminen 2011 registrerades 38 nybörjare på programmet. Noteras kan att programmet sedan sin start tappat mellan 40 och 50% av de registrerade studenterna mellan år 1 och 2. Det beteendevetenskapliga programmet hade år 2011 totalt 426 helårsstudenter varav 187 i psykologi, 131 i sociologi samt 101helårsstudenter i pedagogik. Det samhällsvetenskapliga programmet hade år helårsstudenter fördelade i ungefär lika stor volym på de ingående ämnena statsvetenskap, sociologi och historia.. Ämnet psykologi förekommer i

21 innovationsprogrammet MTO med 17 helårsstudenter (värdakademi IDT). I övrigt förekommer dessa ämnen i lärarprogrammet, i sjukgymnastprogrammet samt ströhåsar i ett antal andra program vid högskolan. 10 (35) Ämnena är också representerade i fristående kurser; psykologi med 169 hås, sociologi 55 hås, historia 11 hås, pedagogik 57 hås och statsvetenskap 35 hås. Ämnet pedagogik omfattade år 2011 totalt 285,5 hås, varav 163 är klassade som samhällsvetenskap och 122 hås som tillhörande utbildningsområdet Utbildning. Ämnet specialpedagogik omfattar totalt 112 hås varav 41 är klassade som samhällsvetenskap och 70 som tillhörande utbildningsområdet Utbildning. Ämnena ges vid båda orter, men har sin tyngdpunkt i Västerås. HST har 482 hås i Västerås (64%) och 276 (36%) i Eskilstuna medan UKK har 114 (55%) hås i Västerås och 91 (45%) i Eskilstuna. Volymer utbildning avancerad nivå Utbildning på avancerad nivå sker inom dessa ämnen till största delen inom magisterprogrammen mot ledarskap och arbetslivsvetenskap. Dessa två magisterprogram är från hösten 2012 hopslaget till ett magisterprogram i ledarskap och arbetsliv med huvudområdena ledarskap och arbetslivsvetenskap. I dessa program hade ämnet psykologi ca 16 helårsstudenter år 2011 och ämnet sociologi drygt 3 helårsstudenter. Kurserna i magisterprogrammet är flerklassade. En sammanställning av antal helårsstudenter per ämne och program finns i bilaga 1. Ekonomi utbildning De berörda ämnena på HST generera en intäkt till akademin på ca tkr. Motsvarande för ämnet pedagogik på UKK en intäkt på ca tkr. Vidare har akademierna köpt lärartjänster. HVV har under 2011 köpt lärartjänster från lärare inom psykologi och sociologi motsvarande ca 60 timmar till ett värde av 71 tkr. HVV har även köpt lärartjänster från UKK för genomförande av kurser inom vårdpedagogik för ett värde av ca 900 tkr. En redovisning för intäkter och kostnader per ämne vid HST finns i bilaga 2. Forskning och forskarutbildning Forskningen inom det samhällsvetenskapliga området på HST bedrivs inom forskningsprofilen INAS. INAS består av två forskningsområden INDEK (Industriell ekonomi och organisation) samt ALV (arbetsliv). Ett nytt resurstilldelningssystem för fakultetsanslaget kommer att införas från För 2012 har ALV tilldelats 4371 tkr i fakultetsanslag. Fakultetsanslaget förväntas finansiera totalt 5 doktorander 2013.

22 Inom Alv finns idag extern finansierade projekt som avslutas under (35) Forskarutbildningen består idag av 7 doktorander varav tre är finansierade från fakultetsanslag. Två doktorander är kommundoktorander med finansiering från samhällskontraktet. En doktorand av externa medel samt en doktorand av annat lärosäte. Under 2012 förväntas två doktorander nyrekryteras med finansiering av fakultetsanslaget.

23 Personal I ämnet psykologi finns idag följande personalstab: 12 (35) 1 professor, 100 % 9 universitetslektorer med tillsvidareanställning, samtliga heltid. 4 universitetsadjunkter med tillsvidareanställning (motsv. 2 heltidsekvivalenter) 4 universitetsadjunkter med tidsbegränsade anställningar (motsv. 3 heltidsekvivalenter) 2 doktorander Vilket ger sammanlagt 20 personer. I ämnet sociologi finns följande personalstab: 1,5 professorer, varav en tjänstledig 5 universitetslektorer med tillsvidareanställning (motsv. 4,8 heltidsekv) varav 2,75 tjänstledig 1 universitetslektor med tidsbegränsad anställning med en omfattning på 50% 4 universitetsadjunkter med tillsvidareanställning samtliga på heltid 1 universitetsadjunkt med tidsbegränsad anställning, heltid. Vilket ger sammanlagt 13 personer I ämnet historia finns följande personalstab: 1 universitetslektor med tillsvidareanställning (tjänstledig för akademichefsuppdrag UKK) 1 universitetslektor med tidsbegränsad anställning 1 universitetsadjunkt med tillsvidareanställning. Vilket ger sammanlagt 3 personer I ämnet statsvetenskap finns följande personalstab: 2 universitetslektorer med tillsvidareanställning 1 universitetslektor med tidsbegränsad anställning Vilket ger sammanlagt 3 personer Vid avdelningen för pedagogik och specialpedagogik på UKK finns idag: 1 professor 7 universitetslektorer, alla heltid 18 universitetsadjunkter, motsvarande 14,5 heltidsekvivalenter Vilka av dessa som kan komma att beröras av denna utredning beror på hur gränsdragningarna görs vad gäller ämnena pedagogik och specialpedagogik. Administration En eventuell förändrad akademitillhörighet av de beteendevetenskapliga utbildningarna innebär i sig inte någon förändring av behovet av administration (expedition, studievägledning, utbildningsledning etc), även om fördelningen av denna mellan akademierna behöver ses över. En eventuell överflyttning av utbildningarna inom beteendevetenskap från HST innebär en kraftig minskning underlaget för student- och lärarservice

24 för HST i Eskilstuna och den problematiken måste i så fall ses över i särskild ordning. Lokaler Vid överflyttning av personal från en akademi till en annan är det av vikt att akademierna i sina nya former hålls ihop rent geografiskt. 13 (35) Vid en eventuell överflyttning av personal inom de samhällsvetenskapliga områden från HST behövs ytterligare mellan tjänsterum i anslutning till HVVs lokaler i på vardera ort. Antal rum/arbetsplatser är beroende av hur utbildningar placeras och stationeringsorter beslutas. Om personal ska flytta mellan HVV och UKK kan detta lösas i de naturliga gränssnitt som finns mellan akademierna både i Eskilstuna och Västerås.

25 Bilaga 1 14 (35) Beteend evet. Prog. Lärar- program met Samhälls vet.prog. Sjukgym n.prog Övriga program Friståend e kurser Totalt Totalt antal hås per ämne Historia Grundnivå Avancerad nivå 0 Psykologi Grundnivå Avancerad nivå Sociologi Grundnivå Avancerad nivå Statsvetenskap Grundnivå Avancerad nivå 0 0 Interkulturell kommunikation Grundnivå 0,1 0,3 0,4 Avancerad nivå 0,0 Pedagogik Grundnivå Avancerad nivå Specialpedagogik Grundnivå Avancerad nivå Ämnet pedagogik har dessutom 122 helårsstudenter inom utbildningsområdet Utbildning, till allra största delen inom Lärarprogrammet Ämnet Specialpedagogik har dessutom 70 helårsstudenter inom utbildningsområdet Utbildning inom Lärarprogrammet, Specialpedagogprogrammet och Speciallärarprogrammet.

26 Fördelning per ort HST UKK Totalt ESKILSTUNA VÄSTERÅS Totalt (35) Bilaga 2 Grundutbildningen 2011; samhällsvetenskap - HST Intäkter Psykologi Sociologi Statsvetenskap Historia tkr tkr tkr tkr Anslag Utlånad personal till andra akademier Övriga intäkter TOTALA INTÄKTER Kostnader Mdh gem kostnader Personalkostnader Inlånad personal till andra akademier Lokalkostnader Rörliga Driftskostnader Akademi gem kostnader TOTALT KOSTNADER Netto Hås

27 16 (35) Synpunkter från utbildningsledarna vid HVV, UKK och HST Rektors uppdrag gällande samhällsvetenskap vid MDH Utbildningsledarna för akademin för hälsa, vård och välfärd, akademin för utbildning, kultur och kommunikation och akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling återrapporterar härmed rektors uppdrag, del ett, kartläggning av ämnena. I bifogad excelfil finns samtliga kurstillfällen under 2011 för de samhällsvetenskapliga ämnena på MDH och dess relation till berörda utbildningsområden samt en sammanställning där aktuella ämnens omfattning i HÅS relaterar till program i berörda akademier. I sammanställning ingår inte ämnena företagsekonomi, nationalekonomi, handelsrätt, statistik och informatik. Av denna sammanställning (se tabell 1 ovan) framgår att i Beteendevetenskapliga programmet utgör psykologi (187 HÅS), sociologi (131 HÅS) och pedagogik (101 HÅS) stommen och huvudområden i programmet. Programmet är upplagt för att leda fram till kandidatexamen inom något av dessa huvudområden. Inom utbildningsområdet förekommer ämnet psykologi (169 HÅS) också i mycket stor utsträckning som fristående kurser, detta i jämförelse med sociologi (55 HÅS) och pedagogik (57 HÅS). Pedagogik förekommer i både samhällsvetenskapliga utbildningsområdet (159 HÅS) och utbildningsområdet utbildning (116 HÅS). Pedagogik som ämne i det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet är större (beräknat i HÅS) än pedagogik i utbildningsområdet utbildning om man inkluderar både program och fristående kurser. I det samhällsvetenskapliga programmet har studenter möjlighet läsa kurser inom tre huvudområden. Upplägget av studier skall leda fram till att man uppfyller fordringar för examina i antingen historia, sociologi eller statskunskap. Ett flertal av programmets kurser klassificeras till samtliga huvudområdena.

28 I socionomprogrammet, med huvudområde socialt arbete, finns stora enligt vår bedömning tydliga beröringspunkter till ämnena sociologi och psykologi. I detta sammanhang kan ett flertal synergier mellan befintliga program som berörs av en eventuell omorganisation identifieras. På motsvarande sätt kan man se starka relationer mellan folkhälsoprogrammet och samhällsvetenskapliga programmet respektive beteendevetenskapliga programmet. Vi bedömer att dessa två synergier stärker och utvecklar välfärdsområdet. 17 (35) Sjukgymnastprogrammet vid HVV som har en beteendemedicinsk profil har i nuläget en etablerad samverkan med ämnena psykologi, sociologi och vårdpedagogik. Denna samverkan kan flera avseenden stärkas och utvecklas om ämnena knyts närmare till varandra. På avancerad nivå finns stora utvecklingsmöjligheter att samordna flera ämnen i en gemensam utbildningsstruktur. Ett exempel är det nyinrättade magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, där dessa båda ämnen utgör huvudområdena för examen och har starka samhörigheter med flera av aktuella ämnen. För lärarutbildningen skulle en organisationsförändring av de samhällsvetenskapliga ämnena påverka framförallt ämneslärarprogrammet 270/300/330 hp. För kursinnehåll se bilaga i detta dokument. Grundskolan och gymnasieskolans ämne samhällskunskap motsvaras i akademin av en kombination av ämnen: statsvetenskap, sociologi och ekonomisk historia. För att undervisa i samhällskunskap i grundskolan eller gymnasieskolan krävs alltså att en lärarstudent läst kurser i statsvetenskap, sociologi samt ekonomisk historia. Om en organisationsförändring skulle ske för ett/eller flera av högskolans ämnen kopplade till samhällskunskap skulle det innebära att de samlade kurserna som krävs för ämnet samhällskunskap skulle tudelas mellan akademier. Samordningsansvaret för inriktningen samhällskunskap i ämneslärarprogrammet blir då splittrat. Det föreligger en risk för ökad administration och krav på effektiv samordning för att säkerställa innehållslig och utförande kvalitet motsvarande lärarutbildningens krav. Utöver ämneslärarprogrammet innehåller även grundlärarprogrammet samhällsorienterande ämnen om hp. UKK arbetar med att förstärka befintlig kapacitet i samhällsorienterande ämnen för grundlärarprogrammet i syfte att erhålla och säkerställa rättigheter för grundlärarexamen. Vad gäller kurser klassade i pedagogik finns i tabellen två varianter; kurser i pedagogik klassade i utbildningsområde samhällsvetenskap samt kurser i pedagogik klassade i utbildningsområde undervisning. De kurser som är klassade i utbildningsområde undervisning är tätt förknippade med lärarutbildning. Som exempel handlar det om kurser för utbildning av våra handledare på fältet och fortbildningskurser för verksamma lärare på fältet.

29 Sammanfattning Efter att kartläggning genomförts och synpunkter från programoch ämnesansvarig inlämnats till arbetsgrupp kan ytterligare reflektioner göras utifrån ett utbildningsledarperspektiv. Utifrån en kartläggning av befintlig tillhörighet för ämnen och utbildningsområden blir helhetsbilden i nuläget inte tillräckligt stabil. I vissa fall har kurser flera ämnestillhörigheter och att ett flertal huvudområden kan anges. 18 (35)

30 Kurser för samhällskunskap i det oförnyade lärarprogrammet 270/300/330 hp Ämne/kurs Kurskod Högskolepoäng 19 (35) SAMHÄLLSKUNSKAP Statsvetenskap 1-30 SKA Statsvetenskap SSK Didaktik i samhällskunskap inom lärarprogrammen SSK (inkl. VFU) Statsvetenskap inom lärarprogrammen SSK Statsvetenskap SSK Sociologi med socialpsykologisk inriktning1-30 SOA Samhällsekonomi -introduktion till ekonomisk historia EHA Kurser för samhällskunskap i ämneslärarprogrammet 270/300/330 hp Ämne/kurs Kurskod Högskolepoäng SAMHÄLLSKUNSKAP ÅK 7-9 Från socialt samspel till globalisering - introduktion till sociologi SOA Samhällsekonomi - introduktion till ekonomisk historia EHA Politik och förvaltning - introduktion till statsvetenskap SKA Jämförande politik SKA108 7,5 Internationell politik SKA109 7,5 Samhällsvetenskaplig teori och metod 15 Självständigt arbete (examensarbete) samhällskunskap 15 FORTS. SAMHÄLLSKUNSKAP GY Demokratins problem SKA106 7,5 Miljö och politik SSK105 7,5 Medborgarskap, individ och samhälle SOA Kurser i pedagogik i det beteendevetenskapliga programmet 210 hp Ämne/kurs Kurskod Högskolepoäng PEDAGOGIK Utbildning och samhälle PEA051 7,5 Människan som kulturvarelse PEA050 7,5

31 Kommunikation PEA (35) Pedagogik PEA055 30

32 BILAGA 2 21 (35) Synpunkter från HST och UKK: Avdelningen för psykologi, Avdelningen för samhällsvetenskap, Arbetslivsvetenskap och Samhällsvetenskapliga programmet samt från Pedagogikämnet Farhågor och förhoppningar inför en ev. flytt till HVV Utdrag från minnesanteckningar från avdelningsmöten : PSYKOLOGIAVDELNINGEN Förhoppningar: Generellt finns en positiv inställning till en flytt. Finns t ex ett pågående samarbete Människan i arbetslivet och hälsopsykologi. Finns utvecklingsmöjligheter för vår personal doktorandhandledning och en bra doktorandmiljö för våra doktorander. Underlättar att bet vet ämnena om vi är på samma akademi. Krångligt med olika akademier redan nu t ex dokument Ska vi flytta borde vi också flytta rumsligt för att få ut så mycket positivt när det gäller samarbete Helst med socionomer och pedagoger. Fysisk närhet gäller för båda orterna. Vi tror vi kan tillföra nåt till HVV men osäker framtid i HST. Inga fördelar med HST som vi ser. Våra förhoppningar om samarbete med ekonomerna har inte infriats. Praktiska vardagen mer positivt för Eskilstuna eftersom HVV finns fler i Eskilstuna (50-50) Farhågor: ekonomi, ämnets självständighet. Hur mycket förändringar blir det? Organisatoriskt? En avdelning? Vi vet vad vi har och inte vad vi får

33 22 (35) En avdelning för psykologi ett önskemål för att behålla självständigheten. Tidsmässigt är det bättre att flytta inför höstterminen. Går inte att byta vid årsskiftet. Bättre vid terminsskifte än årsskifte. Vad innebär det i praktiken? Remissrunda efter utredningen SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA AVD Det finns inget massiv motstånd till eventuell flytt till HVV. Sociologerna utryckte förhoppningen om att kunna samarbeta med HVV såväl i grundutbildningen med även kunna komma in HVV:s forskarmiljö för vårdvetenskap. De såg möjligheter i att bl.a. vara en viktig resurs som bihandledare för HVV:s nyrekryterade 20 doktorander. Farhågor som utrycktes mest handlade om huruvida sociologigruppen ska kunna behålla sin autonomi samt om en flytt även kommer att innebära en fysisk placering i Eskilstuna. Det utrycktes ett behov av en rekrytering av en professor som kan leda gruppen. Statsvetarna ser även möjligheter i att stanna kvar på HST och utveckla sitt samarbete med ekonomerna. Kommentarer/tillägg Agneta: Psykologi och sociologi har befintliga egna kurser inom sjukgymnastprogrammet. Psykologerna även på socionomprogrammet. Därutöver har vi inslag inom folkhälsoprogrammet både från psykologi och sociologi. Statsvetarna är också efterfrågade från folkhälsan och socionomprogrammet. Folkhälsan har en egen kurs inom det nya ledarskaps-och arbetslivsmagisterprogrammet som startar ht-12. Lena Almqvist var med i arbetsgruppen vid ansökan till forskarutbildningsrättigheter. Hon är redan bihandledare för tre doktorander inom HVV; Anna Ullenhag, Anna Niia och en nyantagen (kommer inte ihåg namnet). Lena är även bihandledare för Martina Norling (UKK).

34 23 (35) Från samhällsvetenskapliga avdelningens minnesanteckningar framgår att inget massivt motstånd finns. Detta ska inte tolkas som att det överhuvudtaget finns motstånd utan det var protokollföraren som inte hade alldeles enkelt att sammanfatta diskussionen. Sociologerna är positiva till samgående med HVV, historikerna och statsvetarna vill följa samhällsvetenskapliga programmet. I praktiken innebär det att sociologerna (åtminstone vissa) ser det som en självklarhet att där sociologerna placeras kommer per automatik programmet också att hamna, medan de övriga två ämnena för en mera nyanserad diskussion om för- och nackdelar med samhällsvetenskapliga programmets hemvist. Forskningsmässigt finns ju redan existerande samarbeten mellan statsvetare och teknikerna, inte minst sedan Terence Fell blivit projektledare för sektorn Hållbar stad inom Samhällskontraktet så det är definitivt önskvärt att vara kvar inom HST för åtminstone delar av statsvetarna. Beträffande att sociologerna önskar en professor som ska efterträda Rolf så pratade vi om att det inte är självklart att han kommer att efterträdas av någon att det kanske finns ett större behov av en professor inom arbetslivsvetenskap än en professor i sociologi. Båda avdelningarna är angelägna om att behålla sin/sina ämnesstatus/profil/er inom egna avdelningar. Min uppfattning är att psykologerna ser det som mycket viktigt att inte delas upp eller ingå i någon/några andra avdelningar. Det är tydligt även i sociologernas diskussioner men man är också medveten om att ifall inte statsvetare och historiker kommer att vara med så finns ev pedagoger att samgå med, liksom förstås socialt arbete. Ingen har dock nämnt att man önskar uppgå i Mats Ekermos gäng, bara att man önskar samarbeta inom såväl forskning som undervisning. Arbetslivsvetenskap Arbetslivsvetenskap är probleminriktat mer än disciplininriktat och har som fokus att utifrån ett flervetenskapligt perspektiv undersöka problem som rör arbetslivet. Hittills har vi haft fyra huvudområden för vår forskning; Historiska och samhälleliga perspektiv på arbetslivet, styrning och ansvar i arbetslivet, sociala och psykologiska processer i arbetslivet och arbete och hälsa. Dessa fyra områden kan komma att förändras beroende på forskarnas inriktning. Pågående projekt just nu: Exempel på projekt (pågående med eller utan anslag just nu) :

35 Hälsofrämjande ledarskap (extern fin.) Den offentliga sektorn som arbetsgivare (historiesociologiskt) (extern fin) Yrkesstolthet och organisationsidentitet i kommunalt arbete (extern fin. Kommunlicentiand) Mobbning i arbetslivet (Helena B) Lärande och utveckling i arbetslivet (Bosse J) Anställningskontrakt och psykologiska kontrakt (Kerstin I) Serviceklimat i detaljhandeln (Kerstin I) Äldre i arbetslivet och pensionering (Kerstin I) Långtidssjukskrivning och orsaker till variationer (Ingemar Å) 24 (35) De doktorander vi har arbetar inom alla dessa olika områden Doktorandprojekt (ungefärliga rubriker): Företagshälsovården utveckling i ett historiskt perspektiv, Hälsofrämjande interventioner på arbetsplatser två projekt: ett med fokus på interventionsprocessen och ett med fokus på hälsofrämjande ledarskap Yrkesstolthet och organisationsidentitet i kommunalt arbete Styrning av samproduktion Förutsättningar för innovationer i kommuners arbete Kommunikation och lärande vid arbete i grupp Det finns en rad intressanta probleminriktade samhällsutmaningar som vore intressanta att arbeta vidare med t ex ungdomsarbetslöshet, meningsfullt och utmanande arbetsliv, hållbar utveckling osv och som Vi har haft en rad avgångar pga pensionering och andra skäl under de senaste åren. Från att har varit 6 professorer är vi nu fyra varav tre på deltid mindre än 50%. Det innebär att vi knappt har personal för att genomföra vårt magiesterprogram och handleda de doktorander vi har inne. För oss är akademitillhörigheten inte avgörande utan snarare att vi finns i en miljö där vi kan behålla vårt probleminriktade flervetenskapliga fokus och får stöd för en fortsatt utveckling och en satsning på att behålla och utveckla arbetslivsvetenskapen vid MDH. Konkret kommer vi att under 2012 rekrytera minst en docent / professor för att bedriva kurser på avancerad och forskarnivå. Förhoppningar med en överflyttning till HVV är att vi där ska få stöd för att behålla och vidareutveckla ämnet med den flervetenskapliga inriktningen om arbetslivet Farhåga: ALV ingår i ett forskningsområde som heter Industriell ekonomi, arbetsliv och styrning och som anmälts till Högskoleverket. Vad händer om vi flyttar över till ett annat? Formalia måste utredas.

36 25 (35) Om vi inte får resurser kommer vi att försvinna som ämne Vi vill behålla vår självständighet och förstås samarbeta inom gamla och nya områden men bredden är viktig och flervetenskapen Skrivet av Kerstin Isaksson Synpunkter från Samhällsvetenskapliga programmet (gm Hans Ekholm) En summering av diskussionerna i ämnesgrupperna och mellan ämnesföreträdarna. Samhällsvetenskapliga programmet ges med historia, sociologi och statsvetenskap som huvudområden. Utbildningen ger en ämnesteoretisk bredd där teoretiska moment varvas med fördjupnings- och tillämpningskurser samt verksamhetsförlagda studier. Målet är att de blivande samhällsvetarna professionellt ska kunna utföra arbete i offentlig förvaltning, frivilliga organisationer och privat näringsliv. Förutom de tre huvudområdena historia, sociologi och statsvetenskap bygger utbildningen på andra ämnen med relevans för verksamhetsområdet. Genom kritiskt tänkande, reflekterande praktik, kunskapsproducerande arbete, fördjupningsmoment och metodiska övningar, varvat med verksamhetsförlagda studier och projektarbete, läggs grunden till både anställningsbarhet och fortsatta avancerade studier inom området. Under det tredje året väljer studenten sociologi, statsvetenskap eller historia som huvudområde för examen i och med ämnesinriktning på sitt examensarbete. Samhällsvetenskapliga programmet ges med historia, sociologi och statsvetenskap som huvudområden. Utbildningen ger en ämnesteoretisk bredd där teoretiska moment varvas med fördjupnings- och tillämpningskurser samt verksamhetsförlagda studier. Förutom de tre huvudområdena historia, sociologi och statsvetenskap bygger utbildningen på andra ämnen med relevans för verksamhetsområdet. Vi har diskuterat i både i ämnesgrupperna och med ämnesföreträdarna om programmets innehåll och programmets framtid. Det finns en samstämmighet i grupperna att det skulle höja kvaliteten i programmet om man kan stärka kopplingen mot hälsa och välfärd, och arbetslivsvetenskap. Båda dessa forskningsområden tillför programmet central och viktig kunskap för att höja studenternas kompetens på arbetsmarknaden Målet är att de blivande samhällsvetarna professionellt ska kunna utföra arbete i offentlig förvaltning, frivilliga organisationer och privat näringsliv. Programmets fokus är att studenterna ska kunna genomföra utredningar samt på vetenskaplig grund utföra samhällsanalys på strukturella problem och områden, inom välfärdssamhället och arbetsliv.

37 26 (35) Framtida hot i en gemensam organisation kan vara konkurrensen mellan de olika programmen. Men vi ser likheterna mellan socionom utbildningen, betvet programmet och samhällsvetenskapliga programmet. Ändå så upplever vi att skillnaderna är större mellan programmen. Om man fokuserar utifrån ämnet sociologi så har betvet programmet en stark anknytning mot socialpsykologin. Medans samvet programmet sociologiska innehåll anknyter till den strukturellt inriktade sociologin. En gemensam organisation av programmen stärker inte enbart forskningsanknytningen utan möjligheten även möjligheten att utveckla kvaliteten i programmenskurser. Flera sociologer på HVV har sin vetenskapliga grund mot den strukturellt inriktade sociologin. Denna kompetens ser vi kan stärka forskningsanknytningen till programmet. Fler disputerade lärare med inriktning mot välfärdsfrågor eller arbetsliv ger goda förutsättningar för att stärka lärarlag och höja kvaliteten i utbildningen. En annan möjlighet för att stärka kompetensen hos vissa lärare. Är möjligheten att i framtiden fungera som bihandledare till doktorander inom de två forskningsområden. Socialt arbete satsar mycket på blivande doktorander och där ser vi sociologer en möjlighet att bidra med handledning av dem. Detta skulle kunna leda till att fler av sociologerna ges möjligheten att i framtiden bli befordrade till docenter. Programmet har problem med rekryteringen av studenter till utbildningen. Vi tror att om det ges möjligheten till att intensifiera reklamen, exempelvis om programmet ges möjlighet att synliggöras mer på webben, och att vi lärare går ut på gymnasierna och ger föreläsningar till studenterna, samt riktad information till studievägledare på gymnasiet. Förhoppningsvis leder dessa åtgärder till att öka ansökningstalen till programmet. I den gemensamma diskussionen ser vi eventuellt möjligheten att med en gemensam organisation underlätta rekrytering till programmet från exempelvis socionomprogrammet. Man kan erbjuda de stud som inte blir antagna till socionom programmet möjligheten att istället börja i samvet programmet. Det finns även problem inom programmet. Historia kommer kanske i framtiden att tappa sin möjlighet att ge en fil. kand examen. I den diskussion a som ämnesföreträdarna och jag har haft ser vi behovet av att omarbeta innehållet i programmet. Statsvetenskap och sociologi skulle i ett omarbetat program, få en starkare betydelse och roll. Detta skulle innebära att en kandidatexamen enbart ges i statsvetenskap eller sociologi. Högskolan arbetar aktivt för att erbjuda akademiska utbildningar som leder till jobb, bland annat genom att utveckla utbildningarna i samverkan med det omgivande samhället. För samhällsvetenskapliga programmet finns ett branschråd där programmets förankring till Arbetslivet diskuteras. Betvet programmet och samvet programmet har ett gemensamt branschråd. Vi träffar representanter från regionen vd två tillfällen per år. Vid dessa möten diskuteras alltid programmens innehåll och dess forskningsanknytning. Företrädarna från regionen har ofta viktiga

38 synpunkter på hinnehållet i våra utbildningar. Frågorna handlar alltid om vilka kunskaper de studerande ska med sig ut i arbetslivet. Det innehåll som vi idag har i samvet programmet uppfattas arbetsgivarna som central och viktig. Uppfattningar om att det saknas visa kunskaper i exempelvis förvaltningslära och ekonomi framförs. Men i det stora hela är man mycket nöjd med innehållet i programmet. Studenterna gör under sin utbildning praktik i fem veckor. Kommunerna i regionen och landstinget är mycket positivt inställt till studenternas praktik. Man uppfattar att de kunskaper som studenterna har med sig är väsentliga för att kunna genomför arbetsuppgifter på ett professionellt sätt. Regionen uppfattar dessa studenter som deras framtida arbetskraft. Då menar vi att programmet har en viktig roll för regionens framtida behov av 27 (35) kvalificeradarbetskraft. Koordinering av branschråd och praktikperioder skulle även detta underlättas om vi hade en gemensam organisation. Socionomprogrammet har branschråd och deras stud är ute på praktik. Här skulle det underlätta mycket med en gemensam organisation. I mötet med ämnesföreträdarna har vi diskuterat möjligheten att inspirera studenterna i programmet att läsa vidare på avancerad nivå. Även här ser vi möjligheter att om de tre programmen har en gemensam tillhörighet. Att detta skulle underlätta möjligheterna att påverka och inspirera stud att läsa vidare på avancerad nivå. Om de samhällsvetenskapliga ämnena flyttar till gemensam organisation ser vi möjligheten att tillsammans utveckla en master med kanske inriktning mot välfärd och arbetsliv. Med tre program blir underlaget av antalet studenter på grundnivå större. Antagligen skulle detta underlätta rekryteringen av stud till högre nivå. Vi upplever att det finns mer fördelar med en flytt än nackdelar. I de diskussioner som vi har fört inom programmet så upplever jag att det finns en positiv uppfattning om en eventuell flytt. Diskussionen om nackdelar med en flytt har varit begränsade. Hans Ekholm Programsamordnare Pedagogik i beteendevetenskapliga programmet och dess akademiplacering Detta är en sammanfattning av den analys av fördelar och nackdelar med att flytta delar av pedagogikämnet till den akademi där beteendevetenskapliga programmet kommer vara placerat. Den del av pedagogikgruppen som

39 undervisar i beteendevetenskapliga programmet har diskuterat frågan tillsammans med ämnesansvarig Carl-Anders Säfström. De personer som främst är berörda vid UKK är 4 lektorer och 4 adjunkter samt 2 tidsbegränsade adjunkter på deltid (1,2 heltidsekvivalent). 2 av de fyra tillsvidareanställda adjunkterna har sin huvudsakliga undervisning i vårdpedagogik vid HVV redan idag. 28 (35) Gruppen vill understryka att frågan om akademitillhörighet är mycket komplex och inte har något enkelt svar. Det finns flera fördelar med ett byte av akademitillhörighet men också flera nackdelar. Gruppen ser att det finns fördelar som en flytt kan innebära Det kan vara en fördel ur ett studentperspektiv att ämnena är vid en akademi. Samverkan och samarbete mellan ämnena kan underlättas av att finnas på en akademi Ett större intresse för de forskningsintressen som finns i gruppen kan finnas inom ramen för profilen Hälsa, vård, välfärd. Dessa forskningsintressen utgör inte bara bas för beteendevetenskapliga programmet utan kan också utgöra bas för socionom-, sjuksköterske-, sjukgymnastprogrammen. Både forskning om interkulturalitet, mångfald, vuxnas lärande, lärande i arbetslivet och professionsforskning är forskningsintressen i gruppen. Ett närmre samarbete mellan personer i de olika ämnena som inte hindras av olika akademitillhörighet kan mynna ut i gemensamma forskningsansökningar och projekt av olika slag Praktikaliteter som att mötestid kanske minskar av att tillhöra den akademi där man är även är verksam som lärare. Ett underlättande av samarbetet med vårdpedagogiken Gruppen ser också att det finns nackdelar som en flytt skulle innebära Att vara en liten grupp i ett delat ämne och dessutom vara placerad på en väldigt stor akademi uppfattas i gruppen som problematiskt av flera anledningar. Det är lätt att försvinna och att gruppens frågor inte får något gehör. En farhåga som lyftes var vilken plats samhällsvetenskapen kommer få på HVV? Kommer den även där att marginaliseras eftersom vårdutbildningar har en dominans? Hur skulle samarbetet med pedagogik på UKK kunna hållas ihop? Vad innebär det att ämnesansvarig och övriga professorer är placerade på annan akademi? Den tid som skulle vinnas och det samarbete som skulle öka med att byta akademi skulle förmodligen enbart bytas ut mot att upprätthålla och utveckla ämnesidentitet, vidmakthålla och etablera nya relationer med övriga forskare/lärare i ämnet pedagogik Tanken med PILs placering vid UKK var att samverkan mellan personer i vuxenpedagogik och personer som arbetar på PIL skulle

40 utvecklas och att forskningsprojekt skulle kunna utvecklas där den egna högskolepedagogiska praktiken vid Mdh undersöks. Vad händer med detta vid en eventuell flytt? 29 (35) En liknande konfliktsituation som det är för pedagogik med inriktning mot vuxnas lärande har även rektorsutbildningen. För rektorsutbildningen är det bra att ha närhet såväl till lärarutbildning som till magisterprogrammet i ledarskap. Likaså i specialpedagogik finns delar som inte är direkt relaterade till lärarutbildningen utan har mer gemensamt med hälsa, vård, och välfärd i frågor som t.ex. rör habilitering och omsorg. Alla organisationsformer har sina förnackdelar. Sammanfattningsvis så menar gruppen att en splittring av ämnet innebär så avgörande nackdelar att de inte kan se att det är en lösning som är hållbar. Om den här berörda delen av pedagogikämnet blir kvar på UKK krävs det också åtgärder. Den försvagning av de samhällsvetenskapliga ämnen som ägt rum efter förra omorganisationen måste lyftas som en viktig fråga för högskolan att arbeta med. Gemensamma forskningssamarbeten måste kunna vara möjliga och seminarier måste vara möjliga att delta på för alla berörda ämnen så det inte blir som med HAS och INAS då seminarierna har ägt rum på tider då det varit avdelningsmöten på UKK. Gruppen har även varit inne på om det finns någon tredje lösning? Följande personer har ingått i diskussionen och/eller kommenterat denna sammanfattning Carl-Anders Säfström, Ali Osman, Ulla Alsin, Karin Andersson, Elisabeth C Andersson, Niclas Månsson, Eva Edström, Anna-Lena Karlsdotter och Christina Lönnheden, Dan Tedenljung samt Pirjo Lahdenperä.

41 B I L A G A 3 30 (35) Svar från ämnesföreträdare och programansvariga på HVV Sjukgymnastik Den aktuella frågan har kort informerats om på en arbetsplatsträff i sjukgymnastik och då framkom mestadels positiva reaktioner på att psykologi och sociologi skulle kunna stärka ett redan pågående samarbete med lärare och forskare inom dessa ämnen. Nedanstående punkter är en sammanställning gjord av ämnesansvarig Anne Söderlund och programansvarig Maria Elvén. Positiva konsekvenser: Samordningsfördelar inom undervisningen, ex. sjukgymnastprogrammet och beteendevetenskapliga programmet, psykologi och sociologi. Idag ingår 7,5 hp sociologi och 15 hp psykologi i sjukgymnastprogrammet. Sjukgymnastprogrammets beteendemedicinska profil och forskning skulle stärkas av ämnena psykologi och sociologi Multiprofessionella och mångvetenskapliga samtalen ökar sannolikt vilket skulle vara stimulerande Forskningsmässigt blir Akademin då en ännu mer betydelsefull aktör Ökad möjlighet till multidisciplinärt forskningssamarbete pga gemensam organisationsbas. Farhågor:

42 Vi har stora program i form av antalet studenter; beteendevetenskapliga programmet, socionomprogrammet, sjuksköterskeprogrammet. Samhällsvetenskap, psykologi, sociologi och pedagogik är ytterligare stora med sina stora antal studenter och lärare. Akademins inre kultur kan påverkas till att bli trög vad gäller att styra åt samma mål pga storleken av organisationen. 31 (35) Är det möjligt att vara en Akademi om den blir väldigt stor studentoch personalmässigt. Det finns risk att samhörighet som är så viktig för arbetsglädje går förlorad. Risk för att det bildas små instiutitioner inom den stora akademin. Hur ska det hanteras? Hur blir kompetensutveckling i en stor organisation? Går det att ha detta på samma nivå som i en mindre organisation? /Maria Elvén Vårdvetenskap Från ämneskollegiet har vi fått följande respons på förslaget om överflyttning av ämnen och utbildningar. Överflyttningen kan komma att medföra extra synnergieffekter och ökat samarbete mellan ämnena. Dock skulle ett utökat samarbete även kunna vara möjligt utan överflyttning. De farhågor som finns är hur kommer förhållandet mellan utbildningarnas omfattning och lärarkompetens att se ut? Kommer överflyttningen att innebära att vi får ett överskott på beteendevetare och ev brister på vårdvetare efter överflyttningen? DEt är angeläget att det aven fortsättningen blir vårdvetare med inriktning mot omvårdnad som undervisar i huvudområdet för sjuksköterskeutbildningarna. I framtiden krävs nyrekrytering av lärare inom detta huvudområde. En annan fråga rör ekonomin. ERsättning för vårdhåsar är i högre än håsar från hum sam. VAd kommer at hända med ekonomin när dessa ämnen flyttas över till HVV? Kommer hela budgeten att fördelas jämnt över utbildningarna och vad kommer det i så fall att innebära för sjuksköterkseutbildningarnas ekonomi och därmed möjligheter att bedriva en utbildning med kvalitet? /Margareta Asp Vårdpedagogik 1. Frågan är mycket svårbesvarad då vi idag inte vet vilka kurser, program, ämnen etc. som kommer att flyttas över. Tiden har

43 också varit så pass kort att något samråd i den vårdpedagogiska gruppen inte funnits. Detta svar är alltså synpunkter från en person. 32 (35) 2. Vi kommer att växa som akademi. I Billy Ehns författarskap finns intressanta slutsatser om det akademiska livet, när institutioner växer, och vad som ska kunna anses vara en optimal institution storleksmässigt. Det är inte ovanligt att en institution bedöms som optimal vid en personalgrupp på ca 100 personer. Vi kommer nu att landa i åtminstone det dubbla. 3. Det framförs då och då synpunkter på ämnesrepresentanter och ämnessakkunniga lärare och forskare att också följa utvecklingen i andra ämnen/program. För vårdpedagogikens del ligger vårdvetenskap nära till hands, liksom pedagogik. Det är svårt att tänka sig att nätverka i större omfattning mot mer än ett par ämnen. Samtidigt är vårt övergripande forskarutbildningsområde av en karaktär som inbjuder till att bortse från ämnen och tänka brett. Nu är det dock så att vi är en ämnesindelad akademi. Kommer vårdpedagogiken att involveras i/samarbete med ytterligare ämnen? Tja, kanske så småningom, men då personbundet och till priset av att andra relationer släpps. 4. Det vore av stort värde att få del av motivet för denna överflyttning. 5. I bästa fall innebär en växande akademi inget hot mot vårdpedagogik som ämne; det kan möjlighen finnas en dynamisk fördel (se 6.). I den vårdpedagogiska gruppen har jag aldrig upplevt att någon medarbetare saknat ämnen/program etc., utan sådana kontakter har tagits naturligt utan formell akademitillhörighet. Vårdpedagogik har ju en sedan 2003 inarbetad rutin för samverkan med ISB/UKK. 6. Av särskilt intresse för vårdpedagogik är om pedagogik kommer över till HVV. Det ser vi inte just nu, men med tanke på vårt forskarutbildningsområde så förefaller det inte särskilt troligt. Om pedagogik kommer över, så skulle det kunna innebära en dynamisk utveckling också för vårdpedagogik där pedagogiska perspektiv kan berika den vårdpedagogiska utbildningen och forskning i större utsträckning än idag. 7. En slutsats av den utveckling som kommer av hittills outtalade skäl är att det behövs en tydligt markerad indelning av avdelningar med ämnesgrupper på HVV. Alternativet till detta är att skriva ner ämnesfunktionerna och istället undervisa och forska teamtiskt. I båda fallen blir situationen visserligen inte

44 så storstilad, men istället överblickbar och med mindre risk för stress. 33 (35) /Håkan Sandberg Socialt arbete Elinor och jag (Mats Ekermo) har diskuterat frågan om samhälls- och beteendevetarnas flytt till HVV inklusive deras utbildningar beteendevet programmet, samhällsvetarprogrammet + forskningen, hela eller delar av verksamheten. Det är svårt att göra några mer precisa analyser av detta och vad det skulle innebära för oss inom socialt arbete, möjligheter respektive farhågor. Detta hänger ihop med att vi bara har en övergripande bild av deras verksamhet och kompetenser och också om vi ska diskutera hela samhälls- /beteendevetarpaketet till HVV eller bara delar och om relationen vid HVV ska knytas till socialt arbete eller folkhälsoarbete eller vårdpedagogik eller. Nåväl, utifrån detta vill vi säga följande: 1. Vi ställer oss generellt positiva till att samhälls- och beteendevetarna ansluter till HVV. Socialt arbete är ett samhällsvetenskapligt ämne. Genom att sociologer (6-7 personer?), statsvetare (2-3?) och (arbetslivs)psykologer (hur många är de?) ansluter till HVV förstärks den samhällsvetenskapliga miljön. Detta innebär att socialt arbete och välfärdsperspektivet på HVV står starkare, vilket måste ses som värdefullt m tanke på vårt uppdrag att utveckla området hälsavälfärd på i princip samliga nivåer, grund- avancerad nivå och forskarutbildningsnivå + forskning. 2. När det gäller socialt arbete samarbetar vi redan idag med lärare/lektorer inom sociologi, psykologi och statsvetenskap. De medverkar i olika utsträckning i socionomprogrammet. Ett organisatoriskt närmande kan skapa förutsättningar för ett fördjupat samarbete, både inom utbildningen och kanske ännu mer inom forskningen där vi idag har en del samarbete genom bl a ICU-CHILD, jag tänker då på arbetslivspsykologin och forskningen kring Kerstin Isaksson bl a, också den socialpsykologiska inriktningen inom sociologin är ju intressant. Det är samtidigt viktigt att inte ha överdrivna förväntningar på samverkan i grundutbildningen, från vår sida är det av central betydelse att lärare/lektorer har förankring i socialt arbete. Och om vi inte begränsar oss till nuvarande utbildningsutbud utan pratar kurs- och programutveckling på magister/masternivå, en

45 gemensam inom hälsa-välfärd exempelvis det är svårt att i dagsläget säga vad samhällsvetarflytten betyder av möjligheter 34 (35) 3. Med flytten till HST följer också ett problem där det beteendevetenskapliga programmets identitet respektive samhällsvetarprogrammets identitet och relationen till socionomprogrammet aktualiseras. Det blir ju en särskild diskussion som måste föras. Där är vår linje att de utbildningsprogram vi har och ska ge i framtiden måste har sina egna självständiga identiteter och berättiganden. 4. Med tanke på erfarenheter från högskolans senaste omorganisation från 9 institutioner till 4 akademier och vilka organisatoriska enheter folk ska tillhöra vill jag också säga följande: Det räcker inte som motiv att man som samhällsvetargrupp vill bort från HST, att den främsta drivkraften är att man vill fly från något så att säga. Det är också viktigt att ta ställning till dit man vill komma, vad det är får något och vad det erbjuder, att man tänker till i samhällsvetargruppen vad HVV-tillhörigheten ger som man inte har nu enligt samhällsvetargruppens föreställningar och förväntningar. /Mats Ekermo Folkhälsovetenskap Angående frågan om att flytta utbildningsprogrammen i beteendevetenskap och samhällsvetenskap samt ämnena psykologi, sociologi och delar av pedagogik från HST och UKK till HVV. I uppdraget ligger även att utreda förutsättningarna för att integrera verksamheten inom arbetslivsvetenskap och beteendevetenskap vid akademin HST med verksamhet inom välfärdsområdet vid akademin HVV. Folkhälsovetenskapen vid HVV samarbetar idag med de berörda ämnesområdena från HST. Nedan kommer en beskrivning av områden där samverkan sker. I Folkhälsoprogrammet, vid HVV, har HST läraremedverkan inom följande kurser: PSA106, Arbetsliv och hälsa människan i arbetslivet, 15 hp, grundnivå (samarbete i hela kursen, HVV kursansvariga)

46 FHA019, Folkhälsa - Policy och styrning, 7,5 hp, grundnivå (statsvetenskap från HST) 35 (35) FHA009, Hälsofrämjande arbete - individ- och gruppnivå 15 hp, grundnivå (hälsopsykologi från HST) Från folkhälsovetenskapen, vid HVV, medverkar lärare i följande kurser inom HST: MXA202, Hållbarhetsarbete i samhället 15 hp, grundnivå (HVV har 4 hp i kursen som ingår i Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete) FHA033, Arbetsliv och hälsa 7,5 hp, avanceradnivå (HVV kurs som ingår i HST:s Magisterprogram i ledarskap och arbetsliv, 60 hp) MXA110, Arbets- och miljömedicin 7,5 hp, grundnivå (ergonomi från HVV) Samverkan inom forskningen: Två doktorander i arbetslivsvetenskap är placerade på folkhälsoavdelningen på HVV (en är finansierad av fakultetsmedel för det nuvarande strategiområdet HAS och en har externa medel). Båda har huvudhandledare på avdelningen för folkhälsovetenskap vilka därför ingår i handledarkollegiet för arbetslivsvetenskap. En av doktoranderna gör en del av sitt avhandlingsarbete inom ett större projekt om hälsofrämjande ledarskap vid HST. Kommentar: Då folkhälsovetenskapen redan idag har flera områden där samarbete sker mellan de olika ämnesområdena har vi en positiv syn på ett ev. samgående. Vid ett ev. samgående kan vi få fler synergieffekter där vi berikar varandras ämnen. Efter diskussioner i arbetslaget har vi inte kommit på några negativa effekter av ett samgående utan ser det som en möjlighet till ytterligare samverkan. I ett framtida samgående är det viktigt hur deras verksamhet blir organiserad inom HVV. Angående forskningsområdet arbetslivsvetenskap är det viktigt att det framgår tydligt hur ämnet ska inlemmas i "Hälsa och Välfärd" och den forskarutbildning som nu startar i höst på HVV. /Lena Hallström

47 BEREDNINGSPROMEMORIA 1 (8) MDH /12 Utbildnings- och forskningssektionen Hans Berggren, Joa Silver PM om de samhällsvetenskapliga ämnenas på MDH Enligt uppdrag i rektors verksamhetsuppdrag för 2012 inom fakultetsnämndens ansvarsområde har Akademierna IDT, HST, HVV och UKK givits i uppdrag att tillsammans tydliggöra de samhällsvetenskapliga ämnenas roll och utformning för befintliga utbildningar vid högskolan. Särskilt ska ämnenas koppling till lärarutbildningarna, ekonomutbildningarna och socionomutbildningen tydliggöras. Koppling till forskarutbildning och forskningsmiljöer ska också göras. I uppdraget ligger även att utreda förutsättningarna för att integrera verksamheten inom arbetslivsvetenskap och beteendevetenskap vid akademi HST med verksamheten inom välfärdsområdet vid akademi HVV. Resultatet av detta uppdrag skulle överlämnas till fakultetsnämnden senast 23 april Rapporten anmäldes vid fakultetsnämndens möte i maj Sammanfattning av rapporten De samhällsvetenskapliga ämnena ingår i flera olika utbildnings- och forskningssammanhang på högskolan. I det beteendevetenskapliga programmet utgör psykologi, sociologi och pedagogik huvudområden. I det samhällsvetenskapliga programmet är sociologi, historia och statsvetenskap de bärande ämnena och samtliga utgör möjliga huvudämnen i programmet. Ämnena historia, statsvetenskap och interkulturell kommunikation är relativt små när det gäller volymen utbildning och antalet anställda. Statsvetenskap har tre anställda och svarar för 54 hås, främst i lärarprogrammet, samhällsvetarprogrammet och som fristående kurser. Även historieämnet har tre universitetslektorer och svarar för 38 hås, främst i lärarprogrammet och samhällsvetenskapliga programmet och genom fristående kurser. Ämnet interkulturell kommunikation saknar anställda lärare eller forskare. De samhällsvetenskapliga ämnena har också kopplingar till utbildningsprogram på Akademi HVV. Ämnena psykologi och sociologi utgör även egna kurser inom sjukgymnastprogrammet och i folkhälsoprogrammet. Statsvetenskap ger bidrag till folkhälsovetenskap och socionomprogrammet. Innehållsmässigt finns det många beröringspunkter mellan kurser som idag ges på utbildningsprogram på Akademi HVV och kurser inom sociologi och psykologi på Akademi HST. Pedagogerna bidrar idag med utbildning på beteendevetenskapliga programmet och lärarprogrammet. Det finns också ett nära samarbete med lärare och forskare inom området vårdpedagogik som har sin förankring på Akademi HVV. Under arbetets gång har berörda ämnesgrupper och avdelningar på de berörda akademierna haft möjlighet att diskutera frågan om en eventuell överföring av de samhällsvetenskapliga ämnena till Akademi HVV. En överflyttning har övervägts utifrån de för- och nackdelar som detta kan tänkas ha utifrån ett utbildnings-, forsknings- respektive organisationsperspektiv.

48 2 (8) Det uttrycks överlag en positiv inställning till en förändring av den organisatoriska tillhörigheten; även om farhågor och problem med en flytt också lyfts fram. Undantaget är ämnena pedagogik och specialpedagogik som där slutsatsen att de båda ämnena även i framtiden organisatoriskt bör finnas kvar på Akademi UKK. De samhällsvetenskapliga ämnesmiljöerna uttrycker att en flytt skulle underlätta redan pågående samarbeten t.ex. inom området Människan i arbetslivet och hälsopsykologi. En flytt öppnar också på sikt nya möjligheter t ex genom medverkan i den nya forskarutbildningen inom forskarutbildningsområdet Hälsa och välfärd. Historiker och statsvetare har uttryckt önskemål om att följa det samhällsvetenskapliga programmet. Bland statsvetarna finns en öppenhet för att stanna på HST för att därmed behålla forskningssamarbeten med ekonomi- och teknikämnet. För statsvetenskap finns en diskussion om fördelar och nackdelar om en hemvist vid Akademi HVV respektive Akademi HST. Förutom det som nämnts ovan har statsvetarna även etablerat ett samarbete inom samhällsteknikområdet och samhällskontraktets område för Hållbar stadsdelsutveckling. Från Akademi HVV ser man övervägande positivt på en flytt av de samhällsvetenskapliga ämnena till den egna akademin. Samtliga ämnen och avdelningar som besvarat frågorna ser möjligheter i en inflyttning av berörda ämnen. Man påpekar att detta skulle stärka högskolans profil inom utbildningsområdet Hälsa och välfärd - särskilt välfärdsdelen - och öka möjligheterna till flervetenskapliga samarbeten. Redan befintliga utbildningssamarbeten över ämnesgränserna skulle också underlättas och kunna fördjupas. När det gäller forskningen inom samhällsvetenskap på MDH som inte är kopplad till lärarutbildningen så bedrivs den idag inom den etablerade inriktningen INAS - Industriell ekonomi och organisation (Indek) samt arbetslivsvetenskap (ALV). INAS består i huvudsak av två forskarutbildningsämnen (INDEK + ALV) med kompletterande senior forskning. Indek utgör idag forskningsbas för ekonomiutbildningsområdet medan Arbetslivsvetenskap fungerar som forskningsbas för övrig samhällsvetenskap som inte är kopplad till lärarutbildningen. Arbetsgruppens slutsats är att det finns starka skäl som talar för en överföring av samhällsvetenskapliga ämnen, utbildningar och forskning till Akademi HVV, men då bör de ämnen som idag finns på Akademi HST respektive Akademi UKK hållas samman så långt det är möjligt för att behålla befintliga funktionssamband och samarbeten. Förslaget är att ämnena arbetslivsvetenskap, sociologi, psykologi, historia och statsvetenskap samt värdskapet för det beteendevetenskapliga programmet, det samhällsvetenskapliga programmet samt magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv flyttas från akademi HST till akademi HVV. Arbetsgruppen föreslår också att fakultetsnämnden prövar om värdskapet för forskningsmiljön arbetslivsvetenskap kan flyttas från Akademi HST till Akademi HVV och att Arbetslivsvetenskap inrättas som ett fristående forskarutbildningsämne under forskarutbildningsområdet Hälsa och välfärd och samtidigt fasas ut ur forskarutbildningsområdet INAS. Arbetsgruppen föreslår vidare att fakultetsnämnden beaktar konsekvenserna för forskarutbildningsområdet INAS och det kvarvarande ämnet Indek. De samhällsvetenskapliga ämnena på MDH får med detta förslag en tydligare organisatorisk tillhörighet. Den prioriterade inriktningen Hälsa och välfärd och forskarutbildningsområdet Hälsa och välfärd tillförs kompetens och möjligheten

49 3 (8) till flervetenskaplig forskning ökar. Förslaget stämmer väl överens med den ambition som uttrycks i högskolans nya Forsknings- och utbildningsstrategin för perioden att MDH har 2016 fokuserat sin utbildningsverksamhet till fyra utbildningsområden: ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar samt teknikutbildningar med ett utbildningsutbud som är långsiktigt relevant för såväl studenter som arbetsmarknad.

50 4 (8) Kompletterande beslutsunderlag I rapporten föreslås att fem ämnen skulle flyttas från HST till HVV Psykologi Arbetsvetenskap Sociologi Statsvetenskap Historia tillsammans med de tre utbildningsprogrammen Magisterprogram i ledarskap & arbetsliv Beteendevetenskapliga programmet Samhällsvetenskapliga programmet I Forsknings och utbildningsstrategin (FUS) fastslås att MDH ska fokusera sitt utbildningsutbud inom fyra utbildningsområden, ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar. I FUS framhålls även betydelsen av forskningsbas för de utbildningar som ges inom de fyra utbildningsområdena. Ämnen på MDH bör placeras organisatoriskt där de bäst kan finna sin forskningsbas och bidra till utbildningsutbudet inom området. Om man utifrån den utgångspunkten frågar sig var ämnena Statsvetenskap och Historia bör placeras, om det ska ligga kvar på HST eller flyttas till HVV så finns skäl att anföra för att det ska ligga kvar på HST tillsammans med det Samhällsvetenskapliga programmet. I utredningen från akademierna framgår möjligheterna att integrera psykologi, sociologi och arbetslivsvetenskap tydligare medan det inte är lika tydligt vad Statsvetenskap och Historia skulle tillföra/vinna på att placeras inom området Hälso- och välfärdsutbildningar. Psykologi och sociologi är de stora ämnena i det Beteendevetenskapliga programmet som enligt förslaget i så fall skulle följa med dessa ämnen. Statsvetenskap Så här definieras ämnet Statsvetenskap på MDH:s webbplats: Statsvetenskap handlar om politik. Vi studerar statens formella institutioner i Sverige och andra länder, men också makt och maktförhållanden i samhället i övrigt. Vi lär oss att förstå internationellt samarbete, krig och fred genom att studera relationerna mellan världens stater. I den politiska idéhistorien följer vi demokratins förespråkare och kritiker under århundraden. Vi studerar hur demokratin har växt fram i olika länder och fått olika utformning. Vi uppmärksammar också hur demokratin idag söker sig nya vägar under inflytande av globalisering och modern informationsteknik. Statsvetenskap lär dig att beskriva, förklara och värdera olika delar av den politiska verkligheten något du har nytta av som samhällsmedborgare och i ett yrkesliv som kräver

51 5 (8) Kurser i Statsvetenskap som MDH erbjuder på sin hemsida för HT12/VT13 Kurs Nivå Omfattning i hp Internationell politik Grundnivå 7,5 hp Jämförande politik Grundnivå 7,5 hp Miljö och politik Grundnivå 7,5 hp Politik och förvaltning Grundnivå 15 hp Politisk teori Grundnivå 7,5 hp Statsvetenskap 1-30 Grundnivå 30 hp Statsvetenskap Grundnivå 30 hp Svensk politik och förvaltning Grundnivå 7,5 hp Överväganden och rekommendation På akademin HST har detta ämne möjlighet att utvecklas i nära samarbete med ämnena nationalekonomi, juridik och rättsvetenskap och företagsekonomi. Forskningsbasen skulle då anknyta till ekonomiforskningen på akademin. Alternativet skulle vara fortsatt samarbete med sociologi, psykologi, och arbetslivsvetenskap, om de flyttas, samt de ämnen som idag finns på HVV dvs folkhälsovetenskap, socialt arbete, vårdvetenskap med inriktning omvårdnad, sjukgymnastik. Forskningsbasen på HVV som statsvetenskap skulle anknyta till skulle då vara Hälsa och välfärd som är HVVs forskningsområde. Det faktum att ekonomiområdet varit föremål för extern utredning och att en intern översyn nu pågår skulle kunna tala för att i varje fall inte i nuläget flytta Statsvetenskap bort från HSTs ekonomiämnen och Ekonomiområdet innan ev. synergier undersökts. Historia Så här beskrivs historieämnet på MDH:s webbplats: Historia handlar om det mänskliga samhällets utveckling. Historiska studier försöker förstå människan och det samhälle hon format och utvecklat men också levt i och påverkats av. Historikern försöker därför kasta ljus över skeenden och mänskligt handlande i det förflutna och förklara orsakerna bakom samhällets förändringar och omvandlingen av människans livsvillkor. Historieämnet har numera breddats till en rad nya områden idag skrivs också global historia, teknikhistoria, miljöhistoria, genushistoria, mentalitetshistoria och lokalhistoria. Men historia handlar också om bruket av historia, om hur historien har använts för olika syften av olika grupper i samhället. Studier av historien erbjuder därför också en möjlighet att ifrågasätta, avslöja och kritisera föreställningar om inte bara det förslutna utan även den egna samtiden.

52 6 (8) Kurser i Historia som MDH erbjuder på sin hemsida för HT12/VT13 Kurs Nivå Omfattning hp Ekonomisk historia Grundnivå 15 hp Genus i historien Grundnivå 7,5 hp Historia 1-30 Grundnivå 30 hp Historia Grundnivå 30 hp Historia Grundnivå 30 hp Historia med examensarbete fördjupningskurs Avancerad nivå 30 hp Historia, fortsättningskurs Grundnivå 30 hp Perspektiv på arbetslivsvetenskap - individ, grupp, organisation Avancerad nivå 7,5 hp Sveriges ekonomiska historia Grundnivå 7,5 hp Grundkurs i historia Kursen består av tre delkurser och omfattar en kronologisk översikt från antiken fram till idag, med betoning på politiska, sociala, kulturella och ekonomiska sammanhang och förändringar. Fortsättningskurs i historia Kursen omfattar fördjupade studier i historia och ekonomisk historia, en kurs i historisk metod samt författandet av en uppsats. Fördjupningskurs i historia Kursen innehåller ett historieteoretiskt moment, en specialkurs samt författandet av en vetenskaplig uppsats. Överväganden och rekommendation Historieämnet som det presenteras här förefaller ligga närmare ekonomi och statsvetenskap med kurser i ekonomisk historia bl.a. än de ämnen som finns på akademin för Hälsa Välfärd och förordas därför ligga kvar på HST.

53 7 (8) Samhällsvetenskapliga programmet Kurser i samhällsvetenskapliga programmet Kurskod Kursnamn Omfattning hp HIA101 Demokratins och arbetets historia 15,0 SHI129 Genus i historien 7,5 HIA200 Kandidatuppsats i historia 15,0 HIA201 Uppsatsrelaterad fördjupningskurs i historia 7,5 SOA113 Verksamhetsstyrning 7,5 SOA116 Kommunikation och media 7,5 SOA200 Arbete, välfärd och marknad 15,0 SOA202 Samhällsekonomi 7,5 SOA203 Civilsamhälle, stat och marknad - klimathot och hållbar utveckling 7,5 SOA205 Samhällsvetenskaplig teori och metod II 7,5 SOA301 Civilsamhälle, stat och marknad i ett globalt perspektiv 15,0 SSO123 Civilsamhälle, stat och marknad 7,5 SSO124 Stat och kommun 15,0 SSO125 Vetenskapsfilosofi och metod 7,5 SSO127 Grundläggande juridik 7,5 SSO128 Samhällsvetenskaplig teori och metod 7,5 SOA204 Kandidatuppsats i sociologi 15,0 SOA206 Uppsatsrelaterad fördjupningskurs i sociologi 7,5 SKA200 Kandidatuppsats i statsvetenskap 15,0 SKA201 Uppsatsrelaterad fördjupningskurs i statsvetenskap 7,5 SHI129 Genus i historien 7,5 PSA100 Utvecklingspsykologi, introduktion 7,5 SOA113 Verksamhetsstyrning 7,5 SOA115 Verksamhetsförlagda studier 7,5 SOA116 Kommunikation och media 7,5 SOA117 Utvärdering I 7,5 SOA200 Arbete, välfärd och marknad 15,0 SOA201 Sociologi med socialpsykologisk inriktning ,0 SOA202 Samhällsekonomi 7,5 SOA203 Civilsamhälle, stat och marknad - klimathot och hållbar utveckling 7,5 SOA205 Samhällsvetenskaplig teori och metod II 7,5 SOA301 Civilsamhälle, stat och marknad i ett globalt perspektiv 15,0 SSO124 Stat och kommun 15,0 SSO125 Vetenskapsfilosofi och metod 7,5 SSO126 Medborgarskap och samhälle 15,0 SSO127 Grundläggande juridik 7,5 SSO128 Samhällsvetenskaplig teori och metod 7,5 SOA204 Kandidatuppsats i sociologi 15,0 SOA206 Uppsatsrelaterad fördjupningskurs i sociologi 7,5 SSK103 Svensk politik och förvaltning 7,5 SKA200 Kandidatuppsats i statsvetenskap 15,0 SKA201 Uppsatsrelaterad fördjupningskurs i statsvetenskap 7,5 SÖÄ104 Projektledning - för ekonomer, samhällsvetare och ingenjörer 7,5 UÖÄ024 KLOK1 - Studieteknik 3,0

54 8 (8) Det samhällsvetenskapliga programmet leder till kandidatexamen inom tre möjliga huvudområden, statsvetenskap, sociologi eller historia. Det som skiljer studierna åt är en uppsatsrelaterad fördjupningskurs (7,5 hp) inom resp. sociologi, statsvetenskap eller historia samt inriktningen på examensarbetets (15 hp). Överväganden och rekommendation Om man tittar på de studenter som hittills tagit ut examen så har sex av åtta examina tagits ut i statsvetenskap och två i sociologi. När det gäller valet av huvudområde för den uppsatsrelaterade fördjupningskurser så valde 2011 tretton studenter statsvetenskap, sju studenter sociologi och en student historia. Det tycks alltså som att de flesta studenter i det Samhällsvetenskapliga programmet har ett större intresse för statsvetenskap. Merparten av kurserna i programmet läses gemensamt och är trippelklassificerade som tillhörande alla tre ämnen och alla tre huvudområden. Av kursnamnen framgår ändå att flera av dem är närliggande till det traditionella ekonomiområdet såsom Samhällsekonomi, Verksamhetsstyrning och Utvärdering. Vidare finns kurs i Grundläggande juridik som också finns på HST. Ett antal andra kurser är ämnesneutrala (metodkurser, Vetenskapsfilosofi, Projektledning) Därför förordas att om ämnena Statsvetenskap och Historia stannar kvar på HST bör även fortsättningsvis det samhällsvetenskapliga programmet ha HST som värdinstitution. Sammanfattning av rekommendationen Sammantaget rekommenderas att ämnena Sociologi, Psykologi och Arbetslivsvetenskap flyttas till utbildningsområdet Hälsa Välfärd och organisatoriskt placeras på HVV samt att värdskapet för Magisterprogram i ledarskap & arbetsliv och Beteendevetenskapliga programmet tas över av HVV enligt akademiernas förslag men att ämnena Statsvetenskap och Historia behålls inom Ekonomiområdet och placeras på HST liksom värdskapet för det Samhällsvetenskapliga programmet

55 Bilaga 4: Teknik i lärarutbildningarna Förslag till Yttrande från fakultetsnämnden

56 Akademin för Utbildning, Kultur och Kommunikation (65) Susanne Engström, UKK Britt-Marie Israelsson, HST Annika Björklund, IDT Teknik i lärarutbildningen Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: Org.nr:

57 2 Innehåll 1. Uppdraget Omvärldsfaktorer Möjliga ämneskombinationer Andra lärosäten Intresset för att söka sig till ämneslärarutbildningar i teknik Framtida behov av tekniklärare Lärarfortbildning Styrdokument för teknikämnet i grundskolan och gymnasieskolans teknikprogram Invärldsfaktorer MDH s ämneslärarutbildningar Förslag på MDH-profil för ämneslärarutbildning i teknik Kompetens inom MDH riktad mot lärarutbildning i teknik Intern organisation och kompetensutveckling Fysikämnet i kombinationen Ma/Te/Fy Teknikdidaktisk kompetens - lärarresurser Beskrivningar av forskningsmiljöer Högre seminarium i matematik/tillämpad matematik vid akademin UKK, Mälardalens Högskola Miljön Matematisk, Naturvetenskaplig och Teknisk didaktikforskning Inbyggda system Innovation och produktrealisering Miljö, energi- och resursoptimering (MERO) Övriga resurser Samverkan med skolor Verkstäder, laborationslokaler, specifika miljöer Slutsatser Bilaga 1. Ur Svensk författningssamling Bilaga 2. Utdrag ur styrdokument för grundskolans och gymnasieskolans teknik Bilaga 3. Kursplaner Bilaga 4. Matris Bilaga 5. Forskningsmiljöer: personer och projekt Bilaga 6. MDH-kurser läsåret speglat mot inriktningar på gymnasiets teknikprogram Bilaga 7. Fysikkurser (förslag)... 60

58 3 1. Uppdraget I rektors uppdrag för 2012 ligger ett riktat uppdrag på akademierna UKK, IDT och HST att utreda förutsättningarna för ämnet teknik inom lärarutbildningarna. UKK har uppdragits att leda arbetet i samråd med prodekan för utbildning på grund- och avancerad nivå. Susanne Engström, UKK (sammankallande), Britt-Marie Israelsson, HST och Annika Björklund, IDT har utsetts till akademiernas representanter i arbetsgruppen. I slutet av 2011 träffades akademicheferna för att diskutera det gemensamma uppdrag som givits akademierna. I ett försök att precisera uppdraget enades om följande frågeställningar: 1. Kan teknikämnet utgöra en egen inriktning i ämneslärarutbildningen för att där kombineras med ämnet matematik? 2. Vilken kompetens, riktad mot lärarutbildning, finns inom teknikämnet? 3. Kan MDH s lärarutbildningar profilera sig nationellt med en tydlig inriktning mot teknik? Uppdraget ska återrapporteras till fakultetsnämnden senast den 23 april Omvärldsfaktorer 2.1 Möjliga ämneskombinationer I denna utredning har förutsättningen varit att kombinera matematik, som ämne 1, med teknik för ämneslärare i gymnasieskolan och att kombinera matematik med teknik och ett ämne till för ämneslärare i grundskolans årskurser 7-9. Ämneskombinationerna för det nya ämneslärarprogrammet är fastställda av regeringen (se bilaga 1) vilket begränsar. Utöver kombinationskraven i förordningen begränsar också vilka ämnen MDH har examensrättigheter för. De ämnen som MDH har examensrättigheter för inom ämneslärarutbildning är svenska, svenska som andraspråk, matematik, engelska och samhällskunskap. Den kombination som marknadsförs för matematik i ämneslärarprogrammet är matematik tillsammans med hum/sam-ämnen eftersom det är vad examensrättigheterna möjliggör. Matematik kan enligt regelverket nämnt ovan kombineras med teknik och fysik. Exempelvis: Ma 90 hp/fy 45 hp/tk 45 hp för ämneslärare i grundskolans årskurser 7-9. Fysik är det ämne inom de naturvetenskapliga ämnena som MDH fortfarande ger och för vilket laborationslokaler och

59 4 lärarresurser finns. För gymnasielärarutbildning erfordras 90 hp teknik när det kombineras med matematik. 2.2 Andra lärosäten Sju lärosäten har rättigheter att ge ämneslärarutbildning i teknik för åk 7-9 (GU, HiG, KaU, LiU, LtU, MaH, UU) och sju lärosäten har rättigheter i teknik för gymnasiet (Chalmers, GU, KaU, KTH, LiU, LtU, UU). På högskoleverkets hemsida kan man läsa mer om alla beslut som tagits före , se länk nedan: lutomamneslararexamen.5.4dfb54fa12d0dded html Lärosäten som idag har examensrätter för teknik i ämneslärarutbildningen har valt olika upplägg för sin programstruktur. Vissa lärosäten ger teknik ett större utrymme inom sitt ämneslärarprogram jämfört med vad MDH givit sitt andra och tredje ämne. Vid LiU och GU inkluderas exempelvis även VFU och ex-jobb inom teknikämnet. Andra lärosäten som ger teknik för 7-9 och gymnasiet presenterar andra lösningar. Profileringen av teknikämnet varierar också. Vissa lärosäten lyfter fram sin utbildningsvetenskapliga kärna och presenterar ett innehåll utgående ifrån grundskolans/gymnasieskolans styrdokument i teknik, däribland Uppsala universitet och Högskolan i Gävle. Andra lärosäten profilerar sig utifrån det egna lärosätets teknikprofil, exempelvis Luleå tekniska universitet. Även KTH utgår från sin teknikprofil och väljer att lyfta fram två specialiseringar inom sin tekniklärarutbildning för gymnasiet: Matematik och Teknik, med specialisering mot Informations- och kommunikationsteknik samt Matematik och Teknik, med specialisering mot Energi och miljöteknik. KTH ger även en kombinerad utbildning (civilingenjör och lärare). MDH s tidigare kombinationsutbildning lades ned i samband med Bolognaanpassningen. 2.3 Intresset för att söka sig till ämneslärarutbildningar i teknik Statistik från HSV visar att antalet förstahandssökande till ämneslärarutbildningen i teknik hösten 2011 uppgick till endast ett tjugotal för samtliga lärosäten i Sverige. Enligt uppgifter från CETIS (Centrum för teknik i skolan) ges ämneslärarutbildning för årskurs 7-9 endast hos LiU, GU och UU under våren Sammanfattningsvis kan sägas att intresset att söka ämneslärarutbildning i teknik är lågt. Samma sak gäller även för ämneslärarutbildning i andra ämnen.

60 5 De lärosäten som har examensrätt för ämneslärarutbildning i teknik ger istället fortbildningskurser, både inom Lärarlyftet och som uppdragskurser eller fristående kurser. Här är intresset betydligt större. 2.4 Framtida behov av tekniklärare Inom ramen för denna utredning har kontakter tagits med samtliga grundskolor (med årskurser 7-9) och gymnasieskolor som ger Teknikprogrammet inom Västerås, Eskilstuna, Sala, Köping, Katrineholm och Flen. Frågor har ställts om huruvida den enskilda skolan har behöriga tekniklärare eller inte, om de har ett rekryteringsbehov av tekniklärare efter 2015 samt hur de ser på en satsning från MDH s sida att söka examensrätt för tekniklärarutbildning. Resultatet visar följande: En högstadieskola verkar behöva i snitt 2-4 tekniklärare. Detta ger en möjlighet att uppskatta antalet tekniklärare för åk 7-9 inom regionen. En gymnasieskola som ger teknikprogrammet tycks behöva 5-6 behöriga tekniklärare. Dessutom krävs lärare med specialistkompetens. Det kan vara civilingenjörer som behöver en pedagogisk utbildning för att bli behöriga. Behovet av lärarfortbildning varierar mellan skolorna men i snitt behöver varje högstadieskola låta någon obehörig lärare (ofta en NOlärare) fortbilda sig för att bli behörig i teknik. Behovet av rekrytering varierar men i snitt behöver varje högstadieskola rekrytera en tekniklärare efter Gymnasieskolornas behov av nyrekrytering ligger i snitt mellan 2 5 lärare efter Här är det dock svårare att beskriva behovet av den specifika kompetensen eftersom lärares profiler varierar. Behovet av behörighetsgivande kurser för ingenjörer anses dock vara stort. Hos skolorna finns en mycket positiv inställning till att MDH ger ämneslärarutbildning i teknik. Framför allt betonas vikten av att MDH kan ge lärarfortbildningskurser i teknik. När det gäller specifikt Eskilstuna kommun har samtal förts med den person som sammanställt resultatet från en genomförd behörighetsinventering hos lärare. Resultatet visar att teknik är ett ämne som relativt många lärare undervisar i utan att vara behöriga. Det gäller både högstadiet och gymnasiet samt dessutom i ännu större utsträckning låg- och mellanstadiet. För exempelvis årskurserna 7-9 uppger 26 lärare att de undervisar i ämnet utan att vara behöriga. Sammantaget framhålls främst behovet av lärarfortbildning men på sikt även ett rekryteringsbehov av ämneslärare i teknik.

61 6 2.5 Lärarfortbildning För att ge fortbildningskurser inom Skolverkets lärarlyft krävs att lärosätet har examensrätt för lärarutbildning i det specifika ämnet. Ett lärosäte utan examensrätt kan dock ge fristående kurser i teknik som motsvarar innehållet för teknik vilket kan ge studenten utökad behörighet i teknik. Ett annat sätt att få lärarbehörighet i teknik är att som ingenjör komplettera med en pedagogisk utbildning (KPU, kompletterade pedagogisk utbildning) Föregångare till KPU, PPU och sen ingång på lärarprogrammet, fanns på MDH och rekryterade cirka 15 studenter per år inom teknisk sektor. När det gäller KPU finns i dess förordning ingen skrivning som säger att lärosätet måste ha examensrättigheter i respektive ämne. Däremot har UKK beslutat att inte ge KPU i ämnen som MDH inte erhållit rättigheter för med argumentet att HSV kommer att genomföra utvärderingar då kunskap och kompetens i erforderlig ämnesdidaktik efterfrågas. Så länge som MDH saknar examensrätt för ämneslärarutbildning i teknik så kan följaktligen inte ges annat än enstaka kurser och uppdragskurser. Naturligtvis kan det vara intressant för en lärare som saknar ämneskompetens inom teknik att gå olika teknikkurser vid MDH. 2.6 Styrdokument för teknikämnet i grundskolan och gymnasieskolans teknikprogram I bilaga 2 presenteras utdrag ur teknikämnets kursplaner för grundskolans år 7-9 och en beskrivning av teknikprogrammet på gymnasiet 1. I texterna framgår det centrala ämnesinnehåll en tekniklärare bör kunna undervisa om. För teknikläraren i årskurs 7-9 är det rimligt att undervisningen och därmed den egna kompetensen ska omfatta hela det centrala innehållet. För en gymnasielärare i teknik finns inget krav på att man behärskar allt ämnesinnehåll i samtliga inriktningar. För gymnasieläraren innebär det istället att man förutom den bas som är densamma som för 7-9 profilerar sig mot en eller ett par inriktningar i vilka man har djupare kompetens. 1 Teknik för gymnasiet. 11/2.3139/ Ämnesplaner: Teknik för grundskolan. Kursplan teknik: nen/kursplaner_for_grundskolan_2000?_xurl_=http%3a%2f%2fsvcm.skolverket.se%2fsb% 2Fd%2F2386%2Fa%2F16138%2Ffunc%2Fkursplan%2Fid%2F2089%2FtitleId%2FTK1010%252 0-%2520Teknik

62 7 Innehållet i tekniklärarutbildningen bör omfatta ämnesinnehåll och ämnesfokus samt övrigt som anges i de styrande dokumenten för grundskolans teknik/teknikprogrammet på gymnasiet men dessutom omfatta teknikdidaktik samt undervisning om övriga aspekter såsom skrivande och argumenterande i teknik, genus, hållbar utveckling, kreativitet och entreprenörskap, bedömning etc. 3. Invärldsfaktorer 3.1 MDH s ämneslärarutbildningar I utredningen har utgångspunkten varit att MDH ska ge en teknikinriktning på befintliga ämneslärarutbildningar (gymnasiet och 7-9) med matematik som ämne 1. Det innebär enligt befintlig utbildningsplan: 90 hp teknik på gymnasiet respektive 45 hp + ett annat ämne 45 hp på 7-9-utbildningen. De befintliga utbildningsplanerna utgör ramar. De bestämmer vilka terminer tekniken kommer in och med vilken omfattning. I uppdraget antas fysik utgöra ämne 2 när det gäller ämneslärare åk 7-9. På ämneslärarutbildning för gymnasiet ser vi teknik som ämne 2 och matematik som ämne 1. Under tiden uppdraget genomförts har programstrukturen diskuterats för de sju gymnasieinriktningar och de fyra åk 7-9 inriktningar som finns inom MDH idag. En ny programstruktur kommer antagligen att gälla från och med hösten Detta är dock inte fastlagt. Oavsett hur programstrukturen kommer att se ut när eventuella teknikinriktningar kan bli aktuella, så kan de föreslagna teknikkurserna ingå. 3.2 Förslag på MDH-profil för ämneslärarutbildning i teknik Inom uppdraget har tekniklärarutbildningarna vid Luleå tekniska universitet och Linköpings universitet inspirerat arbetet med kursplaner och inriktningar. Hänsyn har också tagits till profiler vid KTH och vid Uppsala universitet, lärosäten som kan ses som regionala konkurrenter. Förutsättningar för kursernas framtagande har varit dels att det ska vara möjligt att samläsa kurser för tekniklärare 7-9 och tekniklärare gymnasiet, dels att gymnasielärares fördjupningskurser så långt det är möjligt ska kunna samläsas med ingenjörer. Kurserna skrivs fram som 7.5 hp-kurser. De 6 första kurserna ska ge en tekniklärare för åk 7-9 en bred erforderlig kompetens och samtidigt ge gymnasieläraren en bred bas. De resterande 5 kurserna (varav en utgör 15 hp examensarbete) ska ge gymnasieläraren ett djup inom en inriktning samt ett examensarbete inom teknik. Samtliga kurser ska omfatta didaktiska inslag och fältstudier. När kurser samläses med ingenjörer så får lärarstudenterna specialutformade uppgifter

63 8 inom examinationsmoment som möjliggör fältstudier och didaktiska tillämpningar. De didaktiska inslagen kan utgöras av specifik litteratur, enstaka föreläsningar, examinationsuppgifter. Under uppdragets genomförande har olika inriktningar på gymnasielärarfördjupningen diskuterats. Hänsyn har tagits till MDH s unika kompetens, studenters intresse och till omgivande lärosätens inriktningar. Slutsatsen är att den profil som föreslås för MDH s tekniklärarutbildning i ett första steg är: Design och produktutveckling. En sådan inritning är bred, antas intressera studenter av båda könen (och även elever på gymnasiet så att en sådan lärarprofil efterfrågas), ger utrymme för ett flertal av MDH s kompetensområden och har tillgång till intressanta och välutvecklade verkstadsmiljöer. Detta innebär att fördjupningskurserna som ges för ämneslärarutbildningen teknik för gymnasiet kan profileras mot design och produktutveckling. Men trots att denna profilering förelås framhålls att möjligheten bör finnas för studenter att dels läsa andra teknikkurser inom MDH och därigenom få välja sin unika profil, dels kunna komplettera en ämneslärarutbildning i teknik med fler inriktningar senare. Dessutom är det möjligt att skapa olika inriktningar för en lärarfortbildning om intresse finns. MDH har kompetens och resurser att ge fördjupningsinriktningar svarande mot samtliga utav de inriktningar som återfinns inom gymnasieskolans teknikprogram: Design och produktutveckling, Informations- och medieteknik, Produktionsteknik, Samhällsbyggande och miljö samt Teknikvetenskap. I bilaga 2 beskrivs dessa inriktningar och i bilaga 6 beskrivs gymnasieinriktningen Design och produktutvecklingen mer ingående och dessutom Samhällsbyggande och miljö som skulle kunna vara ytterlige en valbar inriktning. I bilaga 6 redovisas dessutom en sammanställning av MDH s kursutbud inom Design och produktutveckling och Samhällsbyggande och miljö. De 6 inledande kurserna för båda tekniklärarinriktningarna föreslås omfatta följande delar: Kurs A B C D Innehåll 7,5 hp Didaktik och teknik som kunskapsområde (styrdokument, etik, didaktikforskning, teknikhistoria, genus, skrivande och argumenterande i teknik) 7,5 hp Innovation (produktutveckling, grundläggande teknologi, entreprenörskap,) 7,5 hp Samhällsbyggande och miljö (Teknik för hållbar resursanvändning) 7,5 hp Inbyggda system (introduktion till konstruktion, styrning av autonoma, inbyggda

64 9 system, datateknik, datavetenskap) E F 7,5 hp Energi, tekniska system 7,5 hp Didaktik (bedömning, tekniska system, begrepp, entreprenörskap, sociala medier, sociotekniska system, hållbar utveckling) Ett första utkast på kursplaner för kurserna A - F samt presenteras i bilaga 3 (de måste dock vidareutvecklas). Kurserna är uppbyggda med viss anpassning till MDH s interna organisation genom att innehållet relateras till i huvudsak verksamheten inom en specifik akademi. 3.3 Kompetens inom MDH riktad mot lärarutbildning i teknik Inom uppdraget har genomförts en inventering av MDH s personal för att kartlägga kompetens och tillgänglighet för en eventuell ämneslärarutbildning. Den fullständiga matrisen presenteras i bilaga 4 (eller som lös bilaga till denna rapport). Där framgår: antalet tillsvidareanställda och övriga lärare, deras namn lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och annan nödvändig kompetens för undervisning och handledning inom teknikutbildning inom lärarprogrammet i bilagan presenteras även lärare som är och kan bli aktuella för fysik- och matematikundervisning 3.4 Intern organisation och kompetensutveckling Ett programlag (ämneslärarprogramlag) har startat ett arbete inom UKK. Där bör en teknikrepresentant (från teknikdidaktik) ingå om det blir aktuellt att söka examensrätter för tekniklärarutbildningar. Som stöd bör teknikrepresentanten ha en grupp teknik på lärarutbildningen med personer från IDT och HST. Här föreslås en speciell organisatorisk enhet eftersom teknik på ämneslärarutbildningen inbegriper många olika ämnen och avdelningar inom MDH, till skillnad från andra ämnen på ämneslärarutbildningen. De kurser som tas fram inom detta uppdrag förelås tillhöra teknikdidaktik eftersom alla kurser kommer att ha didaktikinslag. Lärare och ansvariga för kursutveckling etc. ska dock hämtas från olika teknikämnen/avdelningar. Vissa kurser kan till största delen vara rena IDT- eller HST-kurser eftersom många av dem ska samläsas med ingenjörer och personer från de olika akademierna bör då driva kursen. Det krävs dock ett engagemang för

65 10 lärarutbildningen hos ledningen på akademierna som signalerar nedåt hur viktigt det är att delta i lärarutbildningskurser. En stödjande grupp teknik på lärarutbildningen bör även ges ansvar för marknadsföringsinsatser när det gäller rekrytering av studenter till en eventuell tekniklärarutbildning men även till lärarfortbildningskurser inom teknik. Här föreslås att ett specifikt samverkansprojekt initieras med RUC, kommunernas NT-strateger (NT, naturvetenskaperna och teknik), rektorer m.fl. för att rekrytera utexaminerade gymnasieelever till lärarprogram och verksamma lärare till fortbildning. MDH s lärare inom en tekniklärarutbildning behöver kompetensutveckling inom teknikdidaktik. För detta föreslås teknikdidaktikkurser inom PIL s verksamhet och en specifik seminarieserie riktad mot teknikdidaktik. En utveckling av teknikdidaktisk kompetens torde vara i ressant även för de lärare som arbetar inom ingenjörsutbildningar men som inte avser att undervisa på lärarutbildningen. 3.5 Fysikämnet i kombinationen Ma/Te/Fy I en eventuell ansökan måste även fysikämnets omfattning och dess resurser beskrivas. Med anledning av detta har personalinventeringen omfattat fysikämnet avseende personella resurser inom fysik och fysikdidaktik. MDH har idag en lektor i fysik som dessutom är docent inom NT-didaktik (naturvetenskapernas- och teknikens didaktik). Vidare finns på UKK ytterligare två lektorer i fysik och två adjunkter i fysik, varav den ena är doktorand inom fysikdidaktik. Även vid högskolans övriga akademier finns doktorer och ingenjörer med sin examen i ämnet fysik. Vad gäller undervisningen inom ämnet så bedrivs den idag på basterminerna och i ett antal kurser i mekanik, värmelära, vågrörelselära och ellära på ingenjörsprogram. Det skulle inte innebära några större svårigheter att ta fram ett kursutbud i fysik och fysikdidaktik för ämneslärarutbildningen åk 7-9. MDH har sammantaget ämneskompetens både inom klassisk och modern fysik och även den laborativa utrustning och resurser som krävs för denna ämnesutbildning. Det finns två laborationssalar i fysik och en väl utbyggd laborationsutrustning för att bedriva undervisning inom olika typer av grundläggande fysikkurser. I bilaga 7 presenteras ett preliminärt förslag på kursplaner omfattande 45 hp inom ämnet fysik. Dessa behöver dock omarbetas innan de kan implementeras. Stora möjligheter finns även att ge en forskningsbas för fysikkurserna i en ämneslärarutbildning för 7-9. Fysiklärarna inom UKK är forskarutbildade inom ämnet och inom IDT och HST bedriver forskare disputerade i fysik tillämpad forskning. MDH har även en aktiv ämnesdidaktisk forskning inom en fysikdidaktikgrupp genom en docent, en doktor och en doktorand. Gruppens docent har dessutom en forskarutbildning inom fysik i botten. Fysiklektorernas forskning ligger inom plasmafysik, ett ämnesområde som

66 11 inkluderar många delar av den klassiska fysiken och därför är mycket relevant för att ge en forskningsbas till olika grundkurser inom klassisk fysik. 3.6 Teknikdidaktisk kompetens - lärarresurser När det gäller teknikdidaktisk kompetens har en inventering gjorts inom MDH avseende personella resurser. Hänsyn har tagits till om en individ är disputerad inom NT-didaktik eller om en individ har civilingenjörsexamen i kombination med lärarexamen. Inom MDH (UKK) finns en docent inom NTdidaktik som i grunden har en civilingenjörsutbildning. En lektor har en civilingenjörsutbildning och en lärarexamen i teknik samt en doktorsexamen i NT-didaktik. Därutöver finns två lektorer inom NT-didaktik, en doktorand/adjunkt inom NT-didaktik som alla tre har lärarexamen dock inte inom teknik och ingen av dem har ingenjörsexamen. Inom MDH (HST och IDT) återfinns ytterligare 4 lektorer med både civilingenjörsexamen och lärarexamen samt 3 adjunkter med både civilingenjörsutbildning och lärarexamen. 3.7 Beskrivningar av forskningsmiljöer I samband med att MDH s resurser för utbildning av ämneslärare i teknik beskrivs är det även intressant att lyfta fram vissa specifika forskningsmiljöer Högre seminarium i matematik/tillämpad matematik vid akademin UKK, Mälardalens Högskola Högre seminarium i matematik/tillämpad matematik vid akademin UKK, Mälardalens Högskola har som mål att bidra till att upprätthålla hög kvalitet för forskning och forskarutbildning inom ämnet Matematik/Tillämpad matematik vid Mälardalens högskola och därmed förstärka ytterligare ämnets bidrag i forskningsbas för samtliga teknikutbildningar och lärarutbildningen. Högre seminarium i matematik/tillämpad matematik kommer tillsvidare att drivas inom följande fyra spår: MERO (strategiskt samarbete matematik/tillämpad matematik (UKK) och energi- och miljöteknik (HST)) Matematikdidaktik (strategiskt samarbete mellan matematik/tillämpad matematik och didaktik/utbildningsvetenskap) Interdisciplinärt samarbete (samverkan av matematik/tillämpad matematik med andra ämnen vid UKK och andra akademier HST, IDT och HVV) Samproduktion och samverkan (SOS) (med industri kommun och omgivande samhälle, andra lärosätten, nationell och internationellt)

67 Miljön Matematisk, Naturvetenskaplig och Teknisk didaktikforskning (MNT-didaktik) är en samlingsnod för verksamhet och personal som har intresse för detta område vid MDH. Profilen för verksamheten är en teoriutvecklande praxisnära forskning som ansluter sig till definitionen forskning som utvecklas i anslutning till de professionella verksamheterna inom det utbildningsvetenskapliga området. Det kan handla om forskning av såväl tillämpad natur som grundforskning. Den praxisnära forskningen bedrivs i samverkan med såväl skolan som högre utbildning, särskilt lärarutbildningen, ofta med fokus på klassrumspraktiken. Den tillämpade karaktären får gärna vara utvecklingsorienterad för att därigenom vara verksamhetsnära och legitimera professionell erfarenhet hos såväl lärare som forskare. En naturlig situation är att forskare och lärare arbetar tillsammans, utifrån sina professioner, som likställda partners med gemensamma frågeställningar. Ett viktigt nätverk är de partnerskolor som är knutna till MDH via lärarutbildningen. Forskningen inom MNT-didaktik ska präglas av samverkan med övriga forskningsgrupper inom didaktik- och pedagogikområdet vid Mälardalens högskola samt en öppenhet för olika forskningsperspektiv från olika vetenskapstraditioner. Vid val av forskningsperspektiv och studieobjekt betonas dock alltid ämnesinnehållsliga aspekter. Inom gruppen för NT-didaktik samlas verksamheten inom två projekt Tre forskare och två kommunlicentiander, antagna inom den nationella forskarskolan Lic2FontD, kommer verka inom dessa. Ett av projekten är inom NT i förskolan. Till detta forskningsfält kommer en projektansökning arbetas fram ihop med forskare inom innovationsdesign och förskolepedagogik för snittet genus-teknik-förskola. Det andra projektet undersöker om och hur kunskaper inom hållbar utvecklig gestaltas inom gymnasiet teknikprogram. För forskning i hållbar utveckling finns ytterligare en forskare i gruppen. Se vidare bilaga Inbyggda system Inbyggda system är MDH:s mest forskningsintensiva inriktning med två samverkande profiler: Mälardalens realtidsforskningscentrum (MRTC) och Intelligenta sensorsystem (ISS). MRTC består av nio forskargrupper med forskning relaterad till programvara för datorer i produkter och produktionssystem. Inom ISS finns fyra forskningsgrupper som fokuserar på mobila sensorsystem och robotik för ökad säkerhet och effektivitet inom industri och hälso- och sjukvård. En indikation på Inbyggda systems starka ställning i det svenska akademiska landskapet är att forskningsinriktningen som enda miljö vid nyare universitet och högskolor tilldelats ett flertal stora forskningsbidrag från Stiftelsen för strategisk forskning.

68 Innovation och produktrealisering Inom forskningsinriktningen bedrivs forskning i tre miljöer: design och visualisering, innovationsledning samt produktrealisering. Forskningen utvecklar processer för effektiv produktrealisering i nära samverkan med privat och offentlig sektor och andra lärosäten. Nationella strategiska forskningsmedel har tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan tilldelats forskningsinriktningen inom produktionsteknik (XPRES). Forskningsinriktningen driver samverkansplattformen Mälardalen Industrial Technology Center, MITC. Inom dessa två forskningsinriktningar (inbyggda system och innovation och produktrealisering) finns i dagsläget sammantaget cirka 30 professorer, cirka 50 disputerade forskare och 70 doktorander Miljö, energi- och resursoptimering (MERO) Utdrag ur forsknings- och utbildningsstrategi : Miljö, energi- och resursoptimering utgör forskningsbas för utbildning inom byggnadsteknik, energiteknik, miljöteknik, miljövetenskap och tillämpad matematik. Utbildning på forskarnivå bedrivs inom Energi- och miljöteknik och Tillämpad matematik. Det är en tvärvetenskaplig forskningsmiljö med en väletablerad samproduktion med både privat och offentlig sektor. Idag bedrivs flera projekt inom Miljö, energi- och resursoptimering och forskningen finansieras av både internationella och nationella forskningsfinansiärer. Arbete pågår med att profilera inriktningen mot en tydligare fokus på området Framtidens energi, i synnerhet förnybar energi och intelligenta energisystem. Den tvärvetenskapliga forskningen med kompetenser inom byggnadsteknik, energiteknik, miljöteknik, miljövetenskap och tillämpad matematik ger en unik möjlighet för att hitta lösningar med hållbara energisystem genom både praktiska experiment, modellering och utveckling av verktyg för analys och styrning är forskningsmiljön Framtidens energi en nationellt ledande och internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö inom förnybar energi och intelligenta energisystem. Miljön kännetecknas av excellent forskning och är en eftertraktad samproduktionspartner inom både forskning och utbildning. Samproduktion sker med aktörer som representerar både produktion, distribution och användning av energi men även med leverantörer av utrustning och system som möjliggör lösningar som tar hänsyn till alla delar av energisystemen. Fokus för verksamheten: säkerställa forskningens koppling till långsiktiga teknikutbildningar,

69 14 system för användning av bioenergi och solenergi, speciellt lokal användning, och produktion samt nya bioenergiresurser, system och verktyg för ökad användning av förnybar energi diagnostik och optimering för effektiv energianvändning Inom forskningsinriktningen MERO finns i dagsläget cirka 11 professorer, cirka 19 disputerade forskare och cirka 50 doktorander. 3.8 Övriga resurser Här nedan beskrivs övriga resurser inom MDH som kan vara intressanta att lyfta fram i samband med att en tekniklärarutbildning diskuteras Samverkan med skolor Forskare från MDH gör årligen besök på flera gymnasieskolor i närområdet för att lära elever mer om energi och miljö, för att informera om vår forskning och förhoppningsvis väcka ett intresse för dessa frågor hos eleverna. Flera elever från dessa gymnasieskolor gör också sina projektarbeten tredje året med bihandledare och utrustning från MDH. Detta samarbete sker kontinuerligt med Rudbeckianska gymnasiet, Carlforska gymnasiet och ABB-gymnasiet i Västerås samt ABB-gymnasiet i Sala. Inom MDH finns också en grupp som har haft samarbeten med universitet/högskolor och gymnasier sedan 1999 då gruppen gick med i Cisco Networking Academy (CNA). MDH s roll inom CNA är bland annat att utbilda lärare på de olika lärosätena/gymnasieskolorna inom nätverk och datakommunikation. Utbildningen har varierat över tid från att vara rena veckokurser till att vara fasta utbildningsdagar med jämna mellanrum. I dagsläget planeras ett utbildningspaket som utgör en kombination av dessa två varianter. MDH erbjuder också gästföreläsningar och laborationsaktiviteter för elever samt gymnasielärarna att läsa våra ordinarie grundutbildningskurser inom datakommunikation på lite högre nivå där gruppen hjälper till att coacha dem under utbildningen. Följande skolor har vi någon typ av samarbetsavtal med idag. IT-gymnasiet i Västerås John Bauer gymnasiet i Västerås John Bauer gymnasiet i Eskilstuna John Bauer gymnasiet i Örebro John Bauer gymnasiet i Karlstad John Bauer gymnasiet i Uppsala Wijkmanska gymnasiet Västerås Tullängsskolan Örebro Rodengymnasiet Norrtälje Åva gymnasiet Täby

70 15 Westerlundska gymnasiet Enköping Högskolan Dalarna Rinmangymnasiet Eskilstuna Rekarnegymnasiet Eskilstuna Rudbeckianska gymnasiet Västerås Entreprenörskap betonas starkt i de nya läroplanerna både för grundskolan och för gymnasieskolan. I skolan handlar entreprenörskap om ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet där arbetsformerna ska stimulera fantasi och skapande. Under 2010 startade ett utvecklingsarbete tillsammans med Skiljeboskolan i Västerås och Odlarskolan i Eskilstuna i samarbete med Idélab på MDH. Erfarenheterna ligger till grund för arbetet med entreprenörskap under Projektet ger också viktig input till högskolans lärarutbildningar. Inom Mälardalens högskola finns ett nystartat nätverk för forskning och utbildning inom entreprenörskap, som kallas LiFE Lärande i och för entreprenörskap Verkstäder, laborationslokaler, specifika miljöer MDH har tillgång till mycket goda lärandemiljöer. Välutrustade verkstäder för modell- och prototypframtagning, träverkstad, metallverkstad med bl.a. CNC-utrustningar, eget lab för friformning, Rapid Prototyping, samt ett användbarhetslab för arbetsanalys m.m. Dessutom finns närhet till externa resurser för modern produktionsteknik för bl.a. avverkande bearbetning, avancerad mätteknik finns tillgänglig på mätteknikföretag (t.ex. Hexagon). God samverkan med regional industri i samband med projekt och examensarbeten. Datorer för studenter med moderna ingenjörsprogram för bl.a. fysik, mekanik, 3D CAD och hållfasthetslära finns med hög tillgänglighet. En föredömlig student-krockplats för stimulans av kontakter inom och mellan utbildningar har skapats. Befruktande närhet till institutionens övriga verksamhet inom informationsdesign, teater samt innovationsteknik ska också framhållas. En stor del av utbildningen inom Robotik och elektronik vid MDH sker idag i projektform med det avslutande robotikprojektet som flaggskepp. I detta projekt samarbetar sistaårsstudenterna på civilingenjörsprogrammet i robotik med studenterna på masterprogrammet i intelligenta inbyggda system på helfart under en termin på att bygga ett robotsystem, exempel på dessa är en undervattensrobot VASA (http://projectvasa.com) och fotbollsspelande robotar VOID* (http://www.arcsweden.se/void/). För att möjliggöra att dessa projekt lyckas har IDT utrustat en labmiljö i med verkstad för protoptyptillverkning och kretskortstillverkning i anslutning till ett elektroniklaborationsrum och två dedicerade projektrum. I elektronikundervisningen får studenterna dessutom en datainsamlingsenhet från National Instrument (mydaq) som via USB kan

71 16 anslutas till en dator och ger studenterna att göra de flesta laborationer i valfri miljö till exempel hemma eller i valfri datasal. I Västerås finns bl.a. bygglab, energilab, kemi- och miljölab. Dessutom finns en kraftvärmeanläggning som kan användas i undervisning, solceller, värmepumpar, vindkraftverk och ABB:s nyaste 800 XA som används för styrning och övervakning av de olika energisystemen. Inom MDH finns även Idélab som resurs för lärarutbildningen, likaså KLOKverksamheten. 4. Slutsatser Uppdragets syfte har varit att besvara frågan huruvida teknikämnet kan utgöra en egen inriktning i ämneslärarutbildningen för att där kombineras med ämnet matematik. Vidare har efterfrågats vilken kompetens, riktad mot lärarutbildning som finns inom teknikämnet och om MDH s lärarutbildningar kan profilera sig nationellt med en tydlig inriktning mot teknik. Bedömningen som görs är att MDH har kompetens och övriga resurser för att profilera sig nationellt inom lärarutbildning med en tydlig inriktning mot teknik. För gymnasieinriktningen föreslås en profil mot design och produktutveckling. För teknikinriktning på ämneslärarutbildning för grundskolans högstadium föreslås en teknikprofil baserad på kompetenser inom HST och IDT som samtidigt ger bredd och erforderliga teknikkunskaper. Ämneskompetens finns inom MDH. Dessutom finns en hög vetenskaplig forskningsbas inom viktiga ämnesområden. Svagheten ligger hos teknikdidaktikområdet, inte ur ett undervisningsperspektiv utan främst när det gäller forskningsbasen. MDH bedriver visserligen forskning inom teknikdidaktik men inte med någon större omfattning. En grupp bestående av en docent inom NT-didaktik, tre doktorer (en NT-didaktik, en teknikdidaktik, en NT-didaktik med fokus på hållbar utveckling) och en licentiand är involverade i ett specifikt teknikdidaktikprojekt. För att utveckla forskningsbasen planeras emellertid för en ny teknikdidaktikgrupp. Ett samarbete har initierats mellan NTdidaktikgruppen inom UKK och forskare inom IDT med fokus på genus/teknik, design och entreprenörskap. Här diskuteras både forskningsprojekt inom grundskolan/gymnasieskolan och inom förskolan. Naturligt är att teknikdidaktikforskning byggs upp parallellt med en ämneslärarutbildning. I dagsläget har MDH ett aktivt utbyte med FontD (Forskarskolan för naturvetenskapernas och teknikens didaktik) och CETIS (Centrum för teknik i skolan) och görs en satsning inom MDH på teknikdidaktik så kan även samarbetet med dessa aktörer utökas vilket ger en bredare bas än bara MDH s egen forskningsmiljö. I en eventuell ansökan av examensrätt för teknik i ämneslärarutbildningen bör kunna framskrivas hur MDH avser att stärka den teknikdidaktiska delen. Exempel kan vara att

72 17 det sker en rekrytering av kompetens inom teknikdidaktik men även att MDH i en strategisk satsning avser att avsätta pengar för att utveckla forskning i teknikdidaktik inom MDH s forskningsmiljöer. Ett annat exempel kan vara hur MDH avser att utveckla det regionala samarbetet inom MKL (Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande) och verka för en specifik satsning på teknik under förslagsvis 2013/2014. I dagsläget kan noteras ett svagt intresse för att läsa till ämneslärare i teknik men även till ämneslärare i andra ämnen. Det är svårt att uttala sig om sökintresset i framtiden, men i diskussionen med rektorer vid högstadieskolor och gymnasieskolor framkommer att en stor andel fysik- och tekniklärare går i pension de närmaste åren. Det som främst lyfts fram som ett stort behov är lärarfortbildning inom teknik, matematik och fysik. Här är intresset stort inom regionen. Det finns även ett stort behov av kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för ingenjörer som undervisar eller vill undervisa på gymnasiet och behöver bli behöriga lärare. De skulle kunna gå sin KPU på MDH om examensrätt i teknik erhålls. Viktigt för MDH blir att bygga nya och tätare nätverk med regionens rektorer och arbeta aktivt med marknadsföring av en eventuell tekniklärarutbildning. MDH föreslås utveckla projekt i samverkan med regionens skolor vad gäller design, energi, robotik och entreprenörskap för att både synas och för att möjliggöra didaktisk forskning. Ett mål under kan vara att specifikt inom produktdesign hitta skolor som vill samverka för didaktikforskning, elevarbeten och lärarfortbildning. Syftet kan dessutom vara att, genom att synas bland och inspirera elever kunna rekrytera framtidens tekniklärare. Genom en satsning på teknik inom lärarutbildning lyfts MDH s kompetenser inom teknik fram med syfte att öka teknikintresset hos ungdomar och på sikt öka rekryteringen till högre teknisk utbildning däribland på MDH. Regionen har ett stort behov av teknisk kompetens varför det är viktigt att unga människor får en bra grundutbildning i teknik och en positiv bild av ämnet. Regionen har samtidigt ett stort behov av fortbildning av sina tekniklärare vilket även kommer att bestå framöver. Arbetsgruppens förslag till handlingsplan för ett fortsatt arbete: Beslut om att MDH vill ansöka om rättigheter att examinera ämneslärare i teknik. Starta upp teknikdidaktisk kompetensutveckling för lärare på MDH (t.ex. inom PIL). Fortsätta utredningsarbetet och ta fram ansökan om examensrättigheter för ämneslärare i teknik. Den ska vara inlämnad i oktober 2012 för att få rättigheter att starta utbildning 2013, annars sker en förskjutning på ett år. När examensrättigheter erhålls kan MDH erbjuda fortbildning i teknik för lärare i lärarlyftet. När examensrättigheter erhålls kan MDH erbjuda KPU för ingenjörer och obehöriga tekniklärare så att de får lärarbehörighet i teknik. När examensrättigheter erhålls kan beslutas om utbudet i ämneslärarutbildningen på MDH även ska innehålla teknikämnet.

73 18 Bilaga 1. Ur Svensk författningssamling. Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 27 maj Regeringen föreskriver i fråga om högskoleförordningen (1993:100) 1 dels att 1 kap. 10 ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 1 kap. 10 ska utgå, dels att 1 kap. 11 b, 6 kap. 5 samt 7 kap. 2 och 4 ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 1 kap. 11 a ska lyda Försäkringar, dels att det i förordningen ska införas en ny bilaga, bilaga 4, av följande lydelse. 1 kap. 11 b 2 Högskolor med staten som huvudman får genom överenskommelse med Kammarkollegiet teckna försäkring för personskada som drabbar deras studenter i samband med högskoleutbildning utanför Sverige. Försäkringen får dock bara avse studier som bedrivs vid en utländsk högskola enligt avtal mellan berörda lärosäten. Försäkringen ska avse sådan sorts skada och sådana studenter som avses i 11 a. Högskolor med staten som huvudman får genom överenskommelse med Kammarkollegiet även teckna försäkring för sjuk- och tandvård samt olycksfall under fritid i Sverige för studenter som enligt 5 förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor ska betala studieavgift. Försäkringen ska bidra till att uppfylla det krav på heltäckande sjukförsäkring som enligt 4 kap. 5 utlänningsförordningen (2006:97) utgör en förutsättning för uppehållstillstånd för studier. 6 kap. 5 3 I examensordningen anges det på vilken nivå en viss examen ska avläggas och vilka krav som ska uppfyllas för en viss examen (examensbeskrivning). Utöver vad som anges i examensbeskrivningen för ämneslärarexamen framgår det av bilaga 4 vilka ämnen som får kombineras för en sådan examen. 1 Förordningen omtryckt 1998: Senaste lydelse 2000: Senaste lydelse 2009:933. SFS 2010:544 Utkom från trycket den 15 juni 2010 SFS 2010:544 7 kap. 2 4 För att bli antagen krävs det att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. I 5 8 förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor finns det bestämmelser om att betalning av studieavgift i vissa fall är en förutsättning för antagning.

74 Den som vill antas till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå ska anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. I 2 och 3 förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor finns det bestämmelser om att betalning av anmälningsavgift i vissa fall är en förutsättning för att anmälan ska prövas. Frågor om antagning avgörs av högskolan. Ett maskinellt framtaget besked om antagning gäller som högskolans beslut. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011 i fråga om 6 kap. 5 och bilaga 4 och i övrigt den 1 juli På regeringens vägnar JAN BJÖRKLUND Claes Mårtensson (Utbildningsdepartementet) 4 Senaste lydelse 2006: Senaste lydelse 2006:1053. Bilaga 4 SFS 2010:544 ÄMNESKOMBINATIONER 1. Innehåll I denna bilaga anges det enligt 6 kap. 5 andra stycket vilka ämnen som får kombineras i en ämneslärarexamen. 2. Grundskolans årskurs 7 9 Ämnen för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 delas in i följande ämnesgrupper: 1. engelska, matematik, modersmål och svenska, 2. bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd, 3. engelska, moderna språk, modersmål och svenska som andraspråk, 4. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, 5. biologi, fysik, kemi och teknik, 6. engelska, moderna språk, modersmål, svenska, svenska som andraspråk och teckenspråk, och 7. biologi, fysik, kemi, matematik och teknik. Ämneskombinationerna för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 är följande: 1. ett ämne ur ämnesgrupp 1 och två andra ämnen ur ämnesgrupp 3, 4 eller 5, alternativt ur ämnesgrupp 3 två olika språk inom ämnet moderna språk, 2. ett ämne ur ämnesgrupp 2 och två ämnen ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7, 3. ämnena bild och slöjd ur ämnesgrupp 2 och ett ämne ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7, 4. tre ämnen ur ämnesgrupp 4 eller ämnesgrupp 5, och 5. två av ämnena svenska, samhällskunskap och musik. 3. Gymnasieskolan Ämnen för inriktning mot arbete i gymnasieskolan delas in i följande ämnesgrupper: 1. engelska, matematik, modersmål och svenska, 2. engelska, grekiska, latin, moderna språk, modersmål, svenska som andraspråk och teckenspråk, 3. filosofi, företagsekonomi, geografi, historia, juridik, psykologi, religionskunskap och samhällskunskap, 4. biologi, fysik, kemi, naturkunskap och teknik, 5. idrott och hälsa, och 6. bild, dans, musik och teater.

75 SFS 2010:544 Thomson Reuters Professional AB, tel Edita Västra Aros, Västerås 2010 Ämneskombinationerna för inriktningen mot arbete i gymnasieskolan är följande: 1. ett ämne ur ämnesgrupp 1 och ett annat ämne ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4, 2. två ämnen ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4, alternativt ur ämnesgrupp 2 två olika språk inom ämnet moderna språk, 3. idrott och hälsa och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4, 4. ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4, och 5. ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ytterligare 90 högskolepoäng inom det i ämnesgrupp 6 valda ämnesområdet. 20

76 21 Bilaga 2. Utdrag ur styrdokument för grundskolans och gymnasieskolans teknik I grundskolans kursplan för teknikämnet presenteras ett centralt ämnesinnehåll. För årskurserna 7-9 anges följande centrala innehåll. I årskurs 7 9 Tekniska lösningar Styr-och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse. Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer. Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla förstärkare. Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning. Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet. Tekniska lösningar inom kommunikations-och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni. Betydelsen av egenskaper, till exempel drag-och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions-och teknikutvecklingsarbete. Teknik, människa, samhälle och miljö Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet. Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.

77 22 Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling. Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel. Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning Teknikprogrammet på gymnasiet presenteras i olika dokument. På Skolverkets hemsida presenteras programmet enligt följande. Fakta om teknikprogrammet Teknikprogrammet ska förbereda elever för högskolestudier, i första hand inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena, men även inom andra vetenskapliga områden. En elev som går teknikprogrammet kan välja mellan nedanstående fem inriktningar. Design och produktutveckling Denna inriktning ger kunskaper om och färdigheter i design och produktutveckling där datorstyrd design samt konstruktion är centralt. Den ska också behandla designprocess och designmetodik. Informations- och medieteknik Denna inriktning ger kunskaper om och färdigheter i informations-, kommunikations- och medieteknik. Den ska behandla datorkommunikation, programmering, digital media, webbutveckling samt dator- och kommunikationsteknik. Produktionsteknik Denna inriktning ger kunskaper om och färdigheter i produktion och företagande. Den ska behandla automation och hur produktionslinjer styrs samt ge produktionskunskaper inom olika områden. Samhällsbyggande och miljö Denna inriktning ger kunskaper om och färdigheter i samhällsbyggande, miljö och arkitektur. Den ska behandla byggande och miljöfrågor ur ett brett perspektiv, såväl ekologiskt och estetiskt som ekonomiskt och socialt. Teknikvetenskap Denna inriktning ger kunskaper om och färdigheter i teknikvetenskapens arbetsmetoder och verktyg för matematisk modellering, simulering, styrning och reglering. Den ska fördjupa kunskaper om teknik, matematik och fysik. De obligatoriska kurserna på de fyra första inriktningarna fokuserar på var sitt teknikområde medan de obligatoriska kurserna på inriktningen teknikvetenskap bygger på kunskaperna om teknik, matematik och fysik. Valmöjligheter

78 23 Utöver de obligatoriska ämnena och kurserna kan huvudmän profilera utbildningen inom programfördjupningen och det individuella valet. Inom programfördjupningen finns ett stort antal ämnen och kurser, som huvudmän kan sätta samman till kurspaket. Några exempel är teknikkurser som CAD, ljudproduktion och industritekniska processer liksom naturvetenskapliga ämnen, matematik och humanistiska ämnen som bild och form, filosofi samt historia. Direktspår för blivande civilingenjörer Inriktningen teknikvetenskap ger utan vidare val under programmets gång behörighet till högskolans civilingenjörs- och högskoleingejörsutbildningar. Det betyder att den inriktningen också ger behörighet till de allra flesta övriga högskoleutbildningar. Även de övriga inriktningarna kan leda till behörighet till högskolans civilingenjörsutbildningar genom att eleven antingen i programfördjupning eller inom det individuella valet, eller både och, läser de kurser som ger denna behörighet. Viktig fördjupning Med 400 poäng inom programfördjupningen finns det stora möjligheter för skolor och huvudmän att profilera teknikprogrammet. Eleverna på teknikprogrammet läser inte ämnet naturkunskap. Det mesta av innehållet finns istället i ämnena fysik och kemi, men också i ämnet hållbart samhälle. I programfördjupningen finns möjligheter att välja kurser inom området hållbart samhälle och det ingår som delar i inriktningen samhällsbyggande och miljö. Eleverna ska lära sig att kommunicera kring teknik och att göra det anpassat till den målgrupp de möter. Gränser mot andra program Informations- och medieteknikinriktningen inom teknikprogrammet har fokus på tekniska tillämpningar, vilket de andra motsvarande inriktningarna på estetiska och samhällsvetenskapliga programmen inte har. Gränsen mot det industritekniska programmet är inte alltid helt knivskarp. Men den tydliga högskoleförberedande karaktären på teknikprogrammet gör ändå att skillnaden mellan programmen är stor. Teknikprogrammet erbjuder i programfördjupningen även en del kurser som finns på industritekniska och el- och energiprogrammet, vilket möjliggör breddning inom programmet. Framtidens teknik Teknikprogrammets lista på möjliga kurser inom programfördjupningen är omfattande och ger stora möjligheter att "paketera" kurserna med tanke på kommande utbildningar på högskolor och universitet och arbetsliv. Teknikprogrammet handlar både om gårdagens, dagens och framtidens teknik. Eleverna ska få träna sig i att tänka nytt, utifrån framtidens behov av teknik, och i att ta fram teknik som bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle. Detta innebär också att entreprenörskap är ett viktigt innehåll

79 24 Bilaga 3. Kursplaner. Teknik A - för ämneslärare i teknik, 7,5 hp Kurskod: Ämne: Utbildningsnivå: grundnivå Utbildningsområde: Giltig fr.o.m. termin: Fastställandedatum: Förändringsdatum: Syfte Kursen ska ge studenten inblickar i teknikdidaktik och i teknik som kunskapsområde. Olika perspektiv inom teknik ska belysas såsom etik, genus, teknikhistoria, skrivande och argumenterande. Lärandemål Efter genomgången kurs ska studenten kunna: jämföra olika perspektiv på och definitioner av teknik samt teknik som företeelse, skolämne och universitetsämnen beskriva och jämföra olika teknikdidaktiska traditioner och teorier som rör elevers lärande och begreppsbildning i teknik redogöra för teknikens särart som mänsklig aktivitet, de behov, drivkrafter och villkor som legat till grund för teknikens utveckling samt visa kunskap om hur dagens samhälle påverkar natur, människa och miljö diskutera och reflektera över genusaspekter, etiska och globala perspektiv kopplade till teknik utifrån nationella och lokala styrdokument för teknik samt ämnesdidaktisk forskning göra medvetna didaktiska val diskutera och reflektera över sin yrkesroll och ämneskompetens med tanke på hur man kan ta vara på elevers erfarenheter av teknik muntligt och skriftligt behärska olika språkliga genres relaterade till teknik Innehåll Kursen behandlar utvecklingen av tekniken i ett historiskt perspektiv. Kursen behandlar skrivande och argumenterade inom teknik. Kursen behandlar även begrepps- och kunskapsbildning samt ämnesdidaktisk forskning Undervisning

80 25 Föreläsningar, seminarier, litteraturstudier, fältstudier på partnerskolan, studiebesök. Undervisningen bygger på att studenten deltar aktivt i de olika momenten. Särskild behörighet Examination SEM1 1 hp Seminarium (U/G) PRO1 3hp Projekt (U/G/VG) TEN 1 2,5hp Tentamen (U/G/VG) När1 1 hp Närvaro vid studiebesök etc. Regler och anvisningar för examination i grundutbildningen vid Mälardalens högskola Betyg Miljöaspekter Litteraturförslag Berner, B. (2004). Ifrågasättanden. Linköping: Linköpings universitet Bjurulf, V. (2011). Teknikdidaktik. Blomdahl, Eva En möjlig inriktning på grundskolans teknikundervisning, i Thomas Ginner & Jonas Hallström (red.) Forskningskonferens i teknikdidaktik. Styrdokument och klassrumsverklighet i skolans teknikundervisning, Norrköping mars, 2006, De Laval, S. & Lieberg, M. (2010). Den lärande staden. Borea Bokförlag. de Vries, Marc J. (2005). Teaching About Technology: An Introduction to the Philosophy of Technology for Non-Philosophers. Dordrecht: Springer Forsman, L. & Andre Sörenson, K. (2009). Visst går det! Inspirerande teknisk gymnasieutbildning. Teknikföretagen. Gyberg, Per & Hallström, Jonas (red.) Världens gång teknikens utveckling. Om samspelet mellan teknik, människa och samhälle. Lund: Studentlitteratur Hansson, S-O., Nordlander, E., & Skogh, I-B, (2011) Teknikutbildning för framtiden : perspektiv på teknikundervisningen i grundskola och gymnasium. Liber. Hansson, Staffan Den skapande människan. Lund: Studentlitteratur.

81 26 Hartman, S. (2003). Skrivhandledning för examenarbeten och rapporter. Stockholm: Natur & Kultur. Ingerman, Åke, Wagner, Karin & Axelsson, Ann-Sofie (2009). Teknisk Bildning. Stockholm: Liber. Kåreklint, L. (2007) Om möjligheten att undervisa i etik : en undersökning av lärares resonemang om teknikutvecklingens etiska aspekter Norström, P. (2011). "Technology education and non-scientifie technological knowledge", Licentiate thesis. Sundin, Bo. (2006). Den kupade handen. Stockholm: Carlsson. Svaleryd, K. (2003). Genuspedagogik: en tanke och handlingsbok för arbete med barn och unga. Senaste upplagan. Liber AB Säljö, R. (2008). Kunskap och människans redskap. Teknik och lärande. Lund: Studentlitteratur. Övriga internationell och nationell didaktiska forskningsartiklar inom området namnges i studiehandledningen. Ytterligare relevant ämneslitteratur i bok eller kompendieform Övriga litteraturförslag

82 27 Baskurs B Produktutveckling och Produktdesign, 7.5 hp Kurskod: Ämne: Utbildningsnivå: grundnivå Utbildningsområde: Giltig fr.o.m. termin: Fastställandedatum: Förändringsdatum: Syfte Kursen syftar till att ge studenten grundläggande förståelse inom teknikområdena produktutveckling och elektronik och hur dessa används för att bygga ett enkelt inbyggt system. Lärandemål Efter genomgången kurs ska studenten kunna bygga ett enkelt inbyggt system och i detta system: Innehåll Kunna tillämpa tekniska lösningar för stabila och hållbara konstruktioner Visa kännedom om grundläggande elektronik och elektroniska komponenter I muntlig och skriftlig framställan visa förståelse för ord och begrepp om använda tekniska lösningar Redogöra för olika faser i produktutvecklingsarbetet. Göra enkla ritningar i CAD Göra ett enkelt schema för en elektronisk konstruktion I kursen skall studenten designa och bygga ett enkelt inbyggt system och kommer därmed att beakta olika tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer, för att lösa detta. Mycket av grunderna i inbyggda system finns inom elektroniken, och kursen kommer därför att innehålla grundläggande elektronik och ge kunskap om elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och operationsförstärkare. Dessutom kommer byggandet av systemet att belysa teknikutvecklingsarbetets olika faser (avseende mekanik och elektronik): identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning och hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Ett viktigt moment i kursen är dokumentation i form av scheman, manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktionsoch teknikutvecklingsarbete.

83 28 Examinationsmoment Högskolepoäng per examinationsmoment Betyg Litteratur Miljöaspekter Undervisning Övriga föreskrifter

84 29 Teknik C. Samhällsbyggande och miljö 7,5 högskolepoäng Kurskod: Ämne: Utbildningsnivå: grundnivå Utbildningsområde: Giltig fr.o.m. termin: Fastställandedatum: Förändringsdatum: Syfte Kursen ska motivera och stimulera intresset för tekniken i samhället, gekunskaper om stadens tekniska system och sambandet mellan samhällsbyggandet och dess effekter på miljön. Kursen ska även ge grundläggande kunskaper om arkitektur och arkitekturhistoria Lärandemål Efter genomgången kurs ska studenten kunna - översiktligt och med egna ord beskriva samverkan mellan människan och de olika samhällstekniska systemen främst inom områdena bygg och miljö - beskriva den byggda miljön och hur den kan påverka oss i ett historiskt perspektiv - redogöra för hur mark- och vattenområden kan användas för bebyggelse, infrastruktur och annan verksamhet i den fysiska planeringen - redogöra för hur olika samhällsintressen vägs mot varandra i planeringsprocessen - tillämpa begreppet hållbar utveckling i en analys av ett eller flera befintliga samhällstekniska system - redogöra för och exemplifiera samhällsbyggandets effekter på miljön - redogöra för vanliga byggnadstekniska begrepp - känna till och redogöra för enkla byggnadsfysikaliska samband och begrepp - göra enkla byggnadsfysikaliska beräkningar - använda CAD-program och tillämpa kunskaper i ritteknik för att framställa ritningar - bygga modeller Innehåll Kursen innehåller grunderna i hur stadens tekniska system är uppbyggt samt grunderna i fysisk planering och hållbar utveckling. Den innehåller även ekologi, introduktion till mark, vatten och luft samt biologisk mångfald. Dessutom innehåller den en översikt över byggandets miljöpåverkan, grundläggande byggnadsteknik för olika typer av byggnader, vanliga byggnadsmaterial, grundläggande byggnadsfysik - fukt och värme, en inblick i arkitekturhistorien, upplevelsen av och hur vi påverkas av den byggda miljön, ritteknikoch modellbygge

85 30 Undervisning Projektarbete, föreläsningar, studiebesök, ritningsövningar, modellbygge och seminarier. Särskild behörighet Examination SEM1 1 hp Seminarium (U/G) PRO1 3hp Projekt (U/G/VG) TEN 1 3,5hp Tentamen (U/G/VG) INL1, 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G), Inlämningsuppgift SEM1, 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G), Seminarium TEN1, 5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5, Tentamen Regler och anvisningar för examination i grundutbildningen vid Mälardalens högskola Betyg 3, 4 eller 5. Beräknad arbetsinsats 1,5 högskolepoäng (hp) på helfart motsvarar ca 40 timmar per vecka. För den enskilde kan dock arbetsinsatsen, d v s antalet timmar per vecka, variera beroende på förkunskaper eller andra omständigheter. Miljöaspekter Grunderna i hållbar utveckling integreras på ett naturligt sätt i kursen. Dessutom så integreras grundläggande kunskaper om ekologi, mark, vatten och luft samt biologisk mångfald i kursen. Litteratur Litteraturlistan är preliminär till 15 arbetsdagar före terminens första kurstillfälle. Cecilia Björk, Lars Nordling, Laila Reppen, Så byggdes staden, Svensk ByggtjänstISBN: Johansson, B., (2001) Stadens tekniska system. - Formas, Liber Distribution Boken om detaljplan och områdesbestämmelser. - Boverket,.. - ISBN , Boverkets allmänna råd 1996:1 ändrad genom 2002:1

86 31 Kompendium i miljöskydd, del 4: Miljöeffekter. - Inst för Miljöskydd och Arbetsvetenskap, ISBN Bo Mårdberg, Gunnar Bergström, Byggteknik Byt 2. - Lärnöförlaget, 1996 Samuel A Berg, Byggteknik Byt 4. - Lärnöförlaget, 2007 Samuel A Berg, Byggteknik Byt 5. - Lärnöförlaget, 2007 Gyberg, Per & Hallström, Jonas (red.) Världens gång teknikens utveckling. Om samspelet mellan teknik, människa och samhälle. Lund: Studentlitteratur Persson,C & Persson,T, (2007). Hållbar utveckling. Studentlitteratur: Stockholm Sundin, Bo. (2006). Den kupade handen. Stockholm: Carlsson.

87 32 Kursplan teknik för baskurs D (projektkurs) Kurskod: Ämne: Utbildningsnivå: grundnivå Utbildningsområde: Giltig fr.o.m. termin: Fastställandedatum: Förändringsdatum: Syfte Kursen syftar till att ge studenten en fördjupning av de tekniska lösningar som behövs för att konstruera ett inbyggt system. Lärandemål Efter kursen skall studenten kunna: Använda en microprocessor för att bygga ett system av mekaniska och elektriska komponenter med intelligens nog att klara av ett enklare uppdrag (typ First Lego league uppdrag) De ska i detta system använda sensorer och aktuatorer (vanliga DCmotorer) Förstå och kunna använda olika kommunikationsprotokoll för att överföra exempelvis sensordata i ett inbyggt system. De ska känna till o Seriekommunikation o Trådlösa nät (WiFi) o Blåtand o I2C o CAN Ha grundläggande kunskaper om olika sensorer Ha grundläggande kunskaper om olika aktuatorer, stegmotorer, DCmotorer, BLDC-motorer och penumatiska- och hydrauliska system Innehåll I kursen skall studenten bygga ett inbyggt system som autonomt skall klara av ett antal uppdrag motsvarande de som finns i tävlingen First Lego League eller World Robot Olympiad. Kursen kommer att innehålla moment om styroch reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse för att ge möjlighet att utföra uppdragen. För att kunna få någon form av intelligens i systemet kommer kursen innehålla moment om tekniska lösningar inom kommunikations-och informationsteknik för utbyte av information. För design och konstruktion av skrovet i systemet behöver studenten få förståelse för betydelsen egenskaper såsom drag-och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Dessutom kommer kursen innehålla moment om egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.

88 33 Dessutom kommer byggandet av systemet att belysa teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning och hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Examinationsmoment Analys av problemställning, exempelvis uppdrag som elever löser i FLL, alternativt ett vardagsproblem som man önskar lösa med inbyggt system bestående av mekanik, sensorer, microprocessor och aktuatorer Design av system (robot) för att lösa många av uppdragen Realisering av systemet (med uppdelning av arbetsuppgifter i en grupp) Demonstration av färdigt system Högskolepoäng per examinationsmoment Betyg Litteratur Robotik, Lars Asplund, Liber förlag Miljöaspekter Kursen kommer att bland annat att ta upp idéer och metoder för att både skapa bättre miljöer (arbets- och havsmiljöer) och att med modern teknik städa upp dåliga miljöer. Undervisning Övriga föreskrifter

89 34 Teknik E. Energi, tekniska system 7,5 högskolepoäng Kurskod: Ämne: Utbildningsnivå: grundnivå Utbildningsområde: Giltig fr.o.m. termin: Fastställandedatum: Förändringsdatum: Syfte Kursen ska ge grundläggande kunskaper inom energiteknik. Lärandemål Efter genomgången kurs ska studenten: Innehåll Känna sig allmänbildad inom energiområdet och kunna argumentera sakligt. Känna till hur vi använder energi i Sverige och världen Känna till olika tekniker för energiomvandling Kunna bedöma miljömässiga konsekvenser av olika energitekniska val Förstå grundläggande begrepp och samband för energiomvandling Känna till hur komponenter och delsystem samverkar i ett större energitekniskt system Känna till hur man kan styra och optimera energiprocesser Kunna göra energitekniska beräkningar på komponenter och system. Ha kännedom om hur kyl- och värmepumpanläggningar fungerar. Ha kännedom om hur en ångkraftanläggning fungerar. Känna till förbränningsprocessen och kunna jämföra olika bränslen Tekniker för energiomvandling Användning av olika energiresurser och deras miljöpåverkan Grunder i strömningsteknik, termodynamik och värmeöverföring Planering av energisystem i ett samhälle Arbete med olika frågeställningar inom energiområdet Kyl- och värmepumpanläggningar. Ångkraftanläggningar. Undervisning Projektarbete, problembaserat lärande, debatter, föreläsningar, räkneövningar och laborationer. Särskild behörighet xxxxxx.

90 35 Examination SEM1 1 hp Debatt (U/G) PRO1 2,5 hp Projektuppgift (U/G/VG) planering av energisystemen i ett samhälle. TEN 1 3 hp Tentamen (U/G/VG) LAB 1 1 hp Laborationer. (U/G) Regler och anvisningar för examination i grundutbildningen vid Mälardalens högskola Betyg 3, 4 eller 5. Beräknad arbetsinsats 1,5 högskolepoäng (hp) på helfart motsvarar ca 40 timmar per vecka. För den enskilde kan dock arbetsinsatsen, d v s antalet timmar per vecka, variera beroende på förkunskaper eller andra omständigheter. Litteratur (Henrik Alvarez, Energiteknik del 1 och del 2) Energi Möjligheter och dilemman, IVA Energi för hållbar utveckling Energi kring Östersjön, Energimyndigheten Energiläget, Energimyndigheten Energi, Gunnar Dahlvig, Fritzes Persson,C & Persson,T, (2007). Hållbar utveckling. Studentlitteratur: Stockholm

91 36 Teknik F - för ämneslärare i teknik, 7,5 hp Kurskod: Ämne: Utbildningsnivå: grundnivå Utbildningsområde: Giltig fr.o.m. termin: Fastställandedatum: Förändringsdatum: Syfte Kursen ska ge studenten inblickar i teknikdidaktik och i teknik som kunskapsområde. Specifikt fokus på entreprenörskap, sociala medier, sociotekniska system, hållbar utveckling samt bedömning inom teknikämnet. Lärandemål Efter genomgången kurs ska studenten kunna beskriva tekniska system med avseende på deras samverkan med individ, samhälle och natur, samt utifrån etiska, demokratiska och internationella perspektiv visa kunskap om bedömning inom teknikundervisning förklara och jämföra samspelet mellan teknik och hållbar utveckling på lokal, regional och global nivå samt beskriva och analysera olika teoretiska perspektiv på teknik- och hållbar utveckling av relevans för professionen analysera konsekvenserna av olika ämnestraditioner och styrdokument för undervisningens innehåll och former samt motivera didaktiska val inom teknik liksom diskutera konsekvenserna av dessa val problematisera informations- och kommunikationsteknikens globala och kulturella betydelser, analysera olika informations- och kommunikationsteknikers betydelse för lärande och kunskapens organisering, visa kunskaper om grundläggande begrepp och arbetssätt inom teknik samt kunna beskriva och använda detta i olika sammanhang samt värdera och reflektera över de egna pedagogiska insatserna Innehåll Kursen behandlar mindre och större tekniska system av olika komplexitet, deras funktion, utformning och avgränsning. Kursen behandlar även begrepps- och kunskapsbildning samt ämnesdidaktisk forskning med speciellt fokus på bedömning. Kursen lyfter aktuella perspektiv såsom entreprenörskap och kreativitet samt sociala medier och hållbar utveckling och hur teknikundervisningen kan förhålla sig till dessa. För att kunna bedöma samhälls- och miljöfrågor, där tekniken har en central roll, analyseras också teknik, teknikutveckling och teknikanvändning ur olika

92 37 vetenskapliga perspektiv frågor om teknikdeterminism, etik, genus, demokrati, risker och internationella variationer. Undervisning Föreläsningar, seminarier, litteraturstudier, fältstudier på partnerskolan, studiebesök, exkursioner, laborationer, konstruktionsövningar. Undervisningen bygger på att studenten deltar aktivt i de olika momenten. Särskild behörighet Examination SEM1 2,5 hp Seminarium (muntlig, skriftlig, projekt inkl. fältstudier) (U/G/VG) INL1 1,5 hp Inlämning (U/G) TEN 1 3 hp Individuell (U/G/VG) NÄR 1 0,5 hp Obligatorisk närvaro vid studiebesök m.m. (U/G) Regler och anvisningar för examination i grundutbildningen vid Mälardalens högskola Betyg Miljöaspekter Litteraturförslag Blomkvist, Pär & Arne Kaijser Den konstruerade världen. Tekniska system i historiskt perspektiv.stockholm/stehag: Symposion de Vries, Marc J Teaching About Technology: An Introduction to the Philosophy of Technology for Non-Philosophers. Dordrecht: Springer Dunkels, E. (2009) Vad gör unga på nätet? Malmö: Gleerup. 117 s. Gyberg P., Hallström J. (2009) Världens gång teknikens utveckling Lund: Studentlitteratur Hughes, T. (1987). The Evolution of Large Technological Systems. I The Social Construction of Technological Systems: New Directions in the Sociology and History of Technology, W.E. Bijker, T.P. Hughes och T.J. Pinch (red.). London: MIT Press Johansson, B., (2001) Stadens tekniska system. - Formas, Liber Distribution Johansson, M. (2009). Om kommunikation: En introduktion till kommunikationssamhället. Stockholm: Natur & kultur Jönsson, A. (2011). Lärande bedömning utg 2. Gleerups.

93 38 Kaijser, Arne The Dynamics of Infrasystems: Lessons from History, Proceedings of the Summer Academy 2004 "Urban Infrastructure in Transition: What can we learn from history", Klasander, C. (2006). Innehållsaspekter av systemperspektiv i teknikundervisning. En studie av sex olika nationers styrdokument, Forskningskonferens i teknikdidaktik. Styrdokument och klassrumsverklighet i skolans teknikundervisning, Norrköping mars, 2006, Klasander, C (2010) Talet om tekniska system- förväntningar, traditioner och skolverkligheter Linderoth, J. (2009). Individ, Teknik och Lärande. Stockholm: Carlsson. Persson,C & Persson,T, (2007). Hållbar utveckling. Studentlitteratur: Stockholm Svensson, Maria Från föremål till system mot en undervisningsstrategi i grundskolan. I På spaning efter teknisk bildning, Å Ingerman, K. Wagner & A.-S. Axelsson (red.). Stockholm: Liber. Svensson, M (2011) Att urskilja tekniska system-didaktiska dimensioner i grundskolan. Säljö, Roger Brukarrationalitet och kretsloppsanpassad konsumtion. I Livsstil och miljö. Värderingar, val, vanor, Lars J. Lundgren (red.). Stockholm: Naturvårdsverket. (kompendium) Örtnäs, Anna Elevers vardagsuppfattningar om tekniska system. Examensarbete. Linköping: IBL/Electronic Press, Linköpings universitet, Internationell och nationell didaktiska forskningsartiklar inom området namnges i studiehandledningen. Ytterligare relevant ämneslitteratur i bok eller kompendieform Övriga litteraturförslag

94 39 Bilaga 4. Matris. Se vidhängande bilaga: Matris 23 april som pdf.

95 40 Bilaga 5. Forskningsmiljöer: personer och projekt Här exempelifierar vi enbart med axplock från en forskningsmiljö. 1. Miljön Matematisk, Naturvetenskaplig och Teknisk didaktikforskning Forskningsledare Docent Peter Gustafsson Forskare: Professor emeritus Hans Niedderer, professor Kimmo Eriksson, professor Andreas Ryve, docent Peter Gustafsson samt lektorerna Kirsti Hemmi, Per Sund, Susanne Engström, Tor Nilsson, Doktorander: Roger Andersson (NT-didaktik), Maria Larsson (matematik/tillämpad matematik), Katalin Földesi (matematikdidaktik vid Universitet i Debrecen, Ungern), Lena Apelthun (matematik/tillämpad matematik, licentiand), Benita Berg (didaktik, licentiand); Anja Alfredsson (NT-didaktik, licentiand), Anders Svensson (NT-didaktik, licentiand),. Projekt inom forskningsområdet Vad skall en matematiklärare kunna? Diskurser om matematiklärarkunskap på lärarutbildningen. Forskarassistent projekt , Vetenskapsradet. (Andreas Ryve) Undervisa matematik genom problemlösning: Skickliga lärare och skapandet av möjligheter for lärande i matematik. (Maria Larsson). Kommunikation i klassrummet och studieresultat for åk 9 elever i matematik. (Lena Apelthun). Felaktiga intuitioner i matematiskt formulerade beslutproblem (del i spellabbsforskning, Kimmo Eriksson). Utveckling av geometriska begrepp, baserat på van Hieles modeller (Katalin Földesi) Nationella prov i biologi, fysik och kemi: eventuell betydelse för lärares undervisning. Vetenskaprådet (Per Sund) Implementering av utbildning för hållbar utveckling relationen mellan normstödjande strukturer och studerandes moraliska lärande. Vetenskapsrådet (Per Sund) NorBa Proof project, ett interkulturellt, komparativt forskningsprojekt som handlar om hur bevis och matematiskt resonemang behandlas i kursplanerna och i skolundervisningen i Estland, Finland, Litauen, Norge och Sverige. Det första forskarseminariet hölls den 16 maj 2009 i Tallinn. I

96 41 närverket ingår Kirsti Hemmi (MDH), Antti Viholainen (Umeå universitet), Madis Lepik (Tallinn universitet) och Claire Berg, Agder universitet. Implementeringen av målen i matematik för åk 3, speciellt hur lärare för barn i årskurserna F-3 förhåller sig till dessa mål. Samtidigt belyser studien det pågående utvecklingsarbetet och olika nivåer av implementeringskedjan från olika perspektiv. (Benita Berg) Undervisning om hållbara energisystem i gymnasiets fysik A. Olika undervisningspraxis relaterat till lärares habitus (Susanne Engström) Högskolestudenters kvalitativa föreställningar om entalpi och entalpiförändringar (Tor Nilsson) Publikationer (de senaste 10 åren). Ryve, A. (in press). Discourse research in Mathematics Education: A critical evaluation of 108 journal articles. Journal for Research in Mathematics Education. Hemmi, K., & Löfwall, C. (kommande proceedings). Why do we need proof. A paper presented at CERME 6, Lyon, France, Kimmo Eriksson, Drew Bailey, David Geary, (2010) The grammar of approximating number pairs, Memory & Cognition 38 (3), Nilsson, P., & Ryve, A. (2010). Focal event, contextualization, and effective communication in the mathematics classroom. Educational Studies in Mathematics, 74, Hemmi, K. (in press 2010). Three styles characterising mathematicians pedagogical perspectives on proof. Educational Studies in Mathematics. Hemmi, K., Lepik, M., & Viholainen, A. (2010). Upper secondary school teachers views of proof and proving an explorative cross-cultural study. Bidrag till Mavi-konferens i Tallinn. Hemmi, K. (2010). A theoretical framework for the study of proof in mathematics education. I Sriraman, B., Bergsten, C., Goodchild, S., Palsdottir, G., Søndergaard, B.D., & Haapasalo, L. (Eds.). The First sourcebook on Nordic research in mathematics education. Charlotte, NC: Information Age Publishing. Ryve, A., Wistedt, I., & Scheja, M. (2010). Contextualizing mathematical learning. In B. Sriraman (Ed.) The first Sourcebook of Nordic Research in Mathematics Education. Hillevi Gavel, Kimmo Eriksson (2010), Exploring the educational possibilities of a computer game for 7th grade math, in A. Soria, J. Maldonado (Eds.), Computer Games: Learning Objectives, Cognitive Performance and Effects on Development, Nova Science. Hemmi, K., & Jaworski. B. (2009). Transparency in a tutor-student interaction concerning the converse of Lagrange s theorem. ICMI 19. Taipei, Taiwan. Hemmi, K. (2009). Bevis en osynlig del av matematikundervisningen? I Brandel m. fl. (red.) Matematikdidaktiska frågor resultat från en forskarskola (s ). Livréna AB, Göteborg. Lundberg, A. L. V., & Hemmi, K. (2009). Proportion in Swedish upper secondary school textbook tasks. Teaching Mathematics: Retrospective and Perspectives 10th International Conference in Mathematics Eduction 2009, Tallinn University, Estonia. Margareta Enghag, Peter Gustafsson and Gunnar Jonsson (2009). Talking physics during small-group work with context rich problems - analyzed from an ownership perspective International Journal of Science and Mathematics Education 7 (2009)

97 Ryve, A. (2008). Analyzing mathematical classroom discourse. Initiating elaborations on the usefulness of the dialogical approach. Nordic Studies in Mathematics Education. Hemmi, K. (2008). Students encounter with proof the condition of transparency. ZDM The International Journal on Mathematics Education. The Special Issue on Proof. Brandell, G., Hemmi, K., & Thunberg, H. (2008). The widening gap A Swedish perspective. Mathematics Education Research Journal. The Special Issue on the Transition from School to University Mathematics. Enghag, M., Gustafsson, P., & Jonsson, G. (2008). Talking Physics during Small-Group Work with Context-Rich Problems - Analysed from an Ownership Perspective International Journal of Science and Mathematics Education (Online) Ryve, A. (2007). What is actually discussed in problem-solving courses for prospective teachers? Journal of Mathematics Teacher Education, 10, Sund, P., & Wickman, P.-O. (2008). Teachers' objects of responsibility - something to care about in education for sustainable development? Environmental Education Research, 14(2), Sund, P. (2008). Discerning the extras in ESD teaching: A democratic issue. In J. Öhman (Ed.), Values and Democracy in Education for Sustainable Development - Contributions from Swedish Research (pp ). Stockholm: Liber. Nyberg, E., & Sund, P. (2007). Executive summary. How to turn a barrier into a forceful driver for the future Reflections from the workshop. In I. Björneloo & E. Nyberg (Eds.), Drivers and Barriers for Learning Sustainable Development in Pre-school, School and Teacher Education (Vol. 2007, pp ). Paris: UNESCO Margareta Enghag, Peter Gustafsson and Gunnar Jonsson (2007). From Everyday Life Experiences to Physics Understanding Occurring in Small Group Work with Context Rich Problems During Introductory Physics Work at University Research in Science Education 37 (2007) Gunnar Jonsson, Peter Gustafsson and Margareta Enghag (2007). Context rich problems as an educational tool in physics teaching a case study Journal of Baltic Science Education 6 (2007), no 2, Sylvia Benkert, Margareta Enghag, Peter Gustafsson, Ove Johansson, Gunnar Jonsson, Robert Norman, Sune Pettersson (2007). Diskutera fysik i grupp! Utgå från kontextrika problem. Print&Media (Umeå Universitet 2007: ) Enghag, M., & Niedderer, H. (2007). Two Dimensions of Student Ownership of Learning During Small-Group Work in Physics International Journal of Science and Mathematics Education ISSN (Print) (Online) l Ryve, A. (2006). Making explicit the analysis of students mathematical discourses - Revisiting a newly developed methodological framework. Educational Studies in Mathematics, 62, Hemmi, K. (2006). Approaching Proof in a Community of Mathematical Practice. Doktorsavhandling. Monograf. Stockholms universitet. [http://su.divaportal.org/smash/get/diva2:189608/fulltext01]. VDM verlag, Nordström (Hemmi), K., & Löfwall, C. (2006). Proof in Swedish upper secondary school mathematics textbooks - the issue of transparency. In M. Bosch (Ed.), European Research in Mathematics Education IV. Proceedings of CERME4, San Feliu de Guíxols, Spain 2005 (pp

98 43 457). Universitat Ramon Llull, Barcelona. (CD-ROM, ISBN ). Peter Gustafsson (2005). Gender inclusive physics education a distance case European Journal of Physics, 26 (2005) Peter Gustafsson (2004. Improved method in distance teaching of physics European Journal of Physics, 25 (2004) Ryve, A. (2004). Can collaborative concept mapping create mathematically productive discourses? Educational Studies in Mathematics, 56, Nordström (Hemmi), K. (2004). A pilot study on five mathematicians pedagogical views on proof. Bidrag till TSG 19, Reasoning, proof and proving in mathematics education, ICME 10, Köpenhamn. Nordström (Hemmi), K. (2004). Swedish university entrants experiences about and attitudes towards proof and proving. In M. Mariotti (Ed.), European Research in Mathematics Education III. Proceedings of CERME3, Bellaria, Italy 2003 (Theme group 4). Università di Pisa. (CD- ROM, ISBN ). Eriksson, K. & Gavel, H. (2003), Goal-based reform of first-year discrete mathematics: A Swedish case study, Teaching Mathematics and its Applications Peter Gustafsson (2002) Physics teaching at a distance European Journal of Physics, 23 (2002) Kimmo Eriksson and Pontus Strimling, The devil is in the details: Incorrect intuitions in optimal search, to appear in Journal of Economic Behavior and Organization. Engström, S. (2008). Fysiken spelar roll! Undervisning om hållbara energisystem, fokus på gymnasiekursen fysik A. Licentiate Thesis. Eskilstuna: Mälardalen University Press. Engström, S. (2008). Content Objectives for Teaching Sustainable Energy in Physics Education. In Proceedings of the XIII. IOSTE Symposium. ISBN Ankara: Palme Publications and Bookshops LTD.CO. Engström, S. (2008). Vilka fysikaliska och miljömässiga förklaringar återfinns i elevers diskussioner om begreppet hållbart energisystem? NorDiNa, 4(1), (Ingår i doktorsavhandlingen) Engström, S., Gustafsson, P. & Niedderer, H. (2011). Content for Teaching Sustainable Energy Systems in Physics at Upper Secondary School. International Journal of Science and Mathematics Education: Volume 9, Issue 6, Page (Ingår i doktorsavhandlingen) Engström, S. & Gustafsson, P. (2010). Are there different types of physics teachers? About teaching sustainable energy in an upper secondary school physics course. Accepted in Proceedings ХΙV IOSTE Symposium June 13, Socio cultural and Human Values in Science and Technology Education. (Ingår i doktorsavhandlingen) Engström, S. (2011). Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa. Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning. Doctoral Dissertation nr Västerås: Mälardalen University Press. Engström, S. & Carlhed, C. (2011). Different choices for teaching energy relationships between teachers habitus and physics teaching in upper secondary school. Accepted in Cultural Studies of Science Education. (Ingår i doktorsavhandlingen) Deltagande i konferenser (som keynote eller med paper) Context Rich Problems and Miniprojects in Physics for Upper Secondary School Margareta Enghag, Peter Gustafsson and Gunnar Jonsson

99 44 Konferensbidrag presenterat vid 11th IOSTE symposium Lublin, Polen (2004) Context rich problems an educational tool in physics teaching Gunnar Jonsson, Peter Gustafsson and Margareta Enghag Konferensbidrag presenterat vid ESERA-konferensen i Barcelona (2005) How students discuss and explain sustainable energy Susanne Engström, Peter Gustafsson and Hans Niedderer Konferensbidrag presenterat vid ESERA-konferensen i Malmö (2007) Are there different types of physics teachers? About teaching sustainable energy in an upper secondary school course Susanne Engström and Peter Gustafsson Konferensbidrag presenterat vid IOSTE-konferensen i Ljubljana, Slovenien (2010) Kimmo Eriksson, Starting postgraduate education at a small university. Postgraduate Education in Europe, 2001, Linköping. Sund, P. (2006). Content issues in ESD: Teachers' Content Emphases and the Progress of Content. Paper presented at the IOSTE XII Symposium, Science and Technology Education in the Service of Humankind, Penang, Malaysia. Sund, P. (2007) The Extras in Education for Sustainable Development: Content Communicated by Teachers. Paper presented at the 13 th Annual International Sustainable Development Research Conference , Mälardalen University, Sweden. Sund, P. (2007) What and how: extras in ESD communicated by teachers. Paper presented at the ESERA-conference , Malmö University, Sweden Sund, P.(2007) Introducing ESDA and the importance of socialisation content: an empirical study which defuses the worry for ESD teachers at school level. Paper presented at the 4 th International Conference on Environmental Education. Environmental Education towards a Sustainable Future Partners for the Decade of Education for Sustainable Development, , CEE, Ahmedabad, India Sund, P. (2008) The extras: content communicated to students through teachers ESD-Approach, All our Futures, , Plymouth, UK Sund,P. (2009) Discerning the socialization content of environmental education implications for education for sustainable development, World conference on environmental education, , Montreal, Canada. Sund, P (2010) The extras: content communicated through teachers ESD- Approach. The international conference on Education for Sustainable Development, , Ulaanbaatar, Mongolia Sund, P. 2009, Keynote, 12 th UNESCO-APEID Conference Quality innovations for teaching and learning, March, Bangkok, Thailand Sund. P. 2009, Keynote, 4 th International Forum on Education for Sustainable Development Promoting Education for Sustainable Development - Global Trends and China s Practices 21 24, October, Beijing, CERME 3 (The Third Conference of the European Society for Research in Mathematics Education) i Bellaria, Italien, (paper)

100 45 ICME 10 (The 10th International Congress on Mathematical Education), Köpenhamn, Danmark, (paper) CERME 4 (The Fourth Conference of the European Society for Research in Mathematics Education) i San Feliu de Guíxols, Spanien, (paper) Annual Symposium of the Finnish Mathematics and Science Education Research Association, Vasa, Finland, (paper) CERME 6, (The Sixth Conference of the European Society for Research in Mathematics Education) i Lyon, Frankrike, (paper) ICMI Study 19 (International Commission on Mathematical Instruction). Proof and Proving in Mathematics Education, Taipei, Taiwan, (paper) A day conference of BSRLM (British Society for Research into Learning Mathematics), Loughborough, (presentation) MAVI 16, The 16th conference on Mathematical Views, Tallinn, Estland, Internationellt och nationellt forskningssamarbete Samarbetar med forskare i Sverige (Linné universitetet, Stockholms universitet och Umeå universitet) samt i utlandet (University of Oxford, University of Helsingfors, University of Tallinn and University of Agder). Kimmo Eriksson samarbetar med Brent Simpson, South Carolina, och David Geary, Missouri. Per Sund samarbetar med Iann Lundegård, Stockholms universitet, Leif Östman och Elisabeth Östman, Uppsala universitet, Johan Öhman, Marie Öhman och Karin Rudsberg, Örebro universitet, Per Wickenberg, Ulf Leo och Håkan Hydén, Lunds universitet inom det vi kallar normprojektet (se under rubriken projekt inom området ). Per Sund forskar och representerar MDH inom forskningsinstitutet IRESD (Institute for research in education and sustainable development). Ett forsknigssamarbete mellan Mälardalens högskola, Stockholms universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. Per Sund deltar i ett forskningssamarbete med Beijing Academy of Educational Sciences under ledning av Leif Östman Uppsala Universitet och prof. SHI Gendong. Projektet startade april 2010 och avslutas Implementering av utbildning för hållbar utveckling i det formella skolsystemet studeras. Susanne Engström samarbetar med Carina Calhed, Uppsala Universitet och Glenn Sjöstrand, Linnéuniversitetet. Susanne ingår i praxeologinätverket: Samverkan mellan 11 svenska lärosäten inom nationella forskarskolan för NT-didaktik (FontD) med Linköpings universitet som huvudman. MNT har tre doktorander i detta nätverk och ytterligare två har disputerat inom denna ram. Vi är representerade i FontD:s styrelse. Samverkan Artikelskrivande med forskare både på University of Oxford (John Mason) och University of Cambridge (Paul Andrews).

101 46 Artikelskrivande med Per Nilsson på Linnéuniversitetet. Seminarieserie mellan MDH, Örebro, Karlstad och Dalarna. Stark knytning till Stockholms Universitet och artikel skrivande med Kerstin Pettersson samt Inger Wistedt och Max Scheja. Per Sund deltar regelbundet i Forskarnätverket för Utbildning och hållbar utveckling (ca 30-tal forskare) sammankomster samt leder (biträdande forskningsledare) och koordinerar utbildning och forskningsaktiviteter inom den Nationella forskarskolan i utbildning och hållbar utveckling (Graduate School in Education and Sustainable Development, GRESD). GRESD har drygt femton doktorander och ett tjugotal seniora forskare och involverar åtta lärosäten däribland Mälardalens högskola. Forskarskolan för Naturvetenskapernas och teknikens didaktik FontD. Flera doktorander och en licentiand knuten till denna och vi har en plats för MDH i forskarskolans styrelse. Tio nationella lärosäten deltar.

102 47 Bilaga 6. MDH-kurser läsåret speglat mot inriktningar på gymnasiets teknikprogram. Information om inriktningen Design och produktutveckling på gymnasieskolans teknikprogram, hämtat från skolverkets hemsida. Inriktningen design och produktutveckling ska ge kunskaper om och färdigheter i design och produktutveckling där datorstyrd design samt konstruktion är centrala. Den ska också behandla designprocess och designmetodik. Ämne - Bild Framväxten av en global visuell kultur som påverkar livsstil, yrkesval och identitet har fört in en vidgad syn på vad som är en bild. Ämnet bild ger grundläggande kunskaper inom samtliga områden som återfinns i den visuella kulturen. I ämnet avses med bilder visuella två- eller tredimensionella framställningar som finns inom till exempel konst, formgivning och populärkultur. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och färdigheter i hur bilduttryck konstrueras, framställs och används för kommunikation. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur betydelse skapas i bilder samt färdigheter i analys och tolkning av egna och andras bilder. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att planera, producera och redovisa bilder med olika verktyg, i olika material och för olika syften. Den visuella gestaltningen ska omfatta en mångfald arbetsmetoder, såväl tvådimensionella som tredimensionella eller digitala, så att eleverna får möjlighet att fördjupa sina erfarenheter och utveckla förmåga att uttrycka sig för att nå en hantverksskicklighet i några valda tekniker. Undervisningen ska erbjuda metoder som leder till att eleverna utvecklar en öppen attityd och förmåga till nytänkande, idérikedom och personligt uttryck. Dessutom ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att ta ansvar för och driva sina egna arbetsprocesser. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla en bred förståelse av bildens språkliga funktioner och hur bilden kommunicerar, genom att presentera sina arbeten i utställningar och samproduktioner med olika aktörer. I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utforska och bearbeta influenser från den visuella kulturen.

103 48 Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av förhållanden och villkor som gäller där bilder och visuella framställningar används professionellt. Kurser i ämnet Bild och form 1a1, 50 poäng. Bild och form 1a2, 50 poäng. Bild och form 1b, 100 poäng. Bild, 100 poäng. Form, 100 poäng. Bild och form specialisering, 100 poäng. Ämne - Cad Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik, kunna realisera en idé till styrinformation för att tillverka produkten. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet cad ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i skiss- och ritteknik samt i att använda något eller några cad-system. Undervisningen ska även leda till att eleverna utvecklar kunskaper i hur cadsystem byggs upp. Eftersom cad bland annat handlar om att konstruera och designa nya objekt ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla handlingsförmåga, nyfikenhet, uppfinningsrikedom och problemlösningsförmåga. Undervisningen ska introducera begrepp som är relevanta för valt teknikområde. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ergonomiska förutsättningar för en bra cad-arbetsplats. Undervisningen ska utgå från ett valt teknikområde, där cad är ett verktyg, ett språk och en metod för att skapa information om produkten. Vidare ska undervisningen behandla hur cad-programmets information kan överföras till och från andra datorprogram samt till och från maskinell kringutrustning. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utföra och förstå de olika delarna i produktutvecklingsprocessen. Kurser i ämnet Cad 1, 50 poäng. Cad 2, 50 poäng.

104 49 Cad 3, 50 poäng. Ämne - Design Ämnet design behandlar den arbetsprocess där man medvetet och innovativt utvecklar produkter så att de uppfyller målgruppens funktionella och estetiska krav. Ibland är design ett led i att utveckla och ta fram ett föremål. I andra sammanhang handlar det om att pröva och utveckla en idé, upplevelse eller tjänst. Design utgår ofta från ett problem eller uppdrag, där behovet är att produkten dels ska kunna tillverkas, distribueras samt ingå i och konkurrera på en marknad, dels ska vara etiskt och estetiskt gångbar samt miljömässigt hållbar. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet design ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om de kreativa och problemlösande processer som används när nya produkter tas fram, gamla återanvänds och miljöer och tjänster utformas. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av designprocessens olika delar. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla förståelse av design som en metod för att göra livet enklare, rikare och mer hållbart ur ett samhälleligt och mänskligt perspektiv. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar förståelse av hur designproblem har lösts historiskt utifrån olika förutsättningar och aspekter. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse av hur design påverkar och påverkas av sin samtid. Dessutom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmåga att med bilder och modeller gestalta sina idéer och förmedla sina resultat. Designprocessen sker vanligen i projektarbetsform och därför ska undervisningen också bedrivas på det sättet. Beroende på problemet eller uppdraget läggs tonvikten vid olika delar i designprocessen, där avgränsningar är viktiga. Designprocessen är en metod för att skapa medveten förändring och för att förstå samspelet mellan delar och helheter. Därför ska undervisningen ge eleverna möjlighet att öva sig i att kommunicera genom tal, skiss, ritning, modell och skrift. I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förståelse av helheten genom att själva eller i grupp utföra samtliga delar i designprocessen. Kurser i ämnet Design 1, 100 poäng.

105 50 Design 2, 100 poäng. Designmodeller, 100 poäng. Ämne - Konstruktion Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och användning. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet konstruktion ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om konstruktionsprocessen från idé och skiss till presentation av fungerande lösningar som tar hänsyn till ekonomiska, produktionstekniska och miljömässiga förutsättningar. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om befintlig teknik. Undervisningen ska förbereda eleverna för att delta i framtida teknisk utveckling och bidra till att de förstår betydelsen av ett etiskt förhållningssätt och hållbar utveckling inom konstruktion. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett tekniskt språk och förmåga att använda begrepp med anknytning till konstruktionsprocessen. Dessutom ska undervisningen leda till att eleverna utvecklar kunskaper om svenska och internationella standarder som reglerar konstruktionsområdet. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med konstruktionsuppgifter i projektform. I undervisningen ska cad (computer aided design) vara ett verktyg i konstruktionsarbetet. Matematiska och teknikvetenskapliga teorier, observationer, modeller och beräkningar ska användas i undervisningen och eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmåga att använda teknisk programvara. Denna förmåga samt problemlösningsförmåga ska tränas i konkreta konstruktionsuppgifter. Kurser i ämnet Konstruktion 1, 100 poäng. Konstruktion 2, 100 poäng. Konstruktion 3, 100 poäng.

106 51 Fjärde året inriktning Innovation och produktion med profilerna; - konstruktion och produktutveckling - produktion och automation Kurser på MDH läsåret 2012/2013 som kan ge kompetens inom området Design och produktutveckling: Innovationsteknik KIN113 Den innovativa människan 15 KIN415 Entreprenörskap och företagande I 7,5 KIN416 Entreprenörskap och företagande II 7,5 KIN310 Entreprenörskap och personligt ledarskap 7,5 KIN133 Gruppers innovationsförmåga 15 KIN171 Idé- och konceptutveckling 15 INO405 Innovationsteknik inom innovation och design 7,5 KIN465 Introduktion till informationssökning och omvärldsanalys 7,5 INO102 Kreativ problemlösning och skapande kreativitet 7,5 INO302 Kreativa verktyg och processer i praktik 7,5 INO103 Entreprenöriell idéutveckling 1 7,5 KIN410 Entreprenörskap 7,5 KIN310 Entreprenörskap och personligt ledarskap 7,5 INO402 Innovation och kreativitetsledning 7,5 KIN164 Innovationsledning 15 KIN402 Innovationsprocessen 7,5 INO407 Innovationsrådgivning för kommersialisering 15 KIN190 Innovationsteknik 30 KIN153 Innovativ organisering 15 INO207 Innovativ research 7,5 INO205 Kreativitet i grupper och organisationer 7,5 INO401 Omvärldsdriven innovation 7,5 KIN400 Projektledning 7,5 INO408 Projektmetodik i innovation och design 15

107 52 INO101 Trendspaning 7,5 Informationsdesign ITE215 3D-miljöer 7,5 KIT173 3D-modellering - grundkurs 7,5 ITE320 Bildval och bildstrategier 7,5 KIT502 Digitala verktyg 7,5 ITE108 Frihandsteckning och modellstudier 4 ITE103 Grafisk form, grundkurs 7,5 ITE214 Grafisk produktion 7,5 KIT126 Informationsdesign - webbdesign 7,5 KIT306 Informationsgrafik 7,5 ITE316 Informativ animation, fördjupning 7,5 KIT309 Interaktiv illustration 7,5 KIT101 Introduktion till informationsdesign 7,5 KIT505 Introduktion till ljuddesign 7,5 KIT102 Kommunikation och media 7,5 KIT501 Kreativa verktyg 7,5 ITE308 Kreativitet och idé 7,5 KIT311 Perspektiv- och färglära 7,5 ITE306 Plats, rum och rörelse 7,5 ITE204 Projektledning 7,5 KIT181 Recycle Design 7,5 ITE212 Teknisk illustration 7,5 ITE501 Teoretiska perspektiv på Innovation och Design 7,5 KIT105 Vetenskap och design 7,5 ITE101 Visualisering och skiss 7,5 ITE213 Visualiseringstekniker 7,5 ITE211 Webbpublicering 7,5 KIT177 3D-modellering - fördjupning 7,5

108 53 KIT313 Digitalt bildskapande 7,5 KIT314 Digitalt bildskapande -3D 7,5 ITE108 Frihandsteckning och modellstudier 4 KIT161 Grafisk form 2 - fördjupning 7,5 ITE103 Grafisk form, grundkurs 7,5 KIT106 Informationsdesign i praktiken 7,5 ITE105 Informationssökning och yrkesetik 7,5 KIT308 Informativ animation 7,5 ITE319 Informativ illustration, förjupning 7,5 KIT507 Konstruktion och material 7,5 KIT504 Ljus i rumslig gestaltning 7,5 KIT341 Naturvetenskaplig illustration 7,5 KIT526 Rum och kontext 7,5 KIT508 Rumslig gestaltning utomhus 7,5 ITE311 Rumslig gestaltning, fördjupning 7,5 KIT525 Rumsligheter 7,5 ITE101 Visualisering och skiss 7,5 Maskinteknik KMT010 Kvalitets och underhållsteknik 7,5 KMT220 Kvalitetsutveckling och ledarskap 7,5 KMT005 Ritteknik och CAD 7,5 Produkt- och processutveckling KPP053 Datorstödd produktutveckling 7,5 KPP108 Design Management 7,5 KPP319 Industrial Excellence 7,5 PPU201 Industriautomation 1, struktur 7,5 PPU401 Industriautomation 2, robotik 7,5 KPP103 Industridesign 2 7,5 KPP040 Ingenjörsvetenskap 1 - material och hållfasthet 7,5

109 54 KPP044 Ingenjörsvetenskap 2 - hållfasthet och maskinelement 7,5 KPP101 Innovation och produktdesign 7,5 PPU403 Integrerad Produkt och processutveckling 7,5 KPP202 Konkurrenskraftiga produktionssystem 7,5 KPP035 Lätta konstruktioner 7,5 KPP227 Produktions- och logistikplanering 7,5 KPP015 Produktutveckling 1 7,5 KPP017 Produktutveckling 2 7,5 KPP039 Produktutveckling 3, projektkurs 7,5 KPP304 Project Management 15 KPP111 Skissteknik för produktgestaltning 7,5 KPP317 Vetenskaplig teori och metod 7,5 KPP226 Applied Operations Research and Logistics 7,5 KPP024 CAD fördjupning 7,5 KPP105 Industridesign 1 7,5 KPP104 Industridesign 3 7,5 PPU202 Industridesign, innovation 7,5 KPP045 Ingenjörsvetenskap 3 - material och dynamik 7,5 KPP238 Innovativ produktion och logistik 7,5 KPP204 Kvalitetsprocessen 7,5 KPP016 Naturvetenskap, statik 7,5 KPP306 Produkt- och processutveckling 15 KPP206 Produktions-, underhålls- och kvalitetsutveckling 7,5 KPP207 Produktionsekonomi 7,5 KPP241 Supply Chain Management 7,5

110 55 Information om inriktningen Samhällsbyggande och miljö på gymnasiets teknikprogram, hämtat från skolverkets hemsida. Denna inriktning ger kunskaper om och färdigheter i samhällsbyggande, miljö och arkitektur. Den ska behandla byggande och miljöfrågor ur ett brett perspektiv, såväl ekologiskt och estetiskt som ekonomiskt och socialt. Ämne - Hållbart samhälle Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan och hennes omgivning. Ämnet behandlar också frågor om miljöutmaningar, hushållning av naturresurser, ekosystemens bärkraft, teknikutveckling, samhällsplanering och miljöpolitik. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet hållbart samhälle ska syfta till att eleverna utvecklar förståelse av de förutsättningar, drivkrafter och värden som ligger till grund för arbete med hållbar utveckling. Den ska även leda till att eleverna förstår att det finns många olika handlingsalternativ och möjliggöra reflektion över sambanden mellan livsstilsfrågor och hållbar utveckling. Eleverna ska i undervisningen ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur tekniska problem har lösts och kan lösas samt ges möjlighet att kritiskt och kreativt analysera dessa lösningar. Därigenom får eleverna möjlighet att utveckla förståelse av olika handlingsalternativ och konsekvenserna av dessa. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet till ett undersökande och praktiskt tillämpat arbetssätt för att förstå olika orsakssammanhang. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att söka och värdera information från olika källor. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmåga att kommunicera om kunskaper och uppfattningar, såväl muntligt som skriftligt, samt även presentera dem med olika presentationstekniker. Kurser i ämnet Hållbart samhällsbyggande, 100 poäng. Miljö- och energikunskap, 100 poäng. Politik och hållbar utveckling, 100 poäng. Ämne - Arkitektur Ämnet arkitektur behandlar den byggda miljön, såväl den yttre som den inre. Det är till sin karaktär tvärvetenskapligt, och det är främst kunskaper i teknik och estetik som samverkar. Arkitektur är bundet till plats och samhälleliga förutsättningar och förstås därför bäst i ett socialt och kulturellt sammanhang. Ämnet behandlar grundläggande mänskliga behov i relation till den byggda miljön såväl historiskt som i nutid och för framtiden.

111 56 Ämnets syfte Undervisningen i ämnet arkitektur ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om den byggda miljön, dess historia och utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av hur teknisk utveckling och ideologiska strömningar påverkar den byggda miljön. Undervisningen ska också behandla byggnadsprojekt ur en teknisk, estetisk, ekonomisk, social, miljömässig, historisk och etiskt synvinkel. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förståelse av hur ett samhälle planeras och förändras för olika målgruppers behov utifrån genus- och rättviseaspekter. Genom undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hållbart samhällsbyggande. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av estetikens betydelse för den byggda miljön. Undervisningen ska bidra till att eleverna, även genom praktiska fallstudier, utvecklar kunskaper om arkitektur. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar förmåga att förmedla egna förslag med hjälp av kunskapsområdets uttrycksformer. Kurser i ämnet Arkitektur hus, 100 poäng. Arkitektur rum, 100 poäng Fjärde året inriktning Samhällsbyggande: Profilen samhällsbyggande ska möta arbetslivets behov av grundläggande kunskaper inom arbetsledning vid byggproduktion. Den har tre utgångar: produktionsledning bygg och anläggning, installationsteknik VVS samt elkonstruktion Kurser på MDH läsåret 2012/2013 som kan ge kompetens inom området Samhällsbyggande och miljö: Kurskod Kurs hp BTA100 Byggnadsfysik 7,5 BTA101 Byggnadsmateriallära och byggnadsteknik 7,5 BTA102 Datorstödd konstruktionsmodellering 3 BTA103 Vetenskapligt arbete och kommunikation - Samhällsbyggnad 5 BTA104 CAD, fortsättningskurs 7,5 BTA105 Geoteknik och geologi 7,5 BTA106 Byggnadsteknik 5

112 57 BTA107 Byggnadsmekanik 5 BTA108 Installationsteknik 7,5 BTA109 Anläggningsteknik 7,5 BTA110 Byggnadsprojektering 7,5 BTA111 Fastighetsförvaltning 7,5 BTA200 Byggnadskonstruktion 2 7,5 BTA202 Byggnadsplanering med visualisering 15 BTA300 Byggnadstekniskt brandskydd I 15 BTA301 Byggnadsproduktion fk 15 BTA303 Konstruktionsteknik fk 15 BTA304 Riskhantering 7,5 BTA306 Samhälls- och beteendevetenskap inom samhällsbyggnad 15 BTA307 Byggnadstekniskt brandskydd II 15 BTA308 Solenergisystem för byggnader 7,5 BTA400 Energisnåla hus 15 ERA100 Elkunskap - grundkurs 7,5 ERA101 Strömningsteknik 7,5 ERA102 Tillämpad termodynamik 7,5 ERA104 Styrning av energisystem 7,5 ERA105 Vindkraft och vattenkraft 7,5 ERA106 Värmeöverföring 7,5 ERA107 Solceller och solfångare 7,5 ERA108 Ventilationsteknik 7,5 ERA109 Fjärrvärmeteknik 7,5 ERA110 Uppvärmningsteknik 7,5 ERA111 Kyl- och värmepumpteknik 7,5 ERA201 Systematisk energieffektivisering (energihushållning) 7,5 ERA202 Förbrännings- och rökgasreningsteknik 7,5 ERA203 Värme- och kraftteknik 15

113 58 ERA204 Introduktion till hållbara energisystem 7,5 ERA205 Byggnaders energisystem 15 ERA301 Internationella energisystem 7,5 ERA302 Processmodellering 7,5 ERA303 Processoptimering 7,5 ERA304 Processsimulering 7,5 HIA101 Demokratins och arbetets historia 15 HIA102 Globalisering 7,5 MXA100 Miljö, hälsa, arbete 7,5 MXA102 Hållbar utveckling - en mångvetenskaplig introduktion 7,5 MXA103 Teknik, ekonomi och livsstil 7,5 MXA104 Samhälle och miljö 7,5 MXA105 Naturresurser och naturresurshantering 7,5 MXA107 Miljörätt 7,5 MXA111 Energi, miljö och resurser 15 MXA112 Systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete 7,5 MXA113 Perspektiv på energimarknader 15 MXA202 Hållbarhetsarbete i samhället 15 MXA204 Miljörisker 7,5 MXA206 Naturresurser och miljöteknik 15 OAH100 Projektledning - för ekonomer, samhällsvetare och ingenjörer 7,5 SHI115 Sveriges ekonomiska historia 7,5 SHI129 Genus i historien 7,5 SOA130 Medborgarskap, individ och samhälle för lärare 15 SOA202 Samhällsekonomi 7,5 SOA203 Civilsamhälle, stat och marknad - klimathot och hållbar utveckling 7,5 SSK105 Miljö och politik 7,5 SSO115 Samhälle i förändring. Identitet, kultur, arbete och konsumtion 7,5

114 59 WBT012 Brandteknik gk 7,5 WBT014 Energioptimering för byggnader 15 WBT035 Arkitektur gk 7,5 WBT037 Byggnadskonstruktion 1, 7,5 WBT040 Byggnadsproduktion gk 7,5 WBT043 Strukturmekanik 7,5 WER034 Vindkraft och vattenkraft 7,5 WMX001 Miljöledning och miljörevision 7,5 WMX002 Miljökunskap gk 7,5 WMX016 Miljökonsekvensbeskrivning 7,5 WMX042 Företagsstrategier för hållbar utveckling 15 WOA001 Samhälls- och beteendevetenskap för ingenjörer 15 Utöver dessa kurser kan många av de kurser som passar inriktningen design och produktutveckling ge kompetens även för denna inriktning.

115 60 Bilaga 7. Fysikkurser (förslag) Preliminärt förslag på kursplaner i fysik för åk 7-9. Totalt 45 hp fysik. Inget examensarbete. Kurserna är uppdelade i tre st. kursblock, vardera om 15 hp. Kurserna inom kursblocket går på halvfart. Inom varje kursblock ingår en fysikkurs på 7,5 hp, en fysikkurs på 4,5 hp samt en kurs i fysikdidaktik på 3 hp. Kursblock 1: Fysik för lärare I, 15 hp Nivå och fördjupningsnivå inom huvudområde Grundnivå, fördjupning G1F. Kursnamn och poäng Mekanik, 7,5 hp Huvudsakligt innehåll Grunddragen i mekanikens historia och vetenskapligt arbetssätt. Fysikens enheter och måttsystem. Fysikaliska mätningar, analys och presentation av mätdata samt tolkning med fysikaliska modeller och matematiska samband. Rätlinjig och plan rörelse. Newtons rörelselagar. Arbete och energi. Friktion. Rörelsemängd och impuls. Rotationsrörelse. Tröghetsmoment vid plan rörelse och rörelsemängdmoment. Jämvikt hos stela kroppar. Harmonisk svängningsrörelse. Exempel på tankeväckande demonstrationsexperiment och elevförsök. Exempel på simulering med hjälp av dator och lämplig programvara. Examinationsformer Laboration 2,5 hp Tentamen 5 hp Huvudsaklig litteratur Benson, Harris, University Physics. - John Wiley and Sons Hewitt, Paul G., Conceptual Physics. - Addison-Wesley Kursblock 1, forts. Nivå och fördjupningsnivå inom huvudområde Grundnivå, fördjupning G1F. Kursnamn och poäng Termodynamik, 4,5 hp, (läses parallellt med mekaniken) Huvudsakligt innehåll Orientering om statistisk fysik och kinetisk gasteori. Något om termodynamikens historia. Temperaturbegreppet, inre energi och värme. Begreppen ideal gas och medelfri väg. Samband mellan tryck, volym och temperatur för ideal och real gas. Termodynamiska processer och huvudsatser med tillämpningar på gaser. Carnotprocessen, värme- och

116 61 kylmaskiner samt värmepumpar. Fasändringar och entropibegreppet. Miljöaspekter på energiomvandlingar. Examinationsformer Laboration 1,5 hp Tentamen 3 hp Huvudsaklig litteratur Benson, Harris, University Physics. - John Wiley and Sons Hewitt, Paul G., Conceptual Physics. - Addison-Wesley Kursblock 1, forts. Nivå och fördjupningsnivå inom huvudområde Grundnivå, fördjupning G1F. Kursnamn och poäng Fysikdidaktik I, 3 hp (läses parallellt med de sista 3 hp av mekaniken, efter termodynamiken) Huvudsakligt innehåll Didaktiska aspekter på begrepp inom mekanik och värmelära. Anknytning till grundskolans kursplaner. Speciellt diskuteras hur man klargör begreppen för elever genom en experimentell undervisningsinriktning i form av elevexperiment, laborationer och demonstrationer. Metoder för lärande exempelvis genom formulering av problem och ett undersökande arbetssätt. Anknytning av fysik till vardagslivet. Internationella samarbetsprojekt och interkulturellt perspektiv på fysikens historiska utveckling. Examinationsformer Inlämningsuppgift 1,5 hp Seminarium 1,5 hp Huvudsaklig litteratur Andersson, Björn, Grundskolans naturvetenskap helhetssyn, innehåll och progression, Studentlitteratur AB Andersson, Björn, Att förstå skolans naturvetenskap forskningsresultat och nya idéer, Studentlitteratur AB

117 62 Kursblock 2: Fysik för lärare II, 15 hp Nivå och fördjupningsnivå inom huvudområde Grundnivå, fördjupning G1F. Kursnamn och poäng Elektromagnetism och vågrörelselära, 7,5 hp (G1F) Huvudsakligt innehåll Orientering om fysikens utvecklingshistoria inom elektromagnetism samt områdets betydelse för samhällsutvecklingen. Elektrisk laddning och elektrostatik. Coulombs lag. Begreppen elektriskt fält, potential och spänning. Kondensatorer, kapacitans och dielektrika. Ström, resistans och källspänning. Magnetiska fält och krafter. Permanentmagneter och elektromagneter. Något om laddningars rörelse i elektriska och magnetiska fält. Induktion. Mekaniska och elektromagnetiska vågors egenskaper. Reflexion, brytning, spridning, interferens och diffraktion. Optiska fibrer och något om deras tekniska betydelse. Polarisation. Ögat, belysning och färg. Lasern och några andra ljuskällor. Elektromagnetiskt spektrum. Ljudets hastighet. Tryckvåg och förskjutningsvåg. Svävning och resonans. Ljudintensitet och ljudnivå. Örat och dess känslighet. Något om musikinstrument, ljudteknik och ljudlagring. Exempel på tankeväckande demonstrationsexperiment och elevförsök. Examinationsformer Laboration 2,5 hp Tentamen 5 hp Huvudsaklig litteratur Benson, Harris, University Physics. - John Wiley and Sons Hewitt, Paul G., Conceptual Physics. - Addison-Wesley Kursblock 2, forts. Nivå och fördjupningsnivå inom huvudområde Grundnivå, fördjupning G1F. Kursnamn och poäng Fysiken i samhället, inkl. meteorologi, 4,5 hp, (G1F) (läses parallellt med el. magn.) Huvudsakligt innehåll Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Energilagring. Energikvalitet. Elproduktion och elanvändning. Användning av energi historiskt och i nutid. Jordens strålningsbalans, växthuseffekten och

118 63 klimatförändringar. Strålning och strålnings inverkan på levande organismer. Faser och fasövergångar. Aktuella samhällsfrågor som rör energi, miljö och hälsa. Meteorologi. Examinationsformer Inlämningsuppgift 1,5 hp Projektuppgift 3 hp Huvudsaklig litteratur Areskoug, Mats, Energi för hållbar utveckling ett historiskt och naturvetenskapligt perspektiv, Studentlitteratur AB Bogren, Jörgen, Gustavsson, Torbjörn, Loman, Göran, Klimatologi Meteorologi, Studentlitteratur AB Kursblock 2, forts. Nivå och fördjupningsnivå inom huvudområde Grundnivå, fördjupning G1F. Kursnamn och poäng Fysikdidaktik II, 3 hp, (G1F) (läses parallellt med el. magn., efter fysik i samhället) Huvudsakligt innehåll Didaktiska aspekter på begrepp inom elektromagnetism och vågrörelselära. Anknytning till grundskolans kursplaner. Speciellt diskuteras hur man klargör begreppen för elever genom en experimentell undervisningsinriktning i form av elevexperiment, laborationer och demonstrationer. Studium av och diskussion av svenska läromedel i fysik. Studium av svenska och utländska tidsskrifter med koppling till fysikdidaktik. Planering av fysiklektioner i vid bemärkelse med klara mål och utgångspunkt i läroplaner och kursplaner. Start och avslutning av en lektion. Anknytning av fysik till vardagslivet. Experimenten i centrum. Examinationsformer Inlämningsuppgift 1,5 hp Seminarium 1,5 hp Huvudsaklig litteratur Andersson, Björn, Grundskolans naturvetenskap helhetssyn, innehåll och progression, Studentlitteratur AB Andersson, Björn, Att förstå skolans naturvetenskap forskningsresultat och nya idéer, Studentlitteratur AB

119 64 Kursblock 3: Fysik för lärare III, 15 hp Nivå och fördjupningsnivå inom huvudområde Grundnivå, fördjupning G1F. Kursnamn och poäng Modern fysik, 7,5 hp (G1F) Huvudsakligt innehåll Strålningens partikelnatur. Materiens vågnatur. Atomers uppbyggnad och det periodiska systemet. Optiska spektra och röntgenspektra. Atomkärnans uppbyggnad och sönderfall samt enkla kärnreaktioner. Joniserande strålnings växelverkan med materia. Strålning i vår omgivning, biologisk inverkan av strålning samt strålskydd. Kärnenergi och dess miljökonsekvenser. Mätmetoder, instrument och acceleratorer. Orientering om elementarpartiklar och högenergifysik. Examinationsformer Laboration 2,5 hp Tentamen 5 hp Huvudsaklig litteratur Benson, Harris, University Physics. - John Wiley and Sons Hewitt, Paul G., Conceptual Physics. - Addison-Wesley Kursblock 3, forts Nivå och fördjupningsnivå inom huvudområde Grundnivå, fördjupning G1F. Kursnamn och poäng Astronomi, 4,5 hp (G1F) (läses parallellt med modern fysik) Huvudsakligt innehåll Den astronomiska världsbilden av idag och hur den vuxit fram. Stjärnhimlen. Olika möjligheter att observera och få information om universum samt rymdteknikens betydelse. Teleskop och detektorer. Vårt planetsystem. Solen. Stjärnorna, deras ljusstyrkor, färger, avstånd och massor. Spektralklassifikation. HR-diagrammet. Stjärnornas energiproduktion, utveckling och slutstadier. Det interstellära mediet. Vintergatan och andra galaxer. Big Bang. Universums uppbyggnad och utveckling. Examinationsformer Laboration 1,5 hp Tentamen 3 hp Huvudsaklig litteratur

120 65 Lagerkvist Claes-Ingvar., Olofsson, Kjell, Astronomi - en bok om universum. - Bonnier Utbildning, Sverige, ISBN Kursblock 3, forts. Nivå och fördjupningsnivå inom huvudområde Grundnivå, fördjupning G1F. Kursnamn och poäng Fysikdidaktik III, 3 hp, (G1F) (läses parallellt med modern fysik, efter astronomin) Huvudsakligt innehåll Didaktiska aspekter på begrepp inom modern fysik och astronomi. Anknytning till grundskolans kursplaner. Speciellt diskuteras hur man klargör begreppen för elever genom en experimentell undervisningsinriktning i form av elevexperiment, laborationer och demonstrationer. Utformning av elevinstruktioner och uppgifter samt examination och annan utvärdering. Säkerhetsföreskrifter. Inköp och organisation av fysikutrustning. Orientering om fysikundervisning i något annat land, gärna genom kontakt med utländsk skola. Orientering om naturvetenskaplig, didaktisk forskning. Examinationsformer Inlämningsuppgift 1,5 hp Seminarium 1,5 hp Huvudsaklig litteratur Andersson, Björn, Grundskolans naturvetenskap helhetssyn, innehåll och progression, Studentlitteratur AB Andersson, Björn, Att förstå skolans naturvetenskap forskningsresultat och nya idéer, Studentlitteratur AB

121 Anställning (professor, lektor, adjunkt, m.fl.) Lektor Akademisk titel/ akademisk examen (professor, docent, doktor, licentiat, master, magister) Doktor, licentiat Yrkesexamen Civilingenjör Samhällsbyggnadsteknik, Lärarexamen gymnasiet grundskola Anställningsf orm (tillsvidare, visstid) Ämne/ ämnesområde Anställni ngens omfattni ng vid lärosätet (%) Den anställdes efternamn Förnamn Tillsvidare Teknikdidaktik 100% Engström Susanne Lektor Doktor Lärarexamen gymnasiet Tillsvidare Svenska språket 100,0 Norberg Brorsson Lektor Doktor Civilingenjör Teknisk fysik Tillsvidare Matematik 100,0 Abrahamsson Torgil Adjunkt Licentiat Civilingenjör Datateknik Tillsvidare Matematik, matematikdid aktik Birgitta 100,0 Gavel Hillevi Professor Professor Civilingenjör Teknisk fysik Tillsvidare Matematik 100,0 Eriksson Kimmo Lektor Doktor Civilingenjör Teknisk fysik Tillsvidare Fysik 100,0 Larsson Lars-Göran Lektor Docent Tillsvidare Matematik 100,0 Malyarenko Anatoliy Professor Professor Tillsvidare Matematik 100,0 Silvestrov Sergei Doktorand, adjunkt Adjunkt Magister fysik, matematik Civilingenjör Teknisk matematik Tillsvidare 100,0 Engström Christopher Lärarexamen matematik, Tillsvidare Matematik, 100,0 Eriksson Jan musik musik Doktorand, Civilingenjör Teknisk fysik Tillsvidare 100,0 Lundengård Karl adjunkt Lektor Licentiat Lärarexamen matematik, Matematik Nordin Clas fysik Adjunkt Lärarexamen gymnasiet matematik, fysik Matematik, fysik Wahlqvist Bo Adjunkt Magister Lärarexamen matematik, Tillsvidare Matematik, fysik fysik Adjunkt Lärarexamen matematik, Tillsvidare Matematik, fysik fysik Adjunkt Magister Tillsvidare Matematik, elektronik Lektor Doktor fysik Civilingenjör Teknisk fysik Tillsvidare Teoretisk elektroteknik (plasmafysik) 100,0 Wetterling Lars 100,0 Janse Erik 100,0 Stenberg Nona 100 Brynolf Jakob Lektor Doktor Lärarexamen Tillsvidare Kemi, biologi, hållbar utveckling, NTdidaktik 100,0 Sund Per Lektor Doktor Lärarexamen gymnasiet Tillsvidare NT-didaktik, kemi, matematik Lektor Doktor fysik Civilingenjör Teknisk fysik Tillsvidare Teoretisk elektroteknik (plasmafysik) 100 Nilsson Tor 100 Eriksson Hans Lektor Doktorand, adjunkt Docent, doktor fysik Civilingenjör Teknisk fysik Tillsvidare NT-didaktik, fysik Lärarexamen gymnasiet NT-didaktik, matematik, fysik 100 Gustafsson Peter Andersson Roger

122 Lektor Doktor Lärarexamen Tillsvidare Historia 100 Lindberg Pia Adjunkt Lärarexamen Tillsvidare Historia, 100 Lind Maud pedagogik Lektor Doktor Lärarexamen Tillsvidare Pedagogik, 100 Månsson Niclas historia Adjunkt Lärarexamen Tillsvidare Historia, 100 Abrahamsson Lennart pedagogik Doktorand, Lärarexamen Tillsvidare Bedömning 100 Klang Nina adjunkt Doktorand, Lärarexamen Tillsvidare Hållbar Storfors Tom adjunkt utveckling, specialpedagogi k Doktorand, Lärarexamen Tillsvidare Magnússon Gunnlaugur adjunkt Doktorand Lärarexamen Tillsvidare Hållbar Sund Louise utveckling Doktorand Lärarexamen Tillsvidare Pedagogik Langman Elisabeth Professor Professor Lärarexamen Tillsvidare Specialpedagogi 100 Garpelin Anders k Doktorand Magister Lärarexamen Pedagogik, engelska, franska, svenska, data Dafgård Lena Professor Professor Lärarexamen gymnasiet Tillsvidare Matematikdida 100 Ryve ANDREAS ktik, matematik, historia Doktorand, adjunkt Lärarexamen Didaktik 100 Nordmark Jonas Lektor Lärarexamen Tillsvidare Matematikdida Hemmi Kirsti ktik Doktorand Civilingenjör Datateknik Tillsvidare Matematikdida Larsson Maria ktik Adjunkt Lärarexamen fysik Tillsvidare Fysik, 100 Persson Claes-Göran matematik Adjunkt Lärarexamen Tillsvidare Matematik, SO Helmersson CARINA Doktorand, adjunkt Lärarexamen Tillsvidare Matematik, Matematikdida ktik Adjunkt Lärarexamen i biologi, kemi, naturkunskap Tillsvidare NT-didaktik, biologi, kemi, naturkunskap 100 Földesi Katalin 100 Hillerdal Ulla Adjunkt/dokt Tillsvidare Historia 100 Fagerberg Mats orand Lektor Doktor Civilingenjör, tillsvidare Energiteknik 100 Sandberg Jan Lärarexamen Adjunkt Civilingenjör Teknisk tillsvidare Energiteknik, 100 Borg Anders fysik, Lärarexamen Matematik Professor Professor tillsvidare Energiteknik 100 Dahlqvist Erik Professor Professor, tillsvidare Energiteknik 100 Karlsson Björn doktor fysik Docent Docent Civilingenjör kemiteknik tillsvidare Energiteknik 100 Thorin Eva adjunkt/doktorand tillsvidare Energiteknik 100 Torstensson Daniel adjunkt/doktorand tillsvidare Energiteknik 100 Tomas Aparico Elena adjunkt/doktorand tillsvidare Energiteknik 100 Starfeldt Fredrik adjunkt adjunkt Högskoleingenjör energiteknik Högskoleingenjör energiteknik tillsvidare Energiteknik 100 Israelsson Britt-Marie tillsvidare Byggnadsteknik 100 Nordman Fredrik

123 lektor Doktor tillsvidare Byggnadsteknik 100 Johansson Lena Westholm adjunkt arkitekt, lärarexamen tillsvidare Byggnadsteknik 100 Brunzell Anders adjunkt/ Söderström Jenny forskningsassi stent Lektor Doktor tillsvidare Miljöteknik 100 Odlare Monika Forskare tillsvidare Miljöteknik 100 Nehrenheim Emma Lektor tillsvidare Byggnadsteknik 100 Öman Robert Lektor tillsvidare Miljöteknik 100 Skytt Eva Adjunkt Lic - Tillsvidare Miljöteknik 100 Guziana Bozena Adjunkt Lärarexamen, civilingenjörsexamen Tillsvidare Kemisk processteknik 100 Lindström Lars Adjunkt - Tillsvidare Miljövetenskap 100 Ekebom Nicklas Adjunkt - Tillsvidare Miljöteknik 100 Andersson Therés Lektor Docent datavetenska p / lic mekatronik Lektor Docent dataetik, genus 100 datavetenska p Adjunkt lärarexamen historia Samtliga Cisco Certifikat 100 GUSTAFSSON JAN DODIG- CRNKOVIC GORDANA 100 LÖFGREN STEFAN Professor Docent civ ing fysik datavetenskap 100 LISPER BJÖRN Lektor Doktor genus 100 BJÖRKMAN CHRISTINA datavetenska p Adjunkt Magister matematik 80 LUNDKVIST ÅSA Professor Adjunkt Lektor Docent i interaktiva medier Kandidat i datavetenska p Doktor datavetenska p Arkitekt 25 ÖZCAN OGUZHAN Flera Ciscocertifikat 100 BJURGREN HANS 100 LARSSON THOMAS Adjunkt Flera Ciscocertifikat 100 COLLANDER CONNY Adjunkt 100 WANGBORN JOAKIM Adjunkt Magister 100 SUURNA ROBERT datateknik Adjunkt Master 100 AMERI AFSHIN datavetenska p EKHTIARABADI Doktorand Lic. 100 BYGDE STEFAN datavetenska p Doktorand Lic. 100 GUSTAVSSON ANDREAS datavetenska p Doktorand Master 100 KADE DANIEL datavetenska p Adjunkt Civ ing datavetenskap 100 UPPSÄLL CAROLINE

124 Lektor Doktor datavetenska p Professor Docent Datavetenska p / Realtidssyste m Professor Datavetenska p / datakommuni kation 100 LINDELL RIKARD 100 HANSSON HANS A 100 BJÖRKMAN MATS Lektor 20 MÄKI-TURJA JUKKA Professor Docent 100 PETTERSSON PAUL Lektor 100 SECELEANU CRISTINA Professor 5 BATE IAIN Professor Docent 100 SJÖDIN MIKAEL Doktorand 100 SURYADEVARA JAGADISH Doktorand 100 HJERTSTRÖM ANDREAS Forskare 100 BEHNAM MORIS Postdoc 40 CONMY PHILIPPA Lektor Docent 100 ISOVIC DAMIR Doktorand 100 INAM RAFIA Doktorand 100 NEMATI FARHANG Professor Docent 100 NOLTE THOMAS Lektor Doktor 100 NYSTRÖM DAG Adjunkt Elektronik 100 MARTINSEN ANDERS Professor Docent, Datavetenskap, 100 ASPLUND LARS doktor fysik robotik Adjunkt 100 NYGREN TOMMY Professor Docent Datavetenskap, 100 FUNK PETER Artificiell intelligens Adjunkt 60 SCHLUND PER Lektor Docent Datavetenskap / Artificiell Intelligens 100 XIONG NING Adjunkt Industri och hantverkarlärarexamen med inritning flygteknik Flygteknik 100 SENKOVSKI MIRKO Lektor Doktor fysik Fysik / 100 EKSTRÖM MIKAEL Elektronik Lektor Docent Elektronik 100 LINDEN MARIA Lektor Doktor Elektronik 100 FOLKE MIA Lektor Doktor Datavetenskap 100 CÜRÜKLÜ BARAN Doktorand 50 OLSSON TOMAS Doktorand Civilingenjör Elektronik 100 PETROVIC NIKOLA Adjunkt 40 PETROVIC NIKOLA Doktorand Civilingenjör Elektronik 100 HAGBLAD JIMMIE Forskningsingenjör 100 ÅKERBERG ANNA Doktorand Civilingenjör Elektronik 100 EKSTRAND FREDRIK Lektor Doktor Robotik 100 SPAMPINATO GIACOMO FORSKARE Doktor Datavetenskap / Artificiell Intelligens 50 AHMED MOBYEN UDDIN

125 Postdoc Doktor Datavetenskap / Artificiell Intelligens 100 BEGUM SHAHINA Doktorand 100 AHLBERG CARL Doktorand Civilingenjör Elektronik 100 BERGBLOMMA MARCUS Adjunkt 40 BERGBLOMMA MARCUS Doktorand Civilingenjör Elektronik 100 EKSTRÖM MARTIN Adjunkt 40 EKSTRÖM MARTIN Doktorand 100 AKAN BATU Forskningsingenjör Civilingenjör Robotik 100 STRÖMBERG RALF Forskningsingenjör 100 KOSHMAK GREGORY Lektor Doktor Elektronik 100 OTTERSKOG MAGNUS Professor Professor datavetenskap 100 CRNKOVIC IVICA / industriell programvarute knik datavetenskap / pålitliga programvarus ystem 100 PUNNEKKAT SASIKUMAR Professor Docent datavetenskap 10 NORSTRÖM CHRISTER Professor 100 LUNDQVIST KRISTINA Professor 20 AXELSSON JAKOB Professor adj 20 SECELEANU TIBERIU Professor adj 25 LARSSON MAGNUS Lektor 100 LÜDERS FRANK Adjunkt 100 FLEMSTRÖM DANIEL Lektor 100 SUNDMARK DANIEL Postdoc 100 GALLINA BARBARA Lektor 100 CARLSON JAN Postdoc 100 CICCHETTI ANTONIO Lektor 100 CEDERGREN STEFAN Lektor 100 DOBRIN RADU Adjunkt civ ing teknisk fysik / 75 SVENSSON GÖRAN datateknik och materialvetenskap Adjunkt 100 SVENSSON GÖRAN Lektor Doktor Operations 80 AUDO SABAH M research / produktionstek nik Lektor 100 AUDO SABAH M PROFESSOR, GÄST 20 JOHANSSON CHRISTER Lektor Doktor i civ ing teknisk fysik, Strömningslär gymnasielärarexamen i a matematik / teknik, fil kand i matematik och fysik mekanik / 100 LÖVGREN ROLF produktutveckli ng Adjunkt civ ing maskinteknik kvalitetsteknik 100 BJÖRKDAHL STIG Lektor Master industriell design Adjunkt civ ing maskinteknik, konstruktionste gymnasielärareexamen knik teknik och fysik 100 TENGSTRAND RAGNAR 100 BARK LARS

126 Lektor Doktor i civ ing 100 SALONEN ANTTI Innovation och Design PROFESSOR Doktor civ ing 100 JACKSON MATS PROFESSOR ADJUNGERAD Doktor 20 FAGERSTRÖM BJÖRN produktutvec kling Forskare 50 BJURSTRÖM ERIK Professor Doktor civ ing 100 BELLGRAN MONICA Professor Doktor civ ing 20 DELERYD MATS kvalitetstekni k Forskningsingenjör lic civ ing 20 KURDVE MARTIN Lektor Docent Produkt och processutveck ling / Doktor i Industriell produktion civ ing farkostteknik 100 WIKTORSSON MAGNUS PROFESSOR ADJUNGERAD Doktor civ ing 20 FUNDIN ANDERS kvalitetstekni k Adjunkt civ ing maskinteknik maskinteknik 100 FRIEDLER NIKLAS Postdoc Doktor maskinteknik civ ing 60 BJELKEMYR MARCUS FORSKARE Postdoc FORSKARE Doktor Innovation och Design Doktor Innovation och Design Doktor Innovation och Design civ ing 40 BENGTSSON MARCUS civ ing industriell ekonomi / magister industriell design 100 ERIKSON JOAKIM civ ing 10 ELFVING SOFI Forskningsingenjör 100 HELLSTRÖM ERIK Doktorand lic civ ing 100 GRANLUND ANNA Adjunkt civ ing teknisk fysik maskinteknik 100 HELLSTRÖM ANDERS PROFESSOR ADJUNGERAD 50 FRANK HARRY Lektor Doktor industriell ekonomi och organisation idrottslärarexamen 50 EKMAN STEN PROFESSOR, GÄST 20 LUNDSTRÖM ANDERS Adjunkt Gymnasielärarexamen svenska och engelska teater 100 GAUFFIN KERSTIN Adjunkt civ ing industriell 100 ARRELÖV SVEN ekonomi PROFESSOR Doktor master management Innovationstekn 30 HAMREFORS SVEN företagsekon omi ik Adjunkt civ ing teknisk fysik 100 MATTSSON HÅKAN PROFESSOR ADJUNGERAD 20 WENNHALL JOHAN Lektor Doktor i industriell ekonomi civ ing företagsekono mi 100 LINDHULT ERIK

127 PROFESSOR, BEFORDRAD Docent LEKTOR civ ing teknisk fysik 100 BACKSTRÖM TOMAS Industriell arbetsvetensk ap Adjunkt Civilekonom. 1-årig Innovationstekn 100 LINDGREN HÅKAN lärarutb fr Uppsala universitet ik / entreprenörska p Adjunkt fil kand i litteraturvete nskap journalistik 100 ÖNNERED LOE Lektor Lektor Doktor företagsekon omi Doktor Innovation och Design ekonom. Erfarenhet från undervisning på gymnasieskola Industrielektriker. Ekonom. Lärarexamen grund- och gymnasieskola. Arbetat som klasslärare på mellanstadium, gymnasium och kulturskola Innovationstekn ik / omvärldsbevak ning Innovationstekn ik / kreativitet 100 HOPPE MAGNUS 100 KÖPING OLSSON BENGT Adjunkt Fil mag pedagogik, inriktning vuxnas lärande fr Växjö universitet Innovationstekn ik / tjänstedesign 100 SJÖDIN CARINA PROFESSOR, GÄST 70 VERGANTI ROBERTO Forskningsassistent 35 KREMEL ANNA Adjunkt 100 TJERNBERG MONA Adjunkt fil kand Innovationste knik Innovationstekn ik 100 OLSSON ANDERS DOKTORAND civ ekonom Innovationstekn 100 ÖBERG ÅSA ik Lektor 100 SRINIVASAN JAYAKANTH Lektor Doktor 20 JOHANSSON PETER pedagogik DOKTORAND civ ekonom 100 STENMARK LINA Adjunkt DOKTORAND lic Innovationste knik Lärarexamen för grundskolans äldre åldrar, gymnasiet och fritidshem Musik, drama och teater 100 LARSSON HANNA Innovationstekn 100 EDOFF PETRA ik / arbetslivspsykol ogi 100 NYGREN CHRISTER Adjunkt civ ing industriell ekonomi Adjunkt Doktor i kemi 100 STRÖMBERG ANETTE Lektor Docent journalistik Informationsde 100 ORRE INGER sign / medieoch kommunikation svetenskap Adjunkt Bildlärarexamen fr Konstfack Informationsde sign Adjunkt Arkitekt SAR-MSA Informationsde sign / rumslig gestaltning 100 HOLMBERG SVEN aktiv bildkonstn är 75 WANNERBERG HÅKAN

128 Adjunkt kandidat 100 STENBERG LENA PROFESSOR Docent Informationsde 100 ERIKSSON YVONNE sign / doktor konstvetenskap Adjunkt lärarexamen 100 SUNDSTRÖM JOHAN Adjunkt ingenjörsexamen 100 FROHM JAN Adjunkt master Tredimensionell design 100 PALMGREN MARIANNE formgivare Adjunkt ekonom Informationsde 100 HINDERSSON BJARNE sign Lektor Doktor Estetik 100 CARLSSON ANNA-LENA Adjunkt Lic. master tredimensionell design Innovation och design 50 FLORIN ULRIKA aktiv skulptör Adjunkt ej Informationsde sign 100 FRANK LARS AD / illustratör Adjunkt lic kand Innovation Innovation och 100 WIKSTRÖM ANDERS design Adjunkt ej Informationsde 100 LINEJUNG PETER scenograf sign Adjunkt Fil kand Svenska och 100 FUNDBERG BJÖRN engelska Lektor Doktor Informationsde 75 ANDERSSON CARINA sign Adjunkt Fil kand Teknisk 100 JOHANSSON PETER illustration Adjunkt lic Gymnasielärarexamen Innovation och 100 ANDERSSON JENNIE bild och svenska design SCHAEFFER Adjunkt Informationsde 100 MELDERT MATTIAS sign Adjunkt kandidat Kulturvetenska 100 SCHULTZ KARL p

129 YTTRANDE Nr 1: MDH /12 Fakultetsnämnden Yttrande över rapporten Teknik inom lärarutbildningarna I rektors uppdrag för 2012 ligger ett riktat uppdrag på Akademierna UKK, IDT och HST att utreda förutsättningarna för ämnet teknik inom lärarutbildningarna. Uppdraget återrapporterades till fakultetsnämnden den 23 april 2012 och skickades ut som en bilaga till sammanträdet i maj. Fakultetsnämnden är beredande organ för detta uppdrag och har möjlighet att lämna synpunkter till rektor i den vidare processen. Innan rektor eventuellt beslutar om att gå vidare med en ansökan om teknik i ämneslärarprogrammen så anser fakultetsnämnden att följande behöver utredas vidare: I rapporten föreslås för gymnasieinriktningen en profil mot design och produktutveckling men det behöver ytterligare utredas om detta är efterfrågat av regionens arbetsgivare. I rapporten konstateras att intresset för att söka ämneslärarutbildning i teknik är lågt men ingen vidare analys av det problemet. Ytterligare frågeställningar som behöver belysas är: Hur ska MDH till skillnad från andra lärosäten lyckas rekrytera studenter? Vilka åtgärder tänker man sig? Vidare vore det intressant att veta om våra matematikstudenter är intresserade av en möjlig kombination med teknikämnet? I rapporten finns en bilaga med en lista över lärare vid MDH tillgängliga för en eventuell ämneslärarutbildning. Det man ytterligare behöver utreda är de möjliga lärarnas intresse för att undervisa på lärarprogrammet och en plan för hur man ämnar att tillgodogöra sig bristen på teknikdidaktik. Därtill behövs en konsekvensanalys för befintliga utbildningar med bakgrund av att lärare i de programmen skulle undervisa i ämneslärarprogrammen. Justerandes signatur 1 (1)

130 Bilaga 5: Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå

131 1 (33) MDH /12 Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola Beslutsfattare: Rektor Ägare av dokumentet: Utbildnings- och forskningssektionen 1 Dokumentet är styrande och ska revideras senast fyra år efter det senast fastställandet. Ändringshistorik Revideringar Gäller fr.o.m. Första utgåvan xx-xx 1 Därmed ansvarig för att revision genomförs.. Besöksadress: Drottninggatan 12 Besöksadress: Högskoleplan 1 Webb: Postadress: Box 325, Eskilstuna Postadress: Box 883, Västerås E-post: Tfn: Fax: Tfn: Fax: Org.nr.:

132 2 (33) Innehåll 1. Inledning Syfte med dokumentet Definitioner Primär målgrupp för dokument Mälardalens högskola beslutsdelegation Fakultetsnämnden Utskottet för utbildning på forskarnivå Ordförande av utskottet för forskarutbildning Akademichef Övrigt Utbildning på forskarnivå Terminstider Antagning till utbildning på forskarnivå Finansiering Handledning Övergång från annat lärosäte Allmän studieplan Individuell studieplan Forskarutbildningskurser Tillgodoräknande Studieuppföljning Studieuppehåll och studieavbrott Disputation och försvar av licentiatuppsats Doktorsavhandling / licentiatuppsats Ansökan om disputation / licentiatseminarie samt annonsering av anförandet Offentliggörande Spikning Distribution av avhandling Disputation / Licentiatseminarie Betyg Betygsnämnd vid disputation Betygsnämnd vid licentiatseminarium Examensbeteckning Arvode Examensbevis Tillbakadragning av resurser för forskarstudenter Disciplinära åtgärder Avskiljande... 23

133 7. Överklagande (33) 8. Generella rättigheter som forskarstudent Doktorandinflytande Hälsovård, socialt stöd och försäkringar Semester Funktionsnedsättning Anställning som doktorand Annonsering av anställning som doktorand Akademitjänstgöring Bisyssla Tjänsteförseelse / Tjänstefel Försäkring Semester Övergångsregler Krav på att huvudhandledare ska vara anställd vid MDH (avsnitt 2.4 tredje stycket) Krav på avklarade kursfordringar vid disputation samt försvar av licentiatuppsats (avsnitt 3, andra stycket) Bilaga A Licentiatexamen Omfattning Mål Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Vetenskaplig uppsats Övrigt Bilaga B Doktorsexamen Omfattning Mål Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) Övrigt... 33

134 4 (33) Förkortningar AUH DTJ Finansieringsformen annan anställning utanför universitet och högskola Finansieringsformen anställning som doktorand FL Förvaltningslag (SFS 1986:223) FTG Finansieringsformen företagsdoktorand HAN Högskolans avskiljandenämnd HF Högskoleförordningen (SFS 1993:100) HL Högskolelag (SFS 1992:1434) HTJ Finansieringsformen högskoletjänst LOA Lag om offentlig anställning (SFS 1994:260) MDH Mälardalens högskola SFS Svensk författningssamling STP Finansieringsformen stipendium UBB Finansieringsformen utbildningsbidrag UFo Utbildnings- och forskningssektionen (del av förvaltningen vid MDH som bland annat utgör ledningsstöd och handlägger ärenden rörande utbildning på forskarnivå)

135 5 (33) 1. Inledning 1.1. Syfte med dokumentet Målet med upprättandet av detta dokument är att förtydliga de regler och riktlinjer som tillämpas vid Mälardalens högskola (MDH) avseende utbildning på forskarnivå. Detta genom att lyfta ut dessa ur Studiehandboken som därmed avses utgöra ett processtöd till utbildningens olika moment. Detta dokument, Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola, är överordnat Studiehandboken. Dokumentet, som i det efterföljande benämns doktorandreglerna, uppdateras kontinuerligt av Utbildnings- och forskningssektionen vid MDH. Doktorandreglerna är beslutade av rektor och innehåller såväl bindande föreskrifter som rekommendationer för alla verksamma inom forskarutbildning vid MDH (forskarstudenter såväl som anställd personal vid MDH). I dokumentet uttrycks en bindande regel genom uttrycket ska och en rekommendation genom uttrycken kan, bör eller får. En regel kan vara tvingande på grund av lag, förordning eller MDH:s övriga lokala föreskrifter. Då en regel i detta dokument bygger på en gällande lag eller förordning hänvisas till den aktuella lagen eller förordningen och då regeln bygger på en lokal föreskrift hänvisas till dess diarienummer. Doktorandreglerna anses vara en lägstanivå för en väl fungerande forskarutbildning. Kvalitetssäkringsansvaret för utbildningen på forskarnivå ansvarar fakultetsnämnden vid Mälardalens högskola för. Akademierna ansvarar för att dessa regler och riktlinjer efterlevs Definitioner - Doktorand avser en student som är antagen till utbildning på forskarnivå 1 kap. 4 högskoleförordningen (1993:100), HF. Doktorand används för studenter på utbildning på forskarnivå oberoende av slutgiltigt examensmål (licentiatexamen/doktorsexamen) för utbildningen. OBS! Skilj på regler och riktlinjer som gäller för doktorander som är antagna till utbildning på forskarnivå och doktorander med anställning som doktorand. - Forskarstudent avser doktorander, företagsdoktorander, anställda vid MDH eller utanför högskolan som genomgår sin forskarutbildning inom tjänsten (t.ex. anställda vid andra myndigheter, kommuner, landsting). Begreppet används för

136 studenter oberoende av slutgiltigt examensmål (licentiatexamen/doktorsexamen) för utbildningen på forskarnivå. 6 (33) - Avhandling avser både doktorsavhandling och licentiatuppsats. Om endera arbete benämns enskilt används doktorsavhandling respektive licentiatuppsats Primär målgrupp för dokument Reglerna i detta dokument riktar sig till presumtiva/antagna forskarstudenter vid MDH så väl som annan personal vid högskolan som arbetar med frågor gällande utbildning på forskarnivå Mälardalens högskola beslutsdelegation Högskolestyrelsen vid MDH har beslutat att fakultetsnämnden ansvarar för uppläggning, genomförande och kvaliteten i utbildningen på forskarnivå som bedrivs vid högskolan Fakultetsnämnden Rektor har till fakultetsnämnden delegerat rätten att fatta beslut om att: 3 - inrätta och avveckla forskarutbildningsämnen, - fastställa allmänna studieplaner för respektive forskarutbildningsämne samt, - fastställa studiehandboken gällande för forskarutbildning Utskottet för utbildning på forskarnivå Fakultetsnämnden har till dess beredande utskott för forskarutbildning delegerat rätten att fatta beslut rörande: 4 - fastställande av individuella studieplaner, - antagning av studenter till forskarutbildning, - tillsätta, ersätta samt byta huvudhandledare och/eller handledare för forskarstuderande Ordförande av utskottet för forskarutbildning Fakultetsnämnden har till ordförande av utskottet för forskarutbildning delegerat rätten att fatta beslut rörande: 2 Arbetsordning för fakultetsnämnd vid Mälardalens högskola, Dnr MDH /10. 3 Rektors delegation av beslutanderätt inom Mälardalens högskola; Dnr. MDH /12 4 Protokoll Fakultetsnämnden sammanträde Nr 1:2011; Dnr /11

137 - beslut om att låta en forskarstuderande disputera alternativt försvara sin licentiatuppsats, - utnämnande av betygsnämnd och opponent inför disputation alternativt inför licentiatseminarium. 7 (33) I de fall där ordförande av utskottet för forskarutbildning utgör handledare till berörd forskarstudent fattar dekan vid högskolan beslut i frågor delegerade till ordförande för utskottet Akademichef Beslut rörande tillgodoräknandet av utbildning är av rektor delegerat till akademichef. 5 Tillika fattar akademichef beslut om att anställa en forskarstudent som doktorand samt om studieuppehåll och studieavbrott Övrigt Beslut rörande indragning av, samt ge tillbaka rättigheter till handledning och andra resurser för doktoranden fattas av rektor 6 kap. 30 och 31, HF. Dessa beslut får inte delegeras 6 kap. 36, HF. 2. Utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå är den högsta akademiska utbildningen inom det svenska utbildningsväsendet. Utbildningen syftar till att vidareutveckla de kunskaper och färdigheter som den presumtiva forskarstudenten erhållit från utbildning på grund- och avancerad nivå, eller motsvarande utbildning samt utveckla de färdigheter som behövs för att kunna bedriva egen forskning efter avlagd examen, 1 kap. 9a högskolelagen (1992:1434), HL. De nationella examensmålen för utbildning på forskarnivå finns beskrivna i Bilaga 2- Examensordningen, HF, och delar av examensordningen är bilagt detta dokument (Bilaga A Licentiatexamen respektive Bilaga B Doktorsexamen). Ytterligare examensmål gällande för ett enskilt forskarutbildningsämne vid MDH finns beskrivna i den allmänna studieplanen för ämnet. Utbildningen på forskarnivå bygger på en utbildningsdel i form av enskilda kurser och en forskningsdel i form av ett avhandlingsarbete. Specifika krav 5 Rektors delegation av beslutanderätt inom Mälardalens högskola; Dnr. MDH /12

138 på utbildningsdelen respektive forskningsdelen finns preciserade i de allmänna studieplanerna för de enskilda forskningsutbildningsämnena. Progressionen i utbildningen ska följas upp årligen. 8 (33) I enlighet med 6 kapitel 25, HF, har MDH beslutat att inrätta utbildning på forskarnivå inom följande ämnen: 6 - Arbetslivsvetenskap - Bioteknik/Kemiteknik (under avveckling) - Datavetenskap - Didaktik - Naturvetenskapernas och teknikens didaktik (ingen nyantagning) - Elektronik - Energi och miljöteknik - Industriell ekonomi och organisation - Innovation och design - Matematik/Tillämpad matematik - Vårdvetenskap 2.1. Terminstider Fakultetsnämndens utskott för forskarutbildning beslutar om gällande terminstider. Vårterminen sträcker sig från och med den första måndagen efter trettondagen till och med tisdag före midsommar. Höstterminen sträcker sig från och med första måndagen i tredje veckan i augusti till och med fredagen före julafton. Utbildningsmoment såsom försvar av doktorsavhandling eller licentiatuppsats får endast genomföras under terminstid Antagning till utbildning på forskarnivå Ansökning till utbildning på forskarnivå följer den vid högskolan fastställda antagningsordningen. 7 Krav på innehållet i denna framgår av 6 kap. 3, HF. Vid MDH utlyses lediga platser till utbildning på forskarnivå via annonsering. Undantag till detta får göras vid antagning av en doktorand som ska genomgå utbildningen inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan. Undantag från annonsering får även göras vid övergång av en redan antagen doktorand från ett annat lärosäte till MDH eller om det finns liknande särskilda skäl 7 kap. 37, HF. 6 Lokal examensordning vid Mälardalens högskola Dnr MDH /10 7 Antagningsordning; Dnr CF30-220/07

139 Vid flera sökande till en utbildningsplats sker ett urval efter bedömning av hur väl de sökande anses kunna tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. 9 (33) Vid MDH återfinns behörighetskraven och urvalsgrunder för ett forskarutbildningsämne i den allmänna studieplanen för ämnet. För att säkerställa kvaliteten av ett forskarutbildningsprojekt bör akademin anordna ett antagningsseminarium inför antagning av nya forskarstudenter. Syftet med seminariet är att den presumtiva forskarstudenten presenterar projektets mål och preliminära tidsplan för en av handledarkollegiet utsedd antagningskommitté. Kommitteen ska bedöma relevansen av projektet för forskningsutbildningsämnet och genomförbarheten av de enskilda forskarstuderandes projekt och utbildning inom uppsatt tid. Dessutom bör kommittén kontrollera att alla erforderliga tillstånd för att bedriva forskningsprojektet finns tillgängliga, eller ämnas ansökas. Kommitteen ska sedan lämna en rekommendation till antagningsbeslut. Kommitteen kan bestå av externa personer eller av representanter från handledarkollegiet. En doktorandrepresentant bör även ingå i antagningskommitté. Akademichef ansvarar för att erforderliga tillstånd är beviljade innan forskningsprojekt som kräver tillstånd påbörjas. Den enskilde forskarstudenten ansvarar för att erforderliga tillstånd ansöks och är beviljade innan forskarstudenten påbörjar forskning som kräver tillståndet. Endast så många studenter som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering enligt 7 kap. 36, HF, (se vidare under 2.3 Finansiering) får antas till utbildning på forskarnivå 7 kap. 34, HF. Genom att anta forskarstudenter garanterar värdakademin att forskarstudenten erbjuds handledning samt har finansiering under hela studietiden. Detta gäller såvida inte rektor beslutar om annat enligt högskoleförordningens 6 kap. 30, HF, eller vid avskiljande, se vidare under avsnitt Finansiering Utbildning på forskarnivå kan finansieras på flera sätt. Förordnat är att studenter endast får antas till utbildningen om finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra respektive åtta år, gällande för licentiatexamen respektive doktorsexamen 7 kap. 36, HF. Vid MDH utgör anställning som doktorand (DTJ) den vanligaste finansieringsformen. (Under avsnitt 9 följer regler som gäller för doktorander med anställning utöver de regler gällande doktorander i

140 egenskap som studenter). För så kallade företagsdoktorander (FTG) eller forskarstudenter med annan anställning (AUH), 8 som genomgår sin utbildning på forskarnivå inom ramen av en anställning utanför högskolan, gäller att respektive akademi vid MDH ansvarar för att garantera finansiering om studentens anställning upphör under forskarutbildningsperioden eller om företaget försättas i konkurs under samma period. 10 (33) Adjunkter eller andra anställda (än som doktorand) vid MDH eller annat universitet/högskola kan antas till utbildning på forskarnivå (HTJ) om det finns utrymme att inom anställningen bedriva forskarstudier om minst 50% av sin anställning. Studierna får till maximalt 10% finansieras med grundutbildningsmedel. Vid stipendiefinansiering (STP) ska det inom ramen för stipendiet ges medel för tecknande av till exempel sjukförsäkring för att kompensera för bortfallet av det allmänna försäkringsskyddet som stipendiefinansiering medför. Ansvaret för att en sådan försäkring upprättas åligger värdakademin för den forskarstuderande. Dessutom bör värdakademin teckna en försäkring hos Kammarkollegiet som täcker upp för bortfall av stipendiet vid föräldraledighet. Utöver detta ska finansieringen motsvara samma villkor med avseende på lönenivå efter skatt (gällande för doktorandanställning enligt doktorandstegen), 9 villkor på arbetsplats, såsom arbetsmiljöfrågor, samt rättighet till övriga omkostnader i utbildningen såsom litteratur, material, konferensdeltagande etcetera. Högskolan har valt att inte använda sig av finansieringsformen utbildningsbidrag (UBB) Handledning Varje student antagen till utbildning på forskarnivå ska ha minst två handledare, varav den ena ska utses som huvudhandledare 6 kap. 28, HF. Reglerat i förordningen är dessutom att högskolan endast får anta så många studenter till utbildning på forskarnivå som det kan erbjudas handledning till 6 kap. 34, HF. MDH har beslutat att varje forskarstuderande har rätt till handledning motsvarande minst 100 timmar per år (avseende heltidsstudenter). För forskarstudenter med lägre aktivitetsgrad reduceras handledningstiden med motsvarande. Detta är en miniminivå och MDH eftersträvar att erbjuda varje doktorand den handledning som den enskilde forskarstudenten anses behöva. Högskolan har dessutom beslutat om en rekommendation för hur mycket tid en enskild person kan handleda. 8 Inkluderar personer som genomför forskarutbildning inom sin anställning vid till exempel kommuner, landsting eller andra myndigheter. 9 Avtal för anställningsvillkor för doktorander vid MDH (Dnr CF-P /12)

141 Denna rekommendation ligger till högst 700 handledartimmar per år. Rekommendationen avser den sammantagna mängd handledartid en och samma person ger i egenskap av huvudhandledare eller handledare. 11 (33) Vid MDH ska huvudhandledaren för en forskarstudent vara anställd vid lärosätet, vara disputerad och besitta docent- eller professorskompetens. Vidare ska huvudhandledaren ha genomgått en handledarutbildning med godkänt resultat från ett svenskt lärosäte. Dessutom bör huvudhandledaren ha tidigare erfarenhet av handledning av forskarstudenter (minst som handledare). Handledaren ska vara disputerad forskare eller ha motsvarande kompetens. Vidare bör handledaren ha genomgått handledarutbildning, eller ska ha intensionen att delta vid en handledarutbildning inom det kommande året. En av handledarna i handledarkonstellationen ska vara verksam vid värdakademin för forskarutbildningsämnet som den forskarstuderande är antagen till. De övriga kan vara verksamma vid någon annan akademi/institution eller organisation som akademin har forskningssamarbete med. Arbetsfördelningen mellan huvudhandledare och handledare får dessa sinsemellan besluta om själva. Enligt högskoleförordningen har studenter antagna till utbildning på forskarnivå rätt att byta handledare 6 kap. 28, HF. Beslut om handledarbyte fattas av fakultetsnämndens utskott för forskarutbildning. 10 Om en huvudhandledare eller handledare vid upprepade gånger missköter sitt handledaruppdrag ska fakultetsnämnden besluta om att dra in förordnandet som huvudhandledare eller som handledare. Den antagne studenten har rätt till handledning under hela studietiden så länge inte rektor med stöd av 6 kap. 30, HF, har beslutat om annat. Ett sådant beslut kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan, se vidare under avsnitt Övergång från annat lärosäte MDH accepterar övergång av antagen forskarstuderande vid annat lärosäte till MDH under förutsättningen att den tidigare forskarutbildningen är inom ett område som MDH har rätt att ge examina inom samt att huvudparten av utbildningen kommer äga rum vid MDH 6 kap. 38, HF. 10 Är den bakomliggande anledningen till handledarbytet påståenden om etniska eller sexuella trakasserier ska ärendet behandlas enligt högskolans handlingsplan En jämlik högskola. Dnr MDH /11.

142 2.6. Allmän studieplan För varje ämne, inom vilket högskolan anordnar en utbildning på forskarnivå, ska det finnas en allmän studieplan. I den allmänna studieplanen ska utbildningens huvudsakliga innehåll, krav på särskild behörighet samt övriga föreskrifter som behövs beskrivas 6 kap. 26 och 27, HF. 12 (33) MDH har valt att även inkludera kriterier för grundläggande behörighet, beskrivning av urvalsgrunder, beskrivning av obligatoriska moment samt krav på avhandlingsarbete och kursfordringar för det enskilda forskarutbildningsämnet i den allmänna studieplanen för ämnet. Därutöver får förkunskapsrekommendationer som inte utgör formella behörighetskrav samt övrig relevant information anges Individuell studieplan Vid ansökan om antagning till utbildning på forskarnivå ska en individuell studieplan upprättas 6 kap. 29, HF. Den individuella studieplanen är ett åtagande för såväl forskarstudenten som för MDH. Den individuella studieplanen ska specificera och planera forskarstudentens utbildning så att utbildningen kan genomföras inom uppsatt tidsplan. I studieplanen ska utbildningens och forskningsprojektets innehåll, uppläggning och tidsplanering beskrivas (utförlig projektplan). Vidare ska det framgå hur utbildningen finansieras (finansieringsplan samt eventuella avtal), vilken huvudhandledare samt vilka handledare som utsetts till forskarstudenten, hur progressionen i utbildningen fortskrider (aktivitetsgrad samt prestationsgrad), samt vilka relevanta kurser och övriga moment som ska ingå i utbildningsmomentet (såsom planerade konferensdeltagande etcetera). Dessutom ska beslutade tillgodoräknade utbildningsmoment beskrivas. Genom fastställandet av den individuella studieplanen godkänns specificerade utbildningsmoment att ingå i forskarutbildningen. För projekt som kräver specifikt tillstånd ska en kopia på ett beviljat tillstånd biläggas studieplanen. Kravet på bilaga undantas individuella studieplaner vid antagningsbeslut. Biläggande sker lämpligen vid den regelbundna uppföljningen av studieplanen. Huvudhandledaren ansvarar för bedömning om ett specifikt tillstånd behövs för att genomföra ett forskningsprojekt. Huvudhandledaren ansvarar även att vid behov skicka in en sådan tillståndsansökan. Ett tillstånd ska vara beviljat före berörd forskning påbörjas. Det åligger akademichefen att se till att erforderliga tillstånd finns beviljade för pågående forskning vid

143 akademin. Exempel på tillstånd som kan behöva ansökas är etiskt tillstånd av forskning som avser människor (33) Den individuella studieplanen ska följas upp regelbundet, dock minst en gång per år, och ska vid behov ändras. Utbildningstiden får bara förlängas om det finns särskilda skäl till det i enlighet med 6 kap. 29, HF. Genom att signera den individuella studieplanen åtar sig forskarstudenten och MDH att fullfölja sina åtaganden. Forskarstudenten kan när som helst välja att avbryta sin utbildning, se vidare under avsnitt För att MDH ska kunna avvika från sitt åtagande krävs beslut i enlighet med 6 kap. 30, HF, eller att den forskarstuderande begär studieavbrott Forskarutbildningskurser För alla forskarutbildningskurser ska information om kursansvarig, utnämnd examinator, lärandemål, examinationsbeskrivningar, kursens omfattning och vilken betygsskala som används finnas tillgänglig. Denna information ska bedömas och beslutas av handledarkollegiet för forskarutbildningsämnet före kursstart. Undantag får göras vid individuella doktorandkurser (där en kurs skräddarsys för enskilda doktoranders utbildningar). Där får huvudhandledaren fatta beslut om att inrätta en sådan kurs. Samma dokumentationskrav som finns omnämnt i det första stycket gäller för dessa kurser. Huvudhandledaren ska dessutom delge handledarkollegiet att en sådan kurs inrättas samt erforderlig dokumentation som berör kursen. Delgivningen ska göras före kursstart. Deltar enskild doktorand som inrättande huvudhandledare inte är huvudhandledare för gäller att ett skriftligt beviljande från berörda huvudhandledare ska finnas före kursstart (se stycke sex och sju i detta avsnitt). Examination av forskarutbildningskurser kan genomföras genom en muntlig eller en skriftlig tentamen. Examinator får vara kursansvarig. För att säkerställa kvaliteten på examinationsmoment bör dock examinator och handledare i möjligaste mån ej vara samma person. Exempel då examinator och handledare kan vara samma person är vid individuella läskurser. Dessutom gäller att för högskolegemensamma forskarutbildningskurser bör en upprättad kursplan finnas tillgänglig. Denna ska då beslutas av akademichef/handledarkollegiet för forskarutbildningsämnet och 11 För vidare information kring vilken forskning som kräver etiskt tillstånd se

144 fakultetsnämnden beslutar vidare om stöd ska tilldelas kursen. 12 I kursplanen ska det specificeras, utöver det som finns omnämnt i första stycket, kursens huvudsakliga innehåll, kursens nivå, och eventuella förkunskapskrav/krav på särskild behörighet för att antas till kursen. Utöver detta får annan relevant information stå omnämnt. För återkommande forskarutbildningskurser ska en kursplan vara upprättad. 14 (33) Huvudhandledaren bedömer enskilda forskarkursers relevans för en enskild forskarstuderandes forskarutbildning. Bedömningen och godkännandet av deltagande i kurser görs före kursstart. För att säkerställa att utbildningen på forskarnivå vid MDH håller en hög kvalitet bör utbildningsdelen av forskarutbildningen inkludera kurser på avancerad nivå som lägst. 13 Huvudhandledarens godkännande av kurser kan ske dels genom att specificera enskilda kurser på den individuella studieplanen för en enskild forskarstudent, eller i direkt anknytning till ansökan till kursen (genom att huvudhandledaren signerar ansökningsblanketten eller att på annat sätt skriftligen ger sitt godkännande till kursdeltagandet). I och med godkännande att doktoranden får delta i kursen får kursens hela omfattning, efter godkänd examination, tillföras till den forskarstuderandes utbildningsdel. Bedömer huvudhandledaren att endast delar av kursen har relevans för den enskilde doktorandens forskarutbildning ska kursens omfattning för den enskilde doktorandens utbildning meddelas skriftligen till kursansvarig före kursstart. I meddelandet ska det tydligt framgå att forskarstudenten och handledaren är överens om kursens omfattning i forskarutbildningen. Den forskarstuderande och dess huvudhandledare bär gemensamt ansvar att delge kursansvarig omfattningen. Registrering av kurspoäng i forskarladok sköts efter godkänt examinationsmoment av kursansvarig. Alla studenter som genomgår en kurs ska ges möjlighet att via en kursutvärdering framföra sina synpunkter på kursen. Efter sammanställning av utvärderingen är högskolan skyldig att informera om utfallet och eventuella beslut om åtgärder som fattats till följd av kursutvärderingarna. Dessa resultat ska hållas tillgängliga för studenten 1 kap. 14, HF Tillgodoräknande Med tillgodoräknande menas att studenter får tillgodose tidigare genomförda högskoleutbildningar eller högskoleutbildningsmoment i 12 Se protokoll Fakultetsnämndens möte Nr 7: Dnr MDH Lokal examensordning vid Mälardalens högskola; Dnr MDH /10

145 den kommande utbildningen 6 kap. 6, HF. Viktigt för all tillgodoräknande är att den utbildning eller yrkesverksamhet som ska tillgodoräknas inte skiljer sig i någon väsentlig utsträckning, med avseende på kunskap och färdighet, i jämförelse till den utbildning vilken den är avsedd att tillgodoräknas 6 kap. 6, HF. 15 (33) Annan utbildning än den som står omnämnd i 6 kap. 6, HF, får tillgodoräknas om de kunskaper och färdigheter som den forskarstuderande åberopar är av sådan beskaffenhet och omfattning att de i huvudsak svarar mot utbildning på forskarnivå 6 kap. 7, HF. Vidare får motsvarande kunskaper och färdigheter tillgodoräknas som förvärvats yrkesverksamhet 6 kap. 7, HF. Akademichef eller av denne delegerad person/instans fattar beslut huruvida en genomförd högskoleutbildning kan tillgodoräknas eller inte. Detta ska ske efter prövning 6 kap. 8, HF. Vid Mälardalens högskola finns en Tillgodoräknandeordning upprättad. 14 I ordningen står omnämnt att ansökan om tillgodoräknande ska ske på erforderlig blankett och att beslutet om tillgodoräknande kan jämföras med examinationsbeslut, med undantaget att beslut om tillgodoräknande får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan, ÖNH 15 (se vidare under avsnitt 7). Den lokala examensordningen 16 vid MDH medger att 60 högskolepoäng av en mastersexamen kan tillgodoräknas till examen på forskarnivå. Krav för detta är att masterkurserna ligger inom samma område eller inriktning som forskarutbildningen. För att säkerställa hög kvalitet på utbildning på forskarnivå vid MDH har fakultetsnämnden beslutat att kurser på grundnivå däremot inte bör tillgodoräknas i examen på forskarnivå. Tillika får inte kurser som ger behörighet att antas till utbildning på forskarnivå tillgodoräknas i utbildningsdelen av forskarutbildningen. Detta gäller oavsett nivå på den behörighetsgivande kursen. Ett tillgodoräknande av tidigare genomförd utbildning leder till progression i forskarutbildningen vid MDH, med motsvarande omfattning som den tillgodoräknade utbildningen utgör. MDH tillämpar även att vissa moment, utöver de som står omnämnda i 6 kap. 7 och 7, HF, kan tillgodoräknas till forskarutbildningen. Sådana moment ska bedömas av handledarkollegiet för forskarutbildningsämnet som föreslår beslut till akademichef eller till av denne delegerad person/instans. 14 Lokal tillgodoräknandeordning vid Mälardalens högskola, Dnr MDH / Dnr MDH /10

146 16 (33) Studieuppföljning Vid Mälardalens högskola ska den individuella studieplanen följas upp regelbundet, minst en gång per år. Syftet med uppföljningen är bland annat att följa framskridandet i forskarutbildningen och på ett tidigt stadium kunna fånga upp eventuella problem. Ett uppföljningssamtal mellan den forskarstuderande och dess handledare ska genomföras minst en gång per år. Ansvaret för att ett sådant samtal ordnas åligger huvudhandledaren. Det bör dock även ligga i doktorandens intresse att följa upp sin utbildning. Efter cirka halva studietiden ska en avstämning av avhandlingsarbetet genomföras. Detta kan ske genom antingen ett licentiatseminarium (då en licentiatuppsats skrivs) eller vid ett halvtidsseminarium där uppnådda resultat granskas. Oavsett vilket, så ska seminariet genomföras offentligt och anförandet ska annonseras internt. Riktlinjer för licentiatseminariet återfinns under avsnitt 3.5 i detta dokument och riktlinjerna kan med fördel även användas vid halvtidsseminariet; dock behöver ingen betygskommitté utses vid en sådan uppföljning Studieuppehåll och studieavbrott En forskarstuderande har rätt att anmäla om studieuppehåll eller om studieavbrott i sin forskarutbildning. Ett studieuppehåll spänner sig över en fördefinierad och tidsbegränsad period och den forskarstuderande fortsätter sin utbildning när tidsperioden för studieuppehållet löpt ut. Vid studieuppehåll får endast utbildningstiden förlängas om det föreligger särskilda skäl för studieuppehållet 6 kap. 29, HF. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet 6 kap. 29, HF. Akademichef tillsammans med huvudhandledare beslutar om studieuppehåll. Ett studieavbrott innebär att den forskarstuderande blir avregistrerad från utbildning på forskarnivå. En ny antagning av forskarstudenten till forskarutbildning måste beslutas innan forskarstudenten får fortsätta sin utbildning. Anmälan om studieuppehåll eller studieavbrott ska göras på erforderlig blankett enligt anvisningar som står på blanketten. Beslut i frågan fattas av akademichef i samråd med huvudhandledare. MDHs beslut kan inte överklagas 12 kap. 2 och 4, HF.

147 3. Disputation och försvar av licentiatuppsats Högskoleförordningens andra bilaga anger de allmänna krav beträffande kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt som ska uppfyllas för att erhålla en examen på forskarnivå. Dessa krav är bilagt till detta dokument; Bilaga A Licentiatexamen respektive Bilaga B Doktorsexamen. 17 (33) Förutom de examenskrav som omnämns i högskoleförordningen gäller de krav som benämns i respektive ämnes allmänna studieplan. Vid disputation eller försvar av licentiatuppsats ska kursfordringarna för forskarutbildningen vara godkända. Endast vid undantagsfall kan dispens ges. Beslut om att få disputera trots avsaknad av kurspoäng fattas av fakultetsnämnd i egenskap av kvalitetssäkrare av forskarutbildningen eller genom dekanusbeslut om tiden för nämndbeslut inte medges Doktorsavhandling / licentiatuppsats Doktorsavhandlingen respektive licentiatuppsatsen ska utformas som antingen ett enhetligt, sammanhållet, vetenskapligt verk, monografi, eller som en sammanläggningsavhandling/uppsats av flera vetenskapsuppsatser som den forskarstuderande författat ensam eller gemensamt med andra. En sammanläggningsavhandling/uppsats ska föregås av en ramberättelse som den forskarstuderande ensamt ska stå författare till. Inför varje disputation ska en granskare förhandsgranska doktorsavhandlingen. En sådan granskning bör äga rum inom sex månader till åtta veckor före planerad disputation. Syftet med förhandsgranskningen är att säkra den vetenskapliga kvaliteten på doktorsavhandlingen. Motsvarande förhandsgranskning bör ske av licentiatuppsats. Förhandsgranskning av avhandlingsmanus ska ej ske av opponent eller av representanter ur tänkt betygsnämnd, då dessa ska stå fri i sin bedömning vid disputation. 17 Det är inte tillåtet att presentera en doktorsavhandling eller licentiatuppsats med fler än en författare, utan den forskarstuderande ska stå som ensam författare till sin doktorsavhandling respektive licentiatuppsats Ansökan om disputation / licentiatseminarie samt annonsering av anförandet Anmälan om att få disputera respektive hålla ett licentiatseminarie ska göras på erforderlig blankett och skickas till handläggare för 17 Fakultetsnämndsmöte Nr 4:2011, 56. Dnr MDH /11

148 forskarutbildningen vid Utbildnings- och forskningssektionen senaste åtta veckor innan planerat försvarsdatum. 18 (33) Till ansökan ska en kort populärvetenskaplig sammanfattning av avhandlingen, skriven på svenska och engelska, biläggas. Efter godkännande av ansökan om disputation/licentiatseminarium delges sammanfattningen Informationssektionen som därefter annonserar disputationen/licentiatseminariet internt och externt. Fakultetsnämnden vid MDH har beslutat att begränsa antalet disputationer och licentiatseminarier som kan hållas samma dag till två Offentliggörande Spikning MDH eftersträvar öppenhet och möjlighet till insyn i högskolans forskning. Den forskarstuderande ska därför offentliggöra sin doktorsavhandling eller licentiatuppsats enligt följande: - Doktorsavhandling Genom elektronisk publicering av avhandlingen i MDH:s publiceringsverktyg DiVA-systemet. 19 Offentliggörandet av doktorsavhandling ska ske senaste tre veckor före disputation och ska omfatta hela avhandlingen då förbud till publicering inte föreligger från förlag. Dessutom ska avhandlingen fysiskt spikas upp på avsedd plats på båda huvudcampusorterna Västerås och Eskilstuna. - Licentiatuppsats Genom elektronisk publicering av uppsatsen i DiVA-systemet. Publiceringen i DiVA-systemet ska ske senaste tre veckor före licentiatseminariet och ska omfatta hela uppsatsen då förbud till publicering inte föreligger från förlag. Vid offentliggörandet ska det tydligt framgå tid och plats för anförandet. Dessutom ska respondentens (den forskarstuderande), huvudhandledarens, handledares, opponentens samt betygsnämndens ledamöters namn och titel framgå. Vidare ska forskningsutbildningsämne som avhandlingen representerar samt värdakademi finnas beskrivet. 18 Fakultetsnämndsmöte Nr 4:2011, 63. Dnr MDH /11 19 DiVA-systemet är ett elektroniskt publiceringsverktyg MDH använder sig av. I verktyget kan samtliga publikationstyper publiceras av forskare och studenter vid MDH registreras och publiceras, se vidare på

149 3.4. Distribution av avhandling Efter och i direkt anslutning till offentliggörandet ska avhandlingen distribueras av doktoranden till opponent, betygsnämndens ledamöter, egen akademi samt till övriga intressenter. 19 (33) 3.5. Disputation / Licentiatseminarie En doktorsavhandling ska försvaras muntligt vid en offentlig disputation. Vid disputationen ska det finnas en opponent 6 kap. 33, HF. Fakultetsnämnden vid MDH har dessutom föreskrivet att en betygsnämnd bestående av minst tre ledamöter ska bedöma doktorsavhandlingen. 20 Då en opponent uteblir eller av någon anledning får förhinder kan disputation genomföras under förutsättning att utsedd betygsnämnd är närvarande och att de kan ta till sig det underlag de behöver för bedömning av doktorsavhandlingen för att fatta ett examinationsbeslut. I annat fall ska disputationen skjutas upp till ett senare tillfälle. Möjligheten att kunna ersätta en opponent som tvingas lämna återbud bör av huvudhandledaren ses över inför doktorandens ansökan om disputation. Vid ett sent ersättande av opponent ska betygsnämnden delges detta för att vara förberedda att ta en större roll vid disputationen. MDH har valt att en licentiatuppsats ska försvaras muntligt vid ett offentligt licentiatseminarium. Närvarande vid seminariet ska en utsedd betygsnämnd vara som utgör examinatorer av licentiatuppsatsen och seminariet Betyg I enlighet med 6 kap. 35, HF, har MDH valt att använda betygssystemet godkänd eller underkänd vid bedömning av avhandlingsarbetet och anförandet Betygsnämnd vid disputation Betygsnämnden utgör examinatorer av doktorsavhandlingen. Dessa ledamöter (tre till antalet) ska vara docenter eller professorer. Därtill kan ytterligare två ledamöter adjungeras, vilka inte har rösträtt i betygsfrågan. Dessa kan inneha annan kompetens. Högskoleförordningen reglerar att minst en av ledamöterna i betygsnämnden inte ska vara verksam vid högskolan 6 kap. 34, HF. En av betygsnämndens ledamöter ska utses som 20 Fakultetsnämndsmöte Nr 4:2011, 20. Dnr MDH /11

150 ordförande/samordnare av betygsnämnden. Detta beslut fattas av betygsnämnden. 20 (33) För att säkerställa avhandlingens kvalitet ska ledamöterna besitta expertkompetens inom projektets ämnesområde. Dessutom får inget uppenbart samarbete åligga mellan ledamöterna och den forskarstuderande eller mellan ledamöterna och den forskarstuderandes handledare. Vidare får ingen koppling mellan ledamöterna och forskningsprojektet finnas. Vid någon omständighet som kan rubba förtroendet till en betygnämndsledamots opartiskhet i examinationsbeslutet anses ledamoten jävig i ärendet 11 förvaltningslagen (1986:223), FL. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv ska självmant tillkännage detta 12, FL. Till varje disputationstillfälle bör en reserv till betygsnämnden utses, vilken kan träda in vid de tillfällen då någon ledamot tvingas lämna ett sent återbud. Denne reserv har samma kompetenskrav och krav på avsaknad av koppling till den forskarstuderande, dess handledare och projektet som övriga ordinarie betygsnämndsledamöter. Förslag på reserv bör lämnas i samband med att doktoranden ansöker om att få disputera. Vid frånvaro av en betygsnämndsledamot ska disputationen skjutas upp till ett senare tillfälle. Betygsnämnden beslutar om opponent och huvudhandledare får närvara och delta vid betygsnämndens sammanträde och överläggning. Dessutom kan betygsnämnden besluta att övriga handledare får delta i överläggningarna. Huvudhandledare, handledare och opponent har ingen beslutsrätt i betygsfrågan. Betygsnämnden är beslutsför när samtliga ledamöter är närvarande. Som betygsnämndens beslut gäller den mening som de flesta betygsnämndsledamöter enar sig om (majoritetsbeslut). Vid ett underkänt betyg ska beslutet skriftligen motiveras. Ett godkänt betyg ska skriftligen motiveras om skarp kritik har riktats mot doktorsavhandlingen under disputationen eller om betygsnämnden varit oeniga i sitt beslut. För övrigt gäller att ett godkännande beslut får motiveras skriftligen. Vid underkänt betyg finns det ingen skyldighet för MDH att erbjuda ytterligare resurser såsom handledning till den forskarstuderande efter utgången av befintligt förordande Betygsnämnd vid licentiatseminarium Betygsnämnden ska vara sammansatt av tre ledamöter, varav minst två ska vara docent eller professor. Den tredje ledamoten ska vara disputerad. En av ledamöterna ska vara verksam utanför MDH. En av betygsnämndens ledamöter ska utses som opponent vid licentiatseminariet. Denna ska vidtalas detta i god tid före

151 seminarietillfället för att hinna förbereda opponeringen. Alla betygsnämndens ledamöter utgör examinatorer av licentiatuppsatsen. 21 (33) Betygsnämnden är beslutsför när samtliga ledamöter är närvarande. Som betygsnämndens beslut gäller den mening som de flesta betygsnämndsledamöter enar sig om (majoritetsbeslut). Betygsnämnden har samma krav på avsaknad av koppling till forskarstudent, dess handledare samt forskningsprojektet som står omnämnt i andra stycket avsnitt 3.7. Tillika bör en reserv till betygsnämnden utses i enlighet till det tredje stycket avsnitt 3.7. Betygsnämnden beslutar om huvudhandledare och handledare får närvara och delta vid betygsnämnden sammanträde och överläggning. Huvudhandledare och handledare har ingen beslutsrätt i betygsfrågan. Betyg ska skriftligen motiveras vid ett underkänt betyg, då skarp kritik riktats mot licentiatuppsatsen eller licentiatseminariet eller då betygsnämnden är oeniga i sitt beslut. För övrigt gäller att ett godkännande beslut får motiveras skriftligen. Vid underkänt betyg finns det ingen skyldighet för MDH att erbjuda ytterligare resurser såsom handledning till den forskarstuderande efter utgången av befintligt förordnande Examensbeteckning MDH använder sig av examensbeteckningen filosofie, teknologie eller ekonomie examen som svarar mot det område som forskarutbildningsämnet tillhör. 21 Om annan examensbeteckning återfinns i forskarstuderandes grundexamen än det som svarar mot det område forskarutbildningsämnet tillhör, får den forskarstuderanden hos fakultetsnämnden anhålla om att få denna beteckning även på forskarexamen. En sådan anhållan ska göras i samband med ansökan om att få försvara avhandlingen Arvode Fakultetsnämnden har beslutat arvodesnivåer för externa granskare, opponent och betygsnämndsledamot som inte har anställning vid högskolan. 22 Följande nivåer rekommenderas vid disputation respektive licentiatseminarie: - Arvode för slutseminariegranskare inför disputation, 3000 kr samt ersättning för utlägg. 21 se protokoll 17 från högskolestyrelsen möte Fakultetsnämndsmöte Nr 4:2011, 57. Dnr MDH /11

152 - Arvode för opponent vid disputation, 6000 kr samt ersättning för utlägg. - Arvode för betygsnämndsledamot vid disputation, ersättning för utlägg. 22 (33) - Arvode för slutseminariegranskare inför licentiatseminarium, 1500 kr samt ersättning för utlägg. - Arvode för opponent vid licentiatseminarium eller vid halvtidsseminarium, 3000 kr samt ersättning för utlägg. - Arvode för betygsnämndsledamot vid licentiatseminarium, ersättning för utlägg. Akademin beslutar själva vilket arvode som ska utgå, men bör följa fastställd praxis. Vid avvikelser från praxis får arvodet inte vara oskäligt så att misstanke om muta eller bristande bedömning av kvaliteten på doktorsavhandlingen respektive licentiatuppsatsen föreligger Examensbevis En student som uppfyller fordringarna för en licentiatexamen eller en doktorsexamen ska på begäran få ett examensbevis utställt av högskolan 6 kap. 9, HF. Examensbevisets utformning fastställs av fakultetsnämnden. 4. Tillbakadragning av resurser för forskarstudenter MDH får dra tillbaka handledning och andra resurser för doktorander som i en väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden i den individuella studieplanen 6 kap. 30, HF. Prövning av ett sådant beslut görs efter att doktoranden och dess huvudhandledare och handledare getts möjligheten att yttra sig i ärendet, och på grundval av dessa redogörelser och annan tillgänglig utredning. Vid bedömning ska det även vägas in huruvida MDH uppfyllt sina åtaganden i den individuella studieplanen eller inte. Beslut i fråga fattas av rektor och får inte delegeras vidare 6 kap. 36, HF. Beslutet ska vara skriftligt och motiveras 6 kap. 30, HF. För doktorander med en doktorandanställning gäller att resurser inte får dras in för den tid som doktoranden är anställd som doktorand eller får utbildningsbidrag för doktorander 6 kap. 30, HF. Vid sådana fall får rektor fatta beslut om tillbakadragning av resurser efter att anställningstiden löpt ut. Rätt att få tillbaka handledning och andra resurser som blivit tillbakadragna i enlighet med 6 kap. 30, HF, kan erhållas efter ansökan hos rektor 6 kap. 31, HF. Forskarstudenten måste då genom uppvisandet av tillkomna studieresultat av beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på annat sätt

153 göra sannolikt att forskarstudenten kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen 6 kap. 31, HF. 23 (33) 5. Disciplinära åtgärder Disciplinära åtgärder ska enligt 10 kap. 1, HF, vidtas mot studenter som 1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, 2. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan, 3. stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan, eller 4. utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Detta gäller även för forskarstudenter. Sådana ärenden hanteras av MDH:s disciplinnämnd och studenten har rätt att yttra sig i ärendet samt att närvara då andra uttalar sig i frågan inför disciplinnämnden om inte särskilda skäl talar emot det 10 kap. 9-11, HF. En disciplinär åtgärd får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen har begåtts 10 kap. 1, HF. De disciplinära åtgärderna är varning eller avstängning 10 kap. 2, HF. En avstängning kan avse en eller flera perioder dock högst sex månader 10 kap. 2, HF. Vid avstängning gäller att studenten inte får delta i undervisning, prov eller annan verksamhet i utbildningen. Vidare innebär en avstängning att studenten inte har tillgång till sin e-post vid MDH. 23 Disciplinära åtgärder om avstängning och varning som beslutats av en disciplinnämnd får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol 22 a, FL. Andra beslut av en disciplinnämnd får inte överklagas 12 kap. 3, HL. 6. Avskiljande Vid bedömningen att det föreligger en påtaglig risk att en forskarstudent kan komma att skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen och att den forskarstuderande lider av en psykisk störning, missbrukar 23 Se vidare på MDHs hemsida:

154 alkohol eller narkotika eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet kan den forskarstuderande tvingas från sin utbildning genom så kallat avskiljande 4 kap. 6, HL. 24 (33) Ärenden om avskiljande prövas av en för högskolorna gemensam avskiljandenämnd (HAN 24 ) 4 kap. 7, HL. Nämndens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut om avskiljande ska omprövas efter två år om den som avskilt begär det 4 kap. 7, HL. 7. Överklagande Vissa beslut kan överklagas till en särskild överklagandenämnd, Överklagandenämnden för högskolan. 25 Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte överklagas 5 kap. 1, HL, samt 12 kap. 5, HL. Beslut som får överklagas till överklagandenämnden i enlighet med 12 kap. 2, HF är: - Beslut om att en forskarstuderande som är sökande för antagning till utbildning på avancerad nivå inte uppfyller behörighetskraven och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avser 7 kap. 3 eller 28, HF. - Beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet. - Beslut om avslag på en forskarstudents begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment. - Beslut om att dra in resurser för en forskarstuderande enligt 6 kap. 30, HF, samt beslut om att inte ge tillbaka en forskarstuderande resurser i enlighet med 6 kap. 31, HF. - Beslut om avslag på en students begäran att få examensbevis eller kursbevis. Överklagan görs skriftligen och skrivelsen riktas mot Överklagandenämnden men skickas till Mälardalens högskola. Mälardalens högskola Registrator Box Västerås Skrivelsen ska vara MDH tillhanda senast tre veckor efter erhållet beslut. 24 Se vidare på Högskolans avskiljandenämnds hemsida: 25 Se vidare på hemsidan:

155 8. Generella rättigheter som forskarstudent 25 (33) 8.1. Doktorandinflytande Studenter vid MDH har rätt att utöva inflytande över sin utbildning vid högskolan 1 kap. 4 a, HL. Det är även högskolans skyldighet att verka för att studenterna ska ta en aktiv del i arbetet att vidareutveckla utbildningen. Studenter har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation 2 kap. 7, HL. Dessutom reglerar 2 kap. 14, HF, att då beslut fattas eller beredning genomförs av en enda person ska information lämnas till och i samråd med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen. Om beslut fattas av en grupp av personer har studenter rätt att vara representerade med minst tre ledamöter i enlighet med 2 kap. 6, HL. Antalet får dock vara färre om det finns särskilda skäl med hänsyn till det totala antalet i gruppen 2 kap. 14, HL. Studenter har rätt att vara representerade med tre ledamöter i högskolestyrelsen 2 kap. 7 a, HF Hälsovård, socialt stöd och försäkringar Studenter ska ha tillgång till hälsovård samt särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenters fysiska och psykiska hälsa 1 kap. 11, HF. Dessutom ansvarar högskolan för tillgång av andra uppgifter av studiesocial karaktär som stöder studenter i deras studiesituation eller som underlättar övergången till arbetslivet. För övrigt gäller att studenters studiemiljö ska vara god och att studenter i lika stor utsträckning berörs av MDHs likabehandlingspolicy 26 som övriga anställda vid lärosätet. Vidare ansvarar MDH för att forskarstudenter är försäkrade för personskada 1 kap. 11 a, HF. Försäkringen ska avse sådan skada som har uppkommit till följd av olycksfall eller framkallats av sådan smitta som avses i 5 och Bilaga till förordning om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd (1977:284). Försäkringen omfattar skada som har inträffat i samband med högskoleutbildning i Sverige. Försäkringen gäller under skoltid och vid direkt färd mellan bostaden och den plats skoltiden tillbringas. 27 I högskolans försäkring ingår reseförsäkring för resor inom Sverige, men däremot inte för utrikesresor. För utrikesresor och utrikesvistelser kan doktoranden vara försäkrad om doktoranden reser eller vistas utomlands på uppdrag av högskolan. För mer information gällande vad som gäller vid de enskilda fallen ska 26 En jämlik högskola. Dnr MDH /11 27 Se vidare på Kammarkollegiets hemsida:

156 ansvarig handläggare vid Personalsektionen kontaktas i god tid före avresa. 26 (33) Ovanstående rättighet gäller alla forskarstudenter oavsett finansieringsform Semester Forskarstuderande som har sin anställning i en annan organisation omfattas av de regler och avtal som finns i den aktuella organisationen och anställningen. Stipendiefinansierade forskarstuderande omfattas inte av några regler eller statliga avtal. MDH har dock beslutat att de forskarstuderande har rätt till minst tre veckors semester per år utan att förlora stipendieersättning, detta under förutsättning att MDH:s regel inte strider mot regler och riktlinjer för berättigandet till stipendiet. I sådana fall gäller de regler som berättigar stipendiet Funktionsnedsättning Mälardalens högskola har fastställt en policy rörande studenter med funktionshinder. Denna policy gäller även för forskarstudenter vid MDH. Målet är att så långt som möjligt erbjuda alla studenter med funktionshinder stödåtgärder så att studier kan bedrivas på samma villkor som icke funktionshindrade studenter. Högskolans policy återfinns på Det åligger forskarstudenten att meddela att särskilda behov föreligger så att högskolan erbjuds möjlighet att få fram erforderligt hjälpmedel för att underlätta studierna. Vidare råder nolltolerans mot trakasserier och diskriminering till följd av ett funktionshinder i enlighet med högskolans jämlikhetspolicy Anställning som doktorand Utöver de regler som gäller doktorander i egenskap som student (avsnitt 2-8) berörs forskarstuderande som anställs som doktorand av de regler som presenteras i detta avsnitt. Högskoleförordningens femte kapitel berör anställningar för doktorander. Förordningen möjliggör högskolan att ha särskilda anställningar för doktorander. Ett krav för att anställas som doktorand är att studenten ska antas eller redan vara antagen till en utbildning på forskarnivå 5 kap. 1 och 3 28 Dnr MDH /11

157 , HF. Vidare ska hänsyn fästas vid studentens förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå 5 kap. 5, HF. 27 (33) En anställning som doktorand ska avse arbete på heltid. Doktoranden kan dock begära att arbeta deltid, dock lägst 50% av heltid 5 kap. 3a, HF. Denna begäran görs till akademichef. Anställning som doktorand ska gälla tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt och aldrig längre än ett år efter avlagd doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen 5 kap. 7, HF. Den första anställningen får högst gälla under ett år och får därefter förnyas med högst två år i taget. Sammanlagt får en student på forskarnivå vara anställd som doktorand under högst åtta år; anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar fyra års heltidsstudier 5 kap. 7, HF. Från ovan nämnda anställningstider ska studietid avräknas för den tid doktoranden varit antagen till utbildning på forskarnivå men inte varit anställd som doktorand (d.v.s. då forskarstudenten haft annan finansiering eller vid tillgodoräknande av tidigare utbildning eller utbildningsmoment). Den sammanlagda anställningstiden får vara längre om det finns särskilda skäl såsom ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet 5 kap. 7, HF. För uppdrag som doktorandrepresentant i olika organ har rektor beslutat att tid motsvarande akademitjänstgöring ska avräknas tiden på doktorandanställning. Bara den som finansieras med utbildningsbidrag för doktorander får vara anställd som assistent 5 kap. 10, HF. Då MDH valt att inte använda denna finansieringsform får doktorander vid MDH inte anställas som assistent. För doktorander med anställning vars utbildning avser avslutas med licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar två års studier på heltid 5 kap. 7, HF. För övrigt gäller samma regler som ovan Annonsering av anställning som doktorand Information kring lediga anställningar som doktorand ska ges via annonsering eller genom ett likvärdigt förfarande 5 kap. 5, HF. Sådan information behöver bara lämnas då anställning görs i samband med antagning till utbildning på forskarnivå 5 kap. 5, HF. Information behöver inte lämnas vid antagning av en doktorand som ska genomgå utbildningen inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare, vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning vid annat lärosäte, eller om det finns liknande särskilda skäl 7 kap. 37, HF.

158 9.2. Akademitjänstgöring En doktorand ska främst ägna sig åt forskarutbildningen. 28 (33) Doktoranden kan dock delta i utbildning, forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och administration i begränsad omfattning 5 kap. 2, HF. Sådana arbetsmoment får inte omfatta mer än 20 % av full arbetstid innan avlagd doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen 5 kap. 2, HF Bisyssla Då en forskarstudent har en anställning som doktorand är doktoranden en arbetstagare hos en myndighet under regeringen och omfattas av de rättigheter och skyldigheter som följer lagen om offentlig anställning (1994:260), LOA. Doktoranden får därigenom inte ha en bisyssla i form av annan anställning, uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för doktoranden eller någon annan medarbetare vid MDH opartiskhet i arbetet eller som kan skada MDH:s anseende 7, LOA. MDH har specificerat vad som anses vara tillåtna och icke tillåtna bisysslor. 29 Vid anställning ska den anställde fylla i blanketten om redovisning av bisyssla. Högskolan har enligt lag rätt att besluta att en doktorand ska upphöra eller inte åta sig bisysslor som ingår i högskolans policy över otillåtna bisysslor. Beslutet ska vara skriftlig och motiveras 7-7c, LOA Tjänsteförseelse / Tjänstefel En forskarstudent som har en anställning som doktorand kan dömas till disciplinpåföljd för tjänsteförseelse om doktoranden uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter i anställningen 14, LOA. Är felet ringa får ingen disciplinpåföljd meddelas. Med disciplinpåföljd av sådana ärenden menas en varning eller löneavdrag. Löneavdrag får göras i högst 30 dagar och inte uppgå till mer än 25% av daglönen 15, LOA. Ärenden rörande tjänsteförseelse beslutas av MDH:s personalansvarsnämnd. 30 Beslut om disciplinpåföljd kan inte överklagas 37, LOA. Vill doktoranden klaga på beslut om disciplinpåföljd ska doktoranden väcka talan vid domstol. 29 Föreskrifter avseende bisysslor för anställda vid Mälardalens högskola Dnr CF-P 2007/1 30 För ytterligare information se Handläggningsordningen för personalansvarsnämnden på Mälardalens Högskola Dnr: MDH /11

159 Disciplinpåföljd får inte meddelas för deltagande i strejk eller i en jämförlig stridsåtgärd. Inte heller får flera disciplinpåföljder meddelas samtidigt 14 och 15, LOA. 29 (33) Om en forskarstudent med anställning som doktorand är skäligen misstänkt att i sin anställning begått tjänstefel, mutbrott, brott mot tystnadsplikt eller annat brott som kan antas föranleda någon annan påföljd än böter ska detta anmälas till åtal 22, LOA. En doktorand som vid myndighetsbeslut (såsom examinationsbeslut) uppsåtligt eller av oaktsamhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften kan dömas för tjänstefel enligt 20 kap. 1 brottsbalken (1962:700). Se vidare i Handläggningsordning för personalansvarsnämnden på Mälardalens högskola, Dnr MDH / Försäkring För forskarstuderande med anställning som doktorand gäller samma försäkringsskydd som för övriga anställda vid MDH Semester För forskarstuderande med anställning som doktorand gäller samma villkor som för övriga anställda vid MDH. 10. Övergångsregler Krav på att huvudhandledare ska vara anställd vid MDH (avsnitt 2.4 tredje stycket) Kravet på att en extern huvudhandledare ska vara anställd vid MDH (avsnitt 2.4, tredje stycket) ska gälla från och med den 1 januari 2015, avseende huvudhandledare för doktorander som antagits före (datum för när reglerna börjar gälla) Krav på avklarade kursfordringar vid disputation samt försvar av licentiatuppsats (avsnitt 3, andra stycket). Kravet på att forskarstudenter ska ha kursfordringar godkända vid disputation eller försvar av licentiatuppsats (avsnitt 3, andra stycket) ska gälla från och med den 1 januari 2016, avseende forskarstudenter som antagits till utbildning på forskarnivå före ht 2012.

160 30 (33) Bilaga A Licentiatexamen Nedan följer högskoleförordningens examenskrav och krav på måluppfyllelse för att erhålla en licentiatexamen Bilaga 2, HF. Omfattning Licentiatexamen uppnås antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå, eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som skall avslutas med doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan licentiatexamen kan ges vid högskolan. Mål Kunskap och förståelse För licentiatexamen skall doktoranden: - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen skall doktoranden: - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

161 Värderingsförmåga och förhållningssätt 31 (33) För licentiatexamen skall doktoranden: - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Vetenskaplig uppsats För licentiatexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats om minst 60 högskolepoäng godkänd. Övrigt För licentiatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

162 Bilaga B Doktorsexamen Nedan följer högskoleförordningens examenskrav och krav på måluppfyllelse för att erhålla en doktorsexamen Bilaga 2, HF. 32 (33) Omfattning Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. Mål Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden: - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden: - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och

163 - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. 33 (33) Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden: - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd. Övrigt För doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

164 Bilaga 6: Studiehandbok för utbildning på forskarnivå

165 1 (35) MDH /12 Studiehandbok för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola Gällande från ht 2012 Dokumentet ska revideras senast fyra år efter det senast fastställandet. Beslutsfattare: Fakultetsnämnden Ägare av dokumentet: Utbildnings- och forskningssektionen 1 1 Därmed ansvarig för att revision genomförs. Besöksadress: Drottninggatan 12 Besöksadress: Högskoleplan 1 Webb: Postadress: Box 325, Eskilstuna Postadress: Box 883, Västerås E-post: Tfn: Fax: Tfn: Fax: Org.nr.:

166 2 (35) Innehållsförteckning Välkommen till utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola... 4 Mälardalens högskola den samverkande högskolan Inledning Syfte med Studiehandboken Definitioner Primär målgrupp för dokumentet Forskarutbildning på MDH Mälardalens högskolas mål för utbildning på forskarnivå Mälardalens högskolas strategi för att nå målen Organisation och ansvarsfördelning Högskolestyrelsen ansvar Rektors ansvar Fakultetsnämndens ansvar Fakultetsnämndens utskott för utbildning på forskarnivå ansvar Ordförande för utskottet för utbildning på forskarnivå Doktorandråd och student-/doktorandombudsmans ansvar Akademins (akademichefens) ansvar Samordnaren för forskarutbildningen Handledarkollegiets ansvar Huvudhandledares och handledares ansvar Utbildning på forskarnivå Terminstider Forskarutbildningsämnen Antagning till utbildning på forskarnivå Finansiering Anställning som doktorand Annan anställning eller stipendiefinansiering Handledning Byte av projekt Övergång från annat lärosäte Allmän studieplan Introduktion av antagna forskarstudenter Individuell studieplan Forskarutbildningskurser Tillgodoräknande Studieuppföljning Övriga uppföljningar Halvtidsuppföljning 21

167 Akademitjänstgöring Studieuppehåll och studieavbrott Högskolepedagogisk utbildning och pedagogisk meritering Internationalisering (35) 4. Disputation och försvar av licentiatuppsats Licentiatexamen Licentiatuppsats Ansökan om att få sin licentiatuppsats granskad och om licentiatseminarium senast 8 veckor före planerat datum Offentliggörande/ Spikning senast 3 veckor före planerat licentiatseminarium Distribution av licentiatuppsats i direkt anslutning till spikning Licentiatseminariet Betygsnämnd Betyg Examensbeteckning Arvode Examensbevis Doktorsexamen Doktorsavhandling Förhandsgranskning av doktorsavhandling 24-8 veckor före planerad disputation Ansökan om disputation senast 8 veckor före planerad disputation Offentliggörande/ Spikning - senast 3 veckor före planerad disputation Distribution och annonsering - i direkt anslutning till spikning Disputationsakten Betygsnämnd Betyg Examensbeteckning Arvode till opponent och betygsnämnd Examensbevis Promotion Generella rättigheter Sjuk- och föräldraledighet, semester Försäkringar Trygghetsstiftelsen A-kassa Funktionsnedsättning... 34

168 Välkommen till utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola 4 (35) Mälardalens högskola den samverkande högskolan Mälardalens högskola (MDH) etablerades 1977 i Eskilstuna och Västerås. De första åren gick MDH under namnet Högskolan i Eskilstuna och Västerås, men 1993 bytte högskolan namn till Mälardalens högskola. Med sin geografiska placering med campus i både Södermanland och Västmanland, verkar MDH i ett område med ett stort antal multinationella företag och industrier. Genom de goda relationerna med den närliggande omvärlden bidrar högskolan, genom utbildning och forskning, till regionens tillväxt och kompetensförsörjning. MDH har en lång tradition och historia av nära samverkan med samhället. Tack vara den erfarenhet och kompetens som de nära relationerna med offentlig sektor, näringsliv och landsting i regionen har gett, har högskolan idag integrerat samverkanstanken i hela sin verksamhet. Samverkansbegreppet är något som genomsyrar högskolans dagliga verksamhet. Mälardalens högskola fokuserar på forskning som genererar nyttiga lösningar i forskningens framkant och inom området inbyggda system kan epitetet världsledande användas fick MDH examensrätt för forskarutbildning inom teknik och tio år senare, 2011, tilldelades högskolan även examensrätt för forskarutbildning inom hälsa och välfärd. MDH har idag cirka 150 aktiva antagna forskarstuderande. Idag har Mälardalens högskola omkring studenter och cirka 1000 anställda och är därmed en av Sveriges stora högskolor. Jag är glad att du väljer att genomgå din utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola och vill med dessa ord önskar dig varmt välkommen hit! Peter Dobers Dekan

169 1. Inledning 5 (35) 1.1. Syfte med Studiehandboken Studiehandboken har i tidigare upplagor varit ett samlande dokument över de regler, riktlinjer och processer som ligger till grund för forskarutbildningen vid MDH. I samband med revidering år 2012 har regler och riktlinjer för utbildningen på forskarnivå samlats i styrdokumentet Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola (MDH /12). Genom denna indelning är studiehandboken tänkt att utgöra ett mer vägledande dokument för de olika utbildningsmoment de forskarstuderande kan komma i kontakt med under forskarutbildningen. Studiehandboken är underordnad dokumentet Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola Definitioner - Doktorand avser en student som är antagen till utbildning på forskarnivå 1 kap. 4 högskoleförordningen (1993:100), HF. Doktorand används för studenter på utbildning på forskarnivå oberoende av slutgiltigt examensmål (licentiatexamen/doktorsexamen) för utbildningen. - Forskarstudent avser doktorander, företagsdoktorander, anställda vid MDH eller utanför högskolan som genomgår sin forskarutbildning inom tjänsten (t.ex. anställda vid andra myndigheter, kommuner, landsting). Begreppet används för studenter oberoende av slutgiltigt examensmål (licentiatexamen/doktorsexamen) för utbildningen på forskarnivå. - Avhandling avser både doktorsavhandling och licentiatuppsats. Om endera arbete benämns enskilt används doktorsavhandling respektive licentiatuppsats Primär målgrupp för dokumentet Studiehandboken riktar sig till forskarstuderande vid MDH och andra verksamma inom utbildning på forskarnivå. 2. Forskarutbildning på MDH Utbildning på forskarnivå är den högsta utbildningsnivån inom det svenska utbildningsväsendet. Forskarutbildningen omfattar fyra respektive två års heltidsstudier och leder till en doktorsexamen eller till en licentiatexamen. För en doktorsexamen krävs 240 högskolepoäng och en licentiatexamen omfattar minst 120 högskolepoäng.

170 Genom en examen på forskarnivå ges möjligheten att arbeta med en rad kvalificerade arbetsuppgifter inom högskola, näringsliv eller offentlig sektor. Forskarutbildningen består av en utbildningsdel i form av kurser parallellt med en forskningsdel inom det valda forskningsämnet i form av ett avhandlingsarbete. Slutmålet för utbildningen är att färdigställa och offentligt försvara en doktorsavhandling eller en licentiatuppsats. 6 (35) 2.1. Mälardalens högskolas mål för utbildning på forskarnivå Huvudmålet med utbildningen är att forma nya forskare med goda förutsättningar att verka inom forskningsrelaterade arbetsmiljöer och att forskarutbildningen förbereder för fortsatt yrkesverksamhet. Vidare ska forskarutbildningen svara mot samhällets behov av personer med specialistkompetens och skolning i vetenskaplig forskningsmetodik. Dessutom är ett viktigt mål med utbildningen att utveckla individens kreativitet och förbereda denne för ledande befattningar i samhället. Forskarutbildningen ska genomföras med hög kvalitet och god produktivitet och utbildningsaspekten är det primära. Efter utbildningen ska den forskarstuderande ha utvecklat en god förmåga att självständigt planera och genomföra forskning liksom att strukturera och förmedla kunskap och vetenskaplig information samt att framställa resultaten muntligt och skriftligt. Doktorsavhandlingarna och licentiatuppsatserna ska vara av internationellt god kvalitet Mälardalens högskolas strategi för att nå målen För att uppnå ovanstående mål rekryterar MDH motiverade och engagerade forskarstuderande med goda förutsättningar att genomföra forskarutbildningen inom något av de forskarutbildningsämnen som erbjuds vid högskolan. För varje enskild forskarstuderande utformas en individuell studieplan (ISP). Syftet är bland annat att strukturera utbildningen på forskarnivå och påvisa att forskningsprojektet är relevant för forskarutbildningsämnet och att projektet är genomförbart inom uppsatt tidsram. Dessutom säkerställs att finansiering finns för hela studieperioden. Antalet forskarstuderande anpassas utifrån befintlig handledarkapacitet och ekonomiska resurser. Handledningen av forskarstuderande ska genomgående vara av hög kvalitet, något som säkerställs genom fortlöpande kompetensutveckling av huvudhandledare och handledare.

171 2.3. Organisation och ansvarsfördelning Mälardalens högskola har en högskolestyrelse som är utsedd av regeringen. Styrelsens ledamöter utses för tre år. Styrelsen lämnar förslag på rektor som utses av regeringen. 7 (35) Verksamheten på MDH är uppdelad på fyra akademier (se figur 1), en förvaltning, ett högskolebibliotek samt en enhet för externa relationer (EER). Figur 1. Organisationsbild över Mälardalens högskola (gäller från och med den 1 januari 2011). Mellan rektor och akademierna verkar fakultetsnämnden, där bland annat lärarrepresentanter sitter som ledamöter. Ledamöterna utses för en treårig mandatperiod. Ordförande i fakultetsnämnden benämns dekan och utses för en treårsperiod. Till fakultetsnämnden väljs även två vice ordföranden som benämns prodekaner. En av dessa ansvarar för forskning och utbildning på forskarnivå vid MDH. Den andra av dessa ansvarar för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid MDH. Fakultetsnämnden har sex utskott till sitt förfogande för beredning av ärenden, bland annat utskottet för forskarutbildning. Beredningen av ärenden sker i samarbete med förvaltningens Utbildnings- och forskningssektion (UFo). Varje akademi leds av en akademichef som har en administrativ chef, en forskningsledare, en samordnare för forskarutbildning samt en utbildningsledare som ledningsstöd. Akademin är uppdelad i avdelningar som leds av en avdelningschef. Akademin kan dessutom ha egna strukturer.

172 8 (35) Högskolestyrelsen ansvar Högskolestyrelsen är MDH:s högsta beslutande organ och ska ha insyn i högskolans angelägenheter och svara för att dess uppgifter fullgörs. Styrelsen ansvarar vidare för att se till att högskolan bedrivs effektivt, enligt gällande rätt och att verksamheten redovisas på ett tillförlitligt sätt Rektors ansvar Rektor leder verksamheten och ansvarar för att högskolan följer styrelsens direktiv. Dessutom åligger det rektor att stödja den löpande verksamheten. 3 Rektor har delegerat rättigheten att fatta beslut i vissa ärenden Fakultetsnämndens ansvar Fakultetsnämnden har ett övergripande ansvar för utveckling, samordning och kvalitetsarbete inom utbildning på forskarnivå vid MDH. 5 I sitt arbete samverkar fakultetsnämnden med akademierna. Fakultetsnämnden fattar beslut om att: 6 - inrätta och avveckla forskarutbildningsämne, - fastställa allmänna studieplaner för forskarutbildningsämnen samt kvalitetssäkra så att dessa granskas med jämna mellanrum och revideras vid behov, - fastställa styrdokument för utbildning på forskarnivå, såsom Studiehandboken Fakultetsnämndens utskott för utbildning på forskarnivå ansvar Fakultetsnämndens utskott för utbildning på forskarnivå består av ledamöter från nämnden, representanter från akademierna samt 2 Arbetsordning högskolestyrelsen, Dnr MDH /09 3 Arbetsordning högskolestyrelsen, Dnr MDH /09 4 Rektors delegation av beslutanderätt från och med 24 april 2012, Dnr MDH /12 5 Arbetsordning för fakultetsnämnd vid Mälardalens högskola, Dnr MDH /10. 6 Rektors delegation av beslutanderätt från och med 24 april 2012, Dnr MDH /12

173 doktorandrepresentanter. Utskottet leds av prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå. 9 (35) Till utskottet har fakultetsnämnden delegerat rätten att fatta beslut i frågor om: 7 - antagning till utbildning på forskarnivå, - fastställande av individuella studieplaner efter uppföljning minst en gång per år, - övergång från annat lärosäte (vilket anses vara en form av antagningsbeslut), - förordnande av handledare samt beslut om byte eller tillägg av handledare (gäller både beslut om huvudhandledare och handledare) Ordförande för utskottet för utbildning på forskarnivå. Fakultetsnämnden har delegerat beslutsfattandet avseende följande ärenden till ordförande för utskottet för forskarutbildning: - att låta en forskarstuderande disputera eller avlägga ett licentiatseminarium, - tid och plats, opponent och betygsnämnd vid disputation respektive avläggande av licentiatseminarium. Då ärendet berör en forskarstudent som ordförande för utskottet för utbildning på forskarnivå är handledare för fattar dekan beslut i ovanstående frågor Doktorandråd och student-/doktorandombudsmans ansvar Studentinflytandet vid högskolan fullgörs av studentrepresentanter utsedda av den vid högskolan etablerade studentkår. Med student avses här även forskarstuderande. Ett särskilt doktorandråd med representanter för samtliga forskarstuderande finns inom studentkåren. Doktorandrådet är remissinstans och diskussionspartner för fakultetsnämnden och andra instanser inom högskolan med uppgiften att bevaka doktorandkollektivets och de enskilda doktorandernas intressen. Doktorandrådet består av två ledamöter per akademi som ges utrymme att inom ramen för sin akademitjänst arbeta med doktorandfrågor. 7 Protokoll Fakultetsnämndens sammanträde Nr 1:2011, Dnr /11 6

174 10 (35) Akademins (akademichefens) ansvar Akademin har följande uppgifter inom utbildning på forskarnivå: 8 - ansvara för introduktion av nya forskarstuderande, - ansvara för att aktuell information om utbildning på forskarnivå finns på akademins webbplats, - ansvara för att kommunikation med fakultetsnämnd samt Utbildnings- och forskningssektionen fungerar, - ansvara för att informationen i den allmänna studieplanen för forskarutbildningsämnen som akademin är värdakademi för är korrekt och aktuell, - ansvara för samordning av och information om doktorandkurser/seminarieverksamhet vid akademin, - skapa kontaktforum för forskarstuderande tillsammans med doktorandrepresentant, - samordningsansvar för doktorandernas tjänstgöring vid akademin tillsammans med ansvariga för grundutbildning, - ansvara för att relevant information om utbildning på forskarnivå samt övrig information som berör den enskilde forskarstudenten når fram till denne och berörda handledare, - beslut om studieuppehåll eller studieavbrott (i samråd med huvudhandledare för berörd forskarstudent), - beslut om tillgodoräknande av tidigare godkänd utbildning. Akademichefen kan utse person/er som är administrativt ansvarig/a för forskarutbildning inom de forskarutbildningsämnen som akademin är värd för. Beslut som gäller akademins utbildning på forskarnivå kan delegeras till denna eller någon annan person/instans. Arbetsrättsligt är akademichefen doktorandens förman. Akademin har en egen fastställd beslutsdelegation. Ansvarig person/instans kan skilja sig mellan de fyra akademierna vid MDH. 8 Rektors delegation av beslutanderätt från och med 24 april 2012, Dnr MDH /12

175 Samordnaren för forskarutbildningen På varje akademi finns en samordnare för forskarutbildningen. Samordnaren för forskarutbildningen har kunskap om hur kvalitetsarbetet bedrivs, hur högskolans nämnd arbetar och vilket regelverk som styr högskolan. Samordnaren för forskarutbildningen ansvarar för den operativa samordningen av akademins forskarutbildningsärenden och är väl förtrogen med de administrativa processerna som styr forskarutbildningen. Samordnaren för forskarutbildningen är akademins kontaktperson mot högskolans centrala stödfunktioner för forskarutbildningen. 11 (35) Handledarkollegiets ansvar Alla aktiva handledare för ett forskarutbildningsämne ska tillhöra ett handledarkollegium för ämnet. Akademiledningen kan besluta att även andra personer ska ingå. Handledarkollegiets uppgift är att kvalitetssäkra forskarutbildningen inom sitt ämne genom att: - föreslå allmänna studieplaner inom ämnet, - delta i urvals-/antagningsprocessen vid antagning av forskarstuderande, - föreslå beslut om att tidigare godkänd utbildning får tillgodoräknas vid antagning av forskarstudent, - föreslå och följa upp kurser inom forskarutbildningsämnet. Däribland analysera och utvärdera sammanställningar av kursutvärderingar, - regelbundet följa upp av doktoranders studier, - föreslå sakkunniga för granskning av avhandlingar, betygsnämnder och opponenter inför och vid licentiatseminarier och disputationer. De olika handledarkollegierna vid MDH kan ha ytterligare arbetsuppgifter vid de olika akademierna. Handledarkollegiet får finna sina egna arbetsformer. Hur frekvent handledarkollegiet sammanträder kan också skilja sig mellan akademierna Huvudhandledares och handledares ansvar Huvudhandledaren har det övergripande ansvaret för den forskarstuderandes utbildning. Handledaren kan svara för direkt handledning av forskarstuderanden eller bidra med annan ämneskompetens, till exempel vid tvärvetenskaplig forskning.

176 Huvudhandledaren och handledaren ansvarar för att vara tillgängliga för forskarstudenten i diskussioner om utbildningen, lyssna på forskarstudentens idéer, hjälpa forskarstudenten att välja lämpligt ämne och inriktning för avhandlingsarbetet, visa på möjliga vägar i forskningen, komma med konstruktiv kritik och lämna synpunkter på forskningsarbetets uppläggning och resultat samt bevaka att kursstudier och avhandlingsarbete framskrider enligt den individuella studieplanen. 12 (35) Det är huvudhandledarens ansvar att avgöra när samtliga fordringar i utbildningens kursdel är fullgjorda inför disputation eller avläggande av licentiatseminarium. Huvudhandledaren ansvarar för att en ISP upprättas för den enskilde forskarstudenten. Vidare ansvarar huvudhandledaren för att doktorandens ISP årligen följs upp och uppdateras vid behov samt att akademins åtaganden enligt denna uppfylls. 3. Utbildning på forskarnivå Forskarutbildningen utgörs av en utbildningsdel bestående av fristående kurser och en forskningsdel. Forskningsdelen består av ett eller flera forskningsprojekt som slutligen sammanställs i form av en doktorsavhandling eller en licentiatuppsats. En utbildning som leder till en doktorsexamen utgörs av fyra års studier på heltid. En utbildning som leder till en licentiatexamen består av minst två års studier på heltid. Forskarutbildningen är enskilt utformad för varje forskarstuderande. Det finns en allmän studieplan för varje forskarutbildningsämne som omnämner de generella krav och riktlinjer för ämnet (se avsnitt 3.7). Den allmänna studieplanen är styrande och fastställs av fakultetsnämnden. För varje enskild forskarstudent upprättas en individuell studieplan som utgör en för forskarstudenten skräddarsydd utbildningsplan (se avsnitt 3.9). Den individuella studieplanen följs regelbundet upp (se avsnitt 3.10) Terminstider Antagning till utbildning på forskarnivå likväl som offentligt försvar vid disputation respektive licentiatseminarium sker under terminstid. Terminstiderna återfinns på hemsidan 9. 9

177 3.2. Forskarutbildningsämnen MDH har organiserat sin forskning inom sex etablerade forskningsinriktningar; Inbyggda system (IS), Miljö, energi- och resursoptimering (MERO), Hälsa och välfärd, Innovation och produktrealisering (IPR), Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap (INAS), samt Utbildningsvetenskap (35) Vid MDH bedrivs forskarutbildning i forskarutbildningsämnen tillhörande de områden där högskolan har examenstillstånd för forskarutbildning. Utbildning på forskarnivå är uppdelad efter forskarutbildningsämnen som sorterar in under någon av de etablerade forskningsinriktningarna. För varje forskarutbildningsämne finns ett handledarkollegium där alla aktiva handledare för ämnet ska ingå. Handledarkollegiet fyller en viktig funktion då detta forum ansvarar för kvalitetssäkring av forskarutbildningen inom sitt ämne på akademinivå, se tidigare avsnitt I dagsläget bedriver Mälardalens högskola utbildning på forskarnivå inom: Forskarutbildningsämne Etablerad inriktning Värdakademi 11 - Arbetslivsvetenskap INAS HST - Datavetenskap IS IDT - Didaktik Utbildningsvetenskap UKK - Energi och miljöteknik MERO HST - Industriell ekonomi och INAS HST organisation - Innovation och design IPR IDT - Matematik/Tillämpad MERO UKK matematik - Naturvetenskapens och Utbildningsvetenskap UKK teknikens didaktik (ingen nyantagning) - Vårdvetenskap Hälsa och välfärd HVV - Elektronik IS IDT - Bioteknik/Kemiteknik (under avveckling) - HST 10 Tidigare benämnd Didaktik och interkulturell kommunikation (DIK) 11 HST = Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, IDT = Akademin för innovation, design och teknik, UKK = Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, HVV = Akademin för hälsa, vård och välfärd

178 3.3. Antagning till utbildning på forskarnivå Antagning till utbildning på forskarnivå följer den av styrelsen fastställda antagningsordningen (35) Kortfattat gäller att de flesta utbildningsplatser på forskarnivå utannonseras. Alla doktorandtjänster bör utlysas internationellt via webb och andra befintliga nätverk. För vissa forskarutbildningsämnen vid MDH genomförs ett antagningsseminarium innan beslut om antagning fattas. Seminariet syftar till att göra en första bedömning av genomförbarheten och relevansen av det föreslagna forskningsprojektet inom uppsatt tid samt för forskarutbildningsämnet. Vid seminariet diskuteras även specifika tillstånd som kan behövas för projektets genomförande (till exempel etiskt tillstånd). Fakultetsnämnden rekommenderar att sådana tillstånd finns vid antagning av en forskarstudent då de måste vara beviljade före forskningsprojektets påbörjan. Det åligger huvudhandledaren att garantera att den forskarstuderande kan byta till ett annat forskningsprojekt om ett specifikt tillstånd inte blir beviljat. För att säkerställa att den presumtive forskarstuderande är införstådd med att ett forskningsprojekt inte kan påbörjas vid ett avslag på en tillståndsansökan bör information om andra möjliga forskningsprojekt delges doktoranden före antagning. Huvudhandledaren ansvarar för delgivning av sådan information, bedömning om specifika tillstånd behöver sökas, samt för ansökning av ett specifikt tillstånd. Akademichefen ansvarar för att erforderliga tillstånd är beviljade före forskningsprojekt som kräver tillstånd påbörjas. Antagningsseminariet bedöms av representanter från handledarkollegiet, alternativt av inbjudna externa experter insatta i forskningsämnet. Seminariet är således ett bra sätt att förekomma eventuella problem längre fram i utbildningen. Vid antagning finns det möjlighet att tillgodoräkna sig tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå. Det är dock viktigt att komma ihåg att ett tillgodoräknande leder till progression i utbildningen, det vill säga studietiden förkortas med motsvarande andel som tillgodoräknandet utgör. Vid önskemål om att få tidigare genomförd utbildning prövad för tillgodoräknande ska blanketten Ansökan om tillgodoräknande fyllas i, signeras och lämnas till värdakademin Finansiering Utbildning på forskarnivå kan finansieras på olika sätt; det viktiga är att finansieringen är säkrad under hela utbildningsperioden och att utbildningen kan slutföras inom åtta år, motsvarande maximalt fyra års 12 Antagningsordning, Dnr CF30-220/07 13 Lokal tillgodoräknandeordning vid Mälardalens högskola, Dnr MDH /10.

179 heltidsstudier (gällande doktorsexamen). Motsvarande tider för licentiatexamen är att utbildningen ska slutföras inom fyra år motsvarande två års heltidsstudier. 15 (35) Den vanligaste finansieringsformen är anställning som doktorand. Många forskarstuderande vid MDH är finansierade genom en annan anställning utanför högskolan (främst som så kallade företagsdoktorander). Ett fåtal forskarstuderande finansieras via stipendier. MDH har däremot valt att inte använda finansieringsformen utbildningsbidrag Anställning som doktorand Vid anställning som doktorand är det viktigt att komma ihåg att antagning till utbildning på forskarnivå och anställning som doktorand är två parallella processer. Vid anställning som doktorand ska den anställda främst ägna sig åt den egna forskarutbildningen. Undervisning och annat arbete vid akademin får uppgå till högst 20 procent av full arbetstid och omfattningen bestäms genom en överenskommelse mellan doktoranden och akademichefen. Fyra års anställning som doktorand på heltid fördelas därmed över fem års studier med en doktorandanställning på 80 procent. En doktorandanställning är tidsbegränsad och gäller tills vidare (maximalt under åtta år motsvarande fyra års heltidsstudier gällande för studier som avslutas med en doktorsexamen. För studier som avslutas med en licentiatexamen gäller anställningen under maximalt fyra år motsvarande två års heltidsstudier. En anställning får som längst sträcka sig ett år efter avlagd examen). Det är viktigt att känna till att arbetsgivaren har möjlighet att pröva den forskarstuderandes studieresultat inför varje nytt förordnande. Detta görs genom granskning av den individuella studieplanen. Om den forskarstuderande grovt har åsidosatt sina åtaganden utan giltiga skäl till detta kan arbetsgivaren välja att avsluta förordnandet. Den som anställts som doktorand och fullgjort sina studier enligt studieplanen ska ges fortsatt förordnande. Vid anställning som doktorand gäller samma rättigheter och skyldigheter som för alla statligt anställda. Doktorandlönen följer en lönetrappa där lönen höjs successivt under utbildningen (doktorandstegen) Annan anställning eller stipendiefinansiering För forskarstuderande med annan finansiering, det vill säga ej doktorandanställning, gäller att akademichef ska kunna 14 Avtal för anställningsvillkor för doktorander vid MDH (dnr CF-P /12)

180 dokumentera en trovärdig finansiering för hela studietiden och en tidsplan som ryms inom maximalt åtta år gällande doktorsexamen. Detta ska vid antagningstillfället styrkas genom bifogande av avtal eller motsvarande som bekräftar att finansiering finns för den period som utbildning på forskarnivå kommer att bedrivas. Detta krav gäller exempelvis vid anställning som företagsdoktorand. 16 (35) Adjunkter anställda vid högskolan kan antas till utbildning på forskarnivå om det finns utrymme att inom ramen för anställningen bedriva forskarstudier på minst halvtid. Tillsvidareanställda vid MDH som i sin anställning avlägger licentiatexamen och/eller doktorsexamen erhåller en löneökning enligt avtal. Det är viktigt att tänka på att de olika finansieringsformerna ger olika rättigheter och skyldigheter. Då forskarstuderande antas med finansieringsformen annan anställning, inom eller utom högskolan, gäller de överenskommelser som finns reglerat i anställningsavtalet. Forskarstuderande med stipendiefinansiering ska, av akademin, delges information om skillnaden mellan de olika anställningsformerna innan antagningen beslutas Handledning För varje forskarstuderande ska det vid antagningen utses en huvudhandledare och en eller flera handledare. Den forskarstuderanden har rätt till handledning motsvarande minst 100 timmar per år. Tiden bör ses som ett riktmärke för huvudhandledarens och handledarens arbetsinsats med varje forskarstuderande och kan fördelas mellan huvudhandledare och handledare. Huvudhandledarens och handledarens roll bör till en början vara av vägledande karaktär men bör sedan övergå till en stödjande funktion då utbildningens mål är självständiga forskare. Vid val av handledare bör man alltid beakta handledarnas relation till varandra. I de fall några av handledarna har en nära privat relation, eller annan relation som riskerar hämma handledarnas självständighet, bör en annan handledarkonstellation sökas. Ibland kan situationer uppstå då det är lämpligt att forskarstuderanden byter huvudhandledare eller handledare. Exempel på sådana situationer är att huvudhandledaren eller handledaren blir svårt sjuk, att en för nära personlig relation uppstår mellan huvudhandledare/handledare och forskarstuderande eller mellan handledare i handledargruppen. Vidare kan ett behov av handledarbyte uppstå om huvudhandledaren/handledaren lämnar sin anställning, om det uppstår en olöslig konflikt mellan forskarstuderanden och huvudhandledare/handledare eller om huvudhandledaren/handledaren missköter sitt uppdrag. Fakultetsnämnden kan besluta om att dra in

181 handledarförordnande för huvudhandledare/handledare som upprepade gånger missköter sitt handledaruppdrag. 17 (35) Finns påståenden om etniska eller sexuella trakasserier ska ärendet behandlas enligt högskolans handlingsplan för likabehandling. 15 Om konflikten är av intern karaktär och de inblandade har misslyckats med att lösa den bör utomstående involveras. Om ett handledarbyte blir aktuellt ska forskarstuderanden på fastställt formulär begära att få byta handledare och till denna begäran bifoga en reviderad individuell studieplan som undertecknats av forskarstuderanden, alla inblandade handledare och akademichef. Begäran om byte av handledare skickas till handläggare för forskarutbildningen vid Utbildnings- och forskningssektionen. Ansökan fastställs av utskottet för forskarutbildning varefter Utbildnings- och forskningssektionen delger akademin beslutet för registrering i forskarladok. Akademin ansvarar för att registrering i forskarladok sker. Vid tillägg av en handledare ska samma blankett som ovanstående fyllas i och skickas till handläggare för forskarutbildningen vid Utbildningsoch forskningssektionen för vidare beredning Byte av projekt De inblandade bör vara medvetna om att byte av huvudhandledare/handledare utan ett samtidigt byte av projekt kan vara en mycket komplicerad process eftersom det ofta finns en ekonomisk koppling mellan handledaren och forskningsprojektet som den forskarstuderande arbetar i. Om en sådan situation uppstår kan den forskarstuderande därför framföra önskemål om att också få byta projekt i samband med ett handledarbyte och då tillsammans med akademichefen, diskutera huruvida sådana önskemål kan tillgodoses. Fakultetsnämnden rekommenderar inte att en forskarstuderande byter projekt senare än 18 månader efter antagning. Om ett byte av handledare blir aktuellt senare rekommenderas en mindre omstrukturering av projektet Övergång från annat lärosäte MDH accepterar övergång från annat lärosäte. Beslut i sådana frågor fattas av utskottet för forskarutbildning. 15 En jämlik högskola Dnr MDH /11

182 3.7. Allmän studieplan De regler och riktlinjer som gäller för ett enskilt forskarutbildningsämne står specificerade i den allmänna studieplanen för ämnet. I den bemärkelsen utgör den allmänna studieplanen ett regelverk för ämnet. 18 (35) Förslag till forskarutbildningsämne inklusive studieplan utarbetas av akademin och beslutas sedan av fakultetsnämnden. Det åligger sedan fakultetsnämnden att kontinuerligt följa upp och utföra kvalitetsbedömningar av forskarutbildningsämnen Introduktion av antagna forskarstudenter När en forskarstuderande antagits åligger det akademin att ge en utförlig presentation av akademin, dess personal, rutiner och aktiviteter. I samband med detta bör man också gå igenom akademins, huvudhandledarens, handledarens och den forskarstuderandes rättigheter och skyldigheter. För att garantera MDH:s målsättningar för utbildning på forskarnivå är det viktigt att utbildningen för varje enskild forskarstuderande är väl planerad och att den löpande följs upp. Ett av verktygen för denna kvalitetssäkring är den individuella studieplanen Individuell studieplan För varje forskarstuderande upprättas en ISP. För att hantera studieplanen används ett webbaserat verktyg, WebISP. 16 Hjälp att använda ISP verktyget och användarflödet under upprättandet/uppföljning finns att tillgå på webbplatsen. På hemsida 16 finns även en manual för skapande och administration av studieplanen. Efter uppföljning av forskarstudentens ISP fastställs denna av fakultetsnämndens utskott för forskarutbildning efter samråd med den forskarstuderande och dennes handledare. Det är huvudhandledarens ansvar att en ISP upprättas och sedan årligen följs upp. Den individuella studieplanen beskriver de åtaganden som den forskarstuderande och värdakademin har under utbildningstiden samt vad som i övrigt behövs för att utbildningen ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Studieplanen följs regelbundet upp av fakultetsnämnden. Vid uppföljningen informerar den forskarstuderande och dess handledare fakultetsnämnden hur utbildningen framskrider. Fakultetsnämnden kan då eller när det annars är påkallat göra de ändringar i ISP som behövs. Innan ändring görs ska forskarstuderande och handledare ges möjlighet att yttra sig. 16

183 Den forskarstuderande, huvudhandledare, samtliga handledare och akademichef ska genom sina underskrifter intyga att de har tagit del av planen varje år. 19 (35) Forskarutbildningskurser En viktig del av utbildningen utgörs av kurser på forskarnivå. Vid MDH erbjuds ett antal högskolegemensamma kurser och ämnesspecifika kurser. Kurser på forskarnivå är tillgängliga för alla forskarstuderande vid högskolan, men särskilda förkunskapskrav kan gälla för en enskild kurs och antalet platser kan vara begränsade. För många forskarutbildningsämnen finns ett antal obligatoriska kurser, vilka framgår av den allmänna studieplanen för respektive ämne. I den allmänna studieplanen finns också föreskrifter om hur stor del av kurserna inom utbildningen på forskarnivå som kan läsas på avancerad nivå. Vissa tidigare genomförda och godkända kursmoment kan tillgodoräknas vid antagning till forskarutbildningen (se under 3.11). Kurser som ska ingå i forskarstudentens utbildning ska godkännas av huvudhandledaren innan utbildningsmomenten genomförs. Därmed kommer kurserna att räknas in som aktiviteter i utbildningsdelen av pågående forskarutbildning. Sådana utbildningsmoment bör stå planerade och specificerade i den individuella studieplanen, men godkännande kan ske skriftligen vid ansökan till kurs eller på motsvarande sätt före kursstart. Efter avslutad kurs har deltagare på kursen rätt att lämna sina synpunkter i form av en kursvärdering. Kursansvarig ansvarar för information om hur kursvärderingen genomförs för den enskilda kursen. Kursansvarig ansvarar även att se till att tidigare kursvärderingar finns tillgängliga för alla intressenter. Dessa kan vara ett bra underlag till bedömning av kursens eventuella bidrag i forskarutbildningen. Kursansvarig ansvarar även för att kurspoäng rapporteras in i forskarladok efter godkänt examinationsmoment Tillgodoräknande I normalfallet gäller att tillgodoräknande av utbildningar eller utbildningsmoment sker i samband med antagning till utbildning på forskarnivå. Ett tillgodoräknande av tidigare genomförd utbildning leder till progression i forskarutbildningen med motsvarande omfattning som den tillgodoräknade utbildningen utgör. Utbildningsmoment som kan vara svåra att planera för i den individuella studieplanen är till exempel konferensdeltagande. Sådant deltagande kan få tillgodoräknas till utbildningsdelen i efterhand. Beslut om omfattning av tillgodoräknande och eventuell maximal

184 omfattning av sådan form av tillgodoräknande fattas av akademichef eller av denne delegerad person/instans, till exempel handledarkollegiet för forskarutbildningsämnet. 20 (35) Studieuppföljning Det ligger i fakultetsnämndens uppdrag att kontrollera att de individuella studieplanerna följs upp då nämnden ansvarar för kvaliteten i utbildningen. Nämnden har, som tidigare beskrivits, delegerat kvalitetsansvaret gällande de individuella studieplanerna till nämndens utskott för forskarutbildning (se avsnitt 2.3.4). Huvudhandledare ansvarar för att denna uppföljning genomförs och att det rapporteras till nämnden via dess utskott. Fakultetsnämnden följer upp progressionen i studierna för de antagna forskarstudenterna. Detta sker med hjälp av Utbildnings- och forskningssektionen via de individuella studieplanerna. Därutöver initierar fakultetsnämnden löpande enkäter och intervjuer för att få kunskap om de forskarstuderandes och de nyexaminerade doktorernas och licentiandernas uppfattning om utbildningen. Det är huvudhandledarens ansvar att övrig rapportering av studieresultat läggs in i forskarladok. Två gånger per år rapporterar akademierna uppgifter till Statistiska centralbyrån om bland annat studieaktivitet och finansieringsformer. Inför denna rapportering ska doktorandens ISP alltid uppdateras av forskarstuderande och dess handledare. En gång per år ska varje doktorand ha ett uppföljningssamtal. Huvudhandledaren ansvarar för att sådana samtal ordnas. Det sker lämpligen inför den årliga uppföljningen och fastställandet av ISP. Vid uppföljningssamtalen ska den forskarstuderande och övriga handledare delta. Vid uppföljningssamtalet diskuteras forskarstudentens studieresultat, både utbildningsdel och avhandlingsarbete, och hur studentens ISP följs. När forskarstudentens ISP behöver revideras ska orsakerna till eventuella förändringar av studietakten alltid analyseras. Handledningens innehåll och omfattning ska alltid tas upp i samband med den årliga uppföljningen. Uppföljningsmötet och eventuella revideringar av studieplaneringen ska dokumenteras i den individuella studieplanen. Finansieringsplanen ska revideras vid behov. Om en handledare eller handledarkollegiet anser att studieresultaten avviker i allt för stor utsträckning från planeringen i ISP bör man i första hand göra korrigeringar i studieplaneringen så att examensmålen kan uppnås inom den utsatta tiden.

185 3.13. Övriga uppföljningar 21 (35) Halvtidsuppföljning Efter ca halva studietiden för doktorsexamen görs en avstämning av avhandlingsarbetet i form av ett licentiatseminarium (då en licentiatuppsats skrivs) eller ett halvtidseminarium där uppnådda resultat granskas även av andra än handledarna. Förfarandet för licentiatseminarium, kan även lämpligen följas vid halvtidsseminarium. Det behövs dock ingen betygsnämnd vid detta seminarium utan representanter ur ämnets handledarkollegium utgör den kollegiala bedömningen över kvaliteten på avhandlingsarbetet. Efter genomfört halvtidsseminarium bör representanterna ur handledarkollegiet tillsammans med forskarstudenten och dess handledare diskutera hur den avslutande delen av utbildningen på forskarnivå kommer att se ut för den forskarstuderande Akademitjänstgöring Förutom studieresultaten bör även doktoranders akademitjänstgöring följas upp i ett möte med avdelningschefen. Även eventuella studieuppehåll eller andra faktorer som påverkar planeringen av studietiden bör följas upp Studieuppehåll och studieavbrott Studieuppehåll (tidsbegränsat uppehåll från utbildningen) eller studieavbrott (permanent avbrott från utbildningen) ansökes genom att erforderlig blankett skickas till handläggare för forskarutbildningen vid Utbildnings- och forskningssektionen. Studieuppehåll samt studieavbrott gäller från det datum då beslut fattas av akademichef i samråd med berörd huvudhandledare. För studieuppehåll krävs särskilda skäl. Akademin ansvarar för registrering av studieuppehåll samt studieavbrott i forskarladok. Utbildnings- och forskningssektionen ansvarar för registrering i den forskarstuderandes ISP Högskolepedagogisk utbildning och pedagogisk meritering För att få tillfälle att utveckla sin pedagogiska kompetens ska forskarstuderande vid MDH, oavsett anställningsform, uppmuntras att undervisa. I de fall det är svårt att arrangera undervisning för den forskarstuderande med anställning utanför högskolan bör man hitta andra former av pedagogisk verksamhet under utbildningen. MDH arrangerar bland annat en högskolepedagogisk utbildning. Då doktorander går högskolepedagogisk utbildning ska det ingå i doktorandens tjänstgöring vid akademin. Doktoranden kan gradvis

186 involveras i undervisningen, inledningsvis som assistent till lärare och senare själv som lärare med handledning. 22 (35) De pedagogiska meriterna värderas både av högskolan och av andra arbetsgivare. Forskarstuderande bör under utbildningstiden ta vara på möjligheterna att dokumentera sina insatser i grundutbildningen och också få utlåtanden om kvaliteten i sina insatser från akademin. Vid MDH finns även möjlighet att dokumentera sina pedagogiska meriter i en s.k. pedagogisk meritportfölj Internationalisering Dagens forskarsamhälle är internationellt. Det är därför viktigt att varje forskarstuderande sätter sitt forskningsprojekt i relation till det internationella forskningsläget. Varje forskarstuderande ska i den mån det är möjligt erbjudas tillfälle att knyta internationella kontakter och ges möjlighet att delta och presentera sin forskning vid internationella konferenser. Högskolan ska verka för internationalisering genom att stödja och möjliggöra forskarstuderandens deltagande i internationella samarbeten, vistelser utomlands och genom att bjuda in utländska gästforskare på olika nivåer. Planering av vistelser utomlands bör preciseras i den forskarstuderandes ISP. Doktoranden får behålla sin doktorandlön under utlandsvistelsen, förutsatt att ingen annan ersättning utgår. Vid annan ersättning lägre än doktorandlön ska del av lönen utbetalas så det motsvarar doktorandens lön i Sverige. Huvudhandledare och handledare bör dessutom stödja doktorand och forskarstuderande i att söka externa medel för internationella forskningskontakter. Inför utlandsvistelse eller utrikesresor kan det dock vara bra att kontakta handläggare vid Personalsektionen för att se över vilka reseförsäkringar som gäller vid det enskilda fallet. Högskolan ska genom fakultetsnämnden säkerställa att varje forskarstuderande oavsett nationalitet i största möjliga mån antas till forskarstudier på samma villkor. I den individuella studieplanen ska det framgå att forskarstudenter stationerade utomlands garanteras möten med sin huvudhandledare och handledare samt att forskningen bedrivs i en adekvat miljö. Internationella forskarstudenter stationerade i Sverige ska dessutom ges ett socialt stöd. Eventuellt obligatoriska moment av internationalisering ska framgå av ämnets allmänna studieplan och preciseras i den individuella studieplanen. Det är önskvärt att högskolans forskarstudenter förlägger perioder av sin studietid vid ett annat lärosäte alternativt ute i industrin. Detta gäller såväl vid studier i Sverige som i annat land.

187 23 (35) 4. Disputation och försvar av licentiatuppsats Det sista utbildningsmomentet i utbildning på forskarnivå är det offentliga försvaret av avhandlingsarbetet. Processen för ett försvar av en licentiatuppsats skiljer sig i jämförelse med processen vid en disputation (försvar av en doktorsavhandling). Dessa processer kommer därför att redovisas separat. Gemensamt för båda processerna är att de är tidskrävande. Förslagsvis planeras processen genom att utgå från planerat försvarsdatum och sedan räkna baklänges i kalendern för att få fram relevanta deadlines för de olika momenten i examinationsprocessen Licentiatexamen Licentiatuppsats Kvantitativa och kvalitativa krav på uppsatsen anges i den allmänna studieplanen för ämnet. Licentiatuppsatsen ska presenteras vid ett offentligt licentiatseminarium under terminstid. Licentiatuppsatsen får utformas antingen som ett enhetligt, sammanhållet vetenskapligt verk, monografi, eller som en sammanläggningsuppsats av flera vetenskapliga uppsatser som den studerande författat ensam eller gemensamt med andra. Den studerandes enskilda bidrag till gemensamt författade uppsatser ska tydligt anges i licentiatuppsatsen. En sammanläggningsuppsats ska inledas med en ramberättelse, kappa, som ger en översikt av litteraturen, presentation av uppsatsens teoretiska ram och sammanfattning av den forskarstuderandes egna resultat. En sammanfattning på både svenska och engelska ska alltid finnas. Huvudhandledaren avgör huruvida en språkgranskning av avhandlingen behövs före tryckning. Vid sådana behov står akademin för kostnaden för språkgranskning. Akademin ansvarar även för tryckkostnaden för ett rimligt antal uppsatser. Instruktioner för manuskriptets utformning finns på högskolans webbplats. 17 Ytterligare upplysningar lämnas av handläggare för forskarutbildningen vid Utbildnings- och forskningssektionen som också tillhandahåller avhandlingsnummer. ISBN-nummer och ISSNnummer fås av biblioteket som också hjälper till med frågor om 17

188 elektronisk publicering i DiVa systemet. 18 Forskarstuderanden tar själv kontakt med tryckeriet. 24 (35) Ansökan om att få sin licentiatuppsats granskad och om licentiatseminarium senast 8 veckor före planerat datum Forskarstuderande som önskar avlägga licentiatexamen ansöker om detta på erforderlig ansökningsblankett senast åtta terminsveckor före planerat seminariedatum. Till ansökan ska en nyligen reviderad och fastställd individuell studieplan biläggas samt en populärvetenskaplig sammanfattning av arbetet skriven på svenska och engelska. Ansökan med bilagor ska skickas till handläggare för forskarutbildningen vid Utbildnings- och forskningssektionen. På högskolans webbplats finns också en checklista inför licentiatseminariet som kan utgöra ett administrativt stöd över vilka moment som ska genomföras och när i tiden dessa ska vara genomförda. Efter att beslut är fattat om försvar av licentiatuppsatsen meddelar handläggaren för forskarutbildningen vid Utbildnings- och forskningssektionen forskarstudenten att försvar av uppsatsen får äga rum. I samband med beslutet delges även den populärvetenskapliga sammanfattningen Informationssektionen som därefter publiceras seminariet internt och externt. Denna delgivning ansvarar handläggaren för forskarutbildningen för Offentliggörande/ Spikning senast 3 veckor före planerat licentiatseminarium Mälardalens högskola eftersträvar öppenhet och möjlighet till insyn i högskolans forskning. Den forskarstuderande ska därför offentliggöra licentiatuppsatsen i fulltext i DiVA-systemet. Det bör dock påpekas att användningen av den text som publiceras i DiVA-systemet alltid ska följa god forskningsetik med angivande av källa och enligt upphovsrättslagen. Licentiatuppsatsen bör vara inlagd i DiVA systemet senast tre terminsveckor före planerat seminariedatum. 18 DiVA systemet är ett elektroniskt publiceringsverktyg som MDH använder sig av. I verktyget kan samtliga publikationstyper som publiceras av forskare och studenter vid Mälardalens högskola registreras och publiceras, se mer på

189 Distribution av licentiatuppsats i direkt anslutning till spikning Licentiatuppsatsen ska före seminariet finnas tillgänglig på akademin under minst tre terminsveckor samma läsår som seminariet hålls. Uppsatsen ska, tillsammans med meddelande om tid och plats för seminariet, distribueras av den forskarstuderande till: 25 (35) - betygsnämndens alla ledamöter, - egen akademi, som upplyser om antalet exemplar, samt - övriga intresserade i samråd med handledargruppen. Tryckeriet distribuerar uppsatsen till Utbildnings- och forskningssektionen, Informationssektionen, Kungliga biblioteket, övriga universitetsbibliotek och högskolans bibliotek Licentiatseminariet Varje forskarstuderande ska individuellt försvara sin färdigställda licentiatuppsats vid ett offentligt seminarium. Inför seminariet ska licentiatuppsatsen ha granskats av en särskild betygsnämnd som gör en allmän bedömning av uppsatsen och som kommenterar och ställer frågor rörande arbetet under seminariet. Vid det offentliga licentiatseminariet försvarar den forskarstuderande, respondenten, sin avhandling där även huvudhandledaren, handledare, betygsnämndens ledamöter och intresserad allmänhet är närvarande och ges möjlighet att ställa frågor. Vid MDH föreslås följande procedur gälla, men den kan ändras i enlighet med ämnestraditioner eller nyskapande idéer. - Huvudhandledare öppnar licentiatseminariet och hälsar de närvarande välkomna. Huvudhandledaren redogör också för ordningen vid anförandet, respondentens namn, titeln på avhandlingen, samt presenterar betygsnämndens ledamöter samt vem av dessa som utgör opponent vid seminariet. - Opponenten ger en kort allmän beskrivning av forskningsområdet och beskriver vari licentiatuppsatsens främsta bidrag till kunskapsutvecklingen inom området har bestått. - Respondenten inleder med att eventuellt presentera en erratalista följt av en presentation av sin licentiatuppsats. - I en diskussion med respondenten framför opponenten sina frågor och synpunkter på metoder, resultat och tillhörande

190 diskussion. Respondenten besvarar opponentens frågor tydligt och klart. 26 (35) - Efter detta förklaras ordet fritt. Betygsnämnden, i egenskap av examinatorer, ges inledningsvis möjlighet att ställa frågor till respondenten. Respondenten ska ges tillfälle att besvara varje diskussionsinlägg. Därefter ges åhörarna rätt att ställa frågor i den ordning huvudhandledaren bestämmer. - Innan frågestunden avslutas bör huvudhandledaren försäkra sig om att betygsnämnden inhämtat det underlag den behöver för sin bedömning. - Huvudhandledaren tackar deltagarna och förklarar licentiatseminariet avslutad. - Betygsnämnden sammanträder. Betygsnämndens ordförande meddelar sedan utan dröjsmål respondenten nämndens beslut Betygsnämnd Huvudhandledaren lämnar förslag till handledarkollegiet om ledamöter till betygsnämnd, ordförande i betygsnämnden, samt tid och plats för seminariet. Betygsnämndens ledamöter bör vara tillfrågade innan de föreslås för handledarkollegiet. Vidare ska en av ledamöterna accepterat uppdraget som opponent vid seminarietillfället. Denna ledamot ska även ha delgivits information om vad som förväntas av honom/henne. På förslag av handledarkollegiet utser prodekan för forskning och forskarutbildning en betygsnämnd, dess ordförande samt tid och plats för licentiatseminariet. Representanter i betygsnämnden får gärna komma från utländskt lärosäte. Krav på betygsnämndens sammansättning och kompetenskrav på dess ledamöter återfinns i dokumentet Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola (MDH /12). Ordförande i betygsnämnden har till uppgift att opponera vid seminarietillfället. Övriga ledamöter ska efter avslutad opponering komplettera med frågor som inte vidrördes vid opponeringen. Betygsnämnden sammanträder i direkt anslutning till det offentliga försvaret för att överlägga om betyg på licentiatuppsats och anförande.

191 Betyg Efter licentiatseminariet beslutar betygsnämnden om betyget. Licentiatuppsatsen och anförandet bedöms med betyget godkänd eller underkänd. Beslutet dokumenteras på fastställt formulär. Originalet skickas till handläggare för forskarutbildningen vid Utbildnings- och forskningssektionen. För denna inrapportering ansvarar huvudhandledaren. Utbildnings- och forskningssektionen skickar en kopia av beslutet till Studentcentrum samt till samordnaren för forskarutbildningen för ämnet. 27 (35) Akademichef eller av denne delegerad person ansvarar att betyget registreras i forskarladok Examensbeteckning Beteckningen på filosofie, teknologie eller ekonomie examen kommer i första hand att svara mot det område som ämnet tillhör. 19 Om examensbeteckningen i forskarstuderandes grundexamen är annan än det som svarar mot det område forskarutbildningsämnet tillhör kan forskarstuderanden anhålla hos fakultetsnämnden om att få denna beteckning även på forskarexamen. Anhållan om annan examensbenämning ska göras i samband med ansökan om att få sin licentiatuppsats granskad Arvode Akademin beslutar om arvodering av ledamöter i betygsnämnd vid licentiatseminarium men bör följa MDH:s praxis för arvodering Examensbevis En forskarstuderande som uppfyller fordringarna för licentiatexamen ska på begäran erhålla bevis om detta av högskolan. Studentcentrum handlägger utfärdandet av examensbevis. Detta innebär kontroll av att alla moment i den allmänna studieplanen fullgjorts, samt att avhandlingen har godkänts. Examensbeviset utfärdas av rektor på både svenska och engelska Doktorsexamen Doktorsavhandling Kvantitativa och kvalitativa krav på avhandlingen anges i den allmänna studieplanen för ämnet. Doktorsavhandlingen ska presenteras vid ett offentligt licentiatseminarium under terminstid. 19 se protokoll 17 från högskolestyrelsen möte

192 Doktorsavhandlingen utformas antingen som ett enhetligt, sammanhållet vetenskapligt verk, monografi, eller som en sammanläggningsavhandling av flera vetenskapsuppsatser som den studerande författat ensam eller gemensamt med andra. Den studerandes enskilda bidrag till gemensamt författade uppsatser ska tydligt anges i avhandlingen. En sammanläggningsavhandling ska inledas med en ramberättelse, kappa, som ger en översikt av litteraturen, presentation av avhandlingens teoretiska ram och sammanfattning av forskarstuderandens egna resultat. En sammanfattning på både svenska och engelska ska alltid finnas. 28 (35) Det är inte tillåtet att presentera en avhandling med mer än en författare, utan forskarstuderanden ska stå som ensam författare till sin avhandling. Detta gäller både monografi och kappan i sammanläggningsavhandling. Huvudhandledaren avgör huruvida en språkgranskning av avhandlingen behövs före tryckning. Vid sådana behov står akademin för kostnaden för språkgranskning. Akademin ansvarar för tryckkostnaden för ett rimligt antal avhandlingar. Instruktioner för manuskriptets utformning finns på högskolebibliotekets webbplats. 20 Ytterligare upplysningar lämnas av handläggare för forskarutbildningen vid Utbildnings- och forskningssektionen som också tillhandahåller avhandlingsnummer. ISBN-nummer erhålls av biblioteket som också hjälper till med frågor om elektronisk publicering i DiVA. Forskarstuderande tar själv kontakt med tryckeriet Förhandsgranskning av doktorsavhandling 24-8 veckor före planerad disputation Inför varje disputation ska någon form av förhandsgranskning av avhandlingen ske. Ett sådant slutseminarium bör vanligen äga rum inom sex månader till åtta terminsveckor innan disputation. Syftet med förhandsgranskningen är att säkra den vetenskapliga kvaliteten på avhandlingen. Men slutseminarium kan också användas som ett sista arbetsseminarium där man avgör vilket arbete som kvarstår innan avhandlingen kan anses vara klar för att tryckas. Förhandsgranskningen kan ske genom att: 1. En extern granskare, men inte samma som opponenten eller ledamot i betygsnämnd, får förhandsgranska avhandlingen i form av en skendisputation. 20

193 2. Utsedda representanter inom MDH får ta del av ingående delarbeten vid sammanläggningsavhandling och hela avhandlingen vid monografi och genom skriftligt utlåtande rekommendera eller avråda till att avhandlingen läggs fram. Dessa representanter ska vara ämneskompetenta. 29 (35) Vilken av dessa former av granskning som används och när under utbildningen det normalt ska äga rum ska tydligt framgå av den allmänna studieplanen för respektive ämne. Fakultetsnämnden eftersträvar att förhandsgranskningen genomförs av en extern granskare Ansökan om disputation senast 8 veckor före planerad disputation Den forskarstuderande som önskar disputera ska senast åtta terminsveckor före tilltänkt disputationsdag anmäla detta på särskild ansökningsblankett vilken ska sändas till handläggare för forskarutbildningen vid Utbildnings- och forskningssektionen. Ansökan ska innehålla uppgift om avhandlingens titel, förslag på tid och plats (lokal ska vara bokad av den forskarstuderande) samt en nyligen reviderad och fastställd individuell studieplan. Dessutom ska det till ansökan biläggas en populärvetenskaplig sammanfattning av arbetet skriven på svenska och engelska. Information kring vilken form av förhandsgranskning som kommer att användas eller har använts ska också återfinnas i ansökan om att få disputera. Huvudhandledaren ska samtidigt lämna förslag på opponent, betygsnämnd och ordförande, vid disputationen. Opponenten ska vara en extern person gärna från utländskt lärosäte och med goda kunskaper i ämnet. Samtliga föreslagna ska ha accepterat uppdraget och anges med fullständiga adresser. En skriftlig redogörelse för innehållet i avhandlingen med förteckning över eventuella ingående publikationer bifogas anhållan. Prodekan för forskning och forskarutbildning beslutar om utser opponent, betygsnämnd och ordförande vid disputationen samt om tid och plats för disputationen. Utbildnings- och forskningssektionen distribuerar kopia av beslutsprotokoll till berörda parter. I samband med beslutet delges även den populärvetenskapliga sammanfattningen Informationssektionen som därefter publicerar seminariet internt och externt. Denna delgivning ansvarar handläggaren för forskarutbildningen för.

194 Offentliggörande/ Spikning - senast 3 veckor före planerad disputation En avhandling offentliggörs genom så kallad spikning vilket innebär att avhandlingen i sin helhet görs tillgänglig för akademi och allmänhet. Spikning ska ske senast tre terminsveckor före disputation. 30 (35) Den forskarstuderanden ska i god tid före spikning kontakta prodekan för forskning och forskarutbildning för påskriften Må spikas vilket innebär att forskarstuderanden får tillstånd att sprida avhandlingen. Två exemplar ska därefter spikas upp fysiskt, ett i Västerås och ett i Eskilstuna. Spikar erhålls av handläggare för forskarutbildningen vid Utbildnings- och forskningssektionen. Mälardalens högskola eftersträvar öppenhet och möjlighet till insyn i högskolans forskning. Den forskarstuderande ska därför, i samband med att avhandlingen offentliggörs, lägga in avhandlingen i fulltext i DiVA-systemet. 21 Det bör dock påpekas att användningen av den text som publiceras i DiVA-systemet alltid ska följa god forskningsetik med angivande av källan och enligt upphovsrättslagen. Doktorsavhandlingen bör vara inlagd i DiVA systemet senast tre terminsveckor innan planerad disputationsdag Distribution och annonsering - i direkt anslutning till spikning Avhandlingen ska vara tryckt och tillgänglig på akademin och ska skickas till berörda personer i direkt anslutning till spikning. Avhandlingen ska distribueras av forskarstuderanden till följande personer: - opponenten, - disputationens ordförande, - betygsnämndens ledamöter, - egen akademi (som upplyser om antalet exemplar), 21 DiVA systemet är ett elektroniskt publiceringsverktyg som MDH använder sig av. I verktyget kan samtliga publikationstyper som publiceras av forskare och studenter vid Mälardalens högskola registreras och publiceras, se mer på

195 - övriga intresserade (i samråd med huvudhandledare och handledare). 31 (35) Tryckeriet distribuerar avhandlingen till Utbildnings- och forskningssektionen, Informationssektionen, Kungliga biblioteket, universitetsbiblioteken och högskolans bibliotek Disputationsakten Varje forskarstuderande ska ensam försvara sin doktorsavhandling vid en offentlig disputation. Disputationsakten har följande huvudsyften: - att ge forskarstuderanden tillfälle att visa sin förmåga att diskutera forskning på hög vetenskaplig nivå såväl som populärvetenskapligt, - att bereda en vetenskapligt förstklassig granskning av doktorsavhandlingen, - att ge allmänheten en insikt på vilket sätt den forskarstuderandens doktorsavhandling bidragit till kunskapsutvecklingen inom projektets forskningsområde. Vid den offentliga disputationen försvarar den forskarstuderanden, respondenten, sin avhandling där även huvudhandledaren, handledare, betygsnämndens ledamöter och intresserad allmänhet är närvarande och ges möjlighet att ställa frågor. Vid MDH föreslås följande procedur gälla, men den kan ändras i enlighet med ämnestraditioner eller nyskapande idéer. - Ordföranden (vanligtvis huvudhandledaren) öppnar disputationsakten och hälsar de närvarande välkomna. Ordförande redogör också för ordningen vid disputationsakten, respondentens namn, titeln på avhandlingen, samt presenterar betygsnämndens ledamöter. - Opponenten ger en kort allmän beskrivning av forskningsområdet och beskriver vari doktorsavhandlingens främsta bidrag till kunskapsutvecklingen inom området har bestått. - Respondenten inleder med att eventuellt presentera en erratalista följt av en presentation av sin doktorsavhandling. - I en diskussion med respondenten framför opponenten sina frågor och synpunkter på metoder, resultat och tillhörande diskussion. Respondenten besvarar opponentens frågor tydligt och klart.

196 - Efter detta förklaras ordet fritt. Betygsnämnden, i egenskap av examinatorer, ges inledningsvis möjlighet att ställa frågor till respondenten. Respondenten ska ges tillfälle att besvara varje diskussionsinlägg. Därefter ges åhörarna rätt att ställa frågor i den ordning huvudhandledaren bestämmer. 32 (35) - Innan frågestunden avslutas bör huvudhandledaren försäkra sig om att betygsnämnden inhämtat det underlag den behöver för sin bedömning. - Ordföranden tackar deltagarna och förklarar disputationen avslutad. - Betygsnämnden sammanträder. Betygsnämndens ordförande meddelar sedan utan dröjsmål respondenten nämndens beslut Betygsnämnd Huvudhandledaren föreslår handledarkollegiet opponent, ledamöter till betygsnämnd samt tid och plats för disputation. Samtliga föreslagna ska ha accepterat uppdraget och anges med fullständiga adresser. På förslag av handledarkollegiet beslutar prodekan för forskning och forskarutbildning en opponent, betygsnämnd samt tid och plats för disputationen. Representanter i betygsnämnden får gärna komma från utländskt lärosäte. Huvudhandledare eller handledare kan ej vara ledamot i betygsnämnd till en forskarstuderande som hon/han handleder eller tidigare har handlett. Krav på betygsnämndens sammansättning och kompetenskrav på dess ledamöter återfinns i dokumentet Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola(mdh /12). Normalt sammanträder betygsnämnden omedelbart efter disputationen Betyg Efter disputationen beslutar betygsnämnden om betyget. Doktorsavhandlingen och anförandet bedöms med betyget godkänd eller underkänd. Beslutat betyg dokumenteras på fastställt formulär. Betygsnämndens ordförande ansvarar för att justerat originalprotokoll sänds till handläggare för forskarutbildningen vid Utbildnings- och forskningssektionen. Utbildnings- och forskningssektionen skickar en kopia av beslutet till Studentcentrum samt till samordnaren för forskarutbildningen för ämnet.

197 Akademichef eller av denne delegerad person ansvarar att betyget registreras i forskarladok. 33 (35) Examensbeteckning Beteckningen på filosofie, teknologie eller ekonomie examen kommer i första hand att svara mot det område som ämnet tillhör. 22 Om examensbeteckningen i forskarstuderandes grundexamen är annan än det som svarar mot det område forskarutbildningsämnet tillhör kan forskarstuderanden anhålla hos fakultetsnämnden om att få denna beteckning även på forskarexamen. Anhållan om annan examensbenämning ska göras i samband med ansökan om att få disputera Arvode till opponent och betygsnämnd Akademin beslutar om arvodering av opponent och ledamöter i betygsnämnd vid disputation, men bör följa MDHs praxis för arvodering Examensbevis En forskarstuderande som uppfyller fordringarna för doktorsexamen ska på begäran erhålla bevis om detta av högskolan. Studentcentrum handlägger utfärdandet av examensbevis. Detta innebär kontroll av att alla moment i den allmänna studieplanen fullgjorts och att avhandlingen har godkänts. Examensbevis utfärdas av rektor på både svenska och engelska Promotion Mälardalens högskola arrangerar akademisk högtid då doktorer promoveras. De nyblivna doktorerna uppmärksammas då vid en högtidlig ceremoni. Information om kommande promotionsceremonier finns på MDH:s hemsida. 5. Generella rättigheter 5.1. Sjuk- och föräldraledighet, semester För anställda doktorander gäller samma villkor som för övriga anställda vid MDH när det gäller sjuk- och föräldraledighet samt semester. 22 se protokoll 17 från högskolestyrelsen möte

198 Forskarstuderande som har sin anställning i en annan organisation, exempelvis företagsdoktorander, omfattas av de regler och avtal som finns i den aktuella organisationen. Stipendiefinansierade forskarstuderanden omfattas generellt inte av några regler eller avtal, dock har Mälardalens högskola beslutat om vissa rättigheter i frågorna, se dokument Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola (MDH /12). 34 (35) 5.2. Försäkringar Alla doktorander som är antagna till utbildning på forskarnivå vid statliga universitet och högskolor innefattas sedan den 1 juli 2000 av personskadeförsäkring hos Kammarkollegiet, i vilken reseförsäkring för resor inom Sverige ingår men däremot inte för utrikes resor. Försäkringen gäller oavsett finansiering. För mer information gällande försäkringsskydd för forskarstudenter vid utrikesresor eller utlandsvistelser kontakta handläggare vid Personalsektionen. För anställda doktorander vid MDH gäller samma försäkringsskydd som för övriga anställda Trygghetsstiftelsen Trygghetsstiftelsen hjälper personer som är uppsagda eller riskerar att bli övertaliga inom den statliga sektorn att hitta ett nytt arbete. Sedan 2006 är det möjligt för doktorander att genom personalavdelningen anmälas till trygghetsstiftelsen. Doktorander som haft en anställning om minst tre år inom de senaste fyra åren (räknat från slutdatum) omfattas av Trygghetsavtalet A-kassa För att kunna få ersättning från A-kassa måste en forskarstuderande ha avslutat eller definitivt avbrutit sina forskarstudier. För rätt till a-kassa gäller att individen själv anslutit sig till lämplig a-kassa, exempelvis AEA. Detta är dock inte möjligt för forskarstuderanden som är finansierade via stipendier och därmed inte har en anställning Funktionsnedsättning Mälardalens högskola har fastställt en policy rörande studenter med funktionshinder. Denna gäller även forskarstudenter. Målet är att så långt som möjligt erbjuda alla studenter med funktionshinder stödåtgärder så att studier kan bedrivas på samma villkor som icke funktionshindrade studenter. Högskolans policy återfinns på

199 Det åligger studenten att meddela att särskilda behov föreligger så att högskolan erbjuds möjlighet att få fram erforderligt hjälpmedel för att underlätta studierna. 35 (35) Vidare råder nolltolerans mot trakasserier och diskriminering till följd av ett funktionshinder i enlighet med högskolans jämlikhetspolicy Dnr MDH /11

200 Bilaga 7: Exempel på enkät i IDT:s kursvärderingssystem

201 Introduction to graduate education for new Ph.D. students, winter/spring... Bilaga 13 Evaluation Summary [ Introduction to graduate education for new Ph.D. students, winter/spring 2011 ] Number of evaluations: 8 1 How would you grade the course overall? 3-good / bra: [ 3 ] 4-very good / väldigt bra: [ 1 ] 5-excellent / utmärkt: [ 4 ] Average: [ 3 ] Kul att träffa doktorander från andra forskningsområden och länder Även om kursuppgifterna var små kunde de ha skickats ut en vecka innan kursträffen 2 How did the course match your expectations? 3-as expected / som förväntat: [ 3 ] 4-better / bättre: [ 4 ] 5-much better / mycket bättre: [ 1 ] Average: Would you recommend this course to your future colleagues? yes: [ 8 ] 4 How do you like the course web-page? 1-very bad / kass: [ 1 ] 2-bad / dålig: [ 3 ] 3-good / bra: [ 2 ] 4-very good / väldigt bra: [ 1 ] 0-don't know / vet inte: [ 1 ] Average: [ 3 ] It would be better if all the course materials can be uploaded there. [ 6 ] Didn't have a chance to visit [ 2 ] Genom webbsidan får man en överblick över kursen vilket är positivt, men sen har den ju inte använts. Föreläsningsmaterial skulle exempelvis kunna läggas ut. 5 How did you like the course format of a "first hour" of "what did you do since last time"? 1 av :35

202 Introduction to graduate education for new Ph.D. students, winter/spring... Bilaga 13 3-good / bra: [ 4 ] 4-very good / väldigt bra: [ 3 ] 5-excellent / utmärkt: [ 1 ] Average: [ 3 ] Nice moment to chat [ 3 ] It s good to get an inside into the others PhD-live. [ 3 ] Bra inslag som gör att man lär känna varandra bättre, men denna kursomgång hade det nog räckt med 30 min (vi var få deltagare). 6 How did you like the lunch? 3-good / bra: [ 1 ] 4-very good / väldigt bra: [ 3 ] 5-excellent / utmärkt: [ 4 ] Average: [ 5 ] Exceptional!!!!! [ 4 ] Makes it so much easier to get in contact [ 4 ] voting about the lunch place will be better [ 3 ] Generöst att bjuda på lunch. Bra rent socialt 7 How would you grade the course leaders? 4-very good / väldigt bra: [ 4 ] 5-excellent / utmärkt: [ 4 ] Average: [ 4 ] Enjoyes informal environment that they created and funny jokes [ 5 ] Very very nice! [ 4 ] Positiva kursledare som mixa det lättsamma och mer seriösa 8 How would you grade Day 1: course introduction (Thomas Nolte and Emma Nehrenheim)? 3-good / bra: [ 4 ] 4-very good / väldigt bra: [ 1 ] 5-excellent / utmärkt: [ 3 ] Average: How would you grade Day 1: 15 min presentation of course participants (all Ph.D. students)? 2 av :35

203 Introduction to graduate education for new Ph.D. students, winter/spring... Bilaga 13 3-good / bra: [ 2 ] 4-very good / väldigt bra: [ 4 ] 5-excellent / utmärkt: [ 2 ] Average: [ 3 ] Intereting to see who is around you... It opened my eyes for some of the other students. [ 5 ] good to know each other [ 4 ] En bra övning och ett bra sätt att lära känna de andra kursdeltagarna 10 How would you grade Day 2: life as a graduate student PhD student council (Veronica Ribé)? 3-good / bra: [ 5 ] 4-very good / väldigt bra: [ 3 ] Average: [ 3 ]...however A bit challenging to grasp [ 3 ] interesting [ 4 ] very good part! [ 3 ] Bra att få en presentation kring vad doktorandrådet gör 11 How would you grade Day 2: life as a graduate student graduate education SWOT (Jan Gustafsson)? 3-good / bra: [ 2 ] 4-very good / väldigt bra: [ 5 ] 5-excellent / utmärkt: [ 1 ] Average: [ 4 ] En bra övning 12 How would you grade Day 2: life as a graduate student the general and individual course syllabus (Emma Nehrenheim)? 3-good / bra: [ 2 ] 4-very good / väldigt bra: [ 4 ] 5-excellent / utmärkt: [ 1 ] 0-don't know / vet inte: [ 1 ] Average: [ 6 ] I don't remember this part. Was it when Emma was talking about ISP? [ 3 ] Viktig info 13 How would you grade Day 2: life as a graduate student supervision stories (Daniel Sundmark and Cristina Seceleanu)? 3 av :35

204 Introduction to graduate education for new Ph.D. students, winter/spring... Bilaga 13 3-good / bra: [ 4 ] 4-very good / väldigt bra: [ 3 ] 5-excellent / utmärkt: [ 1 ] Average: [ 3 ] Intressant att ta del av personliga historier 14 How would you grade Day 3: the thesis research method (Gordana Dogig-Crnkovic)? 3-good / bra: [ 4 ] 4-very good / väldigt bra: [ 1 ] 5-excellent / utmärkt: [ 2 ] 0-don't know / vet inte: [ 1 ] Average: [ 3 ] It should have been excellent for an IT student, for me it was a bit challenging [ 3 ] could be better 15 How would you grade Day 3: the thesis supervision and the thesis project (Hans Hansson)? 3-good / bra: [ 1 ] 4-very good / väldigt bra: [ 3 ] 5-excellent / utmärkt: [ 3 ] 0-don't know / vet inte: [ 1 ] Average: [ 4 ] Very Informative 16 How would you grade Day 4: a researcher is borne commercialization of research results (Peter Stany)? 3-good / bra: [ 5 ] 4-very good / väldigt bra: [ 2 ] 5-excellent / utmärkt: [ 1 ] Average: [ 3 ] Missed that one [ 4 ] need more details [ 3 ] Bra att få information om dessa möjligheter 17 How would you grade Day 4: a researcher is borne curriculum vitae (Emma Nehrenheim)? 4 av :35

205 Introduction to graduate education for new Ph.D. students, winter/spring... Bilaga 13 3-good / bra: [ 4 ] 4-very good / väldigt bra: [ 2 ] 5-excellent / utmärkt: [ 1 ] 0-don't know / vet inte: [ 1 ] Average: [ 6 ] Missed that one [ 3 ] need more details. Show some very succeesful CVs, both academic and industrial 18 How would you grade Day 4: a researcher is borne publishing strategies, networking and internationalization (Thomas Nolte)? 3-good / bra: [ 2 ] 4-very good / väldigt bra: [ 2 ] 5-excellent / utmärkt: [ 3 ] 0-don't know / vet inte: [ 1 ] Average: [ 6 ] Missed that one [ 3 ] important [ 4 ] Bra att ta upp betydelsen av strategier som alternativ till att göra saker mer adhoc 19 How would you grade Day 5: role-play (Jennie Andersson)? 3-good / bra: [ 3 ] 4-very good / väldigt bra: [ 3 ] 5-excellent / utmärkt: [ 2 ] Average: [ 3 ] interesting but not necessary [ 5 ] interesting [ 3 ] Positivt med praktiska övningar 20 How would you grade Day 5: presentation techniques 10 min PowerPoint presentation (Emma Nehrenheim)? 3-good / bra: [ 3 ] 4-very good / väldigt bra: [ 4 ] 5-excellent / utmärkt: [ 1 ] Average: [ 4 ] Bra övning! Fick en att tänka på vad som är viktigt och att ha en plan B 21 How would you grade Day 6: presentation techniques web presentation (Thomas Nolte)? 5 av :35

206 Introduction to graduate education for new Ph.D. students, winter/spring... Bilaga 13 3-good / bra: [ 5 ] 4-very good / väldigt bra: [ 2 ] 5-excellent / utmärkt: [ 1 ] Average: How would you grade Day 6: a researcher is borne research funding (Gunnar Widforss)? 2-bad / dålig: [ 3 ] 3-good / bra: [ 3 ] 4-very good / väldigt bra: [ 2 ] Average: [ 3 ] This was not really a presentation suitable for the interests of a PhD student. Gunnar was talking very generally, not about where a student can take money from if he wants to go abroad. However, Thomas helped him to structure his presentation [ 3 ] difficult to understand. good to hear about, opens eyes about possiblities. [ 4 ] good to know it [ 2 ] Bra att få en överblick, men det hade varit bättre att försöka att vinkla presentationen gentemot doktoranders möjligheter att söka pengar för resor mm. EU:s ramprogram är troligen inte det första man söker som doktorand 23 How would you grade Day 6: conference publication procedures lecture at EER (Thomas Nolte)? 2-bad / dålig: [ 1 ] 3-good / bra: [ 2 ] 4-very good / väldigt bra: [ 3 ] 5-excellent / utmärkt: [ 2 ] Average: [ 3 ] Intressant! Bra komplement till den andra presentationen 24 How would you grade Day 6: presentation techniques poster presentation and usage (Emma Nehrenheim)? 3-good / bra: [ 5 ] 4-very good / väldigt bra: [ 3 ] Average: How would you grade Day 7: grand finale defense attendance? 2-bad / dålig: [ 1 ] 3-good / bra: [ 4 ] 4-very good / väldigt bra: [ 2 ] 6 av :35

207 Introduction to graduate education for new Ph.D. students, winter/spring... Bilaga 13 0-don't know / vet inte: [ 1 ] Average: [ 3 ] Okej! Alltid lär man sig något genom att gå på seminarier, men jag tror att disputationen hade varit mer lärorik. Bra att det gick att lösa ändå! 26 How would you grade Day 7: grand finale course finalization, evaluation and discussion (Thomas Nolte)? 3-good / bra: [ 4 ] 4-very good / väldigt bra: [ 2 ] 5-excellent / utmärkt: [ 1 ] 0-don't know / vet inte: [ 1 ] Average: Do you have any other comments or suggestions that could help us in improving future instances of this course? The course web page can be improved in a sense that related course materials are accessible from the web page. Maybe more games (role-plays), and keep this lovely tradition of free lunches outside the university;) Add the introduction to attending conferences and how to build self-networks. Hade även varit intressant med ett pass om olika forskningsdesigner och forskningsmetoder. Hade kunnat ge en intressant diskussion om likheter och skillnader mellan olika forskningsområden. Olika perspektiv på forskningsetik skulle även kunna ingå Copyright Damir Isovic 7 av :35

208 Bilaga 8: Fördelningsmodellens ramverk: Underlag från styrgruppen för nämnduppdraget att ta fram förslag på ny fördelningsmodell för forskningsanslaget Arbetsgruppens förslag fördelningsmodell inkl kommentarerna

209 1 (4) Underlag från styrgruppen för nämnduppdraget att ta fram förslag på ny fördelningsmodell för forskningsanslaget FÖRDELNINGSMODELLENS RAMVERK Styrgruppen för fördelningsmodellens ramverk består av de tre dekanerna. De utsåg i sin tur en arbetsgrupp som tillsammans med MDH:s ekonomichef samt vice chef för Utbildnings- och forskningsorganisationen (UFO) skulle utarbeta ett förslag till fördelningsmodell inför perioden Arbetsgruppen utgjordes, förutom de redan nämnda, av forskningsledarna från de sex etablerade forskningsinriktningarna. På så sätt beaktades samtliga forskningsinriktningars olika intressen och behov. Styrgruppen har tagit del av arbetsgruppens underlag, inklusive bilagor, liksom de synpunkter som har framförts av Forskningsutskottet vid dess sammanträde 31 augusti Arbetsgruppens förslag till fördelningsmodell är grundad i FUS:ens struktur med en forskningsbas och en spets- och utvecklingsdel samt därutöver, enligt Högskolestyrelsens riktlinjer för verksamhetsplaneringen för verksamhetsår 2013 en prestationsdel som ska utgöra minst 30 % av fördelade anslagsmedel. Forskningsbasen och prestationsdelen är anslagsmedel som fördelas till alla sex etablerade forskningsinriktningar enligt ett antal givna parametrar. Den tredje delen är spets- och utvecklingssatsningar samt tillfälligt strategiskt stöd och fördelas genom rektorsbeslut utifrån en bred helhetsbedömning i enlighet med forskningsoch utbildningsstrategins prioriteringar. Styrgruppen ansluter sig till arbetsgruppens förslag där arbetsgruppen är enig: Prestationsdelen (30% av anslaget). Tilldelningen baserat på presentation ska styra mot ökad externfinansierad forskning, ökat antal internationella publikationer och en ökad utbildning på forskarnivå. Inom prestationsdelen föreslås fördelningen baseras på tre parametrar: externa medel (5/10), publikationer (3/10) och examina (2/10). Spets- och utvecklingsmiljöer (styrgruppen föreslår 20% av anslaget). Prioriteringen inom denna del ska ske efter en helhetsbedömning utifrån forsknings- och utbildningsstrategins prioritering om spets- och utvecklingsmiljöer, men även särskilda strategiska satsningar kan ingå kring t ex för att behålla eller erövra nya examensrätter. Akademisk excellens, internationalisering och samproduktion ska vara vägledande vid dessa uppdragsbaserade strategiska satsningar. Tilldelningen av medel ska baseras på de etablerade forskningsinriktningarnas verksamhetsplanering och uppföljning av utfall i tidigare verksamhet.

210 När det gäller fördelningen utifrån forskningsbas har inte arbetsgruppen kunnat presentera ett gemensamt förslag och styrgruppen har därför tagit fram ett förslag till Fakultetsnämnden att föreslå rektor en fördelningsmodell som bygger på, och håller sig inom ramarna för, arbetsgruppens förslag i dokumentet: 2 (4) FORSKNINGSBAS (styrgruppen föreslår 50% av anslaget) Förändringar i högskolesektorn har lett till att det blivit allt svårare att rekrytera kompetenta lärare och forskare. Konkurrensen kring spetskompetens i vissa ämnesområden har ökat centraliseringen av kompetens till de äldre lärosäten, vilket gör det svårare för en högskola som MDH att rekrytera disputerad och kompetenta lärare och forskare till dess forskningsbaser. FUS:en ger syftet med forskningsbasen: Inom forskningsbasen bedrivs forskning och samlas kompetens inom etablerade forskningsinriktningar som bildar bas för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå inom MDH:s fyra utbildningsområden. Forskningsbas erhålls genom minst 50 procent disputerade lärare i undervisningen samt att disputerade lärare också forskar eller deltar aktivt i en forskningsmiljö. Det innebär att lärare är verksamma inom forskningsmiljöerna och att forskare medverkar i undervisningen. Lärare ska dessutom sträva efter att integrera studenter i MDH:s vetenskapliga verksamhet. (Sid 8) Forskningsbasens främsta syfte är dessutom att skapa långsiktighet och stabilitet för den största av MDHs verksamhet: utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Forskningsbasen ska därvid i första hand säkra en hög kvalitet i MDHs utbildningar, liksom säkra befintliga och nya examensrätter. Forskningsbasen är FUS:ens viktigaste strategiska avstamp inför framtiden. FUS:en konstaterar vidare: Högskolans stora verksamhetsgren utbildning på grundnivå och avancerad nivå motsvarar cirka 75 procent av högskolans totala omsättning. Det är av högsta prioritet att stärka utbildningarnas kvalitet och säkra examensrätterna. Det sker genom att den största delen av anslagsmedlen, dock inte mindre än 50 %, utgör forskningsbasen. Forskningsbasens uppdragsdel respektive prestationsdel. Forskningsbasen föreslås bestå av en uppdragsdel respektive en prestationsdel. Den ena, uppdragsdelen, är framåtblickande och ska styra mot en forskningsbas dimensionerad för det utbildningsuppdrag som akademierna får av rektor. Den andra, prestationsdelen, utgår från ståndpunkten att god utbildningskvalitet, grundad bland annat i forskningsbaserad utbildning, bidrar till goda prestationer. En god omsättning av fakultetsmedel i forskningsbaserad utbildning indikeras då i studentprestationerna. För att söka lämpliga parametrar för dessa delar utgår vi från arbetsgruppens förslag. Detta förslag skiljer sig från arbetsgruppen som har föreslagit endast en uppdragsdel.

211 3 (4) För uppdragsdelen är styrgruppens bedömning att alternativ 1 från arbetsgruppen är allt för rigid, och inte nödvändigtvis återspeglar de fyra utbildningsområdenas relativa storlek. Detta påvisas tydligt vid betraktande av rektor föreslaget Verksamhetsmål, uppdrag och budget 2013 (se bild på s 8 i detta). Alternativ 1 varken tillåter och eller möjliggör förändringar mellan utbildningsområden under perioden utan särskilda beslut. I detta alternativ är det även oklart hur den vidare fördelningen till de tre etablerade inriktningarna inom teknikområdet ska ske. Styrgruppens uppfattning är vidare att varje lärare som studenter möter ska ha liknande förutsättningar att forskningsbasera sin undervisning. Detta menar vi sker mer rättvist om vi utgår från en beräkning som grundar sig i antalet lärare som en student möter snarare än i antalet undervisningstimmar, och därmed personalgruppsstorlek som de olika utbildningsprislapparna möjliggör. Detta pekar på att alternativ 2 bör utgöra fördelningsgrund, det vill säga att fördelning av anslagsmedel utifrån HÅS. Alternativ 4 i arbetsgruppens förslag utgår från personalkostnad medan fakultetsnämnden ser det viktigare att utgå från ett studentperspektiv när forskningsbasen ska bidra till hög kvalitet i utbildningen och att säkra befintliga och erhålla nya examensrätter. Prestationsdelen i forskningsbasen ska vara grundad på ett medelvärde över de tre senaste årens helårsprestationer inom respektive utbildningsområde, kopplat till korrelerande etablerad forskningsinriktning. Därmed förstärks uppfyllandet av Högskolestyrelsens krav på att anslagsmedel ska fördelas genom minst 30 % prestationsrelaterade dimensioner. Styrgruppen bedömer således, enligt arbetsgruppens alternativ 2, att forskningsbasen för de sex etablerade forskningsinriktningarna ska utgöras av HÅS, vilket ingår i uppdragsdelen samt en prestationsdel baserat på HÅP, grundat i alternativ 3 i arbetsgruppens förslag. Styrgruppen föreslår, utgående från arbetsgruppens förslag: att fakultetsnämnden föreslår att forskningsbasen utgör 50 % av anslagsmedlen. att forskningsbasens uppdragsdel om 4/5 av 50% baserad på HÅS har följande års planering/uppdrag i HÅS som utgångspunkt för beräkningar, att forskningsbasens prestationsdel om 1/5 av 50% baserad på HÅP har ett glidande medeltal för föregående 3 års HÅP som utgångspunkt för beräkningar.

212 PRESTATIONSDEL Styrgruppen tillstyrker arbetsgruppens förslag, med tilläggen: 4 (4) att ingen fast summa ska utgå för examina, att prestationsdelen ska beräknas på ett löpande medelvärde över de tre senaste åren för att jämna ut stora svängningar mellan åren för de ingående parametrarna. DEL FÖR SPETS- OCH UTVECKLINGSMILJÖER SAMT TILLFÄLLIGT STRATEGISKT STÖD Styrgruppen tillstyrker arbetsgruppens förslag och föreslår att denna del utgör 20 % av anslagsmedlen. HALVTIDSUPPFÖLJNING 2014 Slutligen föreslår styrgruppen att MDH ska genomföra en halvtidsuppföljning av fördelningsmodellen för eventuella justeringar halvvägs in i strategiperioden för forsknings- och utbildningsstrategin Västerås 3 september, 2012 Peter Dobers Yvonne Eriksson Peter Gustafsson

213 Mälardalens högskola 1 (11) Arbetsgruppen för ny fördelningsmodell av anslag till forskning och forskarutbildning Förslag till ny modell för fördelning av anslag för forskning och forskarutbildning BAKGRUND Högskolans styrelse har fastställt en ny forsknings- och utbildningsstrategi för perioden (MDH /11) och även uppdragit till rektor att utforma en resursfördelningsmodell som bidrar till att genomföra målsättningarna i den nya forsknings- och utbildningsstrategin. Rektor har i sin tur uppdragit till fakultetsnämnden att lämna förslag på en sådan modell (MDH /12). Fakultetsnämnden tillsatte vid sitt sammanträde den 29 mars 2012 en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag på ny modell för fördelning av anslag för forskning och forskarutbildning. Arbetsgruppen har bestått av forskningsledarna för högskolans sex etablerade forskningsinriktningar, Erik Dahlquist, Anders Garpelin, Christine Gustafsson, Paul Pettersson, Esbjörn Segelod och Magnus Wiktorsson samt ekonomichef Björn Magnusson och biträdande sektionschef Malin Gunnarsson. Till ordförande i arbetsgruppen utsågs Magnus Wiktorsson. Arbetsgruppens förslag har utarbetats under perioden 29 mars 13 augusti 2012 genom tre arbetsmöten där samtliga forskningsledare deltagit. Arbetsgruppens uppdrag har varit att lämna förslag på en fördelningsmodell som bidrar till att implementera högskolans forsknings- och utbildningsstrategi. Däremot skulle inte arbetsgruppen ta hänsyn till eventuella interna finansieringsproblem som kan uppstå vid införandet av en ny fördelningsmodell. Behov av riktat ekonomiskt stöd under en övergångsperiod ska hanteras i särskild ordning genom högskolans myndighetskapital. ÖVERGRIPANDE STÄLLNINGSTAGANDEN FRÅN ARBETSGRUPPEN Den strategiska utvecklingen av högskolans forskning och utbildning på forskarnivå sker på flera sätt och genom flera beslut, där forsknings- och utbildningsstrategin för perioden utgör ett viktigt ramverk. Arbetsgruppen menar att en intern resursfördelningsmodell för det statliga anslaget bidrar till högskolans strategiska utveckling av forskning och utbildning på forskarnivå men vill samtidigt betona att en fördelningsmodell aldrig kan vara det enda instrumentet för detta.

214 Parallellt med de parametrar som modellen hanterar bör det därför även fortsättningsvis finnas en bredare verksamhetsuppföljning för att kunna följa forskningsverksamhetens utveckling. Oavsett fördelningsmodell är det viktigt att krav ställs på tydlig verksamhetsplanering och måluppfyllelse för forskningsverksamheten inom samtliga etablerade forskningsinriktningar. Detta inkluderar mål och strategier för ökad extern forskningsfinansiering samt forskningsbas för att stärka utbildningarnas kvalitet och säkra examensrätterna. Det är emellertid av betydelse att fördelningsmodellen är tydlig, transparent och att den är hållbar över tid. 2 (11) En viktig faktor som modellen inte kan hantera är möjligheten att utnyttja delar av kompetensutvecklingsmedel inom ramen för grundutbildningsanslaget. Arbetsgruppen ser en potential i att nyttja kompetensutvecklingsmedel för att stärka arbetet med att etablera forskningsbas för examensrätter inom högskolans fyra utbildningsområden: ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar. Detta uppdrag åligger akademierna. Det finns olika synsätt inom arbetsgruppen på fördelningsmodellens ramverk och principer. Det återspeglas framförallt på två punkter, dels gällande fördelningen mellan de tre huvuddelarna, dels gällande kriterier för fördelning inom delen för forskningsbas. Även när det gäller kriterier inom prestationsdelen finns vissa delade meningar. För att ge en mer nyanserad bild kring de olika synsätten återfinns två bilagor till detta förslag som presenterar reflektioner och kommentarer på förslaget till fördelningsmodell. FÖRDELNINGSMODELLENS RAMVERK Fördelningsmodellen föreslås består av tre huvuddelar; forskningsbas, prestationsdel samt spets- och utvecklingsdel, illustrerat i figur 1. Forskningsbasen samt prestationsdelen är medel som fördelas till alla sex etablerade forskningsinriktningar enligt en parametersatt fördelningsmodell. Den tredje delen är spets- och utvecklingssatsningar samt tillfälligt strategiskt stöd som fördelas genom rektorsbeslut utifrån en bred helhetsbedömning i enlighet med forskningsoch utbildningsstrategins prioriteringar. Spets- och utvecklingsdel samt tillfälligt strategiskt stöd20-30% Prestationsdel 30% Satsningar på spets- och utvecklingsmiljöer samt tillfälligt strategiskt stöd för akademisk excellens, internationalisering och samproduktion. Prestationer inom externa medel, publikationer och examina. Forskningsbas 40-50% Stärkt forskningsbas för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Figur 1. De tre huvuddelarna i föreslagen fördelningsmodell med respektive syften.

215 Arbetsgruppen har inte kunnat enas kring ett förslag på fördelning mellan de tre huvuddelarna, men i enlighet med figur 1 föreslås forskningsbasen omfatta procent av fördelningen, prestationsdelen omfattar 30 procent och den strategiska delen föreslås omfatta procent. 3 (11) Argument för en större strategisk del (30%) är att skapa mer dynamik i utvecklingen av forskningen och ökad påverkansmöjlighet för högskolans ledning för alla sex forskningsinriktningarna. Argument för en större del inom forskningsbas (50%) är att skapa större stabilitet för att bygga stabil forskningsbas hos de prioriterade utbildningsområdena för att stärka kvalitet och säkra examensrätterna. Detta val av proportioner kommenteras ytterligare i de två bifogade bilagorna. FORSKNINGSBAS Denna tilldelning ska syfta till att stärka forskningsbasen och därmed den vetenskapliga kvaliteten i utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Den ska styra mot att säkra examensrätter för de huvudområden som högskolan prioriterar att fortsättningsvis ha examensrätter inom. Arbetsgruppen har inte kunnat enas kring ett förslag på fördelningsprincip inom forskningsbas, istället har två alternativa huvudprinciper utarbetats, med totalt fyra alternativa fördelningsparametrar. Respektive förslag har kortfattat motiverats av sina förespråkare nedan och kommenteras ytterligare i de två bifogade bilagorna. Princip A: Fördelning utifrån studentbas Denna princip motiveras av att bidra till långsiktighet för att bygga hållbar forskningsbas. Den skapar enkel och tydlig koppling mellan studentvolymerna vid högskolan och resurserna för forskning, och lägger därigenom särskild vikt vid forsknings- och utbildningsstrategins fokus på forskningsbas. Även tidigare forskningsproposition (2008) har resonerat i termer av forskningens basfinansiering per student som en fördelningsmodell (även om avsikten inte var att ha en direkt koppling mellan studentvolym och forskningsanslag). Tre alternativa parametrar att återspegla studentbasen föreslås: Alternativ 1: Fördelning av anslagsmedel i fyra lika delar efter FUS:ens utbildningsområden (ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar samt teknikutbildningar). Alternativ 2: Fördelning av anslagsmedel till de sex etablerade forskningsinriktningarna utifrån antal HÅS. Alternativ 3: Fördelning av anslagsmedel till de sex inriktningarna utifrån antal HÅP. I det första alternativet ges en tilldelning utifrån antagandet om att de fyra utbildningsområdena är ungefär lika stora, varefter det sedan sker en inbördes fördelning mellan de tre forskningsinriktningarna som har till uppdrag att utgöra forskningsbas för teknikutbildningarna. Det andra alternativet tar fasta på studentvolymerna vilket innebär att utbildningar med stora studentgrupper ges

216 bättre ekonomiska förutsättningar att ha disputerade lärare med mer forskningsutrymme. Det tredje alternativet lägger vikt vid forsknings- och utbildningsmiljöernas ansvar för studenternas prestationer och inte enbart utbildningarnas studentvolym, och utgör styrmedel för att öka studentprestationer. 4 (11) Princip B: Fördelning utifrån lärarbas Denna princip motiveras av att den relaterar anslagsfördelningen till områdets personalstyrka som i praktiken är de som ska bygga forskningsbas. Den faktiska omfattningen av personal styrs av de ekonomiska resurser som finns och denna princip tar fasta på att olika utbildningar har olika behov eller förutsättningar för hög lärartäthet. Grundutbildningen är till helt övervägande del finansierad med anslag vilket gör att anslagstilldelningen inom grundutbildningen ger en direkt effekt på hur stor personalstyrkan är. En parameter att återspegla lärarbasen föreslås: Alternativ 4: Fördelning av anslagsmedel till de sex inriktningarna utifrån grundutbildningsbudget/del av takbeloppet (respektive inriktnings andel av högskolans takbelopp inom grundutbildningen). PRESTATIONSDEL Tilldelningen baserat på presentation ska styra mot ökad externfinansierad forskning, ökat antal internationella publikationer och en ökad utbildning på forskarnivå. Inom prestationsdelen föreslås fördelningen baseras på tre parametrar: externa medel, publikationer och examina. En av forskningsledarna reserverade sig mot detta förslag, istället föreslogs högskolans prestationsdel följa Utbildningsdepartementets nuvarande och kommande omfördelningsmodell omfattande externa medel och publikationer. Externa medel. 50 procent av prestationsfördelningen ska ske baserat på externa medel, vilket mäts i alla medel in till högskolans forskningsbudget samt in kindbidrag från samarbetsparter. Alla externa medel ska värderas lika oavsett finansieringskälla. In-kind-bidragen är ett mått som speciellt återspeglar högskolans samproducerande profil och deras värdering regleras genom schabloner för externt finansierade doktorander och adjungerade forskare. Dessa schabloner återstår att fastställas. Publikationer. 30 procent av prestationsfördelningen ska baseras på publikationer, vilket mäts i vetenskapligt granskade publikationer (konferensbidrag, artikel, kapitel i bok, bok) enligt registreringar i Diva. Viktning ska ske mellan publikationstyperna. Arbetsgruppen föreslår följande viktning: för konferensbidrag, artikel, kapitel i bok, bok. Examina. 20 procent av prestationsfördelningen ska baseras på examina vilket mäts i licentiatexamen och doktorsexamen. Förslaget är att här ge en fastställd summa för varje examen, som ett extra tydligt incitament. Dock med dubbel summa för doktorsexamen där licentiatexamen ej ingått. Detta avviker från modellen i

217 övrigt, där ett fast totalt belopp som ska fördelas i proportion till olika parametrar. Gruppens bedömning är att denna föreslagna avvikelse ändå bör ge marginella årliga avvikelser från en väl avvägd budget. Därmed kan avvikelserna enskilda år hanteras inom högskolans myndighetskapital. 5 (11) DEL FÖR SPETS- OCH UTVECKLINGSMILJÖER SAMT TILLFÄLLIGT STRATEGISKT STÖD Prioriteringen inom denna del ska ske efter en helhetsbedömning utifrån forskningsoch utbildningsstrategins prioritering om spets- och utvecklingsmiljöer, men även särskilda strategiska satsningar kan ingå kring t ex för att behålla eller erövra nya examensrätter. Akademisk excellens, internationalisering och samproduktion ska vara vägledande vid dessa uppdragsbaserade strategiska satsningar. Tilldelningen av medel ska baseras på de etablerade forskningsinriktningarnas verksamhetsplanering och uppföljning av utfall i tidigare verksamhet. FÖRSLAGETS BIDRAG TILL FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSSTRATEGINS MÅLBILD 2016 Inledningsvis betonades att en fördelningsmodell för anslag för forskning och forskarutbildning naturligtvis inte är det enda instrumentet för att genomföra högskolans forsknings- och utbildningsstrategi. Arbetsgruppen anser emellertid att det förslag som utarbetats, och de olika alternativ som ryms inom förslaget, i synnerhet bidrar till att genomföra högskolans strategiska ställningstagande om att ha en tydlig forskningsbas för högskolans utbildningar för att stärka utbildningarnas kvalitet och säkra examensrätterna. Forsknings- och utbildningsstrategin betonar nära samverkan mellan forskning och utbildning vid MDH, enligt följande: Den forskning som bedrivs bör ske i samverkan med den utbildning som bedrivs vid högskolan, och på motsvarande sätt bör all utbildning ha sin bas i forskning. I grunden handlar det bl.a. om att skapa förutsättningar för att kunna följa de intentioner som finns uttryckta i högskoleförordningen och de direktiv som fastställts av Högskoleverket. Arbetsgruppen menar också att förslaget bidrar till att skapa dynamik i utvecklingen av högskolans forskningsmiljöer i synnerhet genom den prestationsbaserade tilldelningen och delen för spets- och utvecklingsmiljöer samt tillfälligt strategiskt stöd. Dynamik bör också eftersträvas inom inriktningarna genom den del av forskningsresurserna som fördelas för forskningsbas, vilket i förlängningen bör ge förutsättningar för utveckling av högskolans forskningsmiljöer för att stärka utbildningarnas kvalitet och säkra examensrätterna. Forsknings- och utbildningsstrategin lyfter fram några av högskolans idag etablerade forskningsinriktningar som spets- eller utvecklingsmiljöer och arbetsgruppen menar att det är viktigt att resurstilldelningen bidrar till att dessa miljöer ges utrymme att stärka eller behålla sin akademiska styrka internationellt och nationellt. Här ser dock arbetsgruppen att man inte når hela vägen fram i riktad stimulans gällande

218 internationalisering. Fördelningsmodellen måste här kompletteras med en aktiv verksamhetsstyrning och uppföljning. 6 (11) Arbetsgruppen konstaterar samtidigt att högskolans statliga anslag för forskning och forskarutbildning är otillräckligt och tämligen konstant över tid och vill därför betona att de resurser som forskningsinriktningarna själva har störst förutsättningar att påverka är tillgången på externa medel. Det är framförallt genom en ökning av andelen externa medel som en utveckling av forskningsinriktningarna vid högskolan kan ske, men det kan inte uppnås enbart utifrån hur resurserna fördelas genom en fördelningsmodell. Forsknings- och utbildningsstrategin uttrycker också en ambition om ökad samverkan mellan högskolans forskningsverksamheter. Här har inte arbetsgruppen sett det vara möjligt att också stimulera detta genom resurstilldelningssystemet. EKONOMISK KONSEKVENSANALYS AV FÖRSLAGET Dagens fördelningsmodell Anslagsfördelningen 2012 framgår av tabell 1 nedan. I nuvarande modell sker först en förhållandevis liten avsättning till särskilda ändamål som rektor beslutat direkt om, samt till rektors reserv som är ett belopp rektor snabbt kan använda för uppkomna angelägna ändamål under löpande budgetår. Totalt för 2012 är avsättningarna drygt 2 Mkr. Kvarvarande belopp fördelas till forskningsinriktningarna med 70 procent i strategisk del och 30 procent i volymdel/prestationsdel. Den strategiska delen fördelas efter en samlad bedömning av verksamheten och dess behov. Grunden för fördelningen återfinns i det tidigare interna fördelningssystemet, som innebar att NT-nämnd och HSV-nämnd fördelade anslag till institutionerna ändrades modellen till den nuvarande. Ingångsvärden blev fördelningen som gjordes 2009, i stora drag har förändringen därefter bestått i att ökningen av anslagen till högskolan från 2009 till 2012 har styrts till inriktningarna Didaktik och Interkulturell kommunikation (=Utbildningsvetenskap från och med 2012) samt Hälsa och välfärd. Prestationsdelen har fortsatt fördelats enligt de modeller som tidigare utarbetades av NT-nämnden respektive HSV-nämnden. Det finns en gemensam grundstruktur i modellerna såtillvida att de båda bygger på parametrar för externa medel, publikationer och examina inom forskarutbildningen. Men modellerna skiljer sig väsentligt avseende både viktning mellan parametrar och vilka parametrar som ingår i de olika delarna.

219 Tabell 1. Anslagsfördelning (11) ANSLAGSFÖRDELNING 2012 Årets anslag enl regleringsbrev Användning av ack kapital ATT FÖRDELA Intern fördelning: Strat satsning lektorer UKK Gem forskarutbildningskurser (nämnden hanterar) Rektors reserv Fördelning till inriktningar 2012 (tkr) Volymdel Strategisk del NT-modellen HSV-modellen Totalt IS Inbyggda system IPR Innovation och produktrealisering MERO Miljö, energi- och resursoptimering MERO/MA Matematik INAS Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap HV Hälsa och välfärd UV Utbildningsvetenskap SUMMA INTERNT FÖRDELAT Ytterligare en viktig aspekt vid jämförelser är att det fortfarande är så, att den externa finansieringen av högskolans forskningsverksamhet är avsevärt större än anslagsfinansieringen, se tabell 2. Detta är också en mer direkt påverkbar finansieringskälla än det statliga anslaget. Därför är det viktigt att inriktningarna fokuserar på den externa finansieringen, som den främsta källan till ökad finansiering. Anslagen har visserligen betydelse för möjligheten att erhålla extern finansiering då det normalt sett finns krav på samfinansiering med anslag. Värt att notera i sammanhanget är också att externa medel är den faktor som väger tyngst i prestationsdelen. Tabell 2. Forskningsfinansiering 2012, uppdelat på anslag och externa medel (exklusive in-kind -bidrag). Total finansiering (tkr) Anslag 2012 Externa medel (snitt 09-11) Summa finansiering IS Inbyggda system IPR Innovation och produktrealisering MERO Miljö, energi- och resursoptimering MERO/MA Matematik INAS Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap HV Hälsa och välfärd UV Utbildningsvetenskap

220 Ny modell 8 (11) Förslagna modell med tre huvuddelar, där delarna för forskningsbas och prestationsdel sammantaget står för procent av helheten, gör att stor del av anslagen kommer fördelas på grundval av fastställda parametrar. Det blir alltså omvänt mot idag. Trots detta är den del som rektor fördelar utifrån en helhetsbedömning relativt stor och har direkt betydelse för helheten. Dessutom är de givna parametrarna i sig av den arten att det över tid kommer att ske förändringar, både av sådant som inte direkt kan påverkas av inriktningarna (forskningsbas) och sådant som går att påverka (prestation). Nedanstående räkneexempel måste ses med utgångspunkt i detta. Samtliga jämförelser nedan utgår från ett totalt framtida anslag att fördela på 80 Mkr har knappt 77 Mkr fördelats direkt till inriktningarna. Matematiken är en del som idag ingår i inriktningen MERO, men som ändå särredovisats de senaste åren. Verksamheten ingår som en del av tre av fyra utbildningsområden och bedrivs av personal på mer än en akademi. Även i de följande beräkningarna av effekterna av en ny modell är matematiken särredovisad. Forskningsbas Tabellerna 3 8 nedan visar ungefärligt utfall för delen forskningsbas, beroende på hur stor delen är respektive fördelningsnyckel. Förslaget är att delen ska utgöra procent av totalbeloppet vilket ger Mkr. Sex scenario redovisas i tabellerna 3-8. Dels tas de två ytterligheterna upp när det gäller storlek på Forskningsbas: 50 procent eller 40 procent, dels tas tre alternativa fördelningsparametrar för forskningsbas upp: Del av takbeloppet (alternativ 4), Uppdelning i fyra lika delar (alternativ 1) eller Antal HÅS (alternativ 2). Alternativ 1 (uppdelning i fyra lika delar) innebär att forskningsbasdelarna inte påverkas av eventuella flyttar av verksamhet mellan inriktningarna. Någon särredovisning av forskningsbas för Matematiken är därför inte aktuellt. "Matematik-håsarna" ingår i MERO:s underlag för beräkningen av fördelning mellan de tre teknikinriktningarna av den forskningsbas del som är till område Teknik. I det fall matematiken/del av matematiken eller andra verksamhetsdelar organisatoriskt flyttas mellan inriktningar är utgångsläget att det inte blir någon förändring avseende finansieringen avseende forskningsbas. Undantaget om flytt sker helt inom teknikområdet. Beräkning med uppdelning av forskningsbasen utifrån HÅP (alternativ 3) har i dagsläget inte varit möjligt att simulera. Detta förslag skulle sannolikt ge en fördelning liknande den som visas för fördelning utifrån antal HÅS, men med en viss förskjutning till ökade anslag till Hälsa och välfärd, som har högst faktor HÅP/HÅS. Prestation Förslaget för prestationsdelen är att den utgör 30 procent av totalbeloppet, och att fördelningsnycklar för denna del är externa medel (50%), publikationer (30%) samt examina inom forskarutbildningen (20%).

221 Beräkningarna i tabellerna 3 8 är gjorda utifrån följande: 9 (11) - Externa medel motsvarar ett genomsnitt av utfallen för åren Inkind-bidrag har inte vägts in då det inte finns tillgängliga uppgifter. - Som publikationer har räknats vetenskapligt granskade konferensbidrag, artikel, kapitel i bok samt bok, med inbördes vikt 1,0/2,0/2,0/4,0. Genomsnittligt utfall för har använts. Det finns en viss osäkerhet i siffrorna beroende på registreringsrutiner i DIVA mm. Men det kan konstateras att avvikelserna måste vara relativt stora för att få större effekt för helheten. Likaså får en något ändrad inbördes viktning av publikationstyperna relativt liten effekt för helheten. - För examina har en uppskattning gjorts av ett framtida utfall, då forskningsoch utbildningsstrategin är implementerad och examina utfärdas inom inriktningen Hälsa och välfärd. Även här kan det konstateras att förändringar i utfallet måste vara relativt stora för att ge mer betydande effekt för helheten. Spets- och utvecklingsmiljö samt riktat strategiskt stöd Denna del står till rektors förfogande att fördela efter en helhetsbedömning. Via denna del finansieras sådana satsningar som i dagens modell lyfts av innan vidare fördelning sker. Eftersom delen föreslås omfatta procent (16-24 Mkr) av totalbeloppet efter en helhetsbedömning, går det inte att göra en komplett beräkning endast utifrån vissa antaganden för de övriga delarna i modellen. I tabellerna 3 8 har följande antaganden gjorts avseende rektors fördelning av delen till Spets/utveckling samt riktat strategiskt stöd: - Den i forsknings- och utbildningsstrategin utpekade spetsmiljön (IS) erhåller merparten av medlen. Spetsmiljön kommer inte att ha lägre total tilldelning än Rektor kommer att rikta 2 Mkr till särskilda ändamål varje år. Över tid kommer del av detta att fördelas till samtliga inriktningar med en viss övervikt till de inriktningar som inte har utpekade spets- eller utvecklingsmiljöer. - Resterande medel efter tilldelning till spetsmiljö samt avsättning till riktade satsningar har fördelats lika till de utvecklingsmiljöer som utpekats i forsknings- och utbildningsstrategin. Total effekt Nedanstående tabeller visar utfallet jämfört med 2012 års fördelning. Observera de antaganden som gjorts, i enlighet med ovanstående kommentarer till modellens tre delar.

222 Tabeller 3 5. Tre scenario av utfall vid 50% forskningsbas. 10 (11) Forskningsbas 50%, Prestation 30, Spets/utveckling 20% Nyckel forskningsbas: Del av takbeloppet 2013 Bas Prestation Spets/utv Jämf, Externa Publikationer Fo-utb Examina Summa 2012/2013 (tkr) 2012 medel IS Inbyggda system IPR Innovation och produktrealisering MERO Miljö, energi- och resursoptimering MERO/MA Matematik INAS Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap HV Hälsa och välfärd UV Utbildningsvetenskap Nyckel forskningsbas: fyra delar 2013 Bas Prestation Spets/utv Jämf, Externa Publikationer Fo-utb Examina Summa 2012/2013 (tkr) 2012 medel IS Inbyggda system IPR Innovation och produktrealisering MERO Miljö, energi- och resursoptimering MERO/MA Matematik INAS Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap HV Hälsa och välfärd UV Utbildningsvetenskap Nyckel forskningsbas: Antal Hås 2013 Bas Prestation Spets/utv Jämf, Externa Publikationer Fo-utb Examina Summa 2012/2013 (tkr) 2012 medel IS Inbyggda system IPR Innovation och produktrealisering MERO Miljö, energi- och resursoptimering MERO/MA Matematik INAS Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap HV Hälsa och välfärd UV Utbildningsvetenskap

223 Tabeller 6 8. Tre scenario av utfall vid 40% forskningsbas. 11 (11) Forskningsbas 40%, Prestation 30, Spets/utveckling 30% Nyckel forskningsbas: Del av takbeloppet 2013 Bas Prestation Spets/utv Jämf, Externa Publikationer Fo-utb Examina Summa 2012/2013 (tkr) 2012 medel IS Inbyggda system IPR Innovation och produktrealisering MERO Miljö, energi- och resursoptimering MERO/MA Matematik INAS Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap HV Hälsa och välfärd UV Utbildningsvetenskap Nyckel forskningsbas: fyra delar 2013 Bas Prestation Spets/utv Jämf, Externa Publikationer Fo-utb Examina Summa 2012/2013 (tkr) 2012 medel IS Inbyggda system IPR Innovation och produktrealisering MERO Miljö, energi- och resursoptimering MERO/MA Matematik INAS Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap HV Hälsa och välfärd UV Utbildningsvetenskap Nyckel forskningsbas: Antal Hås 2013 Bas Prestation Spets/utv Jämf, Externa Publikationer Fo-utb Examina Summa 2012/2013 (tkr) 2012 medel IS Inbyggda system IPR Innovation och produktrealisering MERO Miljö, energi- och resursoptimering MERO/MA Matematik INAS Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap HV Hälsa och välfärd UV Utbildningsvetenskap

224 Mälardalens högskola 1 (2) Forskningsledare för forskningsinriktningarna Inbyggda system (IS) Innovation och produktrealisering (IPR) Miljö- energi- och resursoptimering (MERO) Kommentarer till ny modell för fördelning av anslag för forskning och forskarutbildning För att återspegla diskussioner inom arbetsgruppen redovisas här reflektioner och kommentarer från tre av inriktningarna på förslaget till fördelningsmodell. Vägledande principer Kärnfrågan i högskolans nya forsknings- och utbildningsstrategi är hur vi skapar en forskningsbas som kan stärka våra utbildningars kvalitet och säkra examensrätter. Samtidigt har högskolan ett jämförelsevis litet anslag för forskning och forskarutbildning. Vi har inte råd med en fördelningsprincip som bygger på en direkt forskningsfinansiering av lärare, utan en uppväxling av vår lilla anslagsvolym är en överlevnadsfråga för högskolan. Genom att växla upp anslagen genom externa medel kan lärare engageras i forskning och andelen disputerade lärare ökas och därigenom bygga en forskningsbas som garanterar våra utbildningars kvalitet och säkrar examensrätter. Vårt huvudperspektiv är att se ökade externa forskningsmedel som ett viktigt instrument för att öka vår högskolas forskning och nå målet kring stärkt forskningsbas för våra utbildningar. Alla kan på så sätt bli vinnare. Samtidigt har vi respekt för olika områdens utmaningar att få externa medel för forskning. Vi behöver ha en balanserad syn på hur vi kan skapa finansiella förutsättningar för att stärka våra utbildningars kvalitet och säkra examensrätter som tar hänsyn till olika förutsättningar. Men att öka den externa finansieringen från respektive utgångsläge är centralt för alla forskningsinriktningar och behöver stimuleras. Fördelning mellan förslagets tre huvuddelar Förslaget bygger på en uppdelning i tre huvuddelar. För att kunna skapa den dynamik som FUS:en efterlyser ser vi ett behov av att ge tillräckligt utrymme för den strategiska delen, den s.k. Spets- och utvecklingsdel samt tillfälligt strategiskt stöd. Ur denna del ska alla sex inriktningar kunna få medel som stimulerar internationalisering, samproduktion och excellens, gärna stimulerande en ökad extern finansiering. I dagens modell benämns 70 procent som en strategisk del. Att då ge utrymme för åtminstone 30 procent för en strategisk del, där ökad extern finansiering kan vara ett verksamhetsmål, i en kommande modell ser vi som rimligt. Det ger möjlighet att fördela 40 procent på forskningsbas, vilket fortfarande skulle vara den största av modellens delar. Princip för fördelning till Forskningsbas En stark forskningsbas för våra utbildningar är centralt för högskolan. I FUS:en beskrivs forskningsbas utifrån ett lärarperspektiv: Forskningsbas erhålls genom minst 50 procent disputerade lärare i undervisningen samt att disputerade lärare också forskar eller deltar aktivt i en forskningsmiljö.

225 Antalet lärare på en inriktning eller utbildning bör vara styrande för hur mycket medel man behöver till forskningsbas. Det är lärarna som genom att medverka i forskning och doktorera bygger en stärkt forskningsbas. Utbildningsanslaget som högskolan får från utbildningsdepartementet är en sammanvägning av HÅS och HÅP för varje inriktnings utbildningar. Detta anslag ger en direkt effekt på hur stor personalstyrkan är. Den bästa parametern på hur mycket medel man bör ha till forskningsbas ser vi därför som Alternativ 4: respektive inriktnings del av det totala utbildningsanslaget (eller takbeloppet). Då fångar vi upp såväl studentvolym som studentprestation, men framförallt återspeglar den lärarkårens storlek personalen som ska bygga forskningsbasen. Vi vill återigen poängtera: Lösningen är inte att direktfinansiera lärare för forskning med medel från forskningsbasdelen. Lösningen måste vara att växla upp dessa medel och i ett nästa steg bygga en forskningsengagerad lärarkår. 2 (2) När det gäller de andra alternativen ser vi brister i en uppdelning i fyra lika stora delar (alternativ 1). Dels är principen är oklar för hur anslagen fördelas mellan de tre forskningsinriktningarna inom utbildningsområdet teknik. Dels skapar det en fastlåsning som gör att förändringar i storlek mellan inriktningarna inte kommer att återspeglas i en ändrad anslagsfördelning. Till sist ser vi ett godtycke i att det är just fyra lika stora delar, som inte korresponderar mot verksamheternas storlek eller volymmått. Varför inte någon annan fastställd uppdelning? När det gäller alternativ 2 och 3, fördelning utifrån HÅS respektive HÅP, är de att föredra om principen om elevbaserad fördelning ska gälla. De skapar förutsättningar för viss dynamik och bygger på volymmått, där fördelning utifrån HÅS eller en kombination av HÅS och HÅP, är mest rättvisande. Kraven på examen varierar mellan sektorer, varför förutsättningarna för att stimulera HÅP varierar mellan inriktningarna. Generellt sett konstaterar vi dock att t ex IVA inte heller ser en koppling mellan forskningsresurser och utbildningsplatser som en framgångsrik princip för anslagsfördelning. I deras inspel på Forskningspropositionen 2012 står det: Fortsätt höja andelen disputerade lärare i den svenska högskolan. Det är dock viktigt att konstatera att forskningsanknytning inte är synonymt med forskande lärare. Det vore rentav olyckligt att ställa alltför höga generella krav på att forskningsresurser skall följa utbildningsplatser, eftersom det rimligen skulle försämra lärosätenas förutsättningar att upprätthålla hög kvalitet i forskningen. Kriterier inom Prestationsdelen När det gäller fördelning inom Prestationsdelen ser vi att det är viktigt att återspegla högskolans strategi kring internationalisering, samproduktion och akademisk excellens. Vi tror att vi måste stimulera vår MDH-profil. Vi bifaller förslaget som det är skrivet, men hade gärna sett att vi på ett ännu bättre sätt stimulerat internationalisering inom prestationsdelen, och att alla tre kärnvärden på ett ännu bättre sätt genomsyrar hela förslaget. Därför välkomnar vi, som komplement till fördelningsmodellen, en väl utvecklad verksamhetsuppföljning och utvärdering av högskolans forskningsinriktningar när det gäller FUS:ens huvudpunkter. Avslutningsvis vill vi betona att ekonomiska konsekvenser inte är basen för vårt resonemang, vi förordar heller ingen spetsforskningsmodell. En modell som bygger på vårt resonemang ovan behöver inte leda till försämrade ekonomiska villkor för någon forskningsinriktning. En tillräckligt stor strategisk del möjliggör en balansering mellan inriktningar, dessutom har såväl högskolan centralt som flera enskilda inriktningar ett betydande kapital att utnyttja redan idag.

226 Forskningsledare: Anders Garpelin, Utbildningsvetenskap Christine Gustafsson, Hälsa och välfärd Esbjörn Segelod, Industriell ekonomi, arbetsliv och styrning (INAS) Bilaga till Förslag till ny modell för fördelning av anslag för forskning och forskarutbildning beskrivande gemensamt perspektiv för Utbildningsvetenskap, INAS, Hälsa och välfärd Ett utbildningsperspektiv på modell för fördelning av anslag till forskning vid Mälardalens högskola I arbetsgruppen som haft till uppgift att ta fram ett förslag till fördelning av statliga anslag för forskning och forskarutbildning har diskussionerna karakteriserats av två olika perspektiv: ett fokuserar på att stödja excellenta forskargrupper (spetsforskning), medan det andra fokuserar på att säkerställa de stora utbildningsområdenas kvalitet och möjligheter att försvara examensrätter, särskilt yrkesexamina, inom prioriterade utbildningsområden. Arbetet i gruppen har till stor del kommit att prioritera det första perspektivet, något som gjort oss bekymrade. Vi vill därför förorda det ovan nämnda andra perspektivet, vilket vi menar oss ha starkt stöd för i forsknings- och utbildningsstrategin (FUS ). Där betonas, att det för de fyra områden för utbildning - ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar - ska garanteras en forskningsbas. I följande formulering i strategidokumentet utläses att forskningsbas överordnas satsning på spetsforskning: Med strategimodellen för den kommande perioden kraftsamlar högskolan för att fortsätta utveckla forskningsbaserad utbildning liksom utbildningsrelevant forskning till värde och nytta för samhället genom samproduktion och internationalisering. Samtidigt ges några forskningsmiljöer förutsättningar att utvecklas antingen som spetsmiljö eller utvecklingsmiljöer. (FUS , s.7) Detta ska jämföras med det alternativ till fördelningssystem som syftar till att skapa ett system där forskningsbas underordnas satsning på spetsforskning. Risken med det senare förslaget är att mattan dras undan för flera viktiga utbildningsområden som har stor betydelse för regionen. Utan kvalitetsmässigt framstående utbildningar (framför allt yrkesexamina) på grundnivå och avancerad nivå inom dessa utbildningsområden undermineras högskolans trovärdighet och betydelse, särskilt i den närliggande regionen. Att riskera förlust av huvudparten av utbildningarna inom något av de fyra områdena kan få ödesdigra följder för Mälardalens högskola. För att försvara eller förvärva examensrätter för utbildningar inom respektive område krävs att forskning bedrivs inom alla delar av varje område, dvs. utgör forskningsbas. Arbetsgruppens uppdrag har varit att utifrån ett övergripande helhetsperspektiv, där högskolans och regionens intressen står i förgrunden och där forskningen går hand i hand med dessa, utforma ett fördelningssystem som ska ger bästa förutsättningar att implementera FUS Ett sådant system bör vara överskådligt, enkelt, tydligt och stabilt samt utformat så att det kan förebygga konflikter och stridigheter mellan olika akademier och forskningsinriktningar. Vi förordar därför en fördelningsmodell som utgår ifrån den FUS som gäller för högskolan från och lyfter fram

227 fyra områden för utbildning som ska garanteras en forskningsbas: ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar. Resonemanget ovan gäller behovet av att slå vakt om och ansvara för att det skapas förutsättningar för att kunna garantera forskningsbas inom samtliga fyra prioriterade utbildningsområden. För att säkra detta arbete bedömer vi att det är rimligt att 50% av de totala medlen för avsätts till forskningsbas. En fördelning av forskningsmedlen för forskningsbas bör ske i fyra lika delar avseende de fyra prioriterade områdena för utbildning (FUS ). Mottagare av medlen är värdakademi för respektive utbildningsområde och forskningsinriktning. Ansvaret för teknikutbildningarnas forskningsbas faller på tre inriktningar, varför dessa medel förslagsvis delas i tre delar. Modellen bör kunna revideras om högskolestyrelsen eller rektor beslutar om omfattande förändringar, t.ex. genom att ett utbildningsområde får ett drastiskt minskat eller ökat uppdrag. Den s.k. prestationsdelen och spets- och utvecklingssatsningar samt tillfälliga strategiska satsningar garanterar att det finns utrymme även för satsningar på forskning som mer har karaktären av spetsforskning eller som strävar efter att karakteriseras som sådan. Vid val av en fördelningsmodell där forskningsbasen missgynnas, bedömer vi att det finns en uppenbar risk att högskolan på sikt inte kan försvara viktiga examensrätter och svårligen kommer att kunna förvärva nya examensrätter. Särskilt gäller detta yrkesexamina på grundnivå och avancerad nivå, men det gäller även rätt att utfärda examina på forskarnivå. Högskolan kan då komma att utvecklas till mer av ett forskningsinstitut inom delar av teknikområdet eller möjligen en högskola för teknik och hälsa. Västerås och Eskilstuna den 20 augusti 2012 Anders Garpelin, Christine Gustafsson och Esbjörn Segelod Förslaget stöds av professorerna inom de tre forskningsinriktningarna HV, INAS och UV (undantaget Peter Dobers i egenskap av rollen som dekan) samt av akademicheferna Maria Müllersdorf HVV och Pia Lindberg UKK.

228 Bilaga 9: Rektors verksamhetsmål, uppdrag och budget för 2013 Beredningspromemoria med förslag till remissvar från fakultetsnämnden

229 INTERNREMISS 1 (32) MDH /12 VERKSAMHETSMÅL, UPPDRAG OCH BUDGET 2013 Detta dokument innehåller högskolegemensamma långsiktiga mål fram till 2016 samt riktade mål och verksamhetsuppdrag till högskolans organisatoriska enheter (akademier, förvaltning, bibliotek samt enheten för externa relationer) för verksamhetsåret Det innehåller också högskolans budgeterade anslagsintäkter samt intern resurstilldelning och ekonomiska uppdrag. Samtliga enheter ska inför 2013 upprätta verksamhetsplaner i enlighet med detta beslut. 1 Övergripande förutsättningar Högskolans övergripande uppdrag formuleras genom den instruktion regeringen ger i högskolelag och högskoleförordning. Högskolans uppdrag formuleras även i annan lag och förordning samt genom regleringsbrevet. Regeringens styrning anger såväl vilken verksamhet högskolan ska bedriva som hur den ska bedrivas. Den interna resurstilldelningen utgår från de intäkter som budgeteras, de uppdrag som ges till respektive organisatorisk enhet samt den bedömning högskolans ledning gör av hur fördelningen på bästa sätt stödjer högskolans verksamhet på kort och lång sikt. I högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden (MDH /11) formuleras högskolans målbild för forsknings- och utbildningsverksamheten Genom en strategisk modell för forskning ska högskolan kraftsamla resurser och verksamhet för att utveckla forskningsbaserad utbildning och utbildningsrelevant forskning. Den strategiska modellen lägger särskild vikt vid att högskolans etablerade forskningsinriktningar utgör forskningsbas, utvecklingsmiljöer och spetsmiljö. Inom utbildningsverksamheten ska högskolan fokusera verksamheten till fyra utbildningsområden, ekonomiutbildningar, lärarutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar samt teknikutbildningar. Utbildningsutbudet ska vara långsiktigt relevant och under perioden revideras så att utbudet inom respektive utbildningsområde har tydligt fokus. Forsknings- och utbildningsstrategin betonar särskilt att synergier mellan olika kompetensområden inom utbildning och forskning ska tas tillvara och att verksamheten vid Mälardalens högskola ska utvecklas i samproduktion med omgivande samhälle och på den internationella arenan. Mälardalens högskola fick i budgetpropositionen 2011 ett ändrat utbildningsuppdrag som innebär en sänkning av takbeloppet med ca 40 mkr till år I riktlinjerna för verksamhetsplanering uppdrog högskolans styrelse de 13 februari 2012 till rektor att anpassa utbildningsutbudets dimensionering så att det till 2015 är i balans med det nya takbeloppet. Grafen nedan åskådliggör högskolans förändrade takbelopp och utfall i verksamheten. Rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget för 2013 är ett led i att till 2015 nå balans i utfall av högskolans verksamhet och tilldelat takbelopp.

230 2 (32) tkr Takbelopp - Utfall Takbelopp Belopp för perioden är i 2012 års prisnivå. Övriga värden är faktiska belopp. 2 Verksamhetsuppdragens inriktning och ekonomiska överväganden 2.1 Verksamhet Särskilt framträdande i rektors uppdrag för 2013 är den förändrade dimensioneringen av utbildningsuppdragen. I enlighet med forsknings- och utbildningsstrategin har en översyn av högskolans utbildningsutbud inletts under 2012 med utgångspunkt i efterfrågan bland studenter och på arbetsmarknaden, koppling till forsknings- och utbildningsstrategin, lärarkompetens samt resultat i form av helårsprestationer, prestationsgrad och utfärdade examina. Förutsättningarna för utbildningarnas forskningsbas har vägts in då det tillsammans med lärarkompetens är av särskild betydelse för utbildningarnas vetenskapliga kvalitet. Omstruktureringen av högskolans verksamhet genereras främst av ändrade förutsättningar inom utbildningsverksamheten men förändringarna har även konsekvenser för högskolans forskning då denna ska borga för att högskolans utbildningar är forskningsbaserade. Omfattning och inriktning på de administrativa stödfunktionerna vid högskolan påverkas också av det minskade utbildningsuppdraget. Rektors tidigare uppdrag om en administrativ översyn ger underlag för särskilda beslut om minskningar inom högskolans administration anpassat till verksamhetsuppdragen inom utbildning och forskning. Samtliga förändringarna kommer att genomföras under perioden för högskolans nya forsknings- och utbildningsstrategi, Till stöd för förändringsarbetet finns ett myndighetskapital vilket innebär att högskolan har goda förutsättningar att göra en planerad och väl genomtänkt omstrukturering över några års tid. Ställningstagandet om fyra fokuserade utbildningsområden är i sig en viktig strategisk prioritering som är gjord i och med fastställandet av forsknings- och utbildningsstrategin. De fyra områdena är de traditionellt stora utbildningsområden som återfinns vid de flesta större universitet och högskolor i landet. För att ge en särprägel till Mälardalens högskola lyfts även till exempel kammarmusik fram som prioriterat huvudområde. Rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget innebär framförallt en målstyrning mot långsiktiga mål i syfte att genomföra högskolans forsknings- och utbildningsstrategi. I strategin anges fokus för utbildnings- och forskningsverksamheten under perioden och det är varje organisatorisk enhets uppdrag att målsätta, planera och genomföra verksamheten så att den bidrar till att högskolans samlade mål och prioriteringar uppnås.

231 3 (32) 2.2 Ekonomi Högskolans prognos för 2012 är ett överskott på ca 20 Mkr inom grundutbildningen och ett nollresultat för forskning/forskarutbildning. Målet för myndighetskapitalet är att det för grundutbildningen ska vara i intervallet 7-10 procent av intäkterna från anslag, uppdrag och bidrag. För forskning/forskarutbildning är motsvarande mål 5-10 procent. Då myndighetskapitalet inom båda verksamhetsgrenarna översteg målen redan vid ingången av året kommer det alltså att göra det även vid ingången av Fram till 2015 aviseras sänkta takbelopp. Jämfört med 2012 är sänkningen 38 Mkr och jämfört med det faktiska utfallet för 2011 är sänkningen cirka 60 Mkr (allt i 2012 års prisnivå). Denna förändring innebär en stor utmaning för ekonomin. Erfarenhet av tidigare förändringar av utbildningsutbudet i den omfattning som kommer krävas, visar att det tar relativt lång tid att anpassa kostnadsnivån till nya förutsättningar. Den stabila ekonomiska situation som högskolan befinner sig idag ger goda förutsättningar att klara omställningen; anslagssparandet vid ingången av 2012 är drygt 58 Mkr, myndighetskapitalet är på en hög nivå och organisationen har generellt en väl fungerande ekonomisk planering och god kostnadskontroll. Anslagssparandet ger möjlighet att få anslag utöver enskilda års takbelopp medan myndighetskapitalet ger möjlighet att under en period ha högre kostnader än intäkter och redovisa underskott. Sammantaget är bedömningen att en väl genomförd förändring innebär att delar av myndighetskapitalet används fram till och med 2015 men verksamheten återigen kan vara i ekonomisk balans senast i slutet på 2016, samtidigt som myndighetskapitalet inte understiger den nedre gräns som styrelsen angivit som långsiktigt mål. För forskningsverksamheten gäller fortsatt att expansion måste ske genom ökad extern finansiering, då regeringen aviserat oförändrad anslagsnivå fram till Den nya forsknings- och utbildningsstrategin för framhåller vikten av en forskningsbaserad utbildning samtidigt som spets- och utvecklingsmiljöer har utpekats för perioden. Särskilt betonas också vikten av en stark extern finansiering som en grundförutsättning för att nå högskolans långsiktiga vision. Ekonomiska förutsättningar och incitament ska anpassas till detta. En ny modell för den interna resurstilldelningen är under framtagande, med den nya forsknings- och utbildningsstrategin för som utgångspunkt. Myndighetskapitalet inom forskningsverksamheten är högre än styrelsens mål. De anslag som inte har förbrukats de senaste åren har gett redovisade överskott, då anslag inte kan periodiseras. När dessa ansamlade överskott används kommer på motsvarande sätt underskott att redovisas. Det är viktigt att de årliga anslagen används löpande och under perioden planeras även för en användning av myndighetskapital, så det vid periodens slut är inom det intervall som angivits som långsiktigt mål av styrelsen. 3 Ansvarsfördelning Ansvariga för högskolans sju organisatoriska enheter ska för sin enhet upprätta en verksamhetsplan för 2013 i enlighet med särskild instruktion. Dessa ska utgå från högskolans vision och långsiktiga plan, strategier och övriga av rektor fastställda styrdokument eller särskilda uppdrag, inklusive föreliggande dokument. Det åligger således akademichef, förvaltningschef, chef för EER samt chef för biblioteket att i sina respektive verksamhetsplaner visa hur man avser att nå målen enligt högskolans styrdokument. Rektor godkänner verksamhetsplanerna efter dialog med ansvarig chef.

232 4 (32) 3.1 Fakultetsnämnd Fakultetsnämnden ansvarar för att forsknings- och utbildningsstrategin och de långsiktiga målen beaktas och konkretiseras i nämndens arbete med kvalitetssäkring av utbildnings- och forskningsverksamheten. Vidare ansvarar nämnden för följande: Att verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, i enlighet med gällande föreskrifter och interna styrdokument, och inom ramen för givna ekonomiska förutsättningar. Planering, styrning och kvalitetssäkring av utbildningen på grund- och avancerad nivå, oavsett om den är campusbaserad eller nätbaserad, utbildningen på forskarnivå samt forskningen. Att vid behov bilda de arbetsgrupper och beredningsorgan som krävs för uppdraget. Program inom utbildningsutbudet på grund- och avancerad nivå. Beslutanderätt inom ansvarsområdet framgår av rektors delegation (dnr MDH XX). Beslut som kan innebära förändring av verksamhetsbalansen mellan campusorterna ska alltid vara godkända av rektor. Återrapportering av uppdrag sker, om inte annat särskilt anges, löpande till rektor. 3.2 Akademichefer Akademichefer ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med forsknings- och utbildningsstrategin och att de långsiktiga målen uppnås. Akademichef ansvarar för att forsknings- och utbildningsstrategin, de långsiktiga målen och de särskilda uppdragen är väl kända för den egna personalen. Akademichefen ansvarar för uppföljning av akademins resultat. En viktig uppgift för akademichefen är att utveckla och organisera lednings- och arbetsformer för att nå uppsatta mål. I uppdraget ingår att bidra till hela högskolans utveckling såväl akademiskt som ekonomiskt. Utöver detta ansvarar akademichefen för följande: Att verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, i enlighet med gällande föreskrifter och interna styrdokument, och inom ramen för givna ekonomiska förutsättningar. Kurser inom utbildningsutbudet på grund- och avancerad nivå. Värdskap för utbildningsprogram enligt bilaga (kompletteras). Värdskap för etablerade forskningsinriktningar enligt detta dokument. Att i förekommande fall bidra med personalresurser till högskolegemensamma arbetsgrupper och beredningsorgan, samt i övrigt samverka och bistå andra organisatoriska enheter i deras arbete för att genomföra uppdrag. Beslutanderätt inom ansvarsområdet framgår av rektors delegation (dnr MDH XX). Beslut som innebär förändring av verksamhetsbalansen mellan campusorterna ska alltid vara godkända av rektor. Återrapportering av verksamhet, måluppfyllelse och uppdrag sker, om inte annat särskilt anges, i akademins verksamhetsberättelse. Återrapporteringen ska även omfatta de mål som ställts upp i akademins egen verksamhetsplan. Verksamhetsberättelsen ska upprättas efter avslutat verksamhetsår och utformas i enlighet med de instruktioner som särskilt ges för denna.

233 5 (32) 3.3 Förvaltningschef Förvaltningschefen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med forsknings- och utbildningsstrategin och ansvarar för att planera förvaltningens arbete så att de stödjer akademierna. Förvaltningschefen ansvarar för uppföljning av verksamhetens mål och för att tillhandahålla verksamhetsinformation till högskolestyrelse och rektor. Förvaltningschefen ansvarar för att forsknings- och utbildningsstrategin, de långsiktiga målen och de särskilda uppdragen är väl kända för den egna personalen. Förvaltningschefen ansvarar för uppföljning av förvaltningens resultat. Utöver detta ansvarar förvaltningschefen för följande: Att verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, i enlighet med gällande föreskrifter och interna styrdokument, och inom ramen för givna ekonomiska förutsättningar. Övergripande ansvar för de högskolegemensamma verksamhetsområden som framgår av bilaga XX. I förekommande fall bidra med personalresurser till högskolegemensamma arbetsgrupper och beredningsorgan, samt i övrigt samverka och bistå andra organisatoriska enheter i deras arbete för att genomföra uppdrag. Beslutanderätt inom ansvarsområdet framgår av rektors delegation (dnr MDH XX). Beslut som innebär förändring av verksamhetsbalansen mellan campusorterna ska alltid vara godkända av rektor. Återrapportering av verksamhet, måluppfyllelse och uppdrag sker, om inte annat särskilt anges, i förvaltningens verksamhetsberättelse. Återrapporteringen ska även omfatta de mål som ställts upp i förvaltningens egen verksamhetsplan. Verksamhetsberättelsen ska upprättas efter avslutat verksamhetsår och utformas i enlighet med de instruktioner som särskilt ges för denna. 3.4 Bibliotekschef Bibliotekschefen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med forsknings- och utbildningsstrategin och ansvarar för att planera bibliotekets arbete så att de stödjer akademiernas mål. Bibliotekschefen ansvarar för att forsknings- och utbildningsstrategin, de långsiktiga målen och de särskilda uppdragen är väl kända för den egna personalen. Bibliotekschefen ansvarar för uppföljning av bibliotekets resultat. I bibliotekschefens ansvar ingår att verka enligt Bibliotekslagens (1996:1596) 6 som fastställer att det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Biblioteket skall härmed verka inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. Högskolebiblioteket ska även vara öppet för allmänheten. Utöver detta ansvarar bibliotekschefen för följande: Att verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, i enlighet med gällande föreskrifter och interna styrdokument, och inom ramen för givna ekonomiska förutsättningar. Bedriva verksamhet vid båda campusorterna Eskilstuna och Västerås. Bevara och sprida högskolans forskningsproduktion genom att förvalta publikationsdatabasen DIVA. I förekommande fall bidra med personalresurser till högskolegemensamma arbetsgrupper och beredningsorgan, samt i övrigt samverka och bistå andra organisatoriska enheter i deras arbete för att genomföra uppdrag.

234 6 (32) Beslutanderätt inom ansvarsområdet framgår av rektors delegation (dnr MDH XX). Beslut som innebär förändring av verksamhetsbalansen mellan campusorterna ska alltid vara godkända av rektor. Återrapportering av verksamhet, måluppfyllelse och uppdrag sker, om inte annat särskilt anges, i bibliotekets verksamhetsberättelse. Återrapporteringen ska även omfatta de mål som ställts upp i bibliotekets egen verksamhetsplan. Verksamhetsberättelsen ska upprättas efter avslutat verksamhetsår och utformas i enlighet med de instruktioner som särskilt ges för denna. 3.5 Chef för Enheten för externa relationer (EER) Chefen för enheten för externa relationer (EER) ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med forsknings- och utbildningsstrategin och ansvarar för att planera EER:s arbete så att de stödjer akademiernas mål. EER:s ansvarar för att forsknings- och utbildningsstrategin, de långsiktiga målen och de särskilda uppdragen är väl kända för den egna personalen. Chefen för EER ansvarar för uppföljning av EER:s resultat. EER-chefen ansvarar för samordning och utveckling av den högskolegemensamma samverkan med omgivande samhälle. I ansvaret ingår att identifiera strategiska satsningar för att ytterligare stärka högskolans roll som samverkande och samproducerande lärosäte. Arbetet ska ske i nära samarbete med akademier, förvaltning och bibliotek. Utöver detta ansvarar EER-chefen för följande: Idélab, i enlighet med särskilt uppdrag i regleringsbrev Samordning av högskolans uppdragsutbildning EER-chefen har under 2011 fått ett särskilt uppdrag att se över och föreslå ett förtydligande av EER:s framtida organisation och uppdrag. Beslutanderätt inom ansvarsområdet framgår av rektors delegation (dnr MDH XX). Beslut som innebär förändring av verksamhetsbalansen mellan campusorterna ska alltid vara godkända av rektor. Återrapportering av verksamhet, måluppfyllelse och uppdrag sker, om inte annat särskilt anges, i EER:s verksamhetsberättelse. Återrapporteringen ska även omfatta de mål som ställts upp i EER:s egen verksamhetsplan. Verksamhetsberättelsen ska upprättas efter avslutat verksamhetsår och utformas i enlighet med de instruktioner som särskilt ges för denna. 3.6 Av rektor tillsatta styrgrupper Ansvarsområden för styrgrupper tillsatta av rektor kompletteras senare.

235 7 (32) 4 Långsiktiga mål I följande avsnitt anges långsiktiga mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskarutbildning och forskning samt personal- och ekonomifrågor fram till år Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Modell för framtagande av utbildningsutbud Utgångspunkten för högskolans utbildningsutbud är de fyra utbildningsområden som beskrivs i forsknings- och utbildningsstrategin, dvs. ekonomiutbildningar, lärarutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar och teknikutbildningar. Den vidare bestämningen av specifika utbildningar inom dessa områden sker enligt en modell i tre steg Steg 1: Vilka huvudområden och examina ska högskolan erbjuda och vilka mål ska gälla för respektive examen? Steg 2: Vilka kurser behöver finnas inom varje huvudområde för att svara upp mot respektive examenskrav? Steg 3: Hur ska högskolans utbildningsprogram läggas upp enligt punkt ett och två ovan så att de blir attraktiva för studenterna? Det första steget, som behandlas i det här dokumentet, handlar om profilering av högskolans utbildningsutbud. Här anger rektor de ramar och volymer inom vilka program och kurser ska utvecklas vid akademierna. Det årliga kurs- och programutbudet bestäms därefter i steg två av akademierna respektive i steg tre av fakultetsnämnden. Vid dessa beslut är den långsiktiga utbildningsprofilen och dimensioneringen tillsammans med de årliga riktade uppdrag som rektor angivit i detta dokument vägledande. Huvudområden och examina har tagits fram genom att för varje utbildning gå igenom följande bedömningsgrunder: 1. Studenternas efterfrågan 2. Arbetsmarknadens behov 3. Kopplingen till Forsknings- och utbildningsstrategin (inkl. förutsättningarna för forskningsbas) 4. Lärarkompetens 5. Redovisade resultat från befintliga utbildningar Huvudområden och dimensionering Efter bedömning i enlighet med ovan angivna process ska högskolan 2016 ge utbildningar inom följande områden. De examina som ska finnas inom dessa områden framgår av särskild bilaga.

236 8 (32) I bilden nedan visas dels det sammanlagda utbildningsuppdraget i antal helårsstudenter för de fyra utbildningsområdena och dels vilka huvudområden som högskolan ska ha Ekonomiutbildningar 1610 HÅS år 2016 Företagsekonomi Nationalekonomi Statsvetenskap Sociologi Psykologi Arbetslivsvetenskap Hälso och välfärdsutbildningar 1510 HÅS år 2016 Sjukgymnastik Folkhälsovetenskap Socialt arbete Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Lärarutbildningar 1490 HÅS år 2016 Utbildningsvetenskap/Didaktik/lärande Pedagogik Specialpedagogik Didaktik Svenska som andra språk Svenska Engelska Tyska Litteraturvetenskap Matematik Kammarmusik Teknikutbildningar 2370 HÅS år 2016 Datavetenskap Flygteknik Produkt och processutveckling Informationsdesign Innovationsteknik Innovation och Design Byggnadsteknik Energiteknik Miljöteknik Industriell ekonomi och organisation Mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå De mål som anges nedan utgår ifrån forsknings- och utbildningsstrategin och är framtagna genom beaktande av befintlig statistik för högskolan i kombination med bedömd utvecklingspotential inom respektive område.

237 9 (32) Examina och anställningsbarhet Högskolan ska årligen inom respektive utbildningsområde examinera minst 1 Ekonomiutbildningar Grundläggande nivå yrkesexamina 0 generella examina 190 Avancerad nivå yrkesexamina 0 generell examina 180 Totalt 370 Lärarutbildningar Grundläggande nivå yrkesexamina 215 generella examina 15 Avancerad nivå yrkesexamina 15 generell examina 10 Totalt 255 Hälso och välfärdsutbildningar Grundläggande nivå yrkesexamina 320 generella examina 280 Avancerad nivå yrkesexamina 80 generell examina 50 Totalt 730 Teknikutbildningar Grundläggande nivå yrkesexamina 55 generella examina 70 Avancerad nivå yrkesexamina 50 generell examina 70 Totalt procent av studenterna ska två år efter examen ha ett arbete som ligger i linje med det de utbildat sig till. Rekrytering Kompletteras senare Genomströmning Andelen studenter som är registrerade på programtermin tre av ett program ska vara minst 80 procent av antalet registrerade studenter på programtermin ett. Andelen studenter som är registrerade på programtermin sex av ett program ska vara minst 66 procent av antalet registrerade studenter på programtermin ett. Studieprestationer Den genomsnittliga prestationsgraden på kurser (HÅP/HÅS) för hela högskolan ska vara minst 83 procent och inget enskilt utbildningsområde ska ha lägre prestationsgrad än 70 procent. 1 Inklusive dubbelexamina

238 10 (32) Samverkan och samproduktion Kompletteras senare Internationalisering In- utresande, studenter och personal (kompletteras senare) Studentnöjdhet Minst 90 procent av studenterna ska vara nöjda med sin utbildning. 4.3 Mål för utbildning på forskarnivå Examina Etablerad Värd akademi Examinerade Examinerade Forskarutbildningsämne inriktning per år 2016 per år 2020 Arbetslivsvetenskap INAS HST 1 1 Industriell ekonomi och organisation INAS HST 3 3 Energi och miljöteknik MERO HST 5 5 Matematik/Tillämpad matematik MERO HST 1 1 Datavetenskap IS IDT 8 8 Innovation och design IPR IDT 2 2 Didaktik UV UKK 2 2 Vårdvetenskap HVV HVV 1 5 1) Utbildning på forskarnivå startar ht Från 2017 beräknas 5 examinerade per år Rekrytering Könsfördelningen bland aktiva forskarstuderande för hela högskolan ska vara sådan att det underrepresenterade könet inte understiger 40 procent. Genomströmning Aktivitetsgraden för forskarstuderande vid högskolan ska vara minst 70 procent för varje forskarutbildningsområde. Studieprestationer Medianstudietiden för utbildning på forskarnivå ska, netto, vara fyra år ( netto innebär att studieuppehåll räknas bort). Inget enskilt forskarutbildningsområde ska ha lägre prestationsgrad än 80 procent. Prestationsgraden definieras som avklarad ackumulerad andel av hela utbildningen dividerat med ackumulerad aktvitet (se forskar-ladok eller ISP). Samverkan och samproduktion Kompletteras senare

239 11 (32) 4.4 Mål för forskningsverksamheten Publikationer Kompletteras senare Samverkan och samproduktion Inom samtliga inriktningar ska finnas långsiktiga kontrakt om samproduktion med företagare, offentliga aktörer och andra högskolor. Externa medel Den externa finansieringen av forskning/forskarutbildning ska vara minst 67 procent av den totala finansieringen. (Med extern finansiering avses bidrags- och uppdragsintäkter) 4.5 Anställda Kompetensförsörjning behålla, utveckla och strategiskt rekrytera. Komplettera senare 5 Riktade mål, uppdrag och fördelning av resurser Var och en av de organisatoriska enheterna ges i uppdrag att utarbeta en verksamhetsplan för år 2013 enligt mall och instruktion i bilaga XX (kompletteras senare). Verksamhetsplanen är varje organisatorisk enhets styrande dokument och ska visa hur man per akademi och inom förvaltningen, enheten för externa relationer och högskolebiblioteket genomför högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden samt de långsiktiga mål och riktade uppdrag som fastställs i och med föreliggande beslut. Verksamhetsplanen stäms av med rektor och fastställs därefter av rektor. Rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget innebär framförallt en målstyrning mot långsiktiga mål i syfte att genomföra högskolans forsknings- och utbildningsstrategi. Vissa riktade uppdrag ges emellertid också till de organisatoriska enheterna, framförallt inom grundutbildningsverksamheten till följd av det minskade anslaget till högskolan för den verksamhetsgrenen. Uppdragen nedan omfattar enbart sådana som innebär förändringar inom högskolans huvudområden, till exempel i form av ändrad dimensionering, avveckling av examensrätter eller utredningsuppdrag kring andra verksamhetsförändringar. De huvudområden som högskolan har men som inte omnämns nedan är att betrakta som oförändrade, även om akademin har till uppdrag att se till verksamhetens utveckling i sin helhet när förslag till verksamhetsplaner utarbetas och därmed även göra avvägningar kring till exempel dimensionering av verksamhet inom huvudområden som inte nämns nedan. I rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget för 2012 gavs uppdrag till akademierna att tydliggöra de samhällsvetenskapliga ämnenas roll vid högskolan. Med utgångspunkt i akademiernas rapport av uppdraget samt fakultetsnämndens beredning av ärendet kommer rektor fatta beslut i särskild ordning om eventuella ytterligare verksamhetsuppdrag för berörda ämnen. Det kan också komma att innebära att några av uppdragen nedan behöver justeras.

240 12 (32) 5.1 Akademi IDT Akademi IDT uppdras att utforma en verksamhetsplan för år 2013 i enlighet med mall och instruktion som återfinns i bilaga XX. I sin verksamhetsplan ska akademin visa hur man under 2013 avser att arbeta med de punkter som i forsknings- och utbildningsstrategin anger fokus för verksamheten inom teknikutbildningarna vid akademin samt forskningen inom inbyggda system respektive innovation och produktrealisering. Säkerställa forskningens koppling till långsiktiga teknikutbildningar. Vara nationellt drivande inom inbyggda programvarusystem. Vidareutveckla forskning inom hälsoteknik, bland annat genom projektet Technologies for Independent Life. Bedriva samproducerande forskning och utbildning av högsta internationell kvalitet. Förse svenskt näringsliv med spetskompetens. Via innovationer skapa värde och nytta för Sverige. Samproduktion ska ske med näringslivet inom effektiv industrialisering och hållbara produktionssystem för morgondagens produkter. Innovation och produktrealisering ska medverka i framtidssatsningar som Den nya svenska produktionsmodellen och Gröna produktionssystem. Teknikkommunikation med fokus på bild, text och rum, nya virtuella plattformar för samproduktion inom innovation och design i utbildning samhälle och näringsliv. Innovation och produktrealisering ska vara involverade i projektet Technologies för Independent Life. Ledning och organisation av öppna innovationsprocesser med olika aktörer i samverkan. Innovation och produktrealisering. Innovation och produktrealisering ska i samverkan med regionala organisationer bygga upp innovationsutbildning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå I avsnitt 4 ovan anges högskolans långsiktiga mål för perioden och i avsnitt anges vilka huvudområden högskolan avser att ha under den perioden. För akademi IDT innebär det ett visst förändrat uppdrag om huvudområden och examina inom huvudområden. Nedan anges uppdragen per huvudområde. Datavetenskap Uppdrag att utreda förutsättningarna för att utveckla en kandidat på engelska i datavetenskap och en generell master på svenska i datavetenskap Uppdrag att avveckla spelinriktningen inom datavetenskap för att få ett mer sammanhållet program inom datavetenskap på grundnivå. Flygteknik Uppdrag att avveckla kandidatexamen. Uppdrag att i verksamhetsplanen för 2013 visa hur akademisk kompetens och en långsiktig forskningsbas kan erhållas för verksamheten inom flygteknik. Produkt- och processutveckling Uppdrag att avveckla kandidatexamen för att enbart erbjuda ingenjörsexamina inom huvudområdet. Uppdrag att tydliggöra de tre benen inom innovation och produktrealisering (produkt och processutveckling, informationsdesign, innovationsteknik) och att utveckla profileringen mot teknik och industriell tillämpning.

241 13 (32) Antalet ingenjörsstudenter behöver öka inom befintligt utbildningsuppdrag, dvs. omprioritera bland befintlig verksamhet. Informationsdesign Uppdrag att tydliggöra de tre benen inom innovation och produktrealisering (produkt och processutveckling, informationsdesign, innovationsteknik) och att utveckla profileringen mot teknik och industriell tillämpning. Informationsteknik Uppdrag att tydliggöra de tre benen inom innovation och produktrealisering (produkt och processutveckling, informationsdesign, innovationsteknik) och att utveckla profileringen mot teknik och industriell tillämpning. Innovation och design Uppdrag att utveckla masterutbildningen inom huvudområden i syfte att rekrytera studenter internationellt till utbildningen. Uppdrag att tydliggöra de tre benen inom innovation och produktrealisering (produkt och processutveckling, informationsdesign, innovationsteknik) och att utveckla profileringen mot teknik och industriell tillämpning. Teater Uppdrag att avveckla verksamheten inom huvudområdet teater. Avvecklingen görs mot bakgrund av högskolans sänkta takbelopp och med utgångspunkt i forskningsoch utbildningsstrategin där högskolan prioriterar utbildning inom fyra områden och med en tydlig fokusering av utbildningsutbudet inom vart och ett av utbildningsområdena. Verksamheten bedöms inte heller vila på en tillräcklig forskningsbas. Verksamheten ska vara avvecklad till höstterminen Ekonomi Grundutbildning Anslag Anslag till grundutbildning framgår av nedanstående tabell. Beloppen för är planeringsförutsättningar, vissa justeringar kan komma att ske då beloppen fastställs inför varje verksamhetsår. Intäkterna ska ligga till grund för den budget som upprättas. I det fall akademin har fler helårsstudenter(hås)/helårsprestationer(håp) än planerat kommer den interna resurstilldelningen inte att öka, eftersom det inte finns utrymme inom takbeloppet att erhålla högre anslag från regeringen. I det fall det faktiska antalet hås/håp blir lägre än planerat, och därmed inte motsvarar de intäkter som budgeterats, är grundprincipen att kostnaderna ska anpassas till detta. När prognoser visar att detta kan bli aktuellt ska alltid kontakt tas med ekonomichefen. Akademichefen ansvarar för att det samlade anslaget används på det sätt som bäst gynnar akademins hela grundutbildning.

242 14 (32) Anslag Grundutbildning (tkr) Belopp för 2012 är angivet i 2012 års prisnivå, belopp för i 2013 års prisnivå. Tillkommande medel för strategiska satsningar Kompletteras eventuellt senare. Nettoutfall Det redovisade ekonomiska nettoutfallet för 2013 ska uppgå till minst +/- 0 tkr. Planeringsförutsättning för är årliga nettoutfall på minst +/- 0 tkr. Teaterverksamheten ska från och med 2013 särredovisas och de ovan angivna nivåerna för nettoutfall är exklusive teaterverksamheten. Eventuella avvecklingskostnader för denna kommer att hanteras inom det centrala myndighetskapitalet. Planeringsförutsättning från och med utgången av 2013 är att akademin kan ha ett ackumulerat kapital inom intervallet tkr, som förs över till nästkommande verksamhetsår. Ackumulerat kapital utanför intervallet ska kommenteras i verksamhetsberättelse, både vad avser hur det uppkommit och hur det planeras att användas. Forskning/forskarutbildning Anslag Anslag till Forskning/forskarutbildning ska beräknas enligt ny modell som ännu inte har fastställts. Planeringsförutsättning för 2013 är att de inriktningar som akademin är värd för kommer tilldelas lika mycket anslag som Det innebär: Inriktning Inbyggda system: tkr Inriktning Innovation och produktrealisering: tkr Nettoutfall Verksamheten ska planeras så det ackumulerade anslagskapitalet vid varje års utgång är i intervallet tkr för varje inriktning. I det fall det faktiska utfallet visar ett kapital utanför intervallet ska verksamhetsplanen för 2013 kompletteras med en plan för hur det ackumulerade kapitalet ska återställas till önskad nivå. Investeringar Högskolan har en fastställd låneram för varje verksamhetsår som inte får överskridas. Därför är det viktigt att varje enskild organisatorisk enhet har en bra planering för sina investeringar. Uppstår behov under löpande verksamhetsår av investeringar utöver tilldelad ram kontaktas ekonomichefen. Investeringsram för 2013: tkr

243 15 (32) 5.2 Akademi HST Akademi HST uppdras att utforma en verksamhetsplan för år 2013 i enlighet med mall och instruktion som återfinns i bilaga XX. I sin verksamhetsplan ska akademin visa hur man under 2013 avser att arbeta med de punkter som i forsknings- och utbildningsstrategin anger fokus för verksamheten inom ekonomiutbildningarna och forskningen inom industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap, samt teknikutbildningarna vid akademin och forskningen inom miljö, energi- och resursoptimering. Stärka forskningsbasen för ekonomiutbildningarna genom ökad andel disputerade lärare i undervisningen. Utveckla verksamhetsförlagd utbildning för studenter i utbildning på grundnivå inom delar av ekonomiutbildningarna. Utbildning på forskarnivå av fortsatt hög kvalitet fokuserad till industriell förnyelse och övriga centrala kompetensdelar av ämnet. Fortsatt samhällsvetenskaplig arbetslivsforskning med inriktning mot arbete, hälsa och välfärd. Samverkan med forskare vid andra lärosäten, privat och offentlig sektor. Fortsatt utveckling av samproduktionsprojekt och vidga dem till att även omfatta privat sektor i regionen. Stärka forskningens koppling till långsiktiga teknikutbildningar. System för användning av bioenergi och solenergi, speciellt lokal användning, och produktion samt nya bioenergiresurser. System och verktyg för ökad användning av förnybar energi. Diagnostik och optimering för effektiv energianvändning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå I avsnitt 4 ovan anges högskolans långsiktiga mål för perioden och i avsnitt anges vilka huvudområden högskolan avser att ha under den perioden. För akademi HST innebär det förändrat uppdrag om vad gäller huvudområden och examina inom huvudområden. Nedan anges uppdragen per huvudområde. Byggnadsteknik Uppdrag att avveckla kandidatexamen. Uppdrag att avveckla verksamheten på avancerad nivå mot bakgrund av svårigheterna att klara kompetensförsörjningen och högskolans mål om 50 procent disputerade lärare inom överskådlig tid. Verksamheten bedöms inte heller vila på en tillräcklig forskningsbas vilket sammantaget innebär svårigheter att upprätthålla kvalitetskraven för avancerad nivå. Verksamheten ska vara avvecklad senast Uppdrag att utreda förutsättningarna för att utveckla verksamheten inom miljöteknik på avancerad så att även studenter med högskoleingenjörsexamen inom byggteknik är behöriga till sådan utbildning. Energiteknik Uppdrag att långsiktigt öka antalet ingenjörsstudenter inom energiteknik. Den etablerade forskningsinriktningen Miljö, energi- och resursoptimering har prioriterats som utvecklingsmiljö i forsknings- och utbildningsstrategin och det är angeläget att studentunderlaget ökar för att miljön även på sikt ska kunna utgöra

244 16 (32) utvecklingsmiljö. Till att börja med ska utökningen ske genom omfördelning internt inom akademin inom teknikområdet. Uppdrag att visa hur högskolans profil kring hållbar utveckling kan tydliggöras inom verksamhetsområdena energiteknik och miljöteknik. Miljövetenskap Uppdrag att avveckla huvudområdet miljövetenskap mot bakgrund av högskolans sänkta takbelopp och forsknings- och utbildningsstrategins prioritering av fyra utbildningsområden och behoven av att ytterligare fokusera utbildningarna inom vart och ett av dessa. Utbildningen inom området har få förstahandssökanden och även begränsade synergier med annan utbildning inom teknikområdet. Verksamheten bedöms inte heller vila på en tillräcklig forskningsbas vilket sammantaget innebär svårigheter att upprätthålla kvalitetskraven. Verksamheten ska vara avvecklad till höstterminen Uppdrag att utreda konsekvenserna av en avveckling och vilka delar i verksamheten som behövs som stöd för energiteknik eller andra prioriterade utbildningar vid högskolan. Utredningen ska också visa hur högskolans profil kring hållbar utveckling kan bli en tydlig del av verksamheten inom energiteknik. Miljöteknik Uppdrag att utreda förutsättningarna för att utveckla verksamheten inom miljöteknik på avancerad nivå så att även studenter med högskoleingenjörsexamen inom byggteknik är behöriga till sådan utbildning. Uppdrag att visa hur högskolans profil kring hållbar utveckling kan tydliggöras inom verksamhetsområdena energiteknik och miljöteknik. Industriell ekonomi och organisation Uppdrag att tillsammans med akademi IDT utreda hur verksamheten inom industriell ekonomi och organisation bör utvecklas vid högskolan. Utredningen ska göras i relation till utvecklingen av hela ekonomiverksamheten vid högskolan och ta sin utgångspunkt i Leif Lindmarks utredning. Företagsekonomi Uppdrag att skapa en bättre balans mellan volymerna på grundnivå och avancerad nivå samt att den totala volymen inom ekonomiområdet ska minska. Verksamheten ska minska på kandidatnivå inom företagsekonomi. Uppdrag att genomföra åtgärder för att behålla den av Högskoleverket kritiserade magisterexamen och utöka verksamheten något på avancerad nivå. Förändringsarbetet ska leda till att verksamheten konsolideras och utvecklas genom synergier med andra verksamheter inom högskolan. Som stöd i förändringsarbetet utgör Leif Lindmarks utredning ett viktigt underlag. Nationalekonomi Uppdrag att genomföra de kvalitetsåtgärder som krävs för att hantera den kritik Högskoleverket riktat mot kandidatexamen. Uppdrag att anpassa verksamhetens omfattning utifrån uppdraget ovan att minska verksamheten inom ekonomiområdet.

245 17 (32) Psykologi Uppdrag att minska volymen inom psykologi. Det ska ske dels genom minskad rekrytering till beteendevetenskapliga programmet och dels genom en minskad eller avvecklad inriktning mot psykologi inom innovationsprogrammet (IMTO) mot bakgrund av akademi IDT:s uppdrag att stärka fokuseringen mot ingenjörsutbildningar inom produkt- och processutveckling. Uppdrag att avveckla magisterexamen i psykologi eftersom verksamheten på avancerad nivå är liten och förslagsvis istället använda magisterexamen inom arbetslivsvetenskap som en gemensam examen på avancerad nivå för psykologi, sociologi och eventuellt även socialt arbete och folkhälsovetenskap. Sociologi Uppdrag att minska volymen inom sociologi genom minskad rekrytering till beteendevetenskapliga programmet. Uppdrag att avveckla examen på magisternivå eftersom verksamheten på avancerad nivå är liten. Förslagsvis möjliggörs istället en övergång till magisterexamen i arbetslivsvetenskap enligt skrivningen ovan under psykologi. Historia Uppdrag att avveckla historia som huvudområde mot bakgrund av högskolans sänkta takbelopp och forsknings- och utbildningsstrategins prioritering av fyra utbildningsområden och behoven av att ytterligare fokusera utbildningarna inom vart och ett av dessa. Verksamheten inom historia har därtill få studenter. Ledarskap Uppdrag att avvecklar huvudområdet ledarskap mot bakgrund av högskolans sänkta takbelopp och forsknings- och utbildningsstrategins prioritering av fyra utbildningsområden och behoven av att ytterligare fokusera utbildningarna inom vart och ett av dessa Ekonomi Grundutbildning Anslag Anslag till grundutbildning framgår av nedanstående tabell. Beloppen för är planeringsförutsättningar, vissa justeringar kan komma att ske då beloppen fastställs inför varje verksamhetsår. Intäkterna ska ligga till grund för den budget som upprättas. I det fall akademin har fler helårsstudenter(hås)/helårsprestationer(håp) än planerat kommer den interna resurstilldelningen inte att öka, eftersom det inte finns utrymme inom takbeloppet att erhålla högre anslag från regeringen. I det fall det faktiska antalet hås/håp blir lägre än planerat, och därmed inte motsvarar de intäkter som budgeterats, är grundprincipen att kostnaderna ska anpassas till detta. När prognoser visar att detta kan bli aktuellt ska alltid kontakt tas med ekonomichefen. Akademichefen ansvarar för att det samlade anslaget används på det sätt som bäst gynnar akademins hela grundutbildning.

246 18 (32) Anslag Grundutbildning (tkr) Belopp för 2012 är angivet i 2012 års prisnivå, belopp för i 2013 års prisnivå. Tillkommande medel för strategiska satsningar Kompletteras eventuellt senare. Nettoutfall Det redovisade ekonomiska nettoutfallet för 2013 ska uppgå till minst +/- 0 tkr. Planeringsförutsättning för är årliga nettoutfall på minst +/- 0 tkr. Större omstruktureringskostnader som följer av verksamhetsuppdragen hanteras med centralt kapital. Akademin ansvarar för att, i samråd med ekonomichefen, göra en beräkning av dessa samt löpande uppföljning av det faktiska utfallet. Planeringsförutsättning från och med utgången av 2013 är att akademin kan ha ett ackumulerat kapital inom intervallet tkr, som förs över till nästkommande verksamhetsår. Ackumulerat kapital utanför intervallet ska kommenteras i verksamhetsberättelse, både vad avser hur det uppkommit och hur det planeras att användas. Forskning/forskarutbildning Anslag till Forskning/forskarutbildning ska beräknas enligt ny modell som ännu inte har fastställts. Planeringsförutsättning för 2013 är att de inriktningar som akademin är värd för kommer tilldelas lika mycket anslag som Det innebär: MERO: tkr MERO/Matematik: tkr INAS: tkr Nettoutfall Verksamheten ska planeras så det ackumulerade anslagskapitalet vid varje års utgång är i intervallet tkr för varje inriktning. MERO och INAS beräknas vid utgången av 2012 ha ett ackumulerat anslagskapital överstigande 3000 tkr. I verksamhetsplanen ska särskilt anges hur akademin tänker använda ackumulerat kapital, så det till senast vid utgången av 2014 uppgår till maximalt 3000 tkr. Mål för extern finansiering 2011 motsvarade den externa finansieringen för INAS cirka 32 procent av den totala finansieringen. Mål för den externa finansieringen för INAS är att den 2016 ska uppgå till minst 55 procent av den totala finansieringen, motsvarande mål för 2013 är 40 procent. Med extern finansiering avses bidrags- och uppdragsintäkter.

247 19 (32) Investeringar Högskolan har en fastställd låneram för varje verksamhetsår som inte får överskridas. Därför är det viktigt att varje enskild organisatorisk enhet har en bra planering för sina investeringar. Uppstår behov under löpande verksamhetsår av investeringar utöver tilldelad ram kontaktas ekonomichefen. Investeringsram för 2013: tkr 5.3 Akademi HVV Akademi HVV uppdras att utforma en verksamhetsplan för år 2013 i enlighet med mall och instruktion som återfinns i bilaga XX. I sin verksamhetsplan ska akademin visa hur man under 2013 avser att arbeta med de punkter som i forsknings- och utbildningsstrategin anger fokus för verksamheten inom hälso- och välfärdsutbildningarna vid akademin samt forskningen inom hälsa och välfärd. Stärka forskningsbasen för relevanta utbildningar genom att öka andelen disputerade lärare i undervisningen. En utvecklad och väl fungerande utbildning på forskarnivå, till mer än hälften externfinansierad och med starka inslag av internationella forskare och forskarstuderande som till minst en tredjedel har internationell bakgrund. De första doktorerna har examinerats i forskarutbildningsämnet vårdvetenskap. Etablerad samproducerande forskning finns inom flera projekt och där projektet Technologies for Independent Life rönt internationell uppmärksamhet genom vidareutveckling av forskning inom hälsoteknik Utbildning på grundnivå och avancerad nivå I avsnitt 4 ovan anges högskolans långsiktiga mål för perioden och i avsnitt anges vilka huvudområden högskolan avser att ha under den perioden. För akademi HVV ges samlat uppdrag som berör samtliga huvudområden vid akademin. Uppdrag att inom oförändrat takbelopp anpassa utbildningarna så att en mindre ökning av sjuksköterskeutbildningen kan genomföras. Socionomutbildningen är under uppbyggnad och kommer enligt plan öka väsentligt i volym fram till En konsekvens av uppdraget är att socionomutbildningen inte kan byggas ut i den omfattning som planerats inledningsvis och att en viss minskning av övrig utbildningsvolym måste ske Ekonomi Grundutbildning Anslag Anslag till grundutbildning framgår av nedanstående tabell. Beloppen för är planeringsförutsättningar, vissa justeringar kan komma att ske då beloppen fastställs inför varje verksamhetsår. Intäkterna ska ligga till grund för den budget som upprättas. I det fall akademin har fler helårsstudenter(hås)/helårsprestationer(håp) än planerat kommer den interna

248 20 (32) resurstilldelningen inte att öka, eftersom det inte finns utrymme inom takbeloppet att erhålla högre anslag från regeringen. I det fall det faktiska antalet hås/håp blir lägre än planerat, och därmed inte motsvarar de intäkter som budgeterats, är grundprincipen att kostnaderna ska anpassas till detta. När prognoser visar att detta kan bli aktuellt ska alltid kontakt tas med ekonomichefen. Akademichefen ansvarar för att det samlade anslaget används på det sätt som bäst gynnar akademins hela grundutbildning. Anslag Grundutbildning (tkr) Belopp för 2012 är angivet i 2012 års prisnivå, belopp för i 2013 års prisnivå. Tillkommande medel för strategiska satsningar Kompletteras eventuellt senare. Nettoutfall Det redovisade ekonomiska nettoutfallet för 2013 ska uppgå till minst +/- 0 tkr. Planeringsförutsättning för är årliga nettoutfall på minst +/- 0 tkr. Större omstruktureringskostnader som följer av verksamhetsuppdragen hanteras med centralt kapital. Akademin ansvarar för att, i samråd med ekonomichefen, göra en beräkning av dessa samt löpande uppföljning av det faktiska utfallet. Planeringsförutsättning från och med utgången av 2013 är att akademin kan ha ett ackumulerat kapital inom intervallet tkr, som förs över till nästkommande verksamhetsår. Ackumulerat kapital utanför intervallet ska kommenteras i verksamhetsberättelse, både vad avser hur det uppkommit och hur det planeras att användas. Forskning/forskarutbildning Anslag Anslag till Forskning/forskarutbildning ska beräknas enligt ny modell som ännu inte har fastställts. Planeringsförutsättning för 2013 är att de inriktningar som akademin är värd för kommer tilldelas lika mycket anslag som Det innebär: Inriktning Hälsa och Välfärd: tkr Nettoutfall Verksamheten ska planeras så det ackumulerade anslagskapitalet vid varje års utgång är i intervallet tkr. HV hade vid utgången av 2011 ett ackumulerat anslagskapital överstigande 3000 tkr. Prognosen för 2012 är att del av detta kapital används och att nivån vid utgången av 2012 är i intervallet tkr. I det fall det faktiska utfallet visar ett kapital utanför intervallet ska verksamhetsplanen för 2013 kompletteras med en plan för hur det ackumulerade kapitalet ska återställas till önskad nivå.

249 21 (32) Extern finansiering 2009 motsvarade den externa finansieringen 55 procent av den totala finansieringen. Motsvarande siffra för 2011 var cirka 35 procent. Mål för den externa finansieringen är att den 2016 ska uppgå till minst 55 procent av den totala finansieringen, motsvarande mål för 2013 är 40 procent. Med extern finansiering avses bidrags- och uppdragsintäkter. Investeringar Högskolan har en fastställd låneram för varje verksamhetsår som inte får överskridas. Därför är det viktigt att varje enskild organisatorisk enhet har en bra planering för sina investeringar. Uppstår behov under löpande verksamhetsår av investeringar utöver tilldelad ram kontaktas ekonomichefen. Investeringsram för 2013: tkr 5.4 Akademi UKK Akademi UKK uppdras att utforma en verksamhetsplan för år 2013 i enlighet med mall och instruktion som återfinns i bilaga XX. I sin verksamhetsplan ska akademin visa hur man under 2013 avser att arbeta med de punkter som i forsknings- och utbildningsstrategin anger fokus för verksamheten inom lärarutbildningarna vid akademin samt forskningen inom utbildningsvetenskap. Stärka forskningsbasen för relevanta utbildningar genom att öka andelen disputerade lärare i undervisningen. Erhålla examensrätter för grundlärarutbildningen. Erhålla examensrätt för utbildning på forskarnivå inom forskarutbildningsområdet utbildningsvetenskap. Ett flertal samproducerande forsknings- och utvecklingsprojekt med aktörer i regionen Utbildning på grundnivå och avancerad nivå I avsnitt 4 ovan anges högskolans långsiktiga mål för perioden och i avsnitt anges vilka huvudområden högskolan avser att ha under den perioden. För akademi UKK innebär det ett visst förändrat uppdrag om huvudområden och examina inom huvudområden. Nedan anges uppdragen per huvudområde. Ett av högskolans fyra prioriterade utbildningsområden är lärarutbildningarna och mot bakgrund av det sänkta takbeloppet uppdras akademi UKK att i sin verksamhetsplan föreslå en lämplig balans mellan de olika lärarutbildningarna, finansierad genom omprioriteringar av den samlade verksamheten inom akademin. Utbildningsvetenskap, åk F-3 Uppdrag att utveckla verksamheten och ansöka om examensrätt för grundlärare åk F- 3 har givits akademin genom tidigare rektorsbeslut och är fortsatt prioriterat. Ansökan om examensrätt för grundlärare åk 4-6 avvaktas för eventuellt senare ställningstagande mot bakgrund av högskolans sänkta takbelopp. Om examensrätt för F-3 erhålls finansieras det genom omprioriteringar inom akademin i första hand då högskolan inte kommer få ett utökat takbelopp även om nya examensrätter inom lärarutbildningarna erhålls.

250 22 (32) Utbildningsvetenskap, åk 7-9 Uppdrag att utreda och lämna förslag på om högskolan även fortsättningsvis ska erbjuda ämneslärare åk 7-9 och hur en sådan utbildning i så fall ska utformas i relation till ämneslärare på gymnasienivå i och med att dessa också blir behöriga för åk 7-9. I utredningen ska akademin särskilt se på möjligheten att ha en gemensam ingång för utbildningarna men med ett senare val mot ämneslärare åk 7-9 eller gymnasielärare. Ämneslärare gymnasiet Uppdrag att minska ingångarna till olika ämneskombinationer utifrån de ämnen högskolan har inom ämneslärarutbildningen (svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällsvetenskap) för att erhålla ekonomisk och kvalitetsmässig hållbarhet i lärarutbildningen. Utformningen av ämneskombinationer i ämneslärarutbildningen ska göras i relation till uppdraget ovan för åk 7-9. Pedagogik Uppdrag att avveckla magisterexamen mot bakgrund av att få studenter examineras på i pedagogik på avancerad nivå. Uppdrag att utreda och lämna förslag på om pedagogik ska finnas kvar som inriktning inom beteendevetenskapliga programmet mot bakgrund av att få studenter väljer den inriktningen. Franska Uppdrag att avveckla verksamheten inom huvudområdet franska. Avvecklingen görs mot bakgrund av högskolans sänkta takbelopp och med utgångspunkt i forskningsoch utbildningsstrategin där högskolan prioriterar utbildning inom fyra områden och med en tydlig fokusering av utbildningsutbudet inom vart och ett av utbildningsområdena. Högskolan saknar tillräcklig lärarkompetens inom området och det finns få synergier med andra verksamhetsområden vid högskolan. Verksamheten bedöms inte heller vila på en tillräcklig forskningsbas vilket sammantaget innebär svårigheter att upprätthålla kvalitetskraven. Verksamheten ska vara avvecklad till vårterminen Spanska Uppdrag att avveckla verksamheten inom huvudområdet spanska. Avvecklingen görs mot bakgrund av högskolans sänkta takbelopp och med utgångspunkt i forskningsoch utbildningsstrategin där högskolan prioriterar utbildning inom fyra områden och med en tydlig fokusering av utbildningsutbudet inom vart och ett av utbildningsområdena. Högskolan saknar tillräcklig lärarkompetens inom området och det finns få synergier med andra verksamhetsområden vid högskolan. Verksamheten bedöms inte heller vila på en tillräcklig forskningsbas vilket sammantaget innebär svårigheter att upprätthålla kvalitetskraven. Verksamheten ska vara avvecklad till vårterminen Svenska Uppdrag att utreda konsekvenserna av en avveckling av magisterexamen. Uppdrag att utveckla den ämnesdidaktiska kompetensen inom svenska läs och skriv, samtliga nivåer.

251 23 (32) Litteraturvetenskap Uppdrag att utreda konsekvenserna av en avveckling av magisterexamen. Uppdrag att utveckla verksamheten inom litteraturvetenskap så att den i sin helhet blir en dela av lärarutbildningarna. Tyska Uppdrag att utreda hur verksamheten inom tyska kan utvecklas så att synergier finns med andra delar av högkolans utbildningar. Uppdrag att avveckla verksamheten på magisternivå. Engelska Uppdrag att utreda konsekvenserna av en avveckling av magisterexamen. Uppdrag att utveckla den ämnesdidaktiska kompetensen inom ämnet. Musik Uppdrag att begränsa verksamheten till en nivå omfattande maximalt 80 hås. Matematik/tillämpad matematik Uppdrag att ansvaret för verksamheten inom matematik/tillämpad matematik flyttas till akademi UKK och forskningsinriktningen Utbildningsvetenskap. Uppdrag att tydliggöra att matematik har en viktig roll inom samtliga utbildningsområden även om antalet hås framförallt genereras genom lärarutbildningarna Utbildning på forskarnivå Uppdraget om ansökan till Högskoleverket om examensrätt inom forskarutbildningsområdet Utbildningsvetenskap kvarstår och ska genomföras till oktober Ekonomi Grundutbildning Anslag Anslag till grundutbildning framgår av nedanstående tabell. Beloppen för är planeringsförutsättningar, vissa justeringar kan komma att ske då beloppen fastställs inför varje verksamhetsår. Intäkterna ska ligga till grund för den budget som upprättas. I det fall akademin har fler helårsstudenter(hås)/helårsprestationer(håp) än planerat kommer den interna resurstilldelningen inte att öka, eftersom det inte finns utrymme inom takbeloppet att erhålla högre anslag från regeringen. I det fall det faktiska antalet hås/håp blir lägre än planerat, och därmed inte motsvarar de intäkter som budgeterats, är grundprincipen att kostnaderna ska

252 24 (32) anpassas till detta. När prognoser visar att detta kan bli aktuellt ska alltid kontakt tas med ekonomichefen. Akademichefen ansvarar för att det samlade anslaget används på det sätt som bäst gynnar akademins hela grundutbildning. Anslag Grundutbildning (tkr) Belopp för 2012 är angivet i 2012 års prisnivå, belopp för i 2013 års prisnivå. Tillkommande medel för strategiska satsningar Lektorssatsning lärarutbildningen tkr Kompletteras eventuellt senare. Nettoutfall Det redovisade ekonomiska nettoutfallet för 2013 ska uppgå till minst +/- 0 tkr. Planeringsförutsättning för är årliga nettoutfall på minst +/- 0 tkr. Större omstruktureringskostnader som följer av verksamhetsuppdragen hanteras med centralt kapital. Akademin ansvarar för att, i samråd med ekonomichefen, göra en beräkning av dessa samt löpande uppföljning av det faktiska utfallet. Planeringsförutsättning från och med utgången av 2013 är att akademin kan ha ett ackumulerat kapital inom intervallet tkr, som förs över till nästkommande verksamhetsår. Ackumulerat kapital utanför intervallet ska kommenteras i verksamhetsberättelse, både vad avser hur det uppkommit och hur det planeras att användas. Forskning/forskarutbildning Anslag till Forskning/forskarutbildning ska beräknas enligt ny modell som ännu inte har fastställts. Planeringsförutsättning för 2013 är att de inriktningar som akademin är värd för kommer tilldelas lika mycket anslag som Det innebär: Utbildningsvetenskap: tkr Tillkommande medel för strategiska satsningar Lektorssatsning lärarutbildningen tkr Nettoutfall Verksamheten ska planeras så det ackumulerade anslagskapitalet vid varje års utgång är i intervallet tkr. Inriktning Utbildningsvetenskap beräknas vid utgången av 2012 ha ett ackumulerat anslagskapital överstigande 3000 tkr. I verksamhetsplanen ska särskilt anges hur akademin

253 25 (32) tänker använda ackumulerat kapital, så det till senast vid utgången av 2014 uppgår till maximalt 3000 tkr. Mål för extern finansiering 2011 motsvarade den externa finansieringen cirka 35 procent av den totala finansieringen. Mål för den externa finansieringen är att den 2016 ska uppgå till minst 55 procent av den totala finansieringen, motsvarande mål för 2013 är 40 procent. Med extern finansiering avses bidrags- och uppdragsintäkter. Investeringar Högskolan har en fastställd låneram för varje verksamhetsår som inte får överskridas. Därför är det viktigt att varje enskild organisatorisk enhet har en bra planering för sina investeringar. Uppstår behov under löpande verksamhetsår av investeringar utöver tilldelad ram kontaktas ekonomichefen. Investeringsram för 2013: tkr 6 Ekonomi 6.1 Sammanfattning Intäktsbudgeten för 2013 bygger på de uppgifter om anslag för som angivits i budgetpropositionen för 2012, bokslut för 2011, budget och prognos för 2012 samt verksamhetsplaneringen i övrigt för Korrigering har gjorts för den information som kommit avseende indexuppräkning av anslag, som är lägre än den som angavs i budgetpropositionen. Intäkterna redovisas uppdelat på högskolans två huvudverksamheter Grundutbildning respektive Forskning och forskarutbildning. Högskolans totala intäkter budgeteras till tkr. Den interna resurstilldelningen utgår från de intäkter som budgeteras samt den bedömning högskolans ledning gör av hur fördelningen på bästa sätt stödjer högskolans verksamhet på kort och lång sikt. Fördelningen utgår från befintlig organisation och vid eventuella omorganisationer beslutar rektor om omfördelningar mellan enheter av resurser och kostnadsansvar. Högskolegemensam verksamhet finansieras internt genom debitering av den direkta verksamheten inom grundutbildning respektive forskning/forskarutbildning. Grundprincipen är därför att samtliga resurser förutom avsättningar och strategiska satsningar fördelas ut till akademierna. Högskolans samlade budgeterade intäkter samt interna fördelning för 2013 framgår av tabell 1. Planen för myndighetskapitalets utveckling framgår av tabell 2. Planen för användning av anslagssparande framgår av tabell 3. Den långsiktiga fördelningen av anslagsutrymmet inom grundutbildningen framgår av tabell 4.

254 26 (32) INTÄKTER OCH INTERN FÖRDELNING 2013 (kr) Grundutbildning Forskning/ forskarutbildning Summa INTÄKTER Anslag Särskilt åtagande, Idélab Bidrag Uppdrag Övriga avgiftsintäkter Finansiella intäkter SUMMA INTÄKTER INTERN FÖRDELNING Anslag Avsättningar Avsättning till centralt myndighetskapital 0 0 Strategiska satsningar Rektors medel Särskilda projekt Fördelning på enhetsnivå och inriktning Akademi Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Akademin för hälsa, vård och välfärd Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Akademin för innovation, design och teknik Inriktning Inbyggda system Innovation och produktrealisering Miljö, energi- och resursoptimering Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning Hälsa och välfärd Didaktik och interkulturell kommunikation Fördelning av anslag till forskning/forskarutbildning sk er först i höst, ny modell under framtagande Idélab Externa medel Samtliga medel fördelas till mottagande enhet Finansiella kostnader SUMMA INTERNT FÖRDELAT Ianspråktagande av myndighetskapital Tabell 1 Intäkter och intern fördelning 2013

255 27 (32) Myndighetskapitalets utveckling (tkr) Grundutbildning Ingående myndighetskapital, beräknat: Avsättning till (+) /användning av (-) myndighetskapital Utgående myndighetskapital, beräknat: Andel av intäkterna från anslag, uppdrag och bidrag, beräknat: 19,3% 19,3% 16,8% 14,3% 13,0% Forskning/forskarutbildning Ingående myndighetskapital, beräknat: Avsättning till (+) /användning av (-) myndighetskapital Utgående myndighetskapital, beräknat: Andel av intäkterna från anslag, uppdrag och bidrag, beräknat: 18,3% 15,9% 13,4% 10,8% 8,3% Tabell 2 Plan för myndighetskapitalets utveckling Anslagssparande Ingående anslagssparande Användning Utgående anslagssparande Tabell 3 Plan för användning av anslagssparande

256 28 (32) Fördelning anslag Grundutbildning Exklusive särskilt anslag till Idélab (kr) Att fördela: Årets anslag (=takbelopp) Ianspråktagande av anslagssparande Summa att fördela Intern fördelning: Avsättningar Avsättning till centralt myndighetskapital Strategiska satsningar Rektors medel Fördelning på enhetsnivå/inriktning Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Akademin för hälsa, vård och välfärd Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Akademin för innovation, design och teknik Ännu ej fördelat 1) Summa fördelat Belopp för 2012 är angivet i 2012 års prisnivå, belopp för i 2013 års prisnivå. Anslag för 2016 är beräk nat till motsvarande belopp som 2015, budgetpropositionen för 2012 anger planeringsförutsättningar fram till och med ) Prognosen är ett totalt utfall mot takbeloppet som är högre än budgeterad fördelning till akademierna. Tabell 4 Plan för fördelning av anslag till grundutbildning Intäkter Anslag grundutbildning Anslaget för grundutbildning för 2013 är enligt budgetpropositionen tkr (med hänsyn tagen till lägre indexuppräkning). Till detta kommer anslag till Idélab om tkr. Pris- och löneomräkning från 2012 års anslag är 0,6 procent. Utöver angivet anslag (=takbelopp) på tkr planeras del av anslagssparandet tas i anspråk, vilket ger anslagsintäkter (exkl Idélab) på totalt tkr Forskning och forskarutbildning Anslag för forskning och forskarutbildning för 2013 är enligt budgetpropositionen för tkr (med hänsyn tagen till lägre indexuppräkning). Anslaget är, utöver pris- och löneomräkning, oförändrat jämfört med 2012.

257 29 (32) Externa intäkter De externa intäkterna består av intäkter av uppdrag och bidrag, samt övriga avgifter som högskolan har rätt att ta ut. De externa intäkterna till forskningsverksamheten ökade oavbrutet fram till och med Därefter har de sjunkit något, till en nivå strax över tkr. Under såväl 2010 som 2011 har högskolan inte använt tilldelade anslag fullt ut, samtidigt som de erhållna oförbrukade externa bidragen ökat. För 2013 beräknas årets tilldelade anslag samt även en viss del av tidigare års oförbrukade anslag användas, vilket sannolikt ger en positiv effekt även för de externa intäkterna. Budget för 2013 är bidragsintäkter på tkr vilket motsvarar genomsnittet för de tre senaste verksamhetsåren. En förutsättning för extern finansiering är ofta att högskolan kan medfinansiera med anslag. I det fall anslagen framöver inte ökar kommer det sannolikt innebära att de externa intäkterna kvarstår på ungefär den nivå som nu budgeteras. De externa intäkterna till grundutbildning har de senaste åren varit något ojämna och på en relativt låg nivå. Insatser har gjorts för att öka främst uppdragsintäkterna. En viss ökning sker till följd av införandet av studieavgifter. Samtliga externa intäktsposter är budgeterade med försiktighet Finansiella intäkter Finansiella intäkter budgeteras till tkr och är till helt övervägande del ränta på behållning hos riksgäldskontoret 6.3 Avsättningar Avsättningar till/användning av centralt myndighetskapital Då myndighetskapitalet vid ingången av 2013 beräknas vara på en nivå överstigande de av styrelsen fastställda målintervallen för såväl grundutbildning som forskning/forskarutbildning görs inga avsättningar för Istället kommer tkr av myndighetskapitalet inom forskningsverksamheten att användas för att öka tilldelningen till akademierna. Inom grundutbildningen sker ingen direkt användning av kapital genom den interna resurstilldelningen. Däremot finns en beredskap för behov av omstruktureringskostnader, dels genom rektors reserv men även genom möjligheten att därutöver fatta beslut om enskilda insatser som finansieras direkt mot det ackumulerade kapitalet. Preliminärt för 2014 och 2015 har reservering för detta gjort med tkr per år vilket framgår av tabell 2 ovan Strategiska satsningar Inom forskningen sker strategiska satsningar normalt inom respektive prioriterad inriktning. Utöver detta är tkr reserverat för ytterligare strategiska satsningar. Inom grundutbildningen görs en reservation av medel för strategiska satsningar innan anslagsmedel fördelas vidare med utgångspunkt från de uppdrag i antal helårsstudenter som ges. För 2013 har tkr reserverats. Till den del dessa medel inte i dagsläget har specificerats till särskilda strategiska satsningar läggs medlen till rektors medel, se nedan.

258 30 (32) Med hänsyn till myndighetskapitalet finns utrymme för strategiska satsningar överstigande avsättningen från 2013 års anslag. I det fall det totalt görs satsningar överstigande tkr kommer detta finansieras genom ianspråktagande av myndighetskapital. Strategiska satsningar inom grundutbildningen: Strategiska satsningar med särskild finansiering inom grundutbildningen Preliminär Särskilda medel (tkr) Ansvarig enhet Projekt "Ett starkt MDH"; för ökade anslag till Rektor forskning/forskarutbildning Nytt campus i Eskilstuna; förberedande utredningar Förvaltningen mm Medfinansiering Projekt IDEAS Erasmus Mundus Förvaltningen Medfinansiering Automation Region EER Lektorat lärarutbildningen UKK Resurs för ökad extern finansiering 800 Förvaltningen Införande av e-tjänster/ e-beställning Förvaltningen Särskilda rekryteringsinsatser Medfinansiering centralt placerade projekt Kompetenssatsningar SUMMA Central reserv ( Rektors medel ) Till rektors medel avsätts tkr från grundutbildningsanslagen samt belopp motsvarande räntenettot för verksamheten. Det ger en total reserv på tkr. Detta görs för att ge rektor möjlighet att under pågående år agera i angelägna ärenden. Denna reserv är tänkt att vara ointecknad vid årets början. Motsvarande belopp för forskning/forskarutbildning är 500 tkr. 6.4 Fördelning till akademier/inriktningar Utöver tilldelning genom strategiska satsningar fördelas anslag för grundutbildningen med uppdrag i antal hås inom olika utbildningsområden som bas. Anslagsutrymmet har tillsvidare fördelats till akademierna utan angivande av uppdrag för antalet helårsstudenter inom olika utbildningsområden. Detaljerade uppdrag för 2013 ges senare under året, efter samråd med akademierna. Fördelningen av anslag till grundutbildningen framgår av tabell 4 ovan. För forskningen är en ny modell för den interna resurstilldelningen under framtagande. Modellen ska gälla från och med De effekter den nya modellen får för olika delar av

259 31 (32) verksamheten kommer analyseras och en särskild plan tas fram för hur de ekonomiska effekterna under en övergångstid ska hanteras. Planeringsförutsättningar för forskningsverksamheten för 2013 inom samtliga inriktningar är tillsvidare en oförändrad tilldelning av anslag jämfört med Högskolegemensam verksamhet De högskolegemensamma verksamheterna kan delas in i två grupper; administrativa enheter respektive övriga gemensamma kostnader, där de sistnämnda är kostnader av övergripande karaktär men alltså inte administration. För de administrativa enheterna är utgångspunkten fram till 2016 att de sammantaget med all administration som sker på akademierna, ska ta en mindre andel av de totala resurserna i anspråk än de gör idag. För att nå detta pågår en större administrativ översyn. Allteftersom olika delprojekt inom översynen blir klara ska kostnaderna för högskolans totala administration minska så det långsiktiga målet nås. Preliminära budgetramar för 2013 för de centrala administrativa organisatoriska enheterna framgår av tabell 5. Budgetramar, Administrativa enheter tkr Rektor Nämndorganisation Förvaltningen Biblioteket Enheten för externa relationer SUMMA Tabell 5 Budgetramar för gemensamma funktioner Dessa kan alltså komma att korrigeras till följd av resultat från den administrativa översynen. Likaså kommer särskilda riktlinjer att ges för administration på akademinivå då resultaten från översynen blir klara. De högskolegemensamma verksamheterna finansieras genom att högskolans övriga verksamhet debiteras ett internt pålägg på alla lönekostnader. Till detta kommer ytterligare debitering av den anslagsfinansierade grundutbildningen. En beräkning har gjorts av hur kostnaderna för de gemensamma verksamheterna ska belasta grundutbildning respektive forskning/forskarutbildning. Storleken på det interna påslaget på lönekostnaderna är beräknat med utgångspunkt att det ska ge full kostnadstäckning för de kostnader som är hänförliga till verksamheten forskning/forskarutbildning. Samma påslag blir sedan gällande även inom verksamheten grundutbildning. I den mån påslaget inom grundutbildningen inte räcker för att täcka de kostnader som är hänförliga till denna verksamhet debiteras akademierna ytterligare ett belopp i relation till det grundutbildningsanslag som tilldelats.

260 32 (32) 6.6 Övriga planeringsförutsättningar Anslagstilldelningen inom grundutbildningen är beräknad utifrån givna uppdrag i antal helårsstudenter samt förväntade prestationsgrader, se bilaga 10. Verksamheten ska planeras utifrån de anslag som akademierna tilldelas (se tabell 2). Inom akademin ansvarar akademichefen för att det samlade anslaget används på det sätt som bäst gynnar akademins hela grundutbildning. Internhyror kommer att meddelas under november månad. I övrigt gäller följande planeringsförutsättningar; Löner: +2,0% Lönekostnadspålägg: 50,0% Allmänna prisstegringar: +2,0% Overheaddebitering, löner: 30,0% Overheaddebitering, GU-anslag 14,0% Akademigemensamma kostnader beräknas av respektive akademi.

261 UtbOmr Examina på grundnivå Examina på nivå avancerad Bilaga Examenskarta En grafisk beskrivning över huvudområden och examina vid MDH UtbOmr Huvudområden och examina Lärare Teknik Ekonomi Hälsa Huvudområde för examen Grå examen = ska finnas Blå examen = ska finnas Blå examen = ska finnas Orange examen = utreds Röd examen och ev. HO = avvecklas Sida 1

262 Lärare Lärare Utbildningsvetenskap/Didaktik/ Lärande Förskollärare Lärare Lärare (Grundlärare F, 1-3 ska sökas) Lärare Lärare Ämneslärarprogrammet 7-9 Lärare Lärare Ämneslärarprogrammet Gy Lärare Pedagogik Lärare Kandidat Magister Lärare Kandidat Specialpedagogik Magister Lärare Speciallärare Specialpedagog Lärare Didaktik Magister Lärare Master Lärare Sida 2

263 Svenska som andraspråk Lärare Kandidat Svenska Lärare Kandidat Magister Engelska Lärare Kandidat Magister Tyska Lärare Kandidat Magister Franska Lärare Kandidat Spanska Lärare Kandidat Lärare Kandidat Litteraturvetenskap Magister Lärare Matematik/Tillämpad matematik Lärare Kandidat Magister Master Lärare Sida 3

264 Kammarmusik Lärare Kandidat Lärare Sida 4

265 Teknik Datavetenskap Högskoleexamen Magister Teknik Kandidat Master Högskoleingenjör Civilingenjör Teknik Flygteknik Teknik Kandidat Högskoleingenjör Teknik Produkt- och processutveckling Kandidat Magister Teknik Högskoleingenjör Master Civilingenjör Teknik Teknik Kandidat Informationsdesign Teknik Teknik Kandidat Innovationsteknik Teknik Innovation och Design Teknik Master Sida 5

266 Teknik Byggnadsteknik Kandidat Magister Teknik Högskoleingenjör Civilingenjör Teknik Teknik Energiteknik Kandidat Master Teknik Högskoleingenjör Civilingenjör Teknik Miljöteknik Teknik Magister Master Teknik Miljövetenskap Teknik Kandidat Teknik Teknik Industriell ekonomi och organisation (Energiteknik och företagsekonomi) Civilingenjör Teknik Sida 6

267 Ekonomi Tillämpad matematik med inriktning mot finansiell matematik Ekonomi Kandidat Magister Master Ekonomi Ekonomi Kandidat Företagsekonomi Magister Ekonomi Ekonomi Kandidat Nationalekonomi Ekonomi Ekonomi Kandidat Statsvetenskap Ekonomi Ekonomi Kandidat Historia Magister Ekonomi Ekonomi Kandidat Sociologi Magister Ekonomi Kandidat Psykologi Magister Arbetslivsvetenskap Ekonomi Magister Sida 7

268 Ledarskap Ekonomi Magister Ekonomi Sida 8

269 Hälsa Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Hälsa Sjuksköterska Specialist SSK Barnmorska Kandidat Magister Hälsa Sjukgymnastik Hälsa Sjukgymnast Kandidat Magister Hälsa Hälsa Kandidat Folkhälsovetenskap Magister Hälsa Hälsa Socionom Kandidat Socialt arbete Magister Hälsa Sida 9

270 (7) Underlag för fakultetsnämndens remissbehandling av rektors förslag till verksamhetsmål, uppdrag och budget 2013 (MDH1.1-65/12) Fakultetsnämnden är mottagare av rektors internremiss Verksamhetsmål, uppdrag och budget Remissen är ställd till högskolans sju organisatoriska enheter och fakultetsnämnden. Remissvaren ska behandla synpunkter och konsekvenser av förslaget och lämnas senast den 10 september. Den 11 oktober fattar rektor beslut i ärendet. Internremissen sändes ut den 20 augusti och har behandlats av de fyra utbildningsutskotten, forskarutbildningsutskottet och forskningsutskottet. Vid utskottsmötena har information givits om arbetsprocessen att ta fram rektors förslag samt en föredragning av dess innehåll. Underlaget har delats vid mötena. Utifrån diskussion förd vid utskottsmötena har dessa summerat sina synpunkter som medskick till fakultetsnämndens hantering av förslaget. Nedan sammanställs utskottens synpunkter som utdrag ur utskottens protokoll. I ett par av utskotten valde man att som beslut till protokollet notera informationen, nedan finns i stället en summering av de synpunkter som lyftes i diskussionen. För några av synpunkterna som framförts av utskotten finns beredningskommentarer i röd text i syfte att ge nämnden ytterligare underlag inför formulerandet av sitt remissvar. Nämnden föreslås hantera ärendet så att diskussion förs utifrån de synpunkter som framförts vid utskottsmötena samt ytterligare synpunkter som lyfts av nämndens ledamöter under nämndmötet. Ledamöternas yrkanden förs till protokollet som i sig utgör nämndens remissvar i ärendet. I sammanhanget kan också nämnas att nämndens utbudsbeslut flyttats till oktobersammanträdet för att kunna beakta rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget Hälsoutskottet Utskottet formulerade inte några synpunkter till protokollet men i utskottsdiskussionen berördes dilemmat att högskolan har krav på sig från statsmaktens sida att utöka sjuksköterskeutbildningen trots att MDH redan har en nationellt sett stor volym. Utskottet menade att sjuksköterskeutbildningarnas volym måste hanteras nationellt, t.ex. finns önskan om att utbilda fler sjuksköterskor inom Stockholms län medan det är svårt för MDH att möta kravet på en utökad sjuksköterskeutbildning. Det är en relevant synpunkt som lyfts av utskottet och som får hanteras på annat sätt än genom rektors verksamhetsuppdrag inom högskolan. Samhällsutskottet Utskottet framför i sitt protokoll följande synpunkter i ärendet till nämnden: 1. Även om utskottet känner oro för neddragningarna så är inriktningen på beslutet rimliga

271 2 (7) 2. Vill lyfta fram att uppdragen till akademierna att se över vissa ämnen innebär att fördelningen av ämnen mellan utbildningsområdena kan förändras Kommentar: Rektor uppdrog till några av akademierna i verksamhetsuppdragen för 2012 att se över de samhällsvetenskapliga ämnenas roll och placering inom högskolan och underlag i det ärendet hanteras som ett eget ärende av nämnden. Beroende på vilka ställningstaganden rektor sedan gör kring berörda ämnen kan ansvaret för några av huvudområdena och utbildningsprogrammen komma att flyttas till annan akademi än idag, vilket framkommer i rektors förslag till verksamhetsmål, uppdrag och budget Det är angeläget att utbildningsområdena i högre grad sammanfaller med akademiorganisationen. 4. Vill lyfta fram vikten av intern kommunikation kring framtida neddragningar. Teknikutskottet Utskottet framför i sitt protokoll följande synpunkter i ärendet till nämnden: 1. Huvudområdet matematik/tillämpad matematik bör enligt utskottet listas även för utbildningsområde Teknikutbildningar samt Ekonomiutbildningar i fyrfältaren (sid 8) över MDH:s sammanlagda utbildningsuppdrag 2016 för HÅS per utbildningsområde och huvudområde. Kommentar: Matematik är det ämne som skiljer från sig övriga huvudområden på så vis att examen i matematik kan tas ut genom att läsa utbildningar inom tre av högskolans fyra utbildningsområden. En logik skulle kunna vara att huvudområdena listas under de utbildningsområden där man också kan ta ut en examen i det specifika huvudområden genom att läsa utbildningar inom utbildningsområdet. Examen i matematik kan tas ut genom att läsa lärarutbildning, ekonomiutbildning, teknikutbildning. Jämför med t.ex. huvudområdet tyska där examen inte kan tas ut genom att läsa teknikutbildningar och därför i så fall inte skulle ligga under teknik vilket föreslås i en punkt nedan utan istället ligga kvar under utbildningsområdet lärarutbildningar som samlar både lärar- och språkutbildningar. 2. Första punkten om matematik/tillämpad matematik på sid 23, bör flyttas till stycket då innehållet i punkten behandlar forskningen. 3. Huvudområdet matematik/tillämpad matematik och tillhörande examina ska redovisas för utbildningsområdet teknik i examenssammanställning per utbildningsområde (bilaga). 4. Akademi HST har i uppdrag att fram till 2016 avveckla huvudområdet miljövetenskap (sid 16). Utskottet uppfattar att kandidatprogrammet i miljövetenskap uppvisar gott söktryck enligt uppgift från aktuell sökstatistik. Denna uppgift uppges som motsatt (för få sökande) i underlaget för ärendet här.

272 3 (7) Kommentar: Viktiga motiveringar i rektors förslag att avveckla verksamheten är bristande forskningsbas samt begränsade synergier med annan teknikutbildning inom högskolan. Inget av detta är förändrat även om studentinresset skulle ha ökat inför höstterminen I tabell för examina under rubriken Mål för examina ska för forskarutbildningsämnet matematik/tillämpad matematik (sid 10) uppgift ändras till UKK i kolumnen för Värdakademi. Uppgift ska även ändras till MERO/Utbildningsvetenskap i kolumnen Etablerad inriktning. I kolumnen Examinerade per år 2020 ska i samma tabell justering göras till 2. Kommentar: Förslag till ändringar i mål för antalet examinerade inom utbildning på forskarnivå bör lämnas av akademierna i deras remissvar då det är de som äger resurserna för forskarutbildningen och därmed kan påverka antalet examinerade. 6. Om huvudområdet tyska ska utvecklas så att synergier uppnås mot högskolans teknikutbildningar påpekar utskottet att tyska borde sortera under utbildningsområde teknik snarare än under utbildningsområde lärarutbildning (sid 8). Utskottet påpekar därutöver att MDH i dagsläget inte ger någon lärarutbildning där huvudområdet tyska ingår vilket ytterligare talar för argumentet att tydliggöra tyskans hemvist mot teknik. Kommentar: Se resonemang i röd text under punkt 1 ovan. 7. Angående akademi HST:s uppdrag att avveckla verksamheten på avancerad nivå för området byggnadsteknik (sid 15), framför utskottet synpunkten att detta kan leda till uppfattningen om betydande statusförlust och alltför reducerad prioritering för området på lärosätet. Detta skulle i sin tur kunna leda till ytterligare svårigheter att rekrytera och behålla relevant meriterad personal till den verksamhet som beslutas vara återstående. Kommentar: Akademin ges också i uppdrag att utreda förutsättningarna för att utbildning på avancerad nivå inom miljöteknik också skulle kunna vända sig till studenter som läst utbildning på grundnivå inom byggteknik och det skulle i så fall även fortsättningsvis finnas en koppling till avancerad nivå och forskarutbildningsnivå för verksamheten inom byggteknik. 8. Utskottet påtalar att det gällande matematik/tillämpad matematik inte förhåller sig så och knappast heller kan bli så att skrivningen antalet hås framförallt generas genom lärarutbildningarna (sid 23) gäller. Ledamot Erik Janse har uppfattningen att fördelningen är 25% inom lärarutbildningarna, 52 % inom teknikutbildningarna och 23% inom ekonomiutbildningar för Kommentar: Frågan följs upp och reds ut inför rektors beslut i oktober. Det västentliga i förslaget är emellertid att akademi UKK ges i uppdrag att ansvara för all verksamhet inom matematik/tillämpad matematik vilket bejakades av utskottet. 9. Korrekt benämning för huvudområdet matematik ska vara matematik/tillämpad matematik vilket ska justeras på sid 7 och på sid 8 i bilagan.

273 Utbildningsutskottet 4 (7) Utskottet framför i sitt protokoll följande synpunkter i ärendet till nämnden: 1. Vissa av uppdragen till akademierna går stick i stäv med de uppdrag andra akademier fått. Exempelvis det att ansökan om grundlärarexamen inriktning årskurs 4-6 ska avvaktas (sidan 21 i underlaget) men andra avvecklingar av till exempel teater och historia innebär att 4-6-ansökan under överskådlig tid mer eller mindre inte kan skickas in. Då är det bättre att i klartext ange att det för tillfället inte är aktuellt att skicka in 4-6-ansökan. Kommentar: Det är viktigt att skilja mellan att avveckla ett område som huvudområde och att avveckla verksamheten helt. Även om historia föreslås avvecklas som huvudområde, dvs. studenter kommer inte kunna ta ut en examen i historia vid MDH, så kommer kompetens inom ämnesområdet att finnas kvar där så behövs som stöd för andra utbildningar vid högskolan, bl.a. dagens lärarutbildningar. När det gäller möjligheterna att erhålla examensrätt för grundlärare åk 4-6 så utgör i dagsläget inte teaterämnet ett underlag för lärarutbildningens estetiska ämnen och det torde därmed inte vara avhängigt för eventuella ytterligare examensrätter inom lärarutbildningen. 2. När det gäller kombinationer för ämneslärarprogram så kan matematiken inte fortleva med de kombinationer som räknas upp. Till dessa kombinationer finns för få sökande. Det behövs ett annat naturvetenskapligt ämne att kombinera med. Här torde rapporten Teknik i lärarutbildningen (UKK, IDT och HST, ) utifrån rektors uppdrag om möjligheterna att utveckla ett teknikämne vid MDH kunna bidra med perspektiv. Matematik i kombination med annat naturvetenskapligt ämne efterfrågas också av arbetsgivarsidan. Förslagets minskning av antalet ingångar/ämneskombinationer framstår ur ett arbetsmarknads-/grundkoleperspektiv som smalt. Kommentar: Utredningen om utvecklande av ämnet teknik i lärarutbildningarna behandlas separat av nämnden. Även om antalet ämneskombinationer föreslås minska, för att inte ha för få studenter per ingång i ämneslärarutbildningen, skulle rektors uppdrag kunna formuleras så att det finns en öppning för ytterligare ämne inom gymnasielärarutbildningen om det skulle blir aktuellt. I underlaget om teknikämnet i lärarutbildningarna framkommer emellertid att det är ytterst få studenter nationellt sett som idag väljer teknikämnet. 3. En utredning av ämneslärarprogrammet 7-9 i förhållande till gymnasiet kan vara bra. Ur ett arbetsgivarperspektiv är en avveckling av 7-9 oroande eftersom de kombinationer som blivande gymnasielärare väljer är ofta inte funktionella för arbete på grundskola. Kommentar: Bland annat detta behöver belysas i den utredning av ämneslärarprogrammet åk 7-9 som akademin föreslås få i uppdrag i av rektor att genomföra. Utskottets synpunkt står därmed inte i motsatsförhållande till förslaget i rektors internremiss. 4. Förskoleprogrammet (som inte var något problem för utredningen) borde vara med där dess utveckling redovisas och hur konsekvenserna för resterande program för lärarutbildningen dimensionering blir i relation till detta, det vill säga hur påverkar förskolans dimensionering, tänkbara utvecklingar för ämneslärarprogrammet, både GY och 7-9, den tänkta dimensioneringen för ett kommande F; 1-3-program (detta med tanke på att förskolans program också sträcker sig utanför Campus Eskilstuna och Västerås). Kommentar: I rektors förslag uppdras till akademi UKK att i sin verksamhetsplan föreslå lämplig balans mellan de olika lärarutbildningarna så det uppdraget ligger redan på akademin genom rektors förslag till verksamhetsmål, uppdrag och budget 2013.

274 5 (7) 5. I förslaget erbjuds bara engelska och tyska i en framtid vid MDH. Varför inte utreda hela språkinstitutionen? Ur arbetsmarknadsperspektiv är spanska det största språkämnet i grundskolan och inget tyder på att det kommer att minska, medan tyska är ett litet ämne. Det kan utifrån det vara lämpligt att undersöka om även spanskan ur ett synergiperspektiv kan vara värdefullt att satsa på. På sikt är utvecklingen för andra språk som arabiska och mandarin, som kan antas öka i väsentlighet och efterfrågan, viktiga att bevaka. 6. Ett utredningsförslag som läggs fram i underlaget är att utreda om tyska kan vara stödämne till ingenjörsutbildningarna. Det borde breddas till att undersöka om tyska kan vara ett ämne som ingår i lärarutbildning. 7. I dagsläget erbjuder IMF-programmet vid HST språken engelska, tyska, franska och spanska (där det sistnämnda har gått att läsa på MDH sen IMF startade). Språkstudierna är mycket viktiga för programmet i sin helhet då de ger behörighet till de utländska universitet studenterna gör sina utlandsstudier vid. Om högskolan inte kan köpa in spanska och franska från UKK får högskolan köpa in det från annat universitet och studenterna kommer då att få resa till annat universitet under en termin. Detta är inte så upplyftande ur kvalitetsynpunkt och kan också ifrågasättas ur ekonomisk synpunkt. Mer principiellt kommer det även att innebära att högskolan erbjuder ett program med språkstudier, men utan att ha något större språkutbud. Emellertid rör det sig om få studenter. I dagsläget finns under 20 studenter på IMF (per språk) och det gäller bara höstterminen. Vilken effekt det har på det totala studentunderlaget för UKK har vi dock ingen uppfattning om. Samtidigt bör man vara medvetna om att IMF är ett av MDHs populäraste program för närvarande och bidrar till högskolans internationella ambitioner, något som sammantaget bör vägas in i beslutet att lägga ner språken. 8. Flera avvecklingar av examina på avancerad nivå föreslås i underlaget. Det är arbetsamt att etablera en examen och i sig är en examen inte kostnadsdrivande. För vissa av de examina som föreslås avvecklas påverkas möjligheterna att erbjuda lärarutbildning med inriktning gymnasieskola. I den kommunala skolan står man på tröskeln till ett nytt synsätt där praktiker börjar se nyttan och nödvändigheten av att komplettera sin kompetens med grund i modern forskning. Vidare finns en risk för att MDH genom att avveckla examina på avancerad nivå försämrar möjligheterna för att upprätthålla den forskningsbas som man behöver. Kommentar: Det är bland annat det som anförs av utskottet som behöver belysas genom en utredning av vilka examina MDH framöver vill kunna utfärda men sannolikt även andra aspekter. Utskottets synpunkt står inte i motsatsförhållande till förslaget i rektors internremiss. 9. Avvecklingen av pedagogikämnets magisternivå kan eventuellt påverka ansökan om forskarutbildningsämnet utbildningsvetenskap. Det bör också utredas hur avvecklingen av magisternivån och en eventuell avveckling av ämnet som inriktning inom beteendevetenskapliga programmet långsiktigt påverkar PIL:s verksamhet och sjuksköterskeprogrammet, där ämnet ingår som en del i vårdpedagogiken. Kommentar: Rektor föreslår att en utredning ska göras om pedagogik ska finnas kvar som en inriktning inom beteendevetenskapliga programmet och inom ramen för den kan eventuella synergier med andra verksamheter inom högskolan också beröras. Även om högskolan avvecklar möjligheten att ta ut en examen på magisternivå i pedagogik så kommer det fortfarande vara möjligt att ta ut en kandidatexamen i pedagogik, vilket i sin tur också innebär att ämneskompetensen fortsätter att finnas vid högskolan, vilken kan kopplas till lärarutbildningen och till andra utbildningar som vårdpedagogik. Det kan emellertid finnas anledning att som utskottet påpekar se över hur en eventuell avveckling

275 av magisternivån i pedagogik skulle kunna påverka möjligheterna till examensrätt för utbildning på forskarnivå inom området utbildningsvetenskap. 6 (7) 10. Ur ett arbetsmarknadsperspektiv bör fler speciallärare än specialpedagoger utbildas, redan nu finns en brist inom yrkeskategorin och pensionsavgångarna är stora åren framöver. Kommentar: I rektors förslag uppdras till akademi UKK att i sin verksamhetsplan föreslå lämplig balans mellan de olika lärarutbildningarna. 11. Uppdragen har väldigt olika konkretionsgrad, vilket gör det svårt att bedöma deras eventuella konsekvenser. För ämnet Engelska anges att den ämnesdidaktiska kompetensen inom ämnet ska utvecklas. Inom ämnet Litteraturvetenskap anges att verksamheten ska utvecklas så att den i sin helhet bir en del av lärarutbildningen. Vad innebär det sistnämnda? Vilken typ av utveckling det handlar om framgår inte. Borde till exempel inte uppdrag om ökad ämnesdidaktisk kompetens ges även här, om tanken är en framtid uteslutande inom lärarutbildningen? 12. Uppgifter om HÅS inom ämnet Matematik behöver kontrolleras samt om/hur byte av forskningsmiljö påverkar tilldelning av fakultetsmedel. Kommentar: När det gäller tilldelning av anslagsmedel för forskning och forskarutbildning finns ett separat ärende vid nämndens möte som behandlar förslag till ny fördelningsmodell för forskningsanslaget. När det gäller antalet HÅS inom matematik och från vilka utbildningar som dessa genereras så görs en ny översyn av detta i och med att synpunkter väckts om att det kan vara felräknat. Grunden i förslaget, dvs. att samla ansvaret för matematikverksamheten inom UKK torde inte ändras. 13. Med tanke på den betydande neddragningen av verksamheten inom hum/sam-sektorn kan ämnesområdet musik vid MDH ifrågasättas. Forskarutbildningsutskottet Utskottet formulerade inte några synpunkter till protokollet men i utskottsdiskussionen berördes följande: 1. Det talas inte något om förväntade synergier mellan olika forsknings- eller utbildningsområden, eller att samarbete över akademier och ämnen bör främjas och underlättas. 2. Det är en alltför snäv beskrivning av teknik, som heller inte definieras. 3. Bilderna på sid 8 9 visar inte på utbildningsområden utan på fyra ämnen, detta är olyckligt och bilden bör bytas ut eller tas bort. Kommentar: Att högskolan ska fokusera sin utbildningsverksamhet till fyra utbildningsområden är fastlagt i forsknings- och utbildningsstrategin och de benämns där på samma sätt som i rektors förslag till verksamhetsmål, uppdrag och budget I rektors förslag listas också de huvudområden som föreslås utgöra kärnan i dessa utbildningsområden vilket synliggör att utbildningsområdena är uppbyggda av flera ämnen.

276 Forskningsutskottet 7 (7) Utskottet formulerade inte några synpunkter till protokollet men i utskottsdiskussionen berördes följande: 1. De långsiktiga målen borde följas upp vart annat år och utskottet föreslog därför att en uppföljning av forsknings- och utbildningsstrategin och rektors långsiktiga mål borde följas upp vartannat år och 2014 nämndes som lämplig tidpunkt för en halvtidsuppföljning av forsknings- och utbildningsstrategin. 2. I rektors förslag anges att mål för forskningspublikationer ska kompletteras senare. Utskottet såg det som tänkbart att rektor även fortsättningsvis anger att målet är att antalet vetenskapligt granskade publikationer ska öka men att instruktionen för akademiernas verksamhetsplaner förtydligas ytterligare genom uppdrag till akademierna att sätta mål för antalet publikationer inom respektive miljö. Förslag till beslut Nämnden beslutar att lämna följande svar på rektors internremiss av förslaget till verksamhetsmål, uppdrag och budget 2013: (De yttranden som yrkas vid nämndmötet och som ges bifall av nämnden formuleras som attsatser i protokollet.) //.

277 Bilaga 10: PM om Ny ansökan om grundlärarexamensrättigheter Missiv från UKK inför fakultetsnämnd Ansökan med väsentliga bilagor inklusive lärarresurstabell Externa granskarnas synpunkter

278 PM MDH /12 Ny ansökan om examensrättigheter för lärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs F-3 1 (3) Bakgrund Högskoleverket (HSV) beslutade den 14 respektive 17 december 2010 att avslå högskolans ansökningar om rätt att utfärda förskollärarexamen och grundlärarexamen. Eftersom så stor andel av ansökningarna om examensrätt avslogs, beslutade HSV om en ny möjlighet att lämna in ansökningar senast den 1 mars Högskolan utnyttjade tillfället och fick i juni 2011 ansökan om förskollärarexamen beviljad, medan ansökan om grundskollärarexamen F-3 avslogs. Grunden för avslaget på ansökan om grundlärarexamen var främst bristande lärarresurser i ett par ämnen. Av högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för framgår att fokus för verksamhet inom området Lärarutbildningar och forskning inom utbildningsvetenskap är att erhålla examensrätter för grundlärarexamen och högskolan beslutade att genomföra bland annat strategiska satsningar för att rekrytera forskarutbildad personal inom de aktuella ämnena. Detta för att sedan pröva när det finns förutsättningar för att kunna skicka in ansökan om rätt att utfärda grundlärarexamen. Ytterst är det rektor som avgör om förutsättningarna för att skicka ansökan om examensrättigheter till HSV är de rätta. Fakultetsnämnden har utifrån sin roll som organ med kvalitetsansvar att yttra sig om en sådan ansökan. Arbetsprocess Den 15 oktober 2012 finns möjlighet att gå in med en ny ansökan. Akademin för utbildning kultur och kommunikation inledde våren 2012 arbetet med att utreda förutsättningarna för att gå in med en ny ansökan och har därefter skrivit fram ett utkast till ansökan. Arbetet har bedrivits i form av en mindre arbetsgrupp med en större referensgrupp som stöd. Externa granskare och utbildningsutskottet för utbildningsledamöter har via utskick den 15 juni 2012 beretts möjlighet att lämna synpunkter på utkastet. En större hearing med externa granskare och referensgruppen för arbetet med ny ansökan genomfördes den 20 augusti Utbildningsutskottet för utbildning behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 22 augusti Granskning och beredning Inför prövning av examenstillstånd för lärarexamina har HSV arbetat fram en vägledning 1 som lärosätena kan använda sig av vid utarbetandet av ansökningar. Av vägledningen framgår att vid examenstillståndsprövningar utgår Högskoleverkets bedömningar från ett antal aspekter som utgör en tolkning av de krav på kvalitet och mål som återfinns i högskolelagen och högskoleförordningen. De aspekter som är relevanta i det här sammanhanget är: Samlad lärarresurs Utbildningsmiljö 1 Vägledningen finns på länken: g-lararexamen-ht-2011.pdf

279 Styrdokument Undervisning, kurslitteratur och examination Säkring av examensmålen 2 (3) I vägledningen specificeras ytterligare vad de olika aspekterna innebär. Externa granskare av utkastet till högskolans ansökan har varit utbildningsledaren Anna Hagborg vid fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper vid Uppsala universitet och akademiske chefen för lärarutbildningen docent Lisa Öberg vid Södertörns högskola. De externa granskarna har fått HSV:s vägledning och har därtill varit involverade i sina respektive lärosätens ansökningar om examensrättigheter. Av deras avlämnade synpunkter (skriftliga och muntliga) framgår att MDH rekommenderas att lämna in ansökan och att den under förutsättning att HSV accepterar de tjänster som är under tillsättning har goda förutsättningar att bifallas. Referensgruppen fastslog vid sitt sammanträde efter hearingen att arbetet med att utforma ansökan ska fortsätta i enlighet med de synpunkter som framkommit och i enlighet med referensgruppens möte med sikte på att presentera en ansökan för rektor som kan skickas till Högskoleverket senast den 15 oktober Utbildningsutskottet för utbildning beslöt vid sitt sammanträde den 22 augusti 2012 att föreslå fakultetsnämnden att under förutsättning att referensgruppens och de externa granskarnas synpunkter beaktas rekommendera rektor att insända ansökan. Analys av granskningen Nedan görs en kort analys av några av huvudpunkterna i de synpunkter som framkommit. En av de externa granskarna (Lisa Öberg) skjuter in en del av sin kritik på presentationen av forskningsbas och forskningsmiljöer medan den andra externa granskaren (Anna Hagborg) anser att detta är bra framskrivet. Det är svårt att värdera vad som är rätt och fel men troligtvis tjänar ansökan på att frågetecken om omfattningen av relevant forskning och forskningsmiljöer är undanröjda. Misstankar om dubbelräkning av personer och misstankar om medveten sammanbladning av forskning och utvecklingsprojekt bör undvikas i det färdiga förslaget till ansökan. Den presenterade lärarresursen i matematik och svenska får av en av de externa granskarna (Anna Hagborg) kritik. Den andra externa granskaren behandlade lärarresursen muntligt vid hearingen och kommenterade då att det är svårt att göra en bedömning av lärarresurserna och att det är svårt att förutspå hur bedömarna och HSV resonerar. Att ha en tillräcklig lärarresurs, både i termer av omfattning (gärna tillsvidareanställda) jämfört dimensioneringen av utbildningen och i termer av disputationsgrad har visat sig vara ett absolut nödvändigt kriterium för att erhålla examensrätt. Den lärarresurstabell som tillställdes granskarna i juni 2012 är hela tiden föremål för uppdateringar och omarbetningar såväl utifrån det att anställda kommer och går som utifrån de synpunkter som framkommit i granskningen. Därför är det svårt att analysera och värdera lärarresurserna per idag men det kan inte understrykas nog mycket hur viktigt det är att presentera en tillfredsställande lärarresurs.

280 Det ska avslutningsvis nämnas att en stor del av granskarnas skriftliga synpunkter berör utformningen av kursplaner men att det inte har varit möjligt att i det här skedet djupare analysera dessa synpunkter och eventuella konsekvenser för bedömningen av ansökan. 3 (3) Sammanfattningsvis har granskningen visat på en mängd synpunkter. En stor del av synpunkterna är av karaktären att de bör kunna behandlas relativt enkelt genom omskrivningar och förtydliganden. Några tyngre synpunkter har lyfts ovan. Granskarna har för sin del ganska väl besvarat frågan om huruvida ansökan är redo att skickas in, vilket de tillstyrker under vissa förutsättningar. Ovanstående analys pekar i samma riktning, nämligen att ansökan är redo att skickas in under förutsättning att eventuella tveksamheter rörande framförallt lärarresurserna är undanröjda. Jonas Lostelius Handläggare Utbildnings- och forskningssektionen

281 MDH /12 1 (1) Till: Fakultetsnämnden INFÖR FAKULTETSNÄMNDENS BEHANDLING AV ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT UTFÄRDA GRUNDLÄRAREXAMEN F-3 Mälardalens högskolas Akademi för utbildning kultur och kommunikation (UKK) har under våren 2012 haft ansvar för att skriva fram en ansökan till Högskoleverket (HSV) om rätt att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Ett utkast till ansökan översändes den 15 juni 2012 till externa granskare och samtidigt till ledamöterna i fakultetsnämndens utbildningsutskott för utbildning. Externa granskare och referensgruppen för ny ansökan deltog den 20 augusti 2012 i en hearing där utkastet till ansökan ventilerades. Vid hearingen framkom att ansökan generellt bedöms vara väl utformad och att den har goda förutsättningar att få godkänt av HSV. Referensgruppen har därefter beslutat att arbetet med att utforma ansökan ska fortsätta i enlighet med de synpunkter som framkommit med slutgiltigt sikte på att presentera en ansökan för rektor som kan skickas till HSV senast den 15 oktober Fakultetsnämnden tillställs härmed de externa granskarnas skriftliga synpunkter samt ansökans huvuddokument med några väsentliga bilagor så som underlaget skickades till externa granskare och utbildningsutskottet. Med vänlig hälsning, Pia Lindberg Akademichef UKK

282 Innehåll i ansökningshandlingar beträffande grundlärarexamen F-3 1. Ansökan Huvuddokument* 2. Examensspecifika bilagor a. Lärarresursfil* b. Utbildningsplan* c. Examensmatris* d. Lärandemål för verksamhetsförlagd utbildning e. Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning 3. Övriga bilagor a. Regler och anvisningar för examination på grund- och avancerad nivå b. Styrdokument för utbildningsprogram c. Styrdokument för kursplanearbete d. Exempel på studiehandledningar e. Högskolans system för kursvärderingar Information till studenter och webbformulär f. Mall för programutvärderingar g. Handbok för verksamhetsförlagd utbildning h. Handbok för utbildningsvetenskaplig kärna 4. Kursplaner Obs! Ovanstående bilagor skickades med utkastet till de externa granskarna. Ett arbete med att se över vilka bilagor som ska skickas med ansökan till Högskoleverket pågår. I syfte att hålla nere mängden underlag som skickas till fakultetsnämnden ingår endast bilagor markerade med asterisk (*) i utskicket till fakultetsnämnden.

283

284 UTKAST sänt till externa granskare och fakultetsnämndens utskott för utbildning MÄLARDALENS HÖGSKOLA Ansökan om rätt att utfärda Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3

285 Arbetsmaterial --- Får ej spridas

286 Arbetsmaterial --- Får ej spridas Innehåll Del 1 Lärarutbildningen vid Mälardalens högskola Organisation och ansvar Kvalitetsarbete Undervisning och examination Utbildningsmiljö för lärarutbildningen Forskningsbas Fem forskningsmiljöer Nationellt och internationellt forskningssamarbete Påbyggnadsutbildning och forskarutbildning Internationalisering Stöd till studenter och lärare Samarbete samproduktion IT Hållbar utveckling Jämlikhet och jämställdhet...20 Del 2 Grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och grundskolans årskurs Mål, innehåll och struktur Progression, undervisning, kurslitteratur och examination Lärarresurser Forskning med koppling till programmet Säkring av examensmålen

287 Arbetsmaterial --- Får ej spridas Del 1 Lärarutbildningen vid Mälardalens högskola Mälardalens högskola är ett medelstort lärosäte med ca studenter fördelade på två huvudsakliga campusorter, Eskilstuna och Västerås. Antalet anställda är ca 900 personer. Högskolan koncentrerar utbildningen på grund- och avancerad nivå genom att erbjuda forskningsbaserade utbildningar som leder till yrkesexamen och yrkesförberedande utbildningsprogram på kandidat- och magisternivå inom fyra områden: ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar. Den vetenskapliga kvaliteten inom dessa utbildningar garanteras genom relevant forskning inom högskolans sex etablerade forskningsinriktningar: 1) hälsa och välfärd; 2) inbyggda system; 3) industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap; 4) innovation och produktrealisering; 5) miljö, energi och resursoptimering; 6) utbildningsvetenskap. Inom varje inriktning finns ett eller flera forskarutbildningsämnen. Lärarutbildningen utgör ca 20 % av högskolans utbildningsvolym och är därmed en viktig del av högskolans verksamhet och betyder mycket för dess närområde, en region med en halv miljon invånare. När högskolan bildades 1977 införlivades den förskollärarutbildning som sedan 1963 bedrivits vid Förskoleseminariet i Västerås. År 1998 erhöll högskolan rätt att utfärda grundskollärarexamen för åk 4-9 samt gymnasielärarexamen. Genom lärarutbildningsreformen 2001 kunde högskolan erbjuda ett stort antal inriktningar mot verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år, grundskolans senare år och gymnasieskolan. Vid sidan av lärarprogrammet erbjuder högskolan ett flertal program på avancerad nivå inom det utbildningsvetenskapliga området, t.ex. specialpedagogprogrammet, speciallärarprogrammet (tre specialiseringar: matematikutveckling; språk-, skriv- och läsutveckling; utvecklingsstörning), magisterprogram i specialpedagogik, mastersprogram i didaktik, forskarutbildning i didaktik och rektorsprogrammet (med Högskolan Dalarna och Örebro universitet). 1. Organisation och ansvar Högskolestyrelsen har det yttersta ansvaret för att högskolan fullgör sina uppgifter och rektor ansvarar närmast under styrelsen för ledningen av verksamheten. Fakultetsnämnden har dels har det övergripande ansvaret för planering, styrning och kvalitetssäkring av utbildning och forskning. Efter förslag från akademi och nämnd avseende på drifts- och utvecklingsuppdrag beslutar rektor om fördelning av utbildnings- och forskningsmedel. Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för kvalitetssäkring av forskning och utbildning. Nämnden har sex utskott, ett för forskning, ett för forskarutbildning och fyra för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (utskotten för Teknik, Samhälle, Hälsa respektive Utbildning). 1 Utbildningsutskottet för Utbildning bereder ärenden till nämnden som gäller lärarutbildningen. Utskottet följer upp utvärderingar och överlägger om framtida strategier, allt med hjälp av student- och branschsynpunkter. Utskottet utgör en mötesplats för strategiska diskussioner mellan fakultetsnämnden och de akademier som bedriver utbildningar inom utskottets ansvarsområde. Utskottet fungerar som styrgrupp för utredningar och utvärderingar av huvudområden, examina och program som fakultetsnämnden beslutar om. Utskottet har ansvar för det förberedelse- och efterarbete som är kopplat till Högskoleverkets kvalitetsgranskningar. Det ansvarar även för omvärldsbevakning inom lärarutbildningsområdet. Verksamheten vid högskolan är organiserad i fyra ämnesövergripande akademier. 2 Av rektors delegationsordning 3 framgår vad akademicheferna inom sina respektive ansvarsområden kan fatta 1 Högskolestyrelsens beslut i oktober 2010 (MDH /10) 2 RB (dnr CF /07) och RB (dnr MDH /11) 3 Rektorsbeslut Rektors delegation av beslutanderätt (MDH /12 4

288 Arbetsmaterial --- Får ej spridas beslut om. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) är värdakademi för lärarutbildningen, vilket innebär att akademichefen för UKK ytterst har ett operativt ansvar för att utbildningen genomförs med god kvalitet. Akademiernas avdelningschefer planerar och bemannar kurserna. Vidare finns en utbildningsledare med uppgift att vara kontaktperson mellan akademi, nämnd och studenter och som är den som svarar för utveckling och uppföljning av utbildningen på akademinivå. I akademins grundutbildningsråd finns ett driftsutskott för lärarutbildningen, där frågor om genomförandekaraktär behandlas. Varje lärarprogram (examen) har en programsamordnare och en ämnesansvarig (vanligen en professor i ämnet). Varje program har även ett programråd där studentrepresentant ingår. Högskolan lägger stark vikt vid studentmedverkan, och studenterna har inte bara rätt att utöva inflytande över utbildningen utan ges även möjlighet att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Mälardalens studentkår är högskolans formella samarbetspart när det gäller studentsamverkan och den som utser representanter i högskolans olika organ. För lärarutbildningen finns en linjeförening, Alla Lärarstuderandes Förening (ALF). I utvärderande och framåtblickande syfte har linjeföreningen kontinuerliga möten med utbildningsledaren och respektive programsamordnare och studievägledare. 2. Kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet 4 utgör en viktig och naturlig del av högskolans verksamhet. När högskolans kvalitetsarbete utvärderades av Högskoleverket 2009 erhölls högsta betyg, nivå A. Utgångspunkten är att kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling är integrerade processer och att kvalitetsarbete är en naturlig del i arbetet. Vid bedömning av kvalitet i verksamheten ingår förutom kvalitet i forskning och utbildning även aspekterna samverkan och internationalisering, hållbar utveckling, jämställdhet och mångfald, studentinflytande, pedagogisk utveckling och breddad rekrytering. I fakultetsnämndens kvalitetsansvar för utbildning ingår bl.a. kvalitetssäkring av huvudområden, examina och utbildningsprogram. Innan beslut fattas om inrättande av utbildningsprogram, huvudområden och examen hämtas synpunkter av sakkunniga från annat lärosäte och från branschen. 5 Fakultetsnämnden initierar även regelbundet återkommande utvärderingar av befintliga utbildningsprogram, huvudområden och examina. De krav som gäller utformning och inrättande av kursplaner och utbildningsplaner föreskrivs såväl i högskoleförordningen 6 som i lokala styrdokument 7, 8. Applicerat på lärarutbildningen betyder detta, att utifrån de mål och krav som gäller bedrivs ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete med planering, utförande, uppföljning och åtgärder. I det arbetet medverkar förutom fakultetsnämnd även externa sakkunniga, personal och studenter fortlöpande. På akademinivå konkretiseras kvalitetsarbetet i en kvalitetsplan. 9 UKK har utifrån sin kvalitetsplan rutiner för kvalitetssäkringsarbetet avseende såväl nya som befintliga kurser. Akademichefen har ansvaret för kvalitetssäkring av kurser och kurslitteratur. 10 Avdelningscheferna har ansvar för att 4 Länkar om högskolans kvalitetsarbete: 5 Styrdokument för utbildningsprogram. Se Bilagor: Övriga bilagor 6 SFS 1993:100, 6 kap. 7 Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola (MDH /09) Se Bilagor: Övriga bilagor 8 Riktlinjer för inrättande och fastställande av kursplaner (Dnr MDH /10) Se Bilagor: Övriga bilagor 9 Kvalitetsplan för UKK. 10 Beslut avseende reviderad rutin för arbetet med kursplaner inom akademin UKK (Dnr /11.) Se Bilagor: Övriga bilagor 5

289 Arbetsmaterial --- Får ej spridas kursutvärderingar genomförs, men i praktiken ser kursansvarig lärare till att utvärdering/uppföljning sker efter genomförd kurs. Uppgifter av informativ karaktär utvecklas i en studiehandledning 11. Kursvärderingar och programutvärderingar utgör hörnstenar i kvalitetsarbetet, dels som ett instrument för att identifiera starka och svaga sidor för att användas i det fortsatta kurs- och programutvecklingen, dels som ett tillfälle för studenten att reflektera över sin egen utbildning. Efter varje genomförd kurs görs en kursvärdering genom ett webbaserat kursvärderingssystem. 12 Analysen ska sedan sammanfattas i en åtgärdsplan för det kommande året. Återkoppling ska ske till berörda parter och i olika relevanta fora. Inom akademin med ansvar för lärarutbildning (UKK) genomför programsamordnare programutvärderingar 13, i vilka innehåll och genomströmning är viktiga parametrar. Resultat och planer för fortsatt programutveckling föredras för akademirådet. Programutvärderingarna återkopplas till fakultetsnämnden. 3. Undervisning och examination Lärarstudenter vid högskolan möter under sin utbildning varierande undervisnings- och examinationsformer. Pedagogiska metoder och arbetssätt väljs mot bakgrund av kursinnehåll, nivå och ämne. Föreläsningar och seminarier är vanligt förekommande, särskilt inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och ämnesstudierna. Även fältstudier, tillämpningsövningar, och utvecklingsarbeten förekommer. Det självständiga arbetet innebär att studenten genomför ett undersökande arbete självständigt. Examinationen är dels ett uttryck för högskolans befogenhet att fatta beslut om betyg, dels ett led i studenternas lärandeprocess. Examinationen utformas utifrån de krav och lärandemål som ställs i kursplanen och formerna för examination ska anges i respektive kursplan. För VFU liksom det självständiga arbetet förklaras examinationsformerna under respektive rubrik nedan. I studiehandledningarna beskrivs mer i detalj hur examinationen genomförs samt vilka bedömningskriterier som gäller för de olika betygsgraderna. 14 Kvalitetssäkringen av examinationsprocessen kommer till uttryck i högskolans styrdokument Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola. 15 Dokumentet fastställer lokala regler och anvisningar avseende examination på grundnivå och avancerad nivå. I dokumentet finns formulerat de krav som ska tillämpas vid alla former av examination och på så sätt garantera studenterna en rättssäker examination. Vilka examinationsmoment som tillämpas vid högskolan framgår liksom frågor om rättssäkerhet, rätten att genomföra prov, betyg, examinator, krav vid examination, hantering av fusk och störande vid examination samt kursplanen och studiehandledningen och dessas inbördes relation. 4. Utbildningsmiljö för lärarutbildningen Utbildningsmiljön för lärarutbildningen utvecklas kontinuerligt utifrån förändringar av gällande styrdokument 16. Den nya lärarutbildning som startade vid Mälardalens högskola hösten 2011 (förskolärarprogrammet och ämneslärarprogrammet) kännetecknas av att vara en forskningsbaserad 11 Exempel på studiehandledning. Bilagor: Övriga bilagor 12 Högskolans system för kursvärderingar - Information till studenter och webbformulär med enkätfrågor som ges till studenten efter avslutad kurs. Bilagor: Övriga bilagor 13 Högskolegemensam mall för programutvärderingar. Se Bilagor: Övriga bilagor 14 För exempel, se studiehandledning. Se Bilagor: Övriga bilagor 15 Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola (MDH /09) Se Bilagor: Övriga bilagor 16 Utredningen En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109), regeringens proposition Bäst i klassen (prop. 2009/10:89), examensbeskrivningarna (SFS 2010:541) i HF bilaga 2. 6

290 Arbetsmaterial --- Får ej spridas professionsutbildning. På högskolan finns en betydande forskning inom det utbildningsvetenskapliga området med koppling till områden av grundläggande betydelse för lärares utbildning. Den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnet och ämnesdidaktiken såväl som det praktiskt pedagogiska arbetet finns även på olika sätt med som självklart fokus i de påbyggnadsprogram som ges på avancerad nivå och i den forskarutbildning som bedrivs i ämnet Didaktik. Viktiga delar av lärarstudenternas utbildningsmiljö som belyses i detta kapitel rör även frågor kopplade till internationalisering, stöd till studenter och lärare, IT, samarbete och samproduktion, hållbar utveckling samt jämlikhet och jämställdhet. 4.1 Forskningsbas Lärarutbildningen vid Mälardalens högskola kännetecknas av att den bedrivs i en forskande miljö inom områden betydelsefulla för lärarutbildningen. När högskolan formade sin forsknings- och utbildningsstrategi för perioden ingick Didaktik och interkulturell kommunikation som en av sex prioriterade inriktningar. Av den nya forsknings- och utbildningsstrategin framgår att Utbildningsvetenskap är en av högskolans etablerade forskningsinriktningar vars främsta funktion är att utgöra forskningsbas för lärarutbildningen. I det följande presenteras hur utbildningsmiljön på högskolan ger förutsättningar för att den lärarutbildning som bedrivs kan karakteriseras som forskningsbaserad. Även om ansökan specifikt gäller Grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, så presenteras här en samlad bild av den forskning som bedrivs vid högskolan och som utgör den vetenskapliga basen för hela lärarutbildningen. Delar av denna forskning gäller specifikt förskoleklassen och grundskolans tidiga år, och det finns inom samtliga forskningsmiljöer ett uttalat intresse och en tydlig strävan att utveckla forskning av betydelse för pedagogisk verksamhet i skolans tidiga år. Flera magistrar med utbildning och undervisningserfarenhet från de tidiga åren har startat mastersutbildning eller forskarutbildning i didaktik. Högskolan genomför under innevarande läsår en särskild satsning genom tillsättning av tio lektorat med olika ämnesdidaktisk inriktning, där 50 % av arbetstiden under tre år ska ägnas åt att bygga upp forskning mot Grundlärarområdet, särskilt F-3. I ansökans del 2, som är särskilt riktad mot grundlärarprogrammet F-3 återkommer ett avsnitt om forskning med direkt relevans för området för grundlärarutbildningen, en forskning som är kopplad till de forskningsmiljöer som presenteras nedan Fem forskningsmiljöer Forskningen inom området Utbildningsvetenskap har direkt betydelse för lärarutbildning och delas in i fem forskningsmiljöer: Barn och unga i skola och samhälle; Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik; Språk- och litteraturdidaktik; SO-didaktik, interkulturell pedagogik, skolledarskap och utvärdering; samt Studier i intersubjektivitet och skillnad i pedagogisk verksamhet. Inom respektive miljö är ett stort antal forskare och forskarstuderande aktiva. De bedriver intern- och externfinansierad forskning, organiserar kontinuerlig seminarieverksamhet, anordnar och/eller deltar i nationella och internationella forskningskonferenser, publicerar artiklar i nationella och internationella tidskrifter samt akademiska böcker och forskningsrapporter. Var och en av miljöerna inrymmer ett antal forskargrupper som samarbetar med varandra. Forskargrupperna och enskilda forskare ingår också i sammanhang med såväl nationella som internationella förgreningar (se nedan efter redovisningen av miljöerna). De fem forskningsmiljöerna är knutna till forskningsprofilen 17 7

291 Arbetsmaterial --- Får ej spridas Utbildningsvetenskap och forskarutbildningsämnet Didaktik. Handledare från samtliga miljöer ingår i handledarkollegiet för forskarutbildningen i didaktik. Presentationen av de fem miljöerna nedan inleds med en tabell i vilken framgår namnen på de forskargrupper som tillhör miljön, vilka som är vetenskapliga ledare samt hur många ytterligare disputerade medlemmar (samt huruvida de är professorer eller docenter) och forskarstuderande som ingår. I de fall där det ingår medlemmar i forskargrupperna som inte har anställning på högskolan är de inte medräknade i redovisningen. I några fall finns personer medräknade i två grupper. Den löpande text som följer inleds med en beskrivning av det område som håller ihop miljön, följt av vilka delar av lärarutbildningen som miljön utgör en forskningsbas för, samt avslutas med en presentation av de forskargrupper som ingår samt ett urval av pågående forskningsprojekt. Barn och unga i skola och samhälle (BUSS) Forskargrupper och teman Vetenskaplig ledare Övriga Disputerade Forskarstuderande Barnpedagogiskt kollegium Anette Sandberg, prof. 5 6 ICU/CHILD Elinor Brunnberg, prof. 14 (varav 2 professorer 3 docenter) Design och Visualisering Yvonne Eriksson, prof. 3 (varav 1 docent) 5 7 SPEIC - specialpedagogisk forskning Anders Garpelin, prof. 5 (varav 1 docent) 7 Forskningen inom miljön BUSS (Barn och unga i skola och samhälle) utgår från ett helhetsperspektiv på hur barn och unga med erfarenhet från andra sociala världar i rollerna av förskolebarn och elev möter förskolans/skolans värld med dess krav och förväntningar, även kopplat till Barnkonventionen och Salamancadeklarationen. Det gäller hur förskola, förskoleklass och skola erbjuder pedagogiska utmaningar för barn med olika förutsättningar och erfarenheter t.ex. inom språk-, läs- och skrivprocessen, matematik och estetiska ämnen samt den betydelse sociala samspelsprocesser, identitetssökande och läraren som ledare spelar. En särskild anknytning till BUSS-miljön har högskolans nuvarande Alva Myrdal-stipendiat Angie Hart, professor of Child, Family and Community Health vid University of Brighton. Hon är även Academic Director, Community University Partnership Programme (Cupp), Co-director of BoingBoing, a social enterprise offering resilience research and training to communities and the statutory sector. Angie medverkar på flera sätt med sin breda och djupa kunskap inom området, bl.a. genom föreläsningar, seminarier, handledning och diskussioner. Det handlar om forskning, forskarutbildning och utvecklingsprojekt såväl som samarbete och samproduktion med det omgivande samhället. Den forskning som bedrivs inom denna miljö har särskild giltighet för följande områden inom lärarutbildningsområdet: Förskolepedagogik; Fritidspedagogik; Barns tidiga kommunikation och språkutveckling; Barns tidiga läs- skriv- och matematikinlärning; Praktiska och Estetiska läroprocesser; UVK-områdena Specialpedagogik och Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap; samt även UVK-områdena Utveckling och lärande och Uppföljning och analys av barns lärande och utveckling inom förskollärarprogrammet. Forskningen har även särskild vikt för speciallärar- och specialpedagogutbildningarna. 8

292 Arbetsmaterial --- Får ej spridas Barnpedagogiskt kollegium studerar barns lek och lärande inom förskola, förskoleklass, fritidshem och skola. Studierna syftar till att synliggöra och analysera barns samspel samt lek och lärande i förhållande till verksamheternas mål, metoder och innehåll. En central aspekt är att genom praxisnära forskning utveckla verktyg för att främja kvalitets- och utvecklingsarbetet i förskolan. Samspelet mellan personal, barn, föräldrar och andra aktörer inom det barnpedagogiska fältet är centralt och särskilt intresse läggs vid barns perspektiv. Ett stort internationellt samarbete bedrivs med forskare i Australien, Danmark, Estland, Finland, Grekland, Tyskland och Sverige. Pågående forskningsprojekt är bl. a. Förskolan som barns språkmiljö (VR, samarbete med Linköpings universitet och Högskolan i Jönköping); Lärarkompetens i förändring (VR, samarbete med Göteborgs universitet); Preschool teachers view on children s learning (samarbete med University of Melbourne, RMIT University, University of Western Macedonia, Tallinn Universiy, Staatsinstitut für Frühpädagogik, University of Education, PH Ludwigsburg, Århus Universitet, Professionshøjskolen, University College UCC samt Stockholms Universitet, fakultetsmedel); Presschool teacher and Preschool directors professionalism (samarbete med Estonian Ministry of Education and Research, Tallinn University, University of Tampere, University of East-Finland samt Stockholms Universitet, fakultetsmedel) ICU/CHILD är en tvärvetenskaplig forskarmiljö, vars forskning utgår från barns rättigheter (utifrån barnkonventionen) och barns delaktighet. Forskningen fokuserar på barn och ungdomar generellt och specifikt, t ex barn och ungdomar som har en social utsatthet, barn och ungdomar med funktionsnedsättning men också barn och ungdomar generellt. Det gemensamma för forskarna inom ICU/CHILD är att se barn och ungdomar som sociala aktörer som påverkar sin omgivning och sina liv. Som teoretisk bas används systemteori och utvecklingsekologisk teori samt intersektionellt perspektiv. Andra begrepp som kan vara centrala är empowerment och resilience. Gruppens forskning utgör en del av forskningsbasen för lärarutbildning såväl som för utbildningarna inom hälsa och socialt arbete. Pågående forskningsprojekt är bl. a. Från barndom till vuxenliv. En longitudinell studie om hur delaktighetens språk gestaltar sig för ungdomar med hörselnedsättning (FAS), (Eurochild), Att göra sin röst hörd - barns empowerment i förskolan (Majblomman), Delaktighet i skolan hos barn i socialt utsatta områden (regional finansiering, Västerås Stad). Samordnat föräldrastöd för barn med funktionsnedsättning (Samhällskontraket). På väg in i det svenska samhället. Om ensamkommande barn (Eskilstuna kommun). Utveckling och validering av ett interaktivt kommunikationsinstrument som ger yngre barn möjlighet att vara aktivt delaktiga i vårdprocedurer (Allmänna Arvsfonden) Design och Visualisering är en forskningsprofil som utgör forskningsbasen för Informationsdesign, ett grundutbildningsämne som ägnar sig åt praktiknära forskning inom informativ illustration, rumslig gestaltning och textdesign. Forskargruppens medlemmar har sin bakgrund inom estetiska ämnen som konstvetenskap och estetik och yrkesverksamhet som journalister, konstnärer och/eller bildlärare. Forskning inom Informationsdesign utgör även en del av forskningsbasen för lärarutbildningens estetiska ämnen och de estetiska perspektiven. Gruppen har ägnat sig åt gestaltning i bild, text och rum, men planer finns på framtida forskningsprojekt kring estetiska/konstnärliga läroprocesser inom kammarmusik. Pågående forsknings- och utvecklingsprojekt är bl. a. Design and Visualization Methods within Innovation and Productrealization (KKS), en studie av innebörden av olika gestaltningsformer när det gäller produktframtagning, kommunikationsprocesser, samt hur rummet kan stödja kreativa processer. Forskning kring kulturarv fokuserar konstnärlig praktik, informativ gestaltning och arkeologi samt hur dessa områden genom gränsöverskridande samverkan ökar relevans och förståelse för kulturarv som kunskapskälla. Taktil navigering (samarbete med Punktskriftsnämnden och Lunds universitet), där forskare och lärare utvecklar ett e-learning program kring taktil läsning, som inkluderar punktskrift och taktila bilder. (Detta projekt baserar sig på professor Yvonne Erikssons dryga tjugoåriga forskning kring blinda barns förmåga och möjligheter att läsa taktila bilder men även att själva uttrycka sig i bild.) SPEIC, Specialpedagogisk forskning, samlas kring ett forskningsintresse som gäller inkluderande och exkluderande processer i pedagogiska miljöer som motverkar respektive medverkar till positiv utveckling, lärande och hälsa. En annan del av forskningen handlar om att möta funktionshinder och 9

293 Arbetsmaterial --- Får ej spridas hur olika sammanhang ger förutsättningar med avseende på inkludering. Flera studier gäller också övergångar som kritiska händelser för barn med olika förutsättningar och erfarenheter. Ett stort internationellt samarbete bedrivs med forskare i Australien, Nya Zealand, Skottland och Island (se nedan POET). Pågående forskningsprojekt, bl.a. Fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd (VR, samarbete med Linköpings universitet och Högskolan Jönköping); Barn och ungdomar med betydande funktionsnedsättningar: barns delaktighet i familjeaktiviteter (Allmänna arvsfonden); Hur skapar vi förutsättningar för att alla elever ska nå skolans mål? (Samhällskontraktet, regional finansiering). Gränsland, broar och passageriter. Att förstå barns vägar till lärande från förskola till skola (VR, samarbete med Umeå universitet); Speciella yrken ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning (VR, samarbete med Högskolan Jönköping och Uppsala universitet). Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik Forskargrupper och teman Vetenskaplig ledare Övriga Disputerade Forskarstuderande M-TERM - Mälardalen Team of Educational Reseachers in Mathematics Andreas Ryve, prof. 2 (varav 1 docent) 9 NT-didaktik - Naturvetenskaplig och Teknisk didaktikforskning Peter Gustafsson, docent 4 (varav 1 professor emeritus) 3 Tillämpad matematik Sergei Silvestrov, prof. 10 (varav 2 professorer, 2 docenter) 8 Den forskning som bedrivs inom ämnena matematik, de naturorienterande ämnena och teknik utmärks av att den har en klar inriktning mot tillämpning. Hur elever uppfattar undervisningen såväl som hur lärare skapar förutsättningar för lärande i klassrummet under en lektion i matematik, NO eller teknik är centrala frågor. En stor del av den forskning som bedrivs inom ramen för denna miljö har ett ämnesdidaktiskt perspektiv med fokus på skolan och lärarutbildningen. Forskningen inom miljön har giltighet för studier inom matematik, de naturorienterande ämnena och teknikämnet samt ämnenas didaktik inom samtliga lärarprogram. M-TERM - Mälardalen Team of Educational Reseachers in Mathematics fokuserar på undersökningar och interventioner i matematikklassrum som sträcker sig från förskoleklassen till matematiklärarutbildningen. Ett övergripande forskningsmål är att studera hur lärare kan skapa möjligheter för elever att utveckla matematiska förmågor och delta i produktiva matematiska praktiker. Forskargruppen är speciellt intresserade av samarbete/samproduktion med alla aktörer i t.ex. en kommun, som politiker, verksamhetschefer, rektorer, lärare och elever. Forskningen bedrivs i samarbete med forskare från andra lärosäten såväl i Sverige (Linné, Stockholm, Umeå) som i andra länder (Cambridge, Oxford, Helsingfors, Agder, Missouri). Högskolan är ett av fyra lärosäten som driver forskarskolan Developing Mathematics Education, där fyra forskarstuderanden inom M-TERM fokuserar på kombinerade forskning- och utvecklingsprojekt kring matematikundervisning från F-9. Vidare driver M-TERM ett 16 miljoners forskningsprojekt tillsammans med Västerås Stad som syftar till att teoretisera och utveckla matematikundervisningen i F-9 inom kommunen. Pågående projekt är t.ex. Diskurser i och om finska och svenska matematiklärarutbildningen (VR); Matematik genom problemlösning (Fakultetsmedel); NorBa matematiska resonemang och bevisföring i de nordiska och baltiska länderna (Riksbankens Jubileumsfond). NT-didaktik - Naturvetenskaplig och Teknisk didaktikforskning har som profil en teoriutvecklande praxisnära forskning i samverkan med skola och högre utbildning, särskilt lärarutbildningen. Den är 10

294 Arbetsmaterial --- Får ej spridas utvecklingsorienterad, verksamhetsnära och syftar till att legitimera professionell erfarenhet hos både lärare och forskare. Lärandet studeras utifrån såväl elever/studenters som lärares perspektiv. Studier görs dels av både begreppsbildandet och elevers involverande i naturvetenskapliga samtal, dels av lärares förutsättningar för och val i undervisningen. Pågående forskningsprojekt, t.ex. Elevers och studenters kvalitativa föreställningar om entalpi och entalpiförändringar (FontD); Implementering av utbildning för hållbar utveckling: relationen mellan normstödjande strukturer och studerandes moraliska lärande (VR); Nationella prov i biologi, fysik och kemi: eventuell betydelse för lärares undervisning och bedömning (VR); Science-teacher education advanced methods S-TEAM (EUmedel, sjunde ramprogrammet); Hur kan man skapa ett arbetssätt i förskolan som leder till ett för barnen meningsfullt utforskande av naturvetenskap? (FontD); Gestaltning av hållbar utveckling och entreprenörskap som kunskapsfält i styrdokument och vardagens realitet inom gymnasiets teknikprogram (FontD). Tillämpad matematik och dess forskargrupp har ett nära samarbete med Matematikdidaktik som forskningsområde. Samarbetet syftar till att fokusera och betona matematikämnets karaktär i didaktiska studier. Professorer och lektorer inom tillämpad matematik undervisar inom lärarprogrammet. Tillämpad matematik är del av den tydliga inriktning mot tillämpning där forskningen i matematik vid Mälardalens högskola utmärker sig i Sverige. Denna forskargrupp har koppling, dels till matematik i lärarutbildningen, dels till matematik/tillämpad matematik i vissa ekonomiska utbildningar och alla civil- och högskoleingenjörsprogram. De främsta tillämpningsområdena är inom risk- och finansanalys och spelteori och kulturell dynamik. Pågående projekt, t.ex. Kulturarvets processer (VR, samarbete Stockholms universitet); Stokastiska processer på heltalspartitioner: asymptotiska former och omsättning på topplistor (VR, samarbete Stockholms universitet); Educational Measurements Adapted to EU Standards (EU Tempus Project JPCR). Språk- och litteraturdidaktik (SOLD) Forskargrupper och teman Vetenskaplig ledare Övriga Disputerade Forskarstuderande Ekokritiskt forum Sture Packalén, prof. 8 (varav 1 affilerad professor och 1 docent) Språkdidaktik och tillämpad språkvetenskap Birgitta Norberg Brorsson, FD 10 (varav 2 professorer) 1 Forum för flerspråkighet och svenska som andraspråk Marie Nelson, FD 8 (varav 1 professor) 4 Läs och skriv Eva Sundgren, prof. 8 Inom forskningsmiljön Språk- och litteraturdidaktik (SOLD) anläggs både ett didaktiskt och ett ämnesorienterat perspektiv på språk- och litteraturvetenskap. Forskningen bedrivs i flera forskargrupper inom ämnena engelska, finska, franska, litteraturvetenskap, spanska, svenska, svenska som andraspråk och tyska samt ämnenas didaktik inom samtliga lärarprogram. Forskningsledare är professor Eva Sundgren. SOLD har en egen skriftserie Litteratur och språk med professor Sture Packalén som redaktör. Den forskning som bedrivs inom denna miljö kan kopplas samman med studier inom engelska, finska, franska, spanska, svenska, svenska som andra språk och tyska samt ämnenas didaktik inom samtliga lärarprogram. 11

295 Arbetsmaterial --- Får ej spridas Ekokritiskt forum är en litteraturvetenskaplig ämnesteoretisk forskningsgrupp där det gemensamma forskningsintresset är litteraturens roll och den kulturella dimensionens betydelse i samhällets övergripande diskussion om hållbar utveckling. Forskningen problematiserar motsättningen naturkultur utifrån tvärvetenskapliga perspektiv där moderna ekologiska insikter utgör viktiga inslag. Forskningsgruppen ger förutsättningar för praxisnära forskning kring hur hållbar utveckling kan implementeras i svenskämnets och språkämnenas litteraturundervisning i skolan och högskolan. Pågående forskningsprojekt är t.ex. Det mänskligas natur: Posthumanistiska perspektiv i skandinavisk samtidslitteratur (VR), Miljö och modernitet: Naturen i svensk litteratur (fakultetsmedel), Animal and Environmental Agency in American Literary Naturalism (fakultetsmedel). Språkdidaktik och tillämpad språkvetenskap bedriver språk- och litteraturdidaktisk forskning. Gruppen samlar forskare inom svenska som både första- och andraspråk, litteraturvetenskap och fyra moderna språk (engelska, franska, spanska, tyska). Inriktningen för denna tvärvetenskapliga forskning är bland annat multimodalt lärande, skrivforskning och genrepedagogik. Pågående projekt är en uppföljning av EU-projektet EUCIM-TE (European Core Curriculum Inclusive Methods Teacher Education), som handlade om undervisningen i alla ämnen för elever med invandrarbakgrund och för elever från socioekonomiskt utsatta miljöer men med svenska som modersmål, samt Elevers skrivande i naturvetenskap i EU-projektet S-TEAM (Science Teacher Education Advanced Methods). Forum för flerspråkighet och svenska som andraspråk samlar representanter från ämnen med gemensam forskningsinriktning mot språkets roll för samhällsliv och lärande. Forskningen berör områden som flerspråkighet och identitetsskapande, integrerad språk- och kunskapsutveckling, språk och integration samt flerspråkig utveckling. Läs och skriv är en forskningsgrupp som samlar forskare, lärare och studenter med inriktning mot de tidiga årens läs- och skrivinlärning/-utveckling. Viktiga områden är, förutom läsande och skrivande, samtalets roll i läs- och skrivinlärning, multimodalt lärande och alla barns lärande i en mångkulturell skola. Forskningsgruppen är under uppbyggnad, och vi har särskilt fokus på den stora andelen barn och elever som inte har svenska som modersmål, liksom på barn från socioekonomiskt utsatta miljöer, och de specifika utmaningar som detta utgör vid läs- och skrivinlärning. Pågående forskningsprojekt, t.ex. ISL Interaktion i Skriva sig till läsning (samarbete med Gripsholmsskolan). Vilka elever kommer till vår skola? (Skolverket), ett projekt som avslutades våren 2012 och som gett viktiga kontakter med skolor i sörmländska kommuner. Planen är att utveckla det nyss avslutade skolverksprojektet, främst i skolornas F 3 klasser. De internationella kontakterna byggs bl.a. genom ett nätverk med universitetet i Sydney, Australien om genrepedagogik, andraspråksinlärning samt Reading to Learn. SO-didaktik, interkulturell pedagogik, skolledarskap och utvärdering (SISU) Forskargrupper och teman Vetenskaplig ledare Övriga Disputerade Forskarstuderande SO-didaktik Staffan Stranne, docent 4 1 VIP Värderingar, Identitet, Praktik Pirjo Lahdenperä, prof. 15 (varav 3 docenter) 3 MEA Mälardalens utvärderingsakademi Ove Karlsson Vestman. prof. emeritus 3 (varav 1 professorer och 1 docent) 3 12

296 Arbetsmaterial --- Får ej spridas Forskningen inom miljön kretsar kring helhetsperspektiv och ett samtida såväl som ett historiskt perspektiv på frågor om demokrati, interkulturalitet och värderingar kopplat till samhälle och skola i allmänhet och praktiskt pedagogiskt arbete samt skolans styrning, ledning och utvärdering i synnerhet. Den forskning som bedrivs inom denna miljö har särskild betydelse för följande områden inom lärarutbildningsområdet: UVK-områdena skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna; läroplansteori och didaktik; bedömning och betygsättning; utvärdering och utvecklingsarbete. Forskningen har även särskild relevans för studier inom de samhällsorienterande ämnena och deras didaktik inom samtliga lärarprogram samt för Rektorsprogrammet (bedrivs i samarbete med Dalarnas högskola och Örebro universitet). SO-didaktik. Humanistisk-/samhällsvetenskaplig didaktikforskning kopplad till skolämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap vid MDH ställer två forskningsområden under belysning: 1. Globaliserings-/migrationsperspektiv SO-undervisning i klasser med multikulturell sammansättning. Hur hanteras traditionell etno-/eurocentrism i mångkulturella skolkontexter? Hur utvecklas SO-undervisningens innehåll, syften och metoder med hänsyn till invandrarelevers individuella och kollektiva identiteter? Hur påverkas traditionell ämneskanon? 2. SO-undervisning och digitala hjälpmedel Användning av det digitala nätet i SO-undervisning i klasserna F-6. Vilka särskilda krav kan/bör ställas, exempelvis vad gäller urval och källkritik? Hur påverkas lärarens roll vid användning av IT i SO-undervisningen? Hur påverkar digitala hjälpmedel ämnesöverskridande tematiska studier inom SO? Pågående projekt t.ex. Facklig utbildning och undervisning inom Svenska Metallindustriarbetareförbundet (uppdragsforskning IF Metall); Läroboksprojekt i historia (Gleerups); En framgångsrik styrmedelsmix? Om ambitionen att påverka kommunala energipolicys (STEM). VIP Värderingar, Identitet, Praktik är flerdisciplinär och förbinder forskning i utbildningsvetenskap, sociologi och interkulturell kommunikation. Med intresset riktat mot pedagogisk praktik görs studier av skolpersonalens och elevernas värderingar, identitetsskapande och lärandeprocesser. Ett särskilt intresse finns för hur dessa frågor är kopplade till skolans ledning och styrning. I internationella samarbetsprojekt görs interkulturella analyser av gemensamt insamlade data samt teoriutveckling kring interkulturalitet. Forskargruppen har påbörjat ett samarbete med irakiska Kurdistan som gäller forsknings- och utbildningsinsatser inom lärarutbildning och rektorsutbildning. VIP- forskningsmiljön är en drivande kraft inom två europeiska projekt, finansierade genom EU. Pågående projekt, t.ex. Mänskliga rättigheter inom offentlig förvaltning (Europeiska socialfonden); PAM-INA (Perception, Attitude, Movement, Identity Needs Action) (EU). MEA Mälardalens utvärderingsakademi är en forskningsmiljö för flerdisciplinär forskning om utvärdering, utveckling och styrning. Syftet med MEA:s forskning är att studera utvärdering som verksamhet och socialt fenomen samt att utveckla teorier och metoder för utvärdering. Forskningens huvudsakliga fokus är att kritiskt granska hur utvärdering används i politiska beslutsprocesser samt hur demokratiska principer praktiseras i utvärdering. Ett annat centralt forskningsområde är frågan om utvärdering som lärandeprocess. Forskningen syftar till att bidra med teoretisk kunskap om utvärdering till fältet. Pågående projekt, t.ex. Revidering av läroplan och kursplaner för grundskolan (Skolverket); Utvärdering av vissa lokala projekt inom Skolverkets satsning Matematiksatsningen 2010 (Skolverket); Utvärdering av självstyrande enheter inom skola och gymnasium (Västerås stad). 13

297 Arbetsmaterial --- Får ej spridas Studier i intersubjektivitet och skillnad i pedagogisk verksamhet Forskargrupper och teman Vetenskaplig ledare Övriga Disputerade Forskarstuderande SIDES Studies in Intersubjectivity and Difference in Educational Settings Carl-Anders Säfström, prof. 4 (varav 1 affilerad professor) 5 Den forskning som bedrivs inom denna miljö har särskild betydelse för följande områden inom lärarutbildningsområdet: UVK-områdena skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna; läroplansteori och didaktik. SIDES Studies in Intersubjectivity and Difference in Educational Settings undersöker begrepp som moral, politik, rättvisa, demokrati, tolerans, ansvar, jämlikhet, hållbar utveckling och undervisning inom olika former av pedagogisk verksamhet. SIDES samverkar med Post-Structural Studies in Difference, Identity, and Culture in Education (DICE) vid Stockholms universitet samt med Laboratory for Educational Theory vid universitetet i Stirling, Skottland. Gruppen deltar i tre forskarskolor: Utbildningsvetenskap med inriktning mot didaktik; Graduate School Education for Sustainable Development; Filosofiska studier av pedagogiska relationer. Pågående projekt, t.ex. Föreställningar om feminitet och maskulinitet i klassrummet: En feministisk filosofisk undersökning av ämnena religion, naturkunskap och svenska (VR, samarbete Stockholms universitet) Nationellt och internationellt forskningssamarbete Internationellt samarbete bedrivs inom ett antal nätverk med koppling till de miljöer som redovisats ovan. Eftersom flera av forskargrupperna är med i samma nätverk, redovisas de här samlat och i urval. Dessutom redovisas de forskarskolor inom det utbildningsvetenskapliga området där högskolan ingår: Mälardalens högskola är med i följande forskarskolor: Filosofiska studier av pedagogiska relationer (VR, samarbete Luleå tekniska universitet, Stockholms universitet, Södertörns högskola och MDH) FONTD, Forskarskolan i naturvetenskapernas, teknikens och matematikens didaktik (samarbete Linköpings universitet, Malmö Högskola, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Mittuniversitetet, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Gävle, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Luleå tekniska universitet och MDH) Graduate School Education for Sustainable Development (VR, samarbete Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och MDH) Utbildningsvetenskap med inriktning mot didaktik (samarbete Högskolan i Dalarna, Högskolan i Gävle, Högskolan i Skövde, Örebro universitet, Karlstad universitet och MDH) LIMCUL - Literacies, Multilingualism and cultural practices in present day society. (VR, samarbete Uppsala universitet, Örebro Universitet och MDH) Developing Mathematics Education (VR, samarbete Linnéuniversitetet, Malmö högskola, Umeå Universitet och MDH). Forskare inom forskargrupperna arbetar aktivt med forskning tillsammans med forskare från olika lärosäten i olika länder i följande nätverk: 14

298 Arbetsmaterial --- Får ej spridas PEP (The Pedagogy, Education and Praxis group) Netherlands, Sweden, Norway, Finland and the United Kingdom. Our work includes exploring how contemporary ideas of excellence have been shaped by long traditions of "pedagogik" in Europe (the philosophy and theory of "upbringing" through child-rearing, education, youth work and other processes) and educational philosophy and theory in the English- speaking world. POET (Pedagogies on Educational Transitions) Starting School: Research, Policy and Practice: University of Waikato, Charles Sturt University, University of Strathclyde, University of Iceland och MDH SCAPE (Studies of conflict and the political in educational settings): University of British Colombia, University of Stirling, University of Gdansk, University of Ljubljana, Kyoto University, London Institute of Education, Stockholms universitet, Catholic University of Leuven och MDH The Practicum and Praxis Project: Charles Sturt University, Tromsø Universitet, Åbo Akademi, Utrecht University of Applied Sciences, Stockholms universitet, Göteborgs universitet och MDH Forskare inom forskargrupperna är aktiva i följande internationella organisationer med nätverk för forskare: AERA (American educational research association American Evaluation Association; CHER - Consortium of Higher Education Researchers EECERA (European Early Childhood Education Research Association); EERA (European Educational Research Association); ENSEC- European Network of Social and Emotional Competencies ESERA - European Science Education Research Association; European Evaluation Society; INPE (International philosophy of education) IOSTE - The International Organization for Science and Technology Education NERA (Nordic Educational Research Association); NFSUN - Nordic research symposium on science teaching; NORALF- Nordiskt nätverk för aktionsforskning NVL - Research Network, Theme Integration Nordiskt nätverk för vuxnas lärande, Nordiska ministerrådet; OMEP - Organisation Mondiale pour l Éducation Préscolaire /World Organization for Early Childhood Education. PES (philosophy of education, USA) PES GB (philosophy of education, Great Britain) Transnational dialogues in research in early childhood education for sustainability (forskningsnätverk kring Lärande för hållbar utveckling) World Forum on Early Care and Education 4.2 Påbyggnadsutbildning och forskarutbildning Mälardalens högskola bygger på att lärarutbildningen genomförs i en utbildningsmiljö, där det bedrivs forskning inom viktiga områden och där studenter genom särskilt de självständiga arbetena har en naturlig möjlighet att bli en del av forskning som bedrivs inom de fem forskningsmiljöerna. Efter examen ges studenter (och högskolelärare) även möjligheter att bedriva studier på avancerad nivå till påbyggnadsyrkesexamen, magisterexamen, mastersexamen och utbildning på forskarnivå. Högskolan har rätt att utfärda doktors- respektive licentiatexamen inom forskningsområdet Didaktik (HSV, reg.nr ). Med denna och andra examensrätter på grundnivå och avancerad nivå, har högskolan rätt att utbilda studenter på alla nivåer inom lärarutbildningsområdet. Förra året fick högskolan rättigheter att utfärda förskollärarexamen och ämneslärarexamen. 15

299 Arbetsmaterial --- Får ej spridas Påbyggnadsutbildning: Högskolan har en tradition av att bedriva påbyggnadsutbildningar på avancerad nivå med betydelse för utbildningsvetenskap. För att svara mot det behov som finns i regionen av påbyggnadsutbildningar för verksamma lärare och för studenter som vill läsa vidare med lärarexamen som grund, har högskolan utvecklat ett mastersprogram i didaktik. Inom ramen för den första delen av mastersprogrammet ges såväl obligatoriska kurser i allmän didaktik som olika ämnesdidaktiska kurser. För yrkesverksamma lärare med inriktning mot grundskolans tidiga år är detta en viktig möjlighet till påbyggnadsutbildning. Studenter som väljer att skriva ett magisterarbete kan efter denna del välja att avgå med en magister i didaktik. Den andra delen omfattar en valbar fördjupning, forskningsmetodiska kurser och ett självständigt mastersarbete. Högskolan erhöll 28 juni 2011 rätt att utfärda speciallärarexamen och specialpedagogexamen. Förutom specialpedagogutbildning erbjuds speciallärarutbildning med tre specialiseringar: matematikutveckling; språk-, skriv- och läsutveckling; samt utvecklingsstörning. Dessutom ges ett professionsinriktat magisterprogram i specialpedagogik, som bl.a. riktar sig till yrkesverksamma lärare som inte vill bli speciallärare eller specialpedagoger. För studenter som examineras från dessa program liksom för studenter med annan magisterexamen inom ämnen som bedöms vara relevanta ges tillträde direkt till andra året av mastersprogrammet i didaktik. Forskarutbildning: Det finns olika förutsättningar för att en professionsutbildning som lärarutbildningen ska bedömas vara forskningsbaserad. Utbildningsmiljön kännetecknas av att vara en forskande miljö inom områden betydelsefulla för lärarutbildningen. En viktig del är även att det vid lärosätet ges möjligheter för studenter och högskolelärare att bedriva studier på forskarnivå. Forskningsområdet didaktik och forskarutbildningsämnet didaktik behandlar frågor om utbildningsoch undervisningsinnehåll. Didaktiken omfattar alla de frågor som finns i skärningspunkten mellan ett specifikt kunskapsområde, exempelvis naturvetenskap, teknik, samhällsorienterade ämnen och språk, och lärande av och undervisningen om detta kunskapsområde. Kunskapsobjektet för didaktisk forskning är förändringsprocesser av kognitiv, etisk och estetisk karaktär i nutid samt hur dessa processer formulerats över tid och motiverats. Forskarutbildningsämnet didaktik omfattar även förutsättningar för undervisning och lärande, särskilt med beaktande av socialisationsprocesser och den variation av barn och unga som möter förskola och skola. De forskarstuderande läser dels gemensamma kurser som syftar till att spegla didaktikens utbildningsvetenskapliga grund och kurser i forskningsmetod, dels valbara inriktningsspecifika kurser och valfria kurser som möjliggör fördjupning i nära anknytning till avhandlingsämnet. Idag finns sexton aktiva forskarstuderande (12,16 heltidsekvivalenter, våren 2012) inom forskarutbildningen i didaktik. De skriver avhandlingar riktade mot förskolepedagogiskt arbete, specialpedagogik, allmändidaktik, matematikdidaktik, NO-didaktik och SO-didaktik. Dessutom bedriver ett tiotal anställda inom det utbildningsvetenskapliga fältet forskningsutbildning vid andra lärosäten. 4.3 Internationalisering Internationaliseringsarbetet har en framskjuten plats vid Mälardalens högskola och avser processer och åtgärder syftande till att internationalisera såväl den egna verksamheten som personliga, utbildningsmässiga och organisatoriska resultat av dessa. Internationaliseringsarbetet utgår från en värdegrund där nationella och interkulturella olikheter ses som en del av den egna vardagen och där dessa har ett stort värde för individens intellektuella utveckling. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter och anställda ska ha möjlighet till någon form av interkulturell kontakt eller aktivitet. Mälardalens högskola har mer än 250 avtal med lärosäten över hela världen för lärar- och studentutbyten. Dessa avtal är inom ämnesområden och inkluderar även utveckling av utbildningsplaner för program. Högskolan deltar i olika europeiska projekt, exempelvis EU-Kanada, EU-USA och Socrates program. 16

300 Arbetsmaterial --- Får ej spridas Internationaliseringen av lärarutbildningen ökar snabbt och MDH har här aktivt samarbete och studentutbyte med ett flertal lärosäten varje termin, bl.a. lärarutbildningen vid universitetet i Reading, Jyväskylä universitet, Helsingfors universitet och med Pädagogische Hochschule des Kantons Sankt Gallens i Schweiz, lärarutbildningen vid universitetet i Luzern. Ett Comenius-samarbete mellan lärarutbildare från fem europeiska länder (Nederländerna, Polen, Portugal, Storbritannien och Sverige) med fokus på interkulturalitet i lärarutbildningen har nyligen avslutats. I projektet ingick kurser och konferenser som de medverkande lärosätena turades om att stå värdar för. Fem lärare och fem lärarstudenter från MDH deltog i projektet. Studenterna medverkade senare i studier som resulterade i en lärobok och en vetenskaplig artikel. Under innevarande termin sker ett aktivt utbyte med University of Gloucester genom Comenius Regio. Ett liknande Comenius Regio-samarbete pågår med University of Bournemouth, Storbritannien. 4.4 Stöd till studenter och lärare Många studenter uttrycker en osäkerhet om deras förkunskaper kommer att räcka och vad akademiska studier innebär. Mälardalens högskola har därför byggt upp KLOK (Kunna Lära Och Kommunicera), en studiesupport som finns parallellt med ordinarie studier och den vänder sig till alla studenter oavsett utbildning och ämnen. KLOK-verkstan tillhandahåller daglig support med Skrivsupport i både svenska och engelska, Mattesupport och Karriärvägledning. Här kan studenten diskutera sina texter i skrivsupporten och utveckla sitt skrivande av PM, rapporter och uppsatser mm. I Mattesupporten får studenterna hjälp med matematiska problem. På Karriärvägledningen får studenten möjlighet att reflektera och beskriva sin kompetens och skapa en strategi för sin framtida karriär. Verksamheten är bemannad med studie- och karriärvägledare, lärare i engelska, matematik och svenska. KLOK tillhandahåller också fem korta poänggivande kurser i studieteknik, akademiskt skrivande, grammatik, informationssökning och kompetensanalys. Alla kurser har fokus på praktiska verktyg och generella färdigheter för studentens studier och kommande arbetsliv. De tre ledorden bemötande, kvalité och genomströmning innebär: att ta studentens tankar och funderingar på allvar, att ta behovet av stärkt studerandestöd på allvar samt att upprätthålla genomströmningen på alla kurser och program. Även för högskolans lärare finns stödstrukturer. PIL är en enhet för pedagogik, IT och lärande. Genom PIL arbetar högskolan långsiktigt och strategiskt för att främja högskolepedagogisk utveckling bland sina anställda och att förverkliga miljöer där pedagogik och modern teknik samverkar. Enheten har i uppdrag att bevaka och informera om högskolepedagogisk forskning och utveckling samt att initiera och stödja högskolepedagogiska utvecklingsprojekt. PIL ger behörighetsgivande utbildning i högskolepedagogik för högskolans lärare genom workshops, seminarier och poänggivande kurser. Det är studenters lärande genom lärarnas pedagogiska utveckling som står i fokus i den dagliga verksamheten på högskolan också då PIL erbjuder kollegiala samtalsgrupper samt konsultation, stöd och rådgivning. Från hösten 2012 genomför högskolan genom PIL en egen utbildning för handledare inom forskarutbildning, något som tidigare skett tillsammans med andra lärosäten. Mälardalens högskola erbjuder sina lärare en karriärväg där de utöver sin vetenskapliga kompetens även premieras för att de är skickliga pedagoger. Utifrån en pedagogisk meritportfölj där läraren samlar, dokumenterar och reflekterar sina undervisningserfarenheter görs en bedömning avseende pedagogisk skicklighet ur tre aspekter: lärarens arbete med studentens personliga lärutveckling, den egna professionella utvecklingen, och bidrag till organisationens utveckling. PIL ger lärarna stöd och rådgivning vid utvecklingen av den pedagogiska meritportföljen. 17

301 Arbetsmaterial --- Får ej spridas 4.5 Samarbete samproduktion Mälardalens högskola driver varje år hundratals samarbetsprojekt tillsammans med företag, landsting, kommuner, myndigheter och organisationer, såväl lokalt och regionalt som globalt. Högskolan arbetar strategiskt och målinriktat för att vara en samproducerande högskola som verkligen skapar nytta i näringsliv och samhälle. Högskoleverket rankar högskolan i topp i Sverige när det gäller att samverka med omvärlden, vilket bör tolkas som ett bra kvitto på högskolans arbete. Förskola och skola liksom lärarutbildningen är centrala områden i detta arbete. (Se även ovan under om professor Angie Hart, innehavare av Alva Myrdalsprofessuren.) Företag och annan offentlig eller privat verksamhet inbjuds till att samarbeta med högskolan, utveckla produkter tillsammans med högskolans forskare eller låta några studenter göra ett examensjobb kring något de vill undersöka eller utveckla kunskap om. RUC Mälardalen har varit ett exempel på ett samarbetsprojekt som berör lärarutbildningsområdet och Samhällskontraktet och dess sektor för utbildning ett annat. Från år 2012 övergår dessa bägge i en ny organisation, Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande. Rektorsprogrammet bygger på ett samarbete med andra lärosäten. Mälardalens kompetenscentrum för lärande, MKL, är ett nytt samarbetsorgan mellan regionens kommuner och högskolan med syfte att arbeta för att alla barn och unga i regionens skolor ska få förutsättningar att nå skolans mål och sin egen fulla potential. Inom detta kompetenscentrum kommer det dels att bedrivas praktiknära forskning och forskningsbaserad skolutveckling, dels att inrymmas ett branschråd för frågor om kvalitetsarbete, kompetensförsörjning och kompetensutveckling i regionens skolor. 18 Den första delen bygger på finansiering från enskilda kommuner, fristående skolhuvudmän samt aktörer på kommunövergripande nivå. De båda kommunerna Eskilstuna och Västerås går in med 5 miljoner från samhällskontraktspengarna och har redan beslutat om att satsa ytterligare medel inom ramen för MKL. Eskilstuna har beslutat om ytterligare 3-4 miljoner för två år, där en del går till en doktorand och en annan till en gästprofessor, och Västerås stad gått in med ännu 30 miljoner under en period på fyra år. Två exempel på projekt är Räkna med Västerås och Hur skapar vi förutsättningar för att alla elever ska nå skolans mål? (mer om dessa i del 2 under rubriken Forskning med koppling till programmet ). För den andra delen av MKL, branschrådet, där högskolan går in och finansierar en utbildningsledare, krävs ingen medfinansiering av de kommuner som deltar. Det är denna del som tar över den roll RUC Mälardalen tidigare spelat. Planer finns också att se det nya branschrådet som ett övergripande Branschråd för hela utbildningsområdet och under detta forma mer riktade branschråd likt det redan idag existerande Branschrådet för specialpedagogik. Rektorsprogrammet som arrangeras av Mälardalens högskola tillsammans med Högskolan Dalarna och Örebro universitet från år 2009 är ett uppdrag från Skolverket. Programmet som omfattar 30hp är en uppdragsutbildning och vänder sig till rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer. Samarbetet 18 RUC Mälardalen, har varit ett samarbetsorgan mellan högskolan och regionen, Södermanlands och Västmanlands län. RUC (regionalt utvecklingscentrum för skolutveckling och lärarutbildning) har varit har haft till uppgift att knyta lärarutbildning, forskning och praktik närmare varandra, att skapa förutsättningar för samverkan runt skolutveckling, samt att uppmuntra och stödja erfarenhetsutbyte över skolgränserna och mellan företrädare för olika kommuner att verka för utveckling av en forskning vid högskolan med tydligt samband för praktiskt pedagogiskt arbete, samt inte minst att verka för utvecklingen av befintliga och nya utbildningsprogram såväl för nya lärarstudenter som i formen av påbyggnadsprogram för yrkesverksamma förskollärare och lärare. RUC övergår i MKL. Samhällskontraktet, ett avtal mellan tre parter: Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola, där de båda kommunerna satsar vardera fem miljoner per år för att tillsammans med högskolan arbeta med utveckling gällande skola, äldreomsorg och framtidens arbetskraft. Ett syfte är också att utveckla högskolans respektive de kommunala verksamheternas förmåga att samarbeta med forsknings- och utvecklingsfrågor. De tre aktörerna har arbetat för att identifiera gemensamma områden som gynnar alla parter och som i sin tur gynnar regionen i stort. Inom Samhällskontraktets sektor Utbildning har flera satsningar gjorts, bl.a. på en doktorand mot matematikdidaktik i skolans tidiga år och en mot interkulturell pedagogik, en satsning på entreprenörskap i skolan och en annan på mångfaldsfrågor, samt ett forskningsprojekt om övergångar mellan förskola, förskoleklass och skola. Samhällskontraktets sektor Utbildning övergår i MKL. 18

302 Arbetsmaterial --- Får ej spridas är ett resultat av det framgångsrika Penta Plus-konceptet. Programmet utvecklas ständigt i samverkan med kommunerna i de tre lärosätenas regioner. Mälardalens högskola ansvarar särskilt för området mål- och resultatstyrning, vilket utgör en tredjedel av kursutbudet. Högskolan erbjuder även dem som examineras från rektorsprogrammet möjlighet till påbyggnadsstudier och i förlängningen forskarutbildning inom ramen för ämnet didaktik. Tillsammans med Högskolan Dalarna arrangerar Mälardalens högskola även Rektorslyftet, en fortbildning för rektorer som omfattar 7,5hp och som även den är en uppdragsutbildning från Skolverket och bedrivs på avancerad nivå. Samarbete med andra lärosäten sker inom ramen för fortsättningen av det tidigare Penta Plussamarbetet. I samarbetet ingår Högskolan Dalarna, Karlstads universitet, Örebro universitet och Mälardalens högskola (tidigare även Högskolan i Gävle). Syftet med samarbetet är att Mälardalens högskola ska stärka förutsättningarna att kunna erbjuda en kvalitativt konkurrenskraftig lärarutbildning. Här har ett flerårigt utbyte av erfarenheter skett beträffande examensarbeten, ett samarbete som fortsätter med fokus på de självständiga arbetena inom de nya lärarprogrammen. En gemensam forskarhandledarutbildning är ett annat viktigt resultat av samarbetet, ett bra samarbete som dock i höst övergår i egen regi på Mälardalens högskola eftersom behovet är så stort med en ökad volym i forskarutbildningen. 4.6 IT Digital kompetens har av EU pekats ut som en av åtta nyckelkompetenser en medborgare behöver för ett livslångt lärande, vilket givetvis ska påverka utformningen av lärarutbildningen. De blivande lärarna som kommer att arbeta i ett allt mer föränderligt samhälle måste vara rustade så att de kontinuerligt kan förnya sin kunskap och anpassa sina arbetsmetoder utifrån dessa förändringar. Digitala mediers användning i den svenska skolan/förskolan, har under det senaste året accentuerats. Ett flertal av regionens kommuner/fristående skolor gör stora satsningar på datorverksamheten, bl. a genom det s.k. en till en konceptet, d.v.s. att man utrustar eleverna med en bärbar dator. Detta leder i sin tur till en förändrad klassrumssituation och därmed en förändrad situation för lärandet som högskolans studenter kommer att möta under sin verksamhetsförlagda utbildning. Många kommuner har bestämt att deras lärare ska ha IT-kunskaper motsvarande nivå 3 i det utbildningspaket från Skolverket som kallas PIM 19. Detta innebär, att lärarutbildningen förväntas ge motsvarande +kunskaper/färdigheter kring IT. I förarbetet till den nya lärarutbildningen lyfts tre inslag fram: IT som verktyg och informationskälla; Möjligheter till förnyelse och fördjupning; Den sociala dimensionen. Mälardalens högskola utvecklar det befintliga IT-inslaget i lärarutbildningen genom olika kompetensutvecklingsinsatser. Satsningen utgår ifrån övertygelsen att IT kan bidra till ett lärande med högre kvalitet. Under 2011 har lärarutbildarna genomgått en föreläsningsserie av högskolans högskolejurist kring juridiken som gäller vid användning av IT. Kontinuerligt ges möjlighet att delta i seminarier, workshops och föreläsningar kring IT som pedagogisk och didaktisk resurs. En strategi för IT-stöd till kurserna i lärarutbildningen är under utformning och målet är att samtliga lärarutbildare genom utbildningsinsatser ska utveckla sin kompetens vad gäller användningen av IT/digitala medier som utbildningsresurs samt att IT därigenom på adekvat sätt ska ingå i flertalet av programmets kurser. En viktig utgångspunkt i arbetet med IT i lärarutbildningen är att IT inte ska utgöra en egen kurs utan integreras i all undervisning. Vid utarbetande av kursplaner för den nya lärarutbildningen har hänsyn tagits till detta och flertalet av kursplanerna innehåller skrivningar om IT/digitala medier. I lärarutbildningen används IT framför allt på två olika sätt: dels som ett redskap för lärande i de olika 19 PIM = Praktisk IT- och Mediekompetens 19

303 Arbetsmaterial --- Får ej spridas kurserna, dels då studenten själv måste göra didaktiska val av IT-stöd och reflektera över dessa när de planerar olika undervisningsmoment. För det fortsatta arbetet med att integrera IT i lärarutbildningen har en särskilt IT-ansvarig lärare utsetts att vara en resurs ( bollplank ), att använda för kursansvariga som vill ha stöd och tips så att det finns adekvata IT-inslag ur ett didaktiskt perspektiv i kurserna. ITanvändningen bör också variera från kurs till kurs i programmet, något som ligger under den ITansvariges ansvar att utveckla. IT-ansvarig har ansvar för att studenten sammantaget under sin utbildning når minst PIM3-nivå, så att utbildningen ligger i paritet med regionens krav på skolorna. 4.7 Hållbar utveckling Mälardalens högskola arbetar för att alla studenter och anställda ska få ökade kunskaper om hållbar utveckling. 20 Den bärande principen i högskolans policy för en hållbar utveckling är att kulturella, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och processer är integrerade. Dessa fyra perspektiv beaktas dels i samband med driften av den dagliga verksamheten, dels i utformningen av den dagliga verksamheten. Högskolan verkar också aktivt för att delta i lokala, regionala och globala nätverk som främjar utbildning och forskning för hållbar utveckling. I lärarutbildningen beaktas hållbar utveckling utifrån Högskolelagen (1 kap 5 ) samt Högskoleförordningen (1993:100, bilaga 2 förskollärarexamen respektive grundlärarexamen). Studenten ska utveckla ett medvetet förhållningssätt till hållbar utveckling samt beakta hur t ex demokrati, rättvisa, jämställdhet och fördelning av inflytande och makt påverkar hållbar utveckling nationellt och globalt. Hållbar utveckling och hållbart lärande finns också framskrivet i ett antal UVKoch VFU-kurser. 4.8 Jämlikhet och jämställdhet Vid Mälardalens högskola bedrivs jämlikhets- och jämställdhetsarbetet med stöd av ett antal styrdokument och handlingsplaner som reglerar arbetet för en jämställd högskola, etnisk och social mångfald och för att motverka diskriminering. På central nivå inom högskolan finns en jämlikhetsoch jämställdhetskommitté samt en jämställdhetssamordnare till vilka studenter och personal kan anmäla trakasserier och diskriminering. Högskolan för en aktiv personalpolitik inom området jämlikhet och jämställdhet. Satsningar på kompetensutveckling inom jämställdhet och jämlikhet för studenter och personal genomförs kontinuerligt genom föreläsningar och seminarier i ämnet. Mälardalens högskola verkar för en jämställd och jämlik miljö och strävar efter en jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Det innebär att högskolan arbetar aktivt med breddad rekrytering. Bemötande och bedömande av studenten sker oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. Vid placering på fältskola tas hänsyn till medicinska och sociala skäl, vilket är en del av högskolans övergripande policy för VFU-placeringar. JämBredd är ett projekt för utbildning och lärande inom genus- och mångfaldsområdet. Projektet ägs av Mälardalens högskola och finansieras av Europeiska Sociala Fonden. Syftet med JämBredd är att utbilda organisationer i frågor som rör jämlikhet och därmed uppfylla regionala mål inom politikområdena jämställdhet och integration. Ett annat syfte i projektet är att skapa en kunskapsplattform för kunskap och lärande inom genus- och mångfaldsfältet på Mälardalens högskola. Utifrån denna plattform erbjuds verksamheter och organisationer i regionen olika former av utbildningar, t.ex. Forskningscirklar: kompetensutveckling och kunskapsproduktion om mångfald och 20 Mälardalens högskola blev som första lärosäte i världen miljöcertifierad 1999, en certifiering som kontinuerligt försvarats och alltjämt är i kraft. 20

304 Arbetsmaterial --- Får ej spridas jämställdhet; Processledarutbildning: kompetenshöjande utbildning med fokus på ledarskap och förändringsprocesser i det mångkulturella arbetslivet; Öppna föreläsningar: fokus på mångfald och jämställdhet; samt Specialutformade utbildningsinsatser. 21

305 Arbetsmaterial --- Får ej spridas Del 2 Grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Mälardalens högskola har med stöd i examensordningen (SFS 2010:541) som krav för att avlägga grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3, att studenten ska fullgöra kursfordringar om 240hp. Av dessa utgör 60hp den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), 30hp verksamhetsförlagd utbildning (15hp vardera relaterade till UVK respektive ämnes- och ämnesdidaktiska studier) samt ytterligare 150hp ämnes- och ämnesdidaktiska studier. De 150hp utgörs av studier i: Matematik 30hp, Svenska 30hp, Engelska 15hp, NO15hp, SO 15hp, Estetiska lärprocesser 7,5hp, Möjligheter och hinder i läs, skriv och matematikutveckling 7,5hp samt två självständiga arbeten omfattande 15hp vardera som skrivs med koppling till ett eller flera av dessa ämnen. De första 180hp ges på grundnivå och de återstående 60hp på avancerad nivå. Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 är en forskningsbaserad professionsutbildning, där samtliga kurser har lärare med lärarutbildning och undervisningserfarenhet från det obligatoriska skolväsendet. En stor del av dessa lärare är även disputerade. Utbildningen ges i en flervetenskaplig utbildningsmiljö, som utgör forskningsbas för grundlärarprogrammet (se vidare del 1 under Utbildningsmiljö). I den följande texten presenteras Mål, innehåll och struktur; Progression, undervisning, kurslitteratur och examination; Lärarresurser; Utbildningsmiljö kopplat till programmet; samt Säkring av examensmålen. Mälardalens högskola planerar att anta 80 studenter till grundlärarprogrammet med inriktning F-3 per läsår. 1. Mål, innehåll och struktur Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 omfattar totalt 240 högskolepoäng, motsvarande fyra års heltidsstudier. Nedan ges en översikt av studiegång och progression för programmet. Programmet består av tre delar som bygger på varandra, så att den första är en förutsättning för den andra och den tredje bygger på de båda första delarna: År ett introducerar och grundlägger kunskapen om lärares uppdrag och lärares arbete. Förutsättningarna för detta är kurser i utbildningens två huvudämnen, Matematik och Svenska, en kurs i Estetiska läroprocesser, två UVK-kurser samt en VFU-kurs. År två och tre befäster och utvecklar förståelsen av, kunskapen om och beredskapen för lärares arbete. Förutsättningarna för detta är sex UVK-kurser, kurser i övriga skolämnen, Engelska, NO/Teknik och SO, en kurs i Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling, en VFU-kurs samt ett självständigt arbete på grundnivå. År fyra knyter ihop utbildningen och fördjupar kunskaper, färdigheter och förmåga för lärares arbete. Förutsättningarna för detta är fördjupningsstudier inom utbildningens två huvudämnen, Matematik och Svenska, en längre VFU-kurs samt ett självständigt arbete på avancerad nivå. 22

306 Arbetsmaterial --- Får ej spridas De tre delarna handlar om att grundlägga, befästa och fördjupa studentens kunskaper, färdigheter och förmåga att självständigt arbeta som grundlärare i förskoleklassen och grundskolans årskurs 1-3. Nedan ges en översikt av studiegång och progression för Mälardalens högskolas grundlärarprogram med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Termin 1 (grundnivå) Termin 2 (grundnivå) Ämnesstudier svenska 1-15hp Svenska för grundlärare F 3, introduktion 15hp Ämnesstudier matematik 1-15hp Matematik för grundlärare F-3, del 1 15hp Fältstudier kopplat till respektive kurs Ämnesstud. estetik 1-7,5hp Estetiska läroprocesser 7,5hp UVK 1-15hp Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll 15hp Fältstudier kopplat till respektive kurs VFU 1-7,5hp VFU 1 (ankn. till UVK) 7,5hp Grundlägger kunskapen om lärares uppdrag och lärares arbete Termin 3 (grundnivå) Termin 4 (grundnivå) UVK 16-22,5 hp Ämnesstud. matematik och sve nska 1-7,5hp UVK 23,5-37,5hp Ämnesstudier SO 1-15hp Ämnesstudier NO 1-15hp Utvecklingsarbete och utvärdering 7,5hp Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling 7,5hp Termin 5 (grundnivå) Utveckling och lärande 7,5hp Fältstudier kopplat till respektive kurs Ämnesstudier engelska 1-15hp Engelska för grundlärare F-3 15hp Fältstudier VFU 8,5-15hp VFU 2 (ankn. till ämnen) 7,5hp Bedömning av barns/ elevers lärande och utveckling 7,5hp UVK 38,5-45hp Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap 7,5hp Fältstudier Samhällsorientering för grundlärare F-3 15hp Termin 6 (grundnivå) Specialpedagogik 7,5hp Naturorientering och teknik för grundlärare F-3 15hp Fältstudier kopplat till respektive kurs UVK 46-60hp Forskningsmetod för lärare 7,5hp Fältstudier kopplat till respektive kurs Ämnesstudier självständigt arbete 1-15hp Självständigt arbete 1 (examensarbete) valbart 15hp: engelska, matematik, naturorientering och teknik, samhällsorientering eller svenska Befäster och utvecklar kunskapen om lärares arbete Termin 7 (avancerad nivå) Termin 8 (avancerad nivå) Språk- skriv och läsprocessen 7,5hp Ämnesstudier svenska 16-30hp Barnlitteratur och barnkultur 7,5hp Ämnesstudier matematik 16-30hp Matematik för grundlärare F-3, del 2 15hp Ämnesstudier självständigt arbete 16-30hp Självständigt arbete 2 (examensarbete) valbart 15hp: matematik eller svenska VFU 16-30hp Verksamhetsförlagd utbildning 3 (ankn. till UVK och ämnen) 15hp Fördjupar kunskapen om lärares arbete Fältstudier kopplat till respektive kurs 23

307 Arbetsmaterial --- Får ej spridas Nedan ges en kort beskrivning av programmets innehåll termin för termin. Här motiveras den ordning i vilken kurserna ges, vad de huvudsakligen behandlar och den roll respektive kurs har för studentens utbildning till grundlärare, inriktning mot förskoleklassen och grundskolans årskurs 1-3. Kursen Estetiska läroprocesser, 7,5hp, kompletteras med att flertalet av övriga kurser också har inslag av estetiska/konstnärliga kunskapsprocesser, t.ex. gäller detta kurser i alla skolämnen. Bild, musik, drama och dans synliggörs och tillämpas genom seminarier, praktiska övningar och granskande fältstudier. Lärare med estetisk/konstnärlig inriktning ingår i grundlärarprogrammets arbetslag. VFU-kurserna är spridda under utbildningen och hålls ihop av obligatoriska fältstudier som förekommer i samtliga kurser förutom i de självständiga arbetena. Fältstudierna används framför allt för att koppla samman teori och praktik, men också för att synliggöra estetiska läroprocesser i skolverksamheten. Termin 1: Utbildningen tar avstamp i en grundläggande kurs i Svenska för grundlärare F-3, 15hp. I kursen samarbetar de tre akademiska ämnena svenska, litteraturvetenskap och svenska som andraspråk, för att ge studenten en grund inför studier kring barns kommunikation och språkutveckling samt läs- och skrivinlärning. Studenten introduceras till olika forskningsbaserade teorier och modeller kring barns språkinlärning och språkutveckling. Kursen bidrar även till grundläggande kännedom om hur barn tillägnar sig språk och lär sig tala, läsa, skriva och lyssna samt en översikt av etablerade modeller för läs- och skrivinlärning. Fältstudierna är särskilt kopplade till barns språkutveckling och läs- och skrivinlärning. I kursen ingår seminarier och praktiska övningar med estetiska läroprocesser. Ett vetenskapligt förhållningssätt introduceras särskilt med avseende på att läsa och referera till vetenskapliga texter, och detta följer därefter som en röd tråd genom hela utbildningen. Därefter följer ämnesblocket Matematik för grundlärare, del 1, 15hp. Syftet med kursen är att väcka intresse för matematik samt ge en helhetsbild av den matematik som är central att utveckla hos barn från förskoleklass till årskurs 3. Tyngdpunkten ligger i utvecklandet av grundläggande kunskaper om tal och talskrift samt aritmetik, geometri, sannolikhetslära och statistik, en förutsättning för fortsatt progression gällande både ämnesteoretiska, ämnesdidaktiska och praktiska lärarkunskaper i matematik. Ämnesinnehållet knyts kontinuerligt till ämnesdidaktiska frågeställningar samt frågor kring barns lärande. Syftet är även att kursen ska bidra till reflektion över det egna lärandet i matematik samt kunskap och förståelse om barns grundläggande matematikinlärning. Även i denna kurs implementeras estetiska läroprocesser som ett verktyg i undervisningen. Termin 2: Terminen inleds med kursen Estetiska läroprocesser, 7,5hp. Här knyts erfarenheterna ihop från första terminens ämneskurser, då studenten fått en första inblick i de estetiska perspektivens betydelse för undervisningen. Genom fältstudier ges möjlighet till viss fördjupning. Kursen ger insikter om estetiska läroprocessers möjligheter och förbereder studenten för vidare användning av estetiska verktyg. Därefter fortsätter terminen med UVK-kursen Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll, 15hp, som belyser förskoleklassens och skolans historia, deras roll i samhället och vilka kunskapstraditioner som verksamheterna vilar på. Kursen syftar till att ge en grund för studentens fortsatta utveckling inom lärarprofessionen. I kursen ingår moment där studenten beskriver och analyserar utbildningsväsendet och dess styrning i ett historiskt och samtida perspektiv samt erhåller en förståelse för förskoleklassens och skolans demokratiska uppdrag och dess relation till barnkonventionen och barns rättigheter. Därtill ger kursen kunskap om olika läroplansteorier och didaktiska perspektiv, vilka används för att analysera och värdera förskoleklassens och skolans nationella och lokala styrdokument såväl som praktiska lärandesituationer. 24

308 Arbetsmaterial --- Får ej spridas Studenten har genom de inledande kurserna från termin 1 och termin 2 fått viktiga grundläggande kunskaper inom estetiska läroprocesser, matematik, svenska och UVK. Som en naturlig fortsättning följer kursen Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5hp. Denna VFU-kurs är i huvudsak kopplad till UVK-kursen om utbildningens organisation, innehåll och uppdrag. Samtidigt ges studenten möjlighet att undervisa i svenska och matematik utifrån den kunskap som inhämtats i dessa ämnen samt kunskap om hur estetiska och konstnärliga arbetssätt kan användas i praktiskt pedagogiskt arbete Termin 3: UVK-kursen Utvecklingsarbete och utvärdering 7,5hp ger studenten kunskaper och metoder för att med ett vetenskapligt kritiskt perspektiv ha förutsättningar att på egen hand kunna planera, utföra och analysera utvecklingsarbete och utvärdering av sin egen undervisning och förskoleklassens och skolans verksamhet. Kursen har ett tydligt professionsperspektiv med praktiskt orienterade inslag. Olika modeller för skolutveckling, utvärdering och kvalitetssäkring behandlas och sätts i relation till befintliga styrdokument och etiska principer. Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling, 7,5hp. De föregående kurserna i Svenska och Matematik har lagt en teoretisk bas för grundläggande kunskap om och förståelse för barns möjligheter till språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling. Inom denna kurs fördjupas den kunskapen med fokus på möjligheter och hinder att i det pedagogiska arbetet främja barns språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling. UVK-kursen Utveckling och lärande, 7,5hp, syftar till att studenten ska tillägna sig grundläggande kunskaper om barns utveckling och lärande. I kursen ingår att analysera, problematisera utveckling och lärande för barn med olika erfarenheter och förutsättningar, samt värdera betydelsen av olika lärandemiljöer och hur det är möjligt att använda barns egna erfarenheter för att stödja och stimulera deras utvecklings- och lärandeprocess. Denna termin avslutas med UVK-kursen Bedömning av barns/elevers lärande och utveckling 7,5hp, vilken syftar till att utveckla kunskap om olika perspektiv på pedagogisk planering och redskap för att observera, dokumentera, analysera och bedöma barns/elevers lärande och utveckling, särskilt i förhållande till verksamhetens mål. Studenten utvecklar färdigheter och förmågor att informera och samarbeta med barn/elev och deras vårdnadshavare, såväl som att samarbeta och samverka med andra lärare i förskoleklass/skola, särskilt i frågor om bedömning och uppföljning av barns/elevers lärande och utveckling. Termin 4: Under denna termin läser studenten de båda ämnesblocken för SO respektive NO/Teknik. Individens förhållande till samhälle och natur står i fokus för båda kurserna, vilka läses parallellt för att bl.a. ge möjlighet till exkursioner/studiebesök under olika årstider/betingelser. Terminen ska även genomsyras av insikter om och betydelsen av olika estetiska lärprocesser och användning av digitala verktyg samt fantasins betydelse för barns lärande och kunskapsutveckling inom SO och NO/Teknik. Båda blocken behandlar centrala frågor kring människans interaktion med sin omvärld utifrån ett perspektiv på hållbar utveckling. Genom kurserna tillägnar sig studenten kunskaper för att självständigt bedöma läroplanernas och kursplanernas krav, välja innehåll i verksamheten och analysera olika läromedels innehåll och struktur. Samhällsorientering för grundlärare F-3, 15hp. Kursen ger grundläggande kunskaper om och perspektiv på hur människan i tid och rum interagerar med sin omgivning och de återverkningar det får på samhället, landskapet och utvecklingen samt hur människans relation till sin omgivning ständigt förändras. Kursen tar upp det globala i ett lokalt perspektiv och hur människan i det lilla interagerar med skeenden och förhållanden i ett mer globalt perspektiv. Kursen behandlar begreppet världsbilder och ställer, utifrån ett idéhistoriskt perspektiv, olika sätt att se på världen i relation till varandra. Här behandlas existentiella frågor och hur tankar, idéer påverkar människans sätt att leva och se på tillvaron förr och nu, här och i andra kulturer och miljöer 25

309 Arbetsmaterial --- Får ej spridas Naturorientering och teknik för grundlärare F-3, 15hp, tar avstamp i barns vardagserfarenheter och förklaringar av teknik och naturvetenskap. Ett viktigt syfte med kursen är att inledningsvis klargöra och reflektera över själva teknikbegreppet och ett naturvetenskapligt förhållningssätt, bland annat ett undersökande arbetssätt. Lärande för hållbar utveckling (LHU) och entreprenöriellt lärande (EPL) är två förhållningssätt som genomsyrar undervisningen. Analys och argumentation lyfts in som viktiga delar inom NO och Teknik bl.a. genom att anlägga olika perspektiv som historiskt perspektiv, genusperspektiv, globalt perspektiv samt systemförståelse. Det lustfyllda lärandet betonas genom utomhusaktiviteter och besök i andra kreativa miljöer, där IT, drama, bild och dans, sång och lek används som uttrycksmedel för lärande. Termin 5: När den andra hälften av programmet inleds med kursen Engelska för grundlärare F-3, 15hp, utgår den från den kunskap tidigare kurser (bl.a. svenska) gett om språkets betydelse som redskap för kommunikation och lärande. Kursen tar avstamp i forskning om tidig andraspråksinlärning och om yngre barns lärande. Syfte är dels att utveckla den kommunikativa kompetensen i engelska, dels att ge ämnesdidaktiska förutsättningar att kunna undervisa i engelska i förskoleklass och årskurs 1-3 i enlighet med gällande styrdokument. Stor vikt läggs, dels på egen språkfärdighetsträning, inte minst vad gäller grammatik och uttal, dels på utveckling av kommunikativ kompetens, genom att använda språket i en rad olika muntliga och skriftliga sammanhang. Kursen har tydligt ämnesdidaktiskt fokus och introducerar centrala begrepp inom språkdidaktiken. Kursen ger redskap att planera, genomföra och utvärdera undervisning med stöd i gällande forskning om yngre barns språkinlärning. När programmet nått till mitten av femte terminen har studenten fått grundläggande kunskaper i samtliga skolämnen och flera centrala områden inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Med denna grund följer den andra VFU-kursen, Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7.5hp, som i huvudsak knyter an till ämneskurserna. Studenten ska således undervisa i samtliga programmets ämnen, men fokus ligger på Engelska, NO/Teknik och SO. Denna kurs kan genomföras utomlands inom ramen för högskolans internationaliseringsverksamhet. Terminen avslutas med UVK-kursen Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap 7,5hp som ger kunskap om olika perspektiv på ledarskap som lärare, särskilt för arbete med sociala relationer och konflikthantering. I kursen ingår praktiska moment för att förebygga och motverka diskriminering eller annan kränkande behandling och hur det är möjligt att arbeta för att lösa och förebygga konflikter. För att utveckla verktyg som pedagogisk ledare att hantera detta ingår kunskap om olika barns/elevers förutsättningar, erfarenheter och behov. Under denna kurs används estetiska läroprocesser som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Termin 6: I UVK-kursen Specialpedagogik, 7,5hp, breddas perspektivet på yrkets komplexitet då kursen fokuserar barns/elevers skilda förutsättningar, erfarenheter och behov samt hur man som lärare kan förhålla sig till detta. Kursen behandlar även det specialpedagogiska uppdraget i relation till skolans styrdokument och uppdrag samt hur samverkansprocesser kring kartläggning och åtgärder underlättar lärande och utveckling för elever i behov av särskilt stöd. UVK-kursen Forskningsmetod för lärare 7,5hp, fördjupar dels vetenskapligt kritiskt perspektiv på yrket samt skolans verksamhet och utveckling, dels vetenskaplig metod och vetenskapligt förhållningssätt. Utifrån en didaktisk problemställning utförs en mindre vetenskaplig studie för att studenten ska fördjupa sin förståelse av vetenskaplig metod och forskningsetiskt förhållningssätt i praktiskt vetenskapligt fältarbete. Terminen avslutas med kursen Självständigt arbete 1, 15hp, som syftar till en fördjupad kunskap inom ett problemområde som är kopplat till den kommande lärarprofessionen och förankrat i ett eller flera av följande ämnen: Svenska, Matematik, Engelska, NO/Teknik eller SO. Detta första självständiga arbete på grundnivå kan med fördel utgöra en förberedelse för det andra självständiga arbetet (se termin 8). Denna kurs är programmets sista på grundnivå. 26

310 Arbetsmaterial --- Får ej spridas Termin 7: Med denna termin inleds programmets avslutande år, vars kurser samtliga ges på avancerad nivå. Den första terminen omfattar fördjupade ämnesstudier i programmets huvudämnen, svenska och matematik. Blocket med svenska består av två kurser Språk-, skriv- och läsprocessen, 7,5hp samt Barnlitteratur och barnkultur, 7,5hp. Den första kursen fördjupar kunskapen om barns kommunikation och språkutveckling samt läs- och skrivinlärning. I kursen behandlas språkutvecklande läs- och skrivmiljöer för barn med olika förutsättningar och behov; dokumentation, analys och bedömning av elevers språk-, skriv- och läsutveckling; teoretiska och didaktiska kunskaper om barns tal- och skriftspråksutveckling i ett första och ett andraspråksperspektiv; samt kommunikativa uttrycksformer och IKT för att främja barns språkutveckling. Den andra kursen behandlar barnlitteratur och barnkultur ur olika perspektiv; barnlitteraturens och barnkulturens funktioner och villkor i samhället; barnlitteratur och barnkultur ur olika didaktiska perspektiv; samt litteraturens och kulturens betydelse för barns lärande, utveckling och identitet. Estetiska läroprocesser används som ett aktivt verktyg i båda kurserna utifrån seminarier, praktiska övningar och fältstudier. Terminen avslutas med Matematik för grundlärare F-3, del 2, 15hp, som syftar till att fördjupa och tillämpa tidigare inhämtade kunskaper och förmågor från Matematik för grundlärare F-3, del 1. Fördjupningen och tillämpningen sker inom ämnesteori, ämnesdidaktik, vetenskapligt förhållningssätt samt praktiskt pedagogiskt arbete. Inom ämnesteori fördjupas förståelsen av centrala matematiska begrepp samt deras inbördes samband, grunden för matematisk problemlösning. Det vetenskapliga förhållningssättet fördjupas genom studier av och kritisk reflektion kring forskningsartiklar, handböcker och rapporter i förhållande till förskoleklassens/skolans praktik. Kursen ger kunskap om trender inom matematikundervisning utifrån ett historiskt och internationellt perspektiv. Den ger även förmåga att planera lärmiljöer som ger stöd till matematikutveckling för barn/elever med olika förutsättningar, erfarenheter och behov samt att kontinuerligt reflektera över och utvärdera både barns/elevers matematikutveckling och den egna undervisningen. Estetiska läroprocesser används som ett aktivt verktyg i båda kurserna utifrån seminarier, praktiska övningar och fältstudier. Termin 8: Utbildningen avslutas med Självständigt arbete 2, 15hp och Verksamhetsförlagd utbildning 3, 15hp. Detta andra självständiga arbete, som skrivs på avancerad nivå, syftar till en fördjupad kunskap inom ett problemområde som är kopplat till den kommande lärarprofessionen och förankrat i ett av ämnena Matematik eller Svenska. Det första självständiga arbetet på grundnivå (se termin 6) kan med fördel utgöra en förberedelse för detta andra självständiga arbete, vilket möjliggör en ytterligare fördjupning. Den tredje kursen inom VFU, Verksamhetsförlagd utbildning 3, 15hp binder ihop hela utbildningen och är kopplad till både UVK och ämnesstudier. För tydlighetens skull, vad gäller examinationen, finns två kursplaner en för VFU 3, en kopplad till UVK-studier (7,5hp) och den andra kopplad till ämnesstudier (7,5hp). För att knyta ihop utbildningen skriver lärarstudenten fram sin praktiska yrkesteori, ett dokument som ventileras i ett examinationsseminarium. Kursen kan genomföras utomlands inom ramen för högskolans internationaliseringsverksamhet. Denna kurs är programmets sista och med denna ska utbildningen ha uppfyllt de mål som framgår av examensbeskrivningen för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs

311 Arbetsmaterial --- Får ej spridas 1.1 Progression, undervisning, kurslitteratur och examination Grundlärarutbildningen med inriktning mot förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 vid Mälardalens högskola har en tydlig progression. 21 Programmet består som framgått av tre delar, där det i första delen handlar om att grundlägga; i den andra att befästa; och i den tredje att fördjupa kunskaper, färdigheter och förmåga att självständigt arbeta som grundlärare i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Genomgången ovan av utbildningen terminsvis visar även den på den progression som kännetecknar programmet. Progressionen vad gäller VFU synliggörs i kursernas lärandemål. Se vidare under rubriken Verksamhetsförlagd utbildning. Progressionen kring användningen av IT som pedagogisk resurs ligger under kursernas lärandemål och beskrivning av innehåll samt i uppgifter som kommer att ges för kursernas fältstudier. I detta avsnitt preciseras nedan vad som kännetecknar progressionen för den utbildningsvetenskapliga kärnan, det självständiga arbetet, ämnena och verksamhetsförlagd utbildning. Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) För att professionsperspektivet ska konkretiseras och fördjupas utgår UVK-kurserna 22 från den organisation som kännetecknar den pedagogiska verksamhet som bedrivs i förskoleklassen och grundskolans årskurs 1-3. Detta perspektiv utvecklas vidare genom ämnesdidaktiska och ämnesteoretiska kunskaper med avsikt att stärka den blivande lärarens yrkesidentitet. Den lärandeprogression som karaktäriserar UVK kan på så sätt bearbetas vidare i såväl ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kurser som VFU och kurserna i självständigt arbete. Under programmets första två terminer ges en introduktion och grund för den fortsatta utvecklingen inom professionen. För UVK inleds denna del med studier av utbildningens organisation, uppdrag och innehåll, d.v.s. förskoleklassens och skolans roll i samhället och vilka kunskapstraditioner dessa vilar på, nationella och lokala styrdokument tolkade utifrån olika läroplansteorier och didaktiska perspektiv. Det handlar om att skaffa förutsättningar att kritiskt kunna granska och förstå lärarens uppdrag från ett historiskt såväl som ur ett samtida perspektiv. Ett vetenskapligt förhållningssätt introduceras särskilt med avseende på att läsa och referera till vetenskapliga texter. Den första VFUkursen är kopplad till UVK. Under programmets nästa två läsår följer de resterande UVK-kurserna. De bygger på att studenten har kunskaper om lärares uppdrag, ämneskunskaper i matematik och svenska samt erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning. För att utveckla och befästa förutsättningar att verka i lärarprofessionen, ger UVK vidare kunskaper, om barns utveckling och lärande; olika perspektiv på sociala relationer, konflikthantering och ledarskap; det specialpedagogiska uppdraget att arbeta med elever med olika förutsättningar och erfarenheter, bl.a. genom kartläggning och åtgärder; samt lärares arbete med bedömning av barns lärande och utveckling. De två övriga kurserna inom UVK behandlar dels utvecklingsarbete och utvärdering, dels forskningsmetod för lärare, två kurser som förbereder den blivande läraren inför kommande självständiga arbeten. Under programmets sista läsår, som är på avancerad nivå, fördjupas kunskaperna som förberedelse för den framtida professionen. Även om inga UVK-kurser ingår under denna del, är kunskaperna från tidigare UVK-kurser en förutsättning för det andra självständiga arbetet. Dessutom är kopplingen till UVK uttalad för den avslutande VFU-kursen. Självständigt arbete Den nya lärarutbildningen är en forskningsbaserad professionsutbildning, vilket medför höga krav på det självständiga arbetet. Det ska sammanlänka utbildningens olika delar (ämnesstudier, 21 Se Utbildningsplan, Kursplaner med litteraturlista, Lärandemål för VFU, Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning, Examensmatris. Se Bilagor: Examensspecifika bilagor 22 Handbok för utbildningsvetenskapliga kärnan. Se Bilagor: Övriga bilagor 28

312 Arbetsmaterial --- Får ej spridas ämnesdidaktik, utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning) med den kommande yrkesverksamheten samt svara mot utbildningens examensmål. Arbetet ska spegla utbildningens innehåll och ha tydlig giltighet för området som den aktuella lärarexamen gäller. Studenten skriver två självständiga arbeten under sin utbildning, det ena på grundnivå och det andra på avancerad nivå. Det första självständiga arbetet föregås av UVK-kursen i forskningsmetod. Innan dess, redan från programmets första kurser, har studenten fått en inskolning i ett vetenskapligt förhållningssätt och bekantat sig med flera sätt att samla in, bearbeta och analysera empiriska data. Studenten har då också läst samtliga UVK-kurser och läst kurser i alla skolämnen. Arbetet ska skrivas med koppling till något av de skolämnen som ingår i utbildningen. Det kan med fördel utgöra en förberedelse för det andra självständiga arbetet, vilket möjliggör en fördjupning inom ett ämne. Kursen, som utgör programmets sista på grundnivå, kan inom ramen för högskolans internationaliseringsverksamhet som helhet eller till delar genomföras utomlands. Det andra självständiga arbetet föregås av två fördjupningsblock i programmets huvudämnen, matematik och svenska. Med grund i det första självständiga arbetet och den skolning i vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt som genomsyrar utbildningen, innebär den andra kursen i självständigt arbete en möjlighet till fördjupning i vetenskapligt arbete på avancerad nivå med koppling till något av ämnena matematik eller svenska. Det självständiga arbetet ska ha koppling till den framtida professionen, där ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt är en förutsättning för att på ett framgångsrikt sätt kunna verka som lärare. Med den avslutande kursen i verksamhetsförlagd utbildning knyts utbildningen ihop till en helhet, en forskningsbaserad professionsutbildning. Examinationen av de självständiga arbetena består av tre delar, där den centrala delen gäller bedömningen av det självständiga arbetets kvalitet, medan övriga delar gäller hur studenten klarar rollerna som opponent respektive respondent. För att säkra kvaliteten av de självständiga arbetena samlas handledare från samtliga berörda ämneskollegier i ett ämnesövergripande handledarkollegium. Handledarkollegiet ansvarar för gemensamma riktlinjer och likvärdiga bedömningskriterier. Mälardalens högskola har inom ramen för Penta Plus 23 tillsammans med Högskolan Dalarna, Karlstads universitet och Örebro universitet (tidigare ingick även Högskolan i Gävle) ett flerårigt utbyte gällande kvalitetssäkring av examensarbeten, vilket bl.a. lett till ett dokument om gemensamma riktlinjer för bedömning av självständiga arbeten. Ämnena För de ämnen Engelska, NO/Teknik och SO som består av ett block omfattande 15hp finns en progression inom blocket. En fördjupning kan ske genom möjligheten att välja inriktning mot detta ämne för det självständiga arbete som skrivs på grundnivå. Med grund i de kunskaper som förvärvats inom ramen för UVK-kurserna, de inledande studierna i huvudämnena matematik och svenska samt den första VFU-perioden befäster och utvecklar studenten sina kunskaper om lärarens arbete, särskilt inom de ämnen som ingår i de aktuella ämnesblocken. Matematik för grundlärare F-3, del 1, ska ge en helhetsbild av den matematik som är central att utveckla hos barn i förskoleklass till årskurs 3. Genom kursen utvecklar studenten grundläggande kunskaper om matematikens innehåll, reflekterar över sitt eget lärande i matematik och blir medveten om betydelsen av olika former för lärande inom ämnet såväl som kartläggning och bedömning av barns/elevers kunskaper. Genom kursen Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling, 7,5hp fördjupas den grundläggande kunskapen. Särskilt uppmärksammas möjligheter att genom pedagogiskt arbete, dels främja barns språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling, dels möta hinder i den utvecklingen utifrån ett didaktiskt och inkluderande perspektiv. Studenten läser sedan generella kurser inom UVK som handlar om utveckling och lärande 23 Kvalitetsutveckling av examensarbeten inom lärarutbildningen. Ett PentaPlus-projekt. 29

313 Arbetsmaterial --- Får ej spridas med fokus på olika lärmiljöer, barns utveckling av kunskaper, färdigheter och förutsättningar, specialpedagogik, samt bedömning av barns lärande och utveckling. Allt detta samt den första matematikkursens innehåll tillämpas, fördjupas och utvecklas både ämnesteoretiskt, didaktiskt och praktiskt på avancerad nivå i Matematik för grundlärare F-3, del 2. Denna andra matematikkurs som ges under termin 7 bygger på att det vetenskapliga förhållningssättet fördjupas. Studenten utvecklar där sin förmåga dels att reflektera över olika trender inom matematikundervisning, dels att planera och utvärdera elevers lärande och lärmiljöer för olika elevers matematikutveckling. Efter denna andra matematikkurs skriver studenterna sitt andra självständiga arbete på avancerad nivå, antingen med koppling till matematik eller till svenska. Svenska för grundlärare F-3, del 1: Programmets inledande kurs är Svenska för grundlärare F-3. I kursen får studenten kunskap om barns kommunikation och språkutveckling med särskilt fokus på barns grundläggande läs- och skrivinlärning. Studenten får även kunskaper om språkets grammatiska och fonologiska struktur, såväl som barnlitteratur och litteraturdidaktik. Genom kursen Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling, 7,5hp fördjupas den grundläggande kunskapen. Särskilt uppmärksammas möjligheter att genom pedagogiskt arbete, dels främja barns språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling, dels möta hinder i den utvecklingen utifrån ett didaktiskt och inkluderande perspektiv. Studenten läser sedan generella kurser inom UVK som handlar om utveckling och lärande med fokus på olika lärmiljöer, barns utveckling av kunskaper, färdigheter och förutsättningar, specialpedagogik, samt bedömning av barns lärande och utveckling. Allt detta samt den första kursen i svenskämnets innehåll tillämpas, fördjupas och utvecklas både ämnesteoretiskt, didaktiskt och praktiskt på avancerad nivå i kurserna Språk-, skriv- och läsprocessen samt Barnlitteratur och barnkultur. Dessa två kurser som ges under termin 7 bygger på att det vetenskapliga förhållningssättet fördjupas. Studenten utvecklar där sin förmåga att dokumentera, analysera och bedöma barns/elevers språkutveckling; fördjupar sina kunskaper om barns kommunikation, språk-, läs- och skrivutveckling; samt fördjupar sina kunskaper om barnlitteraturoch barnkultur ur olika perspektiv och deras didaktiska tillämpning. Efter dessa avslutande kurser inom svenskämnet skriver studenterna sitt andra självständiga arbete på avancerad nivå, antingen med koppling till matematik eller till svenska. Estetiska läroprocesser Estetiska läroprocesser synliggörs och bearbetas av studenterna under utbildningen dels genom en sammanhållen kurs, dels genom moment i andra kurser. Konstnärliga och estetiska kunskapsperspektiv introduceras redan i programmets första kurser i svenska och matematik. Termin två följer den sammanhållna kursen Estetiska läroprocesser, 7,5hp, där studenten utvecklar praktisk och teoretisk kännedom om de konstnärliga perspektivens betydelse för lärande och hur dessa kan integreras pedagogiskt. Studenten möter de estetiska huvudområdena bild, musik, drama och dans och får inblick i hur konstnärliga processer kan integreras i andra ämnen i skolan. Estetiska läroprocesser tillämpas även i flertalet övriga ämneskurser och UVK-kurser samt poängteras i kursernas lärandemål. Även i den verksamhetsförlagda utbildningen och fältstudier i anslutning till andra kurser i programmet finns moment, där studenten förväntas praktiskt tillämpa estetiska läroprocesser. Genom granskande fältstudier övar studenten också sin kritiska blick för hur konstnärliga/estetiska perspektiv tas tillvara i skolundervisningen. Estetiska läroprocesser löper således som en röd tråd genom hela programmet. Verksamhetsförlagd utbildning och fältstudier En utgångspunkt i lärarutbildningen är att utbilda studenter inom forskningsbaserade professionsämnen. Dessa kännetecknas av att de är komplexa ämnen som innehåller integrerade delar av ämnesstudier, ämnesdidaktik, utbildningsvetenskapliga kärnområden (UVK) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Ingen av dessa delar är isolerad och frikopplad från övriga. VFU kan inte brytas ut och skiljas från övriga delar, eftersom den alltid ska vara kopplad till ett innehåll. Samtidigt är VFU en egen del i utbildningen med egna kursplaner, vilket stärker studentens kommande yrkesidentitet och bidrar till att kvalitetssäkra utbildningen. 30

314 Arbetsmaterial --- Får ej spridas Lärarutbildningen vid Mälardalens högskola har ett mycket gott och utvecklat samarbete med kommuner och fristående skolor i regionen. Detta synliggjordes också med den positiva bedömningen i Högskoleverkets senaste utvärdering av lärarutbildningen vid MDH 24. Detta framgångsrika koncept har utvecklats inom ramen för de villkor som gäller för den nya lärarutbildningen. Högskolan har avtal för den verksamhetsförlagda utbildningen med 18 kommuner i regionen (Södermanlands och Västmanlands län samt Enköping, Nacka och Södertälje). Därutöver finns enskilda avtal med 47 fristående skolor på alla nivåer inom hela skolväsendet. Drygt 300 lärarutbildarlag finns på så sätt involverade i VFU. För varje arbetslag finns en kontaktperson = Lärarutbildarlagets kontaktperson (LK). För varje skola finns en huvudansvarig som ska vara skolans rektor = Fältskolans kontaktperson (FK). 25 I varje kommun finns en central kontaktperson med särskilt VFU-ansvar (CK). Skolorna/arbetslagen förbinder sig att ta emot minst två studenter. För VFU-verksamheten finns två styrdokument: I Handbok för verksamhetsförlagd utbildning beskrivs bl.a. VFU-konceptet, skolans ansvar, studentens ansvar och högskolans ansvar. I Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning, som följer studenten genom utbildningen, finns lärandemålen för VFU framskrivna för respektive VFU-kurs. Studentboken ger också en bild av studentens pedagogiska utveckling och egen självvärdering Detta bedömningsunderlag är en central viktig grund för den examination som görs av kursansvarig i VFU-kursen. Lärarutbildningen vid högskolan har ett VFU-lag bestående av fem vfu-ansvariga (2,25 heltidsekvivalenter) som har direkt ansvar för hela VFU-verksamheten med studentansvar och ansvar för den ständigt pågående utvecklingen av VFU. VFU-ansvariga initierar också till kontinuerliga möten med centrala kontaktpersoner (CK) samt kontakter/möten med rektorer/förskolechefer och handledare. Utöver VFU-ansvariga finns en ansvarig administratör (0,75 heltidsekvivalenter) för VFUportalen, ekonomifrågor mm. Mälardalens högskola driver sedan många år formell handledarutbildning på 7,5hp som ges med kursstart varje termin. Handledarutbildade lärare i VFU-verksamheten ses som ett krav för att säkra kvalitén, och målet är att fr.o.m. höstterminen 2013 ska samtliga verksamma handledare ha/ha påbörjat denna utbildning. Utöver detta erbjuder högskolan från vårterminen 2013 mentorskurs för verksamma lärare på fältet som tar emot nyexaminerade lärare. Programmet för F-3 inleds med att studenten genom högskolans databas 26 söker en fast placering, en fältskola, för hela sin utbildning. Tack vare det stora antalet skolor som MDH har i organisationen kan studenterna alltid få placering inom området F-åk 3. Den fasta placeringen på en fältskola är viktig för studentens progression under den verksamhetsförlagda utbildningen. Hänsynstagande av medicinska och sociala skäl tas vid tilldelning av fältskola. Utifrån programmets utbildningsplan läggs tre VFU-perioder ut. Dessa perioder binds samman genom regelbundet återkommande fältstudier. Perioderna är förlagda såväl under höst- som vårtermin. De är placerade i början (fem veckor), i mitten (fem veckor) och som avslutning (tio veckor) av den totala utbildningstiden. Längden på VFU-perioderna är medvetet valda, för att studenten ska få en helhetssyn på skolans verksamhet, bli ordentligt införstådd med skolans rutiner och verksamhet samt sätta sig in i och förstå såväl lärarnas som elevernas situation. Sammantaget skapar detta en grundläggande trygghet som är viktig för den undervisning och annan verksamhet som studenten genomför. Samtliga VFU-perioder examineras genom: 1) måluppfyllelse av lärandemålen i kursplanen 24 Samarbetet mellan högskolan och kommunernas medverkande skolor och samordnare är väl utvecklat. Fältet upplever samarbetet som gott med reella möjligheter att påverka innehållet. Förankringen i kommunerna är stark och gynnsam för alla inblandade. Fadderansvaret som partnerskolorna har genom VFU-avtal är värdefullt för studenterna. Studentboken för VFU, i vilken de progressiva bedömningskriterierna framskrivits och där trepartsamtalen dokumenteras, framstår som ett mycket seriöst försök att systematisera och konkretisera kravnivåerna inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Relationerna mellan högskolan och särskilt Eskilstuna kommun är exemplariska. Högskoleverkets utvärdering 2008, s Med fältskola menar vi en förskola/skola som har ett tydligt lärarutbildarlag med högskoleutbildade handledare där studenterna placeras. 26 Förutom lärarutbildarlagen i fältskolor finns i VFU-portalen övrig central information för VFUverksamheten. 31

315 Arbetsmaterial --- Får ej spridas genom dokumentation i Studentbok för verksamhetsförlagda utbildningen 2) besök av lärare från MDH med beprövad erfarenhet 3) ett avslutande seminarium kopplat då kurslitteratur 27 sätts i relation till erfarenheterna under VFU:n och studentens egen reflektion kring måluppfyllelsen för kursen. I den avslutande VFU-kursen examineras/ventileras också studentens praktiska yrkesteori. Examinationen säkerställs också genom att ansvarig examinator alltid är disputerad MDH-lärare. Fältstudier ingår som en sammanhållande faktor i studierna och är en del av varje kurs inom programmet. Fältstudierna ligger utanför programmets 30hp VFU och innebär att studenterna får kursuppgifter att lösa som bygger på att de behöver vara på fältskolan under en begränsad tid. Uppgiften kan innebära pedagogisk verksamhet, intervjuer, observationer eller samtal med barn, elever eller vuxna. Att under hela sin utbildning genom fältstudier ha kontakt med fältskola kring ämnesteori, utbildningsvetenskap och didaktik hjälper studenten att hitta beröringspunkter mellan praktik och teori. Fältstudierna utgör också att moment där studenterna får möjlighet att utveckla sin IT-kompetens och sin förståelse för de estetiska/konstnärliga perspektivens betydelse för lärandet. Fältstudierna diskuteras och följs upp inom aktuell kurs och dokumenteras i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Fältstudierna ryms inom skrivningen i det normalavtal som finns med kommuner/fristående skolor. Tillsammans med VFU utgör de också en viktig grund då studenten skriver sin praktiska yrkesteori i samband med VFU-kurs 3. VFU-kurs 1, (7,5hp), är placerad i termin 2 och föregås av kontakter med fältskolan genom fältstudier som sker termin 1 och de två första perioderna under termin 2. VFU-kurs 1 kopplas i huvudsak till första terminens UVK-kurser som tar upp skolans historia, organisation, didaktik och läroplansteorier, men innebär samtidigt att studenten hunnit läsa Svenska (15hp) och Matematik (15hp), vilket även möjliggör undervisning/pedagogisk aktivitet i dessa ämnen under VFU-perioden. Studenten påbörjar här också sin dokumentation för den kommande praktiska yrkesteorin. Studenten får minst ett besök av UVK-lärare. VFU-kurs 2, (7,5hp), ligger i mitten av utbildningen och är i huvudsak kopplad till ämnesstudier då studenten i detta läge av utbildningen läst samtliga ämnen, men utrymme finns givetvis även för stoff från de UVK-kurser studenten har läst. Studenten ska således kunna undervisa i Svenska, Matematik, Engelska, NO/TEKNIK och SO och använda sig av estetiska lärprocesser och IT. Fokus vad gäller ämnesundervisningen ligger på Engelska, NO/TEKNIK och SO. Framskrivning av studentens praktiska yrkesteori påbörjas under denna VFU. Studenten får minst ett besök av ämneslärare i Engelska, NO/TEKNIK eller SO. VFU-kurs 3, (15hp), den sista och avslutande VFU-perioden, läggs ut som en lång period i slutet av utbildningen (termin 8) och är kopplad både till ämnesstudierna och till UVK. För att tydliggöra examinationen finns för denna kurs två kursplaner, den ena kopplad till studierna i UVK, den andra kopplad till ämnesstudierna. Ämneskurser och UVK-kurser ska i huvudsak vara avslutade innan denna VFU kan genomföras. Studenten ska således kunna undervisa i samtliga i programmet ingående ämnen, men fokus ligger på ämnena svenska och matematik samt UVK-kursernas innehåll. Kursen föregås av examensarbete på avancerad nivå, framskrivet i ämnet Svenska eller Matematik vilket understryker dessa ämnens vikt under VFU-kursen. En längre VFU i slutet av utbildningen knyter samman utbildningens alla delar och leder till en praktisk yrkesteori som examineras som avslutning på kursen. Kursens avslutande placering kan också underlätta för studenten att få kontakter för en smidig övergång till ett aktivt yrkesliv som lärare. För säkring av examinationen genomförs också en examinationskonferens då så många som möjligt av de involverade lärarna från högskolan såväl som från fältskolan deltar. Under denna VFU-period får studenten minst två besök, dels av en ämneslärare, dels av en UVK-lärare. Under VFU-kurs 3 finns möjlighet för studenterna att bredda det internationella perspektivet genom att genomföra VFU utomlands. 27 Här kan studenten också relatera till kurslitteratur i ämneskurser och UVK-kurser. 32

316 Arbetsmaterial --- Får ej spridas 2. Lärarresurser Mälardalens högskola ser lärarutbildningen som en prioriterad verksamhet, varför samtliga lektorer som ska tjänstgöra inom grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklassen och grundskolans årskurs 1-3 har förstärkt kompetensutvecklingstid. Även adjunkter som vidareutbildar sig inom ramen för högskolans mastersutbildning i didaktik får förstärkt kompetensutvecklingstid. Högskolan erbjuder även sina lärare en karriärväg genom den så kallade pedagogiska karriärstegen där lärare utöver sin vetenskapliga kompetens även premieras för att de är skickliga pedagoger. Av den bifogade lärarresurstabellen framgår den personal som kommer att tjänstgöra inom ramen för grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklassen och grundskolans årskurs 1-3. Högskolan har i en särskild satsning rekryterat/rekryterar under innevarande läsår tio lektorer med femtio procent forskning. I anställningen ingår att inom ramen för forskningstiden under tre år förstärka den didaktiska forskningen inom grundlärarområdet, F-6. Följande tjänster är aktuella: Engelska och engelskämnets didaktik, under sakkunniggranskning Estetiska läroprocesser, under tillsättning (sakkunnigutlåtanden finns) Matematikdidaktik, tillsatt SO-didaktik, under tillsättning (sakkunnigutlåtanden finns) Svenska och svenskämnets didaktik, läs- och skrivinlärning, två tjänster, under tillsättning (sakkunnigutlåtanden finns) Möjligheter och hinder i språk-, skriv- och läsutveckling, under sakkunniggranskning UVK, sociala relationer och konflikthantering, under sakkunniggranskning UVK, betyg och bedömning, under tillsättning (sakkunnigutlåtanden finns) Förskolepedagogik, under sakkunniggranskning Högskolan planerar att under innevarande år utlysa en professur i Engelska med didaktisk inriktning och en professur i svenska med inriktning mot läs och skrivinlärning. 3. Forskning med koppling till programmet På högskolan finns en betydande forskning med koppling till områden av vikt för lärarutbildningsområdet. Som framgår av del 1 under rubriken Forskningsbas, så finns ämnet, ämnesdidaktiken, den utbildningsvetenskapliga kärnan och det praktiskt pedagogiska arbetet som självklara fokus i den forskning som bedrivs i fem miljöer och av de doktorander som är inskrivna i den forskarutbildning som bedrivs vid Mälardalens högskola. I detta avsnitt presenteras några av de forskningsprojekt av betydelse för förskoleklassen och grundskolans årskurs 1-3 som drivs av forskare på högskolan: 1. Hur klarar skolan åtgärdsgarantin att ge stöd åt alla barn att kunna läsa, skriva och räkna när de lämnar årskurs 3. Projektet bygger på intervjuer med klasslärare i åk 3 och 4 och med skolornas specialpedagoger, för att få en bild av vad som görs och vad som kunde göras av aktörerna på skolnivå och varför vissa barn med till synes samma förutsättningar når målen medan andra inte gör det. Som ett komplement genomförs en etnografisk fallstudie i två skolor. 2. Hur skapar vi förutsättningar för att alla elever ska nå skolans mål? Projektet studerar vad övergångar mellan förskola, förskoleklass och skola betyder för barn med olika förutsättningar och erfarenheter. I fokus står likheter och skillnader mellan de pedagogiska miljöer som barn 33

317 Arbetsmaterial --- Får ej spridas möter i förskola, förskoleklass respektive skola. I anslutning till detta projekt genomför två av våra adjunkter licentiatarbeten som beräknas bli klara Gränsland, broar och passageriter. Att förstå barns vägar till lärande från förskola till skola. I detta 4-åriga VR-projekt skapas ytterligare förutsättningar för att skapa fördjupad förståelse av barns vägar till lärande och underlag för utveckling av förskolans, förskoleklassens och skolans praktiskt pedagogiska arbete. I de pedagogiska miljöerna undersöks exkluderande och inkluderande processer samt förutsättningar för lärande, särskilt avseende språk-, läs och skrivutveckling, matematikutveckling och sociala samspelsprocesser. I anslutning till detta projekt presenterar en av våra adjunkter i slutet av 2012 en doktorsavhandling med titeln På väg in i skolan. Om övergångar, skriftspråkslärande och särskilt stöd vid skolstart. 4. Literacypraktikers inverkan på flerspråkiga barns identitetsskapande processer är ett projekt som syftar till att klarlägga, förstå och analysera kopplingar mellan flerspråkiga barns användning av (skrift)språkliga resurser och de identitetspositioner de visar upp genom sin språkanvändning. Inom projektets ramar följs en grupp flerspråkiga barn i deras tvåspråkiga skolmiljö, på fritiden och i den virtuella världen. 5. ISL-projektet (Interaktion i Skriva sig till Läsning) är ett projekt med fokus på empiriska undersökningar av barns inhämtande av kunskaper när det gäller skrivande och läsande, där en viktig förutsättning är ett utvecklat samarbete med en grundskola. Projektet utgör samtidigt en bas för att utveckla en forskningsmiljö för disputerade lärare och lärarstudenter kan genomföra forskningsarbete och examensarbeten kring detta viktiga fält för skolans tidiga år: att tala, läsa, skriva. Projektet är betydelsefullt för multimodalt lärande och New Literacy. 6. Praktiserande lärare och forskare utvecklar matematikundervisningen tillsammans implementeringen av målen för årskurs 3. Studien belyser problematiken i utvecklingsarbete i matematik och implementering av målen i matematik i åk 3. Studien begreppliggör och analyserar hur lärares möten med kommunens matematikutvecklare och forskare vid högskolan ligger till grund för tolkning och implementering av styrdokument. 7. Räkna med Västerås. Tillsammans med Västerås stad bedrivs ett fyraårigt forskningsbaserat skolutvecklingsarbete. Projektet syftar till att teoretisera och utveckla det praktiskt pedagogiska arbetet i matematik i 40 grundskolor i Västerås (F-9). Totalt tre doktorsavhandlingar samt inom forskarskolan 'Developing Mathematics Education' tre licentiatavhandlingar fokuserar på detta projekt varav flera med inriktning mot lärande i matematik och matematikundervisning i årskurs F-6. Även andra kommuner är inblandade. 4. Säkring av examensmålen För att den blivande läraren ska ges möjlighet att nå examensmålen med fördjupade kunskaper med relevans för lärarens uppdrag och arbete, erbjuds studenten vid Mälardalens högskola en utbildning som är forsknings- och professionsbaserad med undervisning i ämne, ämnesdidaktik, den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksamhetsförlagd utbildning. För att säkra kvalitet, behörighetskrav och uppfyllande av examensmål granskas och fastställs samtliga kursplaner inom lärarutbildningen av en kursplanegrupp ledd av utbildningsledaren på delegation av akademichefen. Innan gruppen tar upp kursplaner för granskning och fastställande har varje kursplan behandlats i respektive ämneskollegium. Ämnesansvariga, vanligen professorer 34

318 Arbetsmaterial --- Får ej spridas men minst docenter, har ansvaret för att kurslitteratur och annat undervisningsmaterial, är forsknings- och professionsbaserat i relation till programmets olika ämnen och ämnesområden och är anpassat till kursernas olika innehåll och nivåer. Rutiner, anvisningar och process för kursplanearbetet framgår av styrdokument för kursplanearbete. 28 För varje kursplan anges: kursnamn, kurskod, huvudområde, utbildningsområde, ämne, utbildningsnivå, syfte, lärandemål, innehåll, undervisningsform, behörighet, examinationsform, betygskriterier, övriga föreskrifter, miljöaspekter samt litteratur. Förutom att examinationsformerna är varierade följer de också en progression. Övergripande regler och anvisningar för tentamina och examination framgår i högskolans regelverk för examination. Examination av verksamhetsförlagd utbildning följer ett särskilt bedömningsunderlag, se tidigare avsnitt under rubriken verksamhetsförlagd utbildning och fältstudier. För att säkerställa kvalitet i utbildningen och ge studenterna inflytande över sin utbildning genomförs skriftliga kursvärderingar. Förutom att varje kurs utvärderas anonymt, sker återkoppling direkt av kursansvarig lärare. Även muntliga utvärderingar förekommer som avslutning av varje kurs. Utvärderingarna utgör en grund för det fortsatta arbetet och för eventuella förändringar. Därtill diskuteras kontinuerligt kvalitetsfrågor och utveckling av kurserna inom varje ämne och i programrådet. Som redovisades i del 1 utgör kursvärderingar och programutvärderingar hörnstenar i kvalitetsarbetet. Mot bakgrund av det som framgår i examensordningen för grundlärarexamen med inriktning mot F-3, så är utbildningen planerad för att skapa förutsättningar för studenterna att utveckla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som preciseras i examensmålen. Varje ingående kurs i programmet är utvecklad i syfte att tillgodose och svara mot ett eller flera examensmål. I den bifogade examensmatrisen synliggörs hur kursernas innehåll och lärandemål kalibrerar mot examensmålen och programmets progression. Kurserna i programmet följer programmets tredelade progression; att introducera och grundlägga, att befästa och utveckla samt att fördjupa. Genom denna progression skapas förutsättningar för studenterna att utveckla de kunskaper, färdigheter, förmågor och förhållningssätt som examensmålen uttrycker som grundläggande och viktiga för läraryrket. Undervisningen genomförs i form av föreläsningar, seminarier, exkursioner, laborationer, verksamhetsförlagd utbildning och fältstudier. Studierna är utformade för att utveckla förmågan: att söka, inhämta och värdera information; att självständigt följa och reflektera över sin kunskapsutveckling; att uttrycka sig i tal och skrift; samt att kritiskt analysera och reflektera över problem och utmaningar kopplade till det praktiskt pedagogiska arbetet. Den studerande förväntas aktivt delta i utbildningen och successivt ta ett allt större ansvar. Examination av programmets olika moment sker genom olika muntliga och skriftliga uppgifter såsom salstentamina, hemtentamina, muntliga tentamina, verksamhetsförlagd utbildning, seminarier, självständiga arbeten, projektrapport, fältstudierapporter och inlämningsuppgifter. Progressionen i de för utbildningen valda examinationsformerna skapar förutsättningar för studenten att på olika sätt uttrycka, beskriva, samtala och reflektera kring de för utbildningen uppsatta kunskaps- och färdighetsmålen. Kravet på ett vetenskapligt förhållningssätt ökar successivt under utbildningen, vilket möjliggör för studenten att klara kraven som gäller kurserna i självständigt arbete. Studenten ska genom de självständiga arbetena visa att denne/denna uppnått de mål som uttrycks i examensbeskrivningen. Anvisningar för att kvalitetssäkra de självständiga arbetena på grundnivå respektive avancerad nivå är under utveckling, något som finns för den tidigare lärarutbildningen. 28 Styrdokument för kursplanearbete. Se Bilagor: Övriga bilagor. 35

319 Arbetsmaterial --- Får ej spridas Professorsrådet för utbildningsvetenskap och de fem ovan presenterade forskningsmiljöerna är garanter för att utbildningen är forskningsbaserad. Utbildningsmiljön karakteriseras av lärare som forskar och forskare som undervisar, dels genom att alla lärare som ska undervisa inom grundlärarprogrammet har förstärkt kompetensutvecklingstid, dels genom att alla forskare deltar i undervisningen med minst 20 %. 36

320 Senast reviderad Mottagen , kl 14:05 LÄRARRESURSFIL - Ansökan om examensrätt grundlärare F-3 MDH /12 Anställningens Tid i Tid för Anställning Akademisk titel Yrkesexamen Anställningsform Ämne omfattning utbildning forskning Namn Lektor FM/Engelska Lärarexamen Tillsvidare Engelska Darnell-Berggren, Helena Adjunkt FM/Engelska Lärarexamen Tillsvidare Engelska Jones, John Lektor FD/Engelska Visstid Engelska Linzie, Anna Lektor FD/Engelska Tillsvidare Engelska Molander Danielsson, Karin Adjunkt FM/Engelska Lärarexamen Visstid Engelska Morris, Paul Lektor FD/Engelska Tillsvidare Engelska Schröter, Thorsten Adjunkt FM/Engelska Tillsvidare Engelska Wulff Sahlén, Elisabeth Adjunkt FL/Innovation och design Lärarexamen Tillsvidare Estetiska lärprocesser Schaeffer, Jennie Lektor FD/Estetik Tillsvidare Estetiska lärprocesser Carlsson, Anna-Lena Adjunkt FM/skolutvecklin g Lärarexamen Tillsvidare Estetiska lärprocesser Ehrlin, Anna Professor FD/Konst och bildvetenskap Tillsvidare Estetiska lärprocesser Eriksson, Yvonne Adjunkt FL/Informationsd esign Tillsvidare Estetiska lärprocesser Florin, Ulrika Professor Professor/Kamma rmusik inriktning sång Sångpedagog Tillsvidare Estetiska lärprocesser Hellström Färnlöf; Lena Adjunkt FM Lärarexamen Tillsvidare Estetiska lärprocesser Holmberg, Sven Adjunkt FM Lärarexamen Tillsvidare Estetiska lärprocesser Larsson, Hanna Adjunkt Sångpedagog Tillsvidare Estetiska lärprocesser Lindell, Lena Adjunkt FK Musiklärare, i/epedagog Visstid Estetiska lärprocesser Grönberg, Catherine Adjunkt FK Dramapedagog Tillsvidare Estetiska lärprocesser Lund, Helena Lektor Docent/Informati onsdesign Tillsvidare Estetiska lärprocesser Orre, Inger Lektor FD/Musical Arts degree Tillsvidare Estetiska lärprocesser Sandström, Staffan Adjunkt FM/Fysik Lärarexamen Tillsvidare Matematik Andersson, Roger* Adjunkt FK Pedagogik Lärarexamen, Speciallärare, Montessorilärare Tillsvidare Matematik Axdorph, Eva 1

321 Senast reviderad Mottagen , kl 14:05 LÄRARRESURSFIL - Ansökan om examensrätt grundlärare F-3 MDH /12 Anställningens omfattning Tid i utbildning Tid för forskning Anställning Akademisk titel Yrkesexamen Anställningsform Ämne Namn FM/Specialpedag Adjunkt ogik Lärarexamen Tillsvidare Matematik Hammenborg, Helene Adjunkt FM/Matematik och statskunskap samt FL data och systemvetenskap Lärarexamen Tillsvidare Matematik Helmersson, Carina Docent/Matemati Lektor kdidaktik Lärarexamen Tillvidare Matematik Hemmi, Kirsti Lektor FD/NT-didaktik Lärarexamen Tillsvidare Matematik Nilsson, Tor* Professor Professor/Matem atikdidaktik Lärarexamen Tillsvidare Matematik Ryve, Andreas Professor Professor/Matem atik Tillsvidare Matematik Silvestrov, Sergei Adjunkt FM/Fysik Lärarexamen Tillsvidare NO Andersson, Roger* Lektor FD/NT-didaktik Lärarexamen Tillsvidare NO Engström, Susanne tjänstledig 100 postdoc Docent/Fysikdida Civilingenjör teknisk Lektor ktik fysik Tillsvidare NO Gustafsson, Peter Adjunkt Lärarexamen Tillsvidare NO Hillerdal, Ulla Adjunkt FM/Kemi Lärarexamen, Civilingenjör kemiteknik Tillsvidare NO Lindström, Lars Lektor FD/NT-didaktik Lärarexamen Tillsvidare NO Nilsson, Tor* Lektor FD/NT-didaktik Lärarexamen Tillsvidare NO Sund, Per Adjunkt FM Lärarexamen Tillsvidare SO Abrahamsson, Lennart* Lektor FD/Pedagogik Lärarexamen Tillsvidare SO Bergdal, Lovisa Lektor FD/Kulturgeografi Lärarexamen TIllsvidare SO Jacobsson, Max Adjunkt FM Ledarskap, Lärarexamen Tillsvidare SO Lindh, Maud Lektor Docent/Pedagogi k Lärarexamen Tillsvidare SO Månsson, Niclas 2

322 Senast reviderad Mottagen , kl 14:05 LÄRARRESURSFIL - Ansökan om examensrätt grundlärare F-3 MDH /12 Anställningens Tid i Tid för Anställning Akademisk titel Yrkesexamen Anställningsform Ämne omfattning utbildning forskning Namn FD/allmänpedago Lektor gik Lärarexamen Tillsvidare SO Niclasson, Laila Adjunkt Doktorand/SOdidaktik Lärarexamen Tillsvidare SO Jonas Nordmark Lektor Docent/Historia Tillsvidare SO Stranne, Staffan Adjunkt FM/Svenska Lärarexamen Tillsvidare Svenska Evans, Marie Lektor Docent/Litteratur vetenskap Tillsvidare Svenska Haag, Ingemar Lektor FD/Pedagogik Lärarexamen Tillsvidare Svenska Hellblom, Tibblin, Tina* Adjunkt FM/Svenska Lärarexamen Tillsvidare Svenska Jansson, Birgitta Lektor FD/Litteraturvete nskap Tillsvidare Svenska Jansson, Magnus Lektor FD/Svenska som andraspråk Lärarexamen viss tid Svenska Kamilla György Ullholm Lektor FD/Pedagogik Lärarexamen under tillsättning Svenska Lundgren, Berit Lektor FD/Svenska som andraspråk Lärarexamen Tillsvidare Svenska Marie Nelson Lektor FD/Svenska Lärarexamen Tillsvidare Svenska Norberg Brorsson, Birgitta Adjunkt FM/Svenska Lärarexamen Tillsvidare Svenska Rubensson, Olof Adjunkt FM/Svenska Tillsvidare Svenska (GU forskarutb 5 ildning) Sheiki, Karin Professor/Svensk Professor a Lärarexamen Tillsvidare Svenska Sundgren, Eva Lektor Doktor/Litteratur vetenskap Tillsvidare Svenska Öhman, Marie FM/Allmändidakt Lärarexamen, Svenska/Möjligheter och hinder Sandberg, Gunilla (UU doktorand Adjunkt ik Specialpedagog, Tillsvidare i Läs- och skrivinlärning %)* Adjunkt FM/pedagogik Fritidspedagog Tillsvidare UVK Björklind, Eva Professor Professor/socialt arbete Tillsvidare UVK Brunnberg, Ellinor 3

323 Senast reviderad Mottagen , kl 14:05 LÄRARRESURSFIL - Ansökan om examensrätt grundlärare F-3 MDH /12 Anställning Akademisk titel Yrkesexamen Anställningsform Ämne Anställningens omfattning Tid i utbildning Tid för forskning Namn Professor Professor/Pedago gik med inriktning mot specialpedagogik Lärarexamen Tillsvidare UVK Garpelin, Anders Lektor FD/Pedagoggik Visstid UVK Gustavsson, Hans-Olov Lektor Docent/Pedagogi k Tillsvidare UVK Göransson, Kerstin Lärarexamen, Lektor FD/Pedagogik Speciallärare Tillsvidare UVK Hellblom, Tibblin, Tina* Adjunkt FM/allmänidaktik Förskollärare Tillsvidare UVK Kallberg, Pernilla FM/Specialpedag Adjunkt ogik Förskollärare Tillsvidare UVK Karlsson, Maria* Adjunkt FD/Handikappvet enskap Lärarexamen Tillsvidare UVK Klang, Nina Professor Professor/Pedago gik med inrikning mot ledning och styrning Psykolog Tillsvidare UVK Lahdenperä, Pirjo Doktorand Doktorand/Allmä npedagogik Lärarexamen Viss tid UVK Langmann, Elisabeth FM/Specialpedag Förskollärare, Adjunkt ogik Specialpedagog Visstid UVK Larsdotter Bodin, Ulrika Doktorand/Adj unkt FM/pedagogik Lärarexamen Tillsvidare UVK Tom Storfors Doktorand/Adj FM/Internationell unkt Pedagogik Lärarexamen Tillsvidare UVK Magnusson, Gunnlaugur Lektor FD/Didaktik Lärarexamen Vikariat under tillsättning UVK Martin Karlberg Lektor Docent/Pedagogi k Lärarexamen Tillsvidare UVK Månsson, Niclas Lektor FD/Pedagogik Tillsvidare UVK Namdar, Kamran* 4

324 Senast reviderad Mottagen , kl 14:05 LÄRARRESURSFIL - Ansökan om examensrätt grundlärare F-3 MDH /12 Anställningens omfattning Tid i utbildning Tid för forskning Anställning Akademisk titel Yrkesexamen Anställningsform Ämne Namn Norling, Martina (50% Doktorand/Adj forskarutbildning högskolan unkt FM/Pedagogik Förskollärare Tillvidare UVK Jönköping) Lektor FD/Pedagogik Lärarexamen Tillsvidare UVK Obondo, Margaret FM/Allmändidakt Lärarexamen, Sandberg, Gunilla (UU doktorand Adjunkt ik Specialpedagog, Tillsvidare UVK %)* FM/Matematik, FM/Specialpedag Lärarexamen, Adjunkt ogik Specialpedagog Visstid UVK Serrander, Fia* Lektor FD/Pedagogik Tillsvidare UVK Skogman, Eva Doktorand/Adj FM/Specialpedag unkt ogik Lärarexamen Tillsvidare UVK Storfors, Tom Doktorand FM/Pedagogik Lärarexamen Tillsvidare UVK Sund, Louice Professor Professor/Allmän pedagogik Fritidspedagog Tillsvidare UVK Säfström, Carl-Anders Adjunkt FM/Pedagogik Fritidspedagog Visstid UVK Torbjörn Wågstrand Lektor Docent/Allmänpe dagogik Lärarexamen Tillsvidare UVK Tryggvasson, Marja-Terttu Lektor FD/Pedagogik Förskollärare Tillsvidare UVK Åhman, Kerstin* Adjunkt FM /Engelska Lärarexamen Tillsvidare VFU Carlbinder, Martin* Adjunkt FM/Specialpedag ogik Förskollärare Tillsvidare VFU Eriksson, Heidi 5

325 Utbildningsplan Sida 1 av 11 Dnr: X. X-000/00 Programkod: GRM01 Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 högskolepoäng Primary Education Programme, 240 credits, with a specialisation in teaching in early years classes and grades 1-3 of the compulsory school Här ska text in om beslut och ikraftträdande. Programbeskrivning Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, vänder sig till studerande som vill arbeta i förskoleklass och/eller grundskolans år 1-3. Genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier ska studenten tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att förverkliga förskoleklassens och skolans mål samt medverka till utveckling av verksamheten. Kurser i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) betygssätts i en tvågradig skala (U och G). Övriga kurser betygssätt i en tregradig skala (U, G, VG). De kurser som ingår i grundlärarprogrammet illustreras i programtablån och i programschemat finns en detaljerad översikt när kurserna ges. Grundlärarexamen vid Mälardalens högskola ges med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Examensbeskrivning För att uppnå grundlärarexamen gäller de allmänna målen i 1 kap. 8 i Högskolelagen. Därutöver gäller de nationellt fastställda målen för grundlärarexamen angivna nedan under denna rubrik (Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2). Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng. För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik. För svenska och matematik krävs minst 30 högskolepoäng i vardera ämne och för engelska

326 Sida 2 av 11 krävs minst 15 högskolepoäng. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, och utvärdering och utvecklingsarbete. Mål För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen ska studenten också visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. Färdighet och förmåga För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

327 Sida 3 av 11 För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Självständigt arbete (examensarbete) För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom respektive inriktning. Övrigt Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort. För grundlärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

328 Sida 4 av 11 Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, förutom vid undervisning i engelska. Engelskspråklig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Särskild behörighet Grundläggande behörighet samt En B, Ma B, Nk A, Sh A (områdesbehörighet 6 b). Urval Betygsurval 60 %, provurval 40 % tillämpas. Innehåll och struktur Programöversikt Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 omfattar 240 högskolepoäng och består av följande utbildningsområden: utbildningsvetenskaplig kärna 60 högskolepoäng, verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet, ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 120 högskolepoäng med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurseller ämnesplan två självständiga arbeten om 15 högskolepoäng vardera i ett eller två ämnen Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras såväl i ämnesstudierna som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Grundlärarprogrammets progression Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 omfattar totalt 240 högskolepoäng, motsvarande fyra års heltidsstudier. Nedan ges en översikt av studiegång och progression för programmet. Programmet består av tre delar som bygger på varandra, så att den första är en förutsättning för den andra och den tredje bygger på de båda första delarna: År ett introducerar och grundlägger kunskapen om lärares uppdrag och lärares arbete. Förutsättningarna för detta är kurser i utbildningens två huvudämnen, Matematik och Svenska, en kurs i Estetiska läroprocesser, två UVK-kurser samt en VFU-kurs. År två och tre befäster och utvecklar förståelsen av, kunskapen om och beredskapen för lärares arbete. Förutsättningarna för detta är sex UVK-kurser, kurser i övriga skolämnen, Engelska, NO/Teknik och SO, en kurs i Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling, en VFU-kurs samt ett självständigt arbete på grundnivå. År fyra knyter ihop utbildningen och fördjupar kunskaper, färdigheter och förmåga för lärares arbete. Förutsättningarna för detta är fördjupningsstudier inom utbildningens två huvudämnen, Matematik och Svenska, en längre VFU-kurs samt ett självständigt arbete på avancerad nivå.

329 Sida 5 av 11 De tre delarna handlar om att grundlägga, befästa och fördjupa studentens kunskaper, färdigheter och förmåga att självständigt arbeta som grundlärare i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Utbildningsvetenskaplig kärna Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för lärare. Kurserna anknyter till den kommande yrkesutövningen med följande innehåll: skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygssättning, utvärdering och utvecklingsarbete Ämnes- och ämnesdidaktiska studier För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 omfattar de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna: svenska 30 högskolepoäng, matematik 37,5 högskolepoäng, engelska 15 högskolepoäng, naturorientering och teknik 15 högskolepoäng, samhällsorientering 15 högskolepoäng samt estetiska läroprocesser 7,5 högskolepoäng Tyngdpunkten ligger på grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och barns kommunikation och språkutveckling. Studierna ger utöver detta också kompetens och kunskap inom andra för läraryrket relevanta ämnesområden. I den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnesstudierna ingår bearbetning av didaktiska frågor. Följande didaktiska huvudfrågor behandlas: Ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning Ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet Verksamhetsplanering/Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument Exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik Bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det är relevant Utvärdering Studierna i området/ämnet knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar totalt 30 högskolepoäng, varav 15 högskolepoäng är knutna till ämnesstudier och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan.

330 Sida 6 av 11 Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) sker inom relevant ålderskategori och verksamhet/skolform samt i relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande: Planering och genomförande av pedagogisk aktivitet/undervisning med eget ansvar under handledning Observationer, intervjuer och enkäter i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag Auskultationer i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag Deltagande i fältskolans allmänna kompetensutveckling/föreläsningar när tillfälle erbjuds Ovanstående punkter av den verksamhetsförlagda utbildningen ska relateras till lärandemålen för VFU framskrivna i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. I lärarutbildningen ingår att följa utvecklingen inom ämnena såväl som inom pedagogiskt arbete och skolutveckling generellt. Därför anordnas varje termin ett utbud med föreläsningar kring aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor. Detta utbud är öppet för studenter i grundutbildningen och fältskolans lärare. Den längre och avslutande verksamhetsförlagda perioden knyter samman utbildningens alla delar och leder fram till en skriftlig praktisk yrkesteori som examineras. Studenten har möjlighet att förlägga delar av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU3) utomlands. Samverkan med fältskolan För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell kunskapsbas, ska studenten genom hela utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare i sin fältskola, detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen, fältstudierna samt fältskolans övriga pedagogiska aktiviteter. Fältstudierna innebär att studenten under hela sin utbildning har kontinuerlig kontakt med fältskolan kring ämnesteori, utbildningsvetenskap och didaktik i syfte att få teori och praktik, praktik och teori att samverka. Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. Den verksamhetsförlagda utbildningens mål, syfte och genomförande samt ansvar för bedömning och examination grundas på de progressiva bedömningskriterierna för VFU, formulerade i två lokala styrdokument: Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning och Handbok för verksamhetsförlagd utbildning. För att samverkan med fältskolor ska fungera ska varje student i samband med studiestarten söka sin fältskoleplacering i en särskild databas, VFU-portalen. Genom den kontinuerliga kontakten med verksamheten i skola får studenten tillfälle att fortlöpande delta i lärarutbildarlagets verksamhet. I lärarutbildarlaget utvecklar studenten tillsammans med handledarutbildade lärare en kompetens och ett språk för professionell reflektion och erfarenhetsutbyte. Detta bidrar till att berika förståelsen för yrkets frågor och komplexitet. Anknytningen till förskola/skola blir en sammanhållande röd tråd för studenten under hela studietiden. För utformning, innehåll och genomförande av denna funktion

331 Sida 7 av 11 ansvarar fältskolan tillsammans med studenten, dels genom fältstudierna, dels genom det gemensamma ansvar fältskolan och studenten har för genomförandet av VFU-kurserna. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med fältskolans handledare, alternativt lärarutbildarlagets kontaktperson, grundat på dokumentationen i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Student som inte blir godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare prövningstillfälle. Självständigt arbete (examensarbete) Det självständiga arbetet ger studenten möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier och ämnesdidaktik samt den verksamhetsförlagda utbildningen. Det självständiga arbetet i grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3, omfattar två självständiga arbeten om 15 högskolepoäng vardera i ett eller två ämnen. Det första självständiga arbetet genomförs på grundnivå i något av ämnena/ämnesområdena: engelska, matematik, naturorientering och teknik, samhällsorientering eller svenska. Det andra självständiga arbetet genomförs på avancerad nivå i något av ämnena: matematik eller svenska.

332 Sida 8 av 11 Beskrivning av utbildningens innehåll och uppläggning i form av tablå Nedan ges en programöversikt av studiegång och progression för grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, kurserna bör läsas i ordningsföljd enligt tablån nedan. Termin 1 (grundnivå) Termin 2 (grundnivå) Ämnesstudier svenska 1-15hp Svenska för grundlärare F 3, introduktion 15hp Ämnesstudier matematik 1-15hp Matematik för grundlärare F-3, del 1 15hp Fältstudier kopplat till respektive kurs Ämnesstud. estetik 1-7,5hp Estetiska läroprocesser 7,5hp UVK 1-15hp Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll 15hp Fältstudier kopplat till respektive kurs VFU 1-7,5hp VFU 1 (ankn. till UVK) 7,5hp Grundlägger kunskapen om lärares uppdrag och lärares arbete Termin 3 (grundnivå) UVK16-22,5 hp Utvecklingsarbete och utvärdering 7,5hp Ämnesstud. matematik och svenska 1-7,5hp Möjligheter och hinder i språk, skriv, läs och matematikutveckling 7,5hp Termin 5 (grundnivå) Utvecklin g och lärande 7,5hp UVK 23,5-37,5hp Fältstudier kopplat till respektive kurs Ämnesstudier engelska 1-15hp Engelska för grundlärare F-3 15hp Fältstudier VFU 8,5-15hp VFU 2 (ankn. till ämnen) 7,5hp Bedömning av barns/ elevers lärande och utveckling 7,5hp UVK 38,5-45hp Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap 7,5hp Fältstudier Termin 4 (grundnivå) Ämnesstudier SO 1-15hp Samhällsorientering för grundlärare F-3 15hp Termin 6 (grundnivå) Specialpedagogik 7,5hp Ämnesstudier NO 1-15hp Naturorientering och teknik för grundlärare F-3 15hp Fältstudier kopplat till respektive kurs UVK 46-60hp Forskningsmetod för lärare 7,5hp Fältstudier kopplat till respektive kurs Ämnesstudier självständigt arbete 1-15hp Självständigt arbete 1 (examensarbete) valbart 15hp: engelska, matematik, naturorientering och teknik, samhällsorientering eller svenska Befäster och utvecklar kunskapen om lärares arbete Termin 7 (avancerad nivå) Termin 8 (avancerad nivå) Språk- skriv och läsprocessen 7,5hp Ämnesstudier svenska 16-30hp Barnlitteratur och barnkultur 7,5hp Ämnesstudier matematik 16-30hp Matematik för grundlärare F-3, del 2 15hp Ämnesstudier självständigt arbete 16-30hp Självständigt arbete 2 (examensarbete) valbart 15hp: matematik eller svenska VFU 16-30hp Verksamhetsförlagd utbildning 3 (ankn. till UVK och ämnen) 15hp Fördjupar kunskapen om lärares arbete Fältstudier kopplat till respektive kurs

333 Sida 9 av 11 Val inom programmet För student antagen till grundlärarprogrammet inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 gäller obligatoriska studier enligt programtablå. Studenten genomför inför termin 6 val av självständigt arbete på grundnivå, engelska, matematik, naturorientering och teknik, samhällsorientering eller svenska. Inför termin 8 väljer studenten självständigt arbete på avancerad nivå, matematik eller svenska. Student på programmet garanteras plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK). Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 (Master of Arts in Primary Education with a specialisation in teaching in early years classes and grades 1-3 of the compulsory school) För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort två självständiga arbeten (examensarbeten) om vardera minst 15 högskolepoäng. Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Fakultetsnämnden har tillsammans med utbildningsutskottet för utbildning det övergripande ansvaret för den innehållsliga kvaliteten på forskning, utbildning på forskarnivå samt utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Systematisk uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt inom programmet. Kursvärderingar genomförs efter varje avslutad kurs på respektive akademi. Programmet som helhet utvärderas av studenterna i en programutvärdering där de har möjlighet att framföra sina erfarenheter och synpunkter på programmet. Studentmedverkan Studenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsråd, akademiråd och programråd. I dessa organ diskuteras såväl innehåll i utbildningen som övergripande

334 Sida 10 av 11 frågor för akademin. Studentmedverkan förekommer även i fakultetsnämndens sammanträden samt utbildningsutskottets sammanträden. Programmet har en programsamordnare som tillsammans med studievägledare och studenternas linjeförening diskuterar och arbetar med frågor som är av betydelse för programmets kvalitet och utveckling. Forskningsbas Forskningen inom området Utbildningsvetenskap har direkt betydelse för lärarutbildning och delas in i fem forskningsmiljöer: Barn och unga i skola och samhälle; Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik; Språk- och litteraturdidaktik; SOdidaktik, interkulturell pedagogik, skolledarskap och utvärdering; samt Studier i intersubjektivitet och skillnad i pedagogisk verksamhet. De fem forskningsmiljöerna är knutna till forskningsprofilen Utbildningsvetenskap och forskarutbildningsämnet Didaktik. Samverkan Grundlärarprogrammet bedrivs i nära samarbete med kommunerna i Mälardalsregionen. Vid Mälardalens högskola finns MKL, Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande, ett samarbetsorgan mellan regionens kommuner och högskolan med syfte att arbeta för att alla barn och unga i regionens skolor ska få förutsättningar att nå skolans mål och sin egen fulla potential. Inom detta kompetenscentrum bedrivs praktiknära forskning och forskningsbaserad skolutveckling. Här finns också ett branschråd för frågor om kvalitetsarbete, kompetensförsörjning och kompetensutveckling i regionens skolor. Inom den verksamhetsförlagda utbildningen har grundlärarprogrammet samarbete med ett stort antal fältskolor i Södermanland och Västmanland samt kommunerna Enköping, Nacka och Södertälje. Lärarutbildningen bedriver nära samarbete inom ramen för MKL/branschrådet och direkt med avtalskommunerna gällande bland annat dimensionering i avsikt att utbilda lärare som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Internationalisering Mälardalens högskola har som mål att erbjuda utbildning och forskning med hög internationell standard. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter ska ha möjlighet till någon form av internationell kontakt eller aktivitet. Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Internationella möjligheter inom lärarutbildningen är: Minor Fields Studies (MFS), avtalsplats genom Mälardalens högskola och VFU och/eller datainsamling till självständigt arbete utomlands För mer information kontakta internationaliseringsansvarig på respektive akademi. Information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats.

335 Sida 11 av 11 Jämlikhet Grundlärarprogrammet verkar för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och högskolans rekommendationer. Detta innebär att högskolan motverkar diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck och strävar efter likabehandling. Dessa perspektiv genomsyrar även innehåll och undervisning i grundlärarprogrammet. Genom att själv uppleva ett aktivt jämställdhets- och jämlikhetsarbete utvecklar studenten ett medvetet förhållningssätt kring dessa frågor. Lärarutbildningen strävar efter en jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Det innebär att akademin arbetar aktivt med breddad rekrytering. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer ska bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart i studiehandledning. Mälardalens högskola har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns bland annat tillgängliga via högskolans webbplats. De akademier som är verksamma i lärarutbildningen ansvarar för kvalité, ämnesinnehåll, didaktiskt innehåll, studievägledning och forskningsutveckling inom sitt område.

336 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F Grundnivå och avancerad nivå 1 kap. 8-9 högskolelagen [HL] Högskoleförordningen Grundlärarexamen F hp Mål Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. / / Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2009:1037) (1 kap. 8 högskolelagen [HL]) Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet Omfattning Grundlärarexamen ges med tre inriktningar. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng. För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kursplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 90 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska området och 30 högskolepoäng i ett eller två praktiska eller estetiska ämnen. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik. För svenska och matematik krävs minst 30 högskolepoäng i vardera ämne och för engelska krävs minst 15 högskolepoäng. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska och ett valbart fördjupningsområde. För svenska, engelska och matematik krävs minst 30 högskolepoäng i vardera ämnet. Därutöver krävs 30 högskolepoäng i något av de av studenten valbara områdena: 1. naturorienterande ämnen och teknik, 2. samhällsorienterande ämnen, eller 3. ett eller två praktiska eller estetiska För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen ska studenten också visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogiskdidaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ska studenten visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. 1

337 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173). ämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygssättning, och utvärdering och utvecklingsarbete. Självständigt arbete (examensarbete) För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska området. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom respektive inriktning. Övrigt Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort och vilket eller vilka undervisningsämnen som examen omfattar. För grundlärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. 2

338 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F Läsår 1 Kurstitel, HP och kurskod Kurser 1-60 HP Grundlägger kunskapen om lärares uppdrag och lärares arbete Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kursplanernas lärandemål Examinationer Svenska för grundlärare F-3, introduktion, 15 högskolepoäng - Svenska språkets grammatiska och fonologiska struktur - Läs- och skrivinlärning, teorier och modeller - Läs- och skrivinlärning i praktiskt pedagogiskt arbete - Enspråkiga och flerspråkiga barns kommunikation och språkutveckling - Språkstimulerande arbetssätt - Barnlitteraturens historia och genrer - Exempel på barnlitteratur från olika tider och kulturer - Språk- och litteraturvetenskapliga och didaktiska teorier, begrepp och metoder - Aktuella styrdokument: läroplan och kursplaner För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, För grundlärarexamen ska studenten också visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Efter avklarad kurs ska studenten kunna - redogöra för huvuddragen i svenska språkets grammatiska och fonologiska struktur - redogöra för och jämföra teorier om och modeller för läs- och skrivinlärning - redogöra för och tillämpa modeller för det praktiskt pedagogiska arbetet med läsoch skrivinlärning - redogöra för och jämföra teorier om och metoder för hur en- och flerspråkiga barns språkutveckling kan främjas - redogöra för och tillämpa språkstimulerande arbetssätt - redogöra för huvudlinjerna i barnlitteraturens historiska utveckling - med hjälp av litteraturvetenskaplig och litteraturdidaktisk terminologi redogöra för olika typer av texter i barnlitteraturen och visa hur dessa kan användas i det praktiskt pedagogiska arbetet - redogöra för aktuella styrdokument och kunna relatera dessa till praktiskt pedagogiskt arbete TEN1, 3 hp. Språkets struktur. Skriftlig tentamen. TEN2, 6 hp. Barns språkutveckling och läs- och skrivinlärning. PRO1, 2 hp. Barns kommunikation och språkutveckling. Fältstudie. INL1, 4 hp. Barnlitteratur. Skriftig inlämning. Matematik för grundlärare F- 3, del 1, 15 högskolepoäng - Aktuella styrdokument i matematik utifrån ett historiskt perspektiv och kopplat till ramverk för kunskap i matematik. - Naturliga och rationella tal och de fyra räknesätten samt deras inbördes relationer med hjälp av olika representationsformer. - Tiosystem och andra sätt att beteckna tal med exempel från matematikens historia från olika kulturer. - Grundläggande talteori som delbarhet och primtal. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och För grundlärarexamen ska studenten också visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av Efter avklarad kurs ska studenten kunna: - analysera innehållet av matematik i styrdokument för förskolan och grundskolans tidigare år utifrån ett historiskt perspektiv och i relation till ramverk för kunskap i matematik - använda matematiskt språk och beskriva grundläggande matematiska begrepp samt förklara deras inbördes samband med hjälp av olika TEN1, 6 hp, Individuell skriftlig tentamen. Betyg: Godkänd eller Väl godkänd. PRO1, 3 hp, Individuell Fältstudierapport. Kartläggning av en elevs matematikkunskaper. Skriftligt formativt omdöme om eleven samt beskrivning av konsekvenser för undervisningen. Betyg: Godkänd eller Välgodkänd. PRO2, 2 hp, Fältstudierapport, 3

339 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F Grundläggande geometriska begrepp, samband och mönster samt konstruktion och klassificering av två- och tredimensionella figurer och kroppar. - Kopplingar mellan geometri och pre-algebra (t ex udda och jämna tal, triangeltal, kvadrattal). - Symmetrier i matematik, konst och musik. - Mätandets idé, proportionalitet och skala. - Svenska elevers matematikkunskaper i internationella och nationella utvärderingar. - Övergången förskola förskoleklass skola. - Hur barn utvecklar sin förståelse och sina förmågor gällande grundläggande matematiska begrepp och operationer (inklusive rollen av olika representationer, IKT, lek och estetiska uttrycksformer). - Emotionella aspekter och genusaspekter i lärandet av matematik (utifrån studenters egna erfarenheter och forskning). - Kartläggning av elevers kunskaper och olika sätt att förebygga, identifiera och åtgärda matematiksvårigheter i tid. matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. representationsformer (symboler, bilder, konkret material osv.) - lösa matematiska rutinuppgifter och problem samt kommunicera och argumentera för sina val av lösningsmetoder - förklara hur barn utvecklar sin förståelse och kompetenser gällande grundläggande matematiska begrepp och operationer (inklusive rollen av olika representationer, IKT, lek och estetiska uttrycksformer) - förklara styrkor, svagheter och förändringar i svenska elevers matematikkunskaper enligt nationella och internationella utvärderingar - kartlägga elevers matematikkunskaper och intresse inom taluppfattning och aritmetik samt beskriva konsekvenserna för undervisningen lärarintervjuer. Intervju av en lärare i förskoleklass om mål och arbetssätt i matematik samt intervju av en lärare i skolan om förväntningar på nybörjarelevers matematikkunskaper. Betyg: Godkänd. INL1, 1,5 hp, Individuell skriftlig sammanfattning av en matematikdidaktisk forskningsartikel. Betyg: Godkänd. SEM1, 2,5 hp, Aktivt deltagande på litteraturseminarier. Betyg: Godkänd. 4

340 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F Estetiska läroprocesser 7,5 hp - Estetik ur ett historiskt perspektiv - Teorier om estetiska läroprocesser - Praktiska moment inom de estetiska huvudområdena bild, musik, drama och dans För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Efter avklarad kurs ska studenten kunna: - ha kännedom om hur de estetiska ämnena kan stimulera barns fantasi, självinsikt och utveckling - ha grundläggande kunskap om de estetiska läroprocesserna och deras användning i det didaktiska arbetet - ha kunskap att motivera estetiska uttrycksmedel i undervisningen - kombinera och använda olika medier och former för estetisk gestaltning i det pedagogiska arbetet GRU1, 2,5 högskolepoäng. Grupp. Gestaltning av estetiska - praktiska moment TEN1, 5,0 högskolepoäng. Individuell. Muntlig och skriftlig redovisning av användandet av estetiska verktyg i en pedagogisk situation visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll - grundlärare F-3, 15 högskolepoäng - Utbildningsfilosofiska grunder - Den svenska förskoleklassens och skolans framväxt och organisation i ett globalt samhällsperspektiv - Olika läroplansteorier och allmändidaktiska perspektiv utifrån deras olika kunskapssyn - Skolans styrdokument ur ett För grundlärarexamen ska studenten också visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogiskdidaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. För grundlärarexamen ska studenten också visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av Efter avklarad kurs ska studenten kunna: - utifrån ett historiskt perspektiv redogöra för och analysera det svenska utbildningsväsendet som politisk organisation i ett globaliserat samhälle - definiera, analysera och INL1, 4,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Utbildningens villkor och organisation. Skriftlig tentamen. INL2, 4,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Läroplansteori och 5

341 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F demokratiskt, läroplansteoretiskt och allmändidaktiskt perspektiv - Skollagen och skolans styrdokument utifrån mänskliga rättigheter, mångfald- och genus - Innebörder av undervisning för hållbar utveckling visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. tillämpa demokratibegreppet i förhållande till utbildningsväsendet, dess styrdokument och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och FN:s barnkonvention - diskutera och kritiskt granska den egna fältskolan och undervisningen i det egna ämnet utifrån ett mångfalds - och genusperspektiv - beskriva och jämföra olika läroplansteoretiska och allmändidaktiska perspektiv - analysera och kritiskt granska utbildningsväsendets styrdokument utifrån olika läroplansteoretiska och allmändidaktiska perspektiv - utifrån olika kunskapssyner välja ut, planera och analysera undervisningsaktiviteter för hållbar utveckling inom relevant ämnes- eller temaområde. allmändidaktik. Skriftlig tentamen. PRO1, 4,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G), Undervisning för hållbar utveckling. Skriftlig och muntlig examination. SEM1, 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G), Skolan i ett mångfalds- och genusperspektiv. Muntlig examination, fältstudie. För VG på kursen krävs VG på INL1 och INL2. VFU 1 Auskultationer Observationer Leda delar av pedagogisk verksamhet under aktiv handledning Innehållet under kursen relateras i huvudsak till det utbildningsvetenskapliga kärnområdet För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, För grundlärarexamen ska studenten också visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogiskdidaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Efter avklarad kurs ska studenten kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för skolan ger uttryck för visa god språkförmåga i tal och skrift för kommunikation, lärande och reflektion i det svenska språket identifiera, beskriva och sammanfatta faktorer som påverkar verksamheten i skolan leda, utvärdera och samtala om pedagogisk verksamhet i syfte att skapa ett gott lärande för hållbar utveckling i skolan visa kännedom om IT som pedagogiskt verktyg kontinuerligt dokumentera och reflektera över erfarenheter av sin påbörjade lärarroll INL 1: Examinationsmoment: Självvärdering och uppfyllelsen av VFU-kriterierna i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning, dvs kursens lärandemål uppfyllda, 6hp. SEM 1 Examinationsseminarium, 1,5 hp visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, 6

342 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. 7

343 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F Läsår 2-3 Kurstitel, HP och kurskod Kurser HP Befäster och utvecklar kunskapen om lärares arbete Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kursplanernas lärandemål Examinationer Utvecklingsarbete och utvärdering 7,5 högskolepoäng - Framväxt av utvecklingsarbete och kvalitetsredovisning - Olika teorier modeller av utvecklingsarbete, reflektion och kvalitetssäkring - Pedagogisk observation och dokumentation - Etik vid dokumentation - Aktuellt utvecklings- och utvärderingsarbete För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ska studenten visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Efter genomgången kurs ska studenten kunna: - systematisera, analysera och kritiskt granska olika modeller av utvecklingsarbete för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten - planera och utvärdera pågående verksamhet - genomföra pedagogisk dokumentation - analysera och värdera resultat av ett utvecklingsarbete - presentera alternativ till fortsatt verksamhetsutveckling med utgångspunkt från reflektion och relevant forskning Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och skriftliga inlämningsuppgifter GRU1, 1,5 högskolepoäng. Fältstudie: Styr och måldokument. Betyg Godkänd INL1, 4,5 högskolepoäng. Skriftlig tentamen. Utvecklingsarbete och utvärdering. Betyg Godkänd eller Väl Godkänd SEM1, 1,5 högskolepoäng. Muntlig examination: Planering av utvecklingsarbete. Betyg Godkänd Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling 7,5 högskolepoäng Teorier och perspektiv på barns lärande och utveckling i språk, skriv- och läsprocessen samt matematik Hinder i barns språk-, skriv-, läsoch matematikutveckling med utgångspunkt i teoretiska och didaktiska perspektiv - Pedagogiskt arbete för att främja barns språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling samt för att möta hinder i den utvecklingen utifrån ett didaktiskt och inkluderande perspektiv - Kartläggande, analyserande och åtgärdande arbete för att möta hinder i barns språk-, skriv-, läsoch matematikutveckling För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, - visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, - visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - redogöra för, analysera och kritiskt granska olika teorier och synsätt gällande språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling samt värdera konsekvenser av dessa för praktiskt pedagogiskt arbete i förskoleklass och de tidiga skolåren - identifiera, analysera och kritiskt granska hinder i barns språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling med utgångspunkt i teoretiska och didaktiska perspektiv - redogöra för, granska och värdera pedagogiska insatser på olika nivåer för att främja respektive motverka hinder i språk- och matematikutveckling utifrån ett didaktiskt och inkluderande perspektiv med beaktande av barns olika förutsättningar och behov - kritiskt granska och värdera INL1, 5 hp. betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling. Skriftlig redovisning. Hemtentamen. PRO1, 1,5 hp. betyg Godkänd (G), Kartläggning, pedagogiskt arbete språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling. Fältstudie. SEM1, 1 hp. betyg Godkänd (G), Seminarium, Obligatorisk närvaro 8

344 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, val av arbetssätt, arbetsformer och läromedel som kan underlätta respektive hindra barns möjligheter till språk- och matematiklärande visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Utveckling och lärande, 7,5 högskolepoäng - arvets, miljöns och kulturens betydelse för barns utveckling och lärande - teoretiska perspektiv om barns utveckling och lärande - utveckling och lärande i olika lärandemiljöer - praktiska och estetiska arbetsoch lärandeprocesser - IT som pedagogiskt verktyg - identitet och samlevnad - jämställdhet och jämlikhet - hållbar utveckling och lärande För grundlärarexamen ska studenten också visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, - visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Efter avklarad kurs ska studenten kunna: - identifiera och redogöra för begrepp, teorier och aktuell forskning när det gäller barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar - visa kunskap om estetiska arbetsprocesser i relation till barns lärande och utveckling - problematisera, analysera och värdera hur man kan tillvarata barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera och stödja varje barns utveckling och lärande i olika lärandemiljöer - analysera och reflektera kring frågor som rör identitet och samlevnad i ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv - definiera och utveckla ett kritiskt förhållningssätt till IT som pedagogiskt verktyg - kritiskt granska olika lärandemiljöer med avseende på hållbar utveckling Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och skriftliga inlämningsuppgifter GRU1, 1,5 högskolepoäng. Gruppuppgift, fältstudie: Lärandets kontext. Betyg Godkänd INL1, 4,5 högskolepoäng. Skriftlig tentamen: Utveckling och lärande. Betyg Godkänd eller Väl Godkänd SEM1, 1,5 högskolepoäng. Muntlig examination: Identitet och samlevnad. Betyg Godkänd Bedömning av barns lärande och utveckling, 7,5 - historiska och teoretiska perspektiv på bedömning av För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans För grundlärarexamen ska studenten också För grundlärarexamen ska studenten Efter avklarad kurs ska studenten kunna: Kursen examineras genom aktivt deltagande vid 9

345 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F högskolepoäng barns lärande och utveckling - bedömning i relation till nationella och lokala styrdokument - olika sätt att arbeta med bedömning och dokumentation av barns lärande och utveckling - individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal - IT som verktyg för pedagogisk dokumentation - etiskt och interkulturellt perspektiv på bedömning och dokumentation årskurs 1 3 ska studenten visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. - beskriva och kritiskt granska historiska och teoretiska perspektiv på bedömning - att redogöra för hur gällande styrdokument kan användas i pedagogisk planering för att stödja och bedöma barns lärande och utveckling - identifiera och problematisera olika sätt att bedöma och dokumentera barns lärande och utveckling ur ett etiskt och interkulturellt perspektiv - utarbeta och diskutera sätt att kommunicera bedömning i samarbete med barn och deras vårdnadshavare seminarier och skriftliga inlämningsuppgifter PRO1, 1,5 högskolepoäng. Fältstudie: Bedömningens kommunikativa praktik. Betyg Godkänd INL1, 4,5 högskolepoäng. Skriftlig examination: Bedömning av barns utveckling och lärande. Betyg Godkänd eller Väl Godkänd SEM1, 1,5 högskolepoäng. Muntlig examination: Bedömning och dokumentation. Betyg Godkänd Samhällsorientering för grundlärare F-3, 15 högskolepoäng Delkurs 1: Individen och samhället Kursen behandlar och problematiserar föreställningar om plats och identitet utifrån geografiska, historiska, religionsoch samhällsvetenskapliga aspekter. Naturlandskapets uppkomst och karaktäristik studeras. Kartan och globen som kunskapsverktyg undersöks och relateras till barns omvärldsuppfattningar. Migration med dess orsaker och konsekvenser för individen och samhället studeras. Människans historia, med särskild fokus på Nordens äldre historia, studeras. Vidare uppmärksammas hur tolkningar och användning av historien påverkas av de rådande samhälls- och levnadsvillkoren. I kursen beaktas hur religion formas av och formar samhälleliga villkor samt religioners betydelse för identitet och kollektiv tillhörighet. Med utgångspunkter i judendom, kristendom och islam behandlas och problematiseras begrepp som tro, rit, myt, lära, (förslag även: moral) och symbol. Delkurs 2: Vår omvärld ur ett SOperspektiv (individen och omvärlden) Kursen innehåller för ämnesområdet grundläggande kunskaper om och perspektiv på hur människan i tid och rum interagerar med sin omgivning och de återverkningar det får på sociala strukturer, samhälle och landskap. Kursen uppmärksammar såväl materiella som immateriella aspekter av människans föränderliga relation till sin omgivning. Vidare behandlar kursen olika samspel mellan lokala och globala förhållanden och skeenden. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Efter avklarad kurs ska studenten kunna: - ha god kunskap om människan och hennes föränderliga livsvillkor, inte minst ekologiska, utifrån lokala och globala perspektiv - ha god insikt om tidens och rummets betydelse för utveckling och förändring av människans tillvaro - ha god kunskap om hur historisk förändring har påverkat och påverkar människans levnadsvillkor och syn på världen - visa god förtrogenhet med och kunna reflektera över ämnesplanerna i SO utifrån syfte, centralt innehåll och kunskapskrav - förmå redogöra för och reflektera över grundläggande begrepp och teorier inom ämnesområdet - visa kunskap om ämnesdidaktiska inriktningar och perspektiv inom kursens ämnesområde samt förmåga att reflektera självständigt och kritiskt över dessa - ha insikt om olika estetiska lärprocesser, digitala Studenterna examineras genom muntliga och skriftliga redovisningar: TEN1 (4 högskolepoäng) skriftlig individuell tentamen. Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). TEN2 (4 högskolepoäng) skriftlig individuell tentamen. Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). INL1 (2 högskolepoäng) skriftlig individuell inlämningsuppgift. Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). INL2 (2 högskolepoäng) skriftlig individuell inlämningsuppgift. Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1 (1,5 högskolepoäng) seminarium. Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM2 (1,5 högskolepoäng) seminarium. Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 10

346 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, lärresurser samt fantasins betydelse för barns lärande och kunskapsutveckling inom ämnesområdet - utifrån föreliggande styrdokument planera, genomföra och diskutera enskilda ämnesmoment visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och Naturvetenskap och teknik för lärare för grundlärare F-3, 15hp - Utvecklingen av naturvetenskapen och tekniken i ett historiskt perspektiv. - Olika arbetsområden, exempelvis året runt i naturen, kropp och hälsa, material och ämnen i vår omgivning, tekniska föremål och system samt kraft och rörelse, studeras med naturvetenskapliga och tekniska aspekter utgående från vardagsföreteelser - Centrala begrepp, funktioner och mönster inom naturvetenskap och teknik med utgångspunkt i aktuella styrdokument för relevanta åldersgrupper. Kursen behandlar även begrepps- och kunskapsbildning samt ämnesdidaktisk forskning - Kursen skall ge träning i ett observerande, undersökande och experimentellt samt ett problemlösande och konstruerande arbetssätt. - I kursen ingår att planera, förbereda och kommunicera praktiska moment i samband med fältstudier och att använda IT i presentationer och framförande i kursens olika moment. - Närområdet som klassrum och samarbete med det omgivande samhället löper som en röd tråd genom hela kursen För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Efter avklarad kurs ska studenten kunna: - visa kunskaper om grundläggande begrepp och arbetssätt inom naturvetenskap och teknik samt kunna beskriva och använda detta i olika sammanhang - visa hur naturvetenskapens upptäckter påverkat vår kultur och världsbild, redogöra för teknikens särart som mänsklig aktivitet och som kunskapsområde samt visa kunskap om hur dagens samhälle påverkar natur, människa och miljö - stimulera och hjälpa eleverna att upptäcka och beskriva naturvetenskap och teknik i sin vardag genom att bland annat använda närmiljön som lärandemiljö - visa hur lärande inom naturvetenskap och teknik kan göras lustfyllt för elever med utgångspunkt i estetiska lärprocesser - praktiskt skapa och konstruera modeller/produkter i ett uttalat pedagogiskt syfte - diskutera och reflektera över genusaspekter och globala perspektiv kopplade till teknik och tekniska system samt naturvetenskap - utifrån nationella och lokala styrdokument för naturvetenskap och teknik samt ämnesdidaktisk forskning göra medvetna didaktiska val utifrån hållbar SEM1, 7 högskolepoäng. Seminarium, muntligt och skriftligt, projekt inkl fältstudier. Betyg: Godkänd eller Väl Godkänd. INL1, 3 högskolepoäng. Inlämningsuppgift (Laborationer, exkursioner, konstruktionsövningar). Betyg: Godkänd. TEN1, 4,5 högskolepoäng. Individuell inlämningsuppgift. Betyg: Godkänd eller Väl Godkänd. NÄR1, 0,5 högskolepoäng. Obligatorisk närvaro vid studiebesök. Betyg: Godkänd. 11

347 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och utveckling - diskutera och reflektera över sin yrkesroll och ämneskompetens med tanke på hur man kan ta vara på elevers erfarenheter av teknik och naturvetenskapliga fenomen samt på barns olika språkliga och kulturella bakgrund Engelska för grundlärare F-3, 15 högskolepoäng Delkurs 1, Språkfärdighet - Grundläggande engelsk fonetik med uttalsövningar - Grundläggande engelsk grammatik med tillämpningsövningar - Muntlig och skriftlig kommunikation på engelska - Språkfärdighetsträning i undervisningen Delkurs 2, Barnlitteratur - Engelskspråkig klassisk och modern prosalitteratur för barn, barnramsor, barnvisor och poesi för barn - Barnlitteratur ur ett didaktiskt perspektiv - Barnlitteratur som undervisningsverktyg Delkurs 3, Läraktiviteter, styrdokument och bedömning - Europarådets gemensamma referensram för språk och Europeisk språkportfolio - Kurs- och lektionsplanering utifrån gällande styrdokument och språkdidaktiska teorier - Exempel på olika undervisningsmetoder och undervisningsmaterial - Betygssättning och bedömning - För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Efter avklarad kurs ska studenten kunna: för delkurs 1: Språkfärdighet 6,5 hp: - beskriva grundläggande regler för engelskt uttal och tillämpa dem i muntlig kommunikation - beskriva engelskans grundläggande grammatiska regler och tillämpa dem i muntlig och skriftlig kommunikation - utforma övningar för språkfärdighetsträning med utgångspunkt i aktuella teorier om språkutveckling och lärande för delkurs 2: Barnlitteratur 4,5 hp - analysera och diskutera barnlitteratur: personer, teman, genre och stilistiska figurer - göra medvetna val av barnlitteratur med utgångspunkt i didaktiska teorier om språkundervisning i tidiga år - utarbeta generella strategier för att bedriva språkundervisning genom litteraturstudier för delkurs 3: Läraktiviteter, styrdokument och bedömning 4 hp - utforma lektioner i engelska i enlighet med gällande styrdokument - identifiera olika läraktiviteter och tillämpa dem i språkundervisningen - planera, genomföra och reflektera över betyg och bedömning INL1, 2,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Språkfärdighet i klassrummet. Inlämningsuppgifter. INL2, 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Barnlitteratur. Inlämningsuppgifter. INL3, 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Läraraktiviteter, styrdokument och bedömning. Inlämningsuppgifter. SEM1, 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G), Barnlitteratur. Aktiv närvaro med seminarieuppgifter. SEM2, 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G), Läraraktiviteter, styrdokument och bedömning. Aktiv närvaro med seminarieuppgifter. TEN1, 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Fonetik och uttal. Tentamen. TEN2, 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Grammatik. Tentamen. För sammanfattningsbetyget Väl Godkänt (VG) krävs att kursdeltagaren har uppnått detta betyg på minst 11 högskolepoäng. visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, 12

348 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och VFU 2 Självständigt planera, organisera, leda och utvärdera undervisning i förskoleklass och åk 1-3 Auskultationer Observationer Undervisa under aktiv handledning, utifrån ämneskurserna VFU-besök med handledning görs av lärare med beprövad erfarenhet För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen ska studenten också visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogiskdidaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. - visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Efter avklarade kurs studenten kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för skolan ger uttryck för visa god språkförmåga i tal och skrift för kommunikation, lärande och reflektion i det svenska språket utifrån de ämnesteoretiska kurserna identifiera och välja innehåll för verksamheten i syfte att främja skolans undervisning utifrån elevers olika erfarenhet, behov och förutsättningar planera och leda undervisning samt visa pedagogisk medvetenhet om IT som pedagogiskt verktyg organisera undervisning och samverka i olika arbetsgrupper med varierade arbetsformer och arbetssätt i syfte att utveckla skolans arbete för en hållbar utveckling kontinuerligt dokumentera och reflektera över erfarenheter av sin påbörjade lärarroll utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv INL1: Examinationsmoment: Kursens lärandemål i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning ska uppfyllas, 6hp SEM 1 Examinationsseminarium, muntlig och skriftlig redovisning. Se anvisningar i studiehandledning, 1,5 hp visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och 13

349 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap 7,5 högskolepoäng - exkluderings- och inkluderingsprocesser - sociala relationer och grupprocesser - pedagogiskt ledarskap och konflikthantering - kränkande behandling, utsatthet och marginalisering För grundlärarexamen ska studenten också visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap - visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. För grundlärarexamen ska studenten också visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, - visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Efter avklarad kurs ska studenten kunna: - redogöra för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap ur ett vetenskapligt perspektiv och relatera dessa till praktiskt pedagogiskt arbete - redogöra för och kritiskt granska olika synsätt och teorier kopplade till sociala samspelsprocesser, särskilt: utsatthet, marginalisering och konflikthantering - planera ett praktiskt pedagogiskt arbete för att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och relatera det till rådande styrdokument - reflektera över sin professionella roll som lärare och ledare i arbetet med sociala relationer, konflikthantering och ledarskap Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och skriftliga inlämningsuppgifter GRU1, 1,5 högskolepoäng. Gruppuppgift, fältstudie: Styrdokument och socialt samspel i klassrummet. Betyg Godkänd INL1, 4,5 högskolepoäng. Skriftlig tentamen: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Betyg Godkänd eller Väl Godkänd SEM1, 1,5 högskolepoäng. Muntlig examination: Praktiskt pedagogiskt arbete. Betyg Godkänd Specialpedagogik 7,5 högskolepoäng - specialpedagogisk verksamhet i ett historiskt och nutida perspektiv - olika specialpedagogiska perspektiv och specialpedagogiskt arbete - elever med olika behov och förutsättningar - kartläggning och åtgärder för elever i behov av särskilt stöd - IKT som pedagogiskt verktyg i specialpedagogiskt arbete För grundlärarexamen ska studenten också visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Efter genomgången kurs ska studenten kunna: - redogöra för det specialpedagogiska kunskapsområdet ur ett vetenskapligt perspektiv och relatera detta till praktiskt pedagogiskt arbete och centrala styrdokument - identifiera och problematisera olika sätt att bedriva specialpedagogisk verksamhet - redogöra för och jämföra kartläggning och åtgärder för barn i behov av särskilt stöd - reflektera över sin professionella roll och betydelsen av samverkan i specialpedagogiskt arbete Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och skriftliga inlämningsuppgifter INL1, 5,5 högskolepoäng, Skriftlig redovisning: Det specialpedagogiska kunskapsområdet och dess praktik. Betyg Godkänd eller Väl Godkänd SEM1, 2 högskolepoäng. Muntlig examination: Specialpedagogiskt arbete. Betyg Godkänd visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska 14

350 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna Forskningsmetod för lärare 7,5 högskolepoäng - vetenskapsteori - kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser - metoder för insamling, bearbetning och analys - forskningsetiska principer - vetenskapligt skrivande För grundlärarexamen ska studenten visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ska studenten visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och Efter avklarad kurs ska studenten kunna: - identifiera och beskriva didaktiska/pedagogiska problem i relation till skolans arbete - utifrån ett relevant problem planera en vetenskaplig studie - redogöra för och ha kunskap om kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser - redogöra för och praktiskt tillämpa metoder för insamling, bearbetning och analys - kritiskt granska och diskutera egna och andras forskningsresultat - ha kunskap om och kunna tillämpa forskningsetiska principer Kursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och skriftliga inlämningsuppgifter TEN1, 4.5 högskolepoäng, Skriftlig inlämningsuppgift. Betyg Godkänd eller väl godkänd INL1, 3 högskolepoäng, Forskningsplan. Betyg Godkänd eller Väl Godkänd Självständigt arbete 1, 15 högskolepoäng Utarbetande av ett självständigt examensarbete, med vägledning av handledare, som uppfyller kraven på vetenskaplig förankring kring en didaktisk frågeställning med relevans för den kommande yrkesrollen i grundskolans förskoleklass och åk 1-3. Arbetet redovisas i form av en uppsats med oppositionsförfarande. Vidare ingår också att närvara vid oppositionsförfarande av minst tre uppsatser. För vidare instruktioner angående ventileringstillfällena hänvisas till studiehandledningen. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen ska studenten också För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ska studenten visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Efter avklarad kurs ska studenten kunna: - planera, motivera och genomföra ett vetenskapligt arbete, dvs. formulera problemställning, välja texter och metoder samt motivera avgränsningar och perspektiv - tillämpa ett analytiskt förhållningssätt - presentera och försvara det egna vetenskapliga arbetet - kritiskt granska, diskutera och redovisa ett vetenskapligt arbete - på ett strukturerat sätt reflektera över inhämtade kunskaper och relatera dem till sin kommande yrkesroll UPS1, 15 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Uppsats. Arbetet redovisas i form av en uppsats med oppositionsförfarande. Arbetet sker i par om två studenter och undantagsvis av enskild student. Vidare ingår också att närvara vid oppositionsförfarande av minst tre examensarbeten samt att opponera på ett annat examensarbete. För vidare instruktioner angående examinationsseminarium hänvisas till studiehandledningen. Högst fyra omprövningstillfällen ges. visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogiskdidaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, 15

351 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. 16

352 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F Läsår 4 Kurstitel, HP och kurskod Kurser HP Fördjupar kunskapen om lärares arbete Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kursplanernas lärandemål Examinationer Språk- skriv och läsutveckling 7,5hp - språkutvecklande läs- och skrivmiljöer för barn med olika förutsättningar och behov - teoretiska och didaktiska aspekter på barns tal- och skriftspråksutveckling i ett förstaoch ett andraspråksperspektiv - kommunikativa uttrycksformer och IKT för att främja barns språkutveckling - dokumentation, analys och bedömning av elevers språk-, skriv- och läsutveckling För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, - visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, - visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Efter avklarad kurs ska studenten kunna - kritiskt granska och värdera teorier om och metoder för språkutvecklande läs- och skrivmiljöer för barn med olika förutsättningar och behov - kritiskt granska och jämföra teorier om barns tal- och skriftspråksutveckling i ett första och ett andraspråksperspektiv - didaktiskt tillämpa teorier och modeller som främjar språk-, skriv- och läsutveckling för barn med olika förutsättningar och behov - dokumentera, analysera och bedöma elevers språk-, skrivoch läsutveckling TEN1, 6 hp. Språkutvecklande läs- och skrivmiljöer. PRO1, 1,5 hp. Analys och bedömning. Fältstudie. visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och 17

353 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Barnlitteratur och barnkultur 7,5hp - Teorier och forskning om barnlitteratur och barnkultur ur ett genus-, etnicitets-, klass- och hållbarhetsperspektiv - Barnlitteraturens och barnkulturens funktioner och villkor i samhället - Barnkulturens estetiska former och uttryckssätt - Barnlitteratur och barnkultur ur didaktiska perspektiv - Litteraturens och kulturens betydelse för barns lärande, utveckling och identitet För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten - visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, - visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, För grundlärarexamen ska studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. - Efter avklarad kurs ska studenten kunna - Redogöra för och tillämpa teorier och forskning om barnlitteratur och barnkultur ur ett genus-, etnicitets-, klass- och hållbarhetsperspektiv - Identifiera och analysera barnlitteraturens och barnkulturens funktioner och villkor i samhället - Analysera litteraturens och kulturens betydelse för barns lärande, utveckling och identitet - Kritiskt granska didaktiska perspektiv på barnlitteratur och barnkultur PRO1, 2,5 hp. Barnkultur, lärande och utveckling. Fältstudie. INL1, 5 hp. Perspektiv på barnkultur. Skriftlig inlämning. visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. 18

354 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F Matematik för grundlärare F- 3, del 2, 15 högskolepoäng - Matematiska kompetenser beskrivna i forskningen. - Fördjupning av de matematiska områdena tal, geometri, prealgebra, samt introduktion till sannolikhetslära, statistik, kombinatorik och logik. - Problemlösning samt matematiskt resonemang i förhållande till vardagligt resonemang. - Språkets och kommunikationens betydelse för lärandet av matematik. - Internationella och nationella trender inom matematikundervisning utifrån ett historiskt perspektiv. - Elever med olika språkliga och kulturella bakgrunder. - Barn med specialpedagogiska behov och barn som behöver extra utmaningar. - Formativ bedömning, pedagogiska planeringar och utvärdering av sin egen undervisning. - Problematisering av olika arbetssätt/metoder (som t ex ämnesintegrering) samt olika sätt att differentiera/individualisera undervisning. - Bedömning av läromedel och annat undervisningsmaterial (inklusive digitalt material) i förhållande till undervisningens syfte och elevgrupp. - Analys av autentiska elevlösningar och reflektion över hur lärare kan utnyttja elevers olika lösningar i klassrumsdiskussioner på ett sätt som gynnar alla elevers lärande. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, - visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ska studenten visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Efter avklarad kurs ska studenten kunna: - använda matematiskt språk och definiera grundläggande matematiska begrepp och förklara deras inbördes samband med hjälp av olika representationsformer (symboler, bilder, konkret material, elevers erfarenhetsvärd/fantasi) - lösa, analysera och utforma matematiska problem inom de matematikområden som kursen behandlar - analysera och kritiskt reflektera över teorier och resultat angående undervisning och lärande av matematik i aktuella matematikdidaktiska avhandlingar, forskningsartiklar och rapporter - analysera några undervisningstraditioner och trender i Sverige och i andra länder - kartlägga matematikkunskaper hos en klass, sammanställa resultatet i ett kalkylblad samt beskriva konsekvenserna för den fortsatta undervisningen (inklusive eventuella behov av specialpedagogiskt stöd) - kritiskt reflektera över olika arbetssätt, undervisningsmaterial och individualisering av undervisning utifrån undervisningens syfte och elevgrupp - professionellt bemöta elever med olika språk- och kulturella bakgrunder - analysera och bedöma giltighet av elevlösningar samt använda elevers olika lösningar som underlag för klassrumsdiskussioner - planera, genomföra och utvärdera ett problemlösningspass med en elevgrupp samt beskriva betydelsen av problemlösning för lärandet av matematik TEN1, 5 hp, Individuell skriftlig tentamen. Betyg: Godkänd eller väl godkänd. PRO1, 3 hp, Projektuppgift. Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av problemlösningspass med en elevgrupp. Betyg: Godkänd eller väl godkänd. PRO2, 2,5 hp, Projektuppgift. Kartläggning och sammanställning av matematikkunskaperna i en klass. Planering av undervisningssekvens. Betyg: Godkänd eller väl godkänd. INL1, 2,5 hp, Individuell skriftlig och muntlig presentation av två matematikdidaktiska forskningsartiklar. Betyg: Godkänd. SEM 1, 2hp, Aktivt deltagande i litteraturseminarier. Betyg: Godkänd. 19

355 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och Självständigt arbete 2, 15 högskolepoäng Utarbetande av ett självständigt examensarbete, med vägledning av handledare, som uppfyller kraven på vetenskaplig förankring kring en didaktisk frågeställning med relevans för den kommande yrkesrollen i grundskolans förskoleklass och åk 1-3. Arbetet redovisas i form av en uppsats med oppositionsförfarande. Vidare ingår också att närvara vid oppositionsförfarande av minst tre självständiga arbeten. För vidare instruktioner angående ventileringstillfällena hänvisas till studiehandledningen. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen ska studenten också visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ska studenten visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Efter avklarad kurs ska studenten kunna: - självständigt planera, motivera och genomföra ett vetenskapligt arbete, dvs. formulera problemställning, välja texter och metoder samt motivera avgränsningar och perspektiv - tillämpa och motivera ett analytiskt förhållningssätt - presentera och försvara det egna vetenskapliga arbetet - kritiskt granska, diskutera och värdera ett vetenskapligt arbete - tillämpa etablerade forskningsetiska principer - på ett strukturerat sätt reflektera över inhämtade kunskaper och relatera dem till sin kommande yrkesroll UPS1, 15 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Uppsats. Arbetet redovisas i form av en uppsats med oppositionsförfarande. Arbetet sker i par om två studenter och undantagsvis av enskild student. Vidare ingår också att närvara vid oppositionsförfarande av minst tre examensarbeten samt att opponera på ett annat examensarbete. För vidare instruktioner angående examinationsseminarium hänvisas till studiehandledningen. Högst fyra omprövningstillfällen ges. visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogiskdidaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, 20

356 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och VFU 3 UVK grundlärare F-3, 7,5 hp Självständigt planera, organisera, leda och utvärdera undervisning i förskoleklass och åk 1-3 Auskultationer Observationer Självständigt undervisa under aktiv handledning, utifrån ämneskurserna VFU-besök med handledning görs av lärare med beprövad erfarenhet För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen ska studenten också visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk- visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Efter avklarad kurs ska studenten kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för skolan ger uttryck för visa god språkförmåga i tal och skrift för kommunikation, lärande och reflektion i det svenska språket utifrån kurserna i utbildningsvetenskaplig kärna och identifierade faktorer i verksamheten genomföra pedagogisk verksamhet i syfte att utveckla lärandemiljön i sin undervisning på ett medvetet sätt leda, utvärdera och samtala om pedagogisk verksamhet i syfte att utveckla ett gott lärande för en hållbar skolutveckling omsätta IT i verksamheten ur ett etiskt-socialt perspektiv dokumentera erfarenheterna av lärarrollen, reflektera och analysera för att definiera sin praktiska yrkesteori utifrån ett utbildningsvetenskapligt perspektiv INL 1 6 hp. Examinationsmoment: Självvärdering och uppfyllelsen av VFU-kriterierna i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning, dvs kursens lärandemål uppfyllda, 6hp. SEM 1 Examinationsseminarium, 1,5 hp Redovisning av erfarenheter från VFU kopplat till lärandemålen. 21

357 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och VFU 3 Ämne grundlärare F- 3, 7,5 hp Självständigt planera, organisera, leda och utvärdera undervisning i förskoleklass och åk 1-3 Auskultationer Observationer Självständigt undervisa under aktiv handledning, utifrån ämneskurserna VFU-besök med handledning görs av lärare med beprövad erfarenhet För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen ska studenten också visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogiskdidaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. - visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Efter avklarad kurs ska studenten kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för skolan ger uttryck för visa god språkförmåga i tal och skrift för kommunikation, lärande och reflektion i det svenska språket utifrån fördjupade ämneskunskaper och identifierade faktorer välja innehåll för verksamheten i syfte att utveckla sin undervisning och bedöma och betygsätta elevers kunskaper i ämnet utifrån elevers olika erfarenhet, behov och förutsättningar självständigt planera, leda och organisera undervisning och visa kunskap om att på olika sätt använda IT som didaktiskt verktyg självständigt organisera undervisning och samverka i olika arbetsgrupper med varierade arbetsformer och arbetssätt för att aktivt utveckla skolans arbete för en hållbar utveckling dokumentera erfarenheterna av lärarrollen, reflektera och analysera för att definiera sin praktiska yrkesteori utifrån ämnesperspektiv INL 1 Examinationsmoment: Självvärdering och uppfyllelsen av VFU-kriterierna i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning, dvs kursens lärandemål uppfyllda, 6hp. SEM 1 Examinationsseminarium, 1,5 hp (Praktisk yrkesteori) 22

358 Översikt, förordningstext, lärandemål, innehåll och examinationer inom grundlärarprogrammet F visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och - visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. 23

359 Synpunkter på ansökan från MdH att ge grundlärarutbildning F-3 från Lisa Öberg, Södertörns högskola För det första vill jag tacka för att det utskickade materialet är omfångsrikt väl belyser verksamheten som helhet. Mycket bra med A3-översikten av kurserna i förhållande till de nationella målen för lärarutbildning, även om jag har haft lite svårt att kolla alla utbildningsmål mot kursmålen men det räknar jag med att ni har gjort!. Min läsning av Utkast och kursplaner har gjorts som riktigt kritisk granskare, utifrån erfarenheter av liknande ansökningsomgångar och granskningar. Jag har även deltagit som bedömare i en av Högskoleverkets granskningar (dock inte av lärarutbildning.) Allmänna synpunkter på huvuddokumentets del 1 Ansökan ska vara lättläst och visuellt attraktiv = kort, koncis, med plats för understrykningar och anteckningar i texten. Dispositionen är ändamålsenlig och rubrikerna är oftast bra, med några undantag som redovisas under specifika synpunkter. Granskarna behöver inledningsvis få mer kunskap om MdH generellt. Det går inte att förutsätta förkunskaper om MdH hos samtliga granskare. Den information granskarna behöver i övrigt finns i allmänhet redan i dokumentet, men stilen i ansökans första del kan bli mer övertygande. Jag är tveksam till behovet av fotnoter i ansökan. Hänvisningar bör enligt min mening göras endast till dokument som är medsända som appendix/bilagor. Alla hänvisningar till dem eller andra ev. förordningstext kan finnas i löpande text. Det bör till ett särskilt avsnitt redan i del 1 om organisationen av Verksamhetsförlagd utbildning och ev. utbildning av handledare. Detsamma gäller fältstudierna som anordnas varje termin och som är en stor tillgång för den praxisnära kunskapsutvecklingen. Fältstudier finns väl på alla lärarprogram? I så fall bör de lyftas fram som något generellt viktigt, kanske till och med en profil för MdHs lärarprogram. Några frågor granskarna bör få svar på: Hur och var sker fältstudierna? Alltid på studentens Vfu-skola? Det förefaller som om MdH har osedvanligt mycket forskning, rika internationella kontakter och en regional betydelse som är avsevärd i förhållande till utbildningsvolymen. Detta bör lyftas fram som en särskild karaktär hos MdH och gärna beskrivas genom några nyckeltal i inledningen till exempel förhållande forskning/utbildning innevarande år, och antalet pågående projekt med det omgivande samhället.

360 Vid slutredigering av texten kan det vara bra att föreställa sig en specifik granskare som ska förstå texten. Det gäller att som vanligt aldrig överskatta läsarnas kunskap men aldrig underskatta deras intelligens. Granskarna kan komma från många olika slags miljöer och har rätt att känna igen sig i vedertagna begrepp i akademiskt liv. Tänk på att granskaren kan vara (båda exemplen från ansökningsomgång 2010 för lärarexamina) En pensionerad dansk gymnastiklärare som deltagit i lärarutbildning men har noll koll på svenskt akademiskt liv eller svensk lärarutbildning En yngre norsk lektor i utvecklingspsykologi som varit lite involverad i lärarutbildning Begriplighet gör läsaren på gott humör! Granskaren vill känna att den förstår och avskyr att känna sig dum. Undvik därför uttryck som kräver att man är införstådd med verksamheten. När man vill ange en verksamhets högskolespecifika namn (typ KLOK-verkstan) gör det sist i resp. stycke. Att gå från det allmänna till det enskilda är en bra regel i dispositionen av enskilda avsnitt. Låt fakta tala för sig själva. Var så kortfattad det över huvud taget går. Var noga med rubrikerna. Sök exakthet och stringens under varje rubrik. Det kan vara klokt att tänka på texten som en katalog snarare än en berättelse. Texten ska vara torr som fnöske och klar som korvspad, tycker jag. Undvik t.ex. eller bl. a och redovisa istället om möjligt hela verksamheten i punkt- eller tabellform. Uttrycken t.ex. eller bl. a har en tendens att få läsaren att fundera över om exemplen verkligen är representativa. Och vad är det som inte nämns? Använd aldrig plusord om lärarutbildningen eller MdH. Det är granskarna som värderar, inte ansökaren! Ta bort sådant som kan verka skrytsamt eller ideologiskt. Var uppmärksam på formuleringar som kan uppfattas som självbelåtna. Viss självkritik tyder på att lärarutbildningen har vana vid självreflektion och förmår anlägga utifrånperspektiv. Det skapar respekt. Redovisa kända brister och problem på sätt som visar medvetenhet om svagheter och pågående eller planerad aktivitet för att åtgärda dem. Var ärlig. Om det finns brister och problem som MdH inte har förmått eller kan åtgärda skriv det!

361 Specifika synpunkter på Del 1: Lärarutbildningen vid Mälardalens högskola. Inledningen Först bör som sagt komma en presentation av MdH, att MdH har två campus, var de är lokaliserade i Sverige (gärna karta) hur mycket forskning och utbildning som gjordes 2011, antal studenter och antal utfärdade examina förra året. Allt sådant kan ju enkelt hämtas från årsredovisningen för Var är lärarutbildningen lokaliserad på en flercampushögskola är en fråga läsaren vill ha svar på. Om den finns på båda campus hur löser man då praktiska problem och skapar ett sammanhållet akademiskt lärar- och forskarkollegium? I inledningen bör också finnas ett kort stycke om vilka lärarutbildningprogram som MdH ger i dagsläget och att man bedriver fortbildning av lärare. Det är livsfarligt (!) att säga att den vetenskapliga kvaliteten garanteras genom de sex forskningsinriktningarna. De kanske ger förutsättningar för en god kvalitet Vilka forskarutbildningsämnen har MdH? Också en del andra fakta i ansökningen bör flyttas till i inledningen tycker jag. Att lärarutbildningen betyder mycket för regionen är säkert sant, men konkretisera vad MdH menar med betyder mycket. Beskriv också vilken region som närmast avses. Att tala om lärarutbildningsreformen 2001 kan låta som om man föredrar den förändringen framför nästa förändring års examensordning kan låta mer neutralt. Avsnitt 1: Organisation och ansvar Begreppet branschen (som förekommer här och på några andra ställen) är oprecist. Skriv i stället exempelvis förskole- och skolsektorn (om man inbegriper fristående för-/skolor) annars kommunerna eller dylikt. Begreppet akademi (som organisationsenhet) måste förklaras. Börja hellre: Högskolan är organiserad på följande sätt. Hur förhåller sig ämnen och program till akademierna? Det måste klargöras. Gärna en organisationsskiss! Vad är värdakademi? Vilka funktioner finns i varje akademi? Ordet ämne dyker plötsligt upp på s. 2 rad 8. Hur förhåller sig ämnen till akademier? Är det vanligt med en eller två studentrepresentanter i varje organ? Jag föreslår att man tar in en särskild rubrik under avsnitt 4 om studentmedverkan. OBS: SFS rekommenderar minst två representanter per organ. Hur stora svårigheter finns det på MdH att få studenter att delta i organ? Och vad gör man för att engagera studenter som representanter i olika organ? Det kan granskarna vilja veta.

362 2. Kvalitetsarbete Vad är kvalitet och kvalitetssäkring för MdH? Gärna en definition här, och helst hämtad från Högskoleverket eller annat organ. Hur fungerar det digitala utvärderingssystemet? Svarsfrekvenser? Svårigheter? Hur kvalitetssäkras Vfu? Har Vfu-handledare fått utbildning? Hur väljs de ut? Vilken organisation finns när problem uppstår under Vfu? Det finns oklarhet i formuleringar på s. 6 rad 7 Analysen ska sedan sammanfattas, Återkoppling ska ske. Görs det? Hur garanteras att det görs och vad händer om någon inte gör vad den ska? 3. Undervisning och examination Här behövs större tydlighet om undervisningsformerna och helst antalet timmar lärarledd undervisning per student på de program som nu ges, och antalet timmar som planeras på grundlärarprogrammet F-3. Vad är innovativt och vad är traditionellt i repertoaren av undervisningsoch examinationsformer? Lyft fram goda exempel på undervisnings- och examinationsformer. 4. Utbildningsmiljö (ta bort för lärarutbildningen ) När man läser första meningen låter det som styrdokumenten är drivande i utvecklingen. Det låter inte rimligt. Snare brukar ju styrdokument kodifiera förändringar som måste göras av orsaker som kan vara externa eller interna (världen förändras, brister upptäcks etc.) 4.1 Forskning (ta bort sbas). Ändra ev. rubriken till Utbildningsvetenskaplig forskning. Inledningen bör kortas till det allra nödvändigaste. Här bör dock en gränsdragning göras mellan begreppen forskning och utvecklingsarbete/utvecklingsprojekt, och ev. mellanformer. Båda begrepp kan gärna användas i de följande avsnitten. Jag misstänker att en del av de forskningsprojekt som finns redovisade snarare är utvecklingsprojekt. Skriv i så fall det Fem forskningsmiljöer I andra stycket: ta bort allt som kan verka självklart för granskarna (som nog vet vad forskning är och hur den vanligen bedrivs). VIKTIGT: I varje tabell som redovisar en forskningsmiljö: ange den i rubriken och lägg till en summeringsrad. Det måste framgå för granskarna hur många lärare av varje kategori det finns sammanlagt (eftersom en forskare uppges kunna ingå i mer än en forskargrupp). Det är förmodligen bättre att ha två kolumner för medverkande forskare: disputerade (docenter och icke docenter) och icke disputerade. Ärligast är att också redovisa hur många heltidsekvivalenter forskning varje forskargrupp har Eftersom den utvecklingsvetenskapliga forskningen är imponerande stor var noga med en exakt redovisning! Den preliminära tabellmodellen väcker misstänksamhet om dubbelräkning av forskare och forskarstuderande, och om att forskning inräknas även om den inte bidrar till lärarutbildningens kvalitet.

363 Var öppen med vilka projekt som initierats som kommunala utvecklingsprojekt, eller kan betecknas som både forskning och utvecklingsarbete. I avsnittet förekommer en mångfald begrepp som gör läsaren osäker, i värsta fall förvirrad. Stringens behövs. Det skulle vara överskådligt med tabeller som visar forskningsmiljöerna i ett ögonkast och om de är rent utbildningsvetenskapliga eller har utbildningsvetenskaplig anknytning Och vilka forskargrupper som ingår där. Detta kan visas i tabellform. Att därutöver inkludera begreppen forskningstema och forskningprofil blir lätt förvirrande! Om de måste användas, ange då hur de förhåller sig till forskningsmiljö och forskargrupp. Man kan beskriva varje forskningsmiljö kortfattat med en eller två meningar och sedan redovisa de pågående projekten i den miljön i tabellen. Här kan man också ta med nyss avslutade projekt eftersom kan antas påverka lärarutbildningen gynnsamt. Övergripande kommentar: Avsnittet om forskning är oproportionellt långt i förhållande till resten av ansökan. Det som ska visas är 1. Att det finns utbildningsvetenskaplig forskning och vilken den är 2. Hur den kommer lärarutbildningen till nytta Syfte två ovan är inte tillräckligt framskrivet. Läsaren vet att kräver särskilda insatser för att pågående forskning ska komma studenter till del. Hur många forskare undervisar och på vilka program? Vad är en forskningsbaserad lärarutbildning? Vilka insatser görs för att forskningsbasera lärarutbildningen? Genom att använda mer tabeller Så kan man spara utrymme: Forskning i forskningsmiljön XYZ Namn på forskargrupp Projekt (hela namnet) Finansiärer Ev. samarbetspartners Projekttid Heltidsekvivalenter forskare i projektet på MdH 2012 (om pågående) 4.2 Påbyggnadsutbildning och forskarutbildning. Kanske bättre rubrik: Fortbildning i form av magister- och masterutbildning samt forskarutbildning Första stycket: En stor del av stycket bör flyttas till ansökans inledning. Hela inledningen här bör omformuleras. Näst sista meningen på s. 15 är svår att förstå, kanske onödig. Tala tydligt om vilka examenstillstånd för lärarutbildning MdH har och inte har. Tala också om vilka examenstillstånd för magister och

364 master som MdH har, och vilket/vilka ämnen i forskarutbildning man får ge examen i. Detta kan gärna finnas i inledningen till hela ansökan. s. 16. Undvik ordet påbyggnadsutbildning. Använd istället genomgående Bolognaterminologi (grundresp. avancerad nivå.) Andra stycket om speciallärarutbildning ta in det i inledningen till ansökan, där de olika lärarprogrammen som nu ges presenteras. 4.3 Internationalisering och interkulturalitet (mitt förslag) Vad inbegriper MdH i begreppet internationalisering? Om det handlar om internationellt utbyte tala gärna om kategorier: lärare, forskare, administratörer, studenter. Bort med allt som kan låta skrytsamt. Alla vet att internationellt utbyte bland lärarstudenter är lågt. Säg hur det är: vad som är bra och vad som kan förbättras. Hur är studentsammansättningen avseende ålder, kön, etnisk härkomst? Det övergripande målet att alla studenter ska ha möjlighet till någon form av interkulturell kontakt eller aktivitet väcker frågor och kan öppna för sarkasm (Räcker det med att det finns studenter från stad och landsbygd i en grupp? Både unga och äldre? ) Vad menas med interkulturell kontakt? Vad menar lärarutbildningen med interkulturalitet? Vad gör den för att skapa sådana processer? Formuleringen interkulturella olikheter är inte bra, skriv hellre kulturella olikheter. 4.4 Stödverksamheter (alt. support) för studenter och lärare (mitt förslag till ny rubrik) Det här avsnittet bör kortas och omdisponeras. Utgå från verksamhetens mål. Definiera kort vilka relevanta svårigheter som finns för uppnående av målen. Därefter beskriv de verksamheter som institutionaliserats för att förbättra måluppfyllelsen. Sist i varje stycke skriv något i stil med: Denna verksamhet kallas på MdH för 4.5 Samverkan med det omgivande samhället (mitt förslag) Avsnittet kan stramas upp något. Lyft in det viktigaste från fotnot 18 i texten och ta bort fotnoten. Meningarna om utbildning av handledare för forskarstuderande bör flyttas till avsnittet om forskarutbildning. 4.6 Digital kompetens som mål i lärarutbildningen (ev. ändrad rubrik som bättre motsvarar innehållet i texten) Några onödiga ord finns annars utmärkt. 4.7 Hållbar utveckling Not 20 bör lyftas in i löpande text som i övrigt är kort och bra. 4.8 Jämlikhet och jämställdhet

365 Låter lite som en broschyrtext. Satsningar på kompetensutveckling genomförs kontinuerligt genom föreläsningar och seminarier i ämnet. Satsningar kan inte gärna vara kontinuerliga. Beskriv mer exakt, och ärligt. Typ Varje år anordnar personalavdelningen minst en aktivitet med syfte att Ca 30 lärare och administratörer deltar normalt varje gång.

366 Specifika synpunkter på del 2 Grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Avsnittet som helhet är stringent och i huvudsak tillräckligt informativt. Några små kommentarer finns nedan. Den viktigaste är att all information som rör flera lärarutbildningsprogram bör flyttas till ansökans avsnitt Bra. 1.1 Det skulle vara fint om det gemensamma bedömningsdokumentet för examensarbeten bifogades ansökan (utarbetat av MdH, Högskolan Dalarna, Karlstads universitet och Örebro universitet). Första stycket på s. 31 kan gärna flyttas till del 1. Likaså fjärde stycket om handledarutbildning. Dessa stycken gäller ju hela lärarutbildningen och inte bara grundlärarprogrammet F-3. s. 32 Garanteras varje student besök av lärare från MdH varje Vfu-period? Eller är det ett mål? 2. Bra. 3. Rubriken blir mer exakt med formuleringen Forskning och utveckling med koppling till programmet

367 Synpunkter på kursplaner för program F-3 särskilt verben i kursmålen I mitt utskick saknas kursplaner för kurserna på termin 7 (ämnesstudier i svenska och i matematik) men de finns i översiktsarket, så det gör inte så mycket. Jag har undersökt enhetlighet och progression i alla kursplaner jag fått genom att lista över de verb som används i kursplanerna. Som bekant ska ju verben som används beskriva en aktivitet hos studenterna som är möjlig att säkert observera, bedöma och betygssätta. Det finns stor variation mellan kursplanerna i detta avseende, beroende på att olika lärare har skrivit kursplaneförslagen. För att underlätta en översyn har jag redovisat verben i tabellen nedan. Det kan även vara bra att skriva något om progression i kursmål i ansökans huvuddokument, eftersom det är något som rör alla lärarprogram. Av medsända Anvisningar för att skriva kursplaner på UKK (s. 4) framgår att man ska undvika verb som är svårexaminerade som Visa kunskap, medvetenhet, förståelse etc. I tabellen nedan är sådana verb fetade. Det är vanligt med reflektera som kursmål. Det kan vara svårt att observera varje enskild students reflektioner. Kanske kan det vara bättre att skriva redovisa sina reflektioner om, ha visat förmåga till reflektion över eller liknande? I anvisningarna finns också exempel på verb som kan användas på grund- och avancerad nivå, vilket är användbart och bra för progressionen. OBS: MdHs egna anvisningar följs inte helt i kursplanerna för programmet. Redan i andra kursen första terminen finns till exempel analysera som mål, men då det är en matematikkurs kan det ordet försvaras. Se tabell nedan. Kursplanen för sista kursen på termin 2 verkar väldigt avancerad för förstaårsstudenter, tycker jag. Är vi överlag säkra på att kursplanerna garanterar att alla mål för Färdighet och förmåga respektive Värderingsförmåga och förhållningssätt uppnås? Jag tänker särskilt på att tillvarata elevers kunskaper och erfarenheter och kommunicera och förankra skolans värdegrund etc. beakta, kommunicera och förankra ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa självkännedom och empatisk förmåga, identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens. Jag undrar särskilt om utbildningsplanens mål för Värderingsförmåga och förhållningssätt är tillräckligt väl framskrivna i kursinnehåll och kursmål. Det förefaller mig som målen mest handlar om kunskap och förståelse, färdighet och förmåga. Se tabell nedan.

368 KURSPLAN Kursplan 1, Svenska, introduktion, 15 hp Kursplan 2, matematik, 15 hp Kursplan 3, estetiska lärprocesser, 7, 5 hp Kursplan 4, utbildningens organisation, uppdrag och innehåll, 15 hp Kursplan 5, Vfu-kurs 1 Kursplan 6, Utvecklingsarbete och utvärdering Kursplan 7, Möjligheter och hinder i språk-, skriv- och matematikutveckling, 7.5 hp Kursplan 8, Utveckling och lärande Kursplan 9, Bedömning av barns lärande och utveckling VERB SOM VISAR VAD STUDENTEN KAN VID AVSLUTAD KURS Redogöra för (samma verb för alla mål) Analysera, använda, lösa uppgifter och problem, förklara, kartlägga Ha kännedom om, ha grundläggande kunskap om, ha kunskap att motivera, kombinera och använda olika metoder Redogöra för, analysera, definiera, tillämpa, diskutera, kritiskt granska, beskriva och jämföra, välja ut, planera och analysera Arbeta och handla, visa, identifiera, beskriva och sammanfatta, visa kännedom om, dokumentera och reflektera över Systematisera, analysera och kritiskt granska, bidra till utvecklingen, planera och utvärdera, genomföra, analysera och värdera resultat, presentera alternativ Redogöra för, analysera och kritiskt granska, identifiera, granska och värdera, kritiskt granska och värdera Identifiera och redogöra för, visa kunskap om, problematisera, analysera och värdera, analysera och reflektera, definiera och utveckla ett kritiskt förhållningssätt, granska Beskriva och kritiskt granska redogöra för, identifiera och problematisera, utarbeta och diskutera KOMMENTAR ANG. MÅLENS PROGRESSION OCH OBSERVERBARHET Det kan vara bra att ha enkla och tydliga mål på den första kursen, men här kanske man skulle hunna ta in något mål om förhållningssätt och värderingar? Har studenterna fått möjlighet att lära sig vad analysera är? Ha kännedom och kunskap om är förmågor som är svåra att observera. Kursmålen kan öht göras tydligare. Vet studenterna vad som avses med diskutera (i akademisk mening)? Det är många och ganska svåra mål för det första årets studier. Bra och realistiskt. Men kursmål 3 kan kanske behöver snävas in lite? Många och stora mål! Vad är skillnaden mellan granska och kritiskt granska? Många höga mål för en kort kurs. Definiera och utveckla ett kritiskt förhållningssätt till IT kanske inte en optimal formulering? Målen verkar rimliga.

369 Kursplan 10, Samhällsorientering, 15 hp Kursplan 11, Naturvetenskap och teknik, 15 hp Kursplan 12, engelska, 15 hp Kursplan 13, Vfu 2, 7,5 hp. Kursplan 14, Sociala relationer och ledarskap, 7.5 hp Kursplan 15, Specialpedagogik, 7.5 hp Kursplan 16, Forskningsmetod Kursplan 17, Självständigt arbete 1, grundnivå, 15 hp Kursplan 18, Språk-, skriv- och läsutveckling, 7,5 hp Kursplan 19, Barnlitteratur och barnkultur, 7,5 hp Kursplan 20, Ämnesstudier matematik del 2 Ha god kunskap om, ha god insikt om, visa god förtrogenhet med, kunna reflektera, förmå redogöra för, visa kunskap om, ha insikt om, planera, genomföra och diskutera Visa kunskaper om, visa hur, redogöra för, visa kunskap om, stimulera och hjälpa elever, praktiskt skapa och konstruera, diskutera och reflektera, göra val, Beskriva, utforma, analysera och diskutera, göra medvetna val, utarbeta strategier, utforma lektioner, identifiera, planera, genomför a och reflektera över Arbeta och handla, visa förmåga, identifiera och välja, planera och leda, organisera och samverka, dokumentera och reflektera Redogöra för, relatera till, redogöra för och kritiskt granska, Planera, reflektera Redogöra för och relatera till, identifiera och problematisera, redogöra för och jämföra, reflektera Identifiera och beskriva, planera, redogöra för, praktiskt tillämpa, kritiskt granska och diskutera, ha kunskap om Planera, motivera och genomföra, tillämpa, presentera och försvara, kritiskt granska, diskutera och redovisa, på ett strukturerat sätt reflektera Kritiskt granska och värdera, kritiskt gran ska och jämföra, didaktiskt tillämpa, dokumentera, analysera och bedöma Redogöra för och tillämpa teorier, identifiera och analysera, kritiskt granska Använda och definiera, lösa, analysera och utforma, analysera och kritsikt reflektera över, kartlägga, kritiskt reflektera, professionellt bemöta, analysera och bedöma, planera, genomföra Vad är det för skillnad på kunskap och god kunskap? Här behöver kanske kursmålen tänkas igenom. Ordet förmå kan strykas. Bra mål, och även om den här kursen ligger på grundnivå kan man nog kräva reflektion Låter realistiskt Bra progression i förhållande till förra Vfukursen Lagom många och bra mål med tanke på att kursen ligger i slutet av utbildningen Lagom många och bra mål med tanke på att kursen ligger i slutet av utbildningen Bra. Jag tycker att ha kunskap om bör bytas ut mot visa kunskap om som är OK här. Bra. Bra, avancerade kursmål

370 Kursplan 21, Självständigt arbete 2, avancerad nivå, 15 hp Kursplan 22, Vfu-kurs 3, ämnesstudier, 7, 5 hp Kursplan 23, Vfu-kurs 3, UVK, 7, 5 hp och utvärdera Självständigt planera, motivera och genomföra, tillämpa och motivera. Kritiskt granska, diskutera och värdera i övrigt samma som ovanstående Arbeta och handla, visa god förmåga, välja, bedöma, betygssätta, självständigt planera, leda och organisera, visa kunskap, samverka, aktivt utveckla, dokumentera, reflektera och analysera Ungefär samma nivå som föregående Bra Bra Bra

371

372

373

374

375

376

377

378

379

380 Bilaga 11: Inkommen lägesrapport från Akademi HST Utfall av HSV:s kvalitetsutvärdering Vägledning för uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd

381 MÄLARDALENS HÖGSKOLA LÄGESRAPPORT HST, Ekonomivetenskapliga avdelningen 14 augusti 2012 (Marknadsföring/Industriell ekonomi och organisation) Lars Hallén LÄGESRAPPORT OCH ÅTGÄRDSPLAN FÖR EXAMENSARBETEN I FÖRETAGSEKONOMI Bakgrund Examensarbetena på magisternivå i företagsekonomi har enligt Högskoleverkets ämnesutvärdering fått omdömet bristande kvalitet. En första analys av bedömargruppens yttrande gjordes av ämnesföreträdaren i företagsekonomi den 18 maj 2012 vilket ingavs till ufo-sektionen den 29 juni. Utlåtandet, som finns bifogat till denna åtgärdsplan, diskuterades vid en avdelningskonferens den 13 juni och kommer att följas upp vid en upptaktskonferens för HST-akademin den 28 augusti. Då kommer också nedanstående förslag till åtgärdsplan att behandlas. Förslag på åtgärder 1. Handledning. Omedelbart till vårterminen 2012 infördes att för magisteruppsatser ska minst endera av handledaren eller medbedömaren vara disputerad, och från höstterminen 2012 ska alla handledare för magisteruppsatser vara disputerade och för kandidatuppsatser ha avlagt minst licentiatexamen. 2. Betygssättning. Handledare och medbedömare ska sätta betyg i samråd, vilket fastställs av examinator. Vid oenighet hänskjuts betygsbeslutet till ämnets professorer i marknadsföring, organisation eller redovisning beroende på examensarbetets ämnesinriktning. 3. Metodkunskap. Översyn och samordning av metodutbildning genomförs på alla nivåer och enhetliga principer för examensarbetenas utformning sammanställs som anvisningar för studenterna. 4. Internutbildning. Fortlöpande under läsåret organiseras sammanträden med uppsatshandledarkollegiet där tidigare examensarbeten granskas och bedöms för att klargöra bedömningskriterier och kalibrera kravnivåer. 5. Handledarkompetens. Nyrekrytering av disputerade lärare pågår. Tidplan Augusti Första lägesrapport (föreliggande dokument). Hösten Genomförande av punkterna 1-3. Hösten 2012 och våren Genomförande av punkt 4. Våren Genomförande av punkt 5 samt avlämnande av slutrapport.

382 2 BILAGA Information från ämnesföreträdaren Esbjörn Segelod den 18 maj 2012 Som nog de flesta av er redan vet har HSV granskat 67 utbildningar i företagsekonomi varav 25, dvs nästan 40 %, fick betyget bristande kvalitet. Vårt kandidatprogram fick betyget hög kvalitet och vårt magisterprogram bristande kvalitet. Det magisterprogrammet faller på är uppsatserna, och då speciellt övergripande metod och angreppssätt. Hela utredningen kan laddas ned på där det också står: Utbildningar med det samlade omdömet bristande kvalitet uppfyller inte kvalitetskraven för högre utbildning. För de utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet innebär det att Högskoleverket ifrågasätter tillståndet att utfärda denna examen. Dessa lärosäten [ ] ska senast 15 maj 2013 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits. Därefter kommer Högskoleverket att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda dessa examina. Vi har nu ett år på oss att åtgärda de brister som uppdagats i magisterprogrammets uppsatser och jag avser att med detta ge några synpunkter på vad vi kan göra. Tjugoen kandidat- och 20 magisteruppsatser hade samplats och sänts till HSV för granskning. Kandidatuppsatserna bedömdes på fyra och magisteruppsatserna på fem punkter. För var och en av dessa punkter fick våra uppsatser en 1:a (= bristande), 2:a (=hög), eller 3:a (=mycket hög). Med 20 uppsatser samplade blev max poäng således 60 per examensmål. Totalt samlade vi på detta sätt in 153 poäng (max 252) på kandidat och 167 (max 300) på magister, vilket placerar oss i mitten av svenska universitet och högskolor. Fördelat på de punkter som bedöms erhöll vi på kandidatuppsatser 40, 37, 38 och 38; på magister 37, 31, 35, 38, och 36. Antalet bristande för kandidatuppsatser var 5, 5, 5, 5, och för magisteruppsats 6, 9, 7, 5, 6. Nio av 20 magisteruppsatser har bristande vad gäller examensmål 2, vilket var 2 för mycket. Rent allmänt verkar det vara på det viset att en uppsats som bedöms som svag i ett avseende ofta också är svag i andra avseenden. På så sätt hade vi tre kandidatuppsatser som hade bristande på samtliga fyra mål. Om vi hade kunnat identifiera och stoppa dessa uppsatser hade endast 1 av 10 kandidatuppsatserna uppvisat bristande kvalitet. Det finns alltså anledning att försöka höja ribban även för kandidatuppsatser genom att identifiera och inte släppa igenom de riktigt svaga uppsatserna. Vad gäller magisteruppsatserna så var det fyra uppsatser som fick bristande på alla fem mål. Om vi hade lyckats identifiera och stoppa 2 av dessa 4 uppsatser så hade vårt magisterprogram fått betyget hög kvalitet. Även om HSV har utvecklat en mall för hur de som läst och bedömt våra uppsatser ska bedöma dessa så är naturligtvis bedömningen av uppsatser en bedömningssport. Det går inte att komma ifrån att en bedömare kan anse att en uppsats har bristfällig kvalitet och en annan att den har hög kvalitet. Dock, om en grupp av bedömare bedömer som här är fallet 20 uppsatser bör vi kunna bortse ifrån denna subjektivitet. Identifiera 2 av 4 uppsatser det bör vi klara av att göra om vi inför en bättre granskning av uppsatser innan de godkänns.

383 3 Vad står då punkt 2 för, jo, Övergripande metod och angreppssätt : C C 1 C 2 C 3 Övergripande metod eller angreppssätt Redogörelse och motivering för vald design Designens relevans med hänsyn till problem, modell och data Redogörelse för insamling och analys av material och data Metodvalets för- och nackdelar ska diskuteras samt begränsas till problemrelevanta aspekter. Genomförandet ska vara uppenbart och kontrollerbart för läsaren. Den valda metoden ska motiveras och kopplas till problem, teori och modell. Redogörelsen för insamling och analys ska vara konsistent och författaren ska visa medvetenhet om hur bl.a. kvantitativa och kvalitativa analysmetoder används beroende på vald ansats. Hur kom det sig då att 9 av 20 magisteruppsatser bedömdes som bristande vad gäller metod? Min misstanke är att det delvis kan ha att göra med hur uppsatserna samplades. Vi har två typer av uppsatser på avancerad nivå: magisteruppsatser som påbyggnad på kandidatexamen i företagsekonomi, och masteruppsatser som en del av en MIMA-utbildning. De förra klassas som företagsekonomi, och de senare av MDH som industriell ekonomi och organisation, dvs som en ingenjörsutbildning. En genomgång av vilka 20 uppsatser som samplades ger mig 5 i företagsekonomi och 15 i industriell ekonomi och organisation. Siffran kan vara något annorlunda eftersom jag endast utgått ifrån språket uppsatsen är skriven på och författarnas namn. De lärare som handledde MIMA-uppsatser vädrade de problem de upplevde då vissa av de utomeuropeiska studenterna saknade erfarenhet av att skriva och argumentera i text, och var dåliga på engelska. Vissa hade tidigare inte ens skrivit ett PM. Ett avgörande skäl till att underkänna vårt magisterprogram i företagsekonomi gissar jag är, fast jag kan ju inte veta, att vi år 2000 hade ett stort antal MIMA-masteruppsatser vilka felaktigt samplades tillsammans med ekonomiprogrammets masteruppsatser. Hur blev det då såhär? MIMA-utbildningarna gav oss väldigt många uppsatsskrivare. Det blev nödvändigt att hyra in lärare från andra lärosäten. En stor del av uppsatserna handleddes av lärare från andra lärosäten och av handledare utan egen erfarenhet av att publicera forskning. Professorsgruppen och flera andra varnade för detta men det ansågs viktigare att producera så många hås/håp som möjligt. Och vad gäller hås/håp kan tilläggas att MIMA-utbildningarna visserligen klassificerades som ingenjörsutbildning eftersom de gick under Indek men tilldelades HSV hås/håp. Vidare, eftersom MIMA-programmen ligger under Indek argumenterade jag för att vi inte skulle låta HSV granska programmens uppsatser men det fick jag inte gehör för. Jag vet att jag var i kontakt med BTH och HiS och de avsåg inte låta HSV granska sina uppsatser skrivna av utomeuropeiska studenter. Men så blev det inte. Indek-uppsatser samplades med magisteruppsatser vilket framstår som galet för det var våra kandidat- och magisterprogram i företagsekonomi som granskades. Det var endast för dessa program som vi rapporterade hur de var uppbyggda i självutvärderingen. Någon självutvärdering av MIMA-programmen gjordes egentligen aldrig, även om det kan ha varit som så att exempel från några MIMA-kurser slunkit in i självutvärderingen av magisterprogrammet. Hur som helst, vi får försöka visa på förbättringar som gör att vi kan få behålla våra magisterrättigheter. Några argument vi kan överväga är: (1) D-uppsatser samplades bland både ekonom- och MIMA-studenters uppsatser. Förmodligen har våra engelskspråkiga MIMA-uppsatser fått sämre betyg än våra svenskspråkiga uppsatser skrivna av studenter på ekonomprogrammet vad gäller Examensmål 2. År 2010 hade vi många studenter från utomeuropeiska länder som läste ettåriga masterutbildningar. Många av dessa studenter hade

384 4 tidigare inte skrivit någon uppsats eller PM i sina hemländer. De var ovana med att skriva och hade i många fall även bristande engelskkunskaper vilket skapade stora problem för våra handledare. Sedan deras studier i Sverige avgiftsbelagt har två av tre ettåriga masterprogram lagts ned och antalet studenter radikalt reducerats. Kvarvarande studenter har bättre förkunskaper. Kommentar till punkt 1: Ett problem med denna motivering är att vi inte kan skylla på att vi av olika skäl släppt igenom uppsatser som inte borde ha släppts igenom därför att vi t ex haft studenter utan förkunskaper. Då skulle vi ha underkänt dem. Vi får försöka formulera detta med MIMA-studenter på ett sätt så att vi inte går i den fällan. (2) år 2010 hade vi p g a stort intag av utomeuropeiska studenter ovanligt stort antal magisteruppsatser. Detta ledde till att vi måste hyra in handledare från andra högskolor. I och med att vi vid dagens mindre volym i högre grad kan handleda uppsatser internt har vi också större möjlighet att skapa samsyn kring vilka krav som ska ställas på uppsatser bland de som handleder uppsatser och lättare att upprätthålla kvalitén. (3) P g a det stora antalet uppsatser år 2000 handleddes många uppsatser av icke disputerade lärare. I och med att antalet uppsatser på magisternivå nu är betydligt lägre kan vi garantera att samtliga magisteruppsatser handleds av disputerade lärare. Kommentar till punkterna 1-3: Vi kan inte skylla ifrån oss när vi släpper igenom uppsatser men vi skulle kunna leverera uppgifter till HSV som visar att vi har förbättrat oss om vi kan redovisa: - Hur många av de 20 samplade uppsatserna som var magisteruppsatser i företagsekonomi, respektive MIMA-uppsatser i industriell ekonomi och organisation. - Hur många MIMA-uppsatser vi hade 2010 och hur många magisteruppsatser vi hade, respektive hur många vi har Hur många uppsatser som 2010 respektive 2012 handleddes av externa lärare och hur många som handleddes av oss själva, fördelat på disputerade respektive icke disputerade lärare. - Eftersom återrapporteringen ska vara inne först den 15 maj 2013 lär vi också hinna med att ta fram samma uppgifter för vt -13, och i dessa siffror visa på klar förbättring. (4) Med början ht -11 har vi sjösatt ett helt nytt ekonomprogram. I det nya programmet kommer PMskrivande och metodfrågor att integreras i programmet från grundnivå till avancerad nivå. Tidigare fanns det inte någon samordnad utbildning i metod och skrivande av PM. Varje lärare bestämde själv hur PM skulle utformas, i vad mån och hur metodfrågor skulle tas upp i kursen. Detta ledde till att studenterna, och då även de studenter som läste magisternivå år 2010, kan ha fått olika budskap av olika lärare vilket inte varit bra när studenterna skall skriva uppsats. När det nya ekonomprogrammets studenter ska skriva uppsats kommer de redan på grundnivån att ha förberetts för detta på ett sätt som inte tidigare var fallet. Kommentar till punkt 4: (a) Ett ständigt problem, som fortfarande existerar, är att olika lärare ger studenterna olikartade instruktioner om hur uppsatser ska se ut. Vi bör till alla nya studenter ht -12 distribuera en lite handbok om vilka skrivregler som gäller för studenter inom ekonomiområdet vid MDH, och jag förstår att arbetet att ta fram en sådan skrift redan har påbörjats. Denna bibel ska naturligtvis även ges till alla externa handledare. (b) Vi bör också med utgångspunkt från HSV:s kriterier för bedömning av uppsatsarbeten tillsammans gå igenom bedömning av uppsatser.

385 5 (5) För att ge studenterna bättre tid och stöd att problematisera sina uppsatsfrågeställningar kommer alla uppsatsskrivare fortsättningsvis att redan vid terminsstart tilldelas handledare och uppmanas välja uppsatsämne och inte som det idag i vissa fall har varit, efter tentamina på terminens första halva. Kommentera till punkt 5: I år har jag fått flera uppsatsgrupper som i och för sig har skrivet ett PM men som inte visste vad de ville skriva om när jag träffade dem i april. På ekonomistyrningssidan har vi tidigare dragit igång uppsatsskrivandet redan i början av terminen vilket har gett ett ökat antal färdigställda uppsatser vid terminens slut. I år ser det sämre ut och det är oroande. Ett skäl emot att göra så som jag har hört är att vi har många studenter som inte förrän i mars-april har klarat tillräckligt med kurser för att få skriva D-uppsats. Att sätta en tidigare tidsgräns för avklarade kurser skulle innebära att vi spärrade D-uppsats. (6) Vissa uppsatsskrivare arbetar hel- eller deltid samtidigt som de skriver uppsats. Detta gör att de kommer att lägga ned alltför lite tid på sina uppsatsprojekt. Vi kommer därför fortsättningsvis att försöka få dessa studenter att skriva uppsats på halvtid. Kommentar till punkt 6: Vad gäller magisteruppsats i ekonomistyrning, som jag själv har aktuell erfarenhet utav, är det många uppsatsskrivare som arbetar heltid samtidigt som de skriver uppsats. Sådana studenter skulle kunna uppmanas formera uppsatsgrupper med andra studenter som arbetar heltid och skriva uppsats på halvtid. Vanligtvis vill de inte göra så men då får vi höja ribban. Ett speciellt problem uppstår när en heltidsarbetande uppsatsskrivare paras ihop med en heltidsstudent. Det gör att vi får igenom fler uppsatser men det är inte rättvist mot den heltidsstuderande studenten. (7) Vi vet att de studenter som skriver dåliga C-uppsatser ofta också skriver dåliga D-uppsatser. Korrelationen är hög. Vi kommer därför att spärra D-kursuppsats så att vi kan garantera att alla uppsatser handleds av disputerade lärare. Kommentar till punkt 7: Många universitet löser kvalitetsproblemet genom att spärra D- uppsatskursen. Vi kan göra detsamma, och vi kan spärra D-uppsatskursen så hårt att alla uppsatser kan handledas av disputerade. Skälet till att vi inte har gjort detta är en strävan att maximera antalet hås/håp. Kvalitet har varit av underordnad betydelse i jämförelse med att dra in så mycket pengar som möjligt. Varför underkännande på punkt 2, metod? Min erfarenhet i modern tid inskränker sig till magisteruppsatser i ekonomistyrning och 2010 års studenter var ett lågvattenmärke, 2011 var bättre, men i år 2012 är det åter sämre. Några skäl till att det ser sämre ut i år är att de inte visste vad de skulle skriva om när jag träffade dem i april, uppsatserna ska läggas fram en vecka tidigare, och flera av studenterna arbetar heltid. De har skrivit ett PM som de återanvänder i sin referensram men denna referensram är mer en redogörelse för vad de läst än en analys av något de ska studera. PM:en används inte för problematisera den frågeställning de vill studera, utan för att gå igenom litteratur kring en frågeställning som de av andra skäl vill veta mer om. Om vi ska få ordning på detta bör uppsatsskrivare tilldelas en handledare redan vid terminsstart som de kan bolla frågeställning, syfte och metod med. Ett alternativ är att se till att tyngdpunkten i PM på magisternivå ligger på syntes och analys. Vi skulle kunna få bättre bedömning av punkt 2 om vi fick studenterna att skriva om frågeställningar som ingår i handledares forskningsprojekt, eller i alla fall skiva om sådant som handledarna är inlästa på. På ekonomistyrningssidan har vi försökt styra magisterstudenter på detta sätt men med mycket dåligt resultat. År efter år har vi presenterat uppsatsförslag som endast någon enstaka student i år

386 6 var det ingen nappat på. De hittar på egna frågeställningar som de vill skriva uppsats om. Att få dem skriva uppsats om sådant vi är inlästa på verkar inte vara framkomligt. Hursomhelst, vi måste vara extra noga med vårens uppsatser. Ett sådant meddelande bör genast gå ut till alla uppsatsbedömare. Jag skriver uppsatsbedömare eftersom alla uppsatsskrivare tydligen har rättighet att lägga fram sina uppsatser. Det kan inte handledaren hindra, endast avråda ifrån. Tveksamma uppsatser bör läggas fram efter sommaren, men studenter som likväl lägger fram sina uppsatser får vi ge så omfattande hemläxa att vi klarar oss ovanför skamgränsen även om detta skulle innebära att de inte blir klara förrän efter sommaren. Vidare, vid bedömning av uppsatser bör HSV:s mall för bedömning av uppsatser användas, i alla fall som koll på att alla examensmål uppfylls. Några allmänna reflektioner om HSV:s utvärderingssystem I denna utvärdering försöker HSV mäta output. Tidigare ämnesutvärderingar har fokuserat på att utifrån en förställning om vad som ger bra output utvärdera processen. Vi skulle kunna säga att man har gått ifrån administrativ till marknadsbaserad kontroll, ett naturligt steg när man ger högskolor större frihet att själva bestämma hur de ska uppnå målen. Dock, man ställer inte olika ämnen emot varandra såsom sker på marknaden för utbildningar. Samtliga utvärderar kommer ifrån det egna ämnet och det faktum om det skulle vara så - att företagsekonomi får en större andel av sina utbildningar underkända än ett annat ämne betyder inte att ämnet ger sämre output än detta ämne. I detta avseende är måttet relativt. Man har inte gått hela vägen mot marknadsbaserad kontroll. Kanske hade vi kunnat undvika att tappa våra examensrättigheter om vi inte hade samplat våra MIMA-uppsatser. Vi ska dock vara glada att HSV denna gång utvärderade output och inte förutsättningar och process, som många verkar ha velat de skulle ha gjort. Med minst andel disputerade i undervisningen av alla universitet och högskolor som Leif Lindmark visat - lär vi då inte ha haft större chans att klara oss. Om vi p g a för få disputerade blivit av med våra magisterrättigheter är jag tveksam till att MDH hade haft kraft att rätta till detta. Nedläggning av magister- och forskarutbildning hade legat närmare. Det som nu har skett går att åtgärda om vi bättre anpassar antalet uppsatser till tillgängliga interna lärarresurser och talar oss samman om hur PM och uppsatser ska handledas och bedömas. Och kom ihåg, vi är i gott sällskap. Nästan 40 % av de program som bedömdes blev underkända. Företagsekonomer är som sig bör kritiska. Det är värre för Högskolan i Dalarna, Högskolan i Gävle, Högskolan Väst, Karlstads universitet, Mittuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet som alla fick både kandidat- och magisterprogram underkända, och för Högskolan i Borås som fick sitt kandidatprogram underkänt. Noterbart är även att 2 av Lunds 4 program, och 5 av Göteborgs 8 program blev underkända. Att Lund och Göteborg får allt mellan bristande och mycket hög kvalitet på sina program kan, tror jag, endast förklaras av att det är olika personer som har hand om dessa program och deras uppsatser. Det innebär att det är personberoende och att det går att göra höja kvaliteten. Notera även att Högskolan i Kristianstad får samma betyg på sin kandidatexamen som Handelshögskolan i Stockholm, mycket hög kvalitet. Det borde vi också kunna få nästa gång, om vi vill.

387 Utbildning Examen Universitet/Högskola Beslut Utvärdering År Företagsekonomi Magister Mälardalens högskola Bristande kvalitet Företagsekonomi 2012 Bedömargruppens förslag till samlat omdöme: Bristande kvalitet Måluppfyllelsen bedöms som bristande för ett av de sex utvärderade examensmålen - fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. För fem av de sex utvärderade examensmålen bedöms måluppfyllelsen som hög, även om den för tre av målen inte är entydigt hög. Den samlade bedömningen är att utbildningen har bristande kvalitet. Utvärderade examensmål: 1 För magisterexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete. Hög Urvalet av självständiga arbeten visar på hög måluppfyllelse gällande kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Utfallet är dock inte entydigt. Av övriga underlag inklusive lärosätesintervjun framkommer emellertid ingenting som tyder på väsentliga brister i utbildningens innehåll, uppläggning och former för examination. Därmed ger övriga underlag inte grund för en förändrad bedömning av måluppfyllelsen. 2 För magisterexamen skall studenten visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Bristande Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse gällande fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Utfallet är dock inte entydigt. Av övriga underlag inklusive lärosätesintervjun framkommer inget som tyder på brister i utbildningens

388 innehåll, uppläggning och former för examination. Metodkunskap ingår som moment i samtliga kurser på magisternivå. Dessutom ingår kursen Introduktion till management och vetenskaplig metod i samtliga magisterprogram. Som stöd för uppsatsskrivare ges tre metodföreläsningar. Likväl ger inte övriga underlag grund för annan bedömning än den som urvalet av självständiga arbeten sammantaget indikerar, dvs. att måluppfyllelsen är bristande. 3 För magisterexamen skall studenten visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, även med begränsad information. Hög Urvalet av självständiga arbeten visar på hög måluppfyllelse gällande förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information. Utfallet är dock inte entydigt. Av övriga underlag inklusive lärosätesintervjun framkommer emellertid ingenting som tyder på väsentliga brister i utbildningens innehåll, uppläggning och former för examination. Därmed ger övriga underlag inte grund för en förändrad bedömning av måluppfyllelsen. 4 För magisterexamen skall studenten visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar. Hög Examensmålet har inte bedömts med utgångspunkt från de självständiga arbetena. Övriga underlag inklusive lärosätesintervjun gör sammantaget det troligt att utbildningen lägger grund för hög måluppfyllelse gällande förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar. Av självvärderingen framkommer att studenterna arbetar i grupper och individuellt där de muntligt och skriftligt ska presentera för sina kurskamrater och lärare resultat av arbeten med case och praktikfall inklusive hur de arbetat

389 fram till erhållna resultat. Måluppfyllelsen bedöms sammantaget som hög. 5 För magisterexamen skall studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper. Hög Urvalet av självständiga arbeten visar på hög måluppfyllelse gällande studenternas förmåga att skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Gällande examensmålets andra delar gör övriga underlag inklusive lärosätesintervjun sammantaget det troligt att utbildningen lägger grund för hög måluppfyllelse. Den skriftliga och muntliga förmågan övas och examineras genom att samtliga kurser förutom traditionell tentamen inkluderar någon form av inlämningsuppgift, case, PM, etc., som presenteras, behandlas och diskuteras vid seminarier. Måluppfyllelsen bedöms sammantaget som hög. 6 För magisterexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Hög Urvalet av självständiga arbeten visar på hög måluppfyllelse gällande förmågan att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. Utfallet är dock inte entydigt. Av övriga underlag inklusive lärosätesintervjun framkommer emellertid ingenting som tyder på väsentliga brister i utbildningens innehåll, uppläggning och former för examination. Därmed ger övriga underlag inte grund för en förändrad bedömning av måluppfyllelsen. Gällande examensmålets andra delar gör övriga underlag inklusive lärosätesintervjun sammantaget det troligt att utbildningen lägger grund för hög måluppfyllelse. I självvärderingen framgår att högskolan aktivt arbetat med hållbar utveckling och implementerat det i utbildningarna. I

390 företagsekonomi innebär det att man berör etiska aspekter till exempel gällande marknadsföringsfrågor, och samhälleliga och etiska aspekter ur företagskonsultperspektiv. Den sammantagna bedömningen blir hög måluppfyllelse.

391 HÖGSKOLEVERKETS KVALITETSUTVÄRDERINGSSYSTEM Vägledning för uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd INNEHÅLL Inledning Mallen för uppföljningen Uppladdning av mallen i HSV Direkt INLEDNING Högskoleverket har i uppdrag att utvärdera utbildningarnas resultat. Med resultat avses hur väl den aktuella utbildningen uppfyller kraven i högskolelagen och i examensbeskrivningarna i de förordningar som ansluter till lagen. Högskoleverkets utvärderingar granskar i vilken utsträckning studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten. Bedömningen sker enligt en tregradig skala: mycket hög måluppfyllelse, hög måluppfyllelse eller bristande måluppfyllelse. Den slutliga bedömningen redovisas i ett samlat omdöme per utbildning. Utbildningar med det samlade omdömet mycket hög kvalitet eller hög kvalitet uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning. Utbildningar som inte uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning får det samlade omdömet bristande kvalitet. Högskoleverket ifrågasätter i dessa fall lärosätets tillstånd att utfärda den aktuella examen. En uppföljning av de utbildningarna kommer att ske ett år efter beslutsdatum för utvärderingen. Därefter kan Högskoleverket besluta att det inte längre finns anledning att ifrågasätta examenstillståndet, eller återkalla examenstillståndet. Om det är en enskild utbildningsanordnare, Försvarshögskolan eller Sveriges lantbruksuniversitet som har fått omdömet bristande kvalitet kan Högskoleverket inte återkalla tillståndet. I dessa fall skickar Högskoleverket en begäran till regeringen om att examenstillståndet ska dras in. Högskoleverkets beslut och bedömargruppens yttrande anger vilket eller vilka mål som studenterna enligt utvärderingen inte når. Det är denna bristande måluppfyllelse som lärosätet ska åtgärda. Några rekommendationer om hur detta ska göras lämnar inte Högskoleverket. Det är lärosätet som analyserar bristerna i utbildningen och avgör vilka åtgärder som är lämpliga att vidta för att avhjälpa dem. MALLEN FÖR UPPFÖLJNINGEN På Högskoleverkets webbplats finns den uppföljningsmall som lärosätet bör använda för sin åtgärdsredovisning. I mallen för generella examina och konstnärliga examina ingår samtliga mål i enlighet med respektive examensbeskrivning. I mallen för de olika yrkesexamina ingår endast det urval av examensmål som respektive utvärdering har skett mot. Observera att lärosätet endast ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för det eller de examensmål som erhållit omdömet bristande måluppfyllelse. Först gör lärosätet en analys av den bristande måluppfyllelsen och därefter en redogörelse för de åtgärder som vidtagits för att säkra måluppfyllelsen. Fokus kan när så är aktuellt ligga på särskilda delar av examensmålen. Redovisningen ska visa för bedömarna att det är troligt att utbildningen har sådan kvalitet att studenterna når målen i examensbeskrivningarna. Lärosätet bör ange de källor som analysen och åtgärdsredovisningen utgår från. Alla källor ska vara tillgängliga för bedömargruppen, lämpligen genom webblänkar till dokument där datum tydligt framgår. Analysen och åtgärdsredovisningen bör inte överskrida tre sidor per mål. Sist i mallen finns en lärartabell som kan användas om analys och åtgärder omfattar lärarresursen. UPPLADDNING AV MALLEN I HSV DIREKT Mallen för uppföljningen och ytterligare information om uppföljningen kommer att finnas på Högskoleverkets webbplats, Vid tiden för uppföljningen av respektive utvärdering kommer ärendehanteringssystemet HSV Direkt att vara tillgängligt för uppladdning av uppföljningsmallen för åtgärdsredovisningen. Inloggningsuppgifter fås via lärosätets administratör för HSV Direkt. Reg.nr utvärderingsavdelningen juni 2012

392 Bilaga 12: Inkommen lägesrapport från Akademi HST Utfall av HSV:s kvalitetsutvärdering Vägledning för uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd

393 En översyn av utbildning inom nationalekonomi med syfte att kvalitetssäkra hela utbildningen och särkilt betona de områden där vi fått kritik Inledning Bland de 14 utbildningar som fått bristande kvalitet, ligger MDH tillsammans med Dalarna (magister), Stockholms (magister) och Örebro (kandidatexamen) på bästa plats. Var och en av oss har fått bristande kvalitet på endast ett mål och hög kvalitet på de övriga fyra målen. För vår del, blev det endast delmål A4 (Orientering av aktuella forskningsfrågor), där 6 av 10 examensarbeten hade bristande kvalitet. Lägger man ihop A1, A2, A3 och A4, hamnar vi på högst 40% bristande kvalitet totalt på mål A (Kunskap och förståelse inom Nationalekonomi), eftersom några examensarbeten fick Mycket hög kvalitet på några A-delmål (se Tabel 1). Enligt Alumnenkäten, fick vi ganska goda resultat (se Bilaga 1) och i vår självärdering redogjorde vi tydligt om vår utbildnings kvalité. Vi undrar om HSV tog hänsyn till detta. Vad vi redan har gjort Som vi nämnde i vår självvärdering, har vi infört en ny grundnivå i nationalekonomi under 2012, där fyra mindre kurser (Mikroekonomi, Makroekonomi, Internationell Ekonomi och Miljöekonomi) ersatte de två stora gamla kurserna (Mikroekonomi och Handelsteori, samt Makroekonomi). Det medför att vi nu har fler examinationer och därmed får bättre kontroll av studenternas kunskaper. Vi har i samband med denna omläggning bytt till böcker som är något mer avancerade metodmässigt och mer förankrade i (den empiriska) forskningen. Vi ökar också antalet övningstillfällen, så att fler tillfällen till närkontakt mellan studenter och lärare blir möjliga. Det ger bl a utökade möjligheter att korrigera eventuella missförstånd under kursernas gång. Under HT 2011 återinfördes en kurs i ekonometri. Detta innebär en väsentlig förbättring av studenternas färdigheter i att hantera och analysera ekonomiska data.

394 Vi ser redan under denna termin (VT12) tecken på att studenterna bättre kan formulera och analysera empiriska problem i samband med arbetet på examensarbeten. En viktig förklaring till att ett par undermåliga uppsatser blev godkända under VT10 kan vara att de handledande lärarna då var svårt överbelastade. För ca två år sedan anställdes en ny lektor (docent i Nationalekonomi) för att minska arbetsbelastningen på de handledande lärarna och därmed förbättra kvaliteten på examensarbeten. De som handleder examensarbeten nu har ingen kursundervisning på helfart. Förslag på åtgärder (a) Vi skall införa PM-arbete på B-nivån (HT12), i en del av ekonometrikursen och även i andra kurser. Vi kan exempelvis införa en inlämningsuppgift på ekonometrin, där man skall samla in data, göra en ekonometrisk undersökning och presentera den. Uppgiften får göras i samråd med läraren, eller man kan utföra en liknande undersökning som studenterna kan finna i en läsbar forskningsartikel. Därmed skall studenterna börja använda de vetenskapliga metoderna inom Nationalekonomi och vara tillräckligt förberedda för att lyckas med sina examensarbeten senare. När det gäller övriga kurser skall vi försöka lyfta fram forskningsanknytningen och vara noga med att ge hänvisningar till forskningsartiklarna under föreläsningarna och inte bara hänvisa till läroboken. Kanske kan man också lägga in en eller ett par forskningsartiklar i litteraturen på B- och C-kurserna. (b) Examensarbeten skall starta i början av terminen (VT) och inte i mitten av terminen som vi har haft hittills. Vi skall ha några obligatoriska föreläsningar som beskriver hur uppsatsarbetet bör gå till, samt ett par metodologiseminarier. En seminarieserie i början av examensarbeten om hur man skriver uppsats kunde nog också hjälpa. Vårt bibliotek kan hålla ett undervisningspass om hur man söker tidskrifter i högskolans databaser, och vår högskola erbjuder språkstödet om hur man skriver på engelska. Vi skulle själva kunna tala om var man hittar olika typer av ekonomisk statistik och kanske ge en introduktion i hur man använder vissa programpaket för

395 matematiska och statistiska beräkningar. Vi skall försöka hjälpa studenterna med problemspecificering och kanske styra dem mer till att välja bland aktuella forskningsfrågor. (c) Vi skall också bli tydligare när det gäller vilka krav vi ställer på hur en bra uppsats ska se ut. Högst två studenter per uppsats får vara med. (d) Vi skall införa obligatoriskt närvaro på slutseminarierna. Vi skall ändra slutseminarierna och ge mer tid åt författarna själva att presentera sitt arbete, i stället för att försvara sig mot opponenterna som vi har haft tidigare. Opponent/diskussionsgruppen skall endast koncentrera sig på att ställa några viktiga/kritiska frågor till författarna. Samtidigt skall vi införa en skriftlig opposition på uppsatsen. Vi skall ändra slutbetyget enligt följande: uppsatsens vikt ökar till 80%, (tidigare 60%), presentation och försvaret av uppsatsen står för 10% (tidigare 20%) och opposition för 10% (tidigare 20%). (e) Uppsatser som är halvfärdiga i början av juni får vara med under slutseminarierna, men inte betygsättas förrän de har reviderats. Tidigare hade studenterna ca 1 vecka efter slutseminarierna att rätta till alla fel och brister. Det visat sig att halvfärdiga uppsatser skulle behöva betydligt längre tid. De nya vikterna som nändes ovan, gör det enklare att godkänna mindre bra examensarbeten som har reviderats, långt efter slutseminarierna, även om andra studenter inte är närvarande vid extra seminarier efter sommaren. Vi måste vara tydliga med att vi inte kan ta hänsyn till om någon måste lämna Sverige vid ett visst datum; uppsatsen kan inte godkännas om den inte motsvarar kraven. En implikation blir att vi ännu tydligare än tidigare avråder studenterna från att göra något annat under tiden som man jobbar med uppsatsen. Förutsättningar för att lyckas Avdelningen för nationalekonomi har goda förutsättningar för att lyckas med att få bort de brister som har påpekats i Högskoleverkets utvärdering. För det första har vi nu (till skillnad från tidigare) en god personalsituation, med hög bemanning. Tre av fyra fast anställda nationalekonomer är disputerade (varav två docenter) och

396 samtliga har (mycket) lång undervisningserfarenhet. Utöver dessa har vi anlitat två disputerade nationalekonomer på ett antal kurser, vilket har fungerat bra och tycks kunna fortsätta. Fram till 2011 var de interna forskningsanslagen till de nationalekonomiska lärarna praktiskt taget lika med noll. Från och med 2011 ges en viss forskningstid i tjänsten. Om detta fortsätter ökar möjligheterna för handledarna att ge värdefull input i handledningsarbetet. Andelen utomeuropeiska studenter kommer att minska kraftigt under de närmaste åren. Bland dessa är det många som har haft svårt att skriva på engelska och även delta i slutseminarierna på engelska, när deras modermål inte är engelska. Vi bedömer alltså att våra studenter i större utsträckning kommer att ha bättre förutsättningar för att skriva examensarbeten. Det kan inte helt uteslutas att någon av de undermåliga uppsatser som godkändes våren 2010 blev godkänd p. g. a. att någon student hade ett uppehållstillstånd som var på väg att gå ut. Nu har vi lärt oss att inte ge efter för ett sådant tryck. På längre sikt tror jag att det viktigaste sättet att få upp kvalitén på uppsatserna är att försöka få fler duktiga studenter att läsa nationalekonomi upp till kandidatexamen. Fram till nyligen har ju högskolan satsat mycket på att rekrytera utländska studenter, vilket gjort att vi har haft en väldig spridning både uppåt och neråt på våra studenters förkunskaper och studievana. Med kursavgifterna försvinner nog de flesta av dessa, men det är viktigt att vi istället rekryterar fler svenska studenter. För att göra detta måste vi se till att det går att läsa ett komplett kurspaket på helfart i nationalekonomi som enstaka kurs, och få in ämnet som en inriktning i ekonomprogrammet. Vår tolkning av HSVs granskningsresultat är att vi låg ganska nära gränsen. Det påpekades brister på ett delmål av samtliga fem målen. Vi ser därför goda möjligheter att höja kvaliteten till en nivå som ligger signifikant över gränsen.

397 Tabel 1: Antal examensarbeten med bristande kvalitet för olika delmål för MDH, Stockholm, Örebro & Högskolan i Dalarna Delmål A1 A2 A3 A4 B1 B2 C1 C2 D2 E1 E2 Antal examensarbeten MDH SU ÖU HiD Källa: Kvalitetsutvärdering av nationalekonomi och närliggande huvudområden, HSV, A.1 Kunskap om nationalekonomins vetenskapliga grund A.2 Kunskap om tillämpliga nationalekonomiska metoder A.3 Fördjupning inom någon del av området: A.4 Orientering om aktuella nationalekonomiska forskningsfrågor B.1 Förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning B.2 Förmåga att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer C.1 Förmåga att självständig identifiera, och formulera problem C.2 Förmåga att självständig lösa problem D.2 Förmåga att skriftlig redogöra för information, problem och lösningar i dialog med olika grupper E.1 Visa förmåga att inom nationalekonomin göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter E.2 Visa förmåga att inom nationalekonomin göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga aspekter

398 Alumnenkä t sämmänstä llning Ämne: Nationalekonomi Examen: Kandidatexamen Lärosäte: Mälardalens högskola Urval totalt 27 personer: 11 personer (2007/2008), 5 personer(2008/2009), 11 personer (2009/2010) Antal svar 14 st. Svarsandel 51,9 %

399

400

401

402

403

404

405

406

407

408

409

410

411

412

413

414

415

416

417

418 Utbildning Examen Universitet/Högskola Beslut Utvärdering År Nationalekonomi Kandidat Mälardalens högskola Bristande kvalitet Nationalekonomi 2012 Bedömargruppens förslag till samlat omdöme: Bristande kvalitet Den samlade bedömningen är att utbildningen brister i säkringen av måluppfyllelsen. Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse när det gäller studenternas kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. För övriga exa