Samhällsvetenskapliga programmet, 180 högskolepoäng

Transkript

1 Bilaga till ärende 3 Utbildningsplan Sida av Dnr: MDH /0 Programkod: SSV2 Samhällsvetenskapliga programmet, 80 högskolepoäng Bachelor s Program in Social Science, 80 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämndens grundutbildningsutskott för samhälle och reviderad 202-xx-xx. Mål Det övergripande målet med Samhällsvetenskapliga programmet, 80 högskolepoäng, är att de studerande ska tillägna sig teoretiska såväl som praktiskt tillämpbara kunskaper inom det samhällsvetenskapliga området, som förbereder för både yrkesverksamhet och fortsatta studier på avancerad nivå. Syftet med Samhällsvetenskapliga programmet är att ge grundläggande kunskap inom historia, sociologi och statsvetenskap samt ge de studerande förkunskaper för att efter avslutade studier kunna gå vidare på avancerad nivå inom något av de tre huvudområdena historia, sociologi eller statsvetenskap. Avsikten är också att de studerande ska tillägna sig färdigheter, för att kunna arbeta som utredare, utvärderare, projektledare eller strateg, och kunna se samband mellan olika historiska, sociala, ekonomiska och kulturella processer där begrepp som hållbar utveckling, mångfald, etnicitet och genus äger aktualitet. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande: - visa bred kunskap och förståelse inom huvudområdena historia, sociologi och statsvetenskap, - visa kunskap och förståelse om samhällsvetenskapens vetenskapliga grund, däribland hur olika metoder kommer till användning i den samhällsvetenskapliga forskningsprocessen, - visa fördjupad kunskap och vetenskaplig orientering inom något av huvudområdena historia, sociologi eller statsvetenskap, - visa kunskap om hur samhällsvetenskapen kan bidra till hållbar utveckling samt förstå vikten av detta, - visa förmåga till samhällsvetenskapligt kritiskt tänkande. Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande: - visa förmåga att förstå och tolka information, kritiskt diskutera samt analysera frågeställningar inom det samhällsvetenskapliga forsknings- och arbetsområdet, of 32

2 Bilaga till ärende 3 Sida 2 av 7 Dnr: MDH /0 Programkod: SSV2 - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem och uppgifter på ett strukturerat och metodiskt sätt inom givna tidsramar, - visa förmåga att kommunicera såväl muntligt som skriftligt med olika målgrupper inom det samhällsvetenskapliga forsknings- och arbetsområdet, - visa förmåga att etablera och upprätthålla kontakter med relevanta avnämare inom offentlig sektor, organisations- och näringsliv, - visa förmåga att arbeta och tänka samhällsvetenskapligt och kritiskt. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande: - visa insikt om etiska överväganden som kan komma ifråga inom det samhällsvetenskapliga forsknings- och arbetsområdet, - visa insikt om vilken roll samhällsvetenskapen spelar i det omgivande samhället, hur samhällsvetenskaplig kunskap kan användas för olika syften, samt hur denna kunskap kan tillämpas på ett ansvarsfullt sätt, - visa insikt om vilken kompetens som leder till anställningsbarhet inom det individuellt valda huvudområdet och hur denna kompetens kan fortsätta utvecklas, - visa kunskap och insikt om olika synsätt, kulturer och traditioner, - visa insikt i samhällsvetenskapligt kritiskt tänkande. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Engelskspråkig litteratur kan förekomma. Särskild behörighet Områdesbehörighet 5: Matematik B och Samhällskunskap A. Urval Vid urvalet till programmet tillämpas betygsurval 60% och provurval 40%. Innehåll Samhällsvetenskapliga programmet ges med historia, sociologi och statsvetenskap som huvudområden. Kurserna är obligatoriska inom programmets ram. Utbildningen ger en ämnesteoretisk bredd där teoretiska moment varvas med fördjupnings- och tillämpningskurser samt verksamhetsförlagda studier. Målet är att de blivande samhällsvetarna professionellt ska kunna utföra arbete i offentlig förvaltning, frivilliga organisationer och privat näringsliv. Förutom de tre huvudområdena historia, sociologi och statsvetenskap bygger utbildningen på andra ämnen med relevans för verksamhetsområdet. Genom kritiskt tänkande, reflekterande praktik, kunskapsproducerande arbete, fördjupningsmoment och metodiska övningar, varvat med verksamhetsförlagda studier och projektarbete, läggs grunden till både anställningsbarhet och fortsatta avancerade studier 2 of 32

3 Bilaga till ärende 3 Sida 3 av 7 Dnr: MDH /0 Programkod: SSV2 inom området. Under det tredje året väljer studenten sociologi, statsvetenskap eller historia som huvudområde för examen i och med ämnesinriktning på sitt examensarbete. I utbildningen ingår: År Under det första året läser studenten fyra temakurser och introduceras i vetenskapsfilosofi och metod. Den första kursen är en introduktion till hela programmet där de studerande får bekanta dig med olika tankar och perspektiv på samhälle och individ. Den andra kursen behandlar arbete och demokrati ur ett historiskt perspektiv medan den tredje behandlar politikens roll och den offentlig förvaltnings uppbyggnad och funktion. Den fjärde och sista kursen tar upp individens roll som medborgare i samhället. :a terminen: Civilsamhälle, stat och marknad, 7,5 hp. Programmets övergripande teman och begrepp introduceras. I kursen Demokratins och arbetets historia, 5 hp, ges ett historiskt perspektiv på det moderna samhällets utveckling. Vetenskapsfilosofi och metod I, 7,5 hp introducerar studenten i vetenskapsfilosofiska frågor, kritiskt tänkande samt kvantitativa och kvalitativa metoder 2:a terminen Politik och förvaltning, 5 hp. Kursen behandlar den politiska idéhistorien och hur dess tänkande kommit att utmynna i vår tids politiska ideologier. Kursen tar också upp den offentliga förvaltningens framväxt och skapande, hur välfärdsstaten formerades och förändrades från 900-talet och framåt. Fokus ligger på hur arbete går till inom statlig och kommunal förvaltning och hur politiskt styrda organisationer arbetar. Medborgarskap, individ och samhälle, 5 hp fokuserar på medborgarnas och individens förändrade status och handlingsmönster. Medborgaren sätts i relation till hushålls- och familjestrukturer och frågor om etnicitet, genus och klass behandlas. År 2 Under det andra året fördjupas kunskapsinnehållet med ytterligare två kurser med koppling till civilsamhälle, stat och marknad. Teman som behandlas är globalisering, samt kommunikation och medier. Under året breddas också de studerandes kunskaper med fyra yrkesinriktade färdighetskurser i projektledning, samhällsekonomi, verksamhetsstyrning, och utvärderingsmetodik. Läsåret innehåller också kurser i samhällsvetenskaplig teori och metod. För den som önskar finns det under programmets fjärde termin möjlighet att som alternativ välja utlandsstudier. 3:e terminen Civilsamhälle, stat och marknad i ett globalt perspektiv fortsättningskurs,, 7,5 hp, behandlar frågor om yttrandefrihet och opinionsbildning i relation till demokratiproblem ur ett globalt perspektiv. 3 of 32

4 Bilaga till ärende 3 Sida 4 av 7 Dnr: MDH /0 Programkod: SSV2 Samhällsvetenskaplig teori och metod, 7,5 hp, fördjupar det kritiska tänkandet och ökar kunskapen om olika kvantitativa och kvalitativa metodproblem. Kursen behandlar också intervju- och enkätteknik (7,5hp). Kommunikation och medier, 7,5 hp, behandlar informationsöverföring ur en bred aspekt och tar upp olika tekniker och verktyg inom medieoch informationssystem, samt opinionsskapande verksamheter, marknadsföring och varumärkesstrategier. Globalisering i historien, 7,5 hp, behandlar historiska skeden och fenomen av globalisering i relation till dagens globaliseringsmönster så som bl.a. migration, kolonialism och imperialism, rasism, internationell handel, arbetsmarknad och den ekologiska utmaningen (hållbar utveckling) 4:e terminen Projektledning, 7,5 hp, behandlar hur man leder projekt, hur man för fram idéer till verklighet och hur förändringsarbete går till inom en organisation. Samhällsekonomi, 7,5 hp, handlar om övergripande ekonomiska processer och de teorier som har varit vägledande för såväl nationalekonomi som verksamhetsstyrning. Verksamhetsstyrning, 7,5 hp, tar upp hur budgetprocesser kan förstås som styrinstrument och för utvärdering av organisationer. Utvärdering, 7,5 hp, behandlar centrala begrepp, teorier, modeller och problemområden och präglas av praktisk anknytning till verksamma utredare och utvärderade inom förvaltning och näringsliv. År 3 Under det tredje året fördjupas kunskapsinnehållet till civilsamhälle, stat och marknad. Tema som behandlas är demokratins problem. Under sista året läser studenterna en kurs i grundläggande juridik. Samt därefter följt av en fem veckor lång praktikperiod (verksamhetsförlagda studier). Under det sista året väljer studenten huvudområde för examen. Examensarbetet genomförs efter ytterligare fördjupning inom samhällsvetenskaplig teori och metod liksom fördjupning inom ämnesområdet 5:e terminen Demokratins problem, 7,5 hp, behandlar olika demokratiteoretiska frågeställningar utifrån vår tids demokratiska utmaningar som medias ökade makt, IT-utvecklingen, migration, utomparlamentariska rörelser, könsförtryck, gränsöverskridande brottslighet och de politiska problemens globalisering. Grundläggande juridik, 7.5 hp, behandlar medborgliga fri- och rättigheter, grundlagar, rättsliga regler och normer som styr samhälle, förvaltning och näringsliv och ger inblick i rättens roll i samhällsomvandlingen (7,5hp). Verksamhetsförlagda studier, 7,5 hp, innebär att studenterna under en femveckorsperiod får praktisera antingen i den offentliga förvaltningen, det privata näringslivet eller inom NGO (Non-Governmental Organization). Avsikten är att studenten ska få en inblick i mer praktiska problem samt få kännedom om olika organisationers verksamhet. Civilsamhälle, stat och marknad fördjupning, 7,5 hp, kursen innehåller analyser och diskussioner och fördjupad kunskap om civilsamhälle, stat och marknad samt relationerna dem emellan. 4 of 32

5 Bilaga till ärende 3 Sida 5 av 7 Dnr: MDH /0 Programkod: SSV2 6:e terminen Samhällsvetenskaplig teori och metod II, 7,5 hp, konkretiserar hur olika samhällsvetenskapliga teorier kan användas i vetenskapliga sammanhang. Kursen behandlar olika kvantitativa och kvalitativa metoder. Uppsatsrelaterad ämnesfördjupning, 7,5 hp, är en läskurs kopplad till studentens inriktnings- och uppsatsval som syftar till att fördjupa studentens kunskaper inom huvudområdet för examen. Examensarbete, 5 hp. Studenten skriver en uppsats inom historia, sociologi eller statsvetenskap, dvs. studentens val av huvudområde för examen. Termin Termin 2 Civilsamhälle, stat och marknad, introduktion 7,5 hp Demokratins och arbetets historia, 5 hp Politik och förvaltning, 5 hp Medborgarskap, individ och samhälle, 5 hp vetenskapsfilosofi och metod, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Civilsamhälle, stat och marknad i globalt perspektiv, - fortsättningskurs 7,5 hp Samhällsvetenskaplig teori och metod, 7,5 hp Kommunikation och medier, 7,5 hp Globalisering i historien, 7,5 hp Projektledning, 7,5 hp Samhällsekonomi, 7,5 hp Verksamhetsstyrning, 7,5 hp Utvärdering, 7,5 hp Termin 5 Termin 6 Demokratins problem, 7,5 hp Grundläggande juridik, 7,5 hp Verksamhetsförlagda studier (praktik), 7,5 hp Samhällsvetenskaplig teori och metod, 7,5 hp Uppsatsrelaterad ämnesfördjupning, 7,5 hp Examensarbete, 5 hp Civilsamhälle, stat och marknad 3, 7,5 hp Val inom programmet Samtliga kurser inom programmet är obligatoriska och inga valbara kurser ingår. Värdakademi Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling är värdakademi för Samhällsvetenskapliga programmet. 5 of 32

6 Bilaga till ärende 3 Sida 6 av 7 Dnr: MDH /0 Programkod: SSV2 Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Historia (Degree of Bachelor of Arts with a Major in History), - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Sociologi (Degree of Bachelor of Social Science with a Major in Sociology), eller - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Statsvetenskap (Degree of Bachelor of Social Science with a Major in Political Science). Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Kursvärderingar görs regelmässigt i varje kurs. I slutet av läsåret genomförs dessutom en övergripande programutvärdering i varje årskurs av programmet. Efter läsåret anordnas en uppföljningskonferens i vilken studenter, lärare och programansvariga deltar. Med sammanställningar av kursutvärderingarna som underlag, redovisas och diskuteras resultaten av de övergripande programutvärderingarna och de förändringar som kan komma att bli aktuella i programmet. Studentmedverkan Studenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsgrupp och akademirådet. I dessa grupper diskuteras såväl frågor som rör innehåll i utbildningarna och övergripande frågor för akademin. Programmet har en programsamordnare som handhar kontakterna med programmets studenter. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och Välfärd. Samhällsvetenskapliga programmet anknyter i huvudsak till inriktningen Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning. Samverkan Högskolan arbetar aktivt för att erbjuda akademiska utbildningar som leder till jobb, bland annat genom att utveckla utbildningarna i samverkan med det omgivande samhället. För Samhällsvetenskapliga programmet finns ett branschråd där programmets förankring till 6 of 32

7 Bilaga till ärende 3 Sida 7 av 7 Dnr: MDH /0 Programkod: SSV2 arbetslivet diskuteras. Studiebesök ingår och externa föreläsare deltar i programmet, dessutom utgör Verksamhetsförlagda studier en del i utbildningen Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Kontakta den internationaliseringsansvarige på akademin för mer information. Mer information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats. Jämlikhet och jämställdhet Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande i undervisningen kan stödåtgärder erbjudas. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. För uppflyttning mellan år och år 2 krävs att den studerande avklarat 45 högskolepoäng från programmets första år. För uppflyttning mellan år 2 och år 3 krävs 90 att den studerande avklarat sammanlagt 90 högskolepoäng från år och år 2. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats. 7 of 32

8 Bilaga till ärende 4 MDH /2 PM Programutbud och inställanden för läsåret 203/204 avseende utbildningar på svenska (8) Bakgrund Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för planering, styrning och kvalitetssäkring av utbildning på grund- och avancerad nivå. En del i ansvaret är att besluta om kommande läsårs utbildningsutbud, vilket i år ska ske vid fakultetsnämndens sammanträde den oktober 202. Omvärldsbevakning Antalet förstahandssökande till något av högskolans program med start HT2 ökade med 3 procent jämfört med förgående hösttermin. Enligt VHS är det nationellt nio procent fler sökande till enbart program HT2 jämfört med HT. Jämförelser mellan högskolans lokala siffror och VHS nationella siffror ska dock göras med försiktighet då de kan inrymma lite olika beräkningsvillkor. Klart är dock att det ökande intresset för att söka till högskolans utbildningar stod sig väl jämfört med utvecklingen nationellt. Beredning och underlag Till fakultetsnämndens sammanträde i oktober ska utbildningsutskotten lämna förslag på vilka program och rekryteringsmål inom respektive utbildningsutskotts ansvarsområde som ska ges HT3/VT4. Utöver akademiernas önskemål om programutbud behöver utbildningsutskott och fakultetsnämnd underlag för beredning och beslut. Utbudsbeslutet handlar till stor del om att högskolan ska erbjuda av studenter och arbetsgivare efterfrågade utbildningar som är av god kvalitet och som ligger i linje med högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi (FUS). Ytterligare relevanta perspektiv är jämlikhet och jämställdhet, hållbarhet, internationalisering samt samverkan/ samproduktion. Fakultetsnämnden förtydligade vid sitt sammanträde den 24 maj 202 vad som ska utgöra underlag för beslutet om utbud avseende program på svenska, vilket var följande underlag: Styrkort inklusive programbeskrivning med uppgift från akademin om till vilket/vilka av forsknings- och utbildningsstrategins fyra utbildningsområden programmet anknyter, programmets strategiska vikt samt uppgifter om kopplingen mellan utbildningsprogram och forskningsinriktning Utfall från Högskoleverkets kvalitetsutvärdering i de fall sådant finns tillgängligt Eventuell uppdaterad åtgärdsplan från akademin över hur ett program, som inte nådde fastställd gräns för förstahandssökande vid senaste inställandebeslutet, ska stärka sin studentrekrytering på sikt och vilka andra åtgärder man planerar Resultat/sammanställning från studenternas programutvärdering och eventuell påföljande åtgärdsplan Övrigt som akademin vill tillföra beslutet Inför beslutet fanns ett underlag som relativt detaljerat redogjorde för innehållet i respektive underlag och någon upprepning av detta görs därför inte här. Någon djuplodande och värderande genomgång av underlagen görs heller inte i föreliggande PM utan det är en del av utbildningsutskottens 8 of 32

9 Bilaga till ärende 4 beredning till fakultetsnämnden. Några kommentarer om delar av underlagen behöver dock lämnas. 2 (8) Svarsmallen med akademiernas önskemål Svarsmallen (det så kallade lakanet ) innehåller akademiernas önskemål om programutbud och rekryteringsmål och en del andra uppgifter. Även övrigt som akademin vill tillföra beslutet framgår av svarsmallen (kolumn Övrigt som akademin vill tillföra beslutet ). Styrkorten Styrkorten har kompletterats med uppgifter i enlighet med fakultetsnämndens beslut om underlag. De nya förkortningarna för forskningsinriktningar betyder följande: HV: Hälsa och välfärd ett kunskapsfält där hälso- och välfärdsforskning möts. Avgränsningen av välfärd innebär fokus på hälsorelaterade aspekter av välfärd. Motsvarande av hälsa blir främst välfärdsrelaterade aspekter av hälsa. IS: Inbyggda system - datavetenskap om hur datorer kan styra hela eller delar av system, ofta med realtidskrav, i allt från hemelektronik till flygplan. INAS: Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap - forskning med fokus på en hållbar utveckling av näringsliv och arbetsliv. IPR: Innovation och produktrealisering - forskning om hur man tar fram hållbara, meningsfulla och konkurrenskraftiga produkter. MERO: Miljö, energi- och resursoptimering - innovativa lösningar och verktyg med fokus på en hållbar utveckling inom energi-, byggoch miljöteknikområdet. UV: Utbildningsvetenskap - forskning om och i skolan i relation till livsvillkoren för barn och ungdomar, ämnesdidaktik samt organisering av yrkesverksamhet och utbildningssystem. Utfall från Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar Högskoleverket har utvärderat och lämnat omdömen om ett antal examen till vilka några av högskolans program leder fram till. Av underlaget Resultat per MDH-program avseende HSV:s Q-utvärderingar framgår vilka program som har en examen som har utvärderats och med vilket omdöme. Av underlaget med namnet Omdömen och resultat av HSV:s kvalitetsutvärderingar framgår mer i detalj vilket omdöme verket har lämnat. Åtgärdsplaner från inställandeprocessen Inom ramen för inställandeprocessen inlämnades dels åtgärdsplaner för stärkt studentrekrytering, dels konsekvensanalyser av inställanden, av ett antal program som hade färre förstahandssökanden än de av fakultetsnämnden beslutade gränserna. Uppdaterade åtgärdsplaner eller konsekvensanalyser har inte inkommit men akademi HST framhåller att när det gäller plan för att stärka studentrekrytering så ingår det i akademins verksamhetsplan. Av ett av underlagen, översikten Åtgärdsplaner från inställandeprocessen, framgår vilka program som vid inställandeprocessen lämnade in mer omfattande skrivningar (dessa är i översikten markerade med se bilaga i kolumnen Konsekvenser av att ställa in och av att starta ) och vilka som lämnade kortare kommentarer i själva arket. 9 of 32

10 Bilaga till ärende 4 En övergripande reflektion efter att ha gått igenom åtgärdsplanerna för teknikrelaterade program är att fokuset är på kurser och deras bärighet och kvalitet, inte på programmen. I åtgärdsplanen/konsekvensanalysen från avdelningen för Energiteknik framgår att deras prognos för antal registrerade HT2 för Civilingenjörsprogrammet i energisystem är 30, för Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi är 30 och för Energiingenjörsprogrammet är prognosen 25, vilket kan jämföras med aktuella registreringssiffror i styrkorten. 3 (8) Av konsekvensanalysen från ingenjörsprogrammen inom IPR (Innovation och produktdesign samt Innovation produktion och logistik) framgår att marknadsföringen behöver utvecklas. Beträffande IMTO-programmen (tre inriktningar) så framhölls att det fanns planer på att ändra programstrukturen. UKK inlämnade en önskan om att förändra programstukturen i flera av de inriktningar inom ämneslärarprogrammen för årskurs 7-9 och gymnasiet som inte ställdes in, vilket också har gjorts. Resultat från programutvärderingar Akademierna äger själva att utforma programutvärderingar. Ofta nämns i utbildningsplanerna för respektive program att såväl kurs- som programutvärderingar genomförs. Det har inkommit ett stort antal programutvärderingar varav flera är omfattande. Det har inte funnits utrymme att analysera programutvärderingarna var för sig och det saknas en given gemensam referensram för jämförelsepunkter. Akademiernas önskade förändringar Av akademiernas underlag framgår att det finns önskemål som innebär förändringar av utbudet jämfört med tidigare år. I rektors internremiss avseende verksamhetsmål, uppdrag och budget för 203 finns ett antal riktade uppdrag till akademierna. Det ska understrykas att en remiss är ett förslag och inte ett beslut men det är likväl relevant att analysera hur akademiernas begäran om programutbud förhåller sig till huvuddragen i rektors remiss som har bäring på programutbudet. Tabellen som följer utgörs av akademiernas önskade förändringar och hur de förhåller sig till rektors remiss. 0 of 32

11 Bilaga till ärende 4 Program/ inriktning Kommentar Förslag i rektors remiss och kommentar om förhållandet till önskat utbud 4 (8) Beteendevetenskapliga programmet Akademi HST önskar intag HT3 i Västerås om 70 studenter och VT4 i Eskilstuna om 70 studenter (totalt 40 per läsår) jämfört med utbudsbeslutet september 20 som innebar 50 på båda orterna både höst och vår (200 per läsår). Minskad rekrytering till beteendevetenskapliga programmet. Vilket akademin också önskar i sin begäran om programutbud. Byggnadsingenjörsprogrammet Akademi HST önskar ökat rekryteringsmål från 50 till 70. Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad Akademi HST önskar att programmet inte ges mot tidigare att det gavs med rekryteringsmål om 40. Avveckla verksamheten inom byggnadsteknik på avancerad nivå och att detta ska ske senast 208. Akademin önskar att civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad inte ges, vilket ligger i linje med rektors remiss. Energiingenjörsprogrammet Akademi HST önskar att rekryteringsmålet ökar till 30 från tidigare 20. Långsiktigt öka antalet ingenjörsstudenter inom energiteknik. Vilket akademin önskar genom ökat rekryteringsmål till energiingenjörsprogrammet. Kandidatprogrammet i miljövetenskap hälsa, miljö och arbete Akademi HST önskar att programmet inte ges mot tidigare att det gavs med rekryteringsmål om 30. Avveckla huvudområdet miljövetenskap och avveckla verksamheten till HT6. Akademin önskar inte ge kandidatprogrammet i miljövetenskap hälsa, miljö och arbete, vilket ligger in linje med rektors remiss. Magister i företagsekonomi Akademi HST önskar att rekryteringsmålet ökar till 60 från tidigare 40. Skapa bättre balans mellan volymerna på grundnivå och avancerad nivå inom företagsekonomi samt minska totala volymen inom ekonomiområdet samt att verksamheten ska minska på kandidatnivå inom företagsekonomi. Akademin önskar ökat rekryteringsmål för Magister i företagsekonomi men samma rekryteringsmål för ekonomprogrammen. Detta ligger delvis i linje med rektors remiss eftersom önskemålen om rekryteringsmål för ekonomprogrammen är oförändrade medan rektor föreslår minskad volym på kandidatnivå. of 32

12 Bilaga till ärende 4 Magisterprogram i ledarskap och arbetsliv Sjuksköterskeprogrammet Socionomprogrammet Specialistsjuksköterskeutbildning Datavetenskapliga programmet Innovations- programmet- MTO Rumslig gestaltning Informationsdesign Akademi HST önskar att det samlade rekryteringsmålet för båda programtillfällena sänks till 50 från tidigare 60. Akademi HVV önskar att rekryteringsmålet för programtillfället VT4 i Eskilstuna ökar till 80 från tidigare 70 och att tillfället i Södertälje inte ges mot tidigare att det gavs med rekryteringsmål om 40. Akademi HVV önskar att rekryteringsmålet sänks till 70 från tidigare 90. Akademi HVV önskar byta ort på några programtillfällen, vilket är normalt då de givits omväxlande i Västerås och Eskilstuna även tidigare. Akademi IDT önskar att rekryteringsmålet för inriktning MJUK ökar till 60 från tidigare 20 och att inriktning SPEL inte ges alls mot tidigare med rekryteringsmål 40. Akademi IDT önskar att rekryteringsmålet för inriktning Industridesign sänks till 5 mot tidigare 30 och att rekryteringsmålet för inriktning ITentreprenör ökar till 5 mot tidigare 0. Akademi IDT önskar att rekryteringsmålet ökar till 30 mot tidigare 20. Avveckla huvudområdet ledarskap. Programmet leder i dagsläget fram till magisterexamen i arbetslivsvetenskap och till magisterexamen i huvudområdet ledarskap. Anpassa utbildningarna så att mindre ökning av sjuksköterskeutbildningen kan genomföras. Akademin HVV önskar sänka det totala rekryteringsmålet för sjuksköterskeprogrammen till 340 från dagens 370, vilket inte ligger i linje med rektors remiss. Inte öka socionomutbildningen i den omfattning som planerats. Akademi HVV önskar att rekryteringsmålet minskar till 70 från dagens 90. Detta kan antas ligga i linje med rektors remiss då socionomutbildningen endast givits i högskolans regi sedan HT. Till akademi IDT finns riktat uppdrag om att avveckla spelinriktningen inom datavetenskapliga programmet, vilket akademin också önskar. Minskad eller avvecklad inriktning mot psykologi inom innovationsprogrammet. Innovationsprogrammet sorterar under akademi IDT, där föreslås inte något minskat rekryteringsmål för innovationsprogrammets psykologiinriktning. 5 (8) 2 of 32

13 Bilaga till ärende 4 Masterprogram i Innovation och design Kandidatprogrammet i språk och humaniora Akademi IDT önskar att programmet inte finns med i utbudet mot tidigare att det fanns med för HT2 med rekryteringsmål om 20 men ställdes in. Akademi UKK önskar att rekryteringsmålet för inriktning Kommunikation ökar till 40 mot tidigare 25 och att den allmänna inriktningen inte ges mot tidigare att den gavs med rekryteringsmål om 5. 6 (8) Kammarmusikprogrammet Förskollärarprogrammet Ämneslärarprogrammet med inriktning mot åk 7-9 Akademi UKK önskar att rekryteringsmålet sänks till 25 mot tidigare 30. Akademi UKK önskar att förskollärarprogrammet VT4 ges i Eskilstuna med rekryteringsmål om 40 mot tidigare att det inte gavs VT samt att tillfällena i Södertälje och Nyköping inte ges HT3 mot tidigare att de gavs med rekryteringsmål om vardera 20. För tillfället i Nacka önskar akademin att rekryteringsmålet sänks till 36 mot tidigare 40. Akademi UKK önskar att antalet ingångar begränsas och att det samlade rekryteringsmålet sänks till 30 mot tidigare 40. Begränsa verksamheten inom musik till 80 HÅS. Akademi UKK önskar att rekryteringsmålet sänks till 25 mot tidigare 30, vilket borde ligga åtminstone delvis i linje med rektors remiss. Här är det svårt att ställa det minskade rekryteringsmålets omfattning i relation till rektors remissförslag om en begränsning till 80 HÅS. 3 of 32

14 Bilaga till ärende 4 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasiet Kompletterande pedagogisk utbildning Magisterprogram i specialpedagogik Speciallärarprogrammen Specialpedagogprogrammet Naturvetenskapligt tekniskt basår Akademi UKK önskar att antalet ingångar begränsas och att det samlade rekryteringsmålet sänks till 50 mot tidigare 70. Akademi UKK önskar att programmet inte ges mot tidigare att det gavs med rekryteringsmål om 30. Akademi UKK önskar att de tre inriktningarnas rekryteringsmål ökar till 20 vardera mot tidigare 6 vardera. Akademi UKK önskar att rekryteringsmålet sänks till 20 mot tidigare 22. Akademi UKK önskar att programmet ges som ett program med ett samlat rekryteringsmål om 20 mot tidigare två inriktningar med rekryteringsmål 20 vardera. Akademi UKK önskar att utbildningen ges över ett läsår med rekryteringsmål om 70 mot tidigare 60 per termin. 7 (8) Grundlärarprogrammet med inriktning mot F-3 Akademi UKK önskar att programmet ges HT och VT med rekryteringsmål om vardera 40 mot tidigare att det inte gavs alls. Ansöka om examensrätt för grundlärare F-3. Vilket akademin gör och programmet finns med i akademi UKK:s önskemål om programutbud. 4 of 32

15 Bilaga till ärende 4 Ytterligare ett analysperspektiv är verksamhetsbalansen. I FUS:en anges att MDH har sitt säte i Eskilstuna och Västerås och fördelar verksamheten jämnt mellan orterna och att det betyder att verksamheten inte understiger 40 procent på någon av orterna. Att bara mäta hur programutbudet fördelar sig på orterna är ett ofullständigt och trubbigt mått på verksamhetsbalans. Likväl är det relevant att summera hur rekryteringsmål multiplicerat med studietakt fördelar sig på Västerås och Eskilstuna. För akademiernas önskade utbud för HT3/VT4 blir balansen mellan Västerås som angiven studieort respektive Eskilstuna procent (jämfört med för det beslutade utbudet HT2/VT3). Detta ligger inte inom det angivna spannet men kan kompenseras av att annan verksamhet i större utsträckning ligger i Eskilstuna. 8 (8) Om beslutet Fakultetsnämnden har möjligheten att, i samband med beslutet om programutbud och rekryteringsmål, diskutera vilka program som behöver vara föremål för ytterligare kvalitetsuppföljning. Fördjupad uppföljning eller andra insatser kan i första hand riktas mot program med många studenter men kan också övervägas mot bakgrund av kommande granskningar av Högskoleverket, där ett ökat fokus ligger på kvaliteten i självständiga arbeten. Fakultetsnämnden har härutöver möjligheten att villkora beslut, exempelvis med innebörden att ett program får ges läsåret HT3/VT4 men inte därefter om inte vissa villkor är uppfyllda. Jonas Lostelius Handläggare Utbildnings- och forskningssektionen 5 of 32

16 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT3/VT4 HST Bilaga till ärende 4 MDH /2 Pgm_kod Inriktningskod i LADOK Programmets namn inkl eventuell inriktning Omfattning i hp Examen Kategori Typ (FÖRutbildning, NYBörjar- eller PÅByggnadsprogram Språk Ämnesområde Utskott Akademi Ort Rekryteringsmål HT_2 Rekryteringsmål VT_3 Studietakt (hel, halv eller kvart) Önskar akademin att programmet ska ges, skriv JA eller NEJ Starttermin (HT eller VT, eller HT och VT) Tid (t ex distans, kväll, dag) Rekryteringsmål HT_3 Rekryteringsmål VT_4 Förändringar enligt akademin gentemot föregående läsårs utbud (ange exempelvis om något i en gulmarkerad kolumn ska ändras, som "Byte av ort till Ankeborg" eller "Byte av studietakt till Kvartsfart") GKE03 Beteendevetenskapliga programmet 20 Kandidat Beteende Nyb Sv Samhälle HST Etuna Hel JA VT dag 0 70 Ges endast med start VT istället för både HT och VT Övrigt som akademin vill tillföra utbudsbeslutet Neddragning enligt rektors förslag i verksamhetsplan. Beslutsdatum Dekanusbeslut att öka rekryteringsmål från 50 till 70. Samhällsutskottet beslutade att revidera särskilda behörigheten. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmålet om 50 mot akademins önskemål om 60. GKV03 Beteendevetenskapliga programmet 20 Kandidat Beteende Nyb Sv Samhälle HST V-ås 50 0 Hel JA HT dag 70 0 Ges endast med start HT istället för både HT och VT YHT02 Byggnadsingenjörsprogrammet 80 Hing Teknik Nyb Sv Teknik HST V-ås 50 Hel JA HT dag 70 0 Rekryteringsmål ökat från 50 till 70 YCT0 Civilingenjörsprogrammet i energisystem se ovan Anpassning pga minskning i rekryteringsmålen för Civ.ing samhällsbyggnad YCT03 Dekanusbeslut att ej ge VT3. Samhällsutskottet beslutade att revidera särskilda behörigheten. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmålet om 50 mot akademins önskemål om 60. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. 300 Civing Teknik Nyb Sv Teknik HST V-ås 30 Hel JA HT dag 30 0 Teknikutskottet beslutade att revidera urvalet beträffande startår. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi 300 Civing Teknik Nyb Sv Teknik HST V-ås 30 Hel JA HT dag 30 0 Teknikutskottet beslutade att lägga till särskild behörighet och urval i utbildningsplanen. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. YCT03 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad 300 Civing Teknik Nyb Sv Teknik HST V-ås 40 Hel NEJ 0 0 Neddragning i rekryteringsmålet från 40 till 0. Med anledning av Fakultetsnämnden beslutade att rektors förslag att programmet får ges och om rekryteringsmål, avveckla allt enligt önskemål. verksamheten på avancerad nivå inom byggnadsteknik föreslås att detta program inte ska ingå i utbudet HT3 6 of 32 (0)

17 Senast reviderad Svarsmall - Svenskt programutbud för läsåret HT3/VT4 HST Bilaga till ärende 4 MDH /2 GKV02 Ekonomprogrammet 80 Kandidat Ekonomi Nyb Sv Samhälle HST V-ås 00 Hel JA HT dag 00 Utbildningsplanen reviderad av utbildningsutskottet för samhälle. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. GKE02 Ekonomprogrammet 80 Kandidat Ekonomi Nyb Sv Samhälle HST Etuna 60 Hel JA HT dag 60 Utbildningsplanen reviderad av utbildningsutskottet för samhälle. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. YHT03 Energiingenjörsprogrammet 80 Hing Teknik Nyb Sv Teknik HST V-ås 20 Hel JA HT dag är ett lågt rekryteringsmål för ett program på grundnivå. HT202 har 23 studenter registrerats. GKS02 Internationella marknadsföringsprogrammet Teknikutskottet beslutade att ta bort bl a startår i urvalet. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmålet om 20 mot akademins önskemål om Kandidat Ekonomi Nyb Sv Samhälle HST V-ås 60 Hel JA HT dag 60 Utbildningsplanen är fastställd av utbildningsutskottet för samhälle Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. GKN0 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och arbete 80 Kandidat Miljö Nyb Sv Teknik HST V-ås 30 Hel NEJ 0 0 Neddragning i rekryteringsmålet från 30 till 0. Med anledning av rektors förslag att avveckla huvudområdet miljövetenskap föreslås att detta program inte ska ingå i utbudet. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. SSV2 Samhällsvetenskapliga programmet 80 Kandidat Sam Nyb Sv Samhälle HST V-ås 45 Hel JA HT dag 45 0 Samhällsutskottet beslutade att revidera särskilda behörigheten och urval. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. ZEG20 Magister i företagsekonomi 60 Magister Ekonomi Påb Sv Samhälle HST V-ås 40 Hel JA HT dag 60 Ökning i rekryteringsmål från 40 till 60 pga förbättrat studentunderlag. Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, allt enligt önskemål. AGM03 Magisterprogram i ledarskap och arbetsliv 60 Magister Sam Påb Sv Samhälle HST V-ås 30 Hel JA HT dag 20 0 Neddragning i rekryteringsmål från 30 till 20. Beslut i fakultetsnämnd att fastställa utbildningsplan Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, villkorat att nämnden inrättar programmet senast nov 20. AGM03 Magisterprogram i ledarskap och arbetsliv 60 Magister Sam Påb Sv Samhälle HST V-ås 30 Halv JA HT dag 30 0 Beslut i fakultetsnämnd att fastställa utbildningsplan Fakultetsnämnden beslutade att programmet får ges och om rekryteringsmål, villkorat att nämnden inrättar programmet senast nov of 32 2(0)

18 Bilaga till ärende 4 Rev Styrkort samhällsutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 203/204 Sida av 6 Beteendevetenskapliga programmet, Eskilstuna Nybörjarprogram (start hösttermin) Beteendevetenskapliga programmet bygger på huvudämnena psykologi, pedagogik och sociologi med socialpsykologisk inriktning Med utgångspunkt från de tre huvudämnena riktas programmet mot kommunikation, hälsa och arbetsliv vilka är tre viktiga temaområden för beteendevetaren. Programmet anknyter till utbildningsområdet Hälsa och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen INAS. Som strategisk vikt anger akademin högt söktryck till utbildningen och att Hälsa och välfärd såväl som Arbetslivsvetenskap är starkt förankrade i programmets innehåll. Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Pedagogik - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Psykologi eller, - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Sociologi GKE03 Beteendevetenskapliga programmet, Eskilstuna Antal Rekryt_mål Förstahand Urval Urval 2 Reg_tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck :a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats HT2: 96/50=,92 Minst HT: 44/5=86 % 80% T3 jämfört T 66% T6 jämfört T 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT: 80 % HT0: 75 % V: 59 % V0: 50 % 20: 5,/22,7=67 % HT: 34 % HT0: 43 % Måluppfyllelse och kommentar 8 of 32 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 20 pedagogik, psykologi och sociologi.

19 Rev Styrkort samhällsutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 203/204 Sida 2 av 6 Kommentar Kommentar från programansvarig: Bilaga till ärende 4 Vad gäller jämställdhet, har kvinnor alltid varit överrepresenterade på programmet. För att undvika att presentera programmet som en utbildning som endast vänder sig till kvinnor, finns det både manliga och kvinnliga representanter för programmet t ex vid temadagar som Högskoledagarna och Beteendevetarens dag Vad gäller prestationsgrad, så ligger vi under målen med 67 % i Eskilstuna och 73 % i Västerås. Att prestationsgraden är högre i Västerås är inte konstigt eftersom det är svårare att komma in på programmet där (studenterna i Västerås har bättre betyg redan från början). Prestationsgraden har dock minskat från t ex HT08 då prestationsgraderna var i Eskilstuna 82 % och i Västerås 84 %. Detta kan bero på att flera av de svagare studenterna är kvar i programmet medan de tidigare hoppade av sina studier (se avsnittet på genomströmning). Vad gäller genomströmning, så är det flera studenter som är kvar i programmet, både på T3 och på T6 jämfört med HT08 och HT0. Genomströmningen har därmed ökat och beträffande T3, uppnår programmet både i Eskilstuna och i Västerås målet. Beträffande T6 har även där genomströmningen ökat jämfört med VT0, dock ligger genomströmningen för T6 under målet. Genomströmningssiffrorna har inte tagits fram separat för orterna, men det är troligt att genomströmningen skiljer mellan orterna, åtminstone gällande T6, vilket framgår av följande genomströmningsuppgifter för HT08. Det är lika dålig genomströmning på bägge orterna gällande T3 (77 % i Eskilstuna, 76 % i Västerås), men vad gällde T6, så fanns det en stor skillnad mellan orterna: Det var betydligt flera som är kvar i Eskilstuna (59%) än i Västerås (39%). Denna skillnad kan bero på olika faktorer. Som sagt ovan, är det svårare att komma in på programmet i Västerås. Lärarna är rätt så överens om att allra oftast Västeråsgruppen presterar bättre, både i klassrummet, men även vad gäller tentaresultatet (räknat i antalet underkända per delkurs). Med andra ord, är Eskilstunagruppen i regel svagare i sin prestation på de enskilda kurserna, men hade enligt HT08:s genomströmningssiffror ändå färre avhopp på T6. Det kan tyda på att studenter i Västerås får jobb tidigare, dem hoppar av och uppsatsen blir inte klar. En annan anledning kan vara att vissa ambitiösa studenter byter till ett annat lärosäte vid sista året eller sista terminen. Att man vill ta ut sin examen vid ett mer känt universitet som Stockholms universitet. Det finns indikationer på detta i Gustafssons utredning av beteendevetenskapliga studenter mellan åren I samma undersökning kom det också fram att majoriteten av dem som inte avlagt examen (ca 20% av dem) angav att de uppfyllde kraven för att avlägga examen, men dem inte har ansökt det. Denna grupp borde det vara relativt lätt att arbeta med, t ex informera om varför det är viktigt att ta ut sin examen, berätta hur man gör rent praktiskt osv. 9 of 32

20 Rev Styrkort samhällsutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 203/204 Sida 3 av 6 Beteendevetenskapliga programmet, Eskilstuna Nybörjarprogram (start vårtermin) Beteendevetenskapliga programmet bygger på huvudämnena psykologi, pedagogik och sociologi med socialpsykologisk inriktning Med utgångspunkt från de tre huvudämnena riktas programmet mot kommunikation, hälsa och arbetsliv vilka är tre viktiga temaområden för beteendevetaren. Programmet anknyter till utbildningsområdet Hälsa och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen INAS. Som strategisk vikt anger akademin högt söktryck till utbildningen och att Hälsa och välfärd såväl som Arbetslivsvetenskap är starkt förankrade i programmets innehåll. Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Pedagogik - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Psykologi eller, - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Sociologi Bilaga till ärende 4 Antal Beteendevetenskapliga programmet, GKE03, Eskilstuna Rekryterings Förstahand Urval Urval 2 Registrerade Varav kvinnor mål VT VT VT VT VT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck :a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 2 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats VT2: 63/60=2,7 Minst VT2: 45/57=79 % 80% T3 jämfört T 66% T6 jämfört T 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT: 80 % HT0: 75 % V: 59 % V0: 50 % 20: 5,/22,7=67 % HT: 34 % HT0: 43 % Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Kommentar från programansvarig: se kommentarer för beteendevetenskapliga programmet, Västerås. 20 of 32 2 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 20 pedagogik, psykologi och sociologi.

21 Rev Styrkort samhällsutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 203/204 Sida 4 av 6 Beteendevetenskapliga programmet, Västerås Nybörjarprogram (start hösttermin) Beteendevetenskapliga programmet bygger på huvudämnena psykologi, pedagogik och sociologi med socialpsykologisk inriktning Med utgångspunkt från de tre huvudämnena riktas programmet mot kommunikation, hälsa och arbetsliv vilka är tre viktiga temaområden för beteendevetaren. Programmet anknyter till utbildningsområdet Hälsa och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen INAS. Som strategisk vikt anger akademin högt söktryck till utbildningen och att Hälsa och välfärd såväl som Arbetslivsvetenskap är starkt förankrade i programmets innehåll. Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Pedagogik - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Psykologi eller, - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Sociologi Bilaga till ärende 4 Antal GKV03 Beteendevetenskapliga programmet, Västerås Rekryt_mål Förstahand Urval Urval 2 Reg_tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck :a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 3 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats HT2: 8/50=3,62 Minst HT: 46/53=87% 80% T3 jämfört T 66% T6 jämfört T 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT: 80 % HT0: 75 % V: 59 % V0: 50 % 20: 7,5/24=73 % HT: 34 % HT0: 43 % Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Kommentar från programansvarig: se kommentarer för beteendevetenskapliga programmet, Västerås. 2 of 32 3 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 20 pedagogik, psykologi och sociologi.

22 Rev Styrkort samhällsutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 203/204 Sida 5 av 6 Beteendevetenskapliga programmet, Västerås Nybörjarprogram (start vårtermin) Beteendevetenskapliga programmet bygger på huvudämnena psykologi, pedagogik och sociologi med socialpsykologisk inriktning Med utgångspunkt från de tre huvudämnena riktas programmet mot kommunikation, hälsa och arbetsliv vilka är tre viktiga temaområden för beteendevetaren. Programmet anknyter till utbildningsområdet Hälsa och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen INAS. Som strategisk vikt anger akademin högt söktryck till utbildningen och att Hälsa och välfärd såväl som Arbetslivsvetenskap är starkt förankrade i programmets innehåll. Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Pedagogik - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Psykologi eller, - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Sociologi Bilaga till ärende 4 Antal Rekryterings mål Beteendevetenskapliga programmet, GKV03, Västerås Förstahand Urval Urval 2 Registrerade Varav kvinnor VT VT VT VT VT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck :a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 4 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats VT2: 205/60=3,4 Minst VT2: 49/59=83% 80% T3 jämfört T 66% T6 jämfört T 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT: 80 % HT0: 75 % V: 59 % V0: 50 % 20: 7,5/24=73 % HT: 34 % HT0: 43 % Måluppfyllelse och kommentar Kommentar Kommentar från programansvarig: se kommentarer för beteendevetenskapliga programmet, Västerås. 22 of 32 4 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 20 pedagogik, psykologi och sociologi.

23 Rev Styrkort samhällsutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 203/204 Sida 6 av 6 Ekonomprogrammet, Eskilstuna Nybörjarprogram (start hösttermin) Ekonomprogrammet är en yrkeslivsanpassad och bred utbildning där varje kurs är arbetslivsanknuten och studenten successivt lär sig hur företag och organisationer fungerar i praktiken. Centralt för programmet är nära kontakter med arbetslivet, lärare och andra studenter. Programmet anknyter till utbildningsområdet Ekonomi och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen INAS. Som strategisk vikt anger akademin god efterfrågan av utbildningen, forskningsbas inom industriell ekonomi och organisation. Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna leder fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: - Ekonomie kandidatexamen Bilaga till ärende 4 Antal GKE02 Ekonomprogammet - Eskilstuna Rekryt mål Förstahand Urval Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck :a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 5 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats HT2: 84/60=,4 Minst HT: 27/57=47% 80% T3 jämfört T 66% T6 jämfört T 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT: 86 % HT0: 74 % V: 56 % V0: 47 % 20: 4,9/24,6=6 % HT: 27 % HT0: 38 % Måluppfyllelse och kommentar 23 of 32 5 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 20 företagsekonomi och juridik och rättsvetenskap.

24 Rev Styrkort samhällsutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 203/204 Sida 7 av 6 Kommentar Kommentar från programansvarig: Bilaga till ärende 4 Sökandetrycket har de två senaste åren förbättrats väsentligt. Dels har antalet förstahandssökande ökat väsentligt och dels har det totala antalet också ökat. Det sistnämnda kan ses som att Ekonomprogrammet på MDH är ett möjligt alternativ för att alltfler. Vi har således lyckats förbättra vårt anseende som utbildningsalternativ på en vikande marknad. Mycket av det här är resultat av ett enträget studentrekryteringsarbete. Vi kommer att fortsätta rekryteringsarbetet, men vill gärna öka sökandetrycket ytterligare. Det vi däremot måste bli bättre på är att vi måste förbättra är genomströmning och andelen som tar examen. Vi har problem med att studenter hoppar av programmet på grund dåliga studieresultat. En plan för studentuppföljning ska tas fram. De delvis låga värdena vad gäller genomströmning och prestationsgrad har vi undersökt och det framgår att det är vissa kurser och något enstaka kursmoment som har dålig genomströmning. För dessa kurser har vi satt in åtgärder i form av extra tentamenstillfällen, hjälp med tentaläsning via Blackboard och inspelade föreläsningar på Blackboard. Vi har även beredskap för att arrangera extra seminarier. 24 of 32

25 Rev Styrkort samhällsutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 203/204 Sida 8 av 6 Ekonomprogrammet, Västerås Nybörjarprogram (start hösttermin) Ekonomprogrammet är en yrkeslivsanpassad och bred utbildning där varje kurs är arbetslivsanknuten och studenten successivt lär sig hur företag och organisationer fungerar i praktiken. Centralt för programmet är nära kontakter med arbetslivet, lärare och andra studenter. Programmet anknyter till utbildningsområdet Ekonomi och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen INAS. Som strategisk vikt anger akademin god efterfrågan av utbildningen, forskningsbas inom industriell ekonomi och organisation. Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna leder fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: - Ekonomie kandidatexamen Bilaga till ärende 4 Antal GKV02 Ekonomprogrammet - Västerås Rekryt mål Förstahand Urval Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck :a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 6 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats HT2: 67/00=,67 Minst HT: 55/94=59% 80% T3 jämfört T 66% T6 jämfört T 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT: 86 % HT0: 74 % V: 56 % V0: 47 % 20: 27/42=64 % HT: 27 % HT0: 38 % Måluppfyllelse och kommentar 25 of 32 6 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 20 företagsekonomi och juridik och rättsvetenskap.

26 Rev Styrkort samhällsutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 203/204 Sida 9 av 6 Kommentar Kommentar från programansvarig: Bilaga till ärende 4 Sökandetrycket har de två senaste åren förbättrats väsentligt. Dels har antalet förstahandssökande ökat väsentligt och dels har det totala antalet också ökat. Det sistnämnda kan ses som att Ekonomprogrammet på MDH är ett möjligt alternativ för att alltfler. Vi har således lyckats förbättra vårt anseende som utbildningsalternativ på en vikande marknad. Mycket av det här är resultat av ett enträget studentrekryteringsarbete. Vi kommer att fortsätta rekryteringsarbetet, men vill gärna öka sökandetrycket ytterligare. Det vi däremot måste bli bättre på är att vi måste förbättra är genomströmning och andelen som tar examen. Vi har problem med att studenter hoppar av programmet på grund dåliga studieresultat. En plan för studentuppföljning ska tas fram. De delvis låga värdena vad gäller genomströmning och prestationsgrad har vi undersökt och det framgår att det är vissa kurser och något enstaka kursmoment som har dålig genomströmning. För dessa kurser har vi satt in åtgärder i form av extra tentamenstillfällen, hjälp med tentaläsning via Blackboard och inspelade föreläsningar på Blackboard. Vi har även beredskap för att arrangera extra seminarier. 26 of 32

27 Rev Styrkort samhällsutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 203/204 Sida 0 av 6 Internationella marknadsföringsprogrammet Nybörjarprogram (start hösttermin) Internationella marknadsföringsprogrammet ger grundläggande och fördjupade kunskaper inom marknadsföring. Kunskaper som kan användas för att fatta affärsmässiga beslut i situationer som rör ett företags kommersiella verksamhet. Speciellt för internationella marknadsföringsprogrammet är utlandsstudier under en eller två terminer. Programmet anknyter till utbildningsområdet Ekonomi och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen INAS. Som strategisk vikt anger akademin högt söktryck, kopplat till forskningen inom industriell ekonomi och organisation, möjlighet till forskarstudier i industriell ekonomi och organisation. Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Företagsekonomi med inriktning mot Internationell marknadsföring eller, - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet företagsekonomi Bilaga till ärende 4 Antal GKS02 Internationella marknadsföringsprogrammet Rekryt_mål Förstahand Urval Urval 2 Reg_tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck :a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 7 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsfrekvens Examinerade 2 sökande per plats HT2: 27/60=3,6 Minst HT: 44/63=70% 80% T3 jämfört T 66% T6 jämfört T 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT: 96 % HT0: 83 % V: 72 % V0: 50 % 20: 2,9/47,9=76 % 200: 73/89,7=8 % 20: 4 st 200: 2 st Måluppfyllelse och kommentar 7 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 200 och 20 engelska, finska, franska, företagsekonomi, informatik/data- och systemvetenskap, 27 of 32 italienska, juridik och rättsvetenskap, psykologi, spanska, svenska/nordiska språk, tyska och övriga tekniska ämnen.

28 Rev Styrkort samhällsutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 203/204 Sida av 6 Kommentar Kommentar från programansvarig: Bilaga till ärende 4 Sedan 2009 har rekryteringen av nya studenter till IMF utvecklats mycket positivt. Under 2009 inleddes en mer riktad rekrytering för IMF-programmet, med utskick till studievägledare på gymnasieskolor runt om i landet. De fick specifik information om utbildningens innehåll och karriärmöjligheter. IMF studenterna kommer från hela Sverige, även om det är tyngd på Mälardalsregionen och Stockholm. Rekryteringsbasen är nationell, eftersom programmet riktar sig till de som vill bli ekonomer med inriktning mot internationell marknadsföring specifikt och programmet endast ges på MDH, även om liknande varianter finns. Det brukar vara lite fler kvinnor än män på IMF och de flesta har jobbat (eller haft annan syssla) i -2 år innan de läser utbildningen. 28 of 32

29 Rev Styrkort samhällsutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 203/204 Sida 2 av 6 Samhällsvetenskapliga programmet Nybörjarprogram (start hösttermin) Programmet ska ge kunskaper om samhället och om människans roll i det. Beroende på ämnesvalet i examensarbetet blir studenten sedan samhällsvetare med historisk, sociologisk eller statsvetenskaplig inriktning. Programmet anknyter till utbildningsområdet Ekonomi och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen INAS. Akademin uppger inte någon strategisk vikt. Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Historia - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Sociologi eller, - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Statsvetenskap Bilaga till ärende 4 Antal SSV2 Samhällsvetenskapliga programmet Rekryt mål Förstahand Urval Urval 2 Reg tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck :a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 8 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsfrekvens Examinerade 2 sökande per plats HT2: 69/45=,5 Minst HT: 6/38=42% 80% T3 jämfört T 66% T6 jämfört T 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) HT: 44 % HT0: 55 % V: 32 % 20: 6,7/7=87 % 200: 42,/63=67 % VT: 4 st HT: 3 st Måluppfyllelse och kommentar 8 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn 29 för of och 20 historia, sociologi, statsvetenskap, psykologi och övriga tekniska ämnen.

30 Rev Styrkort samhällsutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 203/204 Sida 3 av 6 Kommentar Kommentar från programansvarig: Bilaga till ärende 4 Angående ökat antal förstahandssökande: Akademin har satsat mer på marknadsföring bland annat via Google och Facebook, annonser i Västerås Tidning och liknande tidning i Eskilstuna. Varit närvarande med befintliga studenter på högskoledagarna samt att man har uppdaterat texten om programmet på hemsidan. Detta tror man har haft effekt samt att programmet nu funnits några år och att det börjar sprida sig. 30 of 32

31 Rev Styrkort samhällsutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 203/204 Sida 4 av 6 Magister i företagsekonomi Bilaga till ärende 4 Påbyggnadsprogram (start hösttermin) För att få en magisterexamen ska du läsa minst 5 högskolepoäng på avancerad nivå i företagsekonomi. Du väljer mellan kurserna Ekonomistyrning, International Finance, internationellt företagande 2, Konsultation och affärsrådgivning, och Marketing. Det finns även möjlighet att läsa magisterkurser på engelska inom International Marketing. Programmet anknyter till utbildningsområdet Ekonomi och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen INAS. Som strategisk vikt anger akademin kopplat till forskningen inom industriell ekonomi och organisation, möjlighet till forskarstudier i industriell ekonomi och organisation. Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: - Filosofie magisterexamen med huvudområdet Företagsekonomi Antal ZEG20 Magister i företagsekonomi Rekryt_mål Förstahand Urval Urval 2 Reg_tot Varav Kv HT HT HT HT HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck :a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad 9 HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsfrekvens Examinerade 2 sökande per plats HT2: 77/40=,9 Minst HT: 5/=45% 80% T3 jämfört T 66% T6 jämfört T 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) Inte aktuellt 20: 0,7/,5=93 % VT: 3 st HT: st Måluppfyllelse och kommentar 3 of 32 9 Utsökningsvillkor för prestationsgrad: Ämnesnamn för 20 företagsekonomi.

32 Rev Styrkort samhällsutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 203/204 Sida 5 av 6 Kommentar Kommentar från programansvarig: Bilaga till ärende 4 Styrkorten är i huvudsak grönt förutom målet att ha två sökande på varje plats ( gult ). Vår, och även SULFs, bedömning är dock att magisterexamen kommer att bli ett sätt för studenter att utmärka sig (mot majoriteten som tar en kandidat). Vi förväntar oss därmed att kunna uppehålla denna volym även om de traditionella lärosätena kommer att ta en stor andel av magisterstudenterna då studentströmmarna minskar med vår förändrade demografi (dvs. vi bedömer att det blir fler som går fyra istället för tre år). Angående ökat antal förstahandssökande: Lärare och programansvariga på våra grundutbildningar har gjort riktade utskick till befintliga studenter vilket underlättat deras val. Detta har varit ett medvetet och fokuserat rekryteringsarbete hemmavid. Vi har även bett våra studievägledare att rekommendera studenter som vill läsa på högre nivå att söka programmet istället för att plocka ihop sin magister med enstaka kurser (vilket många studenter gjort under tidigare år). Akademin kommer under 202/203 se över sitt kursutbud i programmet för att få synergieffekter samt ha en kurssammansättning som lockar studenter. 32 of 32

33 Rev Styrkort samhällsutskottet svenskt utbudsbeslut läsår 203/204 Sida 6 av 6 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv (hel- och halvfart) Påbyggnadsprogram (start hösttermin) Under programmet varvas ledarskapskurser med kurser i arbetslivsvetenskap. Kurser med fokus på ledarskap behandlar olika teoretiska perspektiv på ledarskap samt ledarskap, styrning och verksamhetsutveckling. Inom arbetslivsvetenskap kommer du att få en introduktion till ämnet och fördjupa dig i arbetsplatsfrågor ur ett individ-, grupp- och organisationsperspektiv. Ledarskap och hälsa är ett centralt tema i programmet. Programmet anknyter till utbildningsområdet Hälsa och har kopplingar till den etablerade forskningsinriktningen INAS. Som strategisk vikt anger akademin efterfrågan av redan anställda för vidareutbildning, nationellt unikt program, forskningsbasen är bred: Pågående forskning på senior nivå och på doktorandnivå i arbetslivsvetenskap, folkhälsovetenskap, didaktisk-/pedagogisk ledarskapsforskning, arbetslivsforskning med historisk och sociologisk inriktning av seniora forskare och doktorander. Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examina: Filosofie magisterexamen med huvudområdet ledarskap Filosofie magisterexamen med huvudområdet arbetslivsvetenskap Bilaga till ärende 4 Antal AGM03 Magisterprogram i ledarskap och arbetsliv (hel- och halvfart) Sammanslaget av Magister i arbetslivsvetensk ap och Magister i ledarskap fr o m HT2. 0 Rekryt_mål Förstahand Urval Urval 2 Reg_tot Varav Kv HT Aspekt MDH-mål Programmets resultat Söktryck :a handssökande/ rekryteringsmål Jämställdhet Könsfördelningen bland registrerade Genomströmning Antal registrerade vid en senare tidpunkt jämfört med antal registrerade vid en tidigare tidpunkt Prestationsgrad HÅP/HÅS (kurspoäng) Examinationsgrad Examinerade/Registrerade (två års medelvärde jämfört med två års intag tre år tidigare) 2 sökande per plats HT2: 22/60=2,0 Minst % T3 jämfört T 66% T6 jämfört T 83% per program (inget enskilt utb-område ska ha under 70%) nytt program Nytt program Nytt program Nytt program Måluppfyllelse och kommentar Kommentar 33 of 32

34 Bilaga till ärende 4 Resultat per MDH-program avseende HSV:s Q-utvärderingar Program* Examen** Huvudområde och/eller yrkesexamensområde för examen inom program Resultat HSV:s Q- utvärderingar Civilingenjörsprogrammet i energisystem Civing (Y), Hing (Y) Energisystem (civing), Energiteknik (hing) Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Civing (Y) Industriell ekonomi Civilingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign Civing (Y), Hing (Y) Produkt- och processutveckling (civing), Innovation och produktdesign (hing) Civilingenjörsprogrammet i innovation, produktion och Produkt- och processutveckling (civing), Civing (Y), Hing (Y) logistik Innovation, produktion och logistik (hing) Civilingenjörsprogrammet i robotik Civing (Y) Robotik Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad Civing (Y) Samhällsbyggnad Byggnadsingenjörsprogrammet Hing (Y), Kandidat (G) Byggnadsteknik (hing), Byggnadsteknik (kandidat) Energiingenjörsprogrammet Hing (Y), Kandidat (G) Energiteknik (hing), Eneregiteknik (kandidat) Flygingenjörsprogrammet Hing (Y) Flygteknik Högskoleingenjörsprogrammet i innovation och Innovation och produktdesign (hing), Produkt- Hing (Y), Kandidat (G) produktdesign och processutveckling (kandidat) Högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion Innovation, produktion och logistik (hing), Hing (Y), Kandidat (G) och logistik Produkt- och processutveckling (kandidat) Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik Hing (Y) Nätverksteknik Sjukgymnastprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Sjukgymnastexamen (Y), Kandidat (G) Sjukgymnastik Sjuksköterskeexamen (Y), Kandidat (G) Vårdvetenskap Socionomprogrammet Socionomexamen (Y) Socialt arbete Förskollärarprogrammet Förskolelärarexamen (Y) Förskolelärarare (Didaktik, Pedagogik, Specialpedagogik) Ämneslärarprogrammet, inriktning grundskola 7-9 Ämneslärarexamen (Y) Beroende på ämneskombination 34 of 32

35 Bilaga till ärende 4 Resultat per MDH-program avseende HSV:s Q-utvärderingar Program* Examen** Huvudområde och/eller yrkesexamensområde för examen inom program Resultat HSV:s Q- utvärderingar Ämneslärarprogrammet, inriktning gymnasieskola Ämneslärarexamen (Y) Beroende på ämneskombination Ämneslärarprogrammet, kompletterande pedagogisk utbildning Ämneslärarexamen (Y)? Barnmorskeprogrammet Barnmorskeexamen (Y), Magister (G) Vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeutbildning, anestesisjukvård Specialistsjuksköterskeexamen (Y) Vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeutbildning, distriktssköterska Specialistsjuksköterskeexamen (Y), Magister (G) Vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeutbildning, intensivvård Specialistsjuksköterskeexamen (Y) Vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeutbildning, psykiatrisk vård Specialistsjuksköterskeexamen (Y), Magister (G) Vårdvetenskap Speciallärarprogrammet, matematik Speciallärarexamen (Y) Specialpedagogik Speciallärarprogrammet, svenska Speciallärarexamen (Y) Specialpedagogik Speciallärarprogrammet, utvecklningsstörning Speciallärarexamen (Y) Specialpedagogik Specialpedagogprogrammet Specialpedagogexamen (Y) Specialpedagogik Datornätverk och datakommunikation (H) Datavetenskap Kammarmusikprogrammet (KH) Kammarmusik Högskoleexamen utvärderas ej enl system Högskoleexamen utvärderas ej enl system Datavetenskapliga programmet - mjukvaruutveckling, spel Kandidat (G) Datavetenskap 35 of 32

36 Bilaga till ärende 4 Resultat per MDH-program avseende HSV:s Q-utvärderingar Program* Examen** Huvudområde och/eller yrkesexamensområde för examen inom program Resultat HSV:s Q- utvärderingar Analytical Finance Kandidat (G) Företagsekonomi, Matematik, Nationalekonomi Beteendevetenskapliga programmet Kandidat (G) Pedagogik, Psykologi, Sociologi Ekonomprogrammet Kandidat (G) Företagsekonomi Folkhälsoprogrammet Kandidat (G) Folkhälsovetenskap Informationsdesign - Informativ illustration Kandidat (G) Informationsdesign Informationsdesign - Rumslig gestaltning Kandidat (G) Informationsdesign Informationsdesign - Textdesign Kandidat (G) Informationsdesign Innovationsprogrammet-MTO Kandidat (G) Innovationsteknik, företagsekonomi, psykologi International Business Management Kandidat (G) Företagsekonomi, Nationalekonomi Internationella marknadsföringsprogrammet Kandidat (G) Företagsekonomi Företagsekonomi kandidat - Hög kvalitet Nationalekonomi kandidat - Bristande kvalitet Psykologi kandidat - Hög kvalitet Sociologi kandidat - Mkt hög kvalitet Företagsekonomi kandidat - Hög kvalitet Folkhälsovetenskap kandidat - Mkt hög kvalitet Psykologi kandidat - Hög kvalitet Företagsekonomi kandidat - Hög kvalitet Företagsekonomi kandidat - Hög kvalitet Nationalekonomi kandidat - Bristande kvalitet Företagsekonomi kandidat- Hög kvalitet 36 of 32

37 Bilaga till ärende 4 Resultat per MDH-program avseende HSV:s Q-utvärderingar Program* Examen** Huvudområde och/eller yrkesexamensområde för examen inom program Resultat HSV:s Q- utvärderingar Kandidatprogram i miljövetenskap - miljö, hälsa. arbete Kandidat (G) Miljövetenskap Kandidatprogram i språk och humaniora, inriktning kommunikation Kandidatprogrammet i språk och humaniora, allmän inriktning (inställt ht 202) Kandidat (G) Kandidat (G) Engelska, Svenska Språk (franska, tyska, svenska, engelska, spanska), litteraturvetenskap Samhällsvetenskapliga programmet Kandidat (G) Statsvetenskap, sociologi, Historia Statsvetenskap kandidat - Hög kvalitet Sociologi kandidat - Mkt hög kvalitet Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv Magister (G) Arbetslivsvetenskap, Ledarskap International Marketing Magister (G) Företagsekonomi Arbetslivsvetenskap - Hög kvalitet Ledarskap - Bristande kvalitet Företagsekonomi magister - Bristande kvalitet Magisterprogram i energioptimering för byggnader Magister (G) Byggnadsteknik Magisterprogram i företagsekonomi Magister (G) Företagsekonomi Magisterprogram i hälsa och vård, i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Magister (G) Vårdvetenskap, Folkhälsovetenskap Magisterprogram i hälsa och vård, inriktning folkhälsovetenskap Magister (G) Vårdvetenskap, Folkhälsovetenskap Magisterprogram i specialpedagogik (inställt ht 2) Magister (G) Specialpedagogik Magisterprogrammet i programvaruteknik Magister (G) Datavetenskap Företagsekonomi magister - Bristande kvalitet Folkhälsovetenskap magister - Hög kvalitet Folkhälsovetenskap magister - Hög kvalitet 37 of 32

38 Bilaga till ärende 4 Resultat per MDH-program avseende HSV:s Q-utvärderingar Program* Examen** Huvudområde och/eller yrkesexamensområde för examen inom program Resultat HSV:s Q- utvärderingar Masterprogram i didaktik Master (G), Magister (G) Didaktik Masterprogram i Financial Engineering Master (G) Matematik Masterprogram i Innovation och Design (inställt ht 2) Master (G) Innovation och design Masterprogram i intelligenta inbyggda system Master (G), Magister (G) Datavetenskap Masterprogram i programvaruteknik Master (G) Datavetenskap Masterprogrammet i hållbara energisystem Master (G) Energiteknik Masterprogrammet i produkt- & processutveckling - produktion & logistik Master (G) Produkt- och processutveckling Masterprogrammet i teknisk matematik Master (G) Matematik Inget program Kandidat (G) Social omsorg Inget program Magister (G) Sociologi Inget program Magister (G) Psykologi Sociologi magister - Hög kvalitet Psykologi magister - Hög kvalitet Naturvetenskaplig/teknisk bastermin Ingen examen Inget HO Naturvetenskaplig/teknisk bastermin 2 Ingen examen Inget HO Speciallärarprogrammet, utvecklningsstörning, 90 hp (inom Lärarlyftet II)??? Specialpedagogik * Källa är program publicerade på webben (motsvarande innevarande utbud ) **G = generell examen, Y = yrkesexamen, H = högskoleexamen, KH = konstnärlig högskoleexamen 38 of 32

39 Omdömen och resultat av HSV:s kvalitetsutvärderingar Bilaga till ärende 4 Examen, sammanfattning av omdömen och beslut, beslutsdatum samt koppling till berörda program och relevant utskott. Examen Arbetslivsvetenskap Magister Samlat omdöme* Hög kvalitet Besluts- Sammanfattning omdöme och yttrande om Datum** måluppfyllelse *** Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse vad gäller studenternas: Kunskap och förståelse inom huvudområdet inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund Kunskap om tillämpliga metoder för området. Fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Program svenska utb Program engelska utb -Magisterprogram i ledarskap och arbetsliv Utskott S Folkhälsovetenskap Kandidat Mycket hög kvalitet För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse vad gäller studenternas: Kunskap och förståelse inom huvudområdet inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund. Kunskap om tillämpliga metoder för området. Fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. -Folkhälsoprogrammet H För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. 39 of 32

40 Bilaga till ärende 4 Folkhälsovetenskap Magister Hög kvalitet Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse vad gäller studenternas: Förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information. Förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper. -Magisterprogram i hälsa och vård, med inriktning folkhälsovetenskap -Magisterprogram i hälsa och vård, i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad H Företagsekonomi Kandidat Företagsekonomi Magister Hög kvalitet Bristande kvalitet För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse Underlagen visar på hög måluppfyllelse för samtliga utvärderade examensmål Underlagen visar på bristande måluppfyllelse vad gäller studenternas: Fördjupade metodkunskaper inom huvudområdet för utbildningen. -Ekonomprogrammet -Innovationsprogrammet MTO -Internationella marknadsföringsprogramm et -Analytical Finance -International Business Management -Magisterprogrammet i företagsekonomi -International Marketing S S För övriga utvärderade examensmål bedöms måluppfyllelsen som hög. 40 of 32

41 Bilaga till ärende 4 Ledarskap Magister Bristande kvalitet Underlagen visar på bristande måluppfyllelse för målen vad gäller studenternas: -Magisterprogram i ledarskap och arbetsliv s Fördjupade metodkunskaper inom huvudområdet för utbildningen. Förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Nationalekonomi Kandidat Bristande kvalitet Underlagen visar på bristande måluppfyllelse när det gäller studenternas: Kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund. Kunskap om tillämpliga metoder inom området. Fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. -International Business Management -Analytical Finance S Psykologi Kandidat Hög kvalitet För övriga examensmål indikerar underlagen en hög måluppfyllelse Underlagen visar på hög måluppfyllelse för samtliga utvärderade examensmål. -Beteendevetenskapliga programmet -Innovationsprogrammet MTO S Psykologi Magister Hög kvalitet Underlagen visar på hög måluppfyllelse för samtliga utvärderade examensmål. Inget program S 4 of 32

42 Bilaga till ärende 4 Sociologi Kandidat Sociologi Magister Mycket hög kvalitet Hög kvalitet Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse för samtliga utvärderade mål när det gäller studenternas: Kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund. Kunskap om tillämpliga metoder inom området. Fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. Förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse när det gäller studenternas: -Beteendevetenskapliga programmet -Samhällsvetenskapliga programmet Inget program S S Förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, även med begränsad information. För övriga mål visar bedömningen av underlagen på hög måluppfyllelse. 42 of 32

43 Bilaga till ärende 4 Statsvetenskap Kandidat Hög kvalitet Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse när det gäller studenternas: -Samhällsvetenskapliga programmet Förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. För resterande utvärderade mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. *Avser aktuell bedömargrupps samlade omdöme och yttrande vilket är analogt med HSV:s beslut om inget annat anges **Vid HSV:s beslut om Bristande kvalitet har lärosätet ett år till förfogande enligt särskild instruktion för att analysera och därpå åtgärda påtalade brister ***För fullständig information om specifik utvärdering, bedömargruppens omdöme och yttrande samt Högskoleverkets beslut hänvisas till 43 of 32

44 Bilaga till ärende 4 Beteendevetenskapliga programmet T3 o T5, VT2. Hur terminer har du läst inom programmet? Besvarad av: 64 (98%) Ej besvarad av: (2%) 3 terminer 42 (66%) 2 4 terminer (2%) 3 5 terminer 20 (3%) 4 6 terminer (2%) 2. Ålder? Besvarad av: 64 (98%) Ej besvarad av: (2%) Under 25 år 38 (59%) 2 Mellan 25 och 35 år 8 (28%) 3 Över 35 år 8 (3%) 3. Kön? Besvarad av: 64 (98%) Ej besvarad av: (2%) Kvinna 53 (83%) 2 Man (7%) 4. Hur upplever du utbildningen som helhet? Besvarad av: 63 (97%) Ej besvarad av: 2 (3%) 5 Mycket bra 9 (4%) 2 4 Bra 37 (59%) 3 3 Godkänd 5 (24%) 44 of 32

45 Bilaga till ärende 4 4. Hur upplever du utbildningen som helhet? Besvarad av: 63 (97%) Ej besvarad av: 2 (3%) 5 Mycket bra 9 (4%) 2 4 Bra 37 (59%) 3 3 Godkänd 5 (24%) 4 2 Dålig 2 (3%) 5 Mycket dålig 0 (0%) 5. Hur bedömer du att dina förkunskaper från gymnasiet var i förhållande till programmets kurser? Besvarad av: 63 (97%) Ej besvarad av: 2 (3%) 5 Mycket större än vad som 4 (6%) krävs i programmet 2 4 Bra 23 (37%) 3 3 Tillräckliga 30 (48%) 4 2 Bristfälliga 6 (0%) 5 Mycket bristfälliga 0 (0%) 6. Hur bedömer du din arbetsinsats i programmet i förhållande till antalet högskolepoäng? Besvarad av: 62 (95%) Ej besvarad av: 3 (5%) 5 Mycket stor 6 (0%) 2 4 Stor 29 (47%) 3 3 Lagom 2 (34%) 4 2 Liten 4 (6%) 5 Mycket liten 2 (3%) 45 of Hur har ditt intresse för ämnet PSYKOLOGI påverkats av utbildningen?

46 Bilaga till ärende 4 7. Hur har ditt intresse för ämnet PSYKOLOGI påverkats av utbildningen? Besvarad av: 63 (97%) Ej besvarad av: 2 (3%) Ökat betydligt 25 (40%) 2 Ökat något 27 (43%) 3 Oförändrat 4 (6%) 4 Minskat något 7 (%) 5 Minskat betydligt 2 (3%) 8. Hur har ditt intresse för ämnet PEDAGOGIK påverkats av utbildningen? Besvarad av: 63 (97%) Ej besvarad av: 2 (3%) Ökat betydligt 6 (25%) 2 Ökat något 6 (25%) 3 Oförändrat 6 (25%) 4 Minskat något 9 (4%) 5 Minskat betydligt 8 (3%) 9. Hur har ditt intresse för ämnet SOCIOLOGI påverkats av utbildningen? Besvarad av: 63 (97%) Ej besvarad av: 2 (3%) Ökat betydligt 22 (35%) 2 Ökat något 29 (46%) 3 Oförändrat 5 (8%) 4 Minskat något 6 (0%) 5 Minskat betydligt 2 (3%) 0. Hur upplever du samordningen mellan kurser i programmet? Besvarad av: 62 (95%) Ej besvarad av: 3 (5%) 5 Mycket bra 5 (8%) 2 4 Bra 30 (48%) 3 3 Godkänd 2 (34%) 4 2 Dålig 5 (8%) 5 Mycket dålig (2%) 46 of 32

47 0. Hur upplever du samordningen mellan kurser i programmet? Bilaga till ärende 4 Besvarad av: 62 (95%) Ej besvarad av: 3 (5%) 5 Mycket bra 5 (8%) 2 4 Bra 30 (48%) 3 3 Godkänd 2 (34%) 4 2 Dålig 5 (8%) 5 Mycket dålig (2%). Hur uppfattar du pedagogiken i undervisningen gällande PSYKOLOGI? Besvarad av: 6 (94%) Ej besvarad av: 4 (6%) Mycket bra 9 (5%) 2 Bra 32 (52%) 3 Godkänd 6 (26%) 4 Dålig 5 (8%) 5 Mycket dålig (2%) 2. Hur uppfattar du pedagogiken i undervisningen gällande PEDAGOGIK? Besvarad av: 59 (9%) Ej besvarad av: 6 (9%) Mycket bra 3 (5%) 2 Bra 7 (29%) 3 Godkänd 26 (44%) 4 Dålig 2 (20%) 5 Mycket dålig (2%) 3. Hur uppfattar du pedagogiken i undervisningen gällande SOCIOLOGI? Besvarad av: 59 (9%) Ej besvarad av: 6 (9%) Mycket bra 8 (3%) 2 Bra 3 (53%) 3 Godkänd (9%) 4 Dålig 2 (3%) 47 of 32

48 Bilaga till ärende 4 3. Hur uppfattar du pedagogiken i undervisningen gällande SOCIOLOGI? Besvarad av: 59 (9%) Ej besvarad av: 6 (9%) Mycket bra 8 (3%) 2 Bra 3 (53%) 3 Godkänd (9%) 4 Dålig 2 (3%) 5 Mycket dålig 0 (0%) 4. Vilka undervisningsformer har varit givande för ditt lärande? (Flervalsfråga) Besvarad av: 59 (9%) Ej besvarad av: 6 (9%) Grupp och projektarbeten 38 (64%) 2 2 Föreläsningar 54 (92%) 3 3 Enskilda uppgifter 36 (6%) 4 4 Annat, specificera nedan 3 (22%) 5. Vilka examinationsformer har varit givande för ditt lärande? (Flervalsfråga) Besvarad av: 60 (92%) Ej besvarad av: 5 (8%) Salstentamen 38 (63%) 2 2 Hemtentamen 5 (85%) 3 3 Seminarier 34 (57%) 4 4 Gruppuppgifter 26 (43%) 5 5 Inlämningsuppgifter 35 (58%) 6. Hur fungerar HST expeditionen (tentamenshantering, registrering, information mm) Besvarad av: 60 (92%) Ej besvarad av: 5 (8%) 5 Mycket bra 5 (25%) 2 4 Bra 23 (38%) 48 of 32

49 Bilaga till ärende 4 6. Hur fungerar HST expeditionen (tentamenshantering, registrering, information mm) Besvarad av: 60 (92%) Ej besvarad av: 5 (8%) 5 Mycket bra 5 (25%) 2 4 Bra 23 (38%) 3 3 Godkänt (8%) 4 2 Dåligt 9 (5%) 5 Mycket dåligt 2 (3%) 7. Hur fungerar rutiner och genomförande av kursutvärderingar? Besvarad av: 59 (9%) Ej besvarad av: 6 (9%) 5 Mycket bra 0 (7%) 2 4 Bra 28 (47%) 3 3 Godkänt 5 (25%) 4 2 Dåligt 6 (0%) 5 Mycket dåligt 0 (0%) 8. Hur fungerar Blackboard för kurskommunikation? Besvarad av: 60 (92%) Ej besvarad av: 5 (8%) 5 Mycket bra 4 (23%) 2 4 Bra 28 (47%) 3 3 Godkänt 4 (23%) 4 2 Dåligt 3 (5%) 5 Mycket dåligt (2%) 49 of Hur fungerar tillgång och funktion för datorer, programvaror och datasalar? Besvarad av: 57 (88%) Ej besvarad av: 8 (2%) 5 Mycket bra (9%)

50 Bilaga till ärende 4 9. Hur fungerar tillgång och funktion för datorer, programvaror och datasalar? Besvarad av: 57 (88%) Ej besvarad av: 8 (2%) 5 Mycket bra (9%) 2 4 Bra 25 (44%) 3 3 Godkänt 5 (26%) 4 2 Dåligt 5 (9%) 5 Mycket dåligt (2%) 20. Hur har du skaffat studieinformation om kursval, examen mm? (Flervalsfråga) Besvarad av: 60 (92%) Ej besvarad av: 5 (8%) Valinformationsdag 20 (33%) 2 Internet 48 (80%) 3 Enskilt möte med studievägledare 9 (32%) 4 Andra studenter 34 (57%) 5 På annat sätt, specificera nedan 5 (8%) 2. Hur fungerar studieinformationen beträffande kursval, examen mm? Besvarad av: 59 (9%) Ej besvarad av: 6 (9%) 5 Mycket bra 6 (0%) 2 4 Bra 7 (29%) 3 3 Godkänt 27 (46%) 4 2 Dåligt 9 (5%) 5 Mycket dåligt 0 (0%) 22. Hur fungerar kursinformation som schema, kurslitteratur mm Besvarad av: 60 (92%) Ej besvarad av: 5 (8%) 5 Mycket bra 4 (23%) 2 4 Bra 30 (50%) 50 of 32

51 22. Hur fungerar kursinformation som schema, kurslitteratur mm Bilaga till ärende 4 Besvarad av: 60 (92%) Ej besvarad av: 5 (8%) 5 Mycket bra 4 (23%) 2 4 Bra 30 (50%) 3 3 Godkänt (8%) 4 2 Dåligt 3 (5%) 5 Mycket dåligt 2 (3%) 23. Hur upplever du att kurserna i programmet lever upp till examensmålen för programmet? Besvarad av: 60 (92%) Ej besvarad av: 5 (8%) Mycket bra 6 (0%) 2 2 Bra 32 (53%) 3 3 Godkänt 2 (20%) 4 4 Dåligt (2%) 5 5 Mycket dåligt (2%) 6 6 Känner inte till examensmålen 2 (20%) 24. I vilken grad behandlas miljöaspekter i utbildningen? Besvarad av: 57 (88%) Ej besvarad av: 8 (2%) 5 I alldeles för stor grad 0 (0%) 2 4 I lite för stor grad (2%) 3 3 Tillräckligt 36 (63%) 4 2 I något för liten grad 4 (25%) 5 I alldeles för liten grad 6 (%) 5 of I vilken grad har utbildningen koppling till näringsliv och det omgivande samhället? Besvarad av: 60 (92%) Ej besvarad av: 5 (8%)

52 Bilaga till ärende I vilken grad har utbildningen koppling till näringsliv och det omgivande samhället? Besvarad av: 60 (92%) Ej besvarad av: 5 (8%) 5 I alldeles för stor grad (2%) 2 4 I lite för stor grad 0 (0%) 3 3 Tillräckligt 30 (50%) 4 2 I något för liten grad 6 (27%) 5 I alldeles för liten grad 3 (22%) 26. I vilken grad har utbildningen koppling till forskningen? Besvarad av: 60 (92%) Ej besvarad av: 5 (8%) 5 I alldeles för stor grad 3 (5%) 2 4 I lite för stor grad 5 (25%) 3 3 Tillräckligt 38 (63%) 4 2 I något för liten grad 4 (7%) 5 I alldeles för liten grad 0 (0%) 27. Vad är bra i programmet? 28. Vad är mindre bra i programmet? 29. Vad skulle kunna göra programmet bättre? 30. Hur bedömer du utbildningens svårighetsgrad? Besvarad av: 60 (92%) Ej besvarad av: 5 (8%) Mycket svår 2 (3%) 2 Svår 9 (32%) 3 Lagom 33 (55%) 4 Lätt 9 (5%) 5 Mycket lätt 0 (0%) 52 of 32

53 30. Hur bedömer du utbildningens svårighetsgrad? Besvarad av: 60 (92%) Ej besvarad av: 5 (8%) Mycket svår 2 (3%) 2 Svår 9 (32%) 3 Lagom 33 (55%) 4 Lätt 9 (5%) 5 Mycket lätt 0 (0%) 53 of 32 Bilaga till ärende 4

54 Bilaga till ärende 4 Ekonomprogrammet. Antal studieterminer Besvarad av: 97 (98%) Ej besvarad av: 2 (2%) Language Svenska 97 (00%) 2 English 0 (0%) Besvarad av: 98 (99%) Ej besvarad av: (%) Hur många terminer har du studerat på programmet? (Kryssa det som passar bäst.) 2 terminer terminer terminer 43 (44%) 25 (26%) 30 (3%) 4 Fler än 6 terminer 0 (0%) Medel: 32,35 σ: 7,06 54 of 32

55 2. Ålder Besvarad av: 99 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Bilaga till ärende 4 Ange din ålder Under 25 år 2 Mellan 25 och 35 år 72 (73%) 2 (2%) 3 Över 35 år 6 (6%) Medel: 92,73 σ: 9,59 3. Kön Besvarad av: 99 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Ange ditt kön Kvinna 6 (62%) 2 Man 38 (38%) 4. Eventuell inriktning Besvarad av: 99 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Ange eventuell inriktning inom programmet som du läser. Ingen inriktning (gäller årskurs ) 44 (44%) 2 Inriktning Management 4 (4%) 3 Inriktning Redovisning 35 (35%) 4 Inriktning Allmän 6 (6%) 55 of 32

56 Bilaga till ärende 4 5. Förkunskaper Besvarad av: 98 (99%) Ej besvarad av: (%) Hur bedömer du att dina förkunskaper från gymnasiet var i förhållande till programmets kurser? = Mycket bristfälliga 7 (7%) Medel: 2,97 σ: 0,9 7 (7%) 50 (5%) 20 (20%) 5 = Mycket större än vad som krävs i programmet 4 (4%) 6. Arbetsinsats i programmet Besvarad av: 99 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Hur bedömer du din arbetsinsats i programmet i förhållande till antalet högskolepoäng? = Mycket liten (%) (7%) (39%) 45 (45%) 5 5 = Mycket stor 7 (7%) Medel: 3,5 σ: 0,77 56 of 32

57 7. Sysselsättning vid sidan av studier Besvarad av: 99 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Bilaga till ärende 4 Vad har du för aktiviteter, exklusive fritid, förutom studierna inom programmet? Andra studier men inget arbete 2 (2%) 2 Andra studier och arbete (%) 3 Endast arbete 40 (40%) 4 Inga andra aktiviteter 46 (46%) 8. Omfattning av sysselsättning vid sidan av studier Besvarad av: 53 (54%) Ej besvarad av: 46 (46%) I vilken utsträckning har du i genomsnitt haft annan sysselsättning, exklusive fritid, förutom studierna inom programmet (00% motsvarar 40 timmar per vecka)? 0 24% % 23 (43%) 22 (42%) % 6 (%) % 2 (4%) 5 Mer än 00% 0 (0%) Medel:,75 σ: 0,8 9. Utbildningens svårighetsgrad Besvarad av: 99 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Hur bedömer du utbildningens svårighetsgrad? = Mycket lätt (%) (5%) (57%) 37 (37%) 5 5 = Mycket svår 0 (0%) Medel: 3,3 σ: 0,6 57 of 32

58 0. Pedagogiken i undervisningen Besvarad av: 99 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Bilaga till ärende 4 Vad tycker du överlag om pedagogiken i undervisningen? = Mycket dålig 9 (9%) (27%) 46 (46%) 6 (6%) 5 5 = Mycket bra (%) Medel: 2,73 σ: 0,87. Blackboard Besvarad av: 99 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Hur fungerar Blackboard för kurskommunikation? = Mycket dåligt 8 (8%) = Mycket bra Medel: 3,8 σ:,09 6 (6%) 36 (36%) 28 (28%) (%) 58 of 32

59 2. Koppling till näringsliv och samhälle Besvarad av: 99 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Bilaga till ärende 4 I vilken utsträckning har utbildningen koppling till det omgivande samhället? Medel: 2,92 σ: 0,97 = I alldeles för liten utsträckning 5 = I alldeles för stor utsträckning 2 (2%) 4 (4%) 44 (44%) 28 (28%) (%) Besvarad av: 99 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Har du inom ramen för programmet: (Du kan välja fler än ett alternativ.) Genomfört VFU (verksamhetsförlagd utbildning) 2 (2%) 2 Varit på studiebesök 22 (22%) 3 4 Haft någon gästlärare eller motsvarande (lärare med anställning helt eller delvis utanför MDH) Gjort eller planerar att göra examensarbete ihop med en extern part (på företag eller inom offentlig sektor eller med extern handledare) 76 (77%) 3 (3%) 5 Inget 6 (6%) 3. Koppling till forskning Besvarad av: 97 (98%) Ej besvarad av: 2 (2%) I vilken utsträckning har utbildningen haft inslag som gett dig inblick i forskning inom utbildningens område? Medel: 2,52 σ: 0,96 = I alldeles för liten utsträckning 5 = I alldeles för stor utsträckning 6 (6%) 32 (33%) 32 (33%) 7 (8%) 0 (0%) 59 of 32

60 Bilaga till ärende 4 4. Internationalisering Besvarad av: 97 (98%) Ej besvarad av: 2 (2%) I vilken utsträckning har utbildningen haft inslag med internationellt perspektiv? Medel: 2,53 σ: 0,83 = I alldeles för liten utsträckning 5 = I alldeles för stor utsträckning 0 (0%) 37 (38%) 39 (40%) (%) 0 (0%) 5. Intresset för det huvudsakliga ämnet Besvarad av: 98 (99%) Ej besvarad av: (%) Hur har ditt intresse för det huvudsakliga ämnet påverkats av utbildningen? = Minskat mycket (%) (8%) (38%) 45 (46%) 5 5 = Ökat mycket 7 (7%) Medel: 3,5 σ: 0,79 60 of 32

61 6. Intresset för vidareutbildning Besvarad av: 98 (99%) Ej besvarad av: (%) Bilaga till ärende 4 I vilken utsträckning har dina studier i programmet ökat ditt intresse för vidareutbildning på högskola/universitet? Medel: 3,3 σ:,4 = I väldigt liten utsträckning 5 = I mycket stor utsträckning 9 (9%) 3 (3%) 28 (29%) 35 (36%) 3 (3%) 7. Påverkansmöjligheter Besvarad av: 98 (99%) Ej besvarad av: (%) I vilken utsträckning har du under studierna kunnat påverka utformningen av programmet? = I väldigt liten utsträckning 33 (34%) 30 (3%) 26 (27%) (7%) 5 Medel: 2,3 σ:,03 5 = I mycket stor utsträckning 2 (2%) 6 of 32

62 8. Utbildningen som helhet Besvarad av: 99 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Bilaga till ärende 4 Hur upplever du utbildningen som helhet? = Mycket dålig 4 (4%) (8%) (5%) 32 (32%) 5 5 = Mycket bra 5 (5%) Medel: 3,26 σ: 0,84 9. Vad är bra i programmet? 20. Förslag på förbättringar Detta är den sista frågan av ett antal gemensamma frågor. Härefter kan det följa några akademi eller programspecifika frågor. This is the last question of a number of general questions. Hereafter some School or programme specific questions may follow. 62 of 32

63 Bilaga till ärende 4 Programutvärdering Samhällsvetenskapliga programmet. Ålder? Besvarad av: 2 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) under 20 år 0 (0%) 2 2 till 25 år (92%) 3 26 till 30 år (8%) 4 över 3 år 0 (0%) 2. Kön? Besvarad av: (92%) Ej besvarad av: (8%) Kvinna 7 (64%) 2 Man 4 (36%) 3. Hur bedömer du att dina förkunskaper från gymnasiet var i förhållande till programmets kurser? Besvarad av: 0 (83%) Ej besvarad av: 2 (7%) 5 Mycket större än vad som krävs i programmet (0%) 2 4 Bra 5 (50%) 3 3 Tillräckliga 2 (20%) 4 2 Bristfälliga 2 (20%) 5 Mycket bristfälliga 0 (0%) 63 of 32

64 4. Hur bedömer du utbildningens svårighetsgrad? Besvarad av: 0 (83%) Ej besvarad av: 2 (7%) mycket svår 0 (0%) 2 svår 5 (50%) 3 lätt 5 (50%) 4 mycket lätt 0 (0%) Bilaga till ärende 4 5. Hur bedömer du din arbetsinsats i programmet i förhållande till antalet högskolepoäng? Besvarad av: (92%) Ej besvarad av: (8%) Mycket stor 0 (0%) 2 Stor 5 (45%) 3 Liten 5 (45%) 4 Mycket liten (9%) 6. Hur upplever du programmet som helhet? Besvarad av: (92%) Ej besvarad av: (8%) mycket dålig 0 (0%) 2 dålig (9%) 3 godkänd 5 (45%) 4 bra 5 (45%) 5 mycket bra 0 (0%) 64 of 32

65 7. Har ditt intresse för statsvetenskap. Påverkats av utbildningen? Besvarad av: 0 (83%) Ej besvarad av: 2 (7%) minskat mycket 0 (0%) 2 minskat 0 (0%) 3 oförändrat 5 (50%) 4 ökat 4 (40%) 5 ökat mycket (0%) Bilaga till ärende 4 8. Har ditt intresse för socioligi. Påverkats av utbildningen? Besvarad av: 0 (83%) Ej besvarad av: 2 (7%) minskat mycket 0 (0%) 2 minskat 2 (20%) 3 oförändrat 2 (20%) 4 ökat 4 (40%) 5 ökat mycket 2 (20%) 9. Har ditt intresse för historia. Påverkats av utbildningen? Besvarad av: (92%) Ej besvarad av: (8%) minskat mycket 0 (0%) 2 minskat (9%) 3 oförändrat 4 (36%) 4 ökat 4 (36%) 5 ökat mycket 2 (8%) 0. Vilka svårgheter har du upplevt under din studietid? 65 of 32

66 Bilaga till ärende 4. Rangordna vilka examinationsformer har varit mest givande för ditt lärande? Svar Salstentamen 3 (38%) 3 (38%) 0 (0%) 0 (0%) 2 (25%) 8/2 (67%) 2 Hemtentamen 0 (0%) 0 (0%) (2%) 2 (25%) 5 (62%) 8/2 (67%) 3 Seminarier 0 (0%) (2%) 3 (38%) 4 (50%) 0 (0%) 8/2 (67%) 4 Gruppuppgifter 4 (40%) 3 (30%) (0%) 2 (20%) 0 (0%) 0/2 (83%) 5 Enskilda inlämningsuppgifter (0%) 2 (20%) 4 (40%) 2 (20%) (0%) 0/2 (83%) 2. Rangordna vilka undervisningsformer har varit mest givande för ditt lärande? 2 3 Svar grupp/seminarier 6 (60%) 2 (20%) 2 (20%) 0/2 (83%) 2 Föreläsningar 3 (30%) 2 (20%) 5 (50%) 0/2 (83%) 3 Enskilt arbete (0%) 6 (60%) 3 (30%) 0/2 (83%) 66 of 32

67 3. Vilken kvalitet tycker du att olika undervisnings och examinationsformer har haft. Besvarad av: 0 (83%) Ej besvarad av: 2 (7%) Bilaga till ärende 4 Föreläsningar mycket dåligt 0 (0%) 2 dåligt (0%) 3 godkänt 4 (40%) 4 bra 5 (50%) 5 mycket bra 0 (0%) Besvarad av: 0 (83%) Ej besvarad av: 2 (7%) Seminarier mycket dåligt 0 (0%) 2 dåligt 2 (20%) 3 godkänt 5 (50%) 4 bra 3 (30%) 5 mycket bra 0 (0%) Besvarad av: 0 (83%) Ej besvarad av: 2 (7%) Grupp arbeten mycket dåligt 0 (0%) 2 dåligt 5 (50%) 3 godkänt 5 (50%) 4 bra 0 (0%) 5 mycket bra 0 (0%) 67 of 32

68 Besvarad av: 0 (83%) Ej besvarad av: 2 (7%) Bilaga till ärende 4 Individuella inlämningsuppgifter mycket dåligt 0 (0%) 2 dåligt 0 (0%) 3 godkänt 3 (30%) 4 bra 7 (70%) 5 mycket bra 0 (0%) Besvarad av: 0 (83%) Ej besvarad av: 2 (7%) Salstentamen mycket dåligt (0%) 2 dåligt (0%) 3 godkänt 4 (40%) 4 bra 4 (40%) 5 mycket brra 0 (0%) Besvarad av: 0 (83%) Ej besvarad av: 2 (7%) Hemtentamen mycket dåligt 0 (0%) 2 dåligt 0 (0%) 3 godkänt 3 (30%) 4 bra 6 (60%) 5 mycket bra (0%) 68 of 32

69 4. Hur uppfattar du lärarnas kompetens i programmet? Besvarad av: 0 (83%) Ej besvarad av: 2 (7%) 5 Mycket hög (0%) 2 4 Hög 6 (60%) 3 3 Godkänt 3 (30%) 4 2 Låg 0 (0%) 5 Mycket låg 0 (0%) Bilaga till ärende 4 5. Hur upplever du samordningen mellan kurser i programmet? Besvarad av: 0 (83%) Ej besvarad av: 2 (7%) 5 Mycket bra 0 (0%) 2 4 Bra 0 (0%) 3 3 Godkänd 4 (40%) 4 2 Dålig 5 (50%) 5 Mycket dålig (0%) 6. Hur fungerar rutiner och genomförande av kursutvärderingar? Besvarad av: 0 (83%) Ej besvarad av: 2 (7%) 5 Mycket bra 0 (0%) 2 4 Bra 2 (20%) 3 3 Godkänt 6 (60%) 4 2 Dåligt 2 (20%) 5 Mycket dåligt 0 (0%) 69 of 32

70 7. Hur fungerar kursinformation som schema, kurslitteratur mm Besvarad av: 0 (83%) Ej besvarad av: 2 (7%) 5 Mycket bra 0 (0%) 2 4 Bra 0 (0%) 3 3 Godkänt 2 (20%) 4 2 Dåligt 3 (30%) 5 Mycket dåligt 5 (50%) Bilaga till ärende 4 8. Hur fungerar HST expeditionen (tentamenshantering, registrering, information mm) Besvarad av: 9 (75%) Ej besvarad av: 3 (25%) 5 Mycket bra (%) 2 4 Bra (%) 3 3 Godkänt 3 (33%) 4 2 Dåligt 4 (44%) 5 Mycket dåligt 0 (0%) 9. Hur upplever du att kurserna i programmet lever upp till examensmålen för programmet? Besvarad av: 0 (83%) Ej besvarad av: 2 (7%) Mycket bra 0 (0%) 2 2 Bra 3 (30%) 3 3 Godkänt 4 (40%) 4 4 Dåligt 0 (0%) 5 5 Mycket dåligt 0 (0%) 6 6 Känner inte till examensmålen 3 (30%) 70 of 32

71 20. I vilken grad har utbildningen koppling till arbetsliv och det omgivande samhället? Besvarad av: 0 (83%) Ej besvarad av: 2 (7%) 5 I alldeles för stor grad 0 (0%) 2 4 I lite för stor grad 0 (0%) 3 3 Tillräckligt 3 (30%) 4 2 I något för liten grad 4 (40%) 5 I alldeles för liten grad 3 (30%) Bilaga till ärende 4 2. I vilken grad upplever du att programmets innehåll är relevant i förhållande till det yrkesområde som du har tänkt dig att arbeta inom? Besvarad av: 0 (83%) Ej besvarad av: 2 (7%) alldeles för liten grad 0 (0%) 2 något för liten grad 3 (30%) 3 tillräckligt 6 (60%) 4 lite för stor grad (0%) 5 mycket för stor grad 0 (0%) 22. Vad är bra i programmet? 23. I vilken grad har utbildningen koppling till aktuell forskning inom utbildningsområdet? Besvarad av: 0 (83%) Ej besvarad av: 2 (7%) 5 I alldeles för stor grad 0 (0%) 2 4 I lite för stor grad 0 (0%) 3 3 Tillräckligt 7 (70%) 4 2 I något för liten grad (0%) 5 I alldeles för liten grad 2 (20%) 24. Finns det någon kurs/kurser som du anser har varit överflödiga i programmet? Saknar du någon kurs/kurser i programmet? 7 of 32

72 25. Vad är mindre bra i programmet? Bilaga till ärende Vad skulle kunna göra programmet bättre? 72 of 32

73 Bilaga till ärende 4 Magister i företagsekonomi. Antal studieterminer Besvarad av: 6 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Sv/Eng egen Svenska 3 (50%) 2 English 3 (50%) Besvarad av: 5 (83%) Ej besvarad av: (7%) Hur många terminer har du studerat på programmet? (Kryssa det som passar bäst.) 2 terminer 3 (60%) terminer (20%) terminer 0 (0%) 4 Fler än 6 terminer (20%) Medel: 29 σ: 9,6 73 of 32

74 2. Ålder Besvarad av: 5 (83%) Ej besvarad av: (7%) Bilaga till ärende 4 Ange din ålder Under 25 år 2 Mellan 25 och 35 år 3 Över 35 år Medel: 77 σ: 3,93 2 (40%) 2 (40%) (20%) 3. Kön Besvarad av: 5 (83%) Ej besvarad av: (7%) Ange ditt kön Kvinna (20%) 2 Man 4 (80%) 4. Eventuell inriktning Besvarad av: 5 (83%) Ej besvarad av: (7%) Ange eventuell inriktning inom programmet som du läser. Management 0 (0%) 2 Marknadsföring 2 (40%) 3 Redovisning (20%) 4 Finans 0 (0%) 5 Annat 0 (0%) 6 Vet ej 2 (40%) 74 of 32

75 Bilaga till ärende 4 5. Förkunskaper Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Hur bedömer du att dina förkunskaper från gymnasiet var i förhållande till programmets kurser? = Mycket bristfälliga 0 (0%) 2 2 (25%) 3 3 (25%) 4 4 (25%) 5 Medel: 3,5 σ:,2 5 = Mycket större än vad som krävs i programmet (25%) 6. Arbetsinsats i programmet Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Hur bedömer du din arbetsinsats i programmet i förhållande till antalet högskolepoäng? = Mycket liten 0 (0%) (0%) 3 3 (25%) 4 4 (25%) 5 5 = Mycket stor 2 (50%) Medel: 4,25 σ: 0,83 75 of 32

76 7. Sysselsättning vid sidan av studier Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Bilaga till ärende 4 Vad har du för aktiviteter, exklusive fritid, förutom studierna inom programmet? Andra studier men inget arbete 0 (0%) 2 Andra studier och arbete 0 (0%) 3 Endast arbete (25%) 4 Inga andra aktiviteter 3 (75%) 8. Omfattning av sysselsättning vid sidan av studier Besvarad av: (7%) Ej besvarad av: 5 (83%) I vilken utsträckning har du i genomsnitt haft annan sysselsättning, exklusive fritid, förutom studierna inom programmet (00% motsvarar 40 timmar per vecka)? 0 24% 0 (0%) % 0 (0%) % (00%) % 0 (0%) 5 Mer än 00% 0 (0%) Medel: 3 σ: 0 9. Utbildningens svårighetsgrad Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Hur bedömer du utbildningens svårighetsgrad? = Mycket lätt (25%) (0%) (50%) 4 4 (25%) 5 5 = Mycket svår 0 (0%) Medel: 2,75 σ:,09 76 of 32

77 0. Pedagogiken i undervisningen Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Bilaga till ärende 4 Vad tycker du överlag om pedagogiken i undervisningen? = Mycket dålig 0 (0%) 2 2 (25%) (50%) (0%) 5 5 = Mycket bra (25%) Medel: 3,25 σ:,09. Blackboard Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Hur fungerar Blackboard för kurskommunikation? = Mycket dåligt 0 (0%) (50%) 3 3 (25%) (0%) 5 5 = Mycket bra (25%) Medel: 3 σ:,22 77 of 32

78 2. Miljöaspekter i utbildningen Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Bilaga till ärende 4 I vilken utsträckning har miljöaspekter behandlats i utbildningen? = I alldeles för liten utsträckning 0 (0%) 2 2 (25%) 3 3 (25%) 4 4 (25%) 5 Medel: 3,5 σ:,2 5 = I alldeles för stor utsträckning (25%) 3. Koppling till näringsliv och samhälle Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) I vilken utsträckning har utbildningen koppling till det omgivande samhället? = I alldeles för liten utsträckning 0 (0%) (50%) (50%) (0%) 5 Medel: 2,5 σ: 0,5 5 = I alldeles för stor utsträckning 0 (0%) 78 of 32

79 Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Bilaga till ärende 4 Har du inom ramen för programmet: (Du kan välja fler än ett alternativ.) Genomfört VFU (verksamhetsförlagd utbildning) 0 (0%) 2 Varit på studiebesök (25%) 3 4 Haft någon gästlärare eller motsvarande (lärare med anställning helt eller delvis utanför MDH) Gjort eller planerar att göra examensarbete ihop med en extern part (på företag eller inom offentlig sektor eller med extern handledare) 2 (50%) (25%) 5 Inget (25%) 4. Koppling till forskning Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) I vilken utsträckning har utbildningen haft inslag som gett dig inblick i forskning inom utbildningens område? = I alldeles för liten utsträckning 0 (0%) 2 2 (25%) (50%) (0%) 5 Medel: 3,25 σ:,09 5 = I alldeles för stor utsträckning (25%) 5. Internationalisering Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) I vilken utsträckning har utbildningen haft inslag med internationellt perspektiv? = I alldeles för liten utsträckning 0 (0%) (50%) (0%) (50%) 5 Medel: 3 σ: 5 = I alldeles för stor utsträckning 0 (0%) 79 of 32

80 Bilaga till ärende 4 6. Intresset för det huvudsakliga ämnet Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Hur har ditt intresse för det huvudsakliga ämnet påverkats av utbildningen? = Minskat mycket 0 (0%) (0%) (50%) 4 4 (25%) 5 5 = Ökat mycket (25%) Medel: 3,75 σ: 0,83 7. Intresset för vidareutbildning Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) I vilken utsträckning har dina studier i programmet ökat ditt intresse för vidareutbildning på högskola/universitet? = I väldigt liten utsträckning 0 (0%) (50%) (0%) 4 4 (25%) 5 Medel: 3,25 σ:,3 5 = I mycket stor utsträckning (25%) 80 of 32

81 8. Påverkansmöjligheter Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Bilaga till ärende 4 I vilken utsträckning har du under studierna kunnat påverka utformningen av programmet? = I väldigt liten utsträckning 2 (50%) (50%) (0%) (0%) 5 Medel:,5 σ: 0,5 5 = I mycket stor utsträckning 0 (0%) 9. Utbildningen som helhet Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Hur upplever du utbildningen som helhet? = Mycket dålig (25%) 2 2 (25%) 3 3 (25%) (0%) 5 5 = Mycket bra (25%) Medel: 2,75 σ:, Vad är bra i programmet? 2. Förslag på förbättringar Detta är den sista frågan av ett antal gemensamma frågor. Härefter kan det följa några akademi eller programspecifika frågor. This is the last question of a number of general questions. Hereafter some School or programme specific questions may follow. 8 of 32

82 22. Tvåårig master Hur intressant skulle det ha varit att läsa en tvåårig master (20hp) itsället för en ettårig? Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) = Inte alls intressant 2 (50%) (0%) 3 3 = kan vara intressant (25%) 4 4 (25%) 5 5 = Mycket intressant 0 (0%) Bilaga till ärende Internationella studier Skulle du vilja ha en utlandstermin på magisterprogrammet? Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) = Inte alls intressant (25%) (0%) 3 3 = Ganska intressant (25%) (0%) 5 5 = Mycket intressant 2 (50%) 82 of 32

83 Bilaga till ärende 4 Magisterprogram i arbetslivsvetenskap. Antal studieterminer Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Hur många terminer har du studerat på programmet? (Kryssa det som passar bäst.) 2 terminer 4 (00%) terminer 0 (0%) terminer 0 (0%) 4 Fler än 6 terminer 0 (0%) Medel: 5 σ: 0 2. Ålder Besvarad av: 3 (50%) Ej besvarad av: 3 (50%) Ange din ålder Under 25 år 2 (67%) 2 Mellan 25 och 35 år 0 (0%) 3 Över 35 år Medel: 275 σ: 70,7 (33%) 83 of 32

84 3. Kön Besvarad av: 3 (50%) Ej besvarad av: 3 (50%) Bilaga till ärende 4 Ange ditt kön Kvinna 3 (00%) 2 Man 0 (0%) 4. Eventuell inriktning Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Ange eventuell inriktning inom programmet som du läser. Ingen inriktning 4 (00%) 2 Inriktning FYLL I 0 (0%) 3 Inriktning FYLL I 2 0 (0%) 4 Inriktning FYLL I 3 0 (0%) 5 Inriktning FYLL I 4 0 (0%) 6 Vet ej 0 (0%) 84 of 32

85 5. Förkunskaper Besvarad av: 3 (50%) Ej besvarad av: 3 (50%) Bilaga till ärende 4 Hur bedömer du att dina förkunskaper från gymnasiet var i förhållande till programmets kurser? = Mycket bristfälliga 0 (0%) (0%) (67%) 4 4 (33%) 5 Medel: 3,33 σ: 0,47 5 = Mycket större än vad som krävs i programmet 0 (0%) 6. Arbetsinsats i programmet Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Hur bedömer du din arbetsinsats i programmet i förhållande till antalet högskolepoäng? = Mycket liten 0 (0%) (0%) (0%) (75%) 5 5 = Mycket stor (25%) Medel: 4,25 σ: 0,43 85 of 32

86 7. Sysselsättning vid sidan av studier Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Bilaga till ärende 4 Vad har du för aktiviteter, exklusive fritid, förutom studierna inom programmet? Andra studier men inget arbete 0 (0%) 2 Andra studier och arbete 0 (0%) 3 Endast arbete (25%) 4 Inga andra aktiviteter 3 (75%) 8. Omfattning av sysselsättning vid sidan av studier Besvarad av: (7%) Ej besvarad av: 5 (83%) I vilken utsträckning har du i genomsnitt haft annan sysselsättning, exklusive fritid, förutom studierna inom programmet (00% motsvarar 40 timmar per vecka)? 0 24% 0 (0%) % (00%) % 0 (0%) % 0 (0%) 5 Mer än 00% 0 (0%) Medel: 2 σ: 0 9. Utbildningens svårighetsgrad Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Hur bedömer du utbildningens svårighetsgrad? = Mycket lätt 0 (0%) (0%) (50%) (50%) 5 5 = Mycket svår 0 (0%) Medel: 3,5 σ: 0,5 86 of 32

87 0. Pedagogiken i undervisningen Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Bilaga till ärende 4 Vad tycker du överlag om pedagogiken i undervisningen? = Mycket dålig 0 (0%) (75%) 3 3 (25%) (0%) 5 5 = Mycket bra 0 (0%) Medel: 2,25 σ: 0,43. Blackboard Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Hur fungerar Blackboard för kurskommunikation? = Mycket dåligt 0 (0%) 2 2 (25%) (50%) (0%) 5 5 = Mycket bra (25%) Medel: 3,25 σ:,09 87 of 32

88 2. Miljöaspekter i utbildningen Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Bilaga till ärende 4 I vilken utsträckning har miljöaspekter behandlats i utbildningen? = I alldeles för liten utsträckning (25%) (50%) 3 3 (25%) (0%) 5 Medel: 2 σ: 0,7 5 = I alldeles för stor utsträckning 0 (0%) 3. Koppling till näringsliv och samhälle Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) I vilken utsträckning har utbildningen koppling till det omgivande samhället? = I alldeles för liten utsträckning 0 (0%) (50%) (0%) (50%) 5 Medel: 3 σ: 5 = I alldeles för stor utsträckning 0 (0%) 88 of 32

89 Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Bilaga till ärende 4 Har du inom ramen för programmet: (Du kan välja fler än ett alternativ.) Genomfört VFU (verksamhetsförlagd utbildning) 0 (0%) 2 Varit på studiebesök 0 (0%) 3 4 Haft någon gästlärare eller motsvarande (lärare med anställning helt eller delvis utanför MDH) Gjort eller planerar att göra examensarbete ihop med en extern part (på företag eller inom offentlig sektor eller med extern handledare) 0 (0%) (25%) 5 Inget 3 (75%) 4. Koppling till forskning Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) I vilken utsträckning har utbildningen haft inslag som gett dig inblick i forskning inom utbildningens område? = I alldeles för liten utsträckning 0 (0%) (0%) 3 3 (25%) (75%) 5 Medel: 3,75 σ: 0,43 5 = I alldeles för stor utsträckning 0 (0%) 5. Internationalisering Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) I vilken utsträckning har utbildningen haft inslag med internationellt perspektiv? = I alldeles för liten utsträckning 0 (0%) (0%) (50%) (50%) 5 Medel: 3,5 σ: 0,5 5 = I alldeles för stor utsträckning 0 (0%) 89 of 32

90 Bilaga till ärende 4 6. Intresset för det huvudsakliga ämnet Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Hur har ditt intresse för det huvudsakliga ämnet påverkats av utbildningen? = Minskat mycket 0 (0%) 2 2 (25%) 3 3 (25%) 4 4 (25%) 5 5 = Ökat mycket (25%) Medel: 3,5 σ:,2 7. Intresset för vidareutbildning Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) I vilken utsträckning har dina studier i programmet ökat ditt intresse för vidareutbildning på högskola/universitet? = I väldigt liten utsträckning (25%) (0%) (50%) (0%) 5 Medel: 3 σ:,4 5 = I mycket stor utsträckning (25%) 90 of 32

91 8. Påverkansmöjligheter Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Bilaga till ärende 4 I vilken utsträckning har du under studierna kunnat påverka utformningen av programmet? = I väldigt liten utsträckning 0 (0%) 2 2 (25%) 3 3 (25%) (50%) 5 Medel: 3,25 σ: 0,83 5 = I mycket stor utsträckning 0 (0%) 9. Utbildningen som helhet Besvarad av: 4 (67%) Ej besvarad av: 2 (33%) Hur upplever du utbildningen som helhet? = Mycket dålig 0 (0%) 2 2 (25%) (50%) 4 4 (25%) 5 5 = Mycket bra 0 (0%) Medel: 3 σ: 0,7 20. Vad är bra i programmet? 2. Förslag på förbättringar Detta är den sista frågan av ett antal gemensamma frågor. Härefter kan det följa några akademi eller programspecifika frågor. This is the last question of a number of general questions. Hereafter some School or programme specific questions may follow. 9 of 32

92 Bilaga till ärende 4 Magisterprogrammet i ledarskap. Antal studieterminer Besvarad av: 6 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Hur många terminer har du studerat på programmet? (Kryssa det som passar bäst.) 2 terminer 0 (0%) terminer 6 (00%) terminer 0 (0%) 4 Fler än 6 terminer 0 (0%) Medel: 35 σ: 0 2. Ålder Besvarad av: 6 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Ange din ålder Under 25 år 0 (0%) 2 Mellan 25 och 35 år 3 Över 35 år Medel: 37,5 σ: 28,57 (7%) 5 (83%) 92 of 32

93 3. Kön Besvarad av: 6 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Bilaga till ärende 4 Ange ditt kön Kvinna 6 (00%) 2 Man 0 (0%) 4. Eventuell inriktning Besvarad av: 6 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Ange eventuell inriktning inom programmet som du läser. Ingen inriktning 2 (33%) 2 Inriktning FYLL I 0 (0%) 3 Inriktning FYLL I 2 0 (0%) 4 Inriktning FYLL I 3 0 (0%) 5 Inriktning FYLL I 4 (7%) 6 Vet ej 3 (50%) 93 of 32

94 5. Förkunskaper Besvarad av: 5 (83%) Ej besvarad av: (7%) Bilaga till ärende 4 Hur bedömer du att dina förkunskaper från gymnasiet var i förhållande till programmets kurser? = Mycket bristfälliga 0 (0%) 2 2 (20%) 3 3 (20%) (60%) 5 Medel: 3,4 σ: 0,8 5 = Mycket större än vad som krävs i programmet 0 (0%) 6. Arbetsinsats i programmet Besvarad av: 6 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Hur bedömer du din arbetsinsats i programmet i förhållande till antalet högskolepoäng? = Mycket liten 0 (0%) (0%) (33%) (67%) 5 5 = Mycket stor 0 (0%) Medel: 3,67 σ: 0,47 94 of 32

95 7. Sysselsättning vid sidan av studier Besvarad av: 6 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Bilaga till ärende 4 Vad har du för aktiviteter, exklusive fritid, förutom studierna inom programmet? Andra studier men inget arbete (7%) 2 Andra studier och arbete (7%) 3 Endast arbete 4 (67%) 4 Inga andra aktiviteter 0 (0%) 8. Omfattning av sysselsättning vid sidan av studier Besvarad av: 6 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) I vilken utsträckning har du i genomsnitt haft annan sysselsättning, exklusive fritid, förutom studierna inom programmet (00% motsvarar 40 timmar per vecka)? 0 24% (7%) % 0 (0%) % 2 (33%) % 3 (50%) 5 Mer än 00% 0 (0%) Medel: 3,7 σ:,07 9. Utbildningens svårighetsgrad Besvarad av: 6 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Hur bedömer du utbildningens svårighetsgrad? = Mycket lätt 0 (0%) (0%) (67%) (33%) 5 5 = Mycket svår 0 (0%) Medel: 3,33 σ: 0,47 95 of 32

96 0. Pedagogiken i undervisningen Besvarad av: 6 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Bilaga till ärende 4 Vad tycker du överlag om pedagogiken i undervisningen? = Mycket dålig 0 (0%) 2 2 (7%) (67%) 4 4 (7%) 5 5 = Mycket bra 0 (0%) Medel: 3 σ: 0,58. Blackboard Besvarad av: 5 (83%) Ej besvarad av: (7%) Hur fungerar Blackboard för kurskommunikation? = Mycket dåligt (20%) 2 2 (20%) (40%) 4 4 (20%) 5 5 = Mycket bra 0 (0%) Medel: 2,6 σ:,02 96 of 32

97 2. Miljöaspekter i utbildningen Besvarad av: 6 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Bilaga till ärende 4 I vilken utsträckning har miljöaspekter behandlats i utbildningen? = I alldeles för liten utsträckning (7%) 2 2 (7%) (50%) 4 4 (7%) 5 Medel: 2,67 σ: 0,94 5 = I alldeles för stor utsträckning 0 (0%) 3. Koppling till näringsliv och samhälle Besvarad av: 6 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) I vilken utsträckning har utbildningen koppling till det omgivande samhället? = I alldeles för liten utsträckning 0 (0%) (33%) (50%) 4 4 (7%) 5 Medel: 2,83 σ: 0,69 5 = I alldeles för stor utsträckning 0 (0%) 97 of 32

98 Besvarad av: 6 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Bilaga till ärende 4 Har du inom ramen för programmet: (Du kan välja fler än ett alternativ.) Genomfört VFU (verksamhetsförlagd utbildning) 0 (0%) 2 Varit på studiebesök 0 (0%) 3 4 Haft någon gästlärare eller motsvarande (lärare med anställning helt eller delvis utanför MDH) Gjort eller planerar att göra examensarbete ihop med en extern part (på företag eller inom offentlig sektor eller med extern handledare) 4 (67%) (7%) 5 Inget 2 (33%) 4. Koppling till forskning Besvarad av: 6 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) I vilken utsträckning har utbildningen haft inslag som gett dig inblick i forskning inom utbildningens område? = I alldeles för liten utsträckning 0 (0%) (0%) (50%) (50%) 5 Medel: 3,5 σ: 0,5 5 = I alldeles för stor utsträckning 0 (0%) 5. Internationalisering Besvarad av: 6 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) I vilken utsträckning har utbildningen haft inslag med internationellt perspektiv? = I alldeles för liten utsträckning 0 (0%) (0%) (50%) (50%) 5 Medel: 3,5 σ: 0,5 5 = I alldeles för stor utsträckning 0 (0%) 98 of 32

99 Bilaga till ärende 4 6. Intresset för det huvudsakliga ämnet Besvarad av: 6 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Hur har ditt intresse för det huvudsakliga ämnet påverkats av utbildningen? = Minskat mycket 0 (0%) (0%) 3 3 (7%) (67%) 5 5 = Ökat mycket (7%) Medel: 4 σ: 0,58 7. Intresset för vidareutbildning Besvarad av: 6 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) I vilken utsträckning har dina studier i programmet ökat ditt intresse för vidareutbildning på högskola/universitet? = I väldigt liten utsträckning 0 (0%) (0%) (50%) (33%) 5 Medel: 3,67 σ: 0,75 5 = I mycket stor utsträckning (7%) 99 of 32

100 8. Påverkansmöjligheter Besvarad av: 6 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Bilaga till ärende 4 I vilken utsträckning har du under studierna kunnat påverka utformningen av programmet? = I väldigt liten utsträckning 2 (33%) (67%) (0%) (0%) 5 Medel:,67 σ: 0,47 5 = I mycket stor utsträckning 0 (0%) 9. Utbildningen som helhet Besvarad av: 6 (00%) Ej besvarad av: 0 (0%) Hur upplever du utbildningen som helhet? = Mycket dålig 0 (0%) (0%) (50%) (50%) 5 5 = Mycket bra 0 (0%) Medel: 3,5 σ: 0,5 20. Vad är bra i programmet? 2. Förslag på förbättringar Detta är den sista frågan av ett antal gemensamma frågor. Härefter kan det följa några akademi eller programspecifika frågor. This is the last question of a number of general questions. Hereafter some School or programme specific questions may follow. 00 of 32

101 MDH /2 Utskott Program Inriktning Programnamn Behörigheter i enlighet med Gy20 för HT3 och framåt - UTKAST Nuvarande behörighet GY behörighet (STC hämtat från webben) Senast rev Önskade behörighetskrav HT3 och framåt Obs! Samhälle GKE03 _ Beteendevetensk apliga programmet Ma B, Sh A (områdesbehörighet 5). Ma 2a/2b/2c, Sh b/a+a2 (områdesbehörighet A5) Matematik B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap b/a+a2 (områdesbehörihget A5) Samhälle GKV03 _ Beteendevetensk apliga programmet Ma B, Sh A (områdesbehörighet 5). Ma2a/2b/2c, Shb/a+a2 (områdesbehörighet A5) Matematik B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap b/a+a2. Samhälle GKV02 _ Ekonomprogram met En B, Ma C, Sh A (områdesbehörighet 4). Ma 3b/3c, Sh b/a+a2 (områdesbehörighet A4) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY/Vux2 En B, Ma C, Sh A (områdesbehörighet 4) eller Matematik 3b/3c, Samhällskunskap b/a+a2 (områdesbehörighet A4). Samhälle GKE02 _ Ekonomprogram met En B, Ma C, Sh A (områdesbehörighet 4). Ma 3b/3c, Sh b/a+a2 (områdesbehörighet A4) Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY/Vux2 En B, Ma C, Sh A (områdesbehörighet 4) eller Matematik 3b/3c, Samhällskunskap b/a+a2 (områdesbehörighet A4). Samhälle SEV25 _ International Business Management Samhälle GKS02 _ Internationella marknadsförings programmet En B, Ma C (områdesbehörighet 4 med förändringar). En B, Sh A, Ma C En B (områdesbehörighet 2 med förändringar). För den som vill studera något språk utöver engelska krävs aktuellt språk steg 3. Ma 3b/3c Engelska B, Matematik C (områdesbehörighet (områdesbehörighet A4 med 4 med förändringar) eller Matematik 3b/3c förändring) (områdesbehörighet A4 med förändring) Ma3b/Ma3c, Shb/Sha+a2 Grundläggande behörighet. För den som vill studera något språk utöver engelska krävs aktuellt språk 3. Motsvarande "En B" ingår i grundläggande behörighet för de med betyg från GY/Vux2 Engelska B (områdesbehörighet 2 med förändringar). För den som har betyg från Gy/Vux2 krävs endast grundläggande behörighet. För den som vill studera ytterligare språk utöver engelska krävs aktuellt språk 3/steg 3' Samhälle SSV2 _ Samhällsvetenska pliga programmet Ny behörighet: Ma B, Sh A (områdesbehörighet 5).Grundläggande behörighet samt Sh A (områdesbehörighet 5 med förändringar). Ma 2a/2b/2c, Sh b/a+a2 (områdesbehörighet A5) Matematik B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap b/a+a2 (områdesbehörihget A5) 0 of 32 2

102 Tabell för områdesbehörigheter sid (av 7) OMRÅDE HUMANIORA JURIDIK TEOLOGI ARKITEKTUR NATURRESURSER BETEENDE- VETENSKAP EKONOMI SAMHÄLLS- VETENSKAP Avdelning A För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den juli 20 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den juli 202 [Gy20] Områdesbehörighet A A2 A3 A4 Historia b alternativt Historia a + a2 Samhällskunskap b alternativt Samhällskunskap a + a2 Moderna språk aktuellt språk 3 Matematik 3b alternativt Matematik 3c Naturkunskap 2 Samhällskunskap b alternativt Samhällskunskap a + a2 Matematik 3b alternativt Matematik 3c Samhällskunskap b alternativt Samhällskunskap a + a2 Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt,5 meritpoäng) Avdelning B Avdelning C Avdelning D För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den juli 200 Historia A Samhällskunskap A 2 Aktuellt språk Steg 3 Engelska B 3 Matematik C Naturkunskap B Samhällskunskap A 4 Engelska B Matematik C Samhällskunskap A Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi A 0,25meritpoäng Historia B 0,5 meritpoäng Historia C 0,5 meritpoäng Kultur- och idéhistoria 0,5 meritpoäng Latin A 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Religionskunskap B 0,25 meritpoäng Rättskunskap 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Affärskommunikation engelska 0,25 meritpoäng Affärskommunikation moderna språk 0,25 meritpoäng Grekiska A 0,5 meritpoäng Latin A 0,5 meritpoäng Litteratur och litteraturvetenskap 0,25 meritpoäng Modersmål B 0,5 meritpoäng (om annat språk än det som har tagits i anspråk för meritpoäng ovan) Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Teckenspråk för hörande, steg 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Bild och form, fördjupning 0,5 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Företagsekonomi B 0,5 meritpoäng Geografi B 0,25 meritpoäng Hållbart samhällsbyggande 0,5 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Konstruktion A 0,5 meritpoäng Miljökunskap 0,5 meritpoäng Naturbruket och miljön 0,5 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Småföretagande A 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Företagsekonomi B 0,5 meritpoäng Marknadsföring 0,5 meritpoäng Mediekommunikation C 0,5 meritpoäng Praktisk marknadsföring B 0,5 meritpoäng Redovisning och beskattning 0,5 meritpoäng Rättskunskap 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Småföretagande A 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Teknikutveckling och företagande 0,5 meritpoäng För kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den juli 992 och den juli 994 Behörighetskurser Meritkurser Områdes- Behörighetskurser behörighet Behörighetskurser Historia A Samhällskunskap A Aktuellt språk, lägst C-språk kurs B Engelska B Matematik C Naturkunskap B Samhällskunskap A Engelska B Matematik C Samhällskunskap A Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi 0,25 meritpoäng Historia B 0,5 meritpoäng Kultur och idéhistoria 0,5 meritpoäng Latin med allm. språkkunskap 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Religionskunskap B 0,25 meritpoäng Rättskunskap 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Affärskommunikation engelska 0,25 meritpoäng Affärskommunikation franska /spanska/tyska 0,25 meritpoäng Grekiska 0,5 meritpoäng Latin med allmän språkkunskap 0,5 meritpoäng Språk kultur samhälle (om annat språk än det som tagits i anspråk ovan) 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teckenspråk A 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Bild och form B 0,5 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Företagsekonomi B 0,5 meritpoäng Geografi B 0,25 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Miljökunskap 0,5 meritpoäng Natur och miljökunskap 0,5 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Småföretagande 0,25 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi B 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Företagsekonomi B 0,5 meritpoäng Handel och administration 0,5 meritpoäng Marknadsföring 0,5 meritpoäng Mediekommunikation B 0,5 meritpoäng Redovisning och beskattning 0,5 meritpoäng Rättskunskap 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Småföretagande 0,25 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi A 0,5 meritpoäng Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer (inga meritkurser/meritpoäng) Ämnen på linje i gymnasieskolan Historia tre årskurser HSN eller två årskurser ET N (med alternativt ämne) MuSoEp Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Aktuellt språk två årskurser B-språk eller tre årskurser C-språk Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen Historia etapp 2 Samhällskunskap etapp 2 Aktuellt språk etapp 3 Engelska etapp 3 Matematik etapp 3 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) Samhällskunskap etapp 2 Engelska etapp 3 Matematik etapp 3 Samhällskunskap etapp 2 02 of 32 * Meritkurser enligt 7 kap. 8 högskoleförordningen (993:00) Uppdaterad

103 Tabell för områdesbehörigheter sid 2 (av 7) OMRÅDE forts. BETEENDEVETENSKAP, EKONOMI, SAMHÄLLSVETENSKAP UNDERVISNING Avdelning A För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den juli 20 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den juli 202 [Gy20] Områdesbehörighet A5 A6 A6 a A6 b Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Samhällskunskap b alternativt Samhällskunskap a + a2 Samhällskunskap b alternativt Samhällskunskap a + a2 Naturkunskap b alternativt Naturkunskap a + a2 Samhällskunskap b alternativt Samhällskunskap a + a2 Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Naturkunskap b alternativt Naturkunskap a + a2 Samhällskunskap b alternativt Samhällskunskap a + a2 Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt,5 meritpoäng) Meritkurser enligt 7 kap. 8 högskoleförordningen Avdelning B Avdelning C Avdelning D För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den juli Matematik B Samhällskunskap A 6 Engelska B Samhällskunskap A (993:00) 6 a Engelska B Meritkurser enligt 7 kap. 8 högskoleförordningen Naturkunskap A Samhällskunskap A Matematik B Naturkunskap A Samhällskunskap A (993:00) 6 b Engelska B Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Biologi A 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi A 0,25 meritpoäng Människan socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Människor i behov av stöd 0,5 meritpoäng Naturkunskap B 0,5 meritpoäng Omvårdnad 0,5 meritpoäng Psykiatri 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Psykologi B 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi A 0,25 meritpoäng Kultur- och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation A 0,5 meritpoäng Människan socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Skapande verksamhet 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Virtuella miljöer 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi A 0,25 meritpoäng Kultur- och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation A 0,5 meritpoäng Människan socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Skapande verksamhet 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Virtuella miljöer 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi A 0,25 meritpoäng Kultur- och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation A 0,5 meritpoäng Människan socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Skapande verksamhet 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Virtuella miljöer 0,5 meritpoäng För kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den juli 992 och den juli 994 Behörighetskurser Meritkurser Områdes- Behörighetskurser behörighet Behörighetskurser Matematik B Samhällskunskap A Engelska B Samhällskunskap A Engelska B Naturkunskap A Samhällskunskap A Engelska B Matematik B Naturkunskap A Samhällskunskap A Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Biologi A 0,5 meritpoäng Barn och ungdomar med behov av särskilt stöd 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi 0,25 meritpoäng Människan socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Naturkunskap B 0,5 meritpoäng Omvårdnad B 0,5 meritpoäng Omvårdnad psykiatri 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Bild och form A 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi 0,25 meritpoäng Kultur och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation 0,5 meritpoäng Människan, socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Programmering C/C++ 0,5 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Bild och form A 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi 0,25 meritpoäng Kultur och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation 0,5 meritpoäng Människan, socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Programmering C/C++ 0,5 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Bild och form A 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi 0,25 meritpoäng Kultur och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation 0,5 meritpoäng Människan, socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Programmering C/C++ 0,5 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer (inga meritkurser/meritpoäng) Ämnen på linje i gymnasieskolan Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp eller en årskurs E Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp eller en årskurs E Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen Matematik etapp 2 Samhällskunskap etapp 2 Engelska etapp 3 Samhällskunskap etapp 2 Engelska etapp 3 Naturkunskap etapp 2 Samhällskunskap etapp 2 Engelska etapp 3 Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 2 Samhällskunskap etapp 2 03 of 32 * Meritkurser enligt 7 kap. 8 högskoleförordningen (993:00) Uppdaterad

104 Tabell för områdesbehörigheter sid 3 (av 7) OMRÅDE forts. UNDERVISNING Avdelning A För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den juli 20 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den juli 202 [Gy20] Områdesbehörighet A6 c Samhällskunskap b alternativt Samhällskunskap a + a2 Utöver behörighetskurserna i områdesbehörighet A6 c ovan gäller följande behörighetskurser beroende på vad du väljer för undervisningsämne eller -ämnen. A6c Biologi A6c Filosofi, Historia, Juridik och Religionskunskap A6c Fysik och Teknik (i gymnasieskolan) A6c Företagsekonomi A6c Geografi och Psykologi A6c Grekiska A6c Idrott och hälsa Biologi 2 Kemi Matematik 3b alternativt Matematik 3c Historia b alternativt Historia a + a2 Fysik 2 Matematik 4 Matematik 3b alternativt Matematik 3c Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Klassisk grekiska språk och kultur 2 Idrott och hälsa 2 eller motsvarande kunskaper Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Naturkunskap 2 Meritkurser enligt 7 kap. 8 högskoleförordningen 6c Engelska B Samhällskunskap A (993:00) Avdelning B Avdelning C Avdelning D För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den juli 200 Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi A 0,25 meritpoäng Kultur- och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation A 0,5 meritpoäng Människan socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng (utom när Samhällskunskap B är en behörighetskurs) Skapande verksamhet 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Virtuella miljöer 0,5 meritpoäng För kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den juli 992 och den juli 994 Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer (inga meritkurser/meritpoäng) * Meritkurser enligt 7 kap. 8 högskoleförordningen (993:00) Uppdaterad Behörighetskurser Meritkurser Områdes- Behörighetskurser behörighet Behörighetskurser Engelska B Samhällskunskap A Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Bild och form A 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Filosofi 0,25 meritpoäng Kultur och idéhistoria 0,5 meritpoäng Mediekommunikation 0,5 meritpoäng Människan, socialt och kulturellt 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Programmering C/C++ 0,5 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Utöver behörighetskurserna i områdesbehörighet 6 c ovan gäller följande behörighetskurser beroende på vad du väljer för undervisningsämne eller -ämnen. 6c Biologi 6c Filosofi, Historia, Juridik och Religionskunskap 6c Fysik och Teknik (i gymnasieskolan) 6c Företagsekonomi 6c Geografi och Psykologi 6c Grekiska 6c Idrott och hälsa Biologi B Kemi A Matematik C Biologi B Kemi A Matematik C Ämnen på linje i gymnasieskolan Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Biologi två årskurser N Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Historia A Historia A Historia tre årskurser HSN eller två årskurser ET N (med alternativt ämne) MuSoEp Fysik B Matematik D Fysik B Matematik D Fysik tre årskurser NT Matematik tre årskurser NT Matematik C Matematik C Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Matematik B Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Grekiska B Grekiska Grekiska en årskurs H Grekiska Idrott och hälsa B eller motsvarande kunskaper Matematik B Naturkunskap B 04 of 32 Idrott och hälsa B eller motsvarande kunskaper Matematik B Naturkunskap B Idrott tre årskurser HSENT eller Idrott två årskurser från tvåårig linje Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen Engelska etapp 3 Samhällskunskap etapp 2 Biologi etapp 2 Kemi etapp 3 Matematik etapp 3 Historia etapp 2 Fysik etapp 4 Matematik etapp 4 Matematik etapp 3 Matematik etapp 2 Behörighetskravet kunde inte uppfyllas inom vuxenutbildningen Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2)

105 Tabell för områdesbehörigheter sid 4 (av 7) OMRÅDE forts. UNDERVISNING FYSIK MATEMATIK TEKNIK Avdelning A För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den juli 20 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den juli 202 [Gy20] Områdesbehörighet A6c Kemi A6c Latin A6c Matematik A6c Moderna språk A6c Modersmål A6c Naturkunskap och Teknik (i grundskolans årskurs 7 9) A6c Samhällskunskap A6c Teckenspråk A7 Biologi Kemi 2 Matematik 4 Latin språk och kultur 2 6c Kemi 6c Latin Matematik 4 6c Matematik Moderna språk aktuellt språk 3 Modersmål 2 eller motsvarande kunskaper Matematik 3b alternativt Matematik 3c Naturkunskap 2 Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Samhällskunskap 2 Svenskt teckenspråk för hörande 3 eller motsvarande kunskaper Fysik b alternativt Fysik a Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt,5 meritpoäng) 6c Moderna språk 6c Modersmål 6c Naturkunskap och Teknik (i grundskolans årskurs 7 9) 6c Samhällskunskap 6c Teckenspråk Avdelning B Avdelning C Avdelning D För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den juli 200 Biologi A Kemi B Matematik D Latin B Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt,0 meritpoäng För kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den juli 992 och den juli 994 Behörighetskurser Meritkurser Områdes- Behörighetskurser behörighet Behörighetskurser Biologi A Kemi B Matematik D Latin med allmän språkbehandling Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt,0 meritpoäng Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer (inga meritkurser/meritpoäng) Ämnen på linje i gymnasieskolan Biologi två årskurser N Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Latin två årskurser H Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen Biologi etapp 2 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Matematik D Matematik D Matematik tre årskurser NT Matematik etapp 4 Aktuellt språk steg 3 Modersmål B eller motsvarande kunskaper Matematik C Naturkunskap B Matematik B Samhällskunskap B Teckenspråk för hörande steg 3 eller motsvarande kunskaper 7 Fysik A Matematik B Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Fartygsbefäl 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Kemi A 0,5 meritpoäng Maskinbefäl 0,5 meritpoäng Naturkunskap B 0,5 meritpoäng Miljö och säkerhet 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Aktuellt språk, lägst C-språk kurs B Språk kultur samhälle eller motsvarande kunskaper Matematik C Naturkunskap B Matematik B Samhällskunskap B Teckenspråk C-språk B Fysik A Matematik B Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Fartyg drift 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Fartyg underhåll 0,5 meritpoäng Fartyg säkerhet 0,5 meritpoäng Kemi A 0,5 meritpoäng Naturkunskap B 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Aktuellt språk två årskurser B-språk eller tre årskurser C-språk Hemspråk Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Samhällskunskap tre årskurser HSN Behörighetskravet kunde inte uppfyllas inom ämnen på linje i gymnasieskolan Fysik tre årskurser NT Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Latin Aktuellt språk etapp 3 Hemspråk Matematik etapp 3 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) Matematik etapp 2 Samhällskunskap etapp 3 Behörighetskravet kunde inte uppfyllas inom vuxenutbildningen Fysik etapp 3 Matematik etapp 2 05 of 32 * Meritkurser enligt 7 kap. 8 högskoleförordningen (993:00) Uppdaterad

106 Tabell för områdesbehörigheter sid 5 (av 7) OMRÅDE Avdelning A För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den juli 20 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den juli 202 [Gy20] Områdesbehörighet forts. FYSIK, MATEMATIK, A8 Fysik 2 Kemi TEKNIK Matematik 3c A9 Fysik 2 Kemi Matematik 4 A0 Biologi Fysik 2 Kemi 2 Matematik 4 Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt,5 meritpoäng) Avdelning B Avdelning C Avdelning D För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den juli Fysik B Kemi A Matematik D 9 Fysik B Kemi A Matematik E 0 Biologi A Fysik B Kemi B Matematik E Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Biologi A 0,5 meritpoäng Biologi breddning 0,25 meritpoäng CAD-teknik A 0,25 meritpoäng Datorkommunikation 0,5 meritpoäng Fordonsvård och service 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Hus- och anläggningsbyggnad 0,5 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Konstruktion A 0,5 meritpoäng Kvalitetsteknik 0,25 meritpoäng Medicinsk elektronik 0,25 meritpoäng Programmering B 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Teknikutveckling och företagande 0,5 meritpoäng Virtuella miljöer 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Biologi A 0,5 meritpoäng Biologi breddning 0,25 meritpoäng CAD-teknik A 0,25 meritpoäng Datorkommunikation 0,5 meritpoäng Fordonsvård och service 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Hus- och anläggningsbyggnad 0,5 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Konstruktion A 0,5 meritpoäng Kvalitetsteknik 0,25 meritpoäng Medicinsk elektronik 0,25 meritpoäng Programmering B 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Teknikutveckling och företagande 0,5 meritpoäng Virtuella miljöer 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Biologi B 0,25 meritpoäng Biologi breddning 0,25 meritpoäng CAD-teknik A 0,25 meritpoäng Datorkommunikation 0,5 meritpoäng Fordonsvård och service 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Hus- och anläggningsbyggnad 0,5 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Konstruktion A 0,5 meritpoäng Kvalitetsteknik 0,25 meritpoäng Medicinsk elektronik 0,25 meritpoäng Programmering B 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Teknikutveckling och företagande 0,5 meritpoäng Virtuella miljöer 0,5 meritpoäng För kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den juli 992 och den juli 994 Behörighetskurser Meritkurser Områdes- Behörighetskurser behörighet Behörighetskurser Fysik B Kemi A Matematik D Fysik B Kemi A Matematik E Biologi A Fysik B Kemi B Matematik E Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Biologi A 0,5 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Byggkunskap 0,5 meritpoäng CAD/CAM-teknik 0,25 meritpoäng Datakommunikation 0,5 meritpoäng Fordonsteknik-grundkurs 0,5 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Medicinsk elektronik 0,25 meritpoäng Programmering C/C++ 0,5 meritpoäng Programmering Basic/Pascal 0,25 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi A 0,5 meritpoäng Teknologi B 0,5 meritpoäng Teknologi industri 0,25 meritpoäng Teknologi C 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Biologi A 0,5 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Byggkunskap 0,5 meritpoäng CAD/CAM-teknik 0,25 meritpoäng Datakommunikation 0,5 meritpoäng Fordonsteknik-grundkurs 0,5 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Medicinsk elektronik 0,25 meritpoäng Programmering Basic/Pascal 0,25 meritpoäng Programmering C/C++ 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi A 0,5 meritpoäng Teknologi B 0,5 meritpoäng Teknologi C 0,25 meritpoäng Teknologi industri 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Biologi B 0,25 meritpoäng Byggkunskap 0,5 meritpoäng CAD/CAM-teknik 0,25 meritpoäng Datakommunikation 0,5 meritpoäng Fordonsteknik-grundkurs 0,5 meritpoäng Medicinsk elektronik 0,25 meritpoäng Programmering Basic/Pascal 0,25 meritpoäng Programmering C/C++ 0,5 meritpoäng Teknologi A 0,5 meritpoäng Teknologi B 0,5 meritpoäng Teknologi C 0,25 meritpoäng Teknologi industri 0,25 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer (inga meritkurser/meritpoäng) Ämnen på linje i gymnasieskolan Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Biologi två årskurser N Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen Fysik etapp 4 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Fysik etapp 4 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Biologi etapp 2 Fysik etapp 4 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 06 of 32 * Meritkurser enligt 7 kap. 8 högskoleförordningen (993:00) Uppdaterad

107 Tabell för områdesbehörigheter sid 6 (av 7) OMRÅDE FARMACI MEDICIN NATURRESURSER NATURVETENSKAP ODONTOLOGI OMSORG VÅRD Avdelning A För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den juli 20 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den juli 202 [Gy20] Områdesbehörighet A Biologi 2 Fysik a alternativt Fysik b + b2 Kemi 2 Matematik 4 A2 Biologi 2 Fysik a alternativt Fysik b + b2 Kemi 2 Matematik 3b alternativt Matematik 3c A3 Biologi 2 Fysik 2 Kemi 2 Matematik 4 A Biologi 2 Fysik a alternativt Fysik b + b2 Kemi 2 Matematik 4 A4 Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Naturkunskap 2 Samhällskunskap b alternativt Samhällskunskap a + a2 Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt,5 meritpoäng) Avdelning B Avdelning C Avdelning D För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den juli 200 Biologi B Fysik A Kemi B Matematik D 2 Biologi B Fysik A Kemi B Matematik C 3 Biologi B Fysik B Kemi B Matematik D 4 Biologi B Fysik A Kemi B Matematik D 5 Matematik B Naturkunskap B Samhällskunskap A Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Biologi breddning 0,25 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Omvårdnad 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Biologi breddning 0,25 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Omvårdnad 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Biologi breddning 0,25 meritpoäng Djursjukvård 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Hälsopedagogik 0,25 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Omvårdnad 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Arbetsliv naturbruk 0,5 meritpoäng Biologi breddning 0,25 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Miljökunskap 0,5 meritpoäng Miljöteknik en fjärdedels meritpoäng Naturbruket och miljön 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Arbetsliv naturbruk 0,5 meritpoäng Arbetsmiljö och säkerhet 0,25 meritpoäng Basmaskin körning 0,25 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Biologi breddning 0,25 meritpoäng Djurkunskap 0,25 meritpoäng Djursjukvård 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Naturbruket och miljön en halv (0,5)meritpoäng Projekt och företagande 0,25 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng För kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den juli 992 och den juli 994 Behörighetskurser Meritkurser Områdes- Behörighetskurser behörighet Behörighetskurser Biologi B Fysik A Kemi B Matematik D Biologi B Fysik A Kemi B Matematik C Biologi B Fysik B Kemi B Matematik D Biologi B Fysik A Kemi B Matematik B Matematik B Naturkunskap B Samhällskunskap A Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Omvårdnad B 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi C 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Omvårdnad B 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi C 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Djursjukvård 0,5 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Hälsopedagogik 0,25 meritpoäng Omvårdnad B 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi C 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Fysik B 0,5 meritpoäng Miljökunskap 0,5 meritpoäng Miljökunskap energi 0,25 meritpoäng Miljö och naturvård 0,5 meritpoäng Naturbrukets yrkesmiljöer 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Arbetsmiljö yrkesliv 0,25 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Djurkunskap 0,25 meritpoäng Djursjukvård 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Företagsekonomi A 0,25 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Miljö och naturvård 0,5 meritpoäng Naturbrukets yrkesmiljöer 0,5 meritpoäng Svenska C 0,25 meritpoäng Teknologi C 0,25 meritpoäng Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer (inga meritkurser/meritpoäng) Ämnen på linje i gymnasieskolan Biologi två årskurser N Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Biologi två årskurser N Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Biologi två årskurser N Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Biologi två årskurser N Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen Biologi etapp 2 Fysik etapp 3 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Biologi etapp 2 Fysik etapp 3 Kemi etapp 3 Matematik etapp 3 Biologi etapp 2 Fysik etapp 4 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Biologi etapp 2 Fysik etapp 3 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) Samhällskunskap etapp 2 07 of 32 * Meritkurser enligt 7 kap. 8 högskoleförordningen (993:00) Uppdaterad

108 Tabell för områdesbehörigheter sid 7 (av 7) OMRÅDE forts. FARMACI, MEDICIN, NATURRESURSER, NATURVETENSKAP, ODONTOLOGI, OMSORG, VÅRD Avdelning A För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den juli 20 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den juli 202 [Gy20] Områdesbehörighet A4 A5 Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Naturkunskap 2 Samhällskunskap b alternativt Samhällskunskap a + a2 Idrott och hälsa Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Naturkunskap 2 Samhällskunskap b alternativt Samhällskunskap a + a2 Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet moderna språk (maximalt,5 meritpoäng) Fördjupning i ämnet engelska (maximalt meritpoäng) Fördjupning i ämnet matematik (maximalt,5 meritpoäng) Avdelning B Avdelning C Avdelning D För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den juli Matematik B Naturkunskap B Samhällskunskap A 7 Idrott och hälsa A Matematik B Naturkunskap B Samhällskunskap A Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Bild och form, fördjupning 0,5 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Biologi breddning 0,25 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Hälsopedagogik 0,25 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Social omsorg 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Biologi B 0,25 meritpoäng Biologi breddning 0,25 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Fysik breddning 0,25 meritpoäng Hälsopedagogik 0,25 meritpoäng Idrott och hälsa B 0,25 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Kemi breddning 0,25 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi A 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Specialidrott A 0,5 meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng För kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den juli 992 och den juli 994 Behörighetskurser Meritkurser Områdes- Behörighetskurser behörighet Behörighetskurser Matematik B Naturkunskap B Samhällskunskap A Idrott och hälsa A Matematik B Naturkunskap B Meritkurser * Fördjupning i ämnet moderna språk maximalt,5 meritpoäng Fördjupning i ämnet engelska maximalt,0 meritpoäng Fördjupning i ämnet matematik maximalt,0 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Bild och form B 0,5 meritpoäng Biologi B 0,25 meritpoäng Etik och livsfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Hälsopedagogik 0,25 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Social omsorg 0,5 meritpoäng Svenska C en fjärdedels (0,25 meritpoäng Teknologi C en fjärdedels (0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt meritpoäng) Biologi B 0,25 meritpoäng Etik och livfrågor 0,5 meritpoäng Fysik B 0,5 meritpoäng Hälsopedagogik 0,25 meritpoäng Idrott och hälsa B 0,25 meritpoäng Kemi B 0,5 meritpoäng Pedagogiskt ledarskap 0,5 meritpoäng Psykologi 0,25 meritpoäng Samhällskunskap B 0,5 meritpoäng Specialidrott A 0,5 meritpoäng Svenska C en fjärdedels (0,25 meritpoäng Teknologi C en fjärdedels (0,25 meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 meritpoäng Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer (inga meritkurser/meritpoäng) Ämnen på linje i gymnasieskolan Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Idrott tre årskurser HSENT eller två årskurser från tvåårig linje Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) Samhällskunskap etapp 2 Kravet på idrott kunde inte uppfyllas inom vuxenutbildning Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) Samhällskunskap etapp 2 08 of 32 * Meritkurser enligt 7 kap. 8 högskoleförordningen (993:00) Uppdaterad

109 Områdesbehörigheter för utbildningsprogram Områdesbehörigheter för utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan yrkesexamen. Utbildning som leder till Områdesbehörigheter enligt avdelning A agronomexamen A3 eller A 3 eller 4 apotekarexamen A3 3 arbetsterapeutexamen A4 6 arkitektexamen A3 3 audionomexamen A4 6 biomedicinsk analytikerexamen A2 2 brandingenjörsexamen A9 9 civilekonomexamen A4 4 civilingenjörsexamen A9 eller A0 9 eller 0 dietistexamen A4 6 djursjukvårdarexamen A4 5 hippologexamen A4 5 hortonomexamen A 4 högskoleingenjörsexamen A8 8 juristexamen A jägmästarexamen A 4 lanskapsarkitektexamen A3 eller A 3 eller 4 landskapsingenjörsexamen A4 5 lantmästarexamen A4 5 logopedexamen A4 6 läkarexamen A3 3 förskollärarexamen och utbildning som leder till grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 3 och utbildning som grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och utbildning som leder till ämnes-lärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan optikerexamen A3 3 ortopedingenjörsexamen A8 8 psykologexamen A5 5 receptarieexamen A röntgensjuksköterskeexamen A4 6 sjukgymnastexamen A5 7 sjukhusfysikerexamen A0 0 sjuksköterskeexamen A4 6 sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen A7 7 sjökaptens- och styrmansexamen A7 7 skogsmästarexamen A4 5 skogsteknikerexamen A4 5 socionomexamen A5 5 studie- och yrkesvägledarexamen A6 6 tandhygienistexamen A4 6 tandläkarexamen A3 3 tandteknikerexamen A4 6 trädgårdsingenjörsexamen A4 5 veterinärexamen A3 3 A6 a A6 b A6 c Områdesbehörigheter enligt avdelningarna B 2, C 3 och D 4. För dem med ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den juli 20 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den juli a 6 b 6 c Motsvarandebedömningar Kurser i områdesbehörigheterna som får ersättas med program med vissa kurser i gymnasieskolan. Kurser Program A Program B 2 Program C 3 2. För dem med kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den juli of För dem med kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den juli 992 och den juli 994. * Meritkurser enligt 7 kap. 8 högskoleförordningen (993:00) Uppdaterad För dem med områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer. Biologi 2 Fysik a alternativt Fysik b + b2 Kemi Naturkunskap a + a2 alternativt Naturkunskap b och Naturkunskap 2 Matematik kurs B Fysik kurs A Naturbruksprogrammet med någon av kurserna Djurens biologi, Marken och växternas biologi eller Biologi i vattenmiljöer El- och energiprogrammet med kurserna Energiteknik, Energiteknik 2, Förnybar energi och Praktisk ellära El- och energiprogrammet med kurserna Vatten- och miljöteknik och Vatten- och processkemi Vård- och omsorgsprogrammet med kurserna Naturkunskap a, Hälsopedagogik, Medicin samt Etik och människans livsvillkor. Naturbruksprogrammet med kursen Naturkunskap a och dessutom kurserna Djuren i naturbruket och Djurhållning eller kurserna Djuren i naturbruket och Växtodling eller kurserna Växtkunskap och Trädgårdsodling eller kursen Mångbruk i skog samt någon av kurserna Skogsskötsel, Jakt och viltvård eller Fiske och vattenvård Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet eller Industriprogrammet med kurserna Ellära A, Ellära B samt Växelström trefas Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet eller Industriprogrammet med kurserna Ellära A, Ellära B samt Elektronik grundkurs alternativt Ellära för flygmekaniker A, Ellära för flygmekaniker B samt Flygelektronik Kemi kurs A Industriprogrammet med kurserna Kemi process A och Kemi process B eller Energiprogrammet med kursen Energi B Biologi kurs A och Biologi kurs B Naturkunskap kurs A och Naturkunskap kurs B Biologi kurs A och kurs B eller Naturkunskap kurs B Matematik Kurs B eller Kemi kurs A Matematik kurs B eller Fysik kurs A Naturkunskap kurs A+B sid 8 (av 7) Energiprogrammet med kurserna Likström och -fas växelström, Växelström 3-fas samt Elektronik grundkurs. Fordonsprogrammet med kurserna Likström och -fas växelström, Växelström 3-fas samt Elektronik - grundkurs Fordonsprogrammet gren Flygteknik med kurserna Likström och -fas växelström, Elektronik grundkurs, Flygavionik, Flygavionik service och underhåll, Flyginstrument, Flygteknik grundkurs, Flygteknik och helikopterservice och underhåll samt Flygsystemteknik Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Växt- och djurliv, Kretslopp samt Mikrobiologi och genetik Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Växt- och djurliv samt Kretslopp eller Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs och Vård och omsorgsarbete eller Teknikprogrammet med kurserna Ergonomi och Miljöteknik Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Kretslopp i mark, vatten och luft, Miljöoch naturvård, Mikrobiologi och genteknik samt Växt- och djurliv Industriprogrammet med kurserna Likström och -fas växelström, Växelström 3-fas, Elektronik grundkurs, Kemi process A, Kemi process B, Massa- och pappersteknik-grundkurs samt Miljö process Elprogrammet med kurserna Likström och -fas växelström, Växelström 3-fas samt Elektronik grundkurs Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs A, Medicinsk grundkurs B, Omvårdnad A och Omvårdnad B. För dem med ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den juli 20 samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den juli För dem med kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den juli För dem med kursplaner i gymnasieskolan och för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den juli 992 och den juli 994.

110 Bilaga till ärende 6 MDH /0 RAPPORT (7) Resultat från kursvärderingssystem med avseende på VT2 Utbildnings- och forskningssektionen Jonas Lostelius 0 of 32

111 Bilaga till ärende 6 Bakgrund Via det högskolegemensamma kursvärderingssystemet går det att göra omfattande datauttag över respondenternas svar. Datan kan i exempelvis datorprogrammet Excel sorteras på olika nivåer, från akademi- till kurstillfällesnivå och körningar mellan olika kategorier är möjliga. Uttagen möjliggör förutom snabba sorteringar även analyser på aggregerad nivå. Uttag kan göras när som helst men en lämplig tidpunkt är efter ett terminsslut. Mot bakgrund av fakultetsnämndens och utbildningsutskottens kvalitetsansvar presenteras resultat från kursvärderingssystemet med avseende på i första hand VT2. 2 (7) Ansvarsfördelning Enligt fakultetsnämndens arbetsordning ansvarar nämnden för beredning av och i förekommande fall beslut i frågor som rör uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen. Enligt utbildningsutskottens arbetsordning ska utskotten särskilt följa kvaliteten i verksamheten inom sitt ansvarsområde och rapportera till nämnden. I arbetsordningen anges även att resultat av kursvärderingar ska användas vid utvärdering av utbildningars kvalitet. Gällande kurser har rektor delegerat (version , MDH /2) beslut om inställande av kurs- och programtillfällen inom utbildning till fakultetsnämnden medan rektor har delegerat beslut om inrättande och fastställande av kursplaner till respektive akademichef. Rektor har även i beslut ( , MDH..-576/) fastställt akademiernas inre organisation. I detta beslut anges att det är avdelningschef som utser kursansvarig lärare och att det för varje kurs ska finnas en kursansvarig lärare som svarar för utvärdering av kursen samt för att resultatet av utvärderingen kommuniceras med studentgruppen och utbildningsledare och att det dokumenteras så att det finns tillgängligt vid den fortsatta kursutvecklingen. Av samma rektorsbeslut kan utläsas att utbildningsledare ska ha kunskap om hur kvalitetsarbete bedrivs och bära ett samordningsansvar. Ytterligare en aktör i sammanhanget är ämnesföreträdarna vars uppgift enligt nyss nämnda rektorsbeslut är att företräda och svara för kursutveckling med avseende på vetenskaplig kompetens och kvalitet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Vid inrättande/fastställande av kursplaner, vid inställande av kurstillfällen och vid utvärderingar av utbildningars kvalitet är det tänkbart att resultat från kursvärderingar utgör underlag. Data på aggregerad nivå kan utgöra startpunkt för att identifiera förbättringsområden avseende rutiner eller till och med för att identifiera kurser och kurstillfällen som får svaga resultat i kursvärderingarna. Av styckena ovan framgår att det finns flera funktioner som ur olika aspekter har intresse av att följa resultat från kursvärderingar och kursvärderingssystemet. of 32

112 Bilaga till ärende 6 Analys av data för VT2 Analysmöjligheterna är många och inom föreliggande rapport finns endast möjlighet att lyfta fram några aspekter. Att kursvärderingar ska genomföras är ett förordningskrav och således är den så kallade anordnandegraden i MDH:s kursvärderingssystem relevant att följa upp. Nedanstående diagram ger en bild av hur anordnandegraden sett ut sedan nuvarande systems införande. 3 (7) Procent Anordnandegrad V-VT2 00% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 0% MDH UKK HVV IDT HST V 79% 9% 94% 97% 30% H 97% 98% 96% 96% 98% V2 96% 02% 95% 84% 97% VT2 upprätthålls överlag en god anordnandegrad. Under terminen har det på akademi IDT beställts färre kursvärderingar än tidigare. De orsaker som anges i kontakt med representanter från akademin är följande:. I de fall respondentlistan innehållit färre namn än fem har inte alltid kursvärdering beställts. Läraren kommer då själv inte åt att se resultatet och är sällan intresserade av att det ska tas fram eftersom de inte anser resultatet vara användbart med så få svarande. 2. Ett antal kurser (paket) har haft tillfällen i Nacka. Dessa kan ha sorterats ut just på grund av att det gäller kurspaket. Kurserna som ingår borde ha utvärderats precis som övriga kurser. 3. Några kurser som har sträckt sig över flera läsperioder har missats. Risken för detta är stor på grund av brister i stödsystemen. Ytterligare möjliga orsaker till att anordnandegraden inte är exakt 00 procent är att det på några kurstillfällen inte fanns registrerade studenter, att alla kurstillfällen i DSI är inte reguljära poänggivande kurstillfällen, att ytterligare undersökningar har lagts upp i Netigate medan tillfället inte finns i DSI samt att det i DSI finns kurskoder utan anmälningskoder. Sammantaget är anordnandegraden god och 00 procentigt resultat är inte att förvänta sig. Däremot är det anmärkningsvärt att IDT uppvisar så pass låg anordnandegrad. Förutom att det är ett förordningskrav att kursvärderingar ska göras så anges i rektorsbeslutet om kursvärderingssystemets införande att kursvärderingar ska göras inom det gemensamma systemet och att det ska göras kursanalyser. Någon gräns för hur många svaranden som måste finnas finns för att en utvärdering ska beställas och analys ska göras anges inte. 2 of 32

113 Bilaga till ärende 6 Ytterligare en intressant aspekt är svarsfrekvensen, som mäts per fråga (eftersom respondenterna kan välja att inte besvara alla frågor i en kursvärdering). I nedanstående tabell ges en bild över svarsfrekvensen i den sista frågan i kursvärderingarnas grundformulär som handlar om studentens sammanfattande omdöme om kursen. 4 (7) Den genomsnittliga svarsfrekvensen är för VT2 28,7 procent. Detta är mindre än för såväl HT (32,5 procent) som för VT (32,8 procent). Samtliga akademier uppvisar lägre genomsnittlig svarsfrekvens än tidigare terminer. Svarsfrekvensen har diskuterats bland annat i den senaste uppföljningsrapporten av kursvärderingssystemet som behandlades av fakultetsnämnden i maj 202 men det kan här framhållas att svarsfrekvensen mellan enskilda kurstillfällen skiljer sig stort. Det finns tillfällen med 00 procents svarsfrekvens och det finns tillfällen med 0 procents svarsfrekvens. Det sammanfattande omdömet landar i genomsnitt på 3,7 (skala till 5) och ligger i nivå med föregående terminer. På akademinivå framträder inte några särskilda skillnader, varken mellan akademier eller mellan tidigare terminer, i svaren på frågorna som relaterar till kursplanerna (se nedanstående tabell). Not. För att få en uppfattning om vad frågorna står för bifogas grundmallen för kursvärderingar. Frågan om information om tidigare kursvärderingar och förändringar som de lett till har koppling till förordningen, då förordningen gör gällande att högskolan ska informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Av nedanstående tabell framgår att en majoritet VT2 svarar nej på frågan. Andelen som svarar nej VT2 ligger i nivå med föregående terminer. 3 of 32

114 Bilaga till ärende 6 Det är fler som svarar att de inte fått återkoppling än de som svarar att de fått återkoppling. Av UKK:s utvärderade kurstillfällen svarar tio eller fler att de inte fått återkoppling i 20 kurstillfällen. På HVV svarar tio eller fler nej i 8 tillfällen. På HST svarar tio eller fler nej i 46 tillfällen. På IDT svarar tio eller fler nej på frågan om denne vid början av kursen eller på annat sätt fick information om tidigare kursvärderingar och vilka eventuella förändringar som de lett till i 3 kurstillfällen. 5 (7) Det går förstås att sätta olika gränser för hur många som ska ange att de fått eller inte fått återkoppling på resultat och förändringar från tidigare kursvärderingar. Ovan har tanken varit att om så många som tio personer anger att de inte fått återkoppling så är det tillräckligt många för att rutinerna för återkoppling behöver förbättras. Av svaren på kurstillfällesnivå framgår det att det nästan alltid är några som anger att de fått återkoppling medan andra på samma tillfälle svarar att de inte fått återkoppling. Men om tio stycken inte anser sig ha fått återkoppling kan en slutsats vara att återkopplingen måste ges fler gånger och i fler sammanhang. Under det här avsnittet ska också nämnas att det av Högskoleverkets rapport från tillsynsbesöket hösten 20 (202:4 R) beträffande högskolans kursvärderingar framgår att åtgärder kan / / behöva vidtas med anledning av vad studentkåren anfört om brister i återkopplingen, särskilt till studenter i kursens inledningsskede. Kurstillfällen VT2 med utvecklingspotential Ett sätt att sovra i materialet med resultat från utvärderade kurstillfällen är att fokusera på de kurstillfällen som utifrån resultaten kan antas ha större utvecklingspotential än andra. För att identifiera sådana kurstillfällen givna under VT2 har följande urvalskriterier använts (där samtliga ska vara uppfyllda):. Under 3,0 i sammanfattande omdöme 2. Minst 50 procents svarsfrekvens 3. Minst fem svarande Motiveringar till urvalskriterierna är att kurstillfällena ska ha ett sammanfattande omdöme där de negativa svaren överväger samtidigt som svarsfrekvensen är någorlunda representativ. För att undvika alltför små grupper har minst fem svarande använts som gräns för antal svarande. Nedanstående tabell utkristalliseras då. Av tabellen framgår under vilket utbildningsutskott respektive kurs sorterar. Den nionde av de tio kolumnerna innehåller ett urval av vanligt förekommande negativa respondentkommentarer. Detta som ett sätt att illustrera vad studenterna upplevt som bristfälligt. En omständighet som ska nämnas är att frågeformuläret inte på ett klart sätt anger hur studenterna ska svara när det gäller kurser som ges första gången och som inte utvärderats tidigare. 4 of 32

115 Bilaga till ärende 6 6 (7) Utskott Akademi Kurskod Anmälningskod Kursnamn Antal svar Svarsfrekvens Sammanfattande omdöme, medelvärde (skala -5) Vanliga negativa respondentkommentarer i sammanställningen Information om tidigare kursvärdering och förändringar de lett till (ej svar/nej/ja/totalt) U UKK UÖÄ Utveckling och lärande (förskollärare), ,5% Svårförstådd lärare (språkförbistring). Ej stöd förstå litteraturen. Lärarna har ej kunskaper i Blackboard. / 20 / 2 / 23 U UKK UÖÄ Examensarbete på grundnivå inom kunskapsområdet pedagogik 2,5 6 54,5% Bristfällig handledning. 0 / 4 /2 / 6 H HVV FHA Vetenskapliga metoder [ämnet är folkhälsovetenskap] 2, ,5% För få föreläsningar. Oklart vilken lärare som ansvarar för vad. Kursmaterial på Blackboard laddades inte upp i tid. 3 / 0 / 0 / 23 H HVV SAA Samhällsvetenskaplig metod [ämnet är socialt arbete] 2, ,2% Flera olika föreläsare som upprepade samma saker alternativt lämnade olika besked. Skiftande kvalitet på lärarna och ojämnt stöd till studenterna. 4 / 33 / 2 / 49 H HST SOA Hälsosociologi [ämnet är sociologi],6 26 8,3% Kursens syfte och koppling till sjukgymnastik är oklart. Studiehandledningen var oklar. Flera tillfällen ställdes in. 0 / 26 / 0 / 26 T HST KEA Kemi för miljövetare 2,9 8 60,0% För högt tempo. / 7 / 0 / 8 T IDT ITE Rumslig gestaltning, fördjupning [ämnet är informationsdesign],7 9 69,2% Kursnamn, kursinnehåll och lärandemål hänger ej ihop. Otydlig struktur och kursupplägg. / 7 / / 9 5 of 32

116 Bilaga till ärende 6 Kursanalyser Av ovanstående tabell kan man dra slutsatsen att det finns förbättringspotential i dessa kurser/kurstillfällen. Ett sätt att följa kvaliteten i kurserna är att följa upp att de kursanalyser 2 som ska göras verkligen görs. 7 (7) Via sökningar i diariet kan konstateras att kursanalyser och beslut om åtgärder inte registreras i enlighet med anvisningarna från högskolans arkivarie. Ingen kursanalys med beslut om åtgärder finns registrerad i enlighet med anvisningarna. En förfrågan till akademiadministratörerna som beställer kursvärderingar och som ska registrera kursanalyser har gjorts och den ger vid handen att en fyllig kursanalys har gått att få fram för HVVkursen SAA020 medan det för HVV-kursen FHA00 inte finns någon kursanalys gjord (läraren arbetar inte längre kvar på högskolan och någon analys kommer inte att kunna tas fram). Enligt UKK:s akademiadministratör så görs kursanalyser och läggs ut på Blackboard (detta enligt UKK:s administrative chef som stämt av med avdelningscheferna). Akademi HST och akademi IDT har inte hunnit svara på förfrågan. Resultatet av kursvärderingen är en del av underlaget för den kursansvariges kursanalys. Att kursanalyser, som en del av modellen för arbetet med kursvärderingar, ska göras och beslutet efter diskussion om kursanalys ska registreras framgår av underlaget till rektorsbeslutet om införandet av kursvärderingssystemet och detta samt hur kursanalyser ska registreras har också kommunicerats av högskolans arkivarie till akademierna 3. I grunden är kursanalys, diskussionen och beslut om åtgärder det egentliga kvalitetsförbättrande arbetet. Vikten av att kursanalyser görs och det faktum att beslut om åtgärder efter diskussion inte registreras gör att ytterligare uppföljning av efterlevnaden av detta moment är angeläget. Sammanfattning av möjligt åtgärdsbehov Fakultetsnämnden och dess utbildningsutskott kan skarpare och återkommande (till exempel årligen) följa upp akademiernas rutiner för att genomföra kursanalyser och akademiernas rutiner för att återrapportera resultat från tidigare kursvärderingar och vilka förändringar de föranlett. Utbildnings- och forskningssektionen kan i enlighet med rektorsbeslutet om införandet av kursvärderingssystemet inleda arbetet med en revidering av befintligt frågeformulär för kursvärderingar. Om ovanstående åtgärder genomförs bör de ha indirekt positiv påverkan på svarsfrekvensen. 2 I underlaget till rektorsbeslutet om införandet av kursvärderingssystemet omnämns kursanalys på följande sätt: Kursanalysen skall diskuteras i ett forum med en sammansättning som fastställs på akademin. I forumet skall ingå akademipersonal, studenter och när så anses lämpligt även företrädare för näringsliv och samhälle. Diskussionen skall antingen leda till beslut att kursen skall ges i oförändrad form eller till ett beslut om hur kursen skall förändras. Beslutet efter diskussionen av kursanalysen dokumenteras. 3 E-post ( ) från högskolans arkivarie till akademiernas administrativa chefer med rutin Arkivering av kursvärderingar : När beslut fattats efter kursanalys ska beslutet registreras i Accessia av akademiregistrator. Kursanalysen inkluderar sammanställning med studenternas fritextsvar där irrelevanta kommentarer tagits bort, diskussion inom akademin om förändring, samt beslut som innehåller vissa standarduppgifter. 6 of 32

117 Bilaga till ärende 6 Kursvärdering för [namn] Den här webbenkäten är en del av kursvärderingen för kursen med kurskoden i rubriken ovan. Genom att klicka på länken skriva in kurskoden ovan och klicka på SÖK så får du tillgång till kursplanen efter ytterligare ett klick på kurskoden. Den behövs när du skall svara på frågorna. Anledningen till att du ombeds lämna uppgift om din ålder och annan bakgrundsdata är att högskolan vill undersöka variationen i svaren mellan olika studentgrupper. Din anonymitet är skyddad och de som hanterar data har inte möjlighet att koppla din identitet till de svar som du lämnar. Genom att klicka på rutan kontakt nederst på sidan kan du ställa frågor om enkäten via e post. Dina svar och de synpunkter som du lämnar är viktiga för högskolan. De är inte bara värdefulla när den här kursen ges nästa gång utan kommer också allmänt att påverka utvecklingen och kvalitetssäkringen av högskolans utbildningar. Tack för att du tar dig tid att svara!. Bakgrundsdata Kön gfedc gfedc Man Kvinna Ålder gfedc 24 gfedc gfedc 35 Aktiviteter, exklusive fritid, förutom arbetet med den här kursen. gfedc Andra studier men inget arbete. gfedc Andra studier och arbete. gfedc Endast arbete gfedc Inga andra aktiviteter 7 of 32

118 2. Egen arbetsinsats Bilaga till ärende 6 Den här frågan gäller din egen arbetsinsats på kursen. Räkna både med tiden som du har deltagit i undervisning och din egen studietid. Om du läst andra kurser parallellt så skall du inte ta med den tiden här. Min genomsnittliga arbetstid per vecka bedömer jag till gfedc 9 gfedc 0 9 gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc 60 Kommentarer 3. Lärandemål Lärandemålen framgår av kursplanen. Kursen var upplagd så att den gav mig möjlighet att uppfylla lärandemålen. = jag håller inte alls med = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer 8 of 32

119 4. Innehåll Kursens innehåll framgår av kursplanen. Bilaga till ärende 6 Kursplanen gav en rättvisande beskrivning av vad kursen faktiskt handlade om. = jag håller inte alls med = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer 5. Undervisning Kursens undervisning framgår av kursplanen. Kursens undervisning, det vill säga det praktiska genomförandet och de olika läraktiviteterna, fungerade väl och gav mig förutsättningar att uppnå lärandemålen. = jag håller inte alls med = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer 9 of 32

120 6. Examination Kursens examination framgår av kursplanen. Bilaga till ärende 6 Kursens examinationformer var valda så att jag som student hade möjlighet att visa i vilken omfattning som jag uppnått kursens lärandemål. = jag håller inte alls med = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer Förslag till alternativa examinationsformer 7. Litteratur och andra läromedel Kurslitteraturen framgår av kursplanen. Kurslitteraturen och andra läromedel gav gott stöd för att jag skulle kunna uppnå kursens lärandemål. = jag håller inte alls med = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer 20 of 32

121 8. Stöd och service Bilaga till ärende 6 Utöver kursplanen skall kompletterande skriftlig information om kursen, bland annat om dess examination, finnas tillgänglig vid kursstarten. Informationen kan finnas i studiehandledningen (kallas även kurspm, studieinformation eller kursplanering) eller vara tillgänglig i Blackboard eller på en kurshemsida. Den kompletterande informationen var tillräcklig. = jag håller inte alls med = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer Det IT relaterade stödet har fungerat väl. = jag håller inte alls med = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer Tentamenshantering och annan service på akademins studentexpedition har fungerat väl. = jag håller inte alls med = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer Högskolebiblioteket har varit en viktig resurs för mig i den här kursen. = jag håller inte alls med = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer 2 of 32

122 9. Jämlikhet Bilaga till ärende 6 Studenter och lärare har behandlats med respekt där var och en har inkluderats oavsett ålder, kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/uttryck. = jag håller inte alls med = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Om du känner att du eller någon annan på kursen har behandlats respektlöst så kan du beskriva det nedan. 22 of 32

123 0. Andra inslag under kursen Bilaga till ärende 6 Med frågorna under den här rubriken vill högskolan undersöka din uppfattning om hur kursen knutit an till de generella mål som högskolan har med sina utbildningar. Fick du vid början av kursen eller på annat sätt information om tidigare kursvärderingar och vilka eventuella förändringar som de lett till? gfedc gfedc ja nej Kommentarer Tycker du att kursen har haft inslag som visar på samverkan med det omgivande samhället? gfedc gfedc gfedc ja nej ingen uppfattning Kommentarer Tycker du att kursen har haft inslag med internationellt perspektiv? gfedc gfedc gfedc ja nej ingen uppfattning Kommentarer Tycker du att kursen har haft inslag som gett dig inblick i gammal eller ny forskning inom kursens område? gfedc gfedc gfedc ja nej ingen uppfattning Kommentarer 23 of 32

124 . Övrigt Bilaga till ärende 6 Vad var särskilt bra med kursen? Vad var mindre bra med kursen? Övriga kommentarer 2. Sammanfattande omdöme om kursen Hur bedömer du kursen som helhet? = jag är inte alls nöjd = jag är mycket nöjd gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer Det här är sista frågan i en uppsättning frågor som är gemensamma för alla kursvärderingar vid Mälardalens högskola. Härefter kan det följa ett antal frågor som är specifika för det här kurstillfället Slut på kursvärderingen Dina svar är betydelsefulla för att vi skall kunna säkerställa kursernas kvalitet. Du kan ändra eller komplettera dina svar fram till klockan dagen före datumet nedan. Om du i realtid vill se läget av kursvärderingens sammanställning så finns det en länk till den i mailet som du startade ifrån. Tack för din medverkan! 24 of 32

125 Bilaga till ärende Kursvärderingssystemet vid Mälardalens högskola Studentkåren, liksom högskolan, arbetar för att göra utbildningen så bra som möjligt och strävar efter att ett kvalitetsutvecklande arbete ska genomsyra högskolans verksamhet. Med studentinflytande i åtanke kan detta realiseras dels genom representation i beredande och beslutande organ, dels genom kursvärderingar, som studenterna fyller i vid varje tillfälle då kursen ges. Kvalitetsarbetet med kursvärderingar har uttryckligt stöd i HF kap 4, där det tydligt framgår att högskolan har skyldighet att se till att kursvärderingar görs, att sammanställningar på dessa upprättas och att studenterna har rätt till återkoppling. Men enligt rapporten Uppföljning av MDH:s kursvärderingssystem (MDH /0) kan MDH förbättra efterlevnaden av förordningskravet då rapporten fastslår att återkoppling i dagsläget inte sker i tillfredsställande utsträckning. Dessutom efterlevs inte MDH:s egen föreskrift, System för arbetet med kursvärderingar (MDH /0), där det sätts krav på att kursanalyser genomförs. Denna brist i systemet leder till att studentinflytandet blir begränsat. Att endast en tredjedel av studenterna fyller i kursvärderingarna hänger tätt ihop med att kvalitetsarbetet utifrån kursvärderingarna inte uppfylls. Studenter som får återkoppling vid början av en kurs ser ett större värde med sina egna kommande insatser vid kursens slut, medan studenter som inte får någon återkoppling lättare drar slutsatsen att deras respons inte tas på allvar. Vid flera tillfällen har Studentkåren fått frågan Vad händer om den kursansvariga läraren inte bryr sig om våra åsikter i kursvärderingen?. Vi har inte kunnat besvara frågan på ett tillfredsställande sätt, men om man utgår från rapporten Uppföljning av MDH:s kursvärderingssystem (MDH /0) så skulle svaret lyda ingenting, då det idag inte finns något som säkerställer att kursanalyser genomförs. Det finns flera lösningar på detta problem. Studentkåren arbetar för att studenterna ska få det så bra som möjligt, och eftersom kursvärderingarna har, eller borde ha, en stor del i detta arbete vill vi göra kursvärderingarna så 25 of 32