Linköpings universitet Göteborgs universitet Linköpings universitet Umeå universitet Umeå universitet

Transkript

1 Linköpings universitet Göteborgs universitet Linköpings universitet Umeå universitet Umeå universitet Flera forskare (t.ex. Epstein & Johnson 1998, Epstein et al. 2003, King 2004, Weber & Mitchell 1998) har visat att skolan oftast förstås som en asexuell plats. Vi menar att sexualitetens synbara frånvaro i skola och utbildning kan betraktas som ett uttryck för att frågor om människors (elevers, lärares, föräldrars) sexualitet i själva verket är allestädes närvarande. Sexualitet är närvarande både genom att den tystas ner och tas för given. Att sexualitet faktiskt spelar roll i skolan framgår av att 35 % av de bi- och homosexuella medlemmarna i Lärarförbundet inte är öppna med sin sexuella läggning på arbetsplatsen (Arbetslivsinstitutet, 2004) och när bi- och homosexuella ungdomar tillfrågas om inom vilka yrken de tror att det är svårt att vara öppen, hamnar lärare överst (Lokrantz 2007). Skolan är en plats som skapats utifrån en rad normer och den är en plats där normer upprepas, möter motstånd, och förändras. I projektet har vi framför allt uppmärksammat den heterosexuella normen. Heteronormativa föreställningar upprepas framför allt i samband med genuskonstruktioner. Det särskiljande mellan kvinnligt och manligt som kännetecknar hur kön görs begripligt, innefattar förställningar om att begär till det manliga är en del av det som definierar det kvinnliga. På motsvarande sätt definieras manlighet av begär till kvinnor. Den heterosexuella normen omfattar inte enbart idéer

2 om begär och identitet. Den har även reglerande effekter på det heterosexuella begäret genom att den föreskriver monogam reproduktiv tvåsamhet. Den normförståelse vi utgått från bygger på Judith Butler (1993, 2005) och Michel Foucault (1980). Vi har tagit fasta på tanken att föreställningar om vad som är normalt alltid bär på föreställningar om det ickenormala. På så vis skiljer normer ut beteenden och människor som annorlunda eller märkliga. Genom att granska normer kan man därmed upptäcka vad det är som möjliggör kränkningar och diskriminering. Vi har därför framför allt studerat hur heterosexualitet görs till det normala och vad det får för konsekvenser för hur genus och sexualitet kan göras meningsfullt och begripligt. Ytterligare en utgångspunkt är att normer aldrig förekommer isolerat. Varje norm bygger på, upprepar och undergräver en rad andra normer. På liknande vis som sexualitet och genusnormer är sammanflätade med varandra, flätas de även samman med andra normer, såsom etnicitet och klass. Det betyder att vi i studiet av heteronormativiteten uppmärksammat också andra normer. Vi har granskat hur den heterosexuella normen tas för givet och upprepas i lärarutbildning, av aktiva grundskollärare, i skolans år 3 (avhandlingsprojekt), och i värdegrundsstrategier. Projektet är ett samarbete mellan Linköpings, Göteborgs och Umeå universitet. Den fjärde delstudien möjliggjordes genom att projektet var en partner i det EU-finansierade (Equal) arbetslivsprojektet Under Ytan (se Projektet har två syften. Det första är att synliggöra hur heterosexualitet görs till norm i skolan. Det andra är att bidra till utveckling av strategier för sätt att tala, tänka och agera kring kön och sexualitet utan att marginalisera eller osynliggöra homo- och bisexuella. Arbetet har delats in i fyra delstudier. Huvudfrågan i delstudie ett var vilken bild av lärarrollen som förmedlas i två lärarutbildningar. Empirin samlades genom observationer och intervjuer vid två lärosäten. Delstudie två var en strategistudie om hur heteronormen upprepas i skolors arbete med värdegrundsfrågor. Deltagarobservationer och intervjuer genomfördes vid kursdagar och skolprojekt och material analyserades. Huvudfrågan i delprojektet var vilka föreställningar som tas för givna och därmed befästs i de olika strategierna. Delstudie tre handlar om skolan som plats för gestaltning av värden och normer med fokus på ålder, genus och heteronormativitet. Genom deltagarobservationer i årskurs 3 vid två skolor undersöktes hur barnen använde, befäste, undergrävde och bråkade med olika normer. Delstudie fyra bestod av intervjuer med verksamma lärare, både lärare som

3 definierar sig själva som heterosexuella och lärare som definierar sig som homo- eller bisexuella. Intervjuerna handlade om synen på att vara lärare och homosexuell. Den övergripande frågeställningen var hur normer kring kön och sexualitet skapas och utmanas i arbetet som lärare. Projektet visar att den heterosexuella normen är verksam i både skola och lärarutbildning (Martinsson & Reimers 2008). Delstudien om lärarutbildning visar att lärarutbildare och lärarstudenter delar bilden av läraren som neutral och vanlig. Läraren förstås vidare som en förebild och som tolerant nog att hantera mångfald och olikheter. Föreställningen om skolan som en asexuell plats implicerar att den vanlighet som läraren förväntas besitta är en reglerad heterosexuell tvåsamhet. Normaliteten i denna sexualitet tillsammans med föreställningen om skolan som utan sexualitet leder till att heterosexualiteten blir avsexualiserad. Samtidigt kommer icke-heterosexuella personers sexualitet att framhävas. Studien visar vidare att ansträngningar att främja tolerans gentemot homo-, bisexuella och transpersoner (HBT) leder till stigmatisering och marginalisering av invandrare. Genom att HBTpersoner gång på gång konstrueras som de andra, vilka befinner sig någon annan stans görs lärarutbildningarna och skolan till heterosexuella platser. Också homofobin förvisades till de andra. Framför allt upprepas tanken att invandrade svenskar är homofoba, att homofobi var en kulturell fråga. Detta osynliggör den heterosexuella normen och homofobi bland dem som betecknas som svenska. Samtidigt osynliggörs öppenhet, HBT-personer och könsöverskridande bland dem som betecknas som icke-svenska. Skolstudien visar att genusnormer är länkade till förväntningar kring heterosexualitet men också hur dessa förväntningar är sammankopplade med ålder och vad det innebär att växa upp och bli vuxen. Den visar att föreställningar om normalitet utmanas av elever och lärare. Diskurser kring olikhet och lika värde är påtagliga i verksamheten. Samtidigt visas hur vissa utmananden och ifrågasättanden av normativitet riskerar att ogiltigförklaras om de faller inom ramarna för det som exempelvis kan kallas barnsligt. På liknande sätt visas hur definitioner av skoj och skämt och kränkningar överlappar varandra eller omvandlas beroende på sammanhang. En aspekt av dessa omständigheter är att det gör frågor kring exkludering och diskriminering komplexa och ofta otydliga. Huvudresultaten från strategistudien är att det upprepas en rad normer som återskapar hierarkier i dessa material och vid dessa kurser. Ett exempel är att heterosexualitet görs till norm i böcker om och kurser i genuspedagogik. Vidare normaliseras klass i diskussioner om jämlikhet och mångfald. Vi

4 fann även uttryck för åldersnormativiteten som gör barn till objekt för normöverföring. Intervjuerna med lärare synliggjorde hur en mångfald normer och föreställningar samverkade och hade heteronormativa effekter. De visade att skolan är en arbetsplats där man inte självklart kan/vill vara öppen med sin sexualitet och de visade hur olika strategier användes för att som bi-/ homosexuell lärare undervisa utan att komma ut och hur detta påverkade pedagogiken. Även de intervjuade bi-/homosexuella lärare som levde öppet beskrev hur de klassiska tecknen på ett heteronormativt samhälle (tystnad, osynliggörande, problemöverföring, kränkning) gick igen inom skolans och lärarrummens väggar. De olika delstudierna har tillsammans bidragit till en kraftfull kritik av värdegrundsarbete som baseras på vikten av att tolerera avvikelser. Genom att visa på heteronormens effekter har projektet legat till grund för utvecklingen av en normkritisk pedagogik (Sörensdotter et al.). Denna pedagogik inriktas mot att synliggöra och problematisera de normer och förgivettaganden som möjliggör diskriminering, marginalisering och mobbning. Projektets resultat och ansats har uppmärksammats, och använts som analysverktyg, i Skolverkets rapport Diskriminerad, trakasserad, kränkt? (Skolverket 2009). Vi menar att arbetet med att forska och undervisa om hur normer bär med sig makt, och skapar över- och underordning, behöver fortsätta. Också den normkritiska verksamheten upprepar normer som leder till inneslutning och uteslutningar av individer, grupper och beteenden. För den som strävar efter att motverka diskriminering och marginalisering av den/dem som uppfattas som avvikande är det centralt att gång på gång fråga sig vad det nu är som görs till norm. Eva Reimers, Linköpings universitet, ISV, Norrköping e-post: eva.reimers@isv.liu.se Litteratur Arbetslivsinstitutet (2004). Fackmedlemmars uppfattningar om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen. Arbetslivsrapport 2004:10. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Bildt, C. (2005). Hur är villkoren för homo- och bisexuella i arbetslivet? I: Danilda, I. (red.). Homo på jobbet ute eller inne? Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

5 Bildt, C., Martinsson, L. & Robertsson H. (2006). Hetero-, metero- och andra normativiteter. I: Gunnarsson, E. m.fl. (red). Kors och tvärs: Intersektionalitet och makt i storstadens arbetsliv. Stockholm: Normal förlag. Bengtsson, J. (2010 under utgivning). Glapp. Om normskapande och normalitetskonstruktion i skolan. Linköping: Linköpings universitet. Butler, J, (1990). Gender Trouble. New York & London: Routledge. Butler, J. /2004). Undoing Gender. New York & London: Routledge. Epstein, D. & Johnson, R. (1998). Schooling Sexualities. Buckingham: Open University Press. Epstein, D., O Flynn, S. & Telford, D. (2003). Silenced Sexualities in Schools and Universities. Stoke on Trent: Trentham Books. Foucault, M. (1980). Viljan att veta. I: Sexualitetens historia. Volym I. Stockholm: Gidlund. King, J. R. (2004). The (im)possibility of Gay Teachers for Young Children. I: Theory into Practice, 43, Lokrants, K. (2007). Öppen på jobbet. D-uppsats. Malmö: Malmö högskola. Lundgren, A-S. (2008). Vad kan du bli? I: Arvastson & Ehn (red.). Kulturnavigering i skolan. Malmö: Gleerups. Martinsson, L. (2004). Vem ska skriva under? Ljusgården 20. Martinsson, L. (2005). Är lesbiska snåla? Queerperspektiv på ekonomiska beteenden. I: Kulick, D. (red.). Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur. Martinsson, L. (2006). Strategisamhälle. Om värdegrund och diskriminerande frigörelse. I: SOU 2006:59. Stockholm: Fritzes. Martinsson, L. (2006). Den nödvändiga ledaren. I: Gunnemark, K. & Mörck, K. (red.). Vardagslivets fronter. Göteborg: Bokförlaget Arkipelag. Martinsson, L Utbrända Eldsjälar. I: Grönwall, S.& de los Reyes, P. (red.). Framtidens feminismer. Stockholm: Tankekraft Martinsson, L. & Reimers, E. (red.) (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups. Martinsson, L., Reimers E. & Reingarde, J. (2007). Norms at Work: Challenging Homophobia and Heteronormativity. Stockholm: Trace/RFSL. Reimers, E Visada kazkur kitur: heteronormatyvumas rengiant Svedijos mokytojus I: J. Reingardié & A. Zdanevicius. Heteronormos Hegemonija. Homoseksualiu zmoniu socialink atskirtis ir diskriminacijos patirys. Kaunas: Vytautas Magnus University. Sahlström, J. & Bildt, C. (2006). Vet ej. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Skolverket (2006). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Stockholm: Skolverket. Sörensdotter, R., Brade, L., Engström, C. & Wiktorsson, P. (2008). I normens öga. Stockholm: Stiftelsen Friends. Weber, S. & Mitchell, C. (1995). That s funny, you don t look like a teacher. London: Routledge- Falmer.