Årsredovisning 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Transkript

1 Årsredovisning 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1

2 Producerad av informationsenheten, Lidingö stad maj Tryckt på miljövänligt papper hos EO Grafiska Omslagsbilden är fotograferad av ulf petersson.

3 Innehåll Förvaltningsberättelse...6 En titt i backspegeln...7 Lidingöborna om hälsans ö...8 Miljöprogammets väg mot målet...9 Strategiska målens uppföljning Omvärlden påverkar Lidingös befolkning ökar Fem år i sammandrag En stabil ekonomi God ekonomisk hushållning...17 Finansiell styrka i jämförelse Blicken mot framtiden Värdegrunden i vardagen...20 Driftredovisning...22 Investeringsredovisning...23 Verksamhetsuppföljning...24 Organisation...25 Kommunstyrelsen, stadsledningskontoret och konsult- och servicekontoret...26 Kommunstyrelsen, miljö- och stadsbyggnadskontoret...28 Kommunstyrelsen, fastighetskontoret...30 Utbildningsnämnden...32 Äldre- och handikappnämnden...34 Socialnämnden...36 Kultur- och fritidsnämnden...38 Tekniska nämnden, gator och natur Tekniska nämnden, avgiftsfinansierad verksamhet...42 Kundval, entreprenader och köp av verksamhet...44 Lidingöhem AB...46 Lidingö stads Tomt AB...47 sammanställd redovisning...48 Inledning...49 Resultaträkning...50 Balansräkning Kassaflödesanalys...52 Noter till resultat- och balansräkningar...53 Tillämpade redovisningsprinciper...54 Stadens redovisning...55 Resultaträkning...56 Balansräkning...57 Kassaflödesanalys...58 Noter till resultat och balansräkningar...59 Tillämpade redovisningsprinciper...63 Finansiella nyckeltal...64 Revisorernas verksamhetsberättelse...65 Revisionsberättelse...66

4 Picnic i det gröna vid Hustegaholm. Foto: Joakim trolle 4

5 Lidingö 2013 Ytterligare ett händelserikt år kan nu summeras. Det är inte utan glädje som jag kan konstatetera att våra medarbetare varje dag gör fantastiska insatser för att ge Lidingöborna bra service. Det tror jag också att Lidingöborna märker och uppskattar. Ett kvitto på alla de bra insatser som görs fick vi när tidskriften Fokus utnämnde Lidingö till den tredje bästa kommunen i landet att bo i Inte nog med det, Lidingö kom på andra plats även vad det gäller var det är bäst att vara äldre och var det är bäst att arbeta. Lidingö ligger också högt upp i rankningen på skolområdet. Det genomsnittliga meritvärdet för eleverna som gick ur år 9 läsåret 2012/2013 var näst högst i riket och betygspoängen för studenterna i Lidingös kommunala gymnasieskolor var även det näst högst i landet. Bakom dessa goda resultat ligger gemensamma ansträngningar av Lidingös alla duktiga lärare och elever. Även hemtjänsten fick under 2013 bra betyg i Socialstyrelsens årliga brukarundersökning om bemötande och hänsyn till brukarnas önskemål. Under året har vi genomfört ett lyckat samråd om planprogrammet för Centrum-Torsvik som rekordmånga Lidingöbor deltagit i. Efter samrådet har de fem framtidsbilderna bantats ner till ett förslag som nu bearbetas för ett beslut i juni Lidingöbanan började under sommaren att rustas upp. I slutet av 2014 kommer nya moderna, tysta och tillgänglighetsanpassade vagnar i trafik. Gamla Rudboda skola revs och en ny skola med idrottshall håller som bäst på att färdigställas där inflyttning sker från höstterminen Hela Lidingös kommunala gymnasieundervisning samlades på Hersby gymnasium. Lokalerna rustades upp och matsalen byggdes ut samtidigt som skolan fick både en ny konstgräsplan och en beachvolleybollplan. I år landar stadens resultat på ett överskott på 59 miljoner kronor. Skuldsättningen är låg och soliditeten hög. Stadens investeringar sker till allra största del med egna medel och kostnadsutvecklingen är under kontroll. Jämfört med många andra kommuner i både riket och i Stockholmsregionen har Lidingö en finansiell styrka som få andra kan visa upp. På det stora hela ser det mycket bra ut. Men det finns alltid möjlighet till förbättringar inom våra verksamheter för att ge Lidingöborna ännu bättre service och i hur vi använder skattemedlen. Med förhoppning om en fortsatt bra verksamhet även nästa år kan vi nu lägga 2013 till handlingarna. Paul Lindquist Kommunstyrelsens ordförande Foto: peter knutson 5

6 Förvaltningsberättelse 7 En titt i backspegeln 8 Lidingöborna om hälsans ö 9 Miljöprogrammets väg mot målet 10 Strategiska målens uppföljning 12 Omvärlden påverkar 13 Lidingös befolkning ökar 14 Fem år i sammandrag 15 En ekonomi på stabil grund 18 Finansiell styrka i jämförelse 19 Blicken mot framtiden 20 Värdegrunden i vardagen 22 Driftredovisning 23 Investeringsredovisning Foto: kaj poikela Musikskolan på Lidingö hade flera skäl att fira. Snart fyllda 60 år fick skolan äntligen en fast hemvist på Elverket och avgifterna i det närmaste halverades. 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

7 En titt i backspegeln Ett händelserikt år sammanfattas, ett år där medborgardialogen stod i fokus. Över engagerade Lidingöbor lämnade exempelvis sina synpunkter om centrum och Torsviks utveckling. Här följer ett axplock ur 2013 års händelseflöde. Hemtjänsten i topp. Året började med Socialstyrelsens årliga brukarundersökning som visade att Lidingö ligger i toppskiktet bland landets kommuner då det gäller hur man upplever hemtjänsten. Indikatorer som bemötande och hänsyn till kundens åsikter och önskemål får höga resultat, där ligger Lidingö bland de 25 procent bästa kommunerna i riket. Vilka är dina gröna favoritplatser? Det ville Lidingö stad veta för att kunna planera för hur de gröna miljöerna ska bevaras och utvecklas hållbart för människor och den biologiska mångfalden. Från februari till maj kunde Lidingöborna berätta om sina favoritplatser. Webbenkäten Bästa platsen låg sedan som grund till grönplanen som blev klar under försommaren. I mars 2013 startade arbetet med en ny spårvagnsdepå. Arbetets första etapp började i mars och projektet längs Södra Kungsvägen görs i sammanlagt fem etapper fram till och med sommaren. Den gamla bussdepån rivs och ersätts med en större, eftersom Agadepån ska fungera som vagnhall för Spårväg City i framtiden. Lidingö toppar kommunranking. Vid tidningen Fokus kommunranking Här är det bäst att bo 2013 placerade sig Lidingö som den tredje bästa platsen att bo på av landets 290 kommuner. I de olika delkategorierna placerade sig Lidingö på andraplats som plats att bo i som äldre och som plats att arbeta på. Totalplaceringen är en förbättring från förra årets 13:e plats. Rekordmånga synpunkter i samrådet. I juni avslutades samrådet om utvecklingen av Centrum/Torsvik. Mellan den 15 april och 16 juni registrerades drygt synpunkter. De fem framtidsbilder som presenterades och som Lidingöborna ombetts lämna synpunkter på har engagerat och skapar debatt. Lidingöbanan moderniseras. SL moderniserar Lidingöbanan med tillgänglighetsanpassade perronger, dubbelspår på vissa sträckor och nya och rymligare vagnar som så småningom ska integreras med Spårväg city. Upprustningen började i juni och beräknas pågå fram till årsskiftet 2014/2015. Hersby firar 100 år. Hersby gymnasium bjöd in till öppet hus för att högtidlighålla skolans 100-årsjubileum, men även för att markera starten på en ny era genom samgåendet mellan Hersby och Gångsätra gymnasium. Dagen inleddes med näringslivsfrukost och en utomhuskonsert för eleverna, innan det var dags för en utflyktslunch för både elever och personal. Därefter öppnades skolan för allmänheten där intresserade kunde ta del av elevernas lektioner. En dag om att göra skillnad. De flesta av oss drabbas förr eller senare av att en nära anhörig behöver vårt stöd. Orsakerna kan vara många; sjukdom, funktionsnedsättning, missbruk eller att en närstående befinner sig i livets slutskede. I september genomfördes en heldag i stadshuset på temat att göra skillnad med mässa, seminarier, föredrag och jazz med dans i entréhallen. Sprakande kulturfest för alla. Från vackra operatoner till skrikande gitarrer. Årets kulturnatt bjöd på godis för alla smaker. Kulturnatten kom i gång redan mitt på dagen med invigning i stadshuset. Besökarna köade för att få sina exemplar av Jan Allans bok Jan Allan minns sitt femtiotal signerade, titta på hans fotoutställning och lyssna på när han och Georg Riedel spelade. Tolv timmar senare avslutade Jan Allan, nu med sin oktett och vokalisten Lovisa Lindkvist, kulturnatten när stadshusets entréhall förvandlades till ett danspalats. Fem miljoner för vård och omsorg. I mitten av december beslutade regeringen att fördela 915 miljoner kronor i prestationsersättning till kommuner och landsting. För Lidingös del innebär det fem miljoner kronor extra till kvalitetsarbete inom äldre- och handikappförvaltningen. Pengarna är avsedda att stimulera kommuner och landsting att arbeta med kvalitetsförbättringar inom vård och omsorg. Förvaltningen bytte för övrigt namn till stöd- och omsorgsförvaltningen vid årsskiftet till FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7

8 Foto: Cristina Erikson Foto: Bo Vading Inför sommaren lanserades Lidingö egen besöksportal Upplev Lidingö Foto: Bo Vading Hälsosatsningar för seniorer har varit ett återkommande tema under årens lopp. Deltagarna i hälsoprojektet 2013 uppvisade stora hälsoförbättringar. Den 5 maj kördes det första mountainbikeloppet, Lidingöloppet MBT, på Lidingö. Lidingöborna om hälsans ö Det var många Lidingöbor som tyckte till om hälsans ö då frågan ställdes om hur Lidingö bäst ska leva upp till sitt varumärke. Genom sju olika fokusgrupper med ungdomar, småbarnsföräldrar och seniorer samlades en rad synpunkter, 150 personer använde sig av webbformuläret på stadens hemsida och utanför de stora livsmedelsaffärerna i Larsberg svarade ett hundratal på en snabbenkät. Hälsans ö engagerar och är väl känt bland Lidingöborna. Många tycker att det är ett bra varumärke men vill fylla det med mer innehåll. Nya idrottshallar och upprustning av befintliga är återkommande önskemål. Motionsspåren, plogade isar och underhåll av cykelvägar fanns också med. Även maten i förskola, skola och äldreomsorg diskuterades i fokusgrupperna. Att få vistas i Lidingös orörda natur tilltalar alla generationer och är något många är stolta över att kunna göra så nära en storstad. På frågan tycker du att Lidingö lever upp till namnet hälsans ö satte Lidingöborna betyg 3,5 på en femgradig skala i 2013 års attitydundersökning. Genom att vända sig till Lidingöborna så har staden fått ett bra underlag för att förbättra och fördjupa hälsoarbetet. Under 2014 ska en plan för det fortsatta hälsoarbetet tas fram. Förutom Lidingöbornas synpunkter ska den också bygga på hälsoanalysen Hur mår Lidingö och livsstilsundersökningen bland öns ungdomar. Lidingö fortsatte sitt långsiktiga arbete att skapa förutsättningar för hälsa cyklister från hela landet cyklade den sex mil långa banan som går i Lidingöloppets spår. Arrangör var Lidingöloppet i samarbete med Lidingö stad. Hälsosatsningar för seniorer har varit ett återkommande tema under årens lopp. Det är väl känt att fysisk aktivitet och social samvaro är viktiga delar för ett hälsosamt åldrande med god livskvalitet. Deltagarna i hälsoprojektet 2013 uppvisade stora hälsoförbättringar. Träningen skedde tillsammans med andra i grupper om 15 personer där träningen anpassades till gruppens nivå och hälsotillstånd. Hälsotester ingick i början och i slutet av träningsperioden. Hälsoprojektet genomfördes tillsammans med studenter och lärare på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och riktade sig till personer från 65 år och bosatta på Lidingö. Trafiksituationen vid Lidingös skolor kan stundtals vara hektisk. Många barn och ungdomar anländer på olika sätt under en kort tid, i bil, på cykel eller till fots. För att göra skolvägen trafiksäkrare har staden initierat arbetet med Säkra skolvägar. Tillsammans med skolledning, pedagoger, föräldrar och trafikplanerare identifieras hinder och problem längs barnens skolväg. Detta ska leda till åtgärder i trafikmiljön och till förändringar i beteendemönster. Slutsatserna samlas i en skolreseplan som varje skola äger och förvaltar. Torsvik, Rudboda, Käppala och Sticklinge har egna planer och innan år 2015 är slut så ska alla grundskolor i Lidingö ha genomfört arbetet med Säkra skolvägar. Inför sommaren lanserade Lidingö en egen besöksportal Upplev Lidingö. Portalen, som tagits fram som ett led i stadens varumärkesarbete, vänder sig till besökare och Lidingöbor som på ett enkelt sätt ska kunna ta del av det breda utbud av fritidsaktiviteter som Lidingö erbjuder. 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

9 Miljöprogrammets väg mot målet Stadens miljöprogram har en central roll när det gäller att nå Lidingö stads strategiska mål: staden ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt och ge Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. Med ett år kvar av miljöprogrammet är vi på god väg att nå målen. Foto: lollo ahldén Under året har staden arbetat med att minska sin miljöpåverkan bland annat genom att energieffektivisera stadens byggnader. Arbetet med att nå de tre målbilderna för 2020; Energismart stad, hållbar grön ö samt miljökloka val pågår för fullt. Under 2013 har staden arbetat med att minska sin miljöpåverkan bland annat genom att fortsätta energieffektivisera stadens byggnader. Energieffektiviseringar leder inte bara till minskad miljöbelastning utan ofta även till sänkta kostnader och ökad komfort. Under slutet av året beställdes även stadens första solcellsanläggning som ska sitta på Jobbforums tak vid Bosön. Stadens hälsoarbete går hand i hand med miljöarbetet där gång och cykel är gemensamma nämnare. Under året har en trafikstrategi för staden tagits där fokus ligger på gång och cykel, men även på kollektivtrafik. Det ska helt enkelt bli lättare att resa hållbart. Glädjande är att attitydundersökningen som gjordes bland Lidingöborna under hösten visar att fler och fler tycker att staden arbetar aktivt med miljöfrågor och att staden ger dem förutsättningar för kloka miljöval. För att ytterligare underlätta för invånarna att agera miljösmart har staden under året sänkt avgiften för matavfallsinsamling vilket har fått fler att sortera sitt avfall. Tillgängligheten till naturen har förbättrats genom nya bänkar, grillplatser och vindskydd och arbetet med Energi- och klimatrådgivningen intensifierats för att ge invånarna ökad tillgång till gratis och oberoende energirådgivning. Aktiviteterna och indikatorerna i stadens miljöprogram löper ut De flesta aktiviter är genomförda, eller kommer att genomföras under året, och merparten av indikatorerna pekar åt rätt håll. Lidingö stads tio lokala miljömål Energismart stad 1. Effektiv energianvändning 2. Grön energi 3. Hållbara transportsystem Hållbar grön ö 4. Hållbar bebyggelse 5. Hållbar kommunal verksamhet 6. Rik natur och rent vatten 7. Inbjudande park-, naturoch kulturmiljöer Miljökloka val 8. Hög miljömedvetenhet 9. Miljöklok konsumtion och slutna kretslopp 10. Hållbart resande FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9

10 Strategiska målens uppföljning Stadens vision jämte de fem strategiska målen och det finansiella målet ska vara vägledande för verksamheternas verksamhetsmässiga och ekonomiska planering. Staden fastställde efter en omfattande process i juni 2009 en vision för Lidingö och strategiska mål som visar vägvalen för hur visionen ska förverkligas. De strategiska målen har en stark styrningseffekt på den kommunala verksamheten. Med utgångspunkt från stadens vision och strategiska mål fastställer nämnderna, årligen i budgeten, verksamhetsmål. Utifrån nämndernas måluppfyllelse och centrala indikatorer har en bedömning av kommunfullmäktiges strategiska mål gjorts och den samlade bedömningen är att måluppfyllnaden är god om än med förbättringspotential. Uppföljning av stadens strategiska mål Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. Det strategiska målet har uppfyllts. Valfriheten innebär ett inflytande för Lidingöborna gällande tillgång till stadens service. Valfriheten inom stadens kärnverksamheter som förskola och skola samt äldre- och handikappomsorgen grundas på stadens pengsystem inom dessa verksamheter. Pengen följer barnet/eleven till den förskola eller skola dennes föräldrar valt. Inom äldre- och handikappomsorgen tillämpas kundval inom hemtjänsten och särskilda boenden. Lidingö är en av få kommuner i landet som ger möjlighet att välja ett särskilt boende utanför den egna kommunen. Familjerådgivningen bedrivs med stöd av LOV (lagen om valfrihetssystem). Valfrihet finns även inom vuxenutbildning där avtal finns med 24 anordnare. Ett sätt att mäta den upplevda valfriheten är hur väl verksamheterna kan tillgodose elever och kunders förstahandsval. Inom vård- och omsorgsboende har 89 procent av kunderna fått sitt förstahandsval tillgodosett. Inom förskolan 88 procent, förskoleklass 95 procent, årskurs sex 99 procent och inom gymnasieskolan Vision för Lidingö hälsans ö På Lidingö ges människor förutsättningar för en god hälsa. Lidingö erbjuder en kreativ miljö för människor och företag. Lidingö är en del av Stockholmsregionen och klarar balansen mellan utveckling och miljö. Lidingö har Sveriges bästa skolor. På Lidingö känner man trygghet i livets alla skeden. 81 procent. Årets attitydundersökning visade att Lidingöborna betygsätter möjligheterna att kunna välja utförare som goda. Samtliga verksamhetsmål kopplade till det strategiska målet är uppfyllda eller till viss del uppfyllda. Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. Det strategiska målet har delvis uppfyllts. Kännetecknande för kundfokus är den kommunala organisationens tillgänglighet, öppenhet och lyhördhet mot medborgarna. Ett gott exempel på stadens ökade kundfokus är den fortsatta utvecklingen av stadens kundtjänst som inleddes under Att tillhandahålla en god information samt möjligheter för medborgarna att själva utföra tjänster via internet är ytterligare en aspekt på stadens kundfokus. I en undersökning gällande hur informativa kommunernas webbplatser är, genomförd av Sveriges kommuner och landsting, placerade sig Lidingö på en delad tredje plats bland landets kommuner. Hur väl staden lever upp till det strategiska målet om kundfokus mäts genom brukar- och attitydundersökningar inom flera verksamhetsområden. Årets medborgar-/attitydundersökning visade att Lidingöbornas syn på den kommunala verksamheten är fortsatt positiv. Det sammanfattande medelvärdet för stadens verksamheter hamnar på 3,9 på en skala 1-5, vilket är en hög siffra för den här typen av mätningar. I tidningen Fokus kommunrankning Här är det bäst att bo placerade sig Lidingö på tredje plats bland landets 290 kommuner. I de olika delkategorierna placerade sig Lidingö på andra plats som bästa kommun att bo i som äldre och att arbeta i. Lidingös grundskolor och gymnasium visar årligen resultat som är bland de högsta i landet. Samtliga verksamhetsmål kopplade till det strategiska målet är uppfyllda eller till viss del uppfyllda. Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. Det strategiska målet har delvis uppfyllts. Genom att arbeta med målen i stadens miljöprogram arbetar vi ständigt med att minska vår egen miljöpåverkan och att ge Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. Under 2013 har staden arbetat med att minska sin miljöpåverkan bland annat genom att fortsätta energieffektivisera stadens byggnader. Energieffektiviseringar leder inte bara till minskad miljöbelastning utan ofta även till sänkta kostnader och ökad komfort. Under slutet av året beställdes även stadens första solcellsanläggning som ska sitta på Jobbforums tak vid Bosön. Stadens hälsoarbete går hand i hand med miljöarbetet där gång och cykel är gemensamma nämnare. Under året har en trafikstrategi för staden tagits där fokus ligger på gång och cykel, men även på kollektivtrafik. Det ska helt 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

11 Foto: mikael lundström Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. Det strategiska målet har uppfyllts. Genom utbildning samt genom att använda ny teknik och nya arbetsmetoder utvecklas och förnyas verksamheten kontinuerligt. Kvalitetsarbetet inom kärnverksamheterna fokuseras på framgångsfaktorer och förbättringsområden. Datortätheten per elev ökar och andelen lärare som genomgått utbildning i praktisk it- och mediakompetens ökar. Utveckling av ett gemensamt verksamhetsövergripande ledningssystem som ska ge de strukturella förutsättningarna för fortsatt utveckling pågår. I årets medarbetarundersökning höjdes medarbetarindex från 62 till 71 vilket bland annat visar att arbetet med ledarskapsutveckling och värdegrund har gett resultat. Samtliga verksamhetsmål kopplade till det strategiska målet är uppfyllda eller till viss del uppfyllda. Måluppfyllnaden i Lidingö stad är god om än med förbättringspotential. enkelt bli lättare att resa hållbart. Attitydundersökningen som gjordes bland Lidingöborna under hösten visar att fler och fler tycker att staden arbetar aktivt med miljöfrågor och att staden ger dem förutsättningar för kloka miljöval. För att ytterligare underlätta för invånarna att agera miljösmart har staden under året sänkt avgiften för matavfallsinsamling vilket har fått fler att sortera sitt avfall. Tillgängligheten till naturen har förbättrats genom nya bänkar, grillplatser och vindskydd. Arbetet med energi- och klimatrådgivningen har intensifierats för att ge invånarna ökad tillgång till gratis och oberoende energirådgivning. En stor del av verksamhetsmålen kopplade till det strategiska målet är uppfyllda eller till viss del uppfyllda. Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar. Det strategiska målet har uppfyllts. Stadens ekonomi är i balans och årets bokslut visar överskott. Chefer och medarbetare måste vara delaktiga och känna ansvar i det ekonomiska arbetet. Ett allt mer utvecklat pengsystem med ersättning per prestation samt balansering av under- och överskott mellan åren främjar hushållningen. Ett effektivt lokalutnyttjande är väsentligt inom stadens verksamheter. Variation i volymer och behov gör att flexibilitet i användningen av lokaler är avgörande för att hålla lokalkostnaderna nere. Standardkostnaderna i det statliga utjämningssystemet som uttrycker den förväntade kostnaden för olika verksamheter i Lidingö bör inte överskridas. Staden uppfyller ovanstående kriterier med undantag för gymnasieskolan och äldre- och handikappomsorgen, där standardkostnaderna överskrids något. En finansiell analys, genomförd av Kommunforskning i Västsverige, visar att staden haft en kontrollerad finansiell utveckling och har en stark ekonomi i jämförelse med kommunerna i länet. En stor del av verksamhetsmålen kopplade till det strategiska målet är uppfyllda eller till viss del uppfyllda. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11

12 Omvärlden påverkar En rad yttre omständigheter påverkar stadens verksamhet och ekonomi. Den påverkas i högsta grad av den samhällsekonomiska utvecklingen i stort, av befolkningsstrukturens utveckling och de krav som ställs på kommunsektorn från statens sida. Utsikten i omvärlden ljusnar. Världsekonomin utvecklades fortsatt svagt under Men under loppet av året har tillväxten fått bättre fart. Tunga ekonomier som USA och Storbritannien visar betydande styrka. Sysselsättningen stiger samtidigt som arbetslösheten gradvis backar. Även Tyskland visar prov på bättre fart och i mer problemtyngda Euroländer märks en övergång från negativ till positiv tillväxt. Utvecklingen i våra nordiska grannländer har däremot överraskat negativt. Sammantaget beräknar Sveriges kommuner och landsting (SKL) att tillväxten i världen stiger från 3,0 procent 2013 till 3,9 procent För svensk del är det framför allt utvecklingen i Europa och då inte minst i våra nordiska grannländer som är av intresse. BNP-tillväxten på våra viktigaste exportmarknader, där länderna viktats med respektive lands betydelse som mottagare av svensk export, ökar från 0,9 procent 2013 till 2,1 procent Ökad framtidstro i svensk ekonomi. Även den svenska ekonomin hade en fortsatt svag utveckling under Tillväxten i BNP stannade vid 0,9 procent jämfört med 1,3 procent Den svaga utvecklingen är i huvudsak en följd av vikande export och investeringar. Hushållens konsumtionsutgifter och den offentliga konsumtionen har däremot fortsatt växa i hygglig takt. Men sammantaget har produktionen stått i stort sett still på samma nivå under stora delar av Antalet sysselsatta och antalet utförda arbetstimmar i den svenska ekonomin har trots den i övrigt svaga utvecklingen fortsatt att öka. Tillväxten i svensk ekonomi fick bättre fart under slutet av året. Industrins orderingång och produktion vände upp. Exporten och importen av varor var förhållandevis stark i december. Även omsättningen i detaljhandeln fick bättre fart under årets sista del. Utvecklingen väntas bli fortsatt stark under För helåret 2014 beräknar SKL att svensk BNP ökar med 2,6 procent. Det är framför allt exporten och investeringarna som bedöms utvecklas betydligt bättre än föregående år. Tillfälliga effekter stärkte kommunerna. Under 2013 förstärktes kommunernas intäkter med nära 8 miljarder kronor av tillfälliga återbetalningar från AFA Försäkring. Sammantaget väntas kommunernas resultat uppgå till 11 miljarder Av landets 290 kommuner redovisade 26 underskott Behoven som följer av en ökande befolkning och förändringar mellan åldersgrupper tar allt mer resurser i anspråk. Omfattande investeringar i kommuner och landsting leder till ökade avskrivningar och finansiella kostnader som kräver mer utrymme i driftbudgetarna. Under de senaste åren har behoven från demografiska förändringar inneburit kostnadsökningar på ungefär en halv procent i kommunerna och en procent i landstingen. Från 2013 beräknar SKL att dessa behov ökar kraftigt i kommunerna och närmar sig även där kostnadsökningar på en procent per år. För att klara ökade behov inom till exempel grundskolan till följd av fler barn i grundskoleålder krävs att kommunerna klarar av att anpassa kostnaderna inom de verksamheter där behoven minskar, vilket är fallet inom gymnasieskolan där elevkullarna faller kraftigt. Stadens utmaningar. För Lidingö är det en utmaning att klara omställningen i verksamheterna när det blir fler skolbarn och äldre i verksamheten samt de betydande investeringsinsatser som staden står inför, bland annat en ny bro. Ytterligare en utmaning är förändringarna i det kommunala utjämningssystemet från och med år Den sammanlagda negativa ekonomiska effekten innebär att Lidingö stad kommer att betala 47 miljoner kronor mer till utjämningssystemet 2014 jämfört med Lidingö stad har ett bra utgångsläge med en stark ekonomisk ställning. Soliditeten beräknas till 73 procent för 2013 och 42 procent om man tar hänsyn till pensionsåtagandena redovisade som ansvarsförbindelse. Stadens samlade pensionsåtagande täcks till stor del av de på kapitalmarknaden avsatta medlen. Borgensåtagandena är begränsade och de av staden helägda bolagen är ekonomiskt starka med betydande tillgångar. 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

13 Lidingös befolkning ökar Under 2013 ökade folkmängden i sju av tio svenska kommuner. I Stockholms län ökade invånarantalet i samtliga kommuner. Foto: Cecilia Eriksson Befolkningen ökar. Lidingös befolkning ökade med 744 personer och uppgick vid årets slut till invånare. Till ökningen bidrog födelseöverskottet (skillnaden mellan antalet födda och avlidna) med 54 personer. Resterande del består av inflyttningsöverskottet, det vill säga skillnaden mellan antalet in- och utflyttade. Många barn i förskoleåldern. Barnafödandet har generellt varit högt de senaste åren vilket gör att det finns många barn i förskoleåldern på Lidingö i dag. Under 2013 föddes 450 barn i kommunen vilket är något fler än under Det finns drygt barn som är i förskoleåldern (1-5 år). Många flyttar till Lidingö. Totalt flyttade 3616 personer till Lidingö under året vilket är tio procent fler än föregående år. Det förstärker trenden med kommunens positiva nettoinflyttning. Bland inflyttarna är åldersgruppen 25- till 29-åringar störst. Samtidigt flyttade personer från Lidingö, något färre än under Den största åldersgruppen bland utflyttarna är 20- till 24-åringarna. I denna åldersgrupp har staden ett negativt flyttningsnetto, vilket kan förklaras av att många unga lidingöbor flyttar från kommunen när de flyttar hemifrån, börjar studera eller börjar jobba. Det är generellt i de åldrarna man flyttar mest, något som alltså märks i kommunens flyttstatistik. Stor andel äldre. Lidingö har en hög andel äldre (över 65 år) invånare, en åldersgrupp som ökade ytterligare under Totalt är drygt personer 65 år eller äldre, vilket motsvarar 20 procent av befolkningen. Motsvarande andel för hela Stockholms län är 15 procent. Medellivslängden för Lidingöbor är hög och staden kommer att få en stor grupp äldre (över 85 år) inom de kommande 20 åren. Låg arbetslöshet och många företag. Lidingö har den sjätte lägsta arbetslösheten i Stockholms län, även om andelen har ökat under året. Andelen inskrivna hos Arbetsförmedlingen uppgick till 3,8 procent i början av I Stockholms län som helhet var motsvarande siffra 6,8 procent. Över personer arbetar på Lidingö. Största arbetsgivaren är Lidingö stad med cirka anställda. Bland de privata arbetsgivarna är Attendo Care AB den största. De flesta som jobbar på Lidingö arbetar inom handel, kommunikation, ekonomi, reklam och andra företagstjänster, eller inom vård och omsorg. Många jobbar också inom utbildningssektorn. Det finns drygt företag på ön, varav de flesta verkar inom områdena juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. Befolkning Födda Avlidna Inflyttade Utflyttade Folkmängd i åldersklasser Summa FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13

14 Fem år i sammandrag (mnkr) Verksamhetens intäkter ,8 440,7 434,1 445,9 423,2 Jämförelsestörande intäkter... 37,9 39,4 51,9 81,9 11,1 Verksamhetens kostnader , , , , ,8 Jämförelsestörande kostnader ,0 - Avskrivningar ,3-109,9-96,7-97,4-86,6 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,1 Skatteintäkter , , , , ,9 Generella statsbidrag och utjämning ,1-182,0-134,8-166,0-267,0 Utdelning från av staden hel- och delägda bolag... 0,3 0,4 0,4 4,0 0,2 Finansnetto... 17,6 26,1 17,6 2,8 11,2 Jämförelsestörande finansiell kostnad... -3,0 - -3,9 - - Årets resultat... 59,3 86,4 119,8 130,6 49,2 Årets resultat efter balanskravsjusteringar... 49,1 76,7 67,9 65,2 52,0 Verksamhetens nettokostnader, årlig förändring (%) ,4 4,7 3,5 3,8 4,3 Skatteintäkter minus generella statsbidrag och utjämning, årlig förändring (%)... 3,7 3,0 2,5 6,1 3,0 Nettokostnadsandel (%) ,0 94,0 92,9 91,7 94,2 Investeringsutgifter ,2 190,8 186,0 211,9 157,9 Kassalikviditet (%) Kapitalförvaltning - bokfört värde ,5 734,9 732,6 735,6 756,8 - marknadsvärde ,0 803,0 794,4 777,0 769,6 Samlat pensionsåtagande ,0 943,6 959,7 856,5 896,6 Låneskuld ,0 200,0 200,0 200,0 150,0 Eget kapital , , , , ,2 Soliditet 1 (%) Soliditet 2 (%) Borgensförbindelser ,9 119,8 122,4 120,6 161,7 Antal årsarbetare Kommunal utdebitering (kr)... 18:62 18:62 18:62 18:86 18:86 1 Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster. 2 Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster och avskrivningar i relation till skatteintäkterna efter justering med generellt statsbidrag och utjämning. 3 Kortfristiga fordringar lager/kortfristiga skulder. 4 Inklusive särskild löneskatt. 5 Eget kapital/tillgångar. 6 Eget kapital icke skuldförda pensionsåtaganden/tillgångar. 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

15 En stabil ekonomi Plusresultat på 59 miljoner kronor Lidingö stad redovisade ett positivt resultat på 59,3 miljoner kronor för Då ingick 37,9 mnkr i jämförelsestörande intäkter, 27,7 mnkr i återbetalning av inbetalda premier till AFA Försäkring för åren 2005 och 2006 samt 10,2 mnkr i vinst från markförsäljningar. Verksamheterna redovisade sammantaget ett underskott på 4,7 mnkr. Skatteintäkterna efter avdrag för utjämningen var enligt Sveriges Kommuner och Landstings senaste prognos 7,1 mnkr högre än budgeterat och finansnettot 8,3 mnkr bättre. Till följd av det goda resultatet har den budgeterade utdelningen från Lidingö stads Tomt AB inte tagits ut. Resultatet efter balanskravjusteringar är 49,1 mnkr. Då har vinsten från markförsäljningarna räknats bort. Stadens inkomstkällor Kommunalskatten är den helt dominerande inkomstkällan för en kommun. I Lidingö utgjorde den 74 procent av stadens totala intäkter procent kom från staten i form av ett antal specialdestinerade statsbidrag som går direkt till stadens verksamheter. Lidingö är en bidragstagare i kostnadsutjämningssystemet mellan landets kommuner, som ska utjämna för strukturella kostnadsskillnader. Bidraget motsvarade i år 9 procent av stadens intäkter. De taxor och avgifter som kommuninvånarna betalar för den avgiftsbelagda kommunala servicen motsvarade endast 5 procent av intäkterna. Maxtaxor, som har införts inom både förskolan och äldre- och handikappomsorgen, begränsar möjligheterna för kommunerna att öka sina intäkter. Stadens kostnader Av stadens totala kostnader utgjorde kostnaden för arbetskraft den enskilt största med 41 procent. Staden köpte verksamhet och hade verksamhet utlagd på entreprenad motsvarande 26 procent av de totala kostnaderna. Avgiften till den statliga inkomstutjämningen utgjorde 17 procent av stadens samlade kostnader. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader ökade med 89,2 mnkr, 3,6 procent, jämfört med föregående år. Kostnaderna för arbetskraft har ökat med 25,3 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 1,9 procent. Årets lönerevision medförde att lönerna ökade med 2,8 procent i genomsnitt från april månad. Den sista november var antalet tillsvidareanställda 2 473, en minskning med 52 personer sedan samma tidpunkt föregående år. Stadens kostnader för entreprenader och köp av verksamhet ökade med 57,1, mnkr, 7,1 procent, jämfört med I år redovisas 8,5 mnkr i exploateringskostnader gällande Centrum/Torsvik vilket motsvarar cirka 30 procent av nedlagda utgifter. Resterande utgifter upptas i balansräkningen och kommer tillsammans med senare exploateringsutgifter att matchas mot kommande exploateringsinkomster. Exploateringsinkomsterna beräknas överstiga motsvarande utgifter. Nettokostnaderna ökade med 4,4 procent Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande intäkter uppgick till 2 249,1 mnkr. Det är en ökning med 94,5 mkr eller 4,4 procent jämfört med Äldre- och handikappnämnden står för 30,5 mnkr, en ökning med 4,1 procent och utbildningsnämnden för 27,5 mnkr, en ökning med 2,6 procent. Under perioden 2009 till 2013 har verksamhetens nettokostnader ökat med cirka 333 mnkr (21 procent). Det beror på årliga prisökningar och en volymökning inom främst äldre- och handikappomsorgen och skol- och förskoleverksamheten. Ökningen av nettokostnaderna har under femårsperioden legat mellan 3,5 och 4,7 procent. Staden har Stadens inkomstkällor Fastighetsavgift 2% Finansiella intäkter 1% 9% Kostnadsutjämning 0% Utdelning från av staden ägda bolag Stadens kostnader Hyror 2% Tjänster och avgifter7% 26% Entreprenad och köp av verksamhet 2% Varor och material Verksamhetens kostnader (mnkr) % Statsbidrag 5% 5% Taxor och avgifter Övriga intäkter 1% Jämförelsestörande intäkter 74% Skatteintäkter 2% Bidrag 3% Avskrivningar 17% Inkomstutjämning 41% Arbetskraft 0% Finansiella kostnader Förändr. i procent Arbetskraft 1 334, ,8 1,9% Varor och material 70,9 73,8-3,9% Entreprenad och köp av verksamhet 856,5 799,4 7,1% Tjänster och avgifter 209,0 204,0 2,5% Hyror 56,0 52,4 6,9% Bidrag 48,1 47,0 2,3% Summa 2 574, ,4 3,6% Ökning av nettokostnaderna * % * Exklusive jämförelsestörande poster. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

16 under de senaste åren haft en planerad nettokostnadsutveckling som varit högre än skatteintäktsutvecklingen. Detta har inneburit att de ekonomiska marginalerna successivt har minskat. Nettokostnader i nivå med budget Nettokostnaderna var 4,7 mnkr högre än budgeterat. Den största avvikelsen mot budget redovisade äldre- och handikappnämnden med ett överskott på 12,5 mnkr. Tekniska nämndens skattefinansierade verksamhet redovisade ett underskott på 5,7 mnkr och utbildningsnämnden ett minus på 3,1 mnkr, medan fastighetskontoret redovisade ett överskott på 2,9 mnkr. Jämförelsestörande intäkter Staden har sålt två fastigheter som gav en vinst på sammanlagt 10,2 mnkr. AFA Försäkring fattade under året beslut om att återbetala inbetalda premier för AGS-KL och avgiftsbefrielseförsäkringen avseende år 2005 och Det innebar för Lidingös del en intäkt i år på 27,7 mnkr. Skattesats styr skatteintäkter Stadens skatteintäkter bestäms av kommunens skattesats och summan av invånarnas beskattningsbara inkomst. Skattesatsen behölls oförändrad Årets kommunalskatteintäkter uppgick till 2 458,7 mnkr, vilket är en ökning med 101,6 mnkr eller 4,3 procent jämfört med föregående år. Utjämning Genom utjämningssystemet garanteras alla kommuner 115 procent av medelskattekraften i riket (garantinivå). De kommuner som har en skattekraft över 115 procent (däribland Lidingö med 150 procent) betalar en inkomstutjämningsavgift till systemet som används för att delfinansiera garantinivån för de kommuner som ligger under denna. Lidingös avgift till inkomstutjämningen uppgick till 572,8 mnkr för I utjämningssystemet finns också en kostnadsutjämning mellan kommunerna. När strukturen avviker från riksgenomsnittet får en kommun antingen ett bidrag eller måste betala en avgift. Lidingö fick 285,8 mnkr i bidrag. Statsbidrags- och utjämningssystemet innebar sammantaget en nettobelastning med 203,1 mnkr, vilket är 21,1 mnkr högre än förra året. Det staden får behålla av sina skatteintäkter efter avdrag för utjämningen ökade med 80,5 mnkr eller 3,7 procent jämfört med Stort positivt finansnetto Finansnettot består i huvudsak av två stora poster; direktavkastning på stadens innehav av värdepapper och räntekostnader på stadens lån. Finansnettots storlek varierar mellan åren till följd av fluktuationer i direktavkastning på kapitalplaceringarna. Finansnettot var i år 17,6 mnkr, att jämföra med förra årets 26,1 mnkr. Kapitalförvaltningens nettoeffekt på resultatet var 22,8 mnkr mot 27,3 mnkr Räntekostnaderna uppgick till 4,3 mnkr, vilket är 1,8 mnkr lägre än föregående år. Lånet löper med rörlig ränta. Snitträntan var under året 1,99 procent. Staden hade 66,4 mnkr i likvida medel på balansdagen och en låneskuld på 250 mnkr, en utökning sedan föregående årsskifte med 50 mnkr. Placeringar för tryggande av pensioner Staden har för att trygga framtida pensionsutbetalningar avsatt medel på kapitalmarknaden. I stadens placeringsföreskrifter ligger fokus på relationen mellan pensionsåtagandet och tillgångarna. Det övergripande målet för förvaltningen innebär att marknadsvärdet på pensionsportföljen och marknadsvärdet på den del av pensionsskulden som är upptagen som en ansvarförbindelse ska följas åt, det vill säga tillgångarna ska matchas mot skulden. Den 31 december uppgick pensionsportföljens värde i förhållande till marknadsvärdet av ovanstående pensionsskuld till 123 procent. Motsvarande värde vid årets början var 105 procent. Under året har ett värdepapper förfallit, till ett värde av 40 mnkr. En del av svenska statens realränteobligation 3104 har sålts, motsvarande ett bokfört värde på 40 mnkr och med en vinst på 5,2 mnkr. Dessutom har ett antal andelar av Nordea räntefond motsvarande 16 mnkr sålts, med en vinst på 0,2 mnkr. 101 mnkr har återinvesterats i räntebärande värdepapper. Det bokförda värdet på innehavet var 758,2 mnkr den 31 december. Marknadsvärdet uppgick samtidigt till 812,7 mnkr. Den sista december var aktieandelen 25 procent medan 73 procent utgjordes av räntebärande placeringar och 2 procent likvida medel. Genomförda investeringar Staden genomförde under året investeringar för 251,2 mnkr. Grundbudgeten för 2013 var 500,6 mnkr, varav 255 mnkr avser en investeringsreserv som står till kommunstyrelsens förfogande. Överföringsbudgeten, ej förbrukade investeringsanslag från tidigare år, var 227,2 mnkr. Stora investeringsprojekt under året var nybyggnad av Rudboda skola och verksamhetsanpassningar i Hersby gymnasium. Se investeringsredovisningen på sidan 23. Tung pensionsbörda Enligt lagen om kommunal redovisning omfattar pensionsavsättningen i balansräkningen endast pensionsförmåner intjänade efter den 1 januari 1998 samt avtal om särskild ålderspension och visstidspensioner där utbetalning har påbörjats. Pensionsavsättningen (inklusive särskild löneskatt) uppgick till 70,7 mnkr den 31 december. Staden har tecknat försäkring för ett antal personer i enlighet med gällande pensionspolicy. Det innebär att för dessa personer betalar staden löpande en premie och någon avsättning avseende deras pensioner görs därmed inte i balansräkningen. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Stadens totala pensionsåtagande (inklusive särskild löneskatt) uppgick till mnkr den 31 december. Stora värden i stadens bolag Den 31 december 2013 hade Lidingöhem 854 mnkr i fritt eget kapital och Lidingö stads tomtaktiebolag 52 mnkr. Taxeringsvärdet på bolagens fastigheter uppgick samtidigt till 421 mnkr respektive 102 mnkr. Staden har de senaste åren tagit ut cirka 200 tkr årligen från Lidingöhem, medan någon utdelning från Lidingö stads tomtaktiebolag inte har tagits ut. Hög soliditet Soliditeten var 73 procent den 31 december Merparten av stadens pensionsförpliktelser redovisas inte i balansräkningen utan som en ansvarsförbindelse, i enlighet med gällande lagstiftning. Om stadens samtliga pensionsförpliktelser skulle redovisas som en avsättning i balansräkningen, skulle soliditeten i stället vara 42 procent. 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

17 God ekonomisk hushållning En ekonomi i balans är avgörande för god måluppfyllnad inom ramen för tilldelade ekonomiska resurser och balanskravet. Grundläggande för att uppnå en god måluppfyllnad är en ekonomi i balans med en väl fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet där varje generation bär sin kostnad. Det måste finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Med stadens vision som grund och utifrån de strategiska målen tar nämnderna fram verksamhetsmål kompletterade med indikatorer och måltal för att möjliggöra en god måluppföljning. Den sammanhängande målkedjan möjliggör målstyrning hela vägen ut i organisationen. Regelbunden rapportering om ekonomisk och verksamhetsmässig utveckling sker till nämnder och kommunstyrelse under året. Årsbokslut och delårsrapport underställs revisorerna för deras granskning och bedömning. Kvaliteten på verksamheterna följs upp på olika sätt. Under året har en attitydundersökning hos Lidingöborna genomförts och inom många verksamheter även brukarundersökningar. Stadens kundvalssystem inom skola, förskola, familjerådgivning och hemtjänst samt särskilda boenden syftar till, förutom att ge kommuninvånarna valfrihet, att stimulera till högre kvalitet i verksamheterna och till kostnadseffektivitet. Organisation, ledarskap och styrsystem har stor betydelse för hur verksamheter utvecklas. Inom staden finns en pågående dialog kring dessa frågor och kompetenshöjande insatser görs inom förvaltningsorganisationen. De anställdas synpunkter följs bland annat upp genom regelbundet återkommande medarbetarenkäter. För att säkerställa god ekonomisk hushållning inom samtliga nämnder och deras förvaltningar finns centralt upprättade styrdokument i form av mål, policyer och riktlinjer. Exempel på verksamheter som samordnas och styrs centralt av kommunstyrelsen genom stadsledningskontoret är lokalförsörjning, investeringar, fysisk planering, it, personal- och lönefrågor, upphandling samt ekonomisk planering och uppföljning. Mot bakgrund av det goda ekonomiska resultatet och starka ekonomiska nyckeltal kombinerat med relativt god måluppfyllelse i verksamheterna bedömer kommunstyrelsen att staden har en god ekonomisk hushållning. Överskott vid balanskravsutredning. Huvudprincipen är att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Staden redovisade enligt resultaträkningen ett positivt resultat på 59,3 mnkr. I resultatet ingår 10,2 mnkr i vinst från markförsäljningar. Efter balanskravsjusteringar redovisas ett överskott på 49,1 mnkr. Lidingö har sedan införandet år 2000 uppfyllt balanskravet, med 2004 som enda undantag. Det underskottet täcktes direkt året därpå. Uppföljning av stadens finansiella mål Lidingö stad har en ekonomi i balans, grundad på låg kommunalskatt. Stadens överskottsmål är 1 procent av verksamhetens kostnader. Årets resultat efter balanskravsjusteringar slutar på 49,1 mnkr, vilket motsvarar 1,8 procent av verksamhetens kostnader. Den samlade kommunala utdebiteringen är för närvarande 30:72 kronor, att jämföras med rikets medelutdebitering på 31:73 kronor. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

18 Finansiell styrka i jämförelse Ett verktyg för finansiell jämförelse är den finansiella profilen som är framtagen av Kommunforskning i Västsverige. Här används profilen för att jämföra Lidingö stad med övriga 25 kommuner i Stockholms län åren Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för den finansiella analysen är de finansiella profiler i form av polärdiagram som framgår av bilden till höger. De innehåller åtta finansiella nyckeltal, i fyra perspektiv De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram Lidingö stads finansiella profil för åren 2010 till 2012 tillsammans med den genomsnittliga finansiella profilen i länet kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning staden har i förhållande till övriga kommuner i länet. Är det en 4:a eller 5:a på den femgradiga skalan i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande. Resultat före extraordinära poster. En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på detta är resultat före extraordinära poster. Resultatet innehåller alla stadens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt 2-3 procent över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen ska kunna bibehålla sin kortoch långsiktiga handlingsberedskap. Lidingö redovisade under de tre senaste åren ett genomsnittligt resultat per år på 4,7 procent. Snittet i länet låg på 3,2 procent. Skattefinansieringsgrad av investeringarna. När den löpande driften har finansierats, bör en så stor andel av skatteintäkterna återstå att större delen av investeringarna kan finansieras med skatteintäkter. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgrad av investeringarna. Redovisas ett värde på 100 procent eller mer innebär det att staden kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då stadens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100 procent kan användas till att amortera av stadens skulder eller stärka likviditeten. För länets kommuner uppgick skattefinansieringsgraden till en genomsnittlig länsskattefinansieringsgrad på 94 procent. Lidingös genomsnittliga skattefinansieringsgrad var 133 procent. I jämförelse med länets snitt var Lidingös skattefinansieringsgrad starkare, vilket förklaras av en lägre investeringsvolym samt ett högre resultat än genomsnittet. Ovanstående innebar att Lidingö, till skillnad från den genomsnittliga kommunen i länet, under perioden fullt ut kunde finansiera sina investeringar med skatteintäkter. Lägre skattesats. Lidingös skattesats låg 2012 på 18,62 kr, efter en sänkning under 2011 med 0,24 procentenheter från 18,86 kr. Det var 52 öre lägre än genomsnittet i länet som låg på 19,14 kr. Lidingö hade under 2012 det 7:e lägsta skatten i länet. Detta innebar att staden fick en 4:a i den finansiella profilen, samma betyg som under 2010 och Soliditet inklusive pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen. Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. Lidingö hade 2012 en soliditet som var klart högre än genomsnittet i länet. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 44 procent för Lidingö jämfört med genomsnittet som uppgick till 16 procent. Avslutande kommentar. Lidingö har haft en kontrollerad finansiell utveckling under perioden och har en god ekonomi. Stadens resultatnivå har visserligen försvagats de senaste åren, men detta från en mycket stark nivå till en stark nivå. Av Lidingös profil för åren går det att utläsa att stadens samtliga perspektiv var starkare än snittet i länet. Lidingö stads finansiella profil (grön linje) jämfört med genomsnittlig finansiell profil för kommunerna i Stockholms län (grå streckad linje) åren Skattefinansiering av investeringar Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Resultat före extraordinära poster Budgetföljsamhet Skattefinansiering av investeringar Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Resultat före extraordinära poster Budgetföljsamhet Skattefinansiering av investeringar Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Resultat före extraordinära poster Budgetföljsamhet Lång sikt, kapacitet Kort sikt, beredskap Lång sikt, kapacitet Kort sikt, beredskap Lång sikt, kapacitet Kort sikt, beredskap Skattesats Skattesats Skattesats Soliditet Risk Budgetföljsamhet Kassalikviditet Soliditet Risk Budgetföljsamhet Kassalikviditet Soliditet Risk Budgetföljsamhet Kassalikviditet 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE