Vilka hinder förekommer utmed gångstråk och hur kan de åtgärdas

Transkript

1 RAPPORT/EXAMENSARBETE 15 HP Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling Vilka hinder förekommer utmed gångstråk och hur kan de åtgärdas samt hur kommunerna använt resultatet från tillgänglighetsinventeringar och hur de upplevt stödet från Vägverket Region Mälardalen Examensarbete vid Mälardalens Högskola i samarbete med: Region Mälardalen Utfört av Erik Nygren och Cristopher Taavo Västerås,

2

3 Förord Denna rapport är ett resultat av ett examensarbete inom byggnadsingenjörsprogrammet vid Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling. Arbetet har genomförts på uppdrag av Vägverket Region Mälardalen med Thomas Manbo, Mälardalens högskola, som examinator. Vi vill i detta förord rikta ett stort tack till Vägverket Region Mälardalen som gav oss möjligheten att genomföra detta examensarbete inom deras verksamhet. Framförallt vill vi tacka de båda handledarna Ann-Britt Hedlund, Vägverket Region Mälardalen samt Thomas Manbo, Mälardalens högskola, som hjälpt oss med vägledning. Vi vill också tacka Marie Holms, Vägverket Konsult, som hjälpt oss med material samt att vi fick chansen att vara med på en inventering av gångstråk. Slutligen vill vi tacka samtliga kommuner som tog sig tid att svara på det frågeformulär vi skickade ut. Ett extra tack till dem i Fagersta, Katrineholm och Trosa som ställde upp på vår djupintervju. Västerås, maj 2008 Cristopher Taavo Erik Nygren

4

5 Abstract This essay has been done on assignment of Vägverket Region Mälardalen (VMN). The purpose of the study was to survey the obstacles that can exist for people with disabilities along pedestrian lanes, and how to prevent them by proper construction such that all members of the society can use them to their full extent. The purpose has also been to examine how the results from the availability investment support that VMN has given the municipalities is being used today. In 1993 the UN s general assembly adopted 22 standard rules for equality and involvement. Sweden has adopted these rules, and in May 2000 the government introduced the bill from patient to citizen guidelines for availability work. The interview results show that many municipalities have not started their work towards an available Sweden The competence support from the VMN has shown the municipalities how to make an efficient inventory of their municipality. Although many of the municipalities do not believe the insufficiencies will be attended to before This is mostly due to costly measures, which is not a top priority for the involved politicians. For the citizens, VMN s support means that the work of improving availability has been reduced. The municipalities have been given a report which they, together with disability organisations, use to make lists of priorities, work budget, and triggers them as to when they are going to raise questions politically, and as to what must be attended to. Keywords: Disabilities, pedestrian lanes, inventory, municipalities, Vägverket Region Mälardalen

6

7 Sammanfattning Detta examensarbete har gjorts på uppdrag av Vägverket Region Mälardalen (VMN). Studiens syfte har varit att kartlägga de hinder som kan förekomma för personer med funktionshinder utmed gångstråk och hur det går att förebygga dem genom rätt utformning, så att samtliga individer i samhället kan utnyttja gångstråken till fullo. Ytterligare har syftet varit att se hur resultatet från stöd till tillgänglighetsinventeringar som VMN gett kommunerna används i deras verksamheter. År 1993 antog FN:s generalförsamling 22 stycken standardregler för jämlikhet och delaktighet. Sverige har ställt sig bakom dessa regler och när regeringen i maj 2000 antog propositionen Från patient till medborgare så fick vi tydliga riktlinjer för tillgänglighetsarbetet. Av intervjuresultaten går det att utläsa att många kommuner inte alls startat sitt arbete mot ett tillgängligt Sverige VMN:s kompetensstöd har visat kommunerna hur man på ett effektivt sätt kan inventera sin kommun. Att sen inte så många kommuner tror att de kommer att ha åtgärdat bristerna innan 2010 beror nog i de flesta fallen på att många av åtgärderna är kostsamma och inte prioriteras så högt av kommunens politiker. För den enskilde medborgaren har VMN:s stöd inneburit att startsträckan för att komma igång med tillgänglighetsarbetet har förkortats. Kommunerna har fått en rapport som de tillsammans med de lokala handikapporganisationerna använder för att göra prioriteringslistor, vid budgetarbete, när de ska lyfta frågan politiskt samt att de har fått veta vad som behöver åtgärdas. Nyckelord: Funktionshinder, gångstråk, inventering, kommuner, Vägverket Region Mälardalen

8

9 Innehåll Begrepp och definitioner Inledning Bakgrund - presentation av ämnet Syfte Mål Avgränsning Metod Litteraturstudie Intervjustudie Förberedelse inför utskick av frågeformulär Förberedelse inför samtal Styrande dokument FN:s standardregler Från patient till medborgare Plan och bygglagen Boverkets författningssamling 2003:19 (HIN) och 2004:15 (ALM) Fem olika funktionshinder Rörelsehindrade Synskadade Hörselskadade Utvecklingsstörda Allergiker Problem utmed gångstråk Funktionsförmågornas indelning Nedsatt rörelseförmåga Nedsatt perceptionsförmåga Nedsatt kognitiv förmåga Allergier Exempel på svårigheter utmed gångstråk för de olika funktionsförmågorna Personer med nedsatt rörelseförmåga Personer med nedsatt perceptionsförmåga Personer med nedsatt kognitiv förmåga Personer med allergi Fotografier med synliga problem Vad kan göras för att lösa problematiken Processen fram till och efter inventering Inventering Olika former av inventeringar Inventering på karta Inventering i fält Åtgärdsförslag Hur kan de olika delarna som ingår i ett gångstråk utformas Ytskikt Bredd Lutning Ränndalar Hinder Trappa Ramp

10 7.8 Räcke/ledstång Kontrastmarkering Ledstråk Gångpassage/övergångställe Förhöjda gångpassager Signalreglering Gatumöbler Soffor/bänkar Papperskorgar Belysning Skyltning Vegetation Utredning om vad som händer i kommunerna efter att de tagit del av det stöd som Vägverket Region Mälardalen bidragit med för att göra en tillgänglighetsinventering Sammanställning av frågeformulär till kommuner Djupintervjuer Intervju Fagersta kommun Fagersta kommunala handikappråd (KHR) Telefonintervju med Katrineholms kommun Intervju Roland Elfving handikapporg. Katrineholm Intervju Trosa Kommun Intervju handikapprådet Trosa Diskussion och analys Referenser Skriftliga referenser Muntliga referenser Interaktiva referenser...44 Bilaga 1. Frågeformulär till kommuner i Region Mälardalen. Bilaga 2. Samtliga svar från 26 kommuner. 2

11 Begrepp och definitioner Funktionshinder - På senare år har ordet handikapp ersatts av funktionshinder eller funktionsnedsättning. Individens funktionsnedsättning är inte det som avgör om denne har ett handikapp. Brister i miljön där individen skall vistas är det som skapar ett handikapp. För en person med funktionsnedsättning kan detta leda till negativa konsekvenser, möjligheter att utföra aktiviteter eller begränsad delaktighet i samhällslivet. (Vårdguiden, ) Funktionsnedsättning - Funktionsnedsättning innefattar ett stort antal olika funktionshinder i olika befolkningsgrupper överallt i världen. Människor kan ha funktionsnedsättningar på grund av fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, syn- eller hörselskador eller sjukdomar, medicinska tillstånd eller psykiska sjukdomar. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur. (HSO, ) Handikapp - Handikapp avser förlust eller begränsning av möjligheterna att delta i samhällslivet på samma sätt som andra. "Handikapp" beskriver mötet mellan människor med funktionsnedsättning och omgivningen. Syftet är att fästa uppmärksamheten på brister i miljön och inom olika samhällsområden, exempelvis brister i information, kommunikation och utbildning som hindrar människor med funktionsnedsättning från att delta på lika villkor. (HSO, ) Figur 1: Handikappad person. Figur 2: Icke handikappad person. (Källa: Stockholm en stad för alla) Funktionsförmåga - Med funktionsförmåga avses en människas förmåga att klara av de krav som ställs i den miljö denne befinner sig. Taktil - Taktil är ett ord som används för att beskriva överföring av information eller känsla vid beröring. Exempel på information som kan avläsas vid beröring av ett objekt är till exempel ytegenskaper och form. Blindskrift är ett exempel på information som avläses taktilt. Perception - Perception är ett psykologiskt begrepp för de processer som är aktiva i att tolka sinnesintryck. Två exempel är visuell och auditiv perception. Kognitiv förmåga - En individs intellektuella funktioner avseende förståelse av sinnesintryck, tankar och resonemang. 3

12 1 Inledning 1.1 Bakgrund - presentation av ämnet I alla delar av världen finns människor som på ett eller annat sätt inte har möjlighet att ta del av vad samhället har att erbjuda. Med hänsyn till detta antog FN:s generalförsamling år 1993 ett antal standardregler för jämlikhet och delaktighet. Sverige ställde sig bakom dessa regler och när riksdagen år 2000 antog regeringens proposition Från patient till medborgare så fick Sverige ett tydligt mål. Enkelt avhjälpta hinder bör vara åtgärdade före utgången av år 2010 i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser. I handlingsplanen framgår det tydligt hur viktigt det är för kommunerna att upprätta övergripande handikapprogram med riktlinjer hur man ska förbättra villkoren för personer med funktionsnedsättningar. Vägverket Region Mälardalen har sedan 2003 erbjudit kommunerna i Örebro, Västmanlands, Uppsala och Södermanlands län stöd till tillgänglighetsinventering av speciellt utvalda stråk. Stödet bestod fram till 2006 av ett kompetensstöd på konsulttimmar och utöver det ett ekonomiskt stöd på 50 % av kostnader man har i samband med inventeringarna dock högst kr. Efter 2006 har bara kompetensstöd erbjudits. 1.2 Syfte Syftet med examensarbetet är att undersöka hur de trettio kommunerna i regionen som utfört tillgänglighetsinventeringar av primära stråk och målpunkter enligt (Sveriges kommuner och landsting) Tillgänglig stad med stöd från Vägverket Region Mälardalen använt sig av dessa i sina verksamheter. Samt hur arbetet med tillgänglighet i den fysiska miljön utmed gångstråken går framåt. 1.3 Mål Målet är att ge Vägverket Region Mälardalen svar på hur den enskilde medborgaren haft nytta av de inventeringar som utförts. 1.4 Avgränsning Examensarbetet avgränsas till gångstråk, vilka tillgänglighetsinventerats för följande grupper av funktionshinder: rörelsehindrade, synskadade, hörselskadade, utvecklingsstörda och allergiker. Endast tre kommuner kommer att undersökas utförligt, medan resterande undersöks översiktligt via ett frågeformulär. 4

13 2 Metod Genom en litteraturstudie som sedan följdes av en intervjustudie har denna rapport tagits fram. 2.1 Litteraturstudie Litteraturstudien har innefattat en genomgång av lagar och regler. Även litteratur som behandlar tillgänglighet i den fysiska miljön utmed gångstråk har studerats. Sökning efter svensk litteratur har skett. Vid litteraturgenomgång har bland annat dokument som Vägar och gators utformning, Boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder och skrifter som Tillgänglig stad varit utgångspunkter. 2.2 Intervjustudie Till samtliga trettio kommuner som tagit del av det bidrag Vägverket Region Mälardalen delat ut för att göra en inventering av gångstråk, har ett frågeformulär skickats ut. När svaren på dessa frågeformulär inkommit har tre stycken kommuner blivit utvalda för en lite djupare intervju. Under denna intervju har samtal genomförts med tjänstemän som arbetar inom planering och byggnation i ett antal utvalda kommuner. Dessa anses ha en god kunskap om respektive kommuns arbete med tillgänglighet utmed gångstråk. Samtal med handikappråd i respektive kommun har även genomförts Förberedelse inför utskick av frågeformulär Inför utskickande av frågeformulär till samtliga kommuner togs en personlig kontakt via telefon, med de ansvariga tjänstemännen hos respektive kommun Förberedelse inför samtal Inför genomförandet av samtalen togs en personlig kontakt via telefon med de tre utvalda kommunerna och respektive handikappråd. 5

14 3 Styrande dokument Att vara funktionshindrad ska inte innebära att man till exempel ska vara förhindrad besöka vänner och bekanta, gå ut och äta på restaurang, arbeta eller studera. Mot denna bakgrund antog FN hösten 1993 tjugotvå standardregler för delaktighet och jämlikhet. Utifrån dessa regler har Sverige tagit fram Från patient till medborgare som utgår från ett medborgarperspektiv. Där poängteras de statliga myndigheternas ansvar och att de ska vara ett föredöme i arbetet för tillgänglighet. 3.1 FN:s standardregler Sverige har under många år arbetat aktivt i handikappfrågor och regeringen var år 1989 med och initierade ett arbete som utmynnade i ett antal standardregler som antogs av FN:s generalförsamling år De tjugotvå standardreglerna beskriver klara principiella ståndpunkter när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar på olika samhällsområden. De ger också konkreta förslag på hur stat, kommun, landsting och näringsliv kan undanröja hinder för funktionshindrade personer. Ansvaret ligger sen på varje medlemsstat att se till att undanröja hinder, som gör det svårt för personer med funktionshinder att utöva sina rättigheter och friheter i samhället. Standardreglerna är inte juridiskt bindande för medlemsstaterna, men tanken är att de ändå ska påverka hur olika länder formar sin handikappolitik genom att vara moraliskt förpliktande. Sverige har ställt sig bakom FN:s standardregler och på så sätt åtagit sig ett moraliskt och politiskt åtagande att anpassa samhället till människor med funktionsnedsättning. (Regeringskansliet, ) Den femte regeln Tillgänglighet anger att staterna bör inse tillgänglighetens betydelse på alla områden i utvecklingen mot full delaktighet. Regeln anger att varje medlemsstat skall införa handlingsprogram som gör den fysiska miljön tillgänglig för alla. Staterna bör ta initiativ till åtgärder i den yttre miljön för ökad tillgänglighet. De ska se till att personer som är yrkesmässigt engagerade i utformning och uppbyggnad av den yttre miljön får tillräcklig information om handikappolitiken och handikapporganisationerna bör få vara delaktiga när regler och riktlinjer utvecklas. För att säkra tillgängligheten på allmänna platser och i byggnader bör lagstiftning övervägas. (Regeringskansliet, ) 3.2 Från patient till medborgare I maj 2000 antogs propositionen (1999/2000:79) Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken. I handlingsplanen har en tydlig riktning utarbetats och regeringen gör bedömningen att insatserna bör koncentreras till tre huvudområden: - se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer - att skapa ett tillgängligt samhälle - att förbättra bemötandet Ett av huvudområdena att skapa ett tillgängligt samhälle innebär att samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättningar blir fullt delaktiga i samhällslivet och ska kunna röra sig problemfritt på allmänna platser och i byggnader. Man anger här att det framtida målet är att Sverige ska vara tillgängligt år (Regeringskansliet, ) 6

15 3.3 Plan och bygglagen I juli 2001, med bakgrund från propositionen Från patient till medborgare, så fastställde riksdagen ändringar i plan- och bygglagen. En ny paragraf (17 kap 21 a PBL) trädde i kraft som skärpte kraven på tillgänglighet. Paragrafen tar upp att enkelt avhjälpta hinder, i lokaler och allmänna platser dit allmänheten har tillträde, skall undanröjas med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. (Boverket, ) 3.4 Boverkets författningssamling 2003:19 (HIN) och 2004:15 (ALM) Utifrån kraven i plan och bygglagen har Boverket utarbetat föreskrifter som hittas i Boverkets författningssamling (BFS), dessa kan ses som ett steg mot målet Ett tillgängligt Sverige. I oktober 2003 kom BFS 2003:19 som innehåller råd och anvisningar till 17 kap. 21 a planoch bygglagen. Knappt ett år senare i augusti 2004 kom BFS 2004:15 som innehåller råd och anvisningar till kravet i 3 kap. 18. Den handlar hur allmänna platser och områden ska kunna användas av personer med nedsatt orientering- eller rörelseförmåga. Föreskrifterna ska följas vid iordningsställande av allmänna platser eller för andra anläggningar än byggnader. De allmänna råden är allmänna rekommendationer om tillämpningen av föreskrifterna och anger hur någon kan eller bör handla för att uppfylla föreskrifterna. Det är dock upp till var och en att välja alternativa lösningar eller metoder så länge föreskrifterna uppfylls. (Boverket, 15 feb 2008) Författningssamlingarna behandlar allmänna platsers utformning såsom, trappor, gångytor, belysning, sittplatser, kontraster, markeringar mm. (Boverket, ) 7

16 4 Fem olika funktionshinder Det finns en mängd olika funktionshinder, och i takt med att forskning inom området ökar tillkommer fler. Fem av dessa funktionshinder, (rörelsehindrade, synskadade, hörselskadade, utvecklingsstörda och allergiker) kommer att behandlas i denna rapport. 4.1 Rörelsehindrade Vanliga orsaker att någon har rörelsehinder är reumatiska och neurologiska sjukdomar. Men rörelsehinder kan också vara medfött eller en följd av en olycka. En person med rörelsehinder möter ofta praktiska svårigheter i miljön som denne befinner sig i. Den som går på kryckor eller sitter i rullstol kan känna att samhället inte är fullständigt för att kunna röra sig fritt. Några exempel på detta är att inte kunna ta sig över kantstöden utmed gångbanor, att inte kunna gå i en trappa, att inte orka ta sig fram i för stora lutningar eller att inte kunna trycka in knappen som får trafiksignalen att slå om. Vad en rörelsehindrad kan råka ut för beror på funktionshindrets art. 4.2 Synskadade Nedsatt syn har ca svenskar, varav 80 % är över 65 år. En person med nedsatt syn har trots korrigering med hjälp av glasögon svårigheter att läsa en vanlig text. I Sverige finns det ungefär personer som är blinda eller endast har små synrester kvar. Varje år föds ungefär barn med en synskada, av dessa är helt blinda. Men den övervägande delen av synskador beror på åldersförändringar. Personer som bara har mycket små synrester kvar eller är helt blinda måste lita till andra sinnen som känsel, hörsel och lukt. Att då vistas i en miljö med trafikbuller upplevs ofta som extra besvärande. Däremot så underlättas orienteringen med den vita käppen/teknikkäppen. Med hjälp av den kan man både känna underlaget och höra de olika ljuden som käppen ger ifrån sig vid olika typer av ytmaterial. Ytterligare trafikanordningar som kan upptäckas med hjälp av den vita käppen är skyltar, stolpar och kanter. Däremot är det svårt med nedhängande grenar, skyltar eller utskjutande byggnader. Taktila ledstråk, bra belysning och mycket färgkontraster i miljön underlättar för synskadade att förflytta sig. 4.3 Hörselskadade Varje år föds det ungefär 200 personer med en hörselskada och man räknar med att det finns ungefär personer i Sverige som har problem med hörseln. För att kompensera den nedsatta hörseln så har många hörapparat. Med denna kan vissa ljud förstärkas och andra försvagas. Men att vistas i en miljö med mycket trafikbuller kan leda till svårigheter att uppfatta ljudet från trafiksignaler. På grund av detta är det viktigt att ställa in ljudet vid övergångsställen så att det är möjligt att uppfatta för en person med hörselnedsättning om trafikbullret är högt. De två sinnen som kompenserar hörselbortfallet är synen och känseln. Tydliga skyltar och bra belysning är därför extra viktigt för personer med hörselnedsättning. 4.4 Utvecklingsstörda I Sverige finns det ungefär personer som har någon typ av utvecklingsstörning. Man skiljer på grav, måttlig eller lindrig utvecklingsstörning. En grav utvecklingsstörning medför ofta att man sitter i rullstol och har hjälp av en personlig assistent. En person med måttlig eller lindrig utvecklingsstörning kan ofta med hjälp av assistans eller på egen hand förflytta sig i miljön. Men trafikmiljön ställer ofta stora krav på snabbhet, beslutsamhet och enhetligt handlande. Detta medför därför svårigheter för personer med en utvecklingsstörning. Den som har en utvecklingsstörning behöver längre tid på sig för att uppfatta, lära och fatta beslut. Betydelsefullt för personer med en utvecklingsstörning är därför en ordnad och icke-rörig miljö, där man lätt känner igen sig. En orienteringspunkt, som kan vara till hjälp att hitta rätt, är ett övergångsställe, vilket också är en trafiksäker plats att korsa gatan om det är bra utformat. Oförutsedda händelser uppfattas ofta som svåra att hantera. 8

17 Abstrakt information som text och siffror kan vara svår att tyda. Symboler t ex skyltar och färgmarkeringar fungerar bättre för en person med utvecklingsstörning. En tydligt utformad busshållplats underlättar för personer med utvecklingsstörning att klara av att resa på egen hand. 4.5 Allergiker Här i Sverige är över två miljoner människor allergiska eller överkänsliga mot något i vår miljö. De vanligaste orsakerna till detta är pollen, avgaser, damm, kemikalier och doftande växter. Besvären kan yttra sig genom allt ifrån allvarliga astmaanfall till lättare snuva. Vid dagar då gränsvärden överskrids vad gäller tillåtna luftföroreningar tvingas många allergiker att stanna hemma. Genom att undvika material och växter som framkallar allergier vinner man mycket. 9

18 5 Problem utmed gångstråk En person utan funktionsnedsättning anser oftast att inga problem finns utmed ett gångstråk. Detta är inte fallet för alla människor i Sverige som på något sett har funktionsnedsättningar. Vilket innefattar individer med funktionshinder som tidigare nämnts och är rörelsehindrade, synskadade, hörselskadade, utvecklingsstörda eller allergiker, vilka kan stöta på många svårigheter utmed ett gångstråk när de ska ta sig från punkt a till b. Med tillgänglighetsplaneringen avses främst att göra förbättringar för personer som har någon form av funktionsnedsättning. Men alla åtgärder som gör gångstråken mer tillgängliga är bra för samtliga trafikanter i samhället. 5.1 Funktionsförmågornas indelning Det krävs olika slags åtgärder för olika funktionsnedsättningar. Därför gör man vid inventering av gångstråk en kategoriindelning av funktionsförmågorna. I varje kategori finns individer med olika grad av funktionsnedsättning och förmåga Nedsatt rörelseförmåga Här återfinns personer med nedsatt förmåga i armar, ben eller bål. Men kan också vara medicinska rörelsehinder såsom balans- eller smärtproblem etc. Astma och allergi kan även ibland försämra rörelseförmågan Nedsatt perceptionsförmåga Här återfinns personer med nedsatt syn och hörsel Nedsatt kognitiv förmåga Här återfinns personer med till exempel utvecklingstörning, demens, psykisk ohälsa, hjärnskador eller skador som påverkar tal- och språkförmåga Allergier Här återfinns personer med allergier och överkänslighet. 5.2 Exempel på svårigheter utmed gångstråk för de olika funktionsförmågorna Personer med nedsatt rörelseförmåga Personer som använder manuell rullstol har svårt att nå till tryckknappar vid trafikljus, har svårt att klara sidolutningar samt nivåskillnader etc. Personer som använder elrullstol har i stort sett samma begränsningar som ovan nämnda men klarar längre sträckor och brantare uppförsbackar. Personer som använder rollator, käpp eller kryckkäpp har ofta svårt att gå på ojämna underlag, svårt att klara nivåskillnader, måste vila ofta och kan ha svårt att sträcka sig för att nå saker. För alla i denna kategori gäller att större trafikbarriärer än 100 fordon/timme utgör hinder vid gång- och cykelkorsningar som är hastighetssäkrade till 30 km/timme, liksom 50 fordon/timme vid icke hastighetssäkrade gång- och cykelkorsningar. Individerna hindras även om gångbanebredden är mindre än 1,3 meter och om bredden är mindre än 1,0 meter vid passage av enstaka hinder. 10

19 5.2.2 Personer med nedsatt perceptionsförmåga Personer med nedsatt syn, gravt synsvaga samt blinda har i de flesta fall liknande svårigheter utmed gångstråk. En förflyttning längre än 300 meter utgör ett hinder. Personer med nedsatt syn hindras också om gångbanebredden är mindre än 1,3 meter och om bredden är mindre än 1,0 meter vid passage av enstaka hinder. Sidolutningen bör heller inte vara större än 2,5 %. Fler brister kan vara ojämn gångyta, tillfälliga hinder på gångytor, avsaknad av ledstråk samt att gångytor inte har tydlig avgränsning mot körytor och fasta anordningar. Personer med nedsatt hörsel kan sakna bra visuell information utmed gångstråk, främst gäller detta vid hållplatser, samt att det saknas teleslinga på platser där trafikanterna behöver information Personer med nedsatt kognitiv förmåga Personer med kognitiv funktionsnedsättning kan tycka att trafiknätet och fordon är utformade så att funktionen är svår att förstå, inte är standardiserad eller kan ändras plötsligt. Om inte symboler och pictogram finns tillsammans med kartor och textad information kan även det utgöra ett hinder Personer med allergi Personer med allergi eller överkänslighet kan hindras av allergiframkallande växtlighet utmed gångytor, avsaknad av rökförbud och avgaser från fordonstrafiken. 5.3 Fotografier med synliga problem Här nedan visas fotografier på hinder som kan förekomma utmed gångstråk. Figur 3: Ett enstaka hinder som i detta fall utgör en svårighet för personer med nedsatt rörelse- eller synförmåga att passera på grund av att gångbanan vid hindret har en bredd som är mindre än 1,0 meter. (Foto: Vägverket Konsult) 11

20 Figur 4: En beläggning av smågatsten är på grund av den ojämna gångytan en svårighet för personer med nedsatt rörelseförmåga. (Foto: Vägverket Konsult) Figur 5: Även sådant som inte ses som hinder av många kan vara väldigt jobbigt att passera för personer som har nedsatt rörelseförmåga. (Foto: Vägverket Konsult) 12

21 Figur 6: Ett övergångställe som för en person med nedsatt rörelse- eller synförmåga kan vara svårt att passera. Detta på grund av ojämnt underlag, samt att gångytan inte har någon tydlig avgränsning mot övergångstället. (Foto: Vägverket Konsult) Figur 7: Tillfälliga hinder kan utgöra svårigheter för personer med nedsatt synförmåga. (Foto: Vägverket Konsult) 13

22 Figur 8: Ännu ett övergångställe som kan vara svårt att passera. (Foto: Vägverket Konsult) Figur 9: Även det här ett tillfälligt hinder som kan utgöra svårigheter för personer med nedsatt synförmåga. (Foto: Vägverket Konsult) 14

23 Figur 10: En bänk som är alldeles för låg och dessutom inte har någon hårdgjord yta intill där rullstol lätt kan placeras. (Foto: Vägverket Konsult) Figur 11: Svårpasserat ställe utmed ett gångstråk, både för personer med nedsatt rörelse- eller synförmåga. (Foto: Vägverket Konsult) 15

24 Figur 12: Det här kan vara svårt att passera även utan en funktionsnedsättning. (Foto: Vägverket Konsult) 16

25 6 Vad kan göras för att lösa problematiken Den 31 maj 2000 antog Riksdagen propositionen 1990/2 000:79 Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Ett av målen i handlingsplanen är att samhället skall utformas så att personer med funktionshinder blir fullt delaktiga i samhällslivet före år Genom ändringar 1 juli 2001 i plan- och bygglagen skärptes kraven på att funktionshindrades tillgänglighet tillgodoses när allmänna platser ändras och iordningställs. 6.1 Processen fram till och efter inventering Vägverket Region Mälardalen tog mot den bakgrunden, som en del i verkets sektorsansvar, beslutet att särskilt stötta regionens kommuner i arbetet med att göra vägtransportsystemet tillgängligare för funktionshindrade. Stödet var avsett att stimulera till genomförande av tillgänglighetsinventeringar. Utgångspunkt var Sveriges kommuners och landstings handbok Tillgänglig stad. Vägverket Region Mälardalen erbjöd ett bidrag bestående av dels ett ekonomiskt stöd och dels ett kompetensstöd i form av ett antal timmar. Men bidraget har inte sett likadant ut varje år. Något år har bara kompetensstöd erbjudits. Stödet kunde bestå av följande: Hjälp med att identifiera primära stråk och målpunkter Stöd till att komma igång genom tekniksamordning och bedömningsgrunder vid provinventering Inventering i fält Skrivbordsinventering av regelverk, planeringsdokument, kollektivtrafik m.m. Analys av inventeringsresultat och åtgärdsförslag Kunskapshöjning Support via telefon och e-post Vägverket Region Mälardalen började med att skicka ut ansökningsbrev till kommunerna i regionen och det ledde till att fem kommuner år 2003 påbörjade inventeringar av befintligt vägnät. Vägverket Region Mälardalen även hållit i utbildningsseminarier och informationsträffar, för kommuner som beviljades bidrag. Fram till idag har 30 av regionens 39 kommuner genomfört en inventering av sitt vägnät. Påpekas ska att de flesta kommunerna inte inventerat hela sitt vägnät utan valt ut de mest primära stråken. Samtliga kommuner som tagit del av det stöd som Vägverket Region Mälardalen tillhandahållit har även fått göra en slutredovisning efter utförd inventering där de fått besvara ett antal frågor, exempelvis vad som var bra respektive dåligt. 6.2 Inventering För att kunna fastställa vilka hinder det finns utmed gångstråk, samt vilka det är som hindras så bör en inventering göras. Följande krävs av ett gångstråk: Det ska inte vara för långt. Det ska ha en tillräcklig bredd. Det ska ha små nivåskillnader och inte för branta lutningar. Det ska inte begränsas av barriärer. Det ska vara fritt från fysiska hinder. Det ska ha en jämn, fast/hårdgjord gångyta och måttlig sidolutning. Det ska vara säkert och tryggt (till exempel hastighetssäkrade och vid behov signalreglerade gångpassager). Det ska vara lättorienterat och begripligt. Det ska inte ha någon form av allergiframkallande växtlighet. 17

26 6.2.1 Olika former av inventeringar Det går att dela upp inventeringen av hindren i fem olika delar beroende på hur den skall genomföras: 1. Inventering på karta omfattar t ex avstånd och höjdskillnader. 2. Inventering i fält omfattar bredder, trappor, avsaknad av ledstråk, lutningar och andra företeelser som hindrar de som använder gångstråken. 3. Inventering av kollektivtrafik omfattar företeelser i kollektivtrafikens fordon och informationssystem som påverkar de resandes möjlighet att resa kollektivt. 4. Inventering av kommunens regelverk och policy omfattar tillfälliga företeelser som beror av drift- och underhållsrutiner och liknande som hindrar de som använder gångstråken. 5. Inventering av planer som berör trafiknäten inom kommunen. I denna rapport beskrivs bara de två första inventeringarna Inventering på karta I detta skede inventeras sådana företeelser som kan utläsas från en karta. Här kan till exempel ses stora avstånd, stora nivåskillnader, svårframkomliga terrängpartier, tät och snabb biltrafik på gator som ska korsas, saknade busslinjer eller olämplig linjesträckning och olämplig lokalisering eller avsaknad av hållplatser. Samtidigt som stråk väljs med sina start- och slutpunkter bör denna inventering göras. Detta för att få en bra dokumentation där beskrivning av till exempel stora avstånd, stora höjdskillnader eller dålig täckning i lokaltrafiken ingår. Genom att detta utförs skapas ett bra kartunderlag för den följande fältinventeringen Inventering i fält Det är oftast brister eller okunskap i detaljutformningen som gjort att det i många kommuner finns hinder samt svårigheter utmed de befintliga gångstråken. Hinder kan utgöras av till exempel höga gångbanekanter, ojämn ytbeläggning, smala gångbanor eller passager, branta längs- eller tvärlutningar, svårbegriplig utformning eller brist på vägledning, avsaknad av ledstråk eller att beläggningsytor eller beläggningsmönster kan uppfattas som ledstråk utan att leda till något mål, ingen eller otillräcklig belysning, växtlighet eller liknande längs vägen som orsakar allergiska problem. När fältinventeringen ska genomföras har i förväg ett antal primära stråk valts ut. Dessa har både start- och målpunkter och är lämpligen namngivna på kartor. Fältinventeringen utförs längs de primära stråken. De primära stråken kan delas upp i delstråk och dessa kan tillhöra ett eller flera primära stråk. Det finns två typer av delstråk, gångstråk och kollektivtrafikstråk. I denna rapport tas endast gångstråk upp. Inventeringen delas upp i olika företeelsegrupper. Företeelser som förekommer vid inventering i fält är länkar, lutningar, trappor, gång- och cykelkorsning, hållplatser, information, hinder, vilplatser, handikapparkering och vegetation. Det är dessa som ska inventeras och varje företeelse kopplas samman till ett gångstråk. Positionerna för företeelserna bestäms och ett digitalt fotografi bör länkas till varje företeelse. På detta sätt höjs kvaliteten i den vidare bearbetningen av inventeringen. 18

27 Länkar En länk utgör en del av ett delstråk, med homogen utformning. Ändras karaktären på gångstråket så ska en ny länk skapas. Till exempel om materialet på gångbanan ändras, sidoavgränsningen byter karaktär eller länkens bredd ändras. (Fakta i de nio första tabellerna som redovisas nedan är hämtade ur inventeringsmanualen i skriften Tillgänglig stad ) Vilka inventeringspunkter som bedöms vid en länk, samt valbara alternativ redovisas i tabell 1. Tabell 1: Visar inventeringspunkter och valbara alternativ till inventering av länkar. Inventeringspunkter Alternativ Typ av länk Gångbana, blandtrafik med cykel, blandtrafik med bilar, torg/öppen yta Typ av ytmaterial Asfalt, betongplattor, betongsten, marktegel, granithällar, packat grus, storgatsten, smågatsten, löst grus, gräs, armerat grus/gräs, naturstensplattor Ytmaterialets jämnhetsgrad (Jämn, ojämn, mycket ojämn) Trafikflöde (Högt, lågt) Gångbanebredd Hur bred är gångbanan? (m) Belysning >300 lux (Ja/nej) Bedömningen görs i mörkerförhållanden (Ja/nej) Intilliggande yta Biltrafik, cykeltrafik, ofarlig yta Visuell sidoavgränsning (Ja/nej) Taktil sidoavgränsning (Ja/nej) Avbrott >1 m (Ja/nej) Lutningar I skriften Tillgänglig stad föreslås att lutningar ska mätas längs hela gångstråken med ett mellanrum på 25 meter, detta på grund av att lutningar kan vara svåra att uppskatta. Om det bedöms att lutningen överstiger 8 % bör fler mätningar göras, dessa med ett mellanrum på fem meter. Utmed gångstråken mäts lutningen i både gångriktningen och tvärs gångriktningen. Vid gångpassager mäts lutningen på eventuella ramper. Om det vid branta lutningar finns ledstänger registreras data om dessa. Vilka inventeringspunkter som bedöms vid lutningar, samt valbara alternativ redovisas i tabell 2. Tabell 2: Visar inventeringspunkter och valbara alternativ till inventering av lutningar. Inventeringspunkter Alternativ Längslutning Lutning i gångriktningen i procent. Mäts med digitalt vattenpass. (%) Tvärlutning Lutning tvärs gångriktningen i procent. Mäts med digitalt vattenpass. (%) Ledstång På ena sidan/bägge sidorna/nej) Underliggare/avåkningsskydd (Ja/nej) Ledstångshöjd Ledstångens höjd över marken? (m) Vilplan Om nivåskillnaden är 0,5 meter på 6 längdmeter finns vilplan (Ja/nej) Lutningens längd (m) Alternativ till ramp Till exempel trappa (Ja/nej) 19

28 Trappor Trappor utmed gångstråken bör ingå i inventeringen och vilka inventeringspunkter som bedöms vid trappor, samt valbara alternativ redovisas i tabell 3. Tabell 3: Visar inventeringspunkter och valbara alternativ till inventering av trappor. Inventeringspunkter Alternativ Bredd Trappans bredd? (m) Antal steg Hur många trappsteg finns inom samma trapplopp? Om trappan är uppdelad i flera trapplopp anges det största antalet trappsteg inom ett och samma trapplopp. (Antal) Antal trapplopp Antal trapplopp, dvs uppdelning av trappa genom avsatser/vilplan? (Antal) Stegutformning Trappstegens djup (cm) Trappstegens höjd (cm) Likformiga steg Förändras förhållandet mellan djup och höjd inom samma trapplopp? (Ja/nej) Kontrastmarkering Är kontrastmarkeringen före första stegets framkant och på sista steget >40 % enligt NCS-systemet? (Ja/nej) Rampalternativ Finns möjlighet att undvika trappa genom ramp? (Ja/nej) Ledstång (Båda sidorna/ena sidan/nej) Ledstångshöjd (m) Utformning av ledstång Ledstång börjar/slutar ej innan/efter trapp >30 cm (Ja/nej) Belysning Är trappan jämnt belyst med en ljusstyrka på minst 300 lux? Ljusstyrkan bedöms eller mäts med mätdon. (Ja/nej) Gång- och cykelkorsning Varje korsning där oskyddade trafikanter och fordonstrafik måste ta hänsyn till varandra betraktas som en gång- och cykelkorsning. Vilka inventeringspunkter som bedöms vid en gång- och cykelkorsning, samt valbara alternativ redovisas i tabell 4. 20

29 Tabell 4: Visar inventeringspunkter och valbara alternativ till inventering av gång- och cykelkorsning. Inventeringspunkter Alternativ Hastighetssäkring Hastighetssäkrad till max 30 km/tim med åtgärd som t ex vägkuddar eller gupp. (Ja/nej) Antal körfält Hur många körfält korsas för att ta sig över körbanan? Finns refuger avses det största antalet körfält som måste passeras mellan ena sidan och refug. Med körfält avses körfält för bilar. (Antal) Ljudsignal Ständigt aktiv/aktiv viss tid/nej Signalreglering (Ja/nej) Refug (Ja/nej) Refugens djup (m) Kantstenshöjd Nivåskillnad mellan gångyta och körbanan? Om ramp <1,0 m finns mäts intill ramp. (cm) Ledning till gångpassagen Finns plattor med ribbkaraktär och med >40 % ljuskontrast enligt NCS? (Ingen/taktil/visuell/både visuell och taktil) Ramp (Ja/nej) Om ramp finns, vilken lutning? (%) Om ramp finns, vilken bredd? (m) Ramp, även för cykel Är rampen utformad så att den används av både cyklister och rullstol- /rollatoranvändare? (Ja/nej) Signalyta (Saknas/visuell/taktil/både taktil och visuell) Tryckknapp (Ja/nej) Tryckknappens höjd över marken (m) Tryckknappens avstånd till körbanekant (m) Placering av tryckknapp på signalstolpen (Riktad mot ramp/riktad mot icke avfasad kant/riktad mot gångytan) Cykelbana mellan körbana och gångbana (Ja/nej) Riktningsgivare (Vinkelrät kant/ljudsignal/räcke/taktil karta/nej) Utmärkning vid övergångsställe med (Ja/nej) upplysningsmärke Tydlig målning på övergångsstället? (Ja/nej) Belysning (Ja/nej) Hållplatser Inventeringsmomentet är avsett för alla kollektiva trafikslag, exempelvis; buss, spårvagn, tunnelbana och pendeltåg. Terminaler inventeras som flera hållplatser. Vilka inventeringspunkter som bedöms vid hållplatser, samt valbara alternativ redovisas i tabell 5. 21

30 Tabell 5: Visar inventeringspunkter och valbara alternativ till inventering av hållplatser. Inventeringspunkter Alternativ Plattformens bredd Bredd på väntytan? (m) Plattformens höjd Höjd mellan vägbaneyta och plattformens överkant? (cm) Typ av ytmaterial (Asfalt, betongplattor, betongsten, marktegel, granithällar, packat grus, storgatsten, smågatsten, löst grus, gräs, armerat grus/gräs, naturstensplattor) Ytmaterialets jämnhetsgrad (Jämn, ojämn, mycket ojämn) Väderskydd Finns tak och väggar till skydd för t ex regn och vind? (Ja/nej) Sittplatser (Antal) Belysning Finns belysning i väderskyddet? (Ja/nej) Rökförbud Är det rökförbud i väderskyddet? (Ja/nej) Signalyta vid påstigning (Visuell markering, taktil markering, både visuell och taktil markering, nej) Cykelbana vid avstigning (Ja/nej) Tidtabell (Ja/nej) Akustisk tidtabell (Ja/nej) Information Information finns på t ex hållplatser, torg och samlingsplatser. Som hjälpmedel vid inventeringen av informationen används tumstock och mätdon för kontraststyrka. Vilka inventeringspunkter som bedöms vid information, samt valbara alternativ redovisas i tabell 6. Tabell 6: Visar inventeringspunkter och valbara alternativ till inventering av information. Inventeringspunkter Alternativ Visuell information (Ja, kontrasterande, ja men ej kontrasterande, nej) Taktil information (Ja, taktil med 45 vinkel, ja taktil med annan vinkel, nej) Höjd På vilken höjd sitter informationen? (m) Avstånd till text Avstånd som informationen är avsedd att läsas från? (m) Textstorlek Versalernas höjd? (cm) Belysning Är informationen belyst med avskärmad ljuskälla och med >300 lux i ljusstyrka? (Ja/nej) Akustisk information (Ja/nej) Symboler, pictogram Finns tillgång till förklarande bilder/pictogram? (Ja/nej) 22

31 Hinder Till hinder räknas, i det här sammanhanget, punktföreteelser i gångbanan som kan upplevas som hinder för en dimensionerande förmåga till exempel nedsatt syn eller rullstolsburen (manuell rullstol). Det kan dels vara en företeelse som hindrar framkomligheten, dels hinder som kan medföra låg säkerhet eller känsla av osäkerhet. Vilka inventeringspunkter som bedöms vid hinder, samt valbara alternativ redovisas i tabell 7. Tabell 7: Visar inventeringspunkter och valbara alternativ till inventering av hinder. Inventeringspunkter Alternativ Kontrastmarkerat Är hindret kontrasterande mot omgivningen? Här avses ljusskillnader på >40 % enligt NCS-systemet. (Ja/nej) Markerat i marknivå Är hindret taktilt markerat, dvs. tydligt kännbart i marknivå? Exempel på detta kan vara en sarg runt hindret eller att hindret i sig har en rak kännbar underkant. (Ja/nej) Fri bredd Den fria gångbanebredden? (m) Fri höjd Den fria höjden under hinder, t ex utskjutande skylt eller balkong? (m) Utformning ränndal (Djup och rund, grund och fyrkantig, grund och rund) Jämnheter i gångbanan Avser uppstickande hinder som uppstått i samband med t ex sättningar eller felaktigt utformade plattsättningar. Hur högt sticker hindret upp i förhållande till intilliggande markyta? (cm) Intilliggande yta Biltrafik, cykeltrafik, ofarlig yta Visuell sidoavgränsning (Ja/nej) Taktil sidoavgränsning (Ja/nej) Avbrott >1 m (Ja/nej) Vilplatser Som vilplats räknas bänkar och andra företeelser där det finns möjlighet att vila. Vilplatser inventeras dels i detta moment, dels i inventeringen av hinder om t ex bänken står i gångytan och är en säkerhetsrisk eller minskar framkomligheten. Det är lämpligt att inventera detta moment samtidigt som inventeringen av hinder görs. Vid inventeringsmomentet inventering på karta används inventeringen av sittplatser till att studera avstånden mellan vilmöjligheterna på stråken. Vilka inventeringspunkter som bedöms vid vilplatser, samt valbara alternativ redovisas i tabell 8. 23

32 Tabell 8: Visar inventeringspunkter och valbara alternativ till inventering av vilplatser. Inventeringspunkter Alternativ Utformning av vilplats Sittytans höjd över marken (m) Är sittplatsen utformad med ryggstöd och är det rätt utformat? Om sittplatsen ska anges ha ryggstöd måste det vara vertikalt eller nästan vertikalt utformat. (Ja/nej) Är sittytan horisontellt eller nästan horisontellt utformad? (Ja/nej) Finns tvärslå i linje med bänkens främre ben? (Ja/nej) Är sittplatsen utformad med armstöd? (Ja/nej) Friyta intill Finns intilliggande hårdgjord yta med djup >1, 3 m och bredd >0, 8 m? (Ja/nej) Åtkomst från gångyta Finns hårdgjord yta mellan sittplats och intilliggande gångyta? (Ja/nej) Handikapparkering Endast platser reserverade för funktionsnedsatta inventeras. Vilka inventeringspunkter som bedöms vid en handikapparkering, samt valbara alternativ redovisas i tabell 9. Tabell 9: Visar inventeringspunkter och valbara alternativ till inventering av handikapparkering. Inventeringspunkter Alternativ Typ av p-plats (Längsgående/vinkelparkering) Bredd (m) Längd (m) Lutning P-platsens största lutning. Mäts med digitalt vattenpass (%) Beläggning (Asfalt, betongplattor, betongsten, marktegel, granithällar, packat grus, storgatsten, smågatsten, löst grus, gräs, armerat grus/gräs, naturstensplattor) Beläggningens jämnhetsgrad Avstånd till målpunkt Nivåskillnad mellan p-plats och gångyta Ramp vid längsgående parkering (Jämn, ojämn, mycket ojämn) Gångavstånd från p-plats till målpunkt? (m) Måste en nivåskillnad passeras från p-platsen till gångytan? (Ja/nej) Finns ramp blir svaret nej. För att möjliggöra i och urstigning vid längsgående parkering måste rampen vara placerad bakom fordonet. Finns ramp placerad bakom parkeringsplatsen? (Ja/nej) 24

33 Vegetation Detta är en företeelse som inte finns med i inventeringsmanualen i Tillgänglig stad. Men när gångstråken inventeras så bör även befintlig vegetation kontrolleras. Är denna sådan att den kan hämma allergiker eller överkänsliga bör något göras åt detta. Vilka inventeringspunkter som bedöms vid vegetation, samt valbara alternativ redovisas i tabell 10. Tabell 10: Visar inventeringspunkter och valbara alternativ till inventering av vegetation. Inventeringspunkter Alternativ Allergiframkallande vegetation (Ja/nej) 6.3 Åtgärdsförslag När inventering av den fysiska miljön utmed gångstråken som är utvalda i en kommun är gjord så ska det bestämmas vilka åtgärder som behövs. Detta görs lämpligen i form av en skriftlig rapport eller en så kallad tillgänglighetsplan för den fysiska miljön utmed gångstråken. Rapporten är något som kommunen antingen gör själv eller tar hjälp av en konsult. Där det senare fallet är vanligast. Hur rapporten utformas beror på flera faktorer, dels vilken konsult som anlitas, dels hur mycket kommunen är villig att bidra ekonomiskt och med egna erfarenheter av vad olika åtgärder kan tänkas kosta. 25

34 7 Hur kan de olika delarna som ingår i ett gångstråk utformas Här nedan förklaras hur det går att utforma gångstråk så att de kan vara tillgängliga för alla människor. 7.1 Ytskikt Gångbanans ytskikt bör vara en hårdgjord yta som är både jämn och halkfri. Bra framkomlighet ger exempelvis asfalt. 7.2 Bredd Vid nybyggnad ska gångbanan minst vara 2 meter bred. Sen finns det olika förhållanden som gör att den måste vara bredare, till exempel om det är en kombinerad gång- och cykelbana. I detta fall bör gång- respektive cykelbana vara separerade. En avgränsning kan göras med till exempel räcke, kantsten, olika beläggningar eller linje i ljushetskontrast. 7.3 Lutning Dimensionerande för lutning utmed en gångbana är rullstolsburna med manuell rullstol. Längslutningen bör inte överstiga 2 % om god standard eftersträvas, 2 8 % lutning ger en mindre god standard. Vid kortare sträckor, till exempel vid en entré eller i kuperad terräng kan brantare lutningar accepteras. Men då krävs ramp med vilplan. Tvärlutningen bör helst inte överstiga 1 %. 7.4 Ränndalar Ränndalar bör undvikas. Men grundare ränndalar i granit kan accepteras vid om- eller nybyggnad. Även grundare ränndalar i betong är bra ur tillgänglighetssynpunkt. 7.5 Hinder Fritt passagemått måste vara minst 1 meter. Cykelfållor/mopedfållor, pollare, utstickande byggnadsdelar och andra hinder bör utformas och placeras så att de inte utgör ett hinder eller innebär skaderisk. Figur 13: Exempel på bra ordnad gatumöblering (Källa: Handbok för en tillgängligare utemiljö Tekniska förvaltningen, Helsingborg) 26

35 Om hinder ändå förekommer bör de markeras tydligt, till exempel genom färg- och materialkontrast och genom extra belysning. Enstaka hinder på gångbana som inte underhålls maskinellt bör inte vara lägre än 2,1 meter. Figur 14: Exempel på hinder med för låg höjd (enligt Tillgänglig stad ). (Källa: Handbok för en tillgängligare utemiljö Tekniska förvaltningen, Helsingborg) Hinder med fri höjd mindre än 2,1 meter till exempel en balkong blir en fara för synskadade och måste i dessa fall markeras i marknivå, till exempel med kantsten. 7.6 Trappa Helst bör trappor undvikas, men om detta inte är möjligt så ska denna kompletteras med en ramp eller en alternativ väg som personer med nedsatt rörelseförmåga kan välja. Fri bredd på trappan bör vara minst 1,5 meter. Längre trappa ska avdelas med vilplan och något lämpligt att sitta på. Trappan bör vara rak. Trappstegen ska vara av samma höjd och djup i hela trappan. Trappstegsdjupet bör vara 0,30 m. Trappstegshöjden bör vara 0,15 m, för att vara bekväm att gå i. Trappans båda sidor förses med ledstång. Ledstänger löper oavbrutet förbi eventuella vilplan samt går förbi översta och nedersta stegframkanten med 0,3 meter. Trappans översta och nedersta trappsteg och även översta och nedersta i en avsats, ska kontrastmarkeras över hela trappsteget. Det översta trappstegets markering kan vara mellan 0,4 0,8 m djup. Trappan bör belysas, särskilt viktigt i slutet och början av trappan. Figur 15: Exempel på hur en trappa kan utformas. (Källa: Handbok för en tillgängligare utemiljö Tekniska förvaltningen, Helsingborg) 27

36 7.7 Ramp Som ett alternativ till trappan bör det finnas en ramp för personer som inte kan eller har svårt att ta sig upp för en trappa. Den utformas med en fri bredd på minst 1,5 meter och bör ha ledstänger på rampens båda sidor. Vid friliggande ramp i terräng ordnas minst 40 mm högt avåkningsskydd för rullstol längs räckets hela längd. Kontrastmarkering med avvikande beläggning bör användas i början och slut av rampen. Denna kontrastbeläggning läggs över hela rampens bredd med längden 0,5 meter. Mer än 5 % bör rampen inte luta. Det bör vara högst 0,5 meters höjdskillnad mellan vilplan, vilken ska vara minst två meter lång med en lutning på högst 2 %. 7.8 Räcke/ledstång Både trappor och ramper bör förses med ledstänger på båda sidor med en höjd på 0,9 meter. Dessa bör löpa oavbrutet samt gå förbi översta och nedersta stegframkanten respektive rampens början och slut med 0,3 meter. Med ett rör som har en diameter på 40 mm fås en greppvänlig form. Ledstången bör ha kontrasterande ljushet gentemot omgivande ytor. 7.9 Kontrastmarkering För att underlätta orienteringen för synskadade så kan kontrastmarkering användas för att göra personer med synskada mer uppmärksam för hinder. Hinder som kan innebära olycksfallsrisker är extra viktigt att kontrastmarkera, till exempel trappor och pelare. Kontrastmarkering av allmänna trappor bör alltid göras med reflekterande vit färg och den ska halksäkras. Kontrastmarkering av hinder kan utföras med hjälp av reflexband Ledstråk Vid stora öppna ytor exempelvis torg och längs med välfrekventerade gångstråk bör ledstråk finnas. I första hand ska naturliga ledstråk användas, t.ex. tydliga avgränsningar mellan olika material (gräs-gångbaneplattor), kanter, olika typer av beläggning som underlättar att ta ut gångriktning och som avviker i struktur och ljushet etc. Om det inte är möjligt att anordna tillräckligt bra naturliga ledstråk bör taktila ledstråk anläggas. Busshållplatser och övergångställen är platser där både kontraster och taktila ledstråksplattor ska anläggas. Figur 16: Exempel på tre olika taktila plattor, överst sinusplattan som är svart eller vit och anger riktning, i mitten kupolplattan som är vit eller svart beroende på omgivande ljushet och denna anger stopp för ledstråket, varnar för fara, längst ner ribbplatta som är vit kan användas där omgivande beläggning är asfalt. (Källa: Handbok för en tillgängligare utemiljö Tekniska förvaltningen, Helsingborg) 28

37 Figur 17: Ledstråk används för att leda och orientera. För att kunna identifiera stråket bör ytan vara ca 0,7 m bred Stråket ska utformas så att det är kännbart med skor och käpp samt med bra färgkontrast. (Källa: Ett tillgängligt Fagersta åtgärder på gångstråk) 7.11 Gångpassage/övergångställe Gångpassager ska utformas och regleras så att barn, äldre och funktionshindrade personer får bästa möjliga framkomlighet. Görs detta så underlättar det för samtliga människor i samhället. Allmänt gäller att gångpassager utformas med en kant på 60 mm för att tillgodose synskadades behov samt en 1 meter bred ramp för rörelsehindrade. Om gångpassagen är väldigt bred kan en mittrefug få dela upp övergången i två delar och på det sättet separera fordonsflödet. Då behöver personen som ska ta sig över övergångstället bara ta hänsyn till fordon i en riktning i taget och får möjlighet att vila på mitten. Refugens bredd ska vara minst 2 meter Förhöjda gångpassager Där befintliga övergångsställen ersätts med förhöjd gångpassage är det viktigt att bibehålla orienterbarheten för synskadade. Stolpe som rivs bör ersättas med pollare då den utgör en viktig referens för synskadad med käpp eller ledarhund. Kantstödet är den enda allmängiltiga lösningen för att den synskadade skall kunna identifiera gränsen mellan gång- och körbanan. Den ger även en riktningsanvisning över körbanan. Därför skall en vinkelrät övergång mot kantstödet eftersträvas Signalreglering Ljudsignalen har tre funktioner för synskadade personer; den underlättar lokalisering av passagen, informerar om när det är grönt och vägleder över gatan. Vid signalreglerade övergångsställen bör tryckknappen placeras högst en meter över marken, så att rullstolsburna personer kan nå den. Stolpen skall placeras så att tryckknappen kan nås av både synskadade och rörelsehindrade. 29

38 7.12 Gatumöbler Soffor/bänkar Sittbänkar med armstöd och ryggstöd bör finnas var 25:e meter på primära stråk och var 100:e meter på övergripande stråk. Sittbänkar placeras på hårdgjord yta vid sidan av gångytan med plats för rullstol bredvid. Sitthöjden bör vara cirka 0,5 meter Papperskorgar Papperskorgar bör placeras logiskt och så att de inte utgör någon risk för synskadade. Papperskorgens inkast placeras cirka 0,8 meter över marken för att kunna användas av rullstolsburna personer Belysning God belysning är viktigt ur många aspekter. Det kan det vara en nödvändighet för synskadade. En god allmänbelysning är viktig även för normalt seende i en miljö med mycket nivåskillnader. Det finns även andra säkerhetsaspekter som måste beaktas vid belysning. Platser som är särskilt viktiga att belysa är övergångsställen, busshållplatser, trappor och gång- och cykeltunnlar. Belysningsstolpar bör placeras så att de inte utgör en olycksfallsrisk för synskadade. Om de är placerade i gångytan bör de kontrastmarkeras. Belysningen ska vara bländfri Skyltning Tydlig skyltning har stor betydelse för orienterbarheten. Särskilt viktigt är det för personer med nedsatt syn eller hörsel och för personer med utvecklingsstörning. Skyltar vid gångstråk bör placeras så att synskadade kan stå nära och läsa skylten. Skyltar placeras i normalfall på höjden 1,4-1,6 meter över mark. Personer med utvecklingsstörning kan ha svårt att förstå skyltar med siffror och bokstäver. Textskyltar bör därför ersättas eller förstärkas med förklarande bild eller symboler, vilket även är en fördel för personer som inte kan svenska språket. Pictogram är ett välkänt grafiskt symbolspråk. Text och symboler ska synas tydligt mot skyltbotten, det vill säga vara mörk om skyltbotten är ljus och tvärtom. Skyltbotten av genomskinligt material bör undvikas. En god belysning är viktig Vegetation Vid val av växter bör hassel, björk, al, gräs och sälg undvikas. Även starkt doftande växter som syren, ginst, schersmin, spirea, hägg, prästkrage, aster, ringblomma och tagetes bör undvikas på utsatta platser. Dessutom kan en del gräsarter vålla problem för allergiker. 30

39 8 Utredning om vad som händer i kommunerna efter att de tagit del av det stöd som Vägverket Region Mälardalen bidragit med för att göra en tillgänglighetsinventering Här nedan följer en sammanställning av de frågor som skickades ut till samtliga 30 kommuner, som gjort en inventering av gångstråk med hjälp av det bidrag de kunnat få hos Vägverket Region Mälardalen. Svar inkom från 26 av 30 kommuner. Svaren från berörda kommuner hittas i bilaga Sammanställning av frågeformulär till kommuner Fråga 1. Hur arbetade kommunerna med tillgänglighet innan de fick möjlighet att söka bidrag hos Vägverket Region Mälardalen till en inventering av gångstråk? Före inventeringen av gångstråk, som kommunerna fått möjlighet att söka bidrag till, så har tillgänglighetsarbetet varit olika från kommun till kommun. Några kommuner har aktivt arbetat med detta för att underlätta för allmänheten. Andra kommuner har använt den så kallade passa på metoden. Ett fåtal kommuner arbetade inte så mycket med tillgänglighet. Fråga 2. Hur fick kommunerna reda på att det gick att söka bidrag hos Vägverket Region Mälardalen för att göra en inventering av gångstråk? De flesta kommunerna fick via någon form av information från Vägverket Region Mälardalen reda på att det gick att söka bidrag för en inventering av gångstråk. Det var till exempel genom utskick eller informationsträff. Men vissa kommuner har även tagit reda på detta själv. Fråga 3. Vad hade kommunerna för förväntningar innan inventeringen? Förväntningarna på inventeringen av gångstråk var i de flesta kommuner stora. Kommunerna ville dels få en bild över de problem som fanns utmed de utvalda gångstråken. Samt att detta skulle medföra att tillgänglighetsarbetet kom igång. Fråga 4. Motsvarade materialet som inventeringen resulterade i kommunernas förväntningar? Om inte, var resultatet bättre eller sämre än ni hoppats? De flesta kommunerna tycker att det resulterande materialet efter inventeringen motsvarade deras förväntningar. Några säger att det var mer detaljerat än väntat. Ett fåtal har ingen kommentar, vilket beror på att de inte har tagit del av resultatet ännu eller att de personer som jobbade med dessa frågor slutat. Fråga 5. Under inventeringsarbetets gång, tyckte då kommunerna att de bidrog med tillräckliga resurser för att få ett så bra slutresultat på tillgänglighetsplanen som möjligt? Om kommunerna bidrog med resurser, vilka resurser bidrog de med? Inventeringsarbetet sköttes i de flesta kommuner av den konsult som VMN tillhandahöll. Ett fåtal kommuner anställde personal eller hade redan personal som utförde inventeringen av gångstråken. En av kommunerna genomförde inventeringen i form av ett examensarbete, vilket gjordes av en landskapsarkitektstuderande. För att få ett så bra resultat som möjligt bidrog kommunerna till exempel även med resurser i form av personal, ekonomiska medel och information. Allt detta varierade dock från kommun till kommun. 31

40 Fråga 6. Var det rätt stråk som inventerades eller hade kommunerna valt andra om de fått välja idag? De flesta kommunerna tycker att det var rätt stråk som inventerades. Stråken som inventerades är de mest prioriterade och ligger i de centrala delarna av kommunerna. Stråken knyter samman viktiga start- och målpunkter i samhället. Någon kommun säger dock att de i dagsläget skulle vilja justera lite på stråkens lägen. En annan kommun skulle vilja utöka inventeringen med ytterligare några stråk. Fråga 7. Hur bedömer kommunerna att tillgänglighetsfrågan prioriteras i deras kommun? Prioriteringen av tillgänglighetsarbetet varierar mycket mellan de olika kommunerna. Det är allt från låg till hög prioritet, men dock alltför många som inte arbetar så mycket med att göra den offentliga miljön mer tillgänglig. En orsak till detta kan vara budgetrelaterad. Men den senaste tiden har tillgänglighetsarbetet blivit bättre i ett antal kommuner. Fråga 8. Satsas det tillräckligt med pengar på att åtgärda de brister som framkommit vid inventeringarna i kommunerna? Det satsas inte tillräckligt med pengar för att åtgärda de brister som framkommit efter inventeringarna enligt de flesta kommunerna. Endast ett fåtal kommuner säger sig få ett tillräckligt bra ekonomiskt stöd. Fråga 9. Hur använder kommunerna inventeringsresultatet i sin verksamhet idag? Inventeringsresultatet används på flera sätt i kommunernas verksamhet i dagsläget. Det används i planering på lång och kort sikt. Bland annat som en mall hur gångstråken ska utformas vid ny- och ombyggnad eller vid så kallade passa på åtgärder. Det används även för att ge information till allmänheten etc. eller för att lyfta tillgänglighetsfrågan politiskt och genom detta få större anslag. Fråga 10. Hur har kommunerna lagt upp genomförandet för att åtgärda de brister som framkommit vid inventeringarna? Genomförandet för att åtgärda bristerna utmed gångstråken görs i några kommuner med hjälp av en prioriteringslista och med passa på metoden. Passa på metoden används av de flesta kommuner som inte upprättat någon prioriteringslista. Fråga 11. Vid eller inför de åtgärder som kommunerna gör utifrån inventeringen, har de då kontakt med funktionshindrade i kommunen? Gör kommunerna någon uppföljning efter utförd åtgärd där de beaktar vad de funktionshindrade har för åsikter om resultatet? Samtliga kommuner har, innan åtgärder av brister utmed gångstråk ska utföras, någon form av samarbete med funktionshindrade inom kommunen. Däremot är det inom de flesta kommuner sämre med uppföljningen av de åtgärder som blir utförda. Det är några kommuner som säger sig ha en feedback från funktionshindrade efter utförda åtgärder, vilket borde vara i samtliga. Fråga 12. Var inventeringen, som kommunerna fick bidrag till, en draghjälp för att komma igång med tillgänglighetsarbetet? De flesta kommunerna tycker att det bidrag som de fick till att göra en inventering var en hjälp för att på riktigt komma igång med tillgänglighetsarbetet utmed bland annat gångstråk. Någon kommun hade redan kommit igång med tillgänglighetsarbetet innan de fick stöd från VMN i form av bidraget till en tillgänglighetsinventering. 32

41 Fråga 13. Hur stor del av de brister som framkommit i inventeringarna tror kommunerna kommer vara åtgärdat till år 2010? Utav alla de brister som framkommit utmed de valda gångstråken efter inventeringen, så varierar det stort från kommun till kommun hur mycket som ska vara åtgärdat fram till år Djupintervjuer Efter att svar på frågeformuläret inkommit valdes tre kommuner ut för att följa upp de frågor som blivit ställda i den första intervjun. De kommuner som valdes var Fagersta kommun, Katrineholms kommun och Trosa kommun Intervju Fagersta kommun I Fagersta var arbetet med tillgänglighet väldigt litet innan tillgänglighetsinventeringen utfördes. Kommunen gjorde de åtgärder den tyckte var bäst för de pengar som var tillgängliga. Tillgänglighetsfrågor kom upp när de fick synpunkter från handikapprådet och de utförde inga inventeringar på egen hand. Exempel på åtgärder som utfördes kunde vara att sänka en kantsten eller lägga till plattor som satt sig. Ett handikappolitiskt program har tagits fram i Fagersta och är antaget av kommunfullmäktige i juni Kommunen sökte bidraget efter att ha fått informationsbrevet från Vägverket och vid inventeringen försökte de fungera som ett bollplank till den från Vägverket Konsult som utförde inventeringen. De senaste åren har kommunen arbetat med åtgärder enligt den trafikplan som de har och under 2008 och 2009 ska det satsas hårdare på arbetet med att åtgärda de brister som framkommit i Ett tillgängligt Fagersta. På Fagersta kommun ser de inga problem att få de ekonomiska medel som krävs för att kunna åtgärda de brister som framkommit vid inventeringarna, de känner att de har stöd från politikerna och Fagersta är en välmående kommun. Samarbetet med handikapprådet har fungerat bra i många år och de tar inte själv kontakt för att få feedback efter en utförd åtgärd. Handikapporganisationen litar på att allt blir rätt och om något blir fel inkommer synpunkter. Inventeringsresultatet är kommunen mycket nöjd med och utan det hade man inte fått någon struktur på tillgänglighetsarbetet, som de själv uttryckte det de hade inte fått en produkt och de hade inte fått lära sig om stråktänket. Här anser man att Vägverket har en viktig roll, att kunna skjuta till pengar och implementera den kompetens de besitter. Rapporten anser de vara mycket användbar och arbetsledarna har alla varsitt exemplar, om de skulle stöta på någon passa på åtgärd vid de olika uppdrag som de utför. Fagersta kommun har påbörjat arbetet med att åtgärda de problem som framkom under inventeringen och på följande sidor kan exempel på detta ses. 33

42 Figur 18: Del av Fagersta centrum före ombyggnad. (Foto: Vägverket Konsult) Figur 19: Efter ombyggnad är påbörjad. (Foto: Cristopher Taavo och Erik Nygren) 34

43 Figur20: Här ses en sned och därmed lång gångpassage utmed samma gata i Fagersta före ombyggnad. (Foto: Vägverket Konsult) Figur21: Fagersta kommun bygger istället förhöjda gångpassager rakt över gatan. (Foto: Cristopher Taavo och Erik Nygren) 35

44 Figur22: Ännu en förhöjd gångpassage där det tidigare fanns en sned gångpassage. (Foto: Cristopher Taavo och Erik Nygren) En åtgärd som kommunen utfört som inte var med i det inventerade området men som blivit utförd tack vare stråktänket som kommit till under arbetet med inventeringen är rampen vid stationen. Där var det tidigare en trappa och rörelsehindrade fick ta en omväg till stationen, nu kan alla ta den närmaste vägen. Figur 23: Här ses rampen som Fagersta kommun valde att bygga. (Foto: Cristopher Taavo och Erik Nygren) 36

45 8.2.2 Fagersta kommunala handikappråd (KHR) Fagerstas handikappråd anser att samarbetet med kommunen fungerar bra och har gjort det i många år. KHR får vara delaktiga i de olika projekten och vid arbetet med stråkinventeringen var de delaktiga på remiss. De anser att den yttre tillgängligheten i Fagersta är bra, men det är lite sämre med den inre. KHR har fått vara med att ta fram en prioriteringsplan som fastställts av kommunfullmäktige och som följs Telefonintervju med Katrineholms kommun I Katrineholms kommun var arbetet med att få en tillgängligare stad i princip obefintligt innan inventeringen. De åtgärder som utfördes var små åtgärder såsom att de sänkte någon kantsten. Tillgänglighetsfrågor kom sällan upp och de utförde aldrig några inventeringar inom det området, ingen tillgänglighetsplan fanns upprättad. När kommunen fick reda på att bidraget från Vägverket gick att söka gjorde de det och deltog också på en informationsträff. Vid inventeringen hade kommunen folk med under inventeringsarbetet och man sköt till pengar för att få ut så mycket som möjligt av den. Inför inventeringen hade man hjälp av handikapporganisationerna och Vägverket Konsult, som var VMN:s kompetensstöd, vid valet av stråken. I Katrineholm känner tjänstemännen inte att de har den uppbackning som de skulle vilja ha från politikerna i tillgänglighetsfrågan. De ekonomiska anslagen de får är långt ifrån tillräckliga för att kunna åtgärda de brister som framkommit vid inventeringen. De har därför lagt upp arbetet så att de satsar på att åtgärda brister som inte är så kostsamma. Samarbetet med handikapporganisationerna fungerar idag bra och har utvecklats, tidigare skickade kommunen bara ut ett brev om vad som skulle hända framöver, nu sker allt i samråd. Kommunen följer idag inte upp det som åtgärdats med handikapporganisationerna eftersom de inte åtgärdat så mycket än men det är något de funderat på. Vid de kontrastmarkeringar som satts upp fick synskadade vara med vid arbetet. Figur24: En bild tagen innan Katrineholm kommun började sätta upp kontrastmarkeringar. (Foto: Vägverket Konsult) 37

46 Figur25: En bild efter det att Katrineholm satt upp kontrastmarkeringar på stolpar. (Foto: Cristopher Taavo och Erik Nygren) Bidraget har hjälpt till att komma igång med arbetet, men från tjänstemännens sida var det också ett sätt att försöka få med sig politikerna vilket de inte tycker att de lyckats med. Kommunen är också nöjd med att den får metoder där något behöver göras. Men arbetet går sakta framåt och som tidigare nämnts så åtgärdas bara mindre kostsamma brister. De anser att rapporten varit användbar för verksamheten och idag används den främst när de ska åtgärda någon brist som framkommit. De är i stort sett nöjda med layouten på rapporten, men de tycker att det är lite omständligt att se på foton och samtidigt läsa i rapporten om alla länkar Intervju Roland Elfving handikapporg. Katrineholm Roland tycker att samarbetet med Teknik och Idrottsförvaltningen fungerade bra när de var med och tog fram stråken och detta arbete har lett till att allt har blivit lite bättre. Handikapporganisationerna vet nu vilka man ska kontakta i olika frågor och kommunen vet vilka de är, det har nu blivit lättare att kommunicera med kommunen säger han. Behoven har också kommit fram lite bättre. Enligt Roland fanns en gammal handikappstrategi från , men i denna fanns ingen struktur på åtgärderna. Efter inventeringen har handikapporganisationerna tagit fram en prioriteringslista vilken kommunen i största möjliga mån ska arbete efter. Det Roland vet att kommunen har åtgärdat på hinder, är att man har satt upp kontrastmarkeringar. Vid detta arbete var en synskadad person med och hjälpte till. När en förändring ska ske skickar kommunen ut en remiss till Handikapporganisationen som ska komma med synpunkter, ofta är då tiden för knapp för att de ska hinna yttra sig. Han anser också att samarbetet mellan Vägverket som statlig väghållare och kommunen skulle kunna fungera bättre. Vissa av vägarna i Katrineholm är statliga vägar och vid dessa finns brister som inte kommer med vid en inventering som görs av kommunen. Han anser att rapporten var lite svårtolkad när handikapporganisationen skulle göra sin prioriteringslista. Roland anser också att åtgärderna i rapporten skulle försöka prioriteras på något sätt. Vissa saker är betydligt viktigare än andra. 38