Riktlinjer för tillgänglighet
|
|
- Frida Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riktlinjer för tillgänglighet i offentlig utemiljö Antagen av samhällsbyggnadsnämnden Teknik- och samhällsbyggnadskontoret
2 Projektledare: Karoline Hällgren Foto: Karoline Hällgren Linköpings kommun, Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret
3 Innehåll Inledning... 4 Belysning... 5 Gångpassage/övergångsställe... 6 Gångyta... 8 Kollektivtrafik Ledstråk för personer med synnedsättning Lekplats Markutrustning, toalett m m Naturen i Linköping Parkering Ramp Trappa Underhåll, skötsel och drift Vegetation Referenslista
4 Inledning Linköping en stad för alla Alla medborgare med någon form av funktionsnedsättning ska utifrån sina förutsättningar ha möjlighet att leva ett med andra medborgare likvärdigt liv. Tillgänglighet för alla är ett jämlikhetskrav en demokratifråga. Utgångspunkten är att alla människor har olika förutsättningar och funktionsnedsättningar är en av flera naturliga variationer i befolkningen. Utformningen av miljön ska baseras på att vi är olika men att miljön ska kunnas användas på likvärdiga villkor. Det ska vara enkelt att ta sig till samhällsservice, affärer, fritidsaktivitet, kultur, möten och upplevelser i den offentliga miljön. Ökad självständighet och trygghet ger ökad aktivitet, och därmed bättre fysisk och psykisk hälsa. Samhällsbyggnadsnämnden har ansvaret för kommunens yttre offentliga miljö, som t.ex. består av gator, gång och cykelvägar, torg, parker och naturområden. I Riktlinjer för tillgänglighet i offentlig utomhusmiljö finns exempel på godtagbar gestaltning för ett tillgängligare Linköping samt hänvisningar till lagkrav och kommunens typritningar. Lagkrav I Boverkets föreskrift BFS 2011:5 (ALM 2) beskrivs allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse-eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader. Tillgänglighet Tillgänglighet innebär att man självständigt kan nå målpunkter i samhället. Att platsen är användbar betyder att man kan vistas i miljön och använd den till avsett ändamål. Viktiga dokument FN:standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. 22 standardregler kring delaktighet och jämlikhet för funktionshindrade i hela samhället. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. En FN:konvention som specifikt omfattar personer med funktionsnedsättningar. Tillgänglighet är en grundläggande förutsättning i konvention. Från patient till medborgare- en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Den svenska handikappolitiken bygger på denna handlingsplan som sträckte sig fram till En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Syftet med strategin är att presentera politikens inriktning och mål. I Boverkets föreskrifter BFS 2011:13 HIN 2 beskrivs allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Personer med funktionsnedsättning Det är viktigt att skilja mellan begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder. Med funktionsnedsättning avses människor som har nedsättningar av den psykiska, fysiska eller intellektuella funktionsförmågan. Funktionshinder kan undvikas om den fysiska miljön anpassas efter personens förmåga. Cirka en tiondel av befolkningen har mer varaktig och omfattande funktionsnedsättning. Om man har nedsatt rörelseförmåga är det t.ex. viktigt med korta avstånd, sittmöjligheter utefter förflyttningsvägar, markbeläggning som är fast och jämn, ledstänger vid trappor och ramper och tillräckligt med utrymme att ta sig fram t.ex. med rullstol. När man har nedsatt orienteringsförmåga är det t.ex. viktigt med logisk utformning, ledstråk, markering av hinder, belysning och tydliga och konsekventa skyltar med taktil och verbal information. 4
5 Belysning Belysning på gångytor och vid viktiga målpunkter ska vara så utformad och ha sådan ljusstyrka att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda dessa (BFS 2011:5 14 ) Belysning vid trappor, gång och cykelväg, Mahoniadalen En god belysning har stor betydelse för alla men nödvändigt för personer med nedsatt syn. God belysning är särskilt viktig vid övergångställen/korsningar, entréer, hållplatser/perronger, trappor, orienteringsskyltar och viktiga gångstråk. Många synsvaga personer är särskilt känsliga för bländning. Belysning bör vara icke bländande och jämn, därför bör ljuskällan vara avskärmad. Ljusets färg har också betydelse. Ett vitt ljus ger bättre färgåtergivning än det gula ljus som är vanligt vid vägmiljöer. Belysningsstolpar bör placeras i möbleringszon så att de inte utgör en olycksfallsrisk för personer med synnedsättning. Extra belysning vid övergångsställe (Hjulsbroskolan). 5
6 Gångpassage/övergångsställe Platser med passage mellan olika typer av gångytor och platser som ansluter till gångytor ska utformas, placeras och markeras så att de inte medför hinder för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. På dessa platser ska delar av nivåskillnaderna utjämnas med ramp till 0-nivå så att personer med nedsatt rörelseförmåga kan ta sig fram (BFS 2011:5 8 ) Se typritning: Signalreglerat övergångställe: AB 964/50. Signalreglerat övergångställe med cykelpassage: AB 964/49. Obevakat övergångsställe med cykelpassage: AB 964/47. Obevakat övergångställe: AB964/48. Gångpassage: AB 964/51B Allmänt gäller att övergångställen/gångpassager ska utformas så att de fungerar för både personer med nedsatt syn och personer som har rörelsenedsättning. Låga hastigheter och korta passager över vägen är viktigt aspekter ur trafiksäkerhetssynpunkt. Övergångställe Ena delen av övergångsstället ska utformas med en nedsänkt ramp och den andra delen med kantsten. Övergångstället bör utformas likadant på båda sidor av gatan och ligga vinkelrätt mot trottoaren för att underlätta för personer som använder teknikkäpp att ta ut riktningen mot kantstenen. Den del av övergångstället som är anpassat för personer med synnedsättning placeras därför längst bort från radien i en korsning. Taktila plattor används för att underlätta för personer med synnedsättning att korsa gatan. Rampen ska luta max 1:12 för att det ska vara lätt att ta sig fram. Vid signalreglerat övergångställe bör det finnas akustisk och taktil information monterad vid signalstolpen. Ljudsignalen underlättar lokalisering av passagen, informerar när det är grönt och vägleder över gatan. Taktil karta vid signalstolpe ger information till personer med synnedsättning om övergångsställets utformning. Gångpassage Detaljutformningen av gångpassager är starkt relaterad till förhållanden på plats. Vid viktiga målpunktermed mycket gångtrafik utformas gångpassage liknande övergångställen förutom zebraränder. I villaområden och ytterområden ansluter asfalten till noll. För att personer med synnedsättning inte ovetande ska gå ut i körbanan bör nedsänkningen placeras innanför förlängningen av husliv/gräskant. Kantsten Två körfält Refug Ett körfält Kantsten Startpunkt/riktningspil Taktilkarta/relief vid signalreglerat övergångsställe 6
7 Övergångställen vid Fontänen Refug Vid breda övergångställen/gångpassager bör refuger anordnas. Personer med funktionsnedsättning har speciellt nytta av detta eftersom de kan behöva längre tid på sig att passera och att man kan ha behov av att vila. Refugens bredd bör vara två meter för att en rullstol ska få plats. Övergångsställe i Ryd Kantnedsänkningen till 0:nivå vid Snickaregatan 7
8 Gångyta Gångytor skall utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta sig fram så att personer med rullstol kan förflytta sig utan hjälp (BFS 2011:5 7 ) Gångytans bredd Dimensionerade för gångytors bredd är en större utomhusrullstol vars vändmått är en cirkel med diametern 2 meter. Om gångbanan görs smalare ska det finnas vändzoner med jämna mellanrum. Gångytor skall var jämna, fasta och halkfria (BFS 2011:5 7 ) Markbeläggning ytskikt Gångbanor och gångvägar ska ha ett fast ytskikt som har en jämn och halkfri yta. Tät asfalt, slät betong och släta stenhällar, betongplattor ger god tillgänglighet. I naturområden ger packad stenmjöl god tillgänglighet. Smågatsten och storgatsten ger sämre tillgänglighet. Genom att krysshamra eller flamma stenens överyta kan tillgängligheten öka. Kullersten och lös sand ger dålig tillgänglighet. Gångytans tvärlutning En gångyta som lutar för mycket i tvärled gör att hjulen på rullstolen eller rollatorn drar snett, vilket fordrar både styrka och balans för att hantera. Redan mycket små tvärlutningar är ett problem för de som går med krycka, käpp eller sitter i manuell rullstol. Tvärlutningen ska understiga 2% (= 1:50) för att uppnå god standard. Gångytans längslutning En gångyta bör vara så horisontell som möjligt. För att uppnå god standard bör längslutning inte vara över 2% (= 1:50). Då längslutningen beror på topografin kan låg standard förbättras till mindre god standard om vilplan med sittbänk planeras in. Vilplan och kraftiga vägkrökar får högst luta 2% (= 1:50). Vattenavrinning - Ränndal och dagvattenbrunn För att minska risken för halka ska alla gångytor ha god dränering och ytvattenavrinning. Vatten från omgivningen får inte rinna över gångytor om det finns risk för svallis. Dagvattenbrunnar ska om möjligt läggas vid sidan om gångstråk, gångpassager och övergångsställen för att minska risken för fallolyckor. Dagvattenbrunnar ska t.ex. inte placeras i ledstråk. Djupa ränndalar utgör snubbelrisk Betongplattor, asfalt, stenhällar och packad stenmjöl räknas som jämna ytor. 8
9 och är ett hinder för personer som använder rollator eller rullstol. Vid all ny- och ombyggnad ska allt takvatten tas omhand via stuprör som kopplas till dagvattenledningar eller till anläggningar för lokalt omhändertagande av dagvatten. Om ränndalar inte kan undvikas ska de utformas mjukt skålformat. Mjuk skålad ränndal som gör det möjligt att passera med rollator och rullstol Tydlig möbleringszon på bokhållargatan Sammanhängande stråk bör utformas med lättbegripliga och tydliga gångzoner och möbleringszoner (BFS 2011:5 6 ) En gångyta bör ( )vara fri från hinder ( ) samt (.) särskiljas från möbleringszon med exempelvis avvikande markbeläggning (BFS 2011:5 7 ) Möbleringszon Gångstråk bör utformas tydligt och lättbegripligt och utan hinder. I gaturummet ska möbler samordnas för att inte hindra framkomligheten. Möbleringszonen kan avgränsas med t.ex. ett annat material. I möbleringszonen placeras blomsterurnor, utemöbler, papperskorgar, cykelställ, skyltar m.m. Stolpar till belysning, skyltar, parkeringsmätare m.m. ska om möjligt placeras intill fasaderna och andra väggar i gaturummet, helst i en sk. fasadfris med avvikande beläggning. Gångbanan närmast husfasaden ska så långt som möjligt hållas fritt från hinder så att personer med synnedsättning lätt kan orientera sig. Cykelyta Speciellt äldre och personer med funktionsnedsättning upplever det extra svårt med cykeltrafik. Cyklar hörs inte och har man dessutom nedsatt hörsel så kan man känna sig otrygg i samspelet med cyklister. Gångytor bör så långt som möjligt vara åtskild från cykelvägar. Det ska vara tydligt vilken yta som är avsedd för respektive trafikslag. 9
10 Kollektivtrafik Viktiga målpunkter, gångytor; trappor och ramper ska vara lätta att upptäcka (BFS 2011:5 11 ) Belysningen på gångytor och vid viktiga målpunkter ska vara så utformad och ha sådan ljusstyrka att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda dessa (BFS 2011:15 14 ) Se typritning: AB 964/52 (busshållplats typ fickhållplats) AB 964/53 (busshållplats typ timglas) Busshållplats med kontrastplattor vid kantstöd, taktil ledyta samt hög kantsten (Kvinnebyvägen) Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. För att underlätta resandet måste det därför finnas hög kantstens där bussen stannar så att det är lätt att komma av och på bussen. Taktila plattor underlättar för personer med synnedsättning att veta var bussen stannar. Det är viktigt att hållplatsen tydligt framträder mot omgivningen och att anslutningsvägar till busshållplats är tillgängliga. Bänk i busskuren har ryggstöd och armstöd Taktila plattor leder fram till dörren på bussen Hög kantsten gör det enkelt att kliva på bussen med rollator. 10
11 Ledstråk för personer med synnedsättning Gångytor ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer med rullstol kan förflytta sig utan hjälp. ( ) På öppna ytor ska särskilda ledstråk finnas (BFS 2011:5 7 ) För att orientera sig i gatumiljön behöver personer med nedsatt syn olika form av ledning. Behoven ser olika ut beroende på grad av synnedsättning. Många personer med nedsatt syn kan orientera sig med hjälp av skillnader i ljushetskontrast i gatumiljön, medan andra är beroende av vit käpp, GPS, ledarhund och kännbara skillnader i material. logisk och konsekvent. Det är speciellt viktigt att markera tvära riktningsförändringar, valpunkter och platser där det kan bli konflikter. När ett ledstråk anläggs med taktila plattor ska ytan på båda sidor vara så slät som möjligt för att få fram skillnaderna mellan materialen. Den släta ytan gör att de taktila plattorna är lättare att hitta med den vita käppen. Ett ledstråk ska bilda en obruten kedja från start till mål. Det är viktigt att hålla ledstråk fria från hinder. För att uppnå god standard måste det finnas en tydlig kant att följa. I första hand bör naturliga ledytor användas som t.ex mot gräs, plantering, asfalt, släta plattor, vägg och räcke. Där detta inte är möjligt, till exempel på öppna hårdgjorda platser, kan man använda sig av konstgjorda ledytor, med taktila plattor. För att kunna identifiera stråket bör ytan vara 0,7 meter bred och ha en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS. Utformningen måste vara enkel, Kontrastplattor ORIENTERING Kupolplattor VARNING Stopplatta Sinusplattor LEDNING För ledning över öppna ytor Kontrastplattor ORIENTERING Taktila plattor leder över torgyta (friidrottsarenan) Husfasader, kantstöd, asfalt/gräs är exempel på naturliga ledstråk 11
12 Lekplats Lekplatser ska kunna användas av både barn och vuxna med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (BFS 2011:5 6 ) Lekplatser ska så långt möjligt anpassas till såväl barn som vuxna med nedsatt funktionsförmåga. Ambitionen i kommunens lekplatsplan är att lekparken i Trädgårdsföreningen och alla stadsdelslekplatser ska vara anpassade och tillgängliga till någon del. Även vid utformningen av lokallekplats och närlek bör god tillgänglighet vara en utgångspunkt. Lekplatser ska placeras i en trafiksäker miljö där man inte störs av buller eller luftföroreningar. Lekplatsen behöver ha ett bra vindskydd och tillgång till såväl sol som skugga eller halvskugga. Särskilt viktigt är sol- och vindskydd över sandlådan och att rutschbanan placeras så att den inte ligger i gassande sol. Starkt allergiframkallande växter ska undvikas på och i anslutning till lekplatsen. Populär korggunga (Berga) Lekplatsen bör ge möjlighet till såväl enskild lek som lek i grupp, och uppmuntra barn till att förändra och skapa. Alla lekredskap och mötesplatser som t.ex. sandlådor, gungor, karuseller, klätterställningar, grill- och sittplatser Lekutrusning som nås via ramp (Trädgårdsföreningens parklek) 12
13 Det finns möjlighet att ta sig till rutschbanan på olika sätt: ramp, trapp eller klättra över stockar (Trädgårdsföreningens parklek) ska utformas så att alla så långt som möjligt kan vara med, helst utan någon annans hjälp. Lägre lekredskap på fasta stenmjölsytor och högre på fallskyddsplattor ger god tillgänglighet. Baksandytor kan göras tillgängliga genom nedsänkta sarger, bryggor eller upphöjda sandlådor och bakbord. Belysning, rumslighet och markbeläggningar ska underlätta orientering. Lekplatsen ska om möjligt också innehålla utmaningar för barn med nedsatt funktionsförmåga, t.ex. hemliga gångar i natur eller buskage. Här ska också finnas rika möjligheter till spännande synintryck och sinnesupplevelser av vatten, dofter, material och ljud. Färgsättning är speciellt viktig vid en lekplats. Klara tydliga färger med god kontrastverkan skapar en spännande och upplevelserik miljö. Gungbräda med ryggstöd (Trädgårdsföreningens parklek) Upphöjd sandlåda i två olika höjder för att passa såväl vuxen som barn som använder rullstol (Trädgårdsföreningens parklek) 13
14 Markutrustning, toalett m m Sittplatser som kan användas av personer med nedsatt rörelseförmåga ska finnas i anslutning till gångytor och vid viktiga målpunkter (BFS 2011:5 15 ) Se typritning: 964/49 Placering av soffa Sittplats För många människor är möjligheten att med jämna mellanrum kunna vila sig en förutsättning för att kunna bege sig ut på promenad. I miljöer där ett stort antal människor rör sig bör man tänka på att placera ut sittplatser minst var hundrade meter. På mindre frekventerade sträckor ska soffor inte placeras med större avstånd än 200 meter. Soffor placeras vid sidan av gångytan på hårdgjord yta. Sittplatsen utformas så även en person i rullstol kan sitta med bredvid. En soffa som fungerar bra för alla har en sitthöjd mellan 0,45-0,50 meter och armstöd på 70 cm för att ge stöd när man reser och sätter sig. Papperskorg Papperskorgar bör placeras logiskt så att de inte utgör någon risk för personer med synnedsättning att gå in i. Inkastet placeras 80 cm över mark. Uteservering/varuskylt Med hänsyn till framkomlighet och säkerhet för förbipasserande måste uteserveringar, reklam och varuskyltar uppfylla vissa krav. I Riktlinjer för uppställning av tillfälliga reklamskyltar på av kommunen ägd offentlig plats, inom Linköpings kommun, finns krav på hur varuskyltar ska vara utformade och placerade för att skapa god tillgänglighet. Tillståndsgivning av uteserveringar ska följa kommunens skrift Uteserveringar i staden, några tips och råd till Dig som vill söka om tillstånd. Soffa som är placerrad utanför gångyta och med plats för rullstol eller rullator bredvid 14
15 Varuskylt med tydlig sockel Offentlig toalett Där toalett för allmänheten finns ska minst en toalett kunna användas av personer med rullstol för begränsad utomhusanvändning (BFS 2011:5 6 ) För mer information om tillgängliga toaletter, se Tillgängliga toaletter, Handisams fördjupningsblad: Det ska vara möjligt att ta sin in på uteserveringarna med rullstol och rollator. Observera att rampen ska ligga inom uteserveringens område. Tydligt räcke vid uteservering underlättar för personer med synnedsättning att gå förbi 15
16 Naturen i Linköping Gångslinga med packad stenmjöl vid servicehus Ekbacken Den tätortsnära naturen och kommunens naturreservat ska ges ökad tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Särskilt attraktiva målpunkter för det rörliga friluftslivet ska prioriteras i tillgänglighetsarbetet. I den tätortsnära naturen i övrigt genomförs åtgärder utefter hur attraktiv platsen är, rådande lokala förhållanden och de resurser som finns till förfogande. attraktiva områdena används taktil skrift/punktskrift samt audioguider. Spår och leder ska vara väl uppmärkta, och försedda med avståndsangivelser. Övriga anordningar som utsiktsplatser, rast och grillplatser, allmänna bad och bryggor ska prioriteras och ges ökad tillgänglighet. Personer med funktionsnedsättning ska så långt möjligt också kunna delta i guidningar, övriga aktiviteter och evenemang. På de mest attraktiva besöksområdena ska målet vara att så stor del av området som möjligt ska vara helt tillgängliga. Det innebär att marklutningar, anordningar och informationsinsatser ska hålla högsta standard. I övriga områden genomförs alltid tillgänglighetsinsatser som t.ex. parkering för rörelsehindrade, anpassade stängselgenomgångar och färister. Där klosett anordnas ska den vara tillgänglig. Ytterligare exempel på åtgärder som bör eftersträvas är att spänger och broar ska förses med handledare och avåkningsskydd i områden där tillgängligheten i övrigt är god. Skyltar ska alltid vara tydliga och lättlästa och i de mest Gångstig vid Ekängsdalens våtmarker. 16
17 Informationsskylt med upphöjda bokstäver, punktskrift och audioguidning (Upplevelsestig, Valla skogen) Kontrastmarkering av trapp (Snöbryggan) Gömslet vid Rosenkällasjön har utsiktshål i två olika höjder för att passa både den som sitter i rullstol och den som står upp och kikar ut Träsarg underlättar för personer med synnedsättning att hitta (Upplevelsestig, Vallaskogen) 17
18 Parkering En angöringsplats för bilar ska finnas och en parkeringsplats för rörelsehindrade ska kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler; arbetslokaler och bostadshus. (BBR 3:122) Parkeringsplatser för rörelsehindrade med särskilt tillstånd ska utformas så att de blir användbara för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga. Markbeläggningen på sådana parkeringsplatser skall vara fast, jämn och halkfri (BFS 2011:5 16 ) Se typritning: 964/55 Parkering reserverad för personer med nedsatt rörelseförmåga Många personer med nedsatt rörelseförmåga har svårt att förflytta sig längre sträckor, därför måste det finnas möjlighet att angöra och parkera nära målpunkter. Parkeringsplatser för rörelsehindrade måste vara anpassade i storlek t.ex. så att det finns möjlighet att fälla ner en ramp och ta sig in med rullstol i bilen. Är parkeringsplatsen vid en trottoarkant ska en del av kanten vara nedsänkt så att man kan ta sig upp på gångbanan. 18
19 Ramp Om det inte är möjligt att undvika att anordna en trappa skall denna kompletteras med ramp eller alternativ väg som personer med nedsatt rörelseförmåga kan använda. Trappor och ramper skall utformas så att även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan förflytta sig säkert Trappor och ramper skall på båda sidorna ha ledstänger som är möjliga att greppa om (BFS 2011:5 9 ) Trappor skall förses med kontrastmarkeringar så att synsvaga och personer med andra orienteringssvårigheter kan uppfatta skillnaden (BFS 2011:5 11 ) Ramp vid Johannisborgsparken Större lutningar måste tas upp med ramper och trappor, och i speciella fall med hissar. Ramp bör finnas som alternativ till trappa för barnvagnar, rullstolar och rollatorer. En ramp bör ha en fri bredd på minst 1,5 meter. Vilplanet får luta högst 2% och ska ha en ljushetskontrast på minst 0,40 NCS-enheter. Rampens början och slut ska ha en ljushetskontrast på minst 0,40 NCS-enheter. Ledstänger på rampens båda sidor. En ledstång på en höjd av 0,9 respektive 0,7 meter. Rampen bör ha minst 4 centimeter högt avåkningsskydd. Rampen får inte luta i sidled. Ramper ska vara raka men svängar kan accepteras vid vilplan. Lutningen får vara högst 1:20=5%. En ramp ska ta upp högst 0,5 meters höjdskillnad, sedan krävs 2 meters vilplan. Om det finns tillräckligt med plats bör ramper komplet- teras med trappor. Ramp vid Guldsmedstorg 19
20 Trappa Om det inte är möjligt att undvika att anordna en trappa ska denna kompletteras med ramp eller alternativ väg som personer med nedsatt rörelseförmåga kan använda. Trappor och ramper ska utformas så att även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan förflytta sig säkert (BFS 2011:5 9 ) Trappor ska utformas på ett så säkert sätt som möjligt. Räcke, halk- och snubbelfri yta och kontrastmarkeringar underlättar för alla. Trappor utomhus bör ha minst två trappsteg för att minimera snubbelrisken. Kontrastmarkerad trapp vid Källådersgatan Fri bredd på trappor bör uppgå till minst 1,5 meter. Längre trappor ska avdelas med vilplan och gärna sitt- möjlighet. Vilplan ska vara minst 1,3 meter långt. Trappor bör vara raka. Trappstegen ska vara av samma höjd och djup i hela trappan. Trappstegsdjupet bör vara minst 0,3 meter. Trappstegshöjden bör vara 0,15 meter för att vara bekväm att gå i. Ledstången ska vara greppvänlig hela vägen, även vid infästningarna och nå minst 0,3 meter utanför nedersta och översta trappsteget. Trappans översta och nedersta trappsteg och även översta och nedersta i en avsats ska kontrastmarkeras över hela trappsteget. Handledaren ska vara greppvänlig Trappstegen bör ha 15 cm steghöjd och 30 cm stegdjup 0,9 m Trappan bör belysas, särskilt viktigt i slutet och början av trappan. 1,3 m min. 0,3 m Kontrasterande beläggning Ljushetskontrast ska vara minst 0,4 enligt NCS. Detaljutformning av trappa 20
21 Underhåll, skötsel och drift Regelbunden tillsyn, skötsel och underhåll av allmän platsmark är en förutsättning för god tillgänglighet. Beläggningar måste repareras, växtlighet beskäras, belysning bytas ut, räcken i trappor rätas upp med mera. God standard, drift och underhåll förhindrar singelolyckor för fotgängare som kan leda till långa vårdtider och stora samhällskostnader. Särskilt vintertid har många personer med funktionsnedsättning stora problem med att ta sig fram. Vid gångpassager, övergångställen, busshållplatser och parkeringsplats för rörelsehindrade är det extra viktigt att snövallar inte förekommer. Halkbekämpning är en mycket viktig del för att skapa säkra gångytor. Markvärme gör att stora delar av innerstaden är snöfri vinterhalvåret Avstängning vid gatuarbete Vid alla arbeten på gata, väg, cykelväg eller gångväg är det särskilt viktigt att se till att framkomligheten inte försämras för personer med funktionsnedsättning eftersom de har oftare svårare än andra att ta alternativa vägar. För personer med synnedsättning är det t.ex. viktigt att avstängningen inte ger vika och att den ger ledning att orientera sig förbi och för personer med rörelsenedsättning är det nödvändigt att det finns tillgängliga vägar att ta sig fram med rullstol och rollator. Linköpings kommun tillämpar Handbok - Arbete på väg utgiven av Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting, där finns krav på utformning för att skapa god tillgänglighet. Det är viktigt att tryckknappar vid övergångställen inte blockeras av snövallar Person med synnedsättning ska kunna upptäcka och ta sig förbi avspärrning 21
22 Vegetation Växter och gröna miljöer är viktiga för människors hälsa och välbefinnande. Val av växter, dess placering och en omsorgsfull skötsel är viktigt för att skapa en attraktiv, trygg och tillgänglig utemiljö. När man väljer träd och annan grönska ska allergiaspekten beaktas. Växter som kan vara allergiframkallande eller ge personer med allergi besvär bör inte placeras nära lekplatser, förskolor, skolor, entréer och hållplatser eller vid luftintag. Växter som kan ge besvär för allergiker, astmatiker och överkänsliga är t.ex. gräs, gråbo och maskros samt många korgblommiga växter som t.ex. prästkrage, ringblomma och krysantemum. Växter med stark doft kan orsaka allergiska reaktioner t.ex. syren, schersmin, ginst, spirea och hägg. Särskilt allergiframkallande är björk, men även sälg, hassel och al kan ge allergiska reaktioner under pollenperioden. Ofta är dessa växter vindpollinerade. Skymd belysningsstolpe Kontinuerlig tillsyn krävs så av vegetation inte begränsar framkomligheten, skymmer sikt och skapar otrygga miljöer. Växtligheten får inte avskärma belysningen och den fria höjden bör vara minst 2,2 meter. Vissa växter, bl.a. pil, poppel och tall har rötter som ligger grunt och ger lätt skador på markbeläggningar. Ytliga rötter och sprickor på gångvägar kan medföra svårigheter att förflytta sig med rullstol och rollator och det finns risk att gående snubblar. Överväxt bänk Vegetationen är väl klippt för att inte gå ut i gångbana Ytliga rötter som skadat markbeläggning 22
23 Referenslista Tryckta källor Boverkets författningssamling. BFS 2011:5 ALM 2. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader Boverkets författningssamling. BFS 2011:13 HIN 2. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har företräde och på allmänna platser Bygg ikapp För ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning, Elisabeth Svensson 2012, Svensk Byggtjänst GCM-Handbok Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel och mopedtrafik i fokus. Trafikverket, 2010 Mer åt fler på lekplatsen Ingegerd Harvard, Sveriges kommuner och Landsting, 2006 Enklare utan hinder Boverket, 2005 Vägar och gators utformning (VGU) Trafikverkets publikation, 2012 Elektroniska källor Boverket: Myndigheten för handikappolitisk samordning: Typritningar Typritningar finns att få hos Miljö och Samhällsbyggnadsförvaltningen, Drottninggatan 45, Linköping Kundtjänst:
24 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret
TILLGÄNGLIG STAD ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN
ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2016-11-09 INNEHÅLL E N STAD FÖR ALLA...4 LAGSTIFTNINGEN...4 T I L LG Ä N G L I G H E T I JÖNKÖPINGS KOMMUN...5 R Å D OCH RIKTLINJER FÖR GOD TILLGÄNGLIGHE T...5 ATT GÖRA FÖR
Läs merTillgänglig utemiljö
Tillgänglig utemiljö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet vid ny och ombyggnad av allmän plats. Upprättad av Gatu- och trafikavdelningen samt Gatu- och parkdriftavdelningen 2011 Senast reviderad
Läs merRamper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24
Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret
Läs merBOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 2004:15 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller oriente ringsförmåga
Läs merEnkelt avhjälpta hinder
KONCEPT April 2006, rev 2006-10-26 Enkelt avhjälpta hinder Utförandeanvisning Uppdragsgivare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad Inledning I maj år 2000 antog riksdagen regeringens proposition Från patient
Läs merSamhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning
Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den
Läs merTillgänglighets plan. Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats. Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden
Tillgänglighets plan Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden 0.0.5 Innehåll Bakgrund 3 Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö
Läs merGÄLLANDE BYGGLAGSTIFTNING (UTEMILJÖ)
GÄLLANDE BYGGLAGSTIFTNING (UTEMILJÖ) avseende tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning Branka Majkić arkitekt SAR/MSA certifierad sakkunnig av tillgänglighet branka.majkic@bbh.se
Läs merBILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1
BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1 BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING BFS 2003:19 HIN 1 Utgivare: Sten Bjerström 1 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder
Läs merHandlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång
Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder på allmän plats Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antagen av Kommunstyrelsen Mariestad
Läs merBoverkets författningssamling
Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde
Läs merTillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö i Linköpings kommun
Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö i Linköpings kommun med riktlinjer för en tillgänglig och användbar utemiljö för personer med nedsatt funktionsförmåga Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden Antagen
Läs merBOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:13 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och
Läs merTillgänglighet för alla. Myt eller verklighet?
Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet? Seminarium om oskyddade trafikanter NVF Malmö 26 april 2007 Professor Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola 070426 Personerna och hindren Tillgänglighet
Läs merPlaneringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar
1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar
Läs merEAH - Enkelt Avhjälpta Hinder. Vanliga brister. Saker att tänka på
EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder eller Vanliga brister och Saker att tänka på I detta dokument har vi försökt att notera ner vanliga brister och saker att tänka, som vi har upptäckt vid genomförda handikappinventeringar
Läs merEnkelt avhjälpta hinder
2016-03-31 Enkelt avhjälpta hinder Fastighetsägare ska åtgärda enkelt avhjälpta hinder för att så många som möjligt ska kunna få tillträde till och använda publika lokaler och allmän platsmark. Checklista
Läs merHandikappolitiskt program
Handikappolitiskt program Innehållsförteckning Förord 2 Sida Åtgärder i kommunerna 3-4 Lagar 5 Socialtjänstlagen, 1 kap 1 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 5, 6 7 Plan- och bygglagen
Läs merTillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta
Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Förord Alla människor är rörelsehindrade under någon del av livet. Under det första året sker transporten i en rullstol som kallas
Läs merKap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015
Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELSTÄLL 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR
Läs merEVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10
EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? Avvägningar Om ett hinder ska anses vara enkelt avhjälpt beror på om Nyttan av åtgärden Förutsättningarna på platsen
Läs merShared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.
Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,
Läs merInformation till checklista för egenkontroll av enkelt avhjälpa hinder i publika lokaler
Örnsköldsviks kommun maj 2014 INFORMATION FRÅN BYGG- OCH MILJÖAVDELNINGEN FÖRETAG Information till checklista för egenkontroll av enkelt avhjälpa hinder i publika lokaler 1. Fysiska hinder 1.1 Parkeringsplats
Läs mer3. Checklista för allmänna platser
3. Checklista för allmänna platser Nr. KONTROLLPUNKTER 11 MARKBELÄGGNINGAR (12 ) 11.1 Förekommer ojämna markbeläggningar som utgör hinder för personer i rullstol eller med rollator? (T.ex. löst grus eller
Läs merRiktlinjer för en tillgänglig och användbar utemiljö
Riktlinje 2003-06-03 Riktlinjer för en tillgänglig och användbar utemiljö TN-2/2008 310 Antagna av tekniska nämnden 2003-06-03. Reviderad 2007. Reviderad 2008-01-24. Riktlinjerna ska ses som en vägledning
Läs merTillgänglighetshandboken
Tillgänglighetshandboken Krav och riktlinjer för utformning av tillgängliga och användbara miljöer för personer med funktionsnedsättningar, på allmänna platser och i lokaler dit allmänheten har tillträde
Läs merMinimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne.
Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne. Parkeringsplats Finns parkering inom 25 m gångavstånd till publik
Läs merChecklista för ökad tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade med typritningar för gångöverfarter
PUBLIKATION 2008:137 Tänk på måtten Samordna med fastighetsägaren Checklista för ökad tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade med typritningar för gångöverfarter Titel: Checklista - för ökad
Läs merUTEMILJÖNS PÅVERKAN PÅ BRUKAREN- SÅ SKAPAR DU EN MILJÖ SOM BIDRAR TILL HÖGRE LEVNADSVILLKOR
FRAMTIDENS BEHOVSANPASSADE LSS- BOENDE 2016 KONFERENS 6-7 DECEMBER UTEMILJÖNS PÅVERKAN PÅ BRUKAREN- SÅ SKAPAR DU EN MILJÖ SOM BIDRAR TILL HÖGRE LEVNADSVILLKOR 1 2016-12-03 EN TEKNIKERS PERSPEKTIV PÅ DELAKTIGHET
Läs merFlyinge. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder
Flyinge Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Juni-juli 2006 Inventering av viktiga stråk Stråk Drabbade Problem 1 Västergård Ljungbjersvägen. Foto 1:1-1:6 Visuell sidoavgränsning
Läs mer2. Checklista för publika lokaler
2. Checklista för publika lokaler Nr. KONTROLLPUNKTER 1 NIVÅSKILLNADER (6 ) 1.1 Allmänt 1.1.1 Kan man nå byggnaden utan att passera trappa eller trappsteg? 1.1.2 Kan man stiga in i byggnaden utan att passera
Läs merDnr B Ankom
Dnr B 2017-000660 Ankom 2017-04-28 TOLLARE ÄNG, NACKA TOLLARE ÄNG, NACKA. Utlåtande avseende tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Gällande normer
Läs merTillgänglighetsinventering av Skandia teatern
Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av uppdraget... 4
Läs merLösningar i Norden Likheter och olikheter
Island Färöarna Lösningar i Norden Likheter och olikheter Karin Renström Seniorkonsult Trafikplanering, Vectura Consulting AB karin.renstrom@vectura.se Seminarieplatser 2008-2012 2012-06-12 1 2012-06-12
Läs merVi anpassar gatumiljön för alla
Vi anpassar gatumiljön för alla Kollektivtrafik för alla Göteborgs Stad Trafikkontoret, Färdtjänsten och Västtrafik genomför tillsammans ett projekt för att förbättra kollektivtrafiken. Inom ramen för
Läs merTillgänglighetsprogram för Malmö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet för funktionshindrade vid ny- och ombyggnad av allmän plats
Tillgänglighetsprogram för Malmö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet för funktionshindrade vid ny- och ombyggnad av allmän plats juni 2008 1 Tillgänglighetsprogram för Malmö. Krav och riktlinjer
Läs merNu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt
Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Har du som fastighetsägare satt dig in i frågan om enkelt avhjälpta hinder? Om inte så är det hög tid nu! Varför denna broschyr?
Läs merTillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker
Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av
Läs merBILAGA 3: Checklista för tillgänglighetsinventering
BILAGA 3: Checklista för tillgänglighetsinventering INSTRUKTIONER Checklistan är framtagen för inventering av Högsby kommuns publika lokaler och platser och är en omarbetning av Handikappombudsmannens
Läs merLandskrona kommun. Tillgänglighet förutsätter framkomlighet...
Landskrona kommun Tillgänglighet förutsätter framkomlighet... Innehållsförteckning Enkelt avhjälpta hinder Stråk Principer för enhetlighet Taktila (kännbara) plattor Kupol- och sinusplattor Pollare och
Läs merKarin Renström Seniorkonsult Trafikplanering, Vectura Consulting AB
Lofoten Färöarna Løsninger i Norden Likheter og ulikheter Karin Renström Seniorkonsult Trafikplanering, Vectura Consulting AB karin.renstrom@vectura.se Svolvær, Lofoten 2012-04-19 1 2012-04-19 2 Övergångsställen/Kryssningssteder
Läs merEnkelt avhjälpta hinder
Enkelt avhjälpta hinder - Trafikkontorets åtgärdsstrategi stockholm.se - Trafikkontorets åtgärsstrategi Utgivningsdatum: Februari 2015 Utgivare: Trafikkontoret Kontaktperson: Catarina Nilsson 3 (45) Förord
Läs merGårdstånga. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder
Gårdstånga Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Juni-juli 2006 Stråk Stråk 1 Sandyvägen Flyingevägen. Foto 1:1a-b -1:2 Belysning ej testad Belysning provas Visuell sidoavgränsning
Läs merProv-inventering av Bollhuset i Lunds kommun med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder
Prov-inventering av Bollhuset i Lunds kommun med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder Bakgrund och syfte Prov-inventeringen av Bollhuset i Lunds kommun med avseende
Läs merNäsåker - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006
Näsåker - en tillgänglighetsinventering Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006 Inventeringen genomfördes under juli 2006 av Linda Åberg och Susanna Rudehill. Denna rapport
Läs merFörbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007
Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007 2 Innehåll Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Förutsättningar 6 Funktionella brister i vägnätet 6 Riktlinjer
Läs merRiktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun
Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun Riktlinjerna i den här foldern gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats, det vill säga gator, vägar, torg,
Läs merRiktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Kommunerna i Fyrbodal Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Västra Götalandsregionen tillsammans med kommunerna i länet har tagit fram förslag till riktlinjer för fysisk
Läs merBeskrivning av riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet och användbarhet
Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Beskrivning av riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet och användbarhet Tillgängligheten och användbarheten anges dels som riktlinje, dels som standard. I vissa
Läs merTillgänglighetsinventering Kunskapsskolan Täby Fräsaren 2
Tillgänglighetsinventering Kunskapsskolan Täby Fräsaren 2 Upprättat av Certifierad sakkunnig i tillgänglighet 2016-05-20 1 (8) Tillgänglighetsinventering Fräsen 2, Kunskapsskolan, Täby kommun UPPDRAG Att
Läs merPolicydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse
Synskadades Riksförbund 2010-04-30 Policydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse Innehåll Inledning... 1 Ledstråk...
Läs merHandbok för en tillgängligare utemiljö
Handbok för en tillgängligare utemiljö Antagen av tekniska nämnden 2002, reviderad 2006 och 2011 HELSINGBORGS STAD helsingborg.se Förord För att alla ska kunna ha möjligheter att ta del av vårt samhälle
Läs merTillgänglighet för funktionshindrade Inventering på gångvägar till och från hållplats i stadsdelen Kortedala
Tillgänglighet för funktionshindrade Inventering på gångvägar till och från hållplats i stadsdelen Kortedala Rapport 2:2003 Trafikkontoret Issn 1103-1530, isrn gbg-tk-r 2:2003-se Rapporten har utarbetats
Läs merAtt ta bort enkelt avhjälpta hinder!
Att ta bort enkelt avhjälpta hinder! Förslag till åtgärder för att förbättra tillgängligheten i Söderköpings kommun Bakgrund I vårt land ska gator, parker, torg, handels- och kulturnäringar samt andra
Läs merVärmebölja Kommunala rådet för funktionshinderfrågor. Torsdag 27 september 2018
Värmebölja 2018 Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Torsdag 27 september 2018 Klimatanpassningsplan Sommarens stora händelser Uppsala jämförelse mellan 2017 och 2018 Foto: Rymdstyrelsen/Google/Esa
Läs merPÅ VÄG ATT BLI VÄRLDENS MEST TILLGÄNGLIGA HUVUDSTAD EN STAD FÖR ALLA
PÅ VÄG ATT BLI VÄRLDENS MEST TILLGÄNGLIGA HUVUDSTAD EN STAD FÖR ALLA Tillgänglighet är en demokratifråga I Stockholm möts människor och kulturer. Här får nya innovativa idéer liv och här skapas ny världsomdanande
Läs merRiktlinjer för skyltning på offentlig plats
2013-04-18 1(6) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för skyltning på offentlig plats Riktlinjerna gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats, det vill säga gator, vägar,
Läs merInnehållsförteckning. Bilagor
Innehållsförteckning A. Inledning och syfte 3 B. Allmän plats och område 4 C. Gångyta 4 D. Avfasning 5 E. Ramp och trappa 5 F. Ledstång/balansstöd 6 G. Hiss 6 H. Kontrast 6 I. Varningsmarkering 6 J. Skyltning
Läs merChecklista. För tillgängliga vallokaler
Checklista För tillgängliga vallokaler Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2014 Titel: Checklista För tillgängliga vallokaler Handisam Serie: A 2014:3 ISBN-nummer: 978-91-980064-7-6
Läs merRIKTLINJER FÖR EN TILLGÄNGLIG UTEMILJÖ I FINSPÅNGS KOMMUN. samrådshandling 2011-05-05
RIKTLINJER FÖR EN TILLGÄNGLIG UTEMILJÖ I FINSPÅNGS KOMMUN samrådshandling 2011-05-05 Bakgrund För att alla ska ha möjlighet till delaktighet i kommunen krävs det att gator, torg, kollektivtrafik, byggnader
Läs merUtvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion
Utvärdering av lekplatser i Stockholm Januari 2005 Kortversion Tillgängliga lekplatser Det här är en kortfattat beskrivning av det som kommit fram i en tillgänglighetsundersökning av 8st lekplatser i Stockholm
Läs merRiktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun
Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun Riktlinjerna i den här foldern gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats. Det vill säga gator, vägar, torg,
Läs merGUIDE [År] TILLGÄNGLIGHETSGUIDE. Socialförvaltningen Ovanåkers kommun (Reviderad juli 2014)
GUIDE [År] TILLGÄNGLIGHETSGUIDE Socialförvaltningen Ovanåkers kommun (Reviderad juli 2014) 1 Innehållsförteckning 12an 3 54an Gruppbostad & gemensamhetsutrymme n 11 Backa 15 Gullvivan 25 Gyllengården 31
Läs merTILLGÄNGLIGHETSPLAN. 49 r gar [Vi @tierp se TIERPS FÖR OFFENTLIG UTEMILJÖ IIIERP ;\ISÖMMUNI KOMMUN SAM HÄLLSBYGGNADSEN HETEN
TIERPS KOMMUN SAM HÄLLSBYGGNADSEN HETEN Antagen av... Dnr: TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR OFFENTLIG UTEMILJÖ IIIERP ;\ISÖMMUNI 4r -.. n gata 7 h-rjrekagåt R.54 :0-, 029-1-2 69 49 r gar [Vi @tierp se 2015 Samhällsbyggnadsenheten,
Läs merLångsele - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006
Långsele - en tillgänglighetsinventering Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006 Inventeringen genomfördes under juli 2006 av Linda Åberg och Susanna Rudehill. Denna rapport
Läs merTillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012
PM 1 av 5 2009-05-14 Tekniska nämnden Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 Bakgrund I slutet av 2008 gjordes en uppföljning av Gator och parkers tillgänglighetsarbete under åren 2002-2008.
Läs merHandläggningsrutin för uteserveringar. Fastställd av Samhällsnämnden 2011-04-07 85
Handläggningsrutin för uteserveringar Fastställd av Samhällsnämnden 2011-04-07 85 UTESERVERING ELLER SOMMARVERANDA? Uteservering - Står direkt på marken (lägre uppbyggnader accepteras endast i undantagsfall
Läs merChecklista för tillgängliga vallokaler och röstningslokaler
Tillgängliga vallokaler Checklista för tillgängliga vallokaler och röstningslokaler Om checklistan Detta dokument är framtaget för att vara ett stöd för kommunerna i arbetet med att välja ut och utforma
Läs merTipsa om din kandidat till S:t Julianpriset på www.stockholm.se/tillganglig eller ring tipstelefonen 08-508 26 699.
BLOMQUIST ANNONSBYRÅ 2008 32 tips som ökar tillgängligheten i din butik Stockholm ska vara en stad för alla. Det ska vara enkelt att ta sig fram på gator och torg, i offentliga lokaler, i butiker och restauranger
Läs merPlan för tillgänglighet och delaktighet
Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Antaget av kommunfullmäktige den 30 september 2013, 65 Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Planens syfte och
Läs merFördjupningsmaterial för studiecirkelledare till filmen. Attans! en film om tillgänglighet
Fördjupningsmaterial för studiecirkelledare till filmen Attans! en film om tillgänglighet Projekt Tillgängliga bostadsområden, Handikappförbunden, Sundbyberg 2010 Texter: Zdenka Sramkova Foto: Claes Herrlander
Läs merChecklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård
1 (5) Avdelningen för nsjukvård Geriatrikenheten Checklista fysisk tillgänglighet Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård Företagsnamn Organisationsnummer Verksamhetens
Läs merChecklista för lokaler Fysisk tillgänglighet
Checklista för lokaler Fysisk tillgänglighet Företag/Vårdgivare Mottagningsadress Verksamhetschef Datum för ifyllnad Vårdvalsområde Denna redovisning av lokalens fysiska tillgänglighet ska bifogas ansökan
Läs merKap 5 MÖBLERING. Reviderad HANDBOK KSF Gatu- och trafiksektionen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen Huddinge Kommun
Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELPARKERING 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR
Läs merTillgängliga gästhamnar för besökare med olika funktionsnedsättningar
20070906 RSK 516 2007 Reviderad 20100118 Tillgängliga gästhamnar för besökare med olika funktionsnedsättningar i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland HK 20070906 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merTillgänglighetshandboken
Tillgänglighetshandboken Krav och riktlinjer för utformning av tillgängliga och användbara miljöer för personer med funktionsnedsättningar, på allmänna platser och i lokaler dit allmänheten har tillträde
Läs merBRA FÖR ALLA. En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer
BRA FÖR ALLA En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer Innehåll Förutsättningar... 1 Handikapparkering... 1 Gångväg till entré... 2 Entré... 3 Dörr... 3 Vindfång... 3 Tröskel...
Läs merGESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng
GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng PLATSEN Ett torg på vattnet Det som är unikt för Kristinehamns torg är att det är ett torg runt ett vattendrag. Varnan
Läs merÖkad tillgänglighet för funktionshindrade med fokus på Botkyrkas centrumområden. September 2005
Ökad tillgänglighet för funktionshindrade med fokus på Botkyrkas centrumområden September 2005 Förord I maj 2000 antog Riksdagen propositionen Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan
Läs merTillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder
Fysiska hinder Att hitta inom området För att besökare med funktionsnedsättning ska hitta inom området krävs tydlig information. För att synskadade och blinda ska kunna ta till sig information kan man
Läs merLinköpings Handikapp-politiska handlings-program
Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och
Läs merDet är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till!
CHECK it out! Alla ska vara välkomna att delta i Studiefrämjandets verksamhet. För att det ska bli verklighet måste vi också göra det möjligt för alla att delta. Det innebär att vi ska ha god tillgänglighet
Läs merTillgängliga konferenser där alla kan delta och medverka oavsett funktionsförmåga
Tillgängliga konferenser där alla kan delta och medverka oavsett funktionsförmåga En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning. Det kan till exempel handla om nedsatt rörelseförmåga,
Läs merBoverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde.
Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde. Boverket har i november 2003 meddelat föreskrifter och allmänna råd (BFS 2003:19)
Läs merTillgänglighet. Färnas Hjärta Bed & Breakfast
Tillgänglighet Färnas Hjärta Bed & Breakfast Tillgänglighetsinformation Vi tycker det är viktig för gäster att på förhand få veta om våra lokaler är tillgänglig utifrån de behov man har. Det gäller speciellt
Läs merTillgänglighetsstrategi -för en framkomlig fysisk utemiljö
Tillgänglighetsstrategi -för en framkomlig fysisk utemiljö 2016-03-01 Innehållsförteckning Tillgänglighetsstrategi... 4 1 Bakgrund... 4 2 Målbild... 6 3 Strategipunkter... 6 3.1 Reglerande dokument och
Läs merTrygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö
Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Vad är en trygghetsvandring? Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare kommun men också för att se hur invånarna
Läs merTillgänglighetspromenaden vänder sig till ledamöter i Kommunala funktionshinderrådet, ritningsgranskarrådet och särskilt inbjudna.
1 Tillgänglighetspromenad 5 september 2016 Plats: Dalslands konstmuseum och Dalslands center. Tillgänglighetspromenaden vänder sig till ledamöter i Kommunala funktionshinderrådet, ritningsgranskarrådet
Läs merFörslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63
Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun Antagen av KF 2010-04-14 63 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4
Läs merUtlåtande avseende tillgänglighet och användbarhet
Sida 1 av 8 Utlåtande avseende tillgänglighet och användbarhet Umeå Kulturhus, Umeå 7:4 Projekt: Uppdragsnummer: Preliminärhandling Upprättad den 4 mars 2015 Reviderad den Granskning utförd av: Solveig
Läs merTillgängliga bostadsområden
Tillgängliga bostadsområden Projekt Tillgängliga bostadsområden, 2007 Text: Zdenka Sramkova, Anders Nordholm, Handikappförbunden Illustrationer: Nuno Ventura Bento, KCT Stockholm 2 Tillgängligt samhälle
Läs merSlätmossens naturpark
Naturen på lika villkor Slätmossens naturpark Haninge kommun INVENTERINGSRAPPORT Datum: 26/9 2016 Inventerare Katrin Jones Hammarlund Med från kommunen: Petra Lindvall Projekt Naturen på lika villkor Utförare
Läs merKontrollprogram fo r tillga nglighet och anva ndbarhet
Kontrollprogram fo r tillga nglighet och anva ndbarhet hjälp för byggherrar och projektörer vid nyproduktion, tillbyggnad och ändringar av byggnader Uppdaterad 2012-03-19 Inledning Kontrollprogrammet för
Läs merSjöfartsverkets författningssamling
Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassning av passagerarfartyg med hänsyn till personer med funktionshinder; beslutade den 12 november 2004. SJÖFS 2004:25
Läs merTillgänglighet i befintligt bostadsbestånd
Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd Bakgrund Det behövs en gemensam definition inom Göteborgs Stad av vad som kan definieras som en tillgänglig bostad. Tillgänglighet är en faktor för att möjliggöra
Läs merSkutans fågeltorn INVENTERINGSRAPPORT. Haninge kommun. Naturen på lika villkor. Datum: 27/9 2016
Naturen på lika villkor Skutans fågeltorn Haninge kommun INVENTERINGSRAPPORT Datum: 27/9 2016 Inventerare Katrin Jones Hammarlund Med från kommunen: Joakim Sjöqvist Projekt Naturen på lika villkor Utförare
Läs merTillgänglighetspromenaden genomfördes en solig eftermiddag med företrädare från funktionshinderföreningar, Politiken, näringsidkare och tjänstemän.
Tillgänglighetspromenad Plats: Vita Sandar Datum: 3 maj 2017 Tillgänglighetspromenaden genomfördes en solig eftermiddag med företrädare från funktionshinderföreningar, Politiken, näringsidkare och tjänstemän.
Läs merTillgängliga och användbara miljöer
Tillgängliga och användbara miljöer Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet i samverkan med Handikapporganisationerna i Västra Götaland Innehåll 20090922/2010 Inledning...3 Varför behövs riktlinjer
Läs merLedstråk. Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart
Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Ledstråk Att hitta rätt och veta var man är, det vill väl alla. För många räcker det med att använda sig av s.k. landmärken, man ser på långt håll vilken riktning
Läs merTillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn,
Tillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn, Gustavsborg, Lasarettet och centrala delar av Mörrum Tyréns
Läs mer