Riktlinjer för tillgänglighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för tillgänglighet"

Transkript

1 Riktlinjer för tillgänglighet i offentlig utemiljö Antagen av samhällsbyggnadsnämnden Teknik- och samhällsbyggnadskontoret

2 Projektledare: Karoline Hällgren Foto: Karoline Hällgren Linköpings kommun, Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret

3 Innehåll Inledning... 4 Belysning... 5 Gångpassage/övergångsställe... 6 Gångyta... 8 Kollektivtrafik Ledstråk för personer med synnedsättning Lekplats Markutrustning, toalett m m Naturen i Linköping Parkering Ramp Trappa Underhåll, skötsel och drift Vegetation Referenslista

4 Inledning Linköping en stad för alla Alla medborgare med någon form av funktionsnedsättning ska utifrån sina förutsättningar ha möjlighet att leva ett med andra medborgare likvärdigt liv. Tillgänglighet för alla är ett jämlikhetskrav en demokratifråga. Utgångspunkten är att alla människor har olika förutsättningar och funktionsnedsättningar är en av flera naturliga variationer i befolkningen. Utformningen av miljön ska baseras på att vi är olika men att miljön ska kunnas användas på likvärdiga villkor. Det ska vara enkelt att ta sig till samhällsservice, affärer, fritidsaktivitet, kultur, möten och upplevelser i den offentliga miljön. Ökad självständighet och trygghet ger ökad aktivitet, och därmed bättre fysisk och psykisk hälsa. Samhällsbyggnadsnämnden har ansvaret för kommunens yttre offentliga miljö, som t.ex. består av gator, gång och cykelvägar, torg, parker och naturområden. I Riktlinjer för tillgänglighet i offentlig utomhusmiljö finns exempel på godtagbar gestaltning för ett tillgängligare Linköping samt hänvisningar till lagkrav och kommunens typritningar. Lagkrav I Boverkets föreskrift BFS 2011:5 (ALM 2) beskrivs allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse-eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader. Tillgänglighet Tillgänglighet innebär att man självständigt kan nå målpunkter i samhället. Att platsen är användbar betyder att man kan vistas i miljön och använd den till avsett ändamål. Viktiga dokument FN:standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. 22 standardregler kring delaktighet och jämlikhet för funktionshindrade i hela samhället. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. En FN:konvention som specifikt omfattar personer med funktionsnedsättningar. Tillgänglighet är en grundläggande förutsättning i konvention. Från patient till medborgare- en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Den svenska handikappolitiken bygger på denna handlingsplan som sträckte sig fram till En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Syftet med strategin är att presentera politikens inriktning och mål. I Boverkets föreskrifter BFS 2011:13 HIN 2 beskrivs allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Personer med funktionsnedsättning Det är viktigt att skilja mellan begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder. Med funktionsnedsättning avses människor som har nedsättningar av den psykiska, fysiska eller intellektuella funktionsförmågan. Funktionshinder kan undvikas om den fysiska miljön anpassas efter personens förmåga. Cirka en tiondel av befolkningen har mer varaktig och omfattande funktionsnedsättning. Om man har nedsatt rörelseförmåga är det t.ex. viktigt med korta avstånd, sittmöjligheter utefter förflyttningsvägar, markbeläggning som är fast och jämn, ledstänger vid trappor och ramper och tillräckligt med utrymme att ta sig fram t.ex. med rullstol. När man har nedsatt orienteringsförmåga är det t.ex. viktigt med logisk utformning, ledstråk, markering av hinder, belysning och tydliga och konsekventa skyltar med taktil och verbal information. 4

5 Belysning Belysning på gångytor och vid viktiga målpunkter ska vara så utformad och ha sådan ljusstyrka att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda dessa (BFS 2011:5 14 ) Belysning vid trappor, gång och cykelväg, Mahoniadalen En god belysning har stor betydelse för alla men nödvändigt för personer med nedsatt syn. God belysning är särskilt viktig vid övergångställen/korsningar, entréer, hållplatser/perronger, trappor, orienteringsskyltar och viktiga gångstråk. Många synsvaga personer är särskilt känsliga för bländning. Belysning bör vara icke bländande och jämn, därför bör ljuskällan vara avskärmad. Ljusets färg har också betydelse. Ett vitt ljus ger bättre färgåtergivning än det gula ljus som är vanligt vid vägmiljöer. Belysningsstolpar bör placeras i möbleringszon så att de inte utgör en olycksfallsrisk för personer med synnedsättning. Extra belysning vid övergångsställe (Hjulsbroskolan). 5

6 Gångpassage/övergångsställe Platser med passage mellan olika typer av gångytor och platser som ansluter till gångytor ska utformas, placeras och markeras så att de inte medför hinder för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. På dessa platser ska delar av nivåskillnaderna utjämnas med ramp till 0-nivå så att personer med nedsatt rörelseförmåga kan ta sig fram (BFS 2011:5 8 ) Se typritning: Signalreglerat övergångställe: AB 964/50. Signalreglerat övergångställe med cykelpassage: AB 964/49. Obevakat övergångsställe med cykelpassage: AB 964/47. Obevakat övergångställe: AB964/48. Gångpassage: AB 964/51B Allmänt gäller att övergångställen/gångpassager ska utformas så att de fungerar för både personer med nedsatt syn och personer som har rörelsenedsättning. Låga hastigheter och korta passager över vägen är viktigt aspekter ur trafiksäkerhetssynpunkt. Övergångställe Ena delen av övergångsstället ska utformas med en nedsänkt ramp och den andra delen med kantsten. Övergångstället bör utformas likadant på båda sidor av gatan och ligga vinkelrätt mot trottoaren för att underlätta för personer som använder teknikkäpp att ta ut riktningen mot kantstenen. Den del av övergångstället som är anpassat för personer med synnedsättning placeras därför längst bort från radien i en korsning. Taktila plattor används för att underlätta för personer med synnedsättning att korsa gatan. Rampen ska luta max 1:12 för att det ska vara lätt att ta sig fram. Vid signalreglerat övergångställe bör det finnas akustisk och taktil information monterad vid signalstolpen. Ljudsignalen underlättar lokalisering av passagen, informerar när det är grönt och vägleder över gatan. Taktil karta vid signalstolpe ger information till personer med synnedsättning om övergångsställets utformning. Gångpassage Detaljutformningen av gångpassager är starkt relaterad till förhållanden på plats. Vid viktiga målpunktermed mycket gångtrafik utformas gångpassage liknande övergångställen förutom zebraränder. I villaområden och ytterområden ansluter asfalten till noll. För att personer med synnedsättning inte ovetande ska gå ut i körbanan bör nedsänkningen placeras innanför förlängningen av husliv/gräskant. Kantsten Två körfält Refug Ett körfält Kantsten Startpunkt/riktningspil Taktilkarta/relief vid signalreglerat övergångsställe 6

7 Övergångställen vid Fontänen Refug Vid breda övergångställen/gångpassager bör refuger anordnas. Personer med funktionsnedsättning har speciellt nytta av detta eftersom de kan behöva längre tid på sig att passera och att man kan ha behov av att vila. Refugens bredd bör vara två meter för att en rullstol ska få plats. Övergångsställe i Ryd Kantnedsänkningen till 0:nivå vid Snickaregatan 7

8 Gångyta Gångytor skall utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta sig fram så att personer med rullstol kan förflytta sig utan hjälp (BFS 2011:5 7 ) Gångytans bredd Dimensionerade för gångytors bredd är en större utomhusrullstol vars vändmått är en cirkel med diametern 2 meter. Om gångbanan görs smalare ska det finnas vändzoner med jämna mellanrum. Gångytor skall var jämna, fasta och halkfria (BFS 2011:5 7 ) Markbeläggning ytskikt Gångbanor och gångvägar ska ha ett fast ytskikt som har en jämn och halkfri yta. Tät asfalt, slät betong och släta stenhällar, betongplattor ger god tillgänglighet. I naturområden ger packad stenmjöl god tillgänglighet. Smågatsten och storgatsten ger sämre tillgänglighet. Genom att krysshamra eller flamma stenens överyta kan tillgängligheten öka. Kullersten och lös sand ger dålig tillgänglighet. Gångytans tvärlutning En gångyta som lutar för mycket i tvärled gör att hjulen på rullstolen eller rollatorn drar snett, vilket fordrar både styrka och balans för att hantera. Redan mycket små tvärlutningar är ett problem för de som går med krycka, käpp eller sitter i manuell rullstol. Tvärlutningen ska understiga 2% (= 1:50) för att uppnå god standard. Gångytans längslutning En gångyta bör vara så horisontell som möjligt. För att uppnå god standard bör längslutning inte vara över 2% (= 1:50). Då längslutningen beror på topografin kan låg standard förbättras till mindre god standard om vilplan med sittbänk planeras in. Vilplan och kraftiga vägkrökar får högst luta 2% (= 1:50). Vattenavrinning - Ränndal och dagvattenbrunn För att minska risken för halka ska alla gångytor ha god dränering och ytvattenavrinning. Vatten från omgivningen får inte rinna över gångytor om det finns risk för svallis. Dagvattenbrunnar ska om möjligt läggas vid sidan om gångstråk, gångpassager och övergångsställen för att minska risken för fallolyckor. Dagvattenbrunnar ska t.ex. inte placeras i ledstråk. Djupa ränndalar utgör snubbelrisk Betongplattor, asfalt, stenhällar och packad stenmjöl räknas som jämna ytor. 8

9 och är ett hinder för personer som använder rollator eller rullstol. Vid all ny- och ombyggnad ska allt takvatten tas omhand via stuprör som kopplas till dagvattenledningar eller till anläggningar för lokalt omhändertagande av dagvatten. Om ränndalar inte kan undvikas ska de utformas mjukt skålformat. Mjuk skålad ränndal som gör det möjligt att passera med rollator och rullstol Tydlig möbleringszon på bokhållargatan Sammanhängande stråk bör utformas med lättbegripliga och tydliga gångzoner och möbleringszoner (BFS 2011:5 6 ) En gångyta bör ( )vara fri från hinder ( ) samt (.) särskiljas från möbleringszon med exempelvis avvikande markbeläggning (BFS 2011:5 7 ) Möbleringszon Gångstråk bör utformas tydligt och lättbegripligt och utan hinder. I gaturummet ska möbler samordnas för att inte hindra framkomligheten. Möbleringszonen kan avgränsas med t.ex. ett annat material. I möbleringszonen placeras blomsterurnor, utemöbler, papperskorgar, cykelställ, skyltar m.m. Stolpar till belysning, skyltar, parkeringsmätare m.m. ska om möjligt placeras intill fasaderna och andra väggar i gaturummet, helst i en sk. fasadfris med avvikande beläggning. Gångbanan närmast husfasaden ska så långt som möjligt hållas fritt från hinder så att personer med synnedsättning lätt kan orientera sig. Cykelyta Speciellt äldre och personer med funktionsnedsättning upplever det extra svårt med cykeltrafik. Cyklar hörs inte och har man dessutom nedsatt hörsel så kan man känna sig otrygg i samspelet med cyklister. Gångytor bör så långt som möjligt vara åtskild från cykelvägar. Det ska vara tydligt vilken yta som är avsedd för respektive trafikslag. 9

10 Kollektivtrafik Viktiga målpunkter, gångytor; trappor och ramper ska vara lätta att upptäcka (BFS 2011:5 11 ) Belysningen på gångytor och vid viktiga målpunkter ska vara så utformad och ha sådan ljusstyrka att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda dessa (BFS 2011:15 14 ) Se typritning: AB 964/52 (busshållplats typ fickhållplats) AB 964/53 (busshållplats typ timglas) Busshållplats med kontrastplattor vid kantstöd, taktil ledyta samt hög kantsten (Kvinnebyvägen) Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. För att underlätta resandet måste det därför finnas hög kantstens där bussen stannar så att det är lätt att komma av och på bussen. Taktila plattor underlättar för personer med synnedsättning att veta var bussen stannar. Det är viktigt att hållplatsen tydligt framträder mot omgivningen och att anslutningsvägar till busshållplats är tillgängliga. Bänk i busskuren har ryggstöd och armstöd Taktila plattor leder fram till dörren på bussen Hög kantsten gör det enkelt att kliva på bussen med rollator. 10

11 Ledstråk för personer med synnedsättning Gångytor ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer med rullstol kan förflytta sig utan hjälp. ( ) På öppna ytor ska särskilda ledstråk finnas (BFS 2011:5 7 ) För att orientera sig i gatumiljön behöver personer med nedsatt syn olika form av ledning. Behoven ser olika ut beroende på grad av synnedsättning. Många personer med nedsatt syn kan orientera sig med hjälp av skillnader i ljushetskontrast i gatumiljön, medan andra är beroende av vit käpp, GPS, ledarhund och kännbara skillnader i material. logisk och konsekvent. Det är speciellt viktigt att markera tvära riktningsförändringar, valpunkter och platser där det kan bli konflikter. När ett ledstråk anläggs med taktila plattor ska ytan på båda sidor vara så slät som möjligt för att få fram skillnaderna mellan materialen. Den släta ytan gör att de taktila plattorna är lättare att hitta med den vita käppen. Ett ledstråk ska bilda en obruten kedja från start till mål. Det är viktigt att hålla ledstråk fria från hinder. För att uppnå god standard måste det finnas en tydlig kant att följa. I första hand bör naturliga ledytor användas som t.ex mot gräs, plantering, asfalt, släta plattor, vägg och räcke. Där detta inte är möjligt, till exempel på öppna hårdgjorda platser, kan man använda sig av konstgjorda ledytor, med taktila plattor. För att kunna identifiera stråket bör ytan vara 0,7 meter bred och ha en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS. Utformningen måste vara enkel, Kontrastplattor ORIENTERING Kupolplattor VARNING Stopplatta Sinusplattor LEDNING För ledning över öppna ytor Kontrastplattor ORIENTERING Taktila plattor leder över torgyta (friidrottsarenan) Husfasader, kantstöd, asfalt/gräs är exempel på naturliga ledstråk 11

12 Lekplats Lekplatser ska kunna användas av både barn och vuxna med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (BFS 2011:5 6 ) Lekplatser ska så långt möjligt anpassas till såväl barn som vuxna med nedsatt funktionsförmåga. Ambitionen i kommunens lekplatsplan är att lekparken i Trädgårdsföreningen och alla stadsdelslekplatser ska vara anpassade och tillgängliga till någon del. Även vid utformningen av lokallekplats och närlek bör god tillgänglighet vara en utgångspunkt. Lekplatser ska placeras i en trafiksäker miljö där man inte störs av buller eller luftföroreningar. Lekplatsen behöver ha ett bra vindskydd och tillgång till såväl sol som skugga eller halvskugga. Särskilt viktigt är sol- och vindskydd över sandlådan och att rutschbanan placeras så att den inte ligger i gassande sol. Starkt allergiframkallande växter ska undvikas på och i anslutning till lekplatsen. Populär korggunga (Berga) Lekplatsen bör ge möjlighet till såväl enskild lek som lek i grupp, och uppmuntra barn till att förändra och skapa. Alla lekredskap och mötesplatser som t.ex. sandlådor, gungor, karuseller, klätterställningar, grill- och sittplatser Lekutrusning som nås via ramp (Trädgårdsföreningens parklek) 12

13 Det finns möjlighet att ta sig till rutschbanan på olika sätt: ramp, trapp eller klättra över stockar (Trädgårdsföreningens parklek) ska utformas så att alla så långt som möjligt kan vara med, helst utan någon annans hjälp. Lägre lekredskap på fasta stenmjölsytor och högre på fallskyddsplattor ger god tillgänglighet. Baksandytor kan göras tillgängliga genom nedsänkta sarger, bryggor eller upphöjda sandlådor och bakbord. Belysning, rumslighet och markbeläggningar ska underlätta orientering. Lekplatsen ska om möjligt också innehålla utmaningar för barn med nedsatt funktionsförmåga, t.ex. hemliga gångar i natur eller buskage. Här ska också finnas rika möjligheter till spännande synintryck och sinnesupplevelser av vatten, dofter, material och ljud. Färgsättning är speciellt viktig vid en lekplats. Klara tydliga färger med god kontrastverkan skapar en spännande och upplevelserik miljö. Gungbräda med ryggstöd (Trädgårdsföreningens parklek) Upphöjd sandlåda i två olika höjder för att passa såväl vuxen som barn som använder rullstol (Trädgårdsföreningens parklek) 13

14 Markutrustning, toalett m m Sittplatser som kan användas av personer med nedsatt rörelseförmåga ska finnas i anslutning till gångytor och vid viktiga målpunkter (BFS 2011:5 15 ) Se typritning: 964/49 Placering av soffa Sittplats För många människor är möjligheten att med jämna mellanrum kunna vila sig en förutsättning för att kunna bege sig ut på promenad. I miljöer där ett stort antal människor rör sig bör man tänka på att placera ut sittplatser minst var hundrade meter. På mindre frekventerade sträckor ska soffor inte placeras med större avstånd än 200 meter. Soffor placeras vid sidan av gångytan på hårdgjord yta. Sittplatsen utformas så även en person i rullstol kan sitta med bredvid. En soffa som fungerar bra för alla har en sitthöjd mellan 0,45-0,50 meter och armstöd på 70 cm för att ge stöd när man reser och sätter sig. Papperskorg Papperskorgar bör placeras logiskt så att de inte utgör någon risk för personer med synnedsättning att gå in i. Inkastet placeras 80 cm över mark. Uteservering/varuskylt Med hänsyn till framkomlighet och säkerhet för förbipasserande måste uteserveringar, reklam och varuskyltar uppfylla vissa krav. I Riktlinjer för uppställning av tillfälliga reklamskyltar på av kommunen ägd offentlig plats, inom Linköpings kommun, finns krav på hur varuskyltar ska vara utformade och placerade för att skapa god tillgänglighet. Tillståndsgivning av uteserveringar ska följa kommunens skrift Uteserveringar i staden, några tips och råd till Dig som vill söka om tillstånd. Soffa som är placerrad utanför gångyta och med plats för rullstol eller rullator bredvid 14

15 Varuskylt med tydlig sockel Offentlig toalett Där toalett för allmänheten finns ska minst en toalett kunna användas av personer med rullstol för begränsad utomhusanvändning (BFS 2011:5 6 ) För mer information om tillgängliga toaletter, se Tillgängliga toaletter, Handisams fördjupningsblad: Det ska vara möjligt att ta sin in på uteserveringarna med rullstol och rollator. Observera att rampen ska ligga inom uteserveringens område. Tydligt räcke vid uteservering underlättar för personer med synnedsättning att gå förbi 15

16 Naturen i Linköping Gångslinga med packad stenmjöl vid servicehus Ekbacken Den tätortsnära naturen och kommunens naturreservat ska ges ökad tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Särskilt attraktiva målpunkter för det rörliga friluftslivet ska prioriteras i tillgänglighetsarbetet. I den tätortsnära naturen i övrigt genomförs åtgärder utefter hur attraktiv platsen är, rådande lokala förhållanden och de resurser som finns till förfogande. attraktiva områdena används taktil skrift/punktskrift samt audioguider. Spår och leder ska vara väl uppmärkta, och försedda med avståndsangivelser. Övriga anordningar som utsiktsplatser, rast och grillplatser, allmänna bad och bryggor ska prioriteras och ges ökad tillgänglighet. Personer med funktionsnedsättning ska så långt möjligt också kunna delta i guidningar, övriga aktiviteter och evenemang. På de mest attraktiva besöksområdena ska målet vara att så stor del av området som möjligt ska vara helt tillgängliga. Det innebär att marklutningar, anordningar och informationsinsatser ska hålla högsta standard. I övriga områden genomförs alltid tillgänglighetsinsatser som t.ex. parkering för rörelsehindrade, anpassade stängselgenomgångar och färister. Där klosett anordnas ska den vara tillgänglig. Ytterligare exempel på åtgärder som bör eftersträvas är att spänger och broar ska förses med handledare och avåkningsskydd i områden där tillgängligheten i övrigt är god. Skyltar ska alltid vara tydliga och lättlästa och i de mest Gångstig vid Ekängsdalens våtmarker. 16

17 Informationsskylt med upphöjda bokstäver, punktskrift och audioguidning (Upplevelsestig, Valla skogen) Kontrastmarkering av trapp (Snöbryggan) Gömslet vid Rosenkällasjön har utsiktshål i två olika höjder för att passa både den som sitter i rullstol och den som står upp och kikar ut Träsarg underlättar för personer med synnedsättning att hitta (Upplevelsestig, Vallaskogen) 17

18 Parkering En angöringsplats för bilar ska finnas och en parkeringsplats för rörelsehindrade ska kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler; arbetslokaler och bostadshus. (BBR 3:122) Parkeringsplatser för rörelsehindrade med särskilt tillstånd ska utformas så att de blir användbara för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga. Markbeläggningen på sådana parkeringsplatser skall vara fast, jämn och halkfri (BFS 2011:5 16 ) Se typritning: 964/55 Parkering reserverad för personer med nedsatt rörelseförmåga Många personer med nedsatt rörelseförmåga har svårt att förflytta sig längre sträckor, därför måste det finnas möjlighet att angöra och parkera nära målpunkter. Parkeringsplatser för rörelsehindrade måste vara anpassade i storlek t.ex. så att det finns möjlighet att fälla ner en ramp och ta sig in med rullstol i bilen. Är parkeringsplatsen vid en trottoarkant ska en del av kanten vara nedsänkt så att man kan ta sig upp på gångbanan. 18

19 Ramp Om det inte är möjligt att undvika att anordna en trappa skall denna kompletteras med ramp eller alternativ väg som personer med nedsatt rörelseförmåga kan använda. Trappor och ramper skall utformas så att även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan förflytta sig säkert Trappor och ramper skall på båda sidorna ha ledstänger som är möjliga att greppa om (BFS 2011:5 9 ) Trappor skall förses med kontrastmarkeringar så att synsvaga och personer med andra orienteringssvårigheter kan uppfatta skillnaden (BFS 2011:5 11 ) Ramp vid Johannisborgsparken Större lutningar måste tas upp med ramper och trappor, och i speciella fall med hissar. Ramp bör finnas som alternativ till trappa för barnvagnar, rullstolar och rollatorer. En ramp bör ha en fri bredd på minst 1,5 meter. Vilplanet får luta högst 2% och ska ha en ljushetskontrast på minst 0,40 NCS-enheter. Rampens början och slut ska ha en ljushetskontrast på minst 0,40 NCS-enheter. Ledstänger på rampens båda sidor. En ledstång på en höjd av 0,9 respektive 0,7 meter. Rampen bör ha minst 4 centimeter högt avåkningsskydd. Rampen får inte luta i sidled. Ramper ska vara raka men svängar kan accepteras vid vilplan. Lutningen får vara högst 1:20=5%. En ramp ska ta upp högst 0,5 meters höjdskillnad, sedan krävs 2 meters vilplan. Om det finns tillräckligt med plats bör ramper komplet- teras med trappor. Ramp vid Guldsmedstorg 19

20 Trappa Om det inte är möjligt att undvika att anordna en trappa ska denna kompletteras med ramp eller alternativ väg som personer med nedsatt rörelseförmåga kan använda. Trappor och ramper ska utformas så att även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan förflytta sig säkert (BFS 2011:5 9 ) Trappor ska utformas på ett så säkert sätt som möjligt. Räcke, halk- och snubbelfri yta och kontrastmarkeringar underlättar för alla. Trappor utomhus bör ha minst två trappsteg för att minimera snubbelrisken. Kontrastmarkerad trapp vid Källådersgatan Fri bredd på trappor bör uppgå till minst 1,5 meter. Längre trappor ska avdelas med vilplan och gärna sitt- möjlighet. Vilplan ska vara minst 1,3 meter långt. Trappor bör vara raka. Trappstegen ska vara av samma höjd och djup i hela trappan. Trappstegsdjupet bör vara minst 0,3 meter. Trappstegshöjden bör vara 0,15 meter för att vara bekväm att gå i. Ledstången ska vara greppvänlig hela vägen, även vid infästningarna och nå minst 0,3 meter utanför nedersta och översta trappsteget. Trappans översta och nedersta trappsteg och även översta och nedersta i en avsats ska kontrastmarkeras över hela trappsteget. Handledaren ska vara greppvänlig Trappstegen bör ha 15 cm steghöjd och 30 cm stegdjup 0,9 m Trappan bör belysas, särskilt viktigt i slutet och början av trappan. 1,3 m min. 0,3 m Kontrasterande beläggning Ljushetskontrast ska vara minst 0,4 enligt NCS. Detaljutformning av trappa 20

21 Underhåll, skötsel och drift Regelbunden tillsyn, skötsel och underhåll av allmän platsmark är en förutsättning för god tillgänglighet. Beläggningar måste repareras, växtlighet beskäras, belysning bytas ut, räcken i trappor rätas upp med mera. God standard, drift och underhåll förhindrar singelolyckor för fotgängare som kan leda till långa vårdtider och stora samhällskostnader. Särskilt vintertid har många personer med funktionsnedsättning stora problem med att ta sig fram. Vid gångpassager, övergångställen, busshållplatser och parkeringsplats för rörelsehindrade är det extra viktigt att snövallar inte förekommer. Halkbekämpning är en mycket viktig del för att skapa säkra gångytor. Markvärme gör att stora delar av innerstaden är snöfri vinterhalvåret Avstängning vid gatuarbete Vid alla arbeten på gata, väg, cykelväg eller gångväg är det särskilt viktigt att se till att framkomligheten inte försämras för personer med funktionsnedsättning eftersom de har oftare svårare än andra att ta alternativa vägar. För personer med synnedsättning är det t.ex. viktigt att avstängningen inte ger vika och att den ger ledning att orientera sig förbi och för personer med rörelsenedsättning är det nödvändigt att det finns tillgängliga vägar att ta sig fram med rullstol och rollator. Linköpings kommun tillämpar Handbok - Arbete på väg utgiven av Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting, där finns krav på utformning för att skapa god tillgänglighet. Det är viktigt att tryckknappar vid övergångställen inte blockeras av snövallar Person med synnedsättning ska kunna upptäcka och ta sig förbi avspärrning 21

22 Vegetation Växter och gröna miljöer är viktiga för människors hälsa och välbefinnande. Val av växter, dess placering och en omsorgsfull skötsel är viktigt för att skapa en attraktiv, trygg och tillgänglig utemiljö. När man väljer träd och annan grönska ska allergiaspekten beaktas. Växter som kan vara allergiframkallande eller ge personer med allergi besvär bör inte placeras nära lekplatser, förskolor, skolor, entréer och hållplatser eller vid luftintag. Växter som kan ge besvär för allergiker, astmatiker och överkänsliga är t.ex. gräs, gråbo och maskros samt många korgblommiga växter som t.ex. prästkrage, ringblomma och krysantemum. Växter med stark doft kan orsaka allergiska reaktioner t.ex. syren, schersmin, ginst, spirea och hägg. Särskilt allergiframkallande är björk, men även sälg, hassel och al kan ge allergiska reaktioner under pollenperioden. Ofta är dessa växter vindpollinerade. Skymd belysningsstolpe Kontinuerlig tillsyn krävs så av vegetation inte begränsar framkomligheten, skymmer sikt och skapar otrygga miljöer. Växtligheten får inte avskärma belysningen och den fria höjden bör vara minst 2,2 meter. Vissa växter, bl.a. pil, poppel och tall har rötter som ligger grunt och ger lätt skador på markbeläggningar. Ytliga rötter och sprickor på gångvägar kan medföra svårigheter att förflytta sig med rullstol och rollator och det finns risk att gående snubblar. Överväxt bänk Vegetationen är väl klippt för att inte gå ut i gångbana Ytliga rötter som skadat markbeläggning 22

23 Referenslista Tryckta källor Boverkets författningssamling. BFS 2011:5 ALM 2. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader Boverkets författningssamling. BFS 2011:13 HIN 2. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har företräde och på allmänna platser Bygg ikapp För ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning, Elisabeth Svensson 2012, Svensk Byggtjänst GCM-Handbok Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel och mopedtrafik i fokus. Trafikverket, 2010 Mer åt fler på lekplatsen Ingegerd Harvard, Sveriges kommuner och Landsting, 2006 Enklare utan hinder Boverket, 2005 Vägar och gators utformning (VGU) Trafikverkets publikation, 2012 Elektroniska källor Boverket: Myndigheten för handikappolitisk samordning: Typritningar Typritningar finns att få hos Miljö och Samhällsbyggnadsförvaltningen, Drottninggatan 45, Linköping Kundtjänst:

24 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 2004:15 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller oriente ringsförmåga

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

Tillgänglighets plan. Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats. Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden

Tillgänglighets plan. Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats. Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden Tillgänglighets plan Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden 0.0.5 Innehåll Bakgrund 3 Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö

Läs mer

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder på allmän plats Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antagen av Kommunstyrelsen Mariestad

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:13 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och

Läs mer

Riktlinjer för en tillgänglig och användbar utemiljö

Riktlinjer för en tillgänglig och användbar utemiljö Riktlinje 2003-06-03 Riktlinjer för en tillgänglig och användbar utemiljö TN-2/2008 310 Antagna av tekniska nämnden 2003-06-03. Reviderad 2007. Reviderad 2008-01-24. Riktlinjerna ska ses som en vägledning

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Förord Alla människor är rörelsehindrade under någon del av livet. Under det första året sker transporten i en rullstol som kallas

Läs mer

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015 Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELSTÄLL 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR

Läs mer

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? Avvägningar Om ett hinder ska anses vara enkelt avhjälpt beror på om Nyttan av åtgärden Förutsättningarna på platsen

Läs mer

Tillgänglighetsprogram för Malmö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet för funktionshindrade vid ny- och ombyggnad av allmän plats

Tillgänglighetsprogram för Malmö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet för funktionshindrade vid ny- och ombyggnad av allmän plats Tillgänglighetsprogram för Malmö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet för funktionshindrade vid ny- och ombyggnad av allmän plats juni 2008 1 Tillgänglighetsprogram för Malmö. Krav och riktlinjer

Läs mer

Flyinge. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder

Flyinge. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Flyinge Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Juni-juli 2006 Inventering av viktiga stråk Stråk Drabbade Problem 1 Västergård Ljungbjersvägen. Foto 1:1-1:6 Visuell sidoavgränsning

Läs mer

Innehållsförteckning. Bilagor

Innehållsförteckning. Bilagor Innehållsförteckning A. Inledning och syfte 3 B. Allmän plats och område 4 C. Gångyta 4 D. Avfasning 5 E. Ramp och trappa 5 F. Ledstång/balansstöd 6 G. Hiss 6 H. Kontrast 6 I. Varningsmarkering 6 J. Skyltning

Läs mer

Policydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse

Policydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse Synskadades Riksförbund 2010-04-30 Policydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse Innehåll Inledning... 1 Ledstråk...

Läs mer

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till!

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till! CHECK it out! Alla ska vara välkomna att delta i Studiefrämjandets verksamhet. För att det ska bli verklighet måste vi också göra det möjligt för alla att delta. Det innebär att vi ska ha god tillgänglighet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EN TILLGÄNGLIG UTEMILJÖ I FINSPÅNGS KOMMUN. samrådshandling 2011-05-05

RIKTLINJER FÖR EN TILLGÄNGLIG UTEMILJÖ I FINSPÅNGS KOMMUN. samrådshandling 2011-05-05 RIKTLINJER FÖR EN TILLGÄNGLIG UTEMILJÖ I FINSPÅNGS KOMMUN samrådshandling 2011-05-05 Bakgrund För att alla ska ha möjlighet till delaktighet i kommunen krävs det att gator, torg, kollektivtrafik, byggnader

Läs mer

Ledstråk. Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart

Ledstråk. Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Ledstråk Att hitta rätt och veta var man är, det vill väl alla. För många räcker det med att använda sig av s.k. landmärken, man ser på långt håll vilken riktning

Läs mer

Tillgängliga bostadsområden

Tillgängliga bostadsområden Tillgängliga bostadsområden Projekt Tillgängliga bostadsområden, 2007 Text: Zdenka Sramkova, Anders Nordholm, Handikappförbunden Illustrationer: Nuno Ventura Bento, KCT Stockholm 2 Tillgängligt samhälle

Läs mer

Ökad tillgänglighet för funktionshindrade med fokus på Botkyrkas centrumområden. September 2005

Ökad tillgänglighet för funktionshindrade med fokus på Botkyrkas centrumområden. September 2005 Ökad tillgänglighet för funktionshindrade med fokus på Botkyrkas centrumområden September 2005 Förord I maj 2000 antog Riksdagen propositionen Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan

Läs mer

BILAGA 2: Högsby kommuns riktlinjer för tillgänglighet

BILAGA 2: Högsby kommuns riktlinjer för tillgänglighet BILAGA 2: Högsby kommuns riktlinjer för tillgänglighet FÖRORD I föreliggande bilaga till Tillgänglighetsplan för Högsby kommun finns riktlinjer för arbetet med att öka tillgängligheten i kommunen. Det

Läs mer

BRA FÖR ALLA. En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer

BRA FÖR ALLA. En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer BRA FÖR ALLA En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer Innehåll Förutsättningar... 1 Handikapparkering... 1 Gångväg till entré... 2 Entré... 3 Dörr... 3 Vindfång... 3 Tröskel...

Läs mer

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63 Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun Antagen av KF 2010-04-14 63 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 PM 1 av 5 2009-05-14 Tekniska nämnden Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 Bakgrund I slutet av 2008 gjordes en uppföljning av Gator och parkers tillgänglighetsarbete under åren 2002-2008.

Läs mer

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård 1 (5) Avdelningen för nsjukvård Geriatrikenheten Checklista fysisk tillgänglighet Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård Företagsnamn Organisationsnummer Verksamhetens

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA 2013-03-11. Uppdragsnummer: NAKO-0052

TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA 2013-03-11. Uppdragsnummer: NAKO-0052 Tengbomgruppen ab Box 1230, Katarinavägen 15 SE 111 82 Stockholm tel 08-412 52 00 fax 08-412 53 03 www.tengbom.se FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING 2013-03-11 Uppdragsnummer:

Läs mer

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats 2013-04-18 1(6) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för skyltning på offentlig plats Riktlinjerna gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats, det vill säga gator, vägar,

Läs mer

Ökad tillgänglighet. i centrala Piteå. Ett arbete med stöd av idéskriften Tillgänglig stad. Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 8

Ökad tillgänglighet. i centrala Piteå. Ett arbete med stöd av idéskriften Tillgänglig stad. Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 8 Ökad tillgänglighet i centrala Ett arbete med stöd av idéskriften Tillgänglig stad Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 8 Projektorganisation Projektledare Per Lidström kommun Miljö- och byggkontoret

Läs mer

Hjälptexter enkelt avhjälpta hinder

Hjälptexter enkelt avhjälpta hinder Hjälptexter enkelt avhjälpta hinder HJÄLPTEXTER HIN FÖR OFFENTLIG BYGGNAD, GÅNGVÄGAR, TERMINAL OCH KNUTPUNKT Enkelt avhjälpta hinder HIN Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder, i en befintlig

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Mars 2004 GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET. Tillgänglighetsplan. för Skarpnäcks stadsdelsområde

Mars 2004 GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET. Tillgänglighetsplan. för Skarpnäcks stadsdelsområde Mars 2004 GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET Tillgänglighetsplan för Skarpnäcks stadsdelsområde Förord Tillgänglighetsprojektet på gatu- och fastighetskontoret har sedan år 1999 arbetat med att göra förbättringar

Läs mer

4 Utrustning för gång- och cykeltrafik

4 Utrustning för gång- och cykeltrafik 4 Utrustning för gång- och cykeltrafik 4.1 Allmänt För att GC-anläggningar skall fungera bra krävs att de har en väl genomtänkt och utförd detaljutformning samt att de är väl underhållna. Detaljerna och

Läs mer

3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och driftutrymmen

3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och driftutrymmen 3 7 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 15 PBL och 12 BVF. 3:11 Allmänt 3:111 Definitioner

Läs mer

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg Guide och riktlinjer för uteserveringar i Falkenberg Denna guide och dessa riktlinjer är framtagna av Stadsbyggnadskontoret inom Falkenbergs kommun och antagna av Kommunstyrelsen 2015-02-03. Guide och

Läs mer

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser CHECKLISTA För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser 2 Handisam Titel: Checklista för dig som vill arrangera tillgängliga konferenser Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2009

Läs mer

Junsele - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill, Samhällsbyggnadskontoret juli 2008

Junsele - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill, Samhällsbyggnadskontoret juli 2008 Junsele - en tillgänglighetsinventering Susanna Rudehill, Samhällsbyggnadskontoret juli 2008 Sammanfattning 2004 fastställdes Handikappolitiskt handlingsprogram av fullmäktige, Sollefteå kommun. Där finns

Läs mer

Avseende Barents center, Haparanda Nybyggnad handel/kontor/arena/biograf/skola.

Avseende Barents center, Haparanda Nybyggnad handel/kontor/arena/biograf/skola. 1 (9) Stockholm 2014 08 22 Wester+Elsner Arkitekter AB Sergels torg 12 111 57 STOCKHOLM Att: Fredrik Rosell GRANSKNINGSUTLÅTANDE BYGGLOVSHANDLING 2014 08 22 Avseende Barents center, Haparanda Nybyggnad

Läs mer

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Arbetet med att uppnå full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning har bedrivits i Sverige sedan cirka 40 år tillbaka. Under 1990

Läs mer

Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang

Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang Sida 1(8) Datum 2013-11-26 Enheten för kultur Marie Persson, 054-701 10 49 marie.persson@regionvarmland.se Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang Kulturenheten Region Värmland Region

Läs mer

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö EN STAD FÖR ALLA 2010 Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö December 2008 EN STAD FÖR ALLA... 2 MÅL... 2 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 2 NATIONELL PLAN FÖR HANDIKAPPOLITIKEN...

Läs mer

Policy för tillgänglig och användbar närmiljö. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Policy för tillgänglig och användbar närmiljö. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Policy för tillgänglig och användbar närmiljö Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 1 Inledning...3 Definitioner...3 Ledstråk...4 Övergångsställen...7 Gångpassager...8 Refuger...8 Gång- och cykelbana...9

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Stockholms stadsdelsområden

Tillgänglighetsplan för Stockholms stadsdelsområden S GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET 040219 Tillgänglighetsplan för Stockholms stadsdelsområden Metodik Februari 2004 2 Förord Stockholms stad har som mål att bli världens mest tillgängliga huvudstad senast

Läs mer

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm Politisk målsättning Stockholm ska bli världens mest tillgängliga huvudstad Alla problem för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-31, 39

TILLGÄNGLIGHETSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-31, 39 TILLGÄNGLIGHETSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-31, 39 SAMMANFATTNING En person med funktionshinder blir handikappad först när han/hon utsätts för hinder i den omgivande miljön. För att så många

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala

RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala 1 RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala Vid inventeringen medverkan av: Barbro Mattsson HSO Östhammar Ture Ålander, husläkarmottagningen Datum: 20090507 Tidsåtgång inventering och dokumentation:

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

Foto: Anders Jagendal. Några tips för tillgängligheten. i ditt företag

Foto: Anders Jagendal. Några tips för tillgängligheten. i ditt företag Foto: Anders Jagendal Några tips för tillgängligheten i ditt företag En stad för alla - en vinst för dig. Varje dag går företag i Borås miste om kunder för att deras verksamhet inte är tillgänglig för

Läs mer

ENKELT AVHJÄLPTA HINDER I PRAKTIKEN. Meddelande 5:2009

ENKELT AVHJÄLPTA HINDER I PRAKTIKEN. Meddelande 5:2009 ENKELT AVHJÄLPTA HINDER I PRAKTIKEN Meddelande 5:2009 Beställare: Projektledare: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Beata Löfmarck, beata.lofmarck@trafikkontoret.goteborg.se Konsult: Uppdragsansvarig: Medverkande:

Läs mer

Stockholm en stad för alla

Stockholm en stad för alla Stockholm en stad för alla Handbok för utformning av en tillgänglig och användbar miljö Visionen för Stockholm år 2030 är en konkurrenskraftig och attraktiv storstad i världsklass. Stockholms väg mot visionen

Läs mer

Tillgänglighetsplan för trafiknät i Flen och Malmköping

Tillgänglighetsplan för trafiknät i Flen och Malmköping ANTAGANDEHANDLING Tillgänglighetsplan för trafiknät i Flen och Malmköping Landsvägsgatan i Malmköping Götgatan i Flen Handläggare Britt-Marie Andersson, Plan- och byggkontoret Lina Gustavsson, Utvecklingskontoret

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Riksförbundet för folkmusik och stallet

Tillgänglighetsinventering av Riksförbundet för folkmusik och stallet Tillgänglighetsinventering av Riksförbundet för folkmusik och stallet 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning

Läs mer

Checklista för tillgänglighet i natur- och friluftsområden i Skåne. Version 2008-10-16

Checklista för tillgänglighet i natur- och friluftsområden i Skåne. Version 2008-10-16 Checklista för tillgänglighet i natur- och friluftsområden i Skåne Version 2008-10-16 Checklista för tillgänglighet Checklistan för tillgänglighet i natur- och friluftsområden i Skåne är framtagen i samarbete

Läs mer

Innehållsförteckning. Alla tjänar på tillgänglighet

Innehållsförteckning. Alla tjänar på tillgänglighet Innehållsförteckning Alla tjänar på tillgänglighet 3 Fem steg för bättre tillgänglighet 4 105 miljarder att ta del av 5 En entré för alla 6 Ta sig fram och hitta 8 Plocka varor och använda utrustning 10

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM FÖR NYTT STADSHUS I SÖDERTÄLJE 2006-03-08 ARKITEKTER & INGENJÖRER

TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM FÖR NYTT STADSHUS I SÖDERTÄLJE 2006-03-08 ARKITEKTER & INGENJÖRER TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM FÖR NYTT STADSHUS I SÖDERTÄLJE 2006-03-08 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD INNEHÅLLSFÖRTECKNING/FÖRORD Innehållsförtecning-Förord sid 1 Inledning-Övergripande programfrågor sid 2 Kommunikationer

Läs mer

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram Möten för alla På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta Dalarnas regionala serviceprogram En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning Det kan till exempel handla om

Läs mer

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram Möten för alla På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta Dalarnas regionala serviceprogram En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning Det kan till exempel handla om

Läs mer

GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bygglovsskedet

GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bygglovsskedet 1(12) Jönköping 2012-11-28 Arkitekthuset Jönköping AB Högabergsgatan 8 Makaronen 2 AB 554 46 JÖNKÖPING Box 2149 550 02 Jönköping GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bygglovsskedet Avseende Kv Kvarnholmen Hus 12 (urspr.

Läs mer

Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600

Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600 Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600 Denna guide är avsedd som vägledning för användning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600. Med enhetliga och funktionella bildsymboler i

Läs mer

Uteserveringar. Tillsammans skapar vi ett attraktivt Gävle!

Uteserveringar. Tillsammans skapar vi ett attraktivt Gävle! Samhällsbyggnad Gävle Uteserveringar i Gävle Så här ansöker du om tillstånd för uteservering på allmän platsmark Uteserveringar Idag är uteserveringar en given del av sommarstaden Gävle. Folklivet på våra

Läs mer

Tillgängliga dörrar allmänt... 2. Dörrtyper... 3. Dörrbredd... 6. Manöverutrymme på båda sidor om dörren... 7. Tröskel... 12

Tillgängliga dörrar allmänt... 2. Dörrtyper... 3. Dörrbredd... 6. Manöverutrymme på båda sidor om dörren... 7. Tröskel... 12 Tillgängliga dörrar Här presenteras detaljerad information om vad man ska tänka på för att få tillgängliga dörrar. Det är en fördjupning av riktlinjerna för dörrar som finns i vår publikation Riv hindren

Läs mer

Information till dig som bor i Landskrona

Information till dig som bor i Landskrona Samhällsinformation från Landskrona stad Landskrona stad Information till dig som bor i Landskrona Foto: Karolina Nyberg Den här broschyren är en information till dig som bor i Landskrona. Anledningen

Läs mer

Screeningverktyget HOUSING ENABLER

Screeningverktyget HOUSING ENABLER Screeningverktyget HOUSING ENABLER Kartläggningsformulär Datum. Användarens namn Bostadens adress...... Identifikationskod BOSTADSSTANDARD (enligt Boverket, 2008) Följande nödvändiga bostadsfunktioner

Läs mer

Rapport från tillgänglighetsgranskning i Centrala Märsta

Rapport från tillgänglighetsgranskning i Centrala Märsta Rapport från tillgänglighetsgranskning i Centrala Märsta Tillgänglighetsgranskningen gäller en del av Centrala Märsta, som ingår eller angränsar till SigtunaHems förvaltningsområde. Uppdrag: Att granska

Läs mer

Tillgängliga och användbara miljöer

Tillgängliga och användbara miljöer 20090922/2010 Version 1.1 Tillgängliga och användbara miljöer r i k t l i n j e r o c h s ta n d a r d f ö r f y s i s k t i l l g ä n g l i g h e t I samverkan med Handikapporganisationerna i Västra Götaland

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Du som är fastighetsägare det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Vi delar på jobbet Kommunen och fastighetsägaren har ett gemensamt ansvar för renhållning. Vi tar hand om körbanor,

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) M. 5.6 RIKTLINJER FÖR BASANPASSNING AV BOSTÄDER Allmänt Riktlinjer för basanpassning av bostäder i Lomma kommun har fastställts av kommunfullmäktige. Basanpassning innebär att

Läs mer

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum 2012-10-16 genomfördes en uppföljning av den trygghetsrond som gjordes i Trollhättas centrum den 29 februari samma år. Bakgrund: 29 februari genomfördes

Läs mer

Checklista. för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler

Checklista. för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler Checklista för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler Den här checklistan är ett stöd för alla som vill följa upp arbetet med tillgänglighet i byggnader och lokaler enligt Myndigheten för

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN

TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-15 83 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tillgängliga lokaler... 3 Förflytta sig in genom entrén... 4 Att förflytta sig inne i byggnaden...

Läs mer

BYGG IKAPP. För ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Elisabet Svensson

BYGG IKAPP. För ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Elisabet Svensson BYGG IKAPP För ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning Elisabet Svensson Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Tel: 08-457 10 00 www.byggtjanst.se

Läs mer

GÅNG- OCH TILL- GÄNGLIGHETSPLAN

GÅNG- OCH TILL- GÄNGLIGHETSPLAN HÖÖRS KOMMUN GÅNG- OCH TILL- GÄNGLIGHETSPLAN Antagen av Tekniska nämnden i Höörs kommun 2013-06-17 60 Beställare: Rolf Carlsson, Höörs kommun Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Ann Jankelius (fd Cederberg)

Läs mer

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Uteserveringar Råd och riktlinjer Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Vi vill ha en vacker stadsmiljö Alla har ett gemensamt ansvar för att göra staden vacker. Det är viktigt att vi behandlar

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Tillgänglighets- och bemötandepriset. En stad för alla en vinst för dig!

Tillgänglighets- och bemötandepriset. En stad för alla en vinst för dig! Tillgänglighets- och bemötandepriset En stad för alla en vinst för dig! 2015 En stad för alla en vinst för dig! Varje dag går företag i Halmstad miste om kunder för att deras verksamhet inte är tillgänglig

Läs mer

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar i Inledning Ett spännande stadsliv bygger på mångfald i former, färger och rörelser både på marken och på omgivande byggnader. Men för att inte mångfalden ska

Läs mer

Basanpassning Bättre för alla. Antagen av kommunfullmäktige 2008-04-09

Basanpassning Bättre för alla. Antagen av kommunfullmäktige 2008-04-09 Basanpassning Bättre för alla Antagen av kommunfullmäktige 2008-04-09 1 2 2008-01-08 Basanpassning Bättre för alla Enligt FN:s standardregler skall personer med funktionsnedsättning tillförsäkras delaktighet

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet i Centrala Märsta

Handlingsplan för ökad tillgänglighet i Centrala Märsta Handlingsplan för ökad tillgänglighet i Centrala Märsta Dokument är baserad på rapporten och åtgärdsförslag från tillgänglighetsgranskning i Centrala Märsta Projekt Tillgängliga bostadsområden 07/08 Generellt

Läs mer

Brf Hägern, Varvet - Analys

Brf Hägern, Varvet - Analys Anonyma entréer. Negativt Stor, öppna ytor som inte hänger ihop Betraktelseytor utan användbart innehåll Outnyttjad yta vid vattnet Dålig vattenkontakt Få samlings-/sittplatser Anonyma entréer För få cykelplatser

Läs mer

Policy för gång- och cykeltrafik i Lunds kommun

Policy för gång- och cykeltrafik i Lunds kommun Policy för gång- och cykeltrafik i Lunds kommun Tekniska förvaltningen Stadsbyggnadskontoret Förord För att garantera kvalitén vid ny- och ombyggnader av gång- och cykelbanor behövs en policy för att

Läs mer

Ramper. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

Ramper. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen Ramper Finlands byggbestämmelsesamling del F1 I F1 föreskrivs bl.a. följande om ramper: En ramp får luta högst 8 % (1:12,5) och dess fortlöpande längd får vara högst sex meter. Därefter förutsätts att

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad HELSINGBORGS STAD Sammanträdesdatum 21 mars 2012 Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad Bakgrund I november 2007 fattade vård- och omsorgsnämnden beslut om trygghetsboende

Läs mer

Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna. Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt

Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna. Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt Vad är ett gestaltningsprogram? En vägledning för hur vi kan forma

Läs mer

Tillgänglighet i gatumiljö

Tillgänglighet i gatumiljö Södertälje kommun, samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Ett handlingsprogram för ökad tillgänglighet i den yttre offentliga miljön Dokumentinformation Titel Tillgänglighet i gatumiljö

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK10/499 Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK 10/499 Innehållsförteckning Definitioner... 3 Inledning... 4 Planering, och utvärdering... 4 Mål och åtgärder för tillgänglighetsplanen...

Läs mer

TRIDENT EU-RAMP. EU-RAMP den perfekta rampen hela vägen fram till dörren

TRIDENT EU-RAMP. EU-RAMP den perfekta rampen hela vägen fram till dörren TRIDENT EU-RAMP EU-RAMP den perfekta rampen hela vägen fram till dörren Den perfekta rampen EU-ramp är avsedd för personer som vill förflytta sig snabbt och säkert gående, med hjälp av rollator eller rullstol.

Läs mer

Rapport Inventering av tillgängligheten i Övre och Nedre Hammaren, samt delar av Jakobsbergs centrum

Rapport Inventering av tillgängligheten i Övre och Nedre Hammaren, samt delar av Jakobsbergs centrum Rapport Inventering av tillgängligheten i Övre och Nedre Hammaren, samt delar av Jakobsbergs centrum Området Tillgänglighetsgranskningen gäller en del av Övre och Nedre Hammaren som ingår eller angränsar

Läs mer

RÅD & RIKTLINJER. Bebyggelse med god tillgänglighet och användbarhet.

RÅD & RIKTLINJER. Bebyggelse med god tillgänglighet och användbarhet. RÅD & RIKTLINJER Bebyggelse med god tillgänglighet och användbarhet. Principen om allas lika rätt och allas lika värde är utgångspunkten för svensk handikappolitik. Denna människosyn, som uttrycks i FN:s

Läs mer

STADENS MÖBLER. Riktlinjer för val och placering av möbler

STADENS MÖBLER. Riktlinjer för val och placering av möbler STADENS MÖBLER Riktlinjer för val och placering av möbler 2014-04-15 Foton: Göteborgs Stad, om inget annat anges Trygg, vacker stad Göteborgs Stad www.goteborg.se Innehållsförteckning Inledning och syfte

Läs mer

8. Regelbok. Lokaler och utrustning. Primärvårdsprogram 2015

8. Regelbok. Lokaler och utrustning. Primärvårdsprogram 2015 1 (6) 8. Regelbok Lokaler och utrustning Primärvårdsprogram 2015 2 (6) Lokalkrav Obligatoriska krav 1 Parkeringsplats och angöringsplats; Det ska finnas parkeringsplats för personer med rörelsehinder högst

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Stockholm en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Beslut i kommunfullmäktige den 13 juni 2011 Förord Stockholms stad har en vision om ett Stockholm i världsklass

Läs mer

Skolans skyltar REFERENS

Skolans skyltar REFERENS REFERENS Skolans skyltar Bakgrund SISAB har ansvar för rumsnummerskyltar och SISAB skyltar utomhus. Rumsnummerskyltar är de nummerskyltar som finns vid varje dörr i skolan, t ex. A125. SISAB har även entrénummerskylt,

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun

Tillgänglighet och delaktighet för alla Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun Tillgänglighet och delaktighet för alla Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun 2013-2018 Innehåll Inledning 3 Syfte 4 Funktionshinderpolitiskt program - ett av kommunens styrdokument 4 Programmets

Läs mer

UTESERVERINGAR I UPPSALA

UTESERVERINGAR I UPPSALA UTESERVERINGAR I UPPSALA Uteserveringar är ett uppskattat inslag i Uppsalas stadsmiljö då de bidrar till en attraktiv stadskärna med många mötesplatser. STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Foto: Dan Pettersson/Carl-Johan

Läs mer