KONTRASTMARKERINGAR I TRAPPOR. Utvärdering och rekommendationer. Mars 2005

Transkript

1 KONTRASTMARKERINGAR I TRAPPOR Utvärdering och rekommendationer Mars 2005

2 Titel KONTRASTMARKERINGAR I TRAPPOR Utvärdering och rekommendationer Datum Beställare Stockholms gatu- och fastighetskontor genom Stina Räftegård Författare SWECO VBB Landskapsarkitektur Håkan Kjerstadius, och Jenny Widell

3 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL Ändringar i plan- och bygglagen (PBL) år 2001 innebär krav på undanröjande av enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga i byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Lagändringarna innebär bland annat att trappor skall vara lätta att upptäcka och att hinder i form av bristande kontrastmarkering skall undanröjas. Stockholm stads målsättning är att i princip alla tillgänglighetsproblem skall vara avhjälpta senast år 2010 och att Stockholm skall bli världens mest tillgängliga huvud stad. Stockholm stads tillgänglighetsprojekt har i uppgift att se till att den yttre fysiska miljön på gator, torg och i parker inom Gatu- och fastighetsnämndens ansvarsområde, blir till gänglig och användbar för personer med funktionshinder. En av åtgärderna som utförs är att kontrastmarkera trappor. Denna rapport är en kortversion av rapporten KON- TRASTMARKERINGAR I TRAPPOR daterad och beställd av Stockholms gatu- och fastighetskontor. Syftet med rapporten var att öka kunskapen kring hur en trappa ska markeras för att den skall vara lätt att uppfatta för personer med nedsatt syn. Målsättningen var att utforma rekommendationer som kan användas av tjänstemän och konsulter som arbetar med projektering av park- och gatumiljö. ORDFÖRKLARING Kontrastmarkering: Markering i form av massa, färg eller sten som avviker i färg i förhållande till resten av trappan. Kontrastmarkeringen är vanligtvis vit/ljus. Kontrastmarkeringssteg: Med kontrastmarkeringssteg avses det översta och det nedersta steget i en trappa eller ett trapplopp. Kontrastmarkeringssteget är av två huvudtyper. Antingen är det i samma material och färg som den övriga trappan och med en infälld kontrastmarkering i form av en rand eller cirklar eller också utgör hela steget kontras tmar keringen. Ljushetskontrast: Med ljushetskontrast avses skill naden i ljus het mellan kontrastmarkering och trappa/anslutande gångytor. Referensgrupp: Den grupp av personer med nedsatt syn som har deltagit i inter vjuer och tester av trappor med olika typer av kon trastmarkeringar Trappa med ljusa kontrastmarkeringaringssteg mot mörka trappsteg. 3

4 UTVÄRDERINGSARBETET I utvärderingen har trappor med olika typer av kontrastmarkering, färg och mate rial på trappsteg och anslutande gångytor ingått. I utvärderingen studerades följande kontrastmarkeringar: Hela steg i ljus/vit granit. Vita cirklar infällda i granitsteg. Ljus/vit rand av natursten infräst i granitsteg. Vit massa i en rand infräst i granit- eller betongsteg. Trappa med vita cirklar mot mörka steg Vid fältinventering mät tes ljus hetskontrasten mellan kontrastmarkering och trappsteg samt mel lan kon trastmarke ring och anslutande gångytor. Kontrastmarkeringens form, totala och relativa yta av stegytan mättes också vid inventeringen. I utvärderingen ingick också en bedömning av drift- och anläggningskostnader. Fältförsök och intervjuer med en referensgrupp bestående av personer med ned satt syn utfördes för att få deras uppfattning angående olika typer av kontrast marke ringar och deras utformning. Trappa med kontrastmarkeringar i massa 4

5 RESULTAT Ljushetskontrast mäts med hjälp av NCS (Natural Colour System) färg system. Enligt Boverket ger en ljushetskontrast på minst 0,40 NCS möjlighet för många personer med nedsatt syn att uppfatta en kontrastmarkering. Vid trappinventeringen uppmättes ljushetskontraster mellan kontrastmarkering och anslutande steg. Dessa varierade mellan 0,05 och 0,80 NCS. Detta visar att några av de inventerade trapporna inte uppfyller det av Boverket rekommenderade värdet 0,40 NCS på ljushetskontrast. Kontrastmarkeringens storlek mättes också eftersom den antogs ha betydelse för möjligheten för personer med nedsatt syn att upptäcka kontrastmarkeringen. Kontrastmarkeringen utgjorde 2,5% (cirklar) till 100% (hela kontraststeg) av stegytan. Fälttestet med referensgruppen verifierade att kontrasten mellan kontrastmarkering och anslutande trappsteg bör vara minst 0,40 NCS och att kontrastmarkeringen måste ha en viss storlek för att upptäckas av personer med nedsatt syn. Den typ av kontrastmarkering som uppfattades som bäst av referensgruppen var följaktligen trappor med hela ljusa kontrastmarkeringssteg mot en mörk trappa och med en mörk anslutande gångytebeläggning av ex asfalt. Trappor med en rand i vit massa uppfattades som mindre bra, antagligen därför att smuts fastnat i massans grova yta vilket medfört att kontrastverkan minskat. I två av de tre de trappor med cirklar som ingått i undersökningen täcker cirklarna för liten yta av steget för att uppfattas som en bra kontrastmarkering av de synsvaga. Sammanfattningsvis är det tre faktorer som samverkar för att en kontrastmarkering skall vara bra: Kontrastmarkeringen skall ha stor yta. Ljushetskontrasten mellan kontrastmarkering och anslutande trappsteg och gångytor skall vara stor och minst 0,40 NCS. Kontrastmarkeringen skall vara vit eftersom en ljus yta lättare upptäcks av personer med nedsatt syn. Trappa med vitt kontrastmarkeringssteg mot mörka trappsteg 5

6 ANLÄGGNINGSKOSTNADER FÖR OLIKA TYPER AV KONTRASTMARKERINGAR Nedanstående bedömning av anläggningskostnader skall ses som en finger visning om vad olika typer av kontrastmarkeringar kostar. Verkligt pris erhålls först vid upp handling. En viktig upplysning är kostnadsrelatio nen mellan olika typer av kontrastmarkeringar. MARKERING VID NYANLÄGNING AV TRAPPA : 1. Granittrappa med helt kontraststeg i vit/ljus granit. Anläggningstekniskt med för ett trappbygge med steg i avvikande färg ingen extra kostnad. Merkostnad är att hänföra till eventuella kostnadsskillnader i stenmate rialet. Som exempel kan en trappa i svensk grå granit med kontrast steg i nordisk vit granit ge en merkostnad på ca kronor per meter steg. 2. Granittrappa med vit rand av natursten infälld i steg. En cm bred rand kostar ca kronor per meter om arbetet utförs på fabrik. 3. Granittrappa med vit cirkel av natursten infälld i steg. Cirkel med en dia meter av 5-6 cm kostar ca kronor per hål utfört på fabrik. Med ett c-c avstånd mellan cirklarna på 10 cm ger det ett pris på ca kronor per meter utfört på fabrik. 4. Massa. Fräsning och iläggning av massa i en rand ca cm bred. Kostnad ca kronor per meter. MARKERING AV BEFINTLIG TRAPPA: 1. Granittrappa med hela vita/ljusa kontraststeg. Att ange en kostnad för att byta ut befintliga steg mot nya vita kontraststeg är svårt eftersom förhållandena på platsen, exempelvis tillgänglighet, och trappans kon struktion är starkt kostnadspåverkande. Behov av kranbil, anskaffande av nya granitsteg, bort transport av ersatta steg mm gör att metoden normalt inte är ett realistiskt alternativ. 2. Granittrappa med vit rand av natursten infälld i steg. En cm bred rand kostar ca kronor per meter. Trappa med vitt kontrastmarkeringssteg mot mörka trappsteg 6

7 3. Granittrappa med vit cirkel av natursten infälld i steg. Cirkel med en dia meter av 5-6 cm kostar ca kronor per hål. Med ett c-c avstånd mellan cirklarna på 10 cm ger det ett pris på ca kronor per meter. 4. Massa. Fräsning och iläggning av massa i en rand ca cm bred. Kostnad ca kronor per meter. DRIFTSKOSTNADER FÖR OLIKA TYPER AV KONTRASTMARKERINGAR 1. Kontrastmarkeringar i form av helt steg i granit, infälld rand eller infällda cirklar i natursten medför inga extra driftoch underhålls insatser utöver vad som krävs för resten av trappan. Alla trappor sopas och/eller rengörs med högtrycksspruta med jämna mellanrum. 2. Kontrastmarkering i massa. Massa har inte varit i bruk så länge att kunskap om hur länge den håller finns. Hållbarheten påverkas av hur pass mycket den aktuella trappan utnyttjas. Rengöring sker genom sopning och/eller med högtrycksspruta i samband med den normala trapprengöringen och genererar därför ingen extra kost nad. Eftersom kontrastmarkering av massa uppfattades som sämre av referens gruppen för att den var smutsig skulle trappor med massa behöva rengöras med tätare intervall än vad den normala trapprengöringen omfattar och därmed medföra en ökad driftskostnad. Trappa med kontrastmarkeringar av massa 7

8 REKOMMENDATIONER Rekommendationer ges i nedan angiven ordning. Rangordningen grundas främst på kontrastmarkeringens funktion som kontrastmarkering för personer med nedsatt syn. Andra aspekter som anläggnings, drift- och underhållskostnader har givits en underordnad betydelse. I samtliga nedanstående bilder visas 2 steg, ett kontraststeg och ett intilliggande trappsteg. För samtliga kontrastmarkeringar gäller att ljushetskontrasten skall vara minst 0,40 NCS mellan kon traststeg och övriga trappsteg MARKERING VID NYANLÄGNING AV TRAPPA Granittrappa: 1. Kontrastmarkering utförd av helt steg i vit granit (fig 1). Steget skall vara så ljust som möjligt. På motsvarande sätt skall övriga trappsteg vara så mörka som möjligt. Även anslutande gångytor bör utformas i ett mörkt material. sig över hela trappans bredd och monteras så nära kanten som möjligt utan att kanten spricker fi g 2 3. Kontrastmarkering utförd med infräst rand i vit massa (fig 3). Randen ska sträcka sig över hela trappans bredd och monteras så nära kanten som möjligt utan att kanten spricker. Rand i massa har rangordnats efter rand i natursten, eftersom rand i massa kräver oftare återkommande rengöring för att fungera bra som kontrastmarkering. fi g 3 fi g 1 2. Kontrastmarkering utförd med infälld rand i vit granit (fig 2). Randen skall vara minst 11 cm bred. Randen ska sträcka Anmärkning: Kontrastmarkering i form av cirklar rekommenderas inte. Anledningarna är flera. Cirklar uppfattas av många personer med nedsatt syn som en mindre bra kontrastmarkering. För att göra det lättare för personer med nedsatt syn bör också antalet typer av kontrastmarkeringar begränsas. 8

9 En tredje anleding är att cirklar måste monteras tätt och göras med stor diameter för att fungera som kontrastmarkering vilket blir mycket dyrt. 3. Kontrastmarkering utförd med infräst rand i vit massa (fig 6). Randen ska sträcka sig över hela trappans bredd och monteras så nära kanten som möjligt utan att den spricker. Betongtrappa: 1. Kontrastmarkering utförd i helt steg i vit betong (fig 4). Övriga trappsteg skall vara så mörka som möjligt. Även anslutande gångytor bör utformas i ett mörkt material. fi g 6 MARKERING AV BEFINTLIG TRAPPA fi g 4 2. Kontrastmarkering utförd med infälld rand i vit betong (fig 5). Randen skall vara minst 11 cm bred. Randen ska sträcka sig över hela trappans bredd och gjutas så nära kanten som möjligt. Övriga trappsteg skall vara så mörka som möjligt. fi g 5 Granittrappa: 1. Kontrastmarkering utförd med infälld rand i vit granit (fig 2). Randen skall vara minst 11 cm bred. Randen ska sträcka sig över hela trappans bredd och monteras så nära kanten som möjligt utan att kanten spricker. 2. Kontrastmarkering utförd med infräst rand i vit massa (fig 3). Ran den ska sträcka sig över hela trappans bredd och monteras så nära kanten som möjligt utan att kanten spricker. Rand i massa har rangordnats efter rand i natursten eftersom rand i massa kräver oftare återkommande rengöring för att fungera bra som kontrastmarkering. Betongtrappa: Kontrastmarkering utförd med nedfräst rand i vit massa (fig 6). Randen skall vara minst 11 cm bred. Randen ska sträcka sig över hela trappans bredd och monteras så nära kanten som möjligt utan att kanten spricker. 9

10 TILLGÄNGLIGHETSPROJEKTET