Tillgänglighet för alla i parker, lekplatser och gröna offentliga rum

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillgänglighet för alla i parker, lekplatser och gröna offentliga rum"

Transkript

1 Tillgänglighet för alla i parker, lekplatser och gröna offentliga rum Dokumenttyp inventering Dokumentägare SHBK GoP Dokumentinformation inventering av Umeå kommuns centrala parker ur ett tillgänglighetsperspektiv Anna Flatholm/Pernilla Djärv Fastställd/Upprättad Reviderad Giltighetstid

2 2 Ändringslogg för dokumentet Typ av ändring Datum/signatur

3 3 Innehållsförteckning Lite lagar, statistik och fakta... 5 Grundsyn på funktionsnedsättning i lagtext, förordningar och skrifter... 5 Propositionens anda... 5 Lagar, regler och förordningar... 5 Hur många berörs av en tillänglighetsanpassning i Umeå?... 6 Vad är ett funktionshinder och vad är en funktionsnedsättning?... 6 Rullstolsburen nedsatt funktion i armar och händer och i del av bål och/eller ben:... 6 Rullstolsburen nedsatt funktion i armar och händer och i del av bål och/eller ben:... 7 Rullstolsburen nedsatt funktion i armar och bål och ben och har påtagliga balansproblem: 7 Rörelsenedsättning nedsatt funktion i ben och/eller höfter och/eller rygg, har ofta balansproblem:... 7 Rörelsenedsättning nedsatt funktion i armar och/eller hand, begränsad räckvidd, kortvuxen:... 7 Rörelsenedsättning nedsatt ork och balansproblem:... 7 Synnedsättning kan orientera med del av synen, balansproblem:... 7 Synnedsättning kan orientera med hjälp av teknikkäpp/ledarhund, balansproblem:... 7 Hörselnedsättning gravt hörselskadad eller döv:... 8 Kognitiv funktionsnedsättning utvecklingsstörning:... 8 Kognitiv funktionsnedsättning förvärvad hjärnskada:... 8 Kognitiv funktionsnedsättning autism och autismliknande tillstånd (definition enligt Riksföreningen Autism):... 8 Vad är ett enkelt avhjälpt hinder för allmänna platser i BFS?... 8 BFS 2003:9 HIN... 8 Vad är ett enkelt avhjälpt hinder i avvägning BFS och verkligheten?... 9 Nyttan av åtgärden... 9 Förutsättningarna på platsen...9 Vad gör jag när åtgärderna kan både främja och hämma?... 9 Vad är en passa-på-åtgärd?... 9 Vad menas med undantaget Varsam helhetssyn?... 0 Vad kan kategoriseras som underhåll på allmänna platser?... 0 Vad händer om vi inte genomför tillgänglighetsanpassningen och bryter mot lagen?... PBL 0 kap. Påföljder och ingripanden vid överträdelser m. m... Hur går jag tillväga?... BFS 2003:9 (Boverkets författningssamling)...

4 Planera för alla i samhället... 4 Tänk rätt från början - spara arbete, underhåll, livskvalitet och pengar... 4 Utformning... 5 Välj rätt växtmaterial... 5 Gångstråk och stigar... 6 Ytbeläggning... 6 Lutningar... 6 Bredder... 7 Räcken, ledstråk och avåkningsskydd... 7 Trappor... 8 Skyltar, informationstavlor och vägvisare... 8 Text på skyltar, informationstavlor och vägvisare... 9 Taktila kartor för synskadade Sittytor Rastplatsmöbler... 2 Parkbänkar... 2 Belysning... 2 Soptunnor, papperskorgar och hundlatriner Kiosker och serveringar Referensmaterial

5 5 Lite lagar, statistik och fakta Grundsyn på funktionsnedsättning i lagtext, förordningar och skrifter Propositionens anda Funktionshindret sitter inte i människan, utan uppstår när människa och miljö möts. Enligt den nya plan- och bygglagen är markägare tvingade i större utsträckning än tidigare att anpassa offentliga rum och byggnader så att ingen människa skall uppleva att de kommer till korta eller att en funktionsnedsättning ska vara hämmande för livsföringen. I propositionen som ligger till grund för de skärpta lagändringarna på området är man tydlig med att hela samhället skall vara tillgängligt för alla senast 200. Regeringen har även tillsatt en utredning för att utröna hur långt processen framskridit och om det behövs ett extra tryck eller några fler insatser i omställningen av ett tillgängligare samhälle för alla. Lagar, regler och förordningar Plan- och bygglagen (PBL) samt Plan- och byggförordningen (PBF) styr i huvudsak när det gäller allmänna platser. När det kommer till byggnadsverk träder ytterligare lagar och regler in. Regeringen gav även Boverket i uppdrag att mejsla ut riktlinjerna för hur vi skall arbeta med omställningen och deras föreskrifter är vägledande i arbetet. Det har resulterat i Boverkets författningssamling (BFS). Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser beslutade den 30 oktober Boverket föreskriver följande med stöd av 5 plan- och byggförordningen (987:383). Inledning Allmänt Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 kap. 2 a plan- och bygglagen (987:0), PBL, om krav på undanröjande av enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Allmänt Råd: Ytterligare bestämmelser som är tillämpliga vid undanröjandet av enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler finns bland annat i 3 kap. 0-3 PBL, 2 lagen (994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. och 4-5 förordningen (994:25) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Krav vid ändring av byggnad behandlas också i Boverkets allmänna råd om ändring av byggnad, BÄR, (996:4) Ytterligare bestämmelser som är tillämpliga vid undanröjandet av enkelt avhjälpta hinder på allmänna platser finns i 3 kap. 5-8 PBL. Föreskrifterna 2 Föreskrifterna gäller befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde (publika lokaler), befintliga allmänna platser (allmänna platser).

6 6 De allmänna råden 3 De allmänna råden innehåller generella rekommendationer om tillämpningen av föreskrifterna i denna författning och i huvudförfattningarna och anger hur någon kan eller bör handla för att uppfylla föreskrifterna. Det står dock den enskilde fritt att välja andra lösningar och metoder, om dessa uppfyller föreskrifterna. --- Hur många berörs av en tillänglighetsanpassning i Umeå? Enligt Handikappombudsmannen finns inga säkra uppgifter om hur många människor som har något funktionshinder i Sverige. Ett skäl till det är att definitionen av funktionshinder kan variera. I Sverige används i regel breda och miljörelaterade definitioner. Ett exempel är "att en person har någon fysisk eller psykisk sjukdom eller skada vilken i samspel med omgivningen vållar problem i den dagliga livsföringen" (denna definition används bland annat av SCB). Cirka 6 procent av befolkningen i riket uppger att de har något funktionshinder eller funktionsnedsättning. I Umeåmått mätt blir det ca personer som bor och lever i Umeå. Till det kommer äldre personer som p g a ålder har viss funktionsnedsättning, besökare, turister och övriga tillresande personer är 67 år eller äldre i Umeå. Av erfarenhet vet vi att dagens pensionärer är pigga och aktiva. Vi vet också att de fysiska krämporna börjar visa sig runt 80-årsstrecket. I Umeå finns det ca 4000 personer i den ålderskategorin. En tillväxtstad som Umeå har en inflyttning inte bara av studenter, utan även pensionärer är mer flyttbenägna nu för tiden. Ca 70 personer i ålderskategorin 67+ flyttade till Umeå Av dem är 47 personer 80 år och äldre. En annan kategori av Umeåbor som gynnas av förbättrad tillgänglighet i våra offentliga rum och lokaler är personer med små barn och därtill hörande barnvagnar. Räknar vi med att små barn i åldern 0-2 år behöver ta sig fram med hjälp av barnvagn så är det ca 4000 barnvagnar i Umeå. Räknar vi med att varje barn har minst en förälder som är farthållare till barnvagnen är det 4000 personer ytterligare som får en förbättrad framkomlighet. Anpassar vi våra offentliga rum så att personer med olika former av funktionsnedsättning kan vistas i dem utan att uppleva hinder så förbättrar vi livsmiljön för alla Umeåbor oavsett grupptillhörighet. Vad är ett funktionshinder och vad är en funktionsnedsättning? HIN gäller personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det kan vara personer som har ett eller flera av nedanstående funktionshinder. Definitioner enligt Almén och Ståhl, 200: Rullstolsburen nedsatt funktion i armar och händer och i del av bål och/eller ben: Personer som använder manuell rullstol, klarar av att till stor del kompensera hastiga rörelser orsakade av plötsliga inbromsningar, skakningar med mera, klarar till viss del små, stegvisa nivåskillnader, har svårigheter att hantera tunga dörrar.

7 7 Rullstolsburen nedsatt funktion i armar och händer och i del av bål och/eller ben: Har ofta balansproblem: personer som oftast använder manuell rullstol, har svårigheter att luta sig i sidled och framåt utan att falla, har svårighet att sträcka sig för att nå saker, att hantera tunga dörrar, kan inte med kroppen kompensera hastiga rörelser orsakade av plötsliga inbromsningar, skakningar med mera, har svårigheter att klara av sidolutningar, har ofta inte nypgrepp, klarar oftast inte ens små stegvisa nivåskillnader, kan ha smärtproblem. Rullstolsburen nedsatt funktion i armar och bål och ben och har påtagliga balansproblem: Personer som oftast använder elrullstol, har stora svårigheter att luta sig i sidled och framåt utan att falla, har små möjligheter att sträcka sig för att nå saker, har svårigheter att hantera tunga dörrar, kan inte med kroppen kompensera hastiga rörelser orsakade av plötsliga inbromsningar, skakningar med mera, har svårigheter att klara av sidolutningar, har svårigheter att klara även små stegvisa nivåskillnader, har ofta inte nypgrepp, kan ha smärtproblem. Rörelsenedsättning nedsatt funktion i ben och/eller höfter och/eller rygg, har ofta balansproblem: personer som oftast använder rollator, käpp eller kryckkäppar, har stora svårigheter att lyfta fötterna, har svårigheter att gå bakåt, har svårigheter att gå på ojämnt underlag, orkar endast gå kortare sträckor innan man behöver vila, har svårigheter att hantera tunga dörrar, har svårigheter att klara av sidolutningar såväl som flacka längslutningar, kan ha svårigheter att sträcka sig för att nå saker, klarar oftast inte ens små stegvisa nivåskillnader. Rörelsenedsättning nedsatt funktion i armar och/eller hand, begränsad räckvidd, kortvuxen: Personer som har svårigheter att räcka eller nå saker, att hålla emot, att hantera tunga dörrar med mera, kan ofta ha stor smärta, kan ofta inte bära en kasse eller väska. Rörelsenedsättning nedsatt ork och balansproblem: Personer som på grund av medicinska nedsättningar, t.ex. hjärt- och lungnedsättningar, har stora svårigheter att gå längre sträckor, har svårigheter med snabba huvudrörelser. Synnedsättning kan orientera med del av synen, balansproblem: Personer som har stora svårigheter att överblicka omgivningen, har svårigheter att uppfatta nivåskillnader/förändringar vertikalt, har begränsat synfält i sidled eller framåt, har nedsatt synskärpa, har stora svårigheter att gå på ojämna underlag, är i behov av tydliga visuella ljushetskontraster, har stora problem med sidolutningar, använder ibland orienteringskäpp och är då hjälpta av taktila kännbara kontraster, har svårigheter att sortera viktig ljudinformation i bullrig miljö. Synnedsättning kan orientera med hjälp av teknikkäpp/ledarhund, balansproblem: Personer som är blinda eller gravt synskadade, har inga möjligheter att överblicka omgivningen, har svårigheter att uppfatta nivåskillnader både horisontellt och vertikalt, har stora svårigheter att gå på ojämna underlag, har stora problem med sidolutningar, är i behov av tydliga taktila

8 8 kontraster och/eller tydliga riktmärken (även för ledarhund), har svårigheter att sortera viktig ljudinformation i bullrig miljö. Hörselnedsättning gravt hörselskadad eller döv: Personer som har behov av hörapparat eller som är helt döva, har svårigheter att överblicka omgivningen, har stora svårigheter att uppfatta tal och ljud, är mycket distraherade av bakgrundsljud, har svårigheter att sortera eller uppfatta viktig ljudinformation, är i behov av tydlig visuell information och i förekommande fall teleslinga. Kognitiv funktionsnedsättning utvecklingsstörning: Personer som har medfödda nedsättningar av centrala funktioner som medför svårigheter att orientera sig, svårigheter att förstå ologiska utformningar, svårigheter att hantera plötsliga förändringar, svårigheter att läsa skriven text, kan ofta förstå bilder i form av piktogram, har förflyttningssvårigheter på grund av komplexiteten i trafikmiljön. Kognitiv funktionsnedsättning förvärvad hjärnskada: Personer som har begränsat bortfall av någon funktion som kan medföra att man har svårigheter att orientera sig och/eller svårigheter att förstå ologiska utformningar, svårigheter att hantera plötsliga förändringar, svårigheter att läsa skriven text, kan ofta förstå bilder i form av piktogram, har förflyttningssvårigheter på grund av komplexiteten i trafikmiljön, har viss möjlighet att fylla i med äldre kunskap. Kognitiv funktionsnedsättning autism och autismliknande tillstånd (definition enligt Riksföreningen Autism): Personer som har medfödda avvikelser i centrala funktioner vilket medför svårigheter att orientera sig, att överblicka omgivningen, svårigheter att hantera plötsliga och oförutsedda förändringar, svårt att sortera och uppfatta viktig ljudinformation, mycket distraherade av bakgrundsljud, har svårigheter att uppfatta och tolka verbal information, är i behov av tydlig visuell information i form av bild och skrift beroende på begåvningsnivå, har förflyttningssvårigheter på grund av svårigheter med nivåskillnader, ojämnt eller halt underlag, hissar, rulltrappor, svårt att bedöma när dörrar i bussar, tåg och tunnelbana öppnas respektive stängs, svårt med miljöer med lysrör och blinkande ljussignaler, svårt med miljöer med mycket människor på grund av rädsla för eller obehag av beröring, svårigheter på grund av komplexiteten i trafikmiljön. Vad är ett enkelt avhjälpt hinder för allmänna platser i BFS? BFS 2003:9 HIN 5 Föreskrift Föreskrifterna i 6 8 gäller endast om de hinder som skall undanröjas är enkelt avhjälpta. Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren.

9 9 Utdrag ur allmänna rådet...i händelse av att en prioritering måste göras med hänsyn till exempelvis ekonomiska förutsättningar, bör således i första hand sådana hinder prioriteras vars undanröjande ger störst sammantagen effekt. Vad är ett enkelt avhjälpt hinder i avvägning BFS och verkligheten? Nyttan av åtgärden Utdrag ur allmänna rådet...likaså kan i en viss situation, till exempel där en verksamhet är viktig för många människor och installation av automatisk dörröppnare är avgörande för tillgängligheten, investeringen anses rimlig i förhållande till nyttan för de besökande. I en annan situation kan investeringen bedömas vara för stor i förhållande till nyttan. Hänsyn bör även tas till nyttan för de besökande av en viss åtgärd i relation till andra angelägna tillgänglighetsskapande åtgärder... Det kan ibland bli aktuellt att prioritera mellan olika åtgärder och i första hand bör då sådana åtgärder prioriteras som har stor nytta för många människor. I det allmänna rådet tas installation av dörröppnare upp som ett exempel på en åtgärd som kan vara rimlig t.ex. vid en entrédörr till en domstol, en bank, en välbesökt butik eller ett bibliotek, men som kanske inte är rimlig med hänsyn till nyttan och de ekonomiska konsekvenserna i ett litet skomakeri. Förutsättningarna på platsen Utdrag ur allmänna rådet Vid bedömningen av om ett hinder skall anses enkelt avhjälpt bör hänsyn tas till att ett hinder kan vara enkelt avhjälpt i en situation men inte i en annan. Exempelvis kan det vara enkelt att komplettera eller ersätta 2 3 trappsteg med en ramp om det finns tillräckligt med utrymme, medan det kan vara svårt att göra det i en trång miljö med smala trottoarer... När man gör prioriteringar bör den vara grundad på en plan som redovisar vilka skäl som finns för att inte undanröja ett enkelt avhjälpt hinder omedelbart. I planen bör anges när ett sådant hinder skall undanröjas... Vad gör jag när åtgärderna kan både främja och hämma? Ibland kan viljan att göra våra gröna offentliga rum till stimulerande platser för alla både främja en grupp av människor samtidigt som insatsen eller anläggningen stänger andra ute. Bedömningen skall alltid göras utifrån de ovan stående styckena, men ibland kan man göra ett aktivt val att göra en anpassningsåtgärd medvetet för att främja en grupp. Ta t ex. en park som anläggs för att dofta och ge stimulans åt synskadade. Den anläggningen stänger ute personer som är känsliga för dofter och personer med allergi. I vissa fall kan ett sådant val vara rätt att göra utifrån platsen och behovet, men då bör man tillse att den förbigångna gruppen har en annan plats som alternativ att välja istället. När man gör ett medvetet val bör man vara konsekvent i det valet för platsen och vara noga med information om detta både i anläggningens närhet och i all information som finns tillgänglig. Man bör även vara noga med att poängtera att alternativ finns. Vad är en passa-på-åtgärd? Utgångspunkten är att alla enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas direkt. Om det av ekonomiska skäl, passa-på-skäl eller annat finns anledning att senarelägga undanröjandet så är det möjligt. Men man bör då precisera detta i en plan.

10 0 Passa-på-planering innebär att man vidtar tillgänglighetsåtgärder i samband med utförandet av andra nödvändiga investerings- eller underhållsåtgärder. Vissa åtgärder lämpar sig särskilt väl att utföra i samband med annat arbete eftersom man redan har maskiner och personal på plats. passa-på-åtgärder kan också vara användas om miljön är sliten och i behov av underhåll. En förutsättning för att passa-på-metoden ska kunna användas är att det finns medvetenhet och kunskap hos samtliga berörda kommunala förvaltningar om vilka hinder som finns och hur de bör åtgärdas samt att det finns en gemensam strategi och beredskap hos de olika förvaltningarna. passa-på-planering kan vara en bra metod för att tillgänglighetsanpassa med lägre kostnader eftersom det handlar om samordnade förändringar av befintlig miljö. Vad menas med undantaget Varsam helhetssyn? Beträffande såväl tomter som allmänna platser som är särskilt värdefulla gäller att de inte får förvanskas i de avseenden de omfattas av skyddsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Hänsyn ska tas till såväl stads- eller landskapsbilden som platsens naturoch kulturvärden (3 kap 5, 7 och 8 PBL). Varsamheten hos utformningen ligger både i vad som görs och hur det görs, det vill säga både i valet av åtgärder och sättet på vilket åtgärderna genomförs. Genom en omsorgsfull projektering kan man ta till vara miljöns möjligheter att tillgodose nya funktionella krav. Därigenom kan också ingreppen ofta begränsas. Det innebär att varsamheten måste bygga på en helhetssyn på det man utgår ifrån, byggnaden, grannskapet och användarna, och på det man vill uppnå, återställda och nya funktioner. Några enkla grundregler kan ges: Låt platsens egenskaper och karaktär vara utgångspunkten för åtgärderna. Rådgör på ett tidigt stadium med fastighetsägare, kommun och antikvarisk expertis. Begränsa ingreppen och sträva efter att tillgodose nya funktionskrav med utnyttjande av platsens egna möjligheter. Sök lösningar som stämmer överens med platsens gestaltning och tekniska utförande både i helhet och i detaljer. Rådgör tidigt med teknisk expertis. Välj lösningar och material som underlättar ett långsiktigt underhåll och som i framtiden medger utbyte eller förnyelse utan stora ingrepp. Vad kan kategoriseras som underhåll på allmänna platser? Styrs av PBL (plan- och bygglagen) 8 I fråga om allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader skall vad som föreskrivs om tomter i 7 andra stycket (Tomter, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, får inte förvanskas i de avseenden de omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser.) alltid tillämpas

11 samt vad som föreskrivs i 5 och 6 (Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen) och i 7 första, tredje och fjärde styckena (Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse eller inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer och så att risken för olycksfall begränsas. Byggnadsnämnden kan besluta att plantering skall utföras och att befintlig växtlighet skall bevaras.) (Anordningar som har tillkommit för att uppfylla kraven i 5 skall hållas i stånd i skälig utsträckning.) (Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser skall underhållas så att risken för olycksfall begränsas.) tillämpas i skälig utsträckning. Sådana platser och områden skall dock alltid uppfylla kravet i 5 första stycket 5 (Tomten, om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt, kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga) på användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. Vad händer om vi inte genomför tillgänglighetsanpassningen och bryter mot lagen? PBL 0 kap. Påföljder och ingripanden vid överträdelser m. m. 5 Om någon underlåter att utföra arbete eller vidta någon annan åtgärd som åligger honom enligt denna lag eller enligt någon föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga honom att inom en viss tid vidta åtgärden. 8 Föreläggande enligt 4 första stycket, 5, 6 första stycket eller 7 får förenas med vite eller med föreskrift att åtgärden, om föreläggandet inte följs, kan komma att utföras genom byggnadsnämndens försorg på den försumliges bekostnad. Förbud enligt 4 andra stycket och 6 andra stycket får förenas med vite. Följs inte ett föreläggande som innebär att åtgärden kan utföras genom byggnadsnämndens försorg, skall nämnden, om det inte finns skäl till annat, besluta att åtgärden skall utföras och hur det skall ske. Därvid skall nämnden se till att oskäliga kostnader inte uppstår. I beslut om föreläggande enligt första stycket eller beslut enligt andra stycket får förordnas att beslutet skall gälla omedelbart. Kronofogdemyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att beslut enligt andra stycket skall kunna genomföras. Hur går jag tillväga? Boverkets författningssamling ger råd och idéer om hur man skall inventera, planera och åtgärda Hinder i offentliga rum. Boverket har även tagit fram ett mycket bra inventerings och åtgärdsmaterial som är lätt att arbeta med. BFS 2003:9 (Boverkets författningssamling) 2 Fysiska hinder såsom mindre nivåskillnader, ojämn markbeläggning, svårforcerade ränndalar och trottoarkanter skall undanröjas.

12 Allmänt Råd: Nivåskillnader vid övergångsställen, andra gångpassager, biluppställningsplatser för handikappfordon och hållplatser bör avfasas till 0-kant för att öka möjligheterna för personer i rullstol eller med rollator att ta sig upp och ner för trottoarkanten. Avfasningen bör, om plats finns, inte ha större lutning än :2 och bredden bör vara cm. Vid sidan av avfasningen bör kantstenen ligga kvar så att synskadade kan ta ut riktningen över gatan. Avfasningen bör ha jämn och halkfri yta. Ojämn markbeläggning som utgör hinder för personer i rullstol och med rollator att ta sig fram i gångytor bör bytas ut, exempelvis genom att ett stråk med jämnare markbeläggning fälls in. Mindre nivåskillnader i gångytor bör överbryggas, exempelvis med ramper. Även om rampen är kort är det viktigt att lutningen inte är större än :2, på grund av risken att falla och välta baklänges. En lutning på :20 eller flackare bör eftersträvas. Rampen bör ha jämn och halkfri yta, vara minst,3 m bred och ha avåkningsskydd. Tvärlutningen bör inte vara mer än vad som krävs för erforderlig vattenavrinning och inte överstiga :50, för att inte utgöra fara för personer med dålig balans, för att synsvaga och blinda inte ska tappa orienteringen och för att personer i rullstol eller med rollator ska kunna ta sig fram. Om det finns plats, bör en trappa finnas som komplement till rampen. Ränndalar som utgör hinder för personer i rullstol och med rollator bör täckas över så att ytan blir jämn eller bytas ut mot t.ex. avrinningsgaller eller ränndalar som utan svårighet kan passeras av personer i rullstol eller med rollator. 3 Hinder i form av bristande kontrastmarkering och varningsmarkering skall undanröjas. Allmänt Råd: Strategiska punkter, t.ex. busshållplatser, perronger, övergångsställen och upphöjda gångpassager över gator, entréer m.m. bör kontrastmarkeras så att synsvaga, blinda och personer med utvecklingsstörning lättare skall kunna ta sig fram. Kontrastmarkering kan exempelvis anordnas genom att material med avvikande struktur och ljushet fälls in i markbeläggningen, t.ex. tydligt kännbara plattor i asfaltyta eller släta plattor i gatstensyta. Markbeläggningen bör utformas så att den inte medför snubbelrisk. En ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS gör det möjligt för många synsvaga att uppfatta markeringen. För personer med utvecklingsstörning underlättas orienteringen av logiska färgsystem. Trappor bör förses med kontrastmarkering så att synsvaga kan uppfatta nivåskillnaderna, exempelvis genom att framkanten på nedersta plansteget och framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp ges en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS. Markeringarna bör göras på ett konsekvent sätt inom området. Utstickande byggnadsdelar, kantstenar på trottoarer, stolpar i gångbanor, fallkanter och andra detaljer bör kontrastmarkeras för att underlätta för synsvaga och personer med tvecklingsstörning att urskilja detaljer. En ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS gör det möjligt för många synsvaga att uppfatta markeringen. 2

13 3 Oskyddade glasytor bör varningsmarkeras, exempelvis genom avvikande ljushet mot bakgrunden. Markeringarna bör placeras i ögonhöjd. Utstickande byggnadsdelar, exempelvis trappor, skyltar och balkonger, lägre än 2,20 m över mark bör markeras tydligt och byggas in eller åtgärdas på annat sätt, för att inte utgöra fara för blinda och synsvaga. Fasta hinder i gångytor bör, om det inte är möjligt att flytta dem bort från gångytan, tydligt markeras visuellt och utformas så att de kan upptäckas med teknikkäpp. 4 Hinder i form av bristande skyltning skall undanröjas. Allmänt Råd: Skyltning bör vara lättbegriplig och lättläst, ha ljushetskontrast och vara placerad på lämplig höjd för att kunna läsas och höras såväl av personer i rullstol som av stående personer med nedsatt syn. Den bör placeras där man förväntar sig att den skall finnas och så att man kan komma tätt intill. Textstorleken bör vara anpassad efter läsavståndet och ytan bör inte ge upphov till reflexer. Skylten bör vara kompletterad med bokstäver i antingen upphöjd relief eller punktskrift eller båda samt i vissa fall med talad information och tydliga, lättförståeliga och välkända symboler. Elektronisk skyltning bör anpassas för att fungera för personer med exempelvis nedsatt syn och nedsatt hörsel. Tydlig och väl belyst skyltning har stor betydelse för att bl. a. personer med nedsatt syn eller hörsel och personer med utvecklingsstörning skall kunna orientera sig. 5 Hinder i form av bristande eller bländande belysning skall undanröjas. Allmänt Råd: Fast belysning bör inte vara bländande. Exempelvis är det viktigt att ljuskällan är avskärmad. Belysningen kan vara avgörande för om en synsvag person kan orientera sig eller inte. Den synsvage behöver rätt utformat ljus för att kunna se och läsa, den hörselskadade eller döve för att kunna läsa teckenspråk och läsa på läppar. Belysningen där man förflyttar sig bör vara jämn och anordnad så att synsvaga och personer med nedsatt rörelseförmåga kan uppfatta hur underlaget ser ut, och så att hörselskadade eller döva kan uppfatta teckenspråk och läsa på läppar. 6 Hinder i form av brist på och bristande utformning av balansstöd skall undanröjas. Allmänt Råd: Ledstänger bör finnas på båda sidor om trappor och ramper. Ledstängerna bör löpa oavbrutet, gå förbi översta och nedersta stegframkanten respektive rampens början och slut med minst 30 cm, vara greppvänliga och ha kontrasterande ljushet gentemot omgivande ytor. Det bör vara möjligt att hålla i ledstången även förbi infästningarna. 7 Hinder i form av bristande utformning av biluppställningsplatser för handikappfordon skall undanröjas.

14 4 Allmänt Råd: Vissa biluppställningsplatser på en parkeringsplats bör ändras så att de fungerar även för rullstolsburna som kör en bil där rullstolen tas in och ut från sidan. Breddmåttet på en sådan plats bör vara 5,0 m, när platsen inte är belägen intill en fri yta. Lutningen i längs- och sidled bör inte vara mer än vad som krävs för erforderlig vattenavrinning och inte överstiga :50. Markbeläggningen bör vara fast, jämn och halkfri. 8 Hinder i form av brister i lekplatsers utformning eller utrustning skall undanröjas. Allmänt Råd: Brister, som gör det svårt för barn med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga att alls använda lekplatsen samt brister som gör det svårt för föräldrar med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att vistas på lekplatsen tillsammans med sina barn, bör åtgärdas. Denna författning träder i kraft den december Planera för alla i samhället Umeås grönytor ger frisk luft, vackra vyer och motion. Med tillgängliga gångvägar och stigar i våra parker och till våra lekplatser ger vi möjligheter till flera upplevelser och aktiviteter. Beroende på hur våra olika parkområden ser ut och hur de brukas, går det att lära sig mer om blommor, växter, fjärilar, områdets kulturhistoria och mycket annat. Vackra platser vid älven eller under lövtaket i kvarterets gröna lunga, eller skogsgläntan kan bli perfekta motiv för en akvarell- eller oljemålning. Ökad tillgänglighet gör att en person med funktionshinder alltmer kan välja aktivitet efter intresse, och inte enbart utgå från vad som eventuellt skulle vara möjligt att göra. Tillgängliga grönområden och lekplatser ger föräldrar med funktionshinder nya möjligheter att ta med sina friska rörliga barn på upptäcktsfärd. Dessa barn hänvisas ofta annars till trista stenöknar därför att deras föräldrar inte tar sig fram på andra ställen. Ökad tillgänglighet till det gröna och till lek gör att en person som nyligen skadat sig och blivit tvungen att använda rullstol slipper sitta kvar hemma när resten av familjen ger sig ut i stadsmiljöns gröna delar. Tänk rätt från början - spara arbete, underhåll, livskvalitet och pengar Människor med funktionshinder har ofta små marginaler i sina liv, och det är därför viktigt att detaljerna blir rätt utformade för att våra offentliga rum, lekplatser och parker ska bli användbara. En armsvag person kanske kan rulla sin rullstol över en kant eller gatsten på cm, men om den är 2 cm hög blir det tvärstopp. Det är viktigt med kontinuerligt underhåll för att hinder inte ska uppstå. Om t.ex. smältvatten och regn bildar djupa fåror i gångstråk och stigar, så kan en skarp, svårforcerad nivåskillnad uppstå. Likaså vintertid när svallis och snödrivor kan uppstå. Vattenkulvertar under stigar och gångvägar kan genom uppfrysning på våren skapa svårforcerade gupp i gångbanan. Grenar (under nivån 2,2 m) från träd och buskar nära gångvägar kan om de inte hålls efter utgöra hinder och olycksfallsrisk för personer med synskada. Tanken kan var bra från början men risken finns att det blir fel. Den person som sköter driften och underhållet måste vara införstådd med detaljernas betydelse!

15 I många fall går det att investera sig bort från underhåll. Vid val av rätt material och byggnadsteknik, där rätt inte nödvändigtvis behöver betyda det dyraste, går det att hålla nere underhållskostnaden. Om t.ex. grundarbetet vid anläggningen görs noggrant så håller de länge och behöver inte ständiga och kostsamma småreparationer. Det bör även finnas uppgifter om vart allmänheten kan ringa för att anmäla reparationsbehov på kommunens informationstavlor. Utformning Markerade entréer och lika ytbeläggning på större gångvägar och mindre sidogångar underlättar för synskadade att orientera sig in i och i parker och lekplatser. Likaså ska gångvägarna antingen ha tydliga kanter av t.ex. sten eller cement som går att känna med en käpp. Synskadade orienterar sig också med hörseln. Fontäner utgör bra orienteringspunkter, samtidigt som de är fina inslag i en park. Om fontänen ligger under marknivån måste något skydd finnas så att ingen riskerar att falla ner i den. Det ska finnas gott om sittbänkar i en park, och det ska finnas möjlighet till vila i både skuggiga och soliga lägen. Sittbänkarna ska vara 50 cm höga, vara försedda med ryggstöd och armstöd, samt vara målade i en färg som kontrasterar mot omgivningen. Sittbänkarna ska inte inkräkta på gångvägarna, utan vara placerade vid sidan av dem. Bredvid sittbänkarna ska det finnas en plan, hårdgjord yta med plats för en utomhusrullstol, alltså ca,0 m bred. En rullstolsburen person kan då sitta bredvid den person som sitter på bänken. Sopkorgar bör placeras så att även en person med elektrisk rullstol kan komma nära för att slänga skräp. Välj rätt växtmaterial I parker, invid lekplatser, och andra mindre naturavsnitt i den bebyggda miljön, finns möjlighet att påverka val av växtlighet. Det är då lämpligt att, särskilt närmast platser där människor vistas (som parkbänkar, lekplatser mm), ta hänsyn till allergiker och undvika växter som är kända för att ge besvär. Följande är exempel på växter som kan vara allergiframkallande eller ge allergiker besvär: 5 Gräs, björk, sälg, hassel, al, m.m. under pollentid (värst är gräs och björk) Starkt doftande växter som syren, ginst, schersmin, hyacint, spirea, hägg, liljekonvalj Växter från familjen korgblommiga som prästkrage, ringblomma, krysantemum, gullviva Ogräs som gråbo och maskros Hellre insektpollinerade växter än vindpollinerade välj gräsfröblandningar som innehåller så mycket tuvbildande gräs som möjligt med inslag av grässorter som sprider sig som utlöpare då dessa bildar färre ax och vippor. Klipp gräsytorna regelbundet och att samla upp och kör bort gräset Välj marktäckande växter istället för gräs

16 6 Vissa växter, bl.a. poppel och pil, har rötter som ligger grunt eller t o m över marken, kan göra det svårt för rullstolsburna att ta sig fram och gående riskerar att snubbla. Dessa växter bör därför inte planteras intill en gångväg. Växter som inte brukar förorsaka problem för allergiker är t.ex. barrträd, fruktträd och bärbuskar, oxel, rönn, rosor, klematis, nypon, klockväxter, flertalet ranunkelväxter, stenpartiväxter, köksväxter som sallad, dill, persilja och gräslök. I björkarnas stad Umeå kan med fördel Ornäsbjörken användas för att göra livet lite lättare för pollenallergikerna vid strategiska platser. Gångstråk och stigar Gångvägar och stigar inom parker, till lekplatser och tätortsnära naturområden ska göra det möjligt för alla, såväl motionslöpare, personer med synnedsättning, pensionärer med rollator som rullstolsanvändare att ta sig fram. Stigarna ska helst vara dragna så att alla får möjlighet att njuta av en varierande terräng och får en inspirerande naturupplevelse. Dagvattenbrunnar ska läggas bredvid stigar och gångvägar för att inte utgöra hinder för rullstolsburna och synskadade. Även el- och vattenledningar ska läggas vid sidan om stigen. Vid eventuella grävningsarbeten förstörs inte stigen, och synskadade riskerar inte att falla i öppna gropar. Att elledningarna ligger vid sidan av stigen är också en fördel för elöverkänsliga personer. Med tanke på personer med synskada ska inga papperskorgar, skyltar eller andra utskjutande föremål finnas längs passager eller i gångvägar. Stigar och gångvägar ska ha taktila ledstråk och de som är avsedda att användas kvällstid ska vara väl belysta Ytbeläggning Ytan ska vara hårdgjord, slät och inte halkig. Den kan lämpligen vara ett lager stenmjöl. Stenmjöl, vilket består av krossat berg i kornstorlek 0-4 mm, läggs ut i ett ca 5 cm tjockt lager. När ytan bevattnats och fått torka blir den fast och hård. För att få ytan jämn är det bra att använda en vält. Användningen av stenmjöl som ytbeläggning förutsätter en bra och hård grund. En hållbar grund kan t.ex. utgöras av ett lager sand underst, sen ett lager bergkross och ovanpå det ett lager grus. Till sist läggs lagret av stenmjöl. Ytbeläggningen kan även utgöras av betong eller asfalt. För asfalt är det lämpligast med en ljus typ. En ljus gångväg avviker i färg från den omgivande grönskan och är lättare att se och följa för synsvaga personer. Trävirke som ytbeläggning riskerar att bli halt vid väta, och ska om det används vara ohyvlat och ligga vinkelrätt mot gångriktningen. Lutningar Kraftiga lutningar försvårar framkomligheten för personer med gångsvårigheter och för personer med begränsade funktioner i armar och händer som kör manuella rullstolar. Längre sträckor av stigar och gångvägar bör luta max :40 - :50. Kortare sträckor kan större lutningar accepteras. Lutningar över :20 bör undvikas, dvs. inte mer än m höjdskillnad på en sträcka av 20 meter. Vid den lutningen kan fortfarande många rullstolsanvändare ta sig fram utan assistans. Vid lutningar på :20 och eventuellt brantare, bör stigen byggas så att det efter var 5:e meter finns 2 meter långa vilplan utan lutning. Helst bör det inte förekomma fler än två ramper i följd.

17 I områden som anges vara tillgängliga för rörelsehindrade kan kraftiga lutningar bara accepteras under speciella omständigheter och på mycket korta sträckor. Det är dock viktigt att tänka på att om t.ex. början av en gångstråk utgörs av en brant backe, så kommer många personer med rörelsehinder att vara utestängda från hela området. Lutningar och ramper bör vara raka och inte innehålla någon sväng eller böj. Lutning i sidled får inte vara större än vad som fordras med tanke på vattenavrinning. Det innebär en sidlutning på max % på plana gångvägar och 0 % på gångvägar som lutar i längdled. Bredder Lämplig bredd på en gångväg är,6 -,8 m. Måttet,6 m medför att en gående och en rullstolsbrukare får plats bredvid varandra på stigen, och även att två personer i manuella eller mindre elrullstolar kan mötas. Måttet,8 m krävs för att två eldrivna rullstolar av utomhusmodell ska kunna mötas, samt för att en synskadad med ledsagare ska kunna möta en gående. gångvägarna kan förslagsvis som grundmått göras,6 m bred, men vidga sig här och var för att möjliggöra möten mellan större rullstolar. Om gångstråket är livligt frekventerad bör den gärna vara bredare än 2 m. Ett absolut minsta breddmått på,2 m kan accepteras på enstaka ställen, t.ex. över broar eller förbi mindre hinder. Det måttet tillåter också en synskadad person på joggingtur att springa bredvid sin ledsagare. För vändning av en eldriven utomhusstol krävs en gångbredd på minst 2,0 m. Bredden 2,5 m underlättar vändningen och medför att man inte måste backa så många gånger. Vändning av en rullstol kan också göras i anslutning till en avtagsväg e dyl. Räcken, ledstråk och avåkningsskydd Räcken bör finnas vid branter, sjökanter och andra faror där det finns risk för att falla och skada sig. Vid lutningar som är :20 eller mer bör det finnas räcken, där t.ex. personer med gångsvårigheter kan ta stöd för att inte falla. Räckena bör vara 90 cm höga, och vara försedda med en ledstång på höjden 75 cm. Synskadade personer behöver något att följa för att själva kunna gå längs ett gångstråk. En gångväg som till färgen är ljusare än sin omgivning är till stor hjälp för synsvaga personer. Stockar utlagda längs ena sidan av stigen, målade i avvikande färg, är en bra hjälp både till synsvaga personer och till helt blinda som kan använda stockarna att slå käppen mot. Stockarna måste läggas på ett sådant sätt att de inte hindrar vattenavrinningen från stigen. Ett alternativ till stockar är att vid sidan av stigen göra en ca 5 cm bred remsa i ett material som avviker i färg och struktur från materialet i stigen, t.ex. gatsten eller taktila plattor. Kontrasten mellan ytorna kan också räcka för att en blind person ska kunna känna sig fram, medan en synsvag person fortfarande är beroende av kontrasterande färger mellan gångväg och omgivande mark. Taktila stråk hjälper synskadade att hitta fram över ytor som saknar naturliga orienteringspunkter. Information till synskadade om speciella platser, t.ex. sittbänkar, informationstavlor eller grillplatser, kan göras genom att förändra kantmarkeringen några meter innan. Istället för en stock eller gatstensrand längs sidan på gångstråket kan det finnas en kantmarkering av annat material, t.ex. plankor eller plattor de sista 2 m före platsen som ska markeras. Eller så kan stubbar placeras på båda sidor om gångstråket, och från båda färdriktningarna, för att markera att strax kommer något som bör uppmärksammas. 7

18 8 Överallt där gångstråk går högre än marken på ena eller båda sidorna, bör det finnas någon form av stoppkant. En rullstolsburen person riskerar annars att välta ur stolen om något hjul hamnar utanför stigen. Stoppkanten kan lämpligen göras som en 20 cm hög trälist, fastsatt vid pinnar nedstuckna i marken. För vattenavrinningens skull bör stoppkanten inte gå ända ner till stigens yta. Bild tagen ur skogsstyrelsens rapport 2:2005 tillgång till naturen för människor med funktionshinder. Trappor I möjligaste mån ska byggande av trappor, inomhus och utomhus, undvikas. Om det är nödvändigt med trappor ska hänsyn tas till följande: En ledstång ska gå 30 cm utanför både det översta och det nedersta trappsteget. Ledstänger ska finnas på höjden 90 cm och längs båda sidorna av en trappa, eftersom en del personer bara kan stödja sig på ena armen. Trappor bör vara raka. Svängda trappor är svårare att gå i, att bära en bår i eller att vid nödsituationer dra en rullstol i. Om trapporna är långa bör det finnas vilplan som är minst,3 m långa. I en trappa ska alla trappsteg ha samma djup. Stegen kan förslagsvis vara 5 cm höga och 30 cm djupa, vilket gör trappan lätt att gå i. En synskadad person måste tydligt se var trappan börjar och slutar. Det kan ske genom att översta och nedersta trappsteget målas i en kontrastfärg. En nödlösning kan vara att göra markeringen med en hållbar specialtejp i kontrasterande färg. En blind person som inte kan se kontrastfärgen behöver varnas om att en trappa kommer genom någon form av taktil markering i golvet eller marken. Detta är särskilt viktigt när trappan går nedåt. Utomhus kan det ske t.ex. genom en ändring i gångbanans ytbeläggning strax före trappan. Skyltar, informationstavlor och vägvisare En förutsättning för att en park eller ett grönt offentligt rum ska kunna besökas av alla är att det finns en bra utformad, utförlig och korrekt information om området. All information till seende ska också finnas tillgänglig för synskadade, alltså på punktskrift eller i talad information.

19 9 Skyltar skall placeras på strategiska platser, som vid entréer och korsningar. Skyltar och tavlor ska kunna läsas på nära håll, både i stående och sittande ställning, och centrum av tavlan bör därför inte ligga högre än ca 20 cm över marken. Skyltarna ska också nås av tillräcklig med ljus. För att undvika ljusreflexer vid naturligt ljus kan tavlan luta 5-0 grader framåt i överkanten. Lutningen gör att det blir lättare för rullstolsburna, kortväxta och barn att avläsa skylten eller tavlan. Läsbarheten ökar också om ytan är matt och inte glasad eller täckt av annat material som ger reflexer. Om skylten behöver belysning får ljuskällan inte blända eller ge reflexer i tavlan. Den får heller inte vara placerad så att läsaren skuggar skylten eller tavlan. Informationstavlor vid bilvägar bör placeras så att de kan läsas från bilen, eftersom rullstolsburna förare kan ha svårt att ta sig i och ur en bil. Om en informationstavla placeras längs ett gångstråk, bör det vara möjligt att stanna för att läsa utan att man då står i vägen för förbipasserande. Utrymmet framför tavlan måste alltså tillåta en person i en utomhusrullstol att sitta vänd rakt mot tavlan utan att hindra personer som vill passera förbi. Text på skyltar, informationstavlor och vägvisare Texten ska utformas med tanke på avståndet till den som läser. Helst ska det gå att komma nära, vilket underlättar läsningen för synskadade. Följande texthöjder rekommenderas med tanke på synsvaga: Texten på informationstavlor ska vara kortfattad, lättbegriplig och får inte innehålla ovidkommande information. Samtidigt ska den innehålla information som är viktig för personer med rörelsehinder. Vid ett läsavstånd på 25 m behöver bokstäverna vara 50 cm höga. Enligt Svensk Byggnorm räcker att bokstäverna vid det avståndet är 37 cm höga. Vid avståndet 75 m bör de vara 2 cm höga. Bild tagen ur skogsstyrelsens rapport 2:2005 tillgång till naturen för människor med funktionshinder. Det bör, förutom informationstavlor och skyltar, finnas tydliga vägvisare. Vid avstånd längre än 00 m bör vägvisaren innehålla en avståndsangivelse. Nya skyltar bör finnas i varje stig- eller vägkorsning så att man inte tappar orienteringen. Skyltarna ska ha en tydlig text och på avståndet ca 2 m från skylten (från båda gångriktningarna) bör det finnas någon markering, t.ex. stubbar vid sidan av stigen eller ändring i taktilt stråk, som indikerar för synskadade att strax kommer skylten. Allmänna riktlinjer på textstorlek: 5 mm på en skylt som man kan komma nära, som t.ex. en dörrskylt till kontorsrum

20 mm på viktiga lägesskyltar och riktningsskyltar som ska kunna ses på några meters avstånd, men som man samtidigt kan komma tätt intill mm på gatuskyltar som läses på ett avstånd av -3 m Skyltar som endast är avsedda att läsas visuellt på avstånd, se diagram nedan Figur för beräkning av texthöjd med läsavstånd som utgångspunkt, enligt rekommendation av Synskadades Riksförbund. Tagen ur skogsstyrelsens rapport 2:2005 tillgång till naturen för människor med funktionshinder. Bokstäverna ska vara i ett typsnitt som är lätt att läsa, de ska ha jämntjocka former utan seriffer och klackar och inte vara kursiverade. Gemener är lättare än versaler att läsa och ska därför användas till all text förutom till första bokstaven i varje mening. Färgen på texten ska avvika tydligt från bakgrundsfärgen. Kombinationen svart/vitt är det som är lättast att läsa. Färger som är svåra för färgblinda att särskilja ska undvikas att ha samtidigt, som rött och grönt, orange och brunt samt blått och grönt. Personer med utvecklingsstörning kan ha svårt att läsa och förstå vanlig text. Ett alternativ kan då vara att ge informationen i form av PICTOGRAM. Det är ett symbolspråk med ett mycket stort antal symboler som många utvecklingsstörda känner väl till. Mer information om symbolerna finns på Taktila kartor för synskadade Redan på 700-talet fanns en form av taktila kartor. Då kunde bl.a. metalltrådar, snören och vaxtavlor användas för att ge reliefverkan. Taktila kartor (reliefkartor) kan vara en hjälp för synskadade personer att få en överblick över en park eller ett grönt offentligt rum. Det är särskilt viktigt där kommunen anlagt ut speciella promenadstråk som skall frekventeras av många olika personer. På den taktila kartan, liksom i annan information till synskadade, bör det tydligt markeras vilka områden som är lämpliga för rastning av ledarhundar. Talad information och talande skyltar är till hjälp för synskadade för att orientera sig. Sittytor Vilplatser i form av bänkar bör finnas på jämna avstånd längs gångstråk som används av personer med funktionsnedsättning. Särskilt längs kortare slingor bör det finnas bänkar med meters mellanrum. Bänkarna placeras på ställen som naturligt inbjuder till vila, och i både soliga och skuggiga lägen. De ska stå på en plan, hårdgjord yta vid sidan om själva gångvägen så att de inte utgör hinder för förbipasserande. Bredvid bänkarna ska det finnas en likaså plan och hårdgjord

21 yta stor nog för en utomhusrullstol, alltså ca,0 m bred. Sittytorna ska också markeras ut taktilt så att synskadade kan hitta rätt. 2 Rastplatsmöbler Vanligen utgörs rastplatsmöbleringar av fasta bord och bänkar. De ska placeras på mark som är plan och hårdgjord. Utformningen av möblerna avgör helt hur lättanvända de är för personer med rörelsehinder. Bord ska ha 0,75 m fri höjd under skivan för att en person i rullstol ska kunna komma intill bordet bra. Bordsskivan bör skjuta ut 0,60 m utanför bordets ben. En rullstolsburen person kan då komma nära bordet utan att fötter eller knän tar emot någonstans och den utskjutande bordsskivan underlättar också för en person med svårigheter att lyfta benen att slå sig ner. Bild tagen ur skogsstyrelsens rapport 2:2005 tillgång till naturen för människor med funktionshinder. Rullstolar är olika konstruerade och det kan gärna finnas 0,80 m fritt utrymme mellan bordsbenen på bordets kortsida, förutsatt att bordet har raka ben, för att en stor utomhusrullstol säkert ska kunna komma intill bordet. Bilden nedan visar exempel på ett bra rastplatsbord. Bordsskivan har 0,75 m fri höjd under. Den går ut ordentligt utanför benen, som är rundade så det dessutom går att gränsla dem för att komma nära. Avståndet i horisontalled mellan bordsskivan och sittbänken är 20 cm, och man kommer då lagom nära bordet. Sittbänken sitter ihop vid bordet i fothöjd vid mitten av bänken, vilket gör hela möbeln stabil. Totalvikten 350 kg gör också att personer med gångsvårigheter kan stödja sig mot bordet utan att det riskerar att välta. Sittbänkarna går bara runt halva bordet, och personer med gångsvårigheter kan därför sätta sig ytterst på sittbänken utan att behöva lyfta benen över bänken. Den fria ytan gör att det finns bra plats vid bordet för personer som använder rullstol eller för en barnvagn som behöver övervakas. Parkbänkar Bänkarna bör vara 50 cm höga och försedda med rygg- och armstöd. Armstöd ska sitta 0,20 m över bänkytan och sträcka sig över hela sittytan. De skall även vara målade i en färg som kontrasterar mot omgivningen. Parkbänkar ska inte inkräkta på gångvägarna, utan vara placerade vid sidan av dem. Belysning Synskadade, äldre och hörselskadade är beroende av bra ljusförhållanden. Det är extra viktigt med bra belysning i t.ex. trappor, vid skyltar och orienteringspunkter samt vid hinder. I en trappa måste trappstegen synas tydligt, och det får inte bildas skuggor av den person som går i trappan. Det får inte heller finnas bländningsrisk. Hörselskadade avläser läpparna hos den som talar, och därför är det viktigt att en personerna får sitt ansikte väl belyst. Extra tillsatsbelysning kan behövas vid föremål eller ytor där man använder närseende. Äldre och vissa synskadade är mycket känsliga för bländning, genom t.ex.

3. Checklista för allmänna platser

3. Checklista för allmänna platser 3. Checklista för allmänna platser Nr. KONTROLLPUNKTER 11 MARKBELÄGGNINGAR (12 ) 11.1 Förekommer ojämna markbeläggningar som utgör hinder för personer i rullstol eller med rollator? (T.ex. löst grus eller

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad

Läs mer

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Har du som fastighetsägare satt dig in i frågan om enkelt avhjälpta hinder? Om inte så är det hög tid nu! Varför denna broschyr?

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder

Enkelt avhjälpta hinder Enkelt avhjälpta hinder - Trafikkontorets åtgärdsstrategi stockholm.se - Trafikkontorets åtgärsstrategi Utgivningsdatum: Februari 2015 Utgivare: Trafikkontoret Kontaktperson: Catarina Nilsson 3 (45) Förord

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern

Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av uppdraget... 4

Läs mer

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder Fysiska hinder Att hitta inom området För att besökare med funktionsnedsättning ska hitta inom området krävs tydlig information. För att synskadade och blinda ska kunna ta till sig information kan man

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker

Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av

Läs mer

Tillgänglighetshandboken

Tillgänglighetshandboken Tillgänglighetshandboken Krav och riktlinjer för utformning av tillgängliga och användbara miljöer för personer med funktionsnedsättningar, på allmänna platser och i lokaler dit allmänheten har tillträde

Läs mer

Kontrollprogram fo r tillga nglighet och anva ndbarhet

Kontrollprogram fo r tillga nglighet och anva ndbarhet Kontrollprogram fo r tillga nglighet och anva ndbarhet hjälp för byggherrar och projektörer vid nyproduktion, tillbyggnad och ändringar av byggnader Uppdaterad 2012-03-19 Inledning Kontrollprogrammet för

Läs mer

Rapport över tillgänglighet. i Cirkus Cirkörs lokaler

Rapport över tillgänglighet. i Cirkus Cirkörs lokaler Rapport över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler Inledning Accessum har i uppdrag att inventera Cirkus Cirkörs lokaler på Värdshusvägen 7 i Alby för att identifiera ev. hinder mot tillgänglighet för

Läs mer

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011.

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Förklaringar: Grön ruta: god tillgänglighet Röd ruta: det som kan förbättras Kontrastmarkering.

Läs mer

Tillgänglighetsinventering. - av Österslättskolan,Klockebackskolan, Norrevångskolan, Möllegårdens skola och Hällaryds skola

Tillgänglighetsinventering. - av Österslättskolan,Klockebackskolan, Norrevångskolan, Möllegårdens skola och Hällaryds skola Tillgänglighetsinventering - av Österslättskolan,Klockebackskolan, Norrevångskolan, Möllegårdens skola och Hällaryds skola Tyréns AB December 2005 Denna utredning har utförts under november-december 2005

Läs mer

Att ta bort enkelt avhjälpta hinder!

Att ta bort enkelt avhjälpta hinder! Att ta bort enkelt avhjälpta hinder! Förslag till åtgärder för att förbättra tillgängligheten i Söderköpings kommun Bakgrund I vårt land ska gator, parker, torg, handels- och kulturnäringar samt andra

Läs mer

BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1

BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1 BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1 BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING BFS 2003:19 HIN 1 Utgivare: Sten Bjerström 1 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassning av passagerarfartyg med hänsyn till personer med funktionshinder; beslutade den 12 november 2004. SJÖFS 2004:25

Läs mer

BILAGA 3: Checklista för tillgänglighetsinventering

BILAGA 3: Checklista för tillgänglighetsinventering BILAGA 3: Checklista för tillgänglighetsinventering INSTRUKTIONER Checklistan är framtagen för inventering av Högsby kommuns publika lokaler och platser och är en omarbetning av Handikappombudsmannens

Läs mer

BRAND 2010 Mai Almén

BRAND 2010 Mai Almén Mångfald och Jämställdhet i Byggprocessen Både tillgängligheten och frångängligheten för personer med funktionsnedsättningar skall garanteras enligt Boverkets Byggregler Funktionshinder PBL 2 kap 4, 3

Läs mer

Långsele - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006

Långsele - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006 Långsele - en tillgänglighetsinventering Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006 Inventeringen genomfördes under juli 2006 av Linda Åberg och Susanna Rudehill. Denna rapport

Läs mer

Trappor, ledstänger. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

Trappor, ledstänger. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen Trappor, ledstänger Finlands byggbestämmelsesamling del F1 I F1 föreskrivs bl.a. följande om trappor: I byggnader med förvaltnings-, serviceoch affärsutrymmen skall trappsteg i entréhallar och andra utrymmen

Läs mer

CHECKLISTA ÖVER TILLGÄNGLIGHET TILL KULTUROBJEKT

CHECKLISTA ÖVER TILLGÄNGLIGHET TILL KULTUROBJEKT CHECKLISTA ÖVER TILLGÄNGLIGHET TILL KULTUROBJEKT Checklistan är till hjälp vid bedömningen av kulturobjekts tillgänglighet för personer med rörelse- eller funktionshinder. Rikta gärna eventuella frågor

Läs mer

d " li " i 0 0 5 0 i fil ''' 0. 0 a a di dik SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Stockholm 2012-05-16

d  li  i 0 0 5 0 i fil ''' 0. 0 a a di dik SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Stockholm 2012-05-16 i 0 0 5 0 d " li " 1 0 0 11 1 i fil ''' 0. 0 a a di dik 0 SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Bygglov Stockholm 2012-05-16 R A Nybyggnad förskola Beckombergavägen SakkunnighetsIntyg

Läs mer

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun 2014-11-19 1(7) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun Dessa riktlinjer sammanfattar de krav som Eslövs kommun ställer vid utformning av uteserveringar. Målsättningen är

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:13 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och

Läs mer

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion Utvärdering av lekplatser i Stockholm Januari 2005 Kortversion Tillgängliga lekplatser Det här är en kortfattat beskrivning av det som kommit fram i en tillgänglighetsundersökning av 8st lekplatser i Stockholm

Läs mer

Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter

Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter 2015-03-30 Förvaltningsnamn Avsändare Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter Tillgången till ett dynamiskt och mångfacetterat kulturliv berikar

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSPLAN. 49 r gar [Vi @tierp se TIERPS FÖR OFFENTLIG UTEMILJÖ IIIERP ;\ISÖMMUNI KOMMUN SAM HÄLLSBYGGNADSEN HETEN

TILLGÄNGLIGHETSPLAN. 49 r gar [Vi @tierp se TIERPS FÖR OFFENTLIG UTEMILJÖ IIIERP ;\ISÖMMUNI KOMMUN SAM HÄLLSBYGGNADSEN HETEN TIERPS KOMMUN SAM HÄLLSBYGGNADSEN HETEN Antagen av... Dnr: TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR OFFENTLIG UTEMILJÖ IIIERP ;\ISÖMMUNI 4r -.. n gata 7 h-rjrekagåt R.54 :0-, 029-1-2 69 49 r gar [Vi @tierp se 2015 Samhällsbyggnadsenheten,

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn,

Tillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn, Tillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn, Gustavsborg, Lasarettet och centrala delar av Mörrum Tyréns

Läs mer

Bilaga 1 Inventeringsprotokoll

Bilaga 1 Inventeringsprotokoll Uppdragsnr: 10177948 Daterad: 2013-09-23 Reviderad: Handläggare: Malin Hjort Tillgänglighetsinventering Oxelösund För skolor, förskolor och kommunala offentliga lokaler, grupp- och äldreboenden Status:

Läs mer

Remissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige

Remissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige Remissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige Nr BBR Synpunkt 3:XX 1. 111 Boverket utvidgar begreppen tillgänglig och användbar till att avse också för personer med nedsatt orienteringsförmåga.

Läs mer

Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott

Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott Juni 2013 Rapport från Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott Uppdragsgivare: Ålands landskapsregering/museibyrån 1 Innehåll: Inledning

Läs mer

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007 Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007 2 Innehåll Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Förutsättningar 6 Funktionella brister i vägnätet 6 Riktlinjer

Läs mer

Rapport över tillgänglighet Stockholms Läns Museum, Sickla

Rapport över tillgänglighet Stockholms Läns Museum, Sickla 2014 01 29 Rapport över tillgänglighet Stockholms Läns Museum, Sickla Inledning Accessum har i uppdrag att inventera Stockholms läns museum på Järnvägsgatan 25 i Sickla för att identifiera ev. hinder mot

Läs mer

Tillgängligheten hos passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg som används för allmänna transporter

Tillgängligheten hos passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg som används för allmänna transporter 1 (9) Utfärdad: xx.xx.2012 Träder i kraft: [1.1.2013] Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009) 6 4 mom., 15 3 mom., 16 och 23 1 mom.

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde

Läs mer

Åtgärdslistan Rapport över tillgänglighet. Biografen Zita Folkets Bio Stockholm

Åtgärdslistan Rapport över tillgänglighet. Biografen Zita Folkets Bio Stockholm Åtgärdslistan Rapport över tillgänglighet Biografen Zita Folkets Bio Stockholm INNEHÅLL Angöring, parkering... 3 Entréer... 3 Allmänt om lokaler... 3 Förflyttningsvägar... 3 Biosalonger... 4 Biosalong

Läs mer

Handläggare Marie Louise Nord. Upprättad datum 2010-12-09. Rev datum 07

Handläggare Marie Louise Nord. Upprättad datum 2010-12-09. Rev datum 07 Upprättad datum 2013-02-07 07 Göteborgs kyrkogårdar 2013-02-07 Sidan 2 Handlingsprogrammet är en förvaltningsgemensam plan som beskriver riktlinjer för tillgänglighetsåtgärder beträffande gångytor, trappor

Läs mer

Landskrona kommun. Tillgänglighet förutsätter framkomlighet...

Landskrona kommun. Tillgänglighet förutsätter framkomlighet... Landskrona kommun Tillgänglighet förutsätter framkomlighet... Innehållsförteckning Enkelt avhjälpta hinder Stråk Principer för enhetlighet Taktila (kännbara) plattor Kupol- och sinusplattor Pollare och

Läs mer

Tillgängliga gästhamnar för besökare med olika funktionsnedsättningar

Tillgängliga gästhamnar för besökare med olika funktionsnedsättningar 20070906 RSK 516 2007 Reviderad 20100118 Tillgängliga gästhamnar för besökare med olika funktionsnedsättningar i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland HK 20070906 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder

Enkelt avhjälpta hinder 2016-03-31 Enkelt avhjälpta hinder Fastighetsägare ska åtgärda enkelt avhjälpta hinder för att så många som möjligt ska kunna få tillträde till och använda publika lokaler och allmän platsmark. Checklista

Läs mer

Åtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla

Åtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla Åtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla 2014 01 29 Innehåll Tolkning av åtgärdsförslagen... 3 Angöring, parkering... 3... 3 Entré Järnvägsgatan 25... 3... 3 Kapprum...

Läs mer

2. Checklista för publika lokaler

2. Checklista för publika lokaler 2. Checklista för publika lokaler Nr. KONTROLLPUNKTER 1 NIVÅSKILLNADER (6 ) 1.1 Allmänt 1.1.1 Kan man nå byggnaden utan att passera trappa eller trappsteg? 1.1.2 Kan man stiga in i byggnaden utan att passera

Läs mer

Ledstråk för personer med synskada

Ledstråk för personer med synskada Ledstråk för personer med synskada Vid byte mellan kollektiva färdmedel En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Håkan Lindström Förord Denna skrift är baserad på Håkan Lindströms examensarbete

Läs mer

Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer

Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer Ewa Krynicka Storskog 22 oktober, Lund Funktionsnedsättning och funktionshinder = två olika saker Funktionsvariation? 2016-02-29 Sida 2 2016-02-29 Sida 3 Bindande

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING (sidhänvisn avser "Bygg ikapp handikapp" (Handikappinstitutet, 1995) A. UTOMHUSMILJÖ A B1 B2 C D E F G H I J K L M N ANTECKNINGAR

MILJÖBEDÖMNING (sidhänvisn avser Bygg ikapp handikapp (Handikappinstitutet, 1995) A. UTOMHUSMILJÖ A B1 B2 C D E F G H I J K L M N ANTECKNINGAR MILJÖBEDÖMNING (sidhänvisn avser "Bygg ikapp handikapp" (Handikappinstitutet, 1995) A. UTOMHUSMILJÖ A B1 B2 C D E F G H I J K L M N ANTECKNINGAR Allmänt (s 37-42, 183-96) Kan markeras om det står cyklar,

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Tillgängliga och användbara miljöer

Tillgängliga och användbara miljöer Tillgängliga och användbara miljöer Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet i samverkan med Handikapporganisationerna i Västra Götaland Innehåll 20090922/2010 Inledning...3 Varför behövs riktlinjer

Läs mer

SERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset

SERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Mataffären Frisören Släktkalaset Inledning SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Serviceguiden är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland och Västra

Läs mer

Tillgängligare publika lokaler år 2010

Tillgängligare publika lokaler år 2010 LÄSTIPS Enklare utan hinder, en idébok om föreskrifterna, Boverket 2005, upplaga 1 Boken finns som pdf på Boverkets webbplats www.boverket.se Svensson Elisabeth (2001) Bygg i kapp handikapp: att bygga

Läs mer

Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion

Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister Februari 2007 Kortversion Projektgrupp Sara Malm Krister Isaksson Projektledare, tillgänglighet Trafiksäkerhet, oskyddade trafikanter

Läs mer

UTREDNING Certifikatet Tillgängligt i Esbo för företag och tjänster

UTREDNING Certifikatet Tillgängligt i Esbo för företag och tjänster UTREDNING Certifikatet Tillgängligt i Esbo för företag och tjänster 1 (5) ANVISNINGAR Vänligen skicka den ifyllda blanketten per e-post till adressen esteeton.espoo@espoo.fi Syftet med blanketten är att

Läs mer

Riktlinjer för basutformning för bostäder

Riktlinjer för basutformning för bostäder Riktlinjer för basutformning för bostäder BASUTFORMADE BOSTÄDER ÄR BÄTTRE FÖR ALLA Basutformning ökar möjligheten för den som drabbas av nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att bo kvar i sin bostad.

Läs mer

Certifieringsregler för fristående sakkunniga kontrollanter av tillgänglighet Konsekvensutredning

Certifieringsregler för fristående sakkunniga kontrollanter av tillgänglighet Konsekvensutredning Certifieringsregler för fristående sakkunniga kontrollanter av tillgänglighet Konsekvensutredning Boverket juli 2009 Titel: Förslag till certifieringsregler fristående sakkunniga kontrollanter tillgänglighet,

Läs mer

Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Planbeskrivningen

Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Planbeskrivningen Uppdragsbeslut 2012-12-11 Samrådsbeslut 2012-12-11 Detaljplan för del av Oskarshamn 3:3 m.fl. fastigheter Gyllings väg Centralorten, Oskarshamns kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö i Linköpings kommun

Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö i Linköpings kommun Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö i Linköpings kommun med riktlinjer för en tillgänglig och användbar utemiljö för personer med nedsatt funktionsförmåga Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden Antagen

Läs mer

Kapitel 23 Lekplatser Riktlinje:

Kapitel 23 Lekplatser Riktlinje: Kapitel 23 Lekplatser Riktlinje: Alla barns rätt till lek och fritid fastslås i FN:s barnkonvention. Oberoende av funktionsförmåga, etnicitet, kön, ålder och social bakgrund har alla barn, ungdomar och

Läs mer

Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10

Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10 Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12 Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10 Detta program sammanfattar de krav och riktlinjer som Älmhults kommun ställer på utformning av uteserveringar

Läs mer

2015-10-06. Riktlinjer för fysisk tillgänglighet 1(21) Version/utgåva nr 2.1. Utgivare. Dokumentnamn

2015-10-06. Riktlinjer för fysisk tillgänglighet 1(21) Version/utgåva nr 2.1. Utgivare. Dokumentnamn Dokumentnamn 2013-04-25 1(21) 2(21) 1. ANGÖRINGSPLATS OCH HANDIKAPPARKERINGSPLATS... 3 2. GÅNGVÄG MELLAN PARKERINGSPLATS, ANGÖRINGSPLATS OCH ENTRÉ... 4 3. ENTRÉ... 5 4. INOMHUSMILJÖ... 7 5. FYSISK TILLGÄNGLIGHET

Läs mer

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE 1 Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE samrum? 2 3 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola)

Läs mer

Pål Reijer, Svensk Kyrkogårdskultur www.reijer.se

Pål Reijer, Svensk Kyrkogårdskultur www.reijer.se Pål Reijer, Svensk Kyrkogårdskultur www.reijer.se Tillgängligheten på kyrkogården enkelt avhjälpta hinder Om att förenkla kyrkogårdsbesöket för personer med nedsatt rörelseförmåga eller syn. Men glöm inte

Läs mer

Tillgängliga skyltar allmänt Enligt Handisams riktlinjer förutsätter bra skyltning:

Tillgängliga skyltar allmänt Enligt Handisams riktlinjer förutsätter bra skyltning: Tillgängliga skyltar Här presenteras detaljerad information om vad man ska tänka på för att skyltar ska bli tillgängliga. Det är en fördjupning av riktlinjerna som finns i vår publikation Riktlinjer för

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sida

Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum 1(15) Plats och tid Stadshuset Vetlanda, kl. 14.00 15.15 Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ersättare Lena Hållinder Berglund (S) Åke Karlsson (S)) Mikael Swahn (S) Kjell Åke

Läs mer

KONTRASTMARKERINGAR I TRAPPOR. Utvärdering och rekommendationer. Mars 2005

KONTRASTMARKERINGAR I TRAPPOR. Utvärdering och rekommendationer. Mars 2005 KONTRASTMARKERINGAR I TRAPPOR Utvärdering och rekommendationer Mars 2005 Titel KONTRASTMARKERINGAR I TRAPPOR Utvärdering och rekommendationer Datum 2005 03 01 Beställare Stockholms gatu- och fastighetskontor

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer

Renhållningsordning KF 2014-11-03 Föreskrift om avfallshantering Bilaga 2 Allmänna råd för utrymmen och transportvägar

Renhållningsordning KF 2014-11-03 Föreskrift om avfallshantering Bilaga 2 Allmänna råd för utrymmen och transportvägar KF 2014-11-03 Bild på renhållningsfordon 1 Dessa råd och anvisningar gäller vid insamling och borttransport(hämtning) av de avfallstyper som faller under kommunens renhållningsskyldighet eller som annars

Läs mer

Att träna och köra eldriven rullstol

Att träna och köra eldriven rullstol Bilaga 12:5 1(13) Att träna och köra eldriven rullstol Mål och delmål för barn och ungdomar. Tidsfaktorn är viktig vilket ställer krav på den som skall handleda. att kunna invänta att inte skynda på att

Läs mer

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar Dessa råd och rekommendationer ingår i den lokala renhållningsordningen. De är sammanställda för att vara till hjälp vid planering

Läs mer

Checklista för stationer, perronger och busshållplatser

Checklista för stationer, perronger och busshållplatser Checklista för stationer, perronger och busshållplatser Innehållsförteckning Läsanvisning 2 Anvisningar från Tekniska Specifikationer för Driftskompatibilitet 2 - Förtydligande tagna från TSD:n 3 - Allmänt

Läs mer

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till!

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till! CHECK it out! Alla ska vara välkomna att delta i Studiefrämjandets verksamhet. För att det ska bli verklighet måste vi också göra det möjligt för alla att delta. Det innebär att vi ska ha god tillgänglighet

Läs mer

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet 1(22) Version/utgåva nr 2.0. Dokumentnamn

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet 1(22) Version/utgåva nr 2.0. Dokumentnamn 1(22) 2(22) REFERENSER... 3 1. ANGÖRINGSPLATS OCH HANDIKAPPARKERINGSPLATS... 4 2. GÅNGVÄG MELLAN PARKERINGSPLATS, ANGÖRINGSPLATS OCH ENTRÉ... 5 3. ENTRÉ... 6 4. INOMHUSMILJÖ... 8 5. FYSISK TILLGÄNGLIGHET

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 2004:15 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller oriente ringsförmåga

Läs mer

Utformning av upphöjda gångpassager

Utformning av upphöjda gångpassager Utformning av upphöjda gångpassager för ökad tillgänglighet och säkerhet för personer med synskada En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Paulina Eriksson Förord Denna skrift är baserad

Läs mer

Sammanträde med Kommunstyrelsen

Sammanträde med Kommunstyrelsen Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Kommunstyrelsen Tid: Måndagen den 12 November 2012, kl 14.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar A/ Delårsredovisning per den 31 augusti

Läs mer

EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder. Vanliga brister. Saker att tänka på

EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder. Vanliga brister. Saker att tänka på EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder eller Vanliga brister och Saker att tänka på I detta dokument har vi försökt att notera ner vanliga brister och saker att tänka, som vi har upptäckt vid genomförda handikappinventeringar

Läs mer

GÄLLANDE BYGGLAGSTIFTNING (UTEMILJÖ)

GÄLLANDE BYGGLAGSTIFTNING (UTEMILJÖ) GÄLLANDE BYGGLAGSTIFTNING (UTEMILJÖ) avseende tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning Branka Majkić arkitekt SAR/MSA certifierad sakkunnig av tillgänglighet branka.majkic@bbh.se

Läs mer

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås Den perfekta cykelparkeringen 2 Cykelparkeringar Ja, tack! Västerås är en kommun med en stolt cykeltradition. Att

Läs mer

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in!

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in! Beroende på om det är fysiska hinder som trappor eller dylikt kan det vara omöjligt att komma in och jag är tvungen att välja ett annat ställe eller avstå. Kvinna 53 år Tydligare skyltning över var pälsdjur

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

1 Befintliga förhållanden

1 Befintliga förhållanden Norsborgsdepån Gestaltningsprogram byggnader och yttre miljö Innehållsförteckning 1. Befintliga förhållanden 1.1 Byggnader och nuvarande användning 1.2 Landskap 1.3 Vägar 2 Förändringar 2.1 Markingrepp

Läs mer

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden; BFS 2016:xx Utkom från trycket den 0 månad

Läs mer

KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12

KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12 KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12 Varför regler för uteserveringar? Karlskoga ska bli en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser och god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare

Läs mer

Regler för fastighetsägare i Kärrdalen

Regler för fastighetsägare i Kärrdalen Regler för fastighetsägare i Kärrdalen Parkera Styrelsen vill meddela följande, att det endast råder P-förbud på Kärrdalsvägen och Myrekärrsvägen enligt beslut från Göteborgs kommun Trafikkontoret och

Läs mer

2010-04-12 REGLER FÖR UTESERVERINGAR

2010-04-12 REGLER FÖR UTESERVERINGAR REGLER FÖR UTESERVERINGAR Varför regler för uteserveringar? Karlskoga ska bli en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser och god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare

Läs mer

Tillgänglig utemiljö

Tillgänglig utemiljö Tillgänglig utemiljö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet vid ny och ombyggnad av allmän plats. Upprättad av Gatu- och trafikavdelningen samt Gatu- och parkdriftavdelningen 2011 Senast reviderad

Läs mer

Uteserveringar och markupplåtelse. Regler, råd och rekommendationer

Uteserveringar och markupplåtelse. Regler, råd och rekommendationer Uteserveringar och markupplåtelse Regler, råd och rekommendationer Uteserveringar och upplåtelse av offentlig mark i Sotenäs Råd och rekommendationer Dessa riktlinjer sammanfattar de krav som Sotenäs kommun

Läs mer

Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall

Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall Våren 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2014 04 28 69 Innehållsförteckning Inledning sid 1 Tillstånd och bygglov 4 Policy för utformning, råd och riktlinjer 6

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

Praktiska tips i kollektivtrafiken

Praktiska tips i kollektivtrafiken Praktiska tips i kollektivtrafiken Resan börjar hemma För att resa med kollektivtrafiken måste man kunna ta sig till och från hållplatsen. Denna väg får inte vara ett hinder. Många hållplatser och gångvägarna

Läs mer

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Konsumentverket 2010 2 (20) 3 (20) Innehåll Förord... 4 Bakgrund...

Läs mer

Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Byggnadsnämnden

Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-10-03 Innehållsförteckning Ärende 86 Planbesked avseende upprättande av ny detaljplan för fastighet Gunnarsbo 1:62 (Gröne vägen )... 188 87 Lovföreläggande enligt 11 kap. 17

Läs mer

Åtgärdslista till rapporten över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler

Åtgärdslista till rapporten över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler Åtgärdslista till rapporten över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler Innehåll Angöring, parkering... 3... 3 Entréer... 3 Entrén (befintlig)... 3 Vindfång i den befintliga entrén... 3 Den nya entrén...

Läs mer

Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde.

Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde. Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde. Boverket har i november 2003 meddelat föreskrifter och allmänna råd (BFS 2003:19)

Läs mer

Offentlig miljö i Arvika

Offentlig miljö i Arvika Offentlig miljö i Arvika Riktlinjer November 2013 Varför riktlinjer? Syftet med riktlinjer för den offentliga miljön i Arvika är att skapa en säker framkomlighet och samtidigt bevara en trivsam miljö kring

Läs mer

Tillgänglighet till naturreservat för personer med funktionshinder

Tillgänglighet till naturreservat för personer med funktionshinder Tillgänglighet till naturreservat för personer med funktionshinder - riktlinjer oh standard Rapport 2006:67 I samverkan med Handikapporganisationerna i Västra Götaland Förord Att leva med funktionshinder

Läs mer

Plan- och bygglag (1987:10)

Plan- och bygglag (1987:10) Sida 1 av 49 SFS 1987:10 Källa: Rixlex Utfärdad: 1987-01-08 Omtryck: SFS 1992:1769 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2003:132 Plan- och bygglag (1987:10) [Fakta & Historik] 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Miljöministeriets förordning om den hinderfria byggnaden

Miljöministeriets förordning om den hinderfria byggnaden F1 FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING Hinderfri byggnad Föreskrifter och anvisningar 2005 Miljöministeriets förordning om den hinderfria byggnaden Given i Helsingfors den 1 oktober 2004 I enlighet med miljöministeriets

Läs mer

Ansökan om färdtjänst (egen ansökan)

Ansökan om färdtjänst (egen ansökan) Information Ansökan enligt lagen om färdtjänst (http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/ Svenskforfattningssamling/Lag-1997736-om-fardtjanst_sfs-1997-736/) (1997:736). Färdtjänst kan inte erhållas

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Remisshandling samrådstid 2016-03-15 till 2016-05-31 KTN2016-0060 Kollektivtrafiknämnden Mars 2016

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer