Enkelt avhjälpta hinder Easily overcome obstacles

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Enkelt avhjälpta hinder Easily overcome obstacles"

Transkript

1 Examensarbete i Byggteknik Enkelt avhjälpta hinder Easily overcome obstacles En jämförande tillgänglighetsstudie mellan två centrum A comparative study of availability between two shoppingmalls Författare: Handledare: Samuel Palmblad Examinator: Åsa Bolmsvik Handledare, företag: Filip Olofsson Datum: Kurskod: 2BY13E, 15 hp Ämne: Byggteknik Nivå: Kandidat Institutionen för Byggteknik

2

3 Sammanfattning De senaste hundra åren har samhällets förändringar gått i snabbare takt än någonsin tidigare. Med det har också samhällets människosyn förändrats och idag är jämlikheten mellan olika grupper en stark fråga i samhället. En grupp människor som förr glömdes bort eller gömdes undan har idag en självklar plats i samhället, men får fortfarande kämpa för sin rätt att få ta del av allmänna platser och publika lokaler. Personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga är idag diskriminerade, på grund av att byggnader fortfarande är otillgängliga. Personer med funktionshinder har länge kämpat för att byggnader ska byggas tillgängliga även för dem. Successivt har beslutsfattande gett gehör och år 2000 beslutades om en viktig nationell handlingsplan för handikappolitiken som skulle göra byggnader mer fördelaktiga för personer med funktionshinder. Med stöd av den nationella handlingsplanen och plan- och bygglagen kom föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder för redan bebyggd miljö. Enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser är hinder som skapar svårigheter för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga att ta sig fram på samma villkor som för personer utan funktionshinder. Dessa enkelt avhjälpta hinder skulle enligt den nationella handlingsplanen ha varit undanröjda år 2010, som var det året den nationella handlingsplanen för handikappolitiken gällde fram till. I den här rapporten utreds Sollentuna C. utanför Stockholm ur ett tillgänglighetsperspektiv för att ta fram de fortfarande befintliga hindren i centrumet som vid tiden för den här rapportens uppkomst (2014) skulle ha varit åtgärdade för fyra år sedan. För att uppdragsgivaren till den här utredningen ska få tips och idéer för att åtgärda de hindren som rapporten visar, jämförs Sollentuna C. med shoppingcentrumet Grand Samarkand i Växjö. Rapporten visar efter utredningen i sitt resultat fortfarande var befintliga hindren finns i både Sollentuna C. och i Grand Samarkand som förhindrar framkomligheten för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. I bilagorna till resultatet finns kartor över de utredda områdena i Sollentuna C. och i Grand Samarkand som ska underlätta för uppdragsgivare och ansvariga att åtgärda hindren att se var de finns. III

4 Summary The last hundred years the change of the society have never been faster the before. During the time the way of look of the human have changed and today is the equality between different groups in the community an important question for the society. A group of people that used to be forgotten or hidden today have an obvious place in the society, but still have to fight for their right to take part of public places and public buildings. People with disabilities are today discriminated, because buildings still being built unavailable for people with disabilities. People with disabilities have for a long time been fighting for that buildings should be available even for them. Gradually the decision-makers have started listen and at the year 2000 a decision was made nationell handlings plan för handikappolitiken, tha should change the way to build buildings for people with disabilities. With help from the nationella handlingsplanen and the plan- och bygglagen the regulations of enkelt avhjälpta hinder were made for buildings that were already built. Enkelt avhjälpta hinder in public buildings and public places are barriers that make it difficult for people with disabilities to move on the same terms as people without disabilities. These enkelt avhjälpta hinder should have been eliminated before the year 2010, which was the year the nationella handlingsplanen was scheduled for. In this essay Sollentuna C. in Stockholm is investigated from a availability perspective to find out where the barriers that still exist are, that should have been eliminated four years ago, from the time this essay are made. Because the commissioner for this essay will receive some tips and ideas to fix the barriers shown in the essay, Sollentuna C. is compared with the shopping center Grand Samarkand in Växjö. In the result of the essay you will see the barriers that are still not eliminated in both Sollentuna C. and Grand Samarkand that prevents people with disabilities to move inside the center. In the attachments for the result you will find maps for the areas that are investigated in Sollentuna C. and Grand Samarkand, which will facilitate for the commissioner and other responsible to fix the barriers. IV

5 Abstract Rapporten är en utredning av tillgängligheten (enkelt avhjälpta hinder) för fem olika delområden i Sollentuna C. i Stockholm som jämförs mot motsvarande delområden i shoppingcentrumet Grand Samarkand i Växjö. De utvalda delområdena jämförs i ett tillgänglighetsperspektiv för att utredas om de är tillgängliga eller inte. Jämförelsen visar olika hinder och olika åtgärdade hinder för motsvarande delområden i centrumen. På så sätt kan centrumen ta hjälp av varandra för att se olika alternativ till att åtgärda samma eller motsvarande hinder i samma delområde. I resultatet redovisas alla icke åtgärdade hinder för de olika delområdena i båda centrumen. Med hjälp av bifogade kartor kan läsaren lätt se var delområdena ligger i centrumen och var hindren finns som behöver åtgärdas. Nyckelord: Enkelt avhjälpta hinder, Tillgänglighet, Utredning, Handikappolitik, Sollentuna centrum, Grand Samarkand, Plan- och bygglagen V

6 Förord Enkelt avhjälpta hinder är en del av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken och finns med i föreskrifter från Boverket som bygger på Planoch bygglagen. Enligt den nationella handlingsplanen för handikappolitiken skulle hinder för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga ha varit undanröjda år 2010 i publika lokaler och på allmänna platser. Fyra år efter utgången av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken, finns hindren fortfarande kvar och behöver undanröjas. Landets kommuner som har ansvaret för hindren ligger efter i sitt arbete med enkelt avhjälpta hinder och ger därför studenter chansen att utreda områden för att komma ikapp med tillgänglighetsarbetet. Ett stort tack till Sollentuna kommun som har gett mig bra förutsättningar i form av viktiga kontakter för att genomföra arbetet och en arbetsplats att skriva denna rapport på. Jag vill också rikta ett stort tack till min handledare Samuel Palmblad som har svarat på frågor och har handlett mig i det här examensarbetet. Ett ytterligare tack till alla medarbetare på bygg- och miljöenheten i Sollentuna kommun som vid flera tillfällen har visat intresse för mitt arbete och gärna har tagit sig tid att bolla idéer för arbetet. Ett stort tack! VI

7 Innehållsförteckning 1. Introduktion Bakgrund Syfte och mål Syfte Mål Avgränsningar 3 2. Teori Teori och forskningsläge Tillgänglighet handikappolitik Exempel enkelt avhjälpta hinder Tillgänglighet i Sollentuna C Metod Kvantitativ metod Kvalitativ metod Urval Genomförande Genomförande kvantitativ metod Genomförande kvalitativ metod Golv och Golvavgränsning Trappor Huvudentréer Roterdörr Sidoentréer Små entrédörrar Hygienrum Resultat och analys Kvantitativt resultat Kvalitativt resultat Golv och golvavgränsning Trappor Huvudentréer Roterdörr Sidoentréer Små entrédörrar Hygienrum Analys 49 VII

8 6. Diskussion och slutsatser Diskussion kvantitativ metod Diskussion kvalitativ metod Slutsats 54 Referenser Bilagor VIII

9 1. Introduktion Personer med rörelse- och funktionsnedsättningar har funnits i alla tider. Idag uppskattas att över tio procent av befolkningen ha ett funktionshinder (Statens fastighetsverk 2005, s. 28). I början av 1900-talet började olika föreningar för olika typer av rörelse- och funktionsnedsättningar att bildas i Sverige. Till en början verkade dessa föreningar för att deras medlemmar på olika sätt skulle få hjälp till ekonomiskt stöd och arbete (Persson Bergvall & Sjöberg). Med tiden ökade föreningarna i antal och det började bildas organisationer som arbetade mer med att påverka för en förändring av samhället hos privata ägare och i den offentliga sektorn, till det bättre för personer med rörelse- och funktionsnedsättningar. Fyra handikapporganisationer bildade år 1942 en samarbetskommitté för att samarbeta på riksplan i politiska frågor. De fyra organisationerna som då var anslutna till kommittén var Svenska Föreningen för dövas väl, De Vanföras Väl, De Lungsjukas Riksförbund och De Blindas Förening (Persson Bergvall & Sjöberg). Med tiden anslöt sig fler medlemsorganisationer till kommittén och 1962 bytte de namn till Handikappförbundets Centralkommitté, HCK som idag heter Handikappförbunden. År 1966 började resultat synas av deras politiska arbete och en ny regel tillkom i byggnadsstadgan med krav på tillgänglighet i alla allmänna lokaler. Problemet var att det fanns ett tillägg till den regel som löd i skälig omfattning vilket innebar att det fortfarande fanns möjlighet att undkomma tillgänglighetskravet (Persson Bergvall & Sjöberg). Senare gällde regeln även för bostäder, arbetslokaler och för personer med nedsatt orienteringsförmåga, vilket fortsatte att skapa problem eftersom det fortfarande var möjligt att bortse från regeln. Först år 1977 ströks tillägget som gjorde det möjligt att bortse från tillgänglighetsaspekten. De kommande åren kom nya bestämmelser med krav på allt från hissar till reglering av dörrbreddsmått etc. för att öka tillgängligheten i samhället (Persson Bergvall & Sjöberg). År 2000 beslutade riksdagen om den nationella handlingsplanen för handikappolitiken som ska öka och förbättra tillgängligheten inom många olika områden i samhället (Slotte 2013, s. 6). Ett av områdena är att undanröja hinder, s.k. enkelt avhjälpta hinder, på allmänna platser och i lokaler dit allmänheten har tillträde. 1.1 Bakgrund År 2000 beslutade regeringen att förbättra tillgängligheten i samhället överlag genom riksdagens beslut om en nationell handlingsplan för 1

10 handikappolitiken (Adler & Johnsson Koli 2013, s. 4). I den nya Plan- och Bygglagen från 2011 (Boverket 2013b) får tillgänglighetsaspekterna större plats och ställer nya krav på den redan byggda miljön. Enkelt avhjälpta hinder är en del av den nya Plan- och Bygglagen till en följd av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (Socialdepartementet 2000). Det innebär att hinder för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga ska undanröjas på allmänna platser och i lokaler dit allmänheten har tillträde. Arbetet med att åtgärda hinder på allmänna platser och i lokaler dit allmänheten har tillträde, har gått långsamt och fortfarande finns saker kvar att förändra och förbättra inom flera områden. Ansvaret att åtgärda enkelt avhjälpta hinder ligger hos landets kommuner (myndigheten för delaktighet 2014) och skulle ha varit åtgärdade innan år Dessa hinder har i många kommuner inte åtgärdats ännu, även fast tiden för den nationella handlingsplanen för handikappolitiken har passerat (Socialdepartementet 2000). För att följa upp den nationella handlingsplanen för handikappolitiken som gällde mellan år (Socialdepartementet 2000), har en strategi för genomförande för funktionshinderpolitiken i Sverige tagits fram (Socialdepartementet 2011) och ska gälla mellan åren Syftet är att visa politikens inriktning med handikappolitiken med konkreta mål och för att visa hur resultaten från den tidigare nationella handlingsplanen för handikappolitiken (Socialdepartementet 2000) ska följas upp. Sollentuna centrum invigdes första gången 1975 och ägdes på den tiden av Sollentuna kommun. Under centrumets första tid var det populärt men började efter en tid att bli mindre attraktivt för dess besökare. Centrumets minskade attraktivitet hade inte så mycket att göra med Sollentuna i sig, utan var ett generellt problem för centrum byggda vid den här tiden (Cars och Rader Olsson 2009, s. 5). Sollentuna kommun sålde centrumet i början av 1990-talet och under de kommande åren ägdes Sollentuna C. av olika privata fastighetsbolag. Många av de privata fastighetsägarna planerade att utveckla centrumet men ingenting gjordes förrän Sollentuna centrum år 2005 såldes till fastighetsägarna Steen & Ström AB. White arkitekter AB började år 2006, på uppdrag av dess ägare Steen & Ström Sverige AB, rita om Sollentuna C. Fyra år senare stod centrumet klart och hade då byggts ut och kompletterats med parkering i nära anslutning till butikerna (White 2014). I en artikel från år 2010 berättar Funkaportalen (Funkaportalen 2010) att Sollentuna C. kommer att installera så kallade taktila skyltar invid alla entréer till butiker i centrumet, vid rullbanden, toaletterna och hissarna. Taktila skyltar innebär skyltar med namn skrivet i punktskrift för personer med nedsatt orienteringsförmåga. I och med installationen blev Sollentuna C. först i Stockholmsområdet med att installera taktila skyltar i sitt centrum. 2

11 1.2 Syfte och mål Syfte Syftet med rapporten är att synliggöra olika fysiska hinder för olika delområden i Sollentuna C. och i Grand Samarkand som förhindrar tillgängligheten och användbarheten av centrumen för besökare med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Rapporten beskriver var hinder finns som behöver åtgärdas enligt Boverkets checklistor för enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser, se bilaga A och bilaga B. Rapporten tar även upp förslag på lösningar enligt Boverket, hur hinder kan åtgärdas, förbättras eller göras annorlunda utifrån en jämförelse med shoppingcentrumet Grand Samarkand i Växjö. Om inget annat anges i rapporten, foton tagna av Mål Målet med rapporten är att skapa ett underlag till berörda fastighetsägare och näringsidkare om enkelt avhjälpta hinder i Sollentuna C. Rapporten ska fungera som ett underlag och angivelse från Sollentuna kommun om vilka hinder som ska åtgärdas samt visa med en jämförelse av shoppingcentrumet Grand Samarkand hur hinder kan åtgärdas. 1.3 Avgränsningar Området för rapporten gäller utvalda delområden på entréplan i Sollentuna C, fastighet Centrum 15 i Sollentuna, strax norr om Stockholms stad. Rapporten behandlar inte bebyggelse runtomkring Sollentuna C. och tar inte heller upp källarplan, våning 2, våning 3 och våning 4 i Sollentuna C. I rapporten inkluderas inte heller tillgängligheten inuti affärer, parkeringshus eller parkeringsområden som tillhör centrumet. Rapporten är utformad som en jämförande studie mellan två centrum, Sollentuna C. i Stockholm och shoppingcentrumet Grand Samarkand i Växjö. Jämförelsen i rapporten kommer att vara mellan motsvarande delområden från båda centrumen. Avgränsningarna är gjorda utifrån den tidsbegränsning den här rapporten omfattas av och utifrån intresse från uppdragsgivare. Konsekvensen av avgränsningen blir att en större del av Sollentuna C. inte inkluderas av rapportens utredning om enkelt avhjälpta hinder. Då liknande eller motsvarande hinder kan finnas på våning -1, 2, 3 och 4 kan de lösningsförslag och exempel som presenteras i studien, appliceras på övriga våningar. Fysiska hinder som behandlas i rapporten är de hinder som räknas som enkelt avhjälpta hinder enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd HIN 3 3

12 (2013:9), som i sin tur utgår ifrån 8 kap. 1 punkt 2 och 8 kap. 12 andra stycket i Plan- och Bygglagen (Boverket 2013). Metoden för rapporten omfattar inte andra lagar och föreskrifters krav på tillgänglighet än de redan angivna beskrivna under den här rubriken. Hänsyn tas inte heller för andra gruppers intresseområden för centrumen. 4

13 2. Teori I det här avsnittet definieras begreppet tillgänglighet. I den första underrubriken 2.1 Teori och forskningsläge, beskrivs den forskning och de utredningar som hittills gjorts inom tillgänglighetsområdet i Sverige. I underrubrik 2.2 Tillgänglighet, beskrivs författningar samt en del av handikappolitiken i Sverige. Underkategorin 2.3 Exempel på enkelt avhjälpta hinder, beskriver mer konkreta exempel på vad enkelt avhjälpta hinder kan vara. Den sista underkategorin i det här avsnittet 2.4 Tillgänglighet i Sollentuna C. beskriver tillgängligheten i Sollentuna C. när det byggdes om år Teori och forskningsläge Utredningar och undersökningar inom området för enkelt avhjälpta hinder har gjorts sedan år 2003 när den första föreskriften om enkelt avhjälpta hinder trädde i laga kraft. Många rapporter om enkelt avhjälpta hinder beskriver ofta var enkelt avhjälpta hinder finns och hur de kan åtgärdas. Till exempel finns examensarbeten om enkelt avhjälpta hinder i gym (Adler och Johnsson Koli 2013), i butiker (Nordqvist och Carlgren 2009) och i hamburgerrestauranger (Ovat och Sörgärde 2011). Däremot finns det få undersökningar som jämför hur enkelt avhjälpta hinder åtgärdats i två olika områden med lika eller liknande förutsättningar. Litteratur inom området för tillgänglighet finns med olika inriktningar inom tillgänglighet. En del böcker är skrivna till förmån för personer med nedsatt orienteringsförmåga (Gustafson & Månsson 2009), medan andra utgår ifrån lagar och förordningar inom tillgänglighet (Svensson 2012). Några av de största tillgänglighetsprojekten som har genomförts i Sverige är de i våra kulturmiljöer. I boken Tillgänglighet och kulturarv (Statens fastighetsverk 2005) skriver Statens fastighetsverk om tillgänglighetsarbetet i och runt Läckö, slottet och Slottsholmen och om pilotprojektet Wrangelska palatset. När våra kulturarv i Sverige skapades, fanns inte samma syn på människor som det gör idag. Personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga var en grupp människor som inte togs hänsyn till ur tillgänglighetsperspektiv vid byggnationer av hus. Idag är samhällets syn på personer med funktionhinder en helt annan än den som fanns förr och tillgängligheten är idag ett absolut krav på byggnader. Även i Sverige kulturarv ska byggnader vara tillgängliga. I Sveriges riksdag har det fattats beslut om att statliga myndigheter ska vara ett föredöme i arbetet med tillgängligheten. Statens fastighetsverk är en sådan och har genomfört stora tillgänglighetsanpassningar i våra kulturarv. 5

14 Läs mer om Statens fastighetsverks arbete i boken Tillgänglighet och kulturarv (Statens fastighetsverk 2005). 2.2 Tillgänglighet handikappolitik Ordet tillgänglighet kan syfta till olika typer av tillgänglighet inom olika områden, beroende på i vilket sammanhang tillgänglighet används. I den här jämförande studien används den fysiska tillgängligheten för den bebyggda miljön. År 2000 antog riksdagen regeringens preposition (1999/2000:79) om den nationella handlingsplanen för handikappolitiken Från patient till medborgare En nationell handlingsplan för handikappolitiken (Socialdepartementet 2000). Den gällde fram till år 2010 och innehöll mål och konkreta åtgärder för att ta bort hinder för personer med nedsatt rörelseoch orienteringsförmåga. I den nationella handlingsplanen för handikappolitiken föreslogs prioritera olika insatser för att öka tillgängligheten i samhället (Adler och Johnsson Koli 2013, s.4). Ansvaret för genomförande att åtgärda hindren låg hos landets kommuner och landsting som genom god samhällsservice skulle se till att handlingsplanen uppfylldes. År 2011 presenterade regeringen en ny handlingsplan för handikappolitiken En strategi för genomförandet av funktionshinderpolitiken (Socialdepartementet 2011), som en uppföljare till den gamla handlingsplanen Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken (Socialdepartementet 2010). I den nya handlingsplanen prioriteras nio stycken områden där en av dem är Ökad fysisk tillgänglighet (Socialdepartementet 2011). Den nya Plan- och bygglagen från 2011 (2010:900) ställer krav på att den bebyggda miljön byggs tillgänglig så att personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga ska kunna röra sig och vara fysiskt delaktiga i samhället. Bebyggd miljö är i den här studien allmänna platser och publika lokaler dit allmänheten har tillträde. Till Plan- och bygglagen hör även Planoch byggförordningen (2011:338) och Boverkets föreskrifter och allmänna råd dit föreskriften HIN 3 (2013:9) tillhör som den här rapporten grundar sig på. Den senaste versionen av förordningen för enkelt avhjälpta hinder heter HIN 3 (2013:9), som består av föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter fungerar som komplettering för Plan- och bygglagen och är precis som lagen juridiskt bindande (Slotte 2013, s.30). Det betyder att det som står i föreskriften i det här sammanhanget HIN 3, ska åtgärdas. Allmänna råd är icke bindande rekommendationer och ska fungera som ett hjälpmedel för hur något kan åtgärdas för att uppfylla föreskriften i HIN 3 och Plan- och bygglagen. Formuleringar i föreskrifter är ofta skrivna som ska medan de 6

15 allmänna råden skrivs som bör. I nästa punkt ges exempel på enkelt avhjälpta hinder enligt HIN 3 (2013:9). 2.3 Exempel enkelt avhjälpta hinder Vad enkelt avhjälpta hinder kan vara redovisas här nedan i Figur 1 och Figur 2 (Boverket 2011) som exempel på åtgärdade hinder med hjälp av bilder ur en broschyr från Boverket. I Figur 1 visas en trappa med kompletterande kontrastmarkering på översta och nedersta trappstegets framkant. Kontrasten mellan trappan och markeringen ska ha en ljushetskontrast på minst 0,40 (Svensson 2012, s.109) enligt Natural Color System. När kontrastmarkering görs med hjälp av mörka cirklar på en ljusare yta som trappan i Figur 1, ska cirklarna ha ett avstånd till varandra på högst 30 mm och cirklarnas diameter ska ha en diameter på minst 50 mm. Vid nybyggnation (Svensson 2012, s.109) bör hela översta och nedersta trappsteget markeras så att de blir kontrasterande mot resten av trappan och omkringliggande beläggning. I Figur 2 syns en ramp med kontrastmarkering i början och i slutet. Kontrastmarkering kan vara nödvändigt (Svensson 2012, s.106) för att rampen lätt ska upptäckas. Beroende på hur miljön runt omkring rampen är utformad, kan även ett kontrasterande balansstöd mot sin fastsättnings yta, sättas upp invid rampen som en markering för rampen. Figur 1 Trappa med kontrastmarkering bild: Boverket Figur 2 Kontrastmarkerad ramp bild: Boverket 2.4 Tillgänglighet i Sollentuna C. I slutbeviset för Sollentuna C. finns inget stämplat och slutligt utlåtande om tillgängligheten, se bilaga E. Det finns ett tillgänglighetsintyg för Etapp 1 och A från 2008, som skrevs två år innan Sollentuna C. stod klart, där 7

16 sakkunnig i tillgänglighet Mats Wåhlin från White Arkitekter har utrett tillgängligheten för etappen. Eftersom tillgänglighetsintyget gäller en icke definierad etapp av centrumets byggnation, är det svårt att göra en rättvis jämförelse mellan slutresultatet från den här jämförande studien och tillgänglighetsintyget från slutbeviset för Sollentuna C. 8

17 3. Metod Den valda metoden för att uppnå syftet är att göra en jämförande studie mellan olika delområden i Sollentuna C. i Stockholm och shoppingcentrumet Grand Samarkand i Växjö. Jämförelsen ska visa åtgärdade och icke åtgärdade hinder i olika delområden för vartdera centrum. På så vis får läsare en tydligare bild av vad ett åtgärdat hinder och ett inte åtgärdat hinder är. Jämförelsen ska visa olika sätt att åtgärda ett likadant hinder som finns i de båda centrumen, Sollentuna C. och Grand Samarkand. På det sättet kommer fler förslag för olika lösningar av samma typ av hinder att ges i rapporten. De utvalda hindren i de olika delområdena som jämförs med varandra i studien kontrolleras mot Boverkets checklistor för enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser, se bilaga A och bilaga B. 3.1 Kvantitativ metod För att kunna jämföra olika hinder i båda centrumen, behöver olika delområden väljas ut och befintliga hindren och redan åtgärdade hindren sökas upp och väljas ut. Det görs med hjälp av Boverkets checklistor för enkelt avhjälpta hinder, se bilaga A och bilaga B. Sedan ska motsvarande hinder i motsvarande delområden från båda centrum jämföras om de är åtgärdade eller inte enligt Boverkets föreskrift HIN 3 och Boverkets checklistor för enkelt avhjälpta hinder, se Tabell 1 och bilaga A och bilaga B. För att definiera delområden i Tabell 1 vänster kolumn, se under rubrik 4.2 Genomförande kvalitativ metod. Tabell 1 Åtgärdade och inte åtgärdade hinder i delområden för Sollentuna C. och Grand Samarkand Enkelt avhjälpt hinder Sollentuna C [N] Grand Samarkand [N] Hinder 1 Hinder 2 Hinder 3 Hinder 4 Hinder Kvalitativ metod De åtgärdade hindren jämförs och kontrolleras att de åtgärdats på ett sätt som är förenligt med HIN 3. Det görs med hjälp av Boverkets checklistor 9

18 för enkelt avhjälpta hinder (se bilaga A och bilaga B), korrespondens med centrumens centrumledning, genom att ta bilder på Grand Samarkand och Sollentuna C, samt genom platsbesök av båda centrumen. Därefter beskrivs och visas vidtagna och inte vidtagna åtgärder av hinder i olika delområden med hjälp av bilder för att jämföra och visa de två olika sätten att åtgärda ett och samma typ av hinder. De motsvarande hinder från centrumen där det ena hindret är åtgärdat och det andra inte är åtgärdat, jämförs mot varandra med hjälp av Boverkets checklistor, se bilaga A och bilaga B och platsbesök av centrumen. Det redovisas sedan med hjälp av bilder för att visa hur ett hinder ser ut när det inte är åtgärdat och hur det kan se ut när det är åtgärdat. Hinder från båda centrumen som motsvarar varandra och inte har åtgärdats, kommer att ges förslag på lösningar med hjälp av Boverkets checklistor (se bilaga A och bilaga B) Urval De olika delområden som jämförs i studien är utvalda utifrån hur de på liknande sätt har utformats tillsammans med sin närmiljö, i båda centrumen. Urvalet av olika delområden är också grundat på vilka delområden som finns motsvarande varandra från både Sollentuna C. och Grand Samarkand. Denna jämförande studie ska visa flera sätt att ordna lösningar för likadana eller liknande hinder i två olika centrum, Sollentuna C. och Grand Samarkand. Validiteten i den här studien är låg för att det endast är fem avgränsade delområden som tillgängligheten utreds inom. För att tillgängligheten ska bli helt genomgående i båda centrumen, behöver en mycket större utredning göras som undersöker alla områdena i centrumen. Reliabiliteten för studien är hög, för att den utgår ifrån vad föreskrifter från Boverket säger, vilket inte går att tolka på så många olika sätt. 10

19 4. Genomförande Jämförelsen mellan Sollentuna C. och Grand Samarkand har genomförts med hjälp av platsbesök av de båda centrumen, fotografering, platsbesök och observation. Ett brett underlag av bilder underlättade för att jämföra olika hinder i de båda centrumen, mot varandra och i förhållande till checklistorna för enkelt avhjälpta hinder, se bilaga A och bilaga B. 4.1 Genomförande kvantitativ metod Delområden som ska jämföras mellan Sollentuna C. och Grand Samarkand presenteras i Tabell 2 vänstra kolumn. Om hindren har åtgärdats eller inte kommer presenteras under respektive rubrik för centrumen med ett JA, NEJ eller EJ FULLSTÄNDIGT. Den sista rubriken i förra meningen betyder att hindren för delområdet är delvis åtgärdade men inte fullständigt. Kolumner som markeras med ett bindestreck i Tabell 2 betyder att delområdet inte finns motsvarande i jämförande centrum. Tabell 2 ska ge en mer översiktlig bild av delområden som jämförts och vilka hinder som åtgärdats och inte åtgärdats. För att definiera hindren i de olika delområdena i Tabell 2 vänster kolumn, se under rubrik 4.2 Genomförande kvalitativ metod där bilder med tillhörande bildtext visar delområden från Tabell 2 vänster kolumn. Tabell 2 Åtgärdade och inte åtgärdade hinder i delområden för Sollentuna C. och Grand Samarkand Enkelt avhjälpt hinder Sollentuna C Grand Samarkand Golv Trappor Huvudentréer Små entrédörrar Hygienutrymmen 4.2 Genomförande kvalitativ metod Under denna rubrik jämförs de utvalda hinder som motsvarar eller liknar varandra, från Sollentuna C. och Grand Samarkand Golv och Golvavgränsning Både Sollentuna C. och Grand Samarkand har golvbeläggning helt utan fungerande ledstråk inom byggnaderna se Figur 4 och Figur 6. 11

20 Shoppingcentrumet Grand Samarkand har ett golv utformat med ett mönster i två färger. Golvmönstret i Grand Samarkand utgörs av två färger som i rätt belysning står i ljushetskontrast mot varandra på mer än 0,4 enligt NCS, se Figur 4. Den mörka färgen av golvmönstret i Grand Samarkand är gjort som ett ledstråk längst ut med väggarna i centrumet, som avbryts vid varje entré in till affärerna av den ljusa färgen, se Figur 3. Ljus utifrån och från belysningen inomhus gör att golvet i Grand Samarkand blänker och speglas. Det i sin tur gör att ledstråket i Grand Samarkand inte fyller sin funktion som ledstråk för personer med nedsatt orienteringsförmåga, se Figur 5. Ledstråket i Grand Samarkand är inte heller kontinuerligt utformat, för att det sitter ihop med det utsmyckande mönstret i golvet, se Figur 4. Golvet i Sollentuna C. har i jämförelse med Grand Samarkand, inget golvmönster alls, se Figur 4 och Figur 6. Väggarna inomhus i Sollentuna C. skulle ha kunnat fungera som ledstråk, om deras kontinuitet inte hade förhindrats av omarkerade entréöppningar in till affärerna, papperskorgar, pelare, bänkar etc. Därför skulle ett rätt utformat ledstråk i golvet vara ett bra alternativ för att öka tillgängligheten i Sollentuna C, se Figur 6. I Sollentuna C. finns två typer av golv där det andra golvet finns på en mindre del av centrumet, se Figur 7. Golvbeläggningen i Figur 7 utgörs av ett randigt mönster, som i likhet med golvmönstret i Grand Samarkand inte fyller någon funktion för att hjälpa personer med nedsatt orienteringsförmåga. Enligt Boverkets checklista bilaga A, ska det finnas logiska ledstråk inom allmänna byggnader mellan strategiska punkter. Till exempel mellan entréer och hissar etc. Ledstråk ska i sig vara kontrasterande mot sin bakgrund med en ljushetskontrast på minst 0,4 enligt NCS, se bilaga A, och bilaga A, För att ledstråket ska fungera bör det vara kontinuerligt så långt som möjligt utan onödiga avbrott och vara utformat så att det kan följas och avkännas med teknikkäpp, se bilaga A, Sollentuna C. och Grand Samarkand har helt plana ytor till golv som gör det lätt för personer med nedsatt rörelseförmåga att ta sig fram i centrumen, se bilaga A 1.1.3, Figur 4, Figur 6 och Figur 7. 12

21 Figur 3 Entré till butik Grand Samarkand Figur 4 Golv i Grand Samarkand 13

22 Figur 5 Blänkande golv Grand Samarkand Figur 6 Golv i Sollentuna C. 14

23 Figur 7 Golv nr.2 i Sollentuna C. Sollentuna C. har precis som Grand Samarkand ett serveringsområde tillägnat de gäster som besöker omkringliggande restauranger i centrumet. Som tidigare nämnts i punkt Golv, har varken Sollentuna C. eller Grand Samarkand golv försedda med fungerande ledstråk eller andra markeringar i golvet som skulle kunna förbättra tillgängligheten för en person med nedsatt orienteringsförmåga, se Figur 8 och Figur 9. Grand Samarkand har runt sitt serveringsområde en golvmarkering, men det fungerar inte som kontrasterande golvavgränsning eftersom den inte är kontinuerligt utformat utmed serveringsområdet se Figur 9, Figur 10 och Figur 11. Enligt Boverkets checklista ska strategiska punkter kontrastmarkeras, bilaga A, I det här sammanhanget kan serveringsområdet i Sollentuna C. och Grand Samarkand betraktas som en strategisk punkt. 15

24 Figur 8 Serveringsområde Sollentuna C. Figur 9 Serveringsområde Grand Samarkand 16

25 Figur 10 Serveringsområde Grand Samarkand Figur 11 Serveringsområde Grand Samarkand För att öka tillgängligheten vid ett serveringsutrymme är ett sätt att göra golvbeläggningen vid serveringsområdet i en kontrasterande färg mot omkringliggande golv som inte tillhör serveringsområdet, se bilaga A, På så sätt får en person med nedsatt orienteringsförmåga lättare att uppfatta var området för serveringen finns Trappor Trapporna inomhus i Sollentuna C. är bra utformade utifrån Boverkets checklistor för enkelt avhjälpta hinder se bilaga A, 1.2 och bilaga B, I 17

26 Sollentuna C. finns 5 stycken trappor i samma utformning, varav en av dem skiljer sig från resten av trapporna. Därför får två av fem trappor vara representerande för alla fem trapporna, en som skiljer sig från de andra, se Figur 12 och en som representerar de övriga fyra trapporna, se Figur 13. Shoppingcentrumet Grand Samarkand har inga trappor inomhus och kommer därför inte kunna jämföras med Sollentuna C under den här punkten. För personer med rörelsehinder finns en hiss att använda för att ta sig från entréplan till den upphöjda ytan dit trapporna leder. Trapporna i Sollentuna C. är kontrastmarkerade med färg på översta och nedersta planstegens framkant, vilket Boverket föreskriver i sina checklistor, se bilaga A 1.2.1, bilaga B, , Figur 13 och Figur 15. Enligt Boverket ska balansstöd (ledstänger) finnas på båda sidor om trapporna, vilket alla trapporna har i Sollentuna C. se bilaga A, 1.2.2, bilaga B, , Figur 12, Figur 13 och Figur 15. På fyra utav trapporna (Figur 13 och Figur 15) är balansstöden kontinuerligt utformade utan hindrande infästningar. På den trappa som skiljer sig från de andra (Figur 12 och Figur 14), är balansstödet på den ena sidan inte kontinuerligt, på grund av att balansstödets infästning är fastsatt direkt i sidled (se Figur 14). Det förhindrar att röra handen längst ut med balansstödet utan avbrott, eftersom infästningen stoppar handens rörelse framåt. Enligt Boverkets checklista ska balansstöd vara greppvänliga och utan hindrande infästningar, samt vara kontinuerliga utan avbrott, se bilaga A, och På entréplan går balansstöden 30 cm förbi stegframkant (Figur 12 och Figur 13), vilket de ska göra enligt Boverkets checklistor, se bilaga A, och bilaga B, På det upphöjda serveringsplanet dit trapporna leder från entréplan, går balansstöden inte 30 cm förbi stegframkant, se bilaga A och bilaga B, och Figur 15. Inga av balansstöden (Figur 12, Figur 13, Figur 14, Figur 15) är kontrastmarkerade mot sin omgivande miljö. Enligt Boverkets checklistor ska balansstöd vara kontrastmarkerade mot sin omgivning, se bilaga A, och bilaga B

27 Figur 12 Trappa med ett icke kontinuerligt balansstöd t.v. Figur 13 Balansstöden går 30 cm förbi stegframkant 19

28 Figur 14 Balansstöd med sidoinfästning Figur 15 Översta och nedersta trappstegen kontrastmarkerade 20

29 4.2.3 Huvudentréer Roterdörr Alla stora entréer i vartdera centrum är utformade på samma sätt, varför endast huvudentréerna från Grand Samarkand och Sollentuna C jämförs i denna punkt. Grand Samarkand och Sollentuna C. stora huvudentréer är i huvudsak likadant utformade, se huvudentré Grand Samarkand i Figur 16 och Figur 18 och huvudentré Sollentuna C. i Figur 17 och Figur 19. Det som skiljer dem åt är de mindre sidoentréerna som jämförs i punkt Sidoentréer. Ingen av huvudentréerna i Sollentuna C. och Grand Samarkand har trösklar, trappor eller liknande hinder utanför eller innanför fasaden som enligt Boverkets checklistor bilaga A, och bilaga A, hindrar besökare att ta sig in, se Figur 16, Figur 17, Figur 18 och Figur 19. Roterdörren i Sollentuna C. är försedd med skrapgaller med efterföljande dörrmatta i mörk färg inomhus, se Figur 17. Kanter till det infällda skrapgallret och kanten på dörrmattan kan enligt Boverkets Checklista bilaga A, utgöra ett hinder för en person med nedsatt rörelseförmåga. Grand Samarkand har en liknande utformning på sin roterdörr, fast till skillnad från roterdörren i Sollentuna C finns inget skrapgaller innanför entrén, se Figur 16. Dörrmattan inomhus i Grand Samarkand har i jämförelse med dörrmattan i Sollentuna C, en kontrasterande färg mot sin omgivning. Den röda färgen på dörrmattan skulle kunna var till fördel för en person med nedsatt orienteringsförmåga för att hitta fram till entrén, se Figur 16. Frågan är om en person med nedsatt orienteringsförmåga väljer att ta sig ut genom en entré med rörliga väggar? Den röda dörrmattan i Grand Samarkand (Figur 16) är kanske i det här fallet vilseledande för en person med nedsatt orienteringsförmåga, eftersom det finns en alternativ sidodörr att ta sig ut igenom, se Figur

30 Figur 16 Entré inifrån Grand Samarkand Figur 17 Entré inifrån Sollentuna C. 22

31 Figur 18 Entré utifrån Grand Samarkand Figur 19 Entré utifrån Sollentuna C Sidoentréer Sidoentréerna i Sollentuna C. och i Grand Samarkand har idag inga ledstråk eller kontrastmarkeringar på golvet inomhus som visar en person med nedsatt orienteringsförmåga var sidoentrén finns, se Figur 20 och Figur 21. Båda sidoentréerna har inomhus en dörrmatta eller ett skrapgaller som kontrasterar mot omkringliggande golv, se Figur 20 och Figur 21. Eftersom skrapgallret och dörrmattan vid sidoentréerna i båda centrumen inte finns där för att fylla funktionen som kontrastmarkerad yta, bör till exempel ett utformat och tydligt kontrasterande ledstråk finnas där som leder in i 23

32 centrumen för att underlätta framkomligheten för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Ledstråket ska också vara utformat så att det går att följa med teknikkäpp, se bilaga A, Istället för att ha en röd dörrmatta inomhus framför roterdörren som i Grand Samarkand (Figur 16), skulle en röd dörrmatta istället kunna placeras framför den lilla sidoentrén, se Figur 20 och Figur 21. Det skulle kunna fungera som en kontrastmarkering för en person med nedsatt synförmåga, om kontrasten mellan den röda dörrmattan och omkringliggande golvbeläggning är minst 0,4 enligt NCS (bilaga A, och bilaga A, 5.2.1). På så vis skulle en person med nedsatt orienteringsförmåga lättare kunna hitta var en entré finns. Sidoentrén i Grand Samarkand har i jämförelse med Sollentuna C, en stor röd skylt med en symbol för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga på dörren (Figur 20 och Figur 21), som visar var en entré finns. Enligt Boverkets checklistor ska skyltning vara logiskt placerade se bilaga A 6.1 och bilaga B 14.1 och ha en placering i en höjd på cm över golv, se bilaga A, 6.2 och bilaga B, Skyltar ska även ha kompletterande symboler, vilket skylten på sidoentrén i Grand Samarkand har, se bilaga A, 6.8 och Figur 20. På utsidan av sidoentréerna i Grand Samarkand och i Sollentuna C. är marken beklädd med skrapgaller, se Figur 23 och Figur 24. Grand Samarkand har en helt beklädd yta utanför sidoentrén med skrapgaller, se Figur 23, medan Sollentuna C. har en liten avgränsad yta beklädd med skrapgaller med omkringliggande markplattor, Figur 24. Från sidoentréns skrapgaller och ut sträcker sig ett ledstråk i form av kontrasterade sinusplattor efter varandra i Sollentuna C (Figur 22), vilket inte finns på motsvarande sätt utanför sidoentrén i Grand Samarkand (Figur 23). Det kontrasterande ledstråket utanför sidoentrén i Sollentuna C är en bra utformning för att visa vägen fram till sidoentrén för personer med nedsatt orienteringsförmåga enligt Boverkets checklista för ledstråk, se bilaga A och bilaga B, Däremot fyller inte ledstråket sin funktion fullt ut när det inte finns något fortsatt ledstråk på insidan av sidoentrén, se Figur 21. Det som inte finns utanför sidoentrén i Sollentuna C. men som finns utanför sidoentrén i Grand Samarkand är en kontrastmarkering längst dörrbladets svepyta på marken, se Figur 23 och Figur 24. Enligt Boverkets checklista bilaga A, ska dörrbladets svepyta vara kontrastmarkerad eller vara försedd med säkerhetssensor. Sidoentrén i Sollentuna C. är försedd med sensor på dörrbladets utsida (Figur 22) vilket sidoentrén i Grand Samarkand inte är, se Figur 23. Både Sollentuna C och Grand Samarkand har sidoentréer i glaspartier, vilket kan göra det svårt att kontrastera handtag och vred mot sin omgivande yta. Enligt Boverket ska handtag och vred på dörrar vara kontrastmarkerade 24

33 (bilaga A, 2.1.6). Grand Samarkand har valt att markera sidoentréns handtag på insidan med en grön färg i kontrast mot sin omgivning, se Figur 25. Sollentuna C har valt att markera handtaget på sidoentrén på samma sätt som Grand Samarkand, men har markerat det handtaget på den sidodörr som enbart fungerar som nödutgång och inte som sidoentré, se röd pil i Figur 26 som visar markerat handtag. Ingen av sidoentréerna i Sollentuna C. och Grand Samarkand har ett kontrastmarkerat handtag på utsidan, se Figur 23 och Figur 24. Som tidigare nämnts kan det vara svårt att kontrastmarkera sidoentréer med glaspartier. Enligt Boverkets checklista ska ytterdörrar kontrastmarkeras mot sin omgivande yta, vilket inget av centrumens sidodörrsentréer är, se bilaga A, 2.1.7, Figur 22 och Figur 23. Sidoentrén i Sollentuna C. och i Grand Samarkand är båda försedda med automatisk dörröppnare enligt Boverket, se bilaga A, Tryckreglagen till den automatiska dörröppnaren än placerade på ett korrekt sätt enligt Boverkets checklista i båda centrumen, cm från dörrbladets framkant, se bilaga A, 2.2.2, Figur 23 och Figur 24. Tryckreglagen till sidoentréerna i båda centrumen är placerade på ett lämpligt sätt och är lätta att hitta, se bilaga A, 2.2.1, Figur 23 och Figur 24. Tryckreglagen till sidoentréerna är placerade ca 80 cm över mark, vilket Boverkets checklista föreskriver, bilaga A, För att kunna använda tryckreglaget är det viktigt att personer med rörelsehinder kan nå det. Tryckreglaget till den automatiska dörröppnaren till sidoentrén i Sollentuna C. är placerad på ett sätt som gör det möjligt för personer med rörelsehinder lätt ska kunna nå tryckreglaget se Figur 24. I jämförelse med Grand Samarkand finns en blomkruka utanför sidoentréns tryckreglage som kan hindra en person med rörelsehinder att nå fram till tryckreglaget, se Figur 23. Enligt Boverkets checklista ska personer med rörelsehinder kunna ta sig intill tryckreglaget, se bilaga A, Sidoentrén i Grand Samarkand är till skillnad mot tryckreglaget till sidoentrén i Sollentuna C. kontrastmarkerad mot sin omgivande yta, vilket den ska vara enligt Boverkets checklista, se Figur 23, Figur 24 och bilaga A, Till sidoentrén i Sollentuna C. finns ett kodlås placerat i alldeles för hög höjd enligt Boverkets checklista, bilaga A, Kodlåset till sidoentrén i Sollentuna C. kan avläsas taktilt för att knapp nummer 5 är taktilt utmärkt, se bilaga A, 2.2.6, bilaga A, och Figur

34 Figur 20 Sidoentré Grand Samarkand Figur 21 Sidoentré Sollentuna C 26

35 Figur 22 Sidoentré utsida Sollentuna C. Figur 23 Sidoentré utsida Grand Samarkand 27

36 Figur 24 Sidoentré utsida Sollentuna C. Figur 25 Sidoentré insida Grand Samarkand 28

37 Figur 26 Sidoentréer utsida Sollentuna C Små entrédörrar I Sollentuna C. finns elva stycken mindre entrédörrar utplacerade utmed fasaden som leder in till butiker och restauranger. Motsvarande mindre entréer finns inte i Grand Samarkand och kommer därför inte att jämföras med Sollentuna C. i denna punkt. Alla mindre entréer i Sollentuna C. är likadant utformade i konstruktionen, varför en mindre entré i denna rapport kan representera alla andra. Enligt Boverket ska dörrar vara försedda med automatisk dörröppnare (bilaga A, 2.1.3) vilket alla mindre entréer i Sollentuna C. är, se Figur 27. Tryckreglagen till den automatiska dörröppnaren är till alla mindre entréerna placerade på ett avstånd av cm från dörrbladets framkant som Boverket rekommenderar, se bilaga A, och Figur 27. Tryckreglaget är också placerat i rätt höjd (bilaga A, 2.2.4) och på ett sådant sätt att personer i rullstol eller med rollator kan placera sig nära tryckreglaget, se bilaga A, och Figur 27. Däremot har inga av de mindre entréerna ett kontrasterande tryckreglage till den automatiska dörröppnaren på fasadens utsida som gör att en person med nedsatt orienteringsförmåga kan upptäcka tryckreglaget, se bilaga A, och Figur 27. På grund av att tryckreglagen till de mindre entréerna inte är kontrasterande mot sin omgivande yta, blir de svåra att upptäcka. Enligt Boverkets checklista ska tryckreglage placeras på lämpligt ställe och vara lätta att hitta, se bilaga A, Ingen av de mindre entrédörrarna är försedda med säkerhetssensor, vilket Boverket förespråkar, se bilaga A, och Figur 27. Ett alternativ till säkerhetssensor är att markera dörrbladets svepyta med en kontrastmarkering för att personer med nedsatt orienteringsförmåga ska kunna förvarnas om var en dörr kan öppnas, se bilaga För att förbättra 29

38 tillgängligheten, skulle ett handtag i kontrasterande färg mot dörren ytterligare underlätta för en person med nedsatt orienteringsförmåga att hitta fram till entrédörren, se bilaga A Inga logiska ledstråk i form av plattor på marken finns utmed den trottoar som alla mindre entréer gränsar till, se Figur 27. Fasaden på Sollentuna C. skulle kunna fungera som ledstråk om det garanterades att inga gatupratare, papperskorgar, stolpar etc. placeras ut i närheten av fasaden på sätt att de förhindrar det kontinuerliga ledstråket. Enligt Boverkets checklista ska det finnas logiska ledstråk mellan strategiska punkter (bilaga B ), vilket i de här fallet skulle kunna vara mellan de små entréerna. Ledstråket ska vara utformat så att det kontrasterar mot omgivningen, i det här fallet trottoaren (bilaga B, ) och ska gå att följa med teknikkäpp (bilaga B, ). Ingen av de mindre entréerna är försedda med en varningsmarkering på dörrens oskyddade glasparti, i en höjd på 90 respektive 150 cm över mark, se bilaga A, 5.5.1, bilaga B, och Figur 27. Flera av de verksamhetsansvariga har satt upp information på dörrens glasparti, vilket till viss del kan fungera som varningsmarkering. För att se till att varningsmarkeringen blir permanent och alltid finns där oavsett verksamhet i aktuell lokal, ska en enhetlig varningsmarkering placeras på alla mindre entrédörrars glaspartier, se Figur

39 Figur 27 Entré längst utmed fasad Sollentuna C Hygienrum Sollentuna C. och Grand Samarkand har båda hygienrum inredda inomhus i centrumen och får användas gratis av centrumens besökare. I hygienutrymmet i Sollentuna C finns inget ledstråk som visar personer med nedsatt orienteringsförmåga hur de kan ta sig fram, se Figur 28 och Figur 30. Enligt Boverkets checklista ska logiska ledstråk finnas markerade mellan strategiska punkter (bilaga A, 5.3.1). Ledstråken ska vara kontrasterande mot omgivande golvbeläggning (bilaga A, 5.3.2) och möjliga att följa med teknikkäpp (bilaga A, 5.3.3). I jämförelse med hygienutrymmet i Grand Samarkand finns där ett ledstråk, men det fyller inte sin funktion då ledstråket inte leder till målet som i det här fallet är hygienrummen, se Figur 29. Hygienrummen i Grand Samarkand har kontrasterande dörrar mot omgivande vägg vilket dörrarna till hygienrummen inte har i Sollentuna C, 31

40 se Figur 29 och Figur 30. Kontrasterande dörrar är nödvändigt för att personer med nedsatt orienteringsförmåga lättare ska kunna ta sig fram i utrymmet, se bilaga A, 3.1. Enligt Boverkets checklista ska även beslag och manöverdon vara kontrastmarkerade (bilaga A, 3.2), vilket inget av dörrarna till hygienrummen är i Sollentuna C. och Grand Samarkand, se Figur 29 och Figur 30. Figur 28 Hygienrum Sollentuna C. Figur 29 Hygienrum Grand Samarkand 32

41 Figur 30 Dörrar till hygienrum Sollentuna C. Både Sollentuna C. och Grand Samarkand är försedda med ett hygienrum för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga, se Figur 31 och Figur 32. Hygienrummen för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga i båda centrumen utformade enligt normalnivå för grundläggande tillgänglighet (Svensk Standard 2006, s.18), se Figur 31 och Figur 32. Det gör dem tillgängliga och användbara för personer med rörelsehinder. Toaletten i hygienrummet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga, är i båda centrumen utrustade med armstöd på båda sidor om toaletten med tillgänglig toalettpappershållare (bilaga A, 3.5 och 3.6), se Figur 31 och Figur 32. Hygienrummet i Grand Samarkand är också inrett med spegel, tvålhållare, pappershållare och papperskorg på ett avstånd till tvättstället som är tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga, se bilaga A, 3.4 och Figur 33. I motsvarande hygienrummet i Sollentuna C. finns spegel och papperskorg tillgängligt men det finns inga tvål- och pappershållare vid tvättstället, se Figur 34. Handtorken i hygienrummet i Sollentuna C. är placerad i en låg höjd, vilket kan ses som anpassat för en person med rörelsehinder, se bilaga A 3.4 och Figur 35. I hygienrum för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga ska det finnas en larmknapp placerade på ett sådant sätt att de är åtkomliga för personer i rullstol och för personer som ligger på golvet, se bilaga A, 3.8. I både Sollentuna C. och Grand Samarkand är ett besökslarm placerat på höger sida om toaletten, se Figur 31 och Figur 32. I hygienrummet i 33

42 Sollentuna C. finns även två larmknappar placerade i golvhöjd och en i höjd med handtaget, se Figur 35. Det finns också ett synligt brandlarm i hygienrummet i Sollentuna C, se Figur 36. Enligt Boverkets checklista ska döva och hörselskadade kunna nås av brandlarm eller annat förekommande larm när de befinner sig i ett hygienrum, se bilaga A, 3.9. Figur 31 Hygienrum Grand Samarkand Figur 32 Hygienrum Sollentuna C. 34

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Har du som fastighetsägare satt dig in i frågan om enkelt avhjälpta hinder? Om inte så är det hög tid nu! Varför denna broschyr?

Läs mer

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011.

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Förklaringar: Grön ruta: god tillgänglighet Röd ruta: det som kan förbättras Kontrastmarkering.

Läs mer

Att ta bort enkelt avhjälpta hinder!

Att ta bort enkelt avhjälpta hinder! Att ta bort enkelt avhjälpta hinder! Förslag till åtgärder för att förbättra tillgängligheten i Söderköpings kommun Bakgrund I vårt land ska gator, parker, torg, handels- och kulturnäringar samt andra

Läs mer

3. Checklista för allmänna platser

3. Checklista för allmänna platser 3. Checklista för allmänna platser Nr. KONTROLLPUNKTER 11 MARKBELÄGGNINGAR (12 ) 11.1 Förekommer ojämna markbeläggningar som utgör hinder för personer i rullstol eller med rollator? (T.ex. löst grus eller

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassning av passagerarfartyg med hänsyn till personer med funktionshinder; beslutade den 12 november 2004. SJÖFS 2004:25

Läs mer

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad

Läs mer

2. Checklista för publika lokaler

2. Checklista för publika lokaler 2. Checklista för publika lokaler Nr. KONTROLLPUNKTER 1 NIVÅSKILLNADER (6 ) 1.1 Allmänt 1.1.1 Kan man nå byggnaden utan att passera trappa eller trappsteg? 1.1.2 Kan man stiga in i byggnaden utan att passera

Läs mer

Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer

Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer Ewa Krynicka Storskog 22 oktober, Lund Funktionsnedsättning och funktionshinder = två olika saker Funktionsvariation? 2016-02-29 Sida 2 2016-02-29 Sida 3 Bindande

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern

Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av uppdraget... 4

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker

Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av

Läs mer

Åtgärdslistan Rapport över tillgänglighet. Biografen Zita Folkets Bio Stockholm

Åtgärdslistan Rapport över tillgänglighet. Biografen Zita Folkets Bio Stockholm Åtgärdslistan Rapport över tillgänglighet Biografen Zita Folkets Bio Stockholm INNEHÅLL Angöring, parkering... 3 Entréer... 3 Allmänt om lokaler... 3 Förflyttningsvägar... 3 Biosalonger... 4 Biosalong

Läs mer

BRAND 2010 Mai Almén

BRAND 2010 Mai Almén Mångfald och Jämställdhet i Byggprocessen Både tillgängligheten och frångängligheten för personer med funktionsnedsättningar skall garanteras enligt Boverkets Byggregler Funktionshinder PBL 2 kap 4, 3

Läs mer

Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott

Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott Juni 2013 Rapport från Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott Uppdragsgivare: Ålands landskapsregering/museibyrån 1 Innehåll: Inledning

Läs mer

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Konsumentverket 2010 2 (20) 3 (20) Innehåll Förord... 4 Bakgrund...

Läs mer

Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter

Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter 2015-03-30 Förvaltningsnamn Avsändare Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter Tillgången till ett dynamiskt och mångfacetterat kulturliv berikar

Läs mer

Tillgänglighetshandboken

Tillgänglighetshandboken Tillgänglighetshandboken Krav och riktlinjer för utformning av tillgängliga och användbara miljöer för personer med funktionsnedsättningar, på allmänna platser och i lokaler dit allmänheten har tillträde

Läs mer

d " li " i 0 0 5 0 i fil ''' 0. 0 a a di dik SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Stockholm 2012-05-16

d  li  i 0 0 5 0 i fil ''' 0. 0 a a di dik SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Stockholm 2012-05-16 i 0 0 5 0 d " li " 1 0 0 11 1 i fil ''' 0. 0 a a di dik 0 SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Bygglov Stockholm 2012-05-16 R A Nybyggnad förskola Beckombergavägen SakkunnighetsIntyg

Läs mer

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder Fysiska hinder Att hitta inom området För att besökare med funktionsnedsättning ska hitta inom området krävs tydlig information. För att synskadade och blinda ska kunna ta till sig information kan man

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

BILAGA 3: Checklista för tillgänglighetsinventering

BILAGA 3: Checklista för tillgänglighetsinventering BILAGA 3: Checklista för tillgänglighetsinventering INSTRUKTIONER Checklistan är framtagen för inventering av Högsby kommuns publika lokaler och platser och är en omarbetning av Handikappombudsmannens

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder

Enkelt avhjälpta hinder Enkelt avhjälpta hinder - Trafikkontorets åtgärdsstrategi stockholm.se - Trafikkontorets åtgärsstrategi Utgivningsdatum: Februari 2015 Utgivare: Trafikkontoret Kontaktperson: Catarina Nilsson 3 (45) Förord

Läs mer

Rapport över tillgänglighet Stockholms Läns Museum, Sickla

Rapport över tillgänglighet Stockholms Läns Museum, Sickla 2014 01 29 Rapport över tillgänglighet Stockholms Läns Museum, Sickla Inledning Accessum har i uppdrag att inventera Stockholms läns museum på Järnvägsgatan 25 i Sickla för att identifiera ev. hinder mot

Läs mer

Tillgänglighet på hamburgerrestauranger för personer i rullstol

Tillgänglighet på hamburgerrestauranger för personer i rullstol Örebro universitet, Hälsoakademin Arbetsterapi C Vårterminen 2011 Tillgänglighet på hamburgerrestauranger för personer i rullstol - En observationsstudie Accessibility in hamburger restaurants for people

Läs mer

Bilaga 1 Inventeringsprotokoll

Bilaga 1 Inventeringsprotokoll Uppdragsnr: 10177948 Daterad: 2013-09-23 Reviderad: Handläggare: Malin Hjort Tillgänglighetsinventering Oxelösund För skolor, förskolor och kommunala offentliga lokaler, grupp- och äldreboenden Status:

Läs mer

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun 2014-11-19 1(7) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun Dessa riktlinjer sammanfattar de krav som Eslövs kommun ställer vid utformning av uteserveringar. Målsättningen är

Läs mer

Åtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla

Åtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla Åtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla 2014 01 29 Innehåll Tolkning av åtgärdsförslagen... 3 Angöring, parkering... 3... 3 Entré Järnvägsgatan 25... 3... 3 Kapprum...

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder

Enkelt avhjälpta hinder 2016-03-31 Enkelt avhjälpta hinder Fastighetsägare ska åtgärda enkelt avhjälpta hinder för att så många som möjligt ska kunna få tillträde till och använda publika lokaler och allmän platsmark. Checklista

Läs mer

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in!

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in! Beroende på om det är fysiska hinder som trappor eller dylikt kan det vara omöjligt att komma in och jag är tvungen att välja ett annat ställe eller avstå. Kvinna 53 år Tydligare skyltning över var pälsdjur

Läs mer

Tillgängligheten hos passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg som används för allmänna transporter

Tillgängligheten hos passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg som används för allmänna transporter 1 (9) Utfärdad: xx.xx.2012 Träder i kraft: [1.1.2013] Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009) 6 4 mom., 15 3 mom., 16 och 23 1 mom.

Läs mer

Rapport över tillgänglighet. i Cirkus Cirkörs lokaler

Rapport över tillgänglighet. i Cirkus Cirkörs lokaler Rapport över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler Inledning Accessum har i uppdrag att inventera Cirkus Cirkörs lokaler på Värdshusvägen 7 i Alby för att identifiera ev. hinder mot tillgänglighet för

Läs mer

Tillgängligare publika lokaler år 2010

Tillgängligare publika lokaler år 2010 LÄSTIPS Enklare utan hinder, en idébok om föreskrifterna, Boverket 2005, upplaga 1 Boken finns som pdf på Boverkets webbplats www.boverket.se Svensson Elisabeth (2001) Bygg i kapp handikapp: att bygga

Läs mer

Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst

Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst 1 (20) 20131211 Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 411 20 Göteborg Telefon: 010-441 00 00

Läs mer

Tillgänglighetsinventering. - av Österslättskolan,Klockebackskolan, Norrevångskolan, Möllegårdens skola och Hällaryds skola

Tillgänglighetsinventering. - av Österslättskolan,Klockebackskolan, Norrevångskolan, Möllegårdens skola och Hällaryds skola Tillgänglighetsinventering - av Österslättskolan,Klockebackskolan, Norrevångskolan, Möllegårdens skola och Hällaryds skola Tyréns AB December 2005 Denna utredning har utförts under november-december 2005

Läs mer

Kontrollprogram fo r tillga nglighet och anva ndbarhet

Kontrollprogram fo r tillga nglighet och anva ndbarhet Kontrollprogram fo r tillga nglighet och anva ndbarhet hjälp för byggherrar och projektörer vid nyproduktion, tillbyggnad och ändringar av byggnader Uppdaterad 2012-03-19 Inledning Kontrollprogrammet för

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD TILLGÄNGLIGHET TILL BIBLIOTEKSSERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD TILLGÄNGLIGHET TILL BIBLIOTEKSSERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER Gävle kommun Gävle Stadsbibliotek Box 801 801 30 Gävle HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD TILLGÄNGLIGHET TILL BIBLIOTEKSSERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER Inledning och bakgrund Med anledning av regeringens

Läs mer

KONTRASTMARKERINGAR I TRAPPOR. Utvärdering och rekommendationer. Mars 2005

KONTRASTMARKERINGAR I TRAPPOR. Utvärdering och rekommendationer. Mars 2005 KONTRASTMARKERINGAR I TRAPPOR Utvärdering och rekommendationer Mars 2005 Titel KONTRASTMARKERINGAR I TRAPPOR Utvärdering och rekommendationer Datum 2005 03 01 Beställare Stockholms gatu- och fastighetskontor

Läs mer

Handläggare Marie Louise Nord. Upprättad datum 2010-12-09. Rev datum 07

Handläggare Marie Louise Nord. Upprättad datum 2010-12-09. Rev datum 07 Upprättad datum 2013-02-07 07 Göteborgs kyrkogårdar 2013-02-07 Sidan 2 Handlingsprogrammet är en förvaltningsgemensam plan som beskriver riktlinjer för tillgänglighetsåtgärder beträffande gångytor, trappor

Läs mer

Remissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige

Remissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige Remissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige Nr BBR Synpunkt 3:XX 1. 111 Boverket utvidgar begreppen tillgänglig och användbar till att avse också för personer med nedsatt orienteringsförmåga.

Läs mer

Landskrona kommun. Tillgänglighet förutsätter framkomlighet...

Landskrona kommun. Tillgänglighet förutsätter framkomlighet... Landskrona kommun Tillgänglighet förutsätter framkomlighet... Innehållsförteckning Enkelt avhjälpta hinder Stråk Principer för enhetlighet Taktila (kännbara) plattor Kupol- och sinusplattor Pollare och

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sida

Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum 1(15) Plats och tid Stadshuset Vetlanda, kl. 14.00 15.15 Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ersättare Lena Hållinder Berglund (S) Åke Karlsson (S)) Mikael Swahn (S) Kjell Åke

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING (sidhänvisn avser "Bygg ikapp handikapp" (Handikappinstitutet, 1995) A. UTOMHUSMILJÖ A B1 B2 C D E F G H I J K L M N ANTECKNINGAR

MILJÖBEDÖMNING (sidhänvisn avser Bygg ikapp handikapp (Handikappinstitutet, 1995) A. UTOMHUSMILJÖ A B1 B2 C D E F G H I J K L M N ANTECKNINGAR MILJÖBEDÖMNING (sidhänvisn avser "Bygg ikapp handikapp" (Handikappinstitutet, 1995) A. UTOMHUSMILJÖ A B1 B2 C D E F G H I J K L M N ANTECKNINGAR Allmänt (s 37-42, 183-96) Kan markeras om det står cyklar,

Läs mer

UTREDNING Certifikatet Tillgängligt i Esbo för företag och tjänster

UTREDNING Certifikatet Tillgängligt i Esbo för företag och tjänster UTREDNING Certifikatet Tillgängligt i Esbo för företag och tjänster 1 (5) ANVISNINGAR Vänligen skicka den ifyllda blanketten per e-post till adressen esteeton.espoo@espoo.fi Syftet med blanketten är att

Läs mer

Checklista för stationer, perronger och busshållplatser

Checklista för stationer, perronger och busshållplatser Checklista för stationer, perronger och busshållplatser Innehållsförteckning Läsanvisning 2 Anvisningar från Tekniska Specifikationer för Driftskompatibilitet 2 - Förtydligande tagna från TSD:n 3 - Allmänt

Läs mer

Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10

Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10 Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12 Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10 Detta program sammanfattar de krav och riktlinjer som Älmhults kommun ställer på utformning av uteserveringar

Läs mer

Trappor, ledstänger. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

Trappor, ledstänger. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen Trappor, ledstänger Finlands byggbestämmelsesamling del F1 I F1 föreskrivs bl.a. följande om trappor: I byggnader med förvaltnings-, serviceoch affärsutrymmen skall trappsteg i entréhallar och andra utrymmen

Läs mer

Enkelt avhjälpt i lokaler

Enkelt avhjälpt i lokaler Enkelt avhjälpt i lokaler 2 Enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser ska åtgärdas Du får här kortfattad information om vad som gäller enligt bestämmelserna om enkelt avhjälpta

Läs mer

Ledstråk för personer med synskada

Ledstråk för personer med synskada Ledstråk för personer med synskada Vid byte mellan kollektiva färdmedel En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Håkan Lindström Förord Denna skrift är baserad på Håkan Lindströms examensarbete

Läs mer

Handikappolitiskt program för

Handikappolitiskt program för Handikappolitiskt program för Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-09-21, 118 Dnr 2015/933 Innehållsförteckning Leksands kommuns vision 2025... 3 Det är lätt att leva i Leksand... 3 FN: s

Läs mer

Kriterier för trygghetsboende. Antagna av kommunfullmäktige 24 februari 2014, 19

Kriterier för trygghetsboende. Antagna av kommunfullmäktige 24 februari 2014, 19 Kriterier för trygghetsboende Antagna av kommunfullmäktige 24 februari 2014, 19 Övergripande kriterier Trygghetsboende ska bestå av hyreslägenheter. Trygghetsboende innefattar ett socialt innehåll med

Läs mer

Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Byggnadsnämnden

Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-10-03 Innehållsförteckning Ärende 86 Planbesked avseende upprättande av ny detaljplan för fastighet Gunnarsbo 1:62 (Gröne vägen )... 188 87 Lovföreläggande enligt 11 kap. 17

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN. 116 Synskadeanpassning av byggnader (KS 2011.109) Beslut

VALLENTUNA KOMMUN. 116 Synskadeanpassning av byggnader (KS 2011.109) Beslut Sammanträdesprotokoll 19 (37) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-10-18 116 Synskadeanpassning av byggnader (KS 2011.109) Beslut Näringslivs- och planutskottet föreslår att: Kommunstyrelsen

Läs mer

Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Planbeskrivningen

Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Planbeskrivningen Uppdragsbeslut 2012-12-11 Samrådsbeslut 2012-12-11 Detaljplan för del av Oskarshamn 3:3 m.fl. fastigheter Gyllings väg Centralorten, Oskarshamns kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Handlingsplan för tillgänglighet. Avser perioden 2011-2012

Handlingsplan för tillgänglighet. Avser perioden 2011-2012 Handlingsplan Dnr: 6721/2010-029 2010-12-21 Sid: 1 / 6 Universitetsförvaltningen Fastighetsavdelningen Marie Asplind, Projektledare Tillgängligehet Handlingsplan för tillgänglighet Avser perioden 2011-2012

Läs mer

Checklista för kognitiv tillgänglighet

Checklista för kognitiv tillgänglighet Checklista för kognitiv tillgänglighet Handledning Checklistan är gjord för att underlätta arbetet med kognitiv tillgänglighet på din enhet. Checklistan består av två delar: denna handledning och ett formulär.

Läs mer

Policy för kommunal medfinansiering av trygghetsboenden

Policy för kommunal medfinansiering av trygghetsboenden Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Uno Jonsson uno.jonsson@harnosand.se POLICY Datum 2013-05-27 Diarienummer 2013 000027 Policy för kommunal medfinansiering av trygghetsboenden cessägare Dokumentnamn

Läs mer

Riktlinjer för basutformning för bostäder

Riktlinjer för basutformning för bostäder Riktlinjer för basutformning för bostäder BASUTFORMADE BOSTÄDER ÄR BÄTTRE FÖR ALLA Basutformning ökar möjligheten för den som drabbas av nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att bo kvar i sin bostad.

Läs mer

2015-10-06. Riktlinjer för fysisk tillgänglighet 1(21) Version/utgåva nr 2.1. Utgivare. Dokumentnamn

2015-10-06. Riktlinjer för fysisk tillgänglighet 1(21) Version/utgåva nr 2.1. Utgivare. Dokumentnamn Dokumentnamn 2013-04-25 1(21) 2(21) 1. ANGÖRINGSPLATS OCH HANDIKAPPARKERINGSPLATS... 3 2. GÅNGVÄG MELLAN PARKERINGSPLATS, ANGÖRINGSPLATS OCH ENTRÉ... 4 3. ENTRÉ... 5 4. INOMHUSMILJÖ... 7 5. FYSISK TILLGÄNGLIGHET

Läs mer

CHECKLISTA ÖVER TILLGÄNGLIGHET TILL KULTUROBJEKT

CHECKLISTA ÖVER TILLGÄNGLIGHET TILL KULTUROBJEKT CHECKLISTA ÖVER TILLGÄNGLIGHET TILL KULTUROBJEKT Checklistan är till hjälp vid bedömningen av kulturobjekts tillgänglighet för personer med rörelse- eller funktionshinder. Rikta gärna eventuella frågor

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion

Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister Februari 2007 Kortversion Projektgrupp Sara Malm Krister Isaksson Projektledare, tillgänglighet Trafiksäkerhet, oskyddade trafikanter

Läs mer

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till!

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till! CHECK it out! Alla ska vara välkomna att delta i Studiefrämjandets verksamhet. För att det ska bli verklighet måste vi också göra det möjligt för alla att delta. Det innebär att vi ska ha god tillgänglighet

Läs mer

BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA

BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) 1 Tillgänglighetsdatabasen (TD) 2 Förord Tillgänglighet handlar om att göra verksamheter och miljöer tillgängliga

Läs mer

En tillgänglig och användbar miljö för alla både patienter och personal. Forum Vårdbyggnad. Uppsala 100520

En tillgänglig och användbar miljö för alla både patienter och personal. Forum Vårdbyggnad. Uppsala 100520 En tillgänglig och användbar miljö för alla både patienter och personal Forum Vårdbyggnad Var hittar jag mått??? Varje linje jag drar som arkitekt innebär att jag bestämmer en utformning och ett mått Har

Läs mer

EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder. Vanliga brister. Saker att tänka på

EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder. Vanliga brister. Saker att tänka på EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder eller Vanliga brister och Saker att tänka på I detta dokument har vi försökt att notera ner vanliga brister och saker att tänka, som vi har upptäckt vid genomförda handikappinventeringar

Läs mer

Hans Filipsson Los Cristianos 2009 01 26 Kungsgatan 13 75332 Uppsala hans@marschen.se

Hans Filipsson Los Cristianos 2009 01 26 Kungsgatan 13 75332 Uppsala hans@marschen.se Sida 1 av 16 Hans Filipsson Los Cristianos 2009 01 26 Kungsgatan 13 75332 Uppsala hans@marschen.se Stadsbyggnadskontoret Uppsala kommun 753 75 Uppsala ÖVERKLAGAN AV BESLUT/BESKED RÖRANDE ENKELT AVHJÄLPTA

Läs mer

Redovisning av tillgänglighetsarbete för Skolförvaltningen 2014

Redovisning av tillgänglighetsarbete för Skolförvaltningen 2014 SALA4000, v 2.0, 2012-08-27 N:\ Staben\BLN\2014\2014-09-16\Ärende 8 Missiv.docx SKOLFÖRVALTNINGEN 1 (6) DNR 2014/935 ÄRENDE 8 BILAGA BLN 2014/33/1 HENRIC SJÖBLOM MISSIV Redovisning av tillgänglighetsarbete

Läs mer

1 Val av justerare. Tid Måndagen den 15 februari 2016 kl 13.00 15.00 Plats Sessionssal B, Tekniska Nämndhuset Justerat

1 Val av justerare. Tid Måndagen den 15 februari 2016 kl 13.00 15.00 Plats Sessionssal B, Tekniska Nämndhuset Justerat Råd för funktionshinderfrågor vid fastighetsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden PROTOKOLL 1/2016 PROTOKOLL 1/2016 Tid Måndagen den 15 februari 2016 kl 13.00 15.00 Plats Sessionssal B, Tekniska Nämndhuset

Läs mer

Pressmöte den 22 februari 2006 om förslag till ny diskrimineringslag för människor med funktionshinder

Pressmöte den 22 februari 2006 om förslag till ny diskrimineringslag för människor med funktionshinder Presskontakt: Sture Jonasson 08-158619 0708-158619 Pressmöte den 22 februari 2006 om förslag till ny diskrimineringslag för människor med funktionshinder Förord - Våra verktyg i arbetet för lika villkor

Läs mer

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion Utvärdering av lekplatser i Stockholm Januari 2005 Kortversion Tillgängliga lekplatser Det här är en kortfattat beskrivning av det som kommit fram i en tillgänglighetsundersökning av 8st lekplatser i Stockholm

Läs mer

Granskning av kommunens tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. KPMG AB 2012-05-07 Antal sidor: 11

Granskning av kommunens tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. KPMG AB 2012-05-07 Antal sidor: 11 Granskning av kommunens tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga Revisionsrapport Företagsn Ärenderu Underru KPMG AB Antal sidor: 11 KPMG network of independent member firms

Läs mer

Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde.

Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde. Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde. Boverket har i november 2003 meddelat föreskrifter och allmänna råd (BFS 2003:19)

Läs mer

Praktiska tips i kollektivtrafiken

Praktiska tips i kollektivtrafiken Praktiska tips i kollektivtrafiken Resan börjar hemma För att resa med kollektivtrafiken måste man kunna ta sig till och från hållplatsen. Denna väg får inte vara ett hinder. Många hållplatser och gångvägarna

Läs mer

Offentlig miljö i Arvika

Offentlig miljö i Arvika Offentlig miljö i Arvika Riktlinjer November 2013 Varför riktlinjer? Syftet med riktlinjer för den offentliga miljön i Arvika är att skapa en säker framkomlighet och samtidigt bevara en trivsam miljö kring

Läs mer

Utformning av upphöjda gångpassager

Utformning av upphöjda gångpassager Utformning av upphöjda gångpassager för ökad tillgänglighet och säkerhet för personer med synskada En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Paulina Eriksson Förord Denna skrift är baserad

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Uteserveringar i Borås Stad

Uteserveringar i Borås Stad Uteserveringar i Borås Stad Bild: Superstudio INLEDNING INLEDNING Våra gator, torg och parker är en tillgång för stadens alla invånare och besökare. En levande och attraktiv stadskärna kräver planering

Läs mer

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet 1(22) Version/utgåva nr 2.0. Dokumentnamn

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet 1(22) Version/utgåva nr 2.0. Dokumentnamn 1(22) 2(22) REFERENSER... 3 1. ANGÖRINGSPLATS OCH HANDIKAPPARKERINGSPLATS... 4 2. GÅNGVÄG MELLAN PARKERINGSPLATS, ANGÖRINGSPLATS OCH ENTRÉ... 5 3. ENTRÉ... 6 4. INOMHUSMILJÖ... 8 5. FYSISK TILLGÄNGLIGHET

Läs mer

TD Tillgänglighetsdatabasen

TD Tillgänglighetsdatabasen 1 Innehåll TD Tillgänglighetsdatabasen........................................... 5 Hitta i TD.............................................................. 6 En mänsklig rättighet...................................................

Läs mer

Tillgänglighet och service

Tillgänglighet och service Revisionsrapport Tillgänglighet och service Katrineholms kommun Juni 2009 Christina Norrgård Fredrik Alm Innehållsförteckning SAMMANFATTNING OCH BEDÖMNING...1 1 BAKGRUND...3 2 UPPDRAG OCH REVISIONSFRÅGA...3

Läs mer

Tillgängliga och användbara miljöer

Tillgängliga och användbara miljöer Tillgängliga och användbara miljöer Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet i samverkan med Handikapporganisationerna i Västra Götaland Innehåll 20090922/2010 Inledning...3 Varför behövs riktlinjer

Läs mer

RITNINGSGRANSKNING, OMBYGGNAD AV UPPERUD 9:9 - omarbetade bygglovsritningar

RITNINGSGRANSKNING, OMBYGGNAD AV UPPERUD 9:9 - omarbetade bygglovsritningar Till Byggnadsnämnden RITNINGSGRANSKNING, OMBYGGNAD AV UPPERUD 9:9 - omarbetade bygglovsritningar PARKERING 5 m bred handikapparkeringsplats ska finnas inom 25 m från entrén. ENTRÉPLAN Entrédörrarna ska

Läs mer

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län Ett handlingsprogram för HSO i Stockholms län LättLäst Innehåll Förord... 5 Varför ett handlingsprogram?... 7 Tillgänglighet... 8 Bemötande...

Läs mer

Rapport och plan för Viadidakts tillgänglighetsarbete

Rapport och plan för Viadidakts tillgänglighetsarbete Vår handläggare RAPPORT OCH ÅTGÄRDSPLAN 1 (7) Upprättad datum Vår beteckning Robert Davidsson, kommunikationsstrateg 2016-01-11 Dnr VIAN/2016:7 PA Holmqvist, utvecklingsstrateg Senast uppdaterad Er beteckning

Läs mer

Kapitel 23 Lekplatser Riktlinje:

Kapitel 23 Lekplatser Riktlinje: Kapitel 23 Lekplatser Riktlinje: Alla barns rätt till lek och fritid fastslås i FN:s barnkonvention. Oberoende av funktionsförmåga, etnicitet, kön, ålder och social bakgrund har alla barn, ungdomar och

Läs mer

Långsele - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006

Långsele - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006 Långsele - en tillgänglighetsinventering Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006 Inventeringen genomfördes under juli 2006 av Linda Åberg och Susanna Rudehill. Denna rapport

Läs mer

2010-04-12 REGLER FÖR UTESERVERINGAR

2010-04-12 REGLER FÖR UTESERVERINGAR REGLER FÖR UTESERVERINGAR Varför regler för uteserveringar? Karlskoga ska bli en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser och god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare

Läs mer

Enkelt avhjälpt i lokaler dags att åtgärda!

Enkelt avhjälpt i lokaler dags att åtgärda! Enkelt avhjälpt i lokaler dags att åtgärda! 2 Hinder ska åtgärdas Hinder, som exempelvis höga trösklar, tunga dörrar eller dålig belysning, finns både i byggnader och utemiljö. Du som äger en lokal dit

Läs mer

RITNINGSGRANSKNING, OMBYGGNAD AV UPPERUD 9:9 omarbetad ritning, plan 1. 5 m bred handikapparkeringsplats ska finnas inom 25 m från entrén.

RITNINGSGRANSKNING, OMBYGGNAD AV UPPERUD 9:9 omarbetad ritning, plan 1. 5 m bred handikapparkeringsplats ska finnas inom 25 m från entrén. Till Byggnadsnämnden RITNINGSGRANSKNING, OMBYGGNAD AV UPPERUD 9:9 omarbetad ritning, plan 1 PARKERING 5 m bred handikapparkeringsplats ska finnas inom 25 m från entrén. ENTRÉPLAN Hissen ska vara av typen

Läs mer

BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1

BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1 BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1 BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING BFS 2003:19 HIN 1 Utgivare: Sten Bjerström 1 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder

Läs mer

INTRODUKTION OCH ANVISNING FÖR UPPBYGGNAD AV RAMPER

INTRODUKTION OCH ANVISNING FÖR UPPBYGGNAD AV RAMPER INTRODUKTION OCH ANVISNING FÖR UPPBYGGNAD AV RAMPER Med Excellent Systems ramper finns det så många kombinationsmöjligheter att det nästan bara är fantasin som sätter gränserna. Traditionella raka ramper

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Miljöministeriets förordning om den hinderfria byggnaden

Miljöministeriets förordning om den hinderfria byggnaden F1 FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING Hinderfri byggnad Föreskrifter och anvisningar 2005 Miljöministeriets förordning om den hinderfria byggnaden Given i Helsingfors den 1 oktober 2004 I enlighet med miljöministeriets

Läs mer

Pål Reijer, Svensk Kyrkogårdskultur www.reijer.se

Pål Reijer, Svensk Kyrkogårdskultur www.reijer.se Pål Reijer, Svensk Kyrkogårdskultur www.reijer.se Tillgängligheten på kyrkogården enkelt avhjälpta hinder Om att förenkla kyrkogårdsbesöket för personer med nedsatt rörelseförmåga eller syn. Men glöm inte

Läs mer

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE 1 Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE samrum? 2 3 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola)

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn,

Tillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn, Tillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn, Gustavsborg, Lasarettet och centrala delar av Mörrum Tyréns

Läs mer

Tänk tillgängligt! Inspiration för mer tillgängliga arbetslivsmuseer

Tänk tillgängligt! Inspiration för mer tillgängliga arbetslivsmuseer Tänk tillgängligt! Inspiration för mer tillgängliga arbetslivsmuseer Innehåll Museer som är öppna för alla 3 Därför tillgänglighet 5 Så jobbar några arbetslivsmuseer 7 Systematiskt arbete ger resultat

Läs mer

Bemötande av remissvar om gångfartsområde Västergatan

Bemötande av remissvar om gångfartsområde Västergatan Datum Dnr 2012-05-10 2012-T0111-5 1(6) Miljö-, byggnadsoch teknikförvaltningen Samtliga berörda på Västergatan Bemötande av remissvar om gångfartsområde Västergatan Bakgrund Tekniska nämnden har fått i

Läs mer

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik

Läs mer

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007 Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007 2 Innehåll Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Förutsättningar 6 Funktionella brister i vägnätet 6 Riktlinjer

Läs mer