Ökad tillgänglighet. i centrala Piteå. Ett arbete med stöd av idéskriften Tillgänglig stad. Antagen av kommunfullmäktige
|
|
- Joakim Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ökad tillgänglighet i centrala Ett arbete med stöd av idéskriften Tillgänglig stad Antagen av kommunfullmäktige
2
3 Projektorganisation Projektledare Per Lidström kommun Miljö- och byggkontoret PITEÅ Konsult Maria Johansson SWECO VBB Uppdragsledare t.o.m 30 april 2006 Jennie Marklund SWECO VBB Handläggare, uppdragsledare fr.o.m 1 maj 2006 Malin Rosén SWECO VBB Inventering/kvalitetssäkring Martin Larbo SWECO POSITION GIS/inventering Petra Halvarsson SWECO VBB Inventering, Karthantering Johanna Holm SWECO VBB, Karthantering Daniel Mattsson SWECO POSITION GIS Inventering Kvalitetssäkring Granskad av person och datum Filnamn (SWECO VBB) P:\2431\ \Data\10Textdokument\RA TG Stad.doc Kartmaterial, kommun Box Sundsvall
4
5 Förord Det finns många lagar och regleringar som handlar om att säkerställa att personer med funktionshinder ska kunna vara fullt delaktiga i samhällslivet. FN har standardregler om delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder och Sverige har förbundit sig till att förverkliga dessa. Riksdagen antog i maj år 2000 propositionen Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken och i juni år 2001 fastställdes tydligare krav på tillgänglighet i Plan- och bygglagen. Bland äldre lagar kan nämnas Lag om handikappanpassad kollektivtrafik (1979:558) och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Men trots alla lagar och reformer finns det många brister i den fysiska miljön, brister som medför att människor hindras i det dagliga livet. Det finns målpunkter som inte kan nås av alla utan hjälpinsatser vilket gör att oberoendet minskar. En utemiljö som är tillgänglig och användbar innebär att fler kan klara sig utan hjälp, vilket är till fördel inte bara för den enskilde individen utan också för samhället i stort. kommun anser att arbetet med att öka tillgängligheten för funktionshindrade är viktigt för att skapa en god livsmiljö för alla Pitebor. En inventering av nuläget är det första steget för att strukturerat kunna arbeta med att öka den fysiska tillgängligheten för funktionshindrade. Den utredning som nu presenteras utgör ett viktigt underlag för utarbetande av åtgärdsprogram för att öka den fysiska tillgängligheten med ambitionen att till år 2010 uppfylla riksdagens mål med god tillgänglighet för alla i samhället. Projektet har initierats som en del i det aktiva samarbete som Miljö- och byggnämnden har med HSO (handikappföreningarnas samarbetsorgan) i. Arbetet med Ökad tillgänglighet i centrala - ett arbete med stöd av idéskriften Tillgänglig stad är ett steg mot en mer tillgänglig utemiljö för alla.
6
7 Sammanfattning Under sommaren år 2003 presenterade Svenska Kommunförbundet idéskriften Tillgänglig stad. Syftet med skriften är att stödja kommunerna i arbetet med den del av tillgänglighetsplaneringen som omfattar trafiknäten inom kommunen. I skriften ges exempel på en systematisk planerings- och förankringsprocess som ska ge maximal nytta för satsade resurser. Tillgänglig stad har varit ett stöd i framtagandet av föreliggande rapport som ska vara ett steg mot att skapa en mer tillgänglig utemiljö för alla oavsett vilken funktionsnedsättning man har. Processen i detta projekt består av fyra steg, där det första består av att kartlägga resbehoven och de primära stråken. Nästa steg är att inventera de framtagna stråken, och att dokumentera de brister och hinder som finns. I detta steg ingår också en analys av inventeringsresultatet, det vill säga en analys av stråkens användbarhet. Det tredje steget innebär att möjliga åtgärder för att förbättra tillgängligheten för alla funktionshindrade tas fram. Utifrån dessa typåtgärder tas ett åtgärdsprogram fram där kostnader vägs mot nytta och åtgärder som ger maximal nytta per åtgärdskrona väljs. I kommun har en hel del gjorts, men fortfarande återstår mycket. Det kan röra sig om enklare åtgärder som att placera ut en bänk utefter en gångbana, kontrastmarkera hinder eller laga mindre skador i beläggningen, men det kan också krävas större ingrepp. För kommun är det viktigt att arbeta med ledstråk och gångpassager, vilket i båda fall kan vara av mer omfattande karaktär. För att möjliggöra att personer med någon funktionsnedsättning ska kunna få möjligheter att röra sig som alla andra krävs att miljön görs tillgänglig för samtliga. Därför är det viktigt att ha med representanter från olika funktionshindradegrupper när en tillgänglighetsplan tas fram. Detta för att kunna föra en öppen dialog, få en bra förankring av arbetet samt säkerställa att rätt utformningar görs från början. Det fjärde och sista steget i arbetet är att göra en bedömning av konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna och ta fram en översiktlig kostnadsbild. Att sträva efter att allt ska byggas om och göras tillgängligt under det första året är inte rimligt men åtgärdslistan pekar vad som bör göras och ungefär vad det kommer att kosta. I nästa steg av tillgänglighetsplaneringen bör dessa åtgärder prioriteras där kostnaderna vägs mot nyttan. De mest kostnadseffektiva åtgärderna bör genomföras först. Att åtgärda en enskild brist är aldrig fel. Det är dock mycket mer värt om en sträcka som helhet förbättras. Det räcker med en otillgänglig punkt för att omöjliggöra en förflyttning längs en hel sträcka för personer med vissa typer av funktionshinder. Det är även värdefullt att inleda åtgärderna med att genomföra ett demostråk. Här kan olika åtgärder testas och utvärderas innan hela området ska åtgärdas. Detta arbete är avgränsat till gångnätet i de centrala delarna av. Detta innebär att det kan kvarstå brister när det gäller kedjeresor, det vill säga resor med start- eller målpunkt utanför det inventerade området och resor som inkluderar kollektivtrafiken. Inventeringarna utfördes under försommaren 2006.
8
9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund Syfte Arbetsprocessen Avgränsning Begreppsförklaringar 11 2 Resbehov och primära stråk Start- och målpunkter Primära stråk 13 3 Inventering av stråkens användbarhet Metod för inventering Metod för analys av stråkens nuvarande användbarhet Stråkens användbarhet i Entréer 32 4 Åtgärdsanalys och åtgärdsprogram Analys av möjliga åtgärder Kostnader 53 5 Förväntade konsekvenser 54 6 Fortsatt arbete 56 7 Referenslista 58 Bilaga 1 Åtgärdsprogram lutningar Bilaga 2 Åtgärdsprogram vilplatser Bilaga 3 Åtgärdsprogram handikapparkeringar Bilaga 4 Åtgärdsprogram länkar Bilaga 5 Åtgärdsprogram gångpassager Bilaga 6 Åtgärdsprogram hinder Bilaga 7 Åtgärdsprogram informationstavlor Bilaga 8 Gränsvärden för brister Bilaga 9 Prissatt åtgärdslista för entréer
10 7
11 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under sommaren 2003 presenterade Svenska Kommunförbundet idéskriften Tillgänglig stad. Syftet med skriften är att stödja kommunerna i arbetet med den del av tillgänglighetsplaneringen som omfattar trafiknäten inom kommunen, genom att ge exempel på en systematisk planerings- och förankringsprocess som ska ge maximal nytta för satsade resurser. I många kommuner som arbetat för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionshinder har arbetet främst koncentrerats till lokaler av olika slag och att förbättra möjligheterna att ta sig tagit in och ut ur dessa. Att ta sig till och från dessa start- och målpunkter har inte diskuterats i samma omfattning. Boken Tillgänglig stad ger tips på ett systematiskt angreppssätt på att ta sig till och från start- och målpunkter, med målet att förbättra villkoren för personer med funktionsnedsättning och göra det lättare att förflytta sig till stadens alla målpunkter. Av alla fotgängare i olika åldrar finns det personer med funktionshinder som har särskilda behov för att kunna ta sig fram. I Sverige bedöms enligt Hjälpmedelsinstitutet minst 1,2 miljoner personer ha någon form av permanent funktionsnedsättning. En tredjedel av dessa personer hade i december 2002 kommunalt färdtjänsttillstånd 1. Andelen personer med funktionshinder för olika ålderskategorier uppgår till mellan 9 och 61 % 2, som diagrammet nedan visar. Andelen personer med funktionsnedsättningar samt nedsättningens svårighetsgrad ökar även med åldern. Figur 1.1 Andelen personer med funktionshinder för olika ålderskategorier. Källa: Tillgänglig stad, Svenska kommunförbundet, Färdtjänst och Riksfärdtjänst 2002, SIKA, Tillgänglig stad, Svenska Kommunförbundet,
12 Exakt hur många personer med funktionshinder det finns i kommun är svårt att säga. Det är än svårare att systematisera dem i lika grupper. Vissa har flera funktionshinder och andra är inte registrerade. I december år 2005 gav kommun i uppdrag åt SWECO VBB att genomföra en tillgänglighetsinventering enligt Tillgänglig stad i de centrala delarna av. Denna rapport är ett resultat av detta arbete. 1.2 Syfte Syftet med arbetet är att identifiera och åskådliggöra befintliga brister för olika grupper av funktionshindrade längs utpekade stråk i centrala. Syftet är också att ta fram typåtgärder som förbättrar villkoren och ge en uppskattning om kostnaderna för dessa. 1.3 Arbetsprocessen Processen i detta projekt består av fyra steg, där det första består av att kartlägga resbehoven och de primära stråken. Kommunen har tagit fram de viktigaste målpunkterna och de stråk som tillgänglighetsplanen omfattar bygger på resbehoven mellan målpunkterna. Nästa steg är att inventera de framtagna stråken och att dokumentera de brister och hinder som finns. I detta steg ingår också en analys av inventeringsresultatet där stråkens användbarhet analyseras. Det tredje steget innebär att möjliga åtgärder för att förbättra tillgängligheten tas fram. Dessa beskrivs med typexempel i rapporten. Det fjärde och sista steget i denna del av arbetet är att utifrån ovanstående typexempel ta fram förslag på åtgärder för brister funna i fram. Dessa föreslagna åtgärder har prissatts utifrån erfarenhetsvärden. 1.4 Avgränsning I denna studie har arbetet begränsats till lokala gångstråk mellan ett antal start- och målpunkter i de centrala delarna av. Mellan dessa rör sig många människor och det finns ett stort antal andra målpunkter i utredningsområdets närhet. Detta innebär att åtgärder som genomförs här är till hjälp för många. Avgränsningen visas på karta 1.1. Det är viktigt att påpeka att avgränsningen inte innebär att resterande delar av kommer att lämnas utan åtgärder, men de ingår inte i denna etapp av arbetet. 9
13 Karta 1.1 Geografisk avgränsning. 10
14 1.5 Begreppsförklaringar Funktionsnedsättning - Det uttryck som används i Tillgänglig stad för att ange en nedsättning i en persons förmåga att förflytta sig i trafiknäten och att använda trafikinformation på det sätt eller i den omfattning som hon eller han önskar. Nedsättningen orsakas av skada, medfött tillstånd eller sjukdom och kan vara bestående eller av övergående natur. I idéskriften beaktas även nedsatt funktionsförmåga i samband med hög ålder, samt den ännu inte färdigutvecklade funktionsförmågan hos barn. Handikapp - Syftar på förhållandet mellan omgivande miljö och individ. Handikapp är den begränsning i det dagliga livet som en funktionsnedsättning innebär. Dimensionerande förmåga - Varje individ har en unik förmåga att förflytta sig i trafiken. När det gäller planering och utformning av trafiknät och informationssystem är det emellertid inte möjligt att utgå från enskilda individers trafikförmåga. Därför föreslås att man först identifierar ett antal grupper som har likartade funktionsbegränsningar och sedan beskriver den kombination av funktionsnedsättningar som är mest hindrande inom respektive grupp. Uttrycket dimensionerande förmåga används för denna kombination. I Kommunförbundets idéskrift Tillgänglig stad beskrivs fyra olika kategorier funktionshindrade som i sin tur delas upp i åtta dimensionerade förmågor. Dessa dimensionerande förmågor är: 1. personer som använder manuell rullstol 2. personer som använder elrullstol 3. personer som använder rollator, käpp eller kryckkäppar 4. personer med nedsatt syn 5. personer som är gravt synskadade eller blinda 6. personer med nedsatt hörsel 7. personer med kognitiv funktionsnedsättning 8. personer med allergi eller överkänslighet. Stråk - En sammanhängande förbindelse mellan en startpunkt och en målpunkt. Ett stråk kan sålunda vara en gångväg som utgör en direkt förbindelse mellan en startpunkt och ett närliggande mål. Men det kan också vara en mer långväga förbindelse bestående av länkar i gång- och cykelnätet kombinerade med förflyttningar med buss, tåg eller taxi. Tillgänglighet - Möjligheterna att nå målpunkter i samhället. Användbarhet - Anger om stråk eller delar av stråk kan användas av personer med viss angiven (dimensionerande) funktionsförmåga. Bedömningen omfattar väg och fordon samt den information som behövs för att genomföra förflyttningen. Hinder Kan vara både på detalj- och på övergripande nivå. På detaljnivå kan det vara en utformning, anordning eller annat som omöjliggör eller försvårar en 11
15 förflyttning eller minskar säkerhet och trygghet längs ett stråk det vill säga begränsar stråkets användbarhet. Som hinder betraktas även brister exempelvis att det saknas ledstråk över öppna ytor, gångbana längs körbana, läsbar trafikinformation för planering av resor med kollektivtrafik eller fastsättningsanordning för rullstol i kollektivtrafikens fordon. På övergripande nivå kan exempelvis avsaknad av en busslinje till ett viktigt resmål vara ett avgörande hinder för tillgänglighet. Kedjeresa - En resa som innehåller flera typer av förflyttningar, exempelvis en kombination av förflyttning till fots och med buss eller en kombination av förflyttning med rullstol och med en anpassad bil. Varje delförflyttning kan ses som en reslänk i kedjeresan. Primära stråk - De stråk som binder samman de viktigaste start- och målpunkterna inom kommunen. Stråkstrategin - Innebär att tillgängligheten förbättras genom att stråk efter stråk görs användbara för alla med en turordning som i första hand bestäms av stråkets trafikmängd men som också kan påverkas av kostnaden för att skapa användbarhet. (Strategi = metodisk planering för att uppnå angivna mål) Akustisk Avser ljud. En akustisk signal är således en signal som uppfattas genom hörseln. Taktil Avser beröring eller känsel. Taktila plattor är plattor som är kännbara med fötterna eller med käpp. Visuell Avser något som uppfattas genom syn. 12
16 2 Resbehov och primära stråk I detta kapitel beskrivs hur gångstråken identifierats och vilka start- och målpunkter som tagits fram för de aktuella delarna av. 2.1 Start- och målpunkter Att ta fram befintliga start- och målpunkter för resenärerna är nödvändigt för att kunna gå vidare och se var det är effektivast att satsa sina resurser. En startpunkt kan vara enstaka större bostadshus eller del av ett större bostadsområde. Målpunkter kan vara en specifik byggnad eller en anläggning, som apotek, bibliotek eller idrottsanläggningar. Parkeringsplatser och hållplatser är egentligen inte ett mål utan mer en bytespunkt i kedjeresan. Eftersom föreliggande studie är avgränsad till de centrala delarna av, ses även parkeringsplatser och hållplatser som start- och målpunkter. I detta arbete har busshållplatser endast tagits med i inventeringen om de utgjort ett hinder eller varit en möjlig vilplats, alltså om de uppfyllt en sekundär funktion än som hållplats. De parkeringar som inventerats har uteslutande varit sådana avsedda för funktionshindrade. 2.2 Primära stråk De primära stråken är de stråk som har de största resbehoven eller har andra stora värden. Dessa andra värden kan vara att stråket är ett attraktivt promenadstråk eller att målpunkten har en särskild betydelse för personer med nedsatt funktionsförmåga av något slag. I centrala har följande stråk valts ut för inventering: centrum Från Stadshusets entré, via Svartuddsvägen in mot Strömbackaskolan. Korsningen Lasarettsvägen-Strömnäsgatan, via sjukhus, längs Storgatan förbi busstationen fram till Källbo. Prästgårdsgatan från Österbo förbi Åhléns till busstationen. Sundsgatan norr om busstation. Bryggargatan intill busstationen. Hamngatan, mellan Kyrkbrogatan och Västergatan. Hamnplan, mellan Kyrkbrogatan och Västergatan. Kyrkbrogatan, mellan Nygatan och Hamnplan. Aronsgatan, mellan Prästgårdsgatan och Hamngatan. Uddmansgatan/Olof Palmes gata, mellan Nils Edéns väg och Hamnplan. Lillbrogatan, mellan Prästgårdsgatan och Hamnplan. 13
17 Västergatan, mellan Storgatan och Hamnplan. Inom centrala finns målpunkter i form av butiker, serviceinrättningar mm längs de utvalda stråken. I kartan nedan är undersökningsområdet avgränsat med en blå linje. Karta 2.1 Inventerade stråk samt start- och målpunkter i centrala. 14
18 3 Inventering av stråkens användbarhet I detta kapitel beskrivs inventeringen och vilka hjälpmedel som använts. Därefter beskrivs hur informationen från fältinventeringen hanteras. Kapitlet avslutas med en redovisning av en del av resultaten från inventeringen av centrala. I databasen som levereras tillsammans med rapporten finns de kompletta resultaten från inventeringen. 3.1 Metod för inventering Inventering på karta Inventeringen på karta sker med fördel innan inventeringen i fält, då den kan fungera som ett underlag för fältinventeringen. Kartinventeringen inriktas på att undersöka saker som stora avstånd eller höjdskillnader, barriärer i form av vattendrag eller järnvägsspår och starkt trafikerade gator. I det aktuella fallet är denna inventering inte särskilt omfattande, då området är begränsat. Inventering i fält Det finns många saker i den fysiska utemiljön som kan vara ett hinder för personer med funktionshinder vilket medför att fältinventeringen blir omfattande. Lutningar, vilplan, sittplatser, taktila markeringar, kantstenshöjder, belysning, ytbeläggning är sådant som inventeras. För att underlätta denna inventering finns det hjälpmedel att ta till. En handdator som kopplas till en GPS är det primära hjälpmedlet. I Tillgänglig stad medföljer en cd-skiva med bland annat en databas gjord i Microsoft Access. Databasen kan kopplas till olika typer av GIS-verktyg för att underlätta inventeringen och även förenkla analysen. Denna koppling saknas dock och utan kopplingen blir det ett merarbete som kan ge fler felkällor och är tidsödande. Dessutom blir det svårt att nyttja den sökmotor efter brister som finns i databasen. SWECO har därför utvecklat en koppling mellan databasen och kartprogrammet ArcMap. Kopplingen gör det möjligt att använda sig av handdatorer vid inventeringen och att göra sökningar efter brister som inventerats. Analysen blir bättre och kan redovisas enklare. Det underlättar också för kommunens fortsatta arbete där uppdateringar och nya sökningar kan göras lättare. Denna koppling har använts under arbetes gång och kan även levereras till kommunen, se offert. Vid inmätningen är även andra verktyg till stor hjälp. Ett digitalt vattenpass som visar lutningar i procent, kontrastmätare och vanliga tumstockar är alla viktiga hjälpmedel vid inventeringen. 3.2 Metod för analys av stråkens nuvarande användbarhet När inventeringen är klar förs informationen över från handdatorerna till en gemensam databas. Via databasen, som är kopplad till en karta för att överskådligt kunna redovisa resultaten, går det att göra sökningar efter brister på stråken. Vad som är en brist varierar beroende från person till person. I Tillgänglig stad är funktionsförmågorna uppdelade i åtta delgrupper, så kallade dimensionerande förmågor, se kapitel 1.5. De gränsvärden som använts för dessa åtta grupper återfinns i bilaga 8, Gränsvärden för brister. 15
19 3.3 Stråkens användbarhet i En barriär är ett fysiskt eller känslomässigt hinder som begränsar möjligheten att röra sig fritt. Inom utredningsområdet finns några större barriärer; Sundsgatan som har mycket trafik samt Västergatan/Bryggargatan. För just Sundsgatan har stora insatser gjorts för att öka tillgängligheten tvärs över gatan. Barriärerna Timmerleden och järnvägen går alldeles utanför aktuellt område. Lutningar För starka lutningar är ett stort hinder för vissa funktionshindrade. En i övrigt bra gångväg kan göras omöjlig för vissa grupper att använda på grund av för stora nivåskillnader. Lutningar över åtta procent är ett problem även om det bara rör sig om en kort sträcka, som en nedsänkt gångbana vid en utfart eller liknade. Även mindre lutningar på längre sträckor kan bli ett problem om det inte finns vilplan som möjliggör paus. Dessutom kan tvärlutningen, det vill säga lutningen i sidled, bli ett hinder för vissa grupper av funktionshindrade om den är för stor. Karta 3.1 visar var och hur mycket de inventerade gångbanorna lutar i längsled. Det finns ett fåtal punkter där lutningarna överstiger 8 %. Lutningar över 8 % är ett hinder för alla rörelsehindrade. Vissa rörelsehindrade har problem med lutningar över 2 % på sträckor längre än 6 m men personer i elrullstol klarar detta. Nästan alla inventerade gångbanor lutar mer än 1 % i tvärled vilket kan vara för mycket för personer med rörelsehinder. Undantaget är Storgatan, där tvärlutningar över 1 % är ovanliga. Detta är föredömligt, eftersom Storgatan till stora delar är en gågata. Viss tvärlutning behövs dock för att möjliggöra god vattenavrinning. På vissa gångbanor är tvärlutningen mer än 4-5 % vilket kan innebära problem för flera grupper. Tvärlutningar upp till 10-12% har uppmätts på ett fåtal platser. Kraftiga tvärlutningar är en brist som bara kan åtgärdas vid ombyggnation. Om gångstråket lutar för mycket i sidled kan snö och is innebära att en fotgängare kan få problem att hålla sig kvar på gångbanan vintertid. Bild 3.1 Längs Uddmansgatan är längslutningen mer än 2 % i mer än 6 meter. Bild 3.2 På många av gångbanorna är tvärlutningen mer än 1 %. 16
20 Karta 3.1 Inventerade lutningar. Det inventerade området har generellt bra tillgänglighet ur längdlutningssynpunkt. Längs bland annat Uddmansgatan och Kyrkbrogatan förekommer dock längslutningar att uppmärksamma. Här är det vanligt att lutningarna överskrider 2 % på längre sträcka än 6 meter. De punktvis höga värdena på längslutningar, dvs där lutningarna är över 8% följer inte något mönster i stadsstrukturen. Ett exempel på det är två punktvis höga värden längs Hamnplan. Gatan i fråga är flack, men vid en entré/infart uppmättes höga värden. Vilplatser Vilplatser i form av bänkar är viktiga längs gångstråken. Möjligheten att stanna upp en stund för att vila kan vara avgörande för om en person med svårigheter att gå ska kunna ta en promenad eller inte. Avstånden mellan bänkarna beror delvis på vilken 17
21 miljö det är. Några riktvärden på avstånd mellan bänkar kan vara följande, som återfinns i skriften Stockholm en stad för alla ; 25 meter i starkt frekventerade områden. 100 meter inom bostäders närområden. 250 meter i större park- och friluftsområden. Karta 3.2 visar hur väl de befintliga sittplatserna täcker det behov som finns idag och att det finns områden i anslutning till länkarna som saknar bänkar. Förslag till nya bänkar framgår av kapitel 4. Sammantaget har 117 bänkar inventerats. Dessutom har ytterligare vilplatser inventerats, såsom de skeppsinspirerade platserna på Uddmansgatan, se bild 3.3. De flesta riktiga bänkarna har ryggstöd och armstöd. Armstöd kan vara ett nödvändigt hjälpmedel för att kunna ta sig upp från bänken. De allra flesta bänkarna har en hårdgjord yta mellan bänken och gångstråket och de flesta har en hårdgjord yta även intill bänken. Ibland kan dock utrymmet för att parkera en rullstol eller rullator vara knapphändigt intill vilplatsen. Många av vilplatserna har en något för låg sitthöjd. Sitthöjden bör vara mellan cm. Tillgången till vilplatser inom det inventerade området i är relativt god. Mellan busstationen och bostadsområdet Källbo finns dock vilplatserna med något för långa avstånd, likaså längs Hamngatan. På Storgatan mellan Kyrkbrogatan och Trädgårdsgatan saknas vilplatser helt. Se karta 3.2. Även mellan Badhusparken och sjukhuset är möjligheterna att slå sig ned och vila för få. Bilderna nedan visar exempel på befintliga vilplatser i. Bild 3.3 Sittplatser på Uddmansgatan. En samling estetiskt tilltalande sittplatser. Sittplatserna är dock för låga och saknar både armstöd och ryggstöd. Bild 3.4 Dessa bänkar har en hårdgjord yta intill. För två av bänkarna finns utrymme för t.ex. rollator. Bänkarna har även armstöd. Denna slags bänk är vanligt förekommande i s centrala delar. 18
22 Karta 3.2 Avståndskarta mellan befintliga bänkar i dagsläget. Handikapparkeringar Avståndet från en handikapparkering till målpunkt ska inte överstiga 25 meter. Är avståndet större är det en brist för personer med manuell rullstol och personer med rollator, käpp eller kryckkäppar. I finns ett flertal handikapparkeringar, men det finns målpunkter där dessa saknas, som vid Källbo. Alla målpunkter bör ha handikapparkeringar. Karta 3.3 visar befintliga handikapparkeringar i centrala. De röda fyllda ringarna visar var målpunkterna är belägna. 19
23 Karta 3.3 Handikapparkeringar. En handikapparkering måste vara rätt utformad för att kunna fungera för alla brukare. Parkeringen måste ha en viss bredd och längd och marklutningen får inte vara för stor. Dessutom måste ytan vara jämn för att inte försvåra för personer med exempelvis rullstol. Handikapparkeringarna i har överlag bra mått. De flesta uppmätta längsgående parkeringarna är dock för smala. En parkering som är för smal innebär t.ex att en person med rullstol måste ta sig ut på gatan för att ta sig i sin rullstol. Många av parkeringarna saknar dessutom ramp upp på trottoaren. I de fall ramp saknas och höjdskillnaden är mer än 2 cm mellan beläggning och gångyta, medför det att det är svårt eller omöjligt att ta sig upp på trottoaren. 20
24 Bild 3.5 För smala handikapparkeringar med något för brant lutning, vid Österbo. Parkeringsplatserna är nära målpunkten, vilket är föredömligt. Bild 3.6 Vid Försäkringskassan finns handikapparkeringar som angränsar till en trottoarkant. Intill dessa parkeringar finns en ramp, vilket är bra. Parkeringarna är dock för smala. Länkar För att en länk ska vara framkomlig för samtliga grupper av funktionshindrade måste en rad krav vara uppfyllda. Beläggningen måste vara jämn, gångbanan får inte vara för smal, hinder får inte förekomma, det måste finnas taktila och visuella avgränsningar och gångtrafiken bör inte samsas om samma yta som cykel- eller biltrafik. kommun har generellt inte separerat gångtrafiken från cykeltrafiken. Gräs klassas i denna utredning som god taktil och visuell kvalitet. Även om gräset har liten kontrast mot gångbanan är det ingen visuell brist. Det beror på att en synskadad känner när hon eller han går ut på gräset och kan orientera sig utmed kanten utan att riskera att skada sig. Skulle det luta vid sidan av gångbanan är räcke naturligtvis viktigt. Bild 3.7 Gångyta med mycket ojämn beläggning. Bild 3.8 Längs gång och cykelbanan mellan Storgatan och sjukhuset samsas gång och cykeltrafikanter om samma utrymme. Här saknas separering mellan de båda trafikslagen. Planteringsytan till väster i bild är lätt för synskadade att följa då den är avgränsad med en kantsten. 21
25 Karta 3.4 Länkar där gående inte har någon avgränsning mot bilar respektive cyklister. Längs Storgatan, där motortrafik är förbjuden är gatan utformad med möbleringszon längs husfasaderna och gångbana i mitten. Här bedömdes den taktila avgränsningen mellan möbleringszon och gångbanan som tveksamt tillräcklig. Huruvida den taktila avgränsningen är tillräcklig eller ej är en fråga att diskutera med berörda användare, exempelvis i en samrådsgrupp. Vid om- eller nybyggnation rekommenderas dock tydligare taktil avgränsning. Däremot saknas det en visuell avgränsning längs Storgatans kommersiella delar. I korsningen Nygatan/ Kyrkbrogatan är stora insatser gjorda för att tydliggöra länken. Bild 3.9 och 3.10 är fotograferade på aktuell plats. Här är sinusplattor lagda 22
26 mellan gång och cykelstråket, vilket är bra. Dessutom är gångstråket och cykelstråket gjorda av två olika material. I det ena fallet har betongplattor använts, i det andra fallet asfalt. Bild 3.9 Länk längs Kyrkbrogatan, i korsningen mot Nygatan. Bild 3.10 Länk längs Kyrkbrogatan. Gångpassager Längs med stråken avsedda för personer med funktionshinder bör det i en tillgänglig stad finnas något som uppmärksammar användarna inför exempelvis passager av gator och utfarter med biltrafik. För att få kontinuitet i stråken bör samtliga passager vara utformade på likartade sätt. Längs med de aktuella stråken har 101 gångpassager inventerats. Av dessa passager var en utrustad med trafiksignal. Trafiksäkerhetsåtgärder i form av upphöjning eller liknande var genomförda vid 5 gångpassager. 36 av passagerna var reglerade som övergångsställe med ett upplysningsmärke. Vid flera av dessa passager var dock målningen bristfällig. Bild 3.11 Bilden visar en typisk korsning med ett passagebehov längs Hamnplan. Bild 3.12 Många passager består av platser såsom utfarter från fastigheter och parkeringar. Här finns ingen markering som uppmärksammar gångtrafikanten om korsande biltrafik. 23
27 Några gångpassager var tillgänglighetsanpassade för personer med funktionshinder, Se bild 3.13 för passage över Nygatan. Passagen i bilden är upphöjd, har ramp, är försedd med pollare och har vinkelrät kant för att underlätta för synskadade att kunna ta ut riktningen över gatan. Målningen på passagen är tillräcklig. Färgen på pollarna är dock inte tillräckligt kontrasterande mot underlaget, enligt de normer som finns inom Tillgänglig stad Det finns taktila plattor som leder fram till gångpassagen från höger i bild. De saknas dock för gående längs Olof Palmes gata. Bild 3.13 Gångpassage över Nygatan. Passagen är upphöjd, har ramp, är försedd med pollare och har vinkelrät kant för att underlätta för synskadade att ta ut riktningen över gatan Denna påkostade passage finns längs Hamnplan. Den signalerar tydligt att de oskyddade trafikanterna är prioriterade. Kontrastmarkeringar och riktningsgivare saknas dock. Trappor Längs de aktuella stråken i finns inga trappor. En fotgängare behöver således inte gå i en trappa för att kunna gå längs de aktuella stråken. Däremot finns ett flertal trappor intill stråken, trappor som leder till olika målpunkter. Exempel på sådana är trappan till Polishuset, Tingsrätten och trappor till butiksentréer. I denna rapport finns en särskild del som behandlar entréer till målpunkter. Hinder Till hinder räknas objekt i gångbanan som kan upplevas som hinder för en person med en dimensionerande förmåga som t.ex. nedsatt syn eller någon som är beroende av rullstol. Det kan också vara företeelser som hindrar framkomligheten men även hinder som kan medföra låg säkerhet eller en känsla av osäkerhet och otrygghet. Vid inventeringen studerades bland annat om hindret var kontrastmarkerat och om det var markerat i marknivå, det vill säga om det hade en sarg runt sig eller en kännbar underkant. Den fria bredden förbi ett hinder ska vara minst 1,0 meter och den fria höjden, under till exempel ett utstickande träd eller skylt, ska vara högre än 2,2 meter. Även ojämnheter i gångbanan eller brunnar som sticker upp räknas som hinder. Längs flera stråk förekommer samma slags hinder med jämna mellanrum. Det kan exempelvis vara en sträcka med flera träd längs samma gång- och cykelbana. Då inventerades inte varje hinder separat utan hela sträckan behandlas i ett 24
Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning
Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den
Läs merEnkelt avhjälpta hinder
KONCEPT April 2006, rev 2006-10-26 Enkelt avhjälpta hinder Utförandeanvisning Uppdragsgivare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad Inledning I maj år 2000 antog riksdagen regeringens proposition Från patient
Läs merTillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta
Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Förord Alla människor är rörelsehindrade under någon del av livet. Under det första året sker transporten i en rullstol som kallas
Läs merTillgänglig utemiljö
Tillgänglig utemiljö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet vid ny och ombyggnad av allmän plats. Upprättad av Gatu- och trafikavdelningen samt Gatu- och parkdriftavdelningen 2011 Senast reviderad
Läs merRamper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24
Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret
Läs merLandskrona kommun. Tillgänglighet förutsätter framkomlighet...
Landskrona kommun Tillgänglighet förutsätter framkomlighet... Innehållsförteckning Enkelt avhjälpta hinder Stråk Principer för enhetlighet Taktila (kännbara) plattor Kupol- och sinusplattor Pollare och
Läs merVi anpassar gatumiljön för alla
Vi anpassar gatumiljön för alla Kollektivtrafik för alla Göteborgs Stad Trafikkontoret, Färdtjänsten och Västtrafik genomför tillsammans ett projekt för att förbättra kollektivtrafiken. Inom ramen för
Läs merPlaneringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar
1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar
Läs merEAH - Enkelt Avhjälpta Hinder. Vanliga brister. Saker att tänka på
EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder eller Vanliga brister och Saker att tänka på I detta dokument har vi försökt att notera ner vanliga brister och saker att tänka, som vi har upptäckt vid genomförda handikappinventeringar
Läs merTillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012
PM 1 av 5 2009-05-14 Tekniska nämnden Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 Bakgrund I slutet av 2008 gjordes en uppföljning av Gator och parkers tillgänglighetsarbete under åren 2002-2008.
Läs merHandlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång
Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder på allmän plats Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antagen av Kommunstyrelsen Mariestad
Läs merGårdstånga. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder
Gårdstånga Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Juni-juli 2006 Stråk Stråk 1 Sandyvägen Flyingevägen. Foto 1:1a-b -1:2 Belysning ej testad Belysning provas Visuell sidoavgränsning
Läs merLösningar i Norden Likheter och olikheter
Island Färöarna Lösningar i Norden Likheter och olikheter Karin Renström Seniorkonsult Trafikplanering, Vectura Consulting AB karin.renstrom@vectura.se Seminarieplatser 2008-2012 2012-06-12 1 2012-06-12
Läs merTILLGÄNGLIG STAD ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN
ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2016-11-09 INNEHÅLL E N STAD FÖR ALLA...4 LAGSTIFTNINGEN...4 T I L LG Ä N G L I G H E T I JÖNKÖPINGS KOMMUN...5 R Å D OCH RIKTLINJER FÖR GOD TILLGÄNGLIGHE T...5 ATT GÖRA FÖR
Läs merBoverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde.
Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde. Boverket har i november 2003 meddelat föreskrifter och allmänna råd (BFS 2003:19)
Läs merFlyinge. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder
Flyinge Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Juni-juli 2006 Inventering av viktiga stråk Stråk Drabbade Problem 1 Västergård Ljungbjersvägen. Foto 1:1-1:6 Visuell sidoavgränsning
Läs merÖkad tillgänglighet i Visby
Ökad tillgänglighet i Visby Inventering och åtgärdsplan av enkelt avhjälpta hinder Dokumentinformation Titel Ökad tillgänglighet i Visby Inventering och åtgärdsplan av enkelt avhjälpta hinder Datum Oktober
Läs merTIERPS KOMMUN. Ett tillgängligt Tierp
TIERPS KOMMUN Ett tillgängligt Tierp December 2006 Organisation Tierps kommun Henrik Schelin, projektledare Kommunhuset Centralgatan 7 815 80 Tierp Tfn: 0293-180 00 Vägverket Konsult Marie Holms, uppdragsansvarig
Läs merEVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10
EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? Avvägningar Om ett hinder ska anses vara enkelt avhjälpt beror på om Nyttan av åtgärden Förutsättningarna på platsen
Läs merKv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg
Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en
Läs merHandikappolitiskt program
Handikappolitiskt program Innehållsförteckning Förord 2 Sida Åtgärder i kommunerna 3-4 Lagar 5 Socialtjänstlagen, 1 kap 1 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 5, 6 7 Plan- och bygglagen
Läs merFörbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007
Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007 2 Innehåll Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Förutsättningar 6 Funktionella brister i vägnätet 6 Riktlinjer
Läs merTillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn,
Tillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn, Gustavsborg, Lasarettet och centrala delar av Mörrum Tyréns
Läs merKap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015
Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELSTÄLL 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR
Läs merKarin Renström Seniorkonsult Trafikplanering, Vectura Consulting AB
Lofoten Färöarna Løsninger i Norden Likheter og ulikheter Karin Renström Seniorkonsult Trafikplanering, Vectura Consulting AB karin.renstrom@vectura.se Svolvær, Lofoten 2012-04-19 1 2012-04-19 2 Övergångsställen/Kryssningssteder
Läs merProv-inventering av Bollhuset i Lunds kommun med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder
Prov-inventering av Bollhuset i Lunds kommun med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder Bakgrund och syfte Prov-inventeringen av Bollhuset i Lunds kommun med avseende
Läs merÖkad tillgänglighet för funktionshindrade med fokus på Botkyrkas centrumområden. September 2005
Ökad tillgänglighet för funktionshindrade med fokus på Botkyrkas centrumområden September 2005 Förord I maj 2000 antog Riksdagen propositionen Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan
Läs merAtt ta bort enkelt avhjälpta hinder!
Att ta bort enkelt avhjälpta hinder! Förslag till åtgärder för att förbättra tillgängligheten i Söderköpings kommun Bakgrund I vårt land ska gator, parker, torg, handels- och kulturnäringar samt andra
Läs merTillgänglighet för alla. Myt eller verklighet?
Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet? Seminarium om oskyddade trafikanter NVF Malmö 26 april 2007 Professor Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola 070426 Personerna och hindren Tillgänglighet
Läs merMinimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne.
Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne. Parkeringsplats Finns parkering inom 25 m gångavstånd till publik
Läs merBOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 2004:15 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller oriente ringsförmåga
Läs merShared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.
Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,
Läs mer3. Checklista för allmänna platser
3. Checklista för allmänna platser Nr. KONTROLLPUNKTER 11 MARKBELÄGGNINGAR (12 ) 11.1 Förekommer ojämna markbeläggningar som utgör hinder för personer i rullstol eller med rollator? (T.ex. löst grus eller
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Joakim Bengtsson UPPRÄTTAD AV. Joakim Bengtsson Sabina Rubbi
14 UPPDRAG Mörviken Åre Krook & Tjäder UPPDRAGSNUMMER 7002481 UPPDRAGSLEDARE Joakim Bengtsson UPPRÄTTAD AV Joakim Bengtsson Sabina Rubbi DATUM 2016-02-10 REVIDERING Kommentarer Disposition och mått parkeringsplatser
Läs merBILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1
BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1 BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING BFS 2003:19 HIN 1 Utgivare: Sten Bjerström 1 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder
Läs merLångsele - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006
Långsele - en tillgänglighetsinventering Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006 Inventeringen genomfördes under juli 2006 av Linda Åberg och Susanna Rudehill. Denna rapport
Läs merUtvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion
Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister Februari 2007 Kortversion Projektgrupp Sara Malm Krister Isaksson Projektledare, tillgänglighet Trafiksäkerhet, oskyddade trafikanter
Läs merNäsåker - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006
Näsåker - en tillgänglighetsinventering Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006 Inventeringen genomfördes under juli 2006 av Linda Åberg och Susanna Rudehill. Denna rapport
Läs merChecklista för ökad tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade med typritningar för gångöverfarter
PUBLIKATION 2008:137 Tänk på måtten Samordna med fastighetsägaren Checklista för ökad tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade med typritningar för gångöverfarter Titel: Checklista - för ökad
Läs merpm01s Trafikförslag för detaljplanearbete Dunkavlemyren, Skärhamn.
Trafikförslag för detaljplanearbete Dunkavlemyren, Skärhamn. Dokumentinformation Titel: TRAFIKFÖRSLAG FÖR DETALJPLANEARBETE DUNKAVLEMYREN, SKÄRHAMN Version: 2009-10-20 Beställare: Åsa Jönsson, Tjörns kommun
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Joakim Bengtsson UPPRÄTTAD AV. Joakim Bengtsson Sabina Rubbi
14 UPPDRAG Mörviken Åre Krook & Tjäder UPPDRAGSNUMMER 7002481 UPPDRAGSLEDARE Joakim Bengtsson UPPRÄTTAD AV Joakim Bengtsson Sabina Rubbi DATUM 2017-02-10 REVIDERING 2017-04-21 Kommentarer I revideringen
Läs merTrafikförslag Syster Estrids gata. Dnr: 3043/
Trafikförslag Syster Estrids gata Dnr: 3043/12 2014-10-23 Trafikförslag Syster Estrids gata Dnr: 3043/12 Medverkande: Beställare: Trafikkontoret Göteborgs Stad Box 2403 403 16 GÖTEBORG Vxl 031-368 00 00
Läs merGestaltningsprinciper Svartbäcksgatan
Gestaltningsprinciper Svartbäcksgatan Stadsbyggnadsförvaltningen September 2017 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR SYFTE OCH MÅLFORMULERING Syftet med en omvandling av Svartbäcksgatan är att skapa en gata med
Läs merBoverkets författningssamling
Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde
Läs merTillgänglighetsplan för trafiknät i Flen och Malmköping
ANTAGANDEHANDLING Tillgänglighetsplan för trafiknät i Flen och Malmköping Landsvägsgatan i Malmköping Götgatan i Flen Handläggare Britt-Marie Andersson, Plan- och byggkontoret Lina Gustavsson, Utvecklingskontoret
Läs merChecklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård
1 (5) Avdelningen för nsjukvård Geriatrikenheten Checklista fysisk tillgänglighet Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård Företagsnamn Organisationsnummer Verksamhetens
Läs merTipsa om din kandidat till S:t Julianpriset på www.stockholm.se/tillganglig eller ring tipstelefonen 08-508 26 699.
BLOMQUIST ANNONSBYRÅ 2008 32 tips som ökar tillgängligheten i din butik Stockholm ska vara en stad för alla. Det ska vara enkelt att ta sig fram på gator och torg, i offentliga lokaler, i butiker och restauranger
Läs merTillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder
Fysiska hinder Att hitta inom området För att besökare med funktionsnedsättning ska hitta inom området krävs tydlig information. För att synskadade och blinda ska kunna ta till sig information kan man
Läs merTRAFIK, INRE HAMNEN NORRKÖPING
PM TRAFIK, INRE HAMNEN NORRKÖPING 2017-06-02 Tyréns Norrköping Susanna Davidsson Anneli Bellinger GRANSKNING 2017-06-02 1 UPPDRAG Tyréns har på uppdrag av och i dialog med Norrköpings kommun, utrett möjlig
Läs merBOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:13 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och
Läs merTillgängliga konferenser där alla kan delta och medverka oavsett funktionsförmåga
Tillgängliga konferenser där alla kan delta och medverka oavsett funktionsförmåga En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning. Det kan till exempel handla om nedsatt rörelseförmåga,
Läs merTillgänglighetsinventering av Skandia teatern
Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av uppdraget... 4
Läs mer2. Checklista för publika lokaler
2. Checklista för publika lokaler Nr. KONTROLLPUNKTER 1 NIVÅSKILLNADER (6 ) 1.1 Allmänt 1.1.1 Kan man nå byggnaden utan att passera trappa eller trappsteg? 1.1.2 Kan man stiga in i byggnaden utan att passera
Läs merEnkelt avhjälpta hinder
2016-03-31 Enkelt avhjälpta hinder Fastighetsägare ska åtgärda enkelt avhjälpta hinder för att så många som möjligt ska kunna få tillträde till och använda publika lokaler och allmän platsmark. Checklista
Läs merRiktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun
Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun Riktlinjerna i den här foldern gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats, det vill säga gator, vägar, torg,
Läs merTrafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.
Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102
Läs merTillgänglighetsplan för Stockholms stadsdelsområden
S GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET 040219 Tillgänglighetsplan för Stockholms stadsdelsområden Metodik Februari 2004 2 Förord Stockholms stad har som mål att bli världens mest tillgängliga huvudstad senast
Läs merSärö Väg- & Villaägareföreningar
Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin
Läs merFristående skyltar, varuexponering. regler och vägledning
Fristående skyltar, varuexponering och utsmyckning regler och vägledning Augusti 2017 En trevlig stadsmiljö för alla I denna folder kan du läsa om vilka regler som gäller för användande av allmän/offentlig
Läs merChecklista för lokaler Fysisk tillgänglighet
Checklista för lokaler Fysisk tillgänglighet Företag/Vårdgivare Mottagningsadress Verksamhetschef Datum för ifyllnad Vårdvalsområde Denna redovisning av lokalens fysiska tillgänglighet ska bifogas ansökan
Läs merTillgänglighet för funktionshindrade Inventering på gångvägar till och från hållplats i stadsdelen Kortedala
Tillgänglighet för funktionshindrade Inventering på gångvägar till och från hållplats i stadsdelen Kortedala Rapport 2:2003 Trafikkontoret Issn 1103-1530, isrn gbg-tk-r 2:2003-se Rapporten har utarbetats
Läs merTillgänglighetspromenaden vänder sig till ledamöter i Kommunala funktionshinderrådet, ritningsgranskarrådet och särskilt inbjudna.
1 Tillgänglighetspromenad 5 september 2016 Plats: Dalslands konstmuseum och Dalslands center. Tillgänglighetspromenaden vänder sig till ledamöter i Kommunala funktionshinderrådet, ritningsgranskarrådet
Läs merMariehamn för alla. Resultat från tillgänglighetsinventering 2015
Mariehamn för alla Resultat från tillgänglighetsinventering 2015 Innehåll Om inventeringen Stadsbiblioteket Mariebad Färjeterminalen Västerhamn Sjökvarteret Strandpromenaden Mariehamns stad: - Gator och
Läs merRiktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Kommunerna i Fyrbodal Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Västra Götalandsregionen tillsammans med kommunerna i länet har tagit fram förslag till riktlinjer för fysisk
Läs merBilaga 1 Infrastruktur
Bilaga 1 Infrastruktur Falkenbergs cykelsystem ska vara attraktivt att använda och kunna tillgodose behoven av dels arbets- och skolpendling, men även rekreation och turistcykling. Det finns goda möjligheter
Läs merPolicydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse
Synskadades Riksförbund 2010-04-30 Policydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse Innehåll Inledning... 1 Ledstråk...
Läs merGUIDE [År] TILLGÄNGLIGHETSGUIDE. Socialförvaltningen Ovanåkers kommun (Reviderad juli 2014)
GUIDE [År] TILLGÄNGLIGHETSGUIDE Socialförvaltningen Ovanåkers kommun (Reviderad juli 2014) 1 Innehållsförteckning 12an 3 54an Gruppbostad & gemensamhetsutrymme n 11 Backa 15 Gullvivan 25 Gyllengården 31
Läs merTillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker
Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av
Läs merMars 2004 GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET. Tillgänglighetsplan. för Skarpnäcks stadsdelsområde
Mars 2004 GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET Tillgänglighetsplan för Skarpnäcks stadsdelsområde Förord Tillgänglighetsprojektet på gatu- och fastighetskontoret har sedan år 1999 arbetat med att göra förbättringar
Läs merTillgängliga bostadsområden
Tillgängliga bostadsområden Projekt Tillgängliga bostadsområden, 2007 Text: Zdenka Sramkova, Anders Nordholm, Handikappförbunden Illustrationer: Nuno Ventura Bento, KCT Stockholm 2 Tillgängligt samhälle
Läs merTillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011.
Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Förklaringar: Grön ruta: god tillgänglighet Röd ruta: det som kan förbättras Kontrastmarkering.
Läs merTillgänglighet i befintligt bostadsbestånd
Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd Bakgrund Det behövs en gemensam definition inom Göteborgs Stad av vad som kan definieras som en tillgänglig bostad. Tillgänglighet är en faktor för att möjliggöra
Läs merT-märkning. tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd
T-märkning tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd Bakgrund Göteborgs Stad har i samverkan med privata och kommunala aktörer inom bostadssektorn tagit fram ett verktyg för att inventera stadens bostadsbestånd
Läs merRiktlinjer för skyltning på offentlig plats
2013-04-18 1(6) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för skyltning på offentlig plats Riktlinjerna gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats, det vill säga gator, vägar,
Läs merÅtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla
Åtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla 2014 01 29 Innehåll Tolkning av åtgärdsförslagen... 3 Angöring, parkering... 3... 3 Entré Järnvägsgatan 25... 3... 3 Kapprum...
Läs merBeskrivning av riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet och användbarhet
Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Beskrivning av riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet och användbarhet Tillgängligheten och användbarheten anges dels som riktlinje, dels som standard. I vissa
Läs merCykelåtgärder på Ormkärrsvägen i Hagsätra. Slutredovisning
Dnr Sida 1 (7) 2016-09-26 Handläggare Pernilla Johnni 08-508 276 50 Till Trafiknämnden 2016-10-20 Cykelåtgärder på Ormkärrsvägen i Hagsätra. Slutredovisning Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner
Läs merBILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning
BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning Infrastruktur Falkenbergs cykelsystem ska vara attraktivt att använda och kunna tillgodose behoven av dels arbets- och skolpendling, men
Läs merRiktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun
Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun Riktlinjerna i den här foldern gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats. Det vill säga gator, vägar, torg,
Läs merKvarteret Vatthagen Trafik-PM
Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid
Läs merFörslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63
Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun Antagen av KF 2010-04-14 63 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4
Läs merPM TRAFIK HUS 13. Dp Hus 13, Nacka strand Trafik
03, Uppdaterat 2014-09-30 Dp Hus 13, Nacka strand Trafik Augustendalsvägen Hus 13 ligger på norra sidan av Augustendalsvägen, i början av backen ner mot kajen i Nacka strand. Körbanan är ca 5,5-6 m bred
Läs merHandläggningsrutin för uteserveringar. Fastställd av Samhällsnämnden 2011-04-07 85
Handläggningsrutin för uteserveringar Fastställd av Samhällsnämnden 2011-04-07 85 UTESERVERING ELLER SOMMARVERANDA? Uteservering - Står direkt på marken (lägre uppbyggnader accepteras endast i undantagsfall
Läs mermed föreskrifter om handikapp- den 18 juni 1992 anpassning av passagerarfartyg; SFH beslutade den 6 april 1992 1.2.4
Sjöfartsverkets författningssamling SJÖFS 1992:10 Sjöfartsverkets kungörelse Utkom från trycket med föreskrifter om handikapp- den 18 juni 1992 anpassning av passagerarfartyg; SFH beslutade den 6 april
Läs merUtformning av upphöjda gångpassager
Utformning av upphöjda gångpassager för ökad tillgänglighet och säkerhet för personer med synskada En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Paulina Eriksson Förord Denna skrift är baserad
Läs merR AP P O RT. Sporthotellet Kista EXPLOATERINGSKONTORE T STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING TRAFIK UPPDRAGSNUMMER
R AP P O RT EXPLOATERINGSKONTORE T Sporthotellet Kista UPPDRAGSNUMMER 70016 95000 TRAFIK 5-0 0-1 5 1 0 2 x c o ḍ 1 0 o p re 2017-01 - 31 STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING SIV LIVING Sweco Society AB JAKOB
Läs merNu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt
Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Har du som fastighetsägare satt dig in i frågan om enkelt avhjälpta hinder? Om inte så är det hög tid nu! Varför denna broschyr?
Läs merTillgängliga verksamheter i en stad för alla
Tillgängliga verksamheter i en stad för alla Tips på hur du kan göra din verksamhet framkomlig och välkomnande för personer med funktionsnedsättning Stockholm en stad för alla Stockholms stad arbetar
Läs merTillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26
SUNNE KOMMUN Tillgänglighetsplan för full delaktighet 2006 2010 Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-18, 26 Baserad på Nationell handlingsplan för handikappolitiken från patient till medborgare, plan för
Läs merPM Inventering av gående och cyklister vid Ullevigatan/Fabriksgatan Detaljplan för kontor vid Ullevigatan
cyklister vid Ullevigatan/Fabriksgatan Detaljplan för kontor vid Ullevigatan Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Inventering... 4 2.1 Storlek och tidpunkt på flöden... 5 2.1.1 Eftermiddag
Läs merUpprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Planbeskrivningen
Uppdragsbeslut 2012-12-11 Samrådsbeslut 2012-12-11 Detaljplan för del av Oskarshamn 3:3 m.fl. fastigheter Gyllings väg Centralorten, Oskarshamns kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret
Läs merLedstråk för personer med synskada
Ledstråk för personer med synskada Vid byte mellan kollektiva färdmedel En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Håkan Lindström Förord Denna skrift är baserad på Håkan Lindströms examensarbete
Läs merLundagatan. PM Trafik Uppdragsnummer: Författare: Pär Båge Datum: 9 november Historik Rev Datum Beskrivning Sign
Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se Lundagatan PM Trafik Uppdragsnummer: 4753 Författare: Pär Båge Datum: 9 november 2017 Historik Rev Datum Beskrivning
Läs merÅrike Fyris naturreservat
Årike Fyris naturreservat Detaljerad beskrivning av stigar, rastplatser och andra anordningar i området. Uppdaterad 2019-10-01. i + 1 Övre Föret 2 Fågelplattformen 3 Utsikt på Ultunaåsen 1 0 Karta med
Läs merTrafikförslag för detaljplanearbete Dunkavlemyren, Skärhamn.
Trafikförslag för detaljplanearbete Dunkavlemyren, Skärhamn. Dokumentinformation Titel: TRAFIKFÖRSLAG FÖR DETALJPLANEARBETE DUNKAVLEMYREN, SKÄRHAMN Version: 2013-10-23 Beställare: Åsa Jönsson, Tjörns kommun
Läs merTILLGÄNGLIGHETSPLAN. 49 r gar [Vi @tierp se TIERPS FÖR OFFENTLIG UTEMILJÖ IIIERP ;\ISÖMMUNI KOMMUN SAM HÄLLSBYGGNADSEN HETEN
TIERPS KOMMUN SAM HÄLLSBYGGNADSEN HETEN Antagen av... Dnr: TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR OFFENTLIG UTEMILJÖ IIIERP ;\ISÖMMUNI 4r -.. n gata 7 h-rjrekagåt R.54 :0-, 029-1-2 69 49 r gar [Vi @tierp se 2015 Samhällsbyggnadsenheten,
Läs merTillgänglighetsinventering Kunskapsskolan Täby Fräsaren 2
Tillgänglighetsinventering Kunskapsskolan Täby Fräsaren 2 Upprättat av Certifierad sakkunnig i tillgänglighet 2016-05-20 1 (8) Tillgänglighetsinventering Fräsen 2, Kunskapsskolan, Täby kommun UPPDRAG Att
Läs merI föreliggande detaljplaneförslag uppfylls nedanstående ambitioner enligt stadens riktlinjer:
Sida 1 (5) Checklista Antas i kommunfullmäktige Detaljplanens namn: Dnr: 2013-09481 Stadsdel: Kista Svar senast: 2016-02-01 Syfte och huvuddrag Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag
Läs merVARUEXPONERING RÅD OCH ANVISNINGAR VID ANSÖKAN OM TILLSTÅND
VARUEXPONERING RÅD OCH ANVISNINGAR VID ANSÖKAN OM TILLSTÅND INLEDNING Gatan, trottoaren, gågatan och stadens torg är till för alla. Det är vårt gemensamma ansvar att se till att stadsmiljön utformas så
Läs merGuide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg
Guide och riktlinjer för uteserveringar i Falkenberg Denna guide och dessa riktlinjer är framtagna av Stadsbyggnadskontoret inom Falkenbergs kommun och antagna av Kommunstyrelsen 2015-02-03. Guide och
Läs mer