Ökad tillgänglighet. i centrala Piteå. Ett arbete med stöd av idéskriften Tillgänglig stad. Antagen av kommunfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ökad tillgänglighet. i centrala Piteå. Ett arbete med stöd av idéskriften Tillgänglig stad. Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 8"

Transkript

1 Ökad tillgänglighet i centrala Ett arbete med stöd av idéskriften Tillgänglig stad Antagen av kommunfullmäktige

2

3 Projektorganisation Projektledare Per Lidström kommun Miljö- och byggkontoret PITEÅ Konsult Maria Johansson SWECO VBB Uppdragsledare t.o.m 30 april 2006 Jennie Marklund SWECO VBB Handläggare, uppdragsledare fr.o.m 1 maj 2006 Malin Rosén SWECO VBB Inventering/kvalitetssäkring Martin Larbo SWECO POSITION GIS/inventering Petra Halvarsson SWECO VBB Inventering, Karthantering Johanna Holm SWECO VBB, Karthantering Daniel Mattsson SWECO POSITION GIS Inventering Kvalitetssäkring Granskad av person och datum Filnamn (SWECO VBB) P:\2431\ \Data\10Textdokument\RA TG Stad.doc Kartmaterial, kommun Box Sundsvall

4

5 Förord Det finns många lagar och regleringar som handlar om att säkerställa att personer med funktionshinder ska kunna vara fullt delaktiga i samhällslivet. FN har standardregler om delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder och Sverige har förbundit sig till att förverkliga dessa. Riksdagen antog i maj år 2000 propositionen Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken och i juni år 2001 fastställdes tydligare krav på tillgänglighet i Plan- och bygglagen. Bland äldre lagar kan nämnas Lag om handikappanpassad kollektivtrafik (1979:558) och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Men trots alla lagar och reformer finns det många brister i den fysiska miljön, brister som medför att människor hindras i det dagliga livet. Det finns målpunkter som inte kan nås av alla utan hjälpinsatser vilket gör att oberoendet minskar. En utemiljö som är tillgänglig och användbar innebär att fler kan klara sig utan hjälp, vilket är till fördel inte bara för den enskilde individen utan också för samhället i stort. kommun anser att arbetet med att öka tillgängligheten för funktionshindrade är viktigt för att skapa en god livsmiljö för alla Pitebor. En inventering av nuläget är det första steget för att strukturerat kunna arbeta med att öka den fysiska tillgängligheten för funktionshindrade. Den utredning som nu presenteras utgör ett viktigt underlag för utarbetande av åtgärdsprogram för att öka den fysiska tillgängligheten med ambitionen att till år 2010 uppfylla riksdagens mål med god tillgänglighet för alla i samhället. Projektet har initierats som en del i det aktiva samarbete som Miljö- och byggnämnden har med HSO (handikappföreningarnas samarbetsorgan) i. Arbetet med Ökad tillgänglighet i centrala - ett arbete med stöd av idéskriften Tillgänglig stad är ett steg mot en mer tillgänglig utemiljö för alla.

6

7 Sammanfattning Under sommaren år 2003 presenterade Svenska Kommunförbundet idéskriften Tillgänglig stad. Syftet med skriften är att stödja kommunerna i arbetet med den del av tillgänglighetsplaneringen som omfattar trafiknäten inom kommunen. I skriften ges exempel på en systematisk planerings- och förankringsprocess som ska ge maximal nytta för satsade resurser. Tillgänglig stad har varit ett stöd i framtagandet av föreliggande rapport som ska vara ett steg mot att skapa en mer tillgänglig utemiljö för alla oavsett vilken funktionsnedsättning man har. Processen i detta projekt består av fyra steg, där det första består av att kartlägga resbehoven och de primära stråken. Nästa steg är att inventera de framtagna stråken, och att dokumentera de brister och hinder som finns. I detta steg ingår också en analys av inventeringsresultatet, det vill säga en analys av stråkens användbarhet. Det tredje steget innebär att möjliga åtgärder för att förbättra tillgängligheten för alla funktionshindrade tas fram. Utifrån dessa typåtgärder tas ett åtgärdsprogram fram där kostnader vägs mot nytta och åtgärder som ger maximal nytta per åtgärdskrona väljs. I kommun har en hel del gjorts, men fortfarande återstår mycket. Det kan röra sig om enklare åtgärder som att placera ut en bänk utefter en gångbana, kontrastmarkera hinder eller laga mindre skador i beläggningen, men det kan också krävas större ingrepp. För kommun är det viktigt att arbeta med ledstråk och gångpassager, vilket i båda fall kan vara av mer omfattande karaktär. För att möjliggöra att personer med någon funktionsnedsättning ska kunna få möjligheter att röra sig som alla andra krävs att miljön görs tillgänglig för samtliga. Därför är det viktigt att ha med representanter från olika funktionshindradegrupper när en tillgänglighetsplan tas fram. Detta för att kunna föra en öppen dialog, få en bra förankring av arbetet samt säkerställa att rätt utformningar görs från början. Det fjärde och sista steget i arbetet är att göra en bedömning av konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna och ta fram en översiktlig kostnadsbild. Att sträva efter att allt ska byggas om och göras tillgängligt under det första året är inte rimligt men åtgärdslistan pekar vad som bör göras och ungefär vad det kommer att kosta. I nästa steg av tillgänglighetsplaneringen bör dessa åtgärder prioriteras där kostnaderna vägs mot nyttan. De mest kostnadseffektiva åtgärderna bör genomföras först. Att åtgärda en enskild brist är aldrig fel. Det är dock mycket mer värt om en sträcka som helhet förbättras. Det räcker med en otillgänglig punkt för att omöjliggöra en förflyttning längs en hel sträcka för personer med vissa typer av funktionshinder. Det är även värdefullt att inleda åtgärderna med att genomföra ett demostråk. Här kan olika åtgärder testas och utvärderas innan hela området ska åtgärdas. Detta arbete är avgränsat till gångnätet i de centrala delarna av. Detta innebär att det kan kvarstå brister när det gäller kedjeresor, det vill säga resor med start- eller målpunkt utanför det inventerade området och resor som inkluderar kollektivtrafiken. Inventeringarna utfördes under försommaren 2006.

8

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund Syfte Arbetsprocessen Avgränsning Begreppsförklaringar 11 2 Resbehov och primära stråk Start- och målpunkter Primära stråk 13 3 Inventering av stråkens användbarhet Metod för inventering Metod för analys av stråkens nuvarande användbarhet Stråkens användbarhet i Entréer 32 4 Åtgärdsanalys och åtgärdsprogram Analys av möjliga åtgärder Kostnader 53 5 Förväntade konsekvenser 54 6 Fortsatt arbete 56 7 Referenslista 58 Bilaga 1 Åtgärdsprogram lutningar Bilaga 2 Åtgärdsprogram vilplatser Bilaga 3 Åtgärdsprogram handikapparkeringar Bilaga 4 Åtgärdsprogram länkar Bilaga 5 Åtgärdsprogram gångpassager Bilaga 6 Åtgärdsprogram hinder Bilaga 7 Åtgärdsprogram informationstavlor Bilaga 8 Gränsvärden för brister Bilaga 9 Prissatt åtgärdslista för entréer

10 7

11 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under sommaren 2003 presenterade Svenska Kommunförbundet idéskriften Tillgänglig stad. Syftet med skriften är att stödja kommunerna i arbetet med den del av tillgänglighetsplaneringen som omfattar trafiknäten inom kommunen, genom att ge exempel på en systematisk planerings- och förankringsprocess som ska ge maximal nytta för satsade resurser. I många kommuner som arbetat för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionshinder har arbetet främst koncentrerats till lokaler av olika slag och att förbättra möjligheterna att ta sig tagit in och ut ur dessa. Att ta sig till och från dessa start- och målpunkter har inte diskuterats i samma omfattning. Boken Tillgänglig stad ger tips på ett systematiskt angreppssätt på att ta sig till och från start- och målpunkter, med målet att förbättra villkoren för personer med funktionsnedsättning och göra det lättare att förflytta sig till stadens alla målpunkter. Av alla fotgängare i olika åldrar finns det personer med funktionshinder som har särskilda behov för att kunna ta sig fram. I Sverige bedöms enligt Hjälpmedelsinstitutet minst 1,2 miljoner personer ha någon form av permanent funktionsnedsättning. En tredjedel av dessa personer hade i december 2002 kommunalt färdtjänsttillstånd 1. Andelen personer med funktionshinder för olika ålderskategorier uppgår till mellan 9 och 61 % 2, som diagrammet nedan visar. Andelen personer med funktionsnedsättningar samt nedsättningens svårighetsgrad ökar även med åldern. Figur 1.1 Andelen personer med funktionshinder för olika ålderskategorier. Källa: Tillgänglig stad, Svenska kommunförbundet, Färdtjänst och Riksfärdtjänst 2002, SIKA, Tillgänglig stad, Svenska Kommunförbundet,

12 Exakt hur många personer med funktionshinder det finns i kommun är svårt att säga. Det är än svårare att systematisera dem i lika grupper. Vissa har flera funktionshinder och andra är inte registrerade. I december år 2005 gav kommun i uppdrag åt SWECO VBB att genomföra en tillgänglighetsinventering enligt Tillgänglig stad i de centrala delarna av. Denna rapport är ett resultat av detta arbete. 1.2 Syfte Syftet med arbetet är att identifiera och åskådliggöra befintliga brister för olika grupper av funktionshindrade längs utpekade stråk i centrala. Syftet är också att ta fram typåtgärder som förbättrar villkoren och ge en uppskattning om kostnaderna för dessa. 1.3 Arbetsprocessen Processen i detta projekt består av fyra steg, där det första består av att kartlägga resbehoven och de primära stråken. Kommunen har tagit fram de viktigaste målpunkterna och de stråk som tillgänglighetsplanen omfattar bygger på resbehoven mellan målpunkterna. Nästa steg är att inventera de framtagna stråken och att dokumentera de brister och hinder som finns. I detta steg ingår också en analys av inventeringsresultatet där stråkens användbarhet analyseras. Det tredje steget innebär att möjliga åtgärder för att förbättra tillgängligheten tas fram. Dessa beskrivs med typexempel i rapporten. Det fjärde och sista steget i denna del av arbetet är att utifrån ovanstående typexempel ta fram förslag på åtgärder för brister funna i fram. Dessa föreslagna åtgärder har prissatts utifrån erfarenhetsvärden. 1.4 Avgränsning I denna studie har arbetet begränsats till lokala gångstråk mellan ett antal start- och målpunkter i de centrala delarna av. Mellan dessa rör sig många människor och det finns ett stort antal andra målpunkter i utredningsområdets närhet. Detta innebär att åtgärder som genomförs här är till hjälp för många. Avgränsningen visas på karta 1.1. Det är viktigt att påpeka att avgränsningen inte innebär att resterande delar av kommer att lämnas utan åtgärder, men de ingår inte i denna etapp av arbetet. 9

13 Karta 1.1 Geografisk avgränsning. 10

14 1.5 Begreppsförklaringar Funktionsnedsättning - Det uttryck som används i Tillgänglig stad för att ange en nedsättning i en persons förmåga att förflytta sig i trafiknäten och att använda trafikinformation på det sätt eller i den omfattning som hon eller han önskar. Nedsättningen orsakas av skada, medfött tillstånd eller sjukdom och kan vara bestående eller av övergående natur. I idéskriften beaktas även nedsatt funktionsförmåga i samband med hög ålder, samt den ännu inte färdigutvecklade funktionsförmågan hos barn. Handikapp - Syftar på förhållandet mellan omgivande miljö och individ. Handikapp är den begränsning i det dagliga livet som en funktionsnedsättning innebär. Dimensionerande förmåga - Varje individ har en unik förmåga att förflytta sig i trafiken. När det gäller planering och utformning av trafiknät och informationssystem är det emellertid inte möjligt att utgå från enskilda individers trafikförmåga. Därför föreslås att man först identifierar ett antal grupper som har likartade funktionsbegränsningar och sedan beskriver den kombination av funktionsnedsättningar som är mest hindrande inom respektive grupp. Uttrycket dimensionerande förmåga används för denna kombination. I Kommunförbundets idéskrift Tillgänglig stad beskrivs fyra olika kategorier funktionshindrade som i sin tur delas upp i åtta dimensionerade förmågor. Dessa dimensionerande förmågor är: 1. personer som använder manuell rullstol 2. personer som använder elrullstol 3. personer som använder rollator, käpp eller kryckkäppar 4. personer med nedsatt syn 5. personer som är gravt synskadade eller blinda 6. personer med nedsatt hörsel 7. personer med kognitiv funktionsnedsättning 8. personer med allergi eller överkänslighet. Stråk - En sammanhängande förbindelse mellan en startpunkt och en målpunkt. Ett stråk kan sålunda vara en gångväg som utgör en direkt förbindelse mellan en startpunkt och ett närliggande mål. Men det kan också vara en mer långväga förbindelse bestående av länkar i gång- och cykelnätet kombinerade med förflyttningar med buss, tåg eller taxi. Tillgänglighet - Möjligheterna att nå målpunkter i samhället. Användbarhet - Anger om stråk eller delar av stråk kan användas av personer med viss angiven (dimensionerande) funktionsförmåga. Bedömningen omfattar väg och fordon samt den information som behövs för att genomföra förflyttningen. Hinder Kan vara både på detalj- och på övergripande nivå. På detaljnivå kan det vara en utformning, anordning eller annat som omöjliggör eller försvårar en 11

15 förflyttning eller minskar säkerhet och trygghet längs ett stråk det vill säga begränsar stråkets användbarhet. Som hinder betraktas även brister exempelvis att det saknas ledstråk över öppna ytor, gångbana längs körbana, läsbar trafikinformation för planering av resor med kollektivtrafik eller fastsättningsanordning för rullstol i kollektivtrafikens fordon. På övergripande nivå kan exempelvis avsaknad av en busslinje till ett viktigt resmål vara ett avgörande hinder för tillgänglighet. Kedjeresa - En resa som innehåller flera typer av förflyttningar, exempelvis en kombination av förflyttning till fots och med buss eller en kombination av förflyttning med rullstol och med en anpassad bil. Varje delförflyttning kan ses som en reslänk i kedjeresan. Primära stråk - De stråk som binder samman de viktigaste start- och målpunkterna inom kommunen. Stråkstrategin - Innebär att tillgängligheten förbättras genom att stråk efter stråk görs användbara för alla med en turordning som i första hand bestäms av stråkets trafikmängd men som också kan påverkas av kostnaden för att skapa användbarhet. (Strategi = metodisk planering för att uppnå angivna mål) Akustisk Avser ljud. En akustisk signal är således en signal som uppfattas genom hörseln. Taktil Avser beröring eller känsel. Taktila plattor är plattor som är kännbara med fötterna eller med käpp. Visuell Avser något som uppfattas genom syn. 12

16 2 Resbehov och primära stråk I detta kapitel beskrivs hur gångstråken identifierats och vilka start- och målpunkter som tagits fram för de aktuella delarna av. 2.1 Start- och målpunkter Att ta fram befintliga start- och målpunkter för resenärerna är nödvändigt för att kunna gå vidare och se var det är effektivast att satsa sina resurser. En startpunkt kan vara enstaka större bostadshus eller del av ett större bostadsområde. Målpunkter kan vara en specifik byggnad eller en anläggning, som apotek, bibliotek eller idrottsanläggningar. Parkeringsplatser och hållplatser är egentligen inte ett mål utan mer en bytespunkt i kedjeresan. Eftersom föreliggande studie är avgränsad till de centrala delarna av, ses även parkeringsplatser och hållplatser som start- och målpunkter. I detta arbete har busshållplatser endast tagits med i inventeringen om de utgjort ett hinder eller varit en möjlig vilplats, alltså om de uppfyllt en sekundär funktion än som hållplats. De parkeringar som inventerats har uteslutande varit sådana avsedda för funktionshindrade. 2.2 Primära stråk De primära stråken är de stråk som har de största resbehoven eller har andra stora värden. Dessa andra värden kan vara att stråket är ett attraktivt promenadstråk eller att målpunkten har en särskild betydelse för personer med nedsatt funktionsförmåga av något slag. I centrala har följande stråk valts ut för inventering: centrum Från Stadshusets entré, via Svartuddsvägen in mot Strömbackaskolan. Korsningen Lasarettsvägen-Strömnäsgatan, via sjukhus, längs Storgatan förbi busstationen fram till Källbo. Prästgårdsgatan från Österbo förbi Åhléns till busstationen. Sundsgatan norr om busstation. Bryggargatan intill busstationen. Hamngatan, mellan Kyrkbrogatan och Västergatan. Hamnplan, mellan Kyrkbrogatan och Västergatan. Kyrkbrogatan, mellan Nygatan och Hamnplan. Aronsgatan, mellan Prästgårdsgatan och Hamngatan. Uddmansgatan/Olof Palmes gata, mellan Nils Edéns väg och Hamnplan. Lillbrogatan, mellan Prästgårdsgatan och Hamnplan. 13

17 Västergatan, mellan Storgatan och Hamnplan. Inom centrala finns målpunkter i form av butiker, serviceinrättningar mm längs de utvalda stråken. I kartan nedan är undersökningsområdet avgränsat med en blå linje. Karta 2.1 Inventerade stråk samt start- och målpunkter i centrala. 14

18 3 Inventering av stråkens användbarhet I detta kapitel beskrivs inventeringen och vilka hjälpmedel som använts. Därefter beskrivs hur informationen från fältinventeringen hanteras. Kapitlet avslutas med en redovisning av en del av resultaten från inventeringen av centrala. I databasen som levereras tillsammans med rapporten finns de kompletta resultaten från inventeringen. 3.1 Metod för inventering Inventering på karta Inventeringen på karta sker med fördel innan inventeringen i fält, då den kan fungera som ett underlag för fältinventeringen. Kartinventeringen inriktas på att undersöka saker som stora avstånd eller höjdskillnader, barriärer i form av vattendrag eller järnvägsspår och starkt trafikerade gator. I det aktuella fallet är denna inventering inte särskilt omfattande, då området är begränsat. Inventering i fält Det finns många saker i den fysiska utemiljön som kan vara ett hinder för personer med funktionshinder vilket medför att fältinventeringen blir omfattande. Lutningar, vilplan, sittplatser, taktila markeringar, kantstenshöjder, belysning, ytbeläggning är sådant som inventeras. För att underlätta denna inventering finns det hjälpmedel att ta till. En handdator som kopplas till en GPS är det primära hjälpmedlet. I Tillgänglig stad medföljer en cd-skiva med bland annat en databas gjord i Microsoft Access. Databasen kan kopplas till olika typer av GIS-verktyg för att underlätta inventeringen och även förenkla analysen. Denna koppling saknas dock och utan kopplingen blir det ett merarbete som kan ge fler felkällor och är tidsödande. Dessutom blir det svårt att nyttja den sökmotor efter brister som finns i databasen. SWECO har därför utvecklat en koppling mellan databasen och kartprogrammet ArcMap. Kopplingen gör det möjligt att använda sig av handdatorer vid inventeringen och att göra sökningar efter brister som inventerats. Analysen blir bättre och kan redovisas enklare. Det underlättar också för kommunens fortsatta arbete där uppdateringar och nya sökningar kan göras lättare. Denna koppling har använts under arbetes gång och kan även levereras till kommunen, se offert. Vid inmätningen är även andra verktyg till stor hjälp. Ett digitalt vattenpass som visar lutningar i procent, kontrastmätare och vanliga tumstockar är alla viktiga hjälpmedel vid inventeringen. 3.2 Metod för analys av stråkens nuvarande användbarhet När inventeringen är klar förs informationen över från handdatorerna till en gemensam databas. Via databasen, som är kopplad till en karta för att överskådligt kunna redovisa resultaten, går det att göra sökningar efter brister på stråken. Vad som är en brist varierar beroende från person till person. I Tillgänglig stad är funktionsförmågorna uppdelade i åtta delgrupper, så kallade dimensionerande förmågor, se kapitel 1.5. De gränsvärden som använts för dessa åtta grupper återfinns i bilaga 8, Gränsvärden för brister. 15

19 3.3 Stråkens användbarhet i En barriär är ett fysiskt eller känslomässigt hinder som begränsar möjligheten att röra sig fritt. Inom utredningsområdet finns några större barriärer; Sundsgatan som har mycket trafik samt Västergatan/Bryggargatan. För just Sundsgatan har stora insatser gjorts för att öka tillgängligheten tvärs över gatan. Barriärerna Timmerleden och järnvägen går alldeles utanför aktuellt område. Lutningar För starka lutningar är ett stort hinder för vissa funktionshindrade. En i övrigt bra gångväg kan göras omöjlig för vissa grupper att använda på grund av för stora nivåskillnader. Lutningar över åtta procent är ett problem även om det bara rör sig om en kort sträcka, som en nedsänkt gångbana vid en utfart eller liknade. Även mindre lutningar på längre sträckor kan bli ett problem om det inte finns vilplan som möjliggör paus. Dessutom kan tvärlutningen, det vill säga lutningen i sidled, bli ett hinder för vissa grupper av funktionshindrade om den är för stor. Karta 3.1 visar var och hur mycket de inventerade gångbanorna lutar i längsled. Det finns ett fåtal punkter där lutningarna överstiger 8 %. Lutningar över 8 % är ett hinder för alla rörelsehindrade. Vissa rörelsehindrade har problem med lutningar över 2 % på sträckor längre än 6 m men personer i elrullstol klarar detta. Nästan alla inventerade gångbanor lutar mer än 1 % i tvärled vilket kan vara för mycket för personer med rörelsehinder. Undantaget är Storgatan, där tvärlutningar över 1 % är ovanliga. Detta är föredömligt, eftersom Storgatan till stora delar är en gågata. Viss tvärlutning behövs dock för att möjliggöra god vattenavrinning. På vissa gångbanor är tvärlutningen mer än 4-5 % vilket kan innebära problem för flera grupper. Tvärlutningar upp till 10-12% har uppmätts på ett fåtal platser. Kraftiga tvärlutningar är en brist som bara kan åtgärdas vid ombyggnation. Om gångstråket lutar för mycket i sidled kan snö och is innebära att en fotgängare kan få problem att hålla sig kvar på gångbanan vintertid. Bild 3.1 Längs Uddmansgatan är längslutningen mer än 2 % i mer än 6 meter. Bild 3.2 På många av gångbanorna är tvärlutningen mer än 1 %. 16

20 Karta 3.1 Inventerade lutningar. Det inventerade området har generellt bra tillgänglighet ur längdlutningssynpunkt. Längs bland annat Uddmansgatan och Kyrkbrogatan förekommer dock längslutningar att uppmärksamma. Här är det vanligt att lutningarna överskrider 2 % på längre sträcka än 6 meter. De punktvis höga värdena på längslutningar, dvs där lutningarna är över 8% följer inte något mönster i stadsstrukturen. Ett exempel på det är två punktvis höga värden längs Hamnplan. Gatan i fråga är flack, men vid en entré/infart uppmättes höga värden. Vilplatser Vilplatser i form av bänkar är viktiga längs gångstråken. Möjligheten att stanna upp en stund för att vila kan vara avgörande för om en person med svårigheter att gå ska kunna ta en promenad eller inte. Avstånden mellan bänkarna beror delvis på vilken 17

21 miljö det är. Några riktvärden på avstånd mellan bänkar kan vara följande, som återfinns i skriften Stockholm en stad för alla ; 25 meter i starkt frekventerade områden. 100 meter inom bostäders närområden. 250 meter i större park- och friluftsområden. Karta 3.2 visar hur väl de befintliga sittplatserna täcker det behov som finns idag och att det finns områden i anslutning till länkarna som saknar bänkar. Förslag till nya bänkar framgår av kapitel 4. Sammantaget har 117 bänkar inventerats. Dessutom har ytterligare vilplatser inventerats, såsom de skeppsinspirerade platserna på Uddmansgatan, se bild 3.3. De flesta riktiga bänkarna har ryggstöd och armstöd. Armstöd kan vara ett nödvändigt hjälpmedel för att kunna ta sig upp från bänken. De allra flesta bänkarna har en hårdgjord yta mellan bänken och gångstråket och de flesta har en hårdgjord yta även intill bänken. Ibland kan dock utrymmet för att parkera en rullstol eller rullator vara knapphändigt intill vilplatsen. Många av vilplatserna har en något för låg sitthöjd. Sitthöjden bör vara mellan cm. Tillgången till vilplatser inom det inventerade området i är relativt god. Mellan busstationen och bostadsområdet Källbo finns dock vilplatserna med något för långa avstånd, likaså längs Hamngatan. På Storgatan mellan Kyrkbrogatan och Trädgårdsgatan saknas vilplatser helt. Se karta 3.2. Även mellan Badhusparken och sjukhuset är möjligheterna att slå sig ned och vila för få. Bilderna nedan visar exempel på befintliga vilplatser i. Bild 3.3 Sittplatser på Uddmansgatan. En samling estetiskt tilltalande sittplatser. Sittplatserna är dock för låga och saknar både armstöd och ryggstöd. Bild 3.4 Dessa bänkar har en hårdgjord yta intill. För två av bänkarna finns utrymme för t.ex. rollator. Bänkarna har även armstöd. Denna slags bänk är vanligt förekommande i s centrala delar. 18

22 Karta 3.2 Avståndskarta mellan befintliga bänkar i dagsläget. Handikapparkeringar Avståndet från en handikapparkering till målpunkt ska inte överstiga 25 meter. Är avståndet större är det en brist för personer med manuell rullstol och personer med rollator, käpp eller kryckkäppar. I finns ett flertal handikapparkeringar, men det finns målpunkter där dessa saknas, som vid Källbo. Alla målpunkter bör ha handikapparkeringar. Karta 3.3 visar befintliga handikapparkeringar i centrala. De röda fyllda ringarna visar var målpunkterna är belägna. 19

23 Karta 3.3 Handikapparkeringar. En handikapparkering måste vara rätt utformad för att kunna fungera för alla brukare. Parkeringen måste ha en viss bredd och längd och marklutningen får inte vara för stor. Dessutom måste ytan vara jämn för att inte försvåra för personer med exempelvis rullstol. Handikapparkeringarna i har överlag bra mått. De flesta uppmätta längsgående parkeringarna är dock för smala. En parkering som är för smal innebär t.ex att en person med rullstol måste ta sig ut på gatan för att ta sig i sin rullstol. Många av parkeringarna saknar dessutom ramp upp på trottoaren. I de fall ramp saknas och höjdskillnaden är mer än 2 cm mellan beläggning och gångyta, medför det att det är svårt eller omöjligt att ta sig upp på trottoaren. 20

24 Bild 3.5 För smala handikapparkeringar med något för brant lutning, vid Österbo. Parkeringsplatserna är nära målpunkten, vilket är föredömligt. Bild 3.6 Vid Försäkringskassan finns handikapparkeringar som angränsar till en trottoarkant. Intill dessa parkeringar finns en ramp, vilket är bra. Parkeringarna är dock för smala. Länkar För att en länk ska vara framkomlig för samtliga grupper av funktionshindrade måste en rad krav vara uppfyllda. Beläggningen måste vara jämn, gångbanan får inte vara för smal, hinder får inte förekomma, det måste finnas taktila och visuella avgränsningar och gångtrafiken bör inte samsas om samma yta som cykel- eller biltrafik. kommun har generellt inte separerat gångtrafiken från cykeltrafiken. Gräs klassas i denna utredning som god taktil och visuell kvalitet. Även om gräset har liten kontrast mot gångbanan är det ingen visuell brist. Det beror på att en synskadad känner när hon eller han går ut på gräset och kan orientera sig utmed kanten utan att riskera att skada sig. Skulle det luta vid sidan av gångbanan är räcke naturligtvis viktigt. Bild 3.7 Gångyta med mycket ojämn beläggning. Bild 3.8 Längs gång och cykelbanan mellan Storgatan och sjukhuset samsas gång och cykeltrafikanter om samma utrymme. Här saknas separering mellan de båda trafikslagen. Planteringsytan till väster i bild är lätt för synskadade att följa då den är avgränsad med en kantsten. 21

25 Karta 3.4 Länkar där gående inte har någon avgränsning mot bilar respektive cyklister. Längs Storgatan, där motortrafik är förbjuden är gatan utformad med möbleringszon längs husfasaderna och gångbana i mitten. Här bedömdes den taktila avgränsningen mellan möbleringszon och gångbanan som tveksamt tillräcklig. Huruvida den taktila avgränsningen är tillräcklig eller ej är en fråga att diskutera med berörda användare, exempelvis i en samrådsgrupp. Vid om- eller nybyggnation rekommenderas dock tydligare taktil avgränsning. Däremot saknas det en visuell avgränsning längs Storgatans kommersiella delar. I korsningen Nygatan/ Kyrkbrogatan är stora insatser gjorda för att tydliggöra länken. Bild 3.9 och 3.10 är fotograferade på aktuell plats. Här är sinusplattor lagda 22

26 mellan gång och cykelstråket, vilket är bra. Dessutom är gångstråket och cykelstråket gjorda av två olika material. I det ena fallet har betongplattor använts, i det andra fallet asfalt. Bild 3.9 Länk längs Kyrkbrogatan, i korsningen mot Nygatan. Bild 3.10 Länk längs Kyrkbrogatan. Gångpassager Längs med stråken avsedda för personer med funktionshinder bör det i en tillgänglig stad finnas något som uppmärksammar användarna inför exempelvis passager av gator och utfarter med biltrafik. För att få kontinuitet i stråken bör samtliga passager vara utformade på likartade sätt. Längs med de aktuella stråken har 101 gångpassager inventerats. Av dessa passager var en utrustad med trafiksignal. Trafiksäkerhetsåtgärder i form av upphöjning eller liknande var genomförda vid 5 gångpassager. 36 av passagerna var reglerade som övergångsställe med ett upplysningsmärke. Vid flera av dessa passager var dock målningen bristfällig. Bild 3.11 Bilden visar en typisk korsning med ett passagebehov längs Hamnplan. Bild 3.12 Många passager består av platser såsom utfarter från fastigheter och parkeringar. Här finns ingen markering som uppmärksammar gångtrafikanten om korsande biltrafik. 23

27 Några gångpassager var tillgänglighetsanpassade för personer med funktionshinder, Se bild 3.13 för passage över Nygatan. Passagen i bilden är upphöjd, har ramp, är försedd med pollare och har vinkelrät kant för att underlätta för synskadade att kunna ta ut riktningen över gatan. Målningen på passagen är tillräcklig. Färgen på pollarna är dock inte tillräckligt kontrasterande mot underlaget, enligt de normer som finns inom Tillgänglig stad Det finns taktila plattor som leder fram till gångpassagen från höger i bild. De saknas dock för gående längs Olof Palmes gata. Bild 3.13 Gångpassage över Nygatan. Passagen är upphöjd, har ramp, är försedd med pollare och har vinkelrät kant för att underlätta för synskadade att ta ut riktningen över gatan Denna påkostade passage finns längs Hamnplan. Den signalerar tydligt att de oskyddade trafikanterna är prioriterade. Kontrastmarkeringar och riktningsgivare saknas dock. Trappor Längs de aktuella stråken i finns inga trappor. En fotgängare behöver således inte gå i en trappa för att kunna gå längs de aktuella stråken. Däremot finns ett flertal trappor intill stråken, trappor som leder till olika målpunkter. Exempel på sådana är trappan till Polishuset, Tingsrätten och trappor till butiksentréer. I denna rapport finns en särskild del som behandlar entréer till målpunkter. Hinder Till hinder räknas objekt i gångbanan som kan upplevas som hinder för en person med en dimensionerande förmåga som t.ex. nedsatt syn eller någon som är beroende av rullstol. Det kan också vara företeelser som hindrar framkomligheten men även hinder som kan medföra låg säkerhet eller en känsla av osäkerhet och otrygghet. Vid inventeringen studerades bland annat om hindret var kontrastmarkerat och om det var markerat i marknivå, det vill säga om det hade en sarg runt sig eller en kännbar underkant. Den fria bredden förbi ett hinder ska vara minst 1,0 meter och den fria höjden, under till exempel ett utstickande träd eller skylt, ska vara högre än 2,2 meter. Även ojämnheter i gångbanan eller brunnar som sticker upp räknas som hinder. Längs flera stråk förekommer samma slags hinder med jämna mellanrum. Det kan exempelvis vara en sträcka med flera träd längs samma gång- och cykelbana. Då inventerades inte varje hinder separat utan hela sträckan behandlas i ett 24

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Förord Alla människor är rörelsehindrade under någon del av livet. Under det första året sker transporten i en rullstol som kallas

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder på allmän plats Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antagen av Kommunstyrelsen Mariestad

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 PM 1 av 5 2009-05-14 Tekniska nämnden Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 Bakgrund I slutet av 2008 gjordes en uppföljning av Gator och parkers tillgänglighetsarbete under åren 2002-2008.

Läs mer

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? Avvägningar Om ett hinder ska anses vara enkelt avhjälpt beror på om Nyttan av åtgärden Förutsättningarna på platsen

Läs mer

Flyinge. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder

Flyinge. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Flyinge Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Juni-juli 2006 Inventering av viktiga stråk Stråk Drabbade Problem 1 Västergård Ljungbjersvägen. Foto 1:1-1:6 Visuell sidoavgränsning

Läs mer

Ökad tillgänglighet för funktionshindrade med fokus på Botkyrkas centrumområden. September 2005

Ökad tillgänglighet för funktionshindrade med fokus på Botkyrkas centrumområden. September 2005 Ökad tillgänglighet för funktionshindrade med fokus på Botkyrkas centrumområden September 2005 Förord I maj 2000 antog Riksdagen propositionen Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Stockholms stadsdelsområden

Tillgänglighetsplan för Stockholms stadsdelsområden S GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET 040219 Tillgänglighetsplan för Stockholms stadsdelsområden Metodik Februari 2004 2 Förord Stockholms stad har som mål att bli världens mest tillgängliga huvudstad senast

Läs mer

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015 Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELSTÄLL 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR

Läs mer

Tillgänglighetsplan för trafiknät i Flen och Malmköping

Tillgänglighetsplan för trafiknät i Flen och Malmköping ANTAGANDEHANDLING Tillgänglighetsplan för trafiknät i Flen och Malmköping Landsvägsgatan i Malmköping Götgatan i Flen Handläggare Britt-Marie Andersson, Plan- och byggkontoret Lina Gustavsson, Utvecklingskontoret

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 2004:15 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller oriente ringsförmåga

Läs mer

Tillgängliga bostadsområden

Tillgängliga bostadsområden Tillgängliga bostadsområden Projekt Tillgängliga bostadsområden, 2007 Text: Zdenka Sramkova, Anders Nordholm, Handikappförbunden Illustrationer: Nuno Ventura Bento, KCT Stockholm 2 Tillgängligt samhälle

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:13 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och

Läs mer

Mars 2004 GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET. Tillgänglighetsplan. för Skarpnäcks stadsdelsområde

Mars 2004 GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET. Tillgänglighetsplan. för Skarpnäcks stadsdelsområde Mars 2004 GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET Tillgänglighetsplan för Skarpnäcks stadsdelsområde Förord Tillgänglighetsprojektet på gatu- och fastighetskontoret har sedan år 1999 arbetat med att göra förbättringar

Läs mer

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63 Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun Antagen av KF 2010-04-14 63 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4

Läs mer

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård 1 (5) Avdelningen för nsjukvård Geriatrikenheten Checklista fysisk tillgänglighet Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård Företagsnamn Organisationsnummer Verksamhetens

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Policydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse

Policydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse Synskadades Riksförbund 2010-04-30 Policydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse Innehåll Inledning... 1 Ledstråk...

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till!

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till! CHECK it out! Alla ska vara välkomna att delta i Studiefrämjandets verksamhet. För att det ska bli verklighet måste vi också göra det möjligt för alla att delta. Det innebär att vi ska ha god tillgänglighet

Läs mer

Tillgänglighets plan. Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats. Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden

Tillgänglighets plan. Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats. Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden Tillgänglighets plan Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden 0.0.5 Innehåll Bakgrund 3 Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö

Läs mer

RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala

RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala 1 RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala Vid inventeringen medverkan av: Barbro Mattsson HSO Östhammar Ture Ålander, husläkarmottagningen Datum: 20090507 Tidsåtgång inventering och dokumentation:

Läs mer

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg Guide och riktlinjer för uteserveringar i Falkenberg Denna guide och dessa riktlinjer är framtagna av Stadsbyggnadskontoret inom Falkenbergs kommun och antagna av Kommunstyrelsen 2015-02-03. Guide och

Läs mer

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats 2013-04-18 1(6) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för skyltning på offentlig plats Riktlinjerna gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats, det vill säga gator, vägar,

Läs mer

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö EN STAD FÖR ALLA 2010 Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö December 2008 EN STAD FÖR ALLA... 2 MÅL... 2 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 2 NATIONELL PLAN FÖR HANDIKAPPOLITIKEN...

Läs mer

Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang

Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang Sida 1(8) Datum 2013-11-26 Enheten för kultur Marie Persson, 054-701 10 49 marie.persson@regionvarmland.se Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang Kulturenheten Region Värmland Region

Läs mer

Ledstråk. Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart

Ledstråk. Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Ledstråk Att hitta rätt och veta var man är, det vill väl alla. För många räcker det med att använda sig av s.k. landmärken, man ser på långt håll vilken riktning

Läs mer

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser CHECKLISTA För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser 2 Handisam Titel: Checklista för dig som vill arrangera tillgängliga konferenser Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2009

Läs mer

Junsele - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill, Samhällsbyggnadskontoret juli 2008

Junsele - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill, Samhällsbyggnadskontoret juli 2008 Junsele - en tillgänglighetsinventering Susanna Rudehill, Samhällsbyggnadskontoret juli 2008 Sammanfattning 2004 fastställdes Handikappolitiskt handlingsprogram av fullmäktige, Sollefteå kommun. Där finns

Läs mer

Tillgänglighetsprogram för Malmö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet för funktionshindrade vid ny- och ombyggnad av allmän plats

Tillgänglighetsprogram för Malmö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet för funktionshindrade vid ny- och ombyggnad av allmän plats Tillgänglighetsprogram för Malmö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet för funktionshindrade vid ny- och ombyggnad av allmän plats juni 2008 1 Tillgänglighetsprogram för Malmö. Krav och riktlinjer

Läs mer

BRA FÖR ALLA. En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer

BRA FÖR ALLA. En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer BRA FÖR ALLA En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer Innehåll Förutsättningar... 1 Handikapparkering... 1 Gångväg till entré... 2 Entré... 3 Dörr... 3 Vindfång... 3 Tröskel...

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm Politisk målsättning Stockholm ska bli världens mest tillgängliga huvudstad Alla problem för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Innehållsförteckning. Alla tjänar på tillgänglighet

Innehållsförteckning. Alla tjänar på tillgänglighet Innehållsförteckning Alla tjänar på tillgänglighet 3 Fem steg för bättre tillgänglighet 4 105 miljarder att ta del av 5 En entré för alla 6 Ta sig fram och hitta 8 Plocka varor och använda utrustning 10

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum. Björnlunda Livsrumsindelning Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Gnesta Livsrumsindelning Transportrum Integrerat

Läs mer

Riktlinjer för en tillgänglig och användbar utemiljö

Riktlinjer för en tillgänglig och användbar utemiljö Riktlinje 2003-06-03 Riktlinjer för en tillgänglig och användbar utemiljö TN-2/2008 310 Antagna av tekniska nämnden 2003-06-03. Reviderad 2007. Reviderad 2008-01-24. Riktlinjerna ska ses som en vägledning

Läs mer

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Du som är fastighetsägare det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Vi delar på jobbet Kommunen och fastighetsägaren har ett gemensamt ansvar för renhållning. Vi tar hand om körbanor,

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

Uteserveringar. Tillsammans skapar vi ett attraktivt Gävle!

Uteserveringar. Tillsammans skapar vi ett attraktivt Gävle! Samhällsbyggnad Gävle Uteserveringar i Gävle Så här ansöker du om tillstånd för uteservering på allmän platsmark Uteserveringar Idag är uteserveringar en given del av sommarstaden Gävle. Folklivet på våra

Läs mer

Publikation 2003:94. Tillgänglighet, säkerhet och trygghet för äldre. Projekt. Kom så går vi

Publikation 2003:94. Tillgänglighet, säkerhet och trygghet för äldre. Projekt. Kom så går vi Publikation 2003:94 Tillgänglighet, säkerhet och trygghet för äldre Projekt Kom så går vi / Titel: Författare: Tillgänglighet, säkerhet och trygghet för äldre Projekt Kom så går vi Vägverket Region Skåne

Läs mer

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen den 3 mars 2010, 53. Dnr: 160/10-352 REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN Trafiksäkerhet - farthinder Båstads kommun arbetar ständigt med att

Läs mer

Utformning för en tillgänglig och användbar utemiljö

Utformning för en tillgänglig och användbar utemiljö Riktlinjer för möblering av offentlig Utformning för en tillgänglig och användbar utemiljö plats inom Hallsbergs kommun Så här söker du tillstånd Du ansöker om tillstånd för uteservering/varustånd hos

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglighet

Riktlinjer för tillgänglighet Riktlinjer för tillgänglighet i offentlig utemiljö Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2013-01-23 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Projektledare: Karoline Hällgren Foto: Karoline Hällgren Linköpings

Läs mer

Protokoll trygghetscykling 1 sep 2014

Protokoll trygghetscykling 1 sep 2014 Teckenförklaring Utredning pågår Ska åtgärdas et åtgärdat Struket, ska ej åtgärdas Protokoll trygghetscykling 1 sep 2014 Slinga A, medsols Ledare Karolina Oxfall (Vit markering på kartan). 1 Kungsbron

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Information till dig som bor i Landskrona

Information till dig som bor i Landskrona Samhällsinformation från Landskrona stad Landskrona stad Information till dig som bor i Landskrona Foto: Karolina Nyberg Den här broschyren är en information till dig som bor i Landskrona. Anledningen

Läs mer

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun God tillgänglighet God tillgänglighet handlar om många olika aspekter i vår miljö. Att det inte finns några fysiska hinder som gör det svårt för personer

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA 2013-03-11. Uppdragsnummer: NAKO-0052

TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA 2013-03-11. Uppdragsnummer: NAKO-0052 Tengbomgruppen ab Box 1230, Katarinavägen 15 SE 111 82 Stockholm tel 08-412 52 00 fax 08-412 53 03 www.tengbom.se FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING 2013-03-11 Uppdragsnummer:

Läs mer

4 Utrustning för gång- och cykeltrafik

4 Utrustning för gång- och cykeltrafik 4 Utrustning för gång- och cykeltrafik 4.1 Allmänt För att GC-anläggningar skall fungera bra krävs att de har en väl genomtänkt och utförd detaljutformning samt att de är väl underhållna. Detaljerna och

Läs mer

Nya bostäder i Diseröd

Nya bostäder i Diseröd Nya bostäder i Diseröd Tyfter 1:19 m fl, Kungälvs kommun Trafik- och bullerutredning 2012-10-31 ÅF Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10

Läs mer

Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7.

Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7. Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7. 1 Attraktiv stad för alla En god och väl utformad stadsmiljö är viktig för upplevelsen

Läs mer

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås Den perfekta cykelparkeringen Cykelparkeringar Ja, tack! Många cyklar i Västerås. Det är bra för miljön, för hälsan

Läs mer

BILAGA 2: Högsby kommuns riktlinjer för tillgänglighet

BILAGA 2: Högsby kommuns riktlinjer för tillgänglighet BILAGA 2: Högsby kommuns riktlinjer för tillgänglighet FÖRORD I föreliggande bilaga till Tillgänglighetsplan för Högsby kommun finns riktlinjer för arbetet med att öka tillgängligheten i kommunen. Det

Läs mer

Tillgänglighet i gatumiljö

Tillgänglighet i gatumiljö Södertälje kommun, samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Ett handlingsprogram för ökad tillgänglighet i den yttre offentliga miljön Dokumentinformation Titel Tillgänglighet i gatumiljö

Läs mer

Hjälptexter enkelt avhjälpta hinder

Hjälptexter enkelt avhjälpta hinder Hjälptexter enkelt avhjälpta hinder HJÄLPTEXTER HIN FÖR OFFENTLIG BYGGNAD, GÅNGVÄGAR, TERMINAL OCH KNUTPUNKT Enkelt avhjälpta hinder HIN Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder, i en befintlig

Läs mer

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING RAPPORT KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING 2015-05-08 Uppdrag 262340, Kv Gäddan Titel på rapport: Kv Gäddan i Perstorp Trafiktutredning Status: Slutrapport Datum: 2015-05-08 Medverkande Beställare: Kontaktperson:

Läs mer

PM till detaljplan Vägutformning Hareslätt - Kungälvs kommun

PM till detaljplan Vägutformning Hareslätt - Kungälvs kommun PM till detaljplan Vägutformning Hareslätt - Kungälvs kommun 2014-03-14 2 (8) PM till detaljplan Vägutformning Hareslätt - Kungälvs kommun 2014-03-14 Beställare: Kungälvs kommun 442 81 Kungälv Beställarens

Läs mer

Policy för tillgänglig och användbar närmiljö. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Policy för tillgänglig och användbar närmiljö. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Policy för tillgänglig och användbar närmiljö Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 1 Inledning...3 Definitioner...3 Ledstråk...4 Övergångsställen...7 Gångpassager...8 Refuger...8 Gång- och cykelbana...9

Läs mer

EXAMENSARBETE. Utökning av cykelparkeringar Piteå kommun. Ida Hansson 2015. Högskoleexamen Samhällsbyggnad

EXAMENSARBETE. Utökning av cykelparkeringar Piteå kommun. Ida Hansson 2015. Högskoleexamen Samhällsbyggnad EXAMENSARBETE Utökning av cykelparkeringar Piteå kommun Ida Hansson 2015 Högskoleexamen Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser UTÖKNING AV CYKELPARKERINGAR

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-31, 39

TILLGÄNGLIGHETSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-31, 39 TILLGÄNGLIGHETSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-31, 39 SAMMANFATTNING En person med funktionshinder blir handikappad först när han/hon utsätts för hinder i den omgivande miljön. För att så många

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

NY GÅNG- OCH CYKEL- BRO ÖVER STÅNGÅN?

NY GÅNG- OCH CYKEL- BRO ÖVER STÅNGÅN? NY GÅNG- OCH CYKEL- BRO ÖVER STÅNGÅN? IDÉSTUDIE NY GÅNG- OCH CYKELBRO ÖVER STÅNGÅNG I NYGATANS FÖRLÄNGNING 2009-01-08 Tyréns/LC, JG 2008-12-03 1 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte...3 Förutsättningar...4

Läs mer

Göteborgs uteserveringar Råd och regler

Göteborgs uteserveringar Råd och regler Göteborgs uteserveringar Råd och regler Råd och regler för uteserveringar. En skrift sammanställd av stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, Göteborgs Stad Social resursförvaltning. Göteborgs uteserveringar

Läs mer

Uteserveringar POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR. Antagen av tekniska nämnden 2013-04-11 61 Reviderad av tekniska nämnden 2015-02-12 14

Uteserveringar POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR. Antagen av tekniska nämnden 2013-04-11 61 Reviderad av tekniska nämnden 2015-02-12 14 POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR Uteserveringar RÅD OCH RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR Antagen av tekniska nämnden 2013-04-11 61 Reviderad av tekniska nämnden 2015-02-12 14 1 Uteserveringar är en del av

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR TRAFIKNÄTET

TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR TRAFIKNÄTET stu na -ån TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR TRAFIKNÄTET i delar av stadsdelarna Norr och Söder Eskil Strandgatan Västergatan NORR Tullgatan NYFORS Nyforsgatan Drottninggatan Kungsgatan CENTRUM Hamngatan Köpmangatan

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

Cykelplan för Tyresö kommun

Cykelplan för Tyresö kommun Cykelplan för Tyresö kommun Tyresö kommun / 2013-05-19 2 (13) Tyresö kommun / 2013-05-02 3 (13) Innehållsförteckning Bakgrund och mål... 4 Dagens cykelvägnät... 5 Det regionala cykelvägnätet... 5 Huvudstråken

Läs mer

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar i Inledning Ett spännande stadsliv bygger på mångfald i former, färger och rörelser både på marken och på omgivande byggnader. Men för att inte mångfalden ska

Läs mer

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum 2012-10-16 genomfördes en uppföljning av den trygghetsrond som gjordes i Trollhättas centrum den 29 februari samma år. Bakgrund: 29 februari genomfördes

Läs mer

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika Alla reser olika Kollektivtrafiken ska vara ett tillgäng ligt och naturligt val för människor med funktions ned sättning. Alla som själva eller med ledsagare kan ta sig till station eller hållplats ska

Läs mer

Skylten och dess belysning

Skylten och dess belysning Inledning Bebyggelsen längs Storgatan och Rådhustorget är en för kulturminnesvården intressant miljö. När man tillverkar och sätter upp en ny skylt bör man tänka på denna miljö och anpassa skyltningen.

Läs mer

Satsa på cykeln i Norrtälje

Satsa på cykeln i Norrtälje Satsa på cykeln i Norrtälje Program för hur Norrtäljecentern vill satsa på cykeln C Man kan även cykla på vintern om det finns bra snöröjda och grusade cykelvägar Cykelleder genom staden Cykelfil Bergsgatan

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

HANDIKAPPLAN HANDIKAPPOLITISK POLICY TILLGÄNGLIGHETSPLAN ENLIGT AGENDA 22 INNEHÅLLANDE OCH. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01

HANDIKAPPLAN HANDIKAPPOLITISK POLICY TILLGÄNGLIGHETSPLAN ENLIGT AGENDA 22 INNEHÅLLANDE OCH. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 HANDIKAPPLAN INNEHÅLLANDE HANDIKAPPOLITISK POLICY OCH TILLGÄNGLIGHETSPLAN ENLIGT AGENDA 22 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Antaget av/ansvarig Kommunfullmäktige 2010-03-01 18 Dokumentbeteckning

Läs mer

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Arbetet med att uppnå full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning har bedrivits i Sverige sedan cirka 40 år tillbaka. Under 1990

Läs mer

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

Tillgänglighets- och bemötandepriset. En stad för alla en vinst för dig!

Tillgänglighets- och bemötandepriset. En stad för alla en vinst för dig! Tillgänglighets- och bemötandepriset En stad för alla en vinst för dig! 2015 En stad för alla en vinst för dig! Varje dag går företag i Halmstad miste om kunder för att deras verksamhet inte är tillgänglig

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Foto: Anders Jagendal. Några tips för tillgängligheten. i ditt företag

Foto: Anders Jagendal. Några tips för tillgängligheten. i ditt företag Foto: Anders Jagendal Några tips för tillgängligheten i ditt företag En stad för alla - en vinst för dig. Varje dag går företag i Borås miste om kunder för att deras verksamhet inte är tillgänglig för

Läs mer

GÅNG- OCH TILL- GÄNGLIGHETSPLAN

GÅNG- OCH TILL- GÄNGLIGHETSPLAN HÖÖRS KOMMUN GÅNG- OCH TILL- GÄNGLIGHETSPLAN Antagen av Tekniska nämnden i Höörs kommun 2013-06-17 60 Beställare: Rolf Carlsson, Höörs kommun Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Ann Jankelius (fd Cederberg)

Läs mer

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION www.sollentuna.se Cykla är lycka Undersökningar visar att cyklister är lyckligare än bilister. Hela tre gånger lyckligare faktiskt. Majoriteten av alla bilresor

Läs mer

Screeningverktyget HOUSING ENABLER

Screeningverktyget HOUSING ENABLER Screeningverktyget HOUSING ENABLER Kartläggningsformulär Datum. Användarens namn Bostadens adress...... Identifikationskod BOSTADSSTANDARD (enligt Boverket, 2008) Följande nödvändiga bostadsfunktioner

Läs mer

Checklista. för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler

Checklista. för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler Checklista för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler Den här checklistan är ett stöd för alla som vill följa upp arbetet med tillgänglighet i byggnader och lokaler enligt Myndigheten för

Läs mer

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Uteserveringar Råd och riktlinjer Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Vi vill ha en vacker stadsmiljö Alla har ett gemensamt ansvar för att göra staden vacker. Det är viktigt att vi behandlar

Läs mer

Ramper. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

Ramper. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen Ramper Finlands byggbestämmelsesamling del F1 I F1 föreskrivs bl.a. följande om ramper: En ramp får luta högst 8 % (1:12,5) och dess fortlöpande längd får vara högst sex meter. Därefter förutsätts att

Läs mer

Policy för gång- och cykeltrafik i Lunds kommun

Policy för gång- och cykeltrafik i Lunds kommun Policy för gång- och cykeltrafik i Lunds kommun Tekniska förvaltningen Stadsbyggnadskontoret Förord För att garantera kvalitén vid ny- och ombyggnader av gång- och cykelbanor behövs en policy för att

Läs mer

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det 1 Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det 2 Vår tes: Vi gör fel saker och är inte tillräckligt modiga Alla trafikslag ska inte få ökad framkomlighet Vi måste våga prioritera

Läs mer

SÄKRA SKOLVÄGAR ERIKSSKOLAN. Inventering av skolvägar i anslutning till Eriksskolan, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING

SÄKRA SKOLVÄGAR ERIKSSKOLAN. Inventering av skolvägar i anslutning till Eriksskolan, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING SÄKRA SKOLVÄGAR ERIKSSKOLAN Inventering av skolvägar i anslutning till Eriksskolan, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Flygfoto över Eriksskolan. INNEHÅLL Uppdraget...3 Syfte och mål...3 Genomförande...3

Läs mer

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar Fritt fram En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar Statistik från Agenda PR:s Kommunspegel December 2014 Inledning Gång- och cykelvägar som är framkomliga vintertid är viktigt

Läs mer

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad HELSINGBORGS STAD Sammanträdesdatum 21 mars 2012 Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad Bakgrund I november 2007 fattade vård- och omsorgsnämnden beslut om trygghetsboende

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EN TILLGÄNGLIG UTEMILJÖ I FINSPÅNGS KOMMUN. samrådshandling 2011-05-05

RIKTLINJER FÖR EN TILLGÄNGLIG UTEMILJÖ I FINSPÅNGS KOMMUN. samrådshandling 2011-05-05 RIKTLINJER FÖR EN TILLGÄNGLIG UTEMILJÖ I FINSPÅNGS KOMMUN samrådshandling 2011-05-05 Bakgrund För att alla ska ha möjlighet till delaktighet i kommunen krävs det att gator, torg, kollektivtrafik, byggnader

Läs mer

ENKELT AVHJÄLPTA HINDER I PRAKTIKEN. Meddelande 5:2009

ENKELT AVHJÄLPTA HINDER I PRAKTIKEN. Meddelande 5:2009 ENKELT AVHJÄLPTA HINDER I PRAKTIKEN Meddelande 5:2009 Beställare: Projektledare: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Beata Löfmarck, beata.lofmarck@trafikkontoret.goteborg.se Konsult: Uppdragsansvarig: Medverkande:

Läs mer

Gång- och cykelpassage från det planerade området inom Rimbo-Viby 1:16 till busshållplats Stora Brosättra

Gång- och cykelpassage från det planerade området inom Rimbo-Viby 1:16 till busshållplats Stora Brosättra JP Distribution AB UPPDRAGSNUMMER 2125293000 Gång- och cykelpassage från det planerade området inom Rimbo-Viby 1:16 till busshållplats Stora Brosättra Visualisering väg 77 österut. Tunnel under vägen öster

Läs mer

Sammanfattning av resultatet från webbenkäten gällande cykelsituationen i Örnsköldsvik

Sammanfattning av resultatet från webbenkäten gällande cykelsituationen i Örnsköldsvik Sammanfattning av resultatet från webbenkäten gällande cykelsituationen i Örnsköldsvik Syfte och metod Örnsköldsviks kommun arbetar med en cykelplan för Örnsköldsviks centralort. Cykelplanen ska vara långsiktig

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering 1(8) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Kvalitetsgranskning Anna Stjärnkvist/Anna-Karin Ekström 010-452

Läs mer