USA, MN, Regions Studied (Källa: Utvecklad från och

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "USA, MN, Regions Studied (Källa: Utvecklad från http://web66.coled.umn.edu/schools/maps/usa.gif och www.irrrb.org)"

Transkript

1 USA, MN, Regions Studied (Källa: Utvecklad från och

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Version av... Fel! Bokmärket är inte definierat. Turism för rika Ett nätverksperspektiv... 3 Sammanfattning... 3 Bakgrund och problem... 4 Syfte... 5 Metod... 5 Grund för analysmetod för insamlat material... 8 Metod och bakgrund LTTA Lutsen-Tofte Tourism Association... 9 Enkät till Ely... 9 Teori Vad är ett nätverksperspektiv? Försiktig definition av framgångsrika nätverk Lutsen-Tofte Tourism Association (LTTA) Institutionella och naturliga förutsättningar Att man finns Var man finns Varför man finns Hur man finns När man finns Om organisationen enkät svar hitintills Slutsatser Diskussion Tack Referenser Elektroniska källor Diagram, Tabell och figurer Diagram 1: Utgifter för normal-turisten i Norra Minnesota Diagram 2: Utgifter för normal-turisten i Sverige Diagram 3: Vilka typer av organisationer finns Diagram 4: Priser på boende LTTA Tabell 1: NLTA Lodging Tax Tabell 2: Fakta om Norra Minnesota Tabell 3: Fakta om Minnesota och USA Tabell 4: Förutsättningar för företagande och bakgrundsdata i Minnesota Figur 1: Karta av Region of Arrowhead 2

3 Turism för rika Ett nätverksperspektiv Doktorand Ossi Pesämaa Sammanfattning Den här rapporten sammanfattar intryck av sex framgångsrika turismnätverk i Norra Minnesota. Rapporten ingår som en del i en bredare studie som syftar till att identifiera, beskriva och förstå framgångsrika 1 turism 2 nätverk 3 i petrifiera 4 regioner. Ramen för denna studie syftar till att på basis av enkätstudier, observationer, intervjuer och sekundärdata ge en bild av hur fokuserad turismsatsning kan bidra till en hållbar samhällsutveckling i en region som av urbanisering och industriellt skifte skapar ekonomiska strukturella hål/sår. Rapporten anvisar uppdrag och idéer som möjligen kan uppfattas om etiskt eller moralisk diskutabla, till exempel etablering av casinoverksamhet men som också kan tjäna som bränsle för en utvecklad och framgångsrik turism. Studien utröner källor till framgång till exempel i vilken utsträckning komplementerande företag kan upprätthålla en uthållig framgångsrik turism. Observationerna kanaliseras i denna rapport ut med praktiska exempel på hur olika nischer tillsammans skapar en rik variation som är inbyggd i ett komplext system av företag. Enkäten ligger till grund för rapporten som syftar till att klarläggas relationer och hur systemen av relationer är uppbyggda. Enkäten jämför företagens motiv för att initialt gå med i nätverk; hur en framtida nätverkspartner väljs; och slutligen hur nätverket fungerar idag. Enkäten kan således 1 Framgång kan identifieras genom mätbara data såsom ökad försäljning, vinst eller ett ökat antal anställda (Kaplan och Norton, 1999) men även förstås utifrån överlevnadsförmåga (Axelrod, 1984; Nelson och Winter, 1982) Nelson och Winter (1982) menar att traditionell ekonomisk teori ofta förlitar sig på modeller som klarar matematiska och strikta antaganden som kan preciseras i en modell, men har ofta också endast ett förklaringsvärde som klarar generaliseringar på låg mikronivå utan större framgång för komplexa fenomen. Denna studie ansluter sig till samma anda på en vid grund förstå vad framgång, baserar sig på, utan att för den skull ge avkall på de krav som finns på hur en modell och definition av framgång sätts upp. Studien försöker därför trycka på framgång som överlevnad, eftersom glesbyggda regioner ofta lider av en nedåtgående trend på grund av urbanisering och/eller industrialiseringsskiften (Pettersson, 2002). Min övertygelse är utifrån ett nätverksperspektiv att framgång ofta kan spåras till strategier som tagits fram för att positionera sig på en marknad som och som döljer en komplex struktur a av ett specifikt värde som är knapp, svår att kopiera och ej substituerbar (Barney, 1991) 2 För att definiera turism kommer internationellt vedertagna definitioner att användas. Turism omfattar människors aktiviteter när de reser och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortar tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften (Turismdelegationen, 1995 sid 5). 3 Övergripande definition för nätverket består enligt min mening av noder (aktörer, företag, organisationer) och relationer som förbinder dem se också (Hörte, 1995; Bruzelius och Skärvad, 1995). Ett framgångsrikt nätverk förstås således av starka relationer som binds samman av starka noder. 4 Perifera regioner används här som regioner med en avtagande befolkning som ofta också ofta kännetecknar ett industriskifte med nedläggningar och effektiviseringar av traditionell industri såsom skog och gruvnäring. (Pettersson, 2002) 3

4 fånga tre tidsdimensioner imperfekt, futurum och presens. Sekundärdata återspeglar publika källor såsom kartböcker, statistik och intervjuer som framhäver olika aspekter av dessa nätverk. Enkätdata är för närvarande under insamling och redovisas därför i huvudsak i kommande rapporter. Bakgrund och problem Människan har genom alla tider rest och ur ett historiskt perspektiv kan vi se hur uppblandning av kulturer inte bara skapat kaos utan även i stor utsträckning bidragit till den allmänna samhällsutvecklingen. Vikingarna skapade på sin tid kaos genom erövringar men var också viktiga kulturbärare för hela Europa. Vikingarna lämnade viktiga avtryck på flera ställen och bar även hem skatter från Europa som avslöjar hur vår kultur utvecklades. Ur ett religiöst perspektiv kan vi se hur korstågen fick konsekvenser för inte bara Europa, utan hela världen. Med kyrkan som finansiär möjliggjordes Columbus upptäckt av Amerika och de rotade traditioner i ett land som var mycket glest befolkat. I slutet på 1800 talet dränerades Europa på folk genom emmigrationer till Nordamerika. Ofta försvann driftigt folk i sina bästa år och lämnade efter sig länder i stark misär. Irland var ett av de länder som drabbades hårdast, men även Sverige och övriga nordiska länder fick se flera unga som vände förhoppningarna till kontinenten på andra sidan Atlanten. Med ny teknologi och nya transportmedel kunde turismen utvecklas till något som vi alla kan ta del av. Efter 1950 talet har flygandet ökat stadigt och kunnat möjliggöra ett utbyte som någon knappast kunnat drömma om tidigare. Människor rör sig nu fritt och kan nästan obehindrat och med kort varsel, till en relativt låg kostnad på egen hand utforska världen. Ekonomin och kulturen och samhällsutvecklingen påverkas även stadigt av att inrikes färdmedel förbättrats avsevärt på grund av bättre vägar, bilar och allmänna transportmedel. Turismen tar därför idag en naturlig särställning som världens största industri (Goeldner, Richties och McIntosh, 2000). Knappast någon modern människa tvivlar heller längre på dess inverkan och dess betydelse för ekonomin. Efter den 11:e september har vi vid ett flertal tillfällen blivit påminda om hur turismen och besöksnäringen på många olika sätt bidrar till samhällsutvecklingen. Den oro som idag sprider sig över världen idag kan knytas till krig och allmän depression och också en ansträngd ekonomi till följd av flygbolagens förluster, som kraftigt riskerar att påverka även andra branscher såsom banker och resebyråer. Den ökade osäkerheten får också kulturella följder. Minskat resande kommer även att bidra till en minskad öppenhet i samhället, vilket indirekt påverkar ekonomi och välfärd negativt. Turismen är därför naturligt i fokus direkt eller indirekt hos våra politiska ankare. Stimulans av turismen påverkar inte bara ekonomin utan fungerar även som kultur- och kunskapsbärare. Turism kan också fungera som alternativ försörjningskälla i områden som brottas med strukturella problem på grund av rationalisering och omstöpning av traditionell industri (Pettersson, 2002). Turismen kan erbjuda nya ekonomiska strukturer för lokalbefolkningen att hitta sin utkomst i. Turismen får som en relativt arbetsintensiv bransch återverkningar även för andra industrier och kan möjligen även fungera som mental brygga till andra branscher inom den nya ekonomin, såsom media, musik och filmindustri. Det stora intresset för turism har också gjort att vi idag mycket mer fokuserar och professionellt försöker hitta vägar för hur turismen kan utvecklas på ett sätt som får långsiktiga positiva konsekvenser för samhället. 4

5 Porter (1998) exemplifierar med den så kallande diamanten hur samhällsstrukturer byggs och vilka förutsättningar som är särskilt avgörande för ett samhälle och exemplifierar här mycket tydligt om nätverkets betydelse för en väl fungerande turismindustri. Ett nätverk är funktionellt starkare än självstyrda organisationer, eftersom ett nätverksperspektiv mycket mer tydligt kan tillmötesgå alla krävande behov som enskilda turister kan tänkas ha. Fortfarande är det så att en ort eller en entreprenör knappast kan tillmötesgå alla kunder, inte ens med ett nätverk. En ort kan inte både ha is och solbad, kombinationen gör det hela nästan omöjligt. Ett nätverk kan dock mycket tydligt sikta in sig på ett eller ett fåtal segment och skapa en struktur som täcker in behov hos en viss kundgrupp. Ett segmenterat marknadssynsätt kan till exempel vara att en ort inriktar sig på att fånga samtliga inom en viss åldersgrupp, som tillhör en viss samhällsklass och har ett antal givna mönster i sin struktur av behov. Syfte Syfte med denna rapport är att förstå och beskriva faktorer som är särskilt avgörande i framgångsrika turismnätverk i Norra Minnesota. Metod Jag skall kortfattat beskriva lite om hur jag valde urvalsenhet. För att göra beskrivningen så precis som möjligt är det lämpligt att gå tillbaka till min övergripande forskningsfråga. Fyra bärande element skulle finnas inom det nätverk jag studerade. Det starkaste kriteriet var förstås att det var ett nätverk som formellt eller informellt arbetade för att stärka eller på annat sätt bidra till ett gemensamt syfte. Framgången var en annan fråga som var mycket viktig. Framgång är svår att mäta och identifiera, eftersom konjunkturella och marknadsmässiga aspekter kan spegla mått som ligger utanför indikatorerna. Jag valde dock i detta fall att först och främst se till försäljningen, eller det mått som avspeglar de individuella företagens inrapporterade inkomst som bas för skatteuttag. Basen för skatteuttag fanns tillgängligt för samtliga nätverken i Norra Minnesota, dessa uppgifter föreföll därför som mest representativ data. Dessa data speglade olika inomindustriella branscher, med det menar jag att det fanns både restaurang, aktivitetsföretag och så kallade lodging 5 företag inom branschen turism. 5 Lodging syftar här till företag som hyr ut rum, stugor, hotellrum eller på annat sätt inhyser turister. 5

6 Fördeling av utgifter för "normal" turisten i Minnesota Lodging; 34% Mat och dryck; 21% Övrigt; 15% Transport; 13% Nöje och rekreation; 17% Diagram 1: Fördelning av utgifter för normal-turisten (Källa: Valet av lodging företag var för mig naturligt, eftersom logdging representerar den klart högsta aggregerade utgiften för gästande turister (se diagram 1 ovan). Samma figur finns även i Sverige med följande utseende: Fördelning Utigfter för "normal" turisten i Sverige Shopping 23% Övrigt 11% Taxi 3% Kultur och nöje 4% Boende 10% Stugor 8% Bränsle och besin 12% Flygtrafik 15% Restaurang 14% Figur 2: Fördelning Utgifter för normal-turisten i Sverige (Källa: 6

7 Lämpliga nätverk ur ett framgångsperspektiv valdes med en så kallad snöbollsprincip 6. Intresset för nätverken i Minnesota växte fram utifrån en enkät som våren 2002 gick ut till 103 företag i Östra Norrbotten. Denna pilotstudie genomfördes i Östra Norrbotten tillsammans med Anna-Karin Qvist, där en slutsats var att jag mer fokuserat skulle inrikta mig på att hämta hem data från framgångsrika nätverk i andra regioner. Olika förslag kom in på framgångsrika regioner, bland annat nämndes Ishotellet i Kiruna och nätverket Levi i Finland och Minnesota i USA. En studie i USA kräver ett stort mått av förberedelser. Inbjudan till Universitetet föregicks av en period av kontaktskapande som tog ungefär ett år. Samtliga studier med beteende aspekter som även denna studie täcker måste även passera en nämnd som granskar etik och risk med studien. Ansvaret från universitetets sida kräver en rapport som omfattar risken i de enskilda frågorna. Jag fick därför i min förberedelsetid även preparera den här typen av problematik som inte är vanlig i den svenska kulturen. Förberedelser inför besöket i USA bestod även i ansträngningar att få kontakt med viktiga personer inom turismnäringen. Under min vistelse har jag kontor i ett litet kontorslandskap som bedrivit mycket forskning i Norra Minnesota och speciellt kring turism. Utifrån den samlade erfarenhet mina kollegor i USA representerar, fick jag tips om Mary Somnis, som är chef och ansvarig för turismutveckling i Norra Minnesota. Under ett flertal intervjuer och otalig brevväxling via e-post kom vi fram till att områdena Lutsen-Tofte och Ely bör vara de områden som utifrån ett framgångsrikt perspektiv är mest representativa. Dessa nätverk visade också på en tydlig tillväxt under åren (se tabell 1). Network Dec 1995 Dec 1996 Dec 1997 Dec 1998 Dec 1999 Dec 2000 Dec 2001 Total change Lutsen $ $ $ $ $ $ $ 21,1% Tofte Ely $ $ $ $ $ $ $ 51,5% Tabell 1: NLTA Lodging Tax Tabellen ovan med försäljningsutveckling kan dock inte ensamt spegla ett framgångsperspektiv. Försäljningen ovan speglar inte det senaste året (2002) som inte var tillgängligt under min första intervju. Inte heller kan försäljningen spegla säsongsvariationer som visar på en stor framgång under sommarhalvåret och en negativ utveckling under vinterhalvåret från 1999, som troligen kan förklaras av en enorm snöbrist under dessa år. En av de ledande turismföretagarna i Lutsen-Tofte ville rekommendera mig att bortse från siffrorna i termer av försäljning och istället se till faktorer som livskvalitet, som speglas av kvalitativ personal som bärs fram av goda relationer. En annan företagare i området Lutsen-Tofte lyfte fram det faktum att hela området uteslutande arbetar med turister och är helt turistfokuserade. Området lider dock av bristen på andra branscher, eftersom lönerna är låga och inte kan konkurrera med löner i storstaden, inte heller kan området erbjuda variationen av arbeten som ofta locka unga till att flytta från regionen. I termer av löner har regionen Norra Minnesota överlag lägre 6 Snöbollsprincip syftar här till hur korrespondent söker representativa personer som hänvisar vidare till andra representativa personer i syfte att till exempel avslöja strukturer i ett nätverk (Miles och Huberman, 1994). 7

8 genomsnittslön än genomsnittslön för totala Minnesota (www.implan.com). Ett helhetsperspektiv på branschen i stort är ett måste för att förstå hur framgång skapas och utvecklas (Nelson och Winter, 1982). Framgång kan i detta område som är att beteckna som ett så kallat glesbyggt område med vikande befolkning att beteckna som områden med starkt behov av nya näringar och nya impulser. Turismen ses som ett starkt alternativ till bland annat Ely som så sent som i början av 1980-talet starkt led på grund av att ett känt gruvföretag lades ned. Bakom försäljningssiffrorna finns även en stor mängd investeringar som snarare speglar utvecklingen av balansomslutningen hos de enskilda företagen. Turismen är också en ung bransch, speciellt Incentive turism som finns i dessa områden.. Denna studie av Minnesota kommer förutom Ely och Lutsen-Tofte Tourism Association (LTTA) även att beröra fyra andra nätverk. Ett sådant nätverk är Grand Marais som är mycket intressant att beskriva eftersom det är mycket strategiskt placerat vid Lake Superior, med stor hamn och ett centrum med turistbyrå. Gun Flint nätverket är intressant eftersom dess vandringsleder erbjuder något helt unikt och mycket väl kan beskriva hur vildmarksturism fokuseras av specifika äventyrsguider, som anpassar resan upp i bergen. Grand Portage är intressant eftersom det utifrån spel och nöje strategiskt placerad vid gränsen till Canada drar turism från de övriga orterna. Nätverket Grand Portage är slutligen intressant utifrån att en traditionell lokalbefolkning, indianer som erbjuder speciell mat och speciella produkter. GunFlint och GrandPortage har också ett intressant samarbete kring fågelskådare. Ely och Lutsen-Tofte kommer emellertid att utgöra kärnan eftersom dessa nätverk även är berörda av den enkät som skickats ut. Grund för analysmetod för insamlat material Min överordnade syn på nätverk följer ett evolutionsperspektiv. För att få en heltäckande bild har jag även försökt att triangulera evolutionsperspektivet med ett resursbaserat och ett spelteoretiskt perspektiv. Jag använder även stöttande teorier för att förstå kontrakt genom Transaktionskostnadsperspektivet, och ett socialt nätverksperspektiv för att kunna beskriva beståndsdelarna i nätverket. Jag kom därför att bygga upp mitt frågepaket efter ett mönster som skall hjälpa mig att analysera materialet. Första delen av enkäten ger så kallad bakgrundsdata som endast syftar till att ge bakgrundinformation av det som skall analyseras. I den andra delen kommer det sociala nätverksperspektivet in, där jag försöker beskriva mellan noderna/aktörerna. I den tredje och fjärde delen av enkäten tydliggörs mitt evolutionsperspektiv. Nelson och Winter (1982) lyfter i sina analogier till biologisk utveckling fram specifika beteenden som går igen hos starka aktörer. Starka, eller framgångsrika entreprenörer som jag väljer att kalla dem, är mycket syftesstyrda. I enlighet med Nelson och Winter (1982) såg jag därför syftet för nätverket som synnerligen viktigt. Syftet och val av en potentiell partner var också vägledande i andra studier som sökt så kallade framgångsfaktorer (Benassi, 1995; Volery, 1995; Nordisk Industrifond, 1997). Hur framgångsrika aktörer väljer sina samarbetspartners har visat sig vara synnerligen signifikant hos överlevnadsstyrda och syftestyrda aktörer (Nelson och Winter, 1982). I den femte delen av mitt frågepaket har jag närmat mig företagen genom att försöka spåra hur samarbetet fungerar idag. Hur gör företagen för att överleva? Finns viktiga förutsättningar som bland annat spelteori lyfter fram, såsom inslag av ömsesidighet, eller är framgången baserad på samma slutsatser som jag nådde fram till i 8

9 min spelteoretiska studie, nämligen att spelet med konkurrensinslag skulle ersättas av förtroendebaserade relationer? En utvidgning av mina studier av förtroende som fenomen är också att analysera om relationer baseras på enkla kontrakt eller på långsiktiga förtroendebaserade relationer. För att mer tydligt spåra varje särskild faktor som jag försöker vikta betydelsen av finns en utvecklad modell i min framgångskonstitutionella studie. I studien om framgångsdeterminanter försöker jag förbereda en viktning av tänkbara faktorer. Metod och bakgrund LTTA Lutsen-Tofte Tourism Association LTTA är en organisation uppbyggd kring ett formell struktur med medlemsavgift som baserar sig på de inkomster företagen har. Patric Christopherson är ledare för nätverket. Patric säger att LTTA startades för 22 år sedan och hade initialt 6-7 företag. LTTA baseras på en form av avgift om 3 % som läggs på varje försåld turismkrona. LTTA använder dessa medel till att göra riktade satsningar i regionen, som att ge ut broschyrer och tidningar samt bidra till att dela information. LTTA gör också riktade satsningar mot speciella grupper såsom golfare, som kommer till regionen för rekreation och golfkurs. Urvalet för respondenter för enkäten till de båda fokuserade nätverken, Ely och LTTA har samma urvalsprocedur men behandling av respondenter var mer problematisk än så. Företagen i LTTA besöktes enskilt var för sig, eftersom det inte fanns någon allmängiltig lista att följa. I Lutsen-Tofte sattes gruppen av respondenter ihop genom fyra olika listor och dessutom följdes dessa listor upp av intervjuer beträffande hur mycket de var med i nätverket LTTA eller ej. Säkerställandet av medlemskap blev därför i hög grad beroende av respondentens egen uppfattning om delaktighet, varvid problem identifierades såsom: medlemmar utan betald medlemsavgift, free-riders med sporadiska men ej regelbundna inbetalningar, företag var lokaliserade utanför det geografiska området och att de kändes igen som inaktiva på grund av hög ålder eller pågående flytt/stängning. Enkäten innehåller också företrädare som representerar flera företag, där de i egenskap av managers ledde flera företag. Flera företag var också familjeföretag med en stark kontroll. Det fanns också tre så kallade supporterande organisationer, icke vinstdrivande, men som dock påverkade strukturen i stort. Totalt gick enkäten ut till 65 företag. Sex företag fick enkäten både via mail och via personlig kontakt. Totalt 37 företag fick enkäten i samband med intervjuer där antingen manager, ägare eller anställd intervjuades. 9 företag var ej bemannade och fick sitt utskick via post. Resterande bestod av företag där jag ej var i någon kontakt med. Resterande 20 företag är så kallade multiple heads där en och samma ledare centralstyr flera enheter och styr således kontakterna med intressenter såsom nätverkskontakter. För närvarande har 38 svar inkommit, vilket ger en svarsfrekvens på XX %. Inom dessa 38 svar finns partiellt bortfall, det vill säga att de ej svarat på vissa frågor på grund av slarv eller att frågan kan upplevas känslig. Vid genomgång av enkäten tillsammans med respondenter fanns röster som betygade att de inte skulle svara på vissa frågor, vilket naturligtvis respekterades. Enkät till Ely Ely är slutet på en väg i Norra Minnesota. Stora delar av historien kring Ely är uppbyggd kring den rika naturen och de otaliga sjöar som återfinns i området. Det finns också en dyster historia i den gruvindustri som lämnade området på 1980-talet på grund av effektiviseringar. Idag blomstrar emellertid orten igen mycket på basis av den kraft som 9

10 finns hos folket som befolkar Ely och turism som alternativ näring. Ely är framgångsrika på att locka turister till området genom en rad olika aktiviteter. Aktiviteter som är särskilt framträdande rör områden som: att förse turister med kanoter; proviant och nödvändig utrustning för vildmarksliv; guidning i natur mot jakt och fiske; uthyrning och underhåll av skoterturism; turister med lokalt knutna shopping behov; turister delvis eller helt attraherade av skidåkning eller slalom; turister med rekreation äventyr kopplade till hundslädar; turister med rekreation kopplat till en modern anläggning med spa, bastu, pool eller annan facilitet. På hemsidan (www.ely.org) kan man finna vägar till bland annat casinon, antikt, juvelerare och övrig shopping vilket gör att mönstret från LTTA känns igen. Ely har bland annat en rad personligheter som lyfts fram, de mest betydande för turismen är två arktiska vandrare (Paul Schurke och Will Steger), som idag har byggt upp en industri kring de kläder som möjliggjorde deras expedition till Nord Polen. Idag säljs dessa kläder direkt från fabrik i Ely, där främst skorna är ett känt varumärke och kallas för Mukluks. I Ely finns också den berömde Jim Brandenburger som bland annat fotograferat för National Geographics. Nätverket i Ely är liksom LTTA baserat på en avgift om 3 % som läggs på varje förtjänad turismkrona. Enkäten till Ely planerar att följa samma procedur som LTTA. Även nätverket i Ely som består av över 200 företag kommer att få enkäten via mail, post och personlig kontakt. Min planering för uppsamling av enkätdata och intervjuer i Ely ligger i april. Ely kommer därför inte att behandlas desto mer i denna preliminära version. Teori Under avsnittet skall jag försöka upprätthålla en liten diskussion kring olika sätt att närma sig ett nätverksperspektiv och belysa olika aspekter på nätverk. Föreslog redan inledningsvis en definition på nätverk men kommer nu att mera tydligt försöka komma ner på olika definitioner som mer precist definierar begreppet nätverk. Vad är ett nätverksperspektiv? Schumpeter (1934) reste frågan om vem som samordnar resurser och tydliggör entreprenörsrollen som samordnare av resurser och lyfter fram individen bakom (entreprenören) innovationer som ofta tar sig uttryck i ny organisation av resurser eller skapande av konkurrensfördelar i form av monopolliknande organisationer. Entreprenören enligt Schumpeter (1934) karakteriseras av att antingen helt nya innovationer skapas eller att gamla uppfinningar ges liv i nya kläder. Nätverk som definition och organisationsform har en lång tradition som kan spåras till ett definitionsproblem. Coase (1937) ställde frågan om vad som egentligen var ett företag och gjorde generella jämförelser mellan företaget som utgångspunkt för samordning och andra sidan den fria marknaden som samordnare. Penrose (1959) kom istället för att se företaget som en administrativ enhet att fokusera intresset mot företaget. Istället vändes fokus mot resurserna och frågan blev vilka resurser som fanns inom räckhåll för företaget. Nätverk som begrepp är omfattande och kan tekniskt sett beskriva system av olika slag. Nätverk på hög beskrivningsnivå kan användas för att visa på relationer mellan olika enheter i antingen en teknisk beskrivning eller visa på ett heltäckande nät av olika aktörer som samverkar medvetet eller utan vetskap om andra aktörens betydelse. Ett nätverksperspektiv kan därför i sin enklaste tappning beskriva en relation mellan två 10

11 punkter (noder) där noden står för aktören och relationen är det som förbinder de båda parterna. En abstrakt beskrivning som fångar samtliga typer av nätverk kan därför sägas vara en funktion av olika noder som sammanbinds av relationer (Hörte, 1995; Bruzelius och Skärvad, 1995). I min undersökning har detta varit den allomfattande definitionen och utgångspunkten för att identifiera samarbete Till detta har jag lagt en utvidgning som förstår dessa samarbeten utifrån framgång. Framgång enligt min övergripande definition består i styrkan hos de enskilda noderna och styrkan i relationen. För att sedan få mer precisa data och spinna vidare på den definition som bland annat förespråkas av Bruzelius och Skärvad (1995) blir kopplingen till ett systemperspektiv ofrånkomlig. Systemperspektivet eller i företagsekonomiska termer intressentperspektivet försöker förstå maktförhållanden mellan de olika noderna (Donaldsson och Preston, 1995; Post och Preston, 2002). Maktförhållande har varit en tung utgångspunkt för både forskare och praktiker när de i sina strävanden försökt kartlägga hur systemet kring olika företag är uppbyggda. Maktförhållandet var också bärande i den så kallade femkraftsmodellen hos Porter (1980), som också tydligt försökte spåra hur konkurrensfördelar skapas hos enskilda företag. Porter hade redan tidigare tillsammans med Caves identifierat maktpositionen som central för hur olika sammanslutningar skapas i syfte att skapa barriärer mot andra grupper (Caves och Porter, 1977). Utgångspunkterna om barriärer som enligt Caves och Porter (1977) finns på två nivåer, marknad och en grupp företag som utgör kärnan i en viss position på marknaden. Hur starka barriärerna är avgör också vilken typ av definition som skall användas. Eftersom ett ökat antal aktörer ofta även medför att komplexiteten ökar är det inte ovanligt att forskare och andra intresserade använder sig av en mängd definitioner för att förstå de olika nätverk som finns gömda i en stor helhet. En mängd definitioner och en mängd olika metoder att närma sig ett nätverk på medför också att observatören med större framgång förmodligen kan avslöja mer än ett nätverk, det vill säga att den formella strukturen även avslöjar inneboende relationer som finns inbyggda i den undersökta gruppen. En strikt definition och en medvetenhet beträffande analysenhet är därför viktig för att förstå vilka relationer som hör samman. Easton och Håkansson (1996) trycker därför starkt på betydelsen av rätt analysenhet och argumenterar för möjligheten att kombinera olika analysenheter. Den intresserade forskaren eller praktikern är många gånger tvingad att skifta mellan olika analysenheter för att få en helhetsbild av hur nätverket fungerar. Att skifta mellan olika analysenheter visar också på den komplexitet som ofta finns inbyggd i en relation. Forskaren eller konsulten måste därför mycket försiktigt uttala sig om de svar som en studie eventuellt avslöjar. Olika metodböcker såsom Yin (1992), Miles och Huberman (1994), Denzin och Lincoln (1994) förespråkar därför metoder för att förstärka validitet 7 och reliabilitet 8 i de svar som en studie fångar. Att antingen kombinera olika teorier (synsätt) eller metoder brukar framhävas som förstärkande av svarens trovärdighet och kallas i metodspråk för triangulering (Yin, 1994; Denzin och Lincoln, 1994). Tanken med triangulering är att pröva resultaten i sken av 7 God validitet tillskriver resultat faktum som är tillförlitliga och försäkrar att mätmetoderna håller på ett tillförlitligt sätt vad de lovar (Holme och Sovang, 1997) 8 Reliabilitet syftar till hur väl bearbetningsfel såsom intervjuteknik och införande av svar sker med minimerade förluster av de utsagor som respondenten avlämnat (Holme och Solvang, 1997) 11

12 olika synsätt alternativt olika metoder. Genom att kombinera kan olika problem och olika inslag av slumpmässighet förhoppningsvis reduceras. Nätverk med band som påminner om en gemensam delad struktur, liknande dem i stora företag brukar kopplas till allianser (Hagedoorn, 1993) Alliansen brukar ofta kännetecknas av en enkel struktur av två företag som mycket starkt är förbundna till varandra genom olika formella avtal. Ett sådant nätverk har också generellt ofta betydande monetära åtaganden som grund för samarbetet. Annars brukar även Joint Venture vara ett begrepp som starkt förknippas med grupperingar som har som syfte att dela på ett åtagande eller en risk (Murto, Koivisto och Vesalainen, 1996). Joint Venture går naturligt nog tillbaka till corporate finance och corporate strategy som starkt betonar fördelar i att fördela risk, möjliggöra finansiering och dela finansiering (Dess och Lumpkin, 2002). Strukturella karaktäristika med svagare formella band brukar annars spåras till så kallade strategiska grupper. Strategiska grupper kan identifieras med statistiska metoder såsom clusteranalys. Strategiska grupper brukar härledas till specifika karaktäristika som delas av ett fåtal aktörer inom samma bransch i syfte att skapa en konkurrensfördel. Inom strategiska grupper försöker man utvinna fördelar som gör att de enskilda antingen delar eller komplementerar kritiska resurser eller genom samarbetet försäkrar sig om att få access till en kritisk resurs som finns hos någon, några eller tillsammans. McGee och Thomas (1986) som i sin artikel kartlägger olika karakteristika för strategiska grupper räknar upp följande kriterier som bärare och attribut hos dessa: (1) Det finns ett likartat beteende som tar sig uttryck i att beroende av gruppens styrka och framgång kommer också den gemensamma och delade viljan ta sig uttryck i ett beteende som närmast är att beteckna som en konform grupp med tighta förbindelser med nästan total avsaknad av läckage. Istället kan grupper mer liknas av att gruppsammansättningen hålls samman av en lojalitetsliknande pakt med nästan familjärt beteende. (2) Beroende på styrka och mognad i gruppen så finns också en tydlig formell eller informell struktur (McGee och Thomas, 1986). (3) Den strategiska gruppens strävanden kan tydligt spåras till ett oligopolistiskt oberoende eller en strävan efter sådan (Ibid). (4) De delade syftet utgör en kärna för de strävanden som samtliga grupper går emot (Ibid). Även i ett turismperspektiv blir den strategiska gruppen speciellt fördelaktig då den genom de samlade resurserna kan skapa strukturer som liknar samhällen speciellt anpassade för att tillgodose ett viss känsligt köpbeteende. Porter som är en av våra största strateger i modern tid exemplifierar detta genom följande citat: In a typical tourism cluster for example, the quality of a visitor s experience depends not only on the appeal of the primary attraction but also on the quality and efficiency of complementary businesses such as hotels, restaurants, shopping outlets, and transportation facilities. Because members of the cluster are mutually dependent, good performance by one can boost the success of the others (Porter, 1998). Försiktig definition av framgångsrika nätverk Min argumentation ovan kan användas för att förstå de företagsgrupper som skall identifieras i denna studie. Strukturen, är antingen baserad på en formell eller informell basis. Nätverken kommer sedan vidare att knytas till ett framgångsperspektiv. Framgång kan mätas på olika sätt och återfinns som attribut i många olika sammanhang. Nelson och Winter (1982) betonar att just framgång är ett begrepp som kan sakna de krav som ett 12

13 prestationsmått traditionellt bör kunna uppvisa. Framgång kan således existera trots att till exempel försäljningen är vikande. Nelson och Winter (1982) betonar också svagheten i modeller som endast tar som utgångspunkt att strikt följa ett enkelt mätbart fenomen. Även Axelrod (1984) betonar att forskning bör ha som mål att söka djärva svar. Nelson och Winter (1984) menar också att snäva modeller med strikta antaganden ofta lämnas till att endast kunna förklara ett mikro ekonomiskt fenomen och klarar därför heller inte att ge förklaringar som avger högre generaliserbarhet. Eftersom jag även i denna studie brottas med olika definitioner och känner av hur skört allting tenderar att bli med alltför snäva definitioner, kommer jag att välja att försöka utforska svaren med vida definitioner som sedan förhoppningsvis kan härledas ner till mer precisa och mikroskopiska fenomen. Definitioner är dock sannerligen ett hjälpmedel för att möjliggöra en förståelse av värdet i komplexa sociala och affärsmässiga strukturer som ofta är svåra att kopiera eller imitera. Storleken på värdet eller låt oss kalla det för konkurrensfördel kan utifrån ett resursbaserat synsätt mätas i hur väl gruppen klarar att skapa värde som baserar sig på en knapp resurs som ej är imiterbar (Barney, 1991, 1995, 2001). Den fulländade konkurrensfördelen består i produkter som även hindrar substitut (Barney, 1991). Hur skapas och upprätthålls då konkurrensfördelar Porter (1979) räknar upp ett antal olika vägar till hur barriärer runt konkurrensfördelar skapas: Unik teknologi, skalproduktion, standarder som delas av ett fåtal, differentiering, stora kostnadsstrukturer, höga fasta kostnader, differentiering, lagar och licenser, effektiv forskning och utveckling, och slutligen en logotyp eller marknadsföring som ej går att komma åt utan speciell access. Dess och Lumpkin (1996) föreslår nätverk bestående av entreprenörer för att möjliggöra en resursansamling som kan säkerställa en önskvärd position. Ett strategiskt entreprenörsbaserat turismnätverk (SEBT) kan bestå av en komplex social struktur som hindrar nyetablerare från att hota en position som är intagen; en komplex struktur av ett antal kompletterande turismentreprenörer kommer också att säkerställa och skydda den knappa resursen från icke önskvärd konkurrens; möjliggöra finansiering, resursackumulering och stärkande av ryktet i form av en starkare gemensam marknadsföring och logotyp. Komplexa SEBT klarar även att skydda sig mot inbördes konkurrens eftersom varje aktör tillgodoser ett visst behov hos en specifik nisch. Den stora variationen inom hela SEBT gör att inte ens de enskilda aktörerna själva är medvetna om den sociala komplexiteten som kunderna upplever och kan därför inte heller imitera grannens konkurrensfördel eftersom den är en länk kopplad till det värde som även tillgodogörs av aktören/företaget själv. Lutsen-Tofte Tourism Association (LTTA) Området i Lutsen-Tofte är en komplicerad social struktur som även baserar sig på ett antal institutionella förutsättningar från området i stort. Turistindustrin, som är en bärande industri i trakten, klarar inte att leva av populationen som finns inom området utan är i stor utsträckning beroende av storstäder som tvillingstäderna Minneapolis och StPaul med cirka 2,9 miljoner invånare och fyra timmars bilväg från området samt Duluth-Superior området med cirka invånare, två timmars bilväg från LTTA. Denna reseberättelse om mina tankar kring området baseras på en veckas vistelse i området. Inför resan har en intervju gjorts med Mary Somnis med 30 års erfarenhet från Turism i Minnesota och chef för turism och marknadsföring för en policybyrå i regionen, 13

14 IRRRB som står för Iron Range Resource & Rehabilitation. IRRRB är en knutpunkt till gruvföretag som nu kanaliserar tillbaka kunskap om hur regionen kan utvecklas. Vidare har bakgrundsfakta insamlats genom ett antal möten i forskningsbyrån i University of Minnesota Duluth (UMD). Jag har också förberett resan hit genom att läsa ett antal doktorandkurser som till största delen täcker metodaspekter, strategiska dilemman och nätverksproblem. Förutom detta har jag också genomfört ett spelteoretiskt scenario som klargör grundläggande förutsättningar för samarbete. Jag har också avhandlat framgång och olika aspekter på framgång. Vidare har en litteraturstudie om 213 artiklar påbörjats och nästan avslutats för att avslöja diskurser inom området nätverk/samarbete. Till detta har jag läst mellan artiklar och några böcker i ämnet. Data om Norra Minnesota Tabell 2: Fakta om Norra Minnesota, Källa: year Population personer Areal (en mile = 1609, 344 meter, källa: kvadrat miles ) Arbetsföra invånare Hushåll hushåll Antal branscher 261 branscher Norra Minnesota består av olika Countys som är att likna vid distrikt. Här är de sju olika distrikten som ursprungligen utgjorde grund för upptagningsområden till de olika skolorna: Cook County, Itasca County, Koochiching County, Lake County, St Louis and Carlton County Tabell 3: Fakta Minnesota och USA (Källa: World Almanac and Book of Facts, 2003) Population USA invånare Population Minnessota invånare Tvillingstäder med förstäder invånare Population Minnepolis invånare Population StPaul invånare Population Duluth invånare Antal Counties 87 counties Kvadrat miles i hela Minnesota kvadrat miles Tabell 4: Förutsättningar för företagande och bakgrundsdata i Minnesota Skattesats? Inkomst för genomsnittsbefolkning MN? Inkomst för genomsnittsbefolkning i Norra? MN Arbetslöshet norra MN 14

15 Studerat område: (1) Lutsen- Tofte (LTTA); (2)Ely; (3)Grand Marais; (4)Grand Portage; (5) Gun Flint and; (6)IRRRB Figur 1: Karta av Region of Arrowhead (Källa: Developed from ) Det känns därför naturligt att nu gå in i en fas där jag får bearbeta mina teoretiska färdigheter genom en enkät, intervjuer och övriga fältstudier. Min första fältresa som gick upp till Lutsen-Tofte pågick från den 15/ och pågick till den 20/ Resan innehöll förutom besök hos de företag som fått enkäten även besök i området Gun Flint, som är ett nätverk vars syfte i huvudsak är vildmarksturism och företag i nätverket kring Grand Marais. För att ge struktur till min berättelse kommer jag därför att följa följande ordning: Institutionella och naturliga förutsättningar - vilka institutionella och supporterande industrier kan förklara framgång. Att man finns Hur ser nätverket till att få företag till området Var man finns Hur ser aktörerna till att deras budskap kommuniceras så att folk hittar hit. Varför man finns Hur klarar de enskilda aktörerna att enkelt visa på sin nisch och det behov de kan tillgodose Hur man finns Hur väl klarar de att leva upp till den nisch de erbjuder När man finns Grad av säsongsbetoning och övriga tidstariffer som inskränker på utbutdet. Frågorna ovan följer enkla basala krav på hur affärsidéer bör byggas upp och är utgångspunkt även för mina reseobservationer. Observationerna följer min resa från mitt tillfälliga hem i Duluth upp till nätverket och kan under resan innehålla moment som för vissa kan tänkas stötande eller skapa etiska dilemman. Jag har emellertid inte tagit hänsyn till några sådana ställningstaganden utan försöker istället att så klart som möjligt efter neutral förmåga återge de olika nischerna. 15

16 Institutionella och naturliga förutsättningar Institutionella förutsättningar kommer här att behandlas som det klimat som omger turismindustrin. Jag kommer därför att exemplifiera en rad institutionella faktorer som utkristalliserades som starka bland de observationer jag gjort. Att ta sig till Norra Minnesota är ofta enkelt. Största delen av turismen i Norra Minnesota består av regional turism. Amerikanen är också känd för sin bilburenhet och därför är också bra vägar ett lägsta krav för att kunna överleva i en ansträngd konkurrenssituation. Området är annars starkt beroende av större städer såsom tvillingstäderna Minneapolis och StPaul. Flygplatsen i Minneapolis klarar att förse området med stora grupper från de flesta ställena i USA. Minneapolis och StPaul med sina 2,5 miljoner invånare är också en naturlig kärnmarknad som kan upprätthålla en hög genomsnittsnivå på besökande turister. Annars är även den något närmare staden Duluth med cirka invånare och med hela förorter cirka och en knutpunkt för områdena norrut. Duluth som hamnstad skapar även ett utbyte av turister som sommartid tar en yacht upp till Lutsen-Tofte eller Grand Marais Vägen upp till området Lutsen-Tofte var mycket bra och nyasfalterad. Vägen får betecknas som ovanligt bra eftersom den på sina ställen var tvåfilig med delade körfält. Vägen är också en förbindelseled som leder upp till Canada. Parallellt med vägen löpte också en så kallad turistväg som praktiskt taget slickade kustremsan kring Lake Superior. Vägen var också liksom många vägsträckor i Sverige tätt kantad av turistinformationer med broschyrer om området liksom statliga parker med toaletter och plats för att campa. Mellan de olika turistinformationerna fanns också rastplatser som var noga utvalda på vackra ställen alldeles utmed sjön omgiven av en fjällnatur som mycket påminner om den svenska skogen med björk, tall och gran. Naturupplevelsen förstärktes också av vetskapen att det fanns ett rikt djurliv. Norra Minnesota inrymmer cirka vargar och totalt i Nordamerika cirka björnar, varav uppskattningsvis björnar i Minnesota (se och Växelspelet mellan natur och människa verkar fungera utan konflikt för de människor jag mötte och intervjuade. Då björn eller varg närmar sig tättbebyggda områden och blir ett hot skjuts dessa i regel av. De rika djurlivet har också konkret bidragit till turismen genom vildmarksturism och fågelskådning. Speciella turimguider finns för björnjakt och det finns ett pågående projekt mellan två nätverk, Grand Marais och Grand Portage att ytterligare attrahera större skaror av fågelskådare. Fiske erbjuds i form av med möjlighet dels till eget laxfiske och dels att köpa nyfångad fisk som serverades på otaliga restauranger som väl skyltade och framhävde naturen som källan till det som serverades. Restaurangerna var också inte sällan utrustade med stora braskaminer i natursten samt utsmyckade med djur som varg, svartbjörn, isbjörn, älg och hjort. Djurlivet och källan till natur får ses mer som en resurs som är given men inte självklar om den inte förstärks och paketeras på ett sätt som får även det ovana ögat att rikta uppmärksamhet mot den. Vägen gav också ett intryck av att det fanns en tradition eller ett historiskt arv som förmedlades genom väl skyltade historiska landmärken såsom urskogar markerade som nationalskogar och minnesmärken med viktiga personligheter framhävda. Gamla traditioner kunde också framhävas i gamla järnvägar som järnvägsmuseum eller fiskemuseum slående och fyrhus som hyrdes ut till gästande övernattare. 16

17 Slutligen kan sägas att turismen är mycket beroende av supporterande näringar såsom bensinstationer, bagerier, caféer, mäklare av andelsrätter, tvättautomater, banker, restauranger och olika bil-/båt-/skoter reparatörer, vilket också framgick i mina observationer. Värt att poängtera kan vara att utbudet inte behöver vara inskränkt till enskilda monopol med endast en aktör. Istället var ofta mångfalden i mina observationer, exempelvis fanns både snabbmat och finare restauranger. I de nätverk jag besökte nyss nämnda stöttande näringar i rikliga mängder. Jag vill speciellt exemplifiera hur flertalet större turismföretag även tillgodosåg turister med möjligheter att köpa så kallade timeshares, eller egna stugor som de själva ville kalla det. Fördelen med detta utbud utifrån ett institutionellt perspektiv var att turismen på ett tydligare sätt även berör banker. Fördelen för den enskilde var ett breddat sortiment, en möjlighet att tjäna någon extra krona genom att finansiären tar hälften och turismföretagaren som vidarebefordrar kontakten tar andra hälften. Time-share säkerställer också en återkommande turism från vissa grupper. Vidare betonar en turismföretagare i trakten Lutsen-Tofte att Timeshare kan möjliggöra finansiering, eftersom framförallt banker ofta i sin riskbedömning, speciellt i tider av oro, höjer riskpremien och kräver större säkerheter. Time-share kan då på ett naturligt och billigt sätt involvera turisten och samtidigt skapa ett nätverk, som också håller uppe investeringsnivån. Investeringsnivån av samlade tillgångar avger inte bara mer tillfredsställande tillväxt i form av tillgångar utan skapar också ett intryck av hopp i form av nya etableringar och nya byggnader. Hopp om framtiden kan som bekant ha stor inverkan på konsumtion och förväntningar som till exempel kan medverka till att bibehålla en ung befolkning på orten. Att man finns Förutom att ett område är attraktivt och utrustat med naturliga förutsättningar finns ett behov av att tydligt visa på att regionen, nätverket eller företaget finns. Samarbetet Lutsen-Tofte Tourism Association (LTTA) har som syfte att förse regionen med en attraktionskraft. Avgiften till LTTA baseras på en avgift om 3 % som läggs på varje försåld turismservice. Företagen får då tillbaka en del av avgiften i form av olika aktiviteter som LTTA gör för att upprätthålla attraktionskraften. Specifika målgrupper kan till exempel förses med en golfkurs och det trycks även upp en tidning som är viktig för regionen. LTTA har också i samarbete med andra närliggande regioner en fungerande hemsida som knyter ihop resan för turister och turistgrupper. Den är lätt att följa och knyter an till varje enskilt företag i området. Var man finns Förutom fokuseringen och skapande av suget att man finns har regionen och de enskilda företagen satsat mycket på att visa var man finns. Användarvänliga kartor och vägbeskrivningar är inte det enda jag tänker på i detta avseende, utan även det faktum att skyltarna längs vägen ofta lämnade alla tvivel om vad som skulle komma eller vad som just passerade utanför bilfönstret. Skyltarna var ofta höga och stora och med tydlig beskrivning om vad som erbjöds. Ofta fanns attribut i jätteformat i form av skulpturer eller annat som lämnade ett avtryck av den verksamhet, ursprung eller kultur som fanns på den specifika platsen. Skyltning är inom marknadsföring ett känt och gammal metod för att visa på var man finns. Skyltningen kommer ofta som en stor initial utgift som bär 17

18 frukt under en längre period och tjänar också som god vägvisare för de faciliteter som erbjuds. Varför man finns Innan jag åkte upp till LTTA hölls ett antal möten om olika nätverk i Norra Minnesota. LTTA framhölls bland annat som ett framgångsrikt nätverk med stark fokusering på välbeställda turister. Jag kom därför speciellt att hålla välbeställda eller så kallade rika kundgrupper som utgångspunkt för mina observationer i ett nätverksperspektiv. Det var därför inte svårt att efter en tid förstå eller avslöja hur komplex men genomtänkt varje nisch i varje litet samhälle hade byggts upp. Varje liten plats inrymde ofta ett kluster av behov som kunde uppfyllas och en direkt vägvisning till en annan ort som kunde uppfylla ett annat behov. Det fanns orter där strukturen återspeglande fokus på den vackra sjön, medan nästa kluster kunde ha fokus på fjället, en tredje kunde vara fokuserad på vildmark, medan en sista uppfyllde behov av nöje och spel som turisterna var ute efter. Emellan dessa orter fanns ett stort utbud av olika shopping ställen. Hur man finns Områdenas framgång kan inte enbart förklaras av de naturliga förutsättningar som räknas upp nedan utan var också beroende av det engagemang som de enskilda aktörerna bidrog till. Engagemanget kunde ta sig uttryck i olika evenemang som kontinuerligt anordnades på platserna för att attrahera specifika kundgrupper, såsom slalomåkare, fiskare, fågelskådargrupper, hundkapplöpare och skoteråkare. För att kunna beskriva hur väl de olika klustren är sammansatta har jag valt att beskriva några exempel på hur och vad de olika nischerna bestod i. I shoppingväg fanns ett pärlband av affärer som ofta återupprepade sig i varje enskilt kluster. De återkommande affärerna erbjöd alkohol, antikt, souvenirer, konst, hantverk, juveler och enklare lanthandel med nödvändig dagsproviant. De mer specifika klustrena kan delas in i följande grupper. Grand Marais hade en naturlig närhet till vattnet och var försedd med en hamn som gick rakt in i kärnan av affärer. Grand Marais var också specialiserat på ett flertal så kallade Spa anläggningar och små entreprenörer som helt inriktade sig på hälsa. Kanske har inriktningen mot hälsa sin upprinnelse i den myt som Grand Marais spinner på, nämligen att den rena luften i Grand Marais skulle ha positiv inverkan på hälsan. Intill Grand Marais fanns nätverket Gun Flint som var helt inriktat på vildmarksturism. Vandringsleden Gun Flint försåg turister med egna eller guidade turer upp till de så kallade Boundry Waters. Det fanns också utflykter för vandrare eller jägare med specifika behov. Efter Gun Flint fanns också möjlighet till att hyra stugor. Grand Portage som ligger högst upp efter North Shore, kusten Superior hade en tydlig inriktning på tre olika områden: (1) Kommersialisering av ursprungsbefolkning (indianer) och turism inriktad på kultur; (2) Casino; och (3) fågelskådning. Den huvudsakliga inkomstkällan var det jättelika casino som lockade köpstarka kunder även från andra turism orter. Lutsen var präglat av fjället och golfbanan. Kombinationen av att kunna åka slalom och spela golf och samtidigt fördriva tiden i någon av de lyxiga Spa-orterna verkade förklara en del av framgången. Orten bestod i huvudsak av ett fåtal stora företag 18

19 med stort inflytande på nästan samtliga områden. De större aktörerna som konkurrerade med varandra underströk dock hur beroende de var av samtliga arrangörers engagemang. Tofte erbjöd en kustnära vik med intilliggande fjäll. Tofte var en mycket liten ort med i huvudsak en stor aktör. I Tofte fanns förutom stark kulturprägel och kustfokusering ett antal så kallade outfitters som försåg vildmarksturister med utrustning. Från Schröder gick guidade turer ut till havs. Schröder var ett mycket litet område som tillhörde området Tofte. När man finns Området LTTA hade fyra årstider och visade tydligt på vad som var säsongsbaserat. Både på Internet och genom tydlig skyltning framgick vad och på vilka tider som aktiviteter fanns tillgängliga. Om organisationen enkät svar hitintills Restaraurang/ café 15% Transport 2% Golf 3% Vad erbjuds i LTTA Museum 2% Organisationer som stöttar 2% Boende (lodging) 33% Recreation 12% Shopping 28% Guidning (outfit) 3% Diagram 3: Vilka typer av organisationer finns bland de 65 företagen i LTTA $ Prisklasser (LTTA) på rum (sekundärdata) 0-40$ $ $ $ $ $ Diagram 4: Priser på boende LTTA baserat på 21 företag som erbjuder boende 19

20 Slutsatser Nätverk av komplementerande produkter och resurser kan lyfta och i specifika fall som Lutsen-Tofte, finna känsliga behov som är ouppfyllda hos en specifik kundgrupp. Att bygga in komplexa strukturer med nischer som skapar en samlad enhet där inte ens den enskilda aktören är medveten om sin position är typiskt för framgångsrika komplementerande nätverk (Dess och Lumpkin, 2002). LTTA visar prov på hur en medveten eller en omedveten fokus på en enskild grupp turister, kan resultera i ett system av noder som komplementerar varandra på ett unikt sätt och skapar på så sätt en position som nästan är omöjlig att kopiera. Resultaten kanske inte är unika men eftersom repetition är kunskapens moder förtjänar kanske resultaten av studien i Lutsen-Tofte att läggas till resultat som understryker att en stark kundgrupp med stark betalningsförmåga också förtjänar en service som efterfrågas. I det specifika fallet kunde produkter som souvenir affärer, juvelerare, antikaffärer, bubbelpooler, braskaminer, sauna, möjlighet till köp av andelsrätter, casino, golf, skoter, slalom, hälsa, längdskidåkning och specifika affärer med alkohol relateras till ett visst mönster eller beteende hos en viss kundgrupp. Den välbärgade kundgruppen eftersöker att tillgodose dels behov som shopping men även hälsa, naturliv och en efterfrågan efter att spendera pengar på spel och nöje. Spannet på de olika anläggningarna visade också att det fanns ett stort prisdiskrimineringsspann som bland annat Porter (1980) lyfter fram som ett av de starka argumenten för att skapa och bibehålla konkurrensfördelar. Diskussion I mina 40-tal intervjuer mötte jag även röster bland dem som talade för att regionen kraftigt lider av att unga lämnar området för mer tätbefolkade områden. Det fanns röster som menade att området kring Lutsen-Tofte är mycket turismfokuserat och att de klarar att även i ett långsiktigt perspektiv upprätthålla en god turismnäring. Det var dock oroande att nya krafter inte kunde växa i regionen i den tillväxttakt som skulle vara önskvärd, eftersom de unga sviker området och inte förmår att skapa stödjande branscher, på grund av högre lönenivåer i städerna, som glesbygden ej klarar att tillmötesgå. Bristen på ungdomar gör också att långsiktiga relationer blir en fråga om affärsrelationer, som byggs upp via nätverk istället för traditioner som förs vidare genom familjegenerationer uppbyggda kring mycket starka generationsband. Oroande är också att turismen i USA liksom i Sverige inte ensamt klarar att hålla en hel bygd attraktionskraftig, utan skulle även behöva bränsle från andra näringar som kan stödja behov som indirekt är knutna till turismnäringen. Ett känt faktum är att ett väl fungerande institutionellt klimat även bidrar till den sammanlagda kvaliteten av infrastrukturen som också den indirekt bidrar till en blomstrande turism. Turismen är en stark kraft i den nya ekonomin och borde kunna lyftas fram som ankare i regioner som lider av industriella skiften och urbanisering. Fokusering på turism kan troligen också bryta så kallade mentala barriärer och medverka till attitydförändringar som är nödvändiga för en uthållig utveckling. Det förtjänar kanske även att understryka hur turismen som komplement i den nya ekonomin möjligen även kan fungera som brygga till nya industrier såsom film, musik och media. 20

TURISM FÖR RIKA ETT NÄTVERKSPERSPEKTIV

TURISM FÖR RIKA ETT NÄTVERKSPERSPEKTIV TURISM FÖR RIKA ETT NÄTVERKSPERSPEKTIV Ossi Pesämaa, doktorand Avd för Industriell organization IES, Luleå tekniska universitet AR 2003:56 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH PROBLEM...3 SYFTE...4 METOD...4

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Forskarskola studerar tillsammans med näringen förutsättningarna för ökad turism i Östra Norrbotten

Forskarskola studerar tillsammans med näringen förutsättningarna för ökad turism i Östra Norrbotten Forskarskola studerar tillsammans med näringen förutsättningarna för ökad turism i Östra Norrbotten Vid ett seminarium i Överkalix nyligen diskuterades förutsättningarna för att utveckla turismnäringen

Läs mer

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun 1 Att bygga ett starkt varumärke Att bygga ett starkt varumärke kräver inte enbart en bra produkt eller tjänst. Att bygga ett starkt varumärke kräver

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner

STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner STRATEGISK PLATTFORM För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Foto denna sida: Elise Nilsson Foto omslag: Cecilia Smitt, Carolina

Läs mer

VARUMÄRKET UDDEVALLA

VARUMÄRKET UDDEVALLA VARUMÄRKET UDDEVALLA 2 VARUMÄRKET UDDEVALLA LÖFTET TILL OSS SJÄLVA OCH ANDRA Uddevallas varumärke är allt det som förknippas med namnet Uddevalla - bilder, känslor och associationer. Varumärket är ett

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Kommentarer om nätverket Schyst Resandes rapport "Utsugning av vissa - guldkant för andra"

Kommentarer om nätverket Schyst Resandes rapport Utsugning av vissa - guldkant för andra Kommentarer om nätverket Schyst Resandes rapport "Utsugning av vissa - guldkant för andra" - Ett allvarligt problem med studien och dess rapport är den genomgående begreppsförvirringen och bristen av definitioner.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Ny grafisk symbol för Sölvesborg

Ny grafisk symbol för Sölvesborg Ny grafisk symbol för Sölvesborg På kommunfullmäktigesammanträdet i slutet av januari ligger ett ärende om en ny grafisk symbol för kommunen uppe för beslut. Denna symbol är tänkt att ersätta det träd

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län.

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Färdledaren En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Vad är färdledaren? Färdledaren är framtagen av Strategigruppen som består av representater

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling p e r s o n a l p o l i c y Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling Vår personalpolicy Att bygga och utveckla ny kunskap ställer särskilda krav

Läs mer

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Ert datum 2015-02-01 Ert dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön Sveriges Fiskevattenägareförbund har

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan

Läs mer

DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM

DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM Öka din genomslagskraft i rollen som coachande HR Business Partner och möjliggör organisationens strategiska förflyttning. Business unusual PROGRAM Dill Business Partner

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING

RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING Turismen är en viktig näring i stora delar av världen och omfattar flera verksamhetsområden inom besöks- och resenäringen: bo, äta, göra, resa och sälja. Både privatpersoners

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING

TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING Alla kontakter bidrar till nya affärer Genom ett förändrat tankesätt kring försäljning, och genom att värdera sina kontakter som potentiella kunder över en längre tidshorisont,

Läs mer

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen 2015-2020 Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Innehåll Inledning Idag och framtiden Bakgrund Byggstenar 1. Varumärke och kommunikation 2. Målgrupper

Läs mer

EUROPEAN CHARTER FOR SUSTAINABLE TOURISM IN PROTECTED AREAS (GODKÄND STRATEGI) Kullabergs naturreservat (Ska ne, Sverige)

EUROPEAN CHARTER FOR SUSTAINABLE TOURISM IN PROTECTED AREAS (GODKÄND STRATEGI) Kullabergs naturreservat (Ska ne, Sverige) EUROPEAN CHARTER FOR SUSTAINABLE TOURISM IN PROTECTED AREAS (GODKÄND STRATEGI) Kullabergs naturreservat (Ska ne, Sverige) JUNI 2016 STRATEGI Generella mål Bevara den naturliga miljön Förbättra förvaltningen

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark?

Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark? Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark? Låt mig gissa: Karuseller och radiobilar. Pirret i magen precis innan vagnen kastar sig ner från det första höga krönet i berg-

Läs mer

En bok om hur vi tillsammans ska få fler i vår omvärld att upptäcka hur fantastiska Sveriges nationalparker är.

En bok om hur vi tillsammans ska få fler i vår omvärld att upptäcka hur fantastiska Sveriges nationalparker är. En bok om hur vi tillsammans ska få fler i vår omvärld att upptäcka hur fantastiska Sveriges nationalparker är. Vår gemensamma identitet Varumärken har personligheter, precis som människor. Vi står för

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

P&P AB Företagspresentation. ...ger dig konkurrenskraft

P&P AB Företagspresentation. ...ger dig konkurrenskraft P&P AB Företagspresentation...ger dig konkurrenskraft P & P A B P&P AB är ett tillverkande företag inom pappersbranschen. Produktionen sker idag i en modern maskinpark där vi producerar rullprodukter och

Läs mer

Borgsjö Hembygdsgård och kyrka

Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Gästundersökning 2008 Mitt Sverige Turism 2008 1 Innehåll Metod 3 Hembygdsgården fångar upp genomfartsresenärer 3 Samtliga turister 3 Varifrån kom besökarna? 4 Tidigare besök

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

Utvärdering av K-märkta fartyg

Utvärdering av K-märkta fartyg Sjöhistoriska museet Kulturarvsenheten RAPPORT Datum Utvärdering av K-märkta fartyg 1. Fartygets namn och signal Fritextsvaren är här med självklarhet olika för alla de fartyg som skickat in enkätsvaren.

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

KONSTRUNDAN SKÅNE 2013

KONSTRUNDAN SKÅNE 2013 KONSTRUNDAN SKÅNE 2013 29 mars - 7 april Utförd av: RESURS för Resor och Turism i Norden AB På uppdrag av: Event in Skåne AB Juni 2013 SAMMANFATTNING Totalt gjordes 455 000 besök av 60 000 besökare under

Läs mer

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014 Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter Ekonomichefsrapport 2014 Inledning Att ta med det ekonomiska perspektivet och ekonomiska analyser vid verksamhetsförändringar borde vara

Läs mer

Örebro Kommunikationsplattform. Version 1.2 2015-10-01

Örebro Kommunikationsplattform. Version 1.2 2015-10-01 Örebro Kommunikationsplattform Version 1.2 2015-10-01 Innehåll Inledning................................... 3 Målet med vår marknadsföring....................... 4 Våra kärnvärden...............................

Läs mer

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Kommunstyrelsen 2015-01-14 1 (12) Kommunledningskontoret KLK Kommunikation Eva Norberg, 016-710 16 92 Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Fastställd av Eskilstuna kommunfullmäktige 2014-11-27

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategi 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Bakgrund och syfte 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Kännetecken 7. Strategier 8. Kanaler 9. Tidplan 1 1.

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Vår varumärkesstrategi

Vår varumärkesstrategi Vår varumärkesstrategi En fördjupning i den varumärkesutveckling som ligger till grund för vår gemensamma identitet. 02 välkommen! Det här är en fördjupning i hur arbetet med att ta fram en ny identitet

Läs mer

Strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun 2006-2016

Strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun 2006-2016 FÖRSLAG nr 2 Sid 1 av 10 Upprättad av: Datum: Version: lars.forslof@ljusdal.se 2006-08-29 0.6 Strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun 2006-2016 INNEHÅLL Versionshistorik... 1 Godkännande... 1 1 Sammanfattning...

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Stockholm Selections

Stockholm Selections Stockholm Selections Stockholms Södra Skärgård Presentation av ett projekt inom landsbygdsprogrammet Näringslivsforum Kimitoön 15 februari 2011 Stockholm Selections Stockholm är en fantastisk stad och

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Projektetsbakgrund Handeln kan samarbeta med leverantörer av alla storlekar. Man ska emellertid kunna dra nytta

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

Konsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär

Konsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär Konsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär RAPPORT 2014:2 Per E Ljung¹, Camilla Sandström², Göran Ericsson¹ & Emma Kvastegård¹ ¹ Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU ² Statsvetenskapliga

Läs mer

Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28

Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Besöknäringsstrategi 2016-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Foto: Victoria Hallqvist Besöksnäringen är en av världens största näringar. Den totala turismkonsumtionen

Läs mer

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE SVENSK TURISM AB REMISSYTTRANDE Box 3546 2013-09-26 103 69 Stockholm Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE Svensk

Läs mer

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1/ REKOMMENDERADE NYCKELINITIATIV 3 2/ UTGÅNGSPUNKT OCH SYFTE 4 3/ VISION OCH MÅL 5 4/ BESÖKSNÄRINGENS BIDRAG TILL INNOVATION OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Affärsmodell för låggradig restvärme

Affärsmodell för låggradig restvärme Affärsmodell för låggradig restvärme FRAMTAGEN FÖR INDUSTRIELL SYMBIOS I MALMÖ MARTINA SVENSSON Agenda Bakgrund Syfte och frågeställningar Metod Resultat och analys Diskussion Slutsats och reflektioner

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Handbok i marknadsföring till Besöksnäringsstrategin

Handbok i marknadsföring till Besöksnäringsstrategin Bilaga 2 Handbok i marknadsföring till Besöksnäringsstrategin Definitioner: Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag www.pwc.se Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag En undersökning om de viktigaste frågorna för svenska småföretagare nu och framöver. Innehåll Inledning 3 Utvecklingen

Läs mer

Nu är det dags att vända blad. Lite inspiration för dig som ska hjälpa till att förändra bibliotekets varumärke.

Nu är det dags att vända blad. Lite inspiration för dig som ska hjälpa till att förändra bibliotekets varumärke. Nu är det dags att vända blad. Lite inspiration för dig som ska hjälpa till att förändra bibliotekets varumärke. 2 Vi är kända, men kunskapen om oss måste bli bättre. Kännedomen om biblioteken är mycket

Läs mer