Dnr MBN 15/38 PM TRAFIK. PM - Trafik. del av Södra Hannäs 1:46 Kils Kommun Värmlands Län PM - TRAFIK

Transkript

1 Dnr MBN 15/38 PM TRAFIK PM - Trafik del a Södra Hannäs 1:46 Kils Kommun Värmlands Län PM - TRAFIK

2 INNEHÅLL 1. INLEDNING 3 2. FÖRUTSÄTTNIGNAR 3 3. PLATSBESÖK, BEDÖMNINGAR & KONSEKVENSER 5 4. MÖJLIGA ANSLUTNINGSVÄGAR SLUTSATSER MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 12 Omslag Nedre Fryken. Foto a SBK Värmland AB Beställare Johnny Skytte, fastighetsägare Södra Hannäs 1:46 Konsult Uppdragsansarig Författare PM Trafik Kontakt SBK Värmland AB SBK Värmland AB Karin Manner Sofia Wedin SBK Värmland AB Hanterksgatan ARVIKA tel karin@sbkarmland.se 2 PM-TRAFIK

3 1. INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE Fastighetsägaren till Södra Hannäs 1:46 ill uteckla fastigheten och möjliggöra för astyckning a flertalet tomter för bostadsändamål. Området är beläget längs Nedre Frykens sydästra strand, norr om Kils tätort. Enligt öersiktsplanen är området utpekat som utredningsområde för fritidshusbebyggelse. Området ligger inom strandskyddszon på 100 m, men utgör LIS- område för Södra Hannäs, Nedre Fryken enligt kommunens tematiska tillägg till öersiktsplanen. LIS-området är här utpekat för kompletterande bebyggelse genom bygglo och ansökan om dispens om strandskydd. Totalt inom LIS-området bedöms öersiktligt 25 bostäder inrymmas genom successi förtätning a området. Syftet med detaljplanen är att pröa möjligheten för byggnation a bostäder inom planområdet. Planen innebär att ca 16 nya tomter för friliggande enbostadshus i lantligt- och sjönära läge kan skapas, samt att mark resereras för gemensamhetslokal/sjöbodar och mindre småbåtshamn. Syftet med denna trafikutredning är att studera på ilket sätt som nya anslutningsägar till föreslaget bostadsområde kan placeras utifrån parametrar så som; omginingens förutsättningar, närhet till örig bebyggelse samt astånd till Kils centrum. Inom ramen för utredningen förs en uppskattning om hur mycket trafik som det nya bostadsområdet föräntas generera id full utbyggnad. Utredningen kommer därtill att studera tå anslutningsmöjligheter samt föreslå ilket a dessa alternati som är mest lämpligt att anlägga. GEOGRAFISK AVGRÄNSNING Denna trafikutredning omfattar området id Södra Hannäs enligt detaljplanens agränsning, se bild intill. Planområdet är beläget i Södra Hannäs id Nedre Fryken, ca 3 km norr om Kils tätort. Området nås ia länsäg 715, 716 och Hannäsägen. Marken inom planområdet omfattar Södra Hannäs 1:46 och är priatägd. Planområdet omfattar ca 2,9 ha. 2. FÖRUTSÄTTNINGAR ALLMÄNT Området nås från Kils tätort ia länsäg 715 och sedan 716 båda med högsta tillåten hastighet på 70 km/h sedan idare ia Hannäsägen/Hannäs bygata (enskild äg) med högsta tillåten hastighet 50 km/h och sist en mindre enskild äg. Den sistnämnda ägen är en smal grusäg, periodis brant och sluttande mot sjön. Mellan planområdet och Kils centrum är det ca 3 km. Väg 716 innehar en ägbredd om 6 meter. Hannäsägen innehar en arierande ägbredd mellan 4-6 meter. Den enskilda ägen som ansluter till planromdet från norr ia Hannäsägen innehar en arierande ägbredd mellan 2-3 meter. Från söder mot planområdet går också en mindre enskild äg ilken innehar en ägbredd om ca 3 meter. Det finns inget utbyggt gång- och cykelnät inom eller i anslutning till planområdet. Gång- och cykeltrafik sker i blandtrafik eller på stigar i naturen/närområdet. I området som gränsar mot planens området finns idag 8 boende, där fastigheterna utgörs a både permanentboende och fritidshus. Kollektitrafik finns ca 700 meter från planrområdet. Värmlandstrafiks linje 216 trafikerar hållplatsen Hannäs- PM-TRAFIK 3

4 ägen och agångarna är resererade till tider med en agång på morgonen och en på eftermiddagen i riktning mot Kils Resecentrum. Resa från Kils resecentrum till Hannäsägen sker också med en agång på morgonen och en på eftermiddagen. Turtätheten från närmsta hållplats är således låg och bör ses öer id en etablering a bostäder i området. Tå alternati till äganslutning ska i denna trafikutredning ses öer. Detta görs för att utreda ilket a alterntien som bedöms ara mest lämpligt att anlägga som anslutning till det planerade bostadsområdet. Förslagen delas in i ett alternati norr och alternati söder, med anledning a deras placering i förhållande till det planerade området. En mera utförlig beskrinning a alternatien görs på nästkommande sida där en redogörelse för platsbesöket görs. FÖRSLAG ENLIGT GÄLLANDE PLANER OCH DETALJPLAN Öersiktsplan Enligt kommunens öersiktsplan (ÖP) för 2010 är området utpekat som fritidshusområde och föreslår utredningsområde för sammanhållen bebyggelse. LIS-plan Området omfattas a det tematiska tillägget till ÖP för LIS (Lansbygdsuteckling i strandnära lägen) från 2014 för Nedre Fryken. LIS-området för Södra Hannäs är här utpekat för kompletterande bebyggelse genom bygglo och ansökan om dispens för strandskydd. Inom området bedöms öersiktligt 25 bostäder inrymmas genom successi förtätning a området. Nytillkommande bebyggelse föreslås placeras med omsorg och bebyggelsens placering, skala och utformning är iktiga att beakta. Arbetet med att ta fram en fördjupning a öersiktsplanen (FÖP) för Nedre Fryken FÖP pågår och planen har arit på samråd under sommaren Aktuellt planområde ingår i BN6 området som föreslår ytterligare småhusbebyggelse inom och i anslutning till planområdet. Naturärdesprogram I kommunens Naturärdesprogram från 2007 pekas området för Södra Hannäs ut som naturärdesklass 3, högt naturärde. De branta stränderna som omger Nedre Fryken innehar stora ärden för den lägre och högre faunan. Landskapet är ariationsrikt med lö- och barrskogar, branter och små attendrag. Detta tillsammans med berggrundens egenskaper ger förutsättningar för en rik och lite oanlig flora. Sjön har stora ärden för landskapsbilden med en rik fiskfauna och iktig häckningsplats för issa fåglar. Gällande detaljplan Området aktuellt för detaljplan är inte planlagt sedan tidigare. Planområdet är närbeläget område som omfattas a områdesbestämmelser för Hannäs. Områdesbestämmelserna för Hannäs sträcker sig längs Hannäs bygata och pekar ut ärden i odlingslandskapet och de öppna åkermarkerna äster om bygatan, samt bebyggelsens placering längs ägen främst på den östra sidan, med radbykaraktär som är oanligt förekommande i Värmland. Principer för ny bebyggelse anges ad gäller placering, proportioner, material och kulörer för ny bebyggelse samt ombyggnationer. TRAFIKMÄNGD Årsmedeldygntrafiken (ÅDT) utmed äg 716 är år 2016 uppmätt till ca 1700 fordon per dygn enligt data från Trafikerkets Nationella ägdatabas. För trafiken utmed Hannäsägen finns inget beräknat ÅDT men ett antagande är trafiken är i storleksordningen ca 300 f/d utifrån att antalet boende/fastigheter är ca 50 stycken till antalet och beräknas göra 6 resor/dygn i snitt. 6 resor/dygn i ett perifert område likt Södra Hannäs bedöms ara en skälig uppskattning utifrån att det huudsaklaga färdsättet i området är med bil. De 8 fastigheter som finns i direkt närhet till planrområdet antas generera ca 48 resor/dygn enligt samma antagande som oan. 4 PM-TRAFIK

5 3. PLATSBESÖK, BEDÖMNINGAR & KONSEKVENSER PLATSBESÖK SÖDRA HANNÄS Under platsbesök den 6 mars 2018 obsererades områdets förutsättningar. Vid besöket ar marken snötäckt och dära ar obserationer a specifika markförhållanden såra att agöra. Oan: Väg genom området. Oan: Bäckrain, centralt i planrområdet. Oan: Vy mot söder öer åkermark. Norra anslutningsägen För att nå den norra anslutningsägen söder ifrån (från Kils centrum) färdas du först utmed allmän äg 716 för att därefter åka norrut utmed Hannäsägen. Efter ca 150 meter ansluter en mindre enskild äg från öster, planområdet har då passerats på östra sidan om ägen, ca 350 meter bort. Denna enskilda äg följer terrängen ned mot attnet och börjar efter ca 150 meter få en relatit skarp lutning om ca 13%. Vägen har flera återkommande kuror som byggts för att ta upp höjdskillnad och minimera lutningen. Dessa innebär dock att sikten begränsas i dessa partier, ilka inträffar efter ca 200, 250 och 300 meter från Hannäsägen. Den norra anslutningsägen är därtill relatit smal och möte mellan bilar är såra att genomföra och måste anpassas till partier där ägen är som bredast. Vägen aslutas i öster mot de tre fastigheter som finns närbelägna attnet. Tå a fastigheterna finns redoisade oan i bild. Det hus med gul fasad ligger längst söderut. Södra anslutningsägen Den södra anslutningen nås från söder ia allmän äg 716. Innan planområdet passeras på ägens östra sida ansluter en mindre enskild äg från samma riktning. Den enskilda ägens sträckning är rak och passerar mellan tå åkrar. Vägen ansluter i öster mot en fastighet med tillhörande bostadshus. Höjdskillanden och ägens siktförhållanden är goda och skapar inga trafikmässiga sårigheter för de som färdas utmed ägen. Bilderna nedan rodoisar den enskilda ägens anslutning mot äg 716. Siktförhållandena upples som goda. Tidigare fanns söder om korsningen en lada (se illustration nedan), ilket innebar att siktförhållandena mot söder ar mycket begränsade. Nu har denna lada riits ilket skapar goda siktförhållanden i båda riktningar. Befintlig anslutning bedöms därtill ha erforderliga ilplan (max 2,5% lutning, i enlighet med ad som föreskris i VGU). Intill: Vy från södra anslutningen mot allmän äg. Illustration a tidigare lada i gult. PM-TRAFIK 5

6 Öriga obserationer I örigt präglas planområdet a den köräg som bildats id skogsaerkning inom fastigheten Södra Hannäs 1:46 samt a den sluttande terrängen från äg 716 ned mot attnet. Strax söder om planområdet inom fastigheten Tollstatorp 2:5 kunde den angina fastighetens dricksattenbrunn lokaliseras genom synlig brunn, se bild intill. BEDÖMNING AV LÄMPLIG ANGÖRINGSVÄG - UNDERLAG FÖR VAL AV ALTERNATIV I arbetet med framtagande a detaljplanen för Södra Hannäs har tå förslag till angöringsäg arit aktuella. De tå förslagen dära de som arit utgångspunkt i denna trafikutredning. De nya anslutningsägarna föreslås, som oan beskriits anslutas ia Hannäsägen i norr (ia befintlig grusäg) eller till äg 716 ia befintlig grusäg i söder, se bild oan intill. Parametrar som blir iktiga för den nya anslutningsägen att uppfylla är följande: Efterfölja de standarder som finns aseende sikt, lutningar och måttangielser (bredd mm), ilka anges i VGU. Enligt VGUs regelerk ska maxlutningen id nybyggnation a äg ara max 6%, i undantagsfall kan 8% godkännas om terrängen så kräer. Vägen ska uppleas som trygg och trafiksäker att färdas på. God orienterbarhet - det ska ara enkelt och tydligt att nå planområdet. Oan: Vattenbrunn till närliggande fastighet. Ingå som en naturlig del a den omgiande terrängen och smälta in i landskapsbilden. Den nya anslutningsägen föreslås utföras i enlighet med de mått som aser smal enfältsäg på landsbygd (VGU) där ägbanebredden ska utföras enligt < 6 meter. I detta fall ska ägen utföras som enfältig, men dubbelriktad och bör dära förses med mötesplatser. Det ägförslag som slutligen ska utgöra huudalternati kommer att innebära att en ny anslutningsäg på ca 5,5 meter (inkluderar ej diken och krön) möjliggörs inom planområdet och utgår från anslutning mot äg 716 (söder) alternatit från Hannäsägen (norr) och ansluter mot befintlig aerkningsäg/skogsbiläg inom planområdet. Den föreslagna lokalgatan inom planområdet nyttjar den befintliga äg som redan finns öer bäckrainen. Vägen är här i sådant skick att ytterligare förstärkningsåtgärder inte bedöms kräas och den föreslagna åtgärden bedöms dära inte påerka bäckrainens utpekade naturärden. Väganslutningen som föreslås innebär att ägen detaljplaneläggs genom planbestämmelsen GATA. Dära behöer inga tillstånd enligt äglagen 39 att sökas. I samband med att planen genomförs kommer befintligt ägasnitt att behöa förstärkas och breddas, i issa partier kan äen mötesplatser kräas. För att säkerställa den framtida skötseln a lokalgatan inom området samt anslutningsägen bör en gemensamhetsaläggning med tillhörande samfällighetsförening bildas. Parkering föreslås ordnas inom respektie fastighet. För att inte ge uppho till negati påerkan på attenförekomsten bör en långsiktigt hållbar lösning a VSD hantering för planområdet föreslås. 6 PM-TRAFIK

7 KONSEKVENSER AV TILLKOMMANDE BEBYGGELSE Ett nytt bostadsområde innebär tillkommande trafik till området. I denna utredning förutsätts att boende i de 16 möjliga bostäderna gör i snitt 6 resor/dygn och fastighet, detta innebär ett uppskattat antal resor per dygn om ca 100 resor. I sammanhanget är inte 100 fordonsrörelser en särskilt anmärkningsärd siffra, men det kan antas att trafiken till stor del kommer att koncentreras till tider mellan 6-8 under morgonen och till på eftermiddagen ilket kan uppleas som att trafiken id dessa tidpunkter blir mer intensi. Dära är placering a nya anslutningsäg en iktig faktor för att boendemiljön för så många som möjligt ska bli en trelig miljö. För att exemplifiera trafikbelastningen så kan ett antagande och resonemang om andelen trafik brytas ned för att enklare presenteras i en ardagskontext. 100 fordon under ett dygn innebär att ca 4 bilar i timmen passerar utmed den föreslagna äganslutningen. Under ett dygn så sker de flesta resorna under ett 12-timmarsinterall och diideras de 100 fordonen/dygn med 12 timmar så innebär det att ca 8 bilar i timmen passerar. Skulle detta interall krympas än mer, för att illustrera ett max så kan 100 fordon diideras med 6 timmar, detta resulterar i att ca 17 bilar passerar under timme, i stort sett en bil från arje fastighet i det nya bostadsområdet. Trafikalstringserktyg Trafikerkets trafikalstringserktyg resulterar i ett reslutat enligt följande för de 16 nya bostäderna. Där görs bedömningen att 16 bostäder alstrar 120 resor, där uppddelningen mellan olika färdsätt fördelas enligt tabellen nedan. Resor uppdelat efter markanändning Antal resor / dygn (exkl. nyttotrafik) fördelat per markanändning Uppskattat antal bilar Antal bilresor, exkl nyttotrafik: 104 bilresor Uppskattning a antal bilar: 76 bilar (ÅDT), ilket motsarar ungefär 85 ÅVDT Bostäders resor fördelar sig enligt: 35% arbetsresor 23% inköp/sericeresor 42% fritidsresor Bil 104 Kollektitrafik 2 Cykel 3 Till fots 8 Annat 3 Totalt 120 För de 16 ny bostäderna beräknas ca 104 bilresor att göras, ilket innebär ett uppsakttar ÅDT om 76 st bilar, alternatit 85 bilar enligt årsardagsdygnstrafik (ÅVDT), se nedan. Resorna till området antas fördelas enligt diagrammet nedan. Dära blir det iktig att utforma den anslutande ägen på att sådant sätt att störningar till kringliggande fastigheter blir så liten som möjligt. Detta kan utföras på flera sätt, men ett första inledande steg är att se till att den nya ägen byggs utifrån terrängens förutsättningar och på så sätt ta hjälp a naturen och kringliggande egetation för att få ner bullerniåer och störande inslag så som ljuskäglor mm. Det är därtill iktigt att ägen utformas på sådant sätt att hastigheterna håll nere, en allt för rak och enkel äg kan inbjuda till högre hastigheter jämför med en äg som slingrar sig och följer terrängen. Skulle därutöer befintliga fastigheter upplea störningar så kan fysiska åtgärder idtas så som bullerall/plank, men utifrån andelen tillkommande trafik till området så bedöms inte detta ara aktuellt i ett inledande skede, då ökningen är så pass begränsad. KONSEKVENSER AV ANSLUTNINGSVÄG - ALTERNATIV NORR Anslutningsägen från norr innebär att ägen kommer att behöa rätas ut i punkten där den nya ägen ansluter. Därtill innebär det ett intrång i intilliggande skogsmark. Den norra anslutningen innehar därtill en sådan omfattande lutning att det bedöms att åtgärder behöer idtas för att få ägen att uppnå en godkänd standard. Delar a befintlig anslutningsäg till fastigheten Södra Hannäs 1:55 kommer att bli kartersmark och för att säkerställa dess in- och utfart säkras ett markreserat (a2) för att kunna bilda ett seritut till förmån för fastigheten Södra Hannäs 1:55 som sedan ansluter till lokalgatan. Vägen föreslås att få en delis ny sträckning för att möjliggöra bästa möjliga byggrätt inom kartersmarken. Fastigheterna oan är de som primärt bedöms PM-TRAFIK 7

8 BERÖRDA FASTIGHETER Norra anslutningen Hannäsägen Planområde 9. Allmän äg Södra anslutningen 8 PM-TRAFIK

9 påerkas a en anslutningsäg från norr. Fastighetrna 6-9 påerkas främst genom att befintlig äg behöer få en ny/förändrad sträckning, ilket innebär sårigheter med framkomlighet till fastigheterna under den period som rättning och byggnation pågår. Fastigheterna 1-5 påeras på sådant sätt att det blir ökad trafik i anslutning till deras bostad, ilket innebär ökat trafikbuller och i iss mån äen ökade ibrationer. Fastigheterna ligger i nära anslutning till ägen och bedöms påerkas i relatit hög grad a en anslutning från norr. Den totala ägsträcka som boende behöer färdas för att nå planområdet ia den norra anslutningen uppgår till drygt 1 km enkel äg. Den sträcka som mätts utgår från den punkt där den södra anslutningen möter äg 716 och aslutas mitt i planområdet. KONSEKVENSER AV ANSLUTNINGSVÄG - ALTERNATIV SÖDER Den nya anslutningsägen från söder innebär intrång i odlingsmark, det går dock att undika intrång i tomtmark. Bedömningen är dock att det intrång som föreslås är a begränsad omfattning. Vilket antas innebära att det inte i allt för stor omfattning begränsar möjligheten till att äen fortsättningsis bruka marken till odling. De inster som det innebär med föreslagen ägsträckning bedöms öeräga de förluster det innebär i minskat utrymme för odling. För ägen i söder finns en befintlig gemensamhetsanläggning som kan utökas. Fastigheter (med bostäder) som berörs a anslutningsäg från norr: Kil Södra Hannäs 1:17 (1) Kil Tollstatorp 2:9 (2) Kil Tollstatorp 2:12 (3) Kil Tollstatorp 2:10 (4) Kil Södra Hannäs 1:29 (5) Kil Södra Hannäs 1:43 (6) Kil Södra Hannäs 1:21 (7) Kil Södra Hannäs 1:28 (8) Kil Södra Hannäs 1:55 (9) Fastigheter (med bostäder) som berörs a anslutningsäg från söder: Kil Tollstatorp 2:2 (1) Kil Tollstatorp 2:7 (2) Kil Södra Hannäs 1:16 (3) Fastigheterna oan är de som primärt bedöms påerkas a en anslutningsäg från söder. Vägens sträckning från söder påerkar i mycket liten grad närliggande fastigheter. Dess anslutning till planområdet föreslås dras på ett sådant sätt att närliggande fastigheter påerkas i så liten grad som möjligt. Ljuskäglor från ankommande bilar bör utredas så att olägenheter ej uppstår. Förslagsis får fastigheterna nr 2 och 3 en höjdjusterad infart/anslutning. Fastighet nr 1 påerkas då fastighetens jordärme är lagd i befintlig åkermark, exakt läge är ej utrett inom ramen för denna utredning. Fastighetrna 2-3 kan därtill påerkas a att en ny anslutning från befintlig äg mot planområdet behöer tillsakpas. Detta kan innebära sårigheter med framkomlighet till fastigheterna under den period som rättning och byggnation pågår. Fastigheterna 2-3 påeras äen a att det blir ökad trafik i anslutning till deras bostad, ilket innebär ökat trafikbuller och i iss mån äen ökade ibrationer. Fastigheterna ligger dock på ett astånd om ca meter från tänkt ägsträckning och åtgärder i miljön kan idtas för att minska bullerpåerkan. Påerkan för fastigheterna bedöms därmed som ringa. Den totala ägsträcka som boende behöer färdas för att nå planområdet ia den södra anslutningen uppgår till drygt 400 m enkel äg. Sträckan som mätts utgår från den punkt där den södra anslutningen möter äg 716 och aslutas mitt i planområdet. Den södra anslutningen är därmed 60 % kortare änden norra. Vilket innebär att fördelarna med att anlägga den södra ägen är flera sett ur ett miljömässigt perspekti då längden på arje resa blir större med det norra alternatiet. PM-TRAFIK 9

10 >TOLLSTATORP>GA:2 4. MÖJLIGA ANSLUTNINGSVÄGAR "Vattenbrunnar" / m 5.5 m 3.0 m dikeskrön dikesbotten ägkant c ägbana ägkant c:a 9,0 Utökad tomt 428,0 m dikesbotten 2:7 1:16 1:13 dikeskrön 160 C:a 178,3 SÖDRA HANNÄS SÖDRA HANNÄS 40 PROFIL C:a 178,3 FÖRSLAG TILL NY VÄGANSLUTNING FRÅN SÖDER Den föreslagna ägsträckningen som redoisas oan innebär att den nya anslutningen från söder går relatit parallellt med äg 715 (på ett astånd om ca 170 m) för att sedan efter ca 100 meter ika a mot öster in mot planområdet. I höjd med fastighet som på sida 8 illustrerats som nr 2 föreslås att dennes tomt utökas med ca 9 meter mot äster för att skapa en större möjlighet till barriär mot den föreslagna ägen. Vägens nuarande och föreslagna profil redoisas här intill och innebär att den föreslagna ägen i princip får samma lutning som befintlig åkermark och därmed behös inte några stor ingrepp att göras för att uppnå en erforderlig lutning. Oan redoisas äen förslag till ägsektion för sträckan, där 3 meter på ar sida om ägen utgörs a dike och där själa ägbanan innehar en bredd om 5.5 meter, ilket är samma bredd som föreslagits inom gatustrukturen i planområdet Profil linje 10 bef markniå. ( Från 0/085 prel. höjdkuror ) bli. gatuhöjd Arika / dk 10 PM-TRAFIK

11 FÖRSLAG TILL NY VÄGANSLUTNING FRÅN NORR Den föreslagna ägsträckningen som redoisas nedan innebär att anslutningen från norr går enligt samma sträckning som nuarande enskilda äg men iker a söderut för att ansluta mot planområdet. Vägens nuarande och föreslagna profil redoisas nedan. I sektion 0/250 börjar ägen att luta kraftigt och innehar en total lutning om ca 14 %. Det innebär att större fysiska åtgärder behöer idtas för att den föreslagna ägen ska få en erforderlig lutning. Detta är åtgärder som bedöms kräas om ägen ska ara farbar a olika fordon alla delar a året. Den n behöer äen anpassas till den ökade mängden trafik som planförslaget innebär. Åtgärder ad gäller sikt bedöms också behöa idtas då ägen inte är lika rakt och gent utformad som det södra alternatiet. 2: :43 2: :29 1: % Förslag till ägsektion som redoisas på föregående sida bör ara gällande äen för det norra alternatiet, detta kommer, ilket beskriit oan, innebära stora ingrepp åtgärder i den fysiska miljön och kringliggande natur. GÅNG- och CYKELTRAFIK För att få fler att cykla kräs att ägen är en a många iktiga aspekter att tillskapa en så gen äg som möjligt för att kunna konkurrera i tid med bilen som alternati. Därmed bedöms inte det norra anslutningsalternatiet som lika attraktit. Sträckan i norr är dels så pass mycket längre, därtill är ägens profil i det norra alternatiet starkt präglat a branta partier, ilket innebär att tröskeln till att älja gång eller cykel som ett alternati till bilen blir högre och riskerar dära att nedprioriteras. Det södra alternatiet är dära ett mera naturligt ägal äen för den gående eller cyklande då aståndet från Kils centrum (som bedöms ara den primära målpunkten) är kortare. Därtill kommer planområdet id full utbyggnad att synas tydligt från ägen, ilket i sig innebär att det södra alternatit bedöms kunna uppleas som mer attraktit jämfört med det norra. Detta bedöms utifrån att området inte behöer passeras (norra alternatiet) för att den gående eller cyklande ska kunna nå sin bostad. PM-TRAFIK 11

12 5. SLUTSATSER Då det södra alternatiet innebär så pass många fler fördelar jämfört med det norra så föreslår denna trafikutredning att det södra alternatiet är det ägförslag som ska utgöra grunden för den fortsatta planering och planläggningen a området. Vägalet har så pass många fler aspekter som är mera gynnsamma än det norra alternatiet: Lägre föreslagen lutning - det södra alternatiet föreslås följa dagens profil. Det norra innehar en lutning på ca 14% och behöer anpassas. Sikt och ägbanebredden kan anpassas utifrån topografin Tillgänglighet - alla kan nå planområdet ia det södra alternatiet då lutningar på ett enklare sätt kan anpassas till regler enligt VGU. Nåbarhet - planområdet syns från den allmänna ägen och behöer inte passeras. Kortare tur/retur-sträcka - miljömässigt iktigt då resorna blir mindre. Mindre andel berörda fastigheter - det norra alternatiet påerkar 9 fastigheter under byggtiden. I det södra alternatiet blir endast 3 berörda. 6. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN PM Trafik är upprättad a SBK Värmland AB genom samhälls- och trafikplanerare Sofia Wedin i samarbete med Josefin Larsson, Samhällsplanerare Kils kommun. Arika Sofia Wedin Samhälls- och trafikplanerare SBK Värmland AB Josefin Larsson Samhällsplanerare Kils kommun 12 PM-TRAFIK