Bröstcancerpatienters behov av kommunikation om sjukdomen och dess behandling i vården

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Bröstcancerpatienters behov av kommunikation om sjukdomen och dess behandling i vården Författare Felicia Jakobsson Magnus Johansson Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2018 Handledare Anncarin Svanberg Examinator Barbro Wadensten

2 SAMMANFATTNING Bakgrund: Hos kvinnor är den vanligaste formen av cancer bröstcancer. Att drabbas av bröstcancer är för många kvinnor ett trauma och innebär en stor förändring. Att kommunicera information till bröstcancerpatienter är en viktig del i omvårdnaden då det ger kvinnan en känsla av kontroll över sitt liv. Syfte: Att sammanställa kunskap om kvinnliga bröstcancerpatienters behov av kommunikation i vårdsammanhang om sjukdom och behandling från diagnos till slutförd behandling. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design användes som metod. PubMed, CINAHL, PsycINFO och Google Scholar var databaser som användes vid sökningen. 11 kvalitativa artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskningen. Resultat: Kommunikation var en viktig del i vården för bröstcancerpatienterna och kommunikation kunde uttryckas på många olika sätt. Kvinnorna hade olika behov av kommunicerad information och att bli sedd som en unik individ var betydelsefullt. Att få vara med och bestämma över sin behandling var också viktigt för dem. Otillräckligt med tid, svåra medicinska termer, otillräcklig behandlingsinformation och avsaknad av existentiell kommunikation uppfattades av kvinnorna som negativt. Att få information anpassat till fas i sjukdomen var viktigt för bröstcancerpatienterna samt att den icke-verbala kommunikationen kompletterade den verbala kommunikationen. Slutsats: Trots att det fanns många positiva upplevelser kring kommunikation med vårdpersonal förekom även många negativa aspekter vilket tyder på att kommunikation i vården fortfarande behöver förbättras och utvecklas. En nyckel till god kommunikation visade sig vara att anpassa den efter individen och inte enbart till sjukdomen. Då bröstcancerpatienternas behov av kommunikation var stort kan vårdpersonal med hjälp av god kommunikation hjälpa kvinnorna att hantera svårigheter som uppkommer i samband med sjukdomen och minska eventuellt lidande. Nyckelord Bröstcancer, kommunikation, litteraturöversikt

3 ABSTRACT Background: The most common type of cancer among women is breast cancer. To be diagnosed with breast cancer is traumatic to many women and causes a major change in life. Communicating information to breast cancer patients is an important part of healthcare, as it gives the woman a sense of control over her life. Purpose: To compile knowledge of female breast cancer patients' need for communication in the healthcare context of disease and treatment from diagnosis to completed treatment. Methods: A literature review with a descriptive design was used as a method. PubMed, CINAHL, PsycINFO and Google Scholar were databases used in the search. 11 qualitative articles were selected after the quality review. Results: Communication was an important part of healthcare for breast cancer patients and communication could be expressed in many different ways. The women had different needs for communicated information and being seen as a unique individual was important. Being involved and deciding on their treatment was also important to them. Insufficient time, difficult medical terms, inadequate treatment information and lack of existential communication were perceived by the women as negative. Getting information adapted to the phase of the disease was important for breast cancer patients. Non-verbal communication supplementing verbal communication was also important. Conclusions: Although there were numerous positive experiences concerning communication between healthcare personnel and patients there were many negatives as well. This indicates that healthcare still needs to improve in communication. A key to good communication was to base it around the individual and not the disease. With good communication, healthcare personnel can help these women cope with the difficulties that the disease bring and lessen eventual suffering. Keywords: Breast cancer, communication, literature review

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION 1 2. BAKGRUND Cancer Bröstcancer Efter diagnos Kommunikation Sjuksköterskans ansvarsområden Teoretisk referensram Centrala begrepp Problemformulering Syfte 4 3. METOD Design Sökning och urval Inklusionskriterier Exklusionskriterier Bearbetning och analys Kvalitetsanalys Resultatanalys Forskningsetiska överväganden 6 4. RESULTAT Positivt upplevd kommunikation Bröstcancerpatienters positiva upplevelser och önskemål om verbal kommunikation kring sjukdom Bröstcancerpatienters positiva upplevelser om verbal kommunikation kring behandling Negativt upplevd kommunikation Bröstcancerpatienters negativa upplevelser om verbal kommunikation kring sjukdom Bröstcancerpatienters negativa upplevelser om verbal kommunikation kring behandling Bröstcancerpatienters positiva och negativa upplevelser om icke-verbal kommunikation Tidpunkt för kommunikation DISKUSSION Resultatdiskussion Positivt upplevd kommunikation och önskemål kring kommunikation 10

5 Negativt upplevd kommunikation Bröstcancerpatienters positiva och negativa upplevelser om icke-verbal kommunikation Tidpunkt för kommunikation Etik och samhälle Metoddiskussion Styrkor och svagheter Klinisk relevans Vidare forskning Slutsats 16 REFERENSER 18 BILAGA 1. TABELL 1. SÖKNING I DATABASER 22 BILAGA 2. TABELL 2. ÖVERSIKTSTABELL. 23 BILAGA 3. TABELL 3. KATEGORIER OCH SUBKATEGORIER. 26

6 1. INTRODUKTION Cancer är något som många människor kan komma i kontakt med under livet. I vissa fall drabbas närstående och i andra fall drabbas den egna personen. Varje år insjuknar i Sverige ca 61,000 människor i cancer, varav 9,400 diagnostiseras med bröstcancer (Cancerfonden, 2016). Intresset för ämnet väcktes hos författarna till föreliggande arbete då vi som sjuksköterskor, relativt ofta kommer att möta dessa patienter i vården. Vår uppgift är då att kunna kommunicera den information som patienterna behöver för att kunna hantera sin sjukdom. Vi tror att det finns en kunskapsbrist i vården idag gällande kommunikationsbehov hos bröstcancerpatienter avseende deras situation. Därför tror vi att det behövs mer kunskap om vad kvinnliga bröstcancerpatienter vill veta om sin sjukdom och sin behandling och även vad dessa patienter upplever om vården inte kommunicerar på ett tillfredsställande sätt. 2. BAKGRUND 2.1. Cancer Cancer är celler som okontrollerat börjat dela på sig och som efter en tid bildar en sammansättning av celler - tumör. Hur snabbt cancer upptäcks beror på cancertumörens utveckling, ibland kan det ta upp till tjugo år medan det i andra fall går betydligt fortare. En elakartad tumör kan metastiseras, det vill säga sprida sig via lymfsystemet eller blodet och växa in i andra organ. Cancer behandlas på olika sätt beroende på cancertyp. Kirurgi, cytostatikabehandling och strålbehandling enskilt eller i kombination är vanliga behandlingsalternativ. Idag finns också medicin som kan hämma celldelningen och tillväxten av tumören (Lorentsen & Grov, 2011) Bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar vanligtvis kvinnor i medelåldern eller äldre kvinnor. Varje dag insjuknar cirka 20 kvinnor i sjukdomen i Sverige. Symtom från bröstcancer är många; bland annat knöl i bröstet eller armhålan, vätska eller blod från bröstvårtan, hårt och förstorat bröst, rodnad hud etc. Det finns många olika typer av bröstcancer, bland annat; ductal cancer där cancer bildas i celler i mjölkgångarna, lobulär cancer där cancer utvecklas i mjölkkörtlarna och cancer som bildas i bindväv mellan mjölkkörtlarna men som är betydligt mer sällsynt (Cancerfonden, 2016). Bröstcancer kan utvecklas olika fort, vissa typer av bröstcancer utvecklas snabbt och andra utvecklas långsammare. Bröstcancer behandlas vanligen med kirurgi men också med cytostatika, strålbehandling och/eller hormonbehandling eller en kombination av dessa. Vad som orsakar sjukdomen är ännu inte klarlagt men forskare tror att det är en blandning mellan olika faktorer, exempelvis hormonsammansättning, livsstilsfaktorer och arvsanlag. Prognosen för bröstcancer är god i nuläget då det i de flesta fall upptäcks i tid och behandlingsmöjligheterna har blivit bättre (Cancerfonden, 2016). Fem år efter diagnos lever ca 88 procent av de behandlade bröstcancerpatienterna medan cirka 79 procent lever efter tio år (Bröstcancerförbundet, i.d.). 1

7 2.3. Efter diagnos Hos många människor väcker ordet cancer oro, även om det idag finns goda behandlingsmöjligheter. Att få diagnosen bröstcancer är för många ett trauma där den drabbade ofta går igenom olika krisfaser; chockfas, reaktionsfas och nyorienteringsfas. Kvinnor med bröstcancer kan även genomgå kris som innefattar den kroppsliga och utseendemässiga förändringen, vilket kan påverka den egna synen på kvinnlighet. Att få bröstcancerdiagnos påverkar också den drabbades familj och vänner (Myklebust, Sørensen & Almås, 2011). Kvinnor med bröstcancer kan känna sig ensamma och oförstådda trots närstående som stöttar. De fysiska och psykiska problem som bröstcancer medför kan vara svåra för omgivningen att förstå (Bröstcancerförbundet, i.d.). Det finns olika typer av stöd som patienten kan få som exempelvis stödgrupper, kuratorer och olika patientnätverk. Idag krävs oftast att patienten själv ber om detta, vårdgivaren erbjuder sällan detta utan förfrågan (Cancerfonden, 2016) Kommunikation Enligt Nationalencyklopedin är kommunikation ett sätt för människor att kunna överföra information till varandra. Människan kan kommunicera information på olika sätt, dels genom tal men också genom bild, ljud eller kroppsspråk. Med kroppsspråk kan människan förmedla information utan att uttala sig. Kroppsspråket kan också förstärka den muntliga informationen. Verbal kommunikation innebär att information ges med ord medan ickeverbal kommunikation innefattar bland annat beröring, kroppsspråk och tonfall. Det primära syftet med kommunikation är att förmedla information, ta emot information och att ge anvisningar (Björn, Rosengren, Ulfstrand, Helander & Sigurd, 2018). Att kommunicera information till bröstcancerpatienter är en viktig del i omvårdnaden då det ger kvinnan känsla av kontroll över sitt liv (Myklebust, Sørensen & Almås, 2011). Enligt Socialstyrelsens riktlinjer (2015) ska information kommuniceras till cancerpatienter individuellt och patienten ska få vara delaktig i sin vård. Vårdpersonal bör kommunicera information om behandlingsalternativ, undersökningsmetoder samt om patientens hälsotillstånd. Denna information ska anpassas till patientens kognitiva funktion, språkkunskaper, erfarenheter och andra individuella egenskaper. Studier visar att det finns behov av individanpassad information hos patienter med bröstcancer (Beaver, 1996). Oavsett i vilket skede av sjukdomen personen befinner sig i har cancerpatienter behov av att vårdpersonal kommunicerar information då de genomgår olika typer av vård och faser i sin sjukdom över tid (Matsuyama, Kuhn, Molisani & Wilson-Genderson, 2012). I en studie om bröstcancerpatienters behov av att få information om sexuellt välbefinnande efter bröstcancer framkom att majoriteten inte blev informerade om detta trots att de flesta ville ha information om sexualitet. Detta berodde på vårdpersonalens bristande kunskap om var de kunde hitta information och att vårdpersonal marginaliserade informationsbehoven hos bland annat unga kvinnor, äldre kvinnor och ensamstående kvinnor (Ussher, Perz & Gilbert, 2012). 2

8 2.5. Sjuksköterskans ansvarsområden Omvårdnad är sjuksköterskans huvudområde och ansvar; att ta hand om människor i behov av vård. Sjuksköterskan ska uträtta samma vård oavsett individens nationalitet, religion eller annan bakgrund. Att minska lidande, förebygga sjukdom, främja- och återställa hälsa är fyra grundläggande områden som sjuksköterskor har ansvar över oavsett var i världen sjuksköterskan arbetar. Sjuksköterskan ska arbeta utifrån ett professionellt förhållningssätt samt hjälpa till att utveckla omvårdnaden till det bättre (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). International council of nurses (ICN) har utformat etisk kod för sjuksköterskor med syfte att alla sjuksköterskor ska kunna arbeta efter denna oavsett nationella regler och lagar. Den etiska koden innefattar fyra områden; sjuksköterskan och - allmänheten, yrkesutövningen, professionen och medarbetare. Under den första koden om sjuksköterskan och allmänheten finns riktlinjer om bland annat hur sjuksköterskan ska ge information; sjuksköterskan ska ge relevant, tillräcklig och passande information till patienten. Den kommunicerade informationen som sjuksköterskan ger ska vara tillräcklig för att patienten ska kunna samtycka till behandling. Patienten ska också få information om rätten att avstå behandling (i Svensk sjuksköterskeförening, 2014) Teoretisk referensram I föreliggande arbete används Joyce Travelbees interaktionsteori (Travelbee, 1996) som teoretisk referensram. Omvårdnaden i den mellanmänskliga relationen är fokus i hennes teori. Travelbees teori avspeglar de fyra grundläggande begreppen inom omvårdnad; hälsa, människa, miljö och omvårdnad. Hälsa är ett subjektivt begrepp och innebär att människor uppfattar hälsa på olika sätt och en människa är så frisk eller sjuk som han eller hon upplever sig att vara. Hennes syn på människan är att det är en unik individ som kommer att genomlida allmänmänskliga situationer, men på ett individuellt sätt. Lidande är någonting som alla människor kommer att uppleva och genom människan utsätts för lidande och sjukdom kan hon växa som person. Den enskilde individen är i fokus i Travelbees teori och därför nämns sällan individens miljö. Hon menar ändå att kontexten som en människa är uppvuxen i kommer att vara betydelsefull för hur den enskilde individen uppfattar lidande och sjukdom (i Kristoffersen, 2006). Travelbee menar att omvårdnaden handlar om att hjälpa den sjuke att finna en mening i det människan genomlever. Med det menas att hjälpa människan att lättare kunna hantera sin ibland traumatiska situation. Känslan av att ha möjlighet att själv kunna göra ett val ger människan en upplevelse av kontroll över sitt öde. En välinformerad människa kan lättare fatta beslut och således återfå sin kontroll. För att uppnå en god omvårdnad krävs en god mellanmänsklig relation mellan sjuksköterskan och patienten. Det är viktigt att patient och sjuksköterska inte ser varandra som roller menar Travelbee, utan istället som unika individer för att uppnå en mellanmänsklig relation (i Kristoffersen, 2006). För att etablera en god mellanmänsklig kontakt är kommunikation viktigt i mötet. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten kan ske verbalt eller icke-verbalt. Sjuksköterskan lär känna patienten genom kommunikation och kan på så sätt identifiera patientens individuella behov. Omvårdnaden kan på detta sätt planeras och utföras i samstämmighet med patientens behov. 3

9 Att lära känna patienten och kunna särskilja denne från alla tidigare patienter är målet med kommunikationen. Det är viktigt att sjuksköterskan bortser från sina egna behov så att de inte förknippas med patientens då åtgärder ska utföras utifrån patienten menar Travelbee (i Kristoffersen, 2006) Centrala begrepp Med vårdpersonal menas i föreliggande arbete sjuksköterskor och läkare Problemformulering Många patienter genomgår en kris i samband med bröstcancer och sjukdomen kan ge upphov till oro. Kommunikation är en viktig del i omvårdnaden för att hjälpa patienter med bröstcancer att hantera sin eventuella kris och oro samt att fatta beslut kring sin behandlingsplan. Kunskap inom vården om kommunikationsbehov hos kvinnliga bröstcancerpatienter gällande sjukdom och behandling har påtalats av dem som en brist. Kunskapen bör kunna vara till hjälp på sjuksköterskeutbildningen för att hjälpa studenterna att förstå kommunikationens vikt på individnivå. Kommunikationsbehov hos bröstcancerpatienter är ett relativt outforskat område. Därför behövs en litteraturöversikt av aktuell forskning Syfte Syftet är att sammanställa kunskap om kvinnliga bröstcancerpatienters behov av kommunikation i vårdsammanhang om sjukdom och behandling från diagnos till slutförd behandling. 3. METOD 3.1. Design En deskriptiv design med litteraturöversikt som metod valdes för arbetet. Deskriptiv design är en beskrivande design där information samlas in och tolkas minimalt (ForskningPågår, i.d). En litteraturöversikt är baserat på tidigare forskning inom ett angränsat område. Genom att använda sig av en litteraturöversikt görs en sammanfattning av forskning inom ett område och på så sätt kan författaren komma fram till nya problemområden menar Segesten (Friberg, 2012). En litteraturöversikt valdes då författarna vill få en bredd på resultatet och för att undersöka den forskningen som finns om bröstcancerpatienters behov Sökning och urval Databaser som användes var PubMed, CINAHL, PsycINFO och Google Scholar som söktes via Uppsala universitets elektroniska prenumerationer. Datum för sökningen var den 25 januari För att söka artiklar i PubMed och CINAHL användes ämnesguiden medicin, farmaci och hälsa på Uppsala universitetsbibliotekets hemsida. PubMed och CINAHL var databaser som specifikt passade arbetets syfte då de innehöll artiklar inom bland annat 4

10 omvårdnad och medicin (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). Endast vetenskapliga kvalitativa originalartiklar valdes ut vid sökningen. Sökord som var relevanta för syftet valdes ut och översattes till engelska. Sökorden breast cancer, patients, care, information, communication, needs, knowledge, progression, qualitative och treatment användes vid datainsamlingen. Sökorden användes i olika kombinationer i databaserna (Tabell 1, bilaga 1). Sökoperatorerna AND och OR användes för att begränsa sökningen i PubMed och i Google Scholar. Med hjälp av booleska sökoperatorer kombinerades sökorden och hjälpte författarna att lättare hitta artiklar som motsvarade arbetets syfte (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). I alla databaser användes tillvalet free full text vid sökningarna. I PubMed användes sort by best match som tillval. Vid sökningen i CINAHL användes sökkriteriet Abstract Available. Alla artiklar hade genomgått peer review. Utifrån inklusions- och exklusionskriterierna samt arbetets syfte valdes 12 artiklar ut för vidare granskning. Vid sökningen förekom samma studie två gånger vilket gjorde att det slutgiltiga antalet artiklar blev Inklusionskriterier Endast kvinnliga bröstcancerpatienter Svensk- eller engelskspråkiga studier Studier publicerade mellan år 2007 och 2017 Kvalitativa originalartiklar Patienter från diagnos till slutförd behandling Exklusionskriterier Kvinnor med kognitiv nedsättning Artiklar med låg kvalitet efter kvalitetsgranskning. Kvinnor under 18 års ålder 3.3. Bearbetning och analys Kvalitetsanalys Vid bedömning av kvalitet på utvalda artiklar användes granskningsmall för kvalitativ studie (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). I granskningsmallen fanns frågor om bland annat syfte, om resultatet var relevant och hur datamaterial samlades in (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). Författarna till föreliggande arbete granskade utvalda artiklar var för sig. Efter granskningen gick författarna igenom granskningsmallarna tillsammans för att sammanställa ett gemensamt resultat. Kvalitetsnivån delades in i hög, medel och låg kvalitet utifrån hur många ja eller nej som artikeln fick. Om en artikel hade många ja och få nej bedömdes artikeln vara av medel till hög kvalitet. Om artikeln däremot fick många nej bedömdes den vara av låg kvalitet och uteslöts ur föreliggande studie. Av 11 valda artiklar till granskningen bedömdes två vara av medel kvalitet och resten vara av hög kvalitet. Detta gjorde att ingen artikel uteslöts från föreliggande arbete och alla artiklar blev kvar efter granskning. Efter kvalitetsgranskning läste författarna var för sig de valda artiklarna. De 11 5

11 artiklarna sammanfattades sedan i en översiktstabell. Översiktstabellen innehöll information om artikelns ursprung, syfte, design, deltagare, bortfall, resultat och kvalitetsnivå (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011)(Tabell 2, Bilaga 2) Resultatanalys Resultatanalys innebär att tolka, beskriva och sammanställa resultat. Syftet är att minska ner mängden information och att hitta mönster i texterna. För att kunna göra detta kan författarna använda sig av teman eller kategorier (Forsberg & Wengström, 2003). Författarna till föreliggande studie djupläste artiklarna var för sig och markerade det viktigaste i resultatdelen i respektive artikel. Meningsbärande enheter skrevs ner på lappar och därefter bildades koder för varje artikel. Författarna kommunicerade med varandra via telefon för att sammanställa vilka koder som skulle användas. Koderna skrevs ner i ett dokument och parades ihop med varandra. De koder som enligt författarna hade samma innebörd markerades med en färg. En kategori för varje färgkod bildades. Därefter skapades subkategorier för att kunna dela upp resultatet ytterligare (Tabell 3, bilaga 3) Forskningsetiska överväganden Etisk beaktning gällande urval och presentation av resultat bör göras i systematiska litteraturstudier (Forsberg & Wengström, 2003). AcademyHealth (2004), har formulerat etiska riktlinjer för att hantera intressekonflikter. I planeringsfasen är de fyra till antalet; att inte välja studier som tydligt försöker bevisa en redan bestämd åsikt. Att i förväg ha bestämt om vad och var undersökningen ska utföras. Att tydligt redovisa eventuella begränsningar från sponsorer och att inte fortsätta studien om inte begränsningarna är acceptabla av författarna. Att eventuella sponsorer ska ansvara för att promotera etisk forskning genom att ge författarna frihet att egenhändigt analysera data och att sätta acceptabla mål med studier. Alla dessa fyra punkter har beaktats. Alla studier som inkluderats har genomgått etisk prövning i enlighet med ICN s etiska kod (Svensk Sjuksköterskeförening, 2014), Helsingforsdeklarationen (World Medical Association, 1964) eller annan vedertagen forskningsetisk kodex. Författarna till föreliggande arbete har inte dolt, ändrat eller lagt till resultat från använda studier. De utvalda studiernas resultat analyserades så objektivt som möjligt. 4. RESULTAT De 11 artiklarna som granskades var kvalitativa studier där kvinnliga bröstcancerpatienter intervjuades och beskrev sina upplevelser av kommunikation i olika vårdsammanhang (Abt Sacks et al., 2015; Bender et al., 2008; Farias et al., 2017; Hag et al., 2013; O Brien et al., 2008; Robinson, Venetis, Street Jr & Kearney, 2016; Rousseau et al., 2014; Shim et al., 2016; Thomsen, Pedersen, Johansen, Jensen & Zachariae, 2009; Tsuchiya & Horn, 2009; Wei, Nengliang, Yan, Qiong & Yuan, 2016). I en studie videofilmades samtal mellan patient och onkolog för att undersöka vilka frågor som ställs under läkarsamtal (Robinson, Venetis, Street Jr & Kearney, 2016). Majoriteten av studierna var utförda i USA eller Kanada (Farias 6

12 et al., 2017; Hag et al., 2013; O Brien et al., 2008; Robinson et al., 2016; Rousseau et al., 2014; Thomsen et al., 2009). Tre studier var utförda i Asien (Shim et al., 2016; Tsuchiya & Horn, 2009; Wei et al., 2017), en studie var utförd i Spanien (Abt Sacks et al., 2015) och en studie var utförd i Danmark (Thomsen et al., 2009).I en artikel förekom en man som exkluderades ur denna studie (Abt Sacks et al., 2015). Kommunikation och information var centrala delar i samtliga studier och de flesta studier hade med något av orden i titeln (Abt Sacks et al., 2015; Farias et al., 2017; Hag et al., 2013; Shim et al., 2016; Thomsen et al., 2009). Två artiklar var av medel kvalitet (Hag et al., 2013; Robinson et al., 2016) och resterande bedömdes vara av hög kvalitet. Studiernas syfte, metod, resultat och kvalitet presenteras i en översiktstabell (Bilaga 2, Tabell 2) Positivt upplevd kommunikation Bröstcancerpatienters positiva upplevelser och önskemål om verbal kommunikation kring sjukdom Vissa bröstcancerpatienter ville ha praktiskt och enkel kommunicerad information som exempelvis tidsbokningar för besök och uppföljning (Hag et al., 2013). Andra bröstcancerpatienter ville ha mer detaljerad information om sjukdomen (Abt Sacks et al., 2015; Hag et al., 2013; Wei et al., 2016). Den detaljerade informationen kunde till exempel vara att få mer djupgående information om den specifika typen av bröstcancer (Hag et al., 2013) eller att få kommunicera mer om behandlingarna (Abt Sacks et al., 2015; Wei et al., 2016). En del kvinnor ville inte veta mer om sin sjukdom och var tacksamma om vårdpersonal endast gav den information som kvinnan ville ha (Abt Sacks et al., 2015). Relevant och skräddarsydd information utifrån kvinnans ålder och fas i livet var efterfrågat av några patienter. Behov av information varierade beroende på om kvinnan exempelvis arbetade eller hade gått i pension (Hag et al., 2013). Att kommunicera information på ett hoppfullt sätt var betydelsefullt för kvinnorna (Abt Sacks et al., 2015; Robinson et al., 2016; Thomsen et al., 2009; Wei et al., 2016). En patient i Abt Sacks et al (2016) säger: - The way doctors and nurses explained things to me, while having a long conversation they do that in a very loving, very tactful way, even telling jokes from time to time, trying to light things up. I think that they dealt with the situation very well (s 725). Att bli behandlad som en person och att ha en mer personlig relation med vårdpersonalen var för några kvinnor viktigt vid kommunikation om sjukdomen (Abt sacks et al., 2015; Shim et al., 2016; Thomsen et al., 2009). Att ha en god relation till sin vårdgivare var betydelsefullt för att patienten inte skulle känna sig som ett objekt eller bara en av många patienter (Shim et al., 2016; Thomsen et al., 2009). Att ha samma vårdpersonal under behandlingen kunde eventuellt stärka den personliga relationen (Thomsen et al., 2009). Att vårdpersonal visade empati vid kommunikation var viktigt för några patienter (Abt Sacks et al., 2015; Shim et al., 2016). Empati var särskilt viktigt efter kirurgi, då patienterna ville att vårdpersonal skulle visa medlidande över det förlorade bröstet. De flesta kvinnorna ville att vårdpersonal visade 7

13 empati genom icke-verbal kommunikation (Shim et al., 2016). Kontaktuppgifter för att kunna kommunicera med vårdpersonal utanför sjukhuset var betydelsefullt för många patienter (Abt Sacks et al., 2015; Wei et al., 2016). Några kvinnor ville veta vem de skulle ta kontakt med för att få hjälp med att hantera den cancerrelaterade smärtan (Bender et al., 2008) Bröstcancerpatienters positiva upplevelser om verbal kommunikation kring behandling Att kommunicera om behandlingsalternativ och att låta patienterna vara med och bestämma över sin behandling var uppskattat enligt många bröstcancerpatienter (Abt Sacks et al., 2015; Bender et al., 2008; Farias et al., 2017; O Brien et al., 2008; Tsuchiya & Horn, 2009). Frågor om vilka kirurgiska ingrepp som var mer eller mindre rekommenderade var en återkommande fråga hos många bröstcancerpatienter (Robinson et al., 2016). En del kvinnor blev mer motiverade till att fortsätta behandling när de fick kommunicera om och bestämma behandling (Farias et al., 2017; Shim et al., 2016). Att vårdpersonal kommunicerade information om behandlingen baserat på vetenskap var viktigt för en del patienter (Abt Sacks et al., 2015; Farias et al., 2017; Wei et al., 2016). Bröstcancerpatienterna kände tillit till vårdpersonal när de refererade till vetenskapliga rapporter och studier om behandlingsmetoder (Abt Sacks et al., 2015; Farias et al., 2017). Bröstcancerpatienter uppskattade när sjuksköterskor förklarade information de hade fått från läkare angående behandling (Abt Sacks et al., 2015; Shim et al., 2016), de kände att någon lyssnade på dem (Abt Sacks et al., 2015). Den information de fick av sjuksköterskorna kunde de använda för att komplettera informationen de fått från läkaren (Shim et al., 2016). Bröstcancerpatienterna i en studie beskrev sjuksköterskorna som härliga, skämtsamma, vänliga och att de alltid brydde sig om dem (Abt Sacks et al., 2015). En annan positiv upplevelse var när vårdpersonal kommunicerade tillräcklig information om eventuella biverkningar från medicinen (Abt Sacks et al., 2015; Bender et al., 2008; Farias et al., 2017; O Brien et al., 2008; Shim et al., 2016; Wei et al., 2016). Några kvinnor tyckte det var viktigt att kommunicera om både medicinska och icke-medicinska strategier för att hantera eventuella biverkningar (Bender et al., 2008; Farias et al., 2017) Negativt upplevd kommunikation Bröstcancerpatienters negativa upplevelser om verbal kommunikation kring sjukdom Språkbruk kunde göra det svårt för patienterna att ta åt sig information, då främst vid användande av medicinska termer (Robinson et al., 2016; Rousseau et al., 2014). En kvinna i Robinson et al (2016) exemplifierar hennes svårigheter med terminologin genom att fråga: - But it says infiltrating, and that means what? (s 927). I vissa fall ledde negativt upplevda ordval till att patienten kände sig avhumaniserad (Abt Sacks et al., 2016; Shim et al., 2016). Många patienter upplevde att kommunikation om sjukdomen fick ett för stort utrymme i vården och att kommunikation om det psykosociala blev sekundärt (Abt Sacks et al., 2016; Shim et al., 2016; Thomsen et al., 2007). Några 8

14 kvinnor kände att det inte fanns tillräckligt med tid för kommunikation från vårdens sida (Abt Sacks et al., 2016) och att de inte fick möjlighet till existentiell kommunikation (Wei et al., 2017). Flera patienter upplevde att de inte hade blivit behandlade som unika individer, utan enbart som en av många med samma sjukdom och känslor (Hag et al., 2013). I en studie lyfte en patient avsaknad av information till unga bröstcancersjuka (Hag et al., 2013). Några patienter upplevde en avsaknad av information gällande cancerrelaterad smärta (Bender et al., 2008) Bröstcancerpatienters negativa upplevelser om verbal kommunikation kring behandling Att få vara en del av beslutsprocessen angående behandling var för några kvinnor negativt. Kvinnorna ville att läkaren skulle välja behandling då de kände att de fick för stort ansvar eller att de hade för lite information om de olika behandlingarna (O Brien et al., 2008; Tsuchiya & Horn, 2009). Många kvinnor kände att det inte fanns tillräckligt med tid för att få ställa frågor (Bender et al., 2008; Shim et al., 2016; Wet et al., 2017) och att deras behandlingsinformation inte mötte deras behov (Abt Sacks et al., 2016; Bender et al., 2008; O Brien et al., 2008; Shim et al., 2016; Tsuchiya & Horn, 2009). I Rousseau et al. (2014) berättade vissa kvinnor att de initialt inte hade tillräckligt med information för att kunna ställa relevanta frågor. Att ha sjuksköterskor svara på frågor och att förklara behandlingen var inte ett gott nog substitut för en läkare enligt vissa kvinnor (Shim et al., 2016). Flera av patienterna upplevde att vårdpersonalen inte lyssnade på dem under olika behandlingsformer (Shim et al., 2016; Thomsen et al., 2007). Vissa av kvinnorna kände att vårdpersonalen ofta glömmer bort hur estetiken påverkar kvinnor vid kirurgiskt borttagande av bröstet (mastektomi) på grund av fokus på cancersjukdomen (Abt Sacks et al., 2016) Bröstcancerpatienters positiva och negativa upplevelser om icke-verbal kommunikation Icke-verbal kommunikation beskrevs av bröstcancerpatienter som en viktig del i kommunikationen. Den icke-verbala kommunikationen kunde hjälpa till att stärka den verbala kommunikationen (Abt Sacks et al., 2015; Shim et al., 2016; Thomsen et al., 2009). När vårdpersonalen gav patienten en stunds tystnad eller god ögonkontakt upplevde patienterna att han eller hon visade empati (Shim et al., 2016). Tillgivenhet, värme, leende, vänlighet och sympati var andra ord som förknippades med god icke-verbal kommunikation (Abt Sacks et al., 2015). Istället för att fråga en patient hur han eller hon mådde tyckte patienterna att det var bra om vårdpersonal också visade att de brydde sig. Genom att ta på patienten, till exempel hålla i handen, kunde patienten känna sig lugnare (Thomsen et al., 2009). Den icke-verbala kommunikationen kunde också vara oönskat menade patienterna (Abt Sacks et al., 2015; Shim et al., 2016; Thomsen et al., 2009), de kunde hindra en bra relation mellan vårdpersonal och patient (Abt Sacks et al., 2015). Om patienten uppfattade skillnader mellan verbala och icke-verbala kommunikationen, att de inte stämde överens med varandra, kunde det ge upphov till minskat förtroende för vårdpersonal (Thomsen et al., 2009). 9

15 4.4. Tidpunkt för kommunikation Bröstcancerpatienternas behov av kommunicerad information varierade med tiden. I början vid diagnos ville många kvinnor inte ha för mycket information då de kände sig överväldigade av känslor och av all information de fick. Att endast få den viktigaste informationen räckte under den första tiden (Abt Sacks et al., 2015; Hag et al., 2013; Rousseau et al., 2014; Shim et al., 2016; Thomsen et al., 2009; Wei et al., 2016). Många kvinnor nämnde att det var svårt att komma ihåg all information som gavs under tiden vid diagnos (Abt Sacks et al., 2015; Shim et al., 2016; Thomsen et al., 2009; Wei et al., 2016). Gradvis information var betydelsefullt för många bröstcancerpatienter, att de skulle få lite information åt gången och baserat på i vilken fas i cancervården de befann sig (Abt Sacks et al., 2015; Wei et al., 2016). Några kvinnor ville däremot få mer information från början för att lättare hantera sjukdomen (Abt Sacks et al., 2015; Wei et al., 2016). Ibland kommunicerades information för tidigt och då upplevde kvinnorna informationen som överväldigande. Ibland gavs informationen istället försent som exempelvis hur biverkningar kunde hanteras och då hann kvinnorna inte förbereda sig på detta (Hag et al., 2013). Efter operation var det många bröstcancerpatienter som ville ha mer information om behandlingen än vad de ville ha innan operationen. Kvinnorna var under denna fas i sjukdomsförloppet redo att vara med och vara en del av behandlingsprocessen än vad de tidigare var i sjukdomen (Shim et al., 2016). 5. DISKUSSION Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om kvinnliga bröstcancerpatienters behov av kommunikation i vårdsammanhang om sjukdom och behandling från diagnos till slutförd behandling. Det visade sig att kommunikation var en viktig del i vården för bröstcancerpatienterna och att kommunikation kunde uttryckas på många olika sätt. Kvinnorna hade olika behov av kommunicerad information och att bli sedd som en unik individ var betydelsefullt. Att få vara med och bestämma över sin behandling var också viktigt för dem. Otillräckligt med tid, svåra medicinska termer, otillräcklig behandlingsinformation och avsaknad av existentiell kommunikation uppfattades av kvinnorna som negativt. Att få information anpassat till fas i sjukdomen var viktigt för bröstcancerpatienterna samt att den icke-verbala kommunikationen kompletterade den verbala kommunikationen Resultatdiskussion Positivt upplevd kommunikation och önskemål kring kommunikation Resultatet i föreliggande arbete visar att bröstcancerpatienternas behov av kommunicerad information var individuellt och kunde variera från att vilja ha basic information till att vilja ha mer detaljerad information (Abt Sacks et al., 2015; Hag et al., 2013; Wei et al., 2016). Det är enligt uppsatsförfattarna betydelsefullt att vården möter behov av kommunicerad information hos varje enskild människa och inte bara ger information generellt utifrån olika rekommendationer. Att många kvinnor uttrycker olika behov kan enligt författarna bero på att 10

16 ingen möter deras individuella önskemål. Vårdpersonal kan troligtvis lätt hamna i rutiner och glömmer bort människan de har framför sig. I föreliggande arbetes resultat framkommer att kvinnorna vill ha en mer personlig relation till vårdpersonalen vid kommunikation och att de vill bli sedda som personer och inte objekt (Shim et al., 2016; Thomsen et al., 2009). I bakgrunden lyfts en studie om sexuellt välbefinnande efter bröstcancer där kvinnorna beskrev att informationen inte uppfyllde deras specifika behov. Kvinnorna upplevde att kommunikation om sexualitet ignorerades eftersom de var gamla, unga, homosexuella etc (Ussher, Perz & Gilbert, 2012). I detta fall skedde också ett misslyckande av vårdpersonal att se till den unika individen och en objektifiering där kvinnorna identifierades med enstaka sociala attribut. Vidare ville några kvinnor i föreliggande arbete ha information anpassat till ålder och fas i livet (Hag et al., 2013). Kanske vill kvinnorna ha information utifrån deras bakgrund men vill ändå att den ska vara individanpassad och inte generell. Uppsatsförfattarnas resonemang är liktydligt med Joyce Travelbees interaktionsteori då hon menar att det är viktigt att etablera en personlig relation med patienten och att inte se patienten som ett objekt. Travelbee menar att målet med kommunikationen är att patienten och sjuksköterskan ska se varandra som unika individer och att sjuksköterskan ska kunna särskilja patienten från alla andra individer (i Kristoffersen, 2006). De positiva upplevelserna kring behandling var sammanfattningsvis att kvinnorna fick vara med och bestämma över sin behandling (Abt Sacks et al., 2015; Bender et al., 2008; Farias et al., 2017; O Brien et al., 2008; Tsuchiya & Horn, 2009). Som nämnt i bakgrunden ska vårdpersonal enligt socialstyrelsens riktlinjer (2015) kommunicera individuellt anpassad information. Särskilt viktigt var att kommunicera information om behandlingsalternativ, hälsotillstånd och olika diagnostiska undersökningar för att patienten ska vara delaktig i sin vård och kunna ta beslut (Socialstyrelsen, 2015). Enligt författarna till denna litteraturöversikt kan den positiva upplevelsen av att få vara med och bestämma över sin behandling bero på att patienten blir i fokus- patientcentrerad vård. Om patienten får vara delaktig i vården kan det troligtvis öka medvetenheten hos patienten och leda till att enklare följa vårdpersonalens rekommendationer och behandlingar. Det föreliggande arbetes resultat visar samma sak att kvinnorna blev mer villiga att fortsätta behandling när de fick vara med och bestämma (Farias et al., 2017; Shim et al., 2016). I en studie om patientcentrerad vård menar det att det är viktigt att kommunicera på ett sätt som engagerar patienterna att vara delaktiga i sin vård. De menar att effektiv kommunikation är nyckeln till ett framgångsrikt engagemang hos patienterna (Carr, 2017). Detta tolkas av författarna till föreliggande arbete att kommunikation också kan ha betydelse för hur väl patienterna blir delaktiga och att det därför är oerhört viktigt att vårdpersonal får tillräckligt med kunskap om detta Negativt upplevd kommunikation Det framkom ett par specifika teman inom kategorin negativt upplevd verbal kommunikation kring sjukdom; brist av kommunikation och att människan bakom sjukdomen glömts bort (Abt Sacks et al., 2016; Bender et al., 2008; Hag et al., 2013; Shim et al., 2016; Thomsen et al., 2007). Då Myklebust, Sørensen & Almås (2011) utöver sjukdomen menar att kvinnorna även genomgår en existentiell kris har vården i dessa fall misslyckats att behandla dessa 11

17 kvinnor på ett tillfredsställande sätt. Fynden i detta tema stämde inte heller överens med Travelbees interaktionsteori, då Travelbee menar att omvårdnad handlar om att hjälpa människan att lättare kunna hantera sin situation (i Kristoffersen, 2006). Två möjliga anledningar till dessa misslyckanden kan enligt författarna till föreliggande arbete vara brist av tid och att vården är för rutinmässigt somatiskt inriktad. Båda dessa teorier har stöd i resultatet i denna översikt. Vidare menar författarna att det är av vikt för framtida patienter att vården tänker på att det finns en människa bakom sjukdomen, att alla människor är unika och har olika preferenser till kommunikation. Något som genomsyrar temat negativt upplevd verbal kommunikation kring behandling är brist på information och att den unika individen även vid behandling glöms bort (Abt Sacks et al., 2016; Bender et al., 2008; O Brien et al., 2008; Rousseau et al., 2014; Shim et al., 2016; Thomsen et al., 2007; Tsuchiya & Horn, 2009). Socialstyrelsen (2015) skriver i sina riktlinjer att information ska ges individanpassat och att patienten ska få vara delaktig i sin egen vård. Dessa riktlinjer har stöd i bröstcancerpatienters informationsbehov i en välciterad studie av Beaver et al. (1996). Artiklarna i föreliggande arbetets resultatdel är inte baserade på en svensk befolkning, så Socialstyrelsens riktlinjer gäller inte där, men deras ståndpunkt är född ur patienternas behov. Även här kan det enligt författarna till föreliggande arbete vara upplevd tidsbrist hos vårdpersonal som är anledning till att information och kommunikation förbises. Vidare gällande att den unika individen lätt faller bort i skuggan av sjukdomen kan anledningen enligt författarna vara tudelad; upplevd tidsbrist hos vårdpersonal och att vården än idag är för rutinmässigt somatiskt inriktad. I Travelbees interaktionsteori menar Kristoffersen (2006) att känslan av att ha möjlighet att själv kunna göra ett val ger människan en upplevelse av kontroll över sitt öde. Detta misslyckas vården med om man förbiser möjligheten att patienten ändrat ståndpunkt, men kanske inte uttrycker det. Det finns enligt författarna till föreliggande arbete fortfarande mycket att undersöka och förbättra gällande bröstcancerpatienters kommunikationsbehov och den psykologiska aspekten av sjukdomen Bröstcancerpatienters positiva och negativa upplevelser om icke-verbal kommunikation Resultatet visade att det fanns både negativa och positiva upplevelser om icke-verbal kommunikation. Den positiva aspekten var att icke-verbal kommunikation kunde komplettera den verbala kommunikationen (Abt Sacks et al., 2015; Shim et al., 2016; Thomsen et al., 2009). Många gånger fokuserar vårdpersonal på den verbala kommunikationen men glömmer bort att den icke-verbala kommunikationen är lika viktig. I en studie beskrivs hur den ickeverbala kommunikationen påverkas av tekniken. När vårdpersonal tittar mer på datorn än på patienten uppstod störningar i kommunikationen då ögonkontakt var en viktig del i den ickeverbala kommunikationen (Asan, Young, Chewning & Montague, 2015). Eftersom den ickeverbala kommunikationen kan stärka den verbala kan det enligt författarna vara extra betydelsefullt i ett samtal mellan vårdpersonal och patient där språkbrister kan uppkomma. Kommunikationssvårigheterna underlättades med hjälp av icke-verbal kommunikation i en 12

18 studie där en farmaceut och en patient talade olika språk. De sociala och professionella rollerna kunde också upprätthållas med hjälp av icke-verbal kommunikation (Stevenson, 2014). Resultatet i föreliggande arbete visade att den negativa upplevelsen av icke-verbal kommunikation var att den icke-verbala kommunikationen kunde krocka med den verbala och ge dubbla budskap (Thomsen et al., 2009). Enligt författarna till detta arbete kan detta bero på att det ibland blir fel med hur patienten tolkar budskapet som kommuniceras och om den icke-verbala kommunikationen hos vårdpersonalen inte stämmer överens med den verbala kan missförstånd uppstå. Det är därför viktigt att inte undanhålla information från patienten, då de troligtvis kommer att märka att någonting är fel genom att tolka kroppsspråket. Mer fokus på vårdutbildningar borde läggas på den icke-verbala kommunikationen, då den har en stor betydelse för hur den kommunicerad informationen kommer att tolkas av mottagaren Tidpunkt för kommunikation Att kommunicera rätt information på rätt tid var viktigt för bröstcancerpatienter då information annars blev överväldigande (Abt Sacks et al., 2015; Hag et al., 2013; Rousseau et al., 2014; Shim et al., 2016; Thomsen et al., 2009; Wei et al., 2016). Detta är enligt författarna till föreliggande arbete viktigt att ta hänsyn till inom vården då det eventuellt kan förbättra kommunikationen om vårdpersonal vet hur de ska kommunicera över tid. Att information blir överväldigande och svårt att ta in kan bero på den chockfas som kvinnan går igenom vid upptäckten av bröstcancern. Med tiden kommer kvinnan att gå från chockfas till reaktionsfas för att sedan hamna i nyorienteringsfasen (Myklebust, Sørensen & Almås, 2011). Vårdpersonal kan utnyttja dessa faser för att veta vilken information och hur mycket information de ska kommunicera beroende på i vilken fas kvinnan befinner sig i. Vissa kvinnor ville ha mycket information från början för att på så sätt bearbeta sjukdomen (Abt Sacks et al., 2015; Wei et al., 2016). Därför bör vårdpersonal vara lyhörda för vilken patient de har framför sig då alla människor reagerar olika. Vården förändras också beroende på fas i sjukdomen (Myklebust, Sørensen & Almås, 2011). I föreliggande arbetes resultat var det några kvinnor som kände sig mer redo att ta emot mer information om behandling efter operation (Shim et al., 2016). Bröstcancerpatienterna kan därför behöva olika typer av kommunicerad information under diagnos, behandling, kirurgi och vid återbesök. På detta sätt kan vården gardera sig för att brister inte ska uppstå Etik och samhälle Resultaten från detta arbete handlar till mångt och mycket om etik och lag. I 1 i kapitel 6 i patientsäkerhetslagen (Svensk författningssamling [SFS], 2010:659) står det skrivet att vården ska utformas och genomföras i största möjliga mån i samråd med patienten och vårdgivare ska visa omtanke och respekt. Att ge tillräckligt med kommunicerad information, oavsett skede i sjukdomen, är också något som är lagstadgat i kapitel 6 i patientsäkerhetslagen i 6 som hänvisar till kapitel 3 i patientlagen (SFS, 2014:821). Från en etisk infallsvinkel är de negativa fynd som hittades klara. Att inte ta den sociala människan i 13

19 beaktning är etiskt fel. Det är extra starkt när det sker i ett sammanhang med en dödlig sjukdom som även vid lyckosam behandling lämnar ärr på kropp och sinne. Resultatet visar även på väldigt gott etiskt kompass vid andra tillfällen. Det är nog så att oavsett hur många riktlinjer som införs så är vårdpersonal i slutändan människor de med, som glömmer bort, känner sig stressade eller har en dålig dag. I en av artiklarna (Thomsen et al., 2007) hade en patient känt sig illa behandlad och ville ha en förklaring och en ursäkt. Det är kanske så att vården ibland måste bli bättre på att erkänna brister och be om ursäkt till patienter som känner sig felbehandlade. I den årliga lägesrapporten inom hälso- och sjukvård från Socialstyrelsen (2017) fann man att folkhälsan och medellivslängden ökar i Sverige. Den psykiska ohälsan fortsätter dock att öka i Sverige, främst hos kvinnor, vilket bidrar till det ökande antalet sjukskrivningar (Socialstyrelsen, 2017). Samtidigt ökade även klagomål på vården från mestadels kvinnor. Oftast handlar dessa klagomål och anmälningar om dåligt bemötande, bristande tillgänglighet, kommunikation och kontaktsvårigheter. Väl kommunicerad information till cancerpatienter lindrar ångest och depression och ökar livskvalitet (Halbach et al., 2016), vilket torde vara positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Att behandla patienterna som de unika individer de är, ökar deras nöjdhet med vården, vilket har stöd i resultatet i föreliggande arbete. Detta borde i sin tur leda till att tron på vården i samhället ökar Metoddiskussion Styrkor och svagheter Författarna till föreliggande arbete använde sig av en litteraturöversikt och inkluderade enbart kvalitativa studier då syftet var att undersöka bröstcancerpatienters behov av kommunikation vilket enklast kan besvaras med kvinnors upplevelser av behov. Kvalitativa studier kan bland annat beskriva ett fenomen, egenskaper eller upplevelser (Forsberg & Wengström, 2003). En styrka med studien var att flera olika databaser användes vid sökningen. CINAHL och PubMED är databaser med fokus på omvårdnad och psycinfo är en databas med psykologisk aspekt på omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2003). Eftersom fokus i föreliggande arbete var på mötet i vården var dessa databaser relevanta. Google Scholar användes för att komplettera sökningarna. En annan styrka var att författarna valde att begränsa sökningarna med tidsintervall då studier äldre än 10 år inte kändes relevanta för arbetets syfte. Vården kan ändras mycket på 10 år och därmed kan även patienters uppfattningar om vården ändras. En annan styrka med föreliggande arbete är sökning och urval då författarna noggrant valde ut sökord och exklusions- och inklusionskriterier. Sökord som i början användes var breast cancer patients information needs, detta gav ett för stort antal träffar vilket ledde till att sökorden knowledge, progression och treatment lades till. Sökningar med dessa sökord gav träffar på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Då en inklusionskriterie var kvalitativa artiklar tillkom även sökordet qualitative. En svaghet med föreliggande arbete kan vara att många artiklar faller bort när kvantitativa studier exkluderas. Däremot ville författarna 14

20 undersöka vilka specifika behov som upplevs av patienterna och inte i vilken utsträckning någonting sker vilket gör att kvantitativa studier inte var relevanta i detta avseendet. Sökordet communication och care tillkom då syftet var att undersöka kommunikation i vårdsammanhang. Endast kvinnliga bröstcancerpatienter över 18 år inkluderades då bröstcancer är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män och drabbar sällan kvinnor under 18 år (Cancerfonden, 2016). En inklusionskriterie var patienter från diagnos till slutförd behandling då kvinnorna under den tiden ofta är i kontakt med vården. Kvinnor med kognitiv nedsättning exkluderades då det försvårar etiken kring studierna. Alla artiklar som valdes ut efter granskning var skrivna på engelska. Det som kan vara en svaghet är att det ibland kan vara svårt att översätta texterna vilket kan leda till tolkning av resultatet. Författarna till föreliggande arbete läste därför igenom texterna noggrant flera gånger var för sig för att sedan diskutera resultaten i artiklarna. En annan svaghet med föreliggande arbete var att en man förekom i en av artiklarna som inkluderades efter kvalitetsgranskningen (Abt Sacks et al., 2016). Då författarna valde att inte inkludera män bortsåg författarna till mannens åsikter i artikeln. Artikeln fick ändå vara kvar i föreliggande arbete då den i övrigt bedömdes vara av hög kvalitét och svarade på syftet. Några artiklar som valdes ut var till stor del inriktade på läkare och fokuserade mindre på sjuksköterskans roll i kommunikationen. Detta anses vara ytterligare en svaghet då arbetets syfte var att undersöka behov av kommunikation från vårdpersonal som inkluderade både sjuksköterskor och läkare. Om fler sökord relevanta till omvårdnad hade använts vid sökningen hade det kanske givit fler artiklar där sjuksköterskor inkluderades. Samtidigt var syftet att undersöka bröstcancerpatienters behov av kommunikation i vårdsammanhang vilket artiklarnas resultat motsvarade trots att de var ett stort fokus på läkare. En annan svaghet är att ingen av de valda artiklarna var utförda i Sverige vilket kan göra det svårt att applicera resultatet på bröstcancerpatienter i Sverige. De valda studierna var däremot utförda i många olika länder vilket ger internationell spridning och bröstcancer kan drabba vilken kvinna som helst oavsett nationalitet. Då syftet var att undersöka kvinnliga bröstcancerpatienters behov av kommunikation valde författarna till föreliggande arbete att inte begränsa till nationalitet, då behoven är individuella. Kvalitetsgranskningen utfördes av författarna var för sig för att sedan tillsammans diskutera kvalitetsnivån för varje enskild studie. Detta kan ses som en styrka då varje artikel granskades två gånger och författarna kunde då vid behov komplettera varandras granskning. Kvalitetsgranskningen utgick ifrån kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011) för att bedöma om de valda artiklarna var trovärdiga och tillförlitliga. Alla utvalda artiklar inkluderades efter granskningen då ingen artikel bedömdes vara av låg kvalitét, detta baserades på hur många ja respektive nej en artikel fick under granskningen. En fördel hade varit om författarna till föreliggande arbete räknat ihop alla ja och nej för att sedan omvandla till procent och på så sätt enklare kunna jämföra studierna. Med procentberäkning blir det enklare att jämföra olika artiklar och att påvisa kvalitetsbrister (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). Författarna valde istället att räkna ihop antal ja och nej då tiden inte hade räckt till. En styrka med detta arbete var att alla artiklar som inkluderades hade genomgått etisk prövning, detta var betydelsefullt för författarna till föreliggande arbete 15