BRÖSTCANCERPATIENT- ERS INFORMATIONS- BEHOV I SAMBAND MED BEHANDLING

Transkript

1 Hälsa och samhälle BRÖSTCANCERPATIENT- ERS INFORMATIONS- BEHOV I SAMBAND MED BEHANDLING EN LITTERATURSTUDIE EL-HAJJ MOUSSA MOUNA GHANEM SARA Examensarbete i omvårdnad Nivå p Institutionen för vårdvetenskap Maj/juni 2012 Malmö högskola Fakulteten för Hälsa och samhälle Malmö

2 BRÖSTCANCERPATIENTERS INFORMATIONSBEHOV I SAMBAND MED BEHANDLING EN LITTERATURSTUDIE EL-HAJJ MOUSSA MOUNA GHANEM SARA El-hajj Moussa, M & Ghanem, S. Bröstcancer. Bröstcancerpatienters informationsbehov i samband med behandling en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Sjuksköterskeprogrammet. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, Bakgrund: Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Detta innebär att 20-tal kvinnor erhåller en bröstcancerdiagnos varje dag, medan ett 40- tal män drabbas varje år i Sverige. Patienter reagerar olika på sin bröstcancerdiagnos och därmed är informationen som erbjuds till patienterna av betydelse, eftersom det hjälper dem att förbereda sig både fysiskt och psykiskt inför behandling. Syftet: Att identifiera bröstcancerpatienters informationsbehov i samband med behandling. Metod: En litteraturstudie med elva artiklar utfördes för att besvara syftet. Resultat: Innehållet i informationen som efterfrågas varierar mellan kön och ålder. Informationsgivandet är av betydelse för bröstcancerpatienter under behandlingsprocessen. Yngre kvinnor efterfrågar information om framtiden medan äldre vill ha information utifrån den behandling de befinner sig i. Män efterfrågar könsspecifik information anpassad för dem då det mesta som finns är anpassad för kvinnor. Slutsats: Informationsbehoven hos bröstcancerpatienter varierar bland annat beroende på ålder och kön. Således är det inte tillräckligt att dela ut generella informationsbroschyrer eller böcker för att täcka behoven. Sjuksköterskans uppgift är att identifiera varje individs behov individuellt och dessa ska förses på bästa sätt. Nyckelord: Behandling, bröstcancer, information, litteraturstudie, psykiska reaktioner

3 BREAST CANCER PATIENTS INFORMATION NEEDS RELATED TO TREATMENT A LITERATURE REVIEW El-hajj Moussa, M & Ghanem, S. Breast cancer. Breast cancer patients information needs related to treatment a literature review. Degree project,15 credit points. Nursing programme, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Health Care, Background: Annually around 7000 women get diagnosed with breast cancer in Sweden. This means that around 20 women receive a breast cancer diagnose every day, while more than 40 men are affected annually in Sweden. Patients react differently when receiving a breast cancer diagnosis therefor information that is being offered to patient is of significant, because it help them prepare both physically and psychologically prior to treatment. Aim: To identify breast cancer patient s information needs related to treatment. Method: A literature review of eleven articles was conducted to answer the aim of the study. Result: The information content varies between gender and age. Providing information during the treatment process is of significance. Younger women are asking for information about the future while older prefers information about the treatment they are in. Men are looking for gender-specific information appropriate for them when most of the information is appropriate for women. Conclusion: The information needs of breast cancer patients vary, depending on age and gender. Thus, it is not enough to distribute general information leaflets or books to cover the needs. Nurse's task is to identify each individual's needs individually and these must be provided in the best way. Keywords: breast cancer, information, literature review, treatment, psychological reactions

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Psykiska reaktioner 1 Diagnostisering 2 Behandlingsprinciper 2 Operation 2 Bröstcancer hos män 3 Plastkirurgi 3 Radioterapi 4 Sexuella problem 4 Sjuksköterskans roll 5 Riktlinjer för sjukvårdspersonal 5 Vikten av information 5 SYFTE 6 METOD 6 Inklusion och exklusionskriterier 6 Genomförande av litteraturstudie 6 Databassökning 7 Granskning av artiklar 8 Analys 8 RESULTAT 9 Informationsbearbetning 9 Informationsbehov innan behandling 10 Operation 10 Radioterapi 10 Fertilitet 11 Informationsbehov efter behandling 11 Operation 11 Menopaus 11 Återhämtning 12 Förväntningar på sjuksköterskan 12 DISKUSSION 12 Metoddiskussion 12 Inklusion och exklusionskriterier 13 Genomförande av litteratursökning 13 Granskning av artiklar 14 Analys 14 Datamättnad 14 Resultatdiskussion 15 Skillnader i informationsbehoven 15 Operation 16 Menopaus och fertilitet 16 Återhämtning 17 Sjuksköterskans roll 17 SLUTSATS 18 Framtida forskning 18 REFERENSER 19 BILAGOR 22 Bilaga1: Sökblock sökning 22 Bilaga 2: Granskningsmall 26

5 Bilaga 3: Matris 28

6 INLEDNING Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor globalt (World Health Organization, 2011). I Sverige drabbar bröstcancer 30 procent kvinnor och 0.1 procent män (Socialstyrelsen, 2009). Var åttonde kvinna beräknas insjukna i bröstcancer under sin livstid (Bergh et al, 2007). Att drabbas av bröstcancer kan för en kvinna förändra vardagen och självbilden fullständigt (Bergh et al, 2007; Bergh & Emdin 2008) då ett bröst utgör en stor del av känslolivet (Almås, 2001). Kvinnan utsätts för stora psykiska och fysiska påfrestningar. Relationen till familj, anhöriga, sociala kontakter samt kvinnans sexualitet förändras (Bergh & Emdin, 2008). För en man innebär bröstcancer en stor psykologisk påfrestning. Bröstcancer hotar hans maskulinitet då sjukdomen är förknippad med kvinnlighet. Medan utveckling av andra cancerformer, såsom testikel eller prostatacancer stämmer överens med mannens manlighet (Donovan et al, 2007). BAKGRUND Bakgrunden är indelad i fem huvudområden; psykiska reaktioner, behandlingsprinciper, sexuella problem, sjuksköterskans roll samt vikten av information. Psykiska reaktioner Att få diagnosen bröstcancer väcker olika emotionella reaktioner hos olika personer. De flesta kvinnor har svårt att acceptera sin diagnos eftersom de på samma gång känner sig friska (Drageset et al, 2009). En person som får diagnosen kan drabbas av kris och gå igenom fyra faser: chock, reaktion, bearbetning och nyorientering. Dock är det inte säkert att alla personer går igenom alla faser och tiden för bearbetning varierar (Bergh et al, 2007). De flesta hamnar i en chockfas i samband med cancerbeskedet och den här fasen kan vara i en timme och upp till en vecka, beroende på hur stark reaktionen är. Reaktionen i samband med cancerbeskedet kan vara att patienten hamnar i akut ångest eller blir förtvivlad. Eftersom beskedet kommer som en chock är det vanligt att patienten inte kan uppfatta den information som ges. Därför kan informationen behöva upprepas och utvecklas i den mån patienten klarar av. Efter en timme till en vecka har de flesta patienter tagit sig ur chockfasen och kommer in i reaktionsfasen där de börjar reagera på cancerbeskedet. Tidigare har de inte kunnat ta till sig beskedet. Denna fas inkluderar rädsla, oro eller ångest. Samtidigt som patienten går på undersökningar och behandlingar går energin till att ta till sig beskedet. I reaktionsfasen uttrycker patienterna rädsla, trötthet eller irritation. Sjukvården spelar en betydande roll för att kunna erbjuda trygghet och omsorg till de drabbade (Bergh & Emdin, 2008). Att anpassa kommunikationen på ett sätt som passar patienten är avgörande för att patienten ska kunna ta till sig verkligheten och diagnosen. En lämplig strategi är att låta patienten bearbeta informationen i sin takt. Dock kan en påskyndning av denna process behöva ske beroende på sjukdomens förlopp och behandlingsform (a a). När patienten kommer in i bearbetningsfasen har många känslor väckts till liv. 1

7 Dessa känslor behöver bearbetas på olika sätt. Detta kan till exempel ske genom att få prata om sina känslor, ha någon som lyssnar eller använda sig av coping. Denna fas inkluderar medvetna och omedvetna strategier för att ta itu med sina känslor. Många känner sig oroliga för att få återfall och lyssnar därmed extra noga på kroppssignalerna. Att lita på kroppen igen och lära sig tolka kroppssignalerna på rätt sätt kan ta tid. Gemensamt för alla patienter är att de gått igenom såväl psykiska som fysiska påfrestningar på grund av bröstcancern och detta beror bland annat på sjukdomen och kirurgiska ingrepp. Detta leder till förändrad uppfattning av kroppsbilden, vilket kan vara svårt att ta till sig. När patienten fullständigt accepterat och tagit sig ur sjukdomen går han/hon igenom en fas av nyorientering. Denna fas inkluderar sökande för att finna sig själv och sin identitet (Bergh & Emdin, 2008). Diagnostisering av bröstcancer Riktlinjer idag för diagnostisering av bröstcancer kallas trippeldiagnostik och går ut på klinisk undersökning av brösten, mammografiscreening samt cellprov, (Almås, 2001). Den kliniska undersökningen innebär att det misstänkta fyndet palperas, (Ericson & Ericson 2008). De flesta fall av bröstcancer upptäcks idag med hjälp av mammografiscreening. Dessa patienter brukar inte ha några symtom men för patienter med bröstcancer som inte upptäcks genom screening brukar det vanligaste symtomet vara knöl i bröstet. Knölen kan uppstå var som helst i bröstet men är vanligast förekommande i övre yttre kvadranten där det mest förekommer bröstkörtelvävnad, (Berg & Emdin, 2008). Cellprov tas genom att det misstänkta området punkteras med hjälp av en tunn nål. Ultraljud kan även användas för att lättare hitta det misstänka fyndet, (Almås 2001). Vidare utredning sker i form av kirurgisk biopsi från bröstet om en av dessa tre undersökningar visar misstanke om bröstcancer, (Almås, 2001). Behandlingsprinciper Det finns tre olika behandlingsprinciper som kan ingå i en bröstcancerbehandling. Dessa innefattar kirurgi, radioterapi samt läkemedel. Exempel på läkemedel kan vara antihormoner, cytostatika eller antikroppar. Idag erhåller 90 procent av patienter kirurgisk behandling (Bergh et al, 2007) varav mer än hälften genomgår bröstbevarande kirurgi (Bergh & Emdin, 2008). Operation Behandlingsprinciperna kan variera i sin ordning. Det vanligaste är adjuvant behandling, det vill säga att patienten genomgår kirurgisk behandling i början för att sedan erhålla radioterapi och/eller läkemedel såsom cytostatika. Efter flera års forskning har slutsatser dragits kring att adjuvant cytostatika behandling är av betydelse att ge till kvinnor med allvarlig bröstcancer. Detta ges till patienten vid sidan om kirurgi eller radioterapi och ges i form av kombinationspreparat. Den vanligaste cytostatikabehandlingen som används idag benämns FEC och ges i sex doser (Järhult & Offenbartl, 2006). Däremot är det lämpligt att ge medicinsk behandling innan den kirurgiska behandlingen påbörjas vid stora tumörer, särskilt om den är större än fem cm. Denna typ av behandling kallas för neo-adjuvant behandling. En kombination av olika sorters cytostatika ges som förbehandling och är i princip densamma som den sorten som ges vid adjuvant behandling (Bergh et al, 2007). Bröstcancerpatienter har idag möjligheten att välja om de vill genomgå mastektomi, hela bröstet avlägsnas eller bröstbevarande kirurgi. Indikation för 2

8 bröstbevarande kirurgi beror på tumörens storlek i förhållande till bröstvolymen. Tumören får inte vara så stor att kvarvarande bröstvävnad inte kan rekonstrueras. Om detta är fallet, är mastektomi ett alternativ. Mastektomi övervägs för kvinnor yngre än 40 år då denna ålder, oberoende av riskfaktorer, har hög risk för återfall. Om kvinnan inte vill genomgå mastektomi och istället väljer bröstbevarande kirurgi erbjuds radioterapi med boost-teknik för att minska risken för återfall (Bergh & Emdin, 2008). Oavsett om bröstbevarande kirurgi eller mastektomi utförs, är det inte ovanligt att axillutrymning utförs (Järhult & Offentbartl, 2006). Detta går ut på att de tio lymfkörtlar som är närmast bröstet avlägsnas (Bergh et al, 2007). Anledningen till att axillutrymning utförs är för att eventuella lymfkörtlar som kan vara angripna av tumörer ska försvinna. Nackdelen med detta ingrepp är att kvinnan kan få postoperativa komplikationer i axel och arm, såsom svullnad eller rörelseinskränkning (Järhult & Offenbartl, 2006). Hos de patienter som inget avvikande upptäckts hos, utförs istället så kallad sentinel-node biopsi. Detta innebär att vävnadsprov tas från portavaktskörteln och analyseras under pågående operation. Armhålans lymfkörtlar opereras bort om dessa innehåller tumörceller (Bergh et al, 2007). Komplikationerna kan i sin tur bli kroniska och i värsta fall vara handikappande för kvinnan (Järhult & Offenbartl 2006). Cirka 30 procent av patienterna har fortfarande någon form av problem med armen två år efter operation (Bergh et al, 2007). Bröstcancer hos män Behandlingsprinciperna av bröstcancer hos män är nästan densamma som för kvinnor (Donovan et al, 2007; Bergh & Emdin, 2008). Den kirurgiska metod som föredras för både kvinnor och män är mastektomi. Trots att det är lättare att kliniskt diagnostisera tumörerna hos män (då de har mindre bröstvolym än kvinnor) befinner sig hälften av männen som nydiagnostiserats med bröstcancer i stadium III eller IV (se tabell 1). Orsaken till att bröstcancern upptäcks i så sent stadie hos män är bland annat att mammografi som upptäcker tumörer är riktad mot kvinnorna och tumörerna upptäcks därmed i tidigare stadie hos kvinnorna (Bergh & Emdin, 2008). Tabell 1: Stadieindelning för bröstcancer (Bergh & Emdin, 2008) Stadie I Tumören är 20 mm eller mindre och har inte spridit sig till armhålans lymfkörtlar Stadie II Tumören är större än 20 mm och har spridit sig till armhålans lymfkörtlar Stadie III Tumören är större än fem cm eller har spridit sig i större grad till armhålans lymfkörtlar Stadie IV Tumören har spridit sig utanför brösten till huden eller fjärrmetastaserat Rekonstruktiv kirurgi Ett krav på dagens kirurgiska behandling är att hänsyn även tas till kosmetiska faktorer. Med detta menas att det ska ske en kombination av cancerkirurgisk behandling och plastikkirurgi. Den plastikkirurgiska behandlingen går ut på att ett nytt bröst konstrueras. Förr utfördes plastikkirurgin flera år efter att mastektomi utförts men numera utförs den i samband med att cancertumören avlägsnas, vilket går ut på att ett nytt bröst opereras in. Denna typ av ingrepp kallas för omedelbar bröstrekonstruktion och kan utföras med antingen vävnad från patienten, proteser 3

9 eller dessa i kombination. Ingreppet anpassas efter faktorer såsom om strålbehandling utförts eller inte, patientens kroppsform, medicinska skäl samt patientens önskemål. Denna metod är säker och ökar inte risken för återfall i det lokala området. Om protes används, placeras den under bröstmuskeln och ersätter den borttagna bröstvävnaden (Bergh et al, 2007). Radioterapi Bröstcancerpatienter som genomgått bröstbevarande kirurgi ska alltid erbjudas radioterapi postoperativt då det finns risk för återfall (Bergh & Emdin, 2008). Enligt internationella överenskommelser bör postoperativ radioterapi även ges till alla patienter som genomgått mastekomi där cancern har spridits till minst fyra lymfkörtlar i armhålan. Detta innebär att radioterapi utförs på hela operationsområdet och de omkringliggande lymfkörtlarna. Dock finns det inga riktlinjer kring huruvida radioterapi bör ges till patienter med en till tre angripna lymfkörtlar. Om tumören är större än fem cm rekommenderas radioterapi som är mer aggressiv (Bergh et al, 2007). Det är vanligt att strålbehandlingen ges i det området där tumören funnits under cirka 25 behandlingar. (Ericson & Ericson, 2008). Patienten träffar sjuksköterskor varje dag och läkare med jämna mellanrum under denna behandlingsperiod (Bergh et al, 2007). Sexuella problem Många personer upplever att de får sexuella problem till följd av bröstcancerbehandlingar. Bland annat kan kirurgi medföra nedsatt känsel i brösten samt påverkad kroppsuppfattning medan cytostatikabehandling kan medföra att kvinnan hamnar i klimakteriet för tidigt. Även hormonbehandling kan leda till att klimakterieproblem förvärras i form av att besvär med torrhet i slidan uppstår samt svettningar. Cirka procent av kvinnorna som genomgått bröstcancerbehandling upplever problem med sexualiteten som ofta blir kvarstående. Flera kvinnor upplever att de efter bröstcancerbehandling får problem med minskad sexuell lust, orsakerna till detta kan vara flera. Behandlingen som dessa kvinnor genomgår medför förändringar i kroppen som kan leda till att de inte känner igen sig själva. De känner sig inte lika attraktiva som tidigare och det kan vara svårt för dem att förstå att någon annan tycker de är attraktiva. Dessutom kan de kroppsliga förändringarna ständigt påminna kvinnorna om deras sjukdom. Trötthet är också ett vanligt problem för kvinnor som genomgått bröstcancerbehandling och detta kan påverka sexualiteten på så sätt att de upplever minskad lust, men även minskade hormonmängder kan leda till detta problem. Det är inte det lättaste att ta upp dessa problem med vårdpersonal då många kvinnor upplever att sexuella problem inte hör till vårdens ansvarsområde (Bergh et al, 2007). Även män upplever förändrad kroppsuppfattning efter bröstcancerbehandling. Den grupp som ofta påverkas av detta är yngre män som även upplever förändringar med sexualiteten. Många män upplever att de får problem med erektionsförmågan samt minskad sexlust som ett resultat av antihormon behandling. En bröstcancerdiagnos kan medföra att mannens maskulinitet och sexualitet ifrågasätts av omgivningen. Därmed är det inte ovanligt att männen inte vågar prata med andra om detta då de kan uppfattas som fysiskt och psykiskt svaga (France et al, 2000). 4

10 Sjuksköterskans roll Enligt Drageset et al. (2009) upplever och uttrycker kvinnor sina känslor olika. En del kvinnor föredrar att inte uttrycka sina känslor medan andra känner en lättnad över att uttrycka sina känslor. Samtidigt menar Bergh & Emdin (2008) att män uttrycker sina känslor i mindre utsträckning än kvinnor. För att patienten ska kunna ta itu med sin situation behöver sjuksköterskan tillsammans med patienten reflektera över vilken sorts stöd patienten behöver samt på ett medvetet sätt anpassa information och tillvägagångssätt efter det (a a). Travelbees teori lyfter fram mellanmänskliga relationer där fokus läggs på samspelet och kommunikationen. Hon poängterar kommunikationen som sker mellan sjuksköterskan och patienten som betydelsefull, eftersom detta påverkar patienten och hans tillstånd (Travelbee, 1974). Travelbee menar att professionell omvårdnad underlättar för en individ att förhindra eller övervinna upplevelsen av sjukdom eller lidande. Kommunikationen är av betydelse för Travelbee då det är kommunikationen som hjälper sjuksköterskan att förstå individens situation och upplevelser kring sin sjukdom. Därför är det angeläget att sjuksköterskan fokuserar på patientens upplevelse mer än på det medicinska. Det är av betydelse att se varje individ som unik och inte dra slutsatsen att alla individer är lika, vilket sker genom att undvika att tolka individen utifrån tidigare möten med andra. För att den mellanmänskliga relationen ska kunna uppnås måste sjuksköterskan ha förmågan att känna empati för andra individer. Känner sjuksköterskan empati kan han/hon också förstå individens känslor och upplevelser. Ett resultat av att känna empati är att i efterhand även kunna känna sympati, vilket går ut på att känna medkänsla för individen. Sympati innebär att sjuksköterskan tagit till sig individens lidande. Sympatin kan således inte uppstå om inte känslan av närhet till den andra finns (Travelbee, 1974). Riktlinjer för sjukvårdspersonal Det finns skrivna riktlinjer om bröstcancer som riktar sig till hela patientgrupper i Sverige. Som sjukvårdspersonal är det av nytta att känna till dessa riktlinjer, då de vägleder till god omvårdnad och bemötande. En patient som fått diagnosen bröstcancer ska erbjudas skriftlig information, men även ett samtal om sjukdomen. Dock är det inte säkert att en patient som precis fått reda på sin diagnos kan ta till sig information som ges. I sådana sammanhang kan det vara till god hjälp om en närstående är närvarande vid samtalen för att ge stöd till patienten. Sjukvårdspersonalen måste sätta sig in i varje enskilt patientfall för att på så sätt bedöma den enskildes behov av vård och behandling (Socialstyrelsen, 2007). Vikten av information Enligt Pritchards (2011) slutsats upplever majoriteten av patienter som genomgår generell kirurgi oro. Denna oro är individuell och kan upplevas olika. När sjuksköterskan bemöter dessa patienter är det av betydelse att förstå och sätta sig in i deras situation. Det är sjukvårdspersonalens skyldighet att få patienten fysiskt och psykiskt förberedd inför en operation. Detta sker bland annat genom att sjuksköterskan anpassar informationen till varje enskild patients behov samt skapar en god relation till patienten. Pritchard menar att det inte längre är acceptabelt att enbart ge generell information innan operation. Tanken att patienten kommer få ett förändrat utseende efter operationen kan väcka starka sorgereaktioner och ångestkänslor (Almås, 2001). Patienter som väntar på 5

11 bröstcanceroperation upplever denna period som stressfull. Det är angeläget att sjuksköterskan tar patientens frågor och oro på allvar, då denna oro kan växa om den inte uttrycks. Det är av betydelse att patienten uppfattar den information som ges då den har inverkan på den postoperativa fasen (a a). Den preoperativa upplevelsen och hanteringen av diagnosen påverkar den postoperativa perioden (Drageset et al. 2009). SYFTE Syftet med denna studie är att identifiera bröstcancerpatienters informationsbehov i samband med behandling. Vilken information efterfrågar patienter som diagnostiserats med bröstcancer? Råder det skillnad i informationsbehovet mellan män och kvinnor? METOD En litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet och frågeställningarna. Studien innehåller elva kvalitativa artiklar. Ett systematiskt arbetssätt tillämpades för att finna artiklarna, vilket innebär att allt material består av primärkällor publicerade av vetenskapliga artiklar eller rapporter (Axelsson, 2008). Detta utfördes med hjälp av Goodmans metod som består av sju punkter (Willman et al, 2011), varav den sista punkten exkluderades då den tillämpas för att finna evidens. 1. Precisera problemet för utvärdering 2. Precisera studiernas inklusion och exklusionskriterier 3. Formulera en plan för litteratursökningen 4. Genomföra litteratursökningen och samla in de studier som möter inklusionskriterierna 5. Tolka bevisen från de individuella studierna 6. Sammanställa bevisen Inklusion och exklusionskriterier Innan artikelsökningen genomfördes utarbetades inklusions- och exklusionskriterier för att på ett effektivt sätt kunna finna artiklar som är lämpliga för syftet och frågeställningarna. Urvalet av artiklar skulle vara kvalitativa och inkludera både män och kvinnor. För att artiklarna skulle inkluderas behövde de vara skrivna på engelska, innehålla abstrakt, innefatta vuxna och vara publicerade mellan åren Artiklar som behandlade information om vad patienter ville erhålla om behandling efter diagnos, före behandling samt efter behandling inkluderades. De artiklar som utifrån granskningsmallen bedömdes ha låg kvalité, samt reviews, exkluderades. Genomförande av litteraturstudie Litteratursökningen inleddes med att sökord som ansågs vara mest relevanta för sökningen identifierades. Detta resulterade i följande sökord; bröstcancer, information, preoperativt samt kvalitativa studier. Sökblock till varje sökord 6

12 upprättades innan databassökningen utfördes. Varje sökblock innehöll en samling av söktermer som tillhörde samma sökord. Ett sådant exempel var sökblocket bröstcancer som innefattade följande söktermer; Breast neoplasm (MeSH/headings), Breast neoplasm, Breast neoplasm, male (MeSH/headings) Breast neoplasm male, Breast tumor och Breast cancer (se bilaga 1). Booleska sökoperatorn OR användes för att inkludera alla söktermer i sökblocken. Både fritextsökning och Mesh-termer användes för att minimera bortfallet av artiklar som kan svara på frågeställningen. Det skapades även konton på de valda databaserna för att spara sökprocessen. De databaser som användes för att söka artiklar var PubMed och Cinahl. Enligt Axelsson (2008) är dessa databaser de mest använda inom omvårdnadsforskning. När alla sökblocken hade utförts kombinerades de med den booleska sökoperatoren AND. I PubMed databas gav sökningen 256 träffar utan begränsningar och 88 träffar med begränsningar. Av de 88 funna artiklarna lästes åtta. Eftersom sökning på PubMed inte gav tillräckligt med resultat tittade författarna även under kategorin relaterade artiklar och fann ytterligare artiklar skrivna år 2004 som sedan användes. I Cinahl databas gav sökningen träffar utan begränsningar och 373 träffar med begränsningar. Utav de 373 artiklarna lästes sex. Flera artiklar framkom i sökningarna på båda databaserna. Nedanstående sökning gav inga resultat som inkluderade män med bröstcancer eller cytostatika. Därför konstruerades ytterligare ett sökblock för sökordet cytostatika och en specifik sökning för män med bröstcancer. Alla sökblock inklusive sökblocket cytostatika kombinerades med AND. Detta gav 909 träffar utan begränsningar och 143 träffar med begränsningar. Av de 143 artiklarna lästes enbart en eftersom de resterande inte kunde relateras till bröstcancerpatienter. Därefter tillämpades en ny strategi utan sökblock eller begränsningar för att finna artiklar som inkluderar män med bröstcancer. Detta resulterade i 51 träffar och utav dessa lästes två artiklar som senare kom att användas i resultatet. Databassökning Tabell 2: PubMed databas Sökblock: Mesh term och fritextsökning Bröstcancer AND Preoperativ AND information AND Kvalitativa studier Bröstcancer AND Preoperativ AND information AND Kvalitativa studier Begräsningar Träffar Lästa titlar 7 Lästa Abstrakt Lästa Artiklar * *Begränsningar: 5 years, English, Abstract, Human, All adults 19+ Tabell 3: Cinahl databas Sökblock: Heading term och fritextsökning Bröstcancer AND Preoperativ AND information AND Kvalitativa studier Begräsningar Träffar Lästa titlar Lästa Abstrakt Lästa Artiklar Använda artiklar Använda artiklar

13 Bröstcancer AND ** Preoperativ AND information AND Kvalitativa studier **Begränsningar: , All adult, Human, Peer reviewed, English Tabell 4: Cinahl databas, cytostatika Sökblock: Headings term och fritextsökning Bröstcancer AND Preoperativ AND information AND Kvalitativa studier AND Cytostatika Bröstcancer AND Preoperativ AND information AND Kvalitativa studier AND Cytostatika Begräsningar Träffar Lästa titlar 8 Lästa Abstrakt Lästa Artiklar ** **Begränsningar: , All adult, Human, Peer reviewed, English Tabell 5: Cinahl database, män Headings term samt fritextsökning Breast cancer (Mesh term) AND male breast cancer AND need of information **Begränsningar: Inga Begräsningar Träffar Lästa titlar Lästa Abstrakt Lästa Artiklar ** Använda artiklar Använda artiklar Granskning av artiklar Totalt läste författarna 17 artiklar separat som eventuellt kunde svara på syftet och frågeställningarna. Därefter diskuterades gemensamt vilka artiklar som ansågs vara relevanta för syftet och fem artiklar eliminerades. En modifiering utfördes av granskningsmallen Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av studier (Willman et al, 2011) och användes för att kritiskt granska artiklarnas kvalitet. Vidare granskades de kvarstående 12 artiklarna separat utifrån granskningsmallen (bilaga 2). Granskningsmallen bestod av 12 frågor där varje fråga gav ett poäng om det stämde överens med den granskade artikeln. Totalt kunde en artikel få högst 12 poäng som omvandlades till procent. Kvalitén på artiklarna graderades antingen i hög kvalité, medelhög kvalité eller låg kvalité beroende på artikelns procentandel (Willman et al, 2006). En artikel exkluderades då den hade en låg kvalité (III). Sammanlagt användes 11 artiklar i resultatet för att besvara frågeställningarna. Tabell 6: Kvalitetsgradering med hjälp av procentindelning (Willman et al, 2006). Hög kvalité (I) Medelhög kvalité (II) Låg kvalité (III) % % % Analys Axelssons (2008) tillvägagångssätt för analys användes för att analysera de kvalitativa studierna. Författarna började med att läsa artiklarna separat för att få en överblick över materialet. Under tiden upprättades en matris som innehöll en

14 sammanfattning av varje artikel (se bilaga 3). Varje sammanfattning innehöll författare/år/land, syfte, design/deltagare, resultat samt kvalité. För att finna teman och subteman lästes artiklarna flera gånger separat och det som ansågs vara relevant för syftet plockades ut. Därefter diskuterade författarna fynden de hade kommit fram till och fyra preliminära teman uppfattades som återkommande. Understrykningspennor med olika färger användes för att underlätta sorteringen då varje tema fick en färg. Vidare kodades och sorterades nyckelmeningar för att finna likheter och skillnader i artiklarnas forskningsresultat. Under denna process togs det hänsyn till att två artiklar hade kvantitativ ansats och därför behandlades resultatet av dessa separat. RESULTAT Efter att ha analyserat artiklarna upprepade gånger enskilt och tillsammans identifierades fyra huvudteman som ansågs relevanta för att besvara syftet. Dessa huvudteman består av följande begrepp; Informationsbearbetning, Informationsbehov innan behandling, Informationsbehov efter behandling samt Förväntningar på sjuksköterskan (se tabell 7). Tabell 7: Resultatets tema och subtema Tema Subtema Informationsbearbetning Informationsbehov innan behandling Operation Radioterapi Fertilitet Informationsbehov efter behandling Operation Menopaus Återhämtning Förväntningar på sjuksköterskan Informationsbearbetning Information om bröstcancer anses vara nödvändigt för bröstcancerpatienter. Kvinnliga bröstcancerpatienter önskar få tillräckligt med information tills de känner sig tillfredställda. Däremot är det av betydelse att ha en balans mellan mängden information och tidpunkten för informationsgivandet, för att undvika att patienterna blir överbelastade (Lally, 2009). En skillnad av informationsbehov råder bland både kvinnor och män med bröstcancer (Iredale et al, 2006; Iredale et al, 2007; Halkett et al, 2009; Wong et al, 2011,) och därmed bör informationen vara individanpassad (Wolf I, 2004; Halkett et al, 2009). En del kvinnor föredrar att erhålla stora mängder information, medan andra kvinnor uppger att de enbart kan hantera små mängder i början av sin diagnos då de befinner sig i chock (Wolf I, 2004; Lally, 2009; Halkett et al, 2009). Det är lämpligt att förse kvinnorna med små mängder information i början för att sedan successivt utöka innehållet (Wolf I, 2004). Förmågan att kunna ställa frågor och komma ihåg den erhållna informationen påverkas av kvinnornas rädsla för bröstcancer, vilket skapar ett hinder för mottaglighet av information under informationsgivande processen (Wolf I, 2004). För att kunna fokusera uttrycker kvinnorna ett behov av att sitta ner med informationen i lugn och ro (Lally, 2009). 9

15 De flesta kvinnorna föredrar att förses med muntlig och/eller skriftlig istället för annan form av information såsom video och internet. Kvinnorna anser att det är av betydelse att förses med både muntlig och skriftlig information då det enbart är en liten del av den muntliga informationen som de kommer ihåg. Kvinnorna undviker att läsa information som är komplicerad eller svår att förstå (Halkett et al, 2009). Vidare använder sig kvinnor i alla åldrar av information som svarar på deras frågor och undviker information som är upprörande (Lally, 2009). I en enkätstudie uppger de flesta män att muntlig information är mest givande men upplever även att skriftlig information i form av broschyrer och häften som givande (Iredale et al, 2006; Iredale et al, 2007). Dock uttrycker männen att det råder brist på information anpassad för män med bröstcancer då förekommande skriftlig information främst är avsedd för kvinnor. Mer än hälften uttrycker ett behov av information som är relevant för män. Det är framförallt yngre män som yttrar ett större behov av könsspecifik information än äldre män (Iredale et al, 2007). Informationsbehov innan behandling Operation Kvinnor anser det vara av betydelse att veta vilka behandlingsalternativ som finns samt vad dessa behandlingar innebär för att kunna fatta ett behandlingsbeslut. Vidare vill kvinnor veta om mastektomi ingreppet är medicinskt krävande. Om så är fallet, vill de veta hur de kan behålla fysiskt utseende samt hur de fysiskt kan återhämta sig snabbast efter operationen. Inför operation vill äldre kvinnor erhålla information om återhämtning samt hur de kan kvarhålla sin självständighet efteråt. Yngre kvinnor lägger mer fokus på framtiden och efterfrågar information om den postoperativa behandlingen (Lally, 2004) Inför bröstrekonstruktion uttrycker kvinnor att det är av betydelse att erhålla information om vilka rekonstruktionsmetoder som finns samt vilken typ av rekonstruktion de kommer att erhålla. Vidare vill de erhålla information om konsekvenser av rekonstruktionen, hur ärren kommer se ut samt vilken typ av implantat som kommer att användas. För att kunna få en realistisk bild över hur en rekonstruktion kan se ut tycker kvinnor att foton och video av rekonstruktion är informationsgivande samt underlättar att fatta ett operationsbeslut (Wolf I, 2004). Män anser att foton på män med mastektomi ärr är hjälpande (Iredale et al, 2006; Iredale et al, 2007). Kvinnorna vill erhålla information om hur lång tid det tar för att återhämta sig och återgå till det normala. Vidare vill de ha information om möjligheten för en ytterligare operation, exempelvis bearbetning av ärren samt bli informerade i förväg om risken med borttagande av bröstvårtorna. Det är av betydelse för kvinnorna att erhålla information om möjliga komplikationsrisker i samband med implantat såsom infektion och kapsel kontraktur och samtidigt få råd om åtgärder för sådana komplikationer. (Wolf II, 2004). Radioterapi Inför radioterapi vill kvinnor ha specifik information om vad behandlingen innebär, vad de ska förvänta sig, apparaten som ska användas, biverkningar samt hur behandlingen är upplagd (Halkett et al, 2009,Wong et al, 2011). Kvinnor uttrycker oro kring huruvida de kommer att känna sig trötta och allmänpåverkade som en effekt av behandlingen. De är även oroliga över om behandlingen har en skadlig påverkan på lungor, hud, hjärta och revben. Kvinnor önskar att 10

16 fortlöpande bli informerade under behandlingsprocessen för att vara förberedda på vad som kommer att ske då de befinner sig i en ny miljö. Första behandlingsdagen upplever kvinnorna ett stort informationsbehov, de vill förstå vad som kommer att ske och lära känna sjukvårdspersonalen som är involverade i deras behandling. Däremot varierar informationsbehoven bland kvinnorna vid första träffen med onkologen. Vid uppkomst av biverkningar ökar informationsbehovet, speciellt om kvinnorna inte erhåller information om detta tidigare (Halkett et al, 2009). Fertilitet Unga kvinnors främsta prioritering är att erhålla information om den mest aggressiva behandlingsformen för att bli av med cancern, undvika återinsjuknande samt öka sina överlevnadschanser. Samtidigt önskar en del att bli informerade kring fertilitet. Det är främst kvinnor som försöker eller planerar att få barn som är mest bekymrade över fertilitet. Därmed vill de i god tid innan behandling påbörjas ha reda på information om fertilitet, hur detta påverkas av olika behandlingar samt vilken typ av cytostatika som anses vara minst skadligt på äggstockarna. En del kvinnor anser inte fertilitet vara av betydelse i början av diagnosen då de är överväldigade av diagnosen men i efterhand har de uttryckt att fertilitet är betydelsefullt för dem (Gorman et al, 2011). Män upplever att den skriftliga informationen är olämplig då den är anpassad för kvinnor. Till exempel skrivs det mycket om menstruation, bröstrekonstruktion och lämpliga bh:ar efter behandling. Män uttrycker att det underlättar att erhålla information om biverkningar som kan uppkomma av olika behandlingar (Iredale et al, 2006; Iredale et al, 2007). Informationsbehov efter behandling Operation Efter operation vill kvinnorna erhålla information kring lymfödem. De vill även veta hur lymfödem uppstår, hur det kan förebyggas samt vilka åtgärder de kan vidta. Vidare vill kvinnorna veta om lymfödem kan begränsa deras liv, till exempel möjligheten att flyga (Oxlad et al, 2007). Efter bröstrekonstruktion önskar kvinnorna att bli informerade om durationen av smärta samt hur de på bästa sätt kan hantera smärtan efter operation, särskilt efter utskrivningen. Exempel på sådan information är vilken typ av smärtlindring de kan använda, massageteknik samt vilka tränings och avslappningsövningar de kan tillämpa för att minska smärtan. Information efterfrågas även kring typ av bh, simkläder och hudvårdsprodukter som anses vara lämpliga att använda efter rekonstruktion. Innan utskrivning vill kvinnorna erhålla information om hur ofta mammografi ska utföras samt om rekonstruktion kan dölja återinsjuknande (Wolf II, 2004). Menopaus De flesta äldre kvinnor som genomgår bröstcancer behandling är inte medvetna om att de kommer att hamna i menopaus som ett resultat av behandlingen, till skillnad från yngre kvinnor. Däremot vet varken äldre eller yngre vilka av de menopausala symtomen som är kopplade till vilken behandling. Därmed är kvinnorna osäkra på durationen av menopausen samt huruvida menstruationen återkommer efter behandlingen (Anderson et al, 2011). De yngre kvinnorna är 11

17 även osäkra kring sina fertilitetschanser och vill därmed ha information om möjligheten att bli gravida (Gorman et al, 2011). Kvinnorna uttrycker ett informationsbehov kring menopausala symtom, hur de ska hantera dessa symtom samt vilken påverkan det har på sexlivet. Yngre kvinnor upplever att den skriftliga informationen inte beskriver hur det är att ha menopaus hos unga (Anderson et al, 2011). Återhämtning Efter avslutad behandling är kvinnor bekymrade över att bröstcancern ska återkomma då de är tveksamma över om cancern verkligen är borta. (Oxlad et al, 2007). Kvinnorna vill veta vad som väntar när behandlingen är avslutad samt hur de kan återfå samma energinivå som tidigare (Munir et al, 2011). Många kvinnor upplever trötthet och kognitiva problem i samband med cytostatikabehandling. Detta orsakar svårigheter att återgå till arbetet då kvinnorna är rädda att inte kunna klara av kognitiva uppgifter. Kvinnor vill därmed ha information och stöd med hur de kan hantera kognitiva förändringar samt en bedömning av deras kognitiva funktion innan och efter cytostatikabehandling (a a). Förväntningar på sjuksköterskan Det är av betydelse att personalen inom sjukvården är ärliga och trevliga när de ger informationen (Wolf I, 2004). Kvinnor med bröstcancer förväntar sig att personalen möter deras behov med respekt och visar engagemang (Gorman et al, 2011). Frustration uttrycks bland kvinnorna då de upplever att deras menopausala symtom inte tas på allvar av manlig sjukvårdspersonal (Anderson et al, 2011). Både män och kvinnor med bröstcancer anser att av all sjukvårdspersonal är sjuksköterskan mest till hjälp under behandlingsperioden då sjuksköterskan kan erbjuda båda information och stöd (Wolf, 2004; Iredale et al, 2007). Kvinnor uppger att läkaren erbjuder fakta om operationsingreppet, medan sjuksköterskan erbjuder information om vilken fysisk och psykisk inverkan operationen kommer att innebära för kvinnorna. Genom att få tillräcklig information om vad kvinnorna kan förvänta sig efter operation, guidning, och uppmuntran av sjuksköterskan underlättar detta för kvinnorna att hantera den psykologiska påverkan som kan uppstå efter ingreppet (Wolf I, 2004). Kvinnorna betonar betydelsen av patientcentrerad vård, det vill säga att sjukvårdspersonalen inte enbart fokuserar på det medicinska utan även uppmärksammar patientens behov genom att lyssna och svara på deras frågor. Det är även av betydelse enligt äldre kvinnor att sjukvårdspersonalen anpassar det medicinska språket på så sätt att de kan förstå vad som sägs om behandlingen (Wong et al, 2011). DISKUSSION Den här delen innefattar både metod- och resultatdiskussion. Metoddiskussion En litteraturstudie av systematisk karaktär utfördes för att på ett effektivt sätt sammanställa litteraturen som svarar på syftet (Forsberg & Wengström, 2008). Goodmans sju punkter användes som utgångspunkt för metodbeskrivningen där den sjunde punkten exkluderades då syftet med studien inte är att finna evidens. 12

18 Inklusion och exklusionskriterier Kvalitativa artiklar valdes för att täcka forskningsområdet, varav två av dem hade kvantitativ ansats. Anledningen till att enbart kvalitativa artiklar inkluderades är för att syftet handlar om att identifiera personers behov (Willman et al 2011). Det är lämpligt att använda sig av forskning publicerat under de senaste tre till fem åren (Forsberg & Wengström, 2008). Eftersom bröstcancer är ett aktuellt ämne som det forskas mycket kring, var tanken att inkludera forskning från de senaste sex åren. I takt med att sökningar utfördes på respektive databas insåg författarna att det inte fanns tillräckligt med artiklar publicerade de senaste sex åren som kunde svara på syftet på ett sätt som kändes tillfredställande. Därmed inkluderades två artiklar publicerade år Författarna är medvetna om att de använt artiklar av samma författare upprepade gånger. Orsaken till detta är att det inte fanns tillräckligt med forskning publicerade som kunde svara på syftet. Vidare är författarna medvetna om att detta kan betraktas som en svaghet. Bland annat inkluderades två artiklar om män av samma forskare efter att ha sökt på Cinahl databas och anledningen är att det rådde brist på artiklar om mäns informationsbehov. Dock anses valet att enbart inkludera två artiklar om män vara en styrka då detta speglar verkligheten. Dessutom inkluderades ytterligare två artiklar skrivna av samma forskare där studien är densamma men indelad i två delar. Författarna ville inte enbart lyfta fram kvinnors perspektiv av information i detta aktuella ämne, men även mäns perspektiv är angeläget att uppmärksamma, trots att de anses vara en minoritet. Artiklar som innehöll abstrakt inkluderades för att få en sammanfattning av vetenskapligt arbete och därmed undvika att läsa artiklar som var irrelevanta för syftet. Dock kan det vara en begränsning för litteratursökningen då artiklar inom kvalitativ forskning inte alltid har abstrakt (Axelsson, 2008). Det engelska språket ingick i inklusionskriterierna då det är ett internationellt språk och då majoriteten av forskarna tillämpar detta språk. Då tillräckligt med forskning inte fanns publicerat insåg författarna i efterhand att det kunde vara lämpligt att inkludera artiklar skrivna på svenska men även arabiska då författarna kan hantera dessa språk. Genomförande av litteratursökning Vid val av sökbegrepp är det vanligast att utgå från syftet och kombinera ämnesord och fritextsökning med booleska operatorer AND och OR (Forsberg & Wengström, 2008). Därmed utgick författarna från detta i sin sökning för att besvara syftet. Däremot valdes att inte använda operatorn NOT då sökningen blir för begränsad (a a). Anledningen till det valda begreppet preoperativt är att veta vilken information brostcancerpatienterna vill erhalla innan paborjad behandling och innan avslutad behandling. Det inkluderades aven sokordet perioperativt i sokblocket for att tacka hela behandlingsprocessen, det vill saga innan behandling paborjas, under behandling och efter behandling (Lindwall & Von Post, 2008). Dock inkluderades sokordet "perioperative" enbart i PubMed databas da den missats att inkluderas i Cinahls databas. Detta anses vara en svaghet da artiklar som beskriver vilken information patienter vill erhalla efter behandling kan ha exkluderats i Cinahl databas. Trots detta framkom det anda artiklar i Cinahl om vilken informationsbehov patienterna hade efter behandling. Strategin att använda sökblock anses vara en styrka då både fritextsökning och ämnesord användes och därmed undviks det att artiklar som kan svara på syftet missas. Dock kan det även ses som en svaghet då artiklar om män inte framkom i resultatet trots att breast neoplasm, male inkluderades både som fritextsökning och ämnesord. Detta kan också bero på att det finns brist på forskning om män 13

19 och deras informationsbehov. Författarna är medvetna om att de inte sökt på män och cytostatika på PubMed och detta kan därmed ha påverkat att artiklar av värde kan ha missats. Flera artiklar framkom i sökningarna på både PubMed och Cinahl, vilket anses vara en styrka då det är bekräftelse på att risken för bortfall av användbara artiklar är liten. Ytterligare databas som kan tänkas vara användbar för att besvara studiens syfte är Psychinfo, dock exkluderades denna då möjligheten till att kombinera alla sökblock med AND inte gick och det var enbart två sökblock som gick att kombinera. Beslutet att skapa konton på de använda databaserna anses vara en styrka då sökblocken sparades efter varje sökning, vilket underlättade sökprocessen. Litteratursökningen utfördes separat i början och sedan gemensamt av författarna där diskussioner kontinuerligt fördes kring tillvägagångssättet. Det anses vara en styrka att utföra individuella sökningar (Polit & Beck, 2008). Granskning av artiklar Från början fanns 17 artiklar som författarna läste separat för att finna de lämpligaste för syftet. Det anses vara en styrka att ha läst dem separat eftersom risken att påverkas av varandras åsikter undveks. Efter diskussion eliminerades fem artiklar då de inte var relevanta för syftet. Därefter återstod 12 artiklar som skulle användas i resultatet och deras kvalitet granskades utifrån en granskningsmall av Willman et al (2011). Denna granskningsmall modifierades av författarna genom att korta ner mallen till 12 tydliga bedömningspunkter. En modifiering av den ursprungliga granskningsmallen gjordes för att på ett effektivt sätt kunna granska det mest relevanta i artiklarna. Anledningen till att summan poäng omvandlades till procent i granskningsmallen var att det underlättade jämförelsen av artiklarna, jämfört med användning av absoluta tal (Willman et al, 2011). Dock finns det risk för falsk kvalitetsbedömning då poängsättningen kan undervärdera eller övervärdera faktorer av betydelse i artiklarna (a a). En modifiering av Willman et al (2006) kvalitetsgradering, med hjälp av procentindelning, utfördes eftersom det saknades en sådan gradering i den senaste upplagan. Med hjälp av denna modifiering kunde artiklarna delas in i tre kvalitetsgrader; hög, medel och låg. Denna indelning har underlättat eliminationen av artiklar med låg kvalité. Först granskades de 12 artiklarnas kvalité separat för att undvika att författarna skulle påverkas av varandra. Efter diskussion mellan författarna valdes slutligen att exkludera en artikel då den hade låg kvalité (III). Analys Författarna separerade de kvalitativa och kvantitativa resultaten då kvalitativa studier inte är generaliserbara som kvantitativa. På så sätt undviks felaktiga tolkningar av resultatet (Axelsson, 2008). Datamättnad I studien berörs flera områden såsom operation, radioterapi, fertilitet och menopaus. Författarna har insett att studien inte uppnår datamättnad med enbart elva artiklar eftersom informationsbehoven varierar mycket beroende på behandling, kön och ålder. Därmed behövs fler utförda studier för att kunna täcka behandlingsprocessen för bröstcancer. 14

20 Resultatdiskussion Resultatet som framkommit genom de elva artiklar har sitt ursprung i Australien, USA, England samt Kanada. Som läsare ska man ha i baktanke att sjukvårdssystemet i dessa länder skiljer sig från det som gäller i Sverige. Ett tydligt exempel är Wolfs (2004) studie där deltagarna var delade i två grupper; en grupp från privatsjukhus samt en grupp från offentlig sjukhus. Deltagarna från privatsjukhus fick träffa sin onkolog ett flertal gånger medan deltagarna från offentliga sjukhus fick träffa sin onkolog ett fåtal gånger. Däremot ingår alla patienter i Sverige som insjuknar i bröstcancer i det offentliga sjukvårdssystemet. Detta kan påverka tillförlitligheten av resultatet då det som framkommit inte kan generaliseras till Sverige. Skillnader i informationsbehoven Flera av de tillämpade artiklarna i resultatet visar att informationsbehoven varierar mellan olika bröstcancerpatienter, beroende på ålder, kön samt förmåga att hantera sin diagnos (Iredale et al 2006; Iredale et al, 2007; Halkett et al, 2009; Wong et al, 2011). När flera studier redovisar samma resultat indikerar detta att information bör individanpassas efter patientens informationsbehov. Detta är något sjuksköterskan bör ha med sig i sin kompetens och tillämpa i sitt arbete. Travelbee (1974) lyfter fram kommunikationen som ett centralt begrepp i sin omvårdnadsteori och därmed kan hennes teori tillämpas för att på ett effektivt sätt identifiera informationsbehovet hos individer. I början av diagnosen upplevs det vara svårast att acceptera sin diagnos då majoriteten av kvinnorna drabbas av chock och rädsla och därmed blir det svårt att ta till sig informationen (Lally, 2009; Halkett et al, 2009). I andra studier (Beatty et al, 2008; Dragset et al, 2011) har liknande resultat framkommit då kvinnorna upplevt chock och rädsla i början av sin diagnos. Dragset et al (2011) menar att en möjlig orsak till detta är att majoriteten av kvinnorna kände sig friska innan de fick bröstcancerbeskedet. De hade till exempel inte känt av någon knöl i bröstet eller andra symptom som kan förknippas med bröstcancer. Resultatet visar att kvinnorna ansåg att informationen som gavs den första perioden efter diagnosen var mer än vad de kunde hantera och därmed kunde de inte ta till sig mycket av informationen som gavs (Wolf I, 2004; Lally, 2009). Således är det av betydelse att sjukvården tar hänsyn till att varje individ är unik och reagerar olika på sin diagnos. Detta är också något som Travelbee (1974) lyfter fram sin omvårdnadsteori. Hon menar att varje individ är unik och att sjuksköterskan inte ska dra slutsatsen om att alla individer är lika i sitt sätt att reagera. Bland annat ska sjuksköterskan undvika att tolka individen utifrån tidigare möten med andra. Om detta tillvägagånssätt tillämpas i arbetet som sjuksköterska kan det underlätta för varje patient att få uttrycka sina tankar och känslor och därmed underlättar det också berabetningen av cancerbeskedet. I Lally (2009) intervjuades deltagarna 6-21 dagar efter den erhållna diagnosen vilket ökar tillförlitligheten då många deltagare befann sig i bearbetningsfasen. Däremot intervjuades deltagarna i Wolf (2004) 14 månader efter erhållen diagnos, vilket väcker tankar kring hur mycket deltagarna kommer ihåg av sina reaktioner i början av diagnosen. Tillförlitligheten i artikeln Wolf (2004) kan diskuteras då fyra av elva deltagare hoppade av på grund av personliga orsaker. Resultatet visar även att kvinnor som behandlas med radioterapi har varierande informationsbehov genom hela behandlingsprocessen (Halkett et al, 2011). I tidigare studie (Graydon et al, 1997) framkommer det liknande resultat som menar att kvinnor med 15