Patienters vårdupplevelser när kommunikationen brister

Transkript

1 Examensarbete, 15 hp Patienters vårdupplevelser när kommunikationen brister Författare: Alexandra Fransson & Amanda Josefsson Handledare: Kristina Schildmeijer Termin: VT-15 Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Kandidatnivå Kurskod: 2VÅ60E

2 Sammanfattning Bakgrund: Kommunikation är ett viktigt redskap inom vården för att kunna skapa ett positivt vårdmöte. Avsaknad av ett gemensamt språk mellan patient och vårdpersonal skapar problem vid vårdmöten. Grunden till litteraturstudien är att få kunskap om hur patienter upplever vårdmötet när de inte behärskar språket. Syfte: Belysa hur patienter upplever vårdmötet när de söker vård i ett land där de varken talar eller förstår språket. Metod: En systematisk litteraturstudie som grundas på nio vetenskapliga artiklar som är funna i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna granskades och analyserades med en induktiv kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet sammanställdes i fyra olika kategorier; Kommunikationsbrist, Informationsbrist, Bemötande och Känslor vid vårdmötet. Huvudfyndet var att patienter upplever ett sämre vårdmöte när kommunikationssvårigheter förekommer, dels på grund av informationsbrist men även på grund av vårdpersonalens bemötande. Slutsats: Det framkom att vårdpersonalen har det största ansvaret att göra patienterna delaktiga i vårdmötet, vilket brister vid kommunikationssvårigheter. Patienterna upplevde att de fick en lägre vårdkvalitet, vilket vårdpersonalen kan reducera genom att anstränga sig för att övervinna kommunikationshinder. Nyckelord Kommunikation, Patient, Vårdmöte, Upplevelse Tack Tack till vår handledare Kristina Schildmeijer för stöd och vägledning genom vårt examensarbete.

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Definitioner Vårdmöte Kommunikation Kommunikationssvårigheter Teoretisk referensram Problemformulering Syfte Metod Datainsamling Inklusions- och exklusionskriterier Sökningsförfarande Urval Kvalitetsgranskning Analys Forskningsetiska överväganden Resultat Kommunikationsbrist Informationsbrist Bemötande vid vårdmötet Känslor vid vårdmötet Diskussion Metoddiskussion Avgränsningar Sökstrategi och urval Kvalitetsgranskning och analysprocess Resultatdiskussion Förslag till fortsatt forskning Rekommendationer för praxis Slutsats Referenser Bilagor Bilaga 1, Sökstrategi Cinahl Bilaga 1, Sökstrategi PubMed Bilaga 2, Artikelmatris Bilaga 3, Granskningsmallar ii

4 1 Inledning Det är vanligt förekommande för vårdpersonal att möta människor från olika kulturer och länder. Det kan exempelvis både vara människor som har invandrat och bosatt sig i landet eller som är i landet på semester (Hanssen, 2007). Inom omvårdnad anses kommunikation vara en viktig aspekt och genom en god kommunikation kan vårdpersonal ge patienter uppmärksamhet och den vård de behöver (Fakhr-Movahedi, Salsali, Negharandeh & Rahnavard, 2011). Kommunikation är en förutsättning och ett villkor när människor möts i vårdsammanhang. Vid vårdmötet intar vårdpersonalen och patienten olika roller och hur mötet och kommunikationen blir beror på individernas olika erfarenheter och förväntningar (Stål, 2008). Vid vårdmöten där en god kommunikation saknas finns risk att omvårdnaden och mötet blir otillfredsställande (Jirwe, Gerrisch & Emami, 2010). I och med dagens globala invandring samt resande fann författarna ämnet som intressant att studera vidare. 2 Bakgrund Ennis, Happell, Broadbent och Reid-Searl (2013) belyser att effektiv kommunikation identifieras som en viktig del av det kliniska vårdarbetet. Vårdpersonal bör kunna känna igen när det är nödvändigt att justera kommunikationssättet utefter omständigheter med patienten. Vårdpersonal bör också skapa en relation samt ha en människokännedom och kommunicera utefter den. Genom en effektiv kommunikation skapas starka relationer med patienter men det krävs då att både vårdpersonalen och patienterna aktivt deltar för att kommunikationen ska bli effektiv. Ärlighet och respekt förstärker relationen och bidrar därmed till en effektivare kommunikationsstil. Vårdpersonalen bör lyssna, ha tålamod och vara tillgängliga för samtal, inte enbart för att skapa en relation utan också för att visa patienterna att de har ett intresse för att höra vad patienterna har att säga (Ennis et al., 2013). I vårdpersonalens arbete ingår det att tillfredsställa patientens behov och ge dem stöd. För att det ska kunna ske krävs en god kommunikation mellan dem. Genom en god kommunikation skapas ett förtroende mellan patienten och vårdpersonalen vilket är grunden för att patienten ska öppna sig och tala om sina behov (Fakhr-Movahedi et al., 2011). En av de viktigaste faktorerna som möjliggör kommunikation mellan vårdpersonal och patient är kvaliteten på deras relation. Om vårdpersonal kan skapa en stark relation till patienter, kan detta reducera språk- och kommunikationssvårigheter till stor utsträckning (Higginbottom, Safipour, Yohani, O Brien, Mumtaz & Paton, 2015)

5 För att skapa en relation är det viktigt att vårdpersonal använder sig av en patientcentrerad vård för att kunna se och behandla patienten som en hel person som är en del av ett större sammanhang (Wiking, Saleh-Stattin, Johansson & Sundquist, 2009). Vid tvärkulturella möten anses det vara grundläggande för tillfredsställelsen vid vårdmötet med effektiv kommunikation. För att vårdpersonal ska kunna känna sig nöjda med den vård de gett och resultatet av mötet, krävs det att den verbala kommunikationen är tillfredsställande. Avsaknad av ett gemensamt språk skapar problem i vårdmötet mellan patient och vårdpersonal (Jirwe et al., 2010). 2.1 Definitioner Patient Begreppet patient kommer från latinens pa tiens och betyder tålig eller lidande. En patient är en person som söker hjälp hos hälso- och sjukvården på grund av sjukdom eller liknande tillstånd för att få råd, behandling eller omvårdnad (NE, 2015a). Upplevelse NE (2015b) definierar begreppet upplevelse som någonting en person har upplevt och hänvisar vidare till begreppet uppleva. Begreppet uppleva definieras som någonting en person är med om och som berörd person erfar. 2.2 Vårdmöte Dahlberg och Segesten (2010) beskriver ett vårdande möte som ett möte mellan patient och vårdare, där vårdaren ska stödja patienten i sin väg mot hälsa. Vårdaren har vetskapen och kompetensen som krävs för att skapa ett vårdande möte men då krävs det även att patienten är öppen och bekräftar vårdarens inbjudan. Trots att patienten är i centrum krävs det att både vårdpersonal och patient är delaktiga för att mötets kvalitet ska kunna bli god. Kvaliteten i mötet minskar om den ena parten är aktiv och den andra passiv. För ett gott vårdmöte krävs det att vårdpersonalen bjuder in patienten till ett möte samt att patienten verbalt uttrycker sina önskemål och behov. Attree (2001) beskriver en god vård som individualiserad, patientcentrerad och relaterad till patienternas behov. Ett bra vårdmöte innebär att vårdpersonal gör patienterna inkluderade, involverade och väl informerade i beslut samt småpratar och lär känna patienterna. Ett bra vårdmöte kan bidra till att patienter känner sig genuint omhändertagna av personalen. Attree (2001) skriver vidare att bra vårdpersonal inte - 2 -

6 enbart har en klassisk patient - vårdpersonal relation utan istället skapar ett band till patienten. Ett dåligt vårdmöte innebär jämförelsevis att vårdpersonalen inte relaterar till patientens vårdbehov, är opersonlig samt inte involverar patienten. En dålig kommunikation ger dessutom sämre information vilket också bidrar till ett sämre vårdmöte. 2.3 Kommunikation Människor kommunicerar för att uttrycka känslor, tankar, upplevelser samt uttrycka sin uppfattning om världen runt omkring. Kommunikation kan både vara verbal och ickeverbal. Verbal kommunikation syftar till att använda språket genom samtal och skrift. Icke-verbal kommunikation innebär att uttrycka tankar och känslor på andra sätt än med ord. Det kan vara genom ansiktsuttryck, ögonkontakt, kroppsspråk och fysisk beröring (Hanssen, 2007). Kommunikation är ett sätt för människor att skicka och ta emot signaler mellan varandra (Baggens & Sandén, 2009). Kommunikation är en förutsättning för god omvårdnad (Jirwe et al., 2010). Den gyllene regeln inom kommunikation handlar om att det finns en språklig överensstämmelse mellan patient och vårdare (Green, Ngo-Metzger, Legedza, Massagli, Phillips & Iezzoni, 2005). För vårdpersonal är kommunikation en självklar del av yrkesrollen och handlar om att sätta patienten i fokus, vilket är utgångspunkten för ett gott vårdmöte. Att vårdpersonal och patient har en god kommunikation är avgörande för kvaliteten av omvårdnaden. Detta på grund av att de ska uppfatta varandra korrekt och undvika missförstånd (Baggens & Sandén, 2009). McCabe (2004) belyser hur viktigt det är att vårdpersonal tänker på konsekvenserna kring hur de kommunicerar med sina patienter. För att säkerställa att patienter får en god vårdkvalitet krävs det att vårdpersonal använder sig av patientcentrerad vård när de kommunicerar. Eldh (2009) skriver att en patientcentrerad vård innebär att sjuksköterskan fokuserar mer på personen som söker vård istället för det medicinska tillståndet hos patienten. Vårdpersonalens uppgift är att göra patienten delaktig. Det sker genom ett gott bemötande och en god kunskap om kommunikation för att kunna möta varje enskild patient på ett individuellt plan. Alla patienter har rätt till en likvärdig vård (Socialstyrelsen, 2015)

7 2.4 Kommunikationssvårigheter När en patient ska översätta sina tankar från sitt modersmål till ett språk de inte behärskar förloras ofta en del av betydelsen. Kommunikationsproblem mellan vårdpersonal och patienter beror vanligtvis på två olika orsaker. Den första är att varken vårdpersonal eller patienter talar samma språk. Den andra är att patienten delvis behärskar vårdpersonalens språk men inte kan förstå helheten i ett sammanhang (Hanssen, 2007). Om kommunikationen är inadekvat finns det risk för att brister och fel uppstår inom vården (Eide & Eide, 2009). Det räcker inte med att kunna ord eller meningar av ett språk för att klassas som kunnig inom språket. Det krävs även att det finns en förståelse för god takt och ton i samtal med människor samt en förståelse för hur samhället ser ut, för att kunna uppfatta vad ett samtal handlar om. Utan dessa färdigheter kan inte innebörden av samtalet tolkas korrekt (Hanssen, 2007). 2.5 Teoretisk referensram Författarna har valt att använda sig av Joyce Travelbees teori eftersom den fokuserar på mellanmänskliga möten och kommunikation. Kirkevold (2000) skriver att Travelbees viktigaste begrepp är mänskliga relationer, kommunikation, människan som individ samt mening och lidande. Travelbee menar att om det finns förståelse för hur interaktionen mellan patient och sjuksköterska upplevs, finns det också en förståelse för vad omvårdnad är. Travelbee beskriver att varje människa är unik och därmed olik alla andra människor som funnits eller kommer att finnas. Därmed är varje individs upplevelse av sjukdom och lidande personlig och på så sätt viktigare för sjuksköterskan att ta i beaktande än själva diagnosen. Det subjektiva är viktigare än det objektiva. För att sjuksköterskan ska kunna ta del av hur patienten erfar sin sjukdom krävs det att de samtalar med varandra och att patienten med egna ord får beskriva sina känslor av sitt tillstånd. Travelbee menar att mening gör det möjligt för patienten att acceptera sin sjukdom men också se sjukdomen som en livserfarenhet som kommer att stärka dem. Omvårdnad handlar om att försöka ge människor en mening utifrån den situation de befinner sig i (Kirkevold, 2000). Travelbee belyser mellanmänskliga möten som en relation mellan sjuksköterska och patient där mötet är ömsesidigt. För att bygga upp denna relation krävs det att sjuksköterska och patient går igenom olika faser som innefattar det första mötet, framväxt av identiteter, sympati och empati för att tillsist nå fram till en ömsesidig förståelse och kontakt. Efter hand får sjuksköterskan en förståelse för - 4 -

8 patientens upplevelse av sjukdomen och patienten ser sjuksköterskan mer som en medmänniska än en profession. För att detta ska bli möjligt krävs det att sjuksköterskan ser patienten för den enskilda individen han är och inte likheterna med tidigare patienter (Kirkevold, 2000). Travelbee beskriver att kommunikation är sjuksköterskans viktigaste redskap. Målet för omvårdnad är att hjälpa patienter genom sjukdom och lidande samt få dem att hitta mening, vilket inte är möjligt utan kommunikation. Kommunikation innebär att två personer delar och uttrycker sina tankar och känslor och syftar till att sjuksköterskan ska lära känna patienten och tillfredsställa dennes behov. Att kunna kommunicera och lära känna en patient är lika viktigt som att ge kroppslig omvårdnad. Kommunikation är ett invecklat förlopp som kräver både kunskap och förmåga att använda språket korrekt vid rätt tillfälle. Därmed kan kommunikation både öka eller minska patientens känslor av ensamhet och utanförskap (Kirkevold, 2000). 3 Problemformulering Många länder är idag mångkulturella med flera olika nationaliteter. Ett mångkulturellt samhälle innebär att personal inom vården möter patienter som inte talar eller förstår det nationella språket. Enligt en studie av Jirwe et al., (2010) är kommunikation en grundläggande del av omvårdnaden. Dock brister ofta kommunikationen vid tvärkulturella möten. Det innebär att patienter inte kan utnyttja vården till fullo när de inte talar språket flytande i det land de söker vård i. De har därmed svårt att kommunicera sina behov till vårdpersonal samt ha förståelse för den vård som de behöver. Författarna önskar få en bredare kunskap om hur patienter upplever vården när patient och vårdare inte talar samma språk. Hur påverkas vårdkvaliteten för patienter som inte talar eller förstår det inhemska språket? 4 Syfte Syftet är att belysa hur patienter upplever vårdmötet när de söker vård i ett land där de varken talar eller förstår språket. 5 Metod En systematisk litteraturstudie är en studie av vetenskaplig litteratur. Till att börja med ställs en avgränsad fråga som sedan besvaras med en sammanställning av vetenskaplig - 5 -

9 forskning som kritiskt har granskats av författarna (Kristensson, 2014). I denna systematiska litteraturstudie granskades tolv artiklar. Sju artiklar var kvalitativa, fyra var kvantitativa samt i en artikel användes mixad metod. Som stöd för sökningsprocessen användes Forsberg och Wengström (2013). 5.1 Datainsamling Inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade mellan åren samt att de skulle vara peer reviewed. Artiklarna skulle vara utifrån patientens perspektiv. Författarna valde att inkludera artiklar från hela världen samt att patienterna kunde möta alla kategorier av vårdpersonal, det vill säga undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Exklusionskriteriet var att artiklar som beskrev patienters upplevelser av användandet av tolk inom hälso- och sjukvården valdes bort, då det inte svarade an på litteraturstudiens syfte Sökningsförfarande Författarna valde att börja med att göra en test-sökning för att kunna skapa en sökstrategi. Kristensson (2014) belyser att innan den egentliga sökningen börjar bör en sökstrategi göras och testas. En sökstrategi handlar om att fastställa vad, hur och var du letar efter material för att kunna besvara ditt syfte. Det rör sig om att bestämma vilka sökord som ska användas, samt vilka avgränsningar som bör göras. Efter att sökstrategin testats kan den egentliga sökningen göras. Författarna började sedan sin sökning i databasen Cinahl genom att söka efter relevanta ämnesord i Cinahl Headings. Ämnesord kallas även indexord och är nyckelord. Nyckelorden beskriver vad artikeln handlar om och alla artiklar i databasen tilldelas specifika nyckelord (Kristensson, 2014). För att få ett smalare resultat kombinerades ämnesorden med fritextsökningar. Fritextsökning innebär att ordet som söks kan återfinnas i hela artikeln. Ämnesord och fritextsökningar kombinerades sedan med ordet AND. AND, OR och NOT är så kallade booleska operatorer som både kan begränsa och vidga ett sökresultat. Att kombinera två sökord med AND innebär att sökningen ger resultat på artiklar som innehåller båda orden tillsammans (Forsberg & Wengström, 2013). Att använda ordet AND gav flest relevanta resultat i sökningarna. Detta gjordes för att resultat av artiklar skulle bli smalare och mer avgränsat. För att se kombination av sökord, träffar och lästa artiklar se Bilaga 1. Sökningen fortsatte sedan i - 6 -

10 databasen PubMed. För att hitta relevanta ämnesord till PubMed använde sig författarna av databasen svensk MeSH. Svensk MeSH är ett uppslagsverk över termer som används i den medicinska databasen PubMed. Även i PubMed användes kombinationer av ämnesord, fritextsökning samt booleska operatoren AND. För att se kombination av sökord, träffar och lästa artiklar se Bilaga 1. Sökningar gjordes med andra sökord och kombinationer i Cinahl, PubMed och PsycInfo men då sökningarna inte gav några relevanta resultat utifrån studiens syfte valdes dessa att inte inkluderas i tabellen. Under analysprocessen framkom det att resultaten från artiklarna var mer inriktade på patienters upplevelser av omvårdnaden än hur omvårdnaden påverkas när patient och vårdpersonal inte talar samma språk. Då omformulerades syftet och en ny sökning gjordes för att resultat inte skulle gå förlorat. Sökningen som gjordes var med tillägg av ordet experience tillsammans med de tidigare sökorden i PubMed och Cinahl. Vid sökningarna återfanns många av de artiklar som redan valts ut till litteraturstudien och enbart en artikel tillkom. 5.2 Urval Till en början valdes 19 artiklar ut att läsas noggrant för att se om de var relevanta i förhållande till syftet. Åtta artiklar valdes bort på grund av att de hade felaktiga perspektiv och inte svarade på litteraturstudiens syfte. Till granskning valdes tre kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel ut efter sökning via PubMed. Tre kvalitativa, tre kvantitativa artiklar och en mixad metod har efter sökning via Cinahl valts ut. En kvalitativ artikel tillkom efter ytterligare en sökning i Cinahl. 5.3 Kvalitetsgranskning Tolv artiklar kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) kvalitetsgranskningsmallar för kvalitativa artiklar samt kvantitativa artiklar kvasiexperimentiella studier. För granskning av artikel med mixad metod utformades en modifierad granksningsmall (Se bilaga 3). Varje artikel lästes och granskades enskilt av författarna för att sedan diskuteras och sammanställas till ett gemensamt resultat. Artiklarna bedömdes utefter deras kvalitet som låg, medel eller hög. Vad som avgjorde om artiklarna ansågs ha en hög kvalitet var en väl beskriven metoddel, resultatdel samt diskussion. Att forskarna i artiklarna även diskuterat studiens styrkor och svagheter har bidragit till en högre trovärdighet. Ett högt kriterium har även varit att artiklarnas resultat ska svara an på litteraturstudiens syfte. Anledningen till att vissa artiklar har fått en medelnivå var att det saknades vissa relevanta delar i metoden till exempel - 7 -

11 inklusions- och exklusionskriterier samt en tydlig beskriven urvalsmetod och urvalsgrupp. Om etiskt godkännande saknades gav även detta en lägre kvalitet. Granskningen resulterade i att två artiklar valdes som hög nivå, sju artiklar valdes som medelnivå och inga artiklar granskades som låg nivå. Artiklarna presenteras utifrån inspiration av Forsberg och Wengström (2013) i en artikelmatris, se Bilaga 2. Tre artiklar uteslöts ur studien på grund av att de inte svarade an på studiens syfte eller hade fel perspektiv. Dessa artiklar var: 1) Rhodes och Nocon (2003). 2 Atallah, Hamdan- Mansour, Al-Sayed och Aboshaiqah (2013). 3) Wiking, Saleh-Stattin, Johansson och Sundquist (2009). 5.4 Analys Analysen inspirerades av Forsberg och Wengströms (2013) beskrivning av innehållsanalys. Artiklarnas resultatdelar lästes enskilt för att bekanta sig med materialet. Efter detta valdes utsagor ut som svarade an på litteraturstudiens syfte. I nästa steg gör Forsberg och Wengström (2013) koder, däremot valde författarna att göra kondenserade utsagor för att lättare kunna se det centrala i utsagan innan koder gjordes. Därefter kondenserades koderna till kategorier, det görs för att liknande koder ska placeras i gemensamma kategorier. Fyra kategorier identifierades, Kommunikationsbrist, Informationsbrist, Bemötande vid vårdmötet och Känslor vid vårdmötet. Forsberg och Wengström (2013) skriver att kategorier sedan kan sammanfattas i ett eller flera teman. Dock ansåg författarna att kategorierna redan skiljdes åt så mycket att det inte gick att sammanföra i teman. Författarna valde att bekanta sig med materialet samt göra utsagor var för sig för att få ett så brett resultat som möjligt och inte påverkas av varandra. Därefter diskuterade författarna utsagorna med varandra för att komma fram till konsensus. Utsagorna valdes att markeras med olika färgpennor där mönster identifierades. Både papper och dator användes vid sammanställning av resultat. Se exempel på analysprocess i tabell

12 Tabell 1. Exempel på analys process. Utsaga Kondenserad utsaga Kod Kategori (9) Patienter kände att dåliga besked gavs abrupt och när vårdpersonalen förmedlade dåliga prognoser gav de upp för tidigt. Dåliga besked gavs abrupt och inte med tillräcklig tid. Sättet att kommunicera på. Kommunikationsbrist. (7) Många patienter hävdade att de inte hade fått tillräcklig information ifrån vårdgivaren om deras medicinska hälsotillstånd. Patienter fick inte all information om deras hälsotillstånd. Utebliven information. Informationsbrist. (3) Speciellt mot turkiska, marockanska samt andra invandrargrupper var vårdpersonalen verbalt dominant. Verbalt dominant mot invandrarpatienter. Verbal dominans. Bemötande vid vårdmötet. (7) Patienter uppgav svårigheter att forma eller skapa förtroende utan att ha känsla för språket. Svårt att skapa förtroende vid språkskillnader. Svårt att skapa förtroende. Känslor vid vårdmötet. 5.5 Forskningsetiska överväganden Forsberg och Wengström (2013) beskriver att i en systematisk litteraturstudie bör artiklar som inkluderas fått tillstånd från en etisk kommitté eller gjort noggranna etiska överväganden. Riktlinjer finns för god medicinsk forskning och innebär att material ej får stjälas, plagieras eller ha en missvisande analys. I de nio artiklar som ingår i denna systematiska litteraturstudie har sju fått tillstånd från en etisk kommitté eller diskuterat sina etiska överväganden. De resterande två artiklarna uppgav inte i text att de fått ett etiskt godkännande. Dessa artiklar valdes ändå att inkluderas då de svarar på litteraturstudiens syfte men resulterade i en lägre kvalitet vid kvalitetsgranskningen. Författarna till litteraturstudien har inte valt bort - 9 -

13 resultat som säger emot deras egna åsikter utan presenterar allt resultat som svarar an på litteraturstudiens syfte. Att vara medveten om sin förförståelse och ta ställning till den är av stor vikt vid genomförandet av en systematisk litteraturstudie. Förförståelse innebär det kunnande författarna har om ämnet som ska studeras (Forsberg & Wengström, 2013). Författarna till litteraturstudien diskuterade sina förförståelser, som var att personer som inte kan tala eller förstår språket får en sämre vård. Dessa förförståelser valdes att läggas åt sidan under litteraturstudiens gång. 6 Resultat I denna systematiska litteraturstudie framkom fyra olika kategorier som belyser hur patienter upplever vårdmötet när de söker vård i ett land där de varken talar eller förstår språket; Kommunikationsbrist, Informationsbrist, Bemötande vid vårdmötet samt Känslor vid vårdmötet. Kategorierna med underliggande koder presenteras i tabell 2. Tabell 2. Kategorier med underliggade koder. Kommunikationsbrist Informationsbrist Bemötande vid vårdmötet Känslor vid vårdmötet Svårt att kommunicera Utebliven Verbal dominans Svårt att skapa information förtroende Förståelse trots Att inte förstå Vårdpersonal Frustration kommunikationsbrist information anstränger sig Sättet att kommunicera Oengagerad Oro på vårdpersonal Integrera med Stress vårdpersonal Rädsla Misstro

14 6.1 Kommunikationsbrist Kommunikationsbrist var ett gemensamt problem för både patienter och vårdpersonal vid vårdmötet (Dogan, Tshudin, Hot, & Özkan, 2009; Wiking, Saleh-Stattin, Johansson, & Sundquist, 2009). Patienter uttryckte att kommunikationsbrist var den största barriären när de ville komma i kontakt med sjukvården, samt få vård. De hade även svårt att veta vem de skulle vända sig till både vid allvarliga sjukdomstillstånd men även vid lindriga tillstånd såsom förkylning, på grund av deras dåliga språkkunskaper (Butow et al., 2010; Garcia & Duckett, 2009; Terry, Ali, & Lê, 2011). Patienter uttryckte att det största problemet var kommunikationsbrist på grund av att vårdpersonalen och patienten talade olika språk, men också vårdpersonalens förmåga att lyssna på patienten. De ansåg att vårdpersonal måste ha ett snällare sätt att kommunicera. De upplevde också att dåliga besked gavs abrupt och att vårdpersonal gav upp för tidigt i förklarandet av dåliga prognoser (Butow et al., 2010). I och med att patienterna inte kunde språket var de oförmögna att tala för sin egen räkning och därmed kunde de inte påverka beslut som rörde dem själva. Det bidrog till att de inte kunde uttrycka sina behov eller sin oro och inte heller ta emot den trygghet och stöd de behövde (Butow et al., 2010). En patient beskrev att på grund av sina dåliga språkkunskaper kunde hon inte uttrycka sina behov såsom att be om mat och dryck när hon väntade på akutmottagningen. Problemet uppgav hon berodde både på dålig service men också kommunikationsbrist (Suurmond, Uiters, de Bruijne, Stronks, & Essink-Bot, 2011). Vissa patienter ansåg att det var svårt eller till och med förnedrande att fråga efter förtydligande och kände sig därför tvingade att förstå mer än de egentligen gjorde. Detta medförde att de inte hade någon adekvat förståelse över sin situation. Dålig förståelse kan leda till uteblivna besök, icke följsamhet vid medicinering och dålig egenvård (Butow et al., 2010; Dogan et al., 2009). Patienterna trodde att deras vård och medicinering blev begränsad på grund av deras kommunikationsbrist (Dogan et al., 2009) Patienter beskrev att de var tvungna att lämna kliniker och söka vård någon annanstans på grund av att de inte kunde kommunicera (Garcia & Duckett, 2009). Kommunikationsbrist beskrevs som den största anledningen till att patienter upplevde vårdmötet som negativt. Trots att många patienter gav uttryck för negativa upplevelser fanns det även patienter som upplevde motsatsen. Dessa patienter uttryckte att vårdpersonal förstod deras problem och att de kunde kommunicera direkt

15 med vårdpersonalen trots språkskillnader, medan andra var i behov av någon som översatte (Dogan et al., 2009; Garcia & Duckett, 2009; Wiking et al., 2009). 6.2 Informationsbrist Att förstå verbal och skriftlig information på ett annat språk är svårigheter som patienter upplever vid uppsökande av vård i ett land där de inte talar språket. Patienter betonade därför vikten av att få informationen på deras eget språk (Butow et al., 2010). Otillräckligt utbyte av information och en brist av lämplig information på patienternas egna språk upplevdes av många patienter. Att personalen förklarade procedurer genom att hänvisa till broschyrer på främmande språk bidrog till att patienterna kände sig uteslutna och avstängda från information. De använde sig därför av internet för att få mer information på sitt eget språk. Det bidrog till att många deltagare upplevde att det var komplicerat och förvirrande att samverka med vårdpersonal, navigera i sjukvårdssystemet och fylla i blanketter (Terry et al., 2011; Butow et al., 2010; Suurmond et al., 2011; Garcia & Duckett, 2009). Många patienter upplevde situationer där de inte blev informerade av vårdgivaren om deras medicinska tillstånd. De kände sig frustrerade över att de undanhölls information om deras diagnos och prognos. Vidare upplevde patienterna oro över att fått mindre information som följd av att personalen inte tog sig tid att överkomma de kommunikationshinder som uppstod (Suurmond et al., 2011; Butow et al., 2010). Många patienter hävdade att de inte fått tillräckligt med information från deras vårdgivare om deras hälsotillstånd på grund av språksvårigheter (Suurmond et al., 2011). Vid flera tillfällen framkom det att vårdgivaren varit oförmögen att adekvat förklara för patienten om det biomedicinska perspektivet, diagnoser samt remisser till specialister (Suurmond et al., 2011; Harmsen, Barnsen, Bruijnzeels & Meeuwesen, 2008). Patienter uttryckte även ofta svag förståelse av medicinska tester de gjort (Nguyen, Barg, Armstrong, Holmes, & Hornik, 2007). En patient beskrev att hon genomgick en operation, som hon trodde var mot matförgiftning, men hon vet fortfarande inte varför hon behövde opereras. Hon relaterade den negativa händelsen till att hon inte hade blivit informerad, vilket hon ansåg berodde på sina dåliga språkkunskaper. En annan patient beskrev att hon fick en stent inopererad utan att ha blivit väl informerad om detta. Detta uppdagades när stenten blev infekterad. Patienten ansåg att hon inte blivit informerad ordentligt på grund av sina dåliga språkkunskaper. En tredje patient förklarar att hon blev överraskad efter en hysterektomi, då bara hennes livmoder tagits bort och inte hennes äggstockar samt

16 livmoderhalsen, som hon trodde att vårdpersonalen hade förklarat för henne (Suurmond et al., 2011). 6.3 Bemötande vid vårdmötet Patienter uttryckte både positiva och negativa upplevelser av bemötande vid vårdmöten i länder där de inte talade samma språk som vårdpersonalen. Det var en ojämlikhet i tillgång till hälso- och sjukvård som identifierades av problem såsom att boka tid, integrera med vårdpersonal, följa kliniska procedurer, planera utskrivning samt uppföljning. Detta bidrog till att patienterna avslutade sina behandlingar för tidigt och fick bristande vårdkvalitet jämfört med inhemska patienter (Butow, et al., 2010; Garcia & Duckett, 2009; Nguyen et al., 2007; Terry et al., 2011). Vid bemötande av patienter som inte kunde språket väl, var längden på vårdmötet kortare än med inhemska patienter. Mot inhemska patienter visade vårdpersonalen även mer enighet, gav mer bekräftelse och reflekterade patientens känslor bättre än med patienter som inte kunde språket (Meeuwesen, Harmsen, Bernsen, & Bruijnzeels, 2006). En del patienter uppgav att vårdpersonal var mer måna om att lyssna än att försöka förstå dem, medan andra patienter kände att när de talade med vårdpersonalen varken lyssnade eller förstod de vad patienterna menade (Meeuwesen et al., 2006; Suurmond et al., 2011). Patienter uttryckte ofta negativa upplevelser på grund av att de ansåg att vårdpersonalen uppträdde ologiskt och oväntat för att de inte lyssnade på patienten. En patient uppgav postoperativa smärtor men togs inte på allvar av vårdpersonalen. Två dagar efter operationen upptäcktes att patienten hade en perforerad esophagus och blev därmed akut förflyttad till en intensinvvårdsavdelning. Dessutom upplevde patienter långdragna processer för att få träffa en specialist, dålig vårdkvalitet och oförskämda attityder från viss vårdpersonal (Suurmond et al., 2011; Terry et al., 2011). Patienter kände även att desto sämre de talade språket desto mer verbalt dominanta var vårdpersonalen vid vårdmötet (Meeuwesen et al., 2006). Många patienter menade att det inte var någon skillnad i den vård de fick i jämförelse med den vård som gavs till inhemska patienter. Patienterna uppgav att de utmaningar de ställdes inför när de inte talade språket väl kompenserades när vårdpersonalen försökte ge dem god vård trots språkskillnader (Butow et al., 2010; Garcia & Duckett, 2009)

17 6.4 Känslor vid vårdmötet Det upplevdes som en känsla av frustration hos patienter när de inte förstod mycket av det som vårdpersonalen sade vid vårdmöten. En patient uttryckte specifikt känslan av att vara i en bubbla vid vårdmötet, att kunna se men inte kunna kommunicera med vårdpersonalen (Butow et al., 2010). Patienter uppgav att de kände sig försummade på grund av att deras vård och medicinering blev begränsad när de inte kunde kommunicera. De var rädda att oönskade och missriktade behandlingar gavs till dem. Patienterna trodde därför att de inte fått samma vårdkvalitet som inhemska patienter (Suurmond et al., 2011; Dogan et al., 2009). På grund av språkskillnader upplevde patienter misstro gentemot vårdgivare och kände känslor av att deras medicinska vård inte blev tagen på allvar. Språkbarriären var även en stressfaktor för patienterna (Suurmond et al., 2011; Garcia & Duckett, 2009). Patienter kände sårbarhet och svårigheter att forma eller skapa förtroende, vilket bidrog till att de helt fick lita på vårdpersonalen. De uttryckte det som att de blev tysta vittnen till sin egen vård (Butow et al., 2010). Patienter beskrev att de ibland blev tvungna att ta hjälp av någon som översatte. De uttryckte då att det blev obekvämt att samtala om privata frågor och var oroliga över att deras klagomål eller vårdpersonalens förslag gick förlorat i översättningen (Dogan et al., 2009). Patienter noterade hur mycket de ville bli behandlade av någon som talade deras språk, på grund av att de kände sig mest lugna av att gå till vårdpersonal med samma språkliga bakgrund. Det bidrog till att de kunde resa långt för att uppnå detta och vissa åkte till sina hemländer för att få ett andra utlåtande (Butow et al., 2010; Nguyen et al., 2007). 7 Diskussion 7.1 Metoddiskussion Avgränsningar Forsberg och Wengström (2013) skriver att en avgränsning av publiceringsår kan göras för att minska antalet träffar. Ett inklusionskriterie gjordes där artiklar mellan åren inkluderades. Dock beskriver Forsberg och Wengström (2013) att vetenskapligt material är en färskvara och därmed kan en tidsintervall på 15 år vara för långt tillbaka i tiden. Författarna till litteraturstudien hade med fördel kunnat begränsa publiceringsåren till för att minska risken att inkludera äldre material. Ett

18 inklusionskriterie var även att artiklarna skulle vara peer-rewiewed vilket innebär att tidskrifterna där artiklarna är publicerade är vetenskapliga. Östlundh (2012) skriver att peer rewiewed avgränsningen som kan göras i flera databaser sorterar ut de tidsskrifter som är vetenskapliga, däremot är det ingen garanti att den enskilda artikeln därmed är vetenskaplig. I sökningen som gjordes i PubMed kan inte peer-rewiewed användas och artiklarna som valdes ut till litteraturstudien genomsöktes i databasen ulrichs web för att kontrollera att tidskriften där artiklarna var publicerade var vetenskaplig. Detta ökar litteraturstudiens kvalitet, menar Kristensson (2014). Syftet var att belysa hur patienter upplever vårdmötet när de söker vård i ett land där de varken talar eller förstår språket, oavsett sjukdom och vem du vårdas av. Därför valdes all sorts vårdpersonal att inkluderas eftersom inom hälso- och sjukvården möts patienter, undersköterskor, sjuksköterskor samt läkare. När författarna gjorde testsökningen i början av datainsamlingen upptäckte de att artiklar enbart från Sverige hade begränsat resultatet. Därmed valdes artiklar från hela världen att inkluderas. Östlundh (2012) skriver att avgränsningar används för att sortera bort material som inte tillhör litteraturstudiens område. Vid sökning påträffades artiklar som beskrev patientens perspektiv av vården vid användandet av en tolk. Dessa valdes bort på grund av att patienterna då fick hjälp att kommunicera vilket inte var fokuset i studien Sökstrategi och urval Kristensson (2014) beskriver att för att hitta relevant litteratur bör en sökstrategi göras. Detta görs för att identifiera vilka sökord som är lämpliga för att få så relevanta artiklar som möjligt. Sökningsförfarandet började med en testsökning vilket gjorde att sökorden som användes var relevanta utifrån litteraturstudiens syfte. Detta bidrog till ett relevant resultat som svarade an på studiens syfte. Då PsycInfo är inriktad på psykologisk forskning inom medicin och omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2013) valdes endast en testsökning att göras i denna databas. Utifrån denna testsökning hittades inga relevanta artiklar och därför uteslöts databasen från den slutliga sökningen. Detta bidrar till att det kan finnas resultat som gått förlorat. Vid vidare forskning inom området skulle till fördel denna databas kunna inkluderas. En svaghet i litteraturstudien är att endast den booleska operatorn AND har använts. Forsberg och Wengström (2013) beskriver att den booleska operatorn OR används för att utvidga sökningen och ge ett bredare resultat. Därmed hade med fördel

19 den booleska operatorn OR kunnat användas för att kombinera synonyma sökord. Detta kan ha bidragit till att resultat gått förlorat vid sökning. När syftet omformulerades innebar det att en ny sökning med ordet experience behövde göras. Experience kombinerades med de övriga sökorden i PubMed och Cinahl. Det framkom i princip inget nytt material som svarade på syftet vilket innebar att den första sökningen varit grundligt utförd. Endast en artikel extra valdes att inkluderas i studien. På grund av att den tidigare sökningen i PsycInfo inte givit något resultat gjordes inte heller denna sökning där, detta kan ses som en svaghet. Sökning med ämnesord ger ett specifik resultat medan sökning med fritext genererar fler artiklar, vilket gör det till en fördel att kombinera ämnesord och fritext i databaserna (Kristensson, 2014). Detta bidrar till att ett snävare resultat kan erhållas (Forsberg & Wengström, 2013). Eftersom sökningen gjordes med både ämnesord och fritext i databaserna ökar chansen att allt relevant material har påträffats och detta stärker litteraturstudiens tillförlitlighet. Tillförlitligheten i en studie stärks om datamaterialet är djupt och omfångsrikt (Kristensson, 2014). I den systematiska litteraturstudien har både kvalitativa samt kvantitativa artiklar inkluderats vilket enligt Forsberg och Wengström (2013) är en fördel och styrker därmed studiens trovärdighet. Två artiklar (Meeuwesen et al., 2006; Harmsen et al., 2008) är skrivna av samma forskare vilket kan ses som en svaghet för betydelsen av resultatet i litteraturstudien. Däremot är artiklarna publicerade i olika tidsskrifter med två års mellanrum vilket kan väga upp trovärdigheten i resultatet. I åtta av nio artiklar är urvalet både vuxna män och kvinnor med ursprungsländer från hela världen, medan i en artikel (Garcia & Duckett, 2009) är urvalet unga vuxna män och kvinnor i års ålder. Detta kan påverka överförbarheten då urvalsgruppen i litteraturstudien inte är homogen. Dock handlar det om en studie (Garcia & Duckett, 2009) vilket inte bör påverka resultatet anmärkningsvärt. Patienterna i studien uppsökte dessutom vård utan deras vårdnadshavare vilket medförde att mötet mellan patient och vårdpersonal ej skildes åt mellan studierna. Eftersom inga artiklar berörde patienter yngre än 15 år bör den systematiska litteraturstudiens resultat inte överföras till barn. Artiklarna var utförda i sex olika västerländska länder vilket medför att överförbarhet bör göras med viss restriktion till annan population. Däremot ser kommunikationsproblemet, som den systematiska litteraturstudien belyst, likadan ut oavsett modersmål och land patienten söker vård i. Trots att artiklarna är utförda i sex västerländska länder har urvalsgrupperna även innefattat patienter från länder såsom

20 Kina, Chile, Vietnam och Kap Verde. Därmed kan studiens resultat överföras i viss mån till andra länder än västerländska. För att litteraturstudiens resultat ska kunna överföras till fullo krävs vidare forskning även i icke västerländska länder. I de nio artiklar som inkluderats i litteraturstudien var det två artiklar där det inte framkom om de fått något etiskt godkännande eller om det gjorts noggranna etiska överväganden. Forsberg och Wengström (2013) skriver att etiska överväganden bör finnas med. Därmed kan detta minska trovärdigheten i studierna men trots det valdes artiklarna att inkluderas i studien då deras resultat svarade an på litteraturstudiens syfte. En styrka i litteraturstudien är att det finns många citat i de valda kvalitativa artiklarnas resultat vilket Kristensson (2014) bekräftar genom att skriva att trovärdigheten förstärks i studier som presenterar citat. Citat visar att analysen är baserad på texten som helhet och inte bara på mindre delar av innehållet Kvalitetsgranskning och analysprocess Forsberg och Wengströms (2013) granskningsmallar för kvalitativa artiklar samt kvantitativa artiklar - kvasi-experimentella studier användes. För artikeln med mixad metod modifierades en ny granskningsmall utifrån den kvalitativa och den kvantitativa granskningsmallen. Relevanta frågor utifrån studien valdes ut och sammanställdes. Ett exempel på en fråga som valdes bort var Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlad data (finns citat av orginaldata, summering av data medtagna som bevis för gjorda tolkningar)?. Denna fråga ansågs inte relevant eftersom största delen av artikeln var kvantitativ och inga citat presenterades. Detta kan ha medfört att vissa relevanta frågor tagits bort på grund av författarnas personliga tycke. Därmed kan en sämre granskning genomförts än om andra författare skulle gjort en modifiering. Granskningen av artiklarna utfördes av författarna var för sig och jämfördes sedan tillsammans för att diskutera likheter, olikheter samt slutgiltig kvalitet. Kristensson (2014) beskriver att trovärdigheten ökar i litteraturstudien om alla som skriver uppsatsen är aktiva i granskningen och granskar studierna enskilt för att sedan diskutera och sammanställa resultaten. Med stöd utifrån Forsberg och Wengström (2013) användes en kvalitativ induktiv analysmetod för att bearbeta resultatet i artiklarna. Materialet lästes och utsagor plockades ut var för sig för att få med allt relevant resultat. Detta är positivt för litteraturstudien då det minskar risken att resultat utelämnas. Sedan diskuterades och sammanfördes resultatet tillsammans vilket enligt Kristensson (2014) stärker

21 litteraturstudiens trovärdighet därför att resultatet därmed inte påverkas av enbart en persons förförståelse. Under analysprocessen hade författarna svårigheter att skapa kategorier utifrån syftet som då var formulerat. Med hjälp av handledaren framkom en annan synvinkel och syftet kunde då omformuleras. Det blev därmed lättare att komma fram till fyra kategorier som stämde överens med resultatet. Eftersom alla artiklar är skrivna på engelska och författarna talar svenska finns en risk för att fel översättning kan ha gjorts. Däremot har författarna en god engelsk förståelse och har även tagit hjälp av engelskt-svenskt lexikon vid oklarheter. 7.2 Resultatdiskussion Syftet var att belysa hur patienter upplever vårdmötet när de söker vård i ett land där de varken talar eller förstår språket. Resultatdiskussionen tar upp de delar av resultatet som författarna till litteraturstudien ansåg var relevanta att diskutera vidare. I litteraturstudien framkom det att patienter upplevde att vårdpersonalen inte lyssnade på dem på grund av kommunikationssvårigheter. Eide och Eide (2009) och Ennis et al., (2013) belyser att aktivt lyssna är den mest betydelsefulla förmågan inom omvårdnadskommunikation och det är av stor vikt att vårdpersonalen aktivt lyssnar på patienterna. Detta för att kunna skapa en relation men också för att ett aktivt lyssnade bidrar till att patienterna känner att vårdpersonalen visar intresse för det patienten har att berätta. Utifrån Travelbees teori krävs det att vårdpersonal och patient samtalar med varandra för att vårdpersonalen ska kunna ta del av hur patienten erfar sin sjukdom och känslorna kring den. Varje individs upplevelse av sjukdom och lidande är personlig och på så sätt viktigare för vårdpersonal att ta i beaktning än själva diagnosen (Kirkevold, 2000). Författtarna av litteraturstudien anser att vårdpersonalen bör lyssna på vad patienterna har att säga, även om det kan vara svårt när patienten inte har möjlighet att förklara sin upplevelse av sjukdomen på ett sätt som vårdpersonalen förstår. I studiens resultat visade det sig att patienter upplevde att deras vård blev begränsad på grund av att de inte kunde kommunicera med vårdpersonalen. Författarna av litteraturstudien anser att vården blir begränsad på så sätt att vårdpersonalen inte kan få en förståelse för patienten och dess upplevelser. Språkbarriärer kan leda till att patienter har svårt att förmedla sin subjektiva upplevelse och kan leda till att det är svårt att ge patienterna en individanpassad vård. Dahlberg och Segesten (2010) skriver att för att förstå hur en människa uppfattar sin sjukdom och sitt lidande måste vårdpersonalen först och främst fråga patienten och sedan lyssna på deras svar. Författarna av litteraturstudien anser

22 dock att detta kan vara svårt då det inte finns något gemensamt språk mellan patient och vårdpersonal. Hanssen (2007) förklarar begreppet autonomi som patientens rätt att bestämma och fatta beslut om sin egen vård men frågar sig vidare om det är möjligt för patienter att fatta beslut om sin vård när de inte förstår valmöjligheterna och dess konsekvenser. Resultatet i studien visar att om patienter inte kunde språket var de oförmögna att tala för sin egen räkning och därmed kunde de inte påverka beslut som rörde dem själva. Detta bekräftar Hanssens (2007) fråga om att det är svårt för patienter att fatta beslut om sin vård då de inte talar språket. Dahlberg och Segesten (2010) menar att det är patienters rättighet att vara delaktiga i sin vård genom inflytande och självbestämmande och Eide och Eide (2009) beskriver att det är vårdpersonalens uppgift att göra patienten delaktig i sin vård. Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) ska vården i största möjliga mån utföras i samråd med patienten. Utifrån studiens resultat framkom det att vårdpersonalen misslyckats med att göra patienterna delaktiga vilket inte stämmer överens med vad vårdpersonalen bör göra enligt litteraturen. Författarna av litteraturstudien anser att om patienten är delaktig i sin vård kommer även patienten känna en trygghet och ett förtroende. Delaktigheten kan stärka känslan av att ha kontroll över sin egen kropp vilket gör att patienten inte känner sig lika utlämnad och sårbar. Dahlberg och Segesten (2010) menar att trygghet är ett viktigt fenomen för att hälsa ska kunna uppnås. Känslan av trygghet är kopplat till att ha kunskap och kontroll samt ha förtroende för vårdpersonalen. Patienterna i litteraturstudien upplevde att de inte kunde uttrycka sina behov eller sin oro vilket bidrog till att de inte heller kunde ta emot den trygghet och stöd de behövde. Författarna av litteraturstudien anser att det är vårdpersonalens ansvar att se till att patienten får stöd och känner trygghet. Detta uppnås genom att patienten får kunskap om sin sjukdom och därmed har kontrollen över situationen. Har patienten kontroll över sin situatuon bidrar det till att patienten känner delaktighet. I resultatet framkom det att patienter hade svårt att förstå informationen de fick. Det medförde att flera patienter genomgått ingrepp eller operationer utan att ha blivit tillräckligt informerade om vad som gjorts eller varför. Patienterna uppgav att detta berodde på deras dåliga språkkunskaper vilket resulterade i missförstånd. Författarna av litteraturstudien anser att det är upp till vårdpersonalen att se till att varje unik inidivid får information på ett sätt som den personen behärskar. Vårdpersonalen behöver tänka

23 på att använda ett vardagligt språk och inte medicinska termer eftersom det kan göra att informationen inte går fram till patienten. Detta styrker Eide och Eide (2009) genom att belysa att det är viktigt att vårdpersonal försäkrar sig om att patienter förstår informationen de givit. Vårdpersonalen bör ha i åtanke att ett ja från en patient inte alltid innebär att de helt har förstått, därför bör de be patienten upprepa eller sammanfatta den information som givits för att försäkra sig om att patienten har förstått. Detta är ett vanligt problem och den formen av dålig information kan leda till allvarliga följder (Eide & Eide, 2009). Det framkom även i studiens resultat då en patient fick en infektion på grund av en inopererad stent, vilken hon inte var medveten om att hon hade fått inopererad. Författarna av litteraturstudien anser att denna situation hade kunnat undvikas om vårdpersonalen försäkrat sig om att patienten förstått den information de givit angående operationen. Detta hade kunnat ske genom att vårdpersonalen använt sig av icke-verbal kommunikation såsom ansiktsuttryck. Ansiktsuttryck kan säga mycket om en person. Därigenom anser författarna till litteraturstudien att vårdpersonal kan se på en patients ansiktsuttryck om de förstått informationen. Enligt Travelbees teori identifieras olika faktorer som kan vara orsaker till en störning i kommunikationen. Vårdpersonalen kan exempelvis brista i att se patienten som en individ eller misstolkar vad patienten menar vilket bidrar till att kommunikationen då brister (Kirkevold, 2000). Hanssen (2007) menar att en patient som inte kan tala eller förstå språket, kan varken protestera eller komma med krav utan måste finna sig i allt som sker. Patienter har rätt att vara informerade vilket innebär att vårdpersonalen har en plikt att informera patienterna. Hanssen (2007) belyser att kunskap och språk är knutet till makt. Om patienter har svårt att tala språket har de svårare att förstå sjukvårdssystemet samt större problem att formulera sina behov och önskemål. Thorsén (2008) menar att makt är ofrånkomligt i alla vårdmöten eftersom patienten är beroende av vårdpersonalen. Författarna av litteraturstudien anser att på grund av att vårdpersonalen besitter en högre medicinsk kunskap än patienten, och att patienten är sjuk och utanför sitt normala sammanhang, hamnar patienten i en utsatt situation. Författarna anser vidare att den utsatthet patienter känner i vårdsituationer i allmänhet förstärks då patienterna inte heller kan förstå eller göra sig förstådda. Därför är det viktigt för vårdpersonalen att tänka på hur de utnyttjar denna makt genom att möta patienten på patientens nivå. I studiens resultat framkom det att patienter uppfattade att vårdpersonalen inte tog sig tid att förstå vad de försökte säga utan gav upp och tog över mötet. Fakhr-Movahedi et