KONTAKTOMBUDSMÖTE. Program Vattenvård i Nykvarn och Södertälje kommuner Karl Axel Reimer, miljöchef Södertälje kommun

Transkript

1 KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 10 oktober kl ca Var: SKVVFs kansli, Fatburen (KSL). Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm. Vid höstens kontaktombudsmöte får vi en presentation av ett intressant projekt i Nykvarn och Södertälje som delvis LOVAfinansieras, om omprövningen av de stora avloppsreningsverken längs kusten samt om indikationer på störd reproduktion av fisk i innerskärgården. Därutöver information om aktuella frågor inom förbundet. Välkommen till Svealands kustvattenvårdsförbunds kontaktombudsmöte! Program Vattenvård i Nykvarn och Södertälje kommuner Karl Axel Reimer, miljöchef Södertälje kommun Omprövningen av de stora avloppsreningsverken. De stora avloppsreningsverken längs Svealandskusten är under omprövning. Utbyggnadsförslagen deras och miljöeffekter presenteras. Andreas Thunberg, driftchef Käppalaförbundet Jonas Grundestam, processansvarig Stockholms framtida avloppsrening Stockholm Vatten Rekryteringsstörningar hos fisk i innerskärgården? Henrik Schreiber, AquaBiota Water Research Aktuellt från Svealands kustvattenvårdsförbund Göran Andersson, förbundssekreterare SKVVF Foto: Ulf Larsson Deltagaranmälan senast 7/10 kl Svealands Kustvattenvårdsförbund Box STOCKHOLM T goran.andersson@ksl.se Vägbeskrivning:

2 10/ : KONTAKTOMBUDSMÖTE Deltagare: Förnamn Efternamn Organisation Camilla Andersson Östhammars kommun Göran Andersson Svealands kustvattenvårdsförbund Linda Armyr Täby kommun Christina Berglind Länsstyrelsen i Stockholms län Gunnar Berglund Stockholm stad, Idrottsförvaltningen/Friluftsenheten Sara Berglund Nynas AB Karin Brodén Studsvik Nuclear AB /SKVVFs styrelse Anneli Carlén Nyköpingsåarnas VVF / Nyköpings kommun Anders Forsberg Botkyrka kommun Jonas Grundestam Stockholm Vatten Sandra Lücke Johansson Länsstyrelsen i Stockholms län Ulf Mohlander Stockholm stad Anna Nydahl Länsstyrelsen i Södermanlands län Marie Olstedt Norrtälje kommun Paola Ponzio Sollentuna kommun Jonas Qvarfordt Danderyds kommun Karl Axel Reimer Södertälje kommun Juha Salonsaari Stockholm stad Henrik Schreiber AquaBiota Water Research Mia Sklenar Vaxholms kommun Magnus Skoglund SITA Pernilla Svensson Södertälje kommun Kristina Svinhufvud Käppalaförbundet Andreas Thunberg Käppalaförbundet Annika Tidlund Stockholms universitets Östersjöcentrum Jakob Walve Stockholms universitet, Inst för ekologi, miljö och botanik Ingrid Wänstrand Länsstyrelsen i Uppsala län Carl Olof Zetterman SYVAB

3 Utvärdering och planering av vattenvård i Nykvarn och Södertälje kommuner Projektet består av fyra delar: 1. Ta fram Vattenplan för Södertälje kommun 2. Utvärdering av miljöåtgärder samt implementering av en modell (Seabed) för vattenkvalitet i Stavbofjärden 3. Konkret åtgärdsplan för Bränningeåns avrinningsområde 4. Spridning av erfarenheter 1

4 1. Framtagande av Vattenplanen Klarlägga vilka vattenrelaterade styrdokument som kommunen har och ska ha Komplettera och sammanställa underlag Utforma förslag till Vattenplan 2

5 2. Utvärdering av miljöåtgärder samt implementering av en modell för vattenkvalitet i Stavbofjärden. LOVA-projekt Avlopp i kretslopp. Tillsyn enskilda avlopp med utgångspunkt i en systemsyn på hela avloppshanteringen. Film om hygieniseringsanläggning för klosettavfall Film visad vid Baltic sea conference i Warsaw Polen 23-24/9 m1pyfdtdeidmvzf_tsjpo3hdelgobggky_gezk5etbd9bvr3qgvpq.&url =https%3a%2f%2fwww.youtube.com%2fwatch%3fv%3dd2xxx24y2cq Strukturkalkning Kalkfilter och fosfordammar 3

6 Fortsättning Seabed- modellering Implementering av modell för simuleringen av vattenkvaliteten i Stavbofjärden. Vid körning av modell kan vi se under vilka förutsättningar som Stavbofjärden kan nå god ekologisk status. Beaktar påverkan från Östersjön, kustvattenområden, internbelastning, punktkällor, förändrade flöden etc. 4

7 3. Konkret åtgärdsplan för Bränningeåns avrinningsområde Bränningeån står för en betydande andel av närsaltsbelastningen på Hallsfjärden De tätortsnära, och för friluftslivet viktiga, sjöarna Lilla och Stora Måsnaren med otillfredställande status Identifiera en åtgärdsplan i samråd med aktörer inom avrinningsområdet. Pilotområde för övriga delar inom kommunens Vattenplan 5

8 6

9 4. Spridning av erfarenheter Rapport Slutkonferens våren

10 Samverkan Karl-Axel Reimer, miljökontoret Södertälje kommun projektledare för LOVA-projektet. Pernilla Svensson, miljökontoret Södertälje kommun miljöutredare. Carolina Hillerdal Ljungqvist kommunekolog Mikael Essmyren, kommunekolog och samordnare Nykvarns vattenplan Naturresurscenter, miljökontoret Södertälje kommun Samhällsbyggnadskontoret, planenheten Södertälje kommun koppling till fysisk planering IVL/KTH/SKVVF 8

11 Aktörer som knyts till projektet för information/samverkan/delaktighet/input Markägare Berörda kommuner Ideella organisationer Vattenvårdsförbund Dikningsföretag Kommunala VA-huvudmän (Telge Nät AB) Kommunernas mark- och vattenförvaltare 9

12 Tidplan Tidplan april maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb marsapril maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb mars Stavbofjärden Förberedelser, planer. Prov, analys, modell Körning modell Rapport Bränningeån Översyn underlag Åtgärdsprogram Vattenplan Södertälje Översyn underlag Sammanställning Vattenplan Nykvarn Översyn underlag Sammanställning Information Delrapport Slutkonferens Mötesplanering (1) Projektmöten Samrådsmöten Politisk förankring

13 Projektläget nu Provtagningsprogram pågår i Skillebyån och Åbyån Vattenplanen Översyn av underlag för alla avrinningsområden pågår Diskussion och erfarenhetsutbyte kring val av plattform för vattenplanen Åtgärdsprogram för Bränningeåns avrinningsområde Utkast till program tas fram nu. Diskussion om åtgärdstyper. Samråd med aktörer/organisationer inom avo planeras till november

14 Skillebyån, provtagningsplats Foto: IVL Svenska Miljöinstitutet 12

15 Åbyån, provtagningsplats 13

16

17 Käppalaförbundets framtida rening utbyggnadsförslag och miljöeffekter Kontaktombudsmöte SKVVF 10 oktober 2014, Stockholm

18 Käppalaförbundet 11 medlemskommuner Äger och sköter drift av Käppalaverket på Lidingö Tunnelsystem som sträcker sig ca 65 km från reningsverket Vatten rinner med självfall Lyfts på 3 ställen

19 Käppalaverket En aktivslamprocess Mekanisk, biologisk & kemisk rening Gränser och riktvärden Kväve < 10 mg/l Fosfor < 0,3 mg/l BOD 7 < 8 mg/l Resultat 2013 Kväve = 9 mg/l Fosfor = 0,2 mg/l BOD 7 < 2 mg/l

20 Käppalaverket framtid Större belastning p g a befolkningstillväxt & ev. nya medlemmar p e vid 2040 Skärpta reningskrav (HELCOM, BSAP och Vattendirektivet) Fosfor Kväve BOD 7 Läkemedelsrester och organiska miljögifter?

21 Ansökan för nytt miljötillstånd Liknande villkoren i SVVAAB s tillståndsansökan Halter, inte mängder Årsmedelvärden Ingen hänsyn till ammonium under sommar, dock inget problem om krav uppkommer Parameter Nuvarande I ansökan Totalkväve 10 mg/l 6 mg/l Totalfosfor 0,3 mg/l 0,2 mg/l BOD 7 8 mg/l 6 mg/l Tillståndsgiven p e

22 Processutredningar Processutredningar sen 2009 En uppsjö av möjliga tekniklösningar Två huvudspår 2010 MBBR Vakuumteknik Beslut om att införa högflödesrening samt ändrad slamavvattning Nya randvillkor kräver nya beräkningar

23 Processutredningar Utgångspunkt i processutredningar har varit sänkta utsläpp till recipient Max anslutning (p e) Tillståndsvillkor Flöde (m 3 /år) Utsläpp Tot-N (ton/år) Utsläpp Tot-P (ton/år) Nuvarande Skärpta Skärpta Utsläpp BOD 7 (ton/år) Käppala har stora volymer och en resurseffektiv reningsprocess som ska utnyttjas så långt som möjligt Låg energiförbrukning Låg kemikalieförbrukning Långa uppehållstider

24 Käppalaverket reningsprocessen Galler & sandfång Försedimentering Biosteg Eftersedimentering Sandfilter Centrifugering Rötkammare Biogas uppgraderas till fordonsgas Avvattning med centrifug Slam sprids på åkermarker

25 Käppalaverket reningsprocessen FeCl 3 Metanol FeCl 3 HFR > Q max AMX -20% N

26 7 Flöden Flöde 1-h medelvärde (m 3 /s) Dimensionering av 1,9 biosteg m 3 /s Varaktighetsdiagram 2012 Q max =2 Q dim Q dim vid 60 % percentil 0 0% 20% 40% 60% 80% 100% Varaktighet Varaktighetsdiagram p e 8 Q max 5 m 3 /s vid 99,7%- percentil Nuvarande Q dim 2,5 m 3 /s för biosteg Flöde 1-h medelvärde (m 3 /s) ,3 m 3 /s Q max 5 m 3 /s vid 98,5%- percentil 0 0% 20% 40% 60% 80% 100% Varaktighet

27 Flöden Kortvariga högflöden Extrema flöden bör hanteras i högflödesrening med något lägre avskiljningsgrad Leder annars till orimligt stora anläggningar och resurskrävande tekniker Med korta haltmedelvärden måste allt renas i huvudlinjen trots (i princip) samma utsläppsmängder Korta haltmedelvärden inverkar också negativt på andra miljöaspekter Flöde 1 h medelvärde (m 3 /s) % 20% 40% 60% 80% 100% Varaktighet

28 Koldioxidfotavtryck Möjligt att öka anslutningsgrad till p e och möta skärpta krav med mindre omställningar av processen och bibehålla resurseffektiviteten Dock givet vissa förutsättningar! En ökad avskiljningsgrad kommer (mer eller mindre) inverka negativt på andra miljömål Carbon footprint Dynamiska modeller framtagna Samarbete med LTH, UU, IVL, SVU

29 Koldioxidfotavtryck Nuvarande koldioxidfotavtryck 14,3 kg CO 2e /pe år 1 2,5 kg CO 2e /kg N red Approx. 70% av totala utsläppen 30 27, ,3 kg CO 2 /pe år ,1 1,0 0,6 0,1 2, ,7

30 Koldioxidfotavtryck Koldioxidfotavtryck med skärpta krav och samma belastning 26,2 kg CO 2e /pe år 1 4,2 kg CO 2e /kg N red 40 28,8 30 Dubblering av fotavtrycket relativt avskiljningsgraden eller belastningen 26,2 kg CO 2 e/p e år ,2 0,9 10,8 0,5 0,1 2, ,2

31 Koldioxidfotavtryck inverkan av medelvärden 20 Koldioxidfotavtryck kommer öka men inom rimliga gränser 8 om rätt medelvärdesbildning används Temperatur ( C) För korta medelvärden och haltkrav kommer leda till kraftig ökning av energi och kemikalier trots samma utsläppsmängd Den totala miljönyttan blir negativ 0 Beror i grunden på säsongsvariationen m 3 /s

32 Koldioxidfotavtryck inverkan av medelvärden N tot 6 mg/l Årsmedelvärde ~ 380 ton MeOH/år eller ~ 550 ton CO 2e /år Månadsmedelvärde ~ 522 ton MeOH/år eller ~ 720 ton CO 2e /år 20 Ntot (mg/l) Årsmedelvärde Månadsmedelvärde 0 Jan FebMarApr Maj Jun Jul Aug Sep Okt NovDec

33 Sammanfattning BAT innebär förhållandevis små omställningar av Käppalaverkets utformning Hänsyn måste tas till andra miljömål och insatsvaror vid formandet av nya krav Utgångspunkt bör vara mängden närsalter till recipienten Haltkrav med kort tidsupplösning får mycket stora konsekvenser i negativ riktning utan att recipienten gynnas

34

35 Stockholm Vattens teknikval för framtida utbyggnad Kontaktombudsmöte SKVVF 10 oktober 2014, Stockholm Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening 1

36 Nuläge, två reningsverk Bromma Henriksdal Anslutna, p Flöde, m3/d Bromma Avvattnat slam, ton/år Rötgas, MNm³/år Henriksdal Till Himmerfjärdsverket ca personer från vad som tidigare var Eolshälls upptagningsområde Till Himmerfjärdsverket

37 Bromma reningsverk Åkeshovsanläggningen - Ovan mark - Pumpstation - Förbehandling - Rötning - Slamavvattning Nockebyanläggningen - Under mark - Biologisk rening - Sandfilter

38 Henriksdals reningsverk Henriksdal - Under mark - Förbehandling - Biologisk rening - Sandfilter - Rötning Sickla - Under mark - Grovrening - Slamavvattning

39 Slussen Centralstationen Slottet Henriksdals reningsverk

40 Nuläge Problem att upprätthålla nuvarande utsläppsvärden, gränsöverskridande Tot-P år 2012 Problem att hålla nuvarande bräddmål för ledningsnätet Bostäder inom skyddsområdet för Bromma reningsverk Senaste utbyggnaden på 1990-talet Något måste göras för att utveckla avloppsreningen

41 Framtida förutsättningar Ökad befolkningstillväxt i Stockholm, 1,5 % per år, personer år Skärpta reningskrav, utbyggnad av både Henriksdal och Bromma reningsverk nödvändigt: Tot-N: 6 mg/l, Tot-P 0,2 mg/l, BOD7 5 mg/l Måste utveckla verksamheten tillsammans med Stockholm Stad i en långsiktig lösning

42 Utveckling av Bromma reningsverk Började redan med utredningar kring Brommas utveckling. Det finns utrymme, det finns möjliga åtgärder. Svårt att utveckla reningsverket i befintlig placering vid Brommaplan och Nockeby Transporter i tätbebyggt område Framtida krav måste kunna tillgodoses

43 Alternativ för Bromma reningsverk Under våren 2013 studerades fyra alternativ: 1. Bromma finns kvar och utvecklas tillsammans med Henriksdal. 2. Bromma läggs ner och avloppsvattnet leds till nytt reningsverk söder om Stockholm. Henriksdal byggs ut. 3. Bromma läggs ner och avloppsvattnet leds till Himmerfjärdsverket, SYVAB. Henriksdal byggs ut. 4. Bromma läggs ner och avloppsvattnet leds till Henriksdal som byggs ut. Utvärderadesmed avseende på Ledningsnät Reningsverk Miljö- och tillstånd Avtal

44 Bromma läggs ner och leds till Henriksdal

45 Bromma läggs ner och leds till Henriksdal Hur kan Henriksdal klara av detta? Vi såg tidigt att de anläggningstekniska förutsättningar vid Henriksdal är fördelaktiga: Väl tilltagna volymer i den biologiska reningen Förbättrad separation av slam ger ökad kapacitet. Väl tilltagna volymer i slambehandlingen Förtjockning av slam och annan rötprocess, mesofil- till termofildrift, ökar kapaciteten. Möjlighet att bygga ut anläggningen i berget i Sickla, Nu och i framtiden.

46 Förutsättningar för teknikval Dubbla kapaciteten på Henriksdals reningsverk. Hög tillgänglighet i den biologiska reningen, skapa marginaler mot driftstörningar. En effekt av förväntade reningskrav. Kunna hantera höga flöden överstigande kapaciteten i den biologiska reningen utan att riskera utsläppskraven. Driftsäkerhet, reservkraft, ringmatning, redundanta system.

47 Teknikval Henriksdal byggs om med membranfiltrering i det biologiska reningssteget. En ny grovrening och förbehandling byggs i Sickla. Högflödesrening innefattar direktfällning med polymer och järnklorid i försedimenteringen samt filtrering i befintliga sandfilter. Skapa förutsättningar för en framtida rening av svårnedbrytbara organiska ämnen. Slamhantering innefattar förtjockning av primär- och överskottsslam samt termofil rötning. Hygienisering av slam med 8 h hålltid, 55 C

48 Processlösning nuläget Danviken, Nacka, Farsta, Årsta Qmax 10 m³/s Järnsulfat Förbigång, Q> 5,5 m³/s Biologisk rening Järnsulfat Fsed Esed Grovrening Sandfilter Förtjockning Fettavskiljar slam Rötning Slamtank Avvattning

49 Processlösning 2040, Normaldrift Q<10m³/s Danviken, Nacka Farsta, Årsta Rejekt Biologisk rening Järnsulfat Metanol Järnsulfat Metanol Järnsulfat Fsed MBR Grovrening Sandfilter Utlopp Bromma tunneln Förtjockning EOM Rötning Hygienisering Avvattning Matavfall Fettavskiljar slam

50 Beräknat varaktighetsdiagram år 2040 Qmax biologi 10 m³/s Maxflöde 19 m³/s

51 Processlösning 2040, Högflödesdrift, Q>10 m³/s Järnsulfat/Järnklorid Danviken, Farsta, Årsta Rejekt Biologisk rening Järnklorid Polymer Metanol Järnsulfat Metanol Järnsulfat Fsed MBR Grovrening Sandfilter Utlopp Bromma tunneln Förtjockning Utjämning i tunnel upp till 1-2 dygn EOM Rötning Hygienisering Av-vattning Matavfall Fettavskiljar slam

52 Biologisk rening 7 block, två linjer per block 12 m djup, 10 m bred, 120 m lång Ny processlösning - Mellanväggar - Luftning- och omrörningssystem - Separation av aktivt slam i membran Till MBR Från MBR Rejekt Från Fsed

53 Membrananläggningen Ryms inom befintliga eftersedimenteringsbassänger. 7 bioblock, 6 bioblock ska klara av hela flödet för den biologiska reningen. N-1 redundans Kravformulering på membrananläggningen, N-1 redundans. En sub-linje ur drift ska ej påverka kapaciteten. Stor tillgänglighet ett krav.

54 Ombyggnation av Henriksdals reningsverk

55 Reningsresultat Henriksdal 2040 Parameter Enhet Totalt utsläpp 2040 Totalt utsläpp 2013 Anslutning personer Avloppsvattenflöde Mm 3 /år 183,26 131,1 BOD 5 ton/år Tot-N ton/år Tot-P ton/år SS ton/år 59 - BOD 5 mg/l 2,3 4,5 Tot-N mg/l 5,1 9,2 Tot-P mg/l 0,16 0,17 SS mg/l 0,3 -

56 Sammanfattning BAT för Stockholm Vatten innefattar membranseparation Utbyggt reningsverk kommer att Ha en hög lägsta nivå Ha en stor tillgänglighet på den biologiska reningen Kunna utjämna, rena och hantera högflödessituationer på ett helt annat sätt än i nuläget Uppnå en mycket hög nivå på avloppsvattenreningen i Stockholm Vara väl förberett för framtida krav

57 Stockholms framtida avloppsrening För Östersjön och stockholmarnas bästa Morgondagens infrastruktur i en stad som växer Modern och långsiktig lösning

58

59 Rekryteringsstörningar hos gädda i Stockholms innerskärgård Henrik Schreiber AquaBiota Water Research

60 Bakgrund Utbyggnation av Säbyvikens marina (Vasakronan) MKB av Tyréns AB Provfisken Naturvatten i Roslagen AB

61 2013: Mina uppdrag utreda Säbyvikens förutsättningar för gädda orsaker till låga tätheter av yngel behov av åtgärder Konsekvenser på gädda från utbyggnadsplan 2014: ny utredning av orsaker och förslag efter att kompletterande larv och yngel och lekfiskinventeringar gjorts

62 Uppdraget 2013

63 2012, Säbyviken Provfisken Översiktsnät: normalt fisksamhälle, tecken på övergödning, en vuxen gädda Yngelfiske: normal fångst utom av gädda, endast ett yngel fångades. 2013, Säbyviken Yngelfiske: 0 gäddor fångades, i övrigt lite yngel men inom normala variationer.

64 Provfisken 2014 Säbyviken, Nibbleviken och Ekefjärd (och i Värmdövikar) Okulärt eftersök av lekfisk Inventering larver Inventering yngel

65 Resultat 2014 Inget gäddyngel fångades i Säbyviken, Nibbleviken och Ekefjärd. 8 lekgäddor (viss osäkerhet) i Säbyvik, 2 i Ekefjärd men inga i Nibbleviken. I Värmdövikarna sågs flera gäddor på varje lokal. 1 gäddlarv håvades i Säbyviken, 0 i Nibbleviken och Ekefjärd. I Värmdövikarna fångades totalt 16 larver. I de tre innerskärgärdsvikarna fångades totalt 24 yngel på 63 skott. Extremt lågt med tanke på att det varit ett bra år på andra håll.

66 Fångst av gäddyngel vid alla inventeringar i regionen x= ingen fångst av gäddyngel =fångst av gäddyngel

67 Sammanfattning På 140 skott har 2 gäddyngel fångats i Säbyviken med omnejd => 0,01/skott. Snitt i länet under 10 år: 0,6/skott. God rekrytering på andra håll längs kusten under samma period. Lekfisk verkar finnas, larver mycket få. Indikationer på att även andra arter drabbats.

68

69

70 Behov av undersökningar Fleråriga yngelfisken, referensvikar, temploggrar. Förekomst av gäddlarver. Antal lekfiskar via fiskräknare eller fällor.

71 Behov av undersökningar Gonad och äggstorlek samt antal befruktningsbara ägg. Hälsotillståndet hos gäddlarver, lekmogen gädda, sårskador, fenskador, tungmetaller, PAH och tennorganiska föreningar Tiaminbrist? Analys av yngeldata och relationer till MIFO mm

72

73 Tack! Henrik Schreiber, AquaBiota

74

75 Aktuellt Provtagningarna i juli och augusti Årsrapport och verksamhetsplanering 2015 Miljögifter i akvatisk miljö 5/11. FULLBOKAT! Verksamhetsöversyn, klar för beslut 21/11 inkl. förslag till VP 2015 och budget Miljögifter i fisk 4 december kl , IVL Ny styrelse fr o m förbundsstämman 24 april valberedningarna är igång Webbsajten Svealandskusten.se Vaxholm, Södertälje, Haninge, Trosa

76 Projektidéer 2015 Nytt Handlingsprogram 2016 (2018?) Modeller; SEABED m fl. Affisch Fiskar längs Svealandskusten Uppföljning av miljögiftsseminariet 5/11? Mer?

77 Kontaktombudsmöte våren 2015 Fredag 20 mars? Öppna för fler deltagare! Viktigt att kontaktombuden sprider information inom sin organisation! Förslag/önskemål på presentationer? Videolänk via internet?