EXAMENSARBETE. Produktionsparametrar för produktionsplanering vid Wallmarks Såg AB

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2006:01 YTH Produktionsparametrar för produktionsplanering vid Wallmarks Såg AB Jon Martinson Luleå tekniska universitet Yrkestekniska utbildningar Träteknik Institutionen för LTU Skellefteå Avdelningen för Träteknologi 2006:01 YTH - ISSN: ISRN: LTU-YTH-EX--06/01--SE

2 FÖRORD Under det sista studieåret på YH-trä utbildningen genomförs ett examensarbete. Mitt examensarbete gjordes på Wallmarks Såg AB som ingår i Martinsons Group. Jag vill tacka Bengt Nilsson på Martinsons Trä som ställt upp då jag behövde hjälp att komma vidare i mitt arbete. På Wallmarks Såg vill jag tacka Curth Långström och övrig sågverkspersonal som varit hjälpsamma då jag har varit och gjort mina mätningar. Till sist vill jag tacka Olof Broman på LTU som har gett mig handledning och granskat min rapport. 2

3 SAMMANFATTNING Detta examensarbete var att samla in data från såglinjen på Wallmarks Såg i Kroksjön. Datat som samlades in skulle föras in i ett program som heter TimberOpt. Programmet används vid ett flertal sågverk i Sverige, ett av dem är Martinsons Trä AB. Eftersom att Wallmarks Såg ingår i samma koncern är tanken att TimberOpt i framtiden ska användas även där. Visionen är att inom koncernen ska de med programmets hjälp kunna såga de olika produkterna vid rätt sågverk ur en ekonomisk synpunkt. Det är även möjligt att ändra timmerklasserna för att kunna öka utbytet. En hel del data fanns redan nedskrivet på papper eller på annat lättillgängligt sätt så att det inte behövdes göra något manuellt undersökningsarbete för att få fram uppgifterna. De uppgifter som då menas är till exempel för timmerråvaran; avsmalning, krok, ovalitet, längdfördelning, träslag och en plan av inleverans av timmer. Timmerklassernas undre och övre gränser angavs. På aktuella produkter som sågas togs alla dimensioner reda på. För dessa olika dimensioner angavs bl. a. vankantsregler, övermål, längdkrav, postningar, flis och spånpriser och pris per dimension och kvalitet. De uppgifter som krävde mer utredning genom manuella mätningar var främst olika data som behövdes från såglinjen. Det mest tidskrävande som gjordes var att göra en felinläggningsmätning i kantsågen och delningssågen. I kantsågen togs inläggningsfelen parallellfel, vinkelfel och rotation reda på. I delningssågen var det endast parallellfel och vinkelfel som undersöktes eftersom där kan det stocken inte rotera. Timmersorteringens mätram skulle precisionsundersökas. I samråd med produktionsansvarig bestämdes att mätramen inne på sågen skulle kontrolleras istället. Det är en envägsmätram och inmätningsnoggrannheten blir då mycket beroende på hur stocken ligger då den passerar mätramen, speciellt om stocken är oval. Maxkapacitetsundersökningar gjordes för råsortering och såglinje. På sågen räknades det hur många stockar som max kan passera genom kantsågen under en timme. Eftersom att de kör sågen olika fort beroende på timmerklass, fortare på klena timmerklasser än på grövre, mättes några olika timmerklasser. För de timmerklasser som inte är uppmätta nedtecknades ett ungefärligt tal genom att jämföra med de närliggande timmerklasserna. Råsorteringen mättes då den gick på max. Detta för att Wallmarks inte har några riktvärden på hastighet och timmerklass utan de anpassar den efter vad de sågar. De sa att ifall varje medbringare som transporterar bräder och plank är full körs råsorteringen för sakta och då ökar de hastigheten. Från torkskötaren hämtades information om hur många torkar de har, torktider för varje dimension samt hur stora satser varje tork klarar. Genom dessa uppgifter kunde det sedan räknas ut hur många bräder eller plank som kunde torkas per timme i de olika torkarna. Inom de olika stationer som finns på ett sågverk, timmersortering, såg, råsortering och torkar angavs hur många timmar de har som kapacitet per år. Framtida arbete med TimberOpt på Wallmarks Såg är att kapacitetsundersöka justeringen för att programmet ska bli fullständigt. När det är klart kan kalibrering ske för att komma så nära verkligheten som möjligt vad gäller utfall på virket. Därefter kan programmet fullt ut användas för simulering av produktionen vid Wallmarks Såg. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Mål/syfte Avgränsningar 4 2 DATAINSAMLING Material och metoder TimberOpt Dataunderlag Tillvägagångssätt Felinläggningsmätning Maxkapacitet i såg och råsortering Inmätning av stock Postningar Torktider Övermål 9 3 RESULTAT Felinläggningsmätning Övermål Maxkapacitet i såg och råsortering Inmätning av stock Torktider 13 4 DISKUSSION OCH SLUTSATSER Framtid 14 5 REFERENSER 15 6 BILAGOR 16 4

5 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Vid Martinsons trä AB i Bygdsiljum används ett program som heter TimberOpt. I programmet för man in data från såglinjen, justerverket och torkarna. Detta program används vid Martinsons till en del olika saker. Man kan dels göra en sågklassläggning och dels jämföra olika postningar i respektive klass. Man får också en sågplan som talar om hur mycket av olika dimensioner och kvalitéer som kommer att produceras under en viss period. Programmet föreslår också i vilken sågklass och hur mycket av en dimension som ska sågas ifall man har lagt in krav på volymer som ska sågas. TimberOpt ger även svar på var man kommer att få flaskhalsar. Det kan vara intressant och då kanske framförallt vid investeringar. TimberOpt används inte vid de två andra sågverken, Hällnäs Såg och Wallmarks Såg som Martinsons äger. Examensarbetets inriktning var att ta reda på produktionsdata från Wallmarks Såg och föra in det i TimberOpt. 1.2 Mål/syfte Visionen med detta examensarbete är att de i framtiden ska kunna göra en gemensam planering samt jämföra var det är mest ekonomiskt att såga de olika dimensionerna inom Martinsonskoncernen. Syftet med examensarbetet är att undersöka maskinpark och produktionsanläggning vid Wallmarks Såg AB för att ta reda på dess kapacitet och produktionsparametrar. De data som fås fram skall dokumenteras och sammanställas i TimberOpt. 1.3 Avgränsningar: Examensarbetet avgränsas till att ta fram indata till TimberOpt från timmersortering, råsortering, såg och torkar. För att programmet ska vara fullständigt behövs det även data från justerverket. Av tidsmässiga skäl kunde inte uppgifter från justerverket utredas. 2 DATAINSAMLING 2.1 Material och metoder TimberOpt TimberOpt är ett simuleringsprogram används inom sågverksindustrin. Med hjälp av de ramar som användaren sätter upp kan programmet beräkna en plan för råvaruanskaffning, sågning och leverans. Dessutom klarar den av att göra en beläggningsberäkning varifrån flaskhalsar i produktionen kan identifieras. För att programmet ska vara så realistiskt och så nära verkligheten som möjligt krävs det en stor del indatavariabler Dataunderlag Här följer en kort beskrivning av de indata som TimberOpt arbetar med och även varifrån och hur respektive mätdata samlats in. Timmerråvaran Avsmalning Avsmalning anges i mm/m i varje toppdiameterklass för både gran och furu. Erfarenhetsvärden från Martinsons trä användes. 5

6 Krok Till beskrivningen av krok på stockar används en medelpil- och en max pilhöjd vid stockmitt på en 2.5 meter stock. Erfarenhetsvärden från Martinsons trä användes. Ovalitet För ovalitet angavs ett medelvärde och standardavvikelse för 120 respektive 300 mm toppdiameter på stock. Erfarenhetsvärden från Martinsons trä användes. Längdfördelning Timrets längdfördelning har tagits från SDC, skogsnäringens IT företag, där de har sammanställt Wallmarks Sågs timmerfångst. Sammanställningen var från år 2005 och i den angavs hur många stockar det var i varje toppdiameterklass. Antalet stockar var fördelade över 3dm längdmoduler. Träslag De sågar gran och furu på Wallmarks Såg. Inleverans En plan på hur mycket skog Wallmarks Såg köper per år gjordes av skogsansvarig. Hur stor del av skogsinköpen som görs av skogsbolag och privata skogsägare samt m 3 pris på dessa är också viktig data. Det här är viktiga data för TimberOpt då den ska göra en kalkyl över året. Programmet kan då räkna ut vad det är för råvarukostnad per år. Timmerklasser Undre och övre klassgränser De olika timmerklasserna ska läggas in i TimberOpt. Vid Wallmarks Såg är det 13 klasser i furu och 11 klasser i gran. Produkter Dimensioner De vanligaste dimensionerna de använder sig av på sågen fastställdes med hjälp av sågverkschefen. Även kvalitetsutfall och sågsätt på respektive dimension angavs. Kvalitetsutfallet hämtades från förra årets justerverksrapporter. Vankantsregler På Wallmarks har de inte några vankantsregler nedskrivna. Om de justerar en vara som ska hyvlas meddelar produktionsansvarige vid justeringen klamparen att det får vara t.ex. hälften vankant av plankans längd. Därför användes de vanligaste förekommande värden och regler för vankant. På centrumutbytet är det 5 % på bredd och tjocklek samt 10 % på längden. På bräderna tillåts det däremot något mer vankant. De får man anpassa så att man får ett bra utbyte av sidobräder. Vankantsreglerna kommer att ändras då kalibrering av programmet sker. Det blir då lätt att få ett utbyte som överensstämmer med verkligheten. Övermål Råmåttet för de flesta dimensioner som sågas mättes manuellt med skjutmått. 6

7 Längdkrav Minsta längd angavs. De bräder eller plank som är under 1.80m flisas. Biprodukter Pris på biprodukterna flis och spån sattes. Postningar En postningslista skrevs ut från kantsågens dator. På den listan fanns enbart centrumutbytets dimensioner och de var sammankopplade till rätt timmerklass. På Wallmarks Såg använder de sig dels av en bakaklyv samt ett kantverk. De har inte fast postade sidoutbyten utan försöker att maximera värdet på varje bake. I TimberOpt krävs det att tjockleken bestäms på varje postning. För varje timmerklass gjordes beräkningar för att finna den bästa tjockleken på sidoutbytet i syfte att få ett så bra utbyte i respektive timmerklass. Pris per dimension och kvalitet Då dimensionerna skulle prissättas användes en prislista som används internt inom Martinsons koncern. Den används mellan säljbolaget och de olika sågverken. I prislistan är alla dimensioner med och även vad varje kvalitet kostar. Anläggning Tummare Kontroll av Inmätning av stock ska egentligen ske på timmersorteringsanläggningen. Men i samråd med produktionsansvarig kontrollerades istället mätramen på sågen. Det gjordes där för att den mätramen mäter efter barkning och den bestämmer även vilken blockhöjd som ska sågas i kantsågen. Det är en envägsmätram och eftersom att stockarna har oregelbunden form blir diametern olika beroende på hur den ligger när den passerar mätramen. Kantsåg Spårvidden samt inläggningsfelen rotation, vinkelförskjutning och parallellfel skall anges. Värdena anges både som medel- och standardavvikelse förutom för rotation där den anges i grader. Spårvidden hämtades från sågställare på sågen. Inläggningsfelen mättes på plats. Delningssåg Spårvidd och inläggningsfel angavs så som i kantsåg. Rotation förekommer däremot inte i delningssågen. Även ett mått på hur bra den kan följa kroken vid märgsågningen angavs. Reducerare Endast spårvidd på den spånskärande klingan angavs. Märgklyv Endast spårvidd angavs. Kantverk Till kantverket behövs det en del uppgifter. Wallmarks använder sig av ett automatiskt kantverk och använder värdeoptimering istället för volymsoptimering som skulle ha varit fallet om det var ett manuellt kantverk. Inläggningsfelen parallellfel och vinkelfel ska också utredas. Men i samråd med produktionsansvarig så bestämdes det att det inte skulle göras så noga utan man får prova sig fram så att man får ett bra resultat gällande utfall. TimberOpt kräver också att minsta breddminskning anges. Exempel; om minsta nedkantning är 20mm 7

8 och bredd 125 skall kantas till 115 så kan ej den bredden tas ut. Det hade då krävts att kantverket klarat ett minsta steg om 10mm eller mindre. Stationer Här angavs de olika arbetsstationerna, inmätningsstation, barkmaskin, såg, råsortering och torkar som produkterna passerar. Även hur många produktionstimmar man kan använda sig av de olika stationerna per år. Bearbetningsvägar Här bestäms hur de olika produkterna passerar genom sågens alla stationer. T ex om vissa dimensioner bara passerar genom kammartorken. Bearbetningstider Varje dimension tar olika mycket tid vid respektive stationer. De grövsta dimensionerna tar längst tid att torka och såga och de får då en längre genomloppstid till färdig produkt än klenare dimensioner. För att programmet ska kunna beräkna beläggning krävs det att det anges hur många bitar per dimension och timme som kan passera genom de olika stationerna. 2.2 Tillvägagångssätt När insamlingen av data skulle ske anordnades ett möte för berörd personal vid Wallmarks Såg och Martinsons Trä. På mötet informerades om vilka uppgifter som redan fanns samt vilka som behövdes ta reda på med hjälp av mätningar på Wallmarks Såg. I detta avsnitt beskrivs den del av de indatavariabler som inte redan fanns på papper och som krävde manuellt arbete för insamling av data Felinläggningsmätning Inläggningsfel i kantsåg och delningssåg är avvikelsen mellan stockcentrum och postningscentrum i ett stocktvärsnitt. Då inläggningsfel ska mätas kontrollerar man de tre positioneringsparametrarna: rotation, parallellförskjutning och vrid- eller vinkelförskjutning. Rotation anges i grader och det definieras som rotation runt sin egen axel. Parallellförskjutning anges i mm och med det menas positionering i sidled av stockens toppände. Vrid- eller vinkelförskjutning anges i mm/m och avser rotändans förskjutning i förhållande till toppändan. Då inläggningen ska mätas i delningssågen mäter man endast parallellförskjutning och vrid- eller vinkelförskjutning eftersom stocken inte kan rotera där. Efter att stocken har sågats i kantsågen kan mätningen påbörjas och tillvägagångssättet sker då enligt följande instruktion (Grönlund 1992): 1. Mät blockhöjden i mm med hjälp av en tumstock. Mätningen ska ske på flera ställen för att få ett bra resultat. 2. Mät längden i meter 3. Fem mätställen markeras på blockets båda sidor. Om man utgår från toppen ska man mäta i topp, 25 %, mitt, 75 % och rot. Det är viktigt att de är motstående eftersom det är genom att jämföra bredderna som man får fram inläggningsnoggrannheten. 4. Blockbredden ska sedan mätas i mm vid de fem mätställena på vänster sida. Bortse från kvistknölar och skador från barkmaskin. 5. Markera mitten på bleken vid de fem mätställena. 6. En rak linje märks ut från mittmärket i topp och i rot. Det gjorde med ett sprättsnöre som lämnar färg efter sig då man sprättar det. 8

9 7. Sedan mäts båghöjden på tre ställen, 25 %, mitt och 75 %. Båghöjden mäts som avståndet mellan den raka linjen och mittmärkena. 8. Blocket vänds och sedan mäts blockbredden på de fem motstående mätställena. 9. Blocket vänds tillbaka så att mittmärkena är vända uppåt. 10. Sedan ska blocket sågas i delningssågen. 11. När blocket sågats i delningssågen plockades centrumutbytet ut från såglinjen för att mätningarna ska kunna utföras. Inläggningsfelet i delningssågen mäts som avståndet mellan de fem ritade mittmärkena samt sågcentrum. Blocket ses alltid från matningsriktningen och om stockcentrum ligger till höger om sågcentrum är inläggningsfelet >0. Då mätningarna är klara beräknas ett medelvärde och en standaravvikelse för felinläggningen i delningssågen och kantsågen. I kantsågen används följande formel: a = (H 2 -V 2 )/8C a = det är avståndet mellan stockcentrum och bladpostens centrum horisontellt. Om stocken ses i matningsriktningen och om stockcentrum ligger till höger om sågcentrum är a > 0. H = Höger blekes bredd. V = Vänster blekes bredd. C = Blockhöjd. När medelvärde och standardavvikelse räknats ut för de olika längdlägena förs de in i ett diagram. På var sida om medelvärdeslinjen ritas linjerna för ± en standardavvikelse. Medelvärdeslinjen visar om kantsågen har något systematiskt fel och stor spridning d v s högt värde på standaravvikelsen indikerar att maskinerna börjar vara sliten. När diagrammet för delningssågen ska ritas upp börjar man med att märka ut medelvärdet på båghöjden i förhållande till 0-linjen. Sedan räknas ett medelvärde samt standardavvikelse ut på mätningarna. När medelvärdet samt standardavvikelsen ska ritas utgår man från båghöjden. Inläggningsfelet är avståndet mellan båghöjdslinjen och medelvärdeslinjen. I diagrammet kan man sedan utläsa hur bra man lyckats kurvsåga. I TimberOpt ska man ange den maximala båge per 4 meter stocklängd som sågen kan följa. Mätningarna vid Wallmarks utfördes på två olika blockhöjder. 12 stycken med blockhöjden 231 mm och 20 stycken med blockhöjden 155 mm. Anledningen till att två olika blockhöjder mättes var för att det kan bli olika inläggningsfel om man har som i detta fall en stor blockhöjd och en relativt liten blockhöjd Maxkapacitet i såg och råsortering Med hjälp av ett tidtagarur och en stegmätare mättes och kontrollerades manuellt hur många stockar som max passerade kantsågen under en timme. Detta gällde alla timmerklasser. Vid stillestånd i såglinjen stoppades tidtagaruret. Vid maxkapacitetsundersökningen i råsorteringen användes även där stegmätare och tidtagarur. Där kontrollerades det hur många medbringare som passerade under en timme. Mätningen skedde när råsorteringen gick för fullt. Hastigheten på råsorteringen är ställbar och har inga riktvärden på hastighet för varje timmerklass utan den anpassas till hur många bitar som kommer. 9

10 2.2.3 Inmätning av stock Med en timmerklave mättes totalt 60 stockar i timmerklasserna, , och mm. När mätningarna skulle ske lades ett papper in till personalen vid första såg. Denne skulle då skriva ned vad som mätramen har mätt in toppdiametern på stocken till. Den manuella mätningen gjordes två dm in på stocken eftersom att mätramen mäter där. Två toppdiametermått noterades genom korsklavning, det största och det minsta. Sedan räknades det ut ett medelvärde av dessa två värden. Dessa medelvärden jämfördes sedan med det som mätramen mätt in stocken till. Differensen mellan inmätt toppdiameter i mätramen och inmätt toppdiameter med timmerklave räknades ut Postningar En postningslista skrevs ut från kantsågens dator. På den listan fanns det enbart centrumutbytets dimensioner och de var sammankopplade till rätt timmerklass. På Wallmarks Såg använder de sig dels av en bakaklyv samt ett kantverk. De har då inte fast postade sidoutbyten utan försöker att maximera värdet på varje bake. I TimberOpt krävs det att tjockleken bestäms på varje postning. Försök att finna den bästa tjockleken på sidoutbytet gjordes för att få ett så bra utbyte i hela timmerklassen Torktider Vid Wallmarks Såg anser de själva att deras flaskhals i produktionen är torkarna. Detta beror till en viss del att de torkar ner en stor del av produktionen till lägre än 18 % fuktkvot och dessa brädämnen tar då längre tid att torka till rätt målfuktkvot än normalt. Operatören på torkarna fick i uppgift att ta fram de uppgifter som behövdes. Det var torktider dimensionsvis, antal kammartorkar och vandringstorkar samt hur många paket som ryms i varje tork. Dessa värden användes sedan för att räkna ut hur många bräder eller plank som kunde torkas per dimension i timmen Övermål Dimensioner på plank och bräder har alltid ett större mått än det nominella måttet för att täcka fel mått vid sågning samt krympningen vid torkning. För att ta reda på de verkliga övermålen de använder när de sågar mättes ett stort antal bitar. Centrumutbytet mättes efter delningssågen där man kunde hissa upp provplankorna från såglinjen. Sidoutbytet kontrollerades efter kantverket för där kunde bitarna lyftas ur och mätas utan att störa produktionen. Varje bit mättes på tre ställen, topp, mitt och rot. Måtten bokfördes och medelvärde och standardavvikelse för tjocklek och bredd räknades ut. 10

11 3 RESULTAT Här presenteras de resultat som har kommits fram till genom studier på Wallmarks Såg. 3.1 Felinläggningsmätning Två olika blockhöjder, 155mm och 231mm, användes till att göra en felinläggningsmätning i kantsågen och delningssågen. Målet var att 20 stycken ur varje klass skulle kontrolleras men eftersom de vid mätningstillfället slutade såga 231mm blockhöjd kunde bara mätningarna göras på 12 stycken. 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0 topp 25% mitt 75% rot medelvärde stdav +1 stdav-1-10,0 Bild 1: Felinläggning i kantsåg för blockhöjd 231mm (12st). 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0 topp 25% mitt 75% rot medelvärde stdav +1 stdav-1-10,0 Bild 2: Felinläggning i kantsåg för blockhöjd 155mm (20st). I Bild 1 och 2 ses medelvärde och standardavvikelse för felinläggningen i kantsågen vid 231mm och 155mm blockhöjd. Vid optimal inläggning ska medelvärdeslinjen följa noll-linjen och standardavvikelsen skulle ha varit noll. 11

12 topp 25% mitt 75% rot båghöjd rel MV rel +1 rel Bild 3: Felinläggning i delningssåg för blockhöjd 231mm topp 25% mitt 75% rot båghöjd rel MV rel +1 rel Bild 4: Felinläggning i delningssåg för blockhöjd 155mm Då inläggningen i delningssågen skulle undersökas måste även båghöjden vara med. Det är alltså hur krökt stocken är. I bild 3 och 4 ses uppmätt inläggningsfel för respektive timmerdimension. Den blå linjen är ett medelvärde på båghöjden på stockarna. Medelvärdeslinjen utgår från båghöjdslinjen och standardavvikelsen utgår från medelvärdeslinjen. Om delningssågen skulle ha kurvsågat dessa stockar helt perfekt skulle medelvärdeslinjen följa båghöjdslinjen och det skulle inte vara någon standardavvikelse. Vad man kan se i diagrammen är att kurvsågningen är bättre på stockarna med blockhöjd 155mm dvs. den klenare dimensionen. Hur diagrammet har räknats ut och en utförligare beskrivning av dem kan ses i bilagorna 3 och 4. De resultat som TimberOpt behöver är rotation i grader, parallellfel och vinkelfel. Rotation räknades ut med en formel som beskrivs i bilaga 7. Resultat av beräkningarna var att första såg har en systematisk felinvridning på -2,45 grader. Det kan ses som bra då det är en manuell invridning av stocken. Parallellfelet i kantsågen var 0,4 mm och en standardavvikelse på 3,4 mm. I delningsspågen var parallellfelet 2,3 mm och standardavvikelsen 6,9 mm. Enheten för inläggningsfelet vinkelfel är mm/m och därför måste man räkna ut medellängden på stockarna 12

13 som använts vid beräkningarna. Resultatet för kantsågens vinkelfel blev 0,2 mm/m och för delningssågen 0,76 mm/m. 3.2 Övermål Övermålen på de olika dimensionerna sammanställdes i programmet Excel och det räknades även här ut ett medelvärde. Vissa dimensioner mättes fler gånger än andra och de har då ett bättre och säkrare resultat. Förhoppningen var att i alla fall få ihop 20 stycken olika bräder och plank ur ett flertal av de vanligaste dimensioner de sågar. För de få dimensioner som inte har blivit mätt så användes ett ungefärligt mått på övermålen genom att jämföra övermålen för närliggande dimensioner. Tabell 1: Uppmätt övermål vid olika dimensioner för tjocklek och bredd (mm). Tjocklek övermål 2,3 2,5 2,5 2,1 2,3 3 Bredd övermål 3,9 4,5 4,8 5,1 5,1 5,5 6 6 Det som framgår av resultatet som sammanställts (Tabell 1) är att övermålen för bredd helt normalt blir större ju bredare bräda eller plank. Tjockleken har däremot en ganska jämn övermål över alla tjocklekar. De tunnare tjocklekarna klyvs i bakaklyven och de tjockare sågas i delningssågen. En trolig orsak till att inte övermålen blir större i de tjockare ämnena är att bakaklyven inte är så noggrann utan klyver lite för tjockt. De dimensioner och mått som är använda till att göra tabellen ses i bilaga Maxkapacitet i såg och råsortering Mätningen av maxkapacitet på såglinjen gjordes på fyra olika timmerklasser för att få ett bra resultat. I de två klenaste timmerklasserna i både furu och gran berättade den som arbetade vid första såg att om de lät kantsågen gå för fullt kunde de såga 110 stockar under en 10 minuters period. I de timmerklasser som inte kapacitetskontrollerades sattes ett ungefärligt värde genom att jämföra med de närliggande timmerklasserna. Tabell 2: Uppmätt och skattad maxkapacitet för förstasåg vid olika timmerklasser. Max antal stock genom sågen under en timme furu gran timmerklass max/h timmerklass max/h Not: De uppmätta timmerklasserna har markerats i fet stil 13

14 I tabell 2 kan man utläsa att ju större toppdiameter på stocken desto saktare går sågen. Problemet med att få ett helt bra resultat vid mätningen var när de bytte sågare under mätningen. Den nya sågaren kunde då antingen öka eller minska hastigheten på sågen. De har alltså inte en given hastighet till varje timmerklass utan det är sågaren som bestämmer i vilket tempo som det skall sågas. När maxkapaciteten på råsorteringen skulle bestämmas gjordes mätningen när den arbetade på max. De mätningar som gjordes visar på att max 3904 bitar kan passera per timme. Det är operatören i råsorteringen som bestämmer hastigheten. Ifall det inte är några luckor på medbringarna som transporterar bräder och plank körs den för sakta. De försöker ändå köra den så långsamt som det bara går. Det beror på att de får en bättre inmätningsnoggrannhet i den automatiska dimensionsmätningen ju långsammare plank och bräder passerar denna. 3.4 Inmätning av stock Kontroll av envägsmätramen inne på sågen gjordes för tre olika timmerklasser. Resultaten som TimberOpt efterfrågar är dels ett medelvärde och en standardavvikelse i mm på mätfelet. Mätningarna som gjordes visade att stockarna hade ett gemensamt medelvärde som var -1,3 mm. Mätramen mäter alltså in stockarna som om de är mindre än vad de verkligen är. Standardavvikelse var 4,5 mm vilket är ett normal värde på barkade stockar i en enriktningsmätare (Manual TimberOpt 1997). För en mer utförlig beskrivning av de värden som fåtts fram genom mätningar, se tabeller i bilaga Torktider Vilket man kan utläsa i bilaga 1 och 2 så ökar torktiderna ju grövre dimension som torkas. Torktiden ökar även om det ska torkas ned till under 18 %. 4. DISKUSSION Här följer en kort diskussion kring mätresultaten och valda metoder att samla in produktionsdata vid Wallmarks Såg. Övermål Vid mätningarna av övermån erhölls en stor mängd data i många av de dimensioner de sågar. Ett fel som gjordes var att inte sidoutbyte och centrumutbyte ur samma dimension hölls isär. Troligtvis är sidoutbytet något grövre i tjockleken än centrum. I alla fall de bitar som har passerat bakaklyven. I tabell 1 så kan man utläsa att 16-25mm tjocklek har ett större övermål än 38 och 50mm ämnen. Det är lite konstigt eftersom att teoretiskt ska övermålen öka med ökad dimension. Detta beror säkert också till en del att de bräderna klyvs i bakaklyven. Vad gäller bredden så ser det bra ut eftersom övermålen ökar med ökad bredd. Felinläggning Felinläggningsmätningarna var den del av datainsamlandet som tog längst tid att slutföra. Dels var det mycket arbete på plats då stockarna skulle kontrolleras och dels mycket arbete med att räkna ut de värden som skulle fås fram. De positioneringsparametrar som skulle tas fram var vinkelfel, parallellfel och rotation. Det ska egentligen inte få förekomma några systematiska inläggningsfel. Ifall ett sågverk har sådana bör man bygga bort dessa. Därför kan man tycka att man inte ska lägga in ett medelvärde på felinläggning i TimberOpt utan bara en 14

15 standardavvikelse. Men eftersom nu programmet kräver det måste man göra det ändå. Resultaten som har fåtts fram visar att de inte har några större inläggningsfel men det är ganska stor skillnad mellan den grövre 231 mm blockhöjden och den mindre med 155 mm blockhöjd. Det är den med den mindre blockhöjden som har ett bättre resultat. Det kan förklaras med att de stockarna blir betydligt lättare för maskinerna att vrida dem vid kurvsågningen. Eftersom att de har en manuell invridning av stocken kan man tycka att det inte borde finnas någon systematisk felinvridning av stocken. Det kan då bero mycket på vem som arbetar vid första såg och vrider stocken till vad de tycker är rätt. Då de bara har en felinläggning på rotation på -2,45 grader så verkar det som om de gör sitt jobb mycket bra. Problemet med att få ett bra resultat vid själva kontrollmätningen var till exempel om rotreduceraren hade gjort ett dåligt arbete. Då kunde antingen en stor del av rotbenet vara kvar eller så var det borta en bit av roten. Ett annat problem var om det var stora knölar eller annan utväxt på stocken, man fick då mäta upp en ungefärlig blekesbredd. Inmätning stock Orsaken till att mätramen på sågen skulle kontrolleras var för att den kanske mäter fel, antingen för grovt eller för klent. Eftersom att det är en envägsmätram så blir den beroende av hur stocken ligger då den mäts, detta är speciellt känsligt om det är en oval stock. En annan felkälla kan helt enkelt vara att mätramen inte är bra kalibrerad och mäter fel. Resultatet att den mäter in stockarna i snitt 1,3 mm grövre än vad de verkligen är får ses som bra. Maxkapacitet När maxkapaciteten skulle undersökas på sågen märktes det direkt när de bytte sågare mitt under mätningen. Maxhastigheten var operatörsberoende. Detta gör att resultatet som har sammanställts kanske inte är helt pålitligt. Dessutom så mättes maxhastigheten bara under en timme och för att få det bättre statistiskt underlag skulle mätningarna ha skett under flera timmar. Eftersom att mätningarna bara skedde på fyra timmerklasser gjordes en uppskattning om vad de sågar för hastighet vid andra dimensioner. Sågarna berättade även ungefär vilka timmerklasser som brukar köras lika fort. Vid maxkapacitetsundersökningen på råsorteringen vad det inga problem att få ett bra resultat. Eftersom att de anpassar hastigheten efter vad som sågas skedde mätningarna då de sågar 4ex log eftersom att då går råsorteringen som fortast. Torktider Torktiderna lämnades ut av torkskötaren. Personal som håller på med TimberOpt på Martinsons Trä hade gjort en formel i Excel som användes. I formeln räknades det först ut hur många kubik virke som får plats i en sats i torken. Sedan räknades det ut en medelvolym på varje virkesbit. Eftersom att det aldrig har tagits reda på ett medelvärde på hur långa bitarna sattes medellängden till att vara 4.2 meter. Om detta mått misstämmer mycket kan konsekvensen bli att uträkningen inte är bra och misstämmer mycket. Det är också svårt att svara på exakt hur många timmar som varje tork är i produktion varje år. Det kan tillexempel vara så att kammartorkarna blir klara mitt i natten och då är det ingen som matar dem med virke. De får då stå stilla utan någon uppgift. Om och när torkarna går sönder är också svårt att förutsäga. Vankantsregler Att de inte har några vankantsregler nedskrivna är lite konstigt. Det gör det också svårt att få programmet att vara lik verkligheten vad gäller utfall vid vissa postningar. Att få till 15

16 vankantsreglerna på de olika dimensionerna kommer säkert att ta många timmar att få något så när bra. Postningar Det var svårt att få postningarna att vara bra. Detta har även en del med vankantsreglerna att göra eftersom att vissa postningar fick man knappt ut något centrumutbyte med de vankantsregler som var inlagda i programmet. Eftersom att det bara var centrumutbytet som var givet i postningslistan som togs från kantsågen gjordes prövning om vad som var bästa centrumutbytet för varje postning. I verkligheten har de tre till fyra olika tjocklekar på centrumutbytet för varje timmerklass. Men i TimberOpt kan man bara lägga in en tjocklek. Utbytesberäkningarna som görs i programmet för varje postning blir därför inte helt säker. 4.1 Framtid För att få TimberOpt att fungera måste all data samlas in från Wallmarks Såg. Det är främst justeringen som ska maxkapacitetsundersökas på varje dimension. Det är även en del nyckeltal och annat som har med ekonomi att göra som ska in i programmet. Det är för att TimberOpt ska kunna göra en kalkyl på sågen. Efter att all data är insamlad och införd bör programmet kalibreras för att komma så nära verkligheten som möjligt. När insamlandet av produktionsdata vid Wallmarks Såg är färdigt ska samma typ av arbete göras vid Hällnäs Såg. Sedan kan man börja jämföra de tre sågverken, Martinsons såg, Hällnäs Såg och Wallmarks Såg för att såga så produktionsekonomiskt som möjligt. 5 REFERENSER Grönlund, A (1992). Sågverksteknik del 2 processen. Markaryd: Sveriges Skogsindustriförbund. Manual- TimberOpt (1997). Stockholm: TimberSoft AB. 16

17 TORKTIDER FURU Bilaga 1 Tabell 3: Torktider för alla dimensioner av furu för kammartork och vandringstork. I tabellen kan utläsa torktider i timmar och dygn. Vandringstork Kammartork FURU 18% dygn 16% dygn 18% dygn 16% dygn 12% dygn 9% dygn 8% dygn 16* ,4 16* ,4 16* ,4 25* ,6 25* ,6 25* ,6 25* ,6 25* ,6 25* ,6 32* , ,5 32* , ,5 32* , ,5 38* ,6 89 3, , * ,6 89 3, , * ,6 89 3, , * ,6 89 3, , * ,6 89 3, , * ,6 89 3, , * ,6 89 3, , * , ,2 50* , , , , ,8 50* , , , , ,8 50* ,5 50* , , , , ,8 50* , , , , ,8 50* , , , , ,8 50* , , , , ,8 50* , , , , ,8 50* , , , , ,8 54* ,5 63* , ,1 63* , ,1 63* , ,1 63* , ,1 63* , ,1 63* , ,1 63* , ,1 75* ,2 75* ,2 75* ,2 75* ,2 75* ,2 75* ,2 75* ,2 75* ,2 90* ,9 100* ,9 100* ,9 100* ,9 17

18 TORKTIDER GRAN Bilaga 2 Tabell 4: Torktider för alla dimensioner av gran för kammartork och vandringstork. I tabellen kan utläsa torktider i timmar och dygn. Vandringstork Kammartork GRAN 18% dygn 16% dygn 18% dygn 16% dygn 10% dygn 16* ,8 16* ,8 16* ,8 22* ,8 22* ,8 22* ,8 22* ,8 22* ,8 22* ,8 25* ,9 32* ,4 32* ,4 32* ,4 38* ,8 72 3,0 38* ,8 72 3,0 38* ,8 72 3,0 35* ,8 72 3,0 38* ,8 72 3,0 38* ,8 72 3,0 38* ,8 72 3,0 50* ,9 78 3,3 94 3,9 50* ,9 78 3,3 94 3,9 50* ,9 78 3,3 94 3,9 50* ,9 78 3,3 94 3,9 50* ,9 78 3,3 94 3,9 50* ,9 78 3,3 94 3,9 50* ,9 78 3,3 94 3,9 50* ,9 78 3,3 94 3,9 63* ,9 63* ,9 63* ,9 63* ,9 63* ,9 63* ,9 63* ,9 75* ,8 75* ,1 75* ,1 75* ,1 75* ,1 75* ,1 75* ,1 75* ,1 85* ,8 95* ,8 18

19 Felinläggning kantsåg, blockhöjd 231mm Bilaga 3 Tabell 5: Vänster och höger blekesbredd vid de fem olika mätpunkterna stocknummer topp 25% mitt 75% rot höjd längd vänster höger vänster höger vänster höger vänster höger vänster höger Tabell 6: Värdena i denna tabell har fåtts fram genom formeln som beskrivs nedan stocknummer Topp 25% Mitt 75% Rot 1 1,3-3,9 0,5 1,4 5,9 2 1,6-7,8 3,0 9,1 10,0 3 2,9-2,8-2,1-5,2 2,4 4 0,1 5,6 4,2-1,3 2,8 5-0,8-1,9-8,6-9,6-3,1 6 4,3 6,7 7,2 2,0 5,6 7 4,0-2,5 5,8 7,8 13,0 8-7,2-5,8 0,0-1,5 5,6 9 1,4-0,2-5,4 1,9 3,3 10 0,2-7,5-4,5 3,5-3,9 11-0,5 3,0 0,6-3,1-9,7 12 0,4-0,5 2,4 3,9 13,3 medel 0,6-1,5 0,3 0,7 3,8 stdav 3,0 4,7 4,7 5,3 6,8 a= (H 2 -V 2 )\8C a= Är avståndet mellan stockcentrum och bladpostens centrum horisontellt. Om stocken ses i matningsriktningen och om stockcentrum ligger till höger om sågcentrum är a>0. H= Höger blekes bredd. V= Vänster blekes bredd. C= Blockhöjden. topp 25% mitt 75% rot medelvärde 0,6-1,5 0,3 0,7 3,8 stdav 3,0 4,7 4,7 5,3 6,8 stdav +1 3,6 3,3 5,0 6,0 10,6 stdav-1-2,3-6,2-4,5-4,5-3,1 Med värdena som har fåtts fram av de ovanstående uppgifterna skall nu dessa sammanställas och föras in i ett diagram. I tabellen ovan ser man medelvärdet och standardavvikelsen som beräknades med formeln. Stdav +1 är medelvärdet plus en standardavvikelse och stdav -1 är tvärtom. Med dessa uppgifter gjordes sedan diagrammet som visas nedan. 19

20 Felinläggning kantsåg, blockhöjd 231mm Bilaga 3 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0 topp 25% mitt 75% rot medelvärde stdav +1 stdav-1 Bild 5: Felinläggningsdiagram kantsåg, blockhöjd 231 mm I bild 5 ser man inläggningsdiagrammet får kantsågen. Ifall inläggningen skulle varit helt perfekt skulle medelvärdeslinjen följa 0-linjen och det skulle inte vara någon standardavvikelse. Tabell 7: Uppmätta båghöjder på de olika stockarna med 231mm blockhöjd. stocknummer topp 25% mitt 75% rot vänster höger vänster höger vänster höger vänster höger vänster höger medel 7,9 8,9 5,7 I tabell 7 är de uppmätta båghöjderna på stockarna redovisade. Om det är ett positivt värde under högerkolumnen betyder det att stocken är sågad med krok upp i första såg. 20

21 Felinläggning delningssåg, blockhöjd 231mm Bilaga 4 Tabell 8: Delningssågens kurvsågningsegenskaper stocknummer topp 25% mitt 75% rot vänster höger vänster höger vänster höger vänster höger vänster höger Missade denna efter delningssåg medel 3,45-0,64-0,82 3,00 7,00 stdav 6,20 4,48 4,79 6,15 10,21 I tabell 8 kan man utläsa hur bra kurvsågningen är i delningssågen. Värdena ovan är hur sågcentrum ligger i förhållande till stockcentrum och är uttryckt i mm. Mätningen är gjord efter delningssågen. Om stockcentrum ligger till höger om sågcentrum är det ett plusvärde och om det är till vänster är det ett minusvärde. Tabell 9: Uträknad felinläggning färdig att föra in i diagram topp 25% mitt 75% rot medelvärde 3,45-0,64-0,82 3,00 7,00 stdav 6,20 4,48 4,79 6,15 10,21 stdav 1+ 9,66 3,84 3,97 9,15 17,21 stdav1- -2,75-5,11-5,61-3,15-3,21 topp 25% mitt 75% rot båghöjd 0 7,9 8,9 5,7 0 rel medelvärde 3,45 7,26 8,08 8,70 7,00 rel +1 9,66 11,74 12,87 14,85 17,21 rel -1-2,75 2,79 3,29 2,55-3,21 Förklaring till tabell 9: - Medelvärde = medelvärde på de mätningar som gjordes. - Stdav = standardavvikelse på de mätningar som gjordes. - Stdav 1+ = medelvärde + standardavvikelse - Stdav 1- = medelvärde - standardavvikelse. - Båghöjd = medelvärde på de mätningar som gjordes. - Rel medelvärde = båghöjd + medelvärde - Rel +1 = båghöjd + stdav 1+ - Rel -1 = båghöjd + stdav 1- Med dessa uppgifter kan sedan följande diagram ritas. 21

22 Felinläggning delningssåg, blockhöjd 231mm Bilaga båghöjd rel medelvärde rel +1 rel topp 25% mitt 75% rot Bild 6: Felinläggningsdiagram delningssåg, 231mm blockhöjd I bild 6 ser man en sammanställning av hur bra kurvsågningen är i delningssågen. Det optimala resultatet skulle ha varit ifall medelvärdeslinjen följde båghöjdslinjen och det inte var någon standardavvikelse. 22

23 Felinläggning kantsåg, blockhöjd 155mm Bilaga 5 Tabell 10: Vänster och höger blekesbredd vid de fem mätpunkterna. stocknummer topp 25% mitt 75% rot Höjd Längd vänster höger vänster höger vänster höger vänster höger vänster höger Tabell 11: dessa värden har fåtts fram genom formeln som tidigare beskrivits i anslutning till tabell 6. Stocknummer Topp 25% Mitt 75% Rot nr 1-1,9-5,6-6,2-2,4-12,9 nr 2-2,6 0,7-4,9 3,7 5,2 nr 3 2,7-0,5-4,1-4,9-19,0 nr 4 2,5-0,7 0,2 0,9-10,3 nr 5-0,2 3,4 10,3-4,0 11,2 nr 6 1,2-3,0-0,6 2,6 4,0 nr 7 0,6-5,7 0,8 3,4 0,4 nr 8 2,4-1,1 0,6 2,2-12,0 nr 9 1,1 2,0 3,5-1,3-4,7 nr 10-1,0 3,0 3,4-1,6 5,1 nr 11-6,4 3,5 3,7-6,5-7,6 nr 12 3,9-4,1-6,8-2,3-3,0 nr 13-1,2 1,0-0,5 2,2 5,2 nr 14 3,2-3,6-0,5 1,1 1,7 nr 15-3,7 0,8-1,5 4,3 0,8 nr 16 3,0-1,1 5,3-0,9 6,5 nr 17 9,9-3,5 1,1 5,0 2,5 nr 18-3,9-0,4 2,2 6,1 6,9 nr 19-4,8 4,4 4,8 4,2 2,9 nr 20-1,0-4,5 0,0-3,9-7,0 medel 0,2-0,8 0,5 0,4-1,2 stdav 3,7 3,1 4,1 3,6 8,0 23

24 Felinläggning kantsåg, blockhöjd 155mm Bilaga 5 topp 25% mitt 75% rot medelvärde 0,2-0,8 0,5 0,4-1,2 stdav 3,7 3,1 4,1 3,6 8,0 stdav +1 3,9 2,4 4,7 4,0 6,8 stdav-1-3,5-3,9-3,6-3,2-9,2 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10,0 topp 25% mitt 75% rot medelvärde stdav +1 stdav-1 Bild 7: Felinläggningsdiagram kantsåg, 155mm blockhöjd Tabell 12: Uppmätta båghöjder på de olika stockarna med 155mm blockhöjd. stocknummer topp 25% mitt 75% rot vänster höger vänster höger vänster höger vänster höger vänster höger medel 5,9 7,6 6,9 24

25 Felinläggning delningssåg blockhöjd 155mm Bilaga 6 Tabell 13: Delningssågens kurvsågningsegenskaper stocknummer topp 25% mitt 75% rot vänster höger vänster höger vänster höger vänster höger vänster höger medel 1,20-0,30 0,50 0,40 4,70 stdav 7,52 6,64 6,66 5,67 7,30 topp 25% mitt 75% rot medelvärde 1,20-0,30 0,50 0,40 4,70 stdav 1+ 8,72 6,34 7,16 6,07 12,00 stdav1- -6,32-7,82-6,16-5,27-2,60 topp 25% mitt 75% rot båghöjd 0 5,9 7,6 6,9 0 rel medelvärde 1,20 5,60 8,10 7,30 4,70 rel +1 8,72 12,24 14,76 12,97 12,00 rel -1-6,32-1,92 1,44 1,63-2, topp 25% mitt 75% rot båghöjd rel medelvärde rel +1 rel Bild 8: felinläggningsdiagram delningssåg 25

26 Felinläggning rotation Bilaga 7 Tabell 14: Uträknad rotation vid felinläggning blockhöjd 155 mm felinläggning (mm) pilhöjd (mm) rotation radianer rotation grader 1-6,2 17-0,37-21, ,25-14, ,21 12,15 4 0,2 15 0,01 0, ,37 20,92 6 0,8-8 -0,10-5,74 7 5,8 20 0,29 16,86 8 4,1 11 0,38 21,88 blockhöjd 231 mm felinläggning (mm) pilhöjd (mm) 1 2, ,14-7,76 2-8,8 15-0,63-35,92 3 2, ,06-3,71 4-2,5 12-0,21-12,02 5 1,2 27 0,04 2,55 6-7,8 38-0,21-11,84 7-2,5 22-0,11-6,52 8-5,9 25-0,24-13,65 9 4,2 15 0,28 16,26 medel -2,45 stdav 16,00 I denna uträkning har det endast använts de stockar som har en pilhöjd på över 10 mm. Formeln som användes var: X=arcsin(felinläggning/pilhöjd) Eftersom att svaret av den formeln var i radianer räknades det om till grader med en funktion i Excel. 26

27 Övermål Bilaga 8 Förklaring till bilagorna övermål: Värdena som står under rot, mitt och topp är måttet på brädan eller plankan som den är sågad till. Övermålet är uträknad till ett medelvärde av alla de olika värdena som fåtts fram. T ex om en 50 mm planka är sågad till 53 mm är övermålet 3 mm. Tabell 15: Uppmätt övermål vid dimension 50 x 175mm dimension tjocklek bredd 50x100 rot mitt topp rot mitt topp 50,5 52,6 52,3 105,6 105, ,8 53, ,2 53,5 52,8 104,7 104,4 104,4 51, , ,7 104,2 53,9 53,5 52,8 104,9 104,5 104, ,8 51,8 105, ,2 53,9 53,4 52,5 105,4 104, ,7 52, ,7 104, ,1 52, ,8 104,2 105,2 50,8 51,9 51,5 106,1 104,5 105, ,1 51,9 104,5 104,3 104,3 51,4 52,6 52,8 104,6 105,1 104,2 53,7 52, ,8 104,8 104, , ,5 105,8 104,8 53, , ,2 104,1 50, ,5 106,1 104,4 104, ,2 104,8 104,2 104,1 50,8 51,4 52,2 105,4 104,6 104, ,1 51, ,8 104, ,3 52,3 105,5 105,1 104,8 medel 52,3 104,8 Tabell 16: Uppmätt övermål vid dimension 50 x 115mm dimension 50x115 rot tjocklek mitt topp rot bredd mitt topp 52,2 51,9 52,2 119,9 119,7 120,3 51,6 51,6 52,3 119,9 119,8 119,8 52,7 52,2 52,5 120, ,9 52,3 52,6 52,5 120,8 120,1 118,9 52,4 52,5 52,3 120,6 119,7 119,5 52, ,7 119,7 119,6 53,8 53,2 51,9 121,7 120,1 120,4 51,7 51,6 52,4 121,8 120,3 117, , ,2 119,7 119,7 51,6 51,6 52,5 119,5 119,8 119,9 52,7 52,5 52, , ,7 52,3 120,5 120,3 121,9 52,5 51,9 52,1 119,6 120,2 119,7 51, ,1 119,5 120,4 119,6 51,9 52, ,2 120,1 120,3 52,5 52,1 52,2 121,9 120,3 120,4 52, , , ,6 52,1 52, ,5 medel 52,2 120,2 27

28 Övermål Bilaga 8 Tabell 17: Uppmätt övermål vid dimension 38 x 125mm dimension 38x125 rot tjocklek mitt topp rot bredd mitt topp 39,6 39,9 39,3 129,7 130, ,6 39,6 129,8 130,1 130,5 39,3 39,6 39,4 130,5 129,4 130,8 39,9 40,2 40,3 129,5 129,8 130,2 39,4 40,3 39, , ,4 39,3 39,4 130,5 130,3 130,7 39,6 39,5 39,9 129,8 129, ,4 39,5 39,2 130,2 129,8 130,4 39,8 39,6 39,4 130, ,9 40,5 41,4 40, ,7 130,7 39,6 39,4 39,2 129,3 129,8 129,8 39,2 38,90 38,80 129,3 129,4 129,6 39,3 39,40 39,50 129,9 129,5 129, ,5 40,4 130,5 129,9 130,5 39,7 39,5 39, ,9 129,7 39, ,4 130,4 130,4 129,8 39,3 39,3 39,7 129,7 130,3 129,9 40,7 40, ,4 129,9 129,6 39,4 39,6 39,7 130, ,2 40, , ,6 131,3 39,8 39,8 39,4 129,7 129,5 129,7 39,9 39,7 39,9 130, ,6 39,4 39,6 130,2 130,4 129,8 40,1 40,4 41,2 130,6 131,3 130,4 39,5 39,6 39,5 129,5 129,1 130,4 39, ,5 129,3 129,8 39,3 39,6 40,6 130,6 130,1 130,1 39,9 38,2 39,4 130, medel 39,74 130,10 28

29 Övermål Bilaga 8 Tabell 18: Uppmätt övermål vid dimension 50 x 175mm dimension tjocklek bredd 50x175 rot mitt topp rot mitt topp 52,6 52,3 52,6 181,4 180,2 180,4 51,5 51, ,4 180,6 180,4 51, , ,2 179,9 52,8 52, ,6 180, ,5 51,8 52,9 180, ,8 52,3 52,8 52,3 180,3 180,6 180,2 52,4 53,4 52,6 179,7 179,3 179,8 51,6 51,9 52,1 180,5 179,5 179,9 51,9 53,5 52,5 182,3 180,9 180,3 52,7 51,6 52,2 181,5 180,6 179,8 52,1 52,4 52, ,6 180,2 52, ,9 182,5 180,8 180, ,3 51,5 180,8 180, ,5 51,6 52,2 181,8 180,5 180,1 52,5 52,9 52,8 180,4 180,3 180,1 51,6 51,2 51,8 180,7 180,4 180, ,7 181,3 180,2 180,2 51,7 52,4 53, ,5 180,5 51,6 52,4 52,5 180,4 180,2 180,3 51,7 51, ,6 180,1 180,5 medel 52,3 180,5 Tabell 19: Uppmätt övermål vid dimension 75 x 150mm dimension 75x150 rot tjocklek mitt topp rot bredd mitt topp 77,8 78,3 78,2 154,2 154,3 153,2 78,1 77,9 78,3 154,5 154,8 153,5 77,9 78,3 78,1 153,8 153,9 153,9 78,4 77,9 78, ,1 78, , ,2 78,4 78,6 78,3 154,6 154,6 154,6 78,2 77,9 78, ,3 153, , ,8 153,4 78, ,4 153, ,1 154,8 154,3 154,3 78,4 78,2 78,2 153,9 153,6 153,6 78, ,3 154,3 154,4 153,8 78,1 78,3 78,1 153,6 153,9 153,8 78,5 78,1 78,2 154,1 154,1 154,5 77,9 77,9 77,8 153, ,3 77,7 77,6 77,5 153,5 153,4 153,3 77,8 77,3 77, ,6 78,2 78,6 79,2 154,8 154,3 153,8 78,1 78,1 78,1 153,9 153,9 153,4 78,3 78,6 77,9 153,8 153,9 153,3 78,1 78,3 77,9 153,6 153,6 153,9 78, ,9 153,6 154,1 154,2 medel 78,2 153,9 29

30 Övermål Bilaga 8 Tabell 20: Uppmätt övermål vid dimension 50 x 200mm dimension tjocklek bredd 50x200 rot mitt topp rot mitt topp 52,3 52,1 52,3 206,3 206,1 206,5 52,7 52,7 52,5 205,5 205,8 206,3 52,2 52,3 52,1 205,8 205, ,6 52,3 52,8 206,1 205,8 206,4 medel 52,4 206,0 Tabell 21: Uppmätt övermål vid dimension 16 x 125mm dimension tjocklek bredd 16x125 rot mitt topp rot mitt topp 18,9 17,3 18,1 131,2 130,3 130,3 17, ,2 128,7 130,8 130, ,4 18,8 130,3 130,3 130,5 18,3 18,2 18,5 130,4 130,1 130,3 20,1 17,8 17,7 129,1 129,3 128,6 26,5 25,3 25,7 130,5 130,2 130,5 medel 19,4 130,1 Tabell 22: Uppmätt övermål vid dimension 25 x 150mm dimension 25x150 rot tjocklek mitt topp rot bredd mitt topp 26,7 26,6 26,6 156,9 157,3 156,7 27,8 27,9 27, ,7 155, , ,6 156, ,4 27,9 27,8 155,9 155, ,6 26,9 26,6 153,8 156, ,1 26,4 26,2 156, , ,1 27, , , ,8 157,2 155,6 155,5 26,5 26,5 26,4 156,8 156,2 156,3 27,1 27,8 27,7 155,5 155,7 155,5 26,8 27,3 26, ,6 155,7 26,6 26,8 26,5 156,3 156,7 155,9 26,7 26,8 26,6 156,9 156, ,3 27, , ,9 28,4 27,8 28,2 156,9 155,8 155, ,9 26,6 158,6 155,8 155,8 27,3 27, ,7 155,9 157,9 26,5 26,1 26,3 157,9 157,4 156,6 medel 27,2 156,4 30