Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Ormkärrskolan Inger Burström Barn och utbildningsförvaltning Västerås

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING GRUNDUPPGIFTER VÅR VISION SAMVERKAN BARN/ELEVER SAMVERKAN MEDARBETARE SAMVERKAN VÅRDNADSHAVARE FÖRANKRING AV PLANEN DEFINITIONER UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING UTVÄRDERING AV FÖRRA ÅRETS PLAN SAMVERKAN I UTVÄRDERINGEN AV FÖRRA ÅRETS PLAN RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN AV FÖRRA ÅRETS PLAN UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ORSAKER METOD/AKTIVITET FÖR KARTLÄGGNING RESULTAT OCH ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN GENOMFÖRA ÅTGÄRDER FRÄMJANDE ÅTGÄRDER FRÄMJANDE ARBETE PÅ ENHETEN UNDER KOMMANDE ÅR FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER FÖREBYGGANDE ARBETE PÅ ENHETEN UNDER KOMMANDE ÅR ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING POLICY RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PERSONER BARN/ELEVER OCH VÅRDNADSHAVARE KAN VÄNDA SIG TILL RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN/ELEV KRÄNKS AV ANDRA BARN/ELEVER RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN/ELEV KRÄNKS AV MEDARBETARE RUTINER FÖR UPPFÖLJNING RUTINER FÖR DOKUMENTATION ANSVARSFÖRHÅLLANDE Bilaga 1- Diskrimineringsgrunder Referensförteckning

3 1. INLEDNING Alla barn/elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Därför finns det bestämmelser om att förskolan och skolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder. Lagändringen innebär att utbildningsanordnare har fått ett utökat ansvar för att förebygga diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett lagens sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Enheten skall dokumentera alla delar (kartläggning, främjande och förebyggande åtgärder, uppföljning och utvärdering, samverkansskyldigheten) av det löpande arbetet under året. Dokumentationskravet ersätter det tidigare kravet på att ha en likabehandlingsplan. Det är inte bara undervisningen som omfattas av arbetet utan hela verksamheten. Det handlar om till exempel pedagogiskt material, prov och betygssättning till studiemiljö, raster och utflykter. Skolresor, friluftsdagar och avslutningar omfattas också. 1 Observera att skollagens regler om arbete mot kränkande behandling är oförändrade. 1 Nya bestämmelser för förskolan och skolan fyra steg och sju diskrimineringsgrunder 3

4 2. GRUNDUPPGIFTER Namn på förskola/skola: Ormkärrskolan Förskolechef/rektor: Inger Burström Ansvarig för planen: rektor Inger Burström och biträdande rektor Annica Torseng Planen gäller från: Planen gäller till: Vår vision Ormkärrskolan en skola för alla. Ormkärrskolan ska tidigt upptäcka diskriminering och kränkande behandling och inte lämna någon utsatt utan hjälp Samverkan barn/elever Eleverna har medverkat vid upprättandet samt uppföljning av planen via samtal på elevrådet, trygghetsvandringen och trivselenkäter Samverkan medarbetare Värdegrundsgruppen med representanter från alla lärlag, driver arbetet med denna plan och lyfter frågor i sina respektive lärlag. Alla medarbetare har fått vara med vid kartläggningen och varje lärlag har gett förslag på såväl allmänt förebyggande arbete som åtgärder utifrån riskfaktorer Samverkan vårdnadshavare Varje år diskuteras och förankras Plan mot diskriminering och kränkande behandling på föräldrarådet Förankring av planen All personal ska vara väl förtrogen med planen. Förankring sker via lärlagen samt på konferenstid. Värdegrundsgruppen ansvarar för att arbetet med planens hålls vid liv under läsåret. Elever får ta del av planen via elevrådet samt de aktiviteter som är kopplade till planens innehåll. Planen förankras hos föräldrarådet samt finns att tillgå på skolans hemsida för övriga vårdnadshavare. 4

5 3. DEFINITIONER Skolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010: 800) kap 6 och av Diskrimineringslagen (2008:567). Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet skollagen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Diskriminering är enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder). Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet. 5

6 4. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående års plan? Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen Utvärdering av förra årets plan Värdegrundsgruppen har tagit fram frågeställningar, som varje lärlag har använt vid utvärderingen av förra läsårets plan. Eleverna har utvärderat planen via elevrådet Samverkan i utvärderingen av förra årets plan All personal har via lärlagen fått utvärdera planen skriftligt. Elevrådet har muntligt utvärderat de aktiviteter som varit kopplade till våra mål i planen Resultat av utvärderingen av förra årets plan Vi har under läsåret som gått fördjupat oss i diskrimineringsgrunden funktionshinder. Personalen har haft regelbundna samtal i lärlagen utifrån de frågeställningar som värdegrundsgruppen tagit fram. Dessa samtal har sedan följts upp i värdegrundsgruppen under läsåret, och lett till vidare diskussioner om hur vi kan förebygga diskriminering inom detta område. Personalens fortbildning har under läsåret berört neuropsykiatriska funktionshinder och hur vi kan anpassa undervisning och aktiviteter så att alla elever på skolan, oavsett funktionsvariation, ska ha en bra lärmiljö och goda förutsättningar till lärande. För att involvera eleverna i det fördjupade arbetet, gav värdegrundsgruppen varje klass i läxa att titta på ett antal filmer från UR som handlade om synliga och osynliga funktionsnedsättningar. Eleverna har på klassråden samtalat om trygga och otrygga platser på skolan. Detta har följts upp av elevrådet på en trygghetsvandring, som nu ligger till grund för åtgärder i årets plan. Skolgårdsgruppens arbete för en mer tillgänglig skolgård, ledde till dialog med fastighetskontoret och pedagogiska skolgårdar, och resulterade i nya gungor, ny lekställning, nya sittbänkar, tillgängliga sandbord och planer på en ny sinnlig del av skolgården. Alla dessa insatser har förbättrat tillgängligheten för våra elever med olika fysiska funktionshinder. Även i denna del har elevrådet medverkat. 6

7 Vi är stolta över vår nya tillgängliga skolgård och vi kan konstatera att vi som personal har fått mer kunskap om olika osynliga funktionshinder genom den fortbildning vi fått samt de kollegiala samtal vi har haft. Detta har lett till att vi har blivit bättre på att bemöta alla elever, oavsett funktionsvariation, samt anpassa undervisningen så att den gynnar alla våra elever. Vi har under året involverat eleverna något mer i denna plan, men detta arbete kan bli ännu bättre. Det är något vi fortsätter att arbeta med under kommande läsår. Vår utmaning kommande år blir att arbeta med alla diskrimineringsgrunder, och inte bara fokusera på en Uppföljning och utvärdering av årets plan Beskriv hur årets plan ska utvärderas: Årets plan kommer att utvärderas i lärlag och i elevrådet. Årets plan utvärderas senast: Ansvarig för att årets plan utvärderas är: Biträdande rektor Annica Torseng 7

8 5. KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ORSAKER Tidpunkt för kartläggning: vecka Metod/aktivitet för kartläggning Samtal i lärlag om de olika diskrimineringsgrunderna utifrån frågeställningar från kartläggningsmaterialet Huset. Skriftlig dokumentation av analyser. Samtal om diskriminering och trakasserier på elevrådet, tillsammans med skolsköterskan. Dokumentation från Trygghetsvandringen som gjordes med elevrådet i slutet på maj Samtal i Värdegrundsgruppen 5.2. Resultat och analys av kartläggningen Trygghetsvandringen visar att eleverna upplever det tryggt där det finns vuxna och elever de känner, samt i lokaler man ofta vistas i. Yngre elever är ibland rädda för äldre elever som man möter i korridoren eller för plötsliga ljud, lampor som släcks automatiskt och när någon rycker i dörrar. Att stå naken i duschen, när någon tittar in, kan också skapa otrygghet. Samtalen på elevrådet, handlade om hur man med sina ord kan kränka andra samt att vi är olika som människor. Samtalen i lärlagen handlade om att vi som personal kan agera omedvetet fel p g a värderingar, missuppfattningar samt okunskap. Samtalen i värdegrundsgruppen handlade om att vi måste ha en bättre struktur på våra kartläggnings- och utvärderingsmetoder inför kommande år. Vi behöver bland annat se över frågorna i våra trivselenkäter, samt göra en tidsplan för när vi gör dessa. Analys av resultatet Vi ser ett mönster i lärlagens svar som visar att det är viktigt att arbeta med personalens värderingar, då det omedvetet kan styra våra uttalanden och handlingar. Det syns särskilt tydligt när det gäller könsuttryck, hur vi behandlar pojkar och flickor samt etnisk tillhörighet och religion. Vi behöver skapa utrymme för diskussion angående detta på våra konferenser och möten. Vi behöver även hitta former för att samtala om detta med våra elever. 8

9 Vi har insett att vi behöver ha bättre underlag för kartläggning och analys av vårt värdegrundsarbete. Vi behöver utveckla enkäter med frågeställningar som mäter detta. Vid trygghetsvandringen framkom att många elever är rädda för oförklarliga ljud och rörelser, samt lampor som plötsligt slocknar. Vi ser att vi skulle behöva visa barnen vad som orsakar detta. Många barn skrämmer varandra i korridorerna. Det behöver vi också lyfta, t ex på ett elevråd. Det vore bra om vi kunde hitta något bra sätt där alla elever lär känna varandra bättre, så att yngre elever blir tryggare med de äldre. Ett första steg är att utveckla vår fadderverksamhet. Erfarenheterna från elevrådet är att vi skulle behöva jobba mer med hur ord kan kränka i alla klasser. 6. GENOMFÖRA ÅTGÄRDER 6.1. Främjande åtgärder Trivselledare som leder rastaktiviteter på 10-rasten, för att motverka utanförskap och främja inkludering Kartläggning av de böcker som finns i skolbiblioteket, som berör olikheter generellt samt diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inköp av nya böcker till biblioteket, där vi ser att det finns behov av att komplettera. Värdegrundsarbetet, både det naturliga i vardagen samt det mer strukturerade i form av läxor och storsamlingar Grundsärskolans lärare besöker grundskolans förskoleklass samt lågstadieklasser och förklarar vad intellektuell funktionsnedsättning innebär, för att grundskolans elever ska få en ökad förståelse för grundsärskolans elever, samt få möjlighet att ställa frågor. 9

10 6.2. Främjande arbete på enheten under kommande år Mål Alla elever ska känna sig trygga på rasten, samt ha någon att vara med. Vi vill att vårt skolbibliotek ska ha böcker som berör olikhet i allmänhet och de olika diskrimineringsgrunderna i synnerhet, så att pedagogerna kan använda sig av boksamtal för att prata om diskriminering och trakassering. Alla elever på skolan ska få större kännedom om våra två värdegrundsord samt handla efter dessa i vardagen. Grundskolans elever ska få en förståelse för intellektuell funktionsnedsättning Aktivitet Trivselledarna håller i planerade rastaktiviteter på 10- rasten. Vi kartlägger vilka böcker vi har i skolbiblioteket som berör olikheter samt de olika diskrimineringsgrunderna och kompletterar med nya i de fall det behövs. Böckerna visas upp på konferenser, så all personal vet om att de finns. Alla på skolan arbetar regelbundet med våra två värdegrunds-teman för året SAMARBETE och RESPEKT FÖR MIG SJÄLV OCH ANDRA Grundsärskolans lärare går runt till f- klass och åk 1-3. Och förklarar vad detta innebär. Ansvar Johan B, Johan L och Christer Lisbeth, Susanne och Annica Tidplan Hela läsåret Klart under HT Uppföljning vad, hur, när Utvärdering i värdegrundsgruppen samt på klassråd och elevråd i slutet av HT och VT Vi utvärderar i värdegrundsgruppen i december All personal Hela läsåret Vi utvärderar i värdegrundsgruppen och på elevrådet i december och maj Grundsärskolans lärare Innan v. 44 Annica stämmer av med berörda lärare v

11 6.3. Förebyggande åtgärder Etiska samtal med eleverna kring olikhet som en resurs samt vikten av att bemöta olikhet med respekt. Pedagogiska övningar kring olika uttryck som kan upplevas kränkande, kopplat till de olika diskrimineringsgrunderna. Pedagogiska samtal kring personalens bemötande gällande kön, etnisk tillhörighet, religion samt könsuttryck. Utveckla fadderverksamhet för att skapa trygghet mellan elever Värdegrundsgruppen tar fram nya enkäter för vårt värdegrundsarbete Förebyggande arbete på enheten under kommande år Mål Aktivitet Ansvar Tidplan Uppföljning vad, hur, när Fadderverksamhet utökas, för att skapa trygghet mellan yngre och äldre elever Eleverna ska få större förståelse för hur ord kan upplevas som kränkande utifrån de olika diskrimineringsgrunderna Pedagogiska samtal kring personalens värderingar gällande kön, etnisk tillhörighet, religion samt könsuttryck. En fadderdag under HT och en under VT, samt egna aktiviteter faddervis Samtal och praktiska övningar regelbundet Samtal i personalgrupp All personal Hela läsåret Utvärdering på konferenser i dec och maj All personal Hela läsåret Utvärdering på konferenser i dec och maj Annica & Inger Hela läsåret Utvärdering på VG i maj 11

12 Skapa nytt underlag för kartläggning av elevers trygghet, samt arbetet med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Värdegrundsgruppen tar fram nya enkäter Annica Hela läsåret Utvärdering på VG i maj 7. ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 7.1. Policy Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår skola Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Skolan arbetar för att alla, såväl vuxna som elever, ska vara uppmärksamma på situationer där elever kan utsättas för kränkande behandling, t ex i kapprum, omklädningsrum, på raster och på internet. På skolgården verkar rastvärdar för att främja en lugnare och tryggare skolmiljö. Rastvärdarna har färgade västar, för att eleverna lätt ska kunna se vem det kan vända sig till. I samtliga klasser genomförs trivselenkäter två gånger per läsår Personer barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till I första hand vänder man sig till klassläraren eller övrig personal i lärlaget. Utöver det kan man vända sig till följande personer: Elisabet Lithammer (skolsköterska) Carina Mahr (specialpedagog) (expeditionen) Inger Burström (rektor) Annica Torseng (biträdande rektor)

13 7.4. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av andra barn/elever Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska upphöra så snabbt som möjligt. Ansvaret för de akuta åtgärderna ligger i första hand hos lärlagen. All personal har dock skyldighet att ingripa vid konflikter. Rutiner: 1. Samtal med den utsatte. Vad har hänt? Hur ofta? Vilka är inblandade? Samtalet dokumenteras. 2. Lärlaget pratar med varandra och bestämmer hur man ska arbeta med situationen. Är det diskriminering? Kränkande behandling? Vem/vilka har utfört kränkningen? 3. När den/de som utfört kränkingen finns i skolan, kallas de en i taget till samtal. De upplyses om att vi vet att de har utsatt någon för kränkande behandling, att vi ser mycket allvarligt på situationen och att den kränkande behandlingen omedelbart måste upphöra. Det är viktigt att den/de får tid att berätta själv och att den vuxne inte ger för mycket information. Samtalet ska alltid dokumenteras. 4. Kontakt med de inblandades föräldrar för att berätta om vad som hänt. Samtalet dokumenteras. 5. Inom en vecka sker enskilda uppföljningssamtal med de/den som utfört kränkningen och den utsatte. Samtalet dokumenteras Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av medarbetare 1. Händelsen anmäls till klasslärare, elevvårdsteam, rektor eller annan vuxen på skolan som eleven har förtroende för. 2. Den som tar emot anmälan anmäler händelsen till rektor via blankett Anmälan om upplevd diskriminering och kränkande behandling, som finns på expeditionen och i pärmen i kopieringsrummet. Det finns även möjlighet att fylla i anmälan digitalt på Insidan. 3. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor. 4. Rektor informerar huvudmannen. 5. Rektor ansvarar för att utredning görs enligt följande: Samtal med samtliga berörda parter. Samtal dokumenteras på blankett Utredning av diskriminering och kränkande behandling, som finns på Insidan. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärderna dokumenteras. 13

14 Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. Rektor följer upp med den personal som kränkt eleven. Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras. OBS! Vid befarad diskriminering, trakasserier eller kränkning utfört av en medarbetare ska alltid utredningen göras av förskolechef/rektor 7.6. Rutiner för uppföljning Vi följer de rutiner som förordas enligt Västerås stads blankett Utredning av diskriminering och kränkande behandling. Där står det tydligt hur och när åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Ansvarig för uppföljningen är den som har gjort utredningen Rutiner för dokumentation Rektor uppdrar åt klassläraren eller annan pedagog i lärlaget, att utreda ärendet enligt blanketten Utredning av diskriminering och kränkande behandling. Om utredningen visar att detta är en diskriminering/kränkning, skickas blanketten per post till registrator för sekretessmärkning och diarieföring. Om utredningen visar att händelsen inte handlar om diskriminering/kränkning, sparas dokumentationen på ett säkert sätt på skolan. Dokumentationen förvaras i en speciell pärm som finns hos skolans elevhälsoteam Ansvarsförhållande Personal som får kännedom om kränkning/trakassering/diskriminering meddelar rektor. Elev som upplever sig kränkt/trakasserad/diskriminerad av personal meddelar själv eller tillsammans med förälder rektor. 14

15 Bilaga 1- Diskrimineringsgrunder Kön Att någon är pojke, flicka, kvinna eller man. Även transexuella personer alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet och uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar som är jämnförbara med religion tex buddism och ateism. Etiska, filosofiska åsikter skyddas inte av lagen. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet dvs. om du bli kär i personer av samma kön, båda könen eller motsatt kön som dig själv. Ålder Skydd mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang. 15

16 Referensförteckning Skollag 2010:800 Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs / Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Nya bestämmelser för förskolan och skolan fyra steg och sju diskrimineringsgrunder 16