Sammanställning Återrapportering Dnr: 1-618/2016 och kvalitetsplan Sid: 1 / 7

Transkript

1 Sammanställning Återrapportering Dnr: 1-618/2016 och kvalitetsplan Sid: 1 / 7 Universitetsförvaltningen Avdelningen för Styrelsestöd och Internationella relationer Lena Atterwall, Samordnare Sammanställning av insända återrapporteringar och kvalitetsplaner 2016 Sammanställningen är baserad på återrapporteringar från 22 olika verksamheter som var och en är unik när det gäller uppdrag och utmaningar. Från institutioner och program har US fått ett omfattande och fantastiskt material som ger US ett gediget underlag att arbeta utifrån i sitt uppdrag att utveckla och kvalitetssäkra KI:s utbildningsverksamhet. Utbildningsorganisation För majoriteten av de utbildningsnämnder (UN) som inrättades 2016 kom verksamheten igång sent under året. Att identifiera nämndens uppdrag och institutionens utbildningsuppdrag har varit en utmaning för flera institutioner. I många fall har utbildningsuppdraget blivit tydligare och samverkan mellan kurser och lärare inom olika delar av en institution har ökat. Inom samtliga institutioner pågår ett aktivt utvecklings- och kvalitetsarbete. Vilka aktiviteter som prioriteras varierar beroende på institutionens uppdrag och utmaningar men återkommande är: - pedagogisk utveckling - samverkan inom institutionen, mellan kurser och med externa parter - kompetensutveckling för lärare Vidare är samverkan med SLL, flytt till Biomedicum och NKS, ansvar för uppdragsutbildning samt ekonomiska frågor utmaningar som flera institutioner arbetar med. Av grundutbildningsansvariga (GUA) uppfyller 19 av 22 kraven för kompetens medan för programdirektorer (PD) är det 6 av 19 som uppfyller dessa krav. I samtliga fall där kraven för kompetens inte uppfylls finns en plan för hur kompetenskraven ska uppnås. I majoriteten av fallen där kompetensen inte uppnås rör det sig om personer som under flera år ägnat större delen av sin tid till undervisning. Tiden för forskningsaktivitet har därmed varit liten och det har varit svårt att konkurrera om forskningsmedel. De forskningsmedel för ledningsuppdrag som dessa personer nu erhållit kommer att användas till att uppnå docentkompetens och därefter för ansöka om docentur, i de flera fall under Postadress Besöksadress Telefon E-Post Karolinska Institutet Stockholm Nobels väg 6 Solna , vx , dir lena.atterwall@ki.se Webb ki.se Org. nummer

2 Sid: 2 / 7 Alla institutioner utom en har en eller flera lärarrepresentanter från annan institution i utbildningsnämnden. Många nämnder har också en namngiven handläggare. Lärartillgång Ett antal institutioner rapporterar god tillgång till kompetenta lärare i förhållande till institutionens utbildningsuppdrag. Dock har risk för kommande lärarbrist identifierats Den största anledningen till risk för bristande lärartillgång är förestående pensionsavgångar. Bristande incitament till att delta i undervisningen samt att utbildningens behov av ämneskompetens inte har varit avgörande vid rekrytering är andra anledningar som anges. Begränsad tillgång till akademiskt meriterade lärare gör också rekryteringar svåra. Hög arbetsbelastning och stora undervisningsuppdrag gör det svårt att få tid till forskning och vetenskaplig meritering vilket försvårar karriärutvecklingen för befintliga lärare. Ekonomiska förutsättningar och oro för finansiering anges också och kan leda till att lärarkompetens/kompetenta lärare lämnar KI. När det gäller klinisk utbildning anges att det finns begränsad tillgång till forskningsanknuten handledarkompetens inom verksamhetsintegrerat lärande (VIL). Det är också vanligt att kliniska lärare saknar formell pedagogisk kompetens och att det är svårt att kombinera klinisk tjänstgöring med undervisningsuppdrag. KI:s uttalade strategi att antalet professorer ska minska gör det svårare att motivera kliniska lärare till en akademisk meritering samt att adjungera professorer inom kliniska discipliner. Verksamhetsförändringar inom Stockholms läns landsting (SLL) och andra samarbetsorganisationer, t ex Smittskyddsinstitutet (SMI), får stora effekter på lärartillgången. Klinikernas brist på läkare och sjuksköterskor gör att de avsäger sig undervisningsuppdrag med hänvisning till svårigheter att rekrytera handledare. Vid flertalet institutioner sker ett långsiktigt och strategiskt arbete med rekrytering och kompetensutveckling av lärare. HÅP-fördelade forskningsanknytningsmedel används för att möjliggöra forskningstid och akademisk meritering. Ett par institutioner arbetar också med att etablera samarbeten som kan bistå med den kompetens som saknas inom resp institution. Det formella meritvärdet för lärare behöver stärkas. Vikten av pedagogisk meritering för en akademisk karriär och att undervisning ingår som en del av en akademisk tjänst behöver tydliggöras. Från en institution kommer förslag om att ett krav på undervisning för att få tillgång till vissa forskningsmedel bör införas.

3 Sid: 3 / 7 Studentinflytande Majoriteten anser att studentinflytandet fungerar bra. Studenternas åsikter om innehåll och utförande utgör en viktig del för kursutvecklingen och studentengagemanget tas på allvar. UN bidrar till ett ökat studentinflytande men man önskar att det formella studentinflytandet stärks ytterligare, med formellt studentinflytande avses studentrepresentation i nämnder och underorgan samt högre svarsfrekvens på kursvärderingsenkäterna. Det informella studentinflytandet och den dagliga kontakten med studenterna är viktigt och lärarna upplever sig vara tillgängliga och lyhörda för studenternas synpunkter och kontinuerliga dialoger. Institutionerna arbetar på olika sätt för att stimulera studentengagemang och önskar i många fall en större aktivitet från studenterna. Kursvärderingarna är ett viktigt verktyg för studentinflytande men den låga svarsfrekvensen är ett problem. Kursråd är ett vanligt förekommande komplement till kursvärderingarna och för att fånga upp studenternas synpunkter under kursens gång. I en del fall bjuds även studenter in till olika former av stormöten för att diskutera utbildningsutveckling och studiesociala frågor. Samarbete med de olika utbildningssektionerna inom MF fungerar ofta bra men kontakten med, och uppdraget för, MF:s centrala organisation är mer otydligt. Krav på medlemskap i kåren för att utses till studentrepresentant upplevs från vissa håll som ett hinder för studentinflytandet. Ett par institutioner anger att de har studentrepresentanter i UN men önskar representant från ytterligare något program för att ha representation från hela utbildningsuppdraget. Forskningsanknuten utbildning Alla institutioner arbetar aktivt för att studenterna ska få kännedom om pågående forskning, både den som sker inom institutionen men även annan forskning inom området. Studenterna bjuds ofta in till disputationer, forskningsseminarier och då externa forskare besöker institutionerna. På flertalet institutioner anges att samtliga lärare är forskningsaktiva och att undervisningen sker i direkt anknytning till den forskning som bedrivs. Inom andra områden anges att möjligheten till forskningsfinansiering gör det svårt för utbildningsaktiva lärare att konkurrera om forskningsmedel vilket gör att möjligheterna till forskningsaktivitet begränsas. Externa disputerade lärare används i en del fall för att komplettera den egna fasta lärarstaben. Flera institutioner anger att de har som ambition att alla lärare med utbildningsuppdrag ska ha tid för forskning i sin tjänst och HÅP-fördelade forskningsanknytningsmedel används ofta för att finansiera detta.

4 Sid: 4 / 7 De HÅP-fördelade forskningsanknytningsmedlen är viktiga för att finansiera lärares möjlighet till forskning och därigenom skapa möjlighet till vetenskaplig meritering och karriärutveckling. Dessa medel används också för att skapa incitament och motivation för forskare att delta i undervisningen på grundnivå och avancerad nivå. Den aktiva forskning som dessa medel genererar skapar också ett utökat utrymme för examensarbeten. Inom institutionerna fördelas de HÅP-fördelade forskningsanknytningsmedlen enligt någon av dessa principer: - Utifrån storlek på utbildningsuppdrag - Efter utlysning/nominering - Används som del av finansiering för samtliga lärartjänster - Strategiska val Ca hälften av programmen anger att samtliga examensarbeten sker som en del av arbetet i en forskargrupp eller med en tydlig förankring i pågående forskning i en aktiv forskningsmiljö. Majoriteten av programmen anger att handledare för examensarbeten har doktorsexamen inom huvudområdet eller nära relaterat område och är aktiva inom forskning. Dimensionering och utbildningsutbud Flera institutioner anger att de önskar och har kompetens och resurser för att ta ett större utbildningsuppdrag. Detta gäller särskilt de icke programansvariga institutionerna som anger att de önskar involveras i fler utbildningsprogram och att de ser att de kan bidra till utbildningens forskningsanknytning. Flera institutioner lämnar även förslag på nya möjligheter till interprofessionell utbildning. Flytten till NKS gör att möjligheten till VFU-placeringar förändras och ett par institutioner har lämnat förslag på nya potentiella placeringar. Flera programansvariga institutioner har redogjort för söktryck och genomströmningen i programmen samt eventuella åtgärder som planeras kring detta. Ett antal program anger att de önskar utökat antal platser. De skäl som anges är dels samhällsbehov men för små program även för att det ska vara ekonomiskt hållbart att genomföra utbildningen. De program som önskar utökat platsantal är: - Arbetsterapeutprogrammet - Audionomprogrammet - Biomedicinska analytikerprogrammet - Fysioterapeutprogrammet - Logopedprogrammet - Röntgensjuksköterskeprogrammet Det finns också önskemål om förlängning av ett antal program. I ett par fall kräver det förordningsändringar och arbete kring detta pågår på nationell nivå.

5 Sid: 5 / 7 Det är viktigt att KI följer samhällsutvecklingen för att kunna erbjuda ett utbildningsutbud som motsvarar samhällets framtida behov. Detta gäller både utveckling inom befintligt utbud och eventuell nyutveckling. De förslag till nyutveckling som lämnats är: - Magisterprogram o Läkemedelsutveckling/-epidemiologi o Nutrition o Research management o Research policy o Science communication - Masterprogram o Biostatistik o Integrativ fysiologi och farmakologi o Klinisk bioinformatik - Specialistsjuksköterskeutbildning o Neuro o Subspecialiseringar inom barnsjukvård o Ögon (i förlängningen komplettera med 1-årig utbildning till ortoptist) - Specialistutbildning för biomedicinska analytiker (ffa fördjupning inom bioinformatik) - Specialistutbildning för röntgensjuksköterskor - Sommarkurser på avancerad nivå, t ex sommarforskarkurser Flera institutioner anger också att de planerar att ge fler uppdragsutbildningar. Kvalitetsplaner Kvalitetsplanerna är institutionens och programmens arbetsverktyg för kvalitetsutveckling och kommer inte att fastställas eller godkännas av US. Som en del av kvalitetssystemet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå kommer US ändå att samla in kvalitetsplanerna för att säkerställa att ett kvalitetsarbete sker och ta del av kvalitetsberättelse och analys av utbildningskvalitet. De kvalitetsplaner som skickats in skiljer sig väldigt mellan olika institutioner och program vilket inte är oväntat då verksamheterna skiljer sig åt. Genomgående framgår att ett omfattande kvalitetsutvecklingsarbete pågår inom all verksamhet. För att utveckla kvalitetsplanerna har kollegial granskning och lärande använts som metod. Genom att titta på kvalitetsplanerna kan US också identifiera hur US på bästa sätt kan stödja verksamhetens kvalitetsutveckling. Vid genomgång av årets kvalitetsplaner noteras att svarsfrekvensen på kursvärderingenkäterna är i de flesta fall väldigt låg, i många fall så låg så att resultatet inte kan användas som underlag för kursutveckling.

6 Sid: 6 / 7 Pedagogisk kompetensutveckling, framförallt för kliniska lärare, samt pedagogiskt utvecklingsarbete är ofta förekommande aktiviteter. Dessutom planerar flertalet institutioner att göra en genomgång av kurs- och programwebbar för att säkerställa att de är uppdaterade och relevanta. Vad behöver KI och US arbeta med Förståelsen för universitetets roll och ansvar för samhällsutvecklingen behöver öka, och att både forskning och utbildning hör till uppdraget. Incitament för undervisning behöver stärkas och meritvärdet höjas. Det behöver bli tydligare att undervisningsuppdrag är en del av en akademisk tjänst. För att möta stora väntande pensionsavgångar inom flertalet områden är det viktigt att rekrytering sker utifrån utbildningens behov. Tydliga karriärvägar och möjlighet till meritering såväl vetenskapligt som pedagogiskt är viktigt för en tryggad lärarförsörjning. Inom utbildningsintensiva områden är det vanligare att forskningsaktiviteten är lägre. Detta anges bero på att den stora utbildningsaktiviteten har gjort det svårt att frigöra tid till forskning, vilket i sin tur leder till att möjligheten till forskningsfinansiering försämras. Möjlighet till forskningsaktivitet inom dessa områden behöver stärkas. De HÅP-fördelade forskningsanknytningsmedlen har här ofta en avgörande roll. Inom mer forskningsintensiva områden är problemet istället tvärtom, att det är svårt för forskare att frigöra tid för undervisning och pedagogisk kompetensutveckling. Även här har de HÅP-fördelade forskningsanknytningsmedlen en viktig roll då de kan användas till att frigöra tid för dessa personer. Den pedagogiska kompetensen behöver stärkas och ett utbildningsutbud för pedagogisk kompetensutveckling som svarar mot verksamhetens behov behöver utvecklas. Detta gäller särskilt för kliniskt verksamma lärare där den pedagogiska kompetensen är generellt låg och där de har svårt att frigöra tid för kompetensutveckling. Olika samarbetspartners (t ex SLL, SMI etc) verksamhetsförändringar påverkar lärarkompetens och KI:s möjlighet att bedriva utbildning med hög kvalitet och god forskningsanknytning vilket också behöver synliggöras. Utbildningsuppdrag ska fördelas till den institution som har bäst förutsättningar att genomföra uppdraget med hög kvalitet och god forskningsanknytning och KI bör säkerställa så att tillgänglig kompetens används på ett resurseffektivt sätt.

7 Sid: 7 / 7 KI:s utbildningsutbud ska svara mot samhällets behov och det är viktigt att KI följer samhällsutvecklingen för att skapa ett strategiskt utbildningsutbud som svarar mot framtida behov såväl regionalt och nationellt som internationellt. Studentinflytandet fungerar i många fall bra men det finns vissa behov av utveckling. De studentrepresentanter som utses representerar hela studentpopulationen, oavsett nivå, programtillhörighet eller kårmedlemskap. Studentkåren har ansvar för att utsedda studentrepresentanter har möjlighet att inhämta synpunkter och sprida information till berörda studentgrupper. Studentkårerna behöver även arbeta aktivt för att informera om kårens verksamhet och göra medlemskap i kåren attraktivt för alla studentgrupper. Ansvaret för uppdragsutbildningen upplevs ofta oklart. Vilket ansvar ligger inom US verksamhetsområde och vilket ansvar har utbildningsnämnderna? Det finns också otydligheter i det stöd som erhålls från enheten för uppdragsutbildning. Kursvärderingsenkäten utgör en viktig del i kvalitetssystemet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och det är viktigt att svarsfrekvensen höjs. US bör utreda hur detta kan göras. I de insända kvalitetsplanerna har ett behov av utveckling av kurs- och programwebbar identifierats. Byte av plattform för dessa webbplatser gör att ett omfattande överflyttningsarbete behöver genomföras och då det finns både behov och möjlighet att se över strukturen för dessa webbar föreslås US avsätta strategiska medel för ett projekt med syfte att utveckla webbplatserna. Hur kommer insänt material att hanteras Det insända materialet kommer att användas av US beredningsorganisation som underlag för planering och genomförande av US uppdrag. Materialet kommer att analyseras och sammanställas utifrån flera olika aspekter och US kommer att återkomma till insända uppgifter vid flera tillfällen. För US är det viktigt att hantera insänt material med förtroende och respekt för institutionernas integritet. Underlaget kommer inte att användas till att sammanställa någon form av rangordning. Uppgifter som är direkt kopplade till ett program kommer att sammanställas och delges programansvariga. Utöver det kommer materialet inte att spridas. Den som är intresserad av att ta del av återrapportering eller kvalitetsplan från annan institution får vända sig direkt till berörd institution.