Institutionernas återrapportering av utbildningsuppdrag

Transkript

1 Institutionernas återrapportering av utbildningsuppdrag Verksamhetsår 2017

2 Återrapportering av utbildningsuppdrag Dnr 1-787/2016 INNEHÅLL Bakgrund och instruktioner... 3 Utbildningsorganisation... 5 Lärartillgång... 7 Studentinflytande... 9 Forskningsanknuten utbildning Pedagogisk utveckling och förnyelse Internationalisering Verksamhetsintegrerat lärande Lika villkor Etik Hållbar utveckling Dimensionering av befintlig utbildning och eventuell nyutveckling Återrapportering avseende programansvar Fördelning av utbildningsuppdrag avseende programkurs Återrapportering avseende studieavgiftsfinansierad verksamhet Utgivare: Karolinska Institutet Styrelsen för utbildning

3 Sid: 3 / 21 Bakgrund och instruktioner Styrelsen för utbildning (US) har i uppdrag att utveckla och säkerställa så att KI:s utbildningsverksamhet håller hög kvalitet och god forskningsanknytning samt att följa upp utbildningsuppdraget. US har beslutat att årligen begära en återrapportering från institutionerna utifrån ett antal frågeställningar och andra uppgifter gällande utbildningsverksamheten. Syftet med att besvara frågeställningarna i återrapporteringen är att stimulera kvalitetsutveckling på institutionen och inom program. Vidare att ge US det underlag som US behöver för sitt uppdrag att följa upp, utveckla och kvalitetssäkra KI:s utbildningsverksamhet, och som US inte har möjlighet att få fram på annat sätt. För institutionens utbildningsuppdrag ska en kvalitetsplan upprättas årligen. Denna utgör en del av institutionens återrapportering. Svaren på frågeställningarna i återrapporteringen ska beaktas i analysen av utbildningskvaliteten och i föreslagna aktiviteter i kvalitetsplanen. Information om vad som ska återrapporteras kommer att skickas ut i november inför verksamhetsåret. Arbetet med återrapporteringen och eventuell verksamhetsutveckling med anledning av frågeställningarna och de uppgifter som efterfrågas ska inarbetas i institutionens ordinarie verksamhetsplanering. Återrapportering av verksamhetsåret, inklusive kvalitetsplan för kommande verksamhetsår ska skickas till US i februari efter verksamhetsårets slut. För verksamhetsåret 2017 skickas begäran om återrapportering till institutionerna i november 2016 och ska vara återrapporterat till styrelsen den 15 februari US har identifierat ett antal områden som är viktiga för utbildningens kvalitet. Varje område kan ses som en aspekt av utbildningens genomförande och återrapporteringen kommer att bestå av ett antal frågeställningar inom ett strategiskt urval av dessa områden. Vid besvarande av frågeställningarna inom ett område ska alla aspekter av utbildningen beaktas. Det innebär att vid besvarande av frågor inom forskningsanknuten utbildning ska även undervisning inom VIL beaktas i den mån institutionen ansvarar för sådan. Frågeställningarna kan variera mellan åren. Över tid kan nya områden tillkomma. Identifierade områden: - Utbildningsorganisation - Lärartillgång - Studentinflytande - Forskningsanknuten utbildning - Pedagogisk utveckling och förnyelse - Internationalisering - Verksamhetsintegrerat lärande - VIL - Interprofessionell utbildning IPE - Etik - Lika villkor - Hållbar utveckling - Entreprenörskap - Dimensionering av befintlig utbildning och eventuell nyutveckling

4 Sid: 4 / 21 Inför kommande år kommer verktyg för att samla in och återrapportera data att utvecklas. Till dess väljer varje institution och program själva hur informationen ska samlas in. Återrapporteringen är indelad i olika områden och som hanteras i olika delar av US underorganisation Det är därför viktigt att återrapporteringen följer områdesindelning. I det fall ni har frågor kring något område är ni välkomna att kontakta respektive handläggare, vem det är anges under rubriken för varje område. I det fall ni har övergripande frågor kring återrapporteringen eller kvalitetsplanen är ni välkomna att kontakta samordnare Lena Atterwall.

5 Sid: 5 / 21 Utbildningsorganisation Handläggare: Lena Atterwall På samtliga institutioner finns en utbildningsnämnd (UN) med ansvar för genomförande och samordning av institutionens utbildningsuppdrag 1. UN leds av grundutbildningsansvarig (GUA) och är i övrigt sammansatt av lärarrepresentanter från den egna institutionen och från annan KI-institution samt studentrepresentanter. På institutioner med programansvar ingår även programdirektor/er (PD) samt avnämarrepresentant/er i nämnden. För GUA och PD har särskilda kompetenskrav och uppdrag fastställts 2. Återrapporteringen består av uppgifter som syftar till att följa upp att kompetenskraven för GUA och PD är uppfyllda, att forskningsmedel för ledningsuppdrag används på ett korrekt sätt samt att UN:s sammansättning motsvarar fastställda regler och riktlinjer. Antal protokollförda möten inom UN under verksamhetsåret: Kort sammanfattning av UN:s arbete under året, vilka har varit de viktigaste frågorna, största utmaningarna och roligaste händelserna. (Max 1 A4) Dokument som ska bifogas återrapporteringen Plan och återrapportering av forskningsmedel för ledningsuppdrag redovisas enligt fastställd mall. I de fall innehavarare av GUA/PD-uppdrag inte uppfyller kompetenskraven ska en plan för hur detta ska uppnås upprättas. Plan inklusive uppföljning ska bifogas återrapporteringen. i det fall det har skett någon förändring sedan föregående återrapportering (verksamhetsår 2016) GUA: Namn Mandatperiod: Omfattning på uppdraget: Akademisk titel: Anställd som: Uppfyller kompetenskrav för GUA-uppdrag (Ja/Nej) 1 För mer information se 2 Information avseende GUA: Information avseende PD:

6 Sid: 6 / 21 PD: Namn Program: Mandatperiod: Omfattning på uppdraget: Akademisk titel: Anställd som: Uppfyller kompetenskrav för PD-uppdrag (Ja/Nej) Utbildningsnämndens sammansättning Ange namn och akademisk titel för utsedda lärarrepresentanter. För institutioner med programansvar ska även uppgift om eventuell avnämarrepresentant som utsetts av institutionen uppges (utöver den som utses inom samverkansorganisationen KI/SLL). Ordförande GUA Programdirektorer Gäller enbart institutioner med programansvar Lärarrepresentanter från egen institution Lärarrepresentanter från annan institution Studentrepresentanter Avnämarrepresentanter Gäller enbart institutioner med programansvar Utbildningsnämndens handläggare Övriga ledamöter ev Adjungerade och övriga ledamöter Utses av studentkåren, US har uppgift om utsedda representanter US har uppgift om representant utsedd inom samverkansorganisationen KI/SLL. Endast ytterligare avnämarrepresentanter anges här

7 Sid: 7 / 21 Lärartillgång Handläggare: Lena Atterwall Risk för otillräcklig lärartillgång är en av KI:s högst rankade risker. Dekan för utbildning har utsetts till riskägare med uppdrag att arbeta för att risken begränsas och en samordnare för lärarkapacitet har utsetts. För att säkerställa framtida lärarbehov pågår fortsatt utredning om strukturella och organisatoriska förutsättningar för en säkrad lärarförsörjning och stärkt samband mellan forskningen och utbildningen. Ansvaret för en säkrad lärartillgång involverar flera aktörer där styrelsen för utbildning tillsammans med rekryteringsutskottet och KI:s institutioner har de viktigaste rollerna. För styrelsen är det viktigt att säkerställa att lärartillgången motsvarar utbildningens behov och för att kunna bedöma det behöver US ta in underlag kring detta. Frågor att besvara Beskriv ert arbete för att säkra lärartillgång och kompetens i förhållande till ert uppdrag. Redogör för effekter av eventuella åtgärder som vidtagits med anledning av identifierad risk. Kartläggning av lärarkapacitet För verksamhetsåret 2017 önskar US att kartlägga KI:s lärarkapacitet genom följande uppgifter: Kartläggning av andel undervisning hos personer med lärartjänst För de som har en lärartjänst vid institutionen (med lärartjänst avses här adjunkt, lektor och professor, inklusive adjungeringar och kombinationsanställningar samt adjungerade kliniska adjunkter) önskar vi att ni anger efterfrågade uppgifter i tabellen nedan. De uppgifter som efterfrågas är: - Namn - Tjänst dvs adjunkt, lektor och professor inklusive adjungeringar och kombinationsanställningar samt adjungerade kliniska adjunkter - Omfattning på tjänst inom KI - Ämneskompetens - Pedagogisk kompetens. Med formell pedagogisk kompetens avses av KI, eller annan högskola, godkänd högskolepedagogisk utbildning omfattande minst 10 veckor och motsvarande SUHF:s mål för behörighetsgivande utbildning 3. I 3 Länk till SUHFs rekommendationer om mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning samt ömsesidigt erkännande

8 Sid: 8 / 21 det fall formell högskolepedagogisk utbildning saknas ska reell kompetens värderas i relation till SUHF:s mål - Andel undervisning, ange % av KI-tjänst inom respektive utbildningsnivå (grundnivå/avancerad nivå och forskarnivå). Med undervisning avses all den verksamhet inom kärnområdet utbildning dvs även kursledning samt planering och genomförande av undervisning såsom t ex handledning av examensarbeten och doktorander som sker inom ramen för en KI-anställning. Vid kombinationsanställningar och kliniska adjungeringar ska endast den undervisning som sker inom ramen för KI-anställningen/anknytningen anges, inte undervisning som sker inom ramen för klinisk tjänst. Tjänst Omfattning på tjänst Ämneskompetens Pedagogisk kompetens Formell Reell Ja Nej Del Ja Nej Del vis vis Andel undervisning 4 G/A Fo Kartläggning av examinatorer och examinerande lärare I avsedd tabell nedan önskar vi att ni fyller i efterfrågade uppgifter om examinatorer och examinerande lärare för de kurser där institutionen har kursansvar. Kursnamn och kurskod: (Enligt kursplanen, om annan institution är kursansvarig ange vilken) Examinator Tjänst Ämneskompetens Pedagogisk kompetens Formell Reell Ja Nej Del vis Ja Nej Del vis Examinerande lärare Tjänst Ämneskompetens Pedagogisk kompetens Formell Reell Ja Nej Del vis Ja Nej Del vis Kartläggning av kursansvar och momentansvar I de fall kursansvarig eller momentansvarig för institutionens kurser har ändrats sedan återrapporteringen av verksamhetsåret 2016 önskar vi att ni, för de kurser där detta har ändrats, fyller i de efterfrågade uppgifterna för institutionens lärare i en motsvarande tabell 5 : 4 G/A avser undervisning på grundnivå och avancerad nivå, Fo avser undervisning på forskarnivå 5 Finns tillgänglig på

9 Sid: 9 / 21 Studentinflytande Handläggare: Lena Atterwall US har ett särskilt ansvar för att utveckla och befästa studenternas möjlighet till inflytande över utbildningarna 6. Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation (2 kap. 7 HL). De som genomgår utbildning ska av huvudmannen för utbildningen ges tillfälle att medverka i arbetsmiljöarbetet på arbetsstället, om det är rimligt med hänsyn till utbildningens art och utbildningsperiodens längd. (6.kap 17 AML). Arbetsmiljölagen anger också att vid tillämpning av arbetsmiljölagens 2-4 kap. och 7-9 kap. ska den som genomgår utbildning likställas med arbetstagare, detta avser både teoretiska och praktiska studier (1 kap. 3 AML). Rektor har delegerat till prefekt att inom sitt ansvarsområde fullgöra arbetsgivarens skyldigheter enligt arbetsmiljölagen och dess föreskrifter. I institutionernas övergripande ansvar ingår därmed ansvar för att studenterna har en god arbetsmiljö såväl fysiskt som psykiskt. För att säkerställa studenternas möjlighet till inflytande när det gäller arbets- och studiemiljöer önskar US följa upp detta arbete. Uppgifterna kommer att användas för att tillsammans med studentkårerna utveckla studenternas medverkan i utvecklingen av studenternas arbetsmiljö. Hur involveras studenterna i arbetet med att utveckla arbets- och studiemiljöerna? I vilka forum diskuteras studenternas arbets- och studiemiljöer? Är studenterna representerade i dessa forum? 6 Rektors besluts- och delegationsordning för Karolinska Institutet, Dnr 1-781/2016

10 Sid: 10 / 21 Forskningsanknuten utbildning Handläggare: Lena Atterwall Verksamheten vid universitet och högskolor ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Styrelsen har fastställt en definition av begreppet forskningsanknuten utbildning 7 och denna ska användas som vägledande princip för KI:s forskningsanknytning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Styrelsen för forskning har budgeterat medel för finansiering av forskningsanknytning av KI:s utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Under 2017 har HÅP-fördelade forskningsanknytningsmedel betalats ut (baserat på antal helårsstudenter) samt programmet för utbildningsanknytning (Future faculty) med tolv utlysta lektorat (utvärderas separat). Utöver dessa medel för forskningsanknytning har rektor fattat beslutat att som en strategisk satsning avsätta forskningsmedel för ledningsuppdrag inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, återrapporteringen av dessa är en del av avsnittet Utbildningsorganisation. För att US ska kunna göra prioriteringar i det fortsatta arbetet med att utveckla utbildningens forskningsanknytning önskar US få information om hur institutionens strategi för dessa frågor ser ut. En viktig fråga för utvecklingen av utbildningens forskningsanknytning är att de medel som FS avsätter för detta ändamål används på ett sätt som bidrar till utbildningens forskningsanknytning och US efterfrågar därmed en årlig uppföljning av dessa medel. Beskriv institutionens strategi för att forskningsanknyta utbildningsuppdraget i enlighet med fastställd definition. Uppföljning av de HÅP-fördelade forskningsanknytningsmedlen Har institutionens strategi för dessa medel ändrats sedan återrapporteringen av verksamhetsår 2016, beskriv i så fall hur och hur fördelning och uppföljning sker. På vilket sätt har resurserna bidragit till att öka utbildningens forskningsanknytning? 7

11 Sid: 11 / 21 För de personer som erhållit resurser uppge följande: Namn Akademisk titel Storlek på resurs (kr) Vetenskaplig aktivitet inom ramen för forskningsanknytningsmedel 2016 Plan för kommande året avseende utbildnings- och forskningsverksamhet Vid programansvar För varje program där institutionen har programansvar ska följande anges: Hur stor andel av programmets studenter genomför sina examensarbeten som en del av arbetet i en forskargrupp eller med en tydlig förankring i pågående forskning i en aktiv forskningsmiljö? Hur stor andel av handledarna för examensarbetet har doktorsexamen inom huvudområdet/nära relaterat ämnesområde och är aktiva inom forskningen? Har det skett någon förändring sedan föregående verksamhetsår och i så fall på vilket sätt?

12 Sid: 12 / 21 Pedagogisk utveckling och förnyelse Handläggare: Philip Malmgren US har ansvar för pedagogisk utveckling och förnyelse av KI:s utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Studentcentrerat lärande och undervisning spelar en viktig roll när det gäller att stimulera studenternas motivation, självreflektion och engagemang i lärandeprocesserna. I de europeiska standarder och riktlinjer (ESG 8 ) som ska beaktas i all högre utbildning anges som en standard (ESG 1.3 Studentcentrerat lärande, undervisning och bedömning ) att Lärosätena säkerställer att utbildning ges på ett sätt som inbjuder studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna och att detta återspeglas i bedömningen av studenterna. Som en del av US kvalitetssystem är det viktigt att följa upp att en pedagogisk utveckling sker och i årets uppföljning har US valt att lägga ett särskilt fokus på det studentcentrerade lärandet och undervisningen. Beskriv hur ni arbetar med den studentcentrerade pedagogiken i era utbildningar? Finns behov av centralt stöd för att vidareutveckla den studentcentrerade pedagogiken? I så fall hur? Hur arbetar ni med digital pedagogik? Hur arbetar ni med att sprida aktuell pedagogisk kunskap bland lärarna? (ev aktiviteter) 8 Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG), ska användas som ett stöd i kvalitetssäkringen av högre utbildning och har en central roll i UKÄs kvalitetssäkringssystem.

13 Sid: 13 / 21 Internationalisering Handläggare: Monika Berge I en alltmer globaliserad värld måste all utbildning innehålla ett internationellt perspektiv. Syftet med internationalisering är att stärka kvaliteten och mångfalden i utbildningen och på så sätt stärka KI:s konkurrenskraft nationellt och internationellt. Det internationella perspektivet ska vara en självklar del av all utbildning och komma samtliga studenter till del. Det övergripande målet för internationalisering av KI:s utbildning på grundnivå och avancerad nivå är Samtliga studenter på utbildningsprogram vid KI ska, efter avslutad utbildning, ha god beredskap för arbete på en global arbetsmarknad med varierande ekonomiska och sociala förutsättningar, samt ha god beredskap för att arbeta i mångkulturella miljöer. KI ska vara en attraktiv studiedestination för internationella studenter. En handlingsplan för internationalisering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå har fastställts av US 9. I handlingsplanen anges fyra mål med aktiviteter som prioriterats för att nå det övergripande målet. Uppgifterna som återrapporteras kommer att användas för arbetet med uppföljningen av implementering av handlingsplanen för internationsliering. - Beskriv vilka insatser som görs för att integrera globala hälsofrågor i undervisningen. - Hur och i vilken utsträckning sker undervisning på engelska inom institutionens kurser? - Beskriv vilka insatser som görs för att stärka kompetensen i att undervisa i det internationella klassrummet. - Beskriv vilka insatser som görs för att stödja utbyte, både avseende inresande och utresande studenter och lärare. 9

14 Sid: 14 / 21 Verksamhetsintegrerat lärande Handläggare: Christina Joos Verksamhetsintegrerat lärande, VIL, är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, omsorg eller annan relevant verksamhet. Det verksamhetsintegrerade lärandet ska hålla hög kvalitet och god forskningsanknytning och i samverkan med avnämare behöver vi skapa optimala förutsättningar för VIL och därigenom säkerställa så att examensmålen uppnås för samtliga utbildningsprogram. Viktiga punkter för ett välfungerande VIL är: 1. En väl fungerande samverkan med involverade aktörer. 2. Tillgång till VIL/VFU-platser av hög kvalitet med ämnes- och pedagogiskt kompetenta handledare/lärare. 3. Optimala lärandemiljöer, inklusive tränings- och simuleringsmiljöer. 4. Möjligheter för studenterna till interprofessionellt lärande där såväl befintliga miljöer måste värnas och nya utvecklas. 5. En stimulerande miljö för in- och utresande lärare och studenter inom VIL. 6. En viktig förutsättning för forskningsanknytning av VFU inom hälso- och sjukvården är att det finns förenade tjänster och adjungeringar där såväl ämnes- som vetenskaplig och pedagogisk kompetens säkerställs. Konsistoriet har i Karolinska Institutets riskanalys för fastställt att den högst prioriterade risken att hantera är begränsade möjligheter till klinisk utbildning. Bakgrund till detta är bland annat den snabbt förändrade hälso- och sjukvårdsstrukturen, att KI inte har tillräcklig representation vid olika planeringsoch utvecklingsaktiviteter, en bristande kvalitet i utnyttjande och utveckling av VIL, brist på VFU-platser och brist på kombinationstjänster. Detta riskerar sammantaget att leda till att kvaliteten i hela utbildningen försämras. Att utbildningen innehåller välstrukturerad VIL där så är lämpligt anges också som en av riktlinjerna i ESG 11 (ESG 1.2, Utformning och inrättande av utbildning). För att hantera den av Konsistoret fastställda risken och som en del av US kvalitetssystem behöver US uppgifter om hur institutionerna arbetar med VIL och VFU-frågor. 10 Dnr 1-664/ Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG) ska användas som ett stöd i kvalitetssäkringen av högre utbildning och har en central roll i UKÄs kvalitetsäkringssystem.

15 Sid: 15 / 21 Frågor att besvara avseende verksamhetsintegrerat lärande inom hälso- och sjukvård eller omsorg: Hur genomför och utvecklar ni ett strukturerat samarbete med de verksamhetsansvariga för verksamheter där VFU bedrivs? Hur bedömer ni och utvecklar tillgången på VFU-placeringar? Hur bedömer ni och utvecklar tillgången på klinikliknande/stödjande lärandemiljöer, inkl. tränings- och simuleringsmiljöer och grupprum i vårdmiljön? Vilken är den största identifierade risken för institutionens utbildningsuppdrag när det gäller verksamhetsintegrerat lärarande inom hälso- och sjukvård eller omsorg? Frågor att besvara vid verksamhetsintegrerat lärande inom annan verksamhet Var sker det verksamhetsintregrerade lärandet? (ange huvudsakligt verksamhetsområde enligt nedan.) Är det verksamhetsintegrerade lärandet strukturerat och schemalagt? Om och i så fall hur genomför och utvecklar ni ett strukturerat samarbete med de verksamhetsansvariga? Hur genomför och utvecklar ni uppföljning och kvalitetsgranskning av det verksamhetsintegrerade lärandet? Vilken är den största identifierade risken för institutionens utbildningsuppdrag när det gäller verksamhetsintegrerat lärarande inom annan verksamhet? Vid programansvar (gäller allt verksamhetsintegrerat lärande som ingår i samtliga program på grundnivå och avancerad nivå) - Hur stor andel av utbildningen genomför en student i verksamhetsintegrerat lärande? (Ange % av hela programmet) Huvudsakligt verksamhetsområde Ett urval av branscher/aktivitetsområden enligt SCB

16 Sid: 16 / 21 Lika villkor Handläggare: Caroline Olsson Enligt diskrimineringslagen (2008:567) ska universitet och högskolor arbeta förebyggande med lika villkor. Diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning, ålder. Förebyggande arbete kan innebära att man arbetar aktivt för att förhindra diskriminering och trakasserier och att verka för en inkluderande studiemiljö. I undervisningen finns två övergripande teman inom lika villkor. Det ena handlar om studenternas studiemiljö. Hur trivs studenterna? Har alla samma möjligheter att ta plats och utvecklas? Finns det risk för trakasserier eller kränkningar under utbildningen? Finns det forum för studenterna att ta upp eventuella problem? Det andra perspektivet handlar om utbildningens innehåll. Vad får studenterna lära sig om perspektiv som är relaterade till lika villkor? Det kan handla om genusperspektiv, funktionshinderperspektiv eller hbtq-perspektiv. Till exempel kan dessa perspektiv ingå i lärandemoment om patientbemötande och ett professionellt förhållningssätt. US har ansvar för att arbeta förebyggande inom detta område och har därmed behov av att följa upp det arbete som sker inom utbildningen. De uppgifter som återrapporteras kommer US att använda för att utveckla och säkerställa ett förebyggande arbete inom lika-villkorsområdet. - Hur genomför och utvecklar ni det förebyggande arbetet med lika villkor inom studiemiljö? - På vilket sätt arbetar ni förebyggande avseende utbildningens innehåll? - Vilka rutiner har ni om en student påtalar missförhållanden avseende upplevd diskriminering eller trakasserier?

17 Sid: 17 / 21 Etik Handläggare: Philip Malmgren Målet med etikundervisningen på KI är att den studerande ska kunna vara förberedd på de etiska problem och värdekonflikter som kan uppstå inom hälsooch sjukvården och i forskningen. Den studerande ska vid sin examen ha utvecklat ett etiskt förhållningssätt vilket förutsätter att man kan reflektera över egna och andras värderingar inom hälso- och sjukvård samt forskning. Detta förutsätter att man har kunskaper om basala etiska begrepp, argumentationssätt, principer och teorier. US har påbörjat ett projekt för att utreda och vidareutveckla etikundervisningen på grundnivå och avancerad nivå ytterligare under Utredningen omfattar bland annat en inventering av vilka olika typer av undervisning och läraktiviteter som bedrivs inom etikutbildningen. Utredningen ska bidra till att etikundervisningen ska synliggöras ytterligare och att programmen ska ha ett gemensamt arbetssätt kring etikfrågor. kommer att formuleras inom projektet och information kommer att skickas ut våren 2017.

18 Sid: 18 / 21 Hållbar utveckling Handläggare: Maria Niemi Enligt Karolinska Institutets värdegrund ska verksamheten präglas av ett starkt samhällsansvar och bidrag till en hållbar utveckling inom och utanför Sveriges gränser genom vår utbildning och forskning. All utbildning som bedrivs vid KI syftar till att bidra till att förbättra människors hälsa vilket är en viktig förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. Utbildning som belyser sambandet mellan hälsa, socioekonomiska faktorer och mänsklig miljöpåverkan är av särskild vikt för en långsiktigt hållbar utveckling. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har ett regeringsuppdrag att utvärdera universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling. Utvärderingen kommer att genomföras som en tematisk utvärdering inom ramen för det nationella systemet för kvalitetssäkring av högre utbildningen och UKÄ har valt att fokusera utvärderingen till utbildning 13 för hållbar utveckling. Forskning och samverkan med det omgivande samhället, liksom de direkta miljöeffekterna av universitets och högskolors verksamhet, är alltså inte i fokus för utvärderingen. Den 7 mars 2017 ska KI lämna en självvärdering där det arbete som bedrivs för att integrera frågor relaterade till hållbar utveckling i utbildningen beskrivs. En av UKÄ utsedd bedömargrupp kommer att granska självvärderingen och därefter enas om ett yttrande. Baserat på det yttrande som UKÄ lämnar kan US komma att behöva komplettera med uppgifter att återrapportera inom detta område. 13 Avser grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå

19 Sid: 19 / 21 Dimensionering av befintlig utbildning och eventuell nyutveckling Handläggare: Maria Bengtsson Styrelsen för utbildning har enligt rektors besluts- och delegationsordning ansvar för dimensionering av utbildningsprogram och kurser. Ett arbete med att ta fram en övergripande strategi för hur detta arbete ska bedrivas pågår. Utbudsarbetet måste bygga på information från verksamheten om hur väl dagens utbud är dimensionerat och vilka möjligheter man ser vad gäller eventuell nyutveckling av utbildning. För att samla in verksamhetens syn på vilka förändringar som skulle behövas vad gäller dimensionering av befintlig utbildning och för att få in idéer på ny utbildning ges institutionerna här möjlighet att kommentera detta. Styrelsen för utbildning kommer använda uppgifterna i kommande arbete med utbud och dimensionering. De uppgifter som lämnas i februari 2018 kommer framför allt att ligga till grund för det långsiktiga arbetet med utbudet från och med läsåret 20/21. Vissa mindre anpassningar kan komma att göras i utbudet avseende läsåret 19/20. Uppgift om utfall av utbildningsuppdrag tas fram i samband med årsredovisning och finns i VIS. En uppföljning av utfall för programmen i förhållande till uppdrag tas fram i samband med detta och kan ligga till grund för institutionens svar nedan. Det finns i dagsläget ett begränsat utrymme för nyutveckling av utbudet. Vid en eventuell förändring av utbudet framöver kommer institutionen att få möjlighet att komplettera de uppgifter som lämnas här varför svaren ska hållas kortfattade. Frågor att besvara Nuvarande dimensionering Utifrån det utbildningsuppdrag som institutionens program och kurser haft 2017 och utfallet för året hur ser institutionen på uppdragets omfattning? Om institutionen föreslår förändringar ska dessa motiveras kortfattat. Förslag på nyutveckling Ser institutionen något/några särskilda områden där det, utifrån befintlig kompetens och uppskattat behov och efterfrågan, vore motiverat att nyutveckla utbildning? Här är det tillräckligt med en kort övergripande beskrivning som tar upp följande aspekter: Innehåll och syfte en ämnesmässig beskrivning samt möjligheter till forskningsanknytning En uppskattning av arbetsmarknadens efterfrågan och behov samt en beskrivning av trolig målgrupp och intresse från presumtiva studenter.

20 Sid: 20 / 21 Återrapportering avseende programansvar Fördelning av utbildningsuppdrag avseende programkurs Handläggare: Lena Atterwall I uppdraget som programansvarig ingår att fördela utbildningsuppdrag för programmets ingående kurser till den institution som har bäst förutsättningar att genomföra uppdraget med hög kvalitet och god forskningsanknytning. Med bäst förutsättningar menas bäst ämnesmässig, vetenskaplig och pedagogisk kompetens samt professionskompetens. Styrelsens uppdrag är att följa upp så att kurserna är fördelade utifrån bäst förutsättningar enligt ovan. Styrelsen önskar att ni redovisar den bedömning ni gjort av kursansvarig institutions förutsättningar att genomföra kursen. I det fall ni planerar för en förändring av kursansvarig institution vill vi att ni anger det samt bakgrunden till förändringen och förutsättningarna för den institution som tar över kursen att genomföra uppdraget med hög kvalitet och god forskningsanknytning. Denna återrapportering syftar till att informera styrelsen och inte att informera kursansvarig institution. Det är viktigt att ett byte av kursansvarig institution förankras hos både tidigare och ny kursansvarig i god tid (minst ett år) innan den faktiska flytten sker. Kopiera tabellen nedan och fyll i en tabell för varje program som institutionen ansvarar för. Program: Kursens namn (enligt kursplan) Kursansvarig institution Medverkande institution Motivering

21 Sid: 21 / 21 Återrapportering avseende studieavgiftsfinansierad verksamhet Handläggare: Maria Olsson KI rekryterar högt meriterade internationella studenter till, i nuläget, åtta olika globala master- och kandidatprogram. Studenter som kommer utanför EU/EESländer är studieavgiftsskyldiga och betalar därmed för sin utbildning. Studenterna har angett att främsta anledningen till att de söker sig till KI är KI:s goda internationella rykte samt den höga kvaliteteten på utbildningen. Internationella betalande studenter har höga förväntningar på hela studietiden och. studieavgiften signalerar att studenten köper en tjänst av KI. En del av intäkten från studieavgiften används till medel för kvalitetshöjande åtgärder. Medel för kvalitetshöjande åtgärder överförs till kursansvariga institutioner på de globala master- och kandidatprogrammen (15 000kr/HST/år) och från och med 2017 kommer även medel för kvalitetshöjande åtgärder att överföras till respektive program ( kr/hst/år, överförs till programansvarig institution eller programnämnd). De studieavgifter som betalas in ska användas till att ge full kostnadstäckning för de studieavgiftsskyldigas utbildning. För att motivera att en del av dessa medel används till kvalitetshöjande åtgärder på kurs och program behöver både US och Styrgruppen för den studieavgiftsrelaterade verksamheten följa upp så att dessa medel används för avsett ändamål. Denna återrapportering berör endast institutioner och program med studieavgiftsstudenter, dvs följande institutioner: BioNut, CNS, FyFa, IMM, Labmed, LIME, MBB, MedS, MTC, Neuro, OnkPat, PHS. Berörda program är: Kandidatprogrammet i biomedicin, Masterprogrammet i biomedicin, Masterprogrammet i bioentreprenörskap, Masterprogrammet i toxikologi, Masterprogrammet i molekylära metoder inom livsvetenskaperna, Magisterprogrammet i global hälsa, Masterprogrammet i folkhälsovetenskap, Masterprogrammet i hälsoinformatik Frågor att besvara Beskriv hur medel för kvalitetshöjande åtgärder använts för att säkra och höja utbildningskvaliteten på institutionens kurser inom de globala master- och kandidatprogrammen. Vid programansvar Beskriv hur medel för kvalitetshöjande åtgärder använts för att säkra och höja utbildningskvaliteten inom de globala master- och kandidatprogrammen.