Kulturhus Skellefteå BILAGA 8 - underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Västerbottensteatern

Transkript

1 Kulturhus Skellefteå BILAGA 8 - underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Västerbottensteatern Västerbottensteatern Fransesca Quartey

2 Sammanfattning De berörda verksamheterna i det kommande kulturhuset har tilldelats arbetsuppgifter bestående av en rad olika frågor, för att i ett tidigt skede starta tankebanorna kring nya samarbetsvägar och hur verksamheterna ska se ut i det nya kulturhuset. Denna rapport presenterar resultatet av verksamheternas arbete med frågeställningarna. Sida 2 (21)

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING GENOMFÖRANDE Organisation Arbetssätt BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN DET REGIONALA UPPDRAGET I VÄSTERBOTTEN Utmaningar DET KOMMUNALA UPPDRAGET I SKELLEFTEÅ Utmaningar VISION OCH MÅL Västerbottensteaterns fyra byggstenarna Framtida verksamhetsmål EKONOMI OCH ORGANISATION Budget historiskt Utmaningar UNDERLAG TILL LOKALPROGRAM /130-PRINCIPEN LOKALBEHOV Scenlokaler Repetitionslokaler Verkstäder och ateljéer m.m Personalutrymmen Förråd för Västerbottensteatern Inlastning för Västerbottensteatern ETT KULTURHUS MÖJLIGGÖR NYA SAMARBETEN GEMENSAMMA YTOR OCH FUNKTIONER Övriga gemensamma lokaler i huset FORTSATT ARBETE Sida 3 (21)

4 1 Inledning Skellefteå kommun har en målsättning om att bli invånare år Utvecklingsarbetet för att nå detta mål handlar om att Skellefteå ska utvecklas positivt på ett sätt som ökar dess attraktionskraft och skapar bästa möjliga förutsättningar för invånarna att kunna ha bra livsvillkor. I framtidens utveckling har kulturen en given plats. Därför har kommunledningskontoret fått i uppdrag att utreda lokalisering, innehåll, huvudmannaskap och finansiering av ett nytt kulturhus. Utredningen ska även omfatta frågan om lokalisering av biblioteksverksamheten. Ett första beslut i en lång rad togs av kommunstyrelsen i form av ett inriktningsbeslut som innebär ett fortsatt arbete för ett samkulturhus där många olika verksamheter kan inrymmas. Med samkulturhus menas ett hus där alla konstformers behov av att visa upp sig tillgodoses och är anpassningsbart utifrån de förändringar som sker i Skellefteås kulturliv. Direkt berörda verksamheter är bland annat Västerbottensteatern, Stadsbiblioteket, Skellefteå konsthalls verksamhet och Museum Anna Nordlander. I nästa skede har fokus lagts på att bestämma lokaliseringen av kulturhuset. Kommunfullmäktige beslutade , utifrån en utvärdering av 28 förslag på möjliga platser från invånarna, att utse kvarteret Perseus (busstorget) för lokalisering av Skellefteås kommande kulturhus. Det är den plats som bäst uppfyller de uppsatta kriterierna för kulturhusets innehåll, och uppnår ett genomgående högt resultat i de övriga kriterierna. Under 2014 har arbetet med koordinering av kulturhusets kommande innehåll, huvudmannaskap och finansiering fortgått. I arbetet kommer även en allmän arkitekttävling att genomföras. Det vinnande förslaget i arkitekttävlingen kommer senare ligga till grund för projektering och byggandet av kulturhuset. Inför detta pågår ett arbete med att ta fram underlag till det kommande lokalprogrammet och tävlingsprogrammet. 1.1 Genomförande Nedan beskrivs hur arbetet har genomförts Organisation Projektledning: Therese Bäckström Zidohli, projektledare kommunledningskontoret Petra Liuski, kommunikationsstrateg förvaltningen för support och lokaler Styrgrupp: Styrgruppen bestod av kommunstyrelsens arbetsutskott samt ordförande i kulturnämnden. Projektledaren har träffat styrgruppen ungefär en gång per månad. Sida 4 (21)

5 Ledningsgrupp: Ledningsgruppen bestod av kommunens ledningsgrupp. Projektledaren har träffat ledningsgruppen vid enstaka tillfällen då behov funnits. Operativ ledningsgrupp: Kristina Sundin Jonsson, kommunchef Lars Hedqvist, planeringschef kommunledningskontoret Ingrid Thylin, avdelningschef kommunledningskontoret Samuel Lundkvist, ekonomichef kommunledningskontoret Anders Bergström, förvaltningschef skol- och kulturkontoret Projektledaren har träffat den operativa ledningsgruppen ungefär en gång per vecka. Projektgrupp: Anna Wallström, utvecklingsstrateg kommunledningskontoret Krister Gustafsson, chefscontroller kommunledningskontoret Harriet Wistemar, avdelningschef fysisk planering, samhällsbyggnad Anna-Lena Lundmark, kulturchef skol- och kulturkontoret Fransesca Quartey, teaterchef/vd Västerbottensteatern Gun-Britt Holmlund, vd Skellefteå museum och tf kulturchef t.o.m Susanne Sinclair, kulturchef fr.o.m skol- och kulturkontoret Anders Jansson, avdelningschef/curator MAN Projektledaren har träffat projektgruppen ungefär en gång per vecka. Arbetsgrupper En övergripande arbetsgrupp bestående av Anna-Lena Lundmark, Gun-Britt Holmlund, Anders Jansson och Fransesca Quartey har arbetat med frågor kring bl.a. gemensamma funktioner och framtida samarbeten. Det har även funnits arbetsgrupper i respektive verksamhet som har arbetat med frågor om hur verksamheterna ska se ut i det nya kulturhuset Arbetssätt De berörda verksamheterna (Museum Anna Nordlander, Skellefteå konsthall, Stadsbiblioteket och Västerbottensteatern) tilldelades arbetsuppgifter under hösten 2013 för att i ett tidigt skede starta tankebanorna kring nya samarbetsvägar och hur verksamheterna ska se ut i det nya kulturhuset. Arbetsuppgifterna bestod av: 1. Ett nytt kulturhus möjliggör nya samarbeten Vilka funktioner kan vara gemensamma och hur kan man samarbeta innan kulturhuset är byggt? Dessa frågor är viktiga i ett tidigt skede för att lyfta blicken mot de andras verksamheter. Tillsammans ska den bästa samarbetsmiljön för kulturhuset skapas. Sida 5 (21)

6 2. Verksamheterna i det nya kulturhuset Verksamheterna ska ta fram ett underlag för det kommande lokalprogrammet med önskemål om utrustning, lokaler o.s.v. För att kunna skapa ett lokalprogram som är baserat på bl.a. de verksamheter som ska inrymmas krävs det att verksamheterna arbetar konkret med frågorna, tittar på sin egen vardag och utifrån den blickar framåt. För att lyckas skapa goda förutsättningar för samverkan och samarbete är det viktigt att respektive verksamhet ansvarar för att arbeta fram en vision. I visionen ska aspekter som trender och prioriterad publik/målgrupper innefattas. Visionen bör ha ett tydligt framtidsperspektiv och relatera till Skellefteå kommuns tillväxtmål och på vilket sätt verksamheten bidrar till att detta nås. Visionerna för de enskilda verksamheterna kommer att ligga till grund för kulturhusets övergripande vision. 3. Ekonomi För att kunna arbeta vidare med finansiering och verksamhetsbudgetar inför det kommande kulturhuset behövs en utgångspunkt. Därför ska verksamheterna ta fram sin budget för 2014 inklusive eventuella overheadkostnader. Arbetet har genomförts i arbetsgrupper och för att arbetet skulle gå hand i hand med den övriga processen har kontinuerliga avstämningar gjorts i projektgruppen. Samtliga frågor skulle vara besvarade och inlämnade till projektledaren Därefter har ett antal kompletteringar gjorts och slutligen har det inlämnade materialet sammanställts i denna rapport. Sida 6 (21)

7 2 Beskrivning av verksamheten I nedanstående avsnitt presenteras verksamheten och dess planer för framtiden. Västerbottensteatern har en lång tradition av att verka i Skellefteå och i länet. Teatern är en berättarteater och har knutit an till det starka kulturarv av berättande som finns i regionen. Berättarteater, menar Västerbottensteatern, är den skärpunkt där teaterns traditionella form möter berättandets absoluta närvaro. Den unika profileringen har skapat uppmärksamhet och intresse från kulturaktörer såväl hemma i Sverige som ute i Europa. Västerbottensteatern har även under flera år, i samarbete med andra kulturaktörer i Skellefteå och i regionen, drivit en årlig berättarfestival i staden, samt varit instrumentell i att skapa Berättarensemblen, en grupp enskilda berättarvirtuoser knutna till teatern. Festivalen är nu inne på sitt sjunde år och förra året tillkom även en internationell konferens. Festivalen har blivit ett viktigt skyltfönster för västerbottnisk kultur. Västerbottensteatern har också tagit ansvar för utvecklandet av det framtida berättandet i länet bl.a. genom stipendiet Berättarkraft som stöds av Skellefteå Kraft. Tillsammans med begrepp som Skellefteå Berättarnas stad och Västerbotten Berättarnas Län, har teatern stadigt drivit arbetet att förankra och utveckla detta kulturarv vidare, och även sammanfogat det med de konstnärliga mål som teatern satt upp att vara Europas ledande berättarteater. Black-Box Scenen Här spelas berättelser som i första hand vänder sig till en vuxen publik på 150 personer. Scenrummet, en s.k. black box, och salongsstorleken har ett begränsat utrymme vilket begränsar även de sceniska och publika möjligheterna för Västerbottensteatern. Det är också svårt att få ekonomin att gå ihop när det maximala publikantalet är så litet. Med nya lokaler och ny och större scen i det nya kulturhuset ser Västerbottensteatern framför sig såväl större uppsättningar som fler musikaliska sådana, samt även möjligheten att ta emot fler gästspel av andra konstformer som t.ex. dans. I Skellefteå finns sedan en lång tid tillbaka ett stort dansintresse som bl.a. kommit till uttryck i projekt som Arctic Dance Circle och Dansväxthuset. Här ser Västerbottensteatern framtida synergieffekter där de kan bidra till en fortsatt dansutveckling i Skellefteå genom att möjliggöra professionell dans på vår scen. Caféscen På caféscenen finns det ett varierat utbud av såväl egna program som mindre gästspel. Särskilt populära är soppföreställningarna som är ständigt utsålda. Där har ett återkommande önskemål från publiken varit att det ska finnas fler föreställningar under veckan. Med större och mer ändamålsenliga lokaler i det nya kulturhuset kan Västerbottensteatern utöka den verksamheten och göra soppföreställningarna till det naturliga lunchvalet i stadens centrum. Caféverksamheten kan, förutom teater, även innefatta föreläsningar, aktuella debatter, jazzkvällar mm, gärna i samarbete med husets övriga aktörer. Sida 7 (21)

8 Sommarteater Ett av Västerbottensteaterns starkaste varumärken är den årliga sommarteaterföreställningen på Nordanåområdet. Målet är att vidareutveckla detta utomhuskoncept. Redan nästa år utökas därför publikkapaciteten i syfte att skapa en turistattraktion även utanför länet. Tillsammans med övriga kulturaktörer på Nordanå och Visit Skellefteå (f.d. Destination Skellefteå), kan en stark kulturturism utvecklas i staden, något som Västerbottensteatern tror kommer att öka Skellefteås attraktionskraft och gynna stadens näringsliv. Barnteater Västerbottensteatern ska, i enlighet med ägardirektiven, särskilt prioritera barn och unga. Barnteater har ända sedan starten legat Västerbottensteatern varmt om hjärtat. Här ser Västerbottensteatern många framtida samarbetsmöjligheter i ett nytt kulturhus, inte minst med museernas och bibliotekets pedagoger. Men även utanför huset finns potentiella samarbetspartners som t.ex. kulturskolan som med sin kulturella allemansrätt berör alla barn/ungdomar från förskolan till gymnasium. Genom kulturskolan kan kontakter knytas med alla kommunens barn redan från skolstart, och även introducera nyinflyttade barn till allt vad huset har att erbjuda från dag ett. Så tänker sig Västerbottensteatern säkerställa att de unga i kommunen känner att såväl hus som innehåll är en naturlig del av deras liv. UngHästen På Västerbottensteatern finns även UngHästen som har till uppgift att arbeta med en ung tonårspublik kring känsliga, aktuella och brännande ämnen. Unghästen finansierar delvis sina föreställningar genom externa konsultationer inom ramen för sitt uppdrag. Deras föreställningar ute på skolor tillsammans med organisationer som BRIS, Rädda Barnen m.fl. är ständigt efterfrågade. Så mycket att de i dagsläget har svårt att svara mot det stora behov som finns. 2.1 Det regionala uppdraget i Västerbotten Västerbottenteatern vill vara en angelägenhet för alla västerbottningar. Länet är ett av Sveriges största och närheten till inlandet är en viktig del av teaterns verksamhet. Uppdraget att turnera, menar Västerbottensteatern med stolthet, att de uppfyller med råge. På ett år besöker Västerbottenteatern mellan 30 och 40 stora som små orter. Som länsteater förstår man vad en fullödig teaterupplevelse betyder för en liten ort. Målet är att vara regionens kvartersteater Utmaningar Att turnera utgör en stor del av teaterns kostnader. Några av de regionala utmaningarna i fråga om avstånd vill Västerbottenteatern försöka hitta en framtida digital lösning på, som komplement till det faktiska teatermötet. Länsteatern tror att en ökad digitalisering kan utgöra ett viktigt mervärde vad gäller den kontinuerliga kontakten med inlandet, och även bidra till exponeringen nationellt och internationellt. Sida 8 (21)

9 2.2 Det kommunala uppdraget i Skellefteå Västerbottens länsteater ligger i Skellefteå. Teatern vill vara en kraft att räkna med i byggandet av det framtida Skellefteå och en naturlig mötesplats för alla i staden. Inställningen är att det ska vara full verksamhet på teatern hela tiden. Det vill säga att Västerbottensteatern alltid, året om, ska kunna erbjuda kommunens invånare, oavsett ålder, en scenisk upplevelse. I ett nytt kulturhus vill teatern skapa föreställningar som skapar igenkänning och samhörighet och som låter tala om sig. Berättelserna hämtas ur den lokala och regionala myllan runtomkring, eller i samarbeten med husets övriga aktörer. Västerbottensteaterns mål är att vara stadens stolthet Utmaningar De senaste årens kraftiga minskningar av uppräkningen av anslagen, som gjort att produktionsmedlen minskat från 7 mnkr till 3 mnkr, har varit en källa till ständig oro för Västerbottensteatern. Likaså att ungdomsavdelningen UngHästen ännu inte har tillräckliga fasta medel, utan ständig måste hitta kommersiella uppdrag för att täcka sina konstnärliga kostnader. Denna ekonomiska obalans hindrar teatern från att nå sin fulla potential och bli den kraft som behövs i kommunen. Skellefteå har som mål att bli invånare år Där har kultur en stor roll att fylla. Ett modernt kulturhus är inte bara en investering med hög profil som sätter Skellefteå på kartan, utan även en viktig del i skapandet av en attraktiv levnadsmiljö. Ett rikt kulturutbud utgör en självklar del av stadens attraktivitet och profil. Med utökade verksamhetsmedel kan Västerbottensteatern bättre bidra till att det goda livet blir verklighet i Skellefteå. 2.3 Vision och mål Västerbottensteaterns fyra byggstenarna Västerbottensteaterns vision är vara Europas ledande berättarteater. Detta har lett till ett omfattande visionsarbete som resulterat i fyra komponenter, fyra byggstenar som utgör den framtida verksamheten på Västerbottensteatern: berättarteater, community theatre, digital närvaro och publik utveckling. Berättarteater Berättarteater uppstår där den traditionella teaterformen möter berättandets absoluta närvaro. Som tidigare beskrivits har Västerbottensteatern även tagit ett medvetet ansvar för utvecklandet av berättandet i länet genom Berättarkraft, Berättarfestivalen, arbetet med enskilda berättarvirtuoser, samt samarbete med Sveriges enda berättarantikvarie på Västerbottensmuseet i Umeå. Community Theatre Medborgarteater Forskare säger att framtidens kulturkonsumenter kommer att kräva att inte bara vara konsumenter utan även medskapare av olika kulturuttryck i högre grad än vad som Sida 9 (21)

10 sker idag. Här ser Västerbottensteatern en ny möjlighet, ett nytt sätt att vara i nära dialog med civilsamhället genom community theatre. Community Theatre - Medborgarteater - är ett anglosaxiskt begrepp som innefattar att man med teater som utgångspunkt involverar samhällsmedborgare av alla åldrar i en demokratisk skaparprocess kring den miljö där man bor och arbetar. Denna form av interaktivt arbete bedrivs redan på teatern av UngHästen i mötet med den unga publiken. Västerbottensteatern vill nu, tillsammans med sin amatörteaterkonsulent, utveckla detta att även gälla vuxna. På så sätt skapas en nära invånardialog mellan Västerbottens invånare och dess länsteater. Detta är ett viktigt steg mot visionen att vara Europas ledande berättarteater, och något Västerbottensteatern därför införlivat i styrkortet för Digital närvaro Vi lever i den digitala eran. Det sägs att det aldrig kommer att gå så sakta som det gör nu. Västerbottensteatern ska självklart vara en del av den utvecklingen, och vill via olika digitala media vara i dialog med sin publik i Skellefteå och ute i länet. Viljan är att förmera själva teaterupplevelsen genom att via nätet visa vad teatern gör såväl på som bakom scenen. T.ex. så ska skolor kunna gå in på hemsidan och inhämta färdigställt material kring föreställningar och även ta del av intervjuer, se hur man bygger en scenografi m.m. Det finns också en framtida möjlighet, där en föreställning kan visas för flera orter samtidigt. Västerbottens digitala kapacitet är god och alla förutsättningar finns därför att Västerbottensteatern kan nå sin vision att vara Europas ledande berättarteater även i detta avseende. Publikutveckling För att utöka sin publik har Västerbottensteatern genom omorganisation skapat en ny tjänst inne i huset som publikansvarig. Tanken är att teatern ska kunna utveckla kontakten med sin publik före, under och efter föreställningar. Den nya publikansvariga är även kontaktperson i tillgänglighetsfrågor och ska vara kontinuerligt synlig ute i länet. På så sätt kan teatern målmedvetet arbeta med olika målgrupper i syfte att bredda publiksammansättningen. Mötet med publiken har alltid varit en av styrkorna med Västerbottensteatern och nu när teatern rör sig mot att vara Europas ledande berättarteater är det viktigt att publiken är med på den resan Framtida verksamhetsmål Framtidsvisionen på Västerbottensteatern är att den årliga verksamheten alltid ska bestå av minst 2 föreställningar inne i vårt hus i Skellefteå, 2 turnerande teaterföreställningar i regionen, 1 berättarföreställning, 1 barnföreställning, 1 sommarteaterföreställning, det arbete som Unghästen bedriver, samt caféverksamhet, afterwork, diverse gästspel (dans, teater) m.m. Västerbottensteatern vill vara en naturlig mötesplats för kulturintresserade skelleftebor och föra vidare de intentioner som fastslagits i kommunen att Skellefteå ska (i framtiden) vara lika känt för sin kultur som sin hockey. Sida 10 (21)

11 Det starka kulturarv av berättande som finns i regionen, och som bl.a. manifesteras i en rad föreställningar på den årliga Berättarfestivalen, har behov av ett mer tydligt forum. En plats där berättandet som konstform kan utvecklas och där olika regionala aktörer tillsammans kan stärka berättandets roll i Västerbotten. Skapandet av ett berättarcentrum skulle kunna få stor betydelse, inte bara för invånarna i Skellefteå och i Västerbotten, utan även nationellt och internationellt. Berättarcentrum Västerbottensteatern vill i samarbete med andra regionala kulturaktörer inrätta ett berättarcentrum i det nya kulturhuset i form av en kontorsplats där koordinatorn av Skellefteå Berättarnas Stad, samt producenten och marknadsföraren av Berättarfestivalen kan sitta tillsammans och samarbeta kring berättandet i Skellefteå och i regionen Västerbottensteatern och enskilda berättarkonstnärerna kan mötas och utveckla gemensamma projekt Europeiska berättarkonstnärer kan ta del av Västerbottens regionala berättarkunskaper t.ex. genom AIR (Artist in Residence) forskning kring berättande och kulturarv kan ske genom det berättararkiv Västerbottensteatern håller på att bygga upp nya utbildnings- och forskningsmöjligheter kring berättande kan ske på Campus. Skapandet av ett berättarcentrum skulle inte bara bidra till teaterns mål att vara Europas ledande berättarteater utan även sätta Skellefteå på kartan som ett konstnärligt centrum för berättande i Sverige och i Europa. Under 2015 kommer Anders Karlsson, Region Västerbottens projektledare för Västerbotten Berättarnas Län, att påbörja en förstudie kring hur ett framtida Berättarcentrum skulle kunna se ut. 2.4 Ekonomi och organisation Historiskt sett har Västerbottensteatern gått från att vara en Riksteaterensemble till länsensemble och därefter en av Skellefteå kommun (40 %) och Region Västerbotten (60 %) ägd länsteater. Som kulturell institution är det en ständig strävan att ge publiken i Skellefteå och i övriga regionen tillgång till ett rikt utbud i enlighet med Västerbottensteaterns lokala och regionala uppdrag. Något Västerbottensteatern anser sig lyckats väl med! År 2014 har teaterpubliken fått ta del av föreställningar riktade till unga, barn och gamla. Västerbottensteatern har spelat föreställningar som haft lokal förankring med Sara, Sara, Sara och Välviljans Pris, deltagit i ett länsöverskridande samarbetsprojekt Norrländsk Passion och haft flera nyskrivna verk. Västerbottensteatern har också, i enlighet med ägardirektiven, arbetat med internationalisering och reser i höst ut i Europa med en av sina berättarföreställningar, Västerbotten, ett samarbete med Sida 11 (21)

12 Västerbottens Museum. Västerbottensteatern anser sig ha många idéer och goda intentioner, men än fler ekonomiska utmaningar Budget historiskt Budget 2014 Budget 2013 Avvikelse Avvik % Summa nettoomsättning % Summa offentliga bidrag % Övriga rörelseintäkter Summa rörelsens intäkter % Summa produktionskostnader % Summa övriga kostnader % Summa personalkostnader % Avskrivningar % Poster av engångskaraktär Summa rörelsens kostnader % RÖRELSERESULTAT FÖRE FIN INT O KOSTN Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Räntekostnader RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISP O SKATT Bokslutsdispositioner Skatt % Årets resultat Utmaningar Med sin nuvarande kapacitet har Västerbottensteatern svårt att spela på hemmaplan samtidigt som de turnerar, spela barnföreställningar samtidigt som de spelar för vuxna och svårt att utveckla varumärken som t.ex. sommarteatern. Teatern bedömer också att de är för få i förhållande till uppdragets storlek. Behovet är att utöka den fasta personalen med 1,5 tjänster för att möta alla framtida behov. För även om det på Västerbottensteatern finns en oerhört kompetent personalgrupp, mångsysslare i alla avseenden, anser de sig behöva vara fler för att kunna göra mer. För att nå sina visionsmål och aktivt verka för att bidra till kommunens 2030-mål bedömer Västerbottensteatern att verksamheten i framtiden skulle behöva utökade anslag på mnkr utspritt över en femårsperiod. Sida 12 (21)

13 3 Underlag till lokalprogram Underlag för det kommande lokalprogrammet med önskemål på lokaler och utrustning osv. Västerbottenteaterns nuvarande lokaler var ursprungligen ett kommunalt hus. När teatern flyttade in gjordes rummen om med tanke på repetitioner och produktion av turnerande teater i länet. Och även om lokalerna under årens lopp succesivt förändrats och förbättrats, så att de fungerar även för publika föreställningar, så är teatern idag oerhört trångbodd, och lokalerna är illa anpassade till nuvarande behov. Förutom ett scenrum finns även verkstäder, ateljéer och en replokal för en sammanhållen teaterproduktion /130-principen 70/130-principen är en intressant princip för det kommande kulturhuset då den beskriver ett nytt sätt att samordna verksamheter i ett gemensamt hus. Genom ett flexibelt lokalutnyttjande och nära samspel mellan husets olika verksamheter kan man under perioder låna ut lokaler någon vecka mot att man andra veckor får väsentligt mycket mer ytor att arbeta på. Under våren 2014 fick mötesstrategen Björn Masuhr i uppdrag att utreda och ge förslag på möjliga kommersiella aktörer i samband med byggandet av ett nytt kulturhus. I sin sammanfattning talar han om 70/130-principen som innebär ett flexibelt lokalutnyttjande och nära samspel mellan husets olika verksamheter. Västerbottensteatern spelar dag ca 100 föreställningar i Skellefteå av totalt 400 föreställningar/år. Unghästen spelar 200 föreställningar, mest utanför huset, i brist på egna lokaler. Detta är siffror som teatern hoppas ökar när det nya kulturhuset tas i bruk. Västerbottensteatern uppskattar att de kommer att använda sina scener till ca 80 %. Endast vid ett fåtal tillfällen, t.ex. en scenkonstbiennal, en berättarfestival eller ett större internationellt gästspel, kommer det att finnas behov av 130 %. Allt i enlighet med framtidsvisionen att ha fullt hus hela tiden. Vid de tillfällen där teatern ser att de inte utövar någon egen verksamhet öppnar de mer än gärna upp för olika gästspel, föredrag och arrangemang. Gärna i samarbete med övriga aktörer i huset. 3.2 Lokalbehov Scenlokaler Utgångspunkten för planeringen av Västerbottensteaterns lokaler i ett kulturhus är den nuvarande verksamheten i befintliga lokaler. Som organisation är de oerhört trångbodda. Men med nya lokaler öppnas en ny utvecklingspotential för Sida 13 (21)

14 föreställningarna och flera spännande möjligheter att samverka med husets övriga kulturaktörer. Black Box - Västerbottensteaterns huvudscen Västerbottensteatern har idag behov av en större scen och salong. Sedan lång tid tillbaka har det i Skellefteå funnits behov av en s.k. A-scen. En A-scen är något Västerbottensteatern har behov av vid större uppsättningar och större gästspel. Men det finns inte ett kontinuerligt behov utifrån teaterns verksamhet. Om det därför finns en A-scen i husets övriga lokaler kan Västerbottensteaterns scen se ut på följande sätt: Ett flexibelt Black Box-format med ca 700 m 2 nettoyta, med en invändig takhöjd mellan scenkällare och undertak på ca 12 meter. En salong med ca 300 platser med möjlighet att anpassa salongen till en mindre publik på ca 100 platser. Scenen utformas med lingångare på samma sätt som en traditionell scen vilket förutom att möjliggöra egen produktion av större föreställningar även medför att vi kan ta emot gästspel från större teatrar som Riksteatern och Norrbottensteatern. Scenlokalen bör ligga direkt åtkomligt i foajén. Det totala antalet möjliga publika föreställningar under ett år i Black Boxen uppskattas till ca 150 st. Barn- och ungdomsscen (UngHästen) En flexibel Black Box med en nettoyta på ca 160 m 2 motsvarande en mindre gymnastiksal (16 x 10 meter), ett format vanligt för uppsökande- och barnteater. Takhöjden invändigt bör vara för ett proportionerligt rum med bryggor för åtkomst till utrustning i taket. En salong med möjlighet att ta emot en publik på ca 100 personer. Lokalen bör utrustas med lingångar för att även kunna härbärgera vanliga mindre scenföreställningar under t.ex. Berättarfestivalen. I lokalen monteras en utskjutbar gradäng för en snabb omställning mellan scen/salong och en tom sal med plant golv för interaktiva övningar. Möjlighet till delning av lokalen med en blockvägg eller ridåvägg så att man kan dela upp en större grupp i mindre grupper. Lokalen bör för publik ligga direkt åtkomligt i foajén. Det totala antalet möjliga publika föreställningar under ett år uppskattas till ca 150 st Repetitionslokaler Stora repetitionssalen En lokal i första hand för repetitioner och vid enstaka tillfällen för publikuppspel med en mindre publik t.ex. under Berättarfestivalen. Lokalen bör ha en nettoyta på ca 160 m 2 och vara ett neutralt rum med en delbar blockvägg, så att två mindre repetitioner kan genomföras samtidigt. I lokalen bör finnas ett enklare gradängsystem, typ Ilmonteplan, med lösa stolar för ca 80 platser. Sida 14 (21)

15 Lokalen kan ligga separerad från foajén, men i närheten av loger och övriga lokaler för Västerbottensteatern. Lilla repetitionssalen En lokal i första hand för repetitioner och endast vid enstaka tillfällen för publikuppspel. Lokalen bör ha en nettoyta på ca 80 m 2. Salen bör utföras med ett mjukare golv för att vara anpassad till dans- och akrobatikrepetitioner som behövs i olika föreställningar. Lokalen bör vara ett neutralt rum med en delbar blockvägg, så att två mindre repetitioner kan genomföras samtidigt. Lokalen kan ligga separerad från foajén, men i närheten av loger och övriga lokaler för Västerbottensteatern Verkstäder och ateljéer m.m. Dekorverkstäder Dekortillverkning ses som en del av den konstnärliga processen. Några teatrar har utlokaliserat sin dekortillverkning men det betyder oftast att man får en dubblering av personal och utrustning då arbete ändå måste göras på plats vid repetitioner. Stockholms Stadsteater har exempelvis av denna anledning alla sina verkstäder vid Sergels Torg i Stockholm. För tillverkning av dekorer behövs ett snickeri med snickerimaskiner utrustade med spånsug en smedja med möjlighet att svetsa en målarateljé med färgkök en rekvisitaavdelning, med utrymme för tapetseri gemensam yta att montera de färdigställda dekordelarna på förråd för färg och annat material. För att få yteffektiva dekorverkstäder med personalutrymmen behövs totalt ca 500 m 2 varav 300 m 2 med en takhöjd på minst 7 meter. Samtliga verkstäder bör vara flexibelt utformade då de även kan användas av de övriga verksamheterna i huset när teatern inte själva har omedelbart bruk av dem. Syateljén För tillverkning och underhåll av kläder till föreställningar behövs en syateljé. Syateljén bemannas normalt med en person men vid större produktioner extraanställs upp till ytterligare tre personer. Förutom själva syateljén behövs ett färgeri en tvättstuga ett torkrum ett provrum. Sida 15 (21)

16 En yta på totalt ca 200 m 2. Maskverkstad För skapande av olika masker och peruker till föreställningar behövs en maskloge med tre platser en kompletterande mindre verkstad en laboratoriedel med bl.a. dragskåp. Ytorna uppskattas till ca 70 m 2. Ljud-ljusverkstad För tillverkning och reparation av belysnings- och ljudutrustning till föreställningar. En yta på totalt ca 70 m 2. Musikrum En viktig del av Västerbottensteaterns konstnärliga varumärke är den musik som den fasta kompositören skapar för varje enskild föreställning. Musik som ofta görs på plats i huset tillsammans med en eller flera musiker. För detta ändamål behövs därför ett ljudisolerat rum där man kan repetera och öva. En yta på totalt ca 20 m Personalutrymmen Loger 14 enskilda loger med individuella toaletter/duschar för den fast engagerade personalen vid Västerbottenteatern. Loger med två personer i varje loge för gästande frilanspersonal och med toalett/dusch i korridoren. En större omklädningsloge för gästande kör, förening, balettkompani etc. på ca 60 m 2. Skådespelarfoajé Ett uppsamlingsrum i anslutning till scenen och logerna. Här samlas skådespelarensemblen för gemensamma förberedelser inför och under föreställningen. En yta på totalt ca 60 m 2. Kontorsrum Kontorsarbetsplatserna är dels enskilda rum, dels delade rum. Önskvärt är att alla arbetsrum befinner sig i anslutning till varandra för effektivitetens skull. För Västerbottenteaterns verksamhet uppskattas att det behövs ca 25 kontorsrum för administration, marknad, dramaturgiat m.fl. Sida 16 (21)

17 ca 5 arbetsrum för gästande konstnärlig personal (regissör, scenograf m.fl.) två grupprum på ca 20 m 2 för mindre gruppmöten ett större sammanträdesrum på ca 60 m 2 för styrelsemöten ett samlingsrum/bibliotek på ca 100 m 2 där hela teatern kan samlas. Totalt ca 800 m 2. Flera av dessa rum kan även nyttjas av andra i huset, och också ligga i anslutning till övriga verksamheters kontorsutrymmen. Övriga arbetsrum Teknisk personal Ca 10 arbetsrum för personal i dekorverkstäder, ateljén, ljus-ljudverkstad. Ett större omklädningsrum med duschar, wc etc. Totalt ca 300 m 2. Arkiv och kopiering Kontorsförråd och kopiering ca 30 m Förråd för Västerbottensteatern Västerbottensteatern behöver egna förråd för lagring av dekorer, rekvisita, ljud - ljusutrustning, samt kostymer mellan säsonger och vid olika speltillfällen. Dessutom behövs närförråd för rangering av tillfälliga uppställningar, gårdagens föreställning, som man kan komma åt snabbare. Beroende på hur ytor disponeras inne i kulturhuset som helhet och vilka kompaktlösningar som görs av övriga förråd och övrig godshantering i kulturhuset bör de sammanlagda ytorna kunna reduceras. Olika kompaktlösningar vid stora takhöjder kan t.ex. möjliggöra att ytorna kan reduceras. Egna förråd Totalt ca m 2. Närförråd Totalt ca 200 m Inlastning för Västerbottensteatern Minst två lastbilsplatser och eventuellt en tredje med dörr för bud. Inlastning med vädertätning och lyftbord. En tillräckligt stor hiss för dekorer om inte inlastningen sker på scennivå. Ytorna för inlastningszonen uppskattas till ca 100 m 2. Sida 17 (21)

18 4 Ett kulturhus möjliggör nya samarbeten Gemensamma funktioner och samarbeten är frågor som är viktiga att lyfta i ett tidigt skede för att lyfta blicken mot varandras verksamheter. Tillsammans ska den bästa samarbetsmiljön för kulturhuset skapas. 4.1 Gemensamma ytor och funktioner Övriga gemensamma lokaler i huset Detta är ytor och lokaler som Västerbottensteatern har behov av, men där de också ser möjlighet att dela med kulturhusets övriga aktörer. A-scen Sedan lång tid tillbaka har det i Skellefteå funnits behov av en s.k. A-scen. En A-scen är något Västerbottensteatern har behov av vid vissa större uppsättningar och större gästspel. Men teatern ser inte ett kontinuerligt behov utifrån sin verksamhet utan delar gärna en sådan scen med övriga huset. Caféscenen Västerbottensteatern har behov av en caféscen för sina populära lunchsoppor. En caféscen är dock något som fler i huset skulle kunna använda, inte minst föreningar som vill visa upp sig. För en caféscen behövs: en salong med plats för ca 100 personer sittandes vid bord med möjlighet att enkelt avskilja caféet från övrig verksamhet med hjälp av en skjutvägg en scen som bör vara ca åtta meter bred och ca fem meter djup med minst tre och en halv meter fritt över scenen möjlighet till upphängning av teknik som belysning och högtalare över scenen ett anslutande kök vilket kan tillaga och servera soppluncher, samt övrig lättare förtäring. Berättarsalen Skellefteå har utropat sig som Berättarnas stad. Västerbottensteatern tror därför att det är av stort värde att det finns en mindre lokal avsatt för just lokalt och professionellt berättande. Här kan författare, konstnärer och berättare, etablerade och nykomlingar hålla föredrag och berätta berättelser. För detta behövs ett rum i anslutning till biblioteket byggd för akustiskt tal utan mikrofon. Möjliga publika berättarföreställningar i Västerbottensteaterns regi uppskattas till ca 50 st. under ett år. Totalt en yta på ca 80 m 2. Sida 18 (21)

19 Ljud-, bild- och mediastudio I dag är ljudinstallationer och ljusprojektioner en integrerad del av den moderna teatervärlden. Också inom museivärlden använder man sig av digital teknik för att presentera sitt utbud. Västerbottensteatern ser därför ett starkt behov av en gemensam ljud-, bild- och mediastudio. Denna behöver ligga i anslutning till musikrummet. Uppskattad yta ca 50 m 2. Kafeteria/personalrum Västerbottensteatern tror att det är oerhört viktigt för den gemensamma känslan i huset att alla som arbetar i kulturhuset har ett gemensamt fika/personalrum istället för flera olika inne inom de olika organisationerna. Vilrum Ett behov som troligen delas med övrig verksamhet i huset. Foajé En inbjudande publikfoajé med tillgång till pausservering. Reception En inbjudande reception i anslutning till publikfoajén. Garderober Bemannade och obemannade garderober, samt förvaringsboxar i anslutning till publikfoajén. Publiktoaletter Publiktoaletter, för vuxna och barn i anslutning till publikfoajén. Sida 19 (21)

20 5 Fortsatt arbete Arbetet med koordinering av kulturhusets kommande innehåll, huvudmannaskap och finansiering att fortgår. I arbetet kommer även en allmän arkitekttävling att genomföras. Det vinnande förslaget i arkitekttävlingen kommer senare ligga till grund för projektering och byggandet av kulturhuset. Detta dokument kommer att användas som underlag för det kommande lokalprogrammet och tävlingsprogrammet. Sida 20 (21)

21 Skellefteå kommun, Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: Hemsida: