Samhällsekonomiska effekter

Transkript

1 Samhällsekonomiska effekter Håller effekterna över tid? Rapport 2 Socialstyrelsen Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetsmiljöverket Svenska Kommunförbundet Landstingsförbundet Riksförsäkringsverket

2 Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet som tas fram av huvudsakligen externa experter på uppdrag av Socialstyrelsen. Experternas material ger underlag till myndighetens ställningstaganden. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Artikel nr: ISBN: Tryckeri: Norstedts, Stockholm, november 2001.

3 Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att i samverkan med Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Riksförsäkringsverket utvärdera resultat av samverkan inom rehabiliteringsområdet, enligt ambitionerna i proposition 1996/97:63. I utvärderingen medverkar dessutom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Utvärderingen har pågått under tre och ett halvt år inklusive en förlängning fr.o.m. sommaren Syftet med utvärderingen är att studera resultat av samverkan för individen, samhället och aktörerna. Samverkan är inget mål i sig utan ett medel för att ökad hälsa, livskvalitet och egenförsörjning samt minska samhällets kostnader. Att tala om effekter av samarbete är svårt, eftersom det inte går att isolera samarbete ifrån andra påverkbara orsaker till positiva resultat för den berörda personen. Denna samhällsekonomiska studie visar att det är lönsamt att satsa samlade resurser på rehabilitering av särskilt utsatta. Utvärderingen har följt 120 individer, som genom aktörers samverkan fått del av rehabiliteringsaktiviteter. Individerna har studerats fram till 1,5 2 år efter avslutad aktivitet. Den samhällsekonomiska förbättringen är i genomsnitt kr per individ och år. Studien visar att det finns stora variationer. Några förlorar ekonomiskt, och andra gör en förbättring. Den teoretiska pay-off-tiden är, med utgångspunkt i åtgärdskostnaden kr/individ, sex månader. De offentliga aktörernas stöd i olika former har minskat med omkring kr per individ. Vidare har de offentliga aktörernas inkomster i form av skatter och avgifter ökat med drygt kr. Svante Johnsson, Riksförsäkringsverket har skrivit rapporten. Göran Jägerby, Socialstyrelsen, och Karl-Martin Sjöstrand, Arbetsmarknadsverket, har medverkat i analys och bedömningar. Medverkande kommuner har mobiliserat ett omfattande engagemang för att ta fram underlag till studien. Ett stort tack till alla medverkande. Rapporten överlämnas till regeringen i november Marie Fridolf Projektchef

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 8 Bakgrund... 8 Instrumentet Sampop... 8 Syfte, metod och avgränsning Organisation och genomförande Studerade aktiviteter/projekt Aktiviteter och antal individer Bortfall Resultat Samhällsekonomisk förändring Reala resurser Samhällsekonomiska förändringar i projekten Finansiella och reala effekter för offentliga sektorn Effekter på aktörsnivå Kommunerna som aktör Landstingen som aktör Försäkringskassorna som aktör Arbetsmarknadsverket som aktör Staten i övrigt som aktör Effekter för individgrupper Kön Ålder Födelseland Utbildning Hushållstyp Socioekonomisk grupp Huvudorsaksgrupp Individernas nettoinkomster Erfarenheter av instrumentet Sampop Diskussion Studerad grupp, bortfall och representativitet Avviker kommuner som deltar vid M3 från övriga? Bortfall vid M Kan resultat generaliseras? Samhällsekonomisk förändring Finansiella och reala effekter för offentliga sektorn Effekter för offentliga aktörer Effekter för individer och individgrupper Sampop som utvärderingsinstrument

5 Sammanfattning Denna studie är en del av FRISAM-utvärderingens arbete med att studera effekter av samverkan inom rehabiliteringsområdet. Det övergripande syftet är att utifrån mätningar på individnivå beräkna samhällsekonomiska effekter av samverkansaktiviteter och fördjupa sig i hur dessa fördelar sig mellan olika aktörer och individer. Detta är en fortsättning på en tidigare undersökning med 227 individer från 16 olika kommuner. Vid en jämförelse mellan förhållandena före och direkt efter rehabiliteringsinsatser framkom en betydande samhällsekonomisk förbättring. Den teoretiska pay-off-tiden för åtgärdskostnaderna var omkring nio månader. En fråga som bl.a. diskuterades var vilken varaktighet uppnått resultat har; var det uppnådda resultatet tillfälligt eller kvarstod det en längre tid? I denna andra delstudie är således inriktningen att se om de effekter som noterades vid den första studien finns kvar ett år senare. Alla kommuner som deltog vid den första studien erbjöds att delta men sju avstod med hänvisning till resursbrist m.m. Åtgärdslängd 6/12 mån varierar 6/12 mån 6/0 mån M1 Första studien M2 Figur 1. Schematisk bild över mätperioder och delstudier. 6/12 mån M3 Andra studien I studien ingår 120 individer från nio kommuner och den innehåller uppgifter från de tre mätperioderna M1 (mätperiod omedelbart före åtgärd), M2 (period omedelbart efter åtgärd) och M3 (period som börjar ett år efter avslutad åtgärd). Mätperioderna kan vara 6 månader eller 12 månader men resultat och effekter räknas alltid i helårsuppgifter. Alla insamlade uppgifter har registrerats i Sampop. Individerna består av 77 kvinnor och 43 män. Åldern varierar från 23 år till 61 år och medelåldern är 43 år. Högst grundskola har 55 individer och 35 har gymnasium högst två år. Ensamstående utan barn är 37 individer och 18 (varav 17 kvinnor) är ensamstående med barn. Nästan hälften är ej facklärda arbetare enligt den socioekonomiska indelningen. Ohälsa/missbruksproblem har kodats som huvudorsak till åtgärd för 64 individer; annat arbetshinder än ohälsa har 16 individer och en kombination av ohälsa och annat arbetshinder berör 39 individer. I Sampopsystemet studeras finansiella och reala förändringar. När vi talar om samhällsekonomiska förändringar avses endast förändringar som berör reala resurser. Hit räknas individens bidrag till samhällets produktion av produkter och tjänster samt individens förbrukning av reala resurser i form av omsorg, vård, handläggartid etc. Den samhällsekonomiska förbättringen för de 120 individerna är i genomsnitt per individ kr per år från M1 till M3. Denna vinst fördelas i sam- 5

6 hället så att den offentliga sektorns kostnader för transfereringar, lönebidrag och andra försörjningsstöd har minskat med i genomsnitt kr per individ. Kommunernas kostnader för omsorg och vård i olika former har minskat med kr. Likaså har handläggarnas resursinsatser för berörda indivder gått ned motsvarande ungefär samma belopp. Dessutom har offentliga sektorns inkomster i form av skatter och avgifter ökat med kr Jämförelse med tiden före Efter åtgärd Ett år efter åtgärd Transfer/löneb. m.m.vård, omsorg Handläggning Skatt, soc. avg. Figur 2. Genomsnittlig förändring av offentlig ekonomi per individ. Effekterna av olika åtgärder påverkar de inblandade aktörerna på olika sätt. Alla offentliga aktörer utom Arbetsmarknadsverket får förbättringar när man summerar effekter på reala resurser och de finansiella effekterna. Arbetsmarknadsverket ökar sina insatser och får därför en försämring. För kommunerna blir effekten av de olika förändringarna ett positivt värde på drygt kr per individ vid M3. Bakom förbättringarna finns bl.a. minskade socialbidrag (5 000 kr), ökade skatteintäkter (4 000 kr) och minskade handläggningstider (1 500 kr). Omsorgskostnader har dock ökat (2 500 kr). Pay-off-tiden för kommunernas åtgärdskostnader har beräknats till 1,5 år. Landstingen har vid M3 mer än dubbelt så stor vinst som kommunerna eller drygt kr. Huvuddelen av denna finns inom sjukvårdsområdet där specialistvård och sjukhusvård (8 000 kr) och primärvård (6 500 kr) bidrar med två tredjedelar. Utöver detta finns bl.a. minskad handläggningstid (4 000 kr) och ökade skatteintäkter (2 000 kr). Landstingens pay-off-tid är drygt tre månader. Försäkringskassans minskade utbetalningar m.m. innebär en förbättring på drygt kr per individ vid M3. Sjukpenningutbetalningarna har minskat ( kr) men i stället har förtidspension/sjukbidrag ökat ( kr). Handläggartiden har minskat motsvarande kr. Arbetsmarknadsverkets stöd är betydelsefullt vid rehabiliteringsåtgärder och man får ofta ökade kostnader i samband med att olika yrkesinriktade insatser görs. Totalt sett har således de ekonomiska effekterna för verket varit ökade kostnader/utbetalningar efter insatserna. Vid M3-jämförelsen har arbetslöshetsersättningen minskat med nästan kr. Lönebidragsutbetalningarna har ökat med drygt kr och andra åtgärdskostnader har ökat med kr. Handläggningstiden har minskat motsvarande drygt kr.

7 Staten i övrigt kan notera stora inkomstökningar som vid M3 är kr. De sociala avgifterna har ökat med nästan kr och de indirekta skatterna har ökat med drygt kr. Vidare påverkas övriga kostnader positivt I jämförelse med tiden före åtgärd Efter åtgärd Ett år efter åtgärd Kommuner Landsting FK AMV Övr. stat Figur 3. Ekonomiska förbättringar/försämringar i genomsnitt per individ. Sammantaget kan vi notera att Försäkringskassan, Arbetsmarknadsverket och staten i övrigt tillsammans vid M3 får ett positivt utfall på kr per individ vid en summering av de olika effekterna. Kommunernas och landstingens motsvarande gemensamma belopp är kr. Den teoretiska pay-off-tiden för den statliga sidans del blir cirka fyra månader och för kommuner och landsting tillsammans cirka åtta månader. Resultaten i denna studie bör tolkas med viss försiktighet. Utan kontrollgrupp är det svårt att med säkerhet uttala sig om effekternas koppling till rehabiliteringsåtgärderna. En förutsättning för ett positivt resultat är ofta att AMV kan stödja en rehabiliteringsåtgärd med bl.a. lönebidrag. Även arbetslöshetsnivån har betydelse för utgången; en låg arbetslöshetsnivå ökar rehabiliteringsmöjligheterna. Resultaten kan således inte generaliseras utan bör ses som ett resultat av de aktiviteter som har genomförts för de 120 individerna. Trots detta anser vi att uppgifterna bör stimulera samhällets olika aktörer att diskutera hur resurser och incitament ska kunna skapas för att ta vara på de särskilt utsattas möjligheter att få ett bättre liv och bidra till samhället. 7

8 Inledning Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att i samverkan med Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Riksförsäkringsverket utvärdera effekter av samverkan inom rehabiliteringsområdet enligt proposition 1996/97:63 (FRISAM). I utvärderingen medverkar dessutom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Rehabilitering används som ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, social, psykologisk, yrkes- och arbetslivsinriktad art. Målgruppen begränsas till personer i yrkesverksam ålder, år. Syftet med FRISAM-utvärderingen är enligt regeringens uppdrag att redovisa effekter av samverkan med avseende på bl.a. samhällsekonomin. Drygt tjugotalet utvärderingsaktiviteter har startats. Utvärderingens utgångspunkt är den lokala nivån och därför sker huvuddelen av studierna i åtta geografiska områden på kommunnivå. Bakgrund För att studera de samhällsekonomiska effekterna av rehabiliteringsåtgärder har Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen samarbetat i ett projekt som har använt Sampop från Samhall Resurs AB. Sampop är ett dataprogram för att identifiera samhällsekonomiska förändringar. I den första delen av studien, som omfattade två mätningar en mätning av förhållanden före en rehabiliteringsåtgärd och en mätning efter åtgärd har resultat m.m. redovisats i en underlagsrapport (2000:11) till FRISAM-utvärderingens lägesrapport (Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 2000:5). Sampopstudiens första delstudie omfattade 227 individer, som har varit föremål för samverkan. De har varit aktuella i 18 olika projekt/aktiviteter i 16 kommuner. Från två jämförelsegrupper från försäkringskassorna i Skåne och Stockholm deltog också 23 individer. Således omfattade den första delstudien totalt 250 individer. I nämnda underlagsrapport redovisas de olika projektens målgrupper, arbetssätt m.m. samt erfarenheter i allmänhet av användandet av Sampop. Bruttokostnaden för de studerade rehabiliteringsåtgärderna var cirka 13 milj. kr. Den samhällsekonomiska förbättringen för de 250 individerna var på årsnivå omkring 16,5 milj. kr. Den teoretiska pay-off-tiden blev således nio månader. Den intressanta fråga som kvarstod var hur länge denna effekt består. Instrumentet Sampop Sampop har utvecklats av Samhall Resurs AB, som är ett kunskapsföretag inom Samhallkoncernen. Med hjälp av Sampop kan man identifiera samhällsekonomiska förändringar som uppstår när man sätter in åtgärder på individnivå. I programmet registreras hur situationen såg ut för individen före och efter en åtgärd. Därefter be- 8

9 räknas de samhällsekonomiska förändringar som har skett under den mellanliggande tiden. Ekonomiska förhållanden särredovisas för varje aktör. De aktörer som redovisas är kommun, landsting, försäkringskassa, AMS område, övrig stat, arbetsgivare och individ. Sampop visar vem som vinner resp. förlorar när rehabiliteringsåtgärder sätts in. Sampop innebär att man mäter individernas förhållanden före resp. efter en åtgärdsperiod, som kan variera i längd. Utgångspunkten är en mätperiod på ett år före resp. efter åtgärd men denna period kan kortas ned när så är nödvändigt exempelvis till sex månader. Om mätperioden är kortare än ett år görs en uppräkning till årsbelopp och alla uppgifter som redovisas från Sampop är per år. Hänsyn tas till grad av medverkan i produktionen, vårdkostnader, samhällsbidrag i olika former, handläggningstid, skatteeffekter, EU-bidrag m.m. Vidare redovisas kostnader för åtgärden (arbetstid, kostnader för köpt tjänst och andra insatser). 6/12 mån före Åtgärd 6/12 mån efter Figur 4. Sampops mätperioder. En pay-off-tid 1 beräknas och den visar hur lång tid det tar för samhället, samt för resp. aktör, att få tillbaka insatsen. Sampop ska ses som ett verktyg som grovt visar storleken på effekterna. Precisionen hänger i stor utsträckning samman med hur noggrant man har samlat in den grundläggande informationen. Programmet bygger på de lagar, regler och system som finns i dagens samhälle, samt ett antal antaganden och avgränsningar. En teoretisk förutsättning är antagandet om full sysselsättning samt att frigjorda resurser går till produktion av privata konsumtionsvaror. Avgränsningarna redovisas nedan under resultatavsnittet. Trots att många inblandade faktorer beaktas kan man inte räkna med att alla ekonomiska effekter till 100 procent identifierats. Före Insats Efter INPUT SVARTA LÅDAN KOMMUN LANDSTING FÖRSÄKRINGSKASSA ARBETSMARKNADSV STAT ARBETSGIVARE INDIVID S A M H Ä L L E Figur 5. Sampopmetoden med svarta lådan, som symboliserar datorprogrammet för beräkningarna. 1 Tid som motsvarar en återbetalning av investerat belopp. 9

10 Syfte, metod och avgränsning Det övergripande syftet med projektet är att utifrån mätningar på individnivå beräkna samhällsekonomiska effekter av samverkansaktiviteter och vilka finansiella effekter detta för med sig för olika aktörer och individer. Vid första delstudien fanns det också några andra syften. Bl. a. skulle individgrupperna kartläggas, Sampop-verktyget utvärderas och intresset för utvärdering av rehabiliteringsåtgärder skulle stimuleras. I denna andra delstudie är huvudinriktningen att se om de effekter som noterades vid den första studien kvarstår ett år senare. I bästa fall kan effekten ha förstärkts och i sämsta fall har effekten upphört. Vår hypotes har varit att effekten kvarstår delvis men inte fullt ut. Vidare kvarstår syftet att stimulera intresset för utvärdering och i viss mån att fullfölja utvärderingen av Sampopverktyget. Utöver dessa syften finns ett behov av att studera om det finns skillnader mellan de utvärderade projekten och mellan de olika individgrupperna. Däremot ingår det inte i denna studie att undersöka om individernas hälsa påverkas av insatserna. De aktiviteter/projekt som från början ingår i utvärderingen har valts från olika delar av landet för att få en blandning av olika rehabiliteringsinsatser och olika målgrupper. Vidare har den begränsade tiden för projektet styrt vilka kommuner som har kunnat delta; aktiviteterna ska ha inletts efter 1 januari 1998 och avslutats senast sista juni Det är således inte ett slumpmässigt urval vid framtagningen av deltagande kommuner utan det är i första hand tidsramen och intresse/resurser som har avgjort vilka kommuner som har deltagit. Även vid den nu aktuella fortsättningen har det lokala intresset och tillgången på resurser styrt vilka som deltar. Individerna i aktiviteterna/projekten har däremot slumpvis valts ut för att delta i utvärderingen. Bortfallet inför den första studien var relativt stort (31 procent). Vid bortfallsanalysen noterade vi både positiva och negativa effekter av bortfallet. Bortfallet bedömdes emellertid inte ha haft någon avgörande betydelse för resultatet. Samtliga aktiviteter/projekt som deltog vid den inledande studien har erbjudits att delta även vid den andra studien. Nio kommuner har varit intresserade och har ställt upp på att genomföra en ny mätning med Sampop ett år senare än vid den första studien. De individer som deltog vid de två inledande mätningarna (M1 resp. M2) hos dessa kommuner bildar ny målgrupp för den tredje mätningen (M3). 10

11 Tabell 1. Medverkande kommuner och antal individer. Kommun Antal individer vid M1 o M2 Mätperiodens längd Hofors 10 6 månader Kungälv 15 6 månader Kävlinge 15 6 månader Lidköping 14 6 månader Nordanstig 14 6 månader Staffanstorp 43 6 månader Umeå 10 1 år Växjö 9 1 år Östersund 9 6 månader SAMTLIGA 139 Åtgärdsperioden har varierat i längd och insatser kan ha genomförts vid skilda tillfällen under en åtgärdsperiod. Mätperioden före resp. mätperioden efter har varit sex månader för alla utom för två projekt (Umeå och Växjö) som kunde klara mätperioder på tolv månader. Sexmånadersuppgifterna har räknats upp till tolvmånadersperiod och all redovisning av resultat mm sker således per år. Följande schema visar mätperioder för de kommuner som har registrerat uppgifter för sex månader vid varje mätperiod. Umeå och Växjö har avslutat åtgärder före sista december 1998 och har därför kunnat mäta 12 månader under de tre mätperioderna. Åtgärdslängd varierar 6 mån 6 mån 6 mån 6 mån M1 M2 Figur 6. Studiens mätperioder. M3 För att begränsa arbetsinsatsen har detaljuppgifter från arbetsgivare regelmässigt hoppats över. Dessa uppgifter avser t.ex. produktivitetsnivå, frånvarodagar med resp. utan vikarie, sjukdagar mm bedömdes endast marginellt kunna påverka resultatet. Av samma anledning har ambitionen också varit låg när det gäller uppgifter om polisinsatser och rättsväsendet i övrigt. Samtliga berörda individer har lämnat medgivande till insamling av uppgifter. 11

12 Organisation och genomförande Företrädare för Arbetsmarknadsstyrelsen, Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket har utgjort en central ledningsgrupp för Sampop-studien. Lokalt i varje kommun har det funnits arbetsgrupper av olika slag. En kontaktperson i varje kommun har utsetts som förbindelselänk med den centrala ledningsgruppen. I och med att den lokala personalen var väl insatt i hur Sampop används har det inte funnits något behov av utbildning inför denna andra delstudie. Vid en konferensdag under september 2000 diskuterades genomförandet och tidsplan. Därefter har kontakterna mellan de lokala arbetsgrupperna och ledningsgruppen skett via e-post och telefon. Under januari-februari 2001 har de insamlade individuppgifterna levererats till Samhall Resurs AB för inmatning och övriga uppgifter har redovisats till ledningsgruppen. Samhall Resurs har efterhand tagit fram sifferrapporter på kommunnivå beträffande aktörernas ekonomiska förhållanden under M1, M2 och M3. Vidare har ledningsgruppen fått tillgång till de avidentifierade individuppgifterna vid M1 och M3; dessa uppgifter har ledningsgruppen bearbetat i en databas tillsammans med vissa grunduppgifter (kön, ålder, utbildning m.m.) om individerna. Varje projekt/aktivitet har haft en bokstavsbeteckning. Inputmallarna har försetts med aktuell bokstavsbeteckning samt ett löpnummer så att Samhall Resurs AB har vetat vilket projekt som berörs. Lokalt har en kopia av inputmallen sparats. Eventuella problem i samband med inmatning har därigenom kunnat identifieras för den lokala gruppen. Samhall Resurs AB och ledningsgruppen har således inga personuppgifter som exempelvis personnummer och namn. Den 20 februari genomfördes i Stockholm en konferens med medverkande från de deltagande kommunerna. Ledningsgruppen redovisade då resultaten på kommunnivå och informerade om preliminära resultat på riksnivå. Vidare diskuterades de samlade erfarenheterna av Sampop, bortfallsgruppen m.m. 12

13 Studerade aktiviteter/projekt Aktiviteter och antal individer Sampop-studiens första delstudie omfattade totalt 250 individer. I denna andra delstudie ingår 120 individer som alla har varit föremål för samverkan mellan lokala aktörer. De berörda individerna har mycket varierande bakgrund, som har krävt att mer än en samhällsaktör har varit engagerad i rehabiliteringsarbetet. I bilaga 3 till den tidigare nämna rapporten från den första delstudien beskrivs de lokala projektens målgrupp, vilka aktörerna är, hur aktiviteter finansieras, syfte, åtgärder, tidsplan, antal uppföljda individer mm. Tabell 2. Aktiviteter/projekt samt huvudsaklig problembakgrund. Kommun Projekt/aktivitet Antal Problembakgrund i första hand Långt.sjuk Arb.lös Psykbesv Missbruk Språksv. m.m. Hofors Solsidan 10 X X Kungälv Oasen 15 X Kävlinge Samverkan 15 X X X Lidköping 5 X X Nordanstig Mård/Bron 11 X X X 1 Staffanstorp Klövern 38 X X Umeå Mariehem 10 X X X Växjö Rehabcenter 9 X X Östersund Garpa 7 X X Bortfall Målgruppen för denna delstudie är 139 individer. I fem av de nio kommunerna har man fått samtliga individer att lämna medgivande till en fortsättning. I övriga fyra kommuner finns bortfall av olika anledningar. Totalt sett är dock bortfallet måttligt; 19 individer eller 14 procent är bortfall. Lidköping har haft det största problemet med bortfall. Två individer har nekat när man har fått kontakt med dem. Sex individer har man inte lyckats få kontakt med trots skrivelser och försök via telefon. För en individ saknar man helt uppgift om bostadsadress. Lokalt vet man dock att tre individer i bortfallsgruppen har arbete (helt eller delvis), en individ går på praktik, en individ har sjukbidrag och en individ är sjukskriven. Nordanstigs bortfall omfattar tre individer, varav två inte har kontaktats p.g.a. deras sjukdom. En individ har man inte fått kontakt med. Staffanstorps bortfall består av fem individer som har flyttat från kommunen och man har saknat underlag för att ha dem med i studien. I Östersund arbetade en individ 1 Intellektuella funktionshinder 13

14 tidvis utomlands och kontaktades därför inte. En annan individ hade man kontakt med och individen lovade att delta men kom aldrig till bokade träffar. Den centrala ledningsgruppens bedömning är sammantaget att bortfallet inte i någon nämnvärd omfattning kan ha påverkat resultatet. Detta ställningstagande bygger på uppgifter om bortfallet på individnivå och på de berörda lokala aktörernas uppfattningar. Tabell 3. Bortfall. Kommun Utvalda Bortfall Ej kontakt Nekade Deltog i studie Hofors Kungälv Kävlinge Lidköping Nordanstig Staffanstorp Umeå Växjö 9 9 Östersund TOTALT Med Ej kontakt avses utvalda som inte kunde kontaktas. Med Nekade avses de som nekade att lämna medgivande. Man kan också fråga sig vilken effekt det har när endast drygt hälften av de ursprungliga kommunerna och därmed också ungefär hälften av individerna deltar vid den andra delstudien. Vilken skillnad är det mellan den genomsnittlige individen i den första studien och den andra studien? Har de kommuner som har bra resultat eller de som har dåligt resultat hoppat av i större utsträckning än de som är kvar? Enligt de signaler som har nått ledningsgruppen har resurstillgång varit det avgörande för om en kommun skulle fortsätta studien eller hoppa av. Andra faktorer kan givetvis också ha haft betydelse. Ett sätt att jämföra grupperna är att se om den samhällsekonomiska förändringen i genomsnitt per individ avviker under den första delstudien mellan de berörda grupperna. Den samhällsekonomiska förbättringen mellan M1 och M2 vid den första delstudien var kr i genomsnitt per individ (250 st.). Den grupp som ingår i M3-mätningen hade en större förbättring än övriga; gruppernas förbättring var kr resp kr i genomsnitt. M3-gruppen skiljde sig för övrigt från den grupp som inte deltar på följande sätt vid M1 (utgångsläget): mindre resurser från kommun mer resurser från landsting mer ekonomiskt stöd från försäkringskassa något mer stöd från AMV något större nettoinkomst för individerna. Åtgärdskostnader per individ för M3-gruppen är i genomsnitt kr. För den grupp som inte deltar är åtgärdsinsatsen 700 kr lägre. Noterbart är att de tre kommuner, som hade lägsta genomsnittliga förbättringen per individ vid första studien, hoppade av utvärderingen. Målen för dessa tre kommuners projekt var inte direkt arbetsinriktad rehabilitering i det 14

15 korta perspektivet. Aktiviteterna var jämfört med övriga aktiviteter mer inriktade på utredande och förberedande insatser. Vi redovisar här något om dessa tre projekt för att i diskussionsavsnittet återkomma till bortfallet. Mellerud hade som mål att förbereda individerna (blandad målgrupp) för att närma sig arbetslivet. Den sociala insatsen prioriterades. Tiden för utvärdering av de samhällsekonomiska effekterna bedömdes som i kortaste laget. Göteborgs målgrupp var långtidsarbetslösa. Målet har varit att individerna skulle komma närmare arbetsmarknaden. Trelleborg har haft syftet att utreda och bedöma arbetsförmågan. Målgruppen var psykiskt och socialt arbetshandikappade. Arbetet har varit fokuserat på förberedande och stödjande verksamhet. Således kan vi konstatera att det har funnits en skillnad mellan den grupp av kommuner som hoppade av utvärderingen efter M2 och den grupp som gick vidare till M3. Den grupp som har deltagit fullt ut har haft ett bättre samhällsekonomiskt utfall vid den första delstudien. Vi återkommer i diskussionsavsnittet till frågan om vilken effekt detta kan ha haft på resultatet. 15

16 Resultat Resultaten från denna delstudie kan redovisas på många olika sätt. Det finns en mängd uppgifter som kan vara av intresse men det kan också bli så mycket att man inte hittar i en djungel av siffror. Vi kommer att dela upp redovisningen med utgångspunkt i fyra olika infallsvinklar: samhället i sin helhet, deltagande kommuner (projekt/aktiviteter), aktörerna och individgrupper som ingår i studien. Vi hoppas att det underlättar för varje läsare att hitta det som är av intresse för honom eller henne. Resultatavsnittet kan förhoppningsvis också genom detta fungera som en uppslagsdel. De samhällsekonomiska resultaten utgår från de tre mätningar som vi har beskrivit under avsnitt 3. Man kan jämföra ekonomiska förhållanden under dessa mätperioder med varandra. M2 jämförs med M1; det är samma period som tidigare har redovisats i den första delrapporten. M3 kan jämföras med M2; detta blir förändringen från tiden omedelbart efter åtgärden till ett år senare. Slutligen kan man också jämföra M3 med M1 och därmed se förändringen under hela den utvärderade perioden från tiden före åtgärden till perioden som börjar ett år efter åtgärdens avslutande. Uppgifter om ekonomiska förhållanden avser årsuppgifter utom när det gäller åtgärdskostnader, som är kostnader under eller i anslutning till åtgärdsperiod. Utvärderingen utgår från de uppgifter som lokalt har samlats in. Kvaliteten i resultatet är således helt beroende av hur man lyckats få fram dessa uppgifter. De lokala aktörerna har med stor energi arbetat med datainsamlingen men det är viktigt att trots detta inte betrakta resultatet som exakt rätt. Sampopprogrammet bygger på samhällets lagar, regler och system samt ett antal antaganden och generaliseringar. Sampop förutsätter följande: Ingen undanträngning sker. Skapade jobb är, ett på marginalen, ytterligare jobb på arbetsmarknaden. Alla resursbesparingar kan omfördelas och användas där behov föreligger, även i det korta perspektivet. All inkomst för individen leder till fullständig konsumtion dvs. inget sparande förekommer. All produktion som individen åstadkommer har avsättning på marknaden. Utbetalade lönebidrag alltid är anpassade till individens arbetsförmåga. Vi redovisar avslutningsvis några lokala erfarenheter av användningen av verktyget Sampop vid M3. Samhällsekonomisk förändring reala resurser I Sampop registreras individuppgifter om såväl reala resurser som finansiella flöden. De samhällsekonomiska förändringarna utgår från de reala resurser som tillförs eller förbrukas. Således bortses i detta avseende från finansiella effekter mellan olika aktörer. Vid beräkningen av de samhällsekonomiska ef- 16

17 fekterna saknar det betydelse om och i vilken grad individer försörjs med stöd av sjukpenning, A-kassa, socialbidrag eller motsvarande. En viktig faktor bland de reala resurserna är individernas bidrag till produktionen. Om lönebidrag utbetalas för en individ förutsätts att individens reella produktion motsvaras av den del som inte täcks av lönebidrag. Som samhällsmedborgare belastar vi samhället på olika sätt och i varierande omfattning. Förbrukningen av bl.a. följande reala resurser beaktas i Sampop vid beräkningen av de samhällsekonomiska effekterna: Handläggning hos olika aktörer Omsorg i kommuner Sjukvård i olika former Medicin 1 Polis och rättsväsende Personalkringkostnader hos arbetsgivare. Totalt är det 120 individer som deltagit under samtliga tre mätperioder. Den samhällsekonomiska förändringen för dessa individer visar en förbättring på 9,7 miljoner kr från M1 till M2. Förbättringen är ännu något större om man jämför M1 och M3; effekten är för denna tid 11,7 miljoner kr. Samhällets kostnader för åtgärderna under rehabiliteringsinsatserna har beräknats till 5,9 miljoner kr. Sammanlagt har aktörerna fått nästan 0,5 miljoner kr i EU-bidrag till åtgärderna; nettokostnaden för åtgärderna är således nästan 5,5 miljoner kr. Den teoretiska pay-off-tiden den tid det tar att i samhällsekonomisk mening få tillbaka de resurser som har satsats på åtgärd är omkring ett halvt år om man utgår från dessa förbättringar. Miljoner kr 12 Ekonomisk förbättring Efter åtgärd Ett år efter åtgärd Åtgärdskostnader EU-bidrag Figur 7. Samhällsekonomisk förbättring per år samt åtgärdskostnader och EU-bidrag. 1 Det har dock varit svårt att få fram säkra uppgifter om läkemedel 17

18 Åtgärdskostnaderna är kr i genomsnitt per individ. Den samhällsekonomiska förbättringen under hela mätperioden är nästan dubbelt så stor per år. Samhällsekonomiska förändringar i projekten I denna studie ingår nio projekt med olika individgrupper och med olika slag av åtgärder. Effekterna i projekten visar på väsentliga skillnader mellan olika aktiviteter, som dock alla visar ett positivt resultat. Den samhällsekonomiska effekten av åtgärder enligt Sampop beräknas genom att man jämför summan av reala resurser före åtgärd och efter åtgärd (se avsnitt 6.1). Ett stort minusvärde innebär att individerna belastar samhället i stor utsträckning t.ex. på grund av vårdbehov. Ett stort plusvärde visar i stället att individerna i motsvarande grad bidrar till samhället bl.a. genom arbetsinsatser. T.ex. Växjö-projektet har stora vårdkostnader vid M1 och detta medför stort negativt saldo för reala resurser vid M1. Vid senare mätningar har vårdkostnaderna minskat och vissa reala resurser har tillförts genom arbete; det negativa värdet för reala resurser har därmed blivit mycket mindre. Kungälvsprojektets individer har även under första mätperioden relativt sett stora produktionsinsatser som mer än väl täcker kostnader för vård och behandling. Detta innebär att man har ett plus-saldo. Vid M2 och M3 har arbetsinsatserna ökat ytterligare och därmed har det positiva värdet för reala resurser ökat ytterligare. Nästa diagram visar individernas genomsnittliga saldo när det gäller reala resurser (samhällsnetto) under mätperioderna. Här beaktas vad individerna producerar via sina arbetsinsatser samt förbrukning av vård, omsorg etc. som man får från samhällets olika aktörer. De samhällsekonomiska förändringar som Sampop redovisar är skillnaden mellan värden/samhällsnetto under M1, M2 och M3. Tusen kr 200 Före Efter M Hofors Kävlinge Nordanstig Umeå Östersund Kungälv Lidköping Staffanstorp Växjö Figur 8. Samhällsnetto under mätperioder snitt per individ/år. Samtliga 18

19 Kungälv har initialt ett positivt värde på drygt kr, som ökar till närmare kr per individ. Utgångsläget är således inte belastat av stora kostnader för vård etc. och man har bidragit till produktionen under den tid som mäts före insats. Individerna från Kungälv har minst belastning och är den grupp som bedöms stå närmast arbetsmarknaden och ha den största självrehabiliteringseffekten. Den samhällsekonomiska förbättringen för gruppen är nästan kr per individ. Individerna i Växjö har i stället långt till arbetsmarknaden och stora samhällskostnader för vård etc. Initialt är värdet negativt med ett minusvärde på kr per individ, som emellertid minskar påtagligt under den studerade tiden; de reala resurserna visar även vid M3 på ett negativt belopp men på betydligt lägre nivå ( kr). Den samhällsekonomiska förbättringen för individerna är således i stort sett kr per individ. Den samhällsekonomiska förbättringen i genomsnitt per individ varierar per kommun från kr i Hofors till kr i Staffanstorp. Åtgärdskostnaderna varierar från 1300 kr i Kungälv till kr i Nordanstig. Den teoretiska pay-off-tiden varierar från mindre än 1 månad i Kungälv till 28 månader i Nordanstig. Tabell 4. Samhällsekonomiska effekter från M1 till M3 och pay-off-tid per individ. Kommun Samhällsekonomisk förbättring Åtgärdskostnad Pay-off-tid i månader Hofors Kungälv Kävlinge Lidköping Nordanstig Staffanstorp Umeå Växjö Östersund SAMTLIGA Sammantaget noterar vi att det är stora skillnader mellan insatser och resultat i de olika kommunerna. Samtliga noterar emellertid förbättringar som förefaller väl motsvara de åtgärdskostnader som har registrerats. Att det i genomsnitt har blivit positiva resultat i varje kommun innebär emellertid inte att alla individer har samma förbättring när det gäller samhällsekonomi. Individerna i Hofors är någorlunda väl samlade kring medianvärdet även om någon enstaka har värde under 0. Kungälv har med utgångspunkt i medianvärdet den största förbättringen men individernas spridning är stor från nästan minus kr till nästan kr i förbättring. Att Staffanstorp med stort antal deltagare (38 individer) har stor spridning är knappast överraskande. I Växjö har en individ, som tidigare har haft en mycket stor vårdkonsumtion, fått en förbättring som omfattar kr per år. 19

20 N = Hofors Kävlinge Nordanstig Umeå Kungälv Lidköping Staffanstorp 9 7 Österstund Växjö Figur 9. Spridning av samhällsekonomisk förbättring (*1000 kr) på individnivå. Boxdiagram Ett boxdiagram (låddiagram) används för att visa variation i ett material samtidigt som det visar ett medelvärde i form av median (mittersta värdet). Boxens gavlar anger 1:a kvartilen (25 %) resp. 3:e kvartilen (75 %); tvärstrecket inne i boxen är medianen. Hälften av värdena finns inom boxen mellan kvartilerna (kvartilavståndet). En fjärdedel av värdena är lägre än 1:a kvartil och en fjärdedel är högre än 3:e kvartil. Värden som ligger mer än 1,5 kvartilavstånd från boxen är uteliggare eller extremvärden och ingår i beräkning av median och kvartiler. Utdraget streck från box slutar med tvärstreck som markerar lägsta resp. högsta värdet som inte går utanför 1,5 kvartilavstånd från boxen. * Extremvärde Uteliggare 75 % 3:e kvartil 50 % Median 25 % 1:a kvartil Lägsta värdet Som framgår av tidigare tabell är det stora skillnader mellan kommunernas genomsnitt av åtgärdskostnader. Det är också ofta stor spridning inom projekten. Hofors har emellertid fördelat sina kostnader på alla individer. Se nästa diagram. 20

21 N = 10 Hofors Kävlinge Nordanstig Umeå Kungälv Lidköping Staffanstorp 9 7 Österstund Växjö Figur 10. Spridningen av åtgärdskostnader (*1.000 kr) på individnivå. Kungälv har jämförelsevis mycket låga kostnader. Nordanstig har stora kostnader och stor spridning. Även Växjö och Östersund har relativt sett höga medianvärden för åtgärdskostnader. Finansiella och reala effekter för offentliga sektorn Transfereringar, arbetsmarknadsstöd och andra försörjningsstöd 1 till individerna har minskat från 13,9 miljoner kr under M1 till 10,5 miljoner kr under M3. Stöd i form av vård, omsorg, medicin och andra insatser från samhällsorgan har minskat under samma tid från 3,6 miljoner kr till 1,7 miljoner kr. Vidare har aktörernas kostnader för handläggning minskat från 2,3 miljoner kr till 0,4 miljoner kr. Offentliga sektorns (inklusive den privata försäkringssektorn) inkomster i form av skatter, egenavgifter och sociala avgifter har ökat från 5,4 miljoner kr till 10,6 miljoner kr. Om man tittar på offentliga sektorns genomsnittliga stöd till den studerade gruppen finner man att transfereringar, lönebidrag och andra bidrag utbetalas i genomsnitt med kr per individ före åtgärd. Under halvåret efter åtgärd minskar denna summa till kr per individ (uppräknat till helt år). Ett år senare har dessa utbetalningar minskat ytterligare till kr per helår. Utbetalningarna har således minskat med 24 procent från M1 till M3. Offentliga sektorns insatser i form av kommunal omsorg, läkarvård, sjukhusvård och annan vård beräknas enligt Sampop till kr per individ före åtgärd. Denna kostnad minskar till kr per individ och år efter insats. Vid den senaste mätningen har summan minskat ytterligare så att kostnaderna understiger kr. Minskningen från M1 till M3 är 55 procent. 1 Socialbidrag, sjukpenning, förtidspension, arbetslöshetsstöd, lönebidrag, arbetsmarknadsåtgärder, bostadsbidrag och andra bidrag 21

22 En inte oväsentlig kostnad för samhället för de utsatta grupperna är handläggarnas arbetstid i anslutning till utredningar, åtgärder, utbetalningar av stöd etc. Kostnaderna för samtliga offentliga aktörers handläggare beräknades på årsnivå till kr per individ. Den handläggning som direkt sammanhänger med åtgärden har inte räknats med här utan den ingår i åtgärdskostnaden. Under andra mätperioden minskar aktörernas handläggarkostnader till 5800 kr per år och individ. Under den sista mätperioden har den minskat ytterligare till 3200 kr. Drygt 80 procent av handläggarkostnaden har således försvunnit enligt Sampopberäkningen från M1 till M3. Offentliga sektorns intäkter har också påverkats i stor omfattning. Före åtgärd fick man in nästan kr per individ och år i form av direkta skatter, indirekt skatt, sociala avgifter, egenavgifter och patientavgifter. Dessa intäkter har ökat till nästan kr per år under halvåret efter åtgärden. Efter ytterligare ett år har de ökat till kr per år och individ. Det är således nästan en fördubbling av offentliga sektorns intäkter för dessa individer Före Efter M Transfer/löneb. m.m. Vård, omsorg Handläggning Skatt, soc. avg. Figur 11. De offentliga samhällsaktörernas ekonomi snitt per individ. Sammanfattningsvis har offentliga sektorns utbetalningar av transfereringar/ lönebidrag m.m. samt utgifter för vård, omsorg och handläggning minskat med kr i snitt per individ. Samtidigt har intäkter i form av skatter och sociala avgifter ökat med drygt kr per individ. Effekter på aktörsnivå Effekterna finansiella effekter och förändringar av reala resurser av insatserna fördelas inte lika bland aktörerna. Om man jämför förhållanden vid M1 och M3 kan konstateras att kommunerna tillsammans har en förbättringseffekt som omfattar 1,1 miljoner kr. Landstingen har drygt dubbelt så stor effekt eller 2,6 miljoner kr. Försäkringskassans förbättringseffekt är 4,0 miljoner kr. Ar- 22

23 betsmarknadsverket har ökat sina insatser i anslutning till åtgärderna och har ökat utbetalningarna med 0,2 miljoner kr. Staten i övrigt har den största förbättringseffekten som omfattar 5,0 miljoner kr. Sampop har inte räknat med vinstpåslag för arbetsgivarna och effekterna är därför endast en förbättring med 0,2 miljoner kr för arbetsgivarna. Den sammanlagda effekten för individerna är en förbättring med 0,9 miljoner kr. Miljoner kr Före ett år efter åtgärd (M3) Åtgärdskostnader EU-bidrag Kommun Landsting FK AMV Övr. stat Arb.giv. Individ Figur 12. Effekter M1 M3 per aktörsgrupp samt kostnader och EU-bidrag. Kommunerna har svarat för en tredjedel (34 %) av åtgärdskostnaderna. Samtidigt har man fått den största delen av EU-bidragen. Landstingens del i kostnaderna är 12,6 procent. Åtgärdskostnader inom AMV:s område har i Sampop registrerats på Staten i övrigt. Försäkringskassorna och staten i övrigt har svarat för drygt hälften (52 %) av kostnaderna. I allmänhet är effekterna mer positiva vid en jämförelse från M1 till M3 än om jämförelsen endast omfattar tiden till M2. Särskilt gäller detta landsting, försäkringskassor och staten i övrigt vilka har en påtagligt bättre effekt till M3 jämfört med effekt till M2. Även arbetsmarknadsverket har en positiv förändring mellan M2 och M3. Kommuner, arbetsgivare och individer har däremot små försämringar mellan M2 och M3. 23

24 Miljoner kr 5 Före Efter åtgärd Före Ett år efter åtgärd Kommun Landsting FK AMV Övr. stat Arb.giv. Individ Figur 13. Effekter M1 M2 resp. M1 M3. Jämförelserna ovan är en summering av effekter från de nio kommunerna. Det finns givetvis påtagliga skillnader i effekter hos de olika projekten. I fortsättningen redovisar vi på detaljnivå vad som har ändrats på gruppnivå för aktörerna. Redovisningen sker i form av en jämförelse mellan M1 och M2 resp. M3 och avser genomsnittsförändring per individ/år. Även här måste man tänka på att det finns stora skillnader mellan projekten. Kommunerna som aktör För de inblandade kommunerna innebär de ekonomiska förändringarna att skatteintäkterna ökar med i genomsnitt drygt 4000 kr per individ och år när man jämför förändringar under hela den studerade tiden. Den största plusposten är socialbidragen som minskar med 5000 kr. Vidare minskar kostnaderna för handläggarna med omkring kr. Omsorgskostnaderna ökar för kommunerna med i genomsnitt drygt kr per individ och år. Detta hänger samman med att åtgärderna har lett till att vissa individer med institutionsvård har kunnat skrivas ut; i stället för institutionsvård får de ökad vård genom kommunernas omsorg. Sammantaget har kommunerna i snitt fått en ekonomisk förbättring motsvarande 9000 kr per individ. Deras åtgärdskostnad är netto kr per individ och pay-off-tiden beräknas till 1,5 år. 24

25 Skatteintäkter M1 M2 M1 M3 Egenavgift för omsorg Socialbidrag Omsorgskostnad Handläggning Övriga kostn Figur 14. Effekter per individ/år för kommunerna som aktör. Förklaring till diagram I diagram visas förändringar från M1 till M2 resp förändringar från M1 till M3. För varje slag av intäktskälla/kostnadsslag finns två rader. Den övre raden visar förändring M1 M2 och den under förändring M1 M3. Staplar som går åt vänster (minussidan) innebär att kommunen har ökat sina kostnader eller minskat sina intäkter. Staplar som går åt höger (plussidan) visar att kommunen minskar sina kostnader eller ökar sina intäkter för resp. område. Observera att summorna avser genomsnittet per individ och år. 25

26 Landstingen som aktör Landstingen ökar sina skatteintäkter med 2000 kr per individ och år under den studerade tiden. Antalet besök hos läkare, sköterska osv. i primärvården minskar motsvarande en kostnad av 6500 kr per år och patient. När det gäller specialistsjukvård hit räknas besök hos läkare eller annan vårdgivare på sjukhus och sjukhusvård motsvarar minskningen kr. Minskning av övrig handläggningstid motsvarar kr per individ. Vissa minskade medicinkostnader tillkommer. Intäkter i form av patientavgifter minskar något och övriga kostnader ökar något när man jämför M1 M3. Skatteintäkter Patientavgifter M1 M2 M1 M3 Sjukvård primärvård Sjukvård specialist Handläggningskostn Bruttomedicinkostn Övriga kostn Figur 15. Effekter per individ/år för landstingen som aktör. Sammantaget minskar landstingen resursutnyttjandet motsvarande kr per individ och år. Till detta kommer ökade skatteintäkter på 2000 kr. Landstingens åtgärdskostnad är kr och den teoretiska pay-off-tiden är drygt tre månader. 26

27 Försäkringskassorna som aktör I genomsnitt minskar sjukpenningen med kr per individ och år under den studerade tiden. Förtidspension och sjukbidrag ökar i stället med kr. Kostnader för handläggartid beräknas minska med kr per individ och år. Övriga kostnader minskar med 800 kr. Sjukpenning M1 M2 M1 M3 Förtidsp./ sjukbidr. o livr. Handläggning Övriga kostn Figur 16. Effekter per individ/år för Försäkringskassan. Sammantaget minskar försäkringskassorna transfereringsutbetalningarna med kr. De sparar dessutom in 5500 kr per individ och år för minskad handläggning och övriga kostnader. 27

28 Arbetsmarknadsverket som aktör Utbetalningen av arbetslöshetsersättning minskar med nästan kr per år och individ under den studerade tiden. I stället ökar utbetalningarna av lönebidrag med drygt kr och andra arbetsmarknadsåtgärder med 3000 kr. Kostnaden för handläggartid minskar med drygt kr per individ. Övriga kostnader ökar med 1500 kr. Arbetslöshetsersättning M1 M2 M1 M3 Arbetsmarknadsåtgärder Lönebidrag Handläggning Af/AMI Övriga kostnader Figur 17. Effekter per individ/år för Arbetsmarknadsverket. Sammantaget ökar utbetalningar för arbetslöshet, lönebidrag och andra åtgärder med drygt kr per individ. Kostnader för handläggning och övrigt minskar med drygt kr. Staten i övrigt som aktör För Staten utöver Försäkringskassans och Arbetsmarknadsverkets områden noterar vi följande förändringar under den studerade tiden. Intäkterna i form av sociala avgifter ökar med nästan kr per individ och år. Sociala avgifter innefattar arbetsgivarens sociala avgifter och särskilda löneskatt (betalas på avtalsförsäkring) samt individens egenavgifter. De indirekta skatterna ökar med drygt kr men den statliga skatten är i stort sett oförändrad. Sampop beräknar statens momsintäkt på den produktion som individen åstadkommer, dvs. den momsinbetalning som individen möjliggör. Den indirekta skatten beräknas på det förädlingsvärde som individen åstadkommer vid sin anställning. Moms på konsumtion, vilken kan genomföras med hjälp av bidrag, räknas därför inte med. Bostadsbidragen minskar med 400 kr men övriga bidrag ökar med 100 kr. Bostadsbidrag betalas ut av Försäkringskassan men finansieras av statsbudgeten och redovisas därför här under Staten. Kostnader för handläggare minskar med 200 kr och övriga kostnader minskar med 4000 kr. 28

29 Totala sociala avgifter M1 M2 M1 M3 Indirekt skatt Bostadsbidrag Övriga bidrag Handläggningskostnad Övriga kostnader Figur 18. Effekter per individ/år för Staten utöver Försäkringskassan och AMV. Sammantaget ökar Statens intäkter i form skatter och sociala avgifter med kr per individ. Bidragskostnaderna minskar med ett par hundralappar vilket också gäller kostnader för handläggning. Effekter för individgrupper Alla insamlade uppgifter har lagrats i en databas som endast Samhall Resurs AB disponerar och som inte kan exporteras utan ett omfattande programmeringsarbete. I den tjänst som Samhall Resurs AB säljer ingår en redovisning av uppgifter om förhållanden på aktörsnivå vid olika mättillfällen och för resp. projekt. Det saknas således möjligheter att bearbeta de inredovisade uppgifterna och resultaten på individnivå. Vi har emellertid genom Samhall Resurs tillmötesgående fått del av vissa avpersonifierade individuppgifter vid M1 och M3. Arbetsgruppen har bearbetat dessa uppgifter tillsammans med några grundvariabler ytterligare för att belysa eventuella skillnader mellan olika individgrupper. Vi har också varit intresserade av att studera om det finns skillnader mellan de olika individgrupperna när det gäller de samhällsekonomiska förändringarna. Som vi nämnt i ett tidigare avsnitt är det förbrukningen av reala resurser och tillförseln av reala resurser som bildar underlag för de jämförelsebelopp som används vid beräkningen av samhällsekonomisk förändring. Dessa jämförelsebelopp visar således i vilken utsträckning som en individ förbrukar resp. tillför samhället resurser. Vi kallar beloppen här för samhällsnetto före resp. samhällsnetto efter. 29

30 Kön För de 43 män som ingår i studien är samhällsnetto före M kr i genomsnitt. Under den studerade tiden förbättras samhällsnetto med kr så att nettot efter (M3) är kr. Åtgärdskostnaderna är kr i genomsnitt. För de 77 kvinnorna är samhällsnetto före kr i genomsnitt. Den samhällsekonomiska förbättringen är kr och samhällsnetto efter är kr. Åtgärdskostnaderna är kr N = 43 Män 77 Kvinnor Figur 19. Samhällsekonomisk förändring (*1 000 kr) för könen från M1 till M3. Åtgärdskostnaderna per individ varierar mellan kvinnor och män. Kostnaderna för kvinnorna motsvarar omkring 70 procent av den resurs som har satsats på männen. Båda könen visar tydliga samhällsekonomiska förbättringar under den studerade tiden. Kvinnornas genomsnittliga förbättring motsvarar omkring 70 procent av männens förbättring. Ålder I den studerade individgruppen belastar de yngre individerna samhället mer än de äldre. Den samhällsekonomiska förbättringen blir också större ju äldre individerna är och de äldre bidrar också mer till samhället efter rehabiliteringen. Notera dock att åldersgruppen endast har två individer. Även kostnaderna för åtgärder varierar efter ålder. Åldersgrupperna år och år är de som man har satsat störst resurser på. 30