Samhällsekonomiska effekter vid rehabilitering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekonomiska effekter vid rehabilitering"

Transkript

1 Samverkan inom rehabiliteringsområdet 2000:11 Samhällsekonomiska effekter vid rehabilitering Vem vinner på rehabilitering i samverkan? Socialstyrelsen Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetarskyddsstyrelsen Svenska Kommunförbundet Landstingsförbundet Riksförsäkringsverket

2 Samhällsekonomiska effekter vid rehabilitering

3 Artkelnr

4 Förord Regeringen har i anslutning till proposition 1996/97:63 (FRISAM) angivit att det finns ett stort behov av att utnyttja samhällets samlade resurser för att bättre kunna tillgodose enskilda individers behov av olika stödåtgärder. Det finns annars en risk för att människor hamnar i en rundgång mellan myndigheter. Regeringen menar att bättre och mer ändamålsenliga samverkansmodeller måste utvecklas. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att i samverkan med Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen och Riksförsäkringsverket utvärdera effekterna av samverkan inom rehabiliteringsområdet, enligt proposition 1996/97:63 (FRI- SAM). I utvärderingen medverkar dessutom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Det övergripande syftet med utvärderingen är att redovisa samhällsekonomiska effekter, effekter för organisationen inklusive personal och effekter för den enskilde klienten, patienten, brukaren, kunden mm. Arbetet ska slutredovisas den 31 december Inom FRISAM-utvärderingens ram beslutades tidigt att genomföra en samhällsekonomisk bedömning av samverkansaktiviteter. Utvärderings-gruppen kom gemensamt fram till att upphandla Samhall Resurs AB. De externa kostnaderna har finansierats av Riksförsäkringsverket. En totalekonomisk bedömning av 227 personer, som fått del av samordnade rehabiliteringsinsatser, har gjorts. När man summerar resultatet, som är skillnaden mellan samhällets kostnader före och efter insatserna, visar det sig att kostnaderna för åtgärderna i samhällsekonomisk mening har hämtats in inom cirka ett år. Stor försiktighet bör iakttas när man söker dra ut vinsterna för längre tid än mätperioden. Av erfarenhet vet man att många individers problem kan återkomma och därmed kräva förnyade insatser från samhällets sida. Svante Johnsson Riksförsäkringsverket, Karl-Martin Sjöstrand Arbetsmarknadsstyrelsen och Göran Jägerby Socialstyrelsen har i samarbete med konsulten Jonas Huldt vid Samhall Resurs AB genomfört studien. Svante Johnsson har skrivit utvärderingens sammanfattande rapport. Ett särskilt tack till dessa för det omfattande och ambitiösa arbete som lagts ner. Utan de lokala områdenas medverkan hade det inte blivit en rapport. För att genomföra undersökningen har lokala representanter för de 20 projekten i 16 kommuner och 2 försäkringskassor lagt ned ett omfattande arbete för att samla in de många uppgifter som studien grundas på. För denna insats riktas ett särskit tack. Ett digert pedagogiskt material har härigenom tillförts arbetet med att utvä r- dera effekter av rehabiliteringsinsatser i samverkan. Denna rapport är en av tolv som överlämnas till regeringen den 1 juli Marie Fridolf projektledare

5 Samhällsekonomiska effekter vid rehabilitering (Sampop-projektet) Innehåll 1 SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND RAPPORT FRÅN STATSKONTORET SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKT AV REHABILITERINGSÅTGÄRDER INSTRUMENTET SAMPOP TIDIGARE STUDIER MED SAMPOP Psykiskt sjuka i Västernorrland RIK-Projektet i Kristinehamn SYFTE, METOD OCH AVGRÄNSNING ORGANISATION OCH GENOMFÖRANDE STUDERADE AKTIVITETER/PROJEKT AKTIVITETER OCH ANTAL INDIVIDER BORTFALL UNDERSÖKNINGSGRUPPENS SAMMANSÄTTNING Kön, ålder, utbildning, familj, födelseland mm Målgruppens situation INDIVIDERNAS EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN FÖRE O EFTER JÄMFÖRELSEGRUPPERNA RESULTATREDOVISNING ENLIGT SAMPOP EKONOMISKA FÖRÄNDRINGAR REDOVISNING FRÅN SAMHALL RESURS AB Avgränsningar Analys av Samhall Resurs AB DISKUSSION OCH SLUTSATSER HUR REPRESENTATIV ÄR DENNA STUDIE? SAMPOP SOM UTVÄRDERINGSINSTRUMENT HUR SER INDIVIDGRUPPERNA UT SOM VI SAMVERKAR KRING? EKONOMISKA FÖRÄNDRINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ SAMHÄLLSEKONOMISK NYTTA ERFARENHETER AV DET PRAKTISKA GENOMFÖRANDET LOKAL ORGANISATION OCH PLANERING UTBILDNING AV LOKALA UTREDARE MEDGIVANDE FRÅN INDIVID UPPGIFTER FRÅN INDIVIDERNA PROBLEM OCH MÖJLIGHETER VID UPPGIFTSINSAMLANDET LOKALT ANVÄND TID FÖR SAMPOP-STUDIEN ÖVRIGA ERFARENHETER BILAGEFÖRTECKNING

6 1 Sammanfattning Det övergripande syftet med denna studie är att utifrån mätningar på individnivå beräkna samhällsekonomiska effekter av samverkansaktiviteter och hur dessa fördelar sig på olika aktörer och individer. Utöver detta finns det några andra syften: - Kartläggning av vilka grupper som är föremål för aktiviteter. - Studera möjligheter och hinder vid användning av utvärderingsinstrumentet Sampop. - Öka intresset för utvärdering samt sprida erfarenheter av utvärdering med Sampop. I studien finns 227 individer som alla har varit aktuella hos flera av samhällets aktörer. De har ingått i 18 olika rehabiliteringsprojekt i 16 kommuner. Individerna har mycket varierande bakgrund som har ställt krav på gemensamma rehabiliteringsåtgärder. Till nämnda grupp kommer 23 individer i två jämförelsegrupper från försäkringskassorna i Skåne resp. Stockholm. Kassorna har utan att ha samverkat med annan aktör köpt yrkesinriktad rehabilitering åt dessa försäkrade, som förutom att de har problem med sjukdom är arbetslösa. Sampop har använts för att beräkna eventuella samhällsekonomiska förändringar av de insatta rehabiliteringsåtgärderna. I Sampop jämförs hur situationen var 6/12 månader FÖRE resp. EFTER åtgärdsperiod. De lokala aktörerna har samlat in nödvändiga data, som har analyserats i Sampop av Samhall Resurs AB. Parallellt med Sampopstudien har de insamlade individuppgifterna använts för att analysera och redovisa undersökningsgruppens sammansättning. Den studerade gruppen har inte valts ut som stickprov men bedöms trots detta spegla bilden av de grupper som är föremål för de lokala aktörernas samverkan. I den studerade gruppen är drygt 60 procent kvinnor. Genomsnittsåldern är 40 år. Utbildningsnivån är lägre än genomsnittet i Sverige. Drygt en tredjedel är ensamstående utan barn. Andelen ensamstående med barn utgör 17 procent vilket är mer än tre gånger så stor andel som snittet i landet. De utlandsfödda, i huvudsak utanför Norden, svarar för 23 procent vilket är dubbelt så stor andel som riksgenomsnittet; de har större andelar av kortare och av längre utbildningar än Sverigefödda i undersökningsgruppen. Arbetargrupperna enligt SCB:s socioekonomiska indelning är överrepresenterade i undersökningsgruppen. I undersökningsgruppen berörs tre fjärdedelar av arbetslöshet. Omkring hälften har sjukdomsproblem; 42 procent har kopplats till psykisk sjukdom eller psykiska besvär. En tredjedel har fått socialbidrag under mätperiod före åtgärd. Individernas ekonomiska förhållanden har studerats FÖRE och EFTER åtgärd för 16 av de 18 projekten. Studerad tid är 6 månader FÖRE resp. EFTER utom för två kommuner som har 12 månader. Sexmånadersuppgifter har uppräknats till årsuppgifter. - Genomsnittlig förbättring av den totala bruttoårsinkomsten (lön och samhällsbidrag till försörjning) är kr. En väsentlig del av förändringen hänger samman med den tredjedel som har saknat löneinkomst FÖRE men har löneinkomst EFTER. - Männen har högre inkomst än kvinnor FÖRE och skillnaden ökar EFTER. - De utlandsfödda har lägre inkomst än Sverigefödda FÖRE men skillnaden minskar EFTER. - Ensamstående med barn avviker från övriga genom att de har lägre inkomst EFTER än FÖRE. - Individer utan barn ökar inkomsten mer än individer med barn. - Arbetslösa har stor inkomstökning. 5

7 - Andelen socialbidragsmottagare minskar från 38 procent FÖRE till 28 procent EFTER. Sampopredovisningen för samtliga 250 individer visar på en samhällsekonomisk förbättring på omkring 16,5 milj. kr på årsnivå. Bruttokostnaderna för åtgärder omfattar cirka 13 milj. kr. EU-bidrag har erhållits med 2 milj. kr. Genomsnittligt per individ innebär detta en förbättring per individ på kr som kan ställas mot åtgärdskostnaden kr. Den teoretiska pay-off-tiden är således omkring nio månader. Generaliseringar av resultaten bör emellertid användas med försiktighet. Av de offentliga aktörernas förbättringar svarar ökade skatteintäkter för drygt en fjä r- dedel (28 procent). Samhällets ökade inkomster i form av sociala avgifter motsvarar 23 procent. Således består hälften av samhällsaktörernas plusvärde efter rehabiliteringsinsatsen av ökade inkomster i form av skatter och sociala avgifter. Minskade utgifter för transfereringar mm utgör 21 procent av de offentliga aktörernas vinst. Handläggarnas arbetsinsatser för den undersökta gruppen har minskat med resurser som motsvarar 13 procent av förbättringen. Samhällets insatser i form av läkarvård mm har minskat påtagligt och beräknas motsvara 16 procent. Summering av aktörernas förändringar Aktör Skatteintäkter Sociala avgifter Försörjningsmedel Indiv:s avgifter Handläggningskostnad Övr reala kostnader TOTALT Kommun Landsting FK AMV Staten TOTALT Procent 27,5 23,2 21,0-0,4 12,7 16,1 100,0 Aktörernas väsentligaste förändringar per år räknat: - Kommunerna har minskat socialbidragsutbetalningarna med 1,9 milj. kr och skatteintäkterna har ökat med nästan 1 milj. kr. - Landstingens vinst är för minskad specialistsjukvård 1,3 milj. kr, för minskad primärvård 0,8 milj. kr och för skatteinkomstförstärkning nästan 0,5 milj. kr. - Försäkringskassorna har minskat sjukpenningutbetalningarna med 5,8 milj. kr men ökat utbetalningar av förtidspension och livränta med 1,3 milj. kr. - Arbetsmarknadsverkets område har minskat arbetslöshetsersättningen med 1,5 milj. kr men lönebidragen har ökat med 3,2 milj. kr och arbetsmarknadsåtgärderna har ökat med 1,1 milj. kr. Lönebidragen är för många individer en förutsättning för att komma ut på arbetsmarknaden. Samverkan enligt FRISAM:s intentioner bedöms vara en förutsättning för att de sämst ställda ska få möjligheter till rehabilitering och ett acceptabelt liv. De redovisade projekten är exempel på hur samverkan kan lyckas och hur samhällsekonomiska vinster kan uppstå även om det är en begränsad andel av individerna som rehabiliteras. Den bestående effekten av insatser antas vara mer än ett år men man kan knappast kalkylera med längre tid än tre år eller möjligen fem år för gruppen som helhet. Instrumentet Sampop beaktar många faktorer och ger en bred beskrivning av de samhällsekonomiska effekterna av rehabiliteringsåtgärder. Det krävs samverkan mellan olika aktörer, mycket arbete (5-10 timmar per individ) och noggrannhet vid insamling av dataunderlag. Resultatredovisningen från Sampop bedöms som värdefull vid lokal utvärdering och vid prioritering. En utveckling av Sampops utdatafunktioner skulle öka nyttan ytterligare. Erfarenheter och tips kring användandet av Sampop har redovisats i avsnitt 8 och i bilagor. 6

8 2 Inledning 2.1 Bakgrund Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att i samverkan med Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen och Riksförsäkringsverket utvärdera effekter av samverkan inom rehabiliteringsområdet, enligt proposition 1996/97:63 (FRISAM). I utvärderingen medverkar dessutom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Rehabilitering används som ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, social, psykologisk, yrkes- och arbetslivsinriktad art. Målgruppen begränsas till personer i yrkesverksam ålder, år. Det övergripande syftet med FRISAM-utvärderingen enligt regeringens uppdrag är att bl.a. redovisa effekter av samverkan med avseende på samhällsekonomin. Inom FRISAM-utvärderingens ram uppdrog projektledaren tidigt under 1999 åt Riksförsäkringsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen att genomföra en samhällsekonomisk bedömning av samverkansaktiviteter. Detta motiverades bl.a. av att det saknas vedertagna metoder och modeller för att göra samhällsekonomiska analyser inom rehabiliteringsområdet. De centrala myndigheterna anses ha en viktig uppgift i att utveckla och sprida framgångsrika metoder inom området. Företrädare för Riksförsäkringsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen har under våren 1999 sökt efter och studerat metoder för att kunna genomföra en samhällsekonomisk bedömning av rehabiliteringsåtgärder. Med utgångspunkt i målet att hitta en metod som är enkel att hantera och förstå men ändå uppfyller övriga krav kom man gemensamt fram till Sampop, som offererades av Samhall Resurs AB. Efter beslut i CESARgruppen under april 1999 upphandlade och bekostade Riksförsäkringsverket en studie av 360 individer som har fått del av samordnade rehabiliteringsinsatser. 2.2 Rapport från Statskontoret Statskontoret har i sin rapport Perspektiv på rehabiliteringen (1997:27) studerat effekterna av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, med särskilt fokus på försäkringskassans köp av rehabiliteringstjänster. Man anser att resultaten av insatserna är svåra att avläsa. Statskontoret har låtit göra en översikt av forskning kring arbetslivsinriktad rehabilitering och därvid funnit att inte heller forskningen lämnar någon klar bild över rehabiliteringens effekter. Det går inte att dra några djupgående slutsatser om resultaten och effekterna av de senaste årens rehabiliteringsinsatser. Statskontoret slår fast att det finns få samhällsekonomiska analyser av effekter av rehabiliteringsåtgärder och att de som finns är av ojämn kvalitet. Metodproblemen är betydande och ofta saknas kontrollgrupper och möjligheter att bedöma rehabiliteringens långsiktiga effekter. Statskontoret konstaterar att genomförda studier håller varierande vetenskaplig kvalitet. Ett problem vid bedömningen är att hålla isär selektionseffekter och programeffekter, dvs. effekten av själva åtgärden. I rapporten drar Statskontoret bl. a. följande slutsatser: Det brister i mål- och resultatuppföljning. Det saknas en samlad resultatredovisning av samhällets kostnader. 7

9 Uppföljning av köp av arbetslivsinriktade tjänster bör ingå som en del i ett uppföljningssystem för samtliga sjukfall. 2.3 Samhällsekonomisk effekt 1 av rehabiliteringsåtgärder Det finns få samhällskalkyler av effekter av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. På uppdrag av Utredningen om Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen 2 har docent Stefan Fölster redovisat en rapport till utredningen. I rapporten görs ingen fullskalig samhällsekonomisk kalkyl där nyttan av rehabiliteringen för den som genomgått rehabilitering värderas. I rapporten beräknas de samhällsekonomiska effekterna för olika inblandade som kommun, landsting, stat, socialförsäkringssektor och privata försäkringar. Kalkylerna leder fram till att de ekonomiska effekterna av en fördjupad rehabilitering är mycket stora i förhållande till sannolika kostnader för själva rehabiliteringen. Beräkningsmodellen utgår från att avkastningen gäller under hela den tid personen är i arbetsför ålder. Samhällets kostnader, administrativa kostnader, skatteeffekter och arbetsgivarens kostnader har beräknats med utgångspunkt i antagen rehabilitering. Utredningen kommer med dessa och några andra antaganden som grund fram till att det uppstår en betydande vinst redan efter några år och uppgår, när personen uppnår pensionsåldern, till ett ansenligt belopp. En satsad krona bedöms ge 9 kronor tillbaka om man ser till effekter hos kommun, landsting, AMS-området och socialförsäkring. Utredningen noterar att om fler personer rehabiliteras med en ny fördjupad rehabilitering varje år kommer samhällets årliga vinst att öka från år till år under en studerad tioårsperiod och därefter stabiliseras runt 10 miljarder kronor per år. 2.4 Instrumentet Sampop Sampop har utvecklats av Samhall Resurs AB, som är ett kunskapsföretag inom Samhallkoncernen. Samhall Resurs har tidigare tagit fram Pop som i första hand används av arbetsgivare för att beräkna lönsamhet vid rehabilitering och utveckling av personal. Med hjälp av Sampop kan man identifiera samhällsekonomiska förändringar som uppstår när man sätter in åtgärder på individnivå. Programmet jämför hur situationen såg ut för individen FÖRE och EFTER en åtgärd fördelat på olika aktörer. Därefter beräknas de samhällsekonomiska förändringar som följer av de insatta åtgärderna. De aktörer som redovisas separat är kommun, landsting, försäkringskassa, AMS:s område, övrig stat, arbetsgivare och individ. Sampop visar vem som vinner resp. förlorar när rehabiliteringsåtgärder sätts in. Sampop innebär att man mäter berörda individers förhållanden före resp. efter en åtgärdsperiod, som kan variera i längd. Utgångspunkten är en mätperiod på ett år före resp. efter åtgärd men denna period kan kortas ned när så är nödvändigt exempelvis till sex månader. Hänsyn tas till grad av medverkan i produktionen, vårdkostnader, samhällsbidrag i olika former, handläggningstid, skatteeffekter, EU-bidrag mm. Vidare redovisas kostnader för åtgärden (arbetstid, kostnader för köpt tjänst och andra insatser). 6/12 mån före Åtgärd 6/12 mån efter 1 Med samhällsekonomisk effekt menar vi alla ekonomiska företeelser och aktiviteter som berör individ, arbetsgivare och inblandade aktörer (inklusive kommun, landsting och stat). 2 Utredningen om Den Arbetslivsinriktade Rehabiliteringen, diskussionspromemoria (S 1999:08). 8

10 En pay-off-tid 3 beräknas och den visar hur lång tid det tar för samhället, samt för resp. aktör, att få tillbaka insatsen. Sampop ska ses som ett verktyg som grovt visar storleken på effekterna. Precisionen hänger i stor utsträckning samman med hur noggrant man har samlat in den grundläggande informationen. Programmet bygger på de lagar, regler och system som finns i dagens samhälle, samt ett antal antaganden och avgränsningar. Avgränsningarna redovisas nedan under resultatavsnittet. Trots att många inblandade faktorer beaktas kan man inte räkna med att alla ekonomiska effekter till 100% identifierats. Före Insats Efter INPUT SVARTA LÅDAN KOMMUN LANDSTING FÖRSÄKRINGSKASSA ARBETSMARKNADSV STAT ARBETSGIVARE INDIVID S A M H Ä L L E 2.5 Tidigare studier med Sampop Psykiskt sjuka i Västernorrland Kommunerna, Försäkringskassan, Landstinget och Länsarbetsnämnden i Västernorrland satsade under 1995 till 1998 på att gemensamt genomföra en arbetsinriktad rehabilitering av psykiskt långtidssjuka. Ett 70-tal personer med delvis svåra besvär erbjöds individuellt anpassade rehabiliteringsplatser. Med Sampop gjordes en samhällsekonomisk analys av projektet. Drygt 50 individer ingick i analysen, som visade på en samhällsekonomisk vinst på drygt 7 milj. kr 4 per år. Sammanlagt 7 milj. kr hade använts för rehabilitering. Tabell 1 Samhällsekonomiska effekter Aktör Besparing/år Främsta orsak Kommun 1,7 milj kr Minskat socialbidrag, minskad handledning mm Landstinget 3,8 milj kr Minskad sluten psykvård Försäkringskassan 1,1 milj kr Minskad sjukpenning, minskad/ökad pension Staten 0 kr Ökade skatteintäkter, ökade lönebid.kostnader Individen 0,6 milj kr Ökad löneintäkt 3 Tid som motsvarar en återbetalning av investerat belopp. 4 Pressmeddelande hösten 1998 från Försäkringskassan i Västernorrland. 9

11 2.5.2 RIK-Projektet i Kristinehamn Rehabilitering i Kristinehamn, RIK, har initierats av kommunens social- och omvårdnadsnämnd och har avsett introduktion och integrering av invandrare på den lokala arbetsmarknaden. Tre av deltagarna har valts ut för en samhällsekonomisk utvärdering. Utvärderingen visar 5 att det samhällsekonomiska mervärdet för de tre deltagarna blir ca 830 tkr per år. Att utfallet blir så bra beror på att de stöd som personerna behövde från samhällets sida före projektet klart har minskats i efterläget. Personerna har fått anställningar, som medför att de bidrar till produktionen. 3 Syfte, metod och avgränsning Det övergripande syftet med projektet är enligt planen för utvärdering av samverkan att utifrån mätningar på individnivå beräkna samhällsekonomiska effekter av samverkansaktiviteter och hur dessa fördelar sig på olika aktörer och individer. Utöver detta finns det några andra syften: Kartläggning av vilka grupper som är föremål för aktiviteter. Studera möjligheter och hinder vid utvärdering med verktyget Sampop. Öka intresset för utvärdering samt sprida erfarenheter av utvärdering med Sampop. De aktiviteter/projekt som ingår i denna studie har valts från olika delar av landet för att få en blandning av olika rehabiliteringsinsatser och olika målgrupper. Vidare har den begränsade tiden för projektet styrt vilka kommuner som har kunnat delta. Det är således inte ett slumpmässigt urval vid framtagningen av deltagande kommuner utan det är i första hand tidsramen som har avgjort vilka kommuner som har deltagit. Att använda kontrollgrupp har bedömts som omöjligt av bl.a. etiska skäl. Däremot har försäkringskassorna i Skåne och Stockholm redovisat uppgifter för 23 försäkrade som man har köpt rehabiliteringstjänster för och som inte har varit aktuella för samverkan. Dessa ärenden, som har mer eller mindre arbetslöshet i bakgrunden, har hänförts till två jämförelsegrupper. Jämförelsegrupperna har således ungefär samma problembakgrund som finns i många av övriga projekt men problemen har inte varit så omfattande att det har lett till samverkan med andra aktörer. Sammantaget ingår således 18 olika projekt med olika problemgrupper/inriktningar och med geografisk spridning över landet samt de två jämförelsegrupperna. Samtliga berörda individer har lämnat medgivande till insamling av uppgifter. Exempel på blankett för medgivande (Nordanstig) finns i bilaga 1. De individer som ingår i undersökningen har påbörjat samverkansaktiviteten/åtgärden tidigast Individerna har avslutat aktiviteten senast Åtgärdsperioden har varierat i längd och olika insatser kan ha genomförts vid skilda tillfällen under en åtgärdsperiod. Mätperioden FÖRE resp. mätperioden EFTER har varit sex månader för alla utom för två projekt som kunde klara mätperioder på tolv månader. Sexmånadersuppgifterna har räknats upp till tolvmånadersperiod och all redovisning av resultat mm sker således per år. För att begränsa arbetsinsatsen har arbetsgivaruppgifterna regelmässigt hoppats över. Dessa uppgifter - avser t.ex. produktivitetsnivå, frånvarodagar med resp. utan vikarie, sjukdagar mm - bedömdes endast marginellt kunna påverka resultatet. Av samma 5 Rapport 1999 från Samhall Resurs AB. 10

12 anledning har ambitionen också varit låg när det gäller uppgifter om polisinsatser och rättsväsendet i övrigt. 4 Organisation och genomförande Företrädare för Arbetsmarknadsstyrelsen, Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket har utgjort en central ledningsgrupp för Sampop-studien. Lokalt i varje kommun har det funnits arbetsgrupper av olika slag. En kontaktperson i varje kommun har utsetts som förbindelselänk med den centrala ledningsgruppen. Socialstyrelsen skrev ett informationsbrev om utvärderingsuppdraget och den förestående Sampop-studien till berörda landsting, kommuner och andra myndigheter. Denna skrivelse har också de lokala arbetsgrupperna hänvisat till vid sina kontakter med lokala aktörer som inte deltar i studien. Den inledande utbildningen omfattade en dag och genomfördes dels i Malmö den 16 augusti, dels i Stockholm den 17 augusti Vid utbildningen informerades om Sampops förutsättningar för att beakta de ekonomiska effekter som kan uppstå i samband med rehabiliteringsåtgärder. Vidare diskuterades hur individuppgifterna skulle samlas in och redovisas mm. Efter utbildningsdagarna utarbetade Samhall Resurs AB en manual för hur uppgifterna skulle fyllas i inputmallen/inmatningsunderlaget. Det konstaterades i anslutning till utbildningen att huvuddelen av de inblandade endast kunde klara en mätperiod på sex månader före resp. efter åtgärd. Endast två kommuner har kunnat mäta under ett år före resp. efter åtgärd. Den 19 och 20 oktober genomfördes två avstämningsträffar i Stockholm resp. Eslöv med de lokalt ansvariga. Man hade då börjat samla in underlag och hade redan mött en del problem och frågeställningar som kunde lösas under konferenserna. Förutom detta behandlades lägesbeskrivningar, tidsplan, sidovariabler, aktivitetsbeskrivningar, dokumentation av erfarenheter mm. Efter avstämningsträffarna sammanställdes minnesanteckningar som sändes ut till kontaktpersonerna. När det visade sig att antalet individer inte skulle uppgå till 360 st. ordnades ytterligare en utbildning den 4 november 1999 i Stockholm. I samband med denna utbildning utökades skaran av deltagande kommuner med sex st. Dessutom ställde försäkringskassan i Stockholm upp med ärenden till ytterligare en jämförelsegrupp. Under vinterhalvåret har dokumentation samlats kring deltagande grupper, aktiviteter, urval/bortfall, problem, möjligheter, tidsåtgång mm. Under januari-februari 2000 har de insamlade individuppgifterna levererats till Samhall Resurs AB för inmatning och övriga uppgifter har redovisats till den centrala ledningsgruppen. Den 17 februari genomfördes i Stockholm en konferens med deltagare från de olika kommunerna. Samhall Resurs redovisade då resultaten på kommunnivå och informerade om hur de ska tolkas. Vidare diskuterades de samlade erfarenheterna och möjligheterna till att fortsätta med en tredje mätning. Inputmallen/inmatningsunderlaget har utvecklats efterhand och har i sitt slutliga utförande utformning enligt bilaga 2. Varje projekt/aktivitet har haft en bokstavsbeteckning. Inputmallarna har försetts med aktuell bokstavsbeteckning samt ett löpnummer så att Samhall Resurs AB har vetat vilket projekt som berörs. Lokalt har en kopia av inputmallen sparats. Eventuella pro- 11

13 blem i samband med inmatning har därigenom kunnat identifieras för den lokala gruppen. Samhall Resurs AB har således inga personuppgifter som exempelvis personnummer och namn. 5 Studerade aktiviteter/projekt 5.1 Aktiviteter och antal individer Sampop-studien omfattar totalt 227 individer, som har varit föremål för samverkan. De är aktuella i 18 olika projekt/aktiviteter i 16 kommuner. Till detta kommer 23 individer i två jämförelsegrupper från försäkringskassorna i Skåne och Stockholm. De berörda individerna har mycket varierande bakgrund, som har krävt att mer än en samhällsaktör har varit engagerad i rehabiliteringsarbetet. Tabell 2 Aktiviteter/projekt samt huvudsaklig problembakgrund Kommun Projekt/-aktivitet Antal Problembakgrund i första hand Långt.sjuk Arb.lös Psykbesv Missbruk Språksv mm Göteborg V Arbetsm.enheten 10 X Hofors Solsidan 10 X X Kungälv Oasen 15 X Kävlinge Samverkan 15 X X X Lidköping Magnus Gabriel 5 X Miljö 4 X X Ung 25 5 X Mellerud Returen 14 X X X X Nacka Aktivum 23 X X Nordanstig Mård/Bron 14 X X X 6 Norrtälje Arbetskooperativ 10 X X X X Osby Källan 17 X X X Staffanstorp Klövern 43 X X Svedala Sesam 5 X Trelleborg Ekan 9 X X X Umeå Mariehem 10 X X X Växjö Rehabcenter 9 X X Östersund Garpa 9 X X Jämförelsegr Skåne 15 X Stockholm 8 X I bilaga 3 beskrivs de lokala projektens målgrupp, vilka aktörerna är, hur aktiviteter finansieras, syfte, mål, åtgärder, tidsplan, antal uppföljda individer mm. 5.2 Bortfall I de kommuner som inte har med hela gruppen inom den givna ramen i studien har urvalen av individer till Sampop-studien gjorts slumpmässigt. Detta gäller dock inte Svedala där ett urval gjorts med utgångspunkt bl.a. i resultat 7 : en heltidsanställd, en deltidsanställd, en anställd med anställningsstöd samt två anställda med lönebidrag på 80 % resp. 40 %. 6 Intellektuella funktionshinder 7 Se bilaga 3 som beskriver de olika projekten. 12

14 Kontaktpersonerna i övriga kommuner anser i allmänhet att urvalet representerar hela populationen som har berörts av den aktuella rehabiliteringsåtgärden. Från ett par kommuner redovisas att bortfallet har försämrat resultatet på grund av att de aktiva och de som har förvärvsarbete har varit svårast att få kontakt med. Från några andra kommuner har man upplevt att individer med språksvårigheter och de sämst ställda är de som har varit mest tveksamma till att lämna medgivande. Svedalas urval representerar endast två procent av den studerade gruppen. Bortfallet i övriga kommuner är 31 procent. Den centrala ledningsgruppen tolkar uppgifterna från de lokalt ansvariga om nämnda bortfallsorsaker och Svedalas urval sammantaget så att resultatet i någon mån kan ha påverkats i positiv riktning. Någon avgörande betydelse för resultatet bedöms detta emellertid inte ha. Det har funnits bortfallsorsaker som har verkat i båda riktningarna. Tabell 3 Bortfall Kommun Utvalda Bortfall Deltog i Ej kontakt Nekade Nej senare studie Göteborg V Hofors Kungälv Kävlinge Lidköping Mellerud Nacka Nordanstig Norrtälje Osby Staffanstorp Svedala 5 5 Trelleborg Umeå Växjö Östersund 10 1? 9 FK Skåne FK Stockholm 8 TOTALT 250 Med Ej kontakt avses utvalda som inte kunde kontaktas. Med Nekade avses de som nekade att lämna medgivande. Med Nej senare avses de som lämnat medgivande men nekade i ett senare skede. 5.3 Undersökningsgruppens sammansättning I många sammanhang efterfrågas information om vilka individer som berörs av samverkan mellan olika aktörer. Någon sådan utförlig redovisning har vi inte funnit. Här redovisas därför bakgrundsuppgifter om dem som ingår i Sampopstudien. Denna undersökning utgår inte från ett slumpmässigt stickprovsurval av grupper som är föremål för samverkan i Sverige men vi tror ändå att det kan vara av värde att redovisa uppgifterna. Vi antar att samverkan med avseende på rehabilitering generellt i Sverige inriktas mot grupper vars behov och bakgrund liknar den undersökningsgrupp som ingår i föreliggande studie. Vi har fått möjlighet av Samhall Resurs AB att via export från Sampop av inmatade uppgifter lyfta in data i särskilt statistikprogram. Därefter har vi kunnat analysera bak- 13

15 grundsuppgifterna djupare än vad som sker i Sampop. Tyvärr var inte alla individuppgifter inmatade för Nacka och Östersund när uttaget gjordes. Observera att studien omfattar ett begränsat antal individer och att undergrupperna i flera sammanhang är små. Procentuppgifter bör därför betraktas med utgångspunkt i detta. I bilaga 4 finns bakgrundstabeller Kön, ålder, utbildning, familj, födelseland mm Sex av tio är kvinnor Genomsnittsåldern är 40 år Låg utbildningsnivå Drygt en tredjedel är ensamstående utan barn Andelen ensamstående med barn är relativt sett hög En fjärdedel är födda utomlands De utlandsfödda har större andelar med både lägre och högre utbildning Tre fjärdedelar tillhör arbetargrupperna och tjänstemännen är få I huvudstudien exklusive jämförelsegrupperna har 227 individer deltagit. Av dessa är 62 procent kvinnor. Andelen kvinnor i de olika projekten varierar. I Hofors är samtliga kvinnor. Hög andel kvinnor är det även i Trelleborg, Kävlinge och Kungälv. Stor andel män är det i Göteborg V. Genomsnittsåldern är 40 år. För männen är genomsnittsåldern ett år högre och för kvinnorna ett år lägre. Variationsvidden är från 20 år till 63 år och ungefär densamma för båda könen. Genomsnittsåldern i projekten varierar från 28 år (Östersund) till 46 år (Kungälv och Svedala). Åldersgrupperna år är överrepresenterade jämfört med Sveriges befolkningsfördelning. Tabell 4 Åldersgrupper Ålder Antal Procent Normalförd ,4 22, ,7 24, ,0 23, ,6 22, ,4 7,9 Summa ,0 100,0 Uppgift saknas 5 Totalt 227 Normalförd: Den procentuella fördelningen i Sverige enl. SCB:s befolkningsstatistik. Individerna har lägre utbildningsnivå än för Sverige i övrigt. Nästan hälften har enbart folkskola eller grundskola. Det är mer än dubbelt så stor andel som genomsnittet i Sverige. Andelen med gymnasieutbildning är i Sampopgruppen lägre och när det gäller eftergymnasial utbildning har endast 13 procent detta jämfört med 29 procent i Sveri- 14

16 ge. Uppgifterna bygger på en åldersstandardiserad jämförelse med SCB:s befolkningsstatistik. Kvinnorna har jämfört med männen något större andel i folkskolegruppen och i de kortare gymnasieutbildningarna. Däremot har de lägre andel i grundskolegruppen. Drygt en tredjedel (36 %) är ensamstående utan barn. Ensamstående med barn är 17 procent. Dessa två grupper omfattar således drygt hälften av individerna. Andelen ensamstående med barn är mer än tre gånger så stor som andelen i Sverige i allmänhet (åldersgruppen år). Även gruppen ensamstående utan barn är något överrepresenterad. Sammanboende utan barn har i Sampopstudien väsentligt lägre andel men även sammanboende med barn har något lägre andel än befolkningen i Sverige. Fördelningen mellan män och kvinnor i huvudgrupperna av hushåll (obs att kvinnorna utgör 62 procent): Hushållstyp Män Kvinnor Ensamstående utan barn 49 % 51 % Ensamstående med barn 8 % 92 % Sammanboende utan barn 38 % 62 % Sammanboende med barn 40 % 60 % Tre fjärdedelar (77 %) är födda i Sverige. Motsvarande genomsnitt i Sverige är 89 procent. De utlandsfödda är således överrepresenterade i Sampopgruppen. När det gäller födelseland utanför Norden är Sverigegenomsnittet 8 procent men i den studerade gruppen är andelen 21 procent. Av männen i Sampopstudien är 18 procent födda utomlands och av kvinnorna 26 procent. De som är födda utanför Sverige är i genomsnitt ett år äldre än de som är födda i Sverige. Av de utlandsfödda har 54 procent lägre utbildning än gymnasium vilket kan jämföras med 49 procent i gruppen Sverigefödda. Samtidigt är det 28 procent av de utlandsfödda som har eftergymnasial utbildning vilket är dubbel andel jämfört med de Sverigefödda (14 %). För 92 procent av individerna har uppgift om socioekonomisk grupp registrerats. Drygt hälften av dessa (56 %) hör till gruppen Ej facklärd arbetare där genomsnittsnivån i Sverige är 30 procent. Kvinnorna har 58 procent och männen 53 procent. De utlandsfödda i studien har 70 procent och de Sverigefödda har 51 procent. När det gäller andelen Facklärd arbetare är andelen 29 procent jämfört med Sverige-genomsnittet 18 procent. Kvinnorna har här 25 procent och männen 36 procent och. De Sverigefödda har 34 procent och de utlandsfödda har 16 procent. I tjänstemannagruppen, där Sverigegenomsnittet är 45 procent, finns endast 11 procent. Kvinnorna har 14 procent och männen 7 procent. De utlandsfödda har 8 procent och de Sverigefödda har 13 procent. Företagargruppen har få individer (3 %). 15

17 När det gäller fördelningen mellan privat sektor och offentlig sektor förefaller skillnaden mellan Sampopgruppen och Sverigegenomsnittet vara obetydlig. Till privat sektor är 60 procent förda av dem som det finns uppgift för. Av kvinnorna finns 48 procent i privat sektor och av männen är det 78 procent. Av de utlandsfödda finns 57 procent i privat sektor och av de Sverigefödda är det 61 procent Målgruppens situation Tre fjärdedelar berörs av arbetslöshet Hälften har sjukdomsproblem En tredjedel har fått socialbidrag 42 procent har psykisk sjukdom eller psykiska besvär Skillnader finns mellan de som är födda i Sverige resp. utanför Sverige och mellan olika åldersgrupper Även under detta avsnitt ingår huvudprojektgrupperna som omfattar 227 individer. Jämförelsegrupper ingår inte. Arbetslöshet väger tungt när man studerar vilka målgrupper som är aktuella för samverkansåtgärder. Tre fjärdedelar (75 %) tillhör denna målgrupp. Observera att en individ kan tillhöra flera målgrupper. Sjukdomsgruppen är också en stor grupp med 41 procent när det gäller sjukskrivning och 14 procent när det gäller sjukbidrag/förtidspension; således har omkring hälften av individerna kopplats till sjukdomsproblem. En tredjedel (33 %) uppbär socialbidrag. Till målgruppen ungdom har endast två procent förts. I sju kommuner har samtliga individer kopplats till arbetslöshet. Dessutom finns ofta sjukdom eller socialbidrag parallellt. De olika projekten visar för övrigt en mycket varierad bild av kombinationer av målgrupper. Skillnaden mellan könen är i första hand att kvinnorna har omkring 60 procent i sjukdomsgrupperna jämfört med männens ca 45 procent. Arbetslöshet förekommer mest bland de unga (20-29 år) medan sjukdomsgruppen är mest vanlig i åldersgruppen år. Socialbidragsberoendet är mest frekvent i åldersgrupper under 40 år där andelen är mer än 40 procent. För ensamstående med barn är arbetslöshet och socialbidragsberoende mer vanligt än sjukdom. För gruppen födda i Sverige är sjukdom aktuell för två tredjedelar. För gruppen som inte är födda i Sverige är motsvarande andel en femtedel. Däremot är den sistnämnda gruppen i mycket stor utsträckning kopplad till arbetslöshet (96 %) och socialbidrag (61 %). När det gäller den socioekonomiska indelningen noteras att tre fjärdedelar av tjänstemännen har sjukdom som problem. Ej facklärda arbetare har i stället stor andel (44 %) socialbidrag. Arbetslöshet finns noterad för ca 80 procent av arbetargrupperna jämfört med tjänstemännens ca 60 procent. 16

18 Arbetshinder finns angivna för drygt tre fjärdedelar. Relativt sett finns det något fler kvinnor som har arbetshinder redovisade. Procentjämförelse görs i fortsättningen med gruppen som det finns arbetshinder redovisat för. Psykiska besvär berör en tredjedel (34 %) av dem som det finns hinder redovisade för; skillnaden mellan könen är obetydlig. När det gäller psykisk sjukdom är andelen drygt en fjärdedel (27 %) där kvinnorna har en större andel (31 %) än männen (18 %). Här bör emellertid observeras att sex procentenheter (11 individer) avser kvinnor som finns redovisade i båda grupperna. Inga män finns dubbelt. Närmare hälften (46 %) av de som det finns arbetshinder redovisat för har arbetshinder som beror på problem i rörelseorganen. Endast 12 procent har kopplats till missbruk/droger. För gruppen som inte är födda i Sverige är andelen med arbetshinder lägre än för dem som är födda här. Däremot är de redovisade hindren mer kopplade till rörelseorganen. Motsatsen gäller för psykisk sjukdom där endast nio procent av de som inte är födda i Sverige berörs. 5.4 Individernas ekonomiska förhållanden FÖRE o EFTER Genomsnittlig förbättring av total bruttoårsinkomst för berörda individer är kr/år Männen har högre inkomst än kvinnor och skillnaden ökar De som är födda utanför Sverige har lägre inkomst än Sverigefödda men skillnaden minskar Ensamstående med barn har lägre årsinkomst EFTER än FÖRE Individer utan barn ökar inkomsten mer än individer med barn Arbetslösa har stor inkomstökning Andelen socialbidragsmottagare minskar från 38 procent till 28 procent Resursinsatser för vårdbesök och handläggningstid i övrigt minskar påtagligt När det gäller den ekonomiska redovisningen saknas uppgifter i den tillgängliga databasen för Nacka och Östersund. Uppgifter i detta avsnitt utgår således från 195 individer. Drygt hälften av individerna har fått en ökad total bruttoinkomst (de inkomster som Sampop registrerar) EFTER åtgärd jämfört med FÖRE; mätperioderna omfattar i allmänhet sex månader men uppgifterna är omräknade till årsbelopp. Ospecificerade övriga bidrag (punkt 21 och 22) har inte tagits med. I genomsnitt har årsinkomsten ökat med kr. Ca 10 procent har i stort sett samma inkomst EFTER som FÖRE och 38 procent har minskat sin inkomst. Tabell 5 Förändrad årsinkomst i tkr Förändring i tkr Antal individer Procentandel , , , ,7 17

19 , , , ,5 Summa ,0 Här ingår inputfält nr 1 samt nr Männen har från början en högre total inkomst men har också ökat sin inkomst mer än kvinnorna. Männens ökning av genomsnittsinkomsten är från kr till kr; kvinnornas ökning är från kr till kr. Den yngsta gruppen har lägst inkomst FÖRE men har ökat mest: Åldersgrupp Genomsnittsinkomst FÖRE Förändring år år år år De olika utbildningsgruppernas resultat visar att de med folkskola har haft sämsta utfallet, en minskning med drygt kronor. De med eftergymnasial utbildning har haft högsta årsinkomsten FÖRE samt har den största ökningen. Dessa två utbildningsgrupper har högsta medelåldern; övriga grupper är i genomsnitt yngre än 40 år: Utbildning Genomsnittsinkomst FÖRE Förändring Folkskola Grundskola 9 år Gymnasium 0-2 år Gymnasium 3- år Eftergymn utb De som är födda i Sverige har i genomsnitt ökat sin inkomst från kr med kr. De som inte är födda i Sverige har ökat med från utgångsläget kr. De sistnämnda har således ökat mer och har väsentligt närmat sig den förstnämnda gruppens årsinkomst. Ensamstående med barn (37 individer) har minskat genomsnittsinkomsten. Sambo med barn (45 individer) har endast ökat med drygt kr. De som inte sammanbor med barn har däremot påtagliga ökningar: Hushållstyp Genomsnittsinkomst FÖRE Förändring Ensamst utan barn Ensamst med barn Sambo utan barn Sambo med barn Övriga utan barn Arbetargruppen utan utbildning har lägst inkomst FÖRE och får också den minsta ökningen. Därefter kommer de facklärda arbetarna. Högsta årsinkomsten FÖRE och största ökningen har tjänstemännen: Socioekon. grupp Genomsnittsinkomst FÖRE Förändring Ej facklärd arbetare Facklärd arbetare Tjänsteman

20 De som är förda till privat sektor har ökat från kr med drygt kr. De som är registrerade tillhöra den offentliga sektorn har i stort sett ingen förändring utan ligger kvar på drygt kr. Om man utgår från de olika målgrupperna obs att en individ kan tillhöra flera har socialbidragsgruppen den lägsta årsinkomsten FÖRE. Högsta inkomsten har sjukskrivningsgruppen både FÖRE och EFTER trots lägsta förbättring. De arbetslösa har den största förbättringen: Målgrupp Genomsnittsinkomst FÖRE Förändring Arbetslös Sjukskriven Förtidsp/sjukbidr Socialbidrag Andelen individer som saknade lönearbete FÖRE är 84 procent. Andelen har minskat och är 55 procent EFTER åtgärd. Även andelen/graden av lönearbete har ökat. FÖRE hade 3 procent lönearbete men saknade inkomst av sjukpenning, förtidspension/sjukbidrag och A-kassa; EFTER är andelen 19 procent. På samma sätt kan man studera förändringar av behov av A-kassa, sjukpenning och förtidspension/sjukbidrag. Sjukskrivningsberoendet har minskat, andelen med förtidspension/sjukbidrag har ökat och A-kassedelen har minskat. Tabell 6 Andel med olika inkomstkällor Inkomstkälla Andel utan inkoms tkälla Andel enbart inkoms tkälla Före Efter Före Efter Lönearbete 84,0 55,4 3,1 18,5 Sjukskrivning 59,0 71,3 22,1 4,6 Förtidsp/sjukbidrag 85,6 78,5 9,2 12,3 A-kassa 75,9 81,0 12,3 10,8 Utbildningsbidrag är aktuellt för 14 procent både FÖRE och EFTER. Utbetalningarna har emellertid ökat. Andelen med mer än kr per år är fem procent EFTER jämfört med 1,5 procent FÖRE. Det totala utbetalade beloppet per år har ökat från kr till kr EFTER. Det kan noteras att av de 28 individer som har utbildningsbidrag FÖRE är det 8 st. som också har EFTER. Dessutom har det tillkommit 19 andra individer. Andelen med bostadsbidrag har inte förändrats. En tredjedel (34 %) uppbär bostadsbidrag både FÖRE och EFTER. Utbetalda belopp har emellertid sänkts från kr per år till kr. Socialbidragen har minskat. FÖRE utbetaldes socialbidrag till 38 procent vilket har minskat till 28 procent EFTER. Beloppen har också minskat från kr till kr per år EFTER. De som uppbar socialbidrag FÖRE hade i genomsnitt kr per år; genomsnittet EFTER är kr. 19

Samhällsekonomiska effekter

Samhällsekonomiska effekter Samhällsekonomiska effekter Håller effekterna över tid? Rapport 2 Socialstyrelsen Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetsmiljöverket Svenska Kommunförbundet Landstingsförbundet Riksförsäkringsverket Socialstyrelsen

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Delrapport projekt Tolvan. Samordningsförbundet Örnsköldsviks kommun

Delrapport projekt Tolvan. Samordningsförbundet Örnsköldsviks kommun ekonomiska uppföljningar, utvärderingar och analyser Delrapport projekt Tolvan Samordningsförbundet Örnsköldsviks kommun 22/11-2007 Sammanfattning Delrapporten, som bygger sin analys på åtta individer

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping 1. Sammanfattning Denna rapport innehåller en form av samhällsekonomisk analys av kostnader för och intäkter från de två projekt

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus Samordningsförbundet Göteborg Centrum 7/5-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B)

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 212 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

RAPPORT. PTP-enkät 2009 1(10)

RAPPORT. PTP-enkät 2009 1(10) RAPPORT PTP-enkät 2009 1(10) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning till dem som tagit psykologexamen mellan två tidpunkter för att bland annat få en bild

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Statistik januari-december 2013

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Väster Dnr 1/14 Bilaga 1 Verksamhetsberättelse januari-december 213 Statistik januari-december 213 Bilaga till årsrapport avseende verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - 2014-08-01 Återrapporteringen avser 2010-2013 och första halvåret 2014 Sida: 2 av 52 Sida: 3

Läs mer

Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000

Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 Sammanfattning av rapporten Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 BORIS-projektet är ett

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Slutrapport Team Linus. Samordningsförbundet i Motala Vadstena

Slutrapport Team Linus. Samordningsförbundet i Motala Vadstena Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Team Linus Samordningsförbundet i Motala Vadstena 18/4-2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Uppdraget... 4 Vad är NyttoSam?... 4 Avgränsningar

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning.

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning. 1 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet 2007-0003 HjoTiBorg 2007-09-05 Mottagare Tibro kommun Arbetsmarknadsenheten Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej PROJEKTETS

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samordningsförbundet Norra Bohuslän Ansvarig tjänsteman Gudrun Emilsdottir Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samverkan är ett arbetssätt, men också ett synsätt, med

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1. POLICY Eslövs kommun strävar efter att arbetsanpassnings- och

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Verksamheten inom Ungdomsteamet Uppföljning av verksamheten 2009

Verksamheten inom Ungdomsteamet Uppföljning av verksamheten 2009 KM Sjöstrand 2010-02-21 Verksamheten inom Ungdomsteamet Uppföljning av verksamheten 2009 Sammanfattning Ungdomsteamet startade sin verksamhet i juni 2007. Under 2007 var verksamheten öppen för ungdomar

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-10-08 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad

Läs mer

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud 1 BIL 2 Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud Förslag till beslut Beredningsgruppen beslutar ställa sig bakom denna promemoria

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11)

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11) RAPPORT PTP enkät 2011 För kontakt: Mahlin Olsson, 08-567 06 407 mahlin.olsson@psykologforbundet.se 2011-10-05 1(11) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV REDOVISAR 2003:2 Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV Enheten för statistik 2003-07-01 Upplysningar: Christian Elvhage 08-786 95 40 christian.elvhage@rfv.sfa.se Ola Rylander 08-786 95

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Utanförskapets kostnader

Utanförskapets kostnader Utanförskapets kostnader Försörjningsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, a-kassa mm Långvarig ohälsa sjukvård och mediciner Missbruk behandling, kriminalitet mm Familjeproblem, skolproblem,

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

Delrapport projekt Kuggen. Samordningsförbundet i Kramfors

Delrapport projekt Kuggen. Samordningsförbundet i Kramfors Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Delrapport projekt Kuggen Samordningsförbundet i Kramfors 4/3-2008 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Kvantitativ

Läs mer

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn Ales Kommun Diarienr: 28/8-2 Kungälvs kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn Ansvarig

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning

Läs mer

Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009

Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009 Karl Martin Sjöstrand 2009-06-14 Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009 Målgruppen för Tolvan öppenvård är personer som fyllt 20 år med beroende/missbruksproblem

Läs mer

Granskning av externa jobbcoacher

Granskning av externa jobbcoacher 1 (5) Stockholm den 2 februari 2010 Granskning av externa jobbcoacher Bakgrund Den 18 december 2008 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande aktörer som ska erbjuda arbetssökande

Läs mer

Försörjningskvotens utveckling

Försörjningskvotens utveckling 49 Ett enkelt sätt att sammanfatta vad den demografiska utvecklingen kan komma att betyda för de materiella livsvillkoren i framtiden är att relatera hela befolkningen (i landet, länet eller kommunen)

Läs mer

Verksamhetsrapport 2013:02

Verksamhetsrapport 2013:02 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 211 och 212 samt perioden 28-212 Verksamhetsrapport 213:2 Sammanfattning För perioden 211 och 212 har kostnaden för försörjningsstödet minskat

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Sjukfall. Referensår A. Allmänna uppgifter SF0203

Sjukfall. Referensår A. Allmänna uppgifter SF0203 Sjukfall Referensår 2005 SF0203 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialförsäkring A.2 Statistikområde Stöd vid sjukdom och handikapp A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008 KM Sjöstrand 2009-02-01 Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni 2007 31 december 2008 Sammanfattning Ungdomsteamet startade sin verksamhet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Personalöversikt 2008

Personalöversikt 2008 Personalöversikt 2008 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda i förhållande till befolkningsmängd...

Läs mer

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget Samordningsförbundet Skellefteå 2010-01-13 payoff.nu Kunskapens väg 6 831

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:9 Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande Från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården sf Rapport 2014:9 Från Försäkringskassan och hälso-

Läs mer

Dagersättning sjukförmåner

Dagersättning sjukförmåner Dagersättning sjukförmåner Referensår 2005 SF0201 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialförsäkring A.2 Statistikområde Stöd vid sjukdom och handikapp A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2011

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2011 1 Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2011 Uppföljning av samverkan Sedan 2007 har samordningsförbunden i Västra Götaland haft gemensam satsning på uppföljning av sin verksamhet. Genom det regionala

Läs mer

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Rapport till Finanspolitiska rådet 216/1 Flyktinginvandring Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Lina Aldén och Mats Hammarstedt Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Fyra år med Finsam. Bilagedel. Bilaga 4 Registerstudie av deltagare i åtta Finsaminsatser. Bilaga 5 Sammanställning av enkät år 2008

Fyra år med Finsam. Bilagedel. Bilaga 4 Registerstudie av deltagare i åtta Finsaminsatser. Bilaga 5 Sammanställning av enkät år 2008 Bilagor till 2008:7 Fyra år med Finsam Bilagedel Bilaga 4 Registerstudie av deltagare i åtta Finsaminsatser Bilaga 5 Sammanställning av enkät år 2008 Bilaga 6 FINSAM och BRUKARNA en intervjuundersökning

Läs mer

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015 Medborgarförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) 7,2 8,7 6,9 7, 4,2 8, 7,3 9,2 8,3 29 21 Värnamo

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Kodbarometern för allmänheten 2010

Kodbarometern för allmänheten 2010 Kodbarometern för allmänheten 2010 Rapport av Hallvarsson & Halvarsson för Kollegiet för svensk bolagsstyrning den 13 december 2010 November 2010 HALLVARSSON & HALVARSSON SVEAVÄGEN 20 P.O. BOX 3666 SE-103

Läs mer

Adress: Adolf Fredriks kyrkogata 8, Stockholm Kontaktperson: Joakim Söderberg Telefon: A.5 Producent

Adress: Adolf Fredriks kyrkogata 8, Stockholm Kontaktperson: Joakim Söderberg Telefon: A.5 Producent Ohälsomått Referensår 2007 SF0202 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialförsäkring A.2 Statistikområde Stöd vid sjukdom och handikapp A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun. Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Sjukfall. Referensår A. Allmänna uppgifter SF0203

Sjukfall. Referensår A. Allmänna uppgifter SF0203 Sjukfall Referensår 2006 SF0203 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialförsäkring A.2 Statistikområde Stöd vid sjukdom och handikapp A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja

Läs mer