Tranås kommun. Granskning av bokslut och årsredovisning 2011 Revisionsrapport. Audit KPMG AB

Transkript

1 Granskning av bokslut och årsredovisning 2011 Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

2 Innehåll 1. Sammanfattning Räkenskaperna och årsredovisningen 1 2. Syfte 2 3. Avgränsning 2 4. Revisionskriterier 2 5. Ansvarig nämnd/styrelse 2 6. Metod 3 7. Projektorganisation 3 8. Årsredovisningen Allmän bedömning Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer Kommunens förvaltningsberättelse Balanskravet Nämndsuppföljning 5 9. Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål Bakgrund Finansiella mål Verksamhetsmål Resultaträkning Nyckeltal Balansräkning Nyckeltal kommunen Iakttagelser vid granskning av balansräkningen Materiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar och andra långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Nyckeltal koncernen Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Konsolideringsmetod 11 and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

3 1. Sammanfattning Vi har av s revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap kommunallagen (KL) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter- Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen. Vi bedömer att årsredovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har, i allt väsentligt, upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande: Samarbetet med styrelser, nämnder och förvaltningar har fungerat bra vid revisionen. Den samlade dokumentationen över bokslutsposterna håller en god kvalitet. Årsredovisningens innehåll har fortlöpande förbättrats och strukturerats. Såväl verksamhetsmässiga som finansiella mål anges med kommentarer avseende uppfyllandegraden av de fastställda målen. Detta har gjorts på ett strukturerat sätt i årsredovisningen. Målen visar på varierande uppfyllandegrader. Under året har kommunens kortsiktiga resultatmål att max 99 % av skatteintäkter och bidrag ska användas till verksamheterna uppfyllts då 97,7 % har använts i verksamheterna år Kommunens långsiktiga mål är att 98 % av skatteintäkter och bidrag används till verksamheten, vilket ska vara uppfyllt senast år Årets resultat som uppgår till 18,0 mkr (38,3 mkr) gör att kommunen klarar av balanskravet. Koncernens resultat uppgår till 28,4 mkr (44,8 mkr). Resultatminskningen beror främst på det sämre resultatet i kommunen. Deponeringsverksamheten vid Norrabys avfallsupplag upphörde En avslutningsplan finns framtagen. Tidplanen sträcker sig fram till år 2023 och beräknad kostnad uppgår till ca 26 mkr. Under 2011 har avsättning gjorts med 2,2 mkr (2,4 mkr). Per uppgår ackumulerade avsättningar för detta ändamål till 17,1 mkr (14,9 mkr). Kommunen har i år i enlighet med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning (RKR) gjort en nuvärdesberäkning av beräknad slutlig återställandekostnad om ca 26 mkr, vilket visar att gjord avsättning enligt ovan synes tillräcklig. Det bör noteras att de fonderingar/öronmärkningar som gjorts under eget kapital om ackumulerat 155,5 mkr (137,5 mkr), kan komma att negativt påverka framtida års resultat och därmed det egna kapitalet, om och när fonderingarna tas i anspråk. Under fg år, år 2010, har 1

4 2. Syfte VA-fonden och griftegårdsfonden överförts till avsättningar och därmed påverkat det egna kapitalet och föregående årets resultat negativt med 13,2 mkr respektive 0,5 mkr. Skulle de pensionsåtaganden som redovisas under ansvarsförbindelser skuldbokföras, så minskar det egna kapitalet från 556,4 mkr till 145,9 mkr. I syfte att minimera risken för brister i efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer rekommenderar vi att kommunen, som en del i arbetet med att ta fram årsredovisningen, årligen gör en detaljerad avstämning mot rekommendationerna och att denna dokumenteras och bifogas bokslutdokumentationen (se avsnitt 8.2). Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen. 3. Avgränsning Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade). I vår granskning av årsredovisningen ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingringar. Vårt granskningsuppdrag har avgränsats så tillvida att det inte innehåller några bedömningar avseende politiska uttalanden och värderingar samt utfästelser och prognoser om framtiden. 4. Revisionskriterier Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer Kommunallag och kommunal redovisningslag God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av kommunfullmäktige beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 5. Ansvarig nämnd/styrelse Granskningen avser kommunstyrelsens årsredovisning. 2

5 Rapporten är saklighetsgranskad av kommunens ekonomichef Rosie-Marie Fors samt ekonom Malin Lindskog. 6. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen samt revisorernas uttalande i revisionsberättelsen. Stickprovsvis avstämning och verifiering av väsentliga balansposter mot specifikationer med tillhörande underlag i den omfattning som krävs för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Översiktlig analys av resultaträkningen 7. Projektorganisation Granskningen har genomförts under ledning av Jerker Stenqvist, Godkänd revisor/certifierad kommunal yrkesrevisor tillsammans med Per Ewerlöf, Revisor och Magnus Eriksson, Revisor. 8. Årsredovisningen 8.1 Allmän bedömning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Vi anser att årsredovisningen i allt väsentligt följer lag och god redovisningssed. Samarbetet med ekonomifunktionen, vid genomförandet av årets revision, har fungerat bra. Bokslutsdokumentationen uppfyller ställda krav. Det har inte varit några problem att erhålla kompletterande information och underlag. 8.2 Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer I årsredovisningen anges under avsnittet Tillämpade redovisningsprinciper att redovisningen skett enligt god kommunal redovisningssed med vilket avses i överensstämmelse med lagen om kommunal redovisning och Rådet för kommunal redovisnings (RKRs) rekommendationer. Man anger dock att man med få undantag följer RKRs rekommendationer. I vår granskning har vi stickprovsvis granskat om detta påstående stämmer via intervjuer med redovisningsansvarig samt översiktlig avstämning av kommunens årsredovisning mot RKRs gällande rekommendationer. Baserat på detta och väsentlighetsprincipen är vår bedömning att kommunen i huvudsak efterlever rekommendationerna, dock med vissa undantag enligt följande. 3

6 Enligt RKR:s rekommendation nr 11.1, Materiella anläggningstillgångar, finns upplysningskrav angående nyttjandeperiod eller tillämpad procentsats för avskrivning, vilket inte framgår till fullo i s årsredovisning. Vidare säger rekommendationen att upplysning skall lämnas om vilka beloppsgränser som tillämpas vid bedömningen av vad som skall anses vara inventarier av mindre värde och som därför inte ska aktiveras, vilket inte heller det finns upplyst om i kommunens årsredovisning. Enligt RKR:s rekommendation nr 15.1, Redovisning av lånekostnader, skall lånekostnader i en kommun enligt huvudregeln belasta resultatet för den period de hänför sig till. Som alternativ metod till detta skall lånekostnader inräknas i tillgångens anskaffningsvärde om de är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning. synes tillämpa huvudregeln ovan och enligt rekommendationen ska kommunen lämna upplysning om vilken metod man använder sig av, vilket inte har gjorts i kommunens årsredovisning. Av den praxisundersökning som publicerade våren 2010 framgår att det överlag finns brister i efterlevnaden i kommuners och landstings årsredovisningar. I syfte att minimera risken för detta i s årsredovisning rekommenderar vi att kommunen, som en del i arbetet med att ta fram årsredovisningen, årligen gör en detaljerad avstämning mot rekommendationerna och att denna dokumenteras och bifogas bokslutdokumentationen. 8.3 Kommunens förvaltningsberättelse Vi bedömer i stort att den information som lämnas i förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning Balanskravet Gällande regler I KL finns de fr o m år 2000 gällande reglerna om balanskravet, vilket innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. Exempel på där synnerliga skäl kan anses föreligga är när kommuner medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta framtida kostnadsökningar eller intäktsminskningar Balanskravet i årsredovisningen Kommunen redovisar en avstämning av balanskravet enligt KL i not 12 i årsredovisningen. Kommunens överskott för året uppgår till 18,0 mkr. Vid avstämning av balanskravet avgår årets realisationsvinster, 1,4 mkr från årets resultat, i enlighet med gällande principer. Tillägg sker med 3,4 mkr, avseende årets realisationsförluster. Justerat resultat enligt balanskravet uppgår därmed till 20,0 mkr. 4

7 8.4 Nämndsuppföljning Nämndernas förvaltningsberättelser regleras inte av KRL, utan betraktas som underlag till kommunens förvaltningsberättelse. Informationen från nämnderna i årsredovisningen har strukturerats efter gällande riktlinjer. Informationen belyser på ett tillfredsställande sätt: Hur respektive nämnd ska nå målen enligt balanserade styrkort Personal Ekonomi och verksamhet Framtiden 9. Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål 9.1 Bakgrund Enligt bestämmelser i KL ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen. Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9a granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Vi bedömer, utifrån avrapporteringen i årsredovisningen, att resultatet i allt väsentligt är förenligt med de mål som fullmäktige fastställt. Vår bedömning är att god ekonomisk hushållning därför har uppnåtts. 9.2 Finansiella mål Mål Uppfyllt Kommentar Max 99 % (långsiktigt mål 98 %) av Ja 97,7 % av skatteintäkter och skatteintäkter och bidrag ska användas bidrag har använts av till verksamheterna verksamheterna Investeringar ska självfinansieras Ja Investeringar om 33,0 mkr har finansierats till fullo av årets resultat om 18,0 mkr plus årets avskrivningar om 23,5 mkr, dvs totalt 41,5 mkr 9.3 Verksamhetsmål Se sidorna 6-7 Ledstjärna och mål samt nämndernas och bolagens redovisning av måluppfyllnad i styrkorten under avsnitten för respektive nämnd och bolag i årsredovisningen. Målen uppvisar varierande uppfyllandegrader som synes rimliga. 5

8 10. Resultaträkning 10.1 Nyckeltal Kommunen Belopp i mkr Utfall årets Budget årets Utfall fg år Utfall fg år - 1 Utfall fg år - 2 Verksamhetens nettokostnader -831,9-843,8-814,7-800,8-768,4 Förändring i % jämfört med föregående år 2,1% 1,7% 4,2% Skatteintäkter och statsbidrag 851,5 837,3 831,7 800,7 780,0 Förändring i % jämfört med föregående år 2,4% 3,9% 2,7% Finansnetto -1,6 7,5 21,3 24,1 4,9 Resultat 18,0 1,0 38,3 24,0 16,5 Verksamhetens nettokostnad inkl finansnetto i relation till skatteintäkter och statsbidrag 97,9% 99,9% 95,4% 97,0% 97,9% Nedan redovisas resultatuppföljning på nivån, verksamhetens nettokostnader, för de olika nämnderna. Jämförelse sker mot årsbudget. Nämnd Budget 2011 Utfall 2011 Avvikelse mot budget Utfall i % av budget Kommunstyrelse inkl revisionen 77,9 75,3 2,6 96,7% Bygg- och miljönämnd 6,3 5,8 0,5 92,1% Teknik- och griftegårdsnämnd 36,2 35,4 0,8 97,8% Kultur- och fritidsnämnden 34,0 31,7 2,3 93,2% Barn- och utbildningsnämnden 363,1 357,8 5,3 98,5% Socialnämnden 326,2 325,9 0,3 99,9% Summa verksamheter 843,8 831,9 11,9 98,6% Kommentarer: Utfallet av verksamhetens nettokostnader 2011 är 11,9 mkr (8,0 mkr) bättre än budget. KS inkl revisionen redovisar 2,6 mkr bättre än budget, vilket främst förklaras av vakanta tjänster samt minskade kostnader för rehabilitering och utryckningar. Bygg- och miljönämnden redovisar 0,5 mkr bättre än budget. Teknik- och griftegårdsnämndens utfall på 0,8 mkr mot budget förklaras huvudsakligen av att man medvetet inte har genomfört planerade asfalteringar samt av överskott inom vatten och avlopp, avfallshantering och kosten. Kultur- och Fritidsnämnden visar ett utfall som är 2,3 mkr bättre än budget. Förklaringen är främst tillfälligt lägre lokalkostnader. 6

9 Barn och utbildningsnämnden visar ett utfall som är 5,3 mkr bättre än budget. De olika enheterna får ta med sig hälften av sitt överskott till nästkommande år och resterande används för övergripande projekt. Socialnämnden redovisar positivt utfall mot budget med 0,3 mkr. Överskottet kommer att användas till att minska besparingar under år Överskottet beror på överskott inom äldreomsorgen i kombination med underskott inom barn- och familjesektionen samt kraftikgt ökade kostnader för ekonomiskt bistånd. Kommunkoncernen Belopp i mkr Utfall årets Utfall fg år Utfall fg år -1Utfall fg år -2 Resultat före skatt 32,2 47,4 38,0 26,0 Nettokostnader i relation till skatteintäkter och bidrag, % 94,6% 92,7% 93,9% 94,9% Principiellt kan sägas att nyckeltalen för kommunkoncernen är väl så viktiga som kommunens då de återspeglar alla kommunens aktiviteter, oavsett om de organiserats inom kommunen eller via kommunens bolag. 11. Balansräkning 11.1 Nyckeltal kommunen Belopp i mkr Årets Fg år Fg år -1 Fg år -2 Balansomslutning 738,9 727,6 725,4 748,2 Redovisat eget kapital 556,4 538,4 500,1 476,2 Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner 145,9 134,9 76,4 63,1 Soliditet redovisad 75,3% 74,0% 68,9% 63,6% Soliditet med hänsyn till de pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulder 19,7% 18,5% 10,5% 8,4% Omsättningstillgångar 117,1 100,4 124,3 100,4 Kortfristiga skulder 126,1 137,9 190,3 159,2 Balanslikviditet 92,9% 72,8% 65,3% 63,1% 11.2 Iakttagelser vid granskning av balansräkningen Materiella anläggningstillgångar Årets investeringar uppgår till ca 33,0 mkr (28,2 mkr). Leasingåtaganden uppgår per till 12,2 mkr (12,6 mkr). Denna leasingskuld avser restskulden per enligt besked från Nordea. Investeringarna i fastigheter och anläggningar uppgår till 23,5 mkr (20,1 mkr). Årets största investeringar är VA-ledningar Tranås-Gripenberg 7,5 mkr samt diverse gång- och cykelbanor 4,9 mkr. Fastigheter och anläggningar med bokfört restvärde om 48,1 mkr har avyttrats under året och då främst till de kommunala bolagen AB Tranåsbostäder och Tranås Energi AB. 7

10 Investeringarna för maskiner/inventarier uppgår till ca 9,5 mkr (8,1 mkr). Inventarier med bokfört restvärde om 4,5 mkr har avyttrats under året. Syftet med ett anläggningsregister är att avspegla verkligheten och att fungera som en brygga mellan kommunens fysiska tillgångar och de som redovisas i bokföringen. För att möjliggöra detta krävs en dialog mellan de olika förvaltningarna och ekonomienheten, så att såväl anläggningsregister som bokföring uppdateras med alla anskaffningar respektive försäljningar/ utrangeringar i anläggningsbeståndet. Vi bedömer att anläggningsregistret är svårarbetat och vi rekommenderar att en översyn görs. Anläggningsredovisningen fungerar, men det krävs manuellt avstämningsarbete för att kopplingen mellan huvudbok och anläggningsregister ska bli begriplig. För att ytterligare förstärka rutinerna och få ett fullt fungerande anläggningsregister, rekommenderar vi rutinupplägg med en regelbundet återkommande fysisk inventering av anläggningarna med avstämning mot såväl anläggningsregister och bokföring. Anläggningstillgångarna är avstämda mellan huvudbok och anläggningsregister och avskrivningar påbörjas månaden efter anskaffningsmånaden. Fastigheterna är fullvärdesförsäkrade Värdepapper, andelar och andra långfristiga fordringar Under 2002 överläts kommunens dotterbolag till ett särskilt bildat bolag, Tranås Stadshus AB. Kommunens reversfordran på Tranås Stadshus AB återbetalades under 2009 då Tranås Stadshus AB lånade upp pengar externt. Utlåning har istället skett till de kommunala bolagen AB Tranåsbostäder samt Tranås Energi AB. Kommunens långfristiga fordran på dessa bolag uppgick till 317,4 mkr per (279,6 mkr per ). tillförde 2010 Tranås Stadshus AB ett aktieägartillskott om 10 mkr. har alltsedan 2002 varit medlem i Kommuninvest och inbetalt ett andelskapital på 1,0 mkr. Syftet är att erhålla långsiktigt goda villkor för finansieringsverksamheten. Kommunen ikläder sig samtidigt ett borgensåtagande för de skulder som Kommuninvest har, begränsat till s ägarandel i Kommuninvest, vilken per var 0,35 %. Under 2011 har erlagt en insatsemission om 15 tkr. Inbetald medlemsinsats och insatsemission uppgår till tkr sammanlagt. Det bör noteras att kommunens borgensåtagande gentemot kommunens bolag/stiftelser uppgår till 377,0 mkr (387,7 mkr) Kortfristiga fordringar Kundfordringar Belopp i tkr Fordran VA-avgifter (Debiteras av Tranås Energi) Fordran debiteringar i Devis Avgår: Reservation osäker fordran debiteringar i Devis

11 Kommentar: Vid betalningskontroll per kvarstår ca 9,4 mkr av fordringarna från Totalt uppgår årets kundförluster till 0,4 mkr (0,3 mkr). I årets bokslut har obetalda fordringar med förfallodag före reserverats och uppgår till 0,4 mkr (0,3 mkr). Vi bedömer kundreskontran som välskött Statsbidragsfordringar Belopp i tkr Statsbidrag personalförstärkning etc Avstämt mot ansökningshandlingar mm utan anmärkning Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Belopp i tkr Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Upplupna skatteintäkter etc Ludvikamoms Övrigt Upplupna skatteintäkter innehåller den definitiva slutavräkningen för 2010 på 10,8 mkr, vilken utbetalas I posten ingår också preliminär slutavräkning för år 2011, som innebär en fordran om 13,2 mkr enligt prognos från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Därutöver ingår också en bedömd fordran om 3,5 mkr avseende fastighetsavgifter för år 2010, vilken utbetalas 2012 samt bedömd fordran om 3,9 mkr avseende fastighetsavgifter för år 2011, vilken utbetalas 2013 enligt uppgift från SKL. Övriga poster är på samma nivå som föregående år och har granskats mot underlag utan anmärkning Eget kapital Belopp i mkr Eget kapital vid årets ingång 538,4 500,1 Årets resultat 18,0 38,3 Eget kapital vid årets utgång 556,4 538,4 Varav öronmärkt pensionsreserv (ansvarsförbindelse) 143,5 118,0 Varav reserv för framtida resultatreglering 12,0 19,5 Totalt pensionsåtagande inkl. löneskatt (ansvarsförbindelse) 410,5 403,5 Det bör noteras att de fonderingar/öronmärkningar som gjorts under eget kapital på 155,5 mkr 9

12 (137,5 mkr), kan komma att negativt påverka framtida års resultat och därmed det egna kapitalet, om och när fonderingarna tas i anspråk. Pensionsåtagandet under ansvarsförbindelser, som avser intjänade pensioner inklusive löneskatt t o m 1997 uppgår till 410,5 mkr (403,5 mkr). Skulle dessa åtaganden bokföras minskas det egna kapitalet till 145,9 mkr (134,9 mkr). De bokförda lång- och kortfristiga pensionsskulderna inkl särskild löneskatt uppgår till 35,5 mkr (33,9 mkr) Långfristiga skulder De långfristiga skulderna uppgår till 11,1 mkr (10,6 mkr). Posten avser främst anslutningsavgifter VA och det är dessa som står för förändringen jämfört med föregående år Kortfristiga skulder Belopp i tkr Leverantörsskulder Semesterlöneskuld, inarbetad övertid, soc avg Interimsskulder/skatteavräkning Moms Personalens källskatt mm Upplupna räntor 0 0 Upplupen pensionsskuld Upplupen löneskatt Övriga kortfristiga skulder Summa Leverantörsskulder Avstämning föreligger mot leverantörsreskontra. Någon avstämningsproblematik har inte noterats Semesterlöneskuld, inarbetad övertid, soc avg Bokförda semesterlöne- och övertidsskulder kommer nu från PA-systemet. Listorna är på individnivå och vi har kontrollräknat ett antal personer stickprovsvis utan anmärkning. Rimlighetsbedömning mot föregående år är gjord utan anmärkning Interimsskulder/skatteavräkning Posten inkluderar i år ingen preliminär skatteavräkning (se interima fordringar istället). Föregående år uppgick beloppet till 21,7 mkr. Dessutom ingår förutbetalda intäkter med 11,4 mkr (12,0 mkr) och upplupna kostnader med 10,0 mkr (7,3 mkr) Upplupen pensionsskuld Posten avser den individuella delen av pensionsskulden. kommer att reglera skulden i mars

13 11.3 Nyckeltal koncernen Belopp i mkr Årets Fg år Fg år -1 Fg år -2 Balansomslutning 1 338, , , ,9 Redovisat eget kapital 661,5 633,7 594,0 561,0 Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner 251,0 230,2 170,3 147,9 Soliditet redovisad 49,4% 48,6% 45,5% 45,7% Soliditet med hänsyn till de pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulder 18,8% 17,7% 13,0% 12,0% Omsättningstillgångar 219,0 212,6 245,6 188,2 Kortfristiga skulder 212,9 205,1 262,0 204,8 Balanslikviditet 102,9% 103,7% 93,7% 91,9% 12. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Den tillämpade modellen synes överensstämma med RKRs rekommendation Av betalningsflödesrapporten framgår att kommunens verksamhet före avskrivningar under år 2011 givit ett överskott på 13,8 mkr. Investeringar har ett netto om 19,7 mkr och finansieringsverksamheten har ett netto på -37,3 mkr vilket innebär att kommunens nettoupplåning minskat. Förändringen av likvida medel uppgår till -3,8 mkr. 13. Sammanställd redovisning 13.1 Konsolideringsmetod Den sammanställda redovisningen har såvitt vi kunnat finna upprättats i enlighet med RKRs rekommendation 8.2. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska resultat, ställning och åtaganden. Enligt KRL 8 kap 2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personerna i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Enligt RKR 8:2 framgår att betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person, men även andra faktorer ska beaktas. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning. I den sammanställda redovisningen ingår förutom kommunen Tranås Stadshus AB-koncernen med de rörelsedrivande dotterbolagen Tranås Energi AB, AB Tranåsbostäder respektive AB Tranås Industrifastigheter. KPMG, dag som ovan Jerker Stenqvist Godkänd revisor/certifierad kommunal yrkesrevisor Per Ewerlöf Revisor 11