Timrå kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium

Transkript

1 Timrå kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium TOAK Ico W önö onr. Revisionsrapport "Granskning av bokslut per " Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per Revisionen hemställer om att synpunkter avseende bifogad rapport lämnas senast den 11 augusti Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen lämnar synpunkter och uppgift om vilka åtgärder som avses att vidtas avseende de rekommendationer och förslag som lyfts fram i rapporten, företrädesvis de som framgår av rapportens sammanfattning. Utöver vad som framgår i rapporten föreslår vi, för att underlätta för fullmäktiges ledamöter och andra intressenter att tillgodogöra sig informationen i årsredovisningen, att Timrå kommun överväger att göra en översyn av årsredovisningens omfattning och innehåll men även av dess struktur. För Timrå kommuns revisorer Sten Ekström Ordförande Lisbet Lundgren Vice ordförande Svar på revisionsrapporten skickas till. Timrå kommun Revisionen Kommunledningskontoret Timrå

2 Timrå kommun Granskning av bokslut och årsredovisning per Revisionsrapport Offentlig sektor - kommuner och landsting KPMG AB 8 april 2013 Antal sidor: 15 Revisionsrapport bokslut och årsredovisning docx

3 Timrå kommun Granskning av bokslut och årsredovisning per Innehåll 1. Sammanfattning Räkenskaperna och årsredovisningen Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 2 6. Ansvarig nämnd/styrelse 3 7. Metod 3 8. Projektorganisation 3 9. Årsredovisningen Allmän bedömning Efterlevnad av gällande redovisningsrekommendationer Kommunens förvaltningsberättelse Balanskravet Nämndsuppföljning Bedömning utifrån fullmäktiges mål Bakgrund Finansiella mål Verksamhetsmål Resultaträkning Nyckeltal kommunen Nyckeltal kommunkoncernen Balansräkning Nyckeltal kommunen Iakttagelser vid granskning av balansräkningen Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 9

4 Timrå kommun Granskning av bokslut och årsredovisning per Leverantörsskulder Reserveringar Nyckeltal koncernen Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Konsolideringsmetod Övriga kommentarer beträffande den sammanställda redovisningen 11

5 1. Sammanfattning Vi har av Timrå kommuns revisorer fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning per Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap kommunallagen (KL) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande: Avstämningsrutinerna mellan koncernbolagen och kommunen fungerar fortfarande inte tillfredsställande. Vi anser att kommunen och bolagen gemensamt bör se över rutinerna, se avsnitt Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål Enligt bestämmelser i KL ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen. Finansiella mål Vår bedömning är att resultatet är förenligt med fullmäktiges finansiella mål för verksamheten, se avsnitt Verksamhetsmål Vi bedömer att resultatet endast delvis är förenligt med målen för verksamheten, som har betydelse för en god ekonomisk hushållning, se avsnitt Revisionsrapport bokslut och årsredovisning docx Cooperative ("KPMG International"), a Swiss entity, All rights reserved. I

6 2. Bakgrund Vi har av Timrå kommuns revisorer fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisningen för räkenskapsåret Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för att kunna avge revisionsberättelsen. Syfte Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen. 4. Avgränsning Granskningen har omfattat årsredovisningen för år Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKL1 och Skyrev2. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. I vår granskning av årsredovisningen ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t.ex. förskingringar. 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer Kommunallag, KL, och kommunal redovisningslag, KRL God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL t Sveriges Kommuner och Landsting 2 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer Revisionsrapport bokslut och årsredovisning docx 2 S 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the

7 Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi har vidare bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av kommunfullmäktige beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 7. Metod Ansvarig nämnd/styrelse Granskningen avser kommunstyrelsens årsredovisning. Rapporten är saklighetsgranskad av Hans Jonsson, ekonom och Malin Nordqvist, ekonomichef, vid kommunledningskontoret. Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Stickprovsvis avstämning och verifiering av väsentliga balansposter mot specifikationer med tillhörande underlag i den omfattning som krävs för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Översiktlig analys av resultaträkningen Projektorganisation Granskningen har utförts under ledning av Anna Sundholm, auktoriserad revisor. 9. Årsredovisningen 9.1 Allmän bedömning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Revisionsrapport bokslut och årsredovisning docx Cooperative ("KPMG International"), a Swiss entity. All rights reserved. 3

8 9.2 Efterlevnad av gällande redovisningsrekommendationer I årsredovisningen anges under avsnittet "Redovisningsprinciper" att redovisningen upprättats enligt god kommunal redovisningssed, vilket avses i överensstämmelse med KRL och RKRs rekommendationer. Vi har stickprovsvis granskat om detta påstående stämmer främst genom en översiktlig avstämning av kommunens årsredovisning mot RKRs gällande rekommendationer. Kommunledningskontorets genomgång visar att samtliga tillämpliga rekommendationer har beaktats. Vår bedömning är att kommunen i huvudsak efterlever rekommendationerna. 9.3 Kommunens förvaltningsberättelse Vi bedömer i huvudsak att den information som lämnas i förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning Balanskravet Kommunen redovisar en avstämning av balanskravet enligt KL i förvaltningsberättelsen under avsnittet finansiell analys p 6. Kommunens överskott för året uppgår till 13,1 mkr. Vid avstämning av balanskravet avgår årets realisationsvinster, 6,6 mkr från årets resultat, i enlighet med gällande principer. Öronmärkning av resultatet för att täcka framtida pensioner har gjorts med 12,2 mkr. Effekten av den höjda RIPSräntan som har påverkan pensionsskulden uppgår till 5,7 mkr och har återlagts vid balanskravsavstämningen med hänvisning till synnerliga skäl. Totalt är 89 mkr av eget kapital "öronmärkta" för framtida pensioner. Några motsvarande finansiella tillgångar har inte placerats. Ansvarsförbindelsen som de "öronmärkta medlen" avser att möta uppgår till drygt 446 mkr. Kommentar Vi ser positivt på att kommunen systematiskt under flera goda år "öronmärkt" eget kapital för de pensioner som i enlighet med lagstiftningen redovisas utanför balansräkningen. 9.4 Nämndsuppföljning Nämndernas förvaltningsberättelser regleras inte av KRL, utan betraktas som underlag till kommunens förvaltningsberättelse. Revisionsrapport bokslut och årsredovisning docx 4 Cooperative ("KPMG International"), a Swiss entity. All rights reserved.

9 10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 10.1 Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. Vi har översiktligt, enligt KL 9 a granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Finansiella mål I kommunens budget och verksamhetsplan för år finns tre finansiella mål. Målen är formulerade på samma sätt som tidigare år. Vi har inom parentes angivit målet för år Resultatet före extraordinära poster bör för år 2013 uppgå till minst 0,8 % (0,8 %) av skatteintäkterna och generella statsbidrag/utjämning. 2. Kommunens långfristiga låneskuld ska i ett längre perspektiv fortsätta att minska med 20 mkr per år. Under ska den tillfälligt tillåtas att öka och uppgå till 172,0 mkr (199,0 mkr) för år år Kommunens soliditet ska successivt stärkas. Målet är enligt budgeten 32 % (32 %). I årsredovisningen så har avstämning gjorts av de finansiella målen per Resultatet uppgår till 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag /utjämning, vilket innebär att målet äruppfyllt. Det bör dock noteras att exklusive den jämförelsestörande intäkten avseende AFA, 15,8 mkr, hade målet inte klarats. Även mål 2 klaras, även om den långfristiga låneskulden minskat och uppgår till 135,0 mkr. Soliditeten uppgår per 31 december 2013 till 33 %, vilket innebär att målet har klarats. Kommentar Vad gäller de finansiella målen så har vi, utifrån kommunstyrelsens årsredovisning, inte funnit skäl att göra någon annan bedömning än den som framgår av årsredovisningen. Vi bedömer därför att resultatet för år 2013 är förenligt med fullmäktiges finansiella mål. Revisionsrapport bokslut och årsredovisning docx 5

10 10.3 Verksamhetsmål Kommunplanen för år innefattar i likhet med tidigare år en verksamhetside, övergripande strategi samt nämndsvisa mål. Av de nämndsvisa målen, som totalt uppgår till 42 stycken, har 25 mål angetts vara av särskild betydelse för att uppnå en god ekonomisk hushållning. Vår granskning har inriktats mot dessa mål, som även har kopplats till Vision Kommunens definition av god hushållning ur ett verksamhetsperspektiv, den har formulerats i kommunplanen, framgår nedan: såsom "Det är god hushållning ur ett verksamhetsperspektiv i Timrå kommun när verksamhetsmålen uppfylls inom tilldelade budgetramar. " Av direktiven till kommunplanen framgår att "Målen i styrelsens/nämndernas styrkort ska vara mätbara. Målen ska beskriva i ord vad som är möjligt att uppnå under budgetåret eller planperioden (3 år), t.ex. minst X % av eleverna i årskurs 9 har minst betyget W. Av direktiven framgår också att målen ska följas upp i delårsrapporten per den 31 augusti samt i årsredovisning. Årsredovisningen innehåller både en sammanfattning och en utvärdering av måluppfyllelsen. Av årsredovisningen framgår att av styrelsens/nämndernas verksamhetsmål, som valts ut som särskild betydande för god ekonomisk hushållning, har så har 17 av 25 (68%)bedömts att helt eller delvis ha uppfyllts. Antalet mål som bedömts vara helt uppfyllda är femton stycken, varav två mål avser kommunstyrelsen, tre mål avser kultur- och tekniknämnden, fyra mål avser barn- och utbildningsnämnden, tre mål avser miljö- och byggnadsnämnden samt tre mål avser socialnämnden. Föregående år bedömdes 16 av totalt 25 mål av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning, ha uppfyllts helt eller delvis vilket motsvarar d.v.s. 64 %. Utvärderingen har formulerats enligt följande; "En majoritet av det totala antalet verksamhetsmål, liksom av de mål som är av särskild betydelseför god ekonomisk hushållning, bedöms vara helt eller delvis uppfyllda. Det ekonomiska resultatet för kommunen är,13 mnkr (f å 21,5 mnkr), vilket är en avvikelse från budget med + 8,1 mnkr. Budgetavvikelsen för styrelse/nämnder är +17,2 mnkr. Detta innebär att den bedömda måluppfyllelsen sker inom tilldelade budgetramar för styrelser och nämnder, samtidigt som det är en positiv budgetavvikelse för kommunen som helhet. Detta leder till bedömningen att kommunen därmed endast delvis uppnår god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. " Kommunstyrelsen har begärt in dokumentation som verifierar måluppfyllelsen till de mål som är av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. Vi har tagit del av dokumentationen till ett urval av dessa. Revisionsrapport bokslut och årsredovisning docx 6

11 Kommentar Vi har i vår granskning inte funnit något som tyder på att kommunstyrelsens utvärdering av verksamhetsmålen inte ger en rättvisande bild av måluppfyllelsen samt av god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Vi bedömer därför att resultatet endast delvis är förenligt med målen för verksamheten, som har betydelse för en god ekonomisk hushållning. Utifrån vår granskning bedömer vi att kommunstyrelsens bedömning är rimlig. 11. Resultaträkning 11.1 Nyckeltal kommunen Prognos för 2013 per Belo i mkr Utfall 2013 Bud et Utfall 2012 Utfall 2011 Verksamhetens nettokostnader -851,2-879,6-849,7-836,7-833,0 varav jämförelsestörande 22,4 16,8-22,9 Förändring i %jämfört med föregående år 1,7% 5,0% 5,0% Skatteintäkter och statsbidrag 890,9 890,6 892,1 862,1 848,2 Förändring i % jämfört med föregående år 3,3% Finansnetto -26,6-6,0-28,0-3,9-7,3 Resultat 13,1 5,0 14,4 21,5 7,9 Verksamhetens nettokostnad inkl finansnetto i relation till skatteintäkter och statsbidra 99% 99% 95% 98% 99% Kommentar Kommunens resultat är som framgår ovan bättre än budget, vilket naturligtvis är positivt. I årsredovisningen framhålls den positiva avvikelsen som socialnämnden redovisar. Finansförvaltningen redovisar också positivt utfall för generella statsbidrag. Återbetalning av AFA-medel, 15,8 mkr (f å 16,8 mnkr), som i enlighet med RKRs yttrande redovisas som jämförelsestörande intäkt och en realisationsvinst avseende en avyttrad fastighet är också förklaringar som lämnas i förvaltningsberättelsen till den positiva avvikelsen. Resultatet belastas av effekten av höjd RIPS-ränta på pensioner samt försämrat finansnetto främst till följd av nedskrivning av en finansiell fordran med 17,7 mkr med anledning av rekonstruktion av Timrå IK. Revisionsrapport bokslut och årsredovisning docx KPMG AS, a Swedish limited liability company and a member firm of the

12 Av driftsredovisningen framgår att samtliga nämnder redovisar överskott för Socialnämnden redovisar ett överskott på 11,4 mnkr. 6 mnkr härrör sig till intäkter från Migrationsverket varav en stor del är återsökning av medel inom främst individ- och familjeomsorgen men även inom omsorgen om funktionshindrade Nyckeltal kommunkoncernen Belo i mkr Utfa Utfa Utfall 2011 Utfa Resultat före extraordinära poster och skatt Nettokostnader i relation till skatteintäkter och bidra 10,9 17,1 12,3 36,7 94% 96% 94% 93% Principiellt kan sägas att nyckeltalen för kommunkoncernen är väl så viktiga som kommunens då de återspeglar alla kommunens aktiviteter, oavsett om de organiserats inom kommunen eller via kommunens bolag. 12. Balansräkning 12.1 Nyckeltal kommunen Belo i mkr Balansomslutning 665,8 646,3 598,3 597,8 Redovisat eget kapital 217,4 204,3 182,8 174,9 Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner -228,6-223,3-244,6-221,0 Soliditet redovisad 33% 32% 31% 29% Soliditet med hänsyn till de pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulder negativ negativ negativ negativ Omsättningstillgångar 160,6 155,7 150,1 196,7 Kortfristiga skulder 198,8 195,7 179,6 226,3 Balanslikviditet 81% 80% 84% 87% Kommentarer Soliditeten visar betalningsförmågan på lång sikt. Ofta eftersträvas en soliditet på %. Med hänsyn till den ej bokförda pensionsskulden är soliditeten negativ. Soliditeten har dock förbättrats eftersom det egna kapitalet ökat med anledning av årets resultat. Likviditeten visar betalningsförmågan på kort sikt. En svag soliditet kan i förlängningen leda till en ansträngd likviditet. Som mått bör likviditeten normalt uppgå till 100 %, d v s de tillgångar som på kort sikt kan omsättas i pengar bör vara lika stora som de skulder som ska betalas på kort sikt. Revisionsrapport bokslut och årsredovisning docx 8 Cooperative ("KPMG International '), a Swiss entity. All rights reserved.

13 12.2 Iakttagelser vid granskning av balansräkningen Materiella anläggningstillgångar Med anläggningstillgångar avses tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav, enligt kapitel 6 KRL. Lagtexten ger inget utrymme för undantag, men ofta upprättas interna föreskrifter. Timrå kommun har gjort bedömningen att inventarier där anskaffningsvärdet understiger 2 basbelopp (drygt 85 tkr), kan kostnadsföras. Beloppet redovisas öppet under redovisningsprinciperna. RKR menar att skattelagstiftningens beloppsgräns, d.v.s. '/2 prisbasbelopp3, kan anses vara rimligt även för kommuner. Kommunens gräns för inventarier av mindre värde överstiger även vad RKR menar är normalt förekommande värden, '/3-1 basbelopp, för kommuner. Ansvaret för att upprätta inventarieförteckning åligger respektive förvaltning enligt kommunens rutiner. Ett övergripande inventarieregister för att beräkna avskrivningar finns vid kommunledningskontoret. I samband med bokslutet för år 2010 infördes en ny rutin där samtliga förvaltningar ska upprätta inventarieförteckningar. Syftet är att specificera de poster som finns redovisade i anläggningsregistret. Rutinen är vid årets bokslut ännu inte fullt ut implementerad. Vi anser att det är angeläget att den föreslagna rutinen införs tillsammans med en årlig rutin för inventering av maskiner och inventarier. Pågående nyanläggningar, 23,3 mkr, avser främst ombyggnation av Mariedalsskolan Finansiella anläggningstillgångar Kommunen har fordringar på och även lämnat borgensförbindelser föreningar m.fl. i kommunen: för ett antal Mot art Fordran Bor en Tynderö Bygdegårdsförening 0,0 0,1 Söråkers Folkets Hus 0,0 3,4 Bergeforsens Kraft AB 7,3 0,0 Ljustorps IF 0,8 0,0 Ljustorps Bygdegårdsförening 0,5 0,0 Söråkers IF 7,9 0,0 Timrå IK 5,9 0,0 Kommuninvest ek förening 3,4 0,0 Förlust arantier e nahem 0,0 1,6 Totalt 25,8 5,1 3 Enligt lagen om allmän försäkring (1962:381) Revisionsrapport bokslut och årsredovisning docx 9 ''7 7

14 Samtliga fordringar har minskat i enlighet med amorteringsplaner. Flera av fordringarna betalas genom att kommunen lämnar finansieringsbidrag motsvarande ränta och amortering. Fordran på Timrå 1K, 29,6 mkr, har i samband med att bolaget genomfört en rekonstruktion skrivits ned med 17,7 mkr och uppgår per ltill 5,9 mkr. Lånefordran och räntor regleras genom finansieringsbidrag Leverantörsskulder Kommunen bokför inkommande fakturor med en metod som innebär att ej attesterade fakturor inte registreras i huvudboken såsom skuld. Vi anser att dessa ska redovisas som leverantörsskuld med motkonto t ex preliminärkonterade leverantörsfakturor, förslagsvis på ett balansräkningskonto. Syftet med kontot är att öppet redovisa sådana fakturor som inte attesterats och i samband med bokslut möjliggöra analys för att bedöma eventuell resultatpåverkan. Enligt de uppgifter vi fått har samtliga fakturor inkomna vid stängning av leverantörsreskontran attesterats och därmed beaktats. Vi har inte kunnat verifiera denna uppgift Reserveringar Kommunen har en avsättning för deponier, 16,5 mkr. Enligt extern utredning skulle avsättning motsvarande 15 mkr vara tillräcklig Nyckeltal koncernen Belo i mkr Balansomslutning 1 188, , , ,4 Redovisat eget kapital 282,8 271,5 253,3 241,8 Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner -163,3-156,1-174,1-146,9 Soliditet redovisad 24% 23% 22% 21% Soliditet med hänsyn till de pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulder negativ negativ negativ negativ Omsättningstillgångar 181,3 166,9 164,2 208,6 Kortfristiga skulder 237,4 211,4 205,0 255,3 Balanslikviditet 76% 79% 80% 82% Kommentarerna koncernen. i avsnitt 12.1 till kommunens nyckeltal är relevanta även för Revisionsrapport bokslut och årsredovisning docx 10 ' C Cooperative ("KPMG International '), a Swiss entity. All rights reserved.

15 13. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Den tillämpade modellen synes överensstämma med RKRs rekommendation Kassaflödesanalysen har inte fullt ut kunnat stämmas av mot resultat- och balansräkning, men vi bedömer att den i varje fall för kommunen är i huvudsak rättvisande. Av betalningsflödesrapporten framgår att kassaflödet från kommunens löpande verksamhet under år 2013 givit ett överskott på 42,4 mkr. Investeringar har gjorts med 59,0 mkr. Finansieringsverksamheten har ett netto på -3,8 mkr vilket innebär att kommunens nettoupplåning minskat. Förändringen av likvida medel uppgår till -20,4 mkr. 14. Sammanställd redovisning 14.1 Konsolideringsmetod Den sammanställda redovisningen har såvitt vi kunnat finna upprättats i enlighet med RKRs rekommendation 8.2. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska resultat, ställning och åtaganden. Enligt KRL 8 kap 2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personerna i vilka kommunen har ett be dande inflytande. Enligt RKR 8:2 framgår att betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person, men även andra faktorer ska beaktas. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning. I den sammanställda redovisningen ingår förutom kommunen och de helägda dotterbolagen AB Timråbo, Timrå Vatten AB, Midlanda Centrum AB och Wifsta Water AB även Medelpads Räddningstjänstförbund (14,84 %) och Midlanda Fastigheter AB (16%) Övriga kommentarer beträffande den sammanställda redovisningen Avstämningsrutinen mellan koncernbolagen fungerar inte tillfredsställande. Vi kan inte utesluta att det finns ytterligare elimineringar som bör göras, i både resultat - och balansräkningarna. Revisionsrapport bokslut och årsredovisning docx 11

16 Med hänsyn till avstämningarnas stora betydelse bl.a. för kostnadsuppföljning inom nämnder och bolag måste stor vikt läggas vid den. Kommunen bör verka för att samtliga koncernmellanhavanden bokförs på särskilda konton. Vi rekommenderar att kommunen och bolagen gemensamt förbättrar rutinerna. Vi rekommenderar även att kommunen ser över de upplysningar som lämnas i förvaltningsberättelse och i årsredovisningen i övrigt så att dessa motsvarar kraven enligt RKR 8.2. Anna Sunåholm Auktoriserad revisor Revisionsrapport bokslut och årsredovisning docx KPMG AS, a Swedish limited liability company and a member firm of the