Östhammars kommun. Granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 17

Transkript

1 Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 17 and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

2 Innehåll 1. Sammanfattning Räkenskaperna och årsredovisningen Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6. Ansvarig nämnd/styrelse 3 7. Metod 3 8. Projektorganisation 4 9. Årsredovisningen Allmän bedömning Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer Kommunens förvaltningsberättelse Balanskravet Nämndsuppföljning Bedömning utifrån fullmäktiges mål Bakgrund Finansiella mål Verksamhetsmål Resultaträkning Nyckeltal Balansräkning Nyckeltal kommunen Iakttagelser vid granskning av balansräkningens poster Nyckeltal koncernen Kassaflödesanalys 12 and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

3 14. Sammanställd redovisning Konsolideringsmetod 13 Bilaga 1 14 and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

4 1. Sammanfattning KPMG har av s revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande: har generellt sett en bra ekonomifunktion som redovisat ett väl genomarbetat bokslut med bra underlag. Ett fåtal bokslutsposter har vid granskningstillfället saknat underlag som dock kompletterats omgående. Inventeringslistor saknas för maskiner och inventarier detta åligger respektive förvaltning att ta fram inför nästa årsbokslut. I övrigt framgår några iakttagelser i avsnitt 12.2 nedan. 1.2 Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål Enligt bestämmelser i kommunallagen (KL) ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen. Finansiella mål Av årsredovisningen framgår att endast ett av fullmäktige fastställda fem mål för god ekonomisk hushållning uppfylls, att kommunen ska ha en oförändrad skattesats, övriga mål uppfylls inte. Jämfört med vårt uttalande i delårsrapporten har måluppfyllelsen förvärrats avsevärt, med ett negativt resultat och med nettokostnader som uppgår till 99 % av skatteintäkter och statsbidrag. Detta är allvarliga noteringar som kommunen omgående borde vidta åtgärder för att komma tillrätta med. Vi bedömer, utifrån avrapporteringen i årsredovisningen, att resultatet för fyra av totalt fem mål inte är förenligt med vad fullmäktige fastställt. Vi saknar också uttalande från kommunstyrelsen om att man har kontroll över de finansiella målen och varför fyra av total fem mål inte är uppfyllda samt vilka åtgärder som kommer att vidtas. 1

5 Verksamhetsmål Av förvaltningsberättelsen framgår en sammanställning av nämndernas måluppfyllelse per verksamhetsmål. Denna redovisning är bra men målavstämningen kan utvecklas ytterligare med mätbara indikatorer. Enligt vår bedömning saknas det en sammanvägd avstämning per verksamhetsmål som därmed motsvarar kommunstyrelsen uttalande om nämndernas måluppfyllelse. Målen avrapporteras i årsredovisningen på ett tydligt sätt men en stor andel, 57 % av målen, har inte/delvis uppfyllts eller genomförts. Vi saknar också ett uttalande från kommunstyrelsen i förvaltningsberättelsen om att man har kontroll över varför en stor del av verksamhetsmålen inte är uppfyllda samt vilka åtgärder som kommer att vidtas. Sammantaget bör kommunens målavstämning likformas för att underlätta kommunstyrelsens samlade uttalande om verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning uppfylls. Vi bedömer, utifrån avrapporteringen i årsredovisningen, att resultatet för flera av verksamhetsmålen inte är förenligt med vad fullmäktige fastställt. 2. Bakgrund 3. Syfte KPMG har av s revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för att kunna avge revisionsberättelsen. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen. 4. Avgränsning Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. 2

6 Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade). I vår granskning av årsredovisningen ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingringar. 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer Kommunallag och kommunal redovisningslag God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av kommunfullmäktige beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 6. Ansvarig nämnd/styrelse 7. Metod Granskningen avser kommunstyrelsens årsredovisning. Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen Intervjuer med berörda tjänstemän Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen samt revisorernas uttalande i revisionsberättelsen. Översiktlig analys av resultaträkningen 3

7 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Susanne Bergkvist, revisor, och Camilla Karlsson, certifierad kommunal revisor och kundansvarig. 9. Årsredovisningen 9.1 Allmän bedömning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Vi anser att årsredovisningen i allt väsentligt följer lag och god redovisningssed. Tidplanen för när kommunens revisorer och sakkunniga revisorer ska få ta del av kommunstyrelsens antagna årsredovisningshandling bör ses över inför nästa år. Revisionen bör ges tillräcklig tid till granskning för att kunna genomföra sitt uppdrag. 9.2 Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer I årsredovisningen anges under avsnittet Redovisningsprinciper att redovisningen skett enligt god kommunal redovisningssed med vilket avses i överensstämmelse med lagen om kommunal redovisning och Rådet för kommunal redovisnings (RKRs) rekommendationer. I vår granskning har vi stickprovsvis granskat om detta påstående stämmer via intervjuer med redovisningschefen samt översiktlig avstämning av kommunens årsredovisning mot RKRs gällande rekommendationer. Baserat på detta och väsentlighetsprincipen är vår bedömning att kommunen i huvudsak efterlever rekommendationerna. Av den praxisundersökning som publicerade våren 2010 framgår att det överlag finns brister i efterlevnaden i kommuners och landstings årsredovisningar. I syfte att minimera risken för detta i s årsredovisning rekommenderar vi att kommunen, som en del i arbetet med att ta fram årsredovisningen, årligen gör en detaljerad avstämning mot rekommendationerna och att denna dokumenteras och bifogas bokslutdokumentationen. Redovisningsprinciperna bör uppdateras med upplysning om immateriella tillgångar samt med vilken avskrivningstid som tillämpas. 9.3 Kommunens förvaltningsberättelse Vi bedömer i stort att den information som lämnas i förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. 4

8 9.3.1 Balanskravet Gällande regler I KL finns de fr o m år 2000 gällande reglerna om balanskravet, vilket innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. Exempel på där synnerliga skäl kan anses föreligga är när kommuner medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta framtida kostnadsökningar eller intäktsminskningar Balanskravet i årsredovisningen Årsredovisningens förvaltningsberättelse ska innehålla en särskild analys av balanskravet. Om balanskravet ett enskilt år inte är uppfyllt ska det lämnas upplysningar om hur kommunen avser att i framtiden reglera det negativa resultatet. Kommunen redovisar en avstämning av balanskravet enligt KL i förvaltningsberättelsen. Kommunens överskott för året uppgår till 0,5 Mkr. Vid avstämning av balanskravet avgår årets realisationsvinster, 4,9 Mkr från årets resultat, i enlighet med gällande principer. Justerat resultat enligt balanskravet uppgår därmed till -4,4 Mkr. Vi har inte funnit att kommunstyrelsen lämnat upplysningar i årsredovisningen om hur kommunen ämnar reglera det negativa resultatet under de närmast tre följande åren. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen upprättar ett förslag till åtgärdsplan som presenteras för fullmäktige snarast, se exempel på åtgärdsplan i bilaga 1. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur återställandet skall ske. Vi kan inte finna att det föreligger synnerliga skäl som kan undanröja kravet Balanskravet i driftsredovisningen Varje nämnd ska bedriva verksamheten utifrån den av fullmäktige antagna budget. Nedan framgår en presentation av driftredovisningen per nämnd: Budgetavvikelse nämnder Budget Avvikelse Avvikelse Mkr Mkr Mkr Mkr % Kommunstyrelse 125,3 127,9 114,2-13,7-12,0 % Varav finansförvaltning -4,0-10,5-16,9-6,4 +37,9 % 5

9 Varav kommunledningskontor 102,8 111,7 106,7-5,0-4,7 % Varav arbetsmarknadskontor 26,5 26,7 24,4-2,3-9,4 % Säkerhetsnämnd -0,2-0,1 0,0-0,1 ej def Samhällsbyggnadsnämnd 5,1 4,5 6,1 1,6 26,2 % Fritidsnämnd 18,2 19,1 19,2 0,1 1 % Kulturnämnd 9,8 9,8 10,0 0,2 2 % Teknisk nämnd 61,5 55,5 55,7 0,2 0,4 % Barn- och utbildningsnämnd 434,0 438,9 440,2 1,3 0,3 % Socialnämnd 318,4 339,6 341,2 1,6 0,5 % Summa nettokostnader 972,1 995,2 986,6-8,8-0,9 % Tabell 1: Uppgift hämtad från kommunens årsredovisning Det är endast kommunstyrelsen som inte uppfyller budget. Finansförvaltningens underskott beror främst på ökade pensionskostnader och ökad semesterlöneskuld. Kommunledningskontorets underskott avser främst ökade kostnader för kollektivtrafiken. Övriga nämnder uppfyller budget. Sammantaget uppfyller kommunens driftredovisning inte en budget i balans. 9.4 Nämndsuppföljning Nämndernas förvaltningsberättelser regleras inte av KRL, utan betraktas som underlag till kommunens förvaltningsberättelse. Se nämndernas driftredovisning i avsnittet ovan. 10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 10.1 Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Finansiella mål I den av fullmäktige fastställda budget för år 2011 ( ) finns fem finansiella mål formulerade: 6

10 Resultatmål Soliditetsmål Finansieringsmål för investeringar Budgetmål Mål för skattesats Enligt kommunens budgetdokument är dessa mål viktiga för att uppfylla kraven på god ekonomisk hushållning. Av årsredovisningen framgår kommunens bedömning av måluppfyllelsen som följer: Mål och bedömd måluppfyllelse finansiella mål För att konsolidera ekonomin, finansiera investeringar samt ha handlingsutrymme för framtida verksamhetsförändringar skall s årliga resultat uppgå till minst 2 % av summan av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning. Soliditeten anger hur stor del av kommunens totala tillgångar som finansieras med eget kapital och beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Soliditeten, inkl. pensionsåtaganden skall långsiktigt öka till minst rikets medelvärde. Soliditeten bör öka med minst 2 % varje år. Investeringar bör så långt som möjligt finansieras av avskrivningar och kommunens resultat. Varje nämnd skall bedriva verksamheten inom beslutad budget. Målet är att inget budgetöverskridande uppstår. Kommunen bör ta ställning till skattesatsens storlek under planperioden. Kommunens skattesats är 22, och planeras vara oförändrad under planperioden (t.o.m. 2014). Kommunstyrelsens bedömning Kommunen uppfyller inte målet att resultatet skall uppgå till minst 2 procent av summan av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Soliditeten har inte ökat med minst 2 % utan har minskat med 6 procentenheter och uppgår till 2 %. Målet är inte uppfyllt. Målet att investeringar på sikt skall finansieras till 100 procent av kommunens avskrivningar och resultat, har inte uppfyllts Självfinansieringsgraden 2011 är 70 %. Samtliga nämnder utom kommunstyrelsen uppfyller budgetmålet. Sammantaget redovisar nämnderna en negativ budgetavvikelse på 8,6 mnkr.

11 Kommentar I kommunens budget för 2011 framgår under rubriken God ekonomisk hushållning fem finansiella mål. Vi noterar att kommunens resultatmål att visa ett överskott på minst 2 % inte uppnås. Soliditeten ökar inte enligt kommunens målsättning. Soliditeten exkl. pensionsförpliktelser har sjunkit med 6 procentenheter. Tillsammans med det andra soliditetsmåttet gör vi den bedömningen att kommunen på sikt och i större utsträckning måste finansiera investeringar med lånade pengar jämfört med idag. Självfinansieringsgraden för investeringar har under året endast uppgått till 70 %. Kommunstyrelsens underskridande av budget beror främst på en negativ avvikelse inom finansförvaltningen, med ökade kostnader för pensioner och semesterlöneskuld, och inom kommunledningskontoret med ökade kostnader inom kollektivtrafiken. Något uttalande om den kommunala skattesatsen finns inte med i förvaltningsberättelsen. Vid granskning av delårsrapporten rekommenderade vi att kommunstyrelsen borde vidta åtgärder som på sikt skulle verka för att de finansiella målen uppfylls samt att lagens krav på en budget i balans skulle kunna bibehållas. Av årsredovisningen framgår att endast ett av fullmäktige fastställda fem mål för god ekonomisk hushållning uppfylls, att kommunen ska ha en oförändrad skattesats, övriga mål uppfylls inte. Jämfört med vårt uttalande i delårsrapporten har måluppfyllelsen förvärrats avsevärt, med ett negativt resultat och med nettokostnader som uppgår till 99 % av skatteintäkter och statsbidrag. Detta är allvarliga noteringar som kommunen omgående bör vidta åtgärder för att komma tillrätta med. Vi bedömer, utifrån avrapporteringen i årsredovisningen, att resultatet för fyra av totalt fem mål inte är förenligt med vad fullmäktige fastställt. Vi saknar också uttalande från kommunstyrelsens om att man har kontroll över de finansiella målen och varför fyra av total fem mål inte är uppfyllda samt vilka åtgärder som kommer att vidtas Verksamhetsmål I den av fullmäktige fastställda budget för år 2011 finns totalt 3 övergripande verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning formulerade, God kommunal service God ekonomisk hushållning Långsiktig hållbar utveckling

12 Kommentar Ett av de översiktliga målen har kommunen valt att formulera som god ekonomisk hushållning. Detta begrepp är förbehållet kommunallagen och kommunens val av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning bör definieras med en annan formulering. Varje nämnd har i sin tur formulerat verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning, totalt 56 stycken. Det saknas en sammanställd avstämning i förvaltningsberättelsen av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. I årsredovisningens verksamhetsavsnitt har kommunstyrelsen och nämnderna med varierande resultat försökt att stämma av verksamhetsmålen. Av förvaltningsberättelsen framgår en sammanställning av nämndernas måluppfyllelse per verksamhetsmål. Denna redovisning är bra men målavstämningen kan utvecklas ytterligare med mätbara indikatorer. Enligt vår bedömning saknas det en sammanvägd avstämning per verksamhetsmål som därmed motsvarar kommunstyrelsen uttalande om nämndernas måluppfyllelse. Målen avrapporteras i årsredovisningen på ett tydligt sätt men en stor andel, 57 % av målen har inte/delvis uppfyllts eller genomförts. Vi saknar också ett uttalande från kommunstyrelsens i förvaltningsberättelsen om att man har kontroll över varför en stor del av verksamhetsmålen inte är uppfyllda samt vilka åtgärder som kommer att vidtas. Sammantaget bör kommunens målavstämning likformas för att underlätta kommunstyrelsen samlade uttalande om verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning uppfylls. Vi bedömer, utifrån avrapporteringen i årsredovisningen, att resultatet för flera av verksamhetsmålen inte är förenligt med vad fullmäktige fastställt. 9

13 11. Resultaträkning 11.1 Nyckeltal Kommunen Belopp i Mkr Utfall 2011 Budget 2011 Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Verksamhetens nettokostnader varav jämförelsestörande Förändring i % jämfört med föregående år (exkl jämförelsestörande) 2,4% 3,8% 3,3% Skatteintäkter och statsbidrag Förändring i % jämfört med föregående år 1,5% 3,3% 1,6% Finansnetto ,8 Resultat 0, Verksamhetens nettokostnad inkl finansnetto i relation till skatteintäkter och statsbidrag 99,3% 99,4% 98,5% 98,1% 96,5% I årets resultat avviker de centrala verksamhetskostnaderna negativt jämfört med budget. Avvikelsen beror främst på ökade pensionskostnader och ökad semesterlöneskuld samt ökade kostnader för kollektivtrafiken. Både nettokostnaderna och skatteintäkterna ökar, dock ökar nettokostnaderna mer än skatteintäkterna vilket kommunen omgående bör vidta åtgärder för. Relationen nettokostnadsökning till skatteintäkter och statsbidrag uppgår till 99 % vilket innebär att kommunen i princip (vid 100 %) lånar till driften av sina verksamheter. Ett normalt mål bland kommuner i Sverige är att detta nyckeltal maximalt får uppgå till 98 %. På tre år har kostnaderna för kommunens verksamheter ökat med nästan 90 Mkr. Kommunkoncernen Belopp i Mkr Utfall 2011 Utfall 2010 Resultat före extraordinära poster och skatt 13,0 24,5 Nettokostnader i relation till skatteintäkter och bidrag, % 96,6% 96,4% Tabell Kommunkoncernen: Ingen koncernredovisning i årsredovisningen för 2009 och 2008 finns att tillgå. Principiellt kan sägas att nyckeltalen för kommunkoncernen är väl så viktiga som kommunens då de återspeglar alla kommunens aktiviteter, oavsett om de organiserats inom kommunen eller via kommunens bolag och stiftelser. 10

14 Sammantaget i koncernen är nettokostnaderna oförändrade jämfört med föregående bokslut. Av analysen ovan framgår att nettokostnaderna minskar i de kommunala bolagen medan de ökar i kommunen. 12. Balansräkning 12.1 Nyckeltal kommunen Belopp i Mkr Balansomslutning Redovisat eget kapital Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner Soliditet redovisad 53% 58% 56% 59% Soliditet med hänsyn till de pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulder 2% 8% 4% 3% Omsättningstillgångar ,3 Kortfristiga skulder ,9 Balanslikviditet 0,75 0,37 0,44 0,29 Under året har den finansiella situationen i kommunen förändrat sig oroväckande mycket jämfört med föregående år. Soliditeten i kommunen har sjunkit med fem procentenheter medan balanslikviditeten ökat med trettioåtta enheter. En balanslikviditet bör ligga mellan talen 1 2 för att kunna bedömas tillfredsställande. Under talet 1 bedöms verksamheterna binda pengar mer än nödvändigt, dock har kommunen blivit bättre jämfört med tidigare år men det finns betydligt mer att göra för att detta nyckeltal ska uppnå nöjsamhet. Det egna kapitalet är oförändrat samtidigt som tillgångarna har ökat. Tillgångsökningen beror främst på att anläggningstillgångarna ökat samt en större kassa och bank. Kommunens investeringsbehov hanteras endast delvis av egna medel Iakttagelser vid granskning av balansräkningens poster Inventeringsunderlag saknas till posten för maskiner och inventarier. Balansposten uppgår till 6,7 Mkr och det finns risk för att tillgångarna blir felvärderade om det saknas inventeringsunderlag. Pensionsberäkning saknades för de förtroendevalda. Skandia har fått i uppdrag att inkomma med en ny redovisning över pensionerna i kommunen. Redovisning av avsättning för deponi överensstämmer inte med RKR:s rekommendation Kommunen uppmanas att ta fram en ny beräkning för hur redovisning av deponi och återställning ska ske utifrån rådets rekommendation. Senast 30 november 2012 bör detta arbete vara klart för vidarebefordring till revisionen. 11

15 Långfristiga lån har ökat med 113 Mkr jämfört med föregående år. Lånen är tagna för att kommunens checkräkningskredit inte ska belastas med för höga belopp. Kommunen står även inför stora investeringar som framöver ska finansieras, då indirekt med lånade pengar och som inte följer fullmäktiges mål. Anslutningsavgifter har kopplats till motsvarande investeringsprojekt och periodiserats linjärt under samma nyttjandetid som investeringsprojektet i anläggningsregistret. En tydligare beskrivning av väsentliga inkomstgrupper jämfört med föregående år bör redovisas i bokslutsbilagan och där ska anges över vilken tid och enligt vilket mönster som inkomsten kommer att intäktsföras. Resultatöverföring av anslutningsavgifter VA och renhållningsavgifter bör enligt principerna i RKR 18 redovisas som en förutbetald intäkt och inte som en kortfristig skuld Nyckeltal koncernen Belopp i Mkr Balansomslutning Redovisat eget kapital Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner Soliditet redovisad 37% 38% Soliditet med hänsyn till de pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulder 6% 9% Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Balanslikviditet 0,70 0,37 Nyckeltal Koncernen: Ingen koncernredovisning i årsredovisningen för 2009 och 2008 finns att tillgå. Koncernens soliditet har sjunkit med en procentenhet och är även något lägre än i kommunen. Förändringen av tillgångarna jämfört med eget kapital har ökat något mer under året jämfört med föregående år. Även balanslikviditeten visar en positiv ökning. 13. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Den tillämpade modellen synes överensstämma med RKRs rekommendation Av betalningsflödesrapporten framgår att kommunens verksamhet före avskrivningar under år 2011 givit ett överskott på 6,6 Mkr. Investeringar har gjorts med 71,0 Mkr. Finansieringsverksamheten har ett netto på 115,5 Mkr vilket innebär att kommunens nettoupplåning ökat. Förändringen av likvida medel uppgår till +51,1 Mkr 12

16 14. Sammanställd redovisning 14.1 Konsolideringsmetod Den sammanställda redovisningen har såvitt vi kunnat finna upprättats i enlighet med RKRs rekommendation 8.2. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska resultat, ställning och åtaganden. Enligt KRL 8 kap 2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personerna i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Enligt RKR 8:2 framgår att betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person, men även andra faktorer ska beaktas. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning. Den sammanställda redovisningen grundar sig på preliminära uppgifter från bolagen. I den sammanställda redovisningen ingår förutom kommunen Stiftelsen Östhammarshem (100 %), Hargs Hamn AB (78 %) Kommunalförbundet Räddningstjänsten Norduppland (50 %), Dannemora Gruvfastighets AB (100 %), Östhammars Vård och Omsorg AB (100 %, vilande) samt Östhammars Industrifastigheter AB (100 %, vilande). KPMG, dag som ovan Camilla Karlsson Kundansvarig/certifierad kommunal revisor 13

17 Bilaga 1 Lagstiftaren anser att fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur återställande ska ske om negativt ekonomiskt resultat konstateras i bokslutet. Ett negativt resultat ska regleras senast i budgeten det tredje året efter det år då detta negativa resultat uppkom. Enligt propositionen bör beslut om åtgärdsplan fattas snarast efter det att ett negativt reslutat konstaterats. Dock bör åtgärdsplanen antas senast vid påföljande fullmäktigesammanträde efter att delårsrapporten behandlats i fullmäktige. Förslagen bör finnas med i nästkommande budget. Några avsikter med åtgärdsplanen är: Att lagens mening uppfylla minimikravet på ekonomi i balans Att förtydliga att obalans finns och att det egna kapitalet måste återställas Att fullmäktige blir en aktiv part i processen och tar ställning till föreslagna åtgärder Nedan framgår ett förslag på åtgärdsplan som följer SKL:s rekommendationer: Åtgärd Datum 1 Planerad årseffekt 2 Prognos/ Utfall 3 Antal Utfall antal anställda 4 anställda Planerad årseffekt Prognos / Utfall Antal anställda Utfall antal anställda Planerad årseffekt Prognos / Utfall Antal anställda Utfall antal anställda Åtgärder inför budget 2012 Åtgärder inför budget 2013 Åtgärder inför budget 2014 Summar årseffekt 1 Datum när åtgärd vidtas 2 Nettokostnadsminskning anges i plus och nettokostnadsökning i minus (d.v.s. ökade intäkter anges i plus). Avvecklingskostnader ska tas med. 3 Antal årsarbetare som beräknas beröras av åtgärden. Anges i arbetad tid omräknas till heltid för både tillsvidare-, månads- och timanställda. 4 Antal årsarbetare som berördes av åtgärden. Anges i arbetad tid omräknas till heltid för både tillsvidare-, månads- och timanställda. 14