Tranås kommun. Granskning av bokslut och årsredovisning 2012 Revisionsrapport. Offentlig sektor kommuner och landsting KPMG AB

Transkript

1 Granskning av bokslut och årsredovisning 2012 Revisionsrapport Offentlig sektor kommuner och landsting KPMG AB Antal sidor: and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

2 Innehåll 1. Sammanfattning Räkenskaperna och årsredovisningen 1 2. Syfte 2 3. Avgränsning 2 4. Revisionskriterier 3 5. Ansvarig nämnd/styrelse 3 6. Metod 3 7. Projektorganisation 3 8. Årsredovisningen Allmän bedömning Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer Kommunens förvaltningsberättelse Balanskravet Nämndsuppföljning 5 9. Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål Bakgrund Finansiella mål Verksamhetsmål Resultaträkning Nyckeltal Balansräkning Nyckeltal kommunen Iakttagelser vid granskning av balansräkningen Materiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar och andra långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Nyckeltal koncernen Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning 12 and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

3 1. Sammanfattning Vi har av s revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap kommunallagen (KL) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen. Vi bedömer att årsredovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har, i allt väsentligt, upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande: Samarbetet med styrelser, nämnder och förvaltningar har fungerat bra vid revisionen. Den samlade dokumentationen över bokslutsposterna håller en god kvalitet. Årsredovisningens innehåll har fortlöpande förbättrats och strukturerats. Såväl verksamhetsmässiga som finansiella mål anges med kommentarer avseende uppfyllandegraden av de fastställda målen. Detta har gjorts på ett strukturerat sätt i årsredovisningen. Målen visar på varierande uppfyllandegrader. Under året har kommunens kortsiktiga resultatmål att max 99,6% av skatteintäkter och bidrag ska användas till verksamheterna uppfyllts då 99,0 % har använts i verksamheterna år Kommunens långsiktiga mål är att 98 % av skatteintäkter och bidrag används till verksamheten, vilket ska vara uppfyllt senast år Årets resultat som uppgår till 18,1 mkr (18,0 mkr). Vid avstämning av balanskravet avgår årets realisationsvinster 0,8 mkr och tillkommer årets realisationsförluster 1,3 mkr. Därutöver avgår jämförelsestörande poster (återbetalning AFA) med 18,4 mkr. Justerat resultat enligt balanskravet uppgår därmed till 0,2 mkr, vilket gör att kommunen klarar av balanskravet. Koncernens resultat uppgår till 32,6 mkr (28,4 mkr). Resultatförbättringen beror främst på bättre resultat i Tranås Energi AB och AB Tranåsbostäder. Deponeringsverksamheten vid Norrabys avfallsupplag upphörde En avslutningsplan finns framtagen. Tidplanen sträcker sig fram till år 2022 och beräknad kostnad uppgår till ca 26 mkr. Per uppgår ackumulerade avsättningar för detta ändamål till 16,1 mkr (17,1 mkr). Kommunen har i år i enlighet med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning (RKR) gjort en nuvärdesberäkning av beräknad slutlig återställandekostnad om ca 26 mkr. Avsättning per är dock 0,9 mkr för låg då man inte bokfört enligt korrigerad nuvärdeberäkning, vilken gjorts i enlighet med SKL:s anvisning om sänkt räntesats från 4,3% till 2,9%. 1

4 2. Syfte En redovisningsprincip har under året ändrats och det gäller redovisning ferielöneskuld. Ferielöneskuld har tidigare inte bokförts. Då det gäller byte av redovisningsprincip behöver korrigering inte tas på resultatet utan minskning av ingående balans på eget kapital med ca 9,1 mkr har istället bokförts. Vi bedömer att det förekommit viss brist avseende planering och kontroll inom Socialnämnden, då det stora budgetöverdraget kunnat uppstå. Styrning och uppföljning måste förbättras. Det bör noteras att de fonderingar/öronmärkningar som gjorts under eget kapital om ackumulerat 173,6 mkr (155,5 mkr), kan komma att negativt påverka framtida års resultat och därmed det egna kapitalet, om och när fonderingarna tas i anspråk. Skulle de pensionsåtaganden som redovisas under ansvarsförbindelser skuldbokföras, så minskar det egna kapitalet från 565,4 mkr till 123,5 mkr. I syfte att minimera risken för brister i efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer rekommenderar vi att kommunen, som en del i arbetet med att ta fram årsredovisningen, årligen gör en detaljerad avstämning mot rekommendationerna och att denna dokumenteras och bifogas bokslutdokumentationen (se avsnitt 8.2). Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen. 3. Avgränsning Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKL1 och Skyrev2. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. I vår granskning av årsredovisningen ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingringar. Vårt granskningsuppdrag har avgränsats så tillvida att det inte innehåller några bedömningar avseende politiska uttalanden och värderingar samt utfästelser och prognoser om framtiden. 1 Sveriges Kommuner och Landsting 2 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer 2

5 4. Revisionskriterier Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer: Kommunallag och kommunal redovisningslag God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av kommunfullmäktige beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 5. Ansvarig nämnd/styrelse Granskningen avser kommunstyrelsens årsredovisning. Rapporten är saklighetsgranskad av kommunens ekonomichef Rosie-Marie Fors samt ekonom Malin Lindskog. 6. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen samt revisorernas uttalande i revisionsberättelsen. Stickprovsvis avstämning och verifiering av väsentliga balansposter mot specifikationer med tillhörande underlag i den omfattning som krävs för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Översiktlig analys av resultaträkningen 7. Projektorganisation Granskningen har genomförts under ledning av Jerker Stenqvist, Godkänd revisor/certifierad kommunal yrkesrevisor tillsammans med Per Ewerlöf, Revisor och Johan Lagerqvist, Revisor. 3

6 8. Årsredovisningen 8.1 Allmän bedömning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Vi anser att årsredovisningen i allt väsentligt följer lag och god redovisningssed. Samarbetet med ekonomifunktionen, vid genomförandet av årets revision, har fungerat bra. Bokslutsdokumentationen uppfyller ställda krav. Det har inte varit några problem att erhålla kompletterande information och underlag. 8.2 Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer I årsredovisningen anges under avsnittet Tillämpade redovisningsprinciper att redovisningen skett enligt god kommunal redovisningssed med vilket avses i överensstämmelse med lagen om kommunal redovisning och Rådet för kommunal redovisnings (RKRs) rekommendationer. Man anger dock att man med få undantag följer RKRs rekommendationer. I vår granskning har vi stickprovsvis granskat om detta påstående stämmer via intervjuer med redovisningsansvarig samt översiktlig avstämning av kommunens årsredovisning mot RKRs gällande rekommendationer. Baserat på detta och väsentlighetsprincipen är vår bedömning att kommunen i huvudsak efterlever rekommendationerna, dock med något undantag enligt följande. Enligt RKR:s rekommendation nr 11.1, Materiella anläggningstillgångar, finns upplysningskrav angående nyttjandeperiod eller tillämpad procentsats för avskrivning, vilket inte framgår till fullo i s årsredovisning. Vidare säger rekommendationen att upplysning skall lämnas om vilka beloppsgränser som tillämpas vid bedömningen av vad som skall anses vara inventarier av mindre värde och som därför inte ska aktiveras, vilket inte heller det finns upplyst om i kommunens årsredovisning. Av utförda undersökningar framgår att det överlag finns brister i efterlevnaden i kommuners och landstings årsredovisningar. I syfte att minimera risken för detta i s årsredovisning rekommenderar vi att kommunen, som en del i arbetet med att ta fram årsredovisningen, årligen gör en detaljerad avstämning mot rekommendationerna och att denna dokumenteras och bifogas bokslutdokumentationen. 8.3 Kommunens förvaltningsberättelse Vi bedömer i stort att den information som lämnas i förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning Balanskravet Gällande regler I KL uppställs reglerna om det s k balanskravet, vilket innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom 4

7 tre år. I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. Exempel på där synnerliga skäl kan anses föreligga är när kommuner medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta framtida kostnadsökningar eller intäktsminskningar Balanskravet i årsredovisningen Kommunen redovisar en avstämning av balanskravet enligt KL i not 14 i årsredovisningen. Kommunens överskott för året uppgår till 18,1 mkr. Vid avstämning av balanskravet avgår årets realisationsvinster, 0,8 mkr från årets resultat, i enlighet med gällande principer. Tillägg sker med 1,3 mkr, avseende årets realisationsförluster. Därutöver avgår jämförelsestörande poster (återbetalning AFA) med -18,4 mkr. Justerat resultat enligt balanskravet uppgår därmed till 0,2 mkr. 8.4 Nämndsuppföljning Nämndernas förvaltningsberättelser regleras inte av KRL, utan betraktas som underlag till kommunens förvaltningsberättelse. Informationen från nämnderna i årsredovisningen har strukturerats efter gällande riktlinjer. Informationen belyser på ett tillfredsställande sätt: Hur respektive nämnd ska nå målen enligt balanserade styrkort Personal Ekonomi och verksamhet Framtiden 9. Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål 9.1 Bakgrund Enligt bestämmelser i KL ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen. Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9a granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Vi bedömer, utifrån avrapporteringen i årsredovisningen, att resultatet i allt väsentligt är förenligt med de mål som fullmäktige fastställt. 5

8 9.2 Finansiella mål Mål Uppfyllt Kommentar Max 99,6 % (långsiktigt mål 98 %) av Ja 99,0 % av skatteintäkter och skatteintäkter och bidrag ska användas bidrag har använts av till verksamheterna verksamheterna Investeringar ska självfinansieras Ja Investeringar om 40,8 mkr har finansierats av årets resultat om 18,1 mkr plus årets avskrivningar om 21,2 mkr, dvs totalt 39,3 mkr. samt likvida medel. 9.3 Verksamhetsmål Se sidorna 6-7 Ledstjärna och mål samt nämndernas och bolagens redovisning av måluppfyllnad i styrkorten under avsnitten för respektive nämnd och bolag i årsredovisningen. Målen uppvisar varierande uppfyllandegrader som synes rimliga. 10. Resultaträkning 10.1 Nyckeltal Kommunen Belopp i mkr Utfall årets Utfall fg år Utfall fg år -1 Utfall fg år -2 Verksamhetens nettokostnader -868,3-839,9-799,0-789,9 Förändring i % jämfört med fg år 3,4 % 5,1 % 1,2 % 2,7 % Skatteintäkter och statsbidrag 857,8 851,5 831,7 800,7 Förändring i % jämfört med fg år 0,7 % 2,4 % 3,9 % 2,7 % Finansnetto 10,1 6,4 5,6 13,2 Extraordinär intäkt (AFA-medel) 18, Årets resultat 18,1 18,0 38,3 24,0 Verksamhetens nettokostnad inkl finansnetto och extraordinär intäkt i relation till skatteintäkter och statsbidrag 97,9 % 97,9 % 95,4 % 97,0 % 6

9 Nedan redovisas resultatuppföljning på nivån, verksamhetens nettokostnader, för de olika nämnderna. Jämförelse sker mot årsbudget. Nämnd Budget 2012 Utfall 2012 Avvikelse mot budget Utfall i % av budget Kommunstyrelse inkl revisionen 72,8 65,4 7,4 89,8% Bygg- och miljönämnd 7,1 7,0 0,1 98,6% Teknik- och griftegårdsnämnd 41,0 40,2 0,8 98,1% Kultur- och fritidsnämnden 35,6 36,4-0,8 102,2% Barn- och utbildningsnämnden 367,0 361,6 5,4 98,5% Socialnämnden 328,2 342,8-14,6 104,5% Summa verksamheter 851,7 853,4-1,8 100,2% Kommentarer: Utfallet av verksamhetens nettokostnader 2012 är 1,8 mkr sämre än budget. Motsvarande föregående år var 11,9 mkr bättre än budget. KS inkl revisionen redovisar 7,4 mkr bättre än budget, vilket främst förklaras av vakanta tjänster samt minskade kostnader för kommunikationer. Bygg- och miljönämnden redovisar 0,1 mkr bättre än budget. Teknik- och griftegårdsnämnden visar ett utfall på 0,8 mkr bättre än budget. Underskott i vinterväghållningen har vägts upp av överskott avseende parkeringar och hamnen. Kultur- och Fritidsnämnden visar ett utfall som är 0,8 mkr sämre än budget. Förklaring är bl a satsningen på ny ispist i kommunens ishall. Barn och utbildningsnämnden visar ett utfall som är 5,4 mkr bättre än budget. Överskottet hänförs främst till outnyttjat bidrag till förskola i Sommen, minskad lokalvårdskostnad och personalvakanser. Socialnämnden redovisar negativt utfall mot budget med 14,6 mkr. Förklaringar är bl a försörjningsstöd -2 mkr, institutionsplaceringar -1,8 mkr, köpta placeringar dementa -3 mkr, LASS-ärenden -2 mkr, underskott handikappomsorgen -2,4 mkr. Vi bedömer att det föreligger viss brist avseende planering och kontroll, då detta stora underskott kunnat uppstå. Styrning och uppföljning måste förbättras. 7

10 Kommunkoncernen Belopp i mkr Utfall årets Utfall fg år Utfall fg år -1 Utfall fg år -2 Resultat före skatt 37,5 32,2 47,4 38,0 Nettokostnader i relation till skatteintäkter och bidrag, % 96,3 % 94,6 % 92,7 % 93,9 % Principiellt kan sägas att nyckeltalen för kommunkoncernen är väl så viktiga som kommunens då de återspeglar alla kommunens aktiviteter, oavsett om de organiserats inom kommunen eller via kommunens bolag. 11. Balansräkning 11.1 Nyckeltal kommunen Belopp i mkr Årets Fg år Fg år -1 Fg år -2 Balansomslutning 758,0 738,9 727,6 725,4 Redovisat eget kapital 565,4 556,4 538,4 500,1 Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner 123,5 145,9 134,9 76,4 Soliditet redovisad 74,6 % 75,3 % 74,0 % 68,9 % Soliditet med hänsyn till de pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulder 16,3 % 19,7 % 18,5 % 10,5 % Omsättningstillgångar 422,9 117,1 100,4 124,3 Kortfristiga skulder 134,6 126,1 137,9 190,3 Balanslikviditet 314,2 % 92,9 % 72,8 % 65,3 % 11.2 Iakttagelser vid granskning av balansräkningen Materiella anläggningstillgångar Årets investeringar uppgår till ca 40,9 mkr (33,0 mkr). Leasingåtaganden uppgår per till 12,1 mkr (12,2 mkr). Denna leasingskuld avser restskulden per enligt besked från Nordea. Investeringarna i fastigheter och anläggningar uppgår till 33,0 mkr (23,5 mkr). Årets största investeringar är VA-ledningar Tranås-Gripenberg 11,5 mkr, tillbyggnad Åsvallehults förskola 8,5 mkr och Bredstorps ishall 7,0 mkr. Fastigheter och anläggningar med bokfört restvärde om 2,3 mkr har avyttrats under året. Investeringarna för maskiner/inventarier uppgår till ca 8,0 mkr (9,5 mkr). Inga avyttringar har skett. Syftet med ett anläggningsregister är att avspegla verkligheten och att fungera som en brygga mellan kommunens fysiska tillgångar och det som redovisas i bokföringen. För att möjliggöra detta krävs en dialog mellan de olika förvaltningarna och ekonomienheten, så att såväl anläggningsregister som bokföring uppdateras med alla anskaffningar respektive försäljningar/ 8

11 utrangeringar i anläggningsbeståndet. Vi bedömer att anläggningsregistret är svårarbetat. Anläggningsredovisningen fungerar, men det krävs manuellt avstämningsarbete för att kopplingen mellan huvudbok och anläggningsregister ska bli begriplig. För att ytterligare förstärka rutinerna och få ett fullt fungerande anläggningsregister, rekommenderar vi rutinupplägg med en regelbundet återkommande fysisk inventering av anläggningarna med avstämning mot såväl anläggningsregister och bokföring. Anläggningstillgångarna är avstämda mellan huvudbok och anläggningsregister och avskrivningar påbörjas månaden efter anskaffningsmånaden. Fastigheterna är fullvärdesförsäkrade Värdepapper, andelar och andra långfristiga fordringar Under 2002 överläts kommunens dotterbolag till ett särskilt bildat bolag, Tranås Stadshus AB. Kommunens reversfordran på Tranås Stadshus AB återbetalades under 2009 då Tranås Stadshus AB lånade upp pengar externt. Kommunens långfristiga fordran på AB Tranåsbostäder och Tranås Energi AB uppgick till 319,4 mkr per Reglering har skett under året och per återstår 13,2 mkr avseende AB Tranåsbostäder samt 2,0 mkr avseende AB Tranås Industrifastigheter. Tranås kommun tillförde 2010 Tranås Stadshus AB ett aktieägartillskott om 10 mkr. har alltsedan 2002 varit medlem i Kommuninvest och inbetalt ett andelskapital på 1,0 mkr. Syftet är att erhålla långsiktigt goda villkor för finansieringsverksamheten. Kommunen ikläder sig samtidigt ett borgensåtagande för de skulder som Kommuninvest har, begränsat till s ägarandel i Kommuninvest, vilken per var 0,37 %. Under 2012 har erhållit vinstutdelning med 588 tkr, vilken är inbetald som insatskapital enligt beslut på Kommuninvests föreningsstämma. Inbetald medlemsinsats och insatsemission uppgår till totalt tkr. Det bör noteras att kommunens borgensåtagande gentemot kommunens bolag uppgår till 815,4 mkr (376,1 mkr). Förändringen avser AB Tranåsbostäder och Tranås Energi AB Kortfristiga fordringar Kundfordringar Belopp i tkr Fordran VA-avgifter (Debiteras av Tranås Energi AB) Fordran debiteringar i Devis Avgår: Reservation osäker fordran debiteringar i Devis Kommentar: Vid betalningskontroll per kvarstår ca 3,0 mkr av fordringarna från Totalt uppgår årets kundförluster till 0,3 mkr (0,4 mkr). I årets bokslut har obetalda fordringar med förfallodag före reserverats och uppgår till 0,8 mkr (0,4 mkr). Vi bedömer kundreskontran som välskött. 9

12 Statsbidragsfordringar Belopp i tkr Statsbidrag Avstämt mot ansökningshandlingar mm utan anmärkning Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Belopp i tkr Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter 1 44 Upplupna skatteintäkter etc Ludvikamoms Övrigt Upplupna skatteintäkter innehåller den definitiva slutavräkningen för 2011 på 13,3 mkr, vilken utbetalas I posten ingår också preliminär slutavräkning för år 2012, som innebär en fordran om 8,2 mkr enligt prognos från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Därutöver ingår också en bedömd fordran om 3,6 mkr avseende fastighetsavgifter för år 2011, vilken utbetalas 2013 samt bedömd fordran om 5,2 mkr avseende fastighetsavgifter för år 2012, vilken utbetalas 2014 enligt uppgift från SKL. Övriga poster är på samma nivå som föregående år. Posterna har granskats mot underlag utan anmärkning Eget kapital Belopp i mkr Eget kapital vid årets ingång 547,3 538,4 Effekt byte av redovisningsprincip -9,1 Årets resultat 18,1 18,0 Eget kapital vid årets utgång 565,4 547,3 Varav öronmärkt pensionsreserv (ansvarsförbindelse) 170,5 143,5 Varav reserv för framtida resultatreglering 3,1 12,0 Totalt pensionsåtagande inkl. löneskatt (ansvarsförbindelse) 441,9 410,5 Det bör noteras att de fonderingar/öronmärkningar som gjorts under eget kapital på 173,6 mkr (155,5 mkr), kan komma att negativt påverka framtida års resultat och därmed det egna kapitalet, om och när fonderingarna tas i anspråk. 10

13 Pensionsåtagandet under ansvarsförbindelser, som avser intjänade pensioner inklusive löneskatt t o m 1997 uppgår till 441,9 mkr (410,5 mkr). Skulle dessa åtaganden bokföras minskas det egna kapitalet till 123,5 mkr (145,9 mkr). De bokförda lång- och kortfristiga pensionsskulderna inkl särskild löneskatt uppgår till 40,1 mkr (35,5 mkr) Avsättningar Deponeringsverksamheten vid Norrabys avfallsupplag upphörde En avslutningsplan finns framtagen. Tidplanen sträcker sig fram till år 2022 och beräknad kostnad uppgår till ca 26 mkr. Per uppgår ackumulerade avsättningar för detta ändamål till 16,1 mkr (17,1 mkr). Kommunen har i år i enlighet med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning (RKR) gjort en nuvärdesberäkning av beräknad slutlig återställandekostnad om ca 26 mkr. Avsättning per är dock 0,9 mkr för låg då man inte bokfört enligt korrigerad nuvärdesberäkning, vilken gjorts i enlighet med SKL:s anvisning om sänkt räntesats från 4,3 % till 2,9 % Långfristiga skulder De långfristiga skulderna uppgår till 11,8 mkr (11,1 mkr). Posten avser främst anslutningsavgifter för VA och det är dessa som står för förändringen jämfört med föregående år Kortfristiga skulder Belopp i tkr Leverantörsskulder Semesterlöneskuld, inarbetad övertid, soc avg Interimsskulder/skatteavräkning Moms Personalens källskatt mm Upplupen pensionsskuld Upplupen löneskatt Övriga kortfristiga skulder Summa Leverantörsskulder Avstämning föreligger mot leverantörsreskontra. Någon avstämningsproblematik har inte noterats Semesterlöneskuld, inarbetad övertid, ferielöneskuld, soc avg Bokförda semesterlöne- och övertidsskulder samt ferielöneskulder kommer från PA-systemet. Listorna är på individnivå och vi har kontrollräknat ett antal personer stickprovsvis utan anmärkning. Rimlighetsbedömning mot föregående år är gjord utan anmärkning. En redovisningsprincip har under året ändrats och det gäller redovisning ferielöneskuld. Ferielöneskuld har tidigare inte bokförts. Då det gäller byte av redovisningsprincip behöver 11

14 korrigering inte tas på resultatet utan minskning av ingående balans på eget kapital med ca 9,1 mkr har istället bokförts Interimsskulder/skatteavräkning Posten inkluderar i år ingen preliminär skatteavräkning (se interima fordringar istället). Föregående år uppgick beloppet till 21,4 mkr. Dessutom ingår förutbetalda intäkter med 10,5 mkr (11,4 mkr) och upplupna kostnader med 9,8 mkr (10,0 mkr) Upplupen pensionsskuld Posten avser den individuella delen av pensionsskulden. kommer att reglera skulden i mars Nyckeltal koncernen Belopp i mkr Årets Fg år Fg år -1 Fg år -2 Balansomslutning 1 786, , , ,8 Redovisat eget kapital 685,0 652,4 633,7 594,0 Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner 243,1 241,9 230,2 170,3 Soliditet redovisad 38,3 % 48,8 % 48,6 % 45,5 % Soliditet med hänsyn till de pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulder 13,6 % 18,1 % 17,7 % 13,0 % Omsättningstillgångar 523,8 219,0 212,6 245,6 Kortfristiga skulder 210,6 222,0 205,1 262,0 Balanslikviditet 248,7 % 98,7 % 103,7 % 93,7 % 12. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Den tillämpade modellen synes överensstämma med RKRs rekommendation Av betalningsflödesrapporten framgår att kommunens verksamhet före avskrivningar under år 2012 gett ett överskott på 47,6 mkr. Investeringar har ett netto om -39,8 mkr och finansieringsverksamheten har ett netto på +304,8 mkr. Förändringen av likvida medel uppgår därmed till +312,7 mkr. 13. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen har såvitt vi kunnat finna upprättats i enlighet med RKRs rekommendation 8.2. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska resultat, ställning och åtaganden. Enligt KRL 8 kap 2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personerna i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Enligt RKR 8:2 framgår att betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person, men även andra faktorer ska beaktas. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning. 12

15 I den sammanställda redovisningen ingår förutom kommunen Tranås Stadshus AB-koncernen med de rörelsedrivande dotterbolagen Tranås Energi AB, AB Tranåsbostäder respektive AB Tranås Industrifastigheter. KPMG, dag som ovan Jerker Stenqvist Godkänd revisor/certifierad kommunal yrkesrevisor Per Ewerlöf Revisor 13