Nässjö kommun. Granskning av bokslut och årsredovisning 2011 Revisionsrapport. Audit KPMG AB Antal sidor: 14

Transkript

1 Granskning av bokslut och årsredovisning 2011 Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 14 and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

2 Innehåll 1. Sammanfattning Räkenskaperna och årsredovisningen 1 2. Syfte 2 3. Avgränsning 2 4. Revisionskriterier 2 5. Ansvarig nämnd/styrelse 2 6. Metod 3 7. Projektorganisation 3 8. Årsredovisningen Allmän bedömning Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer Kommunens förvaltningsberättelse Balanskravet Nämndsuppföljning 7 9. Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål Bakgrund Finansiella mål Verksamhetsmål Resultaträkning Nyckeltal Balansräkning Nyckeltal kommunen Väsentliga iakttagelser vid granskning av balansräkningen Materiella anläggningstillgångar Kortfristiga skulder Nyckeltal koncernen Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Konsolideringsmetod 11 and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

3 1. Sammanfattning Vi har av s revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande: Samarbetet med ekonomienheten vid genomförandet av årets revision har fungerat bra. Årsredovisningen liksom delårsrapporten redovisar kommunens finansiella och verksamhetsmässiga mål. Två av fyra finansiella mål är uppfyllda år Resultatmålet på 1,5 % av skatteintäkter/bidrag utföll med 1,2 % (fg år 1,5 %). Målet att investeringar ska självfinansieras till 70 % utföll med 75 % (fg år 100 %). Soliditeten om 61 % (fg år 66 %) överstiger målet om 50 %. Målet att den egna skattekraftsutvecklingen ska vara minst i nivå med länssnittet är inte uppfyllt, då redovisar en ökning med 1,5 %, medan länssnittet innebär en ökning på 1,7 %. De verksamhetsmässiga målen är redovisade och utvärderade med varierande uppfyllandegrader. Från år 2000 krävs att det skall vara ekonomisk balans i den kommunala verksamheten. Det vill säga redovisat resultat skall vara lägst 0. Kommunen har klarat av detta balanskrav med ett resultat exkl realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar på 13,4 mkr (fg år 20,1 mkr). Årets redovisade resultat uppgår till 16,7 mkr jämfört med budget 10,8 mkr och föregående år 20,3 mkr. Noteras bör att i föregående års resultat inbegreps generellt statsbidrag i form av tillfälligt konjunkturstöd med 28,8 mkr, vilket ska ses som en engångspost. Vår granskning konstaterar att upplupen ferielöneskuld samt upplupen komptidsskuld för kommunens anställda som omfattas av läraravtalet, inte är redovisad i årsbokslutet. Vidare så är inte heller timlöneskulden för december månad 2011 uppbokad som skuld i årsbokslutet. Denna avvikelse mot god redovisningssed har även förekommit i tidigare års bokslut och om man hade justerat för detta i årets bokslut så hade kommunens egna kapital påverkats negativt med ca 19,5 mkr. Koncernredovisningen har granskats. Kommunkoncernens resultat uppgår enligt årsredovisningen till 55,8 mkr (fg år 33,8 mkr). 1

4 2. Syfte I syfte att minimera risken för brister i efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer rekommenderar vi att kommunen, som en del i arbetet med att ta fram årsredovisningen, årligen gör en detaljerad avstämning mot rekommendationerna och att denna dokumenteras och bifogas bokslutdokumentationen (se avsnitt 8.2). Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen. 3. Avgränsning Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade). I vår granskning av årsredovisningen ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingringar. Vårt granskningsuppdrag har avgränsats så tillvida att det inte innehåller några bedömningar avseende politiska uttalanden och värderingar samt utfästelser och prognoser om framtiden. 4. Revisionskriterier Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer Kommunallag och kommunal redovisningslag God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av kommunfullmäktige beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 5. Ansvarig nämnd/styrelse Granskningen avser kommunstyrelsens årsredovisning. Rapporten är saklighetsgranskad av kommunens ekonomichef Katrin Fritz samt ekonom Lena Backe. 2

5 6. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen samt revisorernas uttalande i revisionsberättelsen. Stickprovsvis avstämning och verifiering av väsentliga balansposter mot specifikationer med tillhörande underlag i den omfattning som krävs för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Översiktlig analys av resultaträkningen 7. Projektorganisation Granskningen har genomförts under ledning av Jerker Stenqvist, Godkänd revisor/certifierad kommunal yrkesrevisor tillsammans med Per Ewerlöf, Revisor och Magnus Eriksson, Revisor. 8. Årsredovisningen 8.1 Allmän bedömning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Vi anser att årsredovisningen i allt väsentligt följer lag och god redovisningssed. Samarbetet med ekonomienheten, vid genomförandet av årets revision, har fungerat bra. Tidplaner finns upprättade som styr bokslutsarbetet. Skriftliga bokslutsspecifikationer finns som verifierar överensstämmelse mellan årsredovisningen och bokföringen. 8.2 Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer I årsredovisningen anges under avsnittet Redovisningsprinciper att redovisningen följer Lagen om kommunal redovisning samt att kommunen i huvudsak följer rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Gjorda avvikelser från dessa rekommendationer anger man i årsredovisningen under avsnittet Avvikelser från rekommenderade redovisningsprinciper. I vår granskning har vi stickprovsvis granskat om detta påstående stämmer via intervjuer med ekonomiavdelningen samt översiktlig avstämning av kommunens årsredovisning mot RKRs gällande rekommendationer. Baserat på detta och väsentlighetsprincipen är vår bedömning att kommunen i huvudsak efterlever rekommendationerna, dock med vissa undantag enligt följande. 3

6 Enligt RKR:s rekommendation nr 7.1, Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser, finns upplysningskrav angående finansiella placeringar avseende pensionsmedel. Såväl bokfört värde som marknadsvärde skall redovisas. Om finansiella placeringar avseende pensionsmedel inte finns, vilket synes vara fallet i, så ska detta informeras om, vilket inte har skett i kommunens årsredovisning. Vad gäller RKR 8.2 Sammanställd redovisning, följer årsredovisningen denna rekommendation till viss del. Man anger som avvikelse att enhetlig redovisning inte föreligger mellan kommunen och den aktiebolagsrättsliga koncernen, kommunalförbunden och stiftelsen, vilka ingår i den sammanställda redovisningen. Kommunen anger vidare att detta leder till att man inte uppfyller RKR:s krav till fullo, men att balansräkningen ändå ger en god bild av kommunens samlade ställning. Enligt RKR 8:2 ska de sammanställda räkenskaperna upprättas med enhetliga redovisningsprinciper och att därmed kommunens redovisningsprinciper ska vara vägledande, med undantag för principen rörande pensionsredovisningen där pensionsåtaganden för de kommunala företagen skall redovisas enligt de principer och regler som gäller för företagen. Om koncernföretagens redovisningsprinciper avviker från kommunens skall de justeras före konsolidering. Att kommunen anger att man inte har justerat vissa redovisningsprinciper i den sammanställda redovisningen är bra, men man ska som upplysning ange vilka dessa redovisningsprinciper är och varför man inte har justerat dessa enligt rekommendationens normerande text ovan. Enligt denna rekommendation ska även andelen uppskjuten skatt i bolagens obeskattade reserver redovisas som avsättning i den sammanställda redovisningen, vilket inte är fallet enligt årsredovisningen då obeskattade reserver redovisas i sin helhet under eget kapital. Detta är dock inte heller helt korrekt då den största delen enligt uppgift redovisas som eget kapital medan viss del ligger som avsättning i redovisningen. Då detta avviker från rekommendationens normerande del borde man skriva i årsredovisningen om denna avvikelse och även ange varför man inte redovisar enligt rekommendationen. Enligt RKR 10.1 Avsättningar och ansvarsförbindelser så ska en avsättning i balansräkningen bero på en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en eller flera inträffade händelser. Det är enligt denna rekommendation endast sådana förpliktelser som uppstår pga inträffade händelser och som finns oberoende av framtida handlande som får redovisas som en avsättning. Avsättningar för utgifter som krävs för den framtida verksamheten får aldrig redovisas i balansräkningen. Med hänsyn till det ovanstående så synes kommunens avsättning för framtida asfaltsunderhåll om 0,6 mkr som en sådan utgift som härrör till den framtida verksamheten och man bör därmed titta på om denna avsättning eventuellt borde återföras under kommande räkenskapsår. Kommunen skriver i årsredovisningen att man avviker från RKR:s rekommendation nr 11.2 då avskrivning på materiella anläggningstillgångar påbörjas först året efter det en investering gjorts. Dock så följer man rekommendationen avseende vissa större fastighetsprojekt där avskrivningarna, i enlighet med rekommendationen, påbörjas fr o m anskaffningstidpunkten. 4

7 Enligt denna rekommendation ska man för varje slag av materiell anläggningstillgång ange anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar, vilket inte har gjorts i årsredovisningen då man endast har angett årets förändringar. Enligt RKR 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar så bör kommunen redovisa i not avseende den sammanställda redovisningen den förändring som har skett i posten under året jämfört med föregående år, tillämpad avskrivningsmetod, nyttjandeperiod samt uppgifter om anskaffningsvärden och ackumulerade av- och nedskrivningar. Enligt RKR 13.1 Redovisning av hyres-/leasingavtal skall man ange i årsredovisningen om leasingobjekt har redovisats enligt finansiella eller operationella leasingavtal, vilket har gjort i årsredovisningen, där man anger att samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing (främst bilar och kontorsmaskiner). Man har dock inte uppfyllt de upplysningskrav om operationella leasingavtal som rekommendationen anger. Bl a så ska upplysning lämnas om det sammanlagda beloppet på balansdagen av framtida minimileaseavgifter avseende leasingavtal med en avtalstid överstigande tre år, fördelade på förfallotidpunkten enligt följande: - inom ett år, - senare än ett år men inom fem år, - senare än fem år. Enligt RKR 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser så ska kommunen lämna upplysningar om: - Förpliktelsens värde vid periodens början, - de väsentliga poster som har förändrat pensionsförpliktelsen under året, samt - förpliktelsens värde vid periodens slut. Kommunen lämnar helt korrekt ovanstående upplysningar avseende pensionsavsättningen i balansräkningen, men man lämnar inte ovanstående upplysningar avseende de pensonsförpliktelser som redovisas under ansvarsförbindelser, vilket även det ska ske enligt denna rekommendation. Kommunen har enligt uppgift i årsredovisningen inte följt RKR:s rekommendation nr 18 avseende investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar. Man har dock inte angivet hur man istället har redovisat dessa poster och inte heller skälen varför man inte har följt RKR:s normerande del i rekommendationen. Enligt rekommendation nr 18, Intäkter från avgifter, bidrag och försäljning, framkommer även att avseende förutbetalda intäkter skall en beskrivning av väsentliga inkomstgrupper jämfört med föregående år redovisas. Kommunen redovisar posten upplupna kostnader och förutbetalda intäkter i noten 12 i årsredovisningen. Någon ytterligare uppdelning och beskrivning avseende denna post är inte gjord. Vidare skriver man i rekommendationen att grunderna för intäktsföring för olika poster skall anges, dvs. över vilken tid och enligt vilket mönster som inkomsten kommer att intäktsföras. Detta anges inte heller i kommunens årsredovisning. Kommunen anger under avvikelser att någon ferielöneskuld för kommunens lärare inte har redovisats i bokslutet och att denna beräknas till 14 mkr exkl PO. Man anger dock inte skälen till denna avvikelse, vilket man ska göra enligt RKR. Se vidare under avsnitt nedan. 5

8 Av den praxisundersökning som publicerade våren 2010 framgår att det överlag finns brister i efterlevnaden i kommuners och landstings årsredovisningar. I syfte att minimera risken för detta i kommunens årsredovisning rekommenderar vi att kommunen, som en del i arbetet med att ta fram årsredovisningen, årligen gör en detaljerad avstämning mot rekommendationerna och att denna dokumenteras och bifogas bokslutdokumentationen. Kommunens upplysning i årsredovisningen avseende vissa avvikelser från rekommenderade redovisningsprinciper är bra men inte fullständig enligt ovanstående genomgång. 8.3 Kommunens förvaltningsberättelse I lag om kommunal redovisning anges i 4 kap. respektive i 8 kap. kraven på vad som skall ingå i förvaltningsberättelsen. Upplysning av sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen eller resultaträkningen men som är viktiga för bedömning av kommunens resultat eller ställning. Sådana händelser som är av väsentlig betydelse för kommunen och har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut. Kommunens förväntade utveckling. Väsentliga personalförhållanden. Andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den kommunala verksamheten. Vi bedömer i stort att den information som lämnas i förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning Balanskravet Gällande regler I KL finns det fr o m år 2000 gällande reglerna om balanskravet, vilket innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. Exempel på där synnerliga skäl kan anses föreligga är när kommuner medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta framtida kostnadsökningar eller intäktsminskningar Balanskravet i årsredovisningen Kommunen redovisar en avstämning av balanskravet enligt KL i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. Kommunens överskott för året uppgår till 16,7 mkr. Vid avstämning av balanskravet avgår årets realisationsvinster, 3,3 mkr från årets resultat, i enlighet med gällande principer, och tillägg sker med årets realisationsförluster om 0,0 mkr. Justerat resultat enligt balanskravet uppgår därmed till 13,4 mkr, vilket innebär att balanskravet är uppfyllt. 6

9 8.4 Nämndsuppföljning Nämndernas förvaltningsberättelser regleras inte av KRL, utan betraktas som underlag till kommunens förvaltningsberättelse. Informationen från nämnderna i årsredovisningen har strukturerats efter gällande riktlinjer. Informationen belyser i huvudsak: Ekonomi Måluppfyllelse Händelser under året Nyckeltal Uppföljning av uppdrag i budget 2011 Framtiden 9. Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen. Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9a granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Vi bedömer, utifrån avrapporteringen i årsredovisningen, att resultatet i allt väsentligt är förenligt med de mål som fullmäktige fastställt. Vår bedömning är att god ekonomisk hushållning därför har uppnåtts. 9.1 Finansiella mål I årsredovisningen framgår att två av kommunens fyra finansiella mål är uppfyllda enligt följande. Resultatmålet på 1,5 % av skatteintäkter/bidrag är inte uppfyllt då det i år utföll med 1,2 % (fg år 1,5 %). Målet att investeringar ska självfinansieras till 70 % är uppfyllt då det utföll med 75 % (fg år 100 %). Soliditeten om 61 % (66 % fg år) överstiger målet om 50 %. Målet att den egna skattekraftsutvecklingen ska vara minst i nivå med länssnittet är inte uppfyllt, då redovisar ökning med 1,5 %, medan länssnittet är på 1,7 %. 7

10 9.2 Verksamhetsmål Måluppfyllelsen inom de olika verksamhetsområdena inom perspektiven medborgare, ekonomi, medarbetare och verksamhet/utveckling är redovisade i årsredovisningen. I förvaltningsberättelsen på sidorna samt i informationen om måluppfyllelse i respektive nämnds verksamhetsberättelse redovisas den uppföljning som gjorts avseende ovanstående perspektiv. Uppfyllandegraderna på dessa verksamhetsmässiga mål varierar, men måluppfyllelsen bedöms som rimlig och kvaliteten på uppföljningen synes god med hjälp av kommunens uppföljningsinstrument Styrpilen. 10. Resultaträkning 10.1 Nyckeltal Kommunen Belopp i mkr Utfall 2011 Utfall 2010 Utfall 2009 Verksamhetens nettokostnader , , ,6 Förändring i % jämfört med föregående år (exkl jämförelsestörande) 2,8% 5,2% Skatteintäkter och statsbidrag 1 407, , ,6 Förändring i % jämfört med föregående år 2,6% 3,8% Finansnetto -6,1-5,4-7,2 Resultat 16,7 20,3 35,8 Verksamhetens nettokostnad inkl finansnetto i relation till skatteintäkter och statsbidrag 98,8% 98,5% 97,3% För jämförbarhets skull noteras att kommunen under 2010 erhöll tillfälligt konjunkturstöd med 28,8 mkr. 8

11 Nedan redovisas resultatuppföljning på nivån driftredovisning för de olika nämnderna. (belopp i mkr) Nämnder Utfall 2011 Budget 2011 Avvikelse i mkr Avvikelse i % Kommunstyrelse 70,0 72,0 2,0 2,8 % Kommunstyrelse, bidrag 59,9 61,1 1,2 2,0 % Barn- och utbildningsnämnd 578,1 578,5 0,4 0,1 % Individ- och familjeomsorgsnämnd 102,4 93,7-8,7-9,3 % Kultur- och fritidsnämnd 52,7 52,3-0,5-1,0 % Miljö- och byggnadsnämnd 14,5 14,6 0,1 0,7 % Omsorgsnämnd Teknisk servicenämnd Kommunens revisorer Överförmyndarnämnd Valnämnd Resultatenheter 446,7 49,3 1,0 2,7 0,0 9,2 444,4 58,8 1,2 2,1 0,0 0,0-2,3 9,5 0,2-0,6 0,0-9,2-0,5 % 16,2 % 16,7 % -28,6 % - - Centralt anslag 4,1 9,9 5,9 59,6 % Summa verksamheter 1 390, ,5-2,1-0,2 % Kommentar: Individ- och familjeomsorgsnämnden redovisar ett underskott i förhållande till budget på -8,7 mkr. Underskottet härrörs främst från barn- och ungdomsvård, institutionsvård för missbrukare samt försörjningsstöd. Nämnden har redovisat underskott under en följd av år och trots att åtgärder vidtagits har nämndens budget inte kommit i balans. Detta stora budgetunderskott bör uppmärksammas i kommunen. Omsorgsnämnden redovisar underskott i förhållande till budget på -2,3 mkr, vilket hänförs till funktionshinderomsorgen. Nämnden har tidigare år oftast visat underskott och hade inför detta år ett stort besparingskrav på sig för att uppnå budgeterad kostnad. Nollresultat mot budget uppnåddes inte, men underskottet blev betydligt lägre än föregående år. Överskott i förhållande till budget för tekniska servicenämnden beror till största delen på reavinster vid försäljning av fastigheter och tomter. Avvikelsen inom Resultatenheter avser kost- och städenheten, som redovisar underskott med -10,5 mkr. Man har inte alls lyckats uppnå de besparingskrav som ställts. Kommunkoncernen Belopp i mkr Utfall 2011 Utfall 2010 Utfall 2009 Resultat före skatt 66,3 36,8 59,5 Nettokostnader i relation till skatteintäkter och bidrag, % 93,6 96,1 93,7 Principiellt kan sägas att nyckeltalen för kommunkoncernen är väl så viktiga som kommunens då de återspeglar alla kommunens aktiviteter, oavsett om de organiserats inom kommunen eller via kommunens bolag. 9

12 11. Balansräkning 11.1 Nyckeltal kommunen Belopp i mkr Balansomslutning 1 037,0 938,7 Redovisat eget kapital 636,6 619,9 Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner -139,8-89,7 Soliditet redovisad 61% 66% Soliditet med hänsyn till de pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulder negativ negativ Omsättningstillgångar 146,6 95,0 Kortfristiga skulder 211,4 198,9 Balanslikviditet 69% 48% 11.2 Väsentliga iakttagelser vid granskning av balansräkningen Balansräkningen är uppställd enl. KRL och innehåller tillräckligt med noter. Bilagor och specifikationer finns i stort sett i tillräcklig omfattning Materiella anläggningstillgångar Kommunens anläggningar per 31/12 är avstämda mot uppdaterade anläggningsregister utan anmärkning. Genomgång avseende eventuellt utrangerade/skrotade anläggningar görs årligen och avskrivningar på anläggningstillgångarna påbörjas i allmänhet först året efter att en investering har gjorts. Vissa större anläggningar (bl a vissa fastigheter) skrivs dock av enligt gällande redovisningsregler fr o m anskaffningstidpunkten. Årets nettoinvesteringar uppgår till 79,3 mkr och har stickprovsgranskats mot underlag utan anmärkning. Investeringsbidrag från Länsstyrelsen har erhållets avseende sanering Grimstorp om 10 mkr, vilket har bokförts som en minskning av denna investering, vilket därmed inte är redovisat enligt RKR:s rekommendation nr 18 (se ovan under avsnitt 8.2). Enligt denna rekommendation ska man skuldföra ett sådant bidrag och intäktsföra det successivt i samma takt som man skriver av den underliggande anläggningstillgången. Att detta inte är redovisat enligt denna rekommendation är dock något som kommunen anger som en avvikelse i sin årsredovisning Kortfristiga skulder Vid genomgång av semesterskuldlistan konstateras att inga anställda som omfattas av läraravtalet ingår i listan. Kommunen bokar inte upp ferielöneskuld eller komptidsskuld till lärarna. Enligt Lärarförbundet har kommunalt anställda lärare ett så kallat intjänandesystem för sin ferielön. Det innebär att man tjänar in sin ferielön genom sitt arbete under läsåret. Sommarlovet är ferie och det är då den intjänade ferielönen ska betalas ut. Kommunen har således en förpliktelse den 31/12 avseende intjänad ferielön. Enligt god redovisningssed, vilket även är avstämt med expertis på både RKR och SKL, ska skuldföring ske så snart det rör sig om en förpliktelse för kommunen, vilket därmed inte har skett i årsbokslutet. Inte uppbokade ferielöneskulder, komptidsskulder och uppehållslöneskulder uppgår per till totalt ca 14,7 mkr inkl PO. 10

13 Periodisering av timlöner görs inte heller med hänvisning till att timlönerna i december, som utbetalas i januari året efter, varierar mycket lite mellan åren. Inte uppbokad timlöneskuld per 31/ är ca 4,8 mkr inkl PO, vilket därmed också borde ha bokats upp enligt god redovisningssed. Ovanstående löneskulder om totalt ca 19,5 mkr inkl PO är något som snarast måste upp till diskussion rörande hur kommunen ska behandla detta framöver. I årets årsredovisning skriver kommunen om att man inte följer god redovisningssed avseende dessa löneskulder, men detta bör diskuteras angående hur man ska behandla detta framöver, då det är en väsentlig avvikelse mot redovisning enligt god redovisningssed. Om kommunen väljer att korrigera för detta så är det byte av redovisningsprincip enligt RKR:s rekommendation nr 14.1, där tidigare års ackumulerade effekt ska redovisas som korrigeringspost i ingående eget kapital, vilket därmed innebär att det inte får någon stor inverkan på årets resultat, men att kommunens egna kapital påverkas med hela beloppet ovan Nyckeltal koncernen Belopp i mkr Balansomslutning Redovisat eget kapital Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner Soliditet redovisad 36% 37% 35% Soliditet med hänsyn till de pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulder 1% 2% negativ Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Balanslikviditet 90% 72% 86% 12. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Den tillämpade modellen synes överensstämma med RKRs rekommendation Av betalningsflödesrapporten framgår att kommunens verksamhet före avskrivningar under år 2011 givit ett överskott på 15,8 mkr, investeringar har gjorts med -85,9 mkr samt att finansieringsverksamheten har ett netto på 63,2 mkr vilket innebär att kommunens nettoupplåning ökat. Förändringen av likvida medel uppgår till -6,9 mkr. 13. Sammanställd redovisning 13.1 Konsolideringsmetod Den sammanställda redovisningen har såvitt vi kunnat finna upprättats i stort sett i enlighet med RKRs rekommendation 8.2, dock med vissa avvikelser, se ovanstående avsnitt 8.2. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska resultat, ställning och åtaganden. Enligt KRL 8 kap 2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personerna i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Enligt RKR 8:2 framgår att betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person, 11

14 men även andra faktorer ska beaktas. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning. I den sammanställda redovisningen ingår, förutom kommunen, Örnen i Nässjö AB-koncernen med de helägda rörelsedrivande dotterbolagen Nässjö Affärsverk AB, Fastighets AB Linden, s Industribyggnadsaktiebolag, Citynätet i Nässjö AB samt det till 96,7 % ägda Pigalle i Nässjö AB. Vidare så ingår även Bostadsstiftelsen Annebergshus till 100 %, Höglandets Räddningstjänstförbund till 52,7 % samt Höglandets kommunalförbund till 32,5 %. Pga korrigeringar avseende tidigare års siffror i Örnen i Nässjö AB-koncernen så har korrekt information avseende noter och kassaflödesanalys för den sammanställda redovisningen för kommunen inte kunnat redovisas till fullo i årets årsredovisning, vilket även har gjort att vår granskning av denna information inte har kunnat ske fullständigt. En närmare utredning och korrigering av detta kommer enligt uppgift att ske under år Utgående saldon per i resultat- och balansräkning samt i kassaflödesanalys och i noter för den sammanställda redovisningen ska dock vara korrekt, vilket vi även har kunnat stämma av mot erhållen koncernredovisning. KPMG, dag som ovan Jerker Stenqvist Godkänd revisor/certifierad kommunal yrkesrevisor Per Ewerlöf Revisor 12