Granskning av årsredovisning 2017

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2017 Katarina Enbom Auktoriserad revisor Pajala kommun Månad 2018

2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Syfte och revisionsfrågor Revisionskriterier Avgränsning och metod Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Iakttagelser Revisionell bedömning God ekonomisk hushållning Iakttagelser Revisionell bedömning Rättvisande räkenskaper Iakttagelser Revisionell bedömning Mars av 10

3 1. Sammanfattning har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer granskat kommunens årsredovisning för Uppdraget är en obligatorisk del av revisionsplanen för år Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning av om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Med utgångspunkt från ställda revisionsfrågor lämnas följande sammanfattande revisionella bedömning: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning? Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans och inga underskott från tidigare år finns. Vi bedömer att förvaltningsberättelsen innehåller den information som ska ingå enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? De urval av finansiella mål som utvärderas i årsredovisningen för 2017 är uppfyllda. Eftersom inte alla beslutade mål utvärderas kan vi inte med säkerhet bedöma i vilken grad att årets resultat är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Då kommunstyrelsen inte redovisar hur väl verksamhetens utfall är förenligt med verksamhetsmålen som fullmäktige fastställt så kan inte heller revisionen uttala sig om detta. Vår rekommendation är att kommunen till nästa år tydligt anger mål för god ekonomisk hushållning i båda perspektiven i budgetbeslutet. Styrelsen lämnar ingen sammanfattande bedömning avseende den samlade måluppfyllelsen för god ekonomisk hushållning, varför vi i revisionen inte heller kan uttala oss om denna. Vår rekommendation är att kommunen till nästa år gör dels en fullständig utvärdering av de mål som beslutats om och dels en sammanfattande bedömning avseende den samlade måluppfyllelsen. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Årsredovisningen är upprättad enligt god redovisningssed. Mars av 10

4 2. Inledning I lag om kommunal redovisning regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är styrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande Syfte och revisionsfrågor Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning. Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (12:2) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? 2.2. Revisionskriterier Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen (KL) Lag om kommunal redovisning (KRL) Rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) Fullmäktiges beslutade mål om god ekonomisk hushållning 2.3. Avgränsning och metod Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Mars av 10

5 Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten och renhållningsverksamheten omfattas inte av denna granskning. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag har inte granskats inom ramen för årsredovisningen utan ingår istället i granskningen av den övergripande ansvarsutövningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen, dvs den utesluter inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vår granskning omfattar inte intern kontroll i system och rutiner som genererar underlag till den finansiella rapporteringen. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens/ landstingets ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Kommunstyrelsen fastställde årsredovisningen och fullmäktige behandlar årsredovisningen Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonom på kommunen. Mars av 10

6 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Iakttagelser Utveckling av kommunens verksamhet I förvaltningsberättelsen redovisas väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information. Den totala sjukfrånvaron uppgår till 5,2 % vilket är en minskning jämfört med föregående år (5,7 % 2016) Förvaltningsberättelsen innehåller även information om andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten. Ekonomiska nyckeltal redovisas men däremot saknas nyckeltal för verksamheten. Olika typer av nyckeltal skulle vara relevant att visa från olika verksamhetsområden. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och verksamhet. Investeringsredovisning Årets investeringar redovisas samlat i förvaltningsberättelsen. Upplysningar om budgetavvikelser för större investeringar lämnas. Överensstämmelse med övriga delar i årsredovisningen finns. Driftredovisning Utfallet av kommunens driftverksamhet redovisas samlat i förvaltningsberättelsen. Upplysningar om orsaker till nämndernas budgetavvikelser lämnas. Överensstämmelse med övriga delar i årsredovisningen finns. Mars av 10

7 Nämndernas budgetavvikelse redovisas i tabellen nedan: Nämnd, mnkr Budget Utfall Avvikelse Kommunfullmäktige -0,4-0,4 0,0 Revison -0,9-0,9 0,0 Valnämnd -0,2 0,0 0,2 Överförmyndare -0,8-0,7 0,1 Kommunstyrelsen -103,5-91,0 12,5 Socialnämnden -183,6-186,2-2,6 Plan- och miljönämnden -9,1-9,0 0,1 Kultur- och utbildningsnämnden -97,8-98,8-1,0 Lapplands kommunalförbund -36,7-36,7 0,0 Summa nämnder -432,9-423,7 9,2 Kommunstyrelsens överskott beror främst på ett överskott på avdelningen för integration och arbetsmarknad. Den tekniska verksamheten inklusive flygplatsen visar på ett underskott om 1,3 mnkr, som främst beror på förlorad intäkt för kost- och hygienenheten med 0,65 mnkr samt att personalbudgeten på Pajala Airport har överskridits. Socialnämndens underskott beror främst på myndighetsgruppen som visar ett underskott mot budget motsvarande 4,8 mnkr. Underskottet beror på högre kostnader än budgeterat för barn- och vuxenplacering samt uteblivet driftbidrag för försörjningsstöd på 0,6 mnkr som bokförts som kommunstyrelsen som intäkt men som egentligen hörde till socialnämnden. Färdtjänst visar på ett underskott. Individomsorgen har ett överskott motsvarande 2 mnkr, detta beror på att en omfattande personlig assistans upphört och sammantaget har insatserna minskat. Balanskravsresultat Förvaltningsberättelsen innehåller en balanskravsutredning i enlighet med KRL. I och med årets resultat på 7,3 mnkr redovisar kommunen en ekonomi i balans för år Inga underskott från föregående år finns att återställa. Utvärdering av ekonomisk ställning Förvaltningsberättelsen innehåller en utvärdering av ekonomisk ställning Revisionell bedömning Vi bedömer att årsredovisningen allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans och inga underskott från tidigare år finns att återställa. Vi bedömer att förvaltningsberättelsen innehåller den information som ska ingå enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed. Mars av 10

8 3.2. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fastställt ett måldokument för perioden innehållande en vision och ett antal verksamhetsmål och finansiella mål. Utifrån visionen beskrivs målen, dock görs ingen utvärdering för hur väl verksamhetens utfall är förenligt med verksamhetsmålen i årsredovisningen Däremot följs de finansiella målen upp. De finansiella mål som och strategier som antas i budget är som följer; Iakttagelser Finansiella mål I årsredovisningen görs en avstämning mot ett urval av kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning som fastställts i budget 2017: Finansiella mål Intäkter ska överstiga kostnaderna i budget och resultat Nettokostnadernas andel exklusive avskrivningar av skatter och generella bidrag bör ej överstiga 94 % Den centrala lönerevisionen ska inte överstiga budgeterade medel Måluppfyllelse Av redovisningen framgår att samtliga av de finansiella mål som utvärderas i årsredovisningen uppfylls. Mars av 10

9 Mål för verksamheten Perspektiv Verksamhetsmässiga mål 2017 Samhälle Kund och brukare Kommunal service Medarbetare Pajala kommun ska erbjuda en hög livskvalitet och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här Pajala kommuns invånare ska få tjänster av god kvalitet, ett gott bemötande och känner delaktighet Pajala kommuns service ska vara uppskattad och effektiv med ett kontinuerligt förbättringsarbete Pajala kommun är en aktiv arbetsgivare nu och i framtiden Kommunstyrelsen uppgift i delårsrapporter och årsredovisning är bl a att följa upp, utvärdera och rapportera utfallet av mål för verksamheten till fullmäktige. Av detta framgår inget i den granskade årsredovisningen som styrelsen överlämnade till fullmäktige Revisionell bedömning Det urval av finansiella mål som utvärderas i årsredovisningen för 2017 är uppfyllda. Eftersom inte alla beslutade mål utvärderas kan vi inte med säkerhet bedöma i vilken grad att årets resultat är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Då kommunstyrelsen inte redovisar hur väl verksamhetens utfall är förenligt med verksamhetsmålen som fullmäktige fastställt så kan inte heller revisionen uttala sig om detta. Vår rekommendation är att kommunen till nästa år tydligt anger mål för god ekonomisk hushållning i båda perspektiven i budgetbeslutet. Enligt KL 11:6 framgår att "6 I budgeten ska skattesatsen och anslagen anges. Av budgeten ska det vidare framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. De finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges. Budgeten ska även innehålla en plan för verksamheten under budgetåret. I planen ska det anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning." Styrelsen lämnar ingen sammanfattande bedömning avseende den samlade måluppfyllelsen för god ekonomisk hushållning, varför vi i revisionen inte heller kan uttala oss om denna. Vår rekommendation är att kommunen till nästa år gör till nästa år gör dels en fullständig utvärdering av de mål som beslutats om och dels en sammanfattande bedömning avseende den samlade måluppfyllelsen. Mars av 10

10 3.3. Rättvisande räkenskaper Iakttagelser Resultaträkning Resultaträkningen är uppställd enligt KRL 5.1 och omfattar tillräckliga noter. Resultaträkningen redovisar i allt väsentligt samtliga kommunens intäkter och kostnader för året samt hur det egna kapitalet har förändrats under räkenskapsåret. Jämförelse med föregående år lämnas för varje delpost. Årets resultat är positivt och uppgår till 7,3 mnkr (27,7 mnkr). Resultat medför därför en positiv avvikelse mot budget med ca 1,6 mnkr. Av lämnade resultatkommentarer redogörs för budgetavvikelserna. I jämförelse med föregående år har verksamhetens intäkter minskat med 30,7 mnkr. I jämförelse med föregående år har verksamhetens kostnader minskat med 16,8 mnkr. Av lämnade upplysningar framgår orsakerna till ökningen. Resultaträkning, mnkr Utfall 2017 Utfall 2016 Verksamhetens intäkter 150,0 180,7 Verksamhetens kostnader -574,0-590,8 Avskrivningar -16,5-15,4 Verksamhetens nettokostnader -440,5-425,5 Skatteintäkter 287,9 289,0 Generella statsbidrag och utjämning 168,6 165,8 Finansiella intäkter 1,7 1,3 Finansiella kostnader -2,0-2,9 Jämförelsestörande poster 8,4 Årets resultat 7,3 27,7 Balansräkning Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Balansräkningen redovisar i allt väsentligt kommunens tillgångar, avsättningar och skulder per balansdagen. Balansposterna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade samt har värderats enligt principerna i KRL. Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Under föregående år har kommunen vidtagit betydande åtgärder för att anpassa sin redovisning till detta krav. Kommunen har påbörjat införandet genom att tillämpa komponentavskrivning på delar av investeringarna. Årets investeringar är indelade i komponenter. Dock strider inte Mars av 10

11 kommunens övergång mot RKR:s normgivning eftersom ett successivt införande medges om plan för införande finns. Avsättningar för pensioner redovisas i enlighet med bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen vilket medför att pensionsförmåner intjänade före år 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen är uppställd enligt gällande rekommendation. Den omfattar tillräckliga noter. Överensstämmelse med övriga delar av årsredovisningen finns. Sammanställda räkenskaper De sammanställda räkenskaperna är uppställda jämte kommunens räkenskaper och omfattar motsvarande noter. Uppställningen följer god redovisningssed. Konsolideringen innefattar samtliga de företag som enligt kraven i RKR:s rekommendation 8.2 Sammanställd redovisning ska ingå. Eliminering av koncerninterna poster har utförts. Tilläggsupplysningar och redovisningsprinciper Årsredovisningen lämnar tillräckliga tilläggsupplysningar och redogör för tillämpade redovisningsprinciper i tillräcklig omfattning Revisionell bedömning Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Räkenskaperna är upprättade enligt god redovisningssed Hans Forsström Uppdragsledare Katarina Enbom Projektledare Mars av 10