Granskning av bokslut och årsredovisning per

Transkript

1 Granskning av bokslut och årsredovisning per Revisionsrapport Lidingö Stad Antal sidor 12 Antal bilagor , a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Räkenskaperna och årsredovisningen Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål 2 2 Bakgrund Syfte och revisionsfråga Avgränsning Revisionskriterier Ansvarig nämnd Projektorganisation Metod 4 3 Resultat av granskningen Årsredovisningen Redovisningsprinciper Balanskrav av fullmäktiges mål med betydelse av god ekonomisk hushållning Finansiella mål Verksamhetsmål Resultaträkning Balansräkning Kassaflöde Investeringsredovisning Sammanställd redovisning All rights reserved. Document classification KPMG Public i

3 1 Sammanfattning Vi har av Lidingö Stads revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Stadens revisorer ska enligt 9 kap KL 1 bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen. 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande: Stadens resultat uppgår till 132,8 mnkr mot budget på 30,5 mnkr, en avvikelse på 102,3 mnkr. Stadens prognostiserade ett årsresultat på 60,1 mnkr vid delåret (augusti) 2016, vilket är en avvikelse på 72,7 mnkr mot utfall. De två stora förklaringarna till avvikelsen avser ökade intäkter från Migrationsverket som inte motsvarar kostnaderna 2016 samt nya redovisningsprinciper för komponentredovisning som initialt innebär lägre avskrivningar och en annan gränsdragning mellan underhållskostnader och investeringsutgifter. Vi bedömer, beaktat ovan, att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av stadens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. 1.2 Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål Enligt bestämmelser i kommunallagen (KL) ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen. Finansiella mål Vi bedömer, utifrån avrapporteringen i årsredovisningen, att resultatet av det finansiella målet är i enlighet med vad fullmäktige fastställt och att det finansiella målet uppnås Vår uppfattning är att det skulle gynna staden att utveckla målstyrningen avseende de finansiella målen till att omfatta fler än ett mål. Verksamhetsmål 1 Kommunallag (1991:900) All rights reserved. 2

4 Vår bedömning skiljer sig åt från stadens där vi granskat måluppfyllelsen utifrån de mål och indikatorer som är beslutade. I underlagen framgår att viktning skett där vissa indikatorer åsidosatts med bedömning att de inte är relevanta för verksamheten. Vi noterar att staden använt en något annorlunda bedömningsgrund, där utmärkt ska ses som uppfyllt, god som delvis uppfyllt och har brister som ej uppfyllt. Vår bedömning är utifrån avrapporteringen att staden inte uppnår de av fullmäktige fastställda strategiska målen. 2 Bakgrund Vi har av Lidingö Stads revisorer fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Stadens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. 2.1 Syfte och revisionsfråga Syftet med granskningen är att bedöma om stadens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen. 2.2 Avgränsning Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKL 2 och Skyrev 3. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år Vi har granskat sådan information som är av finansiell natur och som har direkt koppling till den finansiella redovisningen i årsredovisningen i syfte att inhämta tillräckliga revisionsbevis på motsvarande som för granskning av de finansiella delarna i årsredovisningen. Det innebär att vi har granskat sidorna 1-26 samt vad gäller nyckeltal samt stämt av balanskravsredovisning, investerings- och driftsredovisning mot underlag. Sidorna har endast granskats utifrån om informationen är förenligt med de finansiella delarna. Vad gäller avsättning och ansvarsförbindelse avseende pensionsåtagandet har vi förlitat oss på de uppgifter staden har erhållit från pensionsadministratören Skandia. Vi har i vår granskning inte gjort någon aktuariell granskning. 2 Sveriges Kommuner och Landsting 3 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer All rights reserved. 3

5 2.3 Revisionskriterier Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer Kommunallag och kommunal redovisningslag God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av kommunfullmäktige beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 2.4 Ansvarig nämnd Granskningen avser kommunstyrelsens årsredovisning. Rapporten är saklighetsgranskad av ekonomidirektör Patric Andersson, redovisningschef Elisabeth Sjöberg samt controller Catarina Wester. 2.5 Projektorganisation 2.6 Metod Granskningen har genomförts av Therese Andersson, Auktoriserad revisor samt Susanne Skeppstedt Påhlman, revisor. Magnus Larsson har deltagit i sin roll som kundansvarig. Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen samt revisorernas uttalande i revisionsberättelsen. Avstämning av väsentliga poster i resultat- och balansräkning mot erforderliga underlag. Översiktlig analys av övriga poster All rights reserved. 4

6 3 Resultat av granskningen 3.1 Årsredovisningen Årsredovisningen är väl genomarbetad och ger en tydlig och bra bild över stadens verksamhet under Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av stadens resultat och ställning samt att den i allt väsentligt har upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Nämndernas förvaltningsberättelser regleras inte av KRL, utan betraktas som underlag till stadens förvaltningsberättelse. Såsom framgår under avgränsning har vi bedömt om informationen är förenlig med de finansiella delarna. 3.2 Redovisningsprinciper I årsredovisningen anges under avsnittet tillämpade redovisningsprinciper att redovisningen skett enligt god kommunal redovisningssed med vilket avses i överensstämmelse med KRL och RKRs rekommendationer. I vår granskning har vi stickprovsvis granskat om detta påstående stämmer via intervjuer med redovisningschefen samt översiktlig avstämning av stadens årsredovisning mot RKRs gällande rekommendationer. Vår bedömning utifrån väsentlighetsprincipen är att staden i huvudsak efterlever RKRs rekommendationer. 3.3 Balanskrav En kommun ska enligt KL göra en avstämning av balanskravet och redovisas i förvaltningsberättelsen. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. RKR har lämnat information 4 om beräkning och redovisning av balanskravet utifrån tolkning av förarbeten till reglerna om balanskrav i KRL och KL. I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi. Staden redovisar en avstämning av balanskravet enligt KL i förvaltningsberättelsen. Stadens överskott för året uppgår till 132,8 mnkr. Vid avstämning av balanskravet avgår årets realisationsvinster, 6,1 mnkr från årets resultat, i enlighet med gällande principer. Justerat resultat enligt balanskravet uppgår därmed till 126,7 mnkr. 4 Oktober All rights reserved. 5

7 Vår bedömning är att balanskravsresultatet är korrekt beräknat. 3.4 av fullmäktiges mål med betydelse av god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Finansiella mål I den av fullmäktige fastställda budget för år 2016 med flerårsplan för formuleras det finansiella målet: Lidingö stad har en ekonomi i balans, grundad på en låg kommunalskatt. Stadens överskottsmål är 1 procent av verksamhetens kostnader. Stadens uppföljning: Årets resultat efter balanskravsjusteringen slutar på 126,7 mnkr, vilket motsvarar 4,3 % av verksamhetens kostnader. Lidingö stad kan i förhållande till den övriga kommunsektorn uppvisa ett betydande eget kapital, hög soliditet och låg skuldsättning. Den samlade kommunala utdebiteringen är för närvarande 30:72 kronor, att jämföras med rikets medelutdebitering på 32:10 kronor. Vår uppfattning är att det skulle gynna staden att utveckla målstyrningen avseende de finansiella målen till att omfatta fler än ett mål. Vår bedömning är att staden uppnår det finansiella målet för Verksamhetsmål Lagstiftaren ställer krav på att mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv skall upprättas. Dessa mål skall följas upp och kommenteras i samband med upprättandet av årsredovisning och delårsrapport. Lidingö stad använder tre nivåer för att bedöma målen: Utmärkt, god samt har brister. De av kommunfullmäktige fastställda strategiska målen är: Strategiskt mål Uppfyllelse enligt staden 5 Uppfyllelse enligt vår bedömning Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet 2/5 utmärkt 3/5 god 2/5 utmärkt 2/5 god 5 av de 58 verksamhetsmålen som kopplas till de strategiska målen All rights reserved. 6

8 Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsätta för kloka miljöval Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar Samlad bedömning: God 3/17 utmärkt 9/17 god 3/17 har brister 2/17 ej utvärderade Samlad bedömning: God 5/17 utmärkt 6/17 god 1/17 har brister 5/17 ej utvärderade Samlad bedömning: God 3/11 utmärkt 4/11 god 2/11 har brister 2/11 ej utvärderade Samlad bedömning: God 2/8 utmärkt 5/8 god 1/8 har brister Samlad bedömning: God 1/5 har brister Vår bedömning är därav samma som staden, god måluppfyllelse. 2/17 utmärkt 1/17 god 7/17 har brister 7/17 ej utvärderade Vår bedömning är därav att målet har brister och inte uppnås. 3/17 utmärkt 2/17 god 12/17 är ej utvärderade Vår bedömning är därav att målet har brister och inte uppnås. 3/11 utmärkt 1/11 god 2/11 har brister 5/11 ej utvärderade Vår bedömning är därav att målet har bister och inte uppnås. 1/8 utmärkt 1/8 god 1/8 har brister 5/8 ej utvärderade Vår bedömning är därav att målet har brister och inte uppnås. Vår bedömning skiljer sig åt från stadens där vi granskat måluppfyllelsen utifrån de mål och indikatorer som är beslutade. I underlagen framgår att viktning skett där vissa indikatorer åsidosatts med bedömning att de inte är relevanta för verksamheten. Vi noterar att staden använt en något annorlunda bedömningsgrund, där utmärkt ska ses som uppfyllt, god som delvis uppfyllt och har brister som ej uppfyllt. Vår bedömning är utifrån avrapporteringen att staden inte uppnår de av fullmäktige fastställda strategiska målen All rights reserved. 7

9 Vi rekommenderar staden att arbeta vidare med måluppfyllelsen för att bland annat tydligt vikta vilka indikatorer som staden anser vara väsentliga och tydliggöra detta innan bedömning sker samt att tydliggöra vad de olika nivåerna (utmärkt, god samt har brister) står för. 3.5 Resultaträkning Staden Belopp i mnkr Budget Prognos 2016 (augusti) Verksamhetens nettokostnader , , , ,6 Jämförelsestörande post 6,1 0,0 20,9 2,5 Förändring i %, jmf med föregående år 0,1 4,0 2,2 2,8 Skatteintäkter och statsbidrag 2 513, , , ,9 Förändring i %, jmf med föregående år 4,6 4,1 3,7 4,2 Utdelning från av staden ägda bolag 0,2 10,2 0,4 0,2 Finansnetto 13,0 13,5 31,1 17,1 Årets resultat 132,8 30,5 57,5 60,1 Överskott i förhållande till verksamhetens kostnader. 5,6% 1,2% 2,4% 2,4% Stadens resultat uppgår till 132,8 mnkr, en avvikelse mot budget på 102,3 mnkr och mot prognosen upprättad i delåret 72,7 mnkr. Det är av stor vikt för staden att ha en hög prognossäkerhet för att ge beslutsfattare relevanta och rättvisande beslutsunderlag. Vi noterar att 2016 har inneburit viss osäkerhet i prognosarbetet gällande statsbidrag erhållna från Migrationsverket. Stadens goda resultat förklaras främst av statliga ersättningar för ensamkommande barn som överstiger kostnaderna samt ändrade redovisningsprinciper gällande investeringar. Vår bedömning är att resultatet redovisat i årsredovisningen i allt väsentligt är korrekt. Resultat per nämnd 6 6 Med verksamhetens kostnader menas nettokostnaderna i tabellen All rights reserved. 8

10 Driftsredovisning per nämnd (mkr) Utfall 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Avvikelse budget - utfall Central politisk org och stadsledningskontoret 74,8 74,7 76,5 74,9 1,7 Konsult- och servicekontoret -4,3 1,0 0,0-1,7 4,3 Miljö- och stadsbyggnadskontoret 28,7 29,2 29,4 29,9 0,7 Fastighetskontoret -22,9 8,6 18,7-12,5 41,6 Utbildningsnämnd - anslag 135,6 138,7 139,5 139,5 3,9 Utbildningsnämnd - pengafinansierad egen regi -6,8 10,7 1,5 3,6 8,3 Utbildningsnämnd - skolpengsram 1 071, , , ,1-0,6 Omsorgs- och socialnämnd 910,9 895,8 944,8 935,8 33,9 Kultur- och fritidsnämnd 83,3 85,0 85,0 83,4 1,7 Tekniska nämnden - skattefinansierad 92,0 102,4 91,4 90,6-0,6 Tekniska nämnden - vatten, avlopp och avfall -0,1-0,1-1,7-0,2-1,6 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 0,5 0,6 0,7 0,6 0,2 Övrigt KS 86,0 81,8 90,6 93,8 4,6 Summa 2 449, , , ,8 98,1 Avgår internränta -49,8-47,3-53,3-49,2-3,5 Summa 2 399, , , ,6 94,6 Avvikelserna mellan budget och utfall finns i huvudsak inom fastighetskontoret och omsorg- och socialnämnd. Fastighetskontoret redovisar överskott mot budget beroende på att staden anpassat sig till de rådande redovisningsprinciperna avseende komponentredovisning som får en effekt av att driftskostnaderna minskar och att avskrivningskostnaderna ökar. Dock ökar inte avskrivningskostnaderna initialt lika mycket som driftskostnaderna minskar därav förbättrat resultat. Avskrivningskostnaderna har för fastighetskontoret minskat under Omsorg- och socialnämnd redovisar sitt överskott främst inom resursramen beroende på att intäkterna för verksamheten för ensamkommande barn överstiger kostnaderna för All rights reserved. 9

11 3.6 Balansräkning Till samtliga balansposter finns huvudboksbilagor upprättade. Vi har stämt av väsentliga poster mot underliggande underlag utan att finna några väsentliga avvikelser. Staden har bra och effektiva egna kontroller för att säkerställa rättvisande resultat och ställning och genomför bland annat egen periodiseringskontroll. Vi har noterat att den skuld till taxekollektivet (VA) inte har reglerats inom de tre år som stipuleras i enlighet med gällande lagar och regler. Staden har en starkt finansiell ställning med en redovisad soliditet om 68 %, och en soliditet med hänsyn till ansvarsförbindelser 7 på 45 %. Stadens starka balanslikviditet kommer delvis från de finansiella placeringar som innehas i syfte att säkra pensionsförpliktelserna men är ändock väldigt bra. Vår bedömning är att den upprättade balansräkningen i allt väsentligt är korrekt. 3.7 Kassaflöde Belopp i mnkr Kommunen Koncernen Balansomslutning 3 557, , , ,3 Redovisat eget kapital 2 428, , , ,4 Eget kapital inkl. ansvarsförpliktelse 1 600, , , ,4 Redovisad soliditet 68% 68% 81% 81% Soliditet med hänsyn till ansvarsförplik telse 45% 42% 61% 59% Omsättningstillgångar 1 124, , , ,6 Avsättningar 83,0 111,9 83,0 111,9 Långfristiga skulder 569,5 562,9 245,7 243,5 Kortfristiga skulder 476,5 422,5 469,8 418,5 Balanslik viditet 236% 261% 315% 351% Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Den tillämpade modellen synes överensstämma med RKRs rekommendation Stadens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgår till 226,9 mnkr. Årets investeringar uppgår till 261,6 mnkr samt att både utrangeringar och omklassificeringar skett varför nettot avseende investeringsverksamheten uppgår till 249,4 mnkr. Finansieringsverksamheten visar ett netto på 9,2 mnkr. Totalt är årets kassaflöde -13,3 mnkr och likvida medel vid årets utgång uppgår till 177,1 mnkr. 7 Avser stadens pensionsförpliktelser som enligt gällande regelverk redovisas som ansvarsförpliktelser All rights reserved. 10

12 3.8 Investeringsredovisning Stadens investeringar uppgår till 267,4 mnkr mot budgeterade 609,8 mnkr. De stora investeringarna återfinns inom fastighetskontoret och den tekniska nämnden fördelade på bland annat skolfastigheter 80,6 mnkr, förskolelokaler 10,6 mnkr, lokaler för äldre och funktionsnedsatta 30 mnkr och gator, vägar, broar och belysning 46 mnkr. Vår bedömning är att investeringsverksamheten redovisad i årsredovisningen är i allt väsentligt korrekt upprättad. Vi rekommenderar staden att utveckla återredovisningen på större projekt och tydliggör total budget, totalt utfall samt prognos nedbrutet per projekt. 3.9 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen har såvitt vi kunnat finna upprättats i enlighet med RKRs rekommendation 8.2. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska resultat, ställning och åtaganden. Enligt KRL 8 kap 2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personerna i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Enligt RKR 8:2 framgår att betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person, men även andra faktorer ska beaktas. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning. I den sammanställda redovisningen ingår förutom staden Lidingöhem AB samt Lidingö Stads tomtaktiebolag. Lidingöhem redovisar ett resultat om 23 mnkr och Lidingö Stads tomtaktiebolag 1,4 mnkr. Vår bedömning är att den sammanställda redovisningen är i allt väsentligt korrekt upprättad. KPMG, dag som ovan Therese Andersson Auktoriserad revisor Magnus Larsson Certifierad kommunal yrkesrevisor All rights reserved.