Årscykel Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan för Kärna skola F- åk 9 och fritidshem

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Upprättad Norra skolområdet Kärna skola Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan för Kärna skola F- åk 9 och fritidshem Årscykel November Åtgärdsplanen fastställs April Uppföljning av åtgärdsplan, elevenkät, föräldraenkät Oktober Trygghetsvandring, förebyggande åtgärder kvalitetsredovisning Maj Utvärdering, analys September Upprättande av åtgärdsplanen, klasser, personal, skolråd, kamratstödjare

2 Innehållsförteckning Vision och Definitioner 1 Normkritiskt förhållningssätt och förebyggande arbete 2 Kommunikation och rutiner 3 Arbetsgång 4 Kartläggning och nulägesanalys under höstterminen Åtgärdsplan för läsåret 2013/ Uppföljning av läsåret 2012/ Elevinflytande 7 Lagreglering, litteratur, kontaktlista 9 Bilagor: Datoranvändning, Checklista trygghetsvandring 10

3 Vision Kärna skola vill med denna plan visa vårt avståndstagande från alla tendenser till trakasserier och kränkande behandling. I planen anges hur områdets verksamheter arbetar för att stärka arbete som främjar barns och elevers olika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande särbehandling. Vi vill att alla barn/elever ska känna sig trygga och bli bemötta med respekt. Rektor är ansvarig för arbetet mot trakasserier och annan kränkande behandling. Planen gäller för Kärna skola, Förskoleklass, åk 1-9, fritidshem samt Öppen fritids. Definitioner Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Exempel på trakasserier är nedsättande kommentarer, nedsvärtning, förlöjligande, förnedrande uppförande, osynliggörande eller utfrysning på grund av: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Sexuella trakasserier Ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Mobbning Mobbning förekommer när en elev upprepade gånger eller under en viss tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera andra elever. Det är en negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan person skada eller obehag. Negativa handlingar kan utföras genom fysisk kontakt, verbalt eller på annat sätt genom ryktesspridning, grimaser, gester eller uteslutning. Diskrimineringsgrunder 1. Kön: att någon är kvinna eller man. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck. 3.Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 4. Religion eller annan trosuppfattning. 5. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 6. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell, transsexuell, queer eller heterosexuell läggning. 7. Ålder. 1

4 Normkritiskt förhållningssätt Att vi som personal kritiskt reflekterar kring vilka värden och normer som förmedlas i verksamheterna och vilka konsekvenser detta får avseende förekomst av kränkningar och trakasserier är av vikt. Som personal behöver man reflektera över sitt arbete avseende tolerans då detta ofta bottnar i en uttalad eller outtalad konsensus kring vilka som ska tolerera(de vanliga) och vilka som ska tolereras (de andra). I Skolverkets rapport Diskriminerad, trakasserad, kränkt? skrivs under rubriken Ett normkritiskt perspektiv : Det är med andra ord en viktig uppgift för personalen inom verksamheterna att inte bara enligt läroplanen förmedla och hos barnen och eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på, till exempel människolivets okränkbarhet och alla människors lika värde. Personal behöver också reflektera kritiskt kring de metoder de använder och inte minst reflektera kring sina egna normer och värderingar, liksom kring sin roll som normskapare. De bör tillsammans med barn, elever och studerande ha ett normkritiskt perspektiv och reflektera kring vilka värden och normer som förekommer i verksamheterna, liksom vilka normer som är möjliga att förändra. (Skolverkets kursiveringar). Kompetensutveckling Några i personal har utbildats inom skolmedling för att kunna arbeta mot trakasserier och kränkande behandling. Vi har för avsikt att utbilda elevskyddsombuden under läsåret 2013/2014. Förebyggande arbete Före vecka 44 gör varje verksamhet en kartläggning av barnens/elevernas fysiska miljö, tex genom trygghetsvandring. Samråd ska ske med elevrådet och elevskyddsombuden på skolan. Varje diskrimineringsgrund (kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder) ska beaktas i åtgärdsplanen. Planen ska vara fastställd i november månad. (Se cirkel på första sidan) All personal har en grundläggande utbildning inom skolmedling. Fortlöpande förebyggande insatser: Ordningsregler upprättas som stöd för barnen i deras vardag. Kontinuerligt arbete med aktuella värdegrundsfrågor. Värdegrundsdiskussioner genomförs i elevgrupperna och i personalgruppen. Frågeställningen är har vi ett normkritiskt förhållningssätt? Aktiva rastvakter finns på skolgården vid gemensamma raster. I A-huset (åk 5-9) finns personal på elevernas gemensamma raster. Elevskyddsombuden har regelbundna möten med utsedda lärare (vuxenstödjare) för att diskutera skolans klimat och värdegrundsfrågor. Elevrådet åk 7-9 träffas kontinuerligt för att diskutera skolan. Skolråd träffas och diskuterar skolans värdegrund under höstterminens första möte. Vuxenstödjarna träffas 1 gång/månad tillsammans med skolkurator och diskuterar nuläget på skolan. Regelbundna uppföljningar sker i elevhälsoteamet. Elevledda utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. Elevenkäter, attitydundersökningar genomförs årligen och återkopplas till eleverna som i samråd med läraren upprättar åtgärdsplaner. 2

5 Temadagar med teaterföreställningar och föreläsningar sker under läsåret. Den årliga likabehandlingsplanen presenteras på föräldramöten och i Skolråd. Kommunikation Likabehandlingsplanen revideras och ny åtgärdsplan upprättas vid varje läsårsstart av personal, elevråd och skolråd eller motsvarighet. Information om planen ges på föräldramöten samt på skolans hemsida och i Fronter. Klasserna diskuterar likabehandlingsplanen under höstterminen. Utvärdering av planen och en analys av genomförda åtgärder görs i maj månad. Rutiner Arbetsgång vid trakasserier, kränkande behandling och diskriminering(barn-barn) Vuxenstödjarna utreder och stödjer de inblandade att lösa konflikten genom att: Samtala med berörda och vidta eventuella åtgärder. Som redskap används skolmedling. Vid skolmedling hålls först ett förmöte enskilt med alla inblandade individer. Om alla inblandade är intresserade av ett medlingsmöte hålls ett sådant möte. Under detta möte har de inblandade möjlighet att uttrycka sin upplevelse och sina känslor kring det inträffade. Två utbildade skolmedlare håller i mötet och ser till att förutbestämda regler följs. Därefter hålls uppföljningsmöten för att se om man kan avsluta ärendet eller om man måste gå vidare med ärendet. Vårdnadshavarna informeras och är delaktiga i hela processen. Uppföljande samtal med alla inblandade för att kontrollera att kränkningarna upphört. Om kränkningen/trakasserierna/diskrimineringen inte upphör kontaktas vårdnadshavarna åter igen för att tillsammans upprätta en plan för den rådande situationen. Stödsamtal med den kränkta erbjuds av kurator. Berörd personalen informeras för att förhindra att inblandade elever inte utsätts för repressalier. Rektor informeras skriftligt av ansvarig lärare eller av vuxenstödjarna. Rektor rapporterar händelsen till Skolområdeschefen. Om vi på skolan anser oss vara i behov av högre eller kompletterande kompetens anlitas kommunens handledningsteam via rektor. Eventuella beslut om disciplinära åtgärder enligt Skollagen 6. Alla samtal dokumenteras fortlöpande. Original lämnas till expeditionen för handläggning. Uppföljning av händelserapporter sker årligen i Likabehandlingsgruppen så att en samlad bild ges. Arbetsgång då spridande av odemokratiska värderingar sker Kärna skola accepterar inte spridande av odemokratiska värderingar. Vid observation av propaganda/reklamföring förknippad med odemokratiska värderingar, tex klädsel, musik, agiterande, bilder, symboler, smycken, ageras enligt följande: Omedelbart samtal med elev för att upplysa denne kring betydelsen och allvaret i detta. Vid upprepade tillfällen kontaktas vårdnadshavare, om eleven trots detta fortsätter sprida odemokratiska värderingar kontaktas polisen. 3

6 Arbetsgång vid våld Skolan accepterar ingen form av våld. Elev som brukar fysiskt våld kallas till samtal tillsammans med vårdnadshavare och personal. Här förs diskussion om lämpliga åtgärder. Vid upprepade våldshandlingar upprättas kontakt med socialförvaltningen. Vårdnadshavaren till utsatt elev kontaktas och informeras om incidenten. Arbetsgång vid trakasserier och kränkande behandling (vuxen - barn) Vad ska anmälas? Vad är kränkning? Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan vara brister i bemötande som klart avviker från grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. En viktig utgångspunkt är att den som upplever att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningarna kan vara fysiska (t. ex slag, hårda tag, fasthållning, misshandel) psykiskt (t. ex att bli hotad, trakasserad eller hånad) psykosociala (t. ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) sexuella Vem ska anmäla? Den som är anställd, uppdragstagare, praktikant eller motsvarande eller deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom Barn och ungdom och Bildningsnämndens verksamhetsområde. Personal som i sitt arbete uppmärksammar situationer som ovan nämnts eller är tveksam om sådan situation är för handen ska utan dröjsmål kontakta sin arbetsledare som i sin tur har ansvar för att en anmälan görs enligt de rutiner som gäller. Till vem ska skall anmälan göras? Anmälan skall göras till ansvarig arbetsledare. Rutin för handläggning av anmälan Så snart ansvarig rektor fått kännedom om att vuxen kränkt elev eller att kränkning kan ha inträffat skall arbetsledaren utreda uppgifterna. Rektor vidtar nödvändiga åtgärder. Vårdnadshavaren underrättas. Kontakt tas med sociala myndigheter för samråd/anmälan. Bedöms kränkningen som allvarlig, det vill säga att kränkningen är att betrakta som en brottslig handling, skall arbetsledningen göra polisanmälan. Eleven erbjuds medicinsk/psykologisk hjälp och eventuellt upprättas ett åtgärdsprogram. Ansvarig rektor anmäler ärendet till Skolområdeschefen. Barn och ungdomsnämnden informeras fortlöpande. 4

7 Arbetsgång vid omhändertagande av elevers egendom Vid tilldelning av elevskåp informeras eleverna om att: Skåpen inte kan betraktas som privata utrymmen. Skåpen inte är skyddade för skolledningens insyn. Omhändertagen egendom lämnas tillbaka efter lektionens slut eller efter skoldagens slut. I vissa fall är det vårdnadshavaren som hämtar egendomen. Trygghet och arbetsro Åtgärder som kan vidtas i disciplinärt avseende framgår av Skolverkets sanktionstrappa och tillämpas enligt nedan. Arbetsgång när elev stör undervisningen Samtal med eleven med uppmaning om att ändra beteende. Om detta inte hjälper: Kontaktas elevens vårdnadshavare. Disciplinära åtgärder vidtas till exempel utvisning för resten av lektionen. Rektor kontaktas som i sin tur kontaktar elevhälsoteamet. Ett möte i elevhälsoteamet genomförs för att utreda orsaker till beteendet, åtgärdsplan upprättas. Elevhälsoteamet anmäler förhållandet till huvudmannen via Skolområdeschefen som ska försöka finna en lämplig åtgärd. Tillfällig omplacering på skolan eller i annan skolenhet och avstängning kan tillämpas. Kartläggning och nulägesanalys under ht 2013 Åtgärdsplanen finns dokumenterad i kvalitetsredovisningen för 2012 Planen har gåtts igenom i alla klasser. Uppföljning med Elevskyddsombuden har genomförts. Trygghetsvandring har genomförts. Utvärderingar om trivsel och arbetsro har genomförts. Information har getts till föräldrar på Skolråd och på föräldramöten. Idrottshallen Flera synpunkter har framkommit under trygghetsvandringarna. En del elever anser att det är ofräscha duschar och toaletter och trångt i omklädningsrummen. Majoriteten av eleverna duschar inte efter idrotten. Det är främst flickorna som inte duschar. I flickornas omklädningsrum flimrar lamporna. Golvet inne i idrottshallen är väldigt halt vilket kan leda till skador. Eleverna önskar låsbara skåp inne i idrottshallen. Det påtalades även att det kunde förekommande kränkande beteende vid gruppindelningar. Det förekommer även kränkande kommentarer när man spelar olika bollsporter. Toaletterna i skolhusen Upplevs som fräscha men lamporna fungerar inte alltid. Korridorerna i A-huset Fler vuxna önskas i korridorerna för ökad trygghetskänsla. Eleverna upplever att de har en positiv relation till lärarna på högstadiet. De vuxna som finns att tillgå uppmanas cirkulera i korridorerna under raster. Eleverna i år 7 upplever att arenan utanför kiosken är obehaglig då de äldre eleverna ofta är där. Utsidorna på elevskåpen är ibland nedklottrade och en något enstaka skåp är inslaget. Eleverna anser att språkbruket i korridorer och på raster behöver förbättras. Det förekommer mycket slang och svordomar som inte är riktade mot någon speciell person men som kan upplevas som kränkande. 5

8 Skolskjutshållplatsen Bussvakter finns varje dag för att säkerhetsställa trygghet och ordning vid busshållsplatsen. Klassrummen Eleverna upplever att det är kallt i klassrummen. Eleverna är nöjda med de nya bänkarna och stolarna. Vissa elever upplever att det blir ett problem med stolarna som har hjul då en del elever stör andra genom att rulla runt i klassrummet. Rökning Ett fåtal elever i årskurserna 7, 8 och 9 röker utanför skolans område. Skolmaten Många synpunkter framkommer om skolmaten, det har inträffat vid ett flertal tillfällen under början av höstterminen att maten tagit slut. Matsalen har blivit trängre efter som man har införskaffat ett nytt möblemang. Problem med platser har uppstått då de yngre eleverna har bestämda platser har eleverna i år 7-9 ofta fått flytta på sig under lunchen. Eleverna efterfrågar jourverksamhet för att matsalen ska kännas fräschare. I och med att jourverksamheten är nedlagd finns det ingen som torkar bord och stolar vilket leder till att flera elever drar sig för att sitta i matsalen och äta. Utemiljön Eleverna önskar en ny basketplan och korgar. Det finns även önskemål om att år 7-9 skulle få använda den nybyggda multibanan. Åtgärdsplan för 2013/2014 Idrottshallen Samtal med städpersonalen angående städning av toaletter och duschar i omklädningsrummen. På mentorstid förs diskussioner kring vikten av att duscha efter idrotten. Skolsköterskan kopplas in på ärendet. En diskussion med idrottslärare och rektor förs angående halt golv i idrottshallen. När det gäller kränkande beteende vid gruppindelning och bollsporter förs en diskussion om detta av idrottslärarna på lektionstid. Uppföljning och diskussion kring detta förs på elevskyddsombudsmöten och elevråd under vecka Korridorerna i A-huset Lärarna i årskurs 7-9 ombeds att spendera mer tid tillsammans med eleverna på rasterna för att fortsätta bygga på den positiva relationen som redan finns mellan lärare och elev. Mentorerna till eleverna i år 7 för en diskussion med eleverna om hur samspelet kan ske mellan årskurserna i arenan. För att få stop på klotter och förstörelse på skåp är planen att återupprätta jourverksamhet bland eleverna. På mentorstiden diskuteras språkbruket som eleverna i årskurs 7-9 använder på raster och i korridorerna. Uppföljning och utvärdering sker vecka 46. Rökning Information ges till hemmen samt broschyren Så vet du att ditt barn röker delas ut. Påkomna elever hänvisas till skolsköterskan. Detta utöver den mer traditionella ANTutbildning som ges. Skolmaten Lärarna i årskurs F-6 gör scheman för hur de yngre eleverna ska sitta i matsalen för att undvika att de äldre eleverna ska behöva byta plats. Rektor för samtal med bespisningspersonal angående att maten tar slut. För att det ska bli fräschare i matsalen är 6

9 planen att även här återupprätta jourverksamheten bland eleverna. Uppföljning och utvärdering sker på elevskyddsombudsmöten och elevråd under vecka Utemiljön Ett samtal mellan rektorerna angående användandet av multibanan och önskemål om en ny basketplan bör äga rum. Ansvarig för ovan åtgärder är rektor på respektive skolenhet. Uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2012/2013 Sekretess i skolan och på fritidshemmen Har getts och är årligen återkommande. Utveckling av elevhälsoteamets arbete Kuratorn och den specialpedagogiska koordinatorn kommer att besöka alla årskurser F-9 och observera grupperna i undervisningssituationer för att därefter vidta lämpliga åtgärder. Tjej och killgrupper Tjej- och killgrupper har arrangerats i åk 8. Kurator och personalen på fritidsgården har arbetat tillsammans med dessa grupper. År 6 har också haft tjej- och killgrupper. Skolgården Vuxna bär västar så att de ses av barnen vilket ökar tryggheten. Demokratiska värderingar En herre vid namn Benny Grünfeld har varit och föreläst om sina upplevelser i Auschwitz för årskurs 9. Efter föreläsning har det förts diskussioner med eleverna kring föreläsningen. Värdegrundsvecka År 6 har haft en värdegrundsvecka när de har arbetat mycket med olika värderingsövningar och samarbetsövningar. Elevinflytande på Kärna skola I alla årskurser F-9 genomförs regelbundet klassråd. På fritidshemmen i åk F-3 genomförs fritidsråd med regelbundenhet. Vi strävar efter att ge eleverna en ökande grad av inflytande efter mognad och ålder. Eleverna i åk 6-9 har inflytande när det gäller flera saker och händelser som sker på skolan. Inflytandet sker bland annat genom att varje mentorgrupp har valt representanter till elevrådet. Elevrådet träffas regelbundet ca 2 gånger/månad. Där tas frågor upp som sen återkopplas till de olika klasserna. Även representanterna tar upp frågor som de har fått från sina mentorsgrupper. Planering av lokaler och schema. Inköp av nya möbler och övriga inventarier till skolan Kiosken Vilka varor ska vi sälja. Stå i kiosken och hjälpa till med försäljning. Jour verksamhet. Eleverna hjälper till att hålla snyggt på skolan samt i matsalen. 7

10 Planering och genomförande av aktivitetsdagar som sker på skolan. Kärna show. Julavslutningen Lokalvård. Påpekar eventuella fel och brister som finns. 8

11 Lagreglering Diskrimineringslagen Skollagen Lpo 94, Lgr 11 Webadresser: lagrummet.se; skolverket.se; skolinspektionen.se; do.se; skl.se; lararforbundet.se; lr.se;krankt.se Litteratur: Allmänna råd, Skolverket Juridik för pedagoger Juridik för skolledare Utstött, Studentlitteratur FN, barnkonventionen Tiga eller tala? Sveriges kommuner och Landsting Skolmedling MI, Barbro Holm Ivarsson Skolverkets rapport om granskningar av självutvecklingsprogram. Skolverket, Vägen från skolfrånvaro Kontaktpersoner på Kärna skola är: tel: rektor F-6 tel: rektor 7-9 tel: åk, F-3, fritidshem tel: åk F-3, fritidshem tel åk 4-6 tel: åk 7-9 milusby. tel åk 7-9 tel skolsköterska tel kurator Bilagor: Ordningsregler, Trygghetsvandring, Elevinflytande Bilagor 9

12 För att vi ska trivas på Kärna skola Åk 6-9 visar vi varandra respekt använda ett vårdat språk vara rädda om skolans material ha mobilen ljudlös under lektionen och i matsalen ha med material och komma förberedd till lektionerna komma i tid vara trevliga och hjälpsamma inte ha ytterkläder på oss i klassrum och matsal I övrigt gäller personalens instruktioner. REGLER FÖR KÄRNA SKOLAS ANVÄNDARE AV DATORER, NÄTVERK OCH PROGRAM. 1. Password/lösenord är personlig egendom och får inte användas utan att du har rätt till det. 2. Använd nätverken till det de är avsedda till. 3. Var aktsam och rädd om tillgängliga resurser såsom maskin-, pappers- eller programvaror. 4. Var aktsam så att ingen skada eller förstörelse sker på den datorbaserade informationen.. 5. Respektera andra användares privatliv. 6. Samma regler och riktlinjer för mobbing, trakasserier och kränkningar gäller även i arbetet med datorer och andra IT-verktyg. 7. Det är förbjudet att installera eller köra privata spel eller program. 8. Bilaga 2 Checklista för trygghetsvandring i skolan Linköpings Brottsförebyggande Råd, LiBrå Säkerhetsgruppen I flera undersökningar som görs på skolor visar det att många elever som känner sig utanför, kränkta, mobbade eller utsatt för våld så sker det i skolmiljön. Ett sätt att ta vara på elevers kreativitet för lösningar och idéer är att eleverna gör en trygghetsvandring. Att arbeta med den fysiska miljön är ett steg i att förbättra den fysiska och psykosociala miljön i skolan och ett sätt att låta elever bli delaktiga. Hur gör man då: 1. Genomför en trygghetsvandring i smågrupper och gå runt efter en checklista. 2. Se med busens, mobbarens och den trygges ögon. 3. Sammanställ och redovisa för varandra i klassen, gör en prioriteringslista. 4. Arbeta fram lösningar och förslag på era synpunkter. 10

13 5. Diskutera era förslag med rektor, fastighetsägare och ta upp det på föräldramöten. 6. Arbeta aktivt med åtgärdslistan 7. Bjud in fler lokala aktörer (skolsyster, säkerhetsgruppen, polisen, räddningstjänsten, den lokala handlaren m.fl.) 8. Glöm ej att bocka av åtgärder som är genomförda. 9. Vissa åtgärder kan man göra något åt direkt och vissa åtgärder är mera långsiktiga och kräver att många aktörer är med och tänker till. 10. Genomför en trygghetsvandring varje år. INNEMILJÖN Toaletter Är dom rena och fräscha? Fungerar lås och belysning? Finns det toaletter som man undviker och varför? Förekommer klotter, skadegörelse? Gemensamma utrymmen (korridorer, trappor, källare m.m.) Hur ser belysningen ut? Hur ser golven ut? Är elevskåpen hela och rena? Klotter och skadegörelse? Utanför klassrummen Är det trångt i korridoren, finns det klädkrokar? Finns det lösa möbler som kan hindra utrymning? Finns det vassa skåp i närheten? Hur är språkbruket mot varandra? Klassrummen Hur är bänkar och stolar? Belysning? Klassrumsklimatet (ventilationen)? Klotter, skadegörelse? Hur är språkbruket mot varandra Gymnastiken och matsalen Hur fungerar det till/från gymnastik och matsal? Får man ha saker i fred? Förekommer det kränkningar eller mobbning? Finns det låsbara skåp för värdesaker? Finns det tillräckligt med vuxna närvarande? Hur ser duschar och omklädningsrum ut? Övrigt inomhus Rör det sig många vuxna i korridorerna Hur är klimatet mellan personal och elever? Förekommer det att personer som inte går på skolan finns inomhus? Hur upplever man tryggheten på skolan? Finns det ställen man gärna undviker? 11

14 Förekommer det mycket småstrul? Är det någon som går mycket ensam? Är det lätt att få tag på vuxna om det behövs? Hur är papperskorgar, anslagstavlor, pappers- återvinningen placerade ur brandrisksynpunkt? Utemiljön Övrigt utomhus Skadegörelse och klotter Belysning Finns det många vuxna ute? Förekommer rökning och andra droger? Hur ser det ut kring cykelparkeringen, finns det möjlighet att låsa fast cykeln, belysning m.m. Hur ser det ut kring mopedparkeringen Hur är entrén på skolan, är den bra belyst, Är lekutrustningen i gott skick? Är skolan bra skyltad så att man lätt hittar? Se över hur närmiljön ser ut? Är den sliten eller fräsch? Förekommer det mycket klotter, skadegörelse? Hur ser det ut med belysningen? Behöver buskar och träd beskäras? 12