Barn och utbildningsnämnden

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista Barn och utbildningsnämnden 1(3) Sammanträde Barn och utbildningsnämnden Plats och tid Sal 1:13 HCB torsdagen den 13 december 2018 kl. 08:30 Ordförande Sekreterare Cecilia Sandberg Pernilla Gustafsson Föredragningslista Föredragande 1. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr BUN I tur att justera: Ingela Ruthner (M) Beräknad tid för justering: Måndagen den 17 december Information till nämnd Dnr BUN 2018/ Verksamhetsplan år med budget år Internkontrollrapport 2018 samt internkontrollplan Rapport arbetsmiljö (Verksamheternas arbetsmiljöarbete) 4. Uppföljning och analys av kunskapsresultat, trygghet och studiero utifrån verksamhetschefernas verksamhetsberättelse lå Delrapport lokaler Västerskolan 6. Avstängningar på Sommarhemsskolan Kommunens aktivitetsansvar 8. Uppföljning och analys av näringsriktigheten i skolmåltider samt huvudmannens mål om ekologiska livsmedel 08:40-09:10 Controller 09:10-09:50 Controller 10:10-10:50 Verksamhetschefer 10:50-11:50 Verksamhetschefer 11:50-12:10 Förvaltningschef 12:10-12:25 Rektor 14:00-14:15 Rektor 14:15-14:35 Enhetschefer kostenheten

2 Kallelse Föredragningslista Barn och utbildningsnämnden 2(3) Föredragningslista Föredragande 3. Information - Förvaltningschef Dnr BUN 2018/ Förvaltningschefen informerar - Organisation Barn och elevhälsan - Statusrapport Källdalsskolan - Statusrapport faktura kunskapsförbundet Väst 2. Lokalfrågor 3. Inspektionsärenden 14:55-15:15 Förvaltningschef 15:15-15:35 Lokalplanerare 15:35-15:55 Administrativ chef 4. Information - Ordförande Dnr BUN 2018/ Information från Fyrbodal Beslutsärenden 13:30-14:00 5. Verksamhetsplan med budget 2019 Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Internkontrollrapport 2018 och internkontrollplan 2019 Dnr BUN 2018/ Skriftlig rapport - lokaler Västerskolan Dnr BUN 2018/ Fastställande av gemensam modell för systematiskt kvalitetsarbete Dnr BUN 2018/ Beslut gällande regler och rutiner kring tilläggsbelopp Dnr BUN 2018/ Justering av regler för förskola och pedagogisk omsorg Dnr BUN 2018/ Justering av regler för fritidshem, fritidsklubb och pedagogisk omsorg Dnr BUN 2018/ Justering av delegationsordningen 2018 Dnr BUN 2018/ :55-16:15 Ordföranden Controller Controller Förvaltningschef Utredare Administrativ chef Administrativ chef Administrativ chef Administrativ chef

3 Kallelse Föredragningslista Barn och utbildningsnämnden 3(3) Föredragningslista 13. Remiss från Västkom - Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland Dnr BUN 2018/ Anmälan av beslut fattade å nämndens vägnar Dnr BUN 2018/ Anmälan till huvudman enligt 6 kap 10 Skollagen - barn/elev som känner sig kränkt Dnr BUN 2018/00035 Föredragande TF verksamhetschef Barn och elevhälsa Nämndsekreterare Nämndsekreterare 16. Övriga frågor Dnr BUN Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till respektive gruppledare. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.

4 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Sammanfattning Upprop förrättas, justerande väljs och tid för justering bestäms. I tur att justera är Ingela Ruthner (M). Beräknad tid för justering är måndagen den 17 december Beslut Barn och utbildningsnämndens beslutar att välja Ingela Ruthner (M) till justerande samt att justering äger rum måndagen den 17 december 2018 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

5 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Information till nämnd Verksamhetsplan år med budget år Internkontrollrapport 2018 samt internkontrollplan Rapport arbetsmiljö (Verksamheternas arbetsmiljöarbete) 4. Uppföljning och analys av kunskapsresultat, trygghet och studiero utifrån verksamhetschefernas verksamhetsberättelse lå Delrapport lokaler Västerskolan 6. Information om avstängningar på Sommarhemsskolan Kommunens aktivitetsansvar 8. Uppföljning och analys av näringsriktigheten i skolmåltider samt huvudmannens mål om ekologiska livsmedel Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

6 Tjänsteskrivelse 1(1) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/00013 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information till nämnd Verksamhetsplan år med budget år Internkontrollrapport 2018 samt internkontrollplan Rapport arbetsmiljö (Verksamheternas arbetsmiljöarbete) 4. Uppföljning och analys av kunskapsresultat, trygghet och studiero utifrån verksamhetschefernas verksamhetsberättelse lå Delrapport lokaler Västerskolan 6. Information om avstängningar på Sommarhemsskolan Kommunens aktivitetsansvar 8. Uppföljning och analys av näringsriktigheten i skolmåltider samt huvudmannens mål om ekologiska livsmedel

7 Rapport 1(15) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/00026 Handläggare Utredare Arinette Jonshamre Telefon Arbetsmiljörapport, december 2018 för Barn o utbildnings verksamheter Hot och våld Medarbetare, tillbud o skador Sjukfrånvaro Enligt Barn och utbildningsnämndens årshjul ska förvaltningskontoret lämna arbetsmiljörapport två till tre gånger per år. Arbetsmiljödialog med fackliga representanter planeras till januari Arbetsmiljö och hälsa Målet är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart yrkesliv genom att erbjuda de anställda en god arbetsmiljö. Hälso- och arbetsmiljöarbetet ska främja arbetstillfredsställelse samt öka medarbetarnas delaktighet och utveckling i arbetet. Tre nivåer i arbetsmiljö och hälsa Hälsofrämjande Bibehålla och utveckla hälsa. Stärka ex kreativitet uthållighet, välbefinnande, känsla av sammanhang m.m. Förebyggande Undvika/hindra ohälsa och risker Efterhjälpande/Rehabiliterande Sjukdom/skada

8 Rapport 2(15) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/00026 Uddevalla kommuns målsättning är att så långt det är möjligt förebygga att medarbetare ut utsätts för hot eller våld som är arbetsrelaterat. Definition av begrepp Våld Av en person, tillfogande annan person kroppsskada, sjukdom, eller smärta. Likaså ofredande av en annan person genom till exempel knuffar, fasthållande, kastande av föremål, och att genom skrik, skällsord eller gester allvarligt kränka någon. Hot om våld En person uppträder hotfullt i tal eller i skrift och framkallar rädsla hos den hotade för hans/hennes egen eller annans t ex anhörigs person. Arbetsskada En fysisk eller psykisk skada till följd av en händelse inträffad under arbetets gång. Tillbud En händelse som skulle ha kunnat leda till sjukdom eller olycksfall bland medarbetare. Vid tillbud uppkommer aldrig någon personskada. Hot och Våld Förskolan Hot Inrymning vid hot Hot på avstånd av stökigt ungdomsgäng Åtgärder Plan för inrymning är upprättad. Problem vid inrymning är att det finns många ingångar till förskolorna och att alla ej går att låsa från insidan (utan måste låsas från utsidan) Polisanmält Kränkningar på Facebook Ensamarbete Anmälan till socialtjänsten Polisanmält Ytterdörrar låses vid ensamarbete Två personer vid svåra samtal, Informera kolleger inför samtalet Placering närmast dörren för utrymningssmöjlighet

9 Rapport 3(15) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/00026 Obehörig person på förskolan vid flertalet tillfällen Inrymningsplan Plan vid hot och våld Kris-hantering Övrigt OBS vid nybyggnation skall samtalsrum ha två dörrar för större utrymningsmöjlighet (såsom socialtjänsten har) Polisanmält Säkerchef inkopplad Handlingsplan är upprättad vilken är kommunicerad på apt Samtliga ytterdörrar hålles låsta (ringklockor finns) Information till personal vid nyanställning samt minst en gång/år för samtlig personal på apt I enlighet med plan mot hot och våld i Årshjulet, arbetsmiljöarbete Oron vid ensamarbete samt oron för hot och våld har ökat bland personalen Ensamarbete bör i största möjliga utsträckning undvikas Handlingsplaner vid Hot och våld samt inrymningsplan är ett viktigt stöd för personal och förskolechef Personal vid förskola, norra området har upplevt oro pga. frekventa besök av obehörig på förskolans gård samt entré. Säkerhetschef har varit ett mycket betydelsefullt stöd dels vid upprättande av inrymningsplan men även vid akuta händelser. Hot och våld Grundskolan Finns det särskilda risker i vissa situationer På alla enheter är riskerna ofta kopplade till vårdnadshavare och dras bemötande gentemot personal och rektor kring olika situationer t ex vid föräldramöten, där föräldrar går ihop till hot och våld.

10 Rapport 4(15) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/00026 Finns det dokumentation och rutiner för hur man bör agera i en hot och våldsituation? Ges fortbildning i hot- och våldssituationen Är arbetsplatsen utformad så att man kan förebygga eller undvika hotsituation Fritidshemspersonal är extra utsatta då de ofta är ensamma i samband med att verksamheten stänger. Kommunens hot o våldsplan finns men är inte känt av alla medarbetare. Inga planer eller rutiner finn om någon större händelse (Kronan i Trollhättan). Rektorer ser ett stort behov av detta. Endast på Källan och Grundsärskolan På de flesta skolorna är det olåst under dagen. Lokaler borde delas in i larmzoner. En del enheter har många in och utgångar, svårt att säkra trygghet (Kronan) En del enheter har många hus. Flera enheter saknar internkommunikation inom enheten. Ofta kommer personal från Samhällsbyggnad/Tekniska utan att förvarna, vi vet inte om de verkligen har där att göra eller inte. Är man bara arbetsklädd kan vem som helst komma och gå som man vill Öppna skolgårdar utan grindar/staket Hot och våld Gymnasiet Rutiner för tillgänglighet är förändrade på Uddevalla Gymnasieskola så att några skolhus har stängt även huvudentréer dagtid, tillhörighet via gymnasie-id. Detta på grund av att obehöriga personer tagit sig in i skolhus och uppträtt hotfullt. Några skolhus har fortsatt huvudentrén öppen under dagtid och övriga entréer kräver tillhörighet via gymnasie-id. Kamera övervakningsutrustningen är den samma som tidigare. Samtliga entréer är utrustade med kameror och det finns kameror i korridorer och uppehållsutrymmen. Vid incidenter i skolhus har övervakningskamerorna kommit till stor nytta i identifiering av personer och situationer. Östrabo Y har trots utökad övervakning haft inbrott och skadegörelse. Polisanmälningar har gjorts och man har sett över områdets bevakning.

11 Rapport 5(15) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/00026 Hot och vålds-situationer har förekommit och åtgärder har vidtagits som tex polisanmälan, orosanmälan och avstängning. Hot och våld Vuxenutbildningen Enheternas kartläggningar visar en enhetlig bild av risker för hot och våld. Enheterna inom vuxenutbildningen har en god kännedom om förebyggande åtgärder så som larm och rutiner kring larm- och krissituationer. Även rutiner kring anmälande av arbetsskador och kännedom kring möjlighet till hjälp och stöd efter psykisk eller fysisk skada är god. De risker som ses inom samtliga enheter är ensamarbete, att obehöriga kan uppehålla sig i lokalerna och hot från elever. Dessa risker kan höra ihop och bidrar tillsammans till en höjd risknivå. Under dagtid är dörrarna olåsta vilket gör att vem som helst kan komma in, och eftersom vuxenutbildningen har mycket personal och elever så upptäcks det sällan om någon som inte är elev eller har ärende till vuxenutbildningen, finns i lokalerna. Det har förekommit några hot från elever riktade mot personal, och det sker främst när elever blivit förargade på grund av att de till exempel inte fått betyg eller blivit avslutade på grund av bristande progression. Rektorer/chefer möter om möjligt dessa elever två och två och kan välja att bära larm. Ledningsgruppen har under året uppdaterat rutinerna kring larm och vid situation av hot och våld. Riskerna förebyggs genom att så långt som möjligt undvika ensamarbete. Ensamarbete förekommer framför allt om någon personal kommer först eller går sist på dagen, eller på kvällstid då det är mindre verksamhet än på dagen. Chefer försöker förebygga ensamarbete genom att inte schemalägga så att någon blir ensam, och genom att uppmana personal att själva planera för att inte vara ensamma. Att elever blir arga på grund av betyg eller upphörande av utbildning kan till viss del förebyggas genom att tydliggöra kunskapskrav från dag ett. Det görs bland annat genom en kunskapsmatris där eleven kan se vad som krävs och vilka krav eleven nått, vilket förhindrar att eleven upplever att lärarens bedömning är subjektiv.

12 Rapport 6(15) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/00026 Förskolan Sammanställning av tillbud och skador för medarbetare Skador Tillbud Antal Åtgärder Fallskador inom -och 15 Rutiner för snöskottning utomhus (2 pga. missad snöskottning) Kallt på förskolan 7 Värmejusteringar Tätat fönster dock litet resultat Fallskada 1 Kan vara orsakad av stress, ökat personaltätheten Halkolycka utomhus 1 Efterfrågat bättre rutiner för snöskottning och halkbekämpning Ensamarbete med 1 Genomgång av rutiner många barn/stress Lyft/ryggont 2 Genomgång av lyftteknik Skärskada 1 Genomgång av rutiner Tappat föremål på fot 1 Olyckshändelse Psykisk belastning/oro som handlar om att det saknas utbildad personal, vikarier samt renovering, öppning av ny avd. 14 Bemanningen har rekryterat fler vikarier Lokaler är iordningsställda Samarbetsproblem i personalgrupp 1 HR samt Hälsobolaget är inkopplade Analys av anmälda tillbud och skador förskolan Förskolechefer anger att det totala antalet tillbud/skador minskat då det finns fler aktuella rutiner/handlingsplaner vid t.ex. ensamarbete. Psykisk oro har dock ökat pga. svårigheter att tillhandahålla korttidsvikarier, färre utbildad personal. ensamarbete vilket varierar mkt mellan olika förskolor.

13 Rapport 7(15) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/00026 Främst är det förskolor i kommunens utkant samt förskolorna i norr som saknar behörig personal. Nya rutiner för snöskottning är upprättad vilket förhoppningsvis innebär minskad risk för fall-och halkolyckor Grundskolan Sammanställning av tillbud och skador för medarbetare Totalt anmälda tillbud: 674 Tillbud är en oönskad händelse eller situation som kunnat leda till Antal hälsobesvär, sjukdom eller olycksfall Antal män och kvinnor 674 Psykisk risk Fysisk risk Män Kvinnor Tillbudet var så allvarligt (fara för liv och hälsa) att Arbetsmiljöverket har 2 informerats Annan myndighet har underrättats med anledning av tillbudet 2 Totalt anmälda skador: 43 Vid skada ska alltid arbetsskadeanmälan skrivas/försäkringskassan Antal Kvinnor 29 Män 14 Fysiska skador 43 Psykiska skador 1 Skadan har krävt sjukskrivning 7 Skadan var så allvarlig att Arbetsmiljöverket informerades 1 Annan myndighet har underrättats med anledning av skadan (tex 3 arbetsmiljöverket) Analys av anmälda tillbud och skador grundskolan Vid årets kartläggning har redovisningen av anmälda tillbud förändrats jämfört med de senaste åren. Antalet beskrivande variabler har minskat samt att tillbuden redovisas fördelat per kön. Denna förändring innebär förutom ett nytt perspektiv, även en ökad jämförbarhet mellan anmälda tillbud och anmälda skador. Av antalet anmälda tillbud i år är kvinnor involverade i 75 % av händelserna. Samma mönster har konstaterats hos anmälda skador de senaste åren. Utvecklingen för tillbud och skador är dock annorlunda avseende antalet anmälningar. Generellt sett har antalet

14 Rapport 8(15) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/00026 anmälda tillbud varit högre än antalet anmälda skador. Skillnaden i antal är större vid årets kartläggning än för de två gångna åren. Årets kartläggning omfattar 674 tillbud vilket är en ökning med 95 % från föregående år då antalet tillbud var 346. För skadorna är tendensen en annan. Vid årets kartläggning är antalet anmälda skador 43, vilket är en betydande minskning jämfört med år 2017 då anmälda skador var 228. Antal tillbud Utveckling av anmälda tillbud Kartläggningsår Andel skador Utveckling av anmälda skador Kartläggningsår Flera enheter anger i sina rapporter att rutinerna kring anmälningarna behöver ses över. De enheter som har flest anmälda tillbud är grundsärskolorna Äsperödsskolan-Skansen och Stråketskolan, Dalabergsskolan, Källan samt Hovhultsskolan. Antalet enheter som ej har några anmälda tillbud är jämförbart med föregående år. Majoriteten av tillbuden härleds från händelser då ett fåtal elever agerat i affekt vilket ofta genererat slag samt sparkar mot personal. På dessa enheter samt i arbetet nära de utåtagerande eleverna är övervägande delen av personalen kvinnor, vilket förklarar att kvinnor är involverade i fler tillbud än män. Flera enheter framhåller att det är svårt att förebygga affektsituationer då de lokalmässiga förutsättningarna ej finns. Trångboddheten gör det svårt att bedriva undervisning i mindre grupper vilket skulle kunna ha en lugnande effekt och resultera i färre antal utbrott. De förebyggande åtgärderna som främst beskrivs i enheternas rapporter är utbildning i lågaffektivt bemötande, handledning från elevhälsan

15 Rapport 9(15) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/00026 samt att arbeta med delade uppdrag. Den sistnämnda åtgärden innebär att man som personal inte har en och samma elev hela dagen. Exempel på övriga händelser som genererat tillbudsanmälningar är halkolyckor, olyckshändelser där elever varit inblandade, kränkande information på sociala medier samt en ökad psykisk stress på grund utav större elevgrupper. Förebyggande åtgärder i dessa fall kan bestå i förbättrad snöröjning samt halkbekämpning, värdegrundsarbete samt dialog kring organisation och hur resurserna skall nyttjas i besparingstider. Andel tillbud 100% 80% 60% 40% 20% 0% Anmälda tillbud fördelat per kategori och kön 77% 73% 23% 27% Psyksisk risk Fysisk risk Män Kvinnor Majoriteten av grundskolans verksamheter har få eller inga skadeanmälningar. I de fall skada uppkommit är orsakerna utåtagerande elever, olyckshändelser i situationer mellan elev och personal samt halkskador på grund av rådande vinterväglag. Samtliga skador är av fysisk karaktär. I ett fall är skadan dock både fysisk och psykisk. En förklaring till att antalet skadeanmälningar sjunkit jämfört med föregående år är att en del av händelserna som inneburit skada bedömts som mindre allvarliga och istället redovisats som tillbud. Andelen skador som krävt sjukskrivning har ökat de senaste åren och är vid årets kartläggning 16 %. De två föregående åren har andelen uppgått till under 5 %. Det är svårt att dra några slutsatser kring denna ökning då årets samt tidigare års rapporterade underlag saknar utförlig information kring dessa händelser. Arbetsmiljöverket informerades vid ett skadetillfälle och två tillbud. Skadan uppkom då en elev i affekt knuffade en personal i ryggen varpå smärtor i nacke och rygg uppstod. Personalen blev hämtad av ambulans. Inga skador enligt röntgen men en kvarvarande smärta förelåg efter denna händelse. Smärta och ömhet uppkom även vid två tillbud där arbetsmiljöverket informerades. I ena fallet var det en medveten handling från elev som genererade smärtan och i det andra fallet gick personal emellan ett slagsmål där två elever var inblandade. Sammanfattningsvis kan konstateras att vi vid årets kartläggning ser en betydande ökning av antalet tillbud. Detta trots att flera enheter anger i sina rapporter att rutinerna kring anmälningarna behöver ses över samt att anmälningarna är för få. En bidragande orsak till ökat antal kan vara att fler enheter arbetar alltmer aktivt med det systematiska

16 Rapport 10(15) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/00026 arbetsmiljöarbetet. Ett mer aktivt arbete och tydliga rutiner kan i sig medföra fler anmälningar. Svarsfrekvensen har i likhet med föregående år varit mycket god och samtliga verksamheter har redovisat. Den ökade svarsfrekvensen kan påverka antalet anmälda tillbud och skador. Jämför man årets sammanställning med tidigare år behöver man därför ha detta i åtanke. Förslag till åtgärder utifrån tillbud och skador: - Tydliggörande av rutinerna kring anmälan av tillbud och skador. - Bevakning av sjukskrivningstalen kopplat till anmälda skador. - Bevakning av elevantal samt lokalmässiga förutsättningar. - Fortsatt kompetensutvecklingsarbete kring elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller annat utåtagerande beteende. Gymnasiet Uppföljning av anmälda tillbud o skador för medarbetare Totalt anmälda tillbud: 32 Tillbud är en oönskad händelse eller situation som kunnat leda till Antal hälsobesvär, sjukdom eller olycksfall Antal män o kvinnor 32 Psykisk risk Fysisk risk Män 3 7 Kvinnor Tillbudet var så allvarligt (fara för liv och hälsa) att Arbetsmiljöverket har 8 informerats Annan myndighet har underrättats med anledning av tillbudet 1 Totalt anmälda skador: 11 Vid skada ska alltid arbetsskadeanmälan skrivas/försäkringskassan Antal Kvinnor 7 Män 4 Fysiska skador 9 Psykiska skador 1 Skadan har krävt sjukskrivning Ja, TOLA Skadan var så allvarlig att Arbetsmiljöverket informerades Ja, TOLA

17 Rapport 11(15) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/00026 Annan myndighet har underrättats med anledning av skadan (tex arbetsmiljöverket) Analys av anmälda tillbud och skador gymnasiet Sammantaget för UG är det 32 tillbud och 11 skador anmälda. Av de 11 skadorna är 3 definierade som fysiska eller psykiska. 1 skada på El- och energiprogrammet är inte definierad som psykisk eller fysisk. Tillbuden är spridda tre av fem skolhus. Sinclair och Östrabo 1 har inga anmälda tillbud. Gymnasiesärskolan avviker med 7 rapporterade tillbud där Arbetsmiljöverket har underrättats. 10 tillbud gäller kvinnor och avser psykisk risk, 3 gäller män avseende psykisk risk. För fysisk risk är fördelningen 7 män och 12 kvinnor. Fördelningen skulle kunna tolkas som att män är mindre benägna att anmäla än kvinnor när det gäller tillbud. 7 kvinnor och 4 män har anmält skador. Hot- och våldsplan finns på enheterna och rutinerna är väl inarbetade enligt rektorerna. Det förebyggande arbetet betonas. När det gäller anmälda tillbud och skador avviker Sinclair och Östrabo 1 där inga tillbud inrapporterats och få skador. I övrigt är anmälningarna spridda på skolhusen. Östrabo Y är det största skolhuset sett till faktisk yta. Östrabo Ys rektorer beskriver väl fungerande rutiner kring arbetsmiljöarbete. En rektor på Östrabo Y lyfter ett problem om obehöriga på skolan som uppträtt hotfullt mot lärare och rektor. Margretegärdeskolan har under läsåret en utökad kamerabevakning. Hot har skett både från elever och av obehöriga, dessa är polisanmälda. Entréer har låsts under läsåret. Renovering av huset har gett överkänslighetsreaktioner hos medarbetare vid flera tillfällen. 15 maj gjorde skyddsombud ett skyddsstopp av renoveringen. Det mest akuta löstes med hjälp av avspärrning av korridordelar och kraftig ventilation. Besvär kvar hos några i personalen minst 2 månader efter färdigställandet. Vi vet ännu inte hur lång tid som krävs innan all personal kan vara i hela skolbyggnaden. Agneberg beskriver en väl inarbetad rutin kring arbetsmiljöfrågor och en vana att arbeta förebyggande. Inrapporterade skador har uppkommit i samband med renoveringsarbete i skolhuset. Rektorerna på Agneberg lyfter Bristen på parkeringsmöjlighet vid Agneberg, som idag upplevs som ett arbetsmiljöproblem för medarbetarna. Det skedde en stor förändring av antal disponibla parkeringar när kommunen ändrade sin parkeringspolicy i innerstaden. Rektorerna lyfter även att lärare i svenska upplever stor tidspress vid rättning av nationella prov. Gymnasiesärskolan skriver i sin analys att ett stort antal mindre allvarliga skador sammanställs som tillbud och tas upp i samband med enhetens apt. Under perioden är detta ca 140st. Dessa 140 ligger alltså utanför ovanstående sammanställning.

18 Rapport 12(15) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/00026 Sammanfattningsvis behöver rutiner kring tillbud och skador fortsatt uppmärksammas och vikten av att anmäla betonas. Detta görs inom ramen för apt på enheterna. Det förebyggande arbetet är viktigt och en sannolik orsak till det låga antalet anmälningar i gymnasieskolans skolhus. Vuxenutbildningen Sammanställning av tillbud o skador för medarbetare Tillbud och skador medarbetare under verksamhetsåret Under verksamhetsåret har det gjorts fyra anmälningar gällande medarbetare. Två av dessa berodde på stress på grund av upplevd hög arbetsbelastning, och efter samtal med chef om arbetssituationen ansågs ärendena som lösta och utan behov av ytterligare åtgärd. En lärare har anmält tillbud efter att elev uppträtt hotfullt för att han inte fick gå vidare till nästa delkurs. Rektor hade möte med läraren och elev om situationen, och rektor och lärare förklarade tydligt varför eleven inte kunde byta kurs i det läget. Eleven förstod då och hotbilden upphörde. Personalen som anmält ovanstående tillbud har blivit erbjudna uppföljande samtal med respektive chef men ansett att det inte är nödvändigt. En skada har skett då en vaktmästare råkade skära sig lite med kniv när han skulle skära av ett buntband. Vaktmästaren fick hjälp av kollega att lägga kompress och kördes sedan till Näl där såret rengjordes och lades om. Skadan har inte lett till sjukskrivning, och vaktmästarna ska använda säkrare verktyg som till exempel avbitartång när det är möjligt. Sammanfattningsvis är det få tillbud och skador på medarbetare vilket tyder på välfungerande rutiner och säker arbetsplats. Ett av tillbuden faller inom de risker vi identifierat ensamarbete och upprörda/hotfulla elever vilket belyser vikten av det förebyggande arbetet inom området. Barn och elevhälsan Sammanställning av tillbud och skador för medarbetare Totalt anmälda tillbud: 8 Tillbud är en oönskad händelse eller situation som kunnat leda till hälsobesvär, sjukdom eller olycksfall Antal Antal män o kvinnor Män Psykisk risk Fysisk risk 8

19 Rapport 13(15) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/00026 Kvinnor 3 5 Tillbudet var så allvarligt (fara för liv och hälsa) att Arbetsmiljöverket har informerats 0 Annan myndighet har underrättats med anledning av tillbudet 0 Totalt anmälda skador: 0 Analys av anmälda tillbud och skador barn och elevhälsan Fysisk risk tre av anmälningarna gäller svartmögel i en och samma byggnad där tre medarbetare har sin arbetsplats. (Hovhultsskolans skolsköterska, kurator och specialpedagog). Sanering och renovering har genomförts. Övriga fysiska risker är även de åtgärdade. Psykisks risk handlar om för hög arbetsbelastning som leder till stress och sömnsvårigheter bland annat. Vi följer upp genom årlig arbetsmiljöenkät från Prevent. Att komma tillrätta med stressen är svårt då det skulle behövas fler tjänster. Antalet elever ökar och även elever med ohälsa ökar, inte minst nyanlända med olika psykiska hälsobekymmer och en utsatt social situation. Skolorna storlek påverkar också då många tjänster delas mellan två enheter. Det upplevs stressande att jobba mot två rektorer/elevhälsoteam och att inte alltid vara på plats. Som chef trycker jag mycket på att man måste ta rast och reflektionstid. Man gör inte ett bättre jobb genom att bara köra på och köra slut på sig. Företagshälsovård har kopplats in för insatser för några enskilda medarbetare.

20 Rapport 14(15) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/00026 Årlig T Barn och utbildningsförvaltningen Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron inom BUN har minskat något jämfört med samma period förra året. Det är tredje året i rad som trenden går åt det hållet. Den totala sjukfrånvaron bland medarbetare inom BUN är 5,85%, att jämföra med 6,07 % (2017) och 6,19% (2016). Kvinnors totala sjukfrånvaro uppgår till 6,29% och mäns totala sjukfrånvaro uppgår till 4,49%. Under året har kvinnors frånvaro sjunkit något medan männens ligger konstant. För hela kommunen är den totala sjukfrånvaron 7,39%, fördelat på kvinnor 8,03% och män 5,08%. Grundskolan är den verksamhet där den totala sjukfrånvaron ökar något, ligger idag på 6,07%. Övriga verksamheter har minskad sjukfrånvaro gymnasiet ligger på 3,58%, vuxenutbildningen på 3,87% och förskolan på 8,12%. Förskolan är den verksamhet där den totala sjukfrånvaron sjunkit mest, både kort- och långtidsfrånvaro, även om verksamheten fortsatt har en hög frånvaro i förhållande till övriga verksamheter. Långtidsfrånvaron (60 dagar eller mer) fortsätter att minska, även den för tredje året i rad och ligger nu på 2,82%, jämfört med 3,20 % (2017) och 3,61% (2016). Korttidsfrånvaron (> 59 dagar) har de sista tre åren sakta ökat i förvaltningen. Vid nuvarande mätning ligger den på 3,03% att jämföra med 2,87% (2017) och 2,58% (2016). Det är viktigt att fortsatt arbeta med att tidigt uppmärksamma upprepad sjukfrånvaro, då vi vet att detta annars kan leda till en ökad långtidsfrånvaro. Under 2018 har ett förebyggande program införts, i samarbete med företagshälsovården, med syfte att agera på tidiga signaler och minska risken för sjukskrivning, Under hösten genomförs inventeringssamtal med samtliga chefer inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Under inventeringssamtalen går HR-partner tillsammans med berörd chef igenom lång och kort sjukfrånvaro, eventuella nyheter och ändringar inom rehabiliteringsprocessen, uppföljning av tidigare ärenden och annan aktuell information. I dagsläget har alla rektorer och enhetschefer inom barn- och utbildningsförvaltningen tillgång till rehabiliteringsverktyget Adato. Där ska all dokumentation i rehabiliteringsärenden läggas. Systemet innehåller även olika typer av mallar som ska underlätta för cheferna att komma vidare i rehabiliteringsprocesserna. Under hösten anordnas workshops i Adato för att stärka chefernas möjligheter att på bästa sätt använda systemet. Pilotverksamheterna i Hälsoresan 2017 (Herrestads förskola, Myntets förskola och Hönsebergets förskola), har fortsatt sitt arbete med uppföljning och utvärdering av de insatser som gjorts på enheterna. Inom varje pilotsatsning ingår att företagshälsovården träffar cheferna under processens gång. Syftet är dels stöd och coachning i det egna ledarskapet dels samtidigt skapa större effekter för arbetsgrupperna med röd tråd och vad cheferna kan göra med medarbetarna mellan träffarna. Under dessa träffar varvas reflektion, samtal i smågrupper och i helgrupp samt att prova praktiska verktyg och metoder kopplat till teorier. Syftet är att ge effekter för enskild individ, hela arbetsgruppen och verksamheten. Uppföljning och utvärdering av insatserna för respektive pilotverksamhet i Hälsoresan genomförs av HR-strateg för att se långsiktiga resultat och

21 Rapport Barn och utbildning 15(15) Dnr BUN 2018/00026 effekter. Dessutom blir detta en samtalspunkt under inventeringssamtalen med cheferna för pilotverksamheterna, för att säkerställa att insatsernas resultat hålls levande och fortsätter att utvecklas. Under sammanfattning till KF: Sjukfrånvaron inom BUN har minskat något jämfört med samma period förra året. Det är tredje året i rad som trenden går åt det hållet. Den totala sjukfrånvaron bland medarbetare inom BUN är 5,85%. Kvinnors totala sjukfrånvaro uppgår till 6,29% och mäns totala sjukfrånvaro uppgår till 4,49%. Under hösten genomförs inventeringssamtal med samtliga chefer inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Alla rektorer och enhetschefer inom barn- och utbildningsförvaltningen har tillgång till rehabiliteringsverktyget Adato och workshops i systemet anordnas under hösten. Under 2018 har ett förebyggande program införts, i samarbete med företagshälsovården, med syfte att agera på tidiga signaler och minska risken för sjukskrivning, Attraktiv arbetsgivare En del i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare är: Översyn av central introduktion för nyanställda som kopplas tydligare till verksamheternas introduktioner. Arbete pågår med att definiera chef- och ledarskapskriterier samt att se över chefers förutsättningar exempelvis genom mål för antalet medarbetare per chef. Arbete pågår med att identifiera nya sätt att möta kompetensförsörjningsbehoven, t.ex. utifrån rekrytering, porträttering i sociala medier, och andra lösningar som kan stärka vårt arbetsgivarvarumärke. Tjänsteplaneringsgrupp startas upp med representanter från samtliga verksamheter inom Barn- och utbildningsförvaltningen under hösten Syftet är att öka dialogen mellan verksamheterna för att underlätta, planera och agera som en arbetsgivare i frågor som rör tjänsteplanering i stort. Fortsatt arbete med friskvård och hälsofrämjande aktiviteter Arinette Jonshamre Utredare

22 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Information - Förvaltningschef Förvaltningschefen informerar - Organisation Barn och elevhälsan - Statusrapport Källdalsskolan - Statusrapport faktura kunskapsförbundet väst 2. Lokalfrågor 3. Inspektionsärenden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

23 Tjänsteskrivelse 1(1) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/00014 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information - Förvaltningschef Förvaltningschefen informerar - Organisation Barn och elevhälsan - Statusrapport Källdalsskolan - Statusrapport faktura kunskapsförbundet väst 2. Lokalfrågor 3. Inspektionsärenden

24 Skrivelse Barn och utbildning 1(13) Dnr BUN 2018/00028 Pågående ärenden myndigheter 2018 Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Begäran om Beslut att avsluta Svar daterat yttrande ärendet med BJ skickas Skolinspektionen :113 Anmälan om elevens skolsituation vid Norgårdenskolan 7-9 (BUN 2018/00083) Skolinspektionen :10534 Anmälan om skyldigheten att motverka kränkande behandling vid Uddevalla gymnasieskola Östrabo Yrkes i Uddevalla kommun (2018/00227) Skolinspektionen :1255 Anmälan om en elevs skolsituation vid Västerskolan 4-7 i Uddevalla kommun (BUN 2018/00339) Skolinspektionen :2169 Anmälan om elevs skolsituation vid Uddevalla vuxenutbildning (BUN 2018/00368) Begäran om yttrande Yttrande med BJ skickas Beslut om föreläggande svar senast 25 september Begäran om yttrande Anmälan och Beslut att lämna anmälan till Uddevalla kommun men skicka utredning till Skolinspektionen senast 27 april Beslut att avsluta uppföljningen av ärendet Beslut att avsluta ärendet Beslut att avsluta uppföljning av ärendet Yttrande med BJ skickas Yttrande med BJ skickas Yttrande med BJ skickas

25 Skrivelse Barn och utbildning 2(13) Dnr BUN 2018/00028 Skolinspektionen : Anmälan om elevs rätt till stöd och särskilt stöd vid Linnéaskolan i Uddevalla kommun BUN 2018/00545 Skolinspektionen :5236 Anmälan om elevs skolsituation vid Västerskolan i Uddevalla kommun (BUN 2018/00639) Skolinspektionen : Anmälan om skolsituation för en elev vid Stråketskolan i Uddevalla kommun (BUN 2018/00796) Skolinspektionen : Anmälan gällande betygsättning på Västerskolan (BUN 2018/00843) Skolinspektionen : Beslut att överlämna anmälan mot Bokenäs skola till Uddevalla kommun (BUN 2018/00896) Skolinspektionen :9485 Beslut att överlämna anmälan mot Uddevalla Begäran om yttrande Beslut att lämna över ärendet till Uddevalla kommun Svar daterat skickas Beslut att lämna över anmälan till Uddevalla kommuns klagomålshantering Beslut att lämna över anmälan till kommunens klagomålshantering Beslut om föreläggande svar senast 7/ Beslut att lämna :5236 Anmälan om elevs skolsituation vid Västerskolan till Uddevalla kommun för utredning av åtgärder Begäran om komplettering Beslut att avsluta uppföljningen av ärendet Beslut att avsluta ärendet Beslut att lämna över anmälan till kommunens Svar med bilagor skickas Svar diarieförs komplettering inskickad skickat med BJ till Skolinspektionen skickat med BJ till anmälare Svar daterat lämnas

26 Skrivelse Barn och utbildning 3(13) Dnr BUN 2018/00028 gymnasieskola, Östrabo 1 till Uddevalla kommun (BUN 2018/01062) klagomålshantering med svar senast 9 januari Barn och elevombudet enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Begäran om Beslut om att Svar skickas till yttrande ärendet avslutas Barn och elevombudet Svar daterat med BJ skickas Begäran om komplettering kompletterande svar skickas Ljungskileskolans Likabehandlingslaner skickas Beslut om föreläggande Barn- och elevombudet :10385 Anmälan om kränkande behandling vid Ljungskileskolan (BUN 2018/00069) Barn och elevombudet :76 - Anmälan om kränkande behandling vid Äsperödsskolan, Uddevalla kommun (BUN 2018/00214) Diskrimineringsombudsmannen Begäran om yttrande yttrande med BJ skickas Begäran om komplettering Beslut att avsluta ärendet Komplettering skickas

27 Skrivelse Barn och utbildning 4(13) Dnr BUN 2018/00028 Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolväsendets överklagandenämnd Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen beslut friskolor Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Beslut att avslå ansökan :1056 Skolinspektionens remiss - Ansökan om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasiesärskola vid Nuntorpsgymnasiet i Vänersborgs kommun fr.o.m. läsåret 2019/2020 (2018/00307) :1084 Skolinspektionens remiss - Ansökan om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid Nuntorpsgymnasiet i Beslut att avslå ansökan Beslut att godkänna ansökan efter överklagan Beslut att godkänna ansökan efter överklagan

28 Skrivelse Barn och utbildning 5(13) Dnr BUN 2018/00028 Vänersborgs kommun fr.o.m. läsåret 2019/2020 (BUN 2018/00309) :1103 Skolinspektionens remiss - Ansökan om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid Lärlingsgymnasiet i Dalsland i Vänersborgs kommun fr.o.m. läsåret 2019/2020 (BUN 2018/00293) :970 Skolinspektionens remiss - Ansökan från Lärlingsgymnasiet i Sverige AB om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid Lärlingsgymnasiet i Ale fr.o.m. läsåret 2019/2020 (BUN 2018/00290) :925 Skolinspektionens remiss - Ansökan från Thoren Innovation School AB om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid Thoren Innovation School Uddevalla fr.o.m. läsåret 2019/2020 (BUN 2018/00289) Domstolar Beslut att avslå ansökan Beslut att avslå ansökan Beslut att avslå ansökan Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling

29 Skrivelse Barn och utbildning 6(13) Dnr BUN 2018/00028 Pågående ärenden myndigheter 2017 Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Begäran om Beslut att avsluta Yttrande daterat yttrande Svar senast 3 april ärendet skickas med BJ Yttrande daterat skickas med BJ Beslut om föreläggande Svar senast 16 jan. Skolinspektionen :2179 Anmälan om bristande tillsyn och skyldigheten att motverka kränkande behandling vid Fjällrävens förskola i Uddevalla kommun (BUN 2017/00259) Skolinspektionen :2613 Anmälan om elevers skolsituation vid Herrestadsskolan i Uddevalla kommun (BUN 2017/00432) Skolinspektionen :2613 Anmälan om skyldigheten att motverka kränkande Begäran om yttrande Delbeslut att lämna över delar av anmälan som rör skolans bristande kommunikation och bemötande till Uddevalla kommun Beslut att avsluta ärendet svar till vårdnadshavare skickas Yttrande och BJ skickas

30 Skrivelse Barn och utbildning 7(13) Dnr BUN 2018/00028 behandling vid Herrestadsskolan i Uddevalla kommun (BUN 2017/00432) Skolinspektionen :4951 Anmälan gällande skolsituationen för en elev vid Uddevalla gymnasieskola Östrabo i Uddevalla kommun (BUN 2017/00579) Skolinspektionen : Anmälan om elevs skolsituation vid Sommarhemsskolan F-6 i Uddevalla kommun (BUN 2017/00670) Skolinspektionen : Anmälan om skyldigheten att motverka kränkande behandling vid Bokenäs skola (BUN 2017/00720) Yttrande daterat skickas Svar till anmälare daterat skickas Begäran om yttrande Svar daterat skickas med BJ Begäran om komplettering komplettering daterad skickas Komplettering daterad skickas Beslut om föreläggande Begäran om yttrande Beslut om föreläggande med svar senast 7 september Beslut om att lämna över anmälan till Uddevalla kommun. Svar senast 18/ Beslut från BEO att avsluta ärendet Beslut från Skolinspektionen att avsluta ärendet Beslut att avsluta ärendet kompletterande svar skickas svar skickas till Skolinspektionen Svar skickas till Skolinspektionen

31 Skrivelse Barn och utbildning 8(13) Dnr BUN 2018/00028 Skolinspektionen :7383 Anmälan om skolsituationen för en elev vid Ramnerödsskolan i Uddevalla kommun (BUN 2017/00896) Skolinspektionen :9278 Anmälan om skolsituationen för en elev vid Dalabergsskolan i Uddevalla kommun (BUN 2017/01000) Barn och elevombudet enskilda elever Barn och elevombudet :4124 Anmälan om kränkande behandling vid Herrestadsskolan, Uddevalla kommun (BUN 2017/00483) Begäran om yttrande Svar till skolinspektionen skickas Skolinspektionens beslut om föreläggande BEO:s beslut att avsluta ärendet svar skickas till Skolinspektionen Begäran om komplettering senast 20/ Begäran om yttrande Beslut om föreläggande svar senast 10/ Beslut att avsluta ärendet Beslut från BEO att inte vidta någon åtgärd. Svar skickas till skolinspektionen svar daterat med beslutsjournal skickas Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Begäran om Beslut att avsluta yttrande senast 5/6 ärendet Hänvisning till ärende :2613 (2017/00432) skickas

32 Skrivelse Barn och utbildning 9(13) Dnr BUN 2018/00028 Barn och elevombudet :4122 Anmälan om kränkande behandling vid Herrestadsskolan, Uddevalla kommun (BUN 2017/00482) Barn och elevombudet : Anmälan om kränkande behandling vid Uddevalla gymnasieskola, Agneberg, Uddevalla kommun (BUN 2017/00882) Barn- och elevombudet : Anmälan om kränkande behandling vid Dalabergsskolan, Uddevalla kommun (BUN 2017/00950) Diskrimineringsombudsmannen Begäran om yttrande senast 5/ Begäran om yttrande Svar till BEO skickas Anmälarens synpunkter på huvudmannens svar Beslut om föreläggande Begäran om yttrande Svar med BJ skickas Begäran om komplettering Kompletterande svar skickas Begäran om komplettering Beslut att avsluta ärendet Beslut att avsluta ärendet Beslut att avsluta ärendet Yttrande och BJ skickas svar för föreläggande med BJ skickas kompletterande svar skickas

33 Skrivelse Barn och utbildning 10(13) Dnr BUN 2018/00028 Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolväsendets överklagandenämnd Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen beslut friskolor Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Informationsbrev Svar skickas om tillsyn fristående skola Skolinspektionens tillsyn av Vassbo skola (BUN 2017/00405) Domstolar Uppföljningsbeslut Skolinspektionen avslutar tillsynen Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Kammarrätten mål Rätt att ta del av allmän handling (BUN 2016/00630) Begäran att ta del av allmän handling Avslag på begäran då handlingarna inte är allmänna Kammarättens beslut Beslut skickas till part

34 Skrivelse Barn och utbildning 11(13) Dnr BUN 2018/ Överklagan till Kammarrätten Missiv till Kammarrätten Rekvisition från Kammarrätten Information till Kammarrätten Kammarrätten upphäver det överklagade beslutet Handlingar skickas till part Överklagan till kammarrätten gällande utlämnande av handling Överklagan och missiv skickas till Kammarrätten Kammarrättens begäran om handlingar Begärda handlingar skickas till Kammarrätten

35 Skrivelse Barn och utbildning 12(13) Dnr BUN 2018/00028 Pågående ärenden från 2016 Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Barn och elevombudet enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Barn och elevombudet :8357 Anmälan om kränkande behandling vid Herrestadsskolan, Uddevalla kommun T.G. (BUN 2016/00768) Begäran om yttrande Komplettering av anmälan Komplettering av anmälan Komplettering av anmälan Yttrande och beslutjournal skickas Beslut om föreläggande senast Beslut att avsluta uppföljningen men att öppna ett nytt ärende med dnr : Beslut att avsluta ärendet (BUN 2018/00621) Yttrande och BJ skickas Diskrimineringsombudsmannen

36 Skrivelse Barn och utbildning 13(13) Dnr BUN 2018/00028 Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolväsendets överklagandenämnd Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen beslut friskolor Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Domstolar Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling

37 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Information - Ordförande Information från Fyrbodal. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

38 Tjänsteskrivelse 1(1) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/00015 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information - Ordförande Information från Fyrbodal.

39 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Verksamhetsplan med budget 2019 Barn och utbildningsnämnden Sammanfattning Barn och utbildningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till verksamhetsplan och budget för åren enligt bilagor. Förslaget utgår från aktuella ekonomiska förutsättningar. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse med bilagor. Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan inklusive anslagsbindningsnivåer enligt bilagor. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

40 Tjänsteskrivelse 1(1) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/00018 Handläggare Utredare Anna Hurtig Telefon Verksamhetsplan med budget 2019 Barn och utbildningsnämnden Sammanfattning Barn och utbildningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till verksamhetsplan och budget för åren enligt bilagor. Förslaget utgår från aktuella ekonomiska förutsättningar. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse med bilagor. Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan inklusive anslagsbindningsnivåer enligt bilagor. Staffan Lindroos Förvaltningschef Anna Hurtig Utredare Expediera till Kommunstyrelsen

41 Verksamhetsplan med budget 2019 Verksamhetsplan med budget 2019 Barn- och utbildningsnämnden

42 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden Innehållsförteckning 1 Del I Verksamhetsbeskrivning och organisation Pågående uppdrag och mått Ekonomisk översikt Barn- och utbildningsnämnden Del II Övergripande omvärldsanalys och utmaningar Ekonomisk och verksamhetsmässig analys Förskola Grundskola/Fritidshem Särskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Gemensam verksamhet Nyckeltal... 24

43 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden 1 Del I 1.1 Verksamhetsbeskrivning och organisation Barn och utbildningsnämnden svarar för att Uddevallas invånare har tillgång till barnomsorg och utbildning. Även genomförandeansvaret för cirka 1500 gymnasieelever från närliggande kommuner inom Fyrbodal ingår i nämndens ansvar genom samverkansavtal. De olika verksamheterna ska uppmuntra till utveckling och lärande, ge stöd och ha positiva förväntningar på varje individ med tydlig fokusering på mål, resultat, uppföljning och en god livskvalitet. All förskole- och utbildningsverksamhet för barn och ungdomar, även enskild och fristående verksamhet, finansieras över Barn och utbildnings budget. Inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen erhålls statsbidrag för att stödja lärlingsutbildningen. Inom vuxenutbildningen finns utbildningar som helt eller delvis finansieras med statsbidrag. De senaste åren har, för samtliga verksamheter, flera riktade statsbidrag införts som måste sökas av barn och

44 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden utbildningsförvaltningen och alltså inte tilldelas kommunen generellt (automatiskt) och kanaliseras via kommunbidraget. Förskola och pedagogisk omsorg Kommunen erbjuder förskola och pedagogisk omsorg utifrån familjers olika behov. I kommunen kan föräldrar välja mellan kommunala och fristående verksamheter som vänder sig till åldersgruppen 1 5 år. Fristående pedagogisk omsorg vänder sig till åldersgruppen 1-13 år. Den fristående verksamheten är dock inte en del av nämndens uppdrag men den står under nämndens tillsyn. Förskoleklass Förskoleklass är sedan höstterminen 2018 obligatoriskt från det år då barnen fyller sex år. Förskoleklassen är lokal- och verksamhetsmässigt knuten till grundskolan. Grundskola Grundskolan utgör det obligatoriska skolväsendet för elever 7 16 år. Inom kommunen finns kommunala och fristående grundskolor med delvis olika profiler. Kommunen ansvarar för att alla barn och ungdomar, vars hemkommun är Uddevalla, får tillgång till grundskola. Grundsärskola Grundsärskola är en skolform för elever 7 16 år med utvecklingsstörning. Grundsärskolan ligger under verksamhetschefen för grundskolas ansvar och samorganiseras i viss mån med grundskolan. Fritidshem Kommunen ansvarar för tillgång till fritidsverksamhet för barn från sex till och med tolv års ålder. Verksamheten är lokal- och verksamhetsintegrerad inom grund- och grundsärskola. Samverkan sker med kultur- och fritidsförvaltningen i öppen verksamhet i vissa kommundelar för barn mellan tio och tolv år. Även fristående fritidshem finns i kommunen. Gymnasieskola Gymnasieskola är en frivillig skolform för ungdomar år. Den förbereder för yrkesverksamhet eller högskolestudier. På senare tid har elevens rätt att välja program och skola ökat. I kommunen finns kommunala Uddevalla gymnasieskola och några fristående gymnasieskolor som tillsammans erbjuder ett stort antal utbildningar. Uddevalla gymnasieskola får ca 50 % av sina elever från andra kommuner, främst inom Fyrbodal. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskola är en frivillig skolform för elever med utvecklingsstörning i åldersgruppen år. Gymnasiesärskolan ligger inom verksamhetschefen för gymnasieskolas ansvar och är lokalintegrerad i Uddevalla gymnasieskola. Liksom gymnasieskolan tar gymnasiesärskolan emot andra kommuner och elever från Uddevalla går i gymnasiesärskola på annan ort.

45 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden Vuxenutbildning Vuxenutbildningen består av kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå inkl. yrkes- och lärlingsutbildningar, särskild utbildning för vuxna (särvux) samt utbildningar inom Yrkeshögskolan. Utbildning i svenska för invandrare (sfi) ingår numera som en del i kommunal vuxenutbildning. 1.2 Pågående uppdrag och mått Verksamhetsplanen innehåller inga prioriterade områden, strategier eller mått från kommunfullmäktiges styrkort. Senast juni 2019 tas en ny, uppdaterad verksamhetsplan, då utifrån ny strategisk plan och eventuella ändringar i styrmodellen. Den politiska styrningen består av uppdrag från flerårsplan , ej slutförda uppdrag från nämnd samt mått med tillhörande målnivåer från nämnd. 5 uppdrag från kommunfullmäktiges styrkort och tidigare flerårsplaner samt 12 uppdrag från nämnd har slutrapporterats och avslutats under Förutom ett minskat antal uppdrag genom slutrapportering av tidigare uppdrag reduceras antal mått som nämnden styr mot, detta i linje med den gemensamma modellen för systematiskt kvalitetsarbete som ska börja gälla från och med läsåret 2019/2020. Förskoleverksamheten har som ambition att skapa ett index på några av svaren från de obligatoriska frågorna på barnens utvecklingssamtal. Vuxenutbildningen har som ambition att arbeta fram ett förslag till mått gällande andel elever som är i studier eller arbete 4 månader efter avslutade studier. Det övergripande arbetet med mått planeras ske under våren 2019 inför beslut om nytt styrkort i juni. Beslut om viktiga nyckeltal som understödjer processen i styrningen mot höjda kunskapsresultat tas i samband med beslut om nytt styrkort senast juni Exempel på sådana nyckeltal är trygghet och studiero, lärarbehörighet och personaltäthet och andra nyckeltal från t.ex. Skolinspektionens enkäter samt andra enkäter. Inga förändringar i målnivåer görs utan avvaktas arbetet med nytt styrkort. Pågående uppdrag (antingen ej slutförda uppdrag från nämnd, uppdrag från kommunfullmäktiges flerårsplan samt uppdrag från den nya majoritetens politiska plattform) framgår i tabellerna nedan och kommenteras därefter sammanfattande: Uppdrag från kommunfullmäktiges flerårsplan Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan och fått i uppdrag att under 2018 använda 26 mkr i generell utökning till framförallt grundskolans verksamhet för att möjliggöra höjda kunskapsresultat. Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan och fått i uppdrag att under 2017 använda 5 mkr och under 2019 använda 3 mkr till kvalitetshöjande åtgärder avseende elevhälsoarbetet i grundskolan. Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2019 använda 7 mkr för att upprätta ett lärcentrum inom vuxenutbildningen i samverkan med närliggande kommuner med fokus på strategisk kompetensförsörjning. Lärcentret ska erbjuda utbildning från grundläggande utbildningsnivå till kvalificerad eftergymnasialnivå i nära samarbete med arbetsmarknaden och näringslivet, matchning ska ske med företagens och

46 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag från kommunfullmäktiges flerårsplan kommunens kompetensförsörjning. Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan och fått i uppdrag att under 2017 och 2019 använda 10 mkr för att minska barngruppernas storlek inom förskolan. De barngrupper som i dagsläget är störst ska prioriteras. Kompletterande uppdrag från kommunfullmäktiges i samband med beslut om budget 2019 Att arbeta för en bra och trygg skola med studiero och förbättrade studieresultat Att verka för fler kommunala dagbarnvårdare och se över villkoren för enskild pedagogisk omsorg Att verka för en effektiv resursstark organisation med fokus på kompetens, ny teknik och ökat samarbete mellan skolor och förvaltningar Att säkerställa skolans lokalförsörjning och lokalkvalitet utifrån ett beställaransvar Att arbeta för ökad samverkan med den idéburna sektorn och att träffa fler IOP-avtal (idéburet offentligt partnerskap) Att ta fram en plan för ökad digitalisering och utnyttjande av ny teknik Uppdrag från nämndens styrkort Förvaltningen ska förbättra resultatanalysen och delta i SKL:s satsning på skolanalys för förbättrade kunskapsresultat. Förvaltningen ska ingå i projektet Skolutveckling på vetenskaplig grund i samarbete med Chalmers. Förvaltningen ska ta fram gemensamma rutiner för övergångar mellan alla skolor och skolformer. Särskild fokus ska läggas vid övergången mellan åk 5 och 6 alt. åk 6 och 7. Förvaltningen ska definiera/förtydliga vad attraktiv arbetsgivare specifikt innebär för Barn och utbildning i Uddevalla kommun. Detta erbjuder vi i Uddevalla kommun. Förvaltningen ska effektivisera administrativa processer/rutiner. Mått från nämnd Målsättning 2019 Målsättning 2020 Målsättning 2021 Andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet Genomsnittligt meritvärde, åk 6 (egen undersökning) ,1 Genomsnittligt meritvärde, åk 9 (Skolverket) 215 Andel elever med gymnasieexamen inom tre år (Skolverket) Genomsnittlig betygspoäng gymnasieskola (Skolverket) Sammanfattande kommentarer Arbetet med hur nämnden ska ta sig an de nya uppdragen från den majoritetens politiska plattform kommer att påbörjas.

47 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden Barn och utbildningsnämnden kommer inom ramen för kommunfullmäktiges fortsatta uppdrag om höjda kunskapsresultat fortsatt arbeta med de tre utvecklingsprojekt som nämnden under 2018 gav förvaltningen i uppdrag att genomföra. Att delta i SKL Skolanalys var ett av dem, vars identifierade utvecklingsområden för att förbättra elevernas kunskapsresultat fortgår under Detta arbete är nära kopplat till det samarbete som under 2018 inletts med Skolverket inom ramen för projektet Samverkan för bästa skola, ett projekt som pågår under tre år för att förbättra kunskapsresultaten och öka likvärdigheten i huvudmannens skolor. Uppdraget Skola på vetenskaplig grund i samarbete med Chalmers/Me Analytics ska efter ett inledande pilotår implementeras i större skala och det blir därför viktigt att hitta en gemensam ingång för det fortsatta arbetet under För att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens och elevernas utveckling och lärande gav nämnden förvaltningen i uppdrag att under 2018 ta fram rutiner för övergångar mellan årskurser och skolformer. Uppdraget är slutfört mellan förskola och grundskola. Arbetet fortsätter mellan övriga skolformer under mkr kommer att användas till kvalitetshöjande åtgärder avseende elevhälsoarbetet i grundskolan för att bättre kunna stödja elevernas utveckling mot elevernas mål. Insatser ska göras för att säkra god tillgång till och höja kvalitén på elevhälsan, till gagn för Uddevallas grundskoleelever. Förskolans arbete med att organisera barnen i mindre barngrupper har gynnat barnen. För att ge möjlighet att bibehålla barngruppernas storlek då statsbidraget reducerats satsas 10 mkr på förskolan. Svårigheten att rekrytera personal med rätt kompetens gälla hela organisationen och pekar på nödvändigheten av att kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Nämndens uppdrag till förvaltningen att definiera och tydliggöra innebörden i detta fortgår under Som ett led i den framtida kompetensförsörjning i stort i kommunen har kommunfullmäktige gett nämnden i uppdrag att upprätta ett lärcentrum inom vuxenutbildningen. 7 mkr avsätts till vuxenutbildningen för detta ändamål. Nämndens uppdrag om att effektivisera administrativa processer och rutiner fortlöper under 2019 och är en del av det större effektiviseringsuppdraget som åligger nämnden och dess förvaltning. Rätt utnyttjande av kompetens, ny teknik och ökat samarbete är viktiga delar i detta. Det omfattande arbetet med både kort- och långsiktiga effektiviseringsåtgärder ska fortsätta.

48 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden 1.3 Ekonomisk översikt Barn- och utbildningsnämnden Kommunbidrag och investeringar mkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget fast pris 2019 Budget löpande pris 2019 Plan 2020 Plan 2021 Kommunbidrag 1339,9 1431,3 1461,7 1483,9 1507,5 Investeringar 72,5 429,0 420,0 398,0 308,0 Fram till 2017 har genomförandegraden av investeringsplanens listade objekt varit mycket låg. Detta pekar på att det i lokalförsörjningsplanen och därmed också i investeringsplanen tagits upp objekt som inte kunnat genomföras enligt den uppgjorda planen. Det är mycket viktigt att den tidplan som lokalförsörjningsplanen visar också kan genomföras eftersom planen ligger till grund för investeringsplanen. Detta fordrar ett ökat samarbete med Samhällsbyggnadsförvaltningen samt att nödvändiga prioriteringar beslutas i kommunens politiska ledning. Kommunfullmäktige har i sitt beslut om flerårsplan för beslutat om ekonomiska ramar för treårsperioden. Utifrån befolkningsprognos tillförs respektive verksamhet resurstillskott för att bibehålla kvalitetsnivån i verksamheten. Därutöver tillförs nämnden 5 mkr i ökat kommunbidrag som kompensation för ökad volym i de verksamheter som inte ingår i demografianslaget ovan. Beslutet om ökade ramar för BUN under 2019 kompletteras med krav på effektiviseringar om 17 mkr för Effektiviseringsuppdragets omfattning är ca 1,2 % av ingående kommunbidrag. Många av de effektiviseringar som kommer att genomföras får bara effekt del av år/ halvår vilket innebär krav på ökade effektiviseringar för att ligga i fas med kommande effektiviseringskrav år 2 och 3. Budget per verksamhetsområde mkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Förskola 80,2 467,2 387,0 Grundskola/Fritidshem 82,5 805,3 722,8 Särskola 10,8 71,7 60,9 Gymnasieskola 205,8 405,9 200,1 Vuxenutbildning 43,2 109,7 66,5 Gemensam verksamhet 0,5 24,9 24,4 Förskola: 10 mkr för att ge möjlighet att bibehålla barngruppernas storlek då statsbidraget reducerats. Effektiviseringsuppdrag: 4,3 mkr.

49 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden Grundskola/fritidshem: 3 mkr till kvalitetshöjande åtgärder avseende elevhälsoarbetet i grundskolan. Effektiviseringsuppdrag: 8,4 mkr. Särskola: Effektiviseringsuppdrag: 700 tkr. Gymnasieskola: 1 mkr avsätts för asylelever. Effektiviseringsuppdrag: 2,3 mkr. Vuxenutbildning: 7 mkr för att upprätta ett lärcentrum inom vuxenutbildningen. Effektiviseringsuppdrag: 700 tkr mkr. Gemensam verksamhet: Effektiviseringsuppdrag: 600 tkr Utöver verksamheternas egna effektiviseringar skall alla verksamheter gemensamt arbeta med att effektivisera utvalda aktiviteter och processer. Gemensamma områden att gå vidare med är lovskolor, rekryteringsprocess, läromedel, speciallokaler, specialkompetenser, upphandling och digital strategi. 2 Del II 2.1 Övergripande omvärldsanalys och utmaningar Välfärdsutmaningar Alla kommuner står inför stora utmaningar de kommande åren. De stora utmaningarna kommer sig av en hög demografisk utveckling, stora investeringsbehov och svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens. Detta i ett läge där intäkterna inte ökar lika mycket som kostnaderna och konjunkturen beräknas vika. Välfärdsbehoven ökar för de flesta kommuner som en effekt av demografiska förändringar. Både antalet äldre och yngre ökar kraftigt samtidigt som de i arbetsför ålder ökar i mindre omfattning. Försörjningskvoten ökar med knappt 20 %. Genom höga födelsetal och invandring ökar andel och antal barn och unga. Utvecklingen i Uddevalla ligger något högre än riksgenomsnittet. Ökningstakten i de lägre åldrarna avtar något men ligger kvar på en betydande nivå. Ökningstakten i de högre åldrarna (högstadiet och gymnasieskola) är mycket hög de kommande åren. Den demografiska utvecklingen leder till stora behov av personal och lokaler. Allt fler yngre ställer krav på fler förskolor och skolor. Planerna att investera har ökat kraftigt de senaste åren med en omfattande genomförandeproblematik. Ännu är de planerade objekten vad gäller gymnasieskolor relativt låg. De ökande investeringarna medför också kraftigt ökade driftskostnader. Både för själva investeringen och för verksamheten som ska utföras i den. Rekryteringsproblematiken har ökat de senaste åren och vid många rekryteringar är det svårt att få tag i rätt person med rätt kompetens. Under perioden april till augusti 2018 hade Barn- och utbildningsförvaltningen ute 188 annonser motsvarande 232 tjänster vilket tydligt visar på den ökande mängden rekryteringar. Effekten av de ökande välfärdsbehoven är att kommunernas ekonomi påverkas kraftigt. Kostnader för investeringar och demografi är betydligt större än intäktsökningen. För att hantera utmaningarna

50 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden krävs stora effektiviseringar. För Uddevallas del är detta beräknat till ca 200 mkr fram till Alternativa, långsiktiga lösningar inom exempelvis områdena kompetens, teknik, samarbete, administration och lokalanvändning krävs. Utmaningen ligger i att klara större volymer utan att antalet anställda ökar i samma takt och utan att kvaliteten försämras. Uddevallas situation är inte unik i kommunsverige vi delar den med en stor majoritet av landets kommuner. SKL (Sveriges kommuner och Landsting) har lämnat ett antal förslag till för att lösa utmaningarna och lyfter fram fyra fokusområden som särskilt intressanta. Det första handlar om ett längre arbetsliv: vi behöver jobba längre vilket innebär högre pensionsålder, vi behöver arbeta heltid, heltid ska vara norm; vi behöver arbeta på nya sätt och hitta andra lösningar för att genomföra våra uppdrag samt; personalen vi har behöver kompetensutvecklas för att klara nya utmaningar. Det andra fokusområdet är teknik. Vi behöver utmana traditionella arbetssätt och använda tekniken för att genomföra detta. Det tredje handlar om ökad samverkan. Vi behöver samarbeta i ökad omfattning inom kommunen. Den fjärde och sista handlar om att förbättrad statlig styrning genom att minska de riktade statsbidragen och öka de generella bidragen. Riktade statsbidrag leder till mycket administration men även till låsningar som gör att kommunerna hindras i möjligheterna att effektivisera. SKL (Sveriges kommuner och Landsting) har lämnat ett antal förslag till kommunerna på aktiviteter och åtgärder för att lösa rekryteringsutmaningarna: - Ny form av lärarutbildning, som kommunerna i Dalaregionen har tillsammans med Högskolan Dalarna, som Lärarnas tidning också skrivit om tidigare i artikeln Snabb succé för betald lärarutbildning i Dalarna - Locka unga och nya lärare, till exempel anställa läraraspiranter i ett år, som Töreboda kommun har gjort. - Påverka normer och attityder till läraryrket. - Vara en attraktiv arbetsgivare genom bland annat tydlighet i arbetsfördelning, möjlighet i löne- och karriärutveckling samt god arbetsmiljö. - Förlänga arbetslivet genom individuella och flexibla lösningar. Till exempel som Borås, locka tillbaka pensionerade lärare. - Ta in andra yrkesgrupper i skolan. - Hitta nya organisationsmodeller och arbetssätt, som tvålärarsystem, bättre samverkan mellan olika lärargrupper eller en ökad arbetsspecialisering. - Använda sig av digitala lösningar som fjärrundervisning i högre grad. Elevernas måluppfyllelse Uddevalla kommuns resultat av elevers måluppfyllelse är inte heller på något sätt unik i Sverige. Fram till läsåret 2014/15 var det små förändringar i elevsammansättningen från år till år. Läsåret 2015/16 var det avsevärt många fler elever som kom till Sverige nära inpå att slutbetygen sattes för

51 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden eleverna som avslutar årskurs 9 vilket förklarar den dip i elevernas resultat som kan noteras i hela landet för läsåren 15/16 och 16/17, men som 17/18 viker uppåt igen. Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram har i riket ökat med nästan två procentenheter sedan förra året. I Uddevalla kommun har en ökning skett med 0,9 procentenheter, från 81,2 % till 82,1 % och kommunen ligger under rikssnitt. I riket är det framför allt andelen behöriga pojkar som ökat medan det i Uddevalla kommun är andelen behöriga flickor som har ökat. Pojkarna ligger kvar på samma nivå som föregående år. Fler flickor än pojkar är behöriga. Exkluderas nyanlända elever från statistiken så kan en negativ trend noteras i Uddevalla kommun de senaste tre åren, där andelen behöriga har sjunkit med tre procentenheter. Det genomsnittliga meritvärdet i riket har ökat fram till 2015, för att vara ännu högre 2018 efter två års nedgång. Flickorna har i genomsnitt ett högre meritvärde än pojkarna men både flickorna och pojkarna hade sitt högsta resultat våren Samma positiv trend kan ses i Uddevalla kommun. Det genomsnittliga meritvärdet ligger dock under riksgenomsnitt och det gäller både flickor och pojkar. En viktig iakttagelse på nationell nivå vad gäller betyg i åk 6 är att både andelen elever med betyget A och med betyget F var, i de flesta ämnen, högre än förra året. I Uddevalla kommun visar resultaten att betyget F har ökat i såväl svenska som andra språk och matematik. Resultatnivåerna i matematik och svenska som andra språk i åk 6 som ligger långt under riksgenomsnitt. Om en positiv utveckling kan noteras i åk 9 i Uddevalla kommun så visar resultaten på det omvända i åk 6. Även åk 3 kan se en negativ trend vad gäller ämnesprov i matematik och svenska och svenska som andra språk sedan föregående år och kommunens resultat är fortsätt under rikssnitt. Vad gäller gymnasieskolan har andelen som tar gymnasieexamen inom tre år på ett nationellt program har ökat kraftigt i landet mellan åren 2014 och I Uddevalla gymnasieskola är trenden ökande från föregående år, men samma resultat som 2014/2015. Förbättringen syns liksom i övriga landet på både högskoleförberedande program och yrkesprogram. Liksom i riket är det fler flickor än pojkar tar examen men i Uddevalla har andel behöriga pojkar ökat och andel behöriga flickor minskat. Den genomsnittliga betygspoängen (GBP) har ökat något i landet och så även i Uddevalla gymnasieskola, även om resultatet över tid ligger relativt konstant. Uddevalla gymnasieskola ligger under riksgenomsnitt på totalen. Inom yrkesprogrammen är dock det genomsnittliga meritvärdet högre än riket (13,2 jämfört med 13,1). Och inom högskoleförberedande lägre (14,5 jämfört med 14,8). Nämndens viktigaste utmaningar Sammanfattningsvis kvarstår nämndens fem viktigaste utmaningar men måste nu ses utifrån effektiviseringskraven och en ekonomi i balans:

52 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden Elevers resultatnivå Måluppfyllnad och behörighet måste stärkas. Lokalprocessen Finansieringen av planerade projekt har brister. Verksamhetens möjligheter att bära ökade kostnader har inte genomlysts tillräckligt. För att skapa realistiska förutsättningar för verksamheterna behöver budgettilldelningen därför öka både kort- och långsiktigt. Rekryteringsläget Svårt att rekrytera behöriga lärare på alla nivåer. Personalomsättningen ökar inom många kategorier som en effekt av många faktorer vilket påverkar förutsättningarna för elevernas lärande negativt. Chefsituationen Många chefer har en svår situation med allt för många underställda. Svårigheterna att rekrytera kan öka i ett läge med bristsituation. Nyetablerade elevers rätt till utbildning Statliga asyl och etableringsersättningar minskar kraftigt (nya?) Kommunens utbildningsansvar kvarstår för många grupper som ej når målen Lagstadgade rättigheter för dessa gruppers utbildning har förstärkts. 2.2 Ekonomisk och verksamhetsmässig analys Förskola Ekonomisk sammanställning mkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget löpande pris 2019 Plan 2020 Plan 2021 Intäkter 82,2 74,6 80,2 80,2 80,2 Kostnader 423,2 442,0 467,2 470,2 474,7 Netto 341,0 367,4 387,0 390,0 394, Uppdrag och handlingsplaner Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan och fått i uppdrag att under 2017 och 2019 använda 10 mkr för att minska barngruppernas storlek inom förskolan. De barngrupper som i dagsläget är störst ska prioriteras. Handlingsplaner Fortsatt arbete för minskade barngrupper enligt uppdrag i flerårsplanen om minskade barngrupper, med inriktning mot de minsta barnen. Effektiviseringsuppdrag Avveckling av allergianpassning på en enhet Minskad planeringstid för barnskötare Samarverkan mellan enheter gällande öppning och stängning

53 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag Handlingsplaner Tilläggsbelopp/extraordinära stödinsatser Ekonomisk och verksamhetsmässig analys Mellan år 2017 och 2018 har andelen förskollärare ökat, men personaltätheten minskat. Det är en logisk följd att andelen förskollärare ökar, eftersom minskning av personal huvudsakligen består i färre helt outbildade och barnskötare. Rekryteringssvårigheter av legitimerad personal gäller fortsatt hela landet och även Uddevalla. Uppdraget att minska antalet barn per barngrupp nås inte med nuvarande resurstilldelning. Det kommunala tillskottet riktas främst till de minsta barnen. Hela verksamheten har i uppdrag att främja likvärdighet, men förutsättningarna för enheterna är mycket olika, både vad gäller legitimerad personal, barnens egna förutsättningar, lokalernas utformning, storlek och skick. Exempelvis är det mycket svårt för förskolor byggda för ca 36 barn att hålla budget, medan de större förskolorna har stordriftsfördelar. Även den statiska grundfördelningen av personaltid från måltidsservice missgynnar de små enheterna. Förskoleverksamheten står inför två stora utmaningar; kompetensförsörjning och likvärdighet. För kompetensförsörjning försöker verksamheten att utveckla olika former av attraktiva tjänster inom befintlig organisation. Ett stort arbete görs också kring arbetet med lärarstuderande. För ökad likvärdighet har utvecklingsgruppen ett direkt uppdrag, men hela verksamheten måste bidra till att analysera och kompensera. Med de stora skillnaderna i förutsättningar är det en grannlaga uppgift att ge alla Uddevallas barn inom kommunal barnomsorg en likvärdig verksamhet. Förskolans framtagna handlingsplaner Förskolans arbete med mindre barngrupper har gynnat barnen. Att organisera barnen i mindre grupper är en ständig strävan för verksamheten och kommer att fortsätta under perioden, med inriktning mot de minsta barnen. Förskoleverksamhet har små möjligheter till förändringar som inte direkt slår mot personaltäthet eller barngruppsstorlek. De effektiviseringar som planeras genomföras under planperioden är därför att lägga mindre budget för tilläggsbelopp, avveckla allergianpassningen på en enhet, minska planeringstid för barnskötare och minska öppettiderna på några enheter som ligger mycket nära andra enheter, och där man därför kan samverka kring öppning och stängning Grundskola/Fritidshem Ekonomisk sammanställning mkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget löpande pris 2019 Plan 2020 Plan 2021 Intäkter 84,4 79,9 82,5 82,5 82,5 Kostnader 749,9 790,2 805,3 818,3 830,3 Netto 665,5 710,3 722,8 735,8 747,8

54 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag och handlingsplaner Uppdrag Förvaltningen ska ta fram gemensamma rutiner för övergångar mellan alla skolor och skolformer. Särskild fokus ska läggas vid övergången mellan åk 5 och 6 alt. åk 6 och 7. Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan och fått i uppdrag att under 2018 använda 26 mkr i generell utökning till framförallt grundskolans verksamhet för att möjliggöra höjda kunskapsresultat. Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan och fått i uppdrag att under 2017 använda 5 mkr och under 2019 använda 3 mkr till kvalitetshöjande åtgärder avseende elevhälsoarbetet i grundskolan. Handlingsplaner - Framtagande av skriftliga rutiner för övergångar mellan grundskola och gymnasieskola (inkl. IM) - Översyn av samtliga rutiner gällande övergångar mellan förskola och grundskola, grundskola och gymnasium samt mellan F-5/F-6 och 6-9/ Stärka rektorers och lärares pedagogiska ledarskap - Språkutvecklande arbetssätt - Insatser för läs- och skrivinlärning i tidiga åldrar - Stärkt genusarbete - Lärare skall i högre grad kunna ägna sig åt undervisning - Satsning på elever med hög skolfrånvaro - Utökad kapacitet vad gäller antalet platser på specialstödenheten Källan. - Säkerställa rätten till särskilt stöd Effektiviseringsuppdrag - Alla enheter åläggs en procent av sin budget i effektiviseringar - Minskad administration - Restriktivitet gällande konferenser, kostsamma utbildningar mm. - Läromedel - Kopiering, utskrifter - Minskad bemanning sommarfritids - Övergång till Chromebooks för pedagogisk personal - Organisering Västerskolan Ekonomisk och verksamhetsmässig analys Uddevalla grundskola har de senaste två åren en positiv trend när det gäller meritmedelvärde för avgångsklasserna i årskurs 9. Vi ser en markant förbättring, både i förhållande till övriga riket och jämförbara grannkommuner. Både pojkar och flickor har gjort bättre resultat. Dessutom ser vi också en bra utveckling för de utrikesfödda och nyanlända. Pojkarna presterar generellt sämre än flickor, en trend som förstärks med stigande ålder. Tittar vi längre ner i åldrarna ser vi att andelen elever som når minst godkänd nivå är över 90% i många ämnen, vilket är glädjande. Våra analyser visar att vi måste arbeta vidare med läs- och skrivförmåga i tidiga åldrar. Vi måste arbeta med genusproblematiken och få skolan bättre anpassad efter pojkarnas behov. Vi sätter fokus på tidig läsinlärning, språkutvecklande arbete, betyg och bedömning, systematiskt kvalitetsarbete samt genusarbete. Vårt övergripande medel för att nå nödvändiga förbättringar inom angivna områden kommer att vara stärkt ledarskap på alla nivåer inom organisationen

55 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden Samtidigt som grundskolans måluppfyllelse skall öka och behörigheten bland personalen skall stärkas finns en rad utmaningar att förhålla sig till under perioden. Tröghet i lokalprocessen genererar kapacitetsbrister och resulterar i trångboddhet som försvårar arbetet med att höja måluppfyllelsen. Rekryteringsläget är svårt och personalomsättningar ökar vilket påverkar förutsättningarna för elevernas lärande negativt. Det saknas behöriga lärare och fritidspedagoger på alla nivåer och i alla ämnen. Även elevhälsans professioner, och då i synnerhet specialpedagoger, är svårrekryterade. Detta utmanar oss i det viktiga arbetet med att säkerställa utredningar av och särskilt stöd till elever i behov. Chefsituationen innebär fortsattför allt för många underställda för grundskolans rektorer. Kraftiga minskningar av asyl och etableringsersättningar skall ställas mot att kommunens utbildningsansvar kvarstår för elever med utländsk härkomst och annat modersmål än svenska. Lagstadgade rättigheter för dessa gruppers utbildning har förstärkts. Grundskolan har ett stort åtagande vad gäller att effektivisera verksamheten under perioden, för att klara effekterna av den demografiska utvecklingen. Större volymer skall hanteras med mindre mängd tilldelade medel. Samtidigt behöver satsningar göras på både högre måluppfyllelse, förbättrad arbetsmiljö för elever och personal. Riktade statliga bidrag för likvärdig skola skall användas på klokast möjliga sätt för att bidra till detta. Grundskolans/fritidshemmens framtagna handlingsplaner - Förutsättningarna för rektorers och lärares pedagogiska ledarskap skall fortsatt stärkas, huvudsakligen genom kompetensutveckling i likvärdig bedömning och ledarskap. - Läs- och skrivkunnighet är avgörande för elevers förmåga att prestera goda resultat varför fortsatta satsningar kommer göras under perioden inom detta område. - Vårt arbete med språkutvecklande arbetssätt fortgår i syfte att optimera integrationen för nyanlända men också för att ge alla elever möjlighet till god måluppfyllelse i alla ämnen. - Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat skall minska. Genusarbetet skall genomsyra alla skolformer i grundskolan. - Andra yrkeskategorier än lärare skall i möjligaste mån anställas för att ge lärarna möjlighet att ägna sig åt kärnuppdraget. - Särskilt stöd till elever i behov skall förbättras dels genom satsning på elever med hög skolfrånvaro dels genom utökad kapacitet vad gäller antalet platser på specialstödenheten Källan. - Organisation och arbetssätt kommer under planperioden behöva ses över och förändras för att möta kraven på en effektivare resursanvändning. - (LHU), Lärande för hållbar utveckling- utifrån socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv - är idag, totalt sett, det mest angelägna utvecklingsområdet i vårt samhälle. Därför är vår ambition att LHU under perioden skall växa och bli ett naturligt inslag och förhållningssätt i samtliga ämnen i Uddevallas grundskolor. Ledning och styrning skall i alla led beakta hållbarhetsperspektivet.

56 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden Särskola Ekonomisk sammanställning mkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget löpande pris 2019 Plan 2020 Plan 2021 Intäkter 12,6 10,7 10,8 10,8 10,8 Kostnader 65,9 68,8 71,7 71,7 71,7 Netto 53,3 58,1 60,9 60,9 60, Uppdrag och handlingsplaner Uppdrag Förvaltningen ska ta fram gemensamma rutiner för övergångar mellan alla skolor och skolformer. Särskild fokus ska läggas vid övergången mellan åk 5 och 6 alt. åk 6 och 7. Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan och fått i uppdrag att under 2018 använda 26 mkr i generell utökning till framförallt grundskolans verksamhet för att möjliggöra höjda kunskapsresultat. Handlingsplaner - Framtagande av skriftliga rutiner för övergångar mellan grundsärskola och gymnasiesärskola - Ledarskap i klassrummet - Systematiskt kvalitetsarbete - Språkutvecklande arbetssätt Effektiviseringsuppdrag - Hemalternativ för skolundervisning istället för annan kommun (gysär) Ekonomisk och verksamhetsmässig analys Grundsärskola: Uppföljning av grundsärskoleverksamheten visar på goda resultat av arbetet med trygghet och studiero. Tryggheten och studieron främjas av personalens professionella bemötande, erfarenheter och kunskaper om funktionsvariationer. Att samma personal i största möjliga mån följer elevgrupperna under hela dagen och det finns en tydlig struktur i schemat är också betydelsefulla faktorer. Utmaningar för grundsärskolan är i stort sett lika som för grundskolan vad gäller lokaler, rekryteringsproblematik och inte minst åtagandet att effektivisera verksamheten under perioden, för att klara av att anpassa budget till ram. Särskolan är idag en verksamhet uppdelad på fyra olika geografiska platser och enheter. Detta försvårar det ekonomiska uppdraget liksom uppdraget med höjd måluppfyllelse. Gjorda analyser visar att Ledarskapet i klassrummet är ett viktigt utvecklingsområde under perioden. Med det följer ett mycket bättre och mer systematiskt kvalitetsarbete med systematisk uppföljning och analys. Arbetet med språkutvecklande arbetssätt är, liksom i grundskolan, ett givet område att vidareutveckla.

57 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden Gymnasiesärskola: Gymnasiesärskolan befinner sig i en expansiv fas när det gäller elevtillväxt. Detta medför att verksamheten vaxer i antal nationella program och på befintliga program. Det finns ett utökat lokalbehov nu och på några års sikt. Antalet elever har vuxit från 54 till 79 elever på tre år. Detta har medfört att elevprognosen i budgetarbetet varit en utmaning. Det har sökt fler elever och knappt 50% av dem är inresande vilket har bidragit till en stark tillväxt i IKE- balansen. Detta har medfört att gymnasiesärskolan haft positiva resultat i bokslut 2016, 2017 och prognostiseras ha det också för Under samma period har egenfinansieringen justerats ned med 1000 TKR inför 2018 års budget. Risken med detta är att Gymnasiesärskolan blir ekonomiskt sårbar eftersom budgeten bygger på att elevexpansionen skall fortgå linjärt. Gymnasiesärskolans satsning på lärlingsutbildning och integrerade lösningar med treåriga nationella program så som BA, ES m.fl. har varit framgångsrikt i fråga om GYS13s intentioner med okad måluppfyllelse i avseende på antal elever som kommer i arbete efter avslutade studier. Av de tre elever som genomgått integrerade studier på BA så här långt har samtliga arbete efter avslutade studier inte bara direkt efter men också ett och två år efter avslutade studier. Gymnasiesärskolans elever är en särskilt utsatt grupp när det gäller studiero. En stor andel av eleverna har upplevt sig utsatta eller mobbade under sin skoltid och när det tillfrågas om detta går det nästan alltid långt bak i skoltiden. Mycket av det elevstödjande arbetet går ut på att hantera denna sociala problematik så att eleven kan fokusera mer av sin energi på studierna. Detta arbete bygger på socialt stöd i relationer där trygghet byggs upp stegvis. Särskolans framtagna handlingsplaner Hemalternativ för skolundervisning inom gymnasiesärskolan istället för annan kommun ser vi som en viktig strategi för att uppnå ekonomisk effektivisering. I de flesta fall går det att finna en individuell lösning för elever med speciella behov eller önskemål. För elever som läser mot ett nationellt program kan vi anpassa med hjälp av lärlingsutbildning och integrerade studier på ett treårigt nationellt program. Individuella lösningar med sociala anpassningar är nyckeln till att kunna ge fler möjligheten att studera på sin hemort. Prognosen är att någon eller några fler elever varje år ges möjligheten att studera på detta sätt med denna aktiva strategi Gymnasieskola Ekonomisk sammanställning mkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget löpande pris 2019 Plan 2020 Plan 2021 Intäkter 210,0 203,6 205,8 205,8 205,8 Kostnader 405,3 399,3 405,9 412,1 419,2 Netto 195,2 195,7 200,1 206,3 213,4

58 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag och handlingsplaner Uppdrag Handlingsplaner Förvaltningen ska ta fram gemensamma rutiner för övergångar mellan alla skolor och skolformer. - Framtagande av skriftliga rutiner för övergångar mellan grundskola och gymnasieskola (inkl. IM) - Framtagande av skriftliga rutiner för övergångar mellan IM och vuxenutbildningen Effektiviseringsuppdrag - Fortsatt omställning inom IM till mindre organisation - Lärares tid med elever med fokus på grunduppdraget - Administration it/extens - Arbetet med nyanlända och mottagning/genomströmning - Uppdrag inom rektorsenhet utifrån effektivare verksamhet - Utgång ur collegemodellen - Gymnasial lärlingsutbildning effektivare organisering - Ökad samverkan med vuxenutbildning r - Chromebook som ordinarie lärverktyg Ekonomisk och verksamhetsmässig analys Från 2019 och framåt bedöms elevkullarna successivt öka, befolkningsprognoserna visar att ungdomar i gymnasieålder nu ökar fram till 2026 med över15%. Prognoser visar att andelen gymnasieungdomar 2040 har ökat med ca 45 %. Dock ökar andel elever mest från Uddevalla de kommuner som köper gymnasieutbildning i Uddevalla har en mindre ökning eller till och med minskad andel gymnasieungdomar. Konsekvensen av detta är att andelen elever från andra kommuner sannolikt minskar under åren och för Uddevalla betyder detta att egenkostnaden ökar för gymnasieskolan för kommunens egna ungdomar. Huvuddelen av Uddevalla kommuns ungdomar har sin utbildning inom Uddevalla gymnasieskola. Andelen inom fristående skolor är mycket låg. Andel elever från andra kommuner är hög och är nu ca 46 % av eleverna. Om kommande elever söker Uddevalla Gymnasieskola i samma andel som idag kommer verksamheten att fram till 2030 öka med ett elevantal om uppemot 1000 elever. Vi går då mot en elevvolym totalt över 4000 elever. För att möta dessa elevökningar pågår nu en lokalutredning för gymnasieskolan som redovisas under våren Den kommer att tydligt peka på lokalutvecklingsbehov för gymnasieskolan. Kvalitéer inom utbildningen Flera nationella program och inriktningar inom Fyrbodal har avvecklats medan Uddevalla Gymnasieskola har upprätthållit utbildningsutbudet och på så sätt varit ett attraktivt val för regionens ungdomar. Utbildningsutbudet omfattar nu även naturbruksutbildningar. Andel elever som får sitt förstahandsval är 95 %, vilket kan jämföras med GR-regionen som redovisat 75 % tillgodosedda1-handsval. Andel elever som väljer yrkesutbildning är 46 % vilket kan jämföras med snittet i riket på 25 %. Bedömningen är att utbildningsutbudet tillsammans med lärlingsutbildningar och de utvecklade naturbruksutbildningarna är väl anpassat för att möta efterfrågan från regionens

59 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden elever kommande år. Sammantaget är utbildningsutbudet i Uddevalla Gymnasieskola helt unikt i regionen och mycket gynnsamt för näringslivets behov av arbetskraft. Andel elever som tog gymnasieexamen läsåret är 90,3% för UGs avgångselever enligt officiell statistik från Skolverket. För läsåret ser vi i vår egen statistik att resultatet hamnar preliminärt på 87 %. Gymnasieexamen är gymnasieskolans huvuduppdrag och ett resultat där ca. 9 av 10 elever uppnår gymnasieexamen är bra och står sig bra mot rikets resultat men målsättning är alla elever. Man vet att just gymnasieexamen är nyckeln till fortsatt bra samhällsliv. Gymnasieskolan har idag inte i sin grundresurs förutsättningar för fullt ut stödja samtliga elevers stödbehov för att nå gymnasieexamen. En ekonomisk ökad resurs riktad mot speciallärare samt förstärkt lärarresurs är de behov som finns för att ytterligare höja måluppfyllelsen. Konsekvenser av migration Intäkter kommer via IKE (interkommunal ersättning) samt Migrationsverkets asylersättningar. Vi ser nu fortsatt vissa avvikelser för asylersättningar som påverkat 2017 samt vidare 2018 och Ersättningar för nyanlända via statsbidrag minskar och till detta kommer problematik gällande betalningsansvar för nyanländas utbildningskostnader mellan främst Kunskapsförbundet Väst och Uddevalla gymnasieskola. En särskild process för att reglera dessa kostnader pågår. När nyanlända elever successivt blir folkbokförda (fått uppehållstillstånd) upphör det statliga bidraget och eleven blir kommunens egenkostnad. Inom gymnasieskolan är andelen nyanlända hög, vilket gör att den andel gymnasieungdomar som kommunen har ökar i förhållande till övrigt planerad demografi. För introduktionsprogrammet fortsätter omställning till lägre andel nyanlända. De aktiviteter som genomförts inom gymnasieskolan för att förstärka nyanländas lärande har ökat genomströmningen till nationella program. Främst kan nämnas den snabba utvecklingen av yrkesintroduktion som gör det möjligt för nyanlända att komma in på nationella program med begränsad behörighet och därmed studera i en integrerad språkmiljö på nationellt program och på kortare tid nå sina utbildningsmål. Sammantaget inför höstterminen 19 bedöms andel nyanlända på introduktionsprogrammet ha minskat med uppemot 50 % vilket innebär att mer än 200 elever gått vidare till nationella program från läsåret Introduktionsprogrammet har genomfört en personalneddragning läsåret 2017/18 omfattande ca 24 tjänster en fortsatt neddragning planeras inför ht 19 för att anpassa till den snabba genomströmningen. Gymnasieskolans framtagna handlingsplaner Rutiner för övergångar har setts över och digitaliserats för att säkerställa överlämnande från grundskolor. Omställning IM genomförd fas 1. Fas 2 med fortsatta kostnadsanpassningar sker våren En översyn av lärares arbetstid sker med fokus på att undervisningsuppdraget skall prioriteras än mer. Rektorsenheterna kommer att arbeta med effektiviseringsuppdrag under våren Gymnasieskolan önskar lämna samarbetet i Fyrbodal inom Vård- och omsorgscollege samt Teknikcollege. Beslutsfattande är förvaltningschef. Lärlingsorganisationen ses över utifrån organisations storlek inom rektorsenheterna. Samverkan vuxenutbildningen kan utökas under åren gällande lokaler, utbildning, inventarier. Plattform för IT verksamhet är Chromebook för personal

60 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden och elever så långt möjligt Vuxenutbildning Ekonomisk sammanställning mkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget löpande pris 2019 Plan 2020 Plan 2021 Intäkter 43,3 48,9 43,2 43,2 43,2 Kostnader 94,2 105,9 109,7 109,7 109,7 Netto 50,9 57,0 66,5 66,5 66, Uppdrag och handlingsplaner Uppdrag Handlingsplaner Förvaltningen ska ta fram gemensamma rutiner för övergångar mellan alla skolor och skolformer. Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2019 använda 7 mkr för att upprätta ett lärcentrum inom vuxenutbildningen i samverkan med närliggande kommuner med fokus på strategisk kompetensförsörjning. Lärcentret ska erbjuda utbildning från grundläggande utbildningsnivå till kvalificerad eftergymnasialnivå i nära samarbete med arbetsmarknaden och näringslivet, matchning ska ske med företagens och kommunens kompetensförsörjning. Framtagande av skriftliga rutiner för övergångar mellan IM och vuxenutbildningen Avvaktas kommunledningskontorets utredning. Effektiviseringsuppdrag - Lokalutnyttjande, inklusive Bryggan - Samarbete med kunskapsförbundet Väst - Fler kurser på distans i stället för i egen regi - Samutnyttja lokaler och maskiner med gymnasieskolan - Minskning av speciallärare på Lärcentrum - Effektiviseringar inom studie- och yrkesvägledning - Utnyttja digitaliseringen Ekonomisk och verksamhetsmässig analys Verksamheten står väl rustad för att arbeta med yrkesutbildningar på gymnasialnivå, vilket arbetsmarknaden efterfrågar. Utbildningar kan också genomföras i kombination med svenska vilket innebär att elever med utländsk bakgrund i stor utsträckning lättare och snabbare kan komma in på arbetsmarknaden. Målmedvetet arbete och kompetensutveckling har möjliggjort och skapat förutsättningar för personalen att samverka mellan olika kurser och utbildningar. Det övergripande målet för verksamheten på VUX idag, är att korta vägen för nyanlända att komma ut på arbetsmarknaden genom att påbörja en yrkesutbildning så tidigt som möjligt. Vuxenutbildningen tillhandahåller gymnasiekurser i egen regi och på distans, vilket möjliggör för elever att studera vidare inom YH, högskola och på universitet.

61 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden Vuxenutbildningen står inför ekonomiska utmaningar, vilket innebär en minskad etableringsersättning och att kommunbidraget inte täcker de ökade kostnader som ett ökat antal studerande medför, framförallt inom grundläggande vuxenutbildning främst svenska som andraspråk. Detta sker samtidigt som kraven från riksdag och regering på senare år blivit allt tydligare när det gäller att nyanlända skall förberedas för arbetslivet så snabbt som möjligt. För att uppfylla de intentionerna kompletterar VUX traditionell språkutbildning med olika typer av yrkesspråk. Att lära yrkesspråk tidigt kräver lärarresurser och både språklärare och yrkeslärare behöver vara involverade. Yrkesutbildningar är dessutom mer kostsamma att erbjuda än andra kurser. Genom statliga bidrag ersätts kommunen i viss mån för yrkesutbildningar, men för att få ta del av dessa pengar skall kommunen satsa lika mycket som det statliga bidraget utgör. När elevernas studier på VUX förlängs passerar det tidsgränsen för statens ersättning till kommunerna. Dessa elevers studier skall efter 2 års etableringstid helt bekostas av kommunbidraget, förutom den del som de studerar yrkeskurser. Arbetsförmedlingens uppdrag kring utbildningsplikten, där eleverna skall anvisas till ordinarie utbildning förutom SFI, gör att antalet kurser för denna grupp av elever måste utökas. Detta för med sig ytterligare kostnader som skall täckas inom ramen för etableringsersättningen. Om VUX skall klara detta uppdrag bör Bun och VUX få en större del av etableringsersättningen. Utmaningar: Arbetsförmedlingens anvisningar till reguljär utbildning innebär en stor utmaning för VUX både avseende organisation, personal, antal kurser och lokaler. Riksdag och regeringens krav på att nyanländas väg till arbete och egen försörjning skall kortas, ställer oerhörda krav på vuxenutbildningens förmåga att ställa om från ren språkutbildning till tidiga yrkesutbildningar. De elever som fortsätter att studera efter SFI går vidare till grundläggande kurser, för vilka inga statliga pengar utgår. Grundläggande kurser dvs motsvarande grundskolenivå, är en rättighet för individen och därmed en skyldighet för kommunen att erbjuda. Denna grupp av elever kommer att öka i framtiden. En utmaning är att fler elever från gymnasiesärskolan söker sig till vuxenutbildningen. De eleverna ställer krav på att vara aktiva i samhället och är intresserade av utbildning. Vuxenutbildningens framtagna handlingsplaner Vuxenutbildningen kommer fortsättningsvis driva på arbetet med skriftliga rutiner gällande övergångar mellan IM och vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen har skrivit ett förslag och lämnat till gymnasiet men inte fått någon återkoppling ännu. Vuxenutbildningen har idag en beläggning på ca 85% i lokalerna under dagtid på vardagar. Vid behov kan nya kurser förläggas till kvällstid och på så sätt utnyttjas dagarna längre. Bryggan kommer att avvecklas.

62 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden Samarbetet med Kunskapsförbundet Väst kommer att fortsätta i så hög utsträckning som möjligt, med fokus på samverkan kring yrkesutbildningar. Vuxenutbildningen kommer att göra en konsekvensanalys kring vilka kurser som kan vara mer eller mindre lämpliga att förlägga på distans. Det kommer att handla om gymnasiala teoretiska kurser, eventuellt kurser inom Svenska och Svenska som andraspråk och en eller flera samhällsorienterade kurser. Vuxenutbildningen ämnar samutnyttja lokaler och maskiner med gymnasieskolan. Dels inom svetsutbildningen där vi använder gymnasiets lokaler och maskiner på kvällstid, dels inom lastbilsförarutbildningen där vuxenutbildningen vill få till ett samutnyttjande av lastbil samt lån av truck, hjullastare och fordonsmonterad kran under ungefär en vecka per år, då gymnasieeleverna inte är på skolan. VVS-utbildning genomförs i samverkan med gymnasiet i Östrabos lokaler och lärare. Av de två speciallärare som finns på Lärcentrum kommer en av dessa inte få förlängd anställning, efter att nuvarande anställning går ut Studie- och yrkesvägledningen kommer att effektiviseras genom ytterligare effektivisering till följd av den genomförda samlokaliseringen, till exempel fler gemensamma rutiner och kollegialt lärande. Digitalisering kommer att utnyttjas genom den gemensamma lärplattformen, flexibla studieupplägg och kompetensutveckling inom området. Angående uppdrag om 7 mkr för strategisk kompetensförsörjning, så kommer vuxenutbildningen att satsa på att erbjuda yrkesutbildningar av hög kvalitet inom områden med arbetskraftsbrist. Målgrupp för detta är till stor del nyanlända som får att ha förutsättningar att tillgodogöra sig en yrkesutbildning på gymnasial nivå, behöver starta tidigt och studera under längre tid. Yrkesutbildningar genomförs med yrkeslärare och språklärare och i nära samverkan med näringslivet. Lärcentrum finns till för alla vuxna studerande och erbjuder bland annat stöd av lärare med olika ämneskompetenser Gemensam verksamhet Ekonomisk sammanställning mkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget löpande pris 2019 Plan 2020 Plan 2021 Intäkter 0,4 0,5 0,5 0,5 0,5 Kostnader 34,4 43,2 24,9 24,9 24,9 Netto 34,0 40,7 24,4 24,4 24,4

63 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag och handlingsplaner Uppdrag Handlingsplaner Förvaltningen ska förbättra resultatanalysen och delta i SKL:s satsning på skolanalys för förbättrade kunskapsresultat. Förvaltningen ska ingå i projektet Skolutveckling på vetenskaplig grund i samarbete med Chalmers. Förvaltningen ska delta i Skolverkets satsning samverkan för bästa Skola Förvaltningen ska definiera/förtydliga vad attraktiv arbetsgivare specifikt innebär för Barn och utbildning i Uddevalla kommun. Detta erbjuder vi i Uddevalla kommun. Implementering av gemensam modell för SKA. Ta fram en åtgärdsplan på huvudmannanivå inom ramen för samverkan för bästa skola med fokus på utvecklande av processer. Tillsättande av partsammansatt, förvaltningsgemensam grupp för framtagande av förslag till plan. Förvaltningen ska effektivisera administrativa processer/rutiner. Genomförandefas Effektiviseringsuppdrag Fastställa förvaltningsövergripande områden för effektiviseringar gemensamma för alla verksamhetsområden. Ekonomisk och verksamhetsmässig analys Uppdrag förbättrade kunskapsresultat: Utredning som förvaltningsledningskontoret gjort under året konstaterar att det avgörande problemet på huvudmannanivå är att kunskapsresultaten inte är i fokus vilket med all sannolikhet är en av de viktigaste orsakerna till bristande analys av dessa och att eleverna resultatutveckling inte ökat nämnvärt. I samma anda säger SKL att utmaningen för oss att få en hög kvalitet i det som kommer ut av uppföljningen. Ett annat problem som identifierats är bristande styrkedja. En viktig orsak antas vara att uppföljning och analys bedrivs olika inom olika verksamhetsområden med olika rutiner, processer och dokument vilket försvårar samspelet mellan nivåerna. Åtgärderna för kommande period handlar om både förändrade strukturer och förändrade processer utifrån ett förvaltningsgemensamt perspektiv. Uppdrag attraktiv arbetsgivare: Personalomsättningen inom förvaltningen är hög vilket påverkar barns och elevers måluppfyllelse. SKL:s analys visar på att möjliga orsaker kan vara: Att den kompetensutveckling som ges inte alltid motsvarar lärarnas behov Att det saknas ett strukturerat arbete för att möta den uppkomna situationen Att det saknas en vilja och ett synligt, aktivt driv och ägarskap i dessa frågor, även om de har uppmärksammats Lärarnas betydelse lyfts inte fram.

64 24) Verksamhetsplan med budget Barn- och utbildningsnämnden Det saknas övergripande strategi för att nyttja varje medarbetares arbetstid på bästa sätt. Det saknas systematik i arbetet med att sprida särskilt goda arbetsinsatser och arbetsmetoder. Den gemensamma verksamhetens framtagna handlingsplaner - Gemensam SKA-modell ska implementeras i organisationen under Nästa steg är att gå från beslutad struktur till fungerande processer och ett förvaltningsgemensamt förhållningssätt till SKA där elevernas resultat är i fokus. - Arbetet med att skapa effektivare administrativa processer och rutiner inom förvaltningen har under 2018 varit i planeringsfasen och övergår nu i genomförandefasen. - Förslag till gemensam plan inom ramen för uppdraget attraktiv arbetsgivare tas fram i partsammansatt grupp och ska vara färdigställd innan vårterminens slut. - Fastställa förvaltningsövergripande områden för effektiviseringar gemensamma för alla verksamhetsområden Nyckeltal Beslut om viktiga nyckeltal att följa kommer att fattas i samband med nämndens nya styrkort.

65 Barn och Utbildning Budget 2019 Anslagsbindsningsnivåer per VHT Majoritetens förslag Gem Adm Övergr Nämnd Barn omsorg Fritids Grund skola Gymnasie skola Vux Sär skola Finans, Kgem Summa Ram 2018 aug. ink löneök Indexberäkningar Löpande löneuppr, resterande löneers Lokalvårdsindex Förändrad hyresmodell ink internränta Lokalanpassningar ny hyresmodell Prisjustering övriga kostnader Fristående enheter netto Kostindex Summa Index Omfördelningar Summa omfördelningar

66 Volymjusteringar Elevantalsutveckling vht tal beräknad 2,20% 3,00% 2,70% 3,20% Beräknad utvecklning Faktisk utveckling justering av Utökad demografi (skolskjuts grsk) Summa Volym Kvalitetsförändringar Specifika Barngrupper förskola Elevhälsa Lärcentrum (avvaktar KLK utredning (7 mkr) Asylelever Summa Kvalitet steg Generella Statsbidragsförändring många små Effekthemtagning och medfinansiering Effektiviseringar Summa kvalite steg Löneökning 2019,(3,1 %, 2,325 % åb) Ny ram 2019 ink Löneökning (tkr)

67 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Internkontrollrapport 2018 och internkontrollplan 2019 Sammanfattning Det primära syftet med internkontroll är att de av fullmäktige fastställda målen uppfylls. Internkontroll utgör ett ledningsverktyg för såväl den politiska nämnden och tjänstemännen. I den interna kontrollen ingår att skapa ändamålsenliga och väl dokumenterade system och rutiner. Samtidigt ska en rättvisande och tillförlitlig redovisning samt information om verksamheten i övrigt säkras. Det ingår också att säkerställa att lagar, policy, reglementen m.m. tillämpas och att man skyddar sig mot förluster eller förstörelse av kommunens tillgångar. Intern kontroll handlar om tydlighet, ordning och reda. Det handlar om att säkra att det som ska göras blir gjort, på det sätt som det är tänkt. Intern kontroll är det samlade begreppet för den organisering och de system, processer och rutiner som bidrar till detta. I praktiken innehåller den interna kontrollen flera processer och moment: tydlig ansvarsfördelning riskbedömning och riskhantering faktiska kontrollaktiviteter av olika slag information och kommunikation uppföljning och utvärdering för lärande och förbättring. Under 2018 har förvaltningen fortsatt att kontrollera efterlevnad av rutiner, riktlinjer och processer för ökad måluppfyllelse. Internkontrollplan för 2019 ska fastställas. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Bilaga 1 Internkontrollplan 2018 uppföljning dec Bilaga 2 Internkontrollplan 2019 Bilaga 3 Risk och väsentlighetsanalys 2019 Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna årsredovisningen avseende 2018 års internkontroll att anta den föreslagna planen för internkontroll 2019 samt att återrapportering och beslut om internkontrollplan 2019 ska ske senast i december 2019 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

68 Tjänsteskrivelse 1(2) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/00546 Handläggare Controller Thomas Davidsson Telefon Internkontrollrapport 2018 och internkontrollplan 2019 Sammanfattning Det primära syftet med internkontroll är att de av fullmäktige fastställda målen uppfylls. Internkontroll utgör ett ledningsverktyg för såväl den politiska nämnden och tjänstemännen. I den interna kontrollen ingår att skapa ändamålsenliga och väl dokumenterade system och rutiner. Samtidigt ska en rättvisande och tillförlitlig redovisning samt information om verksamheten i övrigt säkras. Det ingår också att säkerställa att lagar, policy, reglementen m.m. tillämpas och att man skyddar sig mot förluster eller förstörelse av kommunens tillgångar. Intern kontroll handlar om tydlighet, ordning och reda. Det handlar om att säkra att det som ska göras blir gjort, på det sätt som det är tänkt. Intern kontroll är det samlade begreppet för den organisering och de system, processer och rutiner som bidrar till detta. I praktiken innehåller den interna kontrollen flera processer och moment: tydlig ansvarsfördelning riskbedömning och riskhantering faktiska kontrollaktiviteter av olika slag information och kommunikation uppföljning och utvärdering för lärande och förbättring. Under 2018 har förvaltningen fortsatt att kontrollera efterlevnad av rutiner, riktlinjer och processer för ökad måluppfyllelse. Internkontrollplan för 2019 ska fastställas. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Bilaga 1 Internkontrollplan 2018 uppföljning dec Bilaga 2 Internkontrollplan 2019 Bilaga 3 Risk och väsentlighetsanalys 2019 Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna årsredovisningen avseende 2018 års internkontroll att anta den föreslagna planen för internkontroll 2019 samt

69 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2018/00546 att återrapportering och beslut om internkontrollplan 2019 ska ske senast i december 2019 Ärendebeskrivning Granskning har utförts och dokumenterats enligt Barn och utbildningsnämndens internkontrollplan för år 2018 (bilaga 1). Verksamheterna har granskats enligt kontrollplanen. Avvikelser finns inom ett flertal av de kontrollerade områdena. För det mesta av det granskade materialet är kontrollen god. Åtgärder Följande åtgärder bedöms nödvändiga för att säkerställa god kontroll av verksamheten: Utarbeta gemensamma administrativa riktlinjer som stöd för verksamheterna i sitt arbete. Informera och utbilda inom de olika områdena för att stärka den allmänna kompetensen. Kontinuerligt kontakta berörda vid upptäckt av avvikelser. Analys av avvikelser och olikheter ur ett utvecklingsperspektiv Information om årets interkontroll skall ske i verksamheternas ledningsgrupper. Internkontrollplan 2019 De punkter som föreslås ingå i internkontrollplanen för 2019 framgår av bilaga 2. Risk och väsentlighetsanalys till grund för interkontroll 2019 enligt bilaga 3. Staffan Lindroos Skolchef Thomas Davidsson Controller Expediera till Kommunstyrelsen

70 Bilaga 1 1 (16) Dnr BUN 2018/ Handläggare Chefsekonom Thomas Davidsson Uppföljning Internkontrollplan Granskning av upphandling Uttag har gjorts på två olika sätt ur Raindance för att granska avtalstroheten. E-handelns omsättning ligger kvar på fjolårets nivå. Andelen inköp avtalade varor ligger kvar på föregående årsnivå, från 81,9 % till 81,6 %. Avtalstrohet enligt separat urval på leverantörsnivå visar en avtalstrohet på 76,8 %. Nivån vid föregående kontroll vara 81,4 %. En liten försämring men utifrån metod och urval ingen större förändring. Resultaten av de olika uttagen ger ingen helhetsbild av avtalstroheten inom förvaltningen då inköp får göras från företag utan avtal om varorna inte finns med i ramavtalen. Indikationen är dock att det finns stor förbättringspotential. 2 Avdragsförbudet Kontroll av deltagarförteckning, syfte, moms och kontering har skett av fakturor avseende representation mm. 170 fakturor har granskats med urval på de högsta fakturorna och för tid mellan april till slutet av september. Fakturor med baskonto mellan har sökts ut för att täcka in det som rör representation. Ett bredare urval görs för att ge bättre möjlighet att arbeta igenom avvikelser i hela organisationen. Fakturor under 500 kr omfattas inte av kontrollen. Hanteringen av dessa fakturor ligger kvar på en bättre nivå än tidigare. Felmängden är tillbaka på en låg nivå vad gäller moms och kontering. Det återstår en viss felmängd vad gäller avsaknad av deltagare och syften som behöver säkerställas innan vi nått en acceptabel nivå. Fortsatt kontroll och insatser skall säkerställa att redovisningen förbättras succesivt. INTERNKONTROLLPLAN 2018 UPPFÖLJNING DEC BILAGA 1/Sbd Administrativ enhet POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX BANKGIRO UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen 1 E-POST barnutbildning@uddevalla.se

71 Bilaga 1 2 (16) Avdragsförbud Deltagarförteckning Syfte Rätt moms Rätt kontering Ja Nej % ja 78% 72% 96% 96% % nej 22% 28% 4% 4% Samtliga 4:a ja % Av sammanställningen framgår felens omfattningsgrad. Vad gäller moms och kontering är felhanteringen åter på en låg nivå. Deltagare och syfte har en liknande felomfattning som vid föregående mätning. 3 Att driftsredovisningen inte belastas med investeringar Kontroll har gjorts av fakturor över 80 tkr inom kontogrupperna 40,41,61,64,65,66, och 67. Vid årets kontroll rättades en mindre avvikelse. Två avvikelser som fanns i övrigt var rättade vid respektive aktiveringstillfälle. Den löpande kontrollen fungerar bra. 4 Kontroll av bidrag till fristående verksamhet Grundbelopp, särskild hantering av lokalkostnad samt tilläggsbelopp har granskats. Även kommunala enheters tilläggsbelopp har kontrollerats. Vid årets andra kontroll finns inga avvikelser. Bidragens omfattning (ca 300 mkr) och komplexitet gör att efterkontroller är nödvändiga för att säkerställa så många delar som möjligt i bidragsprocessen. 5 Efterlevnad av delegationsordning samt dokumentation av beslut på rätt sätt Avgränsning sker på så sätt att åtta rektorer (fyra från grundskolan/grundsärskola och fyra från gymnasieskolan/gymnasiesärskolan) har granskats. Rektorerna har valts ut. Ingen av rektorerna var utvalda vid föregående års granskning. Granskningen krävde minst 15 protokoll. Fler än 15 har granskats. Dokumentationen har tagits fram med hjälp av systemförvaltare för ProReNata. Efter genomgång har kompletterande telefonsamtal skett med några av rektorerna. Vid tidigare granskningar har underlagen efterfrågats direkt från rektorerna. För att minska administrationen har underlagen tagits fram direkt ur systemet av systemförvaltaren. Detta har INTERNKONTROLLPLAN 2018 UPPFÖLJNING DEC BILAGA 1/Sbd

72 Bilaga 1 3 (16) inneburit att systemförvaltaren fått en inblick i hur systemet används i praktiken och fått se vilka förbättringar som kan göras, dels för att öka kvalitén i dokumentationen, dels få gemensamma arbetssätt. I och med att systemförvaltaren regelbundet träffar representanter från de olika professionerna har han omgående kunnat lyfta utvecklingsfrågor med dessa. Dokumentationen i protokollen är ibland bristfällig. Det beskrivs vilka behov eller problemställningar som finns på klass- eller individnivå, men det saknas ofta anteckning om vilka åtgärder som vidtas med anledning av detta och vem som är ansvarig. Det innebär svårigheter att kontrollera om åtgärder vidtagits och vilka resultat de givit. Uppföljning och utvärdering blir svårt att genomföra. Information om elever är ibland knapphändig och det är svårt att utläsa i handlingarna vilken typ av beslut eller åtgärd som avses. Vid granskningen framkom att anteckningar även sker i gemensamma dokument som sparas i Google Drive. Orsaken till detta är att berörd personal ska ha en gemensam samarbetsyta. ProReNata är inte ett system som pedagoger har tillgång till så därför görs dessa lösningar. Det behöver dock finnas gemensamma rutiner i förvaltningen som beskriver var olika typer av dokument sparas. Detta med tanke på hantering av personuppgifter, krav på bevarande av dokument utifrån dokumenthanteringsplan samt sökbarhet. En översyn av de beslutsmallar som finns framtagna bör ske för att justera detta utifrån nya rutiner samt skapa fler beslutsmallar med tanke på nya bestämmelser i skollagen. Några granskade protokoll hänvisar till åtgärdsprogram. Dessa har gåtts igenom. Det kan konstateras att det finns brister i upprättande av åtgärdsprogram. Ett arbete har påbörjats inom grundskolan för att höja kvalitet och kompetens kring upprättande av åtgärdsprogram. Detta arbete bör även genomföras inom gymnasieskolan. Synpunkter har framkommit från några rektorer angående övergångar mellan olika verksamheter och att informationsöverlämnandet mellan olika verksamheter kan förbättras för att ge eleven och den nya verksamheten bättre förutsättningar att ge det stöd som behövs. Det är en framgångsfaktor att det finns en utsedd systemförvaltare som har i uppdrag att säkerställa att ProReNata används av alla verksamheter, att kompetensutveckling sker och att kontinuerlig kontakt med leverantör sker för att säkerställa att systemet motsvarar de krav som finns. 6 Utdrag ur belastningsregister vid anställning INTERNKONTROLLPLAN 2018 UPPFÖLJNING DEC BILAGA 1/Sbd

73 Bilaga 1 4 (16) Lagstiftningen om registerkontroll syftar till att stärka barns och ungas skydd mot sexuella övergrepp och andra grova brott. Registerkontroll ska därför göras på personer som erbjuds anställning inom de verksamheter som täcks av registerkontrollen. Verksamheterna som omfattas är förskola, förskoleklasser, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan och annan pedagogisk verksamhet. Den som inte har lämnat registerutdrag får inte anställas. Bestämmelser om detta finns i skollagen (2010:800). Registerkontroll av personal: 2 kap Den som inom ett år erbjuds en förnyad anställning hos samma arbetsgivare får anställas utan att han eller hon lämnat ett nytt registerutdrag. En ny lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn, utfärdades under november Den nya lagen kompletterar bestämmelserna för förskola och grundskola, genom att den ger rätt för arbetsgivare (men inte skyldighet) att inhämta registerutdrag vid rekrytering av personal till gymnasieskola och gymnasiesärskola. Efter beslut av gymnasieskolans verksamhetschef omfattas även gymnasieskolan numera av kontrollen. Här har inte arbetsgivaren rätt att samla in registerutdraget utan en notering ska ske över att arbetsgivaren sett utdraget. BUN:s rekryteringsannonser har numera en informationstext om kravet om att lämna ett giltigt utdrag ur polisens belastningsregister innan anställning, detta bör underlätta arbetet med att få in utdrag. Rutinerna för registerkontroll som man arbetar utifrån i barn- och utbildningsförvaltningen idag innebär att en anteckning görs i det kommungemensamma IT-verktyget Medvind, som visar på uppvisat och giltigt belastningsutdrag. Med andra ord arkiveras inga utdrag i personarkivet. INTERNKONTROLLPLAN 2018 UPPFÖLJNING DEC BILAGA 1/Sbd

74 Bilaga 1 5 (16) Resultatet av interkontrollen visar att rutinen att registrera giltiga belastningsregisterutdrag i Medvind inte följs till 100 %. Diskussioner har pågått kring rutinen för granskning av belastningsregister efter förra internkontrollen, våren Där kunde vissa eventuella förbättringsområden hittas: Det ena förbättringsförslaget är möjligheten att ange TV (tillsvidare) i Medvind i fältet för utgångsdatumet. Denna markering görs idag för medarbetare som är tillsvidareanställda från start. Hade man angett TV även för de medarbetare som går ifrån en visstidsanställning och påbörjar en tillsvidareanställning (och har giltiga belastningsregisterutdrag vid den tidpunkten), skulle det innebära att utgångsdatumet för det uppvisade registerutdraget försvinner. Ett annat förbättringsförslag är att ange en kommentar i Medvind ifall det funnits ett giltigt belastningsregisterutdrag vid tillfället för erbjuden anställning. 7 Barnomsorg enligt behov/skollag INTERNKONTROLLPLAN 2018 UPPFÖLJNING DEC BILAGA 1/Sbd

75 Bilaga 1 6 (16) Kontroll har skett på så sätt att uppgifter om antalet födda barn under perioden maj september 2018 har tagits fram ur kommunens datasystem Exstens. Kontroll har sedan skett genom att söka fram vilka av barnen födda under denna period som har syskon i åldrarna 1 12 år. Syskonens placeringar har sedan gåtts igenom. Mellan maj och september 2018 föddes det 286 barn. 164 barn (varav två tvillingpar) har 162 syskon i åldrarna 1 12 år. 25 syskon har vårdnadshavare som nyttjar rätten till avgiftsfri allmän förskola 24 syskon har vårdnadshavare som nyttjar rätten till 15 timmars placering per vecka på grund av föräldraledighet 2 syskon har vårdnadshavare som nyttjar rätten till 15 timmars placering per vecka på grund av arbetslöshet 23 syskon är på förskola/pedagogisk omsorg då vårdnadshavare utnyttjar heltidplacering på förskola/pedagogisk omsorg utan giltig anledning 8 syskon är på fritidshem/pedagogisk omsorg då vårdnadshavare utnyttjar heltidplacering på förskola/pedagogisk omsorg utan giltig anledning 10 syskon har placering på förskola på grund av att den ena vårdnadshavaren arbetar eller studerar (delad vårdnad) 10 syskon har placering på grund av kap.8 5 skollagen (2010:800) Övriga 59 syskon har ingen placering. Av dessa är 42 barn i åldrarna 6 12 år, sex är barn i åldrarna 1 2 år och ett är i åldern 3-5 år (har rätt till allmän förskola). Slutsatser och rekommendationer Det finns felaktigheter för barn placerade inom både kommunala och fristående verksamheter. 10 av de 31 felaktiga placeringarna är kopplade till barn med syskon födda i maj och juni, resterade 20 är för juli till september. Det tyder på att det finns en viss eftersläpning i kontrollen. Granskningen visar att kontinuerlig kontroll av placeringar behövs för att rätta till eventuella felaktigheter. I de fall där det inte finns giltiga anledningar för placeringar kommer förvaltningen att meddela ansvariga huvudmän för att rättelse ska kunna ske. INTERNKONTROLLPLAN 2018 UPPFÖLJNING DEC BILAGA 1/Sbd

76 Bilaga 1 7 (16) 8 Rektors och förskolechefs pedagogiska ledarskap Kontrollpunkten avser undersöka rektors och förskolechefers pedagogiska ledarskap. En enkät har skickats till förskolechefer och rektorer där de ombeds ta ställning till ett antal påståenden. Enkäten följer kommunens enkätrutiner. Detta är sjätte året i rad enkäten skickas ut till rektorerna och andra året som även förskolecheferna deltar. De senaste undersökningarna har visat ett väl fungerande pedagogiskt ledarskap på vuxenutbildningen med hundraprocentiga resultat. Fokus i denna kontroll ligger därför på övriga verksamhetsområden och redovisar de två senaste resultaten jämfört med 2015 års resultat. Svarsfrekvensen i årets undersökning har varit hög inom alla verksamhetsområden: Förskola: 82 % - Grundskola: 92 % - Gymnasieskola: 92 % För en bredare bild redovisas även resultatet på frågorna om rektors pedagogiska ledarskap från Skolinspektionens skolenkät till lärare från 2016 och Resultat från intern enkätundersökning I andel som instämmer ingår de som svarat instämmer helt eller instämmer till stor del på respektive påstående i enkäten. Pilen visar trenden från föregående års undersökning. Jag har förutsättningar att ägna mig åt mitt pedagogiska ledarskap: Andel (%) som instämmer Riktning Förskola Grundskola Gymnasiet Jag är förtrogen med verksamheten och den dagliga undervisningen t.ex. genom planerade eller spontana lektionsbesök/besök på avdelningarna eller genom samtal om undervisningsnära frågor: Andel (%) som instämmer Riktning Förskola Grundskola Gymnasiet Till rektor: Jag deltar regelbundet i diskussioner tillsammans med lärarna om vad som genererar framgångsrik undervisning. / Till förskolechef: Jag kommunicerar med pedagogisk personal om undervisning, metoder, arbetsformer och mål för den pedagogiska verksamheten i förskola: INTERNKONTROLLPLAN 2018 UPPFÖLJNING DEC BILAGA 1/Sbd

77 Bilaga 1 8 (16) Andel (%) som instämmer Riktning Förskola Grundskola Gymnasiet Jag analyserar tillsammans med lärarna samband mellan skolans resultat, undervisningsmönster samt elevers utveckling och lärande: Andel (%) som instämmer Riktning Grundskola Gymnasiet Till rektor: Genom uppföljning och analys av skolans kunskapsresultat i alla ämnen och årskurser får jag en helhetsbild av inom vilka områden skolan lyckats väl, liksom viktiga förbättringsområden. / Till förskolechef: Jag använder analyser och utvärderingar för att definiera behov av utvecklingsinsatser för verksamhetens måluppfyllelse. Andel (%) som instämmer Riktning Förskola Grundskola Gymnasiet Förskolans/skolans förbättringsarbete präglas av delaktighet och inflytande med tydliga roller och ansvar avseende det gemensamma professionella uppdraget: Andel (%) som instämmer Riktning Förskola Grundskola Gymnasiet Jag använder kompetensutveckling som en hävstång i förskolans/skolans förbättringsarbete: Andel (%) som instämmer Riktning Förskola Grundskola Gymnasiet Skolinspektionens skolenkät till lärare Resultaten från Skolinspektionens enkät visar att grundskolan ligger högre än andra deltagande huvudmän både undersökningsåren och har en resultatförändring på +0,5 jämfört med 2016 enligt ett särskilt indexvärde. Gymnasieskolan ligger lägre än snittet och har ett förändringsvärde på +/- 0 INTERNKONTROLLPLAN 2018 UPPFÖLJNING DEC BILAGA 1/Sbd

78 Bilaga 1 9 (16) enligt rapporten. Skolinspektionen ställer tre frågor i lärarenkäten inom området pedagogiskt ledarskap vars resultat för Uddevalla kommun redovisas nedan. Rektor har god kunskap om det dagliga arbetet i skolan: Andel (%) som instämmer Riktning Grundskola Gymnasiet Rektor arbetar för att främja elevernas kunskapsutveckling: Andel (%) som instämmer Riktning Grundskola Gymnasiet Rektor tar ansvar för det pedagogiska arbetet på skolan: Andel (%) som instämmer Riktning Grundskola Gymnasiet Resultaten från såväl den interna undersökningen som Skolinspektionens enkät visar generellt på en positiv trend. Resultaten från den interna undersökningen visar på en positiv trend framför allt vad gäller diskussioner tillsammans med lärarna om undervisningen samt uppföljning och analys av resultat. Däremot kan en negativ utveckling noteras vad gäller delaktighet och inflytande med tydliga roller och ansvar. Grundskolan visar genomgående ett högre resultat än övriga skolformer. Särskilt höga resultat finns inom de frågor som rör uppföljning och analys av kunskapsresultat samt kompetensutveckling. Den fråga med fortsatt klart lägst resultat inom alla verksamhetsområden är upplevelsen av att ha förutsättningar för att ägna sitt pedagogiska ledarskap. Grundskolans trend är dock uppåtgående. Samtidigt instämmer en majoritet av rektorerna och förskolecheferna i samtliga övriga påståenden, vilket vittnar om att man trots förutsättningarna fullgör sitt uppdrag som pedagogisk ledare. De största avvikelserna i undersökningen förutom förutsättningarna återfinns inom förskola och gäller följande områden: Förtrogenhet med verksamheten genom t.ex. planerade eller spontana besök på avdelningarna eller genom samtal om undervisningsnära frågor Delaktighet och inflytande med tydliga roller och ansvar avseende det gemensamma professionella uppdraget. Kompetensutveckling som en hävstång i förbättringsarbetet. INTERNKONTROLLPLAN 2018 UPPFÖLJNING DEC BILAGA 1/Sbd

79 Bilaga 1 10 (16) Ytterligare en stor avvikelse återfinns inom gymnasieskolan med lågt resultat vad gäller kompetensutveckling som hävstång i förbättringsarbetet. Kommentarerna som lämnats i samband med enkätundersökningen vittnar om en frustration över att inte hinna med sitt pedagogiska ledarskap pga. andra arbetsuppgifter av mer administrativ art som tar mycket tid. Följande rekommendationer ges: att respektive verksamhetschef ges i uppdrag att göra en fördjupad analys av resultaten tillsammans med sina förskolechefer och rektorer och att återkomma med en redovisning till förvaltningsledningsgruppen för förvaltningsgemensam analys. fortsatt arbete med projektet Skola på vetenskaplig grund i samarbete med Chalmers och Me Analytics som syftar till att utveckla rektors och förskolechefs pedagogiska ledarskap. fortsatt arbete med ledarskap/hållbart ledarskap inom ramen för förvaltningsledningsgruppens prioriterade område Attraktiv arbetsgivare. 9 Elevers resultatutveckling Kontrollpunkten avser resultatsammanställning, analys och åtgärdsplan inom grundskola och gymnasieskola på huvudmannanivå. Senaste granskning i juni 2018 visade på omfattande problemområden på de olika nivåerna i organisationen på huvudmannanivå: Verksamhetsnivå Analysstöd lärare/rektor frivilligt Centrala sammanställningar begränsar analysmöjlighet Huvudmannens styrning förhindrar kvalitetsarbete Svårt att balansera stöd och utmaning Balansgång arbetsbelastning och förväntansnivå Bristande struktur & organisation för resultatanalys, stora olikheter Jämförelser i sig ett problem stigmatiserande Identifierade problem leder sällan till åtgärd Förvaltningsnivå Uttalat uppdrag att stödja saknas Struktur för dialog och delaktighet saknas Identifierade problem leder sällan till analys/åtgärd Dokumenterad analys saknas => bristande beslutsunderlag Kvalitetssäkringsprocess mellan nivåer saknas Nämndsnivå Uppföljning och analys saknas för att kunna sätta mål/utv.åtgärder Uppföljning och planering inte "synkade" Styrkorten når inte ända ut i styrkedjan SKA eget "styrkort" på verksamhetsnivå analysbrist De slutsatser som drogs vid föregående kontroll var följande: Analys med förhinder och brister behöver åtgärdas Förväntansgapet behöver hanteras Gemensamt arbete och dialog behöver förbättras Brott i styrkedjan behöver åtgärdas Ansvarsfördelningen behöver klargöras Det är ett problem att stöd och styrning ses som problem Utvecklingsprojekten främst inriktade mot enhetsnivå INTERNKONTROLLPLAN 2018 UPPFÖLJNING DEC BILAGA 1/Sbd

80 Bilaga 1 11 (16) De rekommendationer som förslogs var att i enlighet med överenskommen plan inleda arbetet med Skolverket inom ramen för Samverkan för bästa skola på huvudmannanivå som syftar till att ge stöd till huvudmannen i att planera, följa upp och utveckla utbildningen samt fortsatt deltagande i SKL Skolanalys och Skola på vetenskaplig grund i samarbete med Me Analytics och Chalmers, dvs fortsatt arbete med nämndens tre utvecklingsprojekt. Det fanns vid föregående granskning en osäkerhet om projekten var frivilliga att delta i eller inte och vilken nivå/vilka nivåer i organisationen som i så fall skulle delta samt vilka verksamhetsområden som avsågs. Detta rekommenderades förtydligas. Föreliggande kontroll begränsas till förvaltningsledningsnivån och avser kontrollera hur långt huvudmannen kommit i processerna kring att åtgärda identifierade brister och de slutsatser som drogs i föregående kontroll. Resultat: Ett förslag till gemensam modell för det systematiska kvalitetsarbetet har tagits fram som ska gälla hela Barn och utbildning. Målet är att skapa en kvalitetssäkrad och sammanhängande process genom hela styrkedjan kring nulägesbild av resultat, orsaksanalys samt åtgärder för högre måluppfyllelse. Modellen ska främja delaktighet och dialog inom och mellan nivåerna i organisationen, samt tydliggöra ansvarsfördelningen mellan nivåerna. Målet är också att förvaltningsledningen får en mer uttalad roll i det systematiska kvalitetsarbetet samt att säkerställa att de förtroendevalda får den uppföljning de behöver för att kunna styra skolan mot högre måluppfyllelse. Samarbetet med Skolverket på huvudmannanivå inom Samverkan för bästa skola har inletts och pågått under hösten som tar sin utgångspunkt i problem som SKL identifierade i sin analys. Förvaltningschefen har beslutat att förvaltningsledningen är arbetsgruppen för projektet vilket tydliggjort att det är ett arbete som avser alla verksamhetsområden på huvudmannanivå. En dialog har inletts mellan ledningsgruppen och Chalmers/Me Analytics i syfte hitta en gemensam ingång för det digitala verktyget LoopMe och hur verktyget kan utgöra ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Rekommendation: Att efter beslut påbörja arbetet med att implementera den förvaltningsgemensamma modellen för systematiska kvalitetsarbetet Systematiskt kvalitetsarbete Används Stratsys för arbete med verksamhetsberättelse samt uppföljning av mål och aktiviteter? Enligt nämndens rutiner och riktlinjer för skolans systematiska kvalitetsarbete ska dokumentation av planering, uppföljning och rapportering ske i Stratsys IT-verktyg för skolans systematiska kvalitetsarbete. INTERNKONTROLLPLAN 2018 UPPFÖLJNING DEC BILAGA 1/Sbd

81 Bilaga 1 12 (16) Granskningen kontrollerar om enheterna har upprättat en verksamhetsberättelse för 2017/2018 i Stratsys. Verksamhetschefsnivån har deadline 30 november för samma läsår och kan därför inte kontrolleras i denna omgång. Denna granskning visar liksom föregående år goda resultat. Förskolechefer och rektorer dokumenterar sin uppföljning och analys av läsåret i Stratsys och upprättar en verksamhetsberättelse. Däremot har ett antal problemområden identifierats inom ramen för en annan internkontrollpunkt Elevers resultatutveckling - huvudmannanivå, som får konsekvenser på hur dokumentationen från enheterna tas tillvara och används genom styrkedjan. 11 Integrerade grundsärskoleelevers timplaner och betyg Kontroll av rektorsbeslut kring integrerade särskoleelevers undervisning. Rektorsbeslut runt samtliga, vid tillfället tre, integrerade elever har efterfrågats. Enkät till tre olika rektorer där de ombetts redovisa de tre vanligaste besluten som kan vara aktuella vid undervisning av integrerad elev. Resultat Fråga 1: Vilken timplan följer eleven? Om den inte följer grundsärskolans timplan, finns då ett rektorsbeslut om avvikelser ifrån denna timplan där man också redogör för orsakerna och vilka ämnens timplaner som berörs (SL 7:9 andra stycket). Resultat: Två rektorer uppger att deras respektive elev har beslut på avvikelser från grundsärskolans timplan. Den tredje elevens rektor uppger att elevens undervisning avviker från grundsärskolans timplan men att beslut inte finns på detta. Fråga 2: Undervisas och bedöms eleven utifrån grundskolans kursplan i något eller några ämnen? Finns rektorsbeslut på det i så fall? (SL 11:8 andra stycket). Resultat: Två av eleverna följer helt grundsärskolans kursplan enligt rektor. En elev uppges följa grundskolans kursplan i ett antal praktiska ämnen och beslut för detta är inte fattat. Fråga 3: För elever från åk 6 och uppåt: Har eleven / elevens vårdnadshavare begärt betyg? Har vårdnadshavaren fått information om att de måste begära att betyg ska sättas? (SL 11:19-21). Resultat: De två rektorer som har elever i adekvata årskurser uppger att elev och vårdnadshavare fått information och att de begärt betyg. En integrering kan uppkomma med kort varsel och kan ofta vara en helt ny företeelse för en skolas personal och rektor. Uddevalla kommun bör underlätta för skolor och rektorer att göra rätt i förhållande till skollagen och till Skolverkets riktlinjer. I dagsläget försvåras denna möjlighet av att det inte finns beslutsmallar för alla de beslut som kan vara aktuella och de som finns är heller inte samlade så att rektor lätt kan hitta de mallar som blir aktuella då det finns en integrerad elev på skolan. Detta bör vara lätt att åtgärda. Under förra läsåret beslutade statsmakten att en ny stadieindelad timplan för grundsärskolan skulle gälla från 1 juli Det åligger då huvudmannen att revidera tidigare utfärdad lokal fördelning av INTERNKONTROLLPLAN 2018 UPPFÖLJNING DEC BILAGA 1/Sbd

82 Bilaga 1 13 (16) undervisningstiden gällande respektive årskurs, utifrån de nya riktlinjerna. Fram till dess att denna lokala anpassning till de nya bestämmelserna är beslutad så har inte rektorerna förutsättningar att fatta adekvata beslut angående elevernas i grundsärskolans undervisning i förhållande till timplanen (fråga 1). Rekommendationer: Ge ett uppdrag att beslutsmallar för adekvata avsnitt i skollagen tas fram samt att de samlas under särskild rubrik integrerade elever. Ett nytt beslut om timplan utifrån förändringen stadieindelad timplan 1 juli 2018, bör tas fram snarast. Detta är ett delegationsbeslut. Lokalt beslut om timplan samt ovan nämnda beslutsmallar med instruktioner runt integrerade elever bör finnas i t.ex. ProReNata för att underlätta för rektorerna att fatta adekvata beslut. Det bör också finnas en särskild flik i ProReNata för de särskilda dokument och beslut som ska fattas rörande grundsärskola. 12 Förebyggande elevhälsoarbete Skolinspektionen 2013 riktade kritik till Uddevalla kommun för att det hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbetet inte var tillräckligt. Skolinspektionen granskade åter Uddevalla kommun under 2017 och pekade på Elevhälsans generella uppdrag att arbeta främjande och förebyggande. Fokus har varit att kritiskt granska hur elevhälsan lever upp till skollagens krav på förebyggande och hälsofrämjande arbete. Inga avgränsningar. Kontrollen har skett genom att Barn-och elevhälsan vid gemensamma träffar och vid professionsträffar för de olika yrkesgrupperna haft uppdrag att definiera det främjande och förebyggande arbete som görs inom elevhälsan, den egna professionsgruppen och på skolorna där man är verksam. Kompetensutveckling inom området genom handledning, litteraturstudier och föreläsningar. Barn- och elevhälsan i Uddevalla uppfyller alltmer skollagens krav på att främst vara förebyggande och främjande. Teamarbetet, i tvärprofessionella team, på skolorna stärks och utvecklas allt mer. Dock kan det ses en variation mellan olika skolor i vilken grad det hälsofrämjande arbetet bedrivs. Ännu sker mycket åtgärdande arbete och brandkårs utryckningar. Barn och elevhälsans personal har haft en pressad situation med sjukskrivningar, viss omsättning av personal, chefsbyte och nytt dokumentationssystem vilket gjort att utveckling av det hälsofrämjande arbetet inte haft önskat utrymme på övergripande nivå (Barn och elevhälsan centralt). Arbetssituationen upplevs pressad och många medarbetare signalerar att förebyggande och främjande arbete inte hinns med så som man önskar. På enhetsnivå (skolorna) lyfts det främjande perspektivet allt mer i elevhälsomötena och i möten med arbetslag (pedagoger). INTERNKONTROLLPLAN 2018 UPPFÖLJNING DEC BILAGA 1/Sbd

83 Bilaga 1 14 (16) 13 Tillämpas checklista för uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Enligt nämndens rutin och riktlinjer för det systematiska arbetsmiljöarbetet ska rektor/förskolechef/enhetschef tillsammans med skyddsombud fylla i den årliga uppföljningen i arbetsmiljöpyramiden. Den årliga uppföljningen är en sammanställning över årets arbetsmiljöarbete. Frågorna är samma för alla förvaltningar. Alla enheter ska fyll i den årliga uppföljningen senast den 16 december. Den genomförs digitalt i arbetsmiljöpyramiden. Om resultatet visar avvikelser ska riskbedömning och handlingsplan skrivas. Resultatet visar en sammanställning hur det systematiska arbetsmiljöarbetet har fungerat under året. Respektive verksamhet redovisar verksamhetscheferna på nämndens möte i jun -19. Förskolan/pedagogisk omsorg/annan pedagogisk omsorg Grundskolan/Särskolan/ Grundskolekontoret/utvecklingenheten Gymnasiet 9 förskolor och pedagogisktomsorg har svarat Frågor kring hälsa- och arbetsmiljö vid introduktion av nyanställd personal bör förbättras. Hörselundersökning ska all förskolepersonal få var 3:e år. Här har fler förskolor skrivit nej. Har inte informationen från förvaltningen gått fram? Under året har ansvaret för arbetsmiljön returnerats till verksamhetschef och i sin tur till förvaltningschef. 15 skolor har svarat + grundsärskolan Samordningsansvaret saknas fortfarande på många enheter Chef o skyddsombud har ej gått arbetsmiljöutbildning tillsammans Fler skolor utrycker att de inte har tillräckliga resurser för att utföra arbetet. Alla enheter svarat Riktlinjer vid missbruk av alkohol o droger på INTERNKONTROLLPLAN 2018 UPPFÖLJNING DEC BILAGA 1/Sbd

84 Bilaga 1 15 (16) arbetsplatsen och riktlinjer för åtgärder mot kränkande särbehandling har inte av alla enheter upp på APT Vuxenutbildningen Alla enheter svarat Chef o skyddsombud har ej gått arbetsmiljöutbildning tillsammans Riskbedömning är genomförs ej vi extra ordinära förändringar av arbetstidens förläggning 14 - Avgiftsfri skola efterlevnad av beslutade riktlinjer Barn och utbildningsnämnden har i sitt styrkort gett uppdrag att grundskolan ska vara avgiftsfri. Verksamhetschefen för grundskola har i samverkan tagit fram ett förslag till riktlinjer för avgiftsfri grundskola. Samtliga kommunala grundskolor ingår i uppföljningen Enkät med frågor utifrån riktlinjernas beskrivning av aktiviteter som skall vara avgiftsfria. Samtliga skolenheter har besvarat enkäten. Skolor som består av två skolenheter har i några fall lämnat gemensamma svar. Av nedanstående sammanställning framgår att det finns mindre avvikelser kopplat till frukt och måltider. I de utvidgade frågeställningarna om utrustning vid skolaktiviteter samt lokaler efter skoltid som inte är direkt kopplade till riktlinjerna finns avvikelser. Frågor ja Nej Ber ni eleverna ta med sig matsäck vid utflykter, friluftsdagar etc.? 1 19 Ber ni eleverna ta med sig frukt? 4 16 Får eleverna själva bekosta färdbiljetter, inträden eller liknande vid vissa skolaktiviteter? 0 20 Finns utrustning att låna vid skolaktiviteter såsom skridskor, skidor etc.? 14 6 Förekommer avgifter vid studieresor eller att eleven själv får bekosta måltider vid studieresor? 1 19 Förekommer klasskassor där föräldrar betalar och som sedan används till aktiviteter i skolan? 0 20 Tas avgift ut om elever vill låna skolans lokaler (ink gymnastiksal) för aktiviteter för skolans elever, typ disco etc. efter skoldagens slut? 2 18 Förekommer avgifter för elevens val? 0 20 Efterlevnaden av riktlinjer för avgiftsfri skola är relativt bra. De något större avvikelserna i de utvidgade frågorna bör beaktas vid uppdatering av riktlinjerna för att säkerställa likvärdiga förutsättningar för alla kommunala grundskolor. Kontrollpunkten föreslås utgå. INTERNKONTROLLPLAN 2018 UPPFÖLJNING DEC BILAGA 1/Sbd

85 Bilaga 1 16 (16) 15 - Direktupphandling efterlevnad av ny rutin En rutin har införts i kommunen avseende hantering av direktupphandlingar mellan ett prisbasbelopp och tröskelvärdet. (2017: kr, 2018: kr) Dessa ska nu ske i direktupphandlingsmodulen Visma för att säkerställa de administrativa rutinerna. Vissa avgränsningar har gjorts direkt i Raindance såsom hyra, städ, hänsynsposter, IKE och bidrag till fristående mm. Fakturor som sedan inte kontrollerats är där avtal med leverantör funnits för vald period eller där kunskap om andra avtal och beslut funnits. I urvalet återstod 58 leverantörer kvar att stämma av och för dessa fanns det avtal för 12 stycken. Fem avtal är gjorda via direktupphandlingsmodulen Visma. I de fall där modulen för direktupphandling använts finns dokumentationen sparad, val av leverantör finns dokumenterad och direktupphandlingarna är under gränsen för direktupphandlingsvärdet. Inköp har gjorts från 46 leverantörer med ett totalt inköpsbelopp överstigande ett prisbasbelopp, där avtal ej fanns vid tidpunkten för kontroll. Gentemot två leverantörer var kommunen avtalslösa på grund av överklagan efter genomförd upphandling. Direktupphandling borde ha gjorts i betydligt fler fall än vad som genomförts samtidigt som man kan konstatera att i flera fall borde kommunen ha fler avtal att beställa från. Arbetet behöver fortsätta med att föra ut kunskap kring inköp och gränser mm för när direktupphandling ska göras, vilka regler som gäller kring direktupphandling samt att förvaltningen behöver arbeta för mer kunskap och information kring att upphandlade avtal ska följas. Man kan också konstatera att fler ramavtal bör upphandlas och göras tillgängliga i Raindance så beställare lätt kan hitta avtalade varor och enkelt kan beställa. INTERNKONTROLLPLAN 2018 UPPFÖLJNING DEC BILAGA 1/Sbd

86 Bilaga (3) Dnr BUN 2018/00546 Handläggare Controller Thomas Davidsson Internkontrollplan 2019 Process/rutin 1. Granskning av upphandling Kontroll ansvar. Ekonom Kontrollmoment Kontrollmedel Frekvens Rapport till Att vi följer upprättade ramavtal vid inköp. 2. Avdragsförbudet Ekonom Kontroll av att rätt moms är bokförd + övriga krav uppfyllda enligt checklista från ekonomiavdelningen 3. Att driftsredovisning inte belastas med investeringar 4. Kontroll av bidrag till fristående verksamhet 5. Efterlevnad av delegationsordning samt dokumentation av beslut på rätt sätt 6. Utdrag ur belastningsregister vid anställning Ekonom Ekonom Administrativ chef HR-partner Genomgång av fakturor på över 80 tkr i driften Genomgång att utbetalningar överensstämmer med beslut Granskning av att fattade beslut följer skollag vad gäller dokumentation, diarieföring och registrering i PMO. Genomgång av anställningar Utdrag ur ekonomisystem. Utdrag ur ekonomisystem. Utdrag ur ekonomisystem Utdrag ur ekonomisystem Ska ske genom att minst 15 protokoll från samrådsmöte krävs in Inkräva kopia av utdrag i ärenden INTERNKONTROLLPLAN 2019 BILAGA 2/Sbd Administrativ enhet POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX BANKGIRO UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen 1 E-POST barnutbildning@uddevalla.se 40 stickprov Nämnd och verksamhetsledningsg rupp 40 stickprov Nämnd och verksamhetsledningsg rupp Minst 20 stickprov Minst 20 stickprov 8 olika rektorer (4 grundskola, 4 gymnasiet) Nämnd och verksamhetsledningsg rupp Nämnd och verksamhetsledningsg rupp Nämnd och verksamhetsledningsg rupp 30 stickprov Nämnd och verksamhetsledningsg rupp

87 2 (3) 7. Barnomsorg enligt behov/skollag Administrativ chef Genomgång av placeringar i kommunal och fristående verksamhet Inkräva kopia av utdrag i ärenden Minst 2 gånger per år Nämnd och verksamhetsledningsg rupp 8. Rektors/förskolechefs Pedagogiskt ledarskap Utredare Uppföljning av det pedagogiska ledarskapet Enkät/intervju till urval av rektorer och förskolechefer En gång per år. Nämnd och verksamhetsledningsg rupp 9. Elevers resultatutveckling 10. Integrerade grundsärskoleelevers timplaner och betyg 11. Förebyggande elevhälsoarbete 12. Tillämpas checklista för uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Utredare/ Utvecklare Samordnare Elevhälsa Utredare Granskning av resultatsammanställning, analys och åtgärdsplan huvudmannanivå Genomgång av beslut kursplaner, timplaner och betyg Genomgång av aktiviteter och åtgärder inom området Används av hur många enheter samt vad visar sammanställningen för status? Handlingsplan? 13. Lönetillägg Ekonom Lönetilläggen kontrolleras enligt: - Är anledningen till tillägget relevant jämfört med när beslutet togs? Kvarstår rollen? - Har alla med samma uppdrag också samma Insamling av underlag för de olika kontrollmomenten Insamling av underlag för de olika kontrollmomenten, enkät Insamling av underlag för de olika kontrollmomenten Insamling av underlag för de olika kontrollmomenten Personalavdelningen tar fram listor över samtliga lönetillägg per förvaltning. Förvaltningschefen ansvarar för att kontroll sker utifrån listan samtliga tillägg, eller 1 ggr per år Grundskola, gymnasieskola Grundskola Grundsärskola Samtliga verksamheter Stickprov - 25 enheter inom nämndens samtliga verksamheter Granskningen sker vid ett tillfälle under Nämnd och verksamhetsledningsg rupp Nämnd och verksamhetsledningsg rupp Nämnd och verksamhetsledningsg rupp Nämnd och verksamhetsledningsg rupp Rapport till respektive nämnd i samband med ordinarie internkontrollrapport för HR sammanställer och gör en kommunövergripande INTERNKONTROLLPLAN 2019 BILAGA 2/Sbd Administrativ enhet

88 3 (3) 14. Säkerställa att hantering av hot och våld sker på ett korrekt sätt Utredare omfattning av tillägg? - Är alla tillägg tidsbestämda? - Finns tillägg i form av ledighet? Granskning av efterlevnad och kännedom om riktlinjerna mot hot och våld. Har de verksamheter som behöver det, upprättat kompletterande checklistor? om detta inte är möjligt, tar stickprov utifrån kontrollmomenten. Stickprovsintervjuer med 5 10 chefer inom förvaltningen för att kartlägga kännedomen om riktlinjerna. Om detta inte är möjligt kan man alternativt göra en enkätundersökning. Kartläggning av vilka verksamheter som har behov av kompletterande checklistor, samt ifall dessa har upprättats. Granskningen sker vid ett tillfälle under analys av resultatet. Rapport till respektive nämnd i samband med ordinarie internkontrollrapport för HR sammanställer och gör en kommunövergripande analys av resultatet. INTERNKONTROLLPLAN 2019 BILAGA 2/Sbd Administrativ enhet

89 Dnr BUN 2018/00546 Risk- och väsentlighetsanalys - Barn och utbildningsnämnden Grunden för en risk- och väsentlighetsanalys är att bedöma risken för att negativa konsekvenser av väsentlig betydelse uppstår. I bedömningen måste även hänsyn tas till den egna kostnaden för den interna kontrollen. Det får inte bli orimligt dyrt eller ett självständigt ändamål i förhållande till vad den ger i resultat, utan det måste vägas mot de konsekvenser som blir om fel uppstår. Borttagna kontrollpunkter - Systematiskt kvalitetsarbete Används Stratsys för arbete med verksamhetsberättelse samt uppföljning av mål och aktiviteter? - Avgiftsfri skola efterlevnad av beslutade riktlinjer Kontrollerna visar på goda resultat varför kontrollpunkterna avslutas. Åtgärder för de problemområden som identifierats för systematiskt kvalitetsarbete kontrolleras fortsatt inom ramen för internkontrollpunkten elevers resultatutveckling. Kommungemensamma kontrollpunkter - Säkerställa att hantering av hot och våld sker på ett korrekt sätt - Lönetillägg

90 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Skriftlig rapport - lokaler Västerskolan Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

91 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Fastställande av gemensam modell för systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattning Förvaltningsledningsgruppen har tagit fram ett ramförslag till förvaltningsgemensam modell för skolans systematiska kvalitetsarbete. Målet är att skapa en kvalitetssäkrad och sammanhängande process genom hela styrkedjan kring nulägesbild av resultat, orsaksanalys samt åtgärder för högre måluppfyllelse. Modellen ska främja delaktighet och dialog inom och mellan nivåerna i organisationen, samt tydliggöra ansvarsfördelningen mellan nivåerna. Målet är också att förvaltningsledningen får en mer uttalad roll i det systematiska kvalitetsarbetet samt att säkerställa att de förtroendevalda får den uppföljning de behöver för att kunna styra skolan mot högre måluppfyllelse. Förslaget innebär förändringar av strukturell art. Den förändrade strukturen leder dock inte automatiskt till fungerande processer, men skapar sannolikt förutsättningar för det. Nästa steg är därför att inom ramen för Skolverket insats till kommunen i Samverkan bästa skola få stöd i arbetet med processerna under det första implementeringsåret för den gemensamma modellen. Det är viktigt att de som ska arbeta med processerna är med att utforma dem och insatsen förutsätter därför delaktighet från alla nivåer och skolformer i organisationen. Beslut om insats för att utveckla processerna kommer att tas genom en särskild åtgärdsplan i enlighet med överenskommelse med Skolverket. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse med bilagor. Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att fastställa gemensam modell för systematiskt kvalitetsarbete enligt förslaget i förvaltningens tjänsteskrivelse daterad med bilagor, att beslutet börjar gälla från och med , att förvaltningen ges i uppdrag att löpande avrapportera statusen på implementering och genomförande av gemensam modell för SKA under hela Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

92 Tjänsteskrivelse 1(8) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/01069 Handläggare Utredare Anna Hurtig Telefon Fastställande av gemensam modell för systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattning Förvaltningsledningsgruppen har tagit fram ett ramförslag till förvaltningsgemensam modell för skolans systematiska kvalitetsarbete. Målet är att skapa en kvalitetssäkrad och sammanhängande process genom hela styrkedjan kring nulägesbild av resultat, orsaksanalys samt åtgärder för högre måluppfyllelse. Modellen ska främja delaktighet och dialog inom och mellan nivåerna i organisationen, samt tydliggöra ansvarsfördelningen mellan nivåerna. Målet är också att förvaltningsledningen får en mer uttalad roll i det systematiska kvalitetsarbetet samt att säkerställa att de förtroendevalda får den uppföljning de behöver för att kunna styra skolan mot högre måluppfyllelse. Förslaget innebär förändringar av strukturell art. Den förändrade strukturen leder dock inte automatiskt till fungerande processer, men skapar sannolikt förutsättningar för det. Nästa steg är därför att inom ramen för Skolverket insats till kommunen i Samverkan bästa skola få stöd i arbetet med processerna under det första implementeringsåret för den gemensamma modellen. Det är viktigt att de som ska arbeta med processerna är med att utforma dem och insatsen förutsätter därför delaktighet från alla nivåer och skolformer i organisationen. Beslut om insats för att utveckla processerna kommer att tas genom en särskild åtgärdsplan i enlighet med överenskommelse med Skolverket. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse med bilagor. Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att fastställa gemensam modell för systematiskt kvalitetsarbete enligt förslaget i förvaltningens tjänsteskrivelse daterad med bilagor, att beslutet börjar gälla från och med , att förvaltningen ges i uppdrag att löpande avrapportera statusen på implementering och genomförande av gemensam modell för SKA under hela 2019.

93 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(8) Dnr BUN 2018/01069 Ärendebeskrivning Bakgrund Projekt förbättrad resultatanalys gav dåvarande förvaltningschef utredare på förvaltningskontoret i uppdrag att leda och samordna ett verksamhetsgemensamt utvecklingsarbete kring förbättrad resultatanalys. Uppdraget skulle omfatta en kartläggning av den resultatredovisning som fanns och hur den bör utvecklas för att bättre svara mot det informationsbehov som fanns för analysen. Uppdraget omfattade också framtagande av analysmodeller, processer, rutiner och dokument samt fortbildningsbehov inom området. Målsättningen var att skapa en enhetlig struktur för arbetet med hänsyn till verksamheternas förutsättningar och behov. Förslagen skulle kvalitetssäkra arbetet och tydliggöra ansvarsfördelningen på enhets-, verksamhets- och förvaltnings-/nämndnivå. Bakgrunden till uppdraget var kommunfullmäktiges beslut i flerårsplan att tillföra 26 mkr i generell utökning till framförallt grundskolans verksamhet för att möjliggöra höjda kunskapsresultat, samtidigt som omfattande krav på effektiviseringar gavs. Då krav på resultatförbättringar gäller alla verksamheter skulle alla verksamheter delta i den verksamhetsutveckling som syftar till att bättre analysera resultat och utforma åtgärder för förbättring. Projektgruppen skulle bestå av representanter från alla verksamheter. SKL Skolanalys beslutade nämnden mot bakgrund av samma uppdrag i kommunfullmäktiges flerårsplan att delta i SKL:s skolsatsning Skolanalys i syfte att förbättra elevernas studieresultat. I samband med detta beslutade förvaltningschefen att uppdraget som getts till utredare (se ovan) skulle invänta kommande SKL-projekt, detta för att undvika parallella processer. Som utgångspunkt för insatsen gjorde SKL under början av 2018 en kartläggning och analys som baserades på statistik, dokumentation samt intervjuer med representanter från alla led i kommunens styrkedja. Analysen presenterades för kommunen 14 mars Analysen visade inte helt oväntat att en av orsakerna till att elevernas resultat inte förbättrats nämnvärt var brister i det systematiska kvalitetsarbete och då framför allt bristande analys och användning av resultatdata. Nästa steg i projektet var att SKL på distans skulle stötta kommunen i det förändringsarbete som skulle tas vid utifrån prioriteringar i SKL:s analys. En arbetsgrupp med representanter från alla nivåer i styrkedjan bildades i enlighet med överenskommelsen med SKL. Förvaltningschef var projektledare. Skolverkets insats Samverkan för bättre Skola blev Uddevalla kommun erbjuden att delta i Skolverkets insats Samverkan för bästa skola som syftar till att stärka enheternas och huvudmannens förmåga att planera, följa upp och utveckla utbildningen, dvs stöd för att utveckla det systematiska

94 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 3(8) Dnr BUN 2018/01069 kvalitetsarbetet. Stöd för enheternas samt huvudmannens nulägeanalys, framtagande av åtgärdsplaner samt identifiering av anordnade av insatser skulle ges, liksom stöd för enheternas och huvudmannens uppföljning och utvärdering. Utgångspunkten för insatsen var att identifiera problem, antaganden om orsaker och identifiering av utvecklingsområden och insatser. Den första överenskommelsen undertecknades mellan Skolverket och kommunen januari Såväl nämndens ordförande som förvaltningschef var angelägna om att dessa två projekt (SKL:s skolanalys och Skolverkets Samverkan för bästa skola) inte skulle bli två parallella spår. Därför beslutades att den arbetsgrupp som bildats inom ramen för SKL skulle invänta arbetet med Skolverket på huvudmannanivå som skulle starta hösten Skola på vetenskaplig grund i samarbete med Chalmers och Me Analytics. I samband med beslut om att delta i SKL beslutade nämnden om ytterligare ett projekt: Skola på vetenskaplig grund i samarbete med Chalmers och Me Analytics. Projektets övergripande syfte var att uppnå ökad effektivitet och högre måluppfyllelse i hela Uddevalla kommuns utbildningsverksamhet genom det digitala verktyget LoopMe. Verktyget skulle på ett enkelt sätt tillhanda det dokumentation som krävs för analys och förbättringar. Avtal tecknades i maj Vad hamnar då detta projekt i allt detta? Vissa av rektorerna avsåg använda verktyget i sitt fortsatta förbättringsarbete inom Samverkan för bästa Skola. Skolverket såg också stora vinster med att använda verktyget. Detta var bakgrunden till att nämndens ordförande och förvaltningschefen båda var överens om att det gemensamma förbättringsarbetet skulle ta sin utgångspunkt i alla tre utvecklingsprojekt. Kartläggning av tidigare rapporter, utredningar och genomlysningar Hösten 2018 fick utredare i uppdrag att göra en kartläggning över de problem som identifierats och slutsatser som dragits i tidigare rapporter, utredningar och genomlysningar på området systematiskt kvalitetsarbete. Bakgrunden till uppdraget var ett förvaltningschefsbeslut att SKA skulle vara ett av tre prioriterade arbetsområden för förvaltningsledningen för läsåret. Kartläggningen visade följande: Från SKL:s skolanalys 2018 Bristande användning och analys av resultat: Utmaningen för oss att få en hög kvalitet i det som kommer ut av uppföljningen. Analysen når inte upp i kommunfullmäktige eller ut i klassrummet. Arbetet med uppföljning och analys bedrivs olika inom olika verksamhetsområden.

95 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 4(8) Dnr BUN 2018/01069 Avsaknad av gemensam målbild: Vi har ingen gemensam uppfattning om vägen till de prioriterade målen förbättrade kunskapsresultat, trygghet och studiero, ingen gemensam idé om hur vi ska gå tillväga. Det är lite si och så med kännedomen om de kommunalt uppställda målen. Vi har ingen samlad, gemensam uppfattning om vad det är som fattas för att vi skall kunna förbättra våra resultat. Vi är inte så sampratade som vi önskar att vi var. Mellan och inom nivåer i styrkedjan: Arbetet och kommunikationen kring besluts- och förankringsprocesser i utvecklingsarbetet fungerar inte såsom tänkt. Otydligheter vad gäller roller och uppdrag. Oklarheter i rollfördelning och ansvarsområden (ex utvecklingsenhet-rektor) Arbetet med att sprida lärdomar och erfarenheter, forskning och beprövad erfarenhet sker inte systematiskt. Enheternas kvalitetsarbete når inte hela vägen upp i styrkedjan. Systemet inte anpassat till enheternas behov. Översyn av ledningsstruktur och utvecklingsorganisation gav nämnden förvaltningschef i uppdrag att se över förvaltningens ledningsstruktur och utvecklingsorganisation. Utredningen visade: Kvarstående svårighet att få kontinuitet och kraft i det gemensamma förbättringsarbetet kring rutiner och dokument, och få kompetensen och förmågan att göra ordentliga resultatanalyser som tar hänsyn till skolresultatutvecklingen, vilket gäller alla skolformer. Stor skillnad på vilken kapacitet verksamhetsområdena har för att genomföra kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbetets leds från verksamhetsnivån vilket innebär att det finns ett glapp i styrkedjan från fullmäktige/nämnd till verksamheter/enheter. Brister i helhetssyn och effektivitet som leder till kvalitetsbrister och kostnader ur ett huvudmannaperspektiv. Rekommendation på inriktning som gavs i utredningen var mer av gemensamt arbete vad gäller planering, uppföljning och utveckling av verksamheten ur ett huvudmannaperspektiv. Processledningen bör utgå från förvaltningskontoret men genomföras kollegialt med deltagande från alla verksamheter. Verksamheterna bör åläggas att organisera sig så att detta blir möjligt. Internkontrollpunkt elevers resultatutveckling huvudmannanivå 2018:

96 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 5(8) Dnr BUN 2018/01069 Omfattande brister identifierades på såväl verksamhetsnivå, förvaltningsnivå som nämndnivå. Problem verksamhetsnivå: Centrala resultatsammanställningar från förvaltningskontoret anses begränsa analysmöjlighet Huvudmannens styrning anses förhindra kvalitetsarbetet Bristande struktur och organisation för resultatanalys på utvecklingsenheten Jämförelser i sig anses som ett problem stigmatiserande för skolorna Identifierade problem leder sällan till analys/åtgärd Problem förvaltningsnivå Uttalat uppdrag att stödja saknas Struktur för dialog och delaktighet saknas Identifierade problem leder sällan till analys/åtgärd Kvalitetssäkringsprocess mellan nivåer saknas Problem nämndnivå Avsaknad av dokumenterad analys leder till bristande beslutsunderlag till nämnden för att kunna sätta mål/utvecklingsåtgärder Uppföljning och planering inte "synkade Styrkorten når inte ända ut i styrkedjan, SKA - eget "styrkort" på verksamhetsnivå Slutsatser som drogs och rekommendationer som gavs var: Analys med förhinder och brister behöver åtgärdas Förväntansgapet hanteras Gemensamt arbete och dialog förbättras Brott i styrkedjan åtgärdas Ansvarsfördelningen klargöras Problem att stöd och styrning ses som ett problem Beslut efter Skolinspektionens regelbundna tillsyn 2017 Skolinspektionen bedömde efter genomförd tillsyn att Uddevalla kommun inte i tillräcklig grad bedrev ett systematiskt kvalitetsarbete för utbildningen inom förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola på huvudmannanivå. Gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildningen fick däremot inga förlägganden på detta område. Skolinspektionen konstaterade att enheterna ofta har ett gott systematiskt kvalitetsarbete. Huvudmannanivån brister dock i att samla in och sammanställa resultaten från enheterna vad gäller kunskapsresultat samt arbetet med trygghet. Därmed analyserar inte huvudmannen resultaten, vilket innebär att huvudmannen inte kan

97 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 6(8) Dnr BUN 2018/01069 besluta om utvecklingsåtgärder med utgångspunkter i uppföljning och analys av verksamheternas resultat. Skolinspektionens begäran om komplettering var följande: Visa på att kommunens styrkedja fungerar, dvs att huvudmannen får in ett underlag från enheterna som förvaltningen kan bearbeta för att ge ett tydligt underlag för nämnden att ta beslut utifrån. Ärendena har i dagsläget fortfarande inte avslutats, över ett år efter beslut om förelägganden. Revisionsrapporter om skolans systematiska kvalitetsarbete och målstyrning 2016: Granskningsrapporter från Ernst & Young och Pwc visade på följande brister: Enheterna får inte återkoppling på sina verksamhetsberättelser. De vet inte hur deras uppföljning används av nämnden. Enheternas planering sammanfaller inte med nämndens övergripande planeringsprocess. Ej tillräckligt stöd för hur förvaltningen och enheterna ska bedriva ett ändamålsenligt uppföljnings- och analysarbete. Målsättningen i vissa mått 100 % - bedöms inte skicka helt rätt styrsignaler till verksamheterna. Måtten bör i största möjliga mån vara kortsiktiga och realistiska att uppnå för att bli accepterade i verksamheten, här bör en progression i måtten finnas. Förvaltningsledningsgruppens orsaksanalys till bristande SKA Förvaltningsledningsgruppen har utifrån ovan kartläggning och utifrån diskussioner som förts på ledningsgruppens möten, identifierat bakomliggande orsaker och problembilder till bristande systematiskt kvalitetsarbete. Skolverket har stöttat i arbetet inom ramen för Samverkan för bästa skola på huvudmannanivå. Problemet har formulerats på följande sätt i förvaltningsledningsgruppen: Vi brister i analysen, och insatserna på huvudmannanivå utgår inte alltid från behov och skolformernas särart. Kort och gott: Bristande SKA. I enlighet med Skolverkets modell för nulägesanalys har förvaltningsledningsgruppen identifierat följande orsaksfaktorer till bristerna i SKA som mest prioriterade att ta itu med: Bristande resultatdialog inom och mellan nivåer Osammanhängande processer mellan nivåerna (t.ex. läsår/år) leder till avsaknad av röd tråd Oklar ansvarsfördelning mellan de olika nivåerna som hör till huvudmannanivån Bristande styrning- för hög politisk ambition med för många mål Bristande ledning ledningsgruppen inte lyft ett samlat grepp kring SKA

98 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 7(8) Dnr BUN 2018/01069 Åtgärd: gemensam modell för systematiskt kvalitetsarbete Förvaltningsledningsgruppen har tagit fram ett förslag till förvaltningsgemensam modell för skolans systematiska kvalitetsarbete. Målet är att skapa en kvalitetssäkrad och sammanhängande process genom hela styrkedjan kring nulägesbild av resultat, orsaksanalys samt åtgärder för högre måluppfyllelse. Modellen ska främja delaktighet och dialog inom och mellan nivåerna i organisationen, samt tydliggöra ansvarsfördelningen mellan nivåerna. Målet är också att förvaltningsledningen får en mer uttalad roll i det systematiska kvalitetsarbetet samt att säkerställa att de förtroendevalda får den uppföljning de behöver för att kunna styra skolan mot högre måluppfyllelse. Förslaget innebär förändringar av strukturell art. Den förändrade strukturen leder dock inte automatiskt till fungerande processer, men skapar sannolikt förutsättningar för det. Nästa steg är därför att inom ramen för Skolverket insats till kommunen i Samverkan bästa skola få stöd i arbetet med processerna under det första implementeringsåret för den gemensamma modellen. Det är viktigt att de som ska arbeta med processerna är med att utforma dem och insatsen förutsätter därför delaktighet från alla nivåer och skolformer i organisationen. Beslut om insats för att utveckla processerna kommer att tas genom en särskild åtgärdsplan i enlighet med överenskommelse med Skolverket. Modellen innebär: Alla nivåer och alla skolformer arbetar i kommunens styr- och ledningssystem VUV-IT. SKA-modulen upphör. En strategi och ett stående uppdrag i styrkortet enligt bilaga samt ett fåtal mått (1-2 per verksamhetsområde) kopplat till det systematiska kvalitetsarbetet som sträcker sig över mandatperioder. Uppföljning och analys är ett ständigt pågående arbete och rapporteras en gång varje tertial inom alla skolformer och alla nivåer. Resultatdialoger genomförs mellan alla nivåer i organisationen. Verksamhetsberättelser på enhetsnivå och verksamhetsnivå upphör samt läsårsplanering med prioriterade läroplansmål. En förvaltningsgemensam beredningsgrupp med personer från respektive verksamhetsområde bildas med tydligt uppdrag och mandat från förvaltningsledningsgruppen. Åtgärder och insatser på huvudmannanivå (alla nivåer ovan enhet) behandlas i förvaltningsledningsgruppen innan beslut. De processer som grundskolan och huvudmannen genomför inom Samverkan för bästa skola och de stöddokument som används för nulägesanalys och åtgärdsplan implementeras och används i hela förvaltningen efter vissa anpassningar till kommunen och till olika nivåer och skolformer i organisationen. Dessa anpassningar beslutas i förvaltningsledningen.

99 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 8(8) Dnr BUN 2018/01069 Arbetet med att utveckla processerna kopplad till strukturen i modellen genomförs enligt huvudmannens åtgärdsplan som kommer att tas fram i samverkan med Skolverket och beslutas av nämnden. Insatser som fungerat väl sprids i hela organisationen och är utgångspunkten för det arbete som tar vid efter genomförd nulägesanalys, vilket innebär att man systematiskt arbetar med beprövad erfarenhet. Det systematiska kvalitetsarbetet sker på vetenskaplig grund och genererar konkreta handlingar som alla involverade utför och därefter reflekterar kring. Bilagor Bilaga 1: Förslag till strategi och uppdrag i nämndens styrkort kopplat till skolans systematiska kvalitetsarbete samt förslag till årshjul. Bilaga 2: Förslag till årshjul Staffan Lindroos Förvaltningschef Anna Hurtig Utredare Expediera till

100 Bilaga 1 strategi och uppdrag i styrkort Strategi Åtgärder för förändring och förbättring vidtas på alla nivåer i organisationer när problem synliggörs genom det systematiska kvalitetsarbetet. Rätt beslut om åtgärd fattas på rätt nivå. Uppdrag Samtliga skolformer och alla nivåer i organisationen ska inför varje tertialbokslut enligt årshjul rapportera en sammanfattning av sin nulägesanalys av kunskapsresultat, trygghet och studiero enligt beslutade stöddokument. Identifierade problem ska tydligt framgå och vilka orsaker till problemen man kommit fram till i sin analys, samt vilka åtgärder och insatser som formulerats utifrån analysen. Uppföljning och utvärdering av pågående insatser ska rapporteras. Om behov finns av stöd och hjälp från huvudmannen för att åtgärda ett problem eller någon brist som identifierats i det systematiska kvalitetsarbetet ska detta framgå.

101 Bilaga 2 - årshjul SKA Deadline nämndens verksamhetsberättelse Beredningsgrupp SKA Resultatdialog FVL December Januari Februari V berättelse Resultatdialog FVL nämnd på nämndsammanträdet. Sista feb: deadline för enheternas rapportering i verksamhetskort Sista nov: deadline för vc:s rapportering i verksamhetskort Resultatdialog enhet vc November V plan Mars Resultatdialog enhet vc Sista mars: deadline för vc:s rapportering i verksamhetskort Sista okt: deadline för enheternas rapportering i verksamhetskort Oktober Kontinuerlig dialog på alla nivåer i organisationer kring nulägesbild av resultat och förutsättningar, orsaksanalys av vad som förklarar resultat och genomförande samt åtgärder och insatser för högre måluppfyllelse. April Beredningsgrupp SKA Resultatdialog FVL Resultatdialog FVL nämnd på nämndsammanträdet Resultatdialog FVL Beredningsgrupp SKA September Tertialrapport II Maj Tertialrapport I Resultatdialog FVL nämnd på nämndsammanträdet Sista aug: deadline för vc:s rapportering i verksamhetskort Augusti Juni Sista juni: deadline för enheternas rapportering i verksamhetskort Juli

102 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Beslut gällande regler och rutiner kring tilläggsbelopp Sammanfattning Skollagen beskriver hur ekonomisk ersättning ska beräknas och utgå för barn och elever i förskola och skola från hemkommunen. Fristående verksamheter kan ansöka om tilläggsbelopp för barn och elever som är i behov av extraordinärt stöd. Bedömningen av huruvida tilläggsbelopp ska utgå eller inte ska ske utifrån vilken bedömning som gjorts om barnet eller eleven gått i kommunal verksamhet. För att få tydlighet i hantering av tilläggsbelopp finns anledning att anta bestämmelser och rutiner. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse , inklusive bilagor Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att anta bestämmelser och rutiner kring tilläggsbelopp i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , inklusive bilagor Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

103 Tjänsteskrivelse 1(2) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/01070 Handläggare Administrativ chef Lise-Lotte Bengtsson Telefon Beslut gällande bestämmelser och rutiner om tilläggsbelopp Sammanfattning Skollagen beskriver hur ekonomisk ersättning ska beräknas och utgå för barn och elever i förskola och skola från hemkommunen. Fristående verksamheter kan ansöka om tilläggsbelopp för barn och elever som är i behov av extraordinärt stöd. Bedömningen av huruvida tilläggsbelopp ska utgå eller inte ska ske utifrån vilken bedömning som gjorts om barnet eller eleven gått i kommunal verksamhet. För att få tydlighet i hantering av tilläggsbelopp finns anledning att anta bestämmelser och rutiner. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse , inklusive bilagor Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att anta bestämmelser och rutiner kring tilläggsbelopp i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , inklusive bilagor Ärendebeskrivning Enligt skollagen (2010:800) har alla barn/elever i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan, som av fysiska, psykiska eller av andra skäl behöver stöd i sin utveckling och lärande, rätt till det stöd som deras speciella behov kräver. Det är förskolechefens/rektorns ansvar att se till att barnet/eleven ges sådant stöd. I skollagens tredje kapitel finns bestämmelser om barns och elevers utveckling mot målen och verksamhetens skyldighet att ge ledning, stimulans och stöd. I skollagens åttonde kapitel finns krav på särskilt stöd inom förskola. Utifrån skollagen ska resurserna till förskolor och skolor fördelas, genom grundbelopp och i vissa fall tilläggsbelopp, på lika villkor till kommunala och fristående verksamheter. Tilläggsbelopp ska enligt skollagen lämnas för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbelopp för särskilt stöd avser ersättning för extraordinära stödåtgärder där kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplat till ett enskilt barn eller elev och ha samband med individens särskilda behov.

104 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2018/01070 En verksamhet ska kunna ge stöd åt flertalet barn/elever inom ramen för sina normala resurser. Under vissa förutsättningar kan extra ersättning (tilläggsbelopp) utgå till verksamheten för ett specifikt barn/elev. Stödåtgärderna som berättigar till tilläggsbelopp ska vara extraordinära - näst intill alla barns och elevers behov ska kunna tillgodoses inom ramen för grundbeloppet. Skollagens, skolförordningens och gymnasieförordningens bestämmelser om kommunens skyldighet att lämna tilläggsbelopp avser endast fristående verksamhet. Vilken ordning kommunen har för motsvarande resurser till kommunal verksamhet förfogar kommunen själv över. För att få gemensamma rutiner och principer gäller bestämmelserna både fristående och kommunal verksamhet. Staffan Lindroos Förvaltningschef Lise-Lotte Bengtsson Administrativ chef Expediera till Fristående enheter med barn/elever från Uddevalla kommun Förskolekontoret Grundskolekontoret Gymnasiekontoret

105 Bestämmelser för tilläggsbelopp Barn och Utbildning Uddevalla kommun Antagna av barn och utbildningsnämnden Allmänt Enligt skollagen (2010:800) har alla barn/elever i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan, som av fysiska, psykiska eller av andra skäl behöver stöd i sin utveckling och lärande, rätt till det stöd som deras speciella behov kräver. Det är förskolechefens/rektorns ansvar att se till att barnet/eleven ges sådant stöd. I skollagens tredje kapitel finns bestämmelser om barns och elevers utveckling mot målen och verksamhetens skyldighet att ge ledning, stimulans och stöd. I skollagens åttonde kapitel finns krav på särskilt stöd inom förskola. I kapitlet finns bland annat bestämmelser om Extra anpassningar Kravet på utredningar Bestämmelser om åtgärdsprogram Beskrivning av konkreta åtgärder som rektor kan fatta beslut om för att öka förutsättningarna för att eleven ska nå målet Utifrån skollagen ska resurserna till förskolor och skolor fördelas, genom grundbelopp och i vissa fall tilläggsbelopp, på lika villkor till kommunala och fristående verksamheter. Tilläggsbelopp ska enligt skollagen lämnas för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbelopp för särskilt stöd avser ersättning för extraordinära stödåtgärder där kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplat till ett enskilt barn eller elev och ha samband med individens särskilda behov. En verksamhet ska kunna ge stöd åt flertalet barn/elever inom ramen för sina normala resurser. Under vissa förutsättningar kan extra ersättning (tilläggsbelopp) utgå till verksamheten för ett specifikt barn/elev. Stödåtgärderna som berättigar till tilläggsbelopp ska vara extraordinära näst intill alla barns och elevers behov ska kunna tillgodoses inom ramen för grundbeloppet. Skollagens, skolförordningens och gymnasieförordningens bestämmelser om kommunens skyldighet att lämna tilläggsbelopp avser endast fristående verksamhet. Vilken ordning kommunen har för motsvarande resurser till kommunal verksamhet förfogar kommunen själv över. För att få gemensamma rutiner och principer gäller dessa bestämmelser både fristående och kommunal verksamhet (se även nedan under punkt 3). Tilläggsbelopp för modersmålsundervisning/modersmålsstöd och lovskola beslutas i särskild ordning och omfattas inte av dessa bestämmelser. 2. Lagstiftning och tillämpning Bestämmelserna i skollagen innebär att såväl fristående som kommunala verksamheter inom ramen för sina normala resurser ska kunna ge stöd åt flertalet barn/elever. Både fristående och kommunala

106 verksamheter ska kunna anpassa sin organisation så att hänsyn tas till barnets/elevens behov och förutsättningar. Skyldigheten att utreda elevers eventuella behov av stöd och att upprätta åtgärdsprogram gäller för både kommunala och fristående skolor. Kostnaderna för detta stöd och för stöd i form av extra undervisning eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever att nå målen ingår i kostnadsposten för grundbeloppets undervisningsdel. Tilläggsbeloppet är endast avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda individer som har omfattande behov av särskilt stöd. Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplade till en enskild individ och ha samband med individens särskilda behov och förutsättningar för att kunna delta i verksamheten/fullgöra sin skolgång. Tilläggsbeloppet ska enligt förordning avse ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som vanligen inte har anknytning till den ordinarie undervisningen. Enligt propositionen kan det också vara fråga om tekniska hjälpmedel och stödåtgärder åt individer med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer. Regeringen har fattat beslut om ändringar i de kompletterande bestämmelser om tilläggsbelopp som finns i skolförordningen (2011:85) respektive gymnasieförordningen (2010:2039), vilka trädde i kraft den 1 juli Avsikten är att det där tydligare ska komma till uttryck att tilläggsbelopp kan lämnas också för sådana extraordinära stödåtgärder som ett barn eller en elev har behov av i själva undervisningen. I den nya förordningstexten anges att med tilläggsbelopp avses ersättning för assistenthjälp anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder, däribland sådana som riktas till elever med stora inlärningssvårigheter. Extraordinära stödåtgärder för elever med stora inlärningssvårigheter kan enligt propositionen handla om en extra lärar eller specialpedagogresurs för elever som har behov av sådana insatser kontinuerligt under skoldagen, det vill säga stödbehovet finns under hela skoldagen och inte endast vid enstaka tillfällen. I likhet med tidigare förarbeten sägs i propositionen att en fristående skola i de flesta fall ska kunna tillgodose en elevs behov av särskilt stöd inom ramen för det grundbelopp som lämnas. Det grundläggande kravet att en elevs behov av särskilt stöd måste vara omfattande för att ett tilläggsbelopp ska lämnas kvarstår. Ersättning ska t.ex. inte utgå om det är möjligt att tillgodose elevens behov genom insatsen särskild undervisningsgrupp. Kostnader för stöd i form av extra undervisning, specialpedagogiska insatser, individualiserat lärande eller undervisning i särskild grupp med syfte att eleven ska nå kunskapskraven ska i normalfallet täckas av grundbeloppet. Stöd Särskilt stöd Extraordinära stödåtgärder Hänsyn ska tas till alla barns och elevers olika behov. Detta behov av stöd ryms inom ordinarie grundbelopp. Barn /elever kan tillfälligt eller varaktigt ha behov av särskilda stödåtgärder. Detta behov av särskilt stöd ryms inom ordinarie grundbelopp. När alla särskilda stödåtgärder är uttömda kan extraordinära stödåtgärder sättas in. I dessa fall kan man ansöka om tilläggsbelopp.

107 3. För vem gäller tillämpningsanvisningarna? Anvisningarna gäller för följande verksamheter: Fristående huvudmän som har godkänts av Skolinspektionen (skolor) alternativt lägeskommun (förskola, pedagogisk omsorg och vissa fritidshem) oavsett i vilken kommun de är belägna under förutsättning att de har barn/elever i sina verksamheter som är folkbokförda i Uddevalla. Det är således hemkommunen som är ansvarig för bedömning om tilläggsbelopp ska utgå. Vid ändrad folkbokföringskommun måste ny ansökan göras hos den nya folkbokföringskommunen. Kommunala enheter i Uddevalla kommun (barn/elever i sina verksamheter som är folkbokförda i Uddevalla). De kommunala enheter som har barn/elever från andra kommuner hanterar kostnaderna för dessa i enlighet med reglerna om interkommunal ersättning. 4. Kriterier för tilläggsbelopp Tilläggsbeloppet är avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda barn/elever som har omfattande behov av särskilt stöd och det ska vara fråga om extraordinära stödåtgärder. De extraordinära stödåtgärderna omfattar individens hela verksamhetsdag (förskola, skola, fritidshem). De extraordinära stödåtgärderna ska väsentligt avvika från vad som har samband med de resurser som ges inom ramen för det stöd som förskolan/skolan är skyldig att tillhandahålla. Om statsbidrag eller strukturbidrag utgår och ska täcka särskilda kostnader kan inte tilläggsbelopp utgå för samma behov. I övrigt skall följande kriterier vara uppfyllda. A. Insatser i annan form har visats sig otillräckliga Behovet måste sträcka sig utanför de åtgärder som är definierade i 3 kap. skollagen. För att tilläggsbelopp ska komma ifråga ska processen särskilt stöd vara uttömd, i enlighet med figuren nedan. Se bilaga för processbeskrivning av särskilt stöd. Det extra ordinära stödet ska beskrivas i ett åtgärdsprogram.

108 B. Tillhör någon av målgrupperna Grupp X Barn/elever med funktionsnedsättningar som gör det omöjligt eller kraftigt försvårar: förflyttning av och påklädning intag av måltider personlig hygien inte kan göra sig förstådd inte kan förstå omgivningen Grupp Y Barn/elever med allvarliga funktionsnedsättningar/sjukdom som medför risk för barnets/elevens liv om inte övervakning och medicinering sker C. Har ett behov som är omfattande eller mycket omfattande Behovsnivåer Grad av svårigheter Kännetecken Konsekvens Mindre medicinsk, fysisk, psykisk och/eller social problematik Barnet/eleven behöver stöd ibland. Barnet/eleven är ganska självständig och behöver visst stöd under någon enstaka situation. Tilläggsbelopp beviljas inte. Medel för dessa behov ryms i grundbeloppet. Måttlig medicinsk, fysisk, psykisk och/eller social problematik Betydande medicinsk, fysisk, psykisk och/eller social problematik Omfattande medicinsk, fysisk, psykisk och/eller social problematik Mycket omfattande medicinsk, fysisk, psykisk och/eller social problematik Barnet/eleven behöver stöd. Personligt stöd av tillfällig karaktär behövs under dagen i enstaka situationer. Barnet/eleven behöver mer stöd ett stöd som är frekvent och sammanhållet. Personligt stöd och/eller stort behov av hjälpmedel krävs i flera situationer. Barnet/eleven behöver i stort sett stöd hela dagen. Personligt stöd och/eller stort behov av omfattande hjälpmedel krävs för att barnet/eleven ska kunna delta i den ordinarie verksamheten. Barnet/eleven behöver ett mycket omfattande personligt stöd. Minst en personal och/eller mycket omfattande behov av hjälpmedel krävs för att barnet/eleven ska kunna delta i den ordinarie verksamheten. Ständig uppmärksamhet krävs. D. Återredovisning av tidigare insatser med stöd av tilläggsbelopp har uppfyllts Tilläggsbelopp beviljas inte. Medel för dessa behov ryms i grundbeloppet. Tilläggsbelopp beviljas inte. Medel för dessa behov ryms i grundbeloppet. Tilläggsbelopp kan beviljas. Tilläggsbelopp kan beviljas. Om tilläggsbelopp utgått för individen föregående period skall redovisning ske: av hur bidraget använts i verksamheten (resurs, aktivitet etc.) av hur tilläggsbeloppet använts i tkr. av vilken effekt de sökta och genomförda insatserna haft (se ansökan).

109 5. Ansökan om tilläggsbelopp Av ansökningsblanketten framgår vilket underlag som enheten förväntas lämna in för att en bedömning ska kunna göras. Verksamheten ska beskriva barnets/elevens behov av stöd redovisa hur behovet har klarlagts/utretts barn och elevhälsans bedömning vilka åtgärder som vidtagits på enheten vilka åtgärder som planeras att genomföras hur omfattande åtgärderna är i tid beskrivning av hur åtgärderna är avsedda att följas upp och utvärderas beskrivning av varför åtgärderna bedöms som extraordinära kostnaderna för åtgärderna Ansökan skall vara särskilt utformad utifrån individens speciella behov, det vill säga ansökan ska tydligt visa den aktuella individens behov. Återredovisning av hur tidigare beslutade tilläggsbelopp använts för individen samt beskriva hur man jobbar för att individens behov av extraordinärt stöd skall minska (öka elevens självständighet). Behovet ska styrkas av dokumentation i form av följande underlag: Åtgärdsprogram inklusive utredningar (skola) Handlingsplan (förskola) Annan dokumentation som styrker barnets/elevens behov Externa intyg 6. Storlek och omfattning av tilläggsbeloppet Storleken på tilläggsbeloppet är inte avsett att totalfinansiera den extraordinära stödinsatsen då visst stöd ska ingå i grundbeloppet. Maximalt 70 % av insatsen bedöms normalt vara extraordinär. Med utgångspunkt i principen om likabehandling ska extra resurser tilldelas för ett barn/elev i en fristående verksamhet vars extraordinära stödbehov skulle generera tilläggsbelopp om barnet/eleven hade gått i hemkommunens verksamhet. Om beräkning av insatsen bygger på antal timmar skall timpriset vara mellan kr beroende på insatsens art (2018 års lönenivå). I och med att de flesta åtgärderna avser stöd eller särskilt stöd (grundbelopp) uppskattas det endast vara 1 2 % av eleverna som bedöms vara i behov av extraordinära stödinsatser (verksamhetsvariation). 7. Ansökningsförfarandet Ansökan ska göras på bifogad blankett. Den ska undertecknas av rektor/förskolechef. Ansökan skall avse läsår eller halvår. Ansökan skall normalt göras och vara inlämnad för hösttermin och läsår den 10 maj och för halvår den 30 oktober. Ansökan kan i övrigt göras löpande för nytillkomna barn och elever Ansökan kan enbart göras för individer som är folkbokförda i Uddevalla kommun.

110 8. Beslut och överklagan Beslut meddelas när ansökan har behandlats. Beslutet avser antingen en termin eller ett läsår. Av beslutet framgår datum för när återredovisning av genomförda åtgärder senast ska lämnas. Inga retroaktiva beslut om tilläggsbelopp får ske (ansökningsdatum) Om individ som har beslut om tilläggsbelopp byter huvudman, enhet eller folkbokföringskommun upphör beslutet och ny ansökan måste eventuellt göras. Fristående enheter kan överklaga kommunens beslut. Tillsammans med beslutet lämnas information om hur överklagan görs. 9. Granskning Alla huvudmän och skolenheter som beviljats tilläggsbelopp skall säkerställa och möjliggöra att granskning kan utföras av att bidraget används enligt ansökan. Bilagor Process särskilt stöd Ansökningshandling Rutiner vid debitering av kostnader i form av interkommunal ersättning (gäller endast kommunala enheter i Uddevalla kommun) Källor Riktlinjerna är utformade utifrån skollag och tillämpliga förordningar. Beskrivningar är i delar hämtade från SKL cirkulär och riktlinjer från andra kommuner (Luleå, Linköping, Eskilstuna och Uppsala)

111 Processbeskrivning av olika stödåtgärder 1. Individuell utvecklingsplan (obligatoriska skolformerna) I en skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP) ska läraren, i de årskurser där sådana upprättas, ge omdömen om en elevs kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i. I utvecklingsplanen ska det också finnas en sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. 2. Uppmärksamma behov av stödinsatser Det är viktigt att lärare och övrig skolpersonal tidigt uppmärksammar tecken på och signaler om att en elev kan vara i behov av stödinsatser (extra anpassningar eller särskilt stöd). 2.1 Extra anpassningar Om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar. Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär (enstaka åtgärder under kortare tid praxis ca 2 månader) som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om eleven efter en tid med extra anpassningar fortfarande inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska de extra anpassningarna intensifieras och anpassas ytterligare utifrån elevens behov. 3. Anmäla behov av utredning till rektor Om extra anpassningar inte är tillräckligt ska en anmälan om elevens eventuella behov av särskilt stöd anmälas till rektorn. 3.1 Utredning Utredning ska påbörjas skyndsamt. Syftet med utredningen är att ge skolan ett tillräckligt underlag för att förstå varför eleven har svårigheter i skolsituationen och vilka elevens behov av stöd är. 3.2 Beslut om att eleven inte är i behov av särskilt stöd I de fall som utredningen visar att eleven inte är i behov av särskilt stöd utan att behovet av stöd kan tillgodoses genom extra anpassningar utarbetas inget åtgärdsprogram. 3.3 Beslut om att eleven är i behov av särskilt stöd och upprättande av åtgärdsprogram Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten, som skiljer särskilt stöd från det stöd som ges i form av extra anpassningar (varaktighet enligt praxis: mer än två månader).

112 Processkarta IUP Uppmärksamma om eleven når kunskapskraven/kunskapsmålen Ej behov av stödåtgärder Behov av stödåtgärder Behov som kräver utredning om särskilt stöd Extra anpassningar Intensifiera extra anpassningar eller förändra/anpassa dem Utreda Beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram. Extra anpassningar tillräckligt. Beslut om att upprätta åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Rätt stödåtgärder men mer tid behövs. Beslut om nytt åtgärdsprogram. Särskilt stöd behöver förändras. Eventuellt ny utredning. Beslut om nytt åtgärdsprogram när åtgärderna är bedömda. Särskilt stöd behövs inte. Beslut om att avsluta åtgärdsprogram. Extraordinära stödåtgärder När alla särskilda stödåtgärder är uttömda kan extraordinära stödåtgärder sättas in. I dessa fall kan man ansöka om tilläggsbelopp.

113 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Justering av regler för förskola och pedagogisk omsorg Sammanfattning Övergripande regelverk för förskola och pedagogisk omsorg finns i skollagen. Barn och utbildningsnämnden antar kompletterande regler för förskola och pedagogisk omsorg. Det finns anledning att göra en justering och uppdatering av dessa utifrån administrativa rutiner och redaktionella ändringar. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att anta justerade regler för förskola och pedagogisk omsorg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

114 Tjänsteskrivelse 1(20) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/01071 Handläggare Administrativ chef Lise-Lotte Bengtsson Telefon Justering av regler för förskola och pedagogisk omsorg Sammanfattning Övergripande regelverk för förskola och pedagogisk omsorg finns i skollagen. Barn och utbildningsnämnden antar kompletterande regler för förskola och pedagogisk omsorg. Det finns anledning att göra en justering och uppdatering av dessa utifrån administrativa rutiner och redaktionella ändringar. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att anta justerade regler för förskola och pedagogisk omsorg Ärendebeskrivning Övergripande regelverk för förskola och pedagogisk omsorg finns i skollagen. Barn och utbildningsnämnden antar kompletterande regler för förskola och pedagogisk omsorg. Det finns anledning att göra en justering och uppdatering av dessa utifrån administrativa rutiner och redaktionella ändringar. Staffan Lindroos Förvaltningschef Lise-Lotte Bengtsson Administrativ chef Expediera till Förskolekontoret Grundskolekontoret

115 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(20) Dnr BUN 2018/01071 Förskola och pedagogisk omsorg i Uddevalla kommun

116 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 3(20) Dnr BUN 2018/01071 Innehåll (färdigställs efter beslut) Grönt nytt... Fel! Bokmärket är inte definierat. Gult - utgår... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1. Frskola och pedagogisk omsorg Verksamheternas uppgift Förskola Pedagogisk omsorg Öppen förskola Kommunal och fristående verksamhet likheter och skillnader Vem har rätt till en placering? Den som arbetar eller studerar Föräldralediga på grund av syskon Den som både arbetar och är föräldraledig för syskon Arbetssökande Sjukskrivna/sjukdom i familjen Allmän förskola Dygnet-runt-öppen verksamhet Barn i behov av särskilt stöd Allergianpassad förskola Barn som är folkbokförda i (andra kommuner) annan kommun och som önskar förskola/pedagogisk omsorg i Uddevalla Ändrad folkbokföringskommun när barnet har en placering Barn som är folkbokförda i Uddevalla kommun och som önskar plats i annan kommun Delad placering Ändring av vistelsetid Att ansöka om plats m.m Ansökan Köregler Förtur Undantag från köreglerna Skyddade personuppgifter Tilldelning av plats (Överflyttning) Byte av placering Uppsägning Delad placering (- rutiner) Som beskrivs under punkt 3.12 finns möjlighet att kombinera platser i två olika verksamhetsformer. Ansökan görs via Barn och utbildningsförvaltningens e-tjänst på hemsidan Möjlighet att behålla platsen vid längre frånvaro... 14

117 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 4(20) Dnr BUN 2018/ Plats som inte utnyttjas Förskoleklass, 6-åringar (Inskolning) Introduktion, öppettider m.m (Inskolning) Introduktion Öppettider Barnets schema Sommaröppen verksamhet Kompetensutvecklingsdagar Vad kostar verksamheten? Avgifter i fristående verksamhet Avgifter i kommunal verksamhet Fördelad faktura Betalningsansvar och skuld Avstängning Övrigt Olycksfallsförsäkring Ansvarsfrågor Sekretess Anmälningsplikt Kontaktuppgifter... 19

118 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 5(20) Dnr BUN 2018/ Förskola och pedagogisk omsorg 1. 1 Verksamheternas uppgift Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnet för fortsatt utbildning. Förskolan är en egen skolform från och med 1 juli Huvudmannen (den som driver verksamheten) ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek samt att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och vars vårdnadshavare önskar det. Hemkommunen får fullgöra sina skyldigheter genom att erbjuda barnet motsvarande utbildning i fristående förskola. Kommunen ska sträva efter att istället för förskola erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det. Sådan omsorg ska genom pedagogisk verksamhet stimulera barns utveckling och lärande. Verksamheten ska utformas med respekt för barnets rättigheter och i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap. För att förskola och pedagogisk omsorg ska kunna erbjudas ska barnet ha fyllt ett år. 1.2 Förskola En förskola bedrivs normalt i speciella förskolelokaler. I förskolan arbetar förskollärare och barnskötare. Det finns inte något fastställt antal (på) gällande hur många barn som maximalt får finnas på varje förskoleavdelning. Antalet beror på barnens ålder, lokalernas storlek, barnens vistelsetider och behov samt på efterfrågan av platser. Avdelningarna samarbetar kring öppning, stängning, lov m.m. Förskolan har en egen läroplan som den arbetar utifrån. Förskolan bedrivs av kommunen eller av en fristående huvudman (bolag, förening, registrerat trossamfund, stiftelse eller en enskild individ).

119 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 6(20) Dnr BUN 2018/ Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är verksamhet som inte är förskola. Exempel är familjedaghem/dagbarnvårdare, flerfamiljsystem och liknande. I Uddevalla kommun finns kommunala familjedaghem och fristående familjedaghem. De fristående familjedaghemmen finns både i bolag med flera anställda dagbarnvårdare och i bolag som endast består av en dagbarnvårdare. En dagbarnvårdare tar emot en barngrupp i sitt eget hem eller i en särskild lokal. Dagbarnvårdarna arbetar oftast tillsammans för att kunna vikariera för varandra när det behövs. Den pedagogiska omsorgen ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler i grupper med lämplig sammansättning och storlek. Det ska finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Kommunen erbjuder familjedaghem för barn i åldrarna 1-6 år. Några fristående familjedaghem erbjuder verksamhet för barn som fyllt ett år till och med vårterminen det år barnet fyller 13 år. 1.4 Öppen förskola Öppen förskola finns på olika ställen i kommunen. Den öppna förskolan är en mötesplats för föräldrar som har barn i åldern 0-6 år. Barn och vuxna deltar tillsammans i verksamheten. För de kommunala öppna förskolornas verksamheter ansvarar socialförvaltningen. Det finns även fristående öppna förskolor som drivs av annan än kommunen. Se information på hemsidan 2. Kommunal och fristående verksamhet likheter och skillnader Kommunen driver förskolor och pedagogisk omsorg (runt om i kommunen). Ansvarig för varje förskola/dagbarnvårdargrupp är en förskolechef/enhetschef (benämndes tidigare rektor). Chef över förskolecheferna är verksamhetschefen för förskola och pedagogisk omsorg. Den kommunala verksamheten står under tillsyn av Skolinspektionen. Fristående förskola och pedagogisk omsorg drivs av någon annan än kommunen (bolag, förening, registrerat trossamfund, stiftelse eller en enskild individ). Innan verksamheten startar måste den fristående huvudmannen få ett godkännande från kommunen för att driva verksamhet. För pedagogisk omsorg ska kommunen fatta beslut om att verksamheten har rätt till bidrag.

120 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 7(20) Dnr BUN 2018/01071 När verksamheten har startat står den under kommunens tillsyn. Kommunen betalar ersättning till den fristående huvudmannen enligt samma principer som till den egna verksamheten. De flesta lagar/regler/läroplan/styrdokument är gemensamma för både den kommunala och den fristående verksamheten. Fristående verksamheter beslutar själva om sina föräldraavgifter. Dessa får dock inte överstiga maxtaxa. 3. Vem har rätt till en placering? 3. 1 Den som arbetar eller studerar Vårdnadshavare som arbetar eller studerar har rätt till verksamhet under arbetstid/studietid samt för resor till och från arbetet/studierna samt för tid för sömn vid nattarbete. För de som arbetar kvällar/nätter/helger: se nedan angående dygnet-runtöppen verksamhet. Permittering likställs i detta sammanhang med arbete. (Placeringstiden) Vistelsetiden bestäms utifrån båda vårdnadshavarnas omsorgsbehov. Om vårdnadshavarna bor tillsammans är det tiderna för den vårdnadshavare med den kortaste arbetstiden/studietiden som avgör barnets vistelsetid. Om vårdnadshavarna inte bor tillsammans och barnet har ett växelvis boende ska varje vårdnadshavare som har behov av omsorg vara platsinnehavare. Varje vårdnadshavares omsorgsbehov/rätt till placering avgör barnets vistelsetid när barnet bor hos respektive vårdnadshavare. Varje platsinnehavare får en faktura (se nedan angående delad faktura). Vårdnadshavare har inte rätt till verksamhet under sin semester/lov eller annan ledighet. 3.2 Föräldralediga på grund av syskon Föräldralediga vårdnadshavare har rätt till verksamhet för sina andra barn i förskoleåldern under 15 timmar per vecka. Hur dessa timmar ska fördelas över veckan beslutas av förskolechef. Barnet har rätt att behålla sin vistelsetid en månad efter det nya syskonets födelse (exempel: Ett nytt barn föds den 18 augusti. Om det äldre syskonet tidigare haft en heltidsplats har vårdnadshavarna rätt att ha kvar heltidsplatsen till den 18 september. Därefter erbjuds 15 timmars verksamhet per vecka för det äldre barnet). En förälder kan inte vara föräldraledig för ett barn samtidigt som det barnet är i förskola/pedagogisk omsorg. Om föräldrapenning tas ut innan barns födelse sker en bedömning av omsorgsbehovet för det äldre syskonet. Förskolechef fattar beslut om vistelsetid.

121 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 8(20) Dnr BUN 2018/ Den som både arbetar och är föräldraledig för syskon Vid bedömning av rätten till vistelsetid utgår kommunen först från vårdnadshavarens arbetstid. Om denna överstiger 15 timmar per vecka är det arbetstiden som är utgångspunkten för beräkningen av vistelsetiden. Någon rätt till vistelsetid utöver arbetstiden på grund av uttag av föräldraledighet finns ej. Exempel: Vårdnadshavare har ett omsorgsbehov på 8 timmar två dagar per vecka på grund av arbete. Barnet har därför rätt till en placering dessa dagar på 16 timmar sammanlagt. Någon ytterligare rätt till placering finns ej trots att vårdnadshavare är föräldraledig övrig tid. Om arbetstiden per vecka understiger 15 timmar får vårdnadshavaren utnyttja sin rätt till placering på grund av föräldraledighet upp till 15 timmar så att den totala vistelsetiden uppgår till 15 timmar per vecka. Exempel: Vårdnadshavare har ett omsorgsbehov på 8 timmar en dag per vecka på grund av arbete. Barnet har därför rätt till en placering denna dag på 8 timmar samt ytterligare vistelse på 7 timmar per vecka så att den sammanlagda tiden uppgår till 15 timmar. Hur de 7 timmarna fördelas sker efter överenskommelse med verksamheten. Om vårdnadshavarens arbetstid varierar mellan veckorna sker placeringen utifrån en sammanlagd beräkning så att den totala vistelsetiden under en 4-veckors period uppgår till högst 60 timmar. Justering av barnets vistelsetid kan göras per kalendervecka. 3.3 Arbetssökande Arbetssökande har rätt till verksamhet för sina barn 15 timmar per vecka. Hur dessa timmar fördelas över veckan beslutas av förskolechef. Om vårdnadshavaren, innan den blev arbetssökande, hade rätt till placering mer än 15 timmar per vecka har den rätt till placering i samma omfattning under en månad efter det att den blev arbetssökande. Exempel: Barnet vistas i förskola 35 timmar per vecka eftersom vårdnadshavarna arbetar. En vårdnadshavare blir arbetssökande 1 november. Barnet har rätt att vara kvar i verksamheten 35 timmar per vecka fram till 1 december då placeringen minskar till högst 15 timmar per vecka. Om vårdnadshavare får arbete eller börjar studera ska denne snarast möjligt anmäla att vistelsetiderna ska ändras till verksamheten samt (på) via Barn och utbildningsförvaltningens e-tjänst på hemsidan

122 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 9(20) Dnr BUN 2018/ Sjukskrivna/sjukdom i familjen Om vårdnadshavare blir sjukskriven sker en bedömning av omsorgsbehovet utifrån tidigare placeringstid och sjukdomens omfattning. Om vårdnadshavare är hemma på grund av egen eller annans sjukdom i familjen, görs en bedömning av omsorgsbehovet för övriga barn utifrån tidigare placeringstid och behov. Förskolechef fattar beslut om vistelsetiderna. Om familjen har fler barn i förskola/pedagogisk omsorg/fritids och något av dessa barn blir sjuk gäller samma överenskommelse som när vårdnadshavare blir sjuk. Havandeskapspenning likställs med sjukskrivning. 3.5 Allmän förskola Från och med hösten det år ditt barn fyller 3 år har (han/hon) barnet rätt till allmän förskola 15 timmar per vecka (525 timmar på ett år). Den allmänna förskolan följer samma terminer som skolan med uppehåll för samtliga lov och kompetensutvecklingsdagar/studiedagar. Den allmänna förskolan är avgiftsfri, till för barnet och kräver inte något omsorgsbehov. På förskolan ingår den allmänna förskolan i den ordinarie verksamheten. (Väljs kommunal pedagogisk omsorg för barn 3-5 år gäller samma regler om tid och avgift som för allmän förskola). Kommunal pedagogisk omsorg för barn 3 5 år är subventionerad i Uddevalla kommun. Vårdnadshavare betalar därför ingen avgift upp till 15 timmar/vecka (525 timmar per år). Vistelsetiden följer skolans läsårstider (med uppehåll för alla lov). Den som bara utnyttjar allmän förskola, men har behov av att barnet vistas i verksamheten även under lov och kompetensutvecklingsdagar/studiedagar, har möjlighet att ansöka om detta via kommunens hemsida. Avgift uttas för dessa dagar på så sätt att för varje dag som verksamhet nyttjas uttas avgift för hela den kalenderveckan. Exempel: fredag och måndag behövs omsorg. Avgift tas ut för 2 hela kalenderveckor (se nedan om avgifter). Minsta debiteringsperiod är en kalendervecka. Finns omsorgsbehov utöver allmän förskola (15 timmar/vecka under skolans läsårstider skoltid) reduceras avgiften eftersom 15 timmar är avgiftsfria (se nedan om taxor). Denna reducering görs från och med 1 augusti det år barnet fyller 3 år. 3.6 Dygnet-runt-öppen verksamhet För dig som arbetar kvällar, nätter och helger finns Fyren. Fyren tar emot barn i åldrarna 1-13 år. Behov av plats ska styrkas med arbetsgivarintyg eller liknande.

123 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 10(20) Dnr BUN 2018/01071 Om du bara har behov av omsorg under obekväm arbetstid ansöker du om plats på Fyren. Har du också ett omsorgsbehov vardagar (mellan) kl behöver du även söka plats på Skansens förskola. Barn, 1-6 år, har alltid sin dagvistelse på Skansens förskola. Om behovet av omsorg på obekväm arbetstid upphör har barnet inte längre rätt till plats på Fyren. Om behov av omsorg under obekväm arbetstid uppstår igen måste en ny ansökan till Fyren göras. Ange vid ansökan vilket alternativ du önskar. Fyrens två alternativ vid placering under obekväm arbetstid: Alt 1: Kväll/helg innebär ett omsorgsbehov på vardagar (mellan) kl samt helger och helgdagar Alt 2: Nattis innebär ett omsorgsbehov på 20 timmar eller mer per månad, nätter (mellan) kl samt helg/helgdagar. 3.7 Barn i behov av särskilt stöd Verksamheten ska utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver (8 kap 7 skollagen). Dessa placeringar är avgiftsfria upp till 25 timmar per vecka. För vistelse över 25 timmar per vecka reduceras ordinarie avgift (reduceras) med 27 %. Barn som på grund av familjens situation i övrigt behöver utökad tid kan erbjudas detta i enlighet med 8 kap 5 skollagen. Avgift tas ut enligt ordinarie taxa. (se punkt 6). 3.8 Allergianpassad förskola Har du ett barn med svår pälsdjursallergi eller astma och som behöver vara i en mindre barngrupp med anpassade lokaler, kan du ansöka om plats vid Hönsebergets förskola. Om ditt barn inte är allergiskt, men du ändå vill söka till Hönseberget, får det inte finnas djur eller rökare i din familj och du måste vara beredd på att avstå från vissa saker som kan orsaka allergier, exempelvis parfymer. Vid förändringar som påverkar möjligheten att ha en placering vid Hönsebergets förskola, exempelvis att familjen skaffar djur, avslutas placeringen vid förskolan och en annan lämplig plats erbjuds istället.

124 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 11(20) Dnr BUN 2018/ Barn som är folkbokförda i (andra kommuner) annan kommun och som önskar förskola/pedagogisk omsorg i Uddevalla Om ditt barn är folkbokfört i en annan kommun än Uddevalla (kommun) kan du ansöka om plats i Uddevalla. Ansökan beviljas om det finns lediga platser. Tag kontakt med Förskolekontoret (se adress m.m. nedan) om barnets folkbokföringsadress ändras eftersom det är viktigt att Uddevalla kommun har (en) kontakt med barnets folkbokföringskommun angående placeringen! 3.10 Ändrad folkbokföringskommun när barnet har en placering Om barnets folkbokföringskommun ändras från Uddevalla (kommun) till (en) annan kommun är det inte säkert att Uddevalla kommun kan fortsätta att erbjuda plats. Det är hemkommunens skyldighet att erbjuda verksamhet. Ta kontakt med Förskolekontoret inför ändringen av folkbokföringskommun Barn som är folkbokförda i Uddevalla kommun och som önskar plats i annan kommun Om ditt barn är folkbokfört i Uddevalla kommun, men ni önskar plats i annan kommun, tar ni kontakt med den kommun där ni önskar plats. Om den kommunen kan erbjuda en plats tar ni kontakt med förskolekontoret (se adress m.m. nedan) Delad placering Det finns möjlighet att kombinera plats i två olika verksamhetsformer. Det betyder att samma barn kan vistas i olika verksamheter under samma dygn. Förskola är en verksamhetsform och pedagogisk omsorg är en annan verksamhetsform. Ett särskilt regelverk finns för delad placering. Ansökan görs vid Barn och utbildningsförvaltningens e-tjänst på hemsidan Ändring av vistelsetid När ett barn behöver öka eller minska vistelsetid ska tid och placeringsgrund meddelas via e-tjänsten senast två veckor i förväg (gällande avgifterna se punkt 6.2 nedan). 4. Att ansöka om plats m.m. 4.1 Ansökan Ansökan om plats för samtliga verksamheter görs (på) via Barn och utbildningsförvaltningens e-tjänst på kommunens hemsida Önskar du söka till Frida förskola, söker du det alternativet både genom kommunen och direkt till Frida förskola.

125 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 12(20) Dnr BUN 2018/01071 För de som inte har tillgång till Internet finns det möjlighet att låna dator på kommunens bibliotek samt på kommunens Kontaktcenter. Ansökan kan göras tidigast när barnet är sex månader. Ansökan om plats kan göras max 12 månader innan önskat placeringsdatum. I din ansökan ska du ange vilka verksamheter/alternativ du önskar (både kommunala och fristående) samt vilket datum du önskar plats. Du kan söka fem olika alternativ. Fram till dess att du blir erbjuden en plats kan du när som helst ändra dina köalternativ och/eller önskat placeringsdatum utan att ködatum ändras. Om familjen har obetalda (föräldra) barnomsorgsavgifter kan köanmälan göras, men plats kan inte erbjudas förrän skulden är reglerad. Från och med höstterminen det år ditt barn fyller tre år har barnet rätt till avgiftsfri allmän förskola. Denna rätt påverkas inte av eventuella skulder. Om vårdnadshavarna sammanbor räcker det att en av dem ansöker om plats. (Denna person) Den sökande blir (platsinnehavare och) mottagare av fakturan. 4.2 Köregler (Om flera barn har samma ansökningsdatum och födelsedatum sorteras barnen i kön efter tidpunkt när ansökan gjordes på dygnet). Vi försöker så långt det är möjligt att tillgodose ditt förstahandsval. Om du blir erbjuden ditt förstahandsval och väljer att tacka nej så förlorar du din plats i kön. Har du fortfarande ett omsorgsbehov måste du då ansöka om plats på nytt. Blir du erbjuden något av dina andra alternativ kan du välja att stå kvar i kön till ditt förstahandsval oavsett om du tackar ja eller nej. Har du inte svarat på placeringserbjudandet inom angiven tid, tas din ansökan bort. Detsamma gäller om du inte svarar när kommunen frågar om du vill stå kvar i kön. Om du blir erbjuden något av dina alternativ och väljer att flytta fram önskat placeringsdatum är det samma som att (man) du (har tackat) tackar nej till platsen. Ny ansökan får då göras. 4.3 Förtur Förtur (kan) beviljas om något av följande skäl finns:

126 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 13(20) Dnr BUN 2018/01071 Barn som är i behov av särskilt stöd enligt 8 kap 7 skollagen: Barn som är i behov av stöd enligt 8 kap 5 skollagen Om det, vid tidpunkten för önskad placering, finns syskon placerat på den sökta enheten så kan man söka syskonförtur dit. För att åberopa syskonförtur bör man söka minst fyra månader innan önskat placeringsdatum. Som syskon räknas barn som ingår i samma hushåll. Förturen gäller till dess att plats kan erbjudas där syskonet är placerat. (Syskonförtur: Har du ett barn i förskola/pedagogisk omsorg har du förtur till plats på samma förskola eller pedagogisk omsorg som syskonet är på. Som syskon räknas barn som ingår i samma hushåll. Förturen gäller till dess att plats kan erbjudas där syskonet är placerat. För att åberopa syskonförtur ska ansökan göras via kommunens hemsida minst fyra månader innan önskat placeringsdatum). Vårdnadshavare som haft plats vid dygnet-runt-öppen verksamhet och som blir föräldralediga har förtur vid återgång till arbete på obekväm arbetstid. Behov ska anmälas minst (tre) fyra månader innan önskat startdatum. Omplaceringar på grund av särskilda skäl. Omplaceringar på grund av organisatoriska förändringar inom kommunal verksamhet. Som exempel kan nämnas omplaceringar som måste göras på grund av att en verksamhet upphör. 4.4 Undantag från köreglerna Det kan finnas skäl att göra undantag från köreglerna. Ett sådant exempel kan vara att plats kan erbjudas till ett barn i en särskild ålder för att få en bra sammansättning i gruppen eller att ledig plats uppstått i en grupp med en viss ålder på barnen. 4.5 Skyddade personuppgifter Om du efter beslut av skattemyndigheten har beviljats adresskydd eller skyddad identitet måste du själv informera om detta i samband med att du ansöker om plats. Du söker då på pappersblankett. Ta kontakt med Förskolekontoret så hjälper vi dig. 4.6 Tilldelning av plats Av skollagen 8 kap 14 framgår att när vårdnadshavare har önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader. När det finns en ledig plats i den verksamhet du önskat får du ett placeringserbjudande. Detta vill vi att du svarar på, via kommunens hemsida, oavsett om du vill ha platsen eller inte.

127 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 14(20) Dnr BUN 2018/01071 Avgift tas ut från och med det datum som erbjudandet gäller under förutsättning att vårdnadshavare tackat ja till platsen. 4.7 (Överflyttning) Byte av placering Om ditt barn påbörjat en placering, men du önskar byta kan du ansöka om plats via kommunens e-tjänst. (anmäla ditt barn för överflyttning via kommunens hemsida. Observera att ditt barn måste ha börjat i verksamheten innan du kan ansöka om överflyttning. Du får då ett nytt ansökningsdatum (den dag vi har tagit emot ansökan om överflyttning)). I samband med (överflyttning) byte av placering gäller en administrationstid (om) på två veckor. Det betyder att barnet kan påbörja den nya placeringen tidigast två veckor efter att ni fått besked om att byte (överflyttning) kan ske. Någon uppsägning(sblankett) ska inte göras (lämnas in). 4.8 Uppsägning Om du (inte längre behöver) vill avsluta din (plats) placering måste den sägas upp via kommunens e-tjänst (hemsida). Uppsägningstiden är två månader och räknas från den dag uppsägningen registrerats. Under uppsägningstiden ska (föräldra) barnomsorgsavgift betalas, även om platsen inte skulle utnyttjas Delad placering (- rutiner) Som beskrivs under punkt 3.12 finns möjlighet att kombinera platser i två olika verksamhetsformer. Ansökan görs via Barn och utbildningsförvaltningens e-tjänst på hemsidan När barnet har en delad placering och man vill avsluta en av placeringarna så ska den placeringen sägas upp. (så ska blanketten upphörande av delad plats vid två placeringar lämnas in). Ändring sker från önskat datum, dock tidigast två veckor efter det att fullständig ansökan inkommit till Förskolekontoret. 4.9 Möjlighet att behålla platsen vid längre frånvaro Vårdnadshavare, som har en pågående placering, och som önskar göra ett uppehåll i nyttjandet under minst en månad, kan ansöka om att få behålla platsen under högst 2 månader. Ansökan skickas till Förskolekontoret. Om ansökan beviljas uttas avgift under frånvaron. Om frånvaron överstiger 2 månader måste platsen sägas upp och ny plats sökas.

128 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 15(20) Dnr BUN 2018/ Plats som inte utnyttjas Om en plats inte utnyttjas och giltigt skäl saknas så (kan beslut fattas av) beslutar kommunen att rätten till platsen upphört Förskoleklass, 6-åringar (Hösten det år barnet fyller 6 år erbjuds förskoleklass och fritidshem/pedagogisk omsorg.) Verksamheten i förskoleklass ska förbereda barnet för fortsatt utbildning och är obligatorisk. De barn som ska lämna förskolan för att börja i förskoleklass/fritidshem avslutas automatiskt i förskolan och överflyttas till fritidshem i augusti. (Obs! enligt särskild information som skickas till vårdnadshavare under förutsättning att) om vårdnadshavare ansökt om plats i fritidshem. 5. (Inskolning) Introduktion, öppettider m.m. 5.1 (Inskolning) Introduktion Barnet är inskrivet på förskolan eller i den pedagogiska omsorgen från den dag som står angivet på placeringsbeskedet. För att du och ditt barn ska få en så trygg och bra start som möjligt bör du vara tillsammans med ditt barn under inskolningen introduktionen ca 2 veckor, beroende på barnets behov. Avgift betalas även under (inskolningen) introduktionen. 5.2 Öppettider Verksamheterna har öppet om omsorgsbehov finns. Vissa avvikelser kan förekomma, men ramtiden är 12 timmars öppethållande. För de som arbetar kvällar/helger/nätter: se nedan angående dygnet-runt-öppen verksamhet. 5.3 Barnets schema Omsorgsbehovet styr barnets vistelsetid. För att verksamheten ska kunna planera sin bemanning krävs att du lämnar schema över barnets vistelsetid. Detta sker via kommunens hemsida i samband med att man tackar ja till erbjuden plats. Schemat ska ange vilken tid barnet lämnas och hämtas och ska uppdateras vid förändringar. Vid vår planering av verksamheten förutsätter vi att barnen är lediga från verksamheten under 4-5 veckor under ett år på samma sätt som vårdnadshavare normalt har semester.

129 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 16(20) Dnr BUN 2018/ Sommaröppen verksamhet Under sommaren finns alltid någon förskola öppen i kommunen för de som behöver ha barnomsorg. Planeringen av sommarens verksamhet sker redan under våren och vårdnadshavarna får ange sitt behov av omsorg. Vi vill uppmana alla vårdnadshavare att så noggrant som möjligt ange behovet så att rätt bemanning kan planeras! Observera att om den ordinarie placeringen ska avslutas så måste uppsägning alltid göras och uppsägningstiden är två månader. 5.5 Kompetensutvecklingsdagar Några dagar per år samlas all personal för kompetensutvecklingsdagar. Det är av stort värde att så många av personalen som möjligt kan närvara. Under dessa dagar samordnas verksamheterna. Det betyder att de föräldrar som behöver omsorg under dessa dagar kan behöva lämna sitt barn på annat ställe än normalt. Information om vilka dagar som är kompetensutvecklingsdagar lämnas i god tid till vårdnadshavarna. Det görs ingen reducering av avgiften för dessa dagar. 6. Vad kostar verksamheten? 6.1 Avgifter i fristående verksamhet De fristående verksamheterna beslutar själva vilken avgift som de tar ut. Den får dock inte överstiga beloppen som framgår nedan (maxtaxa). 6.2 Avgifter i kommunal verksamhet Uddevalla kommun tillämpar maxtaxa. Utgångspunkten för avgiftsberäkningen är inkomsten i det hushåll barnet/barnen tillhör. Med hushåll avses ensamstående och makar. Med makar jämställs man och kvinna som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans och har eller har haft gemensamt barn eller är folkbokförda på samma adress. Med makar jämställs också personer som lever tillsammans i ett homosexuellt förhållande och som är folkbokförda på samma adress. Hushållets gemensamma bruttoinkomst ligger till grund vid beräkningen av avgiften. Det är endast inkomst och skattepliktiga ersättningar som är avgiftsgrundande. Inlämnad inkomstuppgift ska ange årsinkomsten fördelat på 12 månader, det vill säga den genomsnittliga månadsinkomsten. Avgift ska betalas 12 månader per år. Högsta avgiftsgrundande inkomsten är kr/månad.* Betalning sker i förskott månadsvis.

130 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 17(20) Dnr BUN 2018/01071 Inkomstförändringar ska anmälas omgående via Barn och utbildningsförvaltningens e-tjänst. Om inlämnande inkomstuppgifter, som ligger till grund för avgiften, är felaktiga och inkomsten varit lägre än uppgiven inkomst och för hög avgift debiterats återbetalar kommunen mellanskillnaden den månad den korrekta inkomstuppgiften inkom samt en månad tillbaka i tiden. Om inlämnande inkomstuppgifter, som ligger till grund för avgiften, är felaktiga och inkomsten varit högre än uppgiven inkomst och för låg avgift debiterats efterdebiteras mellanskillnaden högst tre år tillbaka i tiden. Om ingen inkomstuppgift lämnas uttas högsta avgift. Kommunen förbehåller sig rätten att kontrollera uppgiven inkomst exempelvis hos arbetsgivare. Retroaktiv kontroll gentemot deklarerad inkomst (kommer att påbörjas under hösten 2015 för att därefter ingå i de normala rutinerna) görs årligen med två års fördröjning. Om betalning inte sker efter påminnelse och krav måste sändas uttas en avgift för inkassokrav. Även dröjsmålsränta tas ut enligt räntelagen. Om betalningen inte kommit Uddevalla kommun tillhanda på fakturans förfallodatum skickas efter fem arbetsdagar en påminnelse ut. Man har då ytterligare 10 kalenderdagar på sig att betala fakturan. Uteblir betalning även efter påminnelsen skickas fordran vidare för inkassoåtgärder. Det yngsta placerade barnet räknas som barn nr 1. Lägre avgift gäller även om något av barnen finns i fritidshem/pedagogisk omsorg. Enskilda huvudmän beslutar själva om vilken avgift som de debiterar. Vid ändring av vistelsetid gäller två veckors administrationstid. Om ändringen innebär en lägre avgift kommer justering inte göras mer än två veckor tillbaka i tiden. Förskola/pedagogisk omsorg Barn 1 3 % av hushållets inkomst max kr/mån* Barn 2 2 % av hushållets inkomst max 908 kr/mån * Barn 3 1 % av hushållets inkomst max 454 kr/mån* Barn 4 osv Ingen avgift Allmän förskola Från hösten det år barnet fyller 3 år till dess att det börjar förskoleklass eller grundskola har barnet rätt till allmän förskola, vilken är avgiftsfri (525 timmar/år). Vid vistelsebehov över 15 timmar per vecka: Avgift uttas enligt maxtaxa, reducerad med 27 %. 1 * Avgiftens storlek ändras årligen genom beslut av Kommunfullmäktige ( ) om indexering. Ovanstående avgiftsexempel gäller 2018 års taxa.

131 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 18(20) Dnr BUN 2018/01071 Placering i enlighet med 8 kap 5 skollagen Avgift tas ut enligt ordinarie placeringar, se ovan Placering i enlighet med 8 kap 7 skollagen Vistelse upp till 25 timmar per vecka avgiftsfritt Vistelse över 25 timmar per vecka ordinarie avgift reduceras med 27 % 6.3 Fördelad faktura När vårdnadshavarna inte bor tillsammans, men båda har behov av omsorg, ska ansökan om delad faktura göras av båda vårdnadshavarna. Delad faktura registreras först när ansökningarna är kompletta och gäller fr.o.m. nästkommande debitering. Någon retroaktiv justering sker inte. Varje vårdnadshavare får en faktura utifrån sitt omsorgsbehov och sitt hushålls inkomst. Den sammanlagda avgiften för barnet överstiger dock aldrig maxtaxan. 6.4 Betalningsansvar och skuld Om barnets båda vårdnadshavare bor tillsammans blir båda platsinnehavare och får ett gemensamt betalningsansvar. Med platsinnehavare avses också familjehemsföräldrar. Det gemensamma betalningsansvaret innebär att båda vårdnadshavarna lämnar inkomstuppgifter via Barn och utbildningsförvaltningens e-tjänst på kommunens hemsida avgiftspliktiga och har ett gemensamt ansvar att se till att betalning sker. Eventuell skuld markeras för båda vårdnadshavarna. Om familjen har obetalda (föräldra)avgifter kan köanmälan göras, men plats kan inte erbjudas förrän skulden är reglerad. Om skulden har uppkommit efter att placeringen startat ska den betalas snarast möjligt. Om det finns särskilda skäl kan en avbetalningsplan upprättas av kommunen. 6.5 Avstängning Vid upprepade försummelser att betala avgiften för platsen kan avstängning ske och ny placering kan inte erbjudas förrän den gamla skulden är betald. 7. Övrigt 7.1 Olycksfallsförsäkring Ditt barn omfattas av kommunens olycksfallsförsäkring när barnet är placerat inom förskola/pedagogisk omsorg, oavsett om den är kommunal eller fristående. Försäkringen gäller dygnet runt och omfattar skador som barnet får på grund av

132 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 19(20) Dnr BUN 2018/01071 olycksfall. Observera att försäkringen inte omfattar sjukdomsfall! Ytterligare information om försäkringen och hur du anmäler skada finns på kommunens hemsida Ansvarsfrågor När barnet lämnas från vårdnadshavaren till förskola/pedagogisk omsorg övergår vårdnadshavarens tillsynsansvar till verksamheten. Det är därför viktigt att vårdnadshavarna följer de rutiner som verksamheten har vad gäller sättet att lämna barnet till verksamheten. Vårdnadshavaren måste vara säker på att personalen vet att barnet lämnats så att verksamheten vet vilka barn de har ansvar för. Om barnet är frånvarande, exempelvis på grund av sjukdom, ska detta anmälas omgående. På samma sätt måste (förskolans/den pedagogiska omsorgens rutiner) rutinerna följas när det gäller överlämning av barnet vid hämtning för att det ska ske på ett tryggt och säkert sätt. Om någon annan än vårdnadshavare ska hämta barnet, lämnas ett skriftligt meddelande undertecknat av vårdnadshavare till förskolan i god tid. 7.3 Sekretess Sekretess gäller i kommunal verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den som uppgiften rör eller någon närstående lider skada. Personal i fristående verksamhet har tystnadsplikt. Att ett barn (barnet) har (en) placering vid en viss (verksamhet) enhet är en offentlig uppgift som kan lämnas ut, såvida inte barnet har skyddade personuppgifter. 7.4 Anmälningsplikt Personal inom förskola/pedagogisk omsorg är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även de som arbetar inom fristående verksamhet. 8. Kontaktuppgifter Administration av förskola/pedagogisk omsorg sköts av

133 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 20(20) Dnr BUN 2018/01071 Förskolekontoret Rådhuset Trädgårdsgatan Uddevalla Telefon: Via kommunens hemsida kan du: Söka plats(/överflyttning) Svara på erbjudande om plats Meddela samt ändra inkomstuppgifter Meddela samt ändra vistelsetid Ändra samboförhållande Säga upp plats

134 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Justering av regler för fritidshem, fritidsklubb och pedagogisk omsorg Sammanfattning Övergripande regelverk för fritidshem och pedagogisk omsorg finns i skollagen. Barn och utbildningsnämnden antar kompletterande regler för fritidshem, fritidsklubb och pedagogisk omsorg. Det finns anledning att göra en justering och uppdatering av dessa utifrån ändrade administrativa rutiner och redaktionella ändringar. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att anta justerade regler för fritidshem, fritidsklubb och pedagogisk omsorg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

135 Tjänsteskrivelse 1(17) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/01072 Handläggare Administrativ chef Lise-Lotte Bengtsson Telefon Justering av regler för fritidshem, fritidsklubb och pedagogisk omsorg Sammanfattning Övergripande regelverk för fritidshem och pedagogisk omsorg finns i skollagen. Barn och utbildningsnämnden antar kompletterande regler för fritidshem, fritidsklubb och pedagogisk omsorg. Det finns anledning att göra en justering och uppdatering av dessa utifrån ändrade administrativa rutiner och redaktionella ändringar. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att anta justerade regler för fritidshem, fritidsklubb och pedagogisk omsorg Ärendebeskrivning Övergripande regelverk för fritidshem och pedagogisk omsorg finns i skollagen. Barn och utbildningsnämnden antar kompletterande regler för fritidshem, fritidsklubb och pedagogisk omsorg. Det finns anledning att göra en justering och uppdatering av dessa utifrån ändrade administrativa rutiner och redaktionella ändringar. Staffan Lindroos Förvaltningschef Lise-Lotte Bengtsson Administrativ chef Expediera till Förskolekontoret Grundskolekontoret

136 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(17) Dnr BUN 2018/01072 Fritidshem, fritidsklubb och pedagogisk omsorg i Uddevalla kommun

137 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 3(17) Dnr BUN 2018/01072 Gult utgår Grönt - nytt Innehållsförteckning (färdigställs efter beslut) 1. Fritidshem, fritidsklubb och pedagogisk omsorg Verksamheternas uppgifter Fritidshem Fritidsklubb Pedagogisk omsorg Kommunal och fristående verksamhet likheter och skillnader Vem har rätt till en placering? Den som arbetar eller studerar Föräldralediga Arbetssökande Sjukskrivna/sjukdom i familjen Dygnet-runt-öppen verksamhet Behov av verksamhet endast under skollov Barn i behov av särskilt stöd Barn som är folkbokförda i (andra kommuner) annan kommun och som önskar fritidshem/pedagogisk omsorg i Uddevalla Ändrad folkbokföringskommun när placeringen pågår Barn som är folkbokförda i Uddevalla kommun och som önskar plats i annan kommun Delad placering Att ansöka om plats m.m Ansökan Köregler Förtur Syskonförtur Skyddad adress Tilldelning av plats (Överflyttning) Byte av placering Uppsägning Möjlighet att behålla platsen vid längre frånvaro (ej sjukdom) Plats som inte utnyttjas Övergång från placering vid en enhet till delad placering vid två enheter eller övergång från placering vid två enheter till placering vid en enhet Inskolning, öppettider m.m Inskolning Öppettider Barnets schema Sommaröppen verksamhet... 13

138 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 4(17) Dnr BUN 2018/ Kompetensutvecklingsdagar Skolskjuts Vad kostar verksamheten? Avgifter i enskild verksamhet Avgifter i kommunal verksamhet Fördelad faktura Skuld Avstängning Övrigt Olycksfallsförsäkring Ansvarsfrågor Sekretess Anmälningsplikt Kontaktuppgifter... 16

139 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 5(17) Dnr BUN 2018/01072 Välkommen till fritidshem, fritidsklubb och pedagogisk omsorg! I denna broschyr beskrivs vad som menas med fritidshem, fritidsklubb och pedagogisk omsorg, vilka övergripande regler och rutiner som gäller och annat som kan vara bra att känna till. Ytterligare information lämnas av verksamheterna. Verksamheterna vänder sig till barn som går i förskoleklass till och med vårterminen det år de fyller 13 år. (Som förälder vill vi att man alltid känner sig välkommen till våra verksamheter. Ju äldre barnen blir desto mer ansvar får de vilket ofta innebär att föräldrarna inte längre kommer och hämtar sina barn utan att de går hem själva. Verksamheterna uppskattar om föräldrarna kommer och besöker sitt barn i verksamheten då och då så att personalen får en möjlighet till kontakt med er!) Administrationen av placeringarna sköts av Förskolekontoret. Kontaktuppgifter finns i slutet av denna broschyr. 1. Fritidshem, fritidsklubb och pedagogisk omsorg 1.1 Verksamheternas uppgifter Fritidshemmets uppgift är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Från och med höstterminen det år eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas istället för fritidshem. I Uddevalla kommun benämns dessa fritidsklubbar. Huvudmannen (den som driver verksamheten) ska se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna erbjuds en god miljö. Kommunen ska sträva efter att istället för fritidshem erbjuda (ett) barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det. Sådan omsorg ska genom pedagogisk verksamhet stimulera barns utveckling och lärande. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap. Tiden i verksamheten används på olika sätt. Vissa verksamheter har en egen inriktning som till exempel musik och drama, bild, form och hantverk, friluftsliv, natur och miljö. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver.

140 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 6(17) Dnr BUN 2018/ Fritidshem Ett fritidshem bedrivs normalt i speciella fritidshemslokaler i anslutning till en (grund)skola. Det finns inte något fastställt antal på hur många barn som maximalt får finnas på varje fritidshemsavdelning. Antalet beror på barnens ålder, lokalernas storlek, barnens vistelsetider och behov samt efterfrågan av platser. Avdelningarna samarbetar kring öppning, stängning, lov m.m. Fritidshemmen omfattas av delar av läroplanen. Skolverket har gett ut allmänna råd som fritidshemmen arbetar utifrån. Fritidshem bedrivs av kommunen eller av en fristående huvudman (bolag, förening, registrerat trossamfund, stiftelse eller en enskild individ). 1.3 Fritidsklubb För barn mellan år finns på några ställen i kommunen fritidsklubb. Den är öppen för alla barn mellan år (oavsett) oberoende av om vårdnadshavarna har ett omsorgsbehov. Den är avgiftsfri och någon inskrivning sker inte. 1.4 Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är all verksamhet som inte är fritidshem. Exempel är familjedaghem/dagbarnvårdare, flerfamiljssystem och liknande. I Uddevalla kommun finns inga kommunala familjedaghem för barn som går i skolan, utan de tar bara emot barn i förskoleåldern. Det finns dock fristående familjedaghem och bolag som tar emot barn upp till och med vårterminen det år barnet fyller 13 år. De fristående familjedaghemmen finns både i form av bolag med flera anställda dagbarnvårdare och i bolag som bara består av en dagbarnvårdare. En dagbarnvårdare tar emot en barngrupp i sitt eget hem. Dagbarnvårdarna arbetar oftast tillsammans för att kunna vikariera för varandra när det behövs. Dagbarnvårdaren ska ha lämplig utbildning eller erfarenhet av att ta hand om barn för att kunna erbjuda dem god pedagogisk verksamhet. 2. Kommunal och fristående verksamhet likheter och skillnader Kommunen driver fritidshem runt om i kommunen. Ansvarig för varje fritidshem är en rektor. Chef över rektorerna är grundskolechefen. Den kommunala verksamheten står under tillsyn av Skolinspektionen. Fristående verksamhet drivs av någon annan än kommunen (bolag, förening, registrerat trossamfund, stiftelse eller en enskild individ).

141 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 7(17) Dnr BUN 2018/01072 Innan verksamheten startar måste den fristående huvudmannen få ett godkännande från kommunen för att driva verksamhet. Pedagogisk omsorg kräver beslut om rätt till bidrag. När verksamheten har startat står den under kommunens tillsyn. Kommunen betalar ersättning till den fristående huvudmannen enligt samma principer som till den egna verksamheten. De flesta lagar/regler/styrdokument är gemensamma för båda den kommunala och den fristående verksamheten. 3. Vem har rätt till en placering? 3.1 Den som arbetar eller studerar Vårdnadshavare som arbetar eller studerar har rätt till omsorg under arbetstid samt för resor till och från arbetet samt för tid för sömn vid nattarbete. För de som arbetar kvällar/nätter/helger: se nedan angående dygnet-runt-öppen verksamhet. Permittering likställs i detta sammanhang med arbete. (Placeringstiden) Vistelsetiden bestäms utifrån båda vårdnadshavarnas omsorgsbehov. Om vårdnadshavarna bor tillsammans är det tiderna för den vårdnadshavare med den kortaste arbetstiden/studietiden som avgör barnets vistelsetid. Om vårdnadshavarna inte bor tillsammans och barnet har ett växelvis boende ska varje vårdnadshavare som har behov av omsorg vara platsinnehavare. Varje vårdnadshavares omsorgsbehov/rätt till placering avgör barnets vistelsetid när barnet bor hos respektive vårdnadshavare. Varje platsinnehavare får en faktura (se nedan angående fördelad faktura). Vårdnadshavare har inte rätt till omsorg under sin semester/lov eller annan ledighet. Om vårdnadshavaren både arbetar deltid och tar ut föräldrapenning för barnet som har en plats i verksamheten är det arbetstiden som avgör hur mycket platsen får utnyttjas. 3.2 Föräldralediga I samband med syskons födelse och vårdnadshavaren blir föräldraledig har barnet rätt att ha platsen kvar en månad efter det nya barnets födelse. Exempel: Ett nytt barn föds den 18 augusti. Om det äldre syskonet tidigare haft en plats inom verksamheten har vårdnadshavarna rätt att ha kvar platsen till den 18 september. Om det finns särskilda skäl kan barnet få behålla platsen under längre tid än en månad efter syskonets födelse. Ett särskilt beslut fattas då av grundskolechef. Om ansökan medges är vistelsetiden längst till och med kl alternativt 10 timmar per vecka beroende på vad verksamheten beslutar. Morgonfritids medges ej och inte heller vistelse under skolans studie- och lovdagar. Någon avgiftsreducering sker ej.

142 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 8(17) Dnr BUN 2018/01072 En vårdnadshavare kan inte vara föräldraledig för ett barn samtidigt som det barnet är i verksamheten. 3.3 Arbetssökande Om en vårdnadshavare, vars barn är inskrivet i verksamheten, blir arbetslös har barnet inte rätt att behålla sin plats. Avslut av plats sker senast en månad efter att arbetslösheten inträtt. Om det finns särskilda skäl kan barnet få behålla platsen efter beslut av grundskolechef. 3.4 Sjukskrivna/sjukdom i familjen Om vårdnadshavare blir sjukskriven sker en bedömning av omsorgsbehovet utifrån tidigare placeringstid och sjukdomens omfattning. Rektor fattar beslut om vistelsetiderna. Om familjen har fler barn i förskola/fritids/pedagogisk omsorg och något av dessa barn blir sjukt gäller samma överenskommelse som när vårdnadshavare blir sjuk. Havandeskapspenning likställs med sjukskrivning. 3.5 Dygnet-runt-öppen verksamhet För dig som arbetar kvällar, nätter och helger finns Fyren. Fyren tar emot barn i åldrarna 1-13 år. Behov av plats ska styrkas med arbetsgivarintyg eller liknande. Om du bara har behov av omsorg under obekväm arbetstid ansöker du om plats på Fyren. Om du har behov av omsorg under dagtid ansöker du om plats vid fritidshemmet i anslutning till barnets skola eller i pedagogisk omsorg som erbjuder verksamhet för åldersgruppen. Om behovet av omsorg på obekväm arbetstid upphör har barnet inte längre rätt till plats på Fyren. Om behov av omsorg under obekväm arbetstid uppstår igen måste en ny ansökan till Fyren göras. Ange vid ansökan vilket alternativ du önskar. Fyrens två alternativ vid placering under obekväm arbetstid: Alt 1: Kväll/helg innebär ett omsorgsbehov på vardagar (mellan) kl samt helger och helgdagar Alt 2: Nattis innebär ett omsorgsbehov på 20 timmar eller mer per månad, nätter (mellan) kl samt helg/helgdagar.

143 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 9(17) Dnr BUN 2018/ Behov av verksamhet endast under skollov De vårdnadshavare som har behov av att barnet vistas i verksamheten under lov och kompetensutvecklingsdagar/studiedagar har möjlighet att ansöka om detta. Avgift uttas för dessa dagar på så sätt att för varje dag som verksamhet nyttjas uttas avgift för hela den kalanderveckan. Exempel: fredag och påföljande måndag behövs omsorg. Avgift tas ut för 2 hela kalenderveckor (se nedan om avgifter). Minsta debiteringsperiod är en kalendervecka. Ansökan om plats under skollov ska ske senast den 10 i månaden innan lovet infaller. Exempel: Verksamhet önskas den 15 april. Ansökan måste ske senast den 10 mars. 3.7 Barn i behov av särskilt stöd Verksamheterna ska utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Barn som av olika skäl behöver mer tid i verksamheten än vad lagen föreskriver kan erbjudas detta i enlighet med 2 a kap 6 skollagen. Någon avgiftsreducering sker ej för barn i behov av särskilt stöd. 3.8 Barn som är folkbokförda i (andra kommuner) annan kommun och som önskar fritidshem/pedagogisk omsorg i Uddevalla Om barnet är folkbokfört i en annan kommun än Uddevalla kommun kan man ansöka om plats i Uddevalla. Ansökan beviljas om det finns lediga platser. Tag kontakt med Förskolekontoret (se adress m.m. nedan) om barnets folkbokföringsadress ändras eftersom det är viktigt att Uddevalla kommun har en kontakt med barnets folkbokföringskommun (om) angående placeringen! 3.9 Ändrad folkbokföringskommun när placeringen pågår Om barnets folkbokföringskommun ändras från Uddevalla kommun till en annan kommun, är det viktigt att rektor och Förskolekontoret informeras. Det är hemkommunens skyldighet att erbjuda verksamhet. Om barnet har sin skolplacering i Uddevalla kan platsen normalt behållas Barn som är folkbokförda i Uddevalla kommun och som önskar plats i annan kommun Om barnet är folkbokfört i Uddevalla kommun, men vårdnadshavare önskar fritidshem/pedagogisk omsorg i annan kommun, tar vårdnadshavare kontakt med den kommun där plats önskas. Om den kommunen kan erbjuda en plats tar vårdnadshavare

144 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 10(17) Dnr BUN 2018/01072 kontakt med Förskolekontoret (se adress m.m. nedan). För skolplacering i annan kommun hänvisas till grundskolekontoret Delad placering Det finns möjlighet att kombinera plats i två olika verksamhetsformer. Det betyder att samma barn kan vistas i olika verksamheter under samma dygn. Fritidshem är en verksamhetsform och pedagogisk omsorg är en annan verksamhetsform. Ett särskilt regelverk finns för delad placering. Ansökan görs via kommunens hemsida. 4. Att ansöka om plats m.m. (Obs! I dessa regler hänvisas till de tjänster som finns på kommunens hemsida såsom exempelvis att ansöka om plats. Om du istället behöver göra en ansökan via pappersblankett tar du kontakt med Förskolekontoret (se punkt 8)). 4.1 Ansökan Ansökan om plats för samtliga verksamheter görs (på) via kommunens hemsida För de som inte har tillgång till Internet finns det möjlighet att låna dator på kommunens bibliotek samt på kommunens kontaktcenter. I ansökan ska anges vilka verksamheter/alternativ som önskas (både kommunal och enskild) och från vilket datum platsen önskas. Om familjen har obetalda barnomsorgsavgifter kan (köanmälan) ansökan göras, men plats kan normalt inte erbjudas förrän skulden är reglerad. Om vårdnadshavarna sammanbor räcker det att en av dem ansöker om plats. Denna person blir platsinnehavare och mottagare av fakturan. När vårdnadshavarna inte bor tillsammans, men de har gemensam vårdnad, ska den som har behov av omsorg ansöka om plats. Är det bara en av vårdnadshavarna som har behov har den personen en skyldighet att informera den andra vårdnadshavaren om placeringen. Kommunen informerar inte om placeringen till den vårdnadshavaren som inte är platsinnehavare. 4.2 Köregler Väntetiden till fritidshem/pedagogisk omsorg är oftast kort och plats kan normalt erbjudas vid önskat datum.

145 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 11(17) Dnr BUN 2018/ Förtur Förtur kan beviljas om något av följande skäl finns: Barn som är i behov av särskilt stöd enligt 14 kap 6 skollagen Barn som är i behov av stöd enligt 14 kap 5 skollagen (Ensamstående har förtur till plats vid dygnet-runt-öppen verksamhet) Omplaceringar på grund av särskilda skäl Omplaceringar på grund av organisatoriska förändringar. Som exempel kan nämnas omplaceringar som måste göras på grund av att en verksamhet upphör Syskonförtur Har du ett barn vid fritidshem/pedagogisk omsorg har du förtur till plats på samma fritidshem eller pedagogisk omsorg som syskonet är på. Som syskon räknas barn som ingår i samma hushåll. Förturen gäller till dess att plats kan erbjudas där syskonet är placerat. 4.4 Skyddad adress Om vårdnadshavare/barn efter beslut av skattemyndigheten har beviljats adresskydd eller skyddad identitet måste vårdnadshavaren själv informera om detta i samband med att ansökan om plats görs. 4.5 Tilldelning av plats När det finns en ledig plats i den verksamhet plats önskas på, skickas ett placeringsbeslut. Avgift tas ut från och med det datum som placeringen gäller. 4.6 (Överflyttning) Byte av placering Om barnet byter skola och då även ska byta fritidshem ska anmälan om överflyttning ske på kommunens hemsida. Överflyttningen sker i samband med byte av skola. Om (överflyttning) byte av placering ska ske utan att skolbyte sker gäller en administrationstid (om) på två veckor. Det betyder att barnet kan påbörja den nya placeringen tidigast två veckor efter att ni fått besked om att överflyttning kan ske. Någon uppsägningsblankett ska inte lämnas in 4.7 Uppsägning Om platsen inte längre behövs måste den sägas upp via kommunens hemsida. Uppsägningstiden är två månader och räknas från den dag uppsägningen gjordes via

146 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 12(17) Dnr BUN 2018/01072 kommunens hemsida. Under uppsägningstiden ska (föräldraavgift) avgift betalas, även om platsen inte utnyttjas. Om (överflyttning) byte av placering ska ske utan att skolbyte sker gäller en administrationstid om två veckor. Det betyder att barnet kan påbörja den nya placeringen tidigast två veckor efter att ni fått besked om att (överflyttning) byte av placering kan ske. Någon uppsägningsblankett ska inte lämnas in. 4.8 Möjlighet att behålla platsen vid längre frånvaro (ej sjukdom) Vårdnadshavare, som har en pågående placering, och som önskar göra ett uppehåll i nyttjandet på grund av att familjen inte vistas i kommunen eller av något annat skäl inte har omsorgsbehov under minst en månad, kan ansöka om att få behålla platsen under högst 2 månader. Ansökan skickas till Förskolekontoret. Om ansökan beviljas uttas avgift under frånvaron. Om frånvaron överstiger 2 månader måste platsen sägas upp och ny plats sökas. Kommunen kan då inte garantera att den nya platsen kan erbjudas på samma avdelning. 4.9 Plats som inte utnyttjas Om platsen inte utnyttjas utan giltigt skäl kan beslut fattas av kommunen om att rätten till platsen upphört Övergång från placering vid en enhet till delad placering vid två enheter eller övergång från placering vid två enheter till placering vid en enhet Som beskrivs under punkt 3.11 finns möjlighet att kombinera plats i två olika verksamhetsformer. Om detta önskemål finns ska en ansökningsblankett fyllas i. Ändring sker från önskat och möjligt datum, dock tidigast två veckor efter det att fullständig ansökan inkommit till förskolekontoret. Någon uppsägningsblankett ska inte fyllas i. Uppsägning ska inte göras. 5. Inskolning, öppettider m.m. 5.1 Inskolning Barnet är inskrivet i verksamheten från den dag som står angivet på placeringsbeskedet. Inskolning sker i samråd med verksamheten. Avgift betalas även under inskolningen.

147 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 13(17) Dnr BUN 2018/ Öppettider Verksamheterna har öppet om omsorgsbehov finns. Vissa avvikelser kan förekomma, men ramtiden är 12 timmars öppethållande. För de som arbetar kvällar/helger/nätter: se avsnitt 3.5 angående dygnet-runt-öppen verksamhet. 5.3 Barnets schema Tillsynsbehovet styr barnets vistelsetid. För att verksamheten ska kunna planera sin bemanning krävs att schema lämnas över barnets vistelsetid. Detta sker via kommunens hemsida i samband med att man tackar ja till erbjuden plats. Schemat ska ange vilken tid barnet lämnas och hämtas. Vid enhetens planering av verksamheten förutsätts att barnen är lediga från verksamheten under 4-5 veckor under ett år på samma sätt som vårdnadshavare normalt har semester. 5.4 Sommaröppen verksamhet Under sommaren reduceras verksamheten på grund av semester. Det finns dock alltid någon verksamhet öppen i kommunen för dem som behöver ha omsorg. Planeringen av sommarens verksamhet sker redan under våren och vårdnadshavarna får då ange sitt behov av omsorg. Vårdnadshavarna uppmanas att så noggrant som möjligt ange behovet så att rätt bemanning kan planeras! Observera att det schema som vårdnadshavaren lämnar in till verksamheten inför sommaren inte är en uppsägning om platsen inte ska utnyttjas efter sommaren! (En uppsägningsblankett måste alltid fyllas i) En uppsägning måste alltid göras när verksamheten ska avslutas, och uppsägningstiden är två månader. 5.5 Kompetensutvecklingsdagar Några dagar per år samlas all personal för kompetensutvecklingsdagar/studiedagar. Det är av stort värde att så många av personalen som möjligt kan närvara. Under dessa dagar samordnas verksamheterna på samma sätt som under sommarsemestrarna. Det betyder att de föräldrar som behöver omsorg under dessa dagar kan behöva lämna sitt barn på annat ställe än normalt. Information om vilka dagar som är kompetensutvecklingsdagar/studiedagar lämnas i god tid till vårdnadshavarna. Det görs ingen reducering av avgiften för dessa dagar 5.6 Skolskjuts Skolskjuts beviljas inte för barn som deltar i fritidshem/pedagogisk omsorg. Under vissa förutsättningar kan dock barn i grundsärskola beviljas skolskjuts till och från fritidshem enligt ett särskilt regelverk. Fullständiga skolskjutsregler finns på

148 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 14(17) Dnr BUN 2018/ Vad kostar verksamheten? 6.1 Avgifter i enskild verksamhet De enskilda verksamheterna beslutar själva vilken avgift som de tar ut. Den får dock inte överstiga beloppen som framgår nedan (maxtaxa). 6.2 Avgifter i kommunal verksamhet Uddevalla kommun tillämpar maxtaxa. Utgångspunkten för avgiftsberäkningen är inkomsten i det hushåll barnet/barnen tillhör. Med hushåll avses ensamstående och makar. Med makar jämställs man och kvinna som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans och har eller har haft gemensamt barn eller är folkbokförda på samma adress. Med makar jämställs också personer som lever tillsammans i ett homosexuellt förhållande och är folkbokförda på samma adress. Hushållets gemensamma bruttoinkomst ligger till grund vid beräkningen av avgiften. Det är endast inkomst och skattepliktiga ersättningar som är avgiftsgrundande. Inlämnad inkomstuppgift ska ange årsinkomsten fördelat på 12 månader, det vill säga den genomsnittliga månadsinkomsten. Avgift ska betalas 12 månader per år. Högsta avgiftsgrundande inkomsten är kr/månad.* Betalning sker i förskott. För den månad barnet börjar respektive slutar betalas avgift för de dagar som barnet är inskrivet Inkomstförändringar ska anmälas omgående via Barn och utbildningsförvaltningens e-tjänst. Om inlämnande inkomstuppgifter, som ligger till grund för avgiften, är felaktiga och inkomsten varit lägre än uppgiven inkomst och för hög avgift debiterats återbetalar kommunen mellanskillnaden den månad den korrekta inkomstuppgiften inkom samt en månad tillbaka i tiden. Om inlämnande inkomstuppgifter, som ligger till grund för avgiften, är felaktiga och inkomsten varit högre än uppgiven inkomst och för låg avgift debiterats efterdebiteras mellanskillnaden högst tre år tillbaka i tiden. Om ingen inkomstuppgift lämnas uttas högsta avgift Kommunen förbehåller sig rätten att kontrollera uppgiven inkomst exempelvis hos arbetsgivare. Retroaktiv kontroll gentemot deklarerad inkomst görs årligen med två års fördröjning (kommer att påbörjas under hösten 2015 för att därefter ingå i de normala rutinerna). Om betalning inte sker efter påminnelse och krav måste sändas uttas en avgift för inkassokrav. Även dröjsmålsränta tas ut enligt räntelagen. Om betalningen inte kommit Uddevalla kommun tillhanda på fakturans förfallodatum skickas efter fem arbetsdagar en påminnelse ut. Man har då

149 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 15(17) Dnr BUN 2018/01072 ytterligare 10 kalenderdagar på sig att betala fakturan. Uteblir betalning även efter påminnelsen skickas fordran vidare för inkassoåtgärder. Det yngsta placerade barnet räknas som barn nr 1. Lägre avgift gäller även om något av barnen finns inom barnsomsorgen. Enskilda huvudmän beslutar själv om vilken avgift som de debiterar Fritidshem Barn nr 1 2 % av hushållets inkomst max 908 kr/mån* Barn nr 2 1 % av hushållets inkomst max 454 kr/mån * Barn nr 3 1 % av hushållets inkomst max 454 kr/mån* Barn nr 4 osv Ingen avgift Avgiftsbefrielse Barn och utbildningsnämnden, eller den som nämnden utser, får fatta beslut om att avgiftsbefria vårdnadshavare för plats inom fritidshem eller fritidsklubb då barnet har plats med stöd av 14 kap 6 skollagen och det finns särskilda skäl till avgiftsbefrielse. 6.3 Fördelad faktura När vårdnadshavarna inte bor tillsammans, men båda har behov av omsorg, ska fördelad faktura begäras. Varje vårdnadshavare får en faktura utifrån sitt omsorgsbehov och hushållets inkomst. Den sammanlagda avgiften för barnet överstiger dock aldrig maxtaxan. 6.4 Skuld Om familjen har obetalda (föräldra) avgifter kan (köanmälan) ansökan göras, men plats kan normalt inte erbjudas (förrän skulden är reglerad). Om skulden har uppkommit efter att placeringen startat ska den betalas (snarast möjligt. Om det finns särskilda skäl) Om så önskas kan en avbetalningsplan upprättas av kommunen. *Avgiftens storlek ändras årligen genom beslut av Kommunfullmäktige ( ) om indexering. Ovanstående avgiftsexempel gäller 2018 års taxa. 6.5 Avstängning Vid upprepade försummelser att betala avgiften för verksamheten kan avstängning av platsen ske och ny placering kan inte erbjudas förrän den gamla skulden är betald. 7. Övrigt 7.1 Olycksfallsförsäkring Barnet omfattas av kommunens olycksfallsförsäkring när det är placerat inom verksamheten, oavsett om den är kommunal eller fristående. Försäkringen gäller dygnet

150 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 16(17) Dnr BUN 2018/01072 runt och omfattar skador som barnet får på grund av olycksfall. Observera att försäkringen inte omfattar sjukdomsfall! Ytterligare information om försäkringen och hur skadan anmäls finns på kommunens hemsida Ansvarsfrågor När barnet lämnas från vårdnadshavaren till verksamheten övergår vårdnadshavarens tillsynsansvar till verksamheten. Det är därför viktigt att vårdnadshavarna följer de rutiner som verksamheten har vad gäller sättet att lämna barnet till verksamheten. Vårdnadshavaren måste vara säker på att verksamheten vet att barnet lämnats så att personalen vet vilka barn de har ansvar för. Om barnet är frånvarande, exempelvis på grund av sjukdom, ska detta anmälas omgående. På samma sätt måste verksamhetens rutiner följas när det gäller överlämning av barnet vid hämtning för att det ska ske på ett tryggt och säkert sätt. Om någon annan än vårdnadshavare ska hämta måste ett skriftligt meddelande om detta lämnas i god tid, undertecknat av vårdnadshavare. 7.3 Sekretess Sekretess gäller i kommunal verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den som uppgiften rör eller någon närstående lider skada. Personal i fristående verksamhet har tystnadsplikt. Att ett barn barnet har en placering vid en viss verksamhet enhet är normalt en offentlig uppgift som kan lämnas ut, såvida inte barnet har skyddade personuppgifter, eller om det finns andra skäl att inte lämna ut uppgiften. 7.4 Anmälningsplikt Personal inom verksamheten är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som arbetar inom fristående bedriven verksamhet. 8. Kontaktuppgifter Administration av förskola, fritidshem/fritidsklubb/pedagogisk omsorg sköts av Förskolekontoret Rådhuset Trädgårdsgatan Uddevalla

151 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 17(17) Dnr BUN 2018/01072 Telefon: Via kommunens hemsida kan du: Söka plats Meddela samt ändra inkomstuppgifter Ändra samboförhållande Meddela samt ändra vistelsetid Säga upp plats

152 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Justering av delegationsordningen 2018 Sammanfattning Det finns anledning att justera delegationsordningen vad gäller rätten att fatta beslut om föreläggande i kombination med vite för fristående enheter som kommunen har tillsynsansvaret för. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att justera delegationsordningen vad gäller rätten att fatta beslut om föreläggande i kombination med vite för fristående enheter som kommunen har tillsynsansvaret för Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

153 Tjänsteskrivelse 1(2) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/01130 Handläggare Administrativ chef Lise-Lotte Bengtsson Telefon Justering av delegationsordningen 2018 Sammanfattning Det finns anledning att justera delegationsordningen vad gäller rätten att fatta beslut om föreläggande i kombination med vite för fristående enheter som kommunen har tillsynsansvaret för. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att justera delegationsordningen vad gäller rätten att fatta beslut om föreläggande i kombination med vite för fristående enheter som kommunen har tillsynsansvaret för Ärendebeskrivning Föreläggande förenat med vite I skollagens 26 kap finns bestämmelser om tillsyn. I 10 1 st regleras vad som gäller vid beslut om föreläggande, nämligen följande: En tillsynsmyndighet får förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Enligt 27 i samma kapitel får ett föreläggande förenas med vite. Rätten att fatta beslut om föreläggande är delegerat från nämnd. Delegationen omfattar däremot inte föreläggande som förenas med vite. Då det förekommer ärenden där ett föreläggande bör förenas med vite föreslås en justering i delegationsordningen på så sätt att ordföranden för nämnden får rätt att fatta beslut om föreläggande förenat med vite.

154 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2018/ :10 26:27 SL Beslut om att förena föreläggande med vite Ordförande 28:5 AFD 1 Anmälas Staffan Lindroos Förvaltningschef Lise-Lotte Bengtsson Administrativ chef Expediera till Tillsynsenheten

155 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Remiss från Västkom - Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland Sammanfattning VästKom - Västsvenska kommunalförbundens samorganisation, är en sammanslutning som arbetar på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland: Boråsregionen Sjuhärads Kommunalförbund, Fyrbodals Kommunalförbund, Göteborgsregionens Kommunalförbund samt Skaraborgs Kommunalförbund. De företräder och samordnar de 49 kommunernas intressen på regional nivå och tillsammans med kommunalförbunden. Västkoms styrelse beslutade den 14 november 2017 att ställa sig bakom Handlingsplan för Psykisk hälsa samt att rekommendera kommunalförbunden besluta att rekommendera medlemskommunerna att anta handlingsplanen. Fyrbodals direktion beslutade den 15 februari 2018 att rekommendera medlemskommunerna att anta Handlingsplan för psykisk hälsa Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland Följebrev till Handlingsplan för psykisk hälsa Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att till Kommunstyrelsen avge Barn och utbildnings tjänsteskrivelse som remissvar Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

156 Tjänsteskrivelse 1(2) Barn och utbildning Dnr BUN 2018/01026 Handläggare TF Verksamhetschef Barn- och elevhälsa Susann Magnusson Telefon Remiss från Västkom - Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland Sammanfattning VästKom - Västsvenska kommunalförbundens samorganisation, är en sammanslutning som arbetar på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland: Boråsregionen Sjuhärads Kommunalförbund, Fyrbodals Kommunalförbund, Göteborgsregionens Kommunalförbund samt Skaraborgs Kommunalförbund. De företräder och samordnar de 49 kommunernas intressen på regional nivå och tillsammans med kommunalförbunden. Västkoms styrelse beslutade den 14 november 2017 att ställa sig bakom Handlingsplan för Psykisk hälsa samt att rekommendera kommunalförbunden besluta att rekommendera medlemskommunerna att anta handlingsplanen. Fyrbodals direktion beslutade den 15 februari 2018 att rekommendera medlemskommunerna att anta Handlingsplan för psykisk hälsa Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland Följebrev till Handlingsplan för psykisk hälsa Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att till Kommunstyrelsen avge Barn och utbildnings tjänsteskrivelse som remissvar Ärendebeskrivning År 2016 slöt regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa. Överenskommelsen syftar bland annat till att stärka kommuner och regioner i arbetet med att främja psykisk hälsa och ömsesidigt arbeta för att minska den psykiska ohälsan. Huvudmännen får ekonomiskt stöd för att stärka och utveckla sina insatser inom området och för det gemensamma arbetet att ta fram regionala handlingsplaner. Gemensam handlingsplan har tagits fram gemensamt för Västra Götalandsregionen (VGR), de 49 kommunerna via kommunalförbunden och VästKom samt Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg och Västra Götaland (NSPHiG).

157 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2018/01026 Den gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt. Västkoms styrelse beslutade den 14 november 2017 att ställa sig bakom Handlingsplan för Psykisk hälsa samt att rekommendera kommunalförbunden besluta att rekommendera medlemskommunerna att anta Handlingsplan för Psykisk hälsa Fyrbodals direktion beslutade den 15 februari 2018 att rekommendera medlemskommunerna att anta Handlingsplan för psykisk hälsa I samband med uppföljning av överenskommelsen Insatser inom psykisk hälsaområdet 2018 mellan regeringen och SKL, uppmärksammades att förbundet inte expedierat Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland till kommunerna. Handlingsplanen har tidigare presenterats i den lokala närsjukvårdsgruppen. Barn och utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till handlingsplanen. Staffan Lindroos Förvaltningschef Susann Magnusson TF verksamhetschef Barn- och elevhälsan Expediera till Fyrbodals kommunalförbund

158 Från: Yvonne Wernebjer Skickat: den 24 oktober :06 Till: Uddevalla kommun Munkedals kommun Sotenäs kommun Bengtsfors kommun Melleruds kommun Vänersborgs kommun Trollhättans stad Orust kommun Dals Eds kommun Strömstads kommun Tanums kommun Färgelanda kommun Åmåls kommun Lysekils kommun Ämne: Rekommendation från Fyrbodals kommunalförbund - Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland Hej, Västkoms styrelse beslutade den 14 november 2017 att ställa sig bakom Handlingsplan för Psykisk hälsa samt att rekommendera kommunalförbunden besluta att rekommendera medlemskommunerna att anta Handlingsplan för Psykisk hälsa Direktionen beslutade den 15 februari 2018 att rekommendera medlemskommunerna att anta Handlingsplan för psykisk hälsa I samband med uppföljning av överenskommelsen Insatser inom psykisk hälsaområdet 2018 mellan regeringen och SKL, som alla kommuner ska ha gjort till SKL senast den 31 oktober, uppmärksammades att förbundet inte expedierat Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland till kommunerna. Av den anledningen kommer detta något sena utskick och rekommendation till kommunerna i Fyrbodal att anta handlingsplanen. Handlingsplanen bifogas. Beslutsprotokoll skickas till förbundet påkansli@fyrbodal.se Med vänlig hälsning Yvonne Wernebjer Administrativ chef Fyrbodals kommunalförbund Box Uddevalla Tel , Mobil

159 8 Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa

160 Innehåll Bakgrund 2 Vi sätter ljus på skavet 3 Syfte med handlingsplanen 3 Fokusområden 3 Process för framtagande 3 Organisation 3 Samverkan för psykisk hälsa i Västra Götaland 4 Genomförande 4 Uppföljning 4 Fokusområden och mål för vuxna 5 Fokusområden och mål för barn och unga 8 Bakgrund År 2016 slöt regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa. Överenskommelsen syftar bland annat till att stärka kommuner och regioner i arbetet med att främja psykisk hälsa och ömsesidigt arbeta för att minska den psykiska ohälsan. Huvudmännen får ekonomiskt stöd för att stärka och utveckla sina insatser inom området och för det gemensamma arbetet att ta fram regionala handlingsplaner. Denna handlingsplan är gemensam för Västra Götalandsregionen (VGR), de 49 kommunerna via kommunalförbunden och VästKom samt Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg och Västra Götaland (NSPHiG). Den gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt. 2

161 Vi sätter ljus på skavet Den mänskliga rättigheten till bästa uppnåeliga fysiska och psykiska hälsa gäller för alla människor som bor, verkar och vistas i Västra Götaland. Samverkan över organisatoriska gränser med människan i centrum, är en förutsättning för att uppnå detta. Anställda och politiker inom regionens alla delar och i alla kommuner gör sitt bästa det tas fram planer, det satsas, det följs upp och det utvecklas. Var och en för sig går det ganska bra, ibland riktigt bra, men i mötet oss emellan skaver det ibland. De organisatoriska gränserna blir hinder och det är svårt att se förbi dem för att istället se till den enskildes behov. Vi vet dessutom ofta väl var det skaver och det skiljer sig inte åt om vi befinner oss i stora Göteborg, i något mindre Skövde eller i lilla Dals-Ed. I arbetet med att ta fram handlingsplanen har vi lagt mycket tid på att identifiera och sätta ljus på områden där det skaver extra mycket, där vi alla vill åt samma håll, där alla måste bidra och göra det samtidigt. Syfte med handlingsplanen Med handlingsplanens mål, aktiviteter och indikatorer för uppföljning vill vi sätta ljus på frågor där vi vill bli bättre i hela Västra Götaland. Eller med andra ord: Vi vill se handlingsplanen som ett försök att sätta plåster på några redan uppkomna skav, se till att det läker ordentligt och att det inte uppstår nya. Fokusområden Regeringen har i sin strategi för området psykisk hälsa pekat ut fem fokusområden som särskilt viktiga. Dessa anges även i den nationella överenskommelsen och sammanfattar olika delar inom områden som är viktiga att fokusera på utifrån befolkningens behov för främja psykisk hälsa, motverka psykisk ohälsa och erbjuda effektiva insatser till de som drabbats. De fem fokusområdena har legat till grund för arbetet med framtagandet av handlingsplanens mål och målsättningen har varit att formulera minst ett mål för varje fokusområde. Förbyggande och främjande arbete Tillgängliga tidiga insatser Enskildas delaktighet och rättigheter Utsatta grupper Ledning, styrning och organisation Process för framtagande Organisation Att i en handlingsplan formulera sig tillsammans så att alla nivåer regionalt, delregionalt och lokalt strävar åt samma håll ställer krav på gemensamma strukturer. På strategisk övergripande nivå mellan de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen finns sedan 2012 en struktur för ledning i samverkan. År 2017 förändrades sammansättningen och gruppen benämns nu Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG). Deltagare i VVG är en representant från varje huvudman (kommun och region) utsedda via delregional vårdsamverkan. Uppdraget är att identifiera gemensamma behov, utgöra stöd för kunskapsutveckling, stödja samordning och skapa förutsättningar för länets utveckling inom välfärdsområdet. Sedan hösten 2016 finns en särskild styrgrupp för handlingsplanen för psykisk hälsa. Styrgruppen ska följa utvecklingen och genomförandet av handlingsplanens delar och ansvara för återrapportering såväl till VVG som till de delregionala vårdsamverkansorganisationerna. I styrgruppen finns representanter från de fem vårdsamverkansområdena från specialistpsykiatri, primärvård och kommun. I styrgruppen ingår även NSPHiG och representant från VGR:s avdelning folkhälsa. Styrgruppen leds av representanter från VästKom och VGR:s koncernstab hälso- och sjukvård. Arbetet med prioritering av mål har skett på bred front med deltagande tjänstemän från kommun och region från samtliga vårdsamverkansområden i syfte att skapa delaktighet och förankring i det arbete som ska göras. Dialoger har förts med samarbetspartners, brukarföreträdare, representanter från HBTQcommunityt och nationella minoriteter. 3

162 Samverkan för psykisk hälsa i Västra Götaland Delregional vårdsamverkan Kommunerna i Västra Götaland Styrgrupp Psykisk hälsa Regionens verksamheter Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG) Politiska samrådet (SRO) Genomförande Delregional vårdsamverkan har ansvar för genomförande av de mål som är definierade i handlingsplanen. Hur arbetet ska göras ska beskrivas i en genomförandeplan med delregionala och/eller lokala aktiviteter för att nå målen. En delregional genomförandeplan möjliggör anpassningar till de geografiska och befolkningsmässiga skillnader som finns i länet och hur arbete ska ske tillsammans med t ex privata vårdgivare, samarbetspartners och brukarföreträdare på lokal nivå. Länsgemensamma aktiviteter kommer ske inom ramen för några av målen. Uppföljning Styrgruppen ansvarar för uppföljning av handlingsplanen. För att följa handlingsplanens 15 mål över tid har uppföljningsindikatorer valts ut. Målsättningen är att indikatorerna ska göra det möjligt att jämföra processer och resultat, och därigenom stimulera och initiera förbättringsarbete. Till stöd för arbetet med uppföljning finns en användarmanual och ett excel-ark för baslinjemätning. Dessa finns att hämta på VästKoms hemsida ( och på Vårdgivarwebben ( 4

163 Fokusområden och mål för vuxna 1. Förbyggande och främjande arbete Mål 1.1 Nollvision om suicid i Västra Götaland Varje år tar cirka 230 personer i Västra Götaland sitt eget liv. Bakom varje fullbordat självmord går det tio allvarliga försök och bakom statistiken döljer sig psykisk ohälsa som kan förebyggas genom samverkan över verksamhetsgränser. Det kan handla om att tidigt uppmärksamma varningssignaler, identifiera, ge stöd och behandling till grupper i särskilt utsatta situationer och att utbilda personal. Ingen i Västra Götaland ska behöva se självmord som en utväg. Indikatorer Antal självmord i befolkningen. Antal självmordsförsök i befolkningen. Handlingsplan för suicidprevention. Länsgemensam aktivitet Länsgemensam handlingsplan för suicidprevention ska tas fram i enlighet med Folkhälsomyndighetens uppdrag. 2. Tillgängliga tidiga insatser Mål 2.1 Äldre personer med psykisk ohälsa ska få rätt vård och stöd Åldrandet i sig innebär en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. Depression och ångest är vanligt hos äldre personer och cirka en femtedel av den äldre befolkningen lider av psykisk ohälsa, vilket gör att vi kan tala om det som ett folkhälsoproblem. Psykisk ohälsa är dock inte en del av det naturliga åldrandet och äldre är i behov av evidensbaserade insatser precis som alla andra åldersgrupper. Social gemenskap, fysisk aktivitet och bra matvanor kan förebygga ohälsa. Psykisk ohälsa bland äldre behöver uppmärksammas för att fler ska få rätt vård, stöd och behandling. Indikatorer Aktuella rutiner för samordning inom äldreomsorgen. Förskrivning av antidepressiva läkemedel i befolkningen. 5

164 3. Enskildas delaktighet och rättigheter Mål 3.1 Personer som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP Sedan 2010 är det lagstiftat, både i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när en person har behov av insatser från båda huvudmännen. En SIP säkerställer att den enskilde får sina behov tillgodosedda när flera aktörer ansvarar för insatser. En SIP gör den enskilde och närstående delaktiga i planeringen av insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst och ansvarsfördelningen blir tydlig. SIP är också ett bra verktyg för samordning mellan verksamheter inom en huvudman. Indikatorer Upprättande av SIP i befolkningen. Uppföljning av SIP i befolkningen. Rutin för information om SIP. Länsgemensamma aktiviteter Vid behov revidera den länsgemensamma riktlinjen och stödmaterialet för SIP. Från länsgemensam styrgrupp för handlingsplan psykisk hälsa framföra vikten av digitalt stöd för SIP till Styrgrupp IT i Väst (SITIV). Uppdra åt brukarorganisationer att följa arbetet med SIP hur blir det för den enskilde? Mål 3.2 Brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete Den enskildes egna upplevelser behöver tas tillvara för att kunna utveckla ett kunskapsbaserat arbetssätt. Delaktighet i sin egen hälsa och vård är en mänsklig rättighet och en hälsofrämjande faktor. Inflytandet behövs på lokal, delregional, regional och nationell nivå och varje insats behöver betraktas ur den enskildes perspektiv. De som berörs av insatser ska i så hög utsträckning som möjligt kunna påverka verksamhetsutveckling och definiera vad god kvalitet är. Indikator Systematiskt samarbete med brukarorganisationer. Tips! Informations- och arbetsmaterial för SIP i Västra Götaland finns på VästKoms hemsida ( samt på Vårdgivarwebben ( 6

165 4. Utsatta grupper Mål 4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna och regionen Indikator Klagomål med avseende på bemötande inom socialtjänst och sjukvård. Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Personal ska få ökad kunskap om hur gruppers utsatthet, bl a minoritetsstress och skillnader i psykisk hälsa, kan relateras till att personer bryter mot normer utifrån exempelvis sexuell läggning, könsidentitet och nationellt ursprung. Kunskapen om mänskliga rättigheter, normativt bemötande och hur det påverkar individer i enskilda möten ska också öka. Länsgemensam aktivitet Se över och, vid behov, ta fram länsgemensamt utbildningsmaterial om t ex rättighetslagstiftning och diskrimineringsgrunder. Mål 4.2 Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerade insatser Den enskilde ska få vård, stöd och insatser som upplevs som en väl fungerande helhet. Det är viktigt att personer med två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt (samsjuklighet) får vård och behandling parallellt och samordnat. Vård- och stödinsatser från olika aktörer i kommun och region kan också behöva integreras för att möta den enskildes behov. Insatserna ska syfta till att förhindra utveckling av allvarliga tillstånd och ytterst bidrar till undvika slutenvård. Indikatorer Antal personer med missbruk och/eller beroende utskrivna enligt LVM. Undvikbara slutenvårdstillfällen. Case management till personer med psykisk sjukdom. Aktuella rutiner för samordning inom socialtjänsten. Länsgemensam aktivitet Uppföljning av delregionala/lokala tillämpningar av Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. 5. Ledning, styrning och organisation Mål 5.1 Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder inom vård, stöd och behandling Evidens innebär bästa sammantagna vetenskapliga stöd och bevis om insatsers effekt. Det är en utmaning för verksamheterna att dra nytta av vetenskap och kunskap som finns och systematiskt tillämpa den. Samtidigt är det av yttersta vikt att främja spridningen av evidensbaserade metoder och bromsa användningen av ineffektiva metoder och rent av skadliga insatser. Det gäller att hushålla med resurserna genom att satsa på de metoder som gör störst nytta. Det finns nationella riktlinjer för målgrupper som är gemensamma för huvudmännen och som ger rekommendationer om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa på. Indikatorer Standardiserade bedömningsmetoder inom missbruk- och beroendeverksamhet. Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av alkoholmissbruk. Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av drogmissbruk. Länsgemensam aktivitet Inrättande av regionalt resurscentra för psykisk hälsa. 7

166 Fokusområden och mål för barn och unga 1. Förbyggande och främjande arbete Mål 1.1 Föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxt Föräldrar är viktiga i varje barns liv. De påverkar förutsättningarna för barnets fysiska och psykiska hälsa och utveckling i stort. Därför är det viktigt att ge föräldrar och vårdnadshavare stöd utifrån sina och barnens behov när det behövs. Det kan gälla föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk. Verksamheter som arbetar med barn och som möter föräldrar behöver kunna erbjuda föräldrarna anpassat stöd under barnets hela uppväxt, 0-18 år. Indikatorer Manualbaserad insats för föräldrastöd. Standardiserade bedömningsmetoder för föräldraförmåga. Mål 1.2 Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Att klara godkänt resultat i skolan är en stark faktor för god hälsa senare i livet. En fjärdedel av varje årskull går inte ut gymnasiet i Västra Götaland idag. Samtidigt är det en viktig förutsättning att ha gymnasiekompetens för att kunna leva ett självständigt liv. Elever med hög frånvaro måste uppmärksammas tidigt och ges det stöd de behöver för att närvara i skolan. Det är viktigt att utveckla närvarofrämjande åtgärder och arbetssätt i samverkan. Indikatorer Andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom tre år. Andel elever utan godkända betyg från åk 9. Andel elever med betydande frånvaro från skolan. 8

167 2. Tillgängliga tidiga insatser Mål 2.1 Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid Att tidigt identifiera psykisk ohälsa hos barn och unga kan förhindra utveckling av allvarliga problem. Det som ofta benämns som första linjen är de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp när ett barn har problem eller mår dåligt. Barn och föräldrar ska veta vart de ska vända sig. Därför behöver första linjen för barn och ungas psykiska hälsa vara definierad och känd. En bra första linje är tillgänglig, utgår från barnets bästa och sätter barn och familj i centrum. Den hjälper barn och unga genom att kunna identifiera problem, behandla lindriga problem, remittera vidare när det behövs och säkerställa att alla barn och unga får tidig och högkvalitativ hjälp. Indikatorer Barn och unga med psykiatrisk diagnos som vårdats i slutenvård. Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av missbruk. Mål 2.2 Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Bruk av alkohol och narkotika kan påverka fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För att ge goda förutsättningar för ett gott vuxenblivande behöver missbruk tidigt uppmärksammas. Missbruk hos unga samspelar ofta med psykiska och sociala faktorer som påverkar missbruket och samsjukligheten är ofta hög. Det finns samband med individers livsvillkor och sociala sammanhang. Särskilt sårbara och viktiga att uppmärksamma är t ex hbtq-personer, ensamkommande/ nyanlända och barn till föräldrar med eget missbruk eller psykisk ohälsa. Det är viktigt att samordna insatser för unga som har kontakt med flera myndigheter och behandlingsverksamheter. I samverkan behöver kommun och hälso- och sjukvård utveckla former för att tidigt identifiera dessa unga. Indikatorer Andel elever med riskkonsumtion av alkohol i åk 9. Andel elever med riskkonsumtion av alkohol i gymnasiet år 2. Andel elever som någon gång använt narkotika i åk 9. Andel elever som någon gång använt narkotika i gymnasiet år 2. Länsgemensam aktivitet Sammanställa kunskap och ta fram ett regionalt inriktningsdokument för integrerade verksamheter/ mottagningar för unga. 9

168 3. Enskildas delaktighet och rättigheter Mål 3.1 Barn och unga som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP/Västbusplan Sedan 2010 är det lagstiftat, både i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan, SIP, när en person har behov av insatser från båda huvudmännen. I Västra Götaland finns Västbus riktlinjer och en motsvarande Västbusplan framtagen för barn och unga. En SIP/Västbusplan gör den enskilde och närstående delaktiga i planeringen av insatser från hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola och ansvarsfördelningen blir tydlig. SIP är också ett bra verktyg för samordning mellan verksamheter inom en huvudman. Indikatorer Upprättande av SIP i befolkningen 0-20 år. Uppföljning av SIP i befolkningen 0-20 år. Rutin för information om SIP. Länsgemensam aktivitet Revidering av Västbus riktlinjer och stödmaterial. Mål 3.2 Brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete Indikator Systematiskt samarbete med brukarorganisationer. Barns och ungas egna upplevelser behöver tas tillvara för att kunna utveckla ett kunskapsbaserat arbetssätt. Barn har rätt till delaktighet i alla frågor som berör dem enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Inflytandet behövs på lokal, delregional, regional och nationell nivå och varje insats behöver betraktas från barnets perspektiv. Barn, unga och deras vårdnadshavare ska i så hög utsträckning som möjligt kunna påverka verksamhetsutveckling och definiera vad god kvalitet är. Tips! Informations- och arbetsmaterial för SIP i Västra Götaland finns på VästKoms hemsida ( samt på Vårdgivarwebben ( Informations- och arbetsmaterial för Västbus finns på en egen webbplats: 10