Digitalt arbete och multimodalitet
|
|
- Lucas Nilsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Modul: Grundläggande litteracitet för nyanlända elever Del 5: Digitalt arbete och multimodalitet Digitalt arbete och multimodalitet Karin Rehman, leg. lärare, Södra Latins Gymnasium, Stockholms Stad Alexandra Ljungkvist Sjölin, leg. lärare, Liljeholmens gymnasium, Stockholms Stad Cecilia Rosengren, leg. lärare, Liljeholmens gymnasium, Stockholms Stad På bara några få år har det blivit naturligt och självklart att nyanlända elever kommer till sin första skoldag här i Sverige med en mobiltelefon i fickan. De ringer, sms:ar och använder sociala medier. Bilder och symboler fungerar och skapar betydelse även om eleverna inte har flyt i sin läsning än. Den vana som eleverna redan har vid att hantera digitala verktyg, bilder och symboler ger många möjligheter när deras litteracitet ska fortsätta att utvecklas. I den här texten diskuteras och exemplifieras inledningsvis skälen till att använda multimodala texter och digitala verktyg i undervisningen av nyanlända som samtidigt ska utveckla sina språkkunskaper i svenska och en grundläggande litteracitet. Därefter beskrivs hur multimodala texter kan vara uppbyggda, hur de kan användas i undervisningen samt hur man kan välja bilder och digitala verktyg som lämpar sig. Efter det beskrivs vad digital kompetens kan innebära i resursmodellens alla praktiker. Texten avslutas med en beskrivning av vilka digitala verktyg som är användbara i den grundläggande litteracitetsundervisningen och hur arbetsgången kan se ut i ett undervisningsupplägg. Med digitala verktyg menas verktyg som består av digital kod, förpackad i applikationer (appar) eller program. Digitala verktyg kan laddas ner och användas lokalt i en smart telefon, läsplatta eller dator eller finnas som inloggningsbara tjänster på nätet. Mikrofon, kamera, tangentbord, pekskärm fungerar också som verktyg inuti olika program och appar. Förutsättningar och förhållningssätt Även om nyanlända elever saknar skolbakgrund har de som regel börjat utveckla sin litteracitet när de kommer till den svenska skolan. En del kanske redan har lärt sig att avkoda text på sina modersmål och många har tack vare mobiltelefonen kunnat fortsätta att använda och utveckla den förmågan. Vissa elever kan agera i sociala medier med symboler och bilder även om de inte skriver så mycket text. Några kan föredra att anteckna nya ord i mobilen för att sedan kunna träna på dem på väg hem från skolan. Allt detta är exempel på litteracitetsanknutna och sociokulturella resurser som elever kan ha med sig. Lärandet gynnas av att läraren tar reda på vilka dessa resurser är och använder dem i undervisningen. Lärarens förhållningssätt och kunskap kommer också att inverka på hur hen väljer att använda olika digitala verktyg. Under fördjupningsfliken ger vi exempel på hur man kan inventera både lärares och elevers digitala kompetenser och resurser. Det kan bidra både till att synliggöra det egna förhållningssättet och hjälpa kollegor att se vad man kan lära av varandra. 1 (8)
2 Medvetenheten om att även bilder är text och att texter tolkas olika är också viktig för att göra medvetna val av vilka bilder som används i undervisningen. I del 1 i modulen mötte ni begreppet agentskap som bland annat kan innebära att elever utvecklar, och ges tillfällen att utveckla, strategier som gör att de kan delta i samtal att de skaffar sig, och tillåts skaffa sig, ett handlingsutrymme. Det gäller möjligheten att få göra sin röst hörd, att delta i demokratiska processer. Det handlar också om att få arbeta med meningsfulla uppgifter som främjar motivationen. Därför bör eleverna uppmuntras att själva välja områden de har behov av att hantera eller som de vill diskutera. För lärare är det av det skälet viktigt att uppmärksamma och ta tillvara situationer i elevens verklighet som kan användas i undervisningen, till exempel när en elev visar ett fotografi från sin telefon och läraren direkt tänker på hur denna bild kan beskrivas, tolkas och diskuteras. Det är också lärarens uppgift att sätta elevernas erfarenheter i ett sammanhang, skapa strukturer och visa på det generaliserbara eller det som kan överföras till andra texter och sammanhang (Franker 2011). Elever är ofta konsumenter i digitala medier men i undervisningen kan vi bidra till att de också blir producenter, som i filmen Digitalt arbete i denna del där elever skapar en digital bok och själva gör film. Det är också viktigt att eleverna får utveckla ett kritiskt förhållningssätt till texter av olika slag, inte minst till texter i sociala medier samt bilder och symboler. För att göra det behövs ett metaspråk, ett språk om språket, så att man kan beskriva, och därmed analysera och ifrågasätta, olika typer av texter. Vad är en multimodal text? Hur kan de olika elementen beskrivas? Även om elever till en början inte använder detta språk behöver lärare tillgång till det för att planera undervisningen. Därför kommer nu två avsnitt som handlar om multimodala texter och om bilder för att ge några exempel på hur man kan tala om dem. Multimodala texter i undervisningen En multimodal text kan bestå av bild, ljud, rörlig bild (film), text och andra symboler som tillsammans skapar betydelse. Inom forskning om multimodalitet talar man om meningsskapande textvärldar (Danielsson & Selander 2014). Olika typer av design ingår i ett integrerat multimodalt meningsskapande med bland annat muntlig, skriftlig, visuell, rumslig, taktil och auditiv design som var och en kan beskrivas och analyseras på olika sätt. Exempelvis kan man inom visuell design uppmärksamma färg, perspektiv, vinkel, förgrund och bakgrund som meningsskapande resurser (Magnusson 2014:40). Titta till exempel på Skolverkets lärportal för Läslyftet. Där finns många element med skrift, arrangerade i en layout som ska hjälpa läsaren att förstå strukturen och kunna navigera bland alla resurser. Form på textrutor och färg används för att tydliggöra de olika elementen. Det finns också ett foto och en plats för filmer. Fotot visar i vilket sammanhang materialet hör hemma i skolan och i filmerna ges information av olika slag. Det finns likheter mellan denna sida på nätet och digitala böcker som eleverna kan skapa, där de 2 (8)
3 kombinerar text, bild och ljud och väljer hur dessa element ska kombineras och struktureras. En utvecklad litteracitet innefattar hantering av multimodala texter och medvetenhet om att tolkningen skiljer sig åt i olika samhällen och situationer eftersom betydelsen formas i ett socialt, kulturellt och politiskt sammanhang. Att man förstår varandras olika tolkningar är en förutsättning för kommunikation. Bilder och symboler är också viktiga för socialisation och identitetsskapande (Franker 2011:15). Man kan alltså säga att digitala medier hjälper människan att beskriva och kommunicera vem hen är men också att digitala resurser används för att forma identiteten. Digitala medier kan alltså också ses som sociala och kulturella faktorer som påverkar vilka ämnen man väljer att läsa och skriva om och hur man gör det (Alver Rosvold 2013:10). För att hantera multimodala texter behöver man ha tillgång till digitala resurser men man måste också ha förmåga att aktivt välja, använda och inte minst värdera digitala resurser av olika slag. Och kanske kan man säga att digitala texter, som både är tillgängliga och kan vara dagsaktuella på ett helt annat sätt än till exempel tryckta böcker, gör att gränsen mellan skolan och samhället utanför inte blir lika skarp som tidigare. Att välja bilder till undervisningen och att läsa bilder Bilder är en viktig beståndsdel i multimodala texter och de är, lika lite som text, värdeneutrala. Undervisningen behöver innehålla en medveten läsning av bilder där konventioner uppmärksammas och kritisk bildtolkning ingår. Det är också aktiviteter som inte kräver skrivkunnighet (Franker 2011:114). Bilder tolkas, medvetet eller omedvetet, och risken att lärare genom omedvetna val bidrar till en outtalad uppdelning i vi och dom behöver uppmärksammas (Franker 2011:100). Välj gärna bilder som eleverna kan känna igen sig i och lättare identifiera sig med. Risken för omedvetna (negativa) val kan minska om egna bilder används, tagna både av lärare och elever, och om eleverna är med och väljer bilder när de hämtas från andra sammanhang. I genrepedagogikens språkteori som presenteras i del 7 ser man på texter ur tre perspektiv. En och samma text har tre olika metafunktioner: innehåll, relation till läsaren och textens utformning (se t.ex. Holmberg & Karlsson 2006). Denna uppdelning har visat sig användbar också för att beskriva och analysera bilder och den kan bidra till en mer medveten bildläsning (Kress & Van Leeuwen 2006; Callow 2013; Björkvall 2009). Utifrån de tre metafunktionerna kan man ställa flera frågor vid bildläsningen. Vad innehåller bilden vad ser man, är det en helbild eller en närbild? Vad saknas i bilden? Vilken relation till läsaren etablerar bilden styrs läsarens blick till exempel genom att någon inne i bilden tittar ut mot läsaren eller mot en punkt inne i bilden? Hur är den komponerad är någon del i bilden extra framträdande, så att läsaren uppmuntras att uppmärksamma den? Är bilden symmetriskt uppbyggd och signalerar balans eller är den asymmetrisk och signalerar rörelse? (Se t.ex. Franker 2011b:20 22; Callow 2013; Björkvall 2009). Att arbeta med frågor till bilder ger dels möjlighet att uppmärksamma och utveckla språket i ett sammanhang, dels 3 (8)
4 möjlighet att analysera och läsa kritiskt på en kognitiv nivå som matchar elevernas, även om de inte har kommit så långt språkligt på svenska ännu. Digitala verktyg som stöttar muntlig språkutveckling De elever som är i fokus i denna modul arbetar både med att lära sig svenska och att utveckla sin litteracitet med utgångspunkt i talat språk, och den digitala tekniken kan fungera som verktyg i det arbetet. Möjligheten för både lärare och elever att spela in film och ljud, som eleverna kan se och lyssna på både i skolan och hemma, främjar språkinlärningen. Man kan t.ex. träna uttal av enskilda ljud, ord och fraser och träna sin hörförståelse. Att de digitala verktygen är en värdefull resurs i arbetet med den muntliga språkutvecklingen såg ni i del 3 och de digitala verktygen stimulerar också elevens skriftliga litteracitetsutveckling på både svenska och modersmål. Multimodal och digital kompetens utifrån resursmodellen Multimodala texter ger elever möjlighet att gå vidare i resursmodellens alla praktiker: betydelseskapande, kodknäckning, textanvändning och analyserande: producera, avkoda, använda samt förhålla sig kritiskt och analytiskt till texter av olika slag. I den betydelseskapande praktiken den som berör semantiken, betydelsen utformar man själv innehåll som att skriva och utforma texter, skapa bilder, filma och fotografera. För dessa aktiviteter krävs kunskap på många områden, inte minst teknisk: hur spelar jag in en film, redigerar, laddar upp och skapar länkar så att mottagaren kan se på den? Och vilka inställningar ska jag välja för att avgöra vem som kan se vad jag lägger upp? (Privat, olistat eller offentligt, för att ta ett exempel från Youtube.) I arbetet med avkodning läser vi en serie-strip från vänster till höger om vi är vana att läsa med det latinska alfabetet. Det är inte säkert att en läsare, van vid arabiska eller persiska som har en annan läsriktning, gör samma sak. Att förstå hur man klickar och drar för att läsa en interaktiv, bildbaserad bok, kan också liknas vid kodknäckning. Elever läser också av logotyper och stiliserade bilder som till exempel skyltar för butiker och restauranger eller symboler för appar och lär sig att känna igenom dem som ett slags helordsläsning. Att vara textanvändare inneha den pragmatiska kompetensen handlar om att känna till hur multimodala texter tolkas i samhället, vilka koder som gäller för till exempel samtal i sociala medier och hur man klarar av tekniken att orientera sig i och mellan olika digitala texter. Det handlar också om att göra medvetna val bland allting som försöker fånga ens uppmärksamhet. Den digitala tekniken kräver också kritiska läsare för den analyserande praktiken. Framgår det vem som är avsändare av en text? Finns det underförstådda budskap? Ska jag klicka på länken i mejlet från Skatteverket där det står att de behöver mina kontouppgifter? Hur trovärdiga är uppgifterna i ett inlägg som delas på sociala medier? Även frågor om upphovsrätt samt integritet hör hit. En praktisk teknisk kompetens behövs också, precis som för handskrift där man måste veta exempelvis hur man håller i pennan, skriver på raden, eller vänder pappret så att hålen är till 4 (8)
5 vänster och sparar marginal. Rent praktiskt har många digitala verktyg kommandon som liknar varandra, till exempel kan man kopiera (ctrl+c) och klistra in (ctrl+v) element som text, bild, tal i olika appar. Kommandot ctrl+z är också användbart för att ångra det man senast gjorde. Har man lärt sig ett sätt, i ett sammanhang, kan man ofta pröva om det fungerar i andra. Ett annat gemensamt kännetecken i olika program är att det ofta går att utföra samma kommandon på flera olika sätt. Funktionerna för tangentbordskommandon som ctr+c kan man t.ex. också nå via menyer (t.ex. redigera > kopiera) eller genom att högerklicka på mus eller styrplatta. Om man har lärt sig en applikation kan det alltså gå lite snabbare att lära sig nästa, och självförtroendet kan växa när man lyckas på egen hand. Att klara av det praktiska handhavandet lämnar mer utrymme för arbete med innehållet i de texter man vill skapa och det gäller både elever och lärare. Digitala verktyg för att skapa multimodala texter Ett verktyg i taget bör introduceras och användas flitigt innan nästa läggs till. Under fördjupningsfliken i denna del finns några förslag på var man som lärare kan starta sitt eget utforskande. Det finns många appar för att lära sig nya ord. Dessa appar kan vara användbara för elever på egen hand, men i undervisningen är det andra verktyg som är mest värdefulla, verktyg för att skapa och ta del av texter som ingår i litteracitetsutvecklingen. Talsyntes, så att man kan få både bokstäver och ord upplästa bör finnas i appar som eleverna skriver i. Om multimodala texter kan skapas, med både text och bild, bör eget tal kunna spelas in i anslutning till den egna texten. Det är också viktigt att funktionerna för att spela in, lyssna och därefter spara eller göra om inspelningen är enkla, så att eleverna kan koncentera sig och göra om sina inläsningar tills de själva är nöjda. Arbetsgången i en undervisningssekvens En undervisningssekvens i ett visst tema där digitala verktyg används kan se ut så här: Först introduceras ett ämne. Det kan göras med en film eller ett besök utanför skolan till en specifik verksamhet eller plats som valts ut för att man vill kunna tala och skriva om den, och där både lärare och elever tar egna bilder. Stoffet blir därefter underlag för samtal. Samtalen, språket i dem, kan spelas in så att eleverna kan använda dem på samma sätt som en skriftlig text för att träna på olika vis, till exempel att lyssna och säga efter. Även om det talade språket då står i fokus spelas en film in, inte bara ljud, eftersom bilderna också ger stöd för minnet. När man sedan börjar skriva så formuleras texten först i helklass och därefter skriver varje elev i ett program/app som även har talsyntes så att hen kan lyssna på sin egen text vartefter den växer fram. Texten används för övningar för att befästa betydelse, träna avkodning etc. Den kan också kopieras in i en app som hanterar både text, bild och ljud (se bild 2 nedan). 5 (8)
6 Bild 1. Skärmdump från surfplatta: text och inställningar i app för att skriva. Bild 2. Skärmdump från surfplatta: text, symbol för att lyssna på intalat ljud och bild i app för att göra egna böcker. Kanske har elevernas egna bilder importerats först så att eleven väljer vilken text som ska höra ihop med vilken bild, eller så infogas bilder till texterna. Att växla mellan att utgå från antingen bild eller text skapar variation i arbetet. Eleven kan därefter läsa in sin egen text och slutligen dela dokumentet med lärare, klasskamrater, familj och vänner som sedan kan läsa, lyssna och samtala om innehållet och även spela in kommentarer. På detta sätt ges många tillfällen till repetition i en varierad form och ett material byggs upp som syftar till kommunikation med andra och som eleverna varit medskapande till och haft inflytande över. Två av de viktigaste verktygen är kameran och mikrofonen som finns i mobiltelefoner och surfplattor och som används för att spela in egna filmer och ljud, och som både har egna program/appar (kamera: ta foto, spela in film) men också fungerar i andra program och appar, t.ex. för att spela in tal till en tecknad figur i en animation. När eleverna vant sig vid verktygen kan de spela in lärares instruktioner och genomgångar och dela på en gemensam digital plattform, till exempel en grupp på skolans lärplattform, en sluten grupp på ett socialt nätverk eller en gemensam blogg. På så sätt skapas möjligheter för eleverna att gå tillbaka och repetera och klasskamrater, som kanske inte var i skolan när instruktionen gavs, kan titta i efterhand. Dessa muntliga texter är ett bra stöd för elever i början av litteracitetsutvecklingen. I moment C får ni pröva att spela in ett undervisnings- 6 (8)
7 moment, t.ex. en muntlig instruktion eller en muntlig text av något slag och dela så att eleverna kan använda den. Sammanfattning Den här artikeln har handlat om digitala verktyg och om hur de kan användas i arbetet med alla fyra litteracitetspraktikerna. En rad möjligheter att främja litteracitetsutveckling med hjälp av digital teknik har presenterats. Att använda digitala verktyg får dock aldrig bli ett självändamål. Att använda och skapa multimodala texter syftar till att främja en undervisning som är kognitivt utmanande samtidigt som elevens språkliga resurser byggs upp. I en genomtänkt användning bidrar de digitala verktygen och de sociala plattformarna där multimodala texter förekommer till att eleverna kan utvecklas till att både bli producenter och medvetna konsumenter av texter. 7 (8)
8 Referenser Alver Rosvold, Vigdis (2013). Metodisk veiledning. Lese- og skriveopplæring VOX. Nasjonal fagorgan for kompetansepolitikk. Norge (hämtad ) Björkvall, Anders (2009) Den visuella texten. Stockholm: Hallgren och Fallgren. Danielsson, Kristina & Selander, Staffan (2014) Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Malmö: Gleerups. Callow, Jon (2013) The Shape of Text to Come: How Image and Text works. Newtown, NSW, Australien: AustraliaPrimary English Teaching Association Australia (PETAA). (Boken finns som epub: PETAA_book_extras/tsottc.aspx (hämtat )) Franker, Qarin (2011). Bildval i alfabetiseringsundervisning en fråga om synsätt. I Franker (2011) Litteracitet och visuella texter. Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi. Doktorsavhandlingar i Språkdidaktik 1. Stockholms universitet. Franker (2011a) Val, vägar, variation. Vuxna andraspråksinlärares interaktion med svenska valaffischer. I Franker (2011) Litteracitet och visuella texter. Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi. Doktorsavhandlingar i Språkdidaktik 1. Stockholms universitet. Holmberg, P. & Karlsson, A-M. (2006). Grammatik med betydelse: en introduktion till funktionell grammatik. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Magnusson, Petra (2014) Meningsskapandets möjligheter. Multimodal teoribildning och multiliteracies i skolan. Malmö: Malmö Högskola. Kress, Gunther R. & Van Leeuwen, Theo (2006). Reading images: the grammar of visual design. 2:a uppl. London: Routledge. 8 (8)
Grundläggande litteracitet för nyanlända elever
Grundläggande litteracitet för nyanlända elever Att kunna läsa, skriva och använda text är avgörande i dagens globala och informationstäta samhälle. Skolan har de senaste åren mött ett ökande antal elever,
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merSeminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell
Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell 1. Är appen lättbegriplig för barn? Kan barnen använda appen självständigt utan en närvarande pedagog? Är appen lättnavigerad för en vuxen med lägre kompetens
Läs merCentralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merOm ämnet Engelska. Bakgrund och motiv
Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,
Läs merKan logga in och ha strategier för att minnas sitt lösenord. Kan ta hand om och hanterar sin enhet. Kan starta och stänga av sin enhet.
Eskilstuna kommun Digitalia Lägg till ELEVEN framför varje fält när du läser planen. Lycka till! Hantering av digitala enheter Fritidshem F 1-3 4-6 7-9 Får lära sig att ladda ner appar till en surfplatta
Läs merArbete med elevers litteraciteter
Arbete med elevers litteraciteter - ett visuellt, verbalt och flerspråkigt gränsöverskridande NC symposium 2018-10-11 Litteraciteter och flerspråkighet Qarin Franker Göteborgs universitet Qarin Franker
Läs merKartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling
Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår
Läs merAnna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande
Anna-Lena Godhe lektor i pedagogik Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande Sylvana Sofkova Hashemi docent i utbildningsvetenskap Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Rik och
Läs merSammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?
Naturvetenskap - gymnasieskolan Modul: Modeller och representationer Del 8: Representationskompetens Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur Konrad Schönborn, Linköpings universitet
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merSkolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;
1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Läs merKursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2
Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Årskurs 7 Franska, från vecka 34 Europas grönaste stad Ämne: Moderna språk Klass 8-9 Inledning Under höstens första veckor kommer vi att arbeta med repetition av föregående läsårs
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merModerna Språk. LGR 11 och verkligheten. Cajsa Uddefors 2011-10-17
Moderna Språk LGR 11 och verkligheten Cajsa Uddefors 2011-10-17 Mitt uppdrag idag! Visa och beskriva hur jag gör för att stimulera elevernas livslånga språkutveckling.! Hur gör jag för att utveckla de
Läs merUppgift 3 - Bildstafett! Johan Möller Bildstafett
Bildstafett Den första bilden jag skulle jag skulle tolka och fortsätta på var Kent Lundgrens bild. Orden han använde var Överblicka, ställa frågor Jag tolkar bilden samt hans ordval till reflektion och
Läs merSvenska som andraspråk
Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta
1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera
Läs merLära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor
Center för Skolutveckling i samarbete med #lärdig Lära digitalt En föreläsningsserie med forskande kollegor Fem forskande kollegor presenterar sina avhandlingar med fokus på hur vi designar vår undervisning
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Ämnet engelska behandlar kommunikation på engelska samt kunskaper om de områden där engelska används. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang.
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merModersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk
Grundsärskolan Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden
Läs merOrganisera för lärande i teknik genom QR-koder
Organisera för lärande i teknik genom QR-koder CETIS 2018-10-16 Christina Svensson Lektor Grundskoleförvaltningen Malmö Stad Carina Bognäs Matematikutvecklare Pedagogisk Inspiration Malmö Dagens workshop
Läs merIKT-plan Aspenässkolan 2018/2019
IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019 I Grundskolans läroplan anges att det är skolans ansvar att varje elev efter genomgången grundskola eller gymnasieutbildning: kan använda modern teknik som ett verktyg
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merSnabbguide Interaktiv bok steg för steg
Snabbguide Interaktiv bok steg för steg I SAMARBETE MED DIG Gleerups interaktiva böcker utvecklas i samarbete med elever och lärare runtom i Sverige. Det gör att innehåll och funktioner är framtagna för
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merMODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL
3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merIT-strategi. Essviks skola 2015
IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merPrövning i Moderna språk 1
Prövning i Moderna språk 1 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt
Läs merKursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis)
Kursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis) Omfattning (högskolepoäng): 7,5 hp Start och slutdatum: 2016-04-05--2016-06-03 Utbildningsnivå: Forskarnivå Huvudområde: Inget Forskarutbildningsämne:
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merSvenska som andraspråk
Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt
Läs merKursplanen i engelska
I Lvux12, avsnitt 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund står det att hänsyn ska tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå samt att vuxenutbildningen ska ta till
Läs merLä sä och skrivä frä n bo rjän
Lä sä och skrivä frä n bo rjän Introduktion Att lära sig läsa och skriva kan betraktas som en grundläggande rättighet som alla människor bör få möjlighet till. Grundläggande litteracitet för elever i kommunal
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För
Läs merläsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera
Läs merSamtals - och dokumentationsunderlag A Litteracitet spår A
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 2, dnr 2016:428 Samtals - och dokumentationsunderlag A Litteracitet spår A 1 Steg 2 3 Elever i tidigt skede av sin läs-
Läs merDet engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska
Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merBetygskriterier i Moderna språk år 8 (steg 1)
Betygskriterier i Moderna språk år 8 (steg 1) Eftersom vi lever i ett mångkulturellt och rörligt samhälle och tillhör en språkminoritet är det av yttersta vikt att vi lär oss kommunicera på andra språk.
Läs merHülya Basaran. Skolverket Göteborg 2015
Hülya Basaran Skolverket Göteborg 2015 Hülya Basaran Erfarenheter/ Varför står jag här? SVA- behörig grundskolelärare Utvecklingslärare i Trollhättans Stad Nominerad till Guldäpplet 2012 Magisterstudent
Läs merUndervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande
Läs merKulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt
Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.
Läs merGrundläggande litteracitet och digitala verktyg
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Grundläggande litteracitet och digitala verktyg - En studie om användning av digitala verktyg i den grundläggande litteracitetsundervisningen för
Läs merPrövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016
prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande
Läs mersvenska kurskod: sgrsve7 50
Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk
Läs merTerminsplanering för årskurs 8 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal)
Terminsplanering för årskurs 8 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal) Mailadress: sandra.bookbinder@live.upplandsvasby.se Samtliga veckor har följande indelning
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Läs merAnsökan till Pedagogpriset. Bakgrund
Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merBetygsskalan och betygen B och D
Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara
Läs merFånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund
Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer
Läs merBOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet
BOKSTAVSBAGERIET Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Förskolebarn och bokstäver... 4 Läsa
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merEn till en med nyanlända ungdomar
Presentationen och mer material: http://korta.nu/en_till_en_sprint En till en med nyanlända ungdomar Från versaler på tangentbordet 1ll bildberä4elser Lärare Karin Rehman, Sprintgymnasiet, Stockholms stad
Läs merOBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna..
Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Roma'hredovisnihg (både muntlig och skriftlig)
Läs merModersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merBerättelsen i lärandet och lärandet i berättandet
Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från
Läs merTextsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
Läs merBarns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling
Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt
Läs merAtt utveckla läromedel
Att utveckla läromedel för elever med rörelsehinder Att utveckla läromedel för elever med rörelsehinder Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. För elever med rörelsehinder är
Läs merKursplanen i svenska som andraspråk
planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer
Läs merStrategier för att utveckla elevernas framställningar
Modul: Förmåga att granska information, kommunicera och ta ställning, årskurs 4-6 Del 5: Muntliga och skriftliga framställningar Strategier för att utveckla elevernas framställningar Margareta Ekborg,
Läs merFörslag till kompetensbeskrivning av en alfabetiseringslärare
Förslag till kompetensbeskrivning av en alfabetiseringslärare Detta är den första nordiska beskrivningen av en professionell alfabetiseringslärare. Förslaget, som har arbetats fram av det nordiska Alfarådet,
Läs merCapítulo 5, Animales y países, Tapas 2
Spanska år 7 Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Inledning I kapitel 5 ska du få lära dig att berätta om du har något husdjur och om du har något annat favoritdjur. Du ska även få lära dig alfabetet
Läs merTerminsplanering i Moderna språk, franska, årskurs 7 Ärentunaskolan
På arbetar vi med läromedlet Allez Hop. I årskurs 7 arbetar vi med arbetsområden som handlar om att kunna berätta om sig själv, tala om vad klockan är, kunna kroppsdelar och kunna beställa på restaurang.
Läs merDESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV
EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till
Läs merKursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W
Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar
Läs merKursplan för utbildning i svenska för invandrare
Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper
Läs merKurs och workshop. Youtubfilmer i Fronter. Vad är Flipped Classroom En kort förklaring av den didaktiska metoden
Kurs och workshop Youtubfilmer i Fronter Innehåll Vad är Flipped Classroom En kort förklaring av den didaktiska metoden Youtube Hitta andras instruktionsfilm Skapa Konton på Youtube Filmen Va inte perfektionist,
Läs merSnabbguide Digitala läromedel steg för steg
Snabbguide Digitala läromedel steg för steg I Gleerups digitala läromedel utnyttjas de digitala möjligheterna fullt ut för att levandegöra ett rikt och aktuellt kvalitetsinnehåll. Allt är utvecklat i samarbete
Läs merSkolverkets moduler. Margareta Ekborg Malmö högskola. Anna Didriksson Malin Edin Angered. Biennalen Okt 2017
Skolverkets moduler Margareta Ekborg Malmö högskola Biennalen Okt 2017 Anna Didriksson Malin Edin Angered Lgr11 Genom undervisningen i no ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att 1. granska
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018
Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Vad tänker du på när du hör begreppet Språk - och kunskapsutvecklande
Läs merMobiler och mobilappar som redskap för språkutveckling
Mobiler och mobilappar som redskap för språkutveckling Linda Bradley, Göteborgs universitet Nationellt centrum för svenska som andraspråk Symposium 2018 Dagens presentation Appar ur ett pedagogiskt perspektiv
Läs merInformation till dig som vill veta mer om SFI -
Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte
Läs merLärverktyg Carina Forslund Slussen
Lärverktyg 2019-08-08 Carina Forslund Slussen 2 Innehåll Innehåll... 3 ILT Inläsningstjänst... 4... 4 Legimus... 4 Google Lärverktyg... 5 ClaroRead Chrome Talsyntes... 5 Stava Rex för Google docs... 5
Läs merDen fria tidens lärande
Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merModerna språk. Ämnets syfte
Moderna språk MOD Moderna språk Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och
Läs merEngelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien
Instruktioner Part 1: Glosor - träna på att uttala, stava samt veta vad den svenska motsvarigeten till ordet är. Glosorna får du i pappersform varannan måndag (jämna veckor), för att sätta i din läxpärm.
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; SKOLFS 2017:91 Utkom från trycket den 21 november 2017 beslutade
Läs merÖvergripande planering
Övergripande planering Ämne: Årskurs: 8 Svenska Ansvarig lärare: Åsa Andersson Marie Nilsson Torbjörn Wahlén Resurs: Reviderad: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för
Läs merRamkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn
Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon
Läs merLÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation
LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4
Läs merVilka regler finns på internet?
Vilka regler finns på internet? Lektionen handlar om normer och regler i vardagen och på internet. Till läraren 1. Regler i skolan 2. Regler på internet 3. Sammanfatta och reflektera LÄRARINSTRUKTIONER
Läs merLärarhandledning. Modularbetet. Modulöversikt
Lärarhandledning Behovet av flexibel och individualiserad undervisning ökar hela tiden. Vi har arbetat fram en lättillgänglig, användarvänlig och tydlig resurs för svenska som andraspråk baserad på formativ
Läs merHur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska
Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas
Läs merKommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018
Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Innehåll Inledning...
Läs merAnvändarguide. Mål 1 Interaktiv studiehandledning
Användarguide Mål 1 Interaktiv studiehandledning Mål 1 Interaktiv studiehandledning I denna guide beskrivs de olika funktionerna i Mål 1 Interaktiv studiehandledning och hur den är tänkt att användas.
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs mer