Slutrapport Nya Vägar till Generationsväxling

Transkript

1 Övertorneå kommun Projekt: Nya Vägar till Generationsväxling (NVG) Diarienummer projekt: Slutrapport Nya Vägar till Generationsväxling

2 Sammanfattning Övertorneå kommun, näringslivet och invånarna i samhället står inför en stor utmaning. Befolkningen minskar och medelåldern stiger samtidigt som stora pensionsavgångar väntar. Både kommun och näringsliv har idag svårt att rekrytera personal inom vissa områden med rätt kompetens. En gemensam stor utmaning är att skapa ett attraktivt samhälle och arbetsliv för att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Projektägare för Nya Vägar till Generationsväxling var Övertorneå kommun. Medfinasiärer var arbetsförmedlingen, Norrbottens läns landsting och socialförvaltningen Övertorneå kommun. Övriga samverkansparter i projektet var ALMI/Entrepenörscentrum och LRF. Projektet skulle ha pågått under perioden till Målgruppen för projektet var män och kvinnor som stod långt ifrån arbetsmarknaden med ett speciellt fokus på personer i åldern år samt utlandsfödda med särskild inriktning mot ensamkommande barn. Andelen deltagare beräknades till 30 personer per år. Projektets syfte var att i samverkan med lokalsamhället och lokala aktörer utveckla arbetssätt som ger arbetssökande bättre förutsättningar att finna sin plats på arbetsmarknaden och underlätta inträde/återinträde på arbetsmarknaden. Detta skulle ske genom förbättrade verktyg för matchning, kompetensutveckling, kommunikation och samverkan. Projektets övergripande mål var; - Att hitta en metod eller process som de lokala parterna kan använda i framtiden för att tillmötesgå behoven hos både arbetsgivare och arbetssökande. - Att tillvarata målgruppens kompetenser och erfarenheter på ett effektivt sätt - Att skapa förbättrade verktyg för förberedande kompetensutveckling, matchning, kommunikation och samverkan Projektet hade redan från start svårigheter att få in tillräckligt antal deltagare och drabbades av initiala förseningar. Anledning till detta kan sökas i att arbetsförmedlingen med anledning av gällande regelverk endast kunde anvisa deltagare ur deras prioriterade grupper. Då det i denna grupp vid projektets genomförande, fanns få öppet arbetslösa innebar det att deltagarunderlaget var väldigt lågt. Det visade sig även att deltagarna via socialförvaltningen i de flesta fall även var inskrivna på arbetsförmedlingen och redan var anvisade till projektet. Detta medförde att projektet fick stora svårigheter att klara den budgeterade medfinansieringen. Då prognoserna för 2013 visade på ett fortsatt lågt antal deltagare med risk för än färre deltagare tog projektägaren i oktober 2012 beslut att avsluta projektet i förtid. Projektet drabbades även av förseningar, vilket bland annat berodde på att projektledaren anställdes i mitten på februari, vilket fick till följd att projektet redan från början var 6 veckor försenat. Detta medförde bland annat att nödvändiga upphandlingar av externa handledare och utbildningspaket försenades, vilket påverkade möjligheten att ta i in deltagare i projektet. Trots att projektet fick avslutas i förtid kan ändock en del resultat skönjas. Några av deltagarna fortsatte studera, en del fick möjlighet till både kortare och längre vikariat. Av projektets egen utvärdering går att utläsa att majoriteten av deltagarna var nöjda med projektet. Projektet bidrog också till att skapa och etablera ett lokalt samverkansforum kring den framtida kompetensförsörjningen. Den modell som arbetades fram i projektet för teori/praktik planeras att vidarearbetas och implementeras i fler av kommunens förvaltningar.

3 Innehållsförteckning 1. Projektets resultat Projektets ambitioner att göra skillnad Resultat på individnivå Övergripande resultat Projektets syfte och mål Måluppfyllelse Intern och externa lärande Avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan Målgrupp Projektorganisation Lämplig tidpunkt Ekonomi Arbetssätt Deltagande aktörer i projektet Jämställdhetsintegrering Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Regionala prioriteringar Spridning och påverkansarbete Extern utvärdering Egen utvärdering/uppföljning Kommentarer Förutsättningar för deltagare Vikten av planering/förarbete Utformning av program/aktiviteter Tips inför framtida projekt Kontaktpersoner Bilaga 1. Frågeformulär deltagarutvärdering Bilaga 2. Resultat deltagarutvärdering Bilaga 3. Slutrapport PwC, utvärdering av Nya Vägar till Generationsväxling

4 1. Projektets resultat Övertorneå kommun, näringslivet och invånarna i samhället står inför en stor utmaning. Befolkningen minskar och medelåldern ökar samtidigt som stora pensionsavgångar väntar. Mellan perioden beräknas 49,4 % av den arbetsföra befolkningen att nå pensionsåldern. Både kommun och näringsliv har idag svårt att rekrytera personal inom vissa yrkesområden. En gemensam utmaning för kommunen är att skapa ett attraktivt samhälle och arbetsliv, bland annat för att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Projektet Nya vägar till generationsväxling har fokuserat på att skapa lokala sysselsättningsstrategier, vilka kan vara av strategisk betydelse för ortens framtida utveckling. Genom att arbeta med lokal samverkan kan förutsättningar skapas för att underlätta arbetslösas inträde på arbetsmarknaden. Det är viktigt med arbetsgivarnas aktiva engagemang för att åstadkomma en långsiktig och hållbar förändring Projektets ambitioner att göra skillnad Många gånger handlar det om att försöka hitta gemensamma lösningar. Det vill säga att försöka stärka samverkan mellan olika organisationer och myndigheter. Detta blir kanske speciellt viktigt på mindre orter. En tydlig samverkan kan bidra till att öka möjligheten att hitta gemensamma lösningar. Samtidigt bidrar det till en ökad förståelse för andra organisationer och myndigheters verksamhet, vilka ramverk och lagar de har att förhålla sig till. Genom en ökad samverkan kan fokus riktas till vad man gemensamt kan göra istället för att fokusera på vad man inte kan göra. Projektets ambition har från början till slut varit att öka den lokala samverkan och försöka hitta lämpliga områden där detta kan ske. Övertorneå kommun är kommunens största arbetsgivare och därav är det viktigt att det finns en bra och tydlig samverkan med exempelvis arbetsförmedlingen. Det kan exempelvis gälla att skapa rutiner och skapa modeller för arbetsplatsförlagd praktik. Att hitta olika former för samverkan kan ta tid, speciellt när det handlar om olika typer av organisationer och myndigheter med sina lagar, regler och kulturer. Förutom styrgruppen i projektet, togs initiativ relativt tidigt efter projektstart att bilda en samverkansgrupp, bestående av representanter från de kommunala enheterna/förvaltningarna, arbetsmarknads- och integrationsenheten, socialförvaltning, barn- och utbildningsförvaltning och personalenheten samt representanter från arbetsförmedlingen och kommunal/lo. Syftet med samverkansgruppen har varit att diskutera olika områden för samverkan, olika typer av aktiviteter för att marknadsföra kommunen som arbetsgivare. Samverkansgruppen har således diskuterat frågor av strategisk lokal karaktär. Projektet har således haft ett viktigt arbete med att inledningsvis bidra till att etablera varaktiga forum för samverkan. Nästa steg har varit att diskutera formerna för samverkan. För att slutligen pröva de olika idéerna som framkommit. En viktig del i arbetet har varit att skapa en känsla av ett gemensamt ansvar för den kommande kompetensförsörjningen. Att man gemensamt arbetar för olika typer av samverkansmodeller, där varje organisation utför olika delar utifrån sina förutsättningar. Dock är det gemensamma målet att minska arbetslösheten och utanförskapet. 1

5 1.2. Resultat på individnivå När det gäller direkt resultat för projektdeltagarna. Har totalt fyra personer som deltagit i projektet, valt att fortsätta utbilda sig inom vård- och omsorg. Detta kan te sig som ett lågt antal, dock måste det beaktas att projektet totalt sett inte haft så många deltagare. Några av deltagare inom vård- och omsorgsinriktningen har fått både kortare och längre vikariat, vilket är väldigt positivt. De främsta framgångarna har således nåtts inom inriktningen vård- och omsorg. Att det inte varit sådana resultat från de två övriga inriktningarna, grön näring och handel och service kan sökas i ett antal faktorer. För grön näring kan det bero på att deltagaraktiviteterna genomfördes under oktober och november, då det är lågsäsong inom branschen på grund av vinterförhållanden. Om aktiviteterna genomförts under sommar eller tidig höst kan det vara så att möjligheterna till arbete för deltagarna efter sitt deltagande i projektet hade varit bättre. När det gäller handel och service blir det inte rättvist att göra en bedömning av huruvida det var lyckat eller ej, då inriktningen fick avbrytas efter kort tid på grund av för få deltagare. Rent konkreta resultat för projektets deltagare presenteras nedan; Vård och omsorgsinriktningen april-juni 2012 Totalt sex deltagare. En avbröt sitt deltagande efter halva tiden. Tre av deltagarna påbörjade studier varav en till undersköterska. Vård och omsorgsinriktningen september-november 2012 Totalt 10 deltagare. Två deltagare avbröt i förtid, en på grund av reguljära studier och en på grund av arbete. Efter projektets avslutande påbörjade tre deltagare studier till undersköterska/personlig assistans. Tre personer hade erbjudits kortare vikariat under perioden. Grön näring oktober-november 2012 Totalt 5 deltagare. En valde en att avbryta sitt deltagande av personliga skäl. En deltagare väntade på plats till arbetsmarknadsutbildning och en deltagare blivit kallad till anställningsintervju. Handel och service, oktober-november 2012 Totalt 4 deltagare. En avbröt sitt deltagande. Två av deltagarna fick arbete och avbröt sitt deltagande. Med anledning av att det var så få deltagare avbröts handel och service den 22/10. Eget företagande Denna inriktning fick strykas på grund av för få deltagare 1.3. Övergripande resultat När det gäller konkreta resultat på en mer strategisk nivå. Så har samverkansgruppens arbete inneburit att Övertorneå kommun påbörjat utreda förutsättningarna för att starta ett omvårdnadsprogram för att möta kommande behov av vård- och omsorgspersonal, genomförandet av en årlig rekryteringsmässa, planering för att implementera projektets modell med teori och arbetsförlagd praktik inom fler kommunala verksamheter. Det som känns väldigt roligt, är att projektet lyckats med målet att etablera en samverkansgrupp som arbetar med att diskutera kompetensförsörjningsfrågor och vidarebefordra detta inom de egna organisationerna/förvaltningarna. Givetvis är det svårt att sia om framtiden men 2

6 förhoppningen är att detta ska fortleva. En viktig faktor för detta är att det finns någon form av samverkande kraft som håller i trådarna i annat fall finns det en risk att det med tiden kan försvinna. Övertorneå kommun har dock angett att de gärna ser att det arbetet med att möta kommande utmaningar fortsätter. I exakt vilken form detta kommer att ske är vid dags datum ej klart. Dock känns det förhoppningsfull att Övertorneå kommun visar på viljan att fortsätta med arbetet. Sammanfattningsvis bedömer projektledningen att projektet bidragit till en ökad medvetenhet och förståelse bland berörda aktörer. Främst kring betydelsen av samverkan och kommunikation för ett framgångsrikt arbete med generationsväxling och kompetensförsörjning. 2. Projektets syfte och mål Projektet hade som syfte att i samverkan med lokalsamhället utveckla ett arbetssätt med utgångspunkt i individ, utbildningsanordnare och arbetsgivare. Detta arbetssätt skulle ge arbetssökande bättre förutsättningar att finna sin plats på arbetsmarknaden och att bli självförsörjande eller som egen företagare. Projektet syftade till att underlätta inträdet, återinträdet på arbetsmarknaden genom förbättrade verktyg för förberedande kompetensutveckling, matchning, arbetsplatsförlagd utbildning, kommunikation och samverkan. Det huvudsakliga målet för projektet var att målgruppens kompetenser och erfarenheter skulle tas tillvara på ett effektivt sätt. Så att de så fort som möjligt kan komma ut i arbetslivet och klara sin egen försörjning, genom anställning eller eget företagande. Projektets mätbara mål var att; - Utforma fyra utbildningsprogram där individens och arbetsgivares behov samverkar. - Bygga upp ett system för att kartlägga individers kompetens och kompetensbehov. - Tydliggöra och kvalitetssäkra lärandet hos 90 % av alla deltagare som fullgjort utbildningsprogrammet % av alla deltagare som fullgjort ett program ska ha en ökad insikt om arbetsmarknadens krav, sina egna förutsättningar och mötet där emellan % av alla deltagare som fullgjort ett program ska ha arbete eller uppleva att de är närmare arbetsmarknaden. Delmål i projektet har varit att målgruppen skulle erhålla yrkeskänsla och självförtroende samt en stabil grund att stå på. Detta skulle uppnås genom att deltagarna kommit närmare arbetsmarknaden, erhållit anställning eller startat eget företag. 2.1 Måluppfyllelse När det gäller målet med att utforma fyra utbildningsprogram inom projektet. Utformades endast tre inriktningar, vård- och omsorg, grön näring och handel och service. En fjärde inriktning, eget företagande var planerad men fick strykas på grund av att det inte fanns tillräckligt med intresserade deltagare till denna inriktning. Däremot fanns möjlighet för intresserade deltagare inom de övriga inriktningarna att erhålla träffar med rådgivare från ALMI/Entrepenörscentrum. Avseende målet med att bygga upp ett system för att kartlägga individers kompetens och kompetensbehov, så har varje deltagare i projektet har haft individuella handlingsplaner. Vid projektets avslutande har dessa överlämnats till ansvarig handläggare på arbetsförmedlingen resp. socialförvaltningen. Dock har inget riktigt systematiserat arbete för kartläggning av kompetenser påbörjats. En orsak till detta kan sökas i att projektet kom igång senare än 3

7 planerat samt att projektet avslutades i förtid. Detta medförde att vissa prioriteringar i projektet fick göras. Att bygga upp ett kvalitetssäkrat system för kartläggning av kompetenser kräver lite längre tid. Vilket medförde att projektledningen bedömde att tid inte fanns för detta med anledning av att projektet avslutades i förtid. Ett annat av projektets mätbara mål var att tydliggöra och kvalitetssäkra lärandet hos 90 % av alla deltagare som fullgjort utbildningsprogrammet. Varje inriktning har haft som mål att ge deltagaren både en teoretisk och praktisk inblick inom det valda yrkesområdet. Projektledaren och representant från arbetsförmedlingen har dessutom haft ett antal kortare uppföljningsträffar med deltagarna. Projektet har även haft en arbetsgrupp med representanter från utbildningsanordnarna, arbetsförmedlingen, socialförvaltningen och projektledningen. Under dessa möten har synpunkter från deltagarna men även från utbildningsanordnarna tagits upp och diskuterats för att eventuellt hitta nya lösningar. Projektet har även haft som mål att 100 % av alla deltagare som fullgjort ett program ska ha en ökad insikt om arbetsmarknadens krav, sina egna förutsättningar och mötet där emellan. Samt att 80 % av alla deltagare som fullgjort ett program ska ha arbete eller uppleva att de är närmare arbetsmarknaden. En utvärdering genomfördes vid projektets avslutande. Av 12 deltagare svarade 8 på denna. Resultatet (bilaga 2) visar att samtliga deltagare angav att de kommit närmare arbetsmarknaden. På frågan i vilken grad deltagarna upplevt att deras deltagande i projektet bidragit till att de fått värdefulla erfarenheter för framtiden angav samtliga att de har bra till utmärkta erfarenheter. 7 av 8 deltagare angav även att teorimomenten i projektet gett dem nya kunskaper. Samtliga 8 deltagare svarade även att deltagandet i projektet motsvarat deras förväntningar på ett bra och mycket bra sätt. Detta kan tyda på att det var lyckat koncept, att förutom de rent yrkesspecifika teorimomenten även ha information kring arbetsmiljö, arbetsrätt, de sociala trygghetssystemen, o.s.v. 2.2 Intern och externa lärande Projektet har som tidigare nämnt haft stora svårigheter att få deltagare under 2012 i den omfattning som angivits i den ursprungliga ansökan, 30 deltagare på heltid per år. Det visade sig relativt tidigt efter projektstart att det faktiska deltagarunderlaget via arbetsförmedlingen inte var så stort som det var angivet vid projektansökan Mellan februari och augusti 2012 hade projektet endast fem deltagare. För att få in fler deltagare ansökte projektägaren om att kunna ta in socialförvaltningen som medfinansiär. Under hösten 2012 skedde en ökning av antalet deltagare. I september hade projektet 8 deltagare, 16 deltagare i oktober och 12 deltagare i november. Projektet skulle enligt den ursprunglig ansökan pågått under perioden till Med anledning av det låga antalet deltagare bad projektägaren projektets samverkansparter, arbetsförmedlingen och socialförvaltningen att beräkna antalet anvisningsbara deltagare för De prognoser som presenterades av arbetsförmedlingen och socialförvaltningen för 2013 visade på att totalt cirka 10 deltagare var ett realistiskt antal. Detta är dock inget som kunde garanteras vilket innebar att det slutgiltiga deltagarantalet var omgärdat av stor osäkerhet. En anledning till detta är att det alltid måste tas i beaktande att deltagare kan erhålla arbete eller börja studera. Vilket medför att deras deltagande i projektet avbryts. Utifrån det beräknade låga antalet deltagare för 2013 bedömde projektägaren att projektet skulle komma att avvika alltför mycket från den ursprunglig ansökan vad gäller målgruppen, syfte och mål. Dessutom hade det visat sig att många av projektets presumtiva deltagare uppbar en relativt låg ersättning vilket i sin tur skulle medföra att även medfinansieringen blev låg. Sammantaget skulle det troligen medföra att kostnaden per deltagare skulle bli alltför hög i relation till intäkterna i form av medfinansiering. 4

8 2.3 Avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan Förklaringen till det låga deltagarantalet i projektet under 2012 och det beräknade deltagarantalet 2013 kan sökas i ett flertal faktorer. Bland annat är det en relativt gynnsam arbetsmarknad för tillfället i länet. Norrbotten befinner sig i en väldigt expansiv fas, exempelvis med gruvbrytning i Pajala, ökad expansion i malmfälten, o.s.v. Detta leder till att arbetsmarknaden är mycket större än den kanske någonsin varit i området. Av kontakter med den lokala arbetsförmedlingen framgår även att de måste ta hänsyn till insatser till arbetssökande som är upphandlade inom arbetsförmedlingen, dessa går således före en anvisning till externa projekt. Vidare så är endast vissa grupper på arbetsförmedlingen som är anvisningsbara till projekt, de s.k. prioriterade grupperna, bl.a, nyanlända, personer i utvecklingsgarantin och personer med funktionsnedsättning. Vilka som tillhör de prioriterade grupperna styrs av regeringens regleringsbrev och är således inget som arbetsförmedlingen lokalt kan påverka. Vidare har det varit relativt låg öppen arbetslöshet i dessa grupper bland annat beroende på den gynnsam arbetsmarknaden, andra är i arbetsmarknadsutbildningar och andra insatser från andra kompletterande aktörer dit deltagare anvisas. Vidare finns det ett flertal andra projekt i kommunen, vilka efterfråga deltagare ur arbetsförmedlingens prioriterade grupper, en s.k. projektkonkurrens kan uppstå. Sammantaget kan det antas att arbetsmarknadsläget är mer gynnsamt idag än det varit på många år i Norrbotten, vilket även påverkar Övertorneå. Statistik visar på att den öppna arbetslösheten i kommunen minskar, många personer är i olika åtgärder och aktiviteter. Detta är givetvis mycket glädjande i den bemärkelsen att fler och fler har sysselsättning. Dock kan detta innebära en negativ inverkan på projekt som Nya Vägar till Generationsväxling eftersom projektet är beroende av medfinansiering i form av deltagarersättningar Målgrupp När det gäller målgruppen för projektet angavs i ansökan att projektet bland annat skulle ha ett speciellt fokus på utlandsfödda med särskild inriktning mot ensamkommande barn utan föräldrar. Dock visade det sig att de flesta ur målgruppen utlandsfödda redan var i någon form av aktivitet via arbetsförmedlingen och/eller att de studerade. Detta innebar att det inte var möjligt att ha en speciellt fokus på denna grupp i projektet. När det gäller gruppen ensamkommande barn utan föräldrar så var denna grupp överhuvudtaget inte aktuell för projektet. Detta beroende på att i stort sett alla studerade på gymnasiet/grundskolan och således inte var arbetslösa eller aktuella för projektdeltagande Projektorganisation Projektet skulle ha startat den 1/ Dock blev inte projektledaren anställd förrän den 13/ Detta medförde en initial försening på cirka 6 veckor. Detta innebar att paketering och upphandling av externa handledare och utbildningspaket för deltagare blev försenade. En upphandlingsprocedur enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) tar sin tid, oftast en månad eller mer i sitt enklaste utförande. I avvaktan på att upphandlingarna skulle bli klara, tog projektledningen beslut att pröva projektets idé med olika inriktningar. Valet föll på vård- och omsorgs inriktningen, eftersom denna kunde startas relativt snabbt på grund av att denna kunde genomföras i egen regi. Där teorimomenten utfördes av kommunens egen vårdpersonal. De första deltagarna påbörjade vård- och omsorgsinriktningen den 16/4 och avslutade sitt deltagande den 1/6. Den relativt korta perioden berodde på att de första semesterperioderna skulle börja i juni vilket medförde att de skulle vara en del vikarier i verksamheterna, vilket kunde påverka möjligheten till adekvat handledning. 5

9 2.3.3 Lämplig tidpunkt Under sommarmånaderna var tanken att projektet skulle försöka få igång de andra inriktningarna handel och service samt grön näring, dock visade det sig att det i stort inte fanns några presumtiva deltagare under den perioden att tillgå via arbetsförmedlingen. Orsaken till detta kan troligen sökas i att många arbetssökande erhåller arbete under sommarperioden. För att försöka få in fler deltagare fördes diskussioner i augusti med socialförvaltningen om möjligheten för dem att gå in som medfinansiär i form av deltagarersättningar. Socialförvaltningen ställde sig positiv till detta och uppskattade inledningsvis att cirka 10 deltagare kunde vara aktuella. Detta visade dock inte vara realistiskt. Bland annat beroende på att flertalet av de presumtiva deltagarna redan tillhörde arbetsförmedlingens prioriterade grupper och redan var anvisade till projektet. Samt att en del hade sådan form av social problematik att de vid tidpunkten för projektet bedömdes att inte ha förutsättningar att delta Ekonomi Sammantaget har projektets bekymmer med att få in deltagare påverkat projektets budget väldigt negativt. Projektbudgeten har reviderats två gånger under 2012 med anledning av att deltagarantalet sjunkit. Den ursprungliga totalbudgeten för projektet var 6, kr varav medfinansiering i form av deltagarersättningar uppgick till kr per år, dvs. totalt kr. Det faktiska utfallet visar på att medfinansieringen under 2012 uppgick till totalt kr. När sedan prognoserna för 2013 visade på fortsatt lågt deltagande togs således beslut att avbryta projektet. 3. Arbetssätt Projektets huvudsakliga arbetssätt har varit att arbeta proaktivt. Vilket inneburit att arbetet inom projektet fokuserat på att hitta former för samverkan, där alla parter aktivt medverkar utifrån deras organisatoriska förutsättningar. Projektets arbetssätt har inneburit att gemensamt försöka hitta lösningar på det kommande kompetensförsörjningsbehovet i kommunen. Detta innefattade förutom att hitta samverkansformer, även att arbeta för att skapa modeller för arbetssökande att finna sin plats på arbetsmarknaden. Modellen som använts i projektet har bestått av att projektägaren vid projektstart identifierade ett antal områden i Övertorneå kommun där det kan finnas goda möjligheter till arbete i framtiden. De områden som identifierades var vård- och omsorg, handel och service, grön näring och eget företagande. Innan deltagaraktiviteterna startade informerades presumtiva deltagare via möten på arbetsförmedlingen om vilka inriktningar som fanns i projektet. Samt om innehållet, vilket var att kombinera arbetsplatsförlagd praktik med vissa teorimoment både yrkesinriktade och mer allmänna. Deltagarna fick således välja utifrån intresse och/eller nyfikenhet. Syftet med att ha inslag av teoridelar var dels att ge deltagarna ett mervärde till den arbetsplatsförlagda praktiken. Samt att öka intresset för yrkesområdet och i förlängningen eventuell vidareutbildning. Slutligen kunde det även öka anställningsbarheten, dels genom att deltagarna erhållit både praktisk och teoretisk erfarenhet. Syftet med de allmänna delarna av teorimomenten var att ge deltagaren grundläggande kunskaper om bland annat anställningsvillkor, arbetsmiljö och socialförsäkringssystemet, e.t.c. Deltagarna hade även inslag av mer individuell karaktär, bland annat genom individuell handledning, där syftet var att få individen att hitta sin egen drivkraft och motivation. 6

10 4. Deltagande aktörer i projektet I projektet har Övertorneå kommun, Norrbottens Läns Landsting och arbetsförmedlingen deltagit som medfinansiärer. Övriga organisationer som deltagit är Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Entrepenörscentrum (EC), Företagarna Övertorneå (FR) och Handlarna Övertorneå. Övertorneå kommun har varit projektägare och bidragit med kontanta medel till projektet. Övertorneå kommun har även via socialförvaltningen deltagit i ett senare skede i projektet som medfinansiär i form av deltagarersättningar. Norrbottens Läns Landsting har bidragit med kontanta medel. Arbetsförmedlingen har deltagit som medfinansiär i form av deltagarersättningar. LRF, EC, FR och handlarna har varit representerade i projektets styrgrupp tillsammans med projektets medfinansiärer. EC har även erbjudit möjlighet för intresserade deltagare i projektet att erhålla rådgivning i eget företagande. Projektet har haft en styrgrupp som träffats regelbundet under projektet. Styrgruppen har mellan mötestillfällena erhållit kontinuerlig information från projektledaren om vad som skett i projektet och vad som planerats. Styrgruppen har varit engagerad och diskussionerna har varit givande och lärorika. Projektet har även haft en arbetsgrupp bestående av representanter från arbetsförmedlingen, socialförvaltningen, projektägaren, utbildningsanordnarna och externa handledaren. Arbetsgruppens arbete har bestått av att diskutera teori- och praktikmomenten till deltagarna i projektet. Arbetsgruppen har träffats tre gånger under projekttiden. Vilket berodde på att deltagaraktiviteterna kom igång under hösten 2012 samt att projektet avslutades i förtid. Arbetsgruppen har även den fungerat bra och uppnått sitt syfte med att diskutera det direkta arbetet med deltagarna. 5. Jämställdhetsintegrering Projektägaren har ställt krav vid upphandlingar av extern utvärderare, extern handledare samt utbildningsanordnare att jämställdhetsintegrering ska vara en integrerad del av verksamheten. Vidare har projektägaren vid sammansättningen av styr- och arbetsgrupp försökt beakta ett jämställdhetsperspektiv. Styrgruppen bestod av 6 män och 5 kvinnor. Arbetsgruppens bestod av tre män och två kvinnor. Projektägaren har vidare arbetat med aktivt diskutera och påtala vikten av jämställdhetsintegrering vid styr- och arbetsgruppsmöten. En kortare utbildningsinsats av processtöd i jämställdhetsintegrering har genomförts för styrgruppen. Ett ytterliggare utbildningstillfälle planerades. Men med anledning av att projektet avslutades i förtid ställdes denna utbildning in. Vidare har parterna i projektet aktivt försökt arbeta med att erhålla ett jämställdhetsperspektiv och mångfaldsmedvetenhet vid anvisning av deltagare till projektet. Exempelvis genom att försöka få män att prova på typiskt kvinnodominerade områden såsom vårdsektorn och vice vers vid typiskt manliga yrkesområden såsom gröna näringar. Detta har till största del lyckats inom inriktningen vård- och omsorg där projektet haft ett flertal män som deltagit. Det bör beaktas att det faktum att projektet avslutades i förtid troligen påverkat arbetet med jämställdhetsintegrering. Det är rimligt att anta, att om projektet pågått hela den beslutade projektperioden så hade det troligen även medfört att arbetet med jämställdhetsintegrering kunnat utvecklas och implementeras i än högre utsträckning. 6. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Projektägaren har vid upphandlingar av extern utvärderar och extern handledare samt utbildningsanordnare ställt krav på att ett tillgänglighetsperspektiv ska beaktas. Projektets deltagaraktiviteter har bedrivits i lokaler som varit anpassade för personer med 7

11 funktionsnedsättning. Vad gäller den arbetsplatsförlagda praktiken för deltagare i projektet. Har projektets ambition varit att vid behov även kunna tillhandahålla praktikplatser till personer med funktionsnedsättning. Möjlighet har funnits att anpassa deltagandet i projektet för att möta den enskilde deltagaren behov, exempelvis genom kortare dagar, etc. För styroch arbetsgruppen har en utbildningsinsats genomförts av processtöd i tillgänglighet. Projektet har haft som mål att deltagande skulle vara möjligt oavsett eventuellt funktionshinder. Projektägaren har betraktat arbetet med tillgänglighetsfrågor som en process där eventuella hinder identifieras och åtgärdas eftersom projektet fortskrider. Eftersom projektet avslutades i förtid innebar detta troligen att den kontinuerliga processen med att identifiering och problemlösning inte uppnått samma resultat som om projektet fortskridit. 7. Regionala prioriteringar Projektet har under den förkortade projektperioden enbart hunnit arbetat i ett lokalt perspektiv. 8. Spridning och påverkansarbete Spridningsarbetet inom projektet har främst varit lokalt. Genom att styrgruppen bestått av personer från en mängd olika myndigheter, kommunala förvaltningar och privata arbetsgivare har en spridning av projektets mål, syfte och innehåll spridits i de egna leden. Vid styrgruppsmöten har det poängterats av vikten av att styrgruppens representanter sprider projektets resultat. En viss form av regional spridning av projektets erfarenheter och resultat kan förväntas då Norrbottens läns landsting varit en av samverkansparterna i projektet. Projektets modell med kombinerad teori och praktik är i sig ingen avancerad modell eller speciellt kostsam, då mycket kan genomföras i egen regi. Det förutsätter dock att tid kan avsättas av den egna personalen i organisationen, för exempelvis teorimoment. Projektet avslutades som sagt i förtid. Men tanken är att modellen med praktik kombinerat med teori även fortsättningsvis ska kunna erbjudas i kommunens verksamheter. Diskussioner och planering har utöver socialförvaltningen även påbörjats med barn- och utbildningsförvaltningen samt arbetsmarknads- och integrationsenheten. Tanken är att fortsättningsvis i samverkan med arbetsförmedlingen kunna erbjuda praktik kombinerad med yrkesspecifika teoretiska inslag under ca 3 månader vår och höst inom ovan nämnda kommunala verksamheter. Syftet med modellen är att erbjuda arbetslösa en möjlighet att få prova på olika yrkesområden. Vilket kan innebära att deltagaren i förlängningen väljer att utbilda sig inom området eller kan erbjudas vikariat. Ur en arbetsgivarsynpunkt medför detta att möjligheten ökar för de olika verksamheterna att hitta lämpliga vikarier, marknadsföra sig som arbetsgivare, etc. Det som projektet arbetat med och som varit nyskapande är att arbeta fram lokala former för samverkan och ta fram en grundmodell för hur arbetslösa kan erbjudas möjlighet att prova på att arbeta inom olika områden. Vilket i förlängningen kan bidra till fortsatta studier, vikariat och nya erfarenheter, m.a.o. möjliggöra att individen kommer närmare arbetsmarknaden. I de fall projektet hade fortsatt enligt den ursprungliga planeringen. Hade det varit viktigt att försöka lyfta arbetet med spridning och påverkan till en regionalnivå. Ett exempel är möjligheten för arbetsförmedlingen att kunna anvisa utanför de prioriterade grupperna som deltagare till projektet. Detta är viktigt eftersom det i en liten kommun är väldigt sårbart för projekt där medfinansiering är väldigt beroende av deltagarersättningar. I det fall det finns få 8

12 deltagare att anvisa kan det drabba projektet väldigt negativt. Förutsättningarna på arbetsmarknaden kan relativt snabbt förändras, vilket i sin tur påverkar antalet individer i de prioriterade grupperna. 9. Extern utvärdering Efter sedvanliga upphandling enligt LOU kopplades en extern utvärderare via PwC till projektet. Den externa utvärderarens uppgift har varit att oberoende granska projektets genomförda aktiviteter, planering och måluppfyllelse. Den externa utvärderaren har varit ett väldigt bra stöd till projektet, framför allt projektledaren i dennes roll. Den externa utvärderaren har deltagit vid projektets styrgruppsmöten och har vid varje mötestillfälle gett sina synpunkter på projektet och dess styrning, organisering, riktning, etc. Det har varit väldigt bra att ha en extern utvärderare kopplat till projektet. På det sätt har projektledaren och styrgruppen fått användbara tips och råd under hela processen. Detta är en väldigt stor fördel gentemot traditionell utvärdering som sker efter att projektet avslutats. Genom en kontinuerlig lärande utvärdering fanns möjlighet att få värdefulla konkreta tips och råd under projektets gång, vilket medförde att det fanns möjlighet att genomföra eventuella förändringar under pågående projekt. Resultatet av den externa utvärderingen presenteras i bilaga Egen utvärdering/uppföljning Parallellt med den externa utvärderingen har projektägaren kontinuerligt försökt utvärdera projektets processer. Detta har skett genom att vid varje styrgruppsmöte diskutera styrning och organisering. Där representanterna fått ge sina synpunkter på projektets genomförande och eventuella förslag på förändringar. När det gäller det rent praktiska arbetet med deltagaraktiviteter har detta diskuterats i projektets arbetsgrupp, där synpunkter från deltagare och utbildningsanordnare tagits upp. Vid ärenden, såsom att deltagare velat byta praktikplats, behövt får anpassat schema, o.s.v. Har detta ordnats relativt snabbt efter samtal mellan deltagare, praktikplats och handläggare på arbetsförmedlingen och/eller socialförvaltningen. För att försöka få en samlad bild av deltagarnas upplevelser av projektet, fick deltagarna fylla i en skriftlig utvärdering (bilaga 1) vid avslutningen av deltagaraktiviteterna. Tyvärr så svarade alla deltagarna inte på utvärderingen vilket kan påverka resultatets reliabilitet. 11. Kommentarer 11.1 Förutsättningar för deltagare En av de stora svårigheterna som projektet haft, är att det varit svårt få deltagare till projektet. En av orsakerna till detta är som tidigare nämnt att det helt enkelt funnits för få presumtiva deltagare tillgängliga vid arbetsförmedlingen och socialförvaltningen. Detta innebär inte att det inte finns arbetslösa personer i Övertorneå kommun. Utan anledningen till detta, är det faktum att för att kunna anvisas till projekt via arbetsförmedlingen måste personen tillhöra arbetsförmedlingens prioriterade grupper. Eftersom alla arbetssökande inte tillhör dessa grupper har det inneburit att den tillgängliga gruppen inte varit så stor. Till detta ska läggas att projektet även haft konkurrens om deltagare ifrån arbetsförmedlingens ordinarie åtgärdsprogram, d.v.s. arbetsmarknadsutbildningar, åtgärder från kompletterande aktörer, etc. Vilket i sin tur medfört att gruppen anvisningbara deltagare krympt ännu mer. Att arbetsmarknaden i norrbottens län varit relativt positiv gentemot övriga delar av landet har 9

13 troligen även det bidragit till att antalet arbetslösa varit färre än vad som beräknades vid projektansökan Vikten av planering/förarbete En annan faktor som påverkat projektets genomförande är de förseningar som uppstått i projektets tidsplan. Då Nya Vägar till Generationsväxling var ett genomförande projekt fanns det således inte tid avsatt för planering, kartläggning av behov och förutsättningar. Detta kombinerat med att projektledaren anställdes 6 veckor efter planerad projektstart medförde att första 6 månaderna i projektet handlade om organisering, planering av aktiviteter, upphandling för deltagaraktiviteter, o.s.v. Till exempel tar en offentlig upphandling oftast 1-2 månader att genomföra. Detta medförde att projektets tidsplanering och budget relativt snabbt fick revideras. Vilket medförde att en första budgetrevidering gjordes i maj månad. Det visade sig även rätt snabbt att det administrativa arbetet i projektet för projektledaren och arbetsförmedlingens handläggare var relativt omfattande och tog mycket mer resurser i anspråk än vad som var beräknat i projektansökan Utformning av program/aktiviteter De första deltagarna i projektet påbörjade sitt deltagande i april 2012 och avslutade i slutet på maj. Under sommarmånaderna fanns i stort sett inga deltagare att tillgå. Vilket innebar att under perioden juni-augusti fanns inga deltagare i projektet. Under hösten 2012 ansökte projektägaren hos ESF om att socialförvaltningen skulle delta som medfinansiär i form av deltagarersättningar. Förhoppningen var att antalet deltagare skulle kunna öka. Dock visade det sig relativt snabbt att antalet deltagare från socialförvaltningen var lågt. Dels beroende på att flertalet av socialförvaltningens presumtiva deltagare även var inskrivna på arbetsförmedlingen och således redan var anvisade till projektet. En annan anledning var att ett antal personer hade en sådan socialbakgrund och problematik att de inte kunde anvisas till projektet. Under hösten 2012 kom deltagaraktiviteterna i projektet igång med start i september med inriktningen vård och omsorg. I oktober startade grön näring och handel och service. I de senare inriktningarna visade det sig snart att antalet deltagare var färre än planerat. Exempelvis fick handel och service avbrytas efter två veckor då antalet deltagare var för lågt. Med anledning av att antalet deltagare fortsatt var lågt och att arbetsförmedlingens och socialförvaltningens prognoser för 2013 visade på ett ännu lägre deltagarantal, togs beslut i oktober 2012 att avbryta projektet vid årsskiftet. Deltagaraktiviteterna fortsatte till den sista november. Anledningen till att deltagaraktiviteterna avslutades i november var bland annat att kommande julledigheter troligen skulle medföra att verksamheterna inom vård och omsorg skulle ha en större andel vikarier i verksamheten, vilket kunde påverka möjligheten till handledning för projektets deltagare. En annan faktor var att arbetsförmedlingen erbjöd möjlighet till studier inom vårdområdet med start den 3/12. Tre av projektets deltagare hade anmält intresse för att fortsätta med detta. För inriktningen grön näring medförde vinterns inträde att det praktiska arbetet utomhus, exempelvis röjning och timring försvårats. Sammantaget gjordes således bedömningen att avsluta deltagaraktiviteterna den sista november. 12. Tips inför framtida projekt Ett antal faktorer har framkommit under projektets genomförande som kan vara viktiga att tänka på för framtida projekt. Det är viktigt att komma ihåg att arbetsmarknaden är 10

14 föränderlig och detta bör tas med i beräkningarna vid ansökan av liknande projekt. Med detta menas att man bör försöka vara så noggrann som möjligt i planeringen och beräkningen av antalet deltagare. Beräkna med marginal, d.v.s. bättre att räkna med lite färre deltagare än vad en eventuell prognos anger. Det kan vara bra att vid ansökan ha en god dialog med exempelvis arbetsförmedlingen för att få en så realistisk bild som möjligt av vilka grupper som kan anvisas till projekt, storleken på grupperna, o.s.v. I det fall projektansökan avser ett nytt, oprövat område kan det starkt rekommenderas att söka om förprojektering, för att dels få möjlighet att undersöka målgruppens omfattning, vilka behov föreligger och vilka modeller/metoder kan vara lämpliga arbeta med. I det fall man ansöker om ett genomförandeprojekt direkt är det viktigt att det förberedande arbetet är klart så långt som möjligt. I annat fall kan det innebära att värdefull tid går åt till att planera och organisera verksamheten. Vilket kan drabba projektet negativt, i form av att planering och budget inte håller. Vilket i sin tur kan innebära att revideringar måste genomföras flera gånger under projektets gång. Det är även viktigt att parterna i en projektansökan redan från början är medvetna om att det kan vara väldigt mycket administrativt arbete med projekt och att det redan i ansökan gör realistiska bedömningar av tidsåtgång och behov av resurser för detta. I annat fall kan det innebära att värdefull tid äts upp av projektadministration. I de fall flera samverkansparter finns i projektet kan det vara av vikt att klargöra fördelningen av det administrativa arbetet mellan parterna, d.v.s. vem gör vad och att det avsätts resurser för detta även i de samverkande myndigheterna/organisationerna. Det kan även rekommenderas att rutiner för det administrativa arbetet upprättas på ett så tidigt stadium som möjligt. Annars finns det en risk för att exempelvis projektledaren får bära hela det administrativa arbetet. Genom att ha rutiner och ansvarsfördelning klar så långt som möjligt innan projektstart förenklas arbetet avsevärt då projektet är i gång. 13. Kontaktpersoner För ytterliggare information kring projektet, kontakta Stig Kerttu Näringslivschef Övertorneå kommun stig.kerttu@overtornea.se 11