RAPPORT. Analyser av brandgaser och släckvatten i samband med brandförsök med hushållsavfall (6 bilagor)

Transkript

1 P (11) Handläggare, enhet Anders Lönnermark Brandteknik , anders.lonnermark@sp.se Räddningsverket Marianne Runhage Karlstad Analyser av brandgaser och släckvatten i samband med brandförsök med hushållsavfall (6 bilagor) Enheten för Brandteknik vid SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut har på uppdrag av Statens Räddningsverk (SRV) genomfört analyser av brandgaser från simulerade djupbränder i hushållsavfall. I några fall har även brandrester respektive släckvatten analyserats. SP har ansvarat för genomförandet av brandförsöken, provtagning av brandgaser, släckvatten och brandrester samt utfört delar av analyserna. Umeå Universitet (Miljökemi) har analyserat vissa komponenter av brandgaserna medan släckvatten och brandrester har analyserats av ALcontrol i Linköping. Introduktion Syftet med provningen har varit att simulera djupbrand i hushållsavfall och kvantifiera emissionerna från en sådan genom att analysera brandgaserna med avseende på polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDD), polyklorerade dibensofuraner (PCDF), polycykliska aromatiska kolväten (PAH), polyklorerade bifenyler (PCB), hexaklorbensen (HCB) samt partiklar och metaller på partiklar. I några försök har olika släckmetoder använts och i samband med dessa har analyser genomförts av brandrester respektive släckvatten med avseende på samma ämnesgrupper som för brandgaserna. Denna information kan vara viktigt både i det förebyggande arbetet och i arbetet efter en brand då olika beslut med miljöhänsyn skall fattas. Provobjekt Målet med projektet var att använda hushållsavfall som kan anses representativt för lagrat hushållsavfall. Det skulle även gå att hantera avfallet praktiskt. Därför valdes komprimerat och balat hushållsavfall. Balarna har en diameter på 1,2 m och en genomsnittlig höjd på 1,15 m och väger enligt uppgift från leverantören ungefär 8 kg. Detta ger en bulkdensitet på ungefär 615 kg/m 3. Till försöken togs balplasten bort och avfallet placerades i 1 m 3 -behållare (se nästa avsnitt samt foto i Bilaga 6). Detta gjordes dels för att få en lägre bulkdensitet, dels för att kunna genomföra mätningar och tändning på ett praktiskt sätt. Under försöken var bulkdensiteten kg/m 3. Försöken har genomförts med balat hushållsavfall från Lidköping. Detta bränsle valdes eftersom det fanns en nyligen genomförd undersökning av sammansättningen av hushållsavfallet inom det aktuella området. Prov togs från 25 bilar under fem dagar (fem bilar/dag) för att representera alla veckodagar. Totalt sorterades 3565 kg fördelat på 25 säckar. Resultatet från plockanalysen presenteras i Tabell 1. Minimi- resp. maximivärden i tabellen är baserade på fem säckar från ett lass. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Postadress Besöksadress Tfn / Fax / E-post SP Box Borås Västeråsen Brinellgatan 4 Borås info@sp.se Detta dokument får endast återges i sin helhet, om inte SP i förväg skriftligen godkänt annat.

2 P (11) Tabell 1 Resultat från plockanalys för det upptagningsområde varifrån hushållsavfallet i det här rapporterade arbetet är hämtat. Fraktion Vikt [kg] Andel [%] Min [%] Max [%] Tidningar 53 14,1 1,1 36,1 Pappersförpackningar 352 9,9 5,2 23,1 Komposterbart , 15,5 5,4 Övrigt biobränsle 334 9,4 2, 22,8 Summa biobränsle 66,4 51,7 84,9 Plastförp. hårda 111 3,1 9,5 Plastförp., mjuka 36 8,6 15,2 Blöjor 232 6,5, 33,5 Övr fossbränsle 112 3,1,4 11,4 Summa fossilbränsle 21,3 8,6 44,2 Glasförpackningar 85,8 2,4, 8,9 Metallförpackningar 8, 2,2,4 5,2 Annat ej brännbart 25 7,,8 21,7 Summa ej brännbart 11,6 2,9 25,7 Farligt avfall 22,6,6, 3,2 Totalt ,6 55,2 I samband med några av försöken gjordes bestämning av fuktinnehåll i bränslet (avfallet). Ett prov för varje använd avfallsbal togs ut. Resultaten presenteras i Tabell 2. För provet taget ifrån Bal 1 gjordes dessutom en mer detaljerad bränsleanalys. Dessa resultat presenteras i Tabell 3. Bränsleanalysen måste ses som ett exempel eftersom resultaten kan beror dels på variationer inom balen och variation mellan balarna. I fallet med fuktanalysen så kan nog resultaten ge en bild av spridningen eftersom fler prov togs för fuktanalys. Fukten är viktig eftersom den påverkar förbränningssituationen. Provuttagen var mellan 7,7 kg och 9 kg. Tabell 2 Fukthalt i delprov från de olika avfallsbalarna. Proven togs i samband med olika brandförsök; dessa anges inom parenteserna (de olika försöken beskrivs mer i detalj nedan) [vikt-%]. Bal 1 (försök 1a) Bal 2 (försök 2a) Bal 3 (försök 2b) Bal 4 (försök 3a) 52,4 47,8 51,9 54,8 Tabell 3 Bränsleanalys genomförd på avfallsprovet taget från Bal 1. 1a, fuktigt prov 1a, torrt prov S (vikt-%),8,15 C (vikt-%) 23,4 46,2 H (vikt-%) 3,4 6,3 N (vikt-%),43,84 Cl (vikt-%),35,7 Aska (vikt-%) 7,8 15 Kalorimetriskt värmevärde vid 9,39 19,73 konstant volym [MJ/kg] Effektivt värmevärde vid konstant tryck [MJ/kg] 7,46 18,38

3 P (11) Försöksuppställning Avfallet placerades i 1 m 3 -behållare preparerade med termoelement för temperaturmätning. Temperaturen mättes i totalt 13 positioner (se Figur 1). Behållaren var placerad på vågbalkar för kontinuerlig mätning av viktsförlusten A-A 6 1 A I II A Figur 1 Försökuppställning med positioner för tändning (I och II) och termoelement (1 13). 6,5, Figur 2 Uppställning under huven och positioner för provtagning och mätningar i kanalen (1 = totalstoft, 2 = ELPI, 3 = dioxiner/furaner, PAH, HCB och PCB, 4 = differenstryck och temperatur, 5 = O 2, CO 2 och CO, 6 = fotocell) Brandgaserna samlades upp i en huv vilken ledde till en kanal. I denna kanal mättes flöde, temperatur, koncentrationen av O 2, CO 2, och CO samt stoftkoncentrationen (ELPI, Electrical Low-Pressure Impactor) (se Figur 2). Dessa mätningar var tidsupplösta. Dessutom sögs gaser

4 P (11) ut, dels till filter för bestämning av total stoftmängd, dels till ett provtagningssystem för analys av dioxiner/furaner (PCDD/F), hexaklorbensen (HCB), polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och polyklorerade bifenyler (PCB). För dessa ämnen bestämdes en totalmängd för varje försök, d v s dessa resultat var inte tidsupplösta. Vid de två släckförsöken (Försök 3a och 3b) samlades vatten upp, vilket analyserades m.a.p. PCDD/F, PAH, PCB, HCB, suspenderade ämnen och metaller. Efter försök 2a, 2b, 3a och 3c tog prover på brandresterna. I försök 2a och 2b tog två prover per försök, dels i det ej direkt brandutsatta materialet ovanför brandhärden (strax under position 5 i Figur 1), dels i det brandutsatta materialet (strax över position 2 i Figur 1). I försök 3a och 3b togs prov på brandrester i det brandutsatta området. Brandresterna analyserades med avseende på PCDD/F, klorbensener och PCB. Provningsförfarande Under försöksserien genomfördes tre olika typer av försök. För varje försökstyp genomfördes två försök, dvs ett repetitionsförsök. Totalt genomfördes alltså sex försök. Grundförsöket (försök 1a och 1b) var brandförsök utan släckning. Dessa representerar fallet med en djupbrand med avfall utan släckning. Därefter följde två olika varianter av släckning för att studera vilka emissioner som bildas i dessa fall. Det var dels lämpning med släckning (försök 2a och 2b) och enbart släckning (försök 3a och 3b). Försöksproceduren för de olika försöksvarianterna beskrivs nedan: 1. Brandförsök utan släckning (försök 1a och 1b). Provtagning av brandgaserna pågick från tändning och under två timmar. 2. Brandförsök med lämpning och släckning (försök 2a och 2b). Lämpningen utfördes i två steg. Första steget, ett lager på 25 cm, lämpades vid 9 minuter från tändning. Det andra steget, ett lager på 2 cm, lämpades 95 minuter efter tändning. Anledningen till detta förfarande var att studera om lämpningen påverkade förbränningsförloppet. Någon sådan inverkan kunde dock inte upptäckas i de aktuella försöken. Vid tiden 1:4: (1 minuter efter tändning) påbörjades släckning. Brandhärden vattenbegöts med en vattendysa som gav ett vattenflöde på drygt,5 L/min. Detta låga flöde valdes dels för att det skulle representera en utbredd släckning över ett större område, dels för att begränsa släckvattenmängden eftersom endast brandrester (och inte släckvatten) analyserades utöver brandgaserna i dessa försök. Dysan var placerad centralt 5 cm över bränsleytan i den del av behållaren som var kvar efter lämpningen. Provtagning av brandgaserna pågick fram till tiden 2:: (två timmar efter tändning). Efter försöket togs prov i två olika positioner (position 2 och 5 i figur 1) för analys av brandrester. 3. Brandförsök med släckning (försök 3a och 3b). Avfallet vattenbegöts ovanifrån (utan lämpning) med en vattendysa som gav knappt 5 L/min. Dysan var placerad 2 cm över bränsleytan. Släckningen påbörjades vid tiden 1:3: och pågick till försökets slut vid tiden 2::. Provtagning av brandgaserna pågick fram till tiden 2:: (två timmar efter tändning). Efter försöket tog prov på det uppsamlade släckvattnet och brandrestprov i en position (position 2 i figur 1). De relativt låga flödena i beskrivningen ovan valdes för att simulera att släckningen är utbredd på ett stort område och att vattnet vid släckningen har svårt att nå brandhärden. Tändningen gjordes m h a en elektrisk tändare med effekten 95 W. Denna tändare placerades med centrum i position I angiven i Figur 1. Då det i några av försöken blev en relativt långsam spridning av pyrolysfronten användes dubbla tändare (med vardera 95 W) i försöken 3a och 3b. Detta gjorde avbrinningen stabilare. Den andra tändaren var placerad med centrum i position II.

5 P (11) För att minimera minneseffekter från tidigare försök eldades huvsystemet ut mellan försöken med en gasolbrännare (3 cm 3 cm) med effekten 6 kw under tio minuter. Resultat Resultaten är uppdelade i tre huvuddelar: gasanalyser, vattenanalyser och brandrester. I den första gruppen är resultaten för partikelkoncentration och partikelstorleksfördelning tidsupplösta och dessa finns presenterade i diagramform i Bilaga 2. De provtagningar som utfördes med hjälp av filter eller absorbenter anges som totalvärden (i form av mängder och utbyte) och redovisas i Bilaga 3. För vattenanalyserna (Bilaga 4) och brandresterna (Bilaga 5) gjordes provtagningarna efter respektive försök och dessa resultat anges som halter och för släckvattnet även som totalvärden. Först ges dock en beskrivning av vad som hände med hushållsavfallet under försöken, avbrinningshastighet och vilka temperaturer som uppmättes på olika positioner. Temperatur och avbrinningshastighet Behållaren med avfall stod på lastceller och viktminskningen registrerades under hela försöksförloppet. Viktminskningen vid lämpningen togs hänsyn till både genom registrering av vågsignalen och genom att den bortlämpade massan var känd (genom separat vägning). Försöken varierade såtillvida att det var olika lätt att få pyrolysen och därmed temperaturen att sprida sig. Detta berodde förmodligen på skillnader i lokal sammansättning och fukthalt. Vilka avfallsfraktioner som hamnade bredvid varandra och i närheten av tändaren kan också haft betydelse. Av denna anledning fick tändaren vara påslagen olika länge i de olika försöken, för att pyrolysen skulle få fäste och sprida sig. Tiderna då tändaren var på finns beskrivet i protokollen för respektive försök, se Bilaga 1. Variationen mellan försöken kan ses både på temperaturfördelningen och viktminskningen. Den sammanlagda avbrinningen under försöken presenteras i Tabell 4. Den totala massförlusten bestämdes på två olika sätt. En förklaring till metoden för utvärdering av massförlusten i försöken ges i Figur 3 och i samband med Tabell 4. I resultattabellerna i Bilaga 3 presenteras utbyten för båda massförlusterna. Temperaturfördelningen visas i temperaturgraferna i Bilaga 2. I båda fallen kan man se skillnader mellan försöken, där pyrolysens spridning var stor i försök 1b, medan den var betydligt mindre i försöken 2a och 2b. Detta föranledde förändringen till försök 3a där två tändare i stället för en användes. De därmed förändrade förutsättningarna anses små i förhållande till variationerna p g a skillnaderna i avfallet. Den högre effekten ökade avbrinningen och därmed upplösningen i analyserna. Gasanalyserna relateras till avbrunnen massa genom det s k utbytet (betecknat Yield i tabellerna i Bilaga 3. Det innebär att man relaterar den totala bildade mängden av ett visst ämne med den totala avbrunna massan under samma försök. Även om pyrolysen spreds långsamt i några försök så innebar det inte att den inte alls fick fäste. Samtliga försök visade på ett område med förkolnat avfall där det rök och glödde trots vattenbegjutning. Resterna från försök 1b rök två och ett halvt dygn senare (efter helgen) trots att de hade varit utsatta för relativt kraftig och långvarig vattenbegjutning. Tabell 4 Total massförlust a) under respektive försök. Försök Massförlust A (kg) Massförlust B (kg) 1a 6,5 6,5 1b 16,3 16,3 2a 1,63 1,69 2b 3,9 5,6 3a 5,7 7, 3b 5,5 6,4 a) För försöken 1a och 1b är massförlusten tagen direkt från mätningen av massan under hela försöken. För försöken med vattenpåföring (2a, 2b, 3a, 3b) beräknades total massförlust på två olika sätt.

6 P (11) Anledningen till detta var att det inte helt säkert gick att avgöra om den under vattenpåföringen uppmätta massförlusten skulle tillskrivas pyrolys eller förångning. Massförlust A motsvarar massförlusten fram till vattenpåföring. I fallet med lämpning har avbrinningshastigheten under lämpningen antagits vara konstant och lika stor som den vid lämpningens början. Pyrolysen har antagits stanna vid vattenpåföringens början. Massförlust B innebär att förutsättningar för massförlust A gäller, men att dessutom pyrolysen fortsätter. Avbrinningshastigheten vid vattenpåföringens början har antagits varit konstant till dess att temperaturen vid T2 sjunkit till under 3 ºC. De två olika varianterna beskrivs grafiskt i figur 3. Massa före vattenbegjutning Massa under vattenbegjutning Temp T Massa [kg] -4-6 Period A Period B 4 3 Temperatur [ºC] -8 Släckvatten på 2-1 T2 understiger 3 ºC Tid tänd [min] Figur 3 Exempel på massförlust, dels före vattenbegjutning, dels under vattenbegjutning, fram till dess att temperaturen (T2) sjunkit under nivån 3 ºC. Resultat från analys av brandgaser, släckvatten och brandrester Resultaten från mätningarna på partiklar i rökgasen ges som totalmängder och yields i Tabell 7 samt som total partikelstorleksfördelning i Tabell 11, allt i Bilaga 3. Tidsupplösta grafer över partikelkoncentration och partikelstorleksfördelning för respektive försök visas i Bilaga 2. Metallinnehållet i totalmängden partiklar analyserades och redovisas i Tabell 8 i Bilaga 3. Resultaten från mätningarna av partiklar i rökgasen visar generellt att partikelkoncentrationen relativt väl följer brandeffekten. Det bildas även flest små partiklar. Partikeldiametern (geometriskt medelvärde av den aerodynamiska partikeldiametern),14 mm var den minsta som mättes och i samtliga försök (data saknas från försök 2a p g a datorproblem) uppmättes flest partiklar i denna partikelfraktion. Mätningarna av organiska ämnen i rökgasen redovisas i sin helhet i Bilaga 3. Summerade resultat i form av totalmängder under försöken har sammanställts i Tabell 5 och redovisas också som utbyten i Tabell 6. Generellt kan man se att samtliga eftersökta ämnesgrupper utom HCB kunde återfinnas vid alla försöken. Resultaten i form av utbyten redovisas även grafisk form i figur 4 7. I figur 4 och 5 presenteras resultat för PAH baserade både på massförlust A och massförlust B för att visa på skillnaden. Resultaten för dioxiner/furaner och PCB (figur 6 resp. 7) visas endast för massförlust B. Figurerna visar att med undantag för försök 2a är resultaten relativt lika mellan försöken förutom när det gäller dioxiner/furaner där spridningen är större. Försök 2a sticker ut för samtliga komponenter och i det försöket var även förbränningen annorlunda (sämre) än i övriga försök.

7 P (11) De flesta tillgängliga resultaten i litteraturen är presenterade som koncentrationer och är därför svåra att jämföra med eftersom flöden inte finns tillgängliga. Brandförsök genomförda 1989 i en modifierad sopcontainer gav emellertid resultat för PCDD/F presenterade som utbyten som varierade mellan,3 och 2,6 ng/g (TCDD-ekvivalenter), vilket skall jämföras med de här presenterade försöken som gav spannet,16 och,44 ng/g (TCDD-ekvivalenter). Det skiljer med andra ord ungefär en storleksordning, men intervallen överlappar varandra. Tabell 5 Sammanställning av resultaten från gasanalyser som totalmängder producerade under försöken. Ämnesgrupp Blank 1a 1b 2a 2b 3a 3b PCDD/PCDF: TCDD-ekv. I-TEQ* <2 ng 96 ng 8 ng 74 ng 22 ng 14 ng 14 ng PCB: Σ I-PCB Σ WHO-PCB WHO-TEQ 9,4 µg** 1,4 µg** 1,3 ng** 1 µg 12 µg 29 ng 36 µg 42 µg 22 ng 24 µg 27 µg 1 ng 81 µg 11 µg 2 ng 2 µg 23 µg 3 ng 11 µg 13 µg 1 ng HCB: Σ HCB <21 µg 12 µg <94 µg <16 µg <58 µg <83 µg <79 µg PAH: Σ PAH Σ PAH (ej Naftalen) 8, mg**,84 mg** 29 mg 13 mg 85 mg 37 mg 19 mg 6 mg * Kongener under detektionsgränsen har satts lika med detektionsgränsen. ** I nivå med laboratorieblank. 21 mg 64 mg 41 mg 14 mg 21 mg 67 mg Tabell 6 Sammanställning av resultaten från gasanalyser som utbyten (yields) från avbrunnen massa. Ämnesgrupp 1a 1b 2a 2b 3a 3b PCDD/PCDF: TCDD-ekv. I-TEQ*,15 ng/g,49 ng/g,45-,44 ng/g,56-,39 ng/g,24-,2 ng/g,19-,16 ng/g PCB: Σ I-PCB Σ WHO-PCB WHO-TEQ 16 ng/g 1,8 ng/g,4 ng/g 22 ng/g 2,6 ng/g,1 ng/g ng/g ng/g,62-,6 ng/g ng/g 2,8-1,9 ng/g,5-,4 ng/g ng/g 4,-3,2 ng/g,5-,4 ng/g ng/g 2,5-2,1 ng/g,2 ng/g HCB: Σ HCB 19 ng/g <5,7 ng/g <99-96 ng/g <15-1 ng/g <15-12 ng/g <14-12 ng/g PAH: Σ PAH Σ PAH (ej Naftalen),45 mg/g,2 mg/g,52 mg/g,23 mg/g,11 mg/g,37-,35 mg/g * Kongener under detektionsgränsen har satts lika med detektionsgränsen.,55-,38 mg/g,16-,11 mg/g,71-,58 mg/g,24-,19 mg/g,38-,33 mg/g,12-,1 mg/g

8 P (11) Summa PAH Yield mg/g Yield A Yield B. 1a 1b 2a 2b 3a 3b Försök Figur 4 Totalsumma av PAH i brandgaserna presenterad i form av utbyte (mg/g avbrunnet). Summa PAH (ej naftalen) Yield (mg/g) Yield A Yield B. 1a 1b 2a 2b 3a 3b Försök Figur 5 Totalsumma av PAH (exkl. naftalen) i brandgaserna presenterad i form av utbyte (mg/g avbrunnet).

9 P (11) TCDD-ekv I-TEQ (Yield B) Yield (ng/g) a 1b 2a 2b 3a 3b Försök TCDD-ekv I-TEQ Figur 6 Dioxiner/furaner i brandgaserna som toxisk ekvivalent (I-TEQ) presenterad i form av utbyte (ng/g avbrunnet). PCB (Yield B) Yield (ng/g) Summa WHO-PCB I-PCB (Summa 7) Total-PCB 1a 1b 2a 2b 3a 3b Försök Figur 7 PCB i brandgaserna presenterad i form av utbyte (ng/g avbrunnet) för tre olika summor. Släckvatten analyserades endast i samband med två försök och resultaten från de analyserna presenteras i Bilaga 4. Sammanfattningsvis kan sägas att de totala mängderna av respektive ämne i släckvattnet är betydligt mindre än motsvarande totala mängd i brandgaserna.

10 P (11) Resultaten från analysen av brandrester presenteras i Bilaga 5 och sammanfattas i figurerna 8 1. De uppmätta värdena för dioxiner/furaner är jämförbara med de som finns från en simulerad deponibrand (35 m 3 avfall) där halten dioxiner/furaner i det förbrända materialet låg mellan 4 och 87 ng(te)/kg. En anledning till att prov för analys av brandrester togs i två positioner var för att studera huruvida dioxinerna fastnar på sin väg igenom avfallet, dvs ansamlas högre upp i avfallet. För försök 2a kan man till viss del säga att så är fallet, men det gäller endast de mest klorerade kongenerna. För övriga kongener är emellertid halten av samma storleksordning eller en storleksordning lägre i positionen längre upp. Detta innebär att den toxiska ekvivalenten i båda fallen är lägre i den högre positionen. TCDD-ekv enligt I-TEQc) Halt (ng/ kgts) a 1b 2a 2b 3a 3b Försök TCDD-ekv enligt I- TEQc) Figur 8 Dioxiner/furaner i brandresterna presenterad i form toxisk ekvivalent. PCB 7 st indikatorföreningar Halt (ng/kgts) a 1b 2a 2b 3a 3b Försök PCB 7 st indikatorföreningar Figur 9 PCB (summa av sju indikatorföreningar) i brandresterna.

11 P (11) PCB WHO-TEQ Toxisk ekvivalent (ng/kgts) a 1b 2a 2b 3a 3b Försök PCB WHO-TEQ Figur 1 PCB (WHO) i brandresterna presenterad i form av toxisk ekvivalent. Avslutningsvis kan sägas att rapporten innehåller en stor mängd data, i många fall tidsupplöst eller upplöst i form av en mängd separat ämnen. De resultat som visas och diskuteras ovan skall därför enbart ses som viktiga exempel, då det inte finns någon möjlighet att i denna rapport diskutera samtliga enskilda resultat eller göra alla tänkbara intressanta jämförelser. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Brandteknik - Skydd Henry Persson Stf Sektionschef Anders Lönnermark Tekniskt ansvarig/handläggare Bilagor: Bilaga 1: Försöksprotokoll Bilaga 2: Tidsupplösta resultat Bilaga 3: Resultat från analys av brandgaser Bilaga 4: Resultat från analys av släckvatten Bilaga 5: Resultat från analys av brandrester Bilaga 6: Foton från brandförsöken

12 P (2) Bilaga 1 Försöksprotokoll Försök id: 1a Avfall från Bal 1 Total massa hushållsavfall: 257,62 kg Lämpning: Nej Släckning: Nej -:2: Mätstart :: Tändning; start sampling ackumulerande analyser :4: Tändare av :5: Tändare på 1:25: Tändare av 1:4: Tändare på 2:: Tändare av; stopp sampling ackumulerande analyser Försök id: 1b Avfall från Bal 2 + något från Bal 1 Total massa hushållsavfall: 222,6 kg Lämpning: Nej Släckning: Nej -:2: Mätstart ELPI -:1:4 Mätstart övrigt tidsupplöst utrustning :: Tändning; start sampling ackumulerande analyser :6: Tändare av 2:: Stopp sampling ackumulerande analyser Försök id: 2a Avfall från Bal 2 Total massa hushållsavfall: 257,7 kg Lämpning: Ja Släckning: Ja -:2: Mätstart :: Tändning; start sampling ackumulerande analyser 1:3: Start lämpning 1 :35: Start lämpning 2 1:4: Tändare av ; Vattenbegjutning på 2:: Stopp sampling ackumulerande analyser; stopp vattenbegjutning Försök id: 2b Avfall från Bal 3 Total massa hushållsavfall: 235,4 kg Lämpning: Ja Släckning: Ja -:2: Mätstart :: Tändning; start sampling ackumulerande analyser 1:25: Tändare av 1:3: Start lämpning 1 :35: Start lämpning 2 1:4: Vattenbegjutning på 2:: Stopp sampling ackumulerande analyser; stopp vattenbegjutning

13 P (2) Bilaga 1 Försök id: 3a Avfall från Bal 3 och Bal 4 Total massa hushållsavfall: 238 kg Lämpning: Nej Släckning: Ja -:2: Mätstart :: Tändning; start sampling ackumulerande analyser 1:25: Tändare av 1:3: Vattenbegjutning på 2:: Stopp sampling ackumulerande analyser; stopp vattenbegjutning Försök id: 3b Avfall från Bal 4 Total massa hushållsavfall: 234,6 kg Lämpning: Nej Släckning: Ja -:2: Mätstart :: Tändning; start sampling ackumulerande analyser 1:25: Tändare av 1:3: Vattenbegjutning på 2:: Stopp sampling ackumulerande analyser; stopp vattenbegjutning

14 P (18) Bilaga 2 Tidsupplösta resultat I denna bilaga presenteras tidsupplösta resultat för de mätparametrar där sådana resultat finns tillgängliga. I fallet med stoft har även en graf med partikelstorleksfördelning vid några utvalda tider inkluderats. Kurvorna som beskriver brandeffekten är medtagna mest för jämförelse skull. De beräknade brandeffekterna är behäftade med relativt stora osäkerheter, dels p g a att utrustningen är kalibrerad för betydligt högre brandeffekter, dels p g a att metoden som sådan är verifierad för flammande förbränning (brand) och inte för pyrolys. Positionerna för termoelementen, vars resultat presenteras nedan, beskrivs i Figur 1. Försök 1a 2 15 Brandeffekt [kw]

15 P (18) Bilaga 2-5 Massa [kg] Temperatur [ o C] T1 T2 T3 T4 T5 T

16 P (18) Bilaga 2 Temperatur [ o C] T7 T8 T9 T1 T11 T12 T Partikelkoncentration [1/cm 3 ]

17 P (18) Bilaga Partikelkoncentration [1/cm 3 ] min 6 min 9 min 15 min Aerodynamisk partikeldiameter [µm]

18 P (18) Bilaga 2 Försök 1b 2 15 Brandeffekt [kw] Massa [kg]

19 P (18) Bilaga Temperatur [ o C] T1 T2 T4 T5 T Temperatur [ o C] T7 T8 T9 T1 T11 T12 T

20 P (18) Bilaga Partikelkoncentration [1/cm 3 ] Partikelkoncentration [1/cm 3 ] min 6 min 9 min 15 min Aerodynamisk partikeldiameter [µm]

21 P (18) Bilaga 2 Försök 2a 2 15 Brandeffekt [kw] Massa [kg]

22 P (18) Bilaga 2 Temperatur [ o C] T1 T2 T3 T4 T5 T Temperatur [ o C] T1 T2 T3 T4 T5 T

23 P (18) Bilaga 2 Försök 2b 2 15 Brandeffekt [kw] Massa [kg]

24 P (18) Bilaga 2 Temperatur [ o C] T1 T2 T3 T4 T5 T Temperatur [ o C] T7 T8 T9 T1 T11 T12 T

25 P (18) Bilaga Partikelkoncentration [1/cm 3 ] Partikelkoncentration [1/cm 3 ] min 6 min 9 min 15 min Aerodynamisk partikeldiameter [µm]

26 P (18) Bilaga 2 Försök 3a 2 15 Brandeffekt [kw] Massa [kg]

27 P (18) Bilaga 2 Temperatur [ o C] T1 T2 T3 T4 T5 T Temperatur [ o C] T7 T8 T9 T1 T11 T12 T

28 P (18) Bilaga Partikelkoncentration [1/cm 3 ] Partikelkoncentration [1/cm 3 ] min 6 min 9 min 15 min Aerodynamisk partikeldiameter [µm]

29 P (18) Bilaga 2 Försök 3b 2 15 Brandeffekt [kw] Massa [kg]

30 P (18) Bilaga 2 Temperatur [ o C] T1 T2 T3 T4 T5 T Temperatur [ o C] T7 T8 T9 T1 T11 T12 T

31 P (18) Bilaga Partikelkoncentration [1/cm 3 ] Partikelkoncentration [1/cm 3 ] min 6 min 9 min 15 min Aerodynamisk partikeldiameter [µm]

32 P (1) Bilaga 3 Resultat från analys av brandgaserna I denna bilaga presenteras resultaten från de ackumulerande provtagningarna av brandgaserna. Resultaten presenteras dels som totalmängder, dels som utbyten (yield) baserad på avbrunnen massa. Tabell 7 Stofthalt i brandgaserna mätt med manuell gravimetrisk metod. Försök Stofthalt Total stoft [g] Yield A [g/kg] Yield B [g/kg] [mg/m 3 n] 1a 11, b 2, a 2, b 3, a 14, b 4, Tabell 8 Metaller på stoft i brandgaserna. Metall 1a 1b Mängd Andel på Yield A-B Mängd Andel på [mg] stoft [µg/g] [mg] stoft Yield A-B [µg/g] [µg/g] [µg/g] As,46 2,64,7 <,51 <1,58 <,3 Ba 6,87 39,53 1,6 <7,66 <23,75 <,47 Cd,87 5,1,13 2,7 6,41,13 Cr 5,4 28,99,77 5,62 17,42,34 Pb 1,28 7,38,2 5,87 18,21,36 Sb,41 2,37,6,97 3,1,6 Se <,92 <5,27 <,14 <1,2 <3,17 <,6 Co,7,4,1,5,16,3 Ni 2,29 13,18,35 2,55 7,92,16 Cu 12,13 69,83 1,87 19,4 6,17 1,19 Mn 2,17 12,52,33,41 1,27,3 Zn 59,51 342,56 9,16 3,63 95,1 1,88 V <,23 <1,32 <,4 <,26 <,79 <,2 Mo,94 5,4,14,48 1,5,3 Hg <,7 <,4 <,1 <,8 <,24 <,5 Tabell 9 Metaller på stoft, forts. Metall 2a 2b Mängd Andel på Yield A-B Yield A-B Mängd Andel på Yield A-B [mg] stoft [µg/g] [µg/g] [mg] stoft [µg/g] Yield A-B [µg/g] [µg/g] [µg/g] As <,5 <15,4 <,31 <,3,48 9,13,12,9 Ba <7,56 <225,56 <4,64 <4,48 9,52 182,65 2,44 1,7 Cd,8 2,26,5,4,26 5,2,7,5 Cr 4,3 12,3 2,48 2,39 3,81 73,6,98,68 Pb <,5 <15,4 <,31 <,3 2,12 4,64,54,38 Sb <,25 <7,52 <,15 <,15 <,24 <4,57 <,6 <,4 Se <1,1 <3,8 <,62 <,6 <,95 <18,26 <,17 <,24 Co,5 1,5,1,1,5,91,1,1

33 P (1) Bilaga 3 Ni 1,24 36,84,76,73 1,83 35,16,47,33 Cu <1,26 <37,59 <,77 <,75 2,86 54,79,73,51 Mn,35 1,53,22,21 1,59 3,59,41,28 Zn 2,17 61,5 12,38 11,94 135,68 262,7 34,79 24,23 V <,25 <7,52 <,15 <,15 <,24 <4,57 <,6 <,4 Mo 1,36 4,6,84,81 1,33 25,57,34,24 Hg <,8 <2,26 <,5 <,4 <,7 <1,37 <,2 <,1 Tabell 1 Metaller på stoft, forts. Metall 3a 3b Mängd Andel på Yield A-B Yield A-B Mängd Andel på Yield A-B [mg] stoft [µg/g] [µg/g] [mg] stoft [µg/g] Yield A-B [µg/g] [µg/g] [µg/g] As,54 2,36,9,8 <,53 <7,52 <,1 <,8 Ba 18,79 82,64 3,3 2,68 <8,2 <112,78 <1,46 <1,25 Cd,11,47,2,2,11 1,5,2,2 Cr 4,83 21,25,85,69 3,74 52,63,68,58 Pb 17,72 77,92 3,11 2,53 1,1 15,41,2,17 Sb <,27 <1,18 <,5 <,4,27 3,76,5,4 Se <1,7 <4,72 <,19 <,15 <1,7 <15,4 <,19 <,17 Co,5,24,1,1,5,75,1,1 Ni 2,15 9,45,38,31 1,26 17,67,23,2 Cu <1,34 <5,9 <,24 <,19 <1,95 154,14 1,98 1,71 Mn <,27 <1,18 <,5 <,4 4,61 571,43 7,38 6,35 Zn 75,17 33,58 13,19 1,74 12,82 18,45 2,33 2, V <,27 <1,18 <,5 <,4 <,27 <3,76 <,5 <,4 Mo 3,76 16,53,66,54,88 12,41,16,14 Hg <,8 <,35 <,1 <,1 <,8 <1,13 <,1 <,1 De allra flesta partiklarna hamnar på det första steget (motsvarande aerodynamisk partikeldiameter på,14 mm (geometrisk medelvärde). I Tabell 11 visas den procentuella fördelningen mellan de olika impaktorstegen. Tabell 11 Fördelning mellan olika impaktorsteg (partikelstorlekar) i ELPIn för brandgaserna i respektive försök b) [%]. D a) i [µm] Försök 1a Försök 1b Försök 2b Försök 3a Försök 3b,14 95,7 95,9 91,7 95,8 96,8,37 4,2 3,8 2,7 3,7 1,4,73,1,3 2,4,2,6,121,, 1,7,1,4,23,,,8,1,3,319,,,4,1,3,487,,,1,,1,767,,,1,,1 1,239,,,,, 1,97,,,,, 3,113,,,,, 6,331,,,,, a) geometriskt medelvärde för den aerodynamiska partikeldiametern. b) P g a datafel blev det inga data sparade från ELPIn i försök 2a.

34 P (1) Bilaga 3 Tabell 12 Dioxiner/furaner (PCDD/F) i brandgaserna. Blank 1a 1b Mängd (ng) Mängd (ng) Yield A-B (ng/g) Mängd (ng) Yield A-B (ng/g) 2378-TCDF <5 74,11 29,18 Σ TCDF <1 15 2,4 7, TCDD <33 15,2 11,66 Σ TCDD <3 34,52 2, PeCDF <5 8,12 44, PeCDF <5 5,77 3,18 Σ PeCDF <1 61,95 31, PeCDD <8 34,52 39,24 Σ PeCDD <1 22,34 31, HxCDF <1 41,63 3, HxCDF <1 36,55 28, HxCDF <1 23,35 24, HxCDF <13 45,69 28,17 Σ HxCDF <15 31,47 17, HxCDD <2 25,38 26, HxCDD <2 31,47 47, HxCDD <2 22,34 47,29 Σ HxCDD <15 2,31 5, HpCDF <5 83,13 66, HpCDF <5 19,3 <22 <,13 Σ HpCDF <15 13,21 79, HpCDD <2 88,14 4,24 Σ HpCDD <3 16,25 76,47 OCDF <3 67,1 52,32 OCDD 1 c 29,44 1,61 TCDD-ekv EADON <2 12,19 88,54 TCDD-ekv NORDIC <2 9,14 78,48 TCDD-ekv I-TEQ <2 96,15 79 a 8 b,48-,49 TCDD-ekv WHO <3 11,16 97,59 Summa PCDF 27 4,13 13,79 Summa PCDD 1 c 12 1, ,7 Total PCDD/F 1 c 38 5, ,5 a) Massan av kongenerna som är under den nedre detektionsgränsen är satta till noll. b) Massan av de kongener som är under den nedre detektionsgränsen är satta lika med den nedre detektionsgränsen. c) OCDD detekterad men i nivå under laboratorieblank.

35 P (1) Bilaga 3 Tabell 13 Dioxiner (PCDD/F) forts. Mängd (ng) 2a Yield A (ng/g) Yield B (ng/g) Mängd (ng) 2b Yield A (ng/g) Yield B (ng/g) 2378-TCDF 44,27,26 26,66,46 Σ TCDF 14 8,7 8,4 41 1,, TCDD 7,43,42 <1 <,25 <,18 Σ TCDD 24 1,5 1,4 <99 <,25 <, PeCDF 82,5,48 3,76, PeCDF 53,32,31 16,41,28 Σ PeCDF 71 4,3 4,2 15,38, PeCDD 24,15,14 <3 <,76 <,53 Σ PeCDD 13,81,78 <4 <,1 <, HxCDF 53,32,31 17,43, HxCDF 38,24,23 11,28, HxCDF 12,74,72 7,18, HxCDF 29,18,17 9,23,16 Σ HxCDF 27 1,7 1,6 51,13, HxCDD 15,93,9 <79 <,2 <, HxCDD 18,11,11 <79 <,2 <, HxCDD 15,93,9 <79 <,2 <,14 Σ HxCDD 13,81,78 <59 <,15 <, HpCDF 73,45,43 <2 <,51 <, HpCDF 16,1,1 <2 <,51 <,35 Σ HpCDF 12,74,72 <6 <,15 <, HpCDD 44,27,26 14,35,25 Σ HpCDD 91,56,54 14,35,25 OCDF <1 <,62 <,6 <1 <,25 <,18 OCDD 1,62,6 86,22,15 TCDD-ekv EADON 93,57,55 24 a -29 b,61-,74 TCDD-ekv NORDIC 7,43,41 15 a - 21 b,53 TCDD-ekv I-TEQ 74,45,44 16 a - 22 b,56 TCDD-ekv WHO 86,53,51 16 a - 23 b,58,42-,51,26-,37,28-,39,28-,41 Summa PCDF ,5 1,1 Summa PCDD 7 4,3 4,1 99,25,18 Total PCDD/F ,8 1,3 a) Massan av kongenerna som är under den nedre detektionsgränsen är satta till noll. b) Massan av de kongener som är under den nedre detektionsgränsen är satta lika med den nedre detektionsgränsen.

36 P (1) Bilaga 3 Tabell 14 Dioxiner (PCDD/F) forts. Mängd (ng) 3a Yield A (ng/g) Yield B (ng/g) Mängd (ng) 3b Yield A (ng/g) Yield B (ng/g) 2378-TCDF 99,17,14 11,28,178 Σ TCDF 21 3,6 3, 19,34, TCDD 12,21,17 <1 <,19 <,16 Σ TCDD 26,45,37 <1 <,19 <, PeCDF 16,28,23 <21 <,38 <, PeCDF 99,17,14 <21 <,38 <,32 Σ PeCDF 12 2,1 1,7 <42 <,75, PeCDD 52,92,75 <31 <,57 <,49 Σ PeCDD 25,43,35 <42 <,75 <, HxCDF 71,12,1 <52 <,9 <, HxCDF 52,92,75 <52 <,9 <, HxCDF 23,4,32 <52 <,9 <, HxCDF 51,9,73 <52 <,9 <,8 Σ HxCDF 41,73,59 <62 <,11 <, HxCDD <79 <,14 <,11 <83 <,15 <, HxCDD 35,61,49 <83 <,15 <, HxCDD 33,57,47 <83 <,15 <,13 Σ HxCDD 18,31,25 <62 <,11 <, HpCDF 12,21,17 51,92, HpCDF <2 <,35 <,28 <21 <,38 <,32 Σ HpCDF 14,24,2 58,16, HpCDD 85,15,12 54,98,84 Σ HpCDD 14,24,2 1,19,16 OCDF 99,17,14 <1 <,2 <,2 OCDD 42,74,61 16,28,24 TCDD-ekv EADON 19,33, ,75-,19 TCDD-ekv NORDIC 13,22, ,4-,19 TCDD-ekv I-TEQ 14,24, ,4-,19 TCDD-ekv WHO 16,28, ,4-,23,65-,16,3-,16,3-,16,3-,19 Summa PCDF 39 6,9 5,6 24,43,37 Summa PCDD 13 2,2 1,8 26,47,41 Total PCDD/F 51 9, 7,3 5,91,78

37 P (1) Bilaga 3 Tabell 15 PCB och HCB i brandgaserna. Blank 1a 1b Mängd (ng) Mängd (ng) Yield A-B (ng/g) Mängd (ng) Yield A-B (ng/g) PCB: PCB , 65 4, PCB ,7 43 2,6 PCB , ,1 PCB , ,4 PCB ,1 74 4,6 PCB ,1 65 4, PCB , ,2 I-PCB (Σ 7 individuella) PCB ,19 86,5 PCB ,13 73,45 PCB ,4 19,12 PCB ,15 86,5 PCB ,32 58,36 PCB ,46 51,31 PCB , ,4 PCB ,75 19,12 PCB ,15 45,28 PCB ,27 89,55 PCB ,63 39,24 PCB-189 <13 2,31 61,38 TEQ WHO-PCB 1,3 29,4 22,1 Summa WHO-PCB ,8 42 2,6 (Σ 12 individuella) Σ TrCB Σ TeCB Σ PeCB , Σ HxCB Σ HpCB ,9 1 6,1 Σ OCB 15 29,44 11,65 Σ NCB <18 <67 <,1 23,14 Σ DeCB <52 <19 <,3 <22 <,13 Total-PCB HCB: Hexaklorbensen < <94 <5,7 Tabell 16 PCB samt HCB forts. Mängd (ng) 2a Yield A (ng/g) Yield B (ng/g) Mängd (ng) 2b Yield A (ng/g) PCB: PCB ,3 4,4 PCB ,5 1,8 PCB ,5 1,8 PCB ,1 7,8 57 1,5 1, Yield B (ng/g)

38 P (1) Bilaga 3 PCB , 2,1 PCB ,3 2,3 PCB ,8 6,6 47 1,2,8 I-PCB (Σ 7 individuella) PCB-81 11,7,7 49,13,9 PCB-77 14,87,84 38,1,67 PCB ,59,57 19,48,34 PCB ,6,58 2,51,35 PCB ,7 1,7 21,53,37 PCB ,68,66 18,46,32 PCB ,1 7,8 57 1,47 1,2 PCB , 1, 49,13,88 PCB ,1 1, 83,21,15 PCB-157 1,62,6 19,48,34 PCB-167 1,62,6 22,56,39 PCB ,87,84 14,35,25 TEQ WHO-PCB 1,62,6 2,5,4 Summa WHO-PCB ,8 1,9 (Σ 12 individuella) Σ TrCB Σ TeCB Σ PeCB ,4 7,2 Σ HxCB ,2 Σ HpCB ,8 1,9 Σ OCB 13 8,1 7,8 33,84,58 Σ NCB 81 5, 4,8 <7 <,18 <,12 Σ DeCB 73 4,5 4,3 68,17,12 Total-PCB HCB: Hexaklorbensen <16 <99 <96 <58 <15 <1 Tabell 17 PCB samt HCB forts. Mängd (ng) 3a Yield A (ng/g) Yield B (ng/g) Mängd (ng) 3b Yield A (ng/g) Yield B (ng/g) PCB: PCB ,9 8, 21 3,8 3,2 PCB ,5 3,7 1 1,8 1,6 PCB ,8 3,9 16 2,8 2,4 PCB ,1 1,7 73 1,3 1,1 PCB ,9 4,8 25 4,5 3,9 PCB ,7 4,7 28 5,1 4,4 PCB ,2 1,8 12 2,3 1,9 I-PCB (Σ 7 individuella) PCB-81 14,24,2 1,2,2 PCB-77 96,17,14 24,43,37 PCB-126 3,52,42 73,13,11 PCB ,38,31 52,9,8 PCB-15 42,74,61 24,43,37

39 P (1) Bilaga 3 PCB ,11,9 2,36,31 PCB ,1 1,7 73 1,3 1,1 PCB ,22,18 75,14,12 PCB ,38,31 18,32,28 PCB ,8,65 26,47,41 PCB ,12,9 57,1,89 PCB ,33,27 25,45,39 TEQ WHO-PCB 3,5,4 1,2,2 Summa WHO-PCB 23 4, 3,2 13 2,5 2,1 (Σ 12 individuella) Σ TrCB ,6 Σ TeCB Σ PeCB ,6 9,1 Σ HxCB Σ HpCB 37 6,6 5,4 35 6,4 5,5 Σ OCB 73 1,3 1, 49,89,76 Σ NCB <69 <,12 <,1 <73 <,13 <,11 Σ DeCB <2 <,35 <,28 <21 <,38 <,32 Total-PCB HCB: Hexaklorbensen <83 <15 <12 <79 <14 <12

40 P (1) Bilaga 3 Tabell 18 PAH i brandgaserna. Blank 1a 1b Mängd (mg) Mängd (mg) Yield A-B (mg/g) Mängd (mg) Yield A-B (mg/g) Naftalen 7,2 16,24 47,29 Acenaftylen,39 45,7 14,87 Acenaften,52 54,84 24,14 Fluoren,24 13,2 34,21 Fenantren,16 4,62 86,53 Antracen,12 84,13 19,11 Fluoranten,31 87,13 27,16 Pyren,55 62,95 23,14 Benso(a)antracen,15 13,2 42,26 Chrysen,15 14,21 42,26 Benso(b)fluoranten + Benso(k)fluoranten,26 13,2 49,3 Benso(a)pyren <,42 4,7,73 23,14 Indeno(1.2.3-cd)pyren <,6 5,6,87 31,19 Benso(g.h.i)perylen <,6 3,4,53 23,14 Dibenso(a.h)antracen <,6 1,6,24 6,,37 Summa PAH 8, 29,45 85,52 Summa PAH (ej naftalen),84 13,2 37,23 Tabell 19 PAH forts. Mängd (mg) 2a Yield A (mg/g) Yield B (mg/g) Mängd (mg) 2b Yield A (mg/g) Yield B (mg/g) Naftalen 13,78,76 15,39,27 Acenaftylen 4,1,25,24 25,64,45 Acenaften 3,,19,18 26,67,47 Fluoren 11,67,65 65,17,12 Fenantren 26,16,15 17,43,3 Antracen 6,2,38,37 36,92,64 Fluoranten 3,2,2,19 34,86,6 Pyren 2,6,16,15 28,72,5 Benso(a)antracen,62,38,36 8,,2,14 Chrysen 1,6,1,93 9,2,24,16 Benso(b)fluoranten +,95,58,56 6,8,17,12 Benso(k)fluoranten Benso(a)pyren,19,12,11 2,5,65,45 Indeno(1.2.3-cd)pyren,2,12,12 2,5,65,45 Benso(g.h.i)perylen,2,12,12 2,,51,35 Dibenso(a.h)antracen,27,17,16 1,,26,18 Summa PAH 19,11,11 21,55,38 Summa PAH (ej 6,37,35 64,16,11 naftalen)

41 P (1) Bilaga 3 Tabell 2 PAH forts. 3a 3b Mängd (mg) Yield A (mg/g) Yield B (mg/g) Mängd (mg) Yield A (mg/g) Yield B (mg/g) Naftalen 27,47,39 14,26,22 Acenaftylen 46,81,66 25,46,4 Acenaften 1,18,14 43,79,67 Fluoren 16,28,23 73,13,11 Fenantren 34,6,49 16,3,26 Antracen 1,18,14 39,71,61 Fluoranten 64,11,91 33,6,51 Pyren 58,1,83 31,56,48 Benso(a)antracen 24,43,35 9,2,17,14 Chrysen 19,34,28 11,19,17 Benso(b)fluoranten + Benso(k)fluoranten 14,24,2 7,6,14,12 Benso(a)pyren 5,6,1,8 3,7,67,57 Indeno(1.2.3-cd)pyren 5,7,1,82 2,3,42,36 Benso(g.h.i)perylen 4,7,83,68 1,7,31,27 Dibenso(a.h)antracen 2,1,37,3,6 <,11 <,1 Summa PAH 41,71,58 21,38,33 Summa PAH (ej 14,24,19 67,12,1 naftalen)

42 P (3) Bilaga 4 Resultat från analys av släckvattnet Vattenanalyser gjordes på släckvattnet från försöken 3a och 3b. Vattenflödet var ungefär 4,8 L/min och en analys av viktökningen visar att av den totalt påförda mängden vatten 144 L försvann en massa motsvarandeungefär 3 L i båda försöken. I början av släckperioden kan en del av massförlusten förklaras av fortsatt pyrolys, men det troliga är att huvuddelen är vattenånga. Vattnet i behållaren tappades ut genom ett uttag i nedre delen av behållaren och samlades upp i en tunna. Totalt samlades 47,6 kg släckvatten upp från försök 3a och 86,6 kg från försök 3b. Den största anledningen till skillnaden mellan försöken var att det i försök 3a visade sig ha fastnat en hel del vatten i olika soppåsar. Uppsugningsförmågan hos olika typer av sopor påverkar naturligtvis också. I samband med försök 3b mättes vattentemperaturen och släckvattentemperaturen var 17,6 ºC medan temperaturen på det uppsamlade vattnet uppmättes till 27,3 ºC. Av det uppsamlade vattnet användes 7 L för analys. I tabellerna nedan anges förutom halterna totala mängder för de analyserade ämnena. I dessa beräkningar har den totala vattenmängden 141 L använts. Detta bygger på antagandena att, dels utgörs den förlorade massan av förångning (motsvarar avbrinningsfall A), dels kan det uppsamlade och analyserade vattnet representera hela vattenvolymen, dvs även det som blev kvar i avfallsbehållaren. Tabell 21 Resultat från PAH-analys av släckvattnet, uppdelat på cancerogen och övriga PAH. Ämne/grupp 3a 3b Halt [µg/l] Total mängd [µg] Halt [µg/l] Total mängd [µg] Cancerogena: Benso(a)antracen,1,14 <,1 <,14 Benso(a)pyren <,1 <,14 <,1 <,14 Benso(b)fluoranten <,1 <,14 <,1 <,14 Benso(k)fluoranten <,1 <,14 <,1 <,14 Chrysen/Trifenylen,2,28,1,14 Dibenso(a,h)antracen,2,28,1,14 Indeno(1,2,3-cd)pyren <,1 <,14 <,1 <,14 PAH, summa cancerogena,5,71,2,28 Övriga: Acenaften,13,183,3,42 Acenaftylen,64,92 <,1 <,14 Antracen,2,28,3,42 Benso(ghi)perylen <,1 <,14 <,1 <,14 Fenantren,13,183,15,212 Fluoranten,4,56,3,42 Fluoren,6,85,2,282 Naftalen,21 2,96,43 6,6 Pyren <,1 <,14,3,42 PAH, summa övriga,31 4,37,48 6,77

43 P (3) Bilaga 4 Tabell 22 Resultat från dioxinanalys av släckvattnet. Ämne/grupp 3a 3b Halt [ng/l] Total mängd [ng] Halt [ng/l] Total mängd [ng] 2378 TCDD <,1 <,14,12, PeCDD <,2 <,28 <,1 <, HxCDD <,3 <,42 <,1 <, HxCDD <,2 <,28 <,1 <, HxCDD,31,437,24, HpCDD,75 1,6,26,367 OCDD,19 2,68,43, TCFD,35,494,1, PeCDF,45,635,13, PeCDF,82 1,16,22, HxCDF,41,578 <,1 <, HxCDF,44,62,13, HxCDF <,3 <,42 <,1 <, HxCDF,43,66,12, HpCDF,83 1,17,27, HpCDF <,3 <,42,13,183 OCDF,8 1,13,41,578 TCDD-ekv enligt I-,64,92,31,437 TEQ a) TCDD-ekv enligt I-,93 1,31,4,564 TEQ b) TCDD-ekv enligt,91 1,28,39,54 Nordic TCDD-ekv enligt,89 1,25,4,564 Eadon a) Massan av kongenerna som är under den nedre detektionsgränsen är satta till noll. b) Massan av de kongener som är under den nedre detektionsgränsen är satta lika med den nedre detektionsgränsen.

44 P (3) Bilaga 4 Tabell 23 Resultat från analys av PCB och hexaklorbensen i släckvattnet. Ämne/grupp 3a 3b Halt [µg/l] Total mängd [µg] Halt [µg/l] Total mängd [µg] PCB: PCB-28 Triklorbifenyl <,3 <,42 <,3 <,42 PCB-52 <,3 <,42 <,3 <,42 Tetraklorbifenyl PCB-11 <,3 <,42 <,3 <,42 Pentaklorbifenyl PCB-118 <,3 <,42 <,3 <,42 Pentaklorbifenyl PCB-138 <,3 <,42 <,3 <,42 Hexaklorbifenyl PCB-153 <,3 <,42 <,3 <,42 Hexaklorbifenyl PCB-18 <,3 <,42 <,3 <,42 Heptaklorbifenyl Summa 7 st PCB <,2 <2,8 <,2 <2,8 Hexaklorbensen <1 <14 <,5 <7 Tabell 24 Resultat från analys av suspenderad substans och metaller i släckvattnet. Ämne/grupp 3a 3b Halt [µg/l] Total mängd [µg] Halt [µg/l] Total mängd [µg] Susp. substans 23 (mg/l) 32,4 g 35 (mg/l) 49,4 g Arsenik, As Bly, Pb Kadmium, Cd 3, 423 1,1 155 Kobolt, Co Koppar, Cu Krom tot, Cr Krom sexvärd, Cr6+ <,2 <2,8 <,2 <2,8 Kvicksilver, Hg,11 15,5,2 28 Nickel, Ni Vanadin, V Zink, Zn

45 P (2) Bilaga 5 Resultat från analys av brandresterna Efter försök 2a, 2b, 3a respektive 3b togs prover för analys av brandresterna. Dessa prov togs i position 2 (nära termoelement 2, Figur 1) för samtliga fyra försök. Efter försök 2a respektive 2b togs dessutom prov i en position högre upp (position 5, nära termoelement 5). Nedan presenteras resultaten från dessa analyser. I Tabell 25 presenteras andel torrsubstans (TS) i respektive prov. Resultaten som presenteras i övriga tabeller i denna bilaga är baserade på mängden torrsubstans. Tabell 25 Andel torrsubstans (TS) [vikt-%] 2a, pos2 2a, pos5 2b, pos2 2b, pos5 3a, pos2 3b, pos2 33,7 45,2 58,8 54,7 44,9 38,9 Tabell 26 Dioxiner i brandresterna [ng/kg TS a) ] Ämne/grupp 2a, pos2 2a, pos5 2b, pos2 2b, pos5 3a, pos2 3b, pos TCDD 5,7 <2 2,9 <2 7,2 < PeCDD 1 <2 3,6 <2 11 < HxCDD 7,3 <2 <2 <2 9,2 2, HxCDD ,5 <2 17 3, HxCDD 11 8,5 4,9 2,8 35 5, HpCDD OCDD TCFD 6 8,5 75 <2 41 6, PeCDF <2 26 3, PeCDF 59 9,2 42 <2 37 3, HxCDF <2 22 3, HxCDF 41 4,6 15 <2 2 2, HxCDF 2 3,3 6,7 <2 1 2, HxCDF <2 19 3, HpCDF , 35 8, HpCDF 18 6,2 4 2,7 22 3,1 OCDF TCDD-ekv enligt I , ,7 TEQ b) TCDD-ekv enligt I- TEQ c) ,1 52 8,7 a) TS = torrsubstans; andelen torrsubstans redovisas i Tabell 25. b) Massan av kongenerna som är under den nedre detektionsgränsen är satta till noll. c) Massan av de kongener som är under den nedre detektionsgränsen är satta lika med den nedre detektionsgränsen.

46 P (2) Bilaga 5 Tabell 27 PCB i brandrester [ng/kg TS a) ] Ämne/grupp 2a, pos2 2a, pos5 2b, pos2 2b, pos5 3a, pos2 3b, pos2 2,4,4 -TriCB, #28 b) ,2,5,5 -TeCB, #52 b) ,3,4,4 -TeCB, # ,4,4,5-TeCB, # <5 35 <5 2,2,4,5,5 -PeCB, #11 b) ,3,3,4,4 -PeCB, # ,3,4,4,5-PeCB, # ,3,4,4,5-PeCB, #118 b) ,3,4,4,5-PeCB, # ,3,4,4,5-PeCB, # <5 61 <5 2,2,3,4,4,5 -HxCB, #138 b) ,2,4,4,5,5 -HxCB, #153 b) ,3,3,4,4,5-HxCB, # ,3,3,4,4,5 -HxCB, # ,3,4,4,5,5 -HxCB, # < ,3,4,4,5,5 -HxCB, #169 <5 < <5 2,2,3,4,4,5,5 -HpCB, #18 b) ,3,3,4,4,5,5 -HpCB, # < PCB WHO-TEQ 3,7 2,4 4,5,68 7,2,89 PCB 7 st indikatorföreningar a) TS = torrsubstans; andelen torrsubstans redovisas i Tabell 25. b) ingår i PCB 7 st indikatorföreningar Tabell 28 Klorbensener i brandrester [mg/kg TS]. Ämne/grupp 2a, pos2 2a, pos5 2b, pos2 2b, pos5 3a, pos2 3b, pos2 1,3-Diklorbensen <,3 <,3 <,3 <,3 <,3 <,3 1,4-Diklorbensen <,3,45 <,3 <,3 <,3 <,3 1,2-Diklorbensen,49,44 <,3 <,3 <,3 <,3 1,3,5-Triklorbensen <,3 <,3 <,3 <,3 <,3 <,3 1,2,4-Triklorbensen <,3,41 <,3 <,3 <,3 <,3 1,2,3-Triklorbensen <,3 <,3 <,3 <,3 <,3 <,3 1,2,3,5-Tetraklorbensen <,3 <,3 <,3 <,3 <,3 <,3 1,2,4,5-Tetraklorbensen <,3 <,3 <,3 <,3 <,3 <,3 1,2,3,4-Tetraklorbensen <,3 <,3 <,3 <,3 <,3 <,3 Pentaklorbensen <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 Hexaklorbensen <,3 <,3 <,3 <,3 <,3 <,3 Klorbensener, Summa <,3 <,3 <,3 <,3 <,3 <,3

47 P (2) Bilaga 6 Foton från brandförsöken I denna bilaga presenteras uppställning och exempel från försöken i form av fotografier. Behållaren, som användes i försöken, med monterade termoelement. En respektive två eltändare användes under försöksserien Balar med hushållsavfall Foto från försök 1b

48 P (2) Bilaga 6 Foto före försök (1a) Foto efter försök (1b) Vattenbegjutning efter lämpning (2a) Vattenbegjutning under släckförsök (försök 3b)